1. No category

Repetition Religion inför nationella proven
Sidhänvisningarna är relaterade till Boken Religionskunskap 4­6.
Världsreligionerna:
Symboler
Läsa: Religionskunskap 4­6 s. 12, 38, 118, 136
http://www.ungafakta.se/tecken­symboler/religion/
http://religionerna.wikispaces.com/Symboler+och+heliga+föremål
http://www.ne.se/static/school/packages/interaktivt/religion/74344_varldsreligion.html
http://www.so­rummet.se/kategorier/religion#
Begrepp:
Kristendomen:
Nattvard: s. 66 & 95
Altare: 17 & 19.
Psalmer: Gud: s.79
Bibeln: s.79
Trosbekännelse: s.77 och 70
Judendom:
Sabbat: s. 41 & 73
Kippa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kippa
Kosher: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosher
De fem moseböckerna (Tora) s. 37
Talmund: s.37
Synagoga: s.37
Gudtjänst: s.40
Rabbin s.40
Försoningsdagen: .41
Islam
De fem grundpelarna: s. 111
Ramadan: s. 112 & 115­116.
Allmosa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Allmosa
Muhammed: s.103
Allah:
Koranen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Koran
Suror: http://sv.wikipedia.org/wiki/Suror
Händelser i livet: s.113.
Hinduism
Altare: 17 & 19.
Ganges: s. 129.
Reinkarnation: s.118 & 127.
Tempel: s.131.
Brahma, Vishnu, Shiva, Ganesha s. 124­125.
Brahmanerna: s. 125
Bhagavadgita: s.125
Kastväsende: s.126
Återfödelse: s.127
Meditation/Yoga: s.127
Bröllop: s.128
Högtider: s.129.
Buddism
Siddhartha blir Buddha s. 118, 133 & 135.
Åttaekrade hjulet: s.136
Meditation: s.127, 136 & 139.
Karma
Munk s. 79
Nirvana s. 135
Loi Kratong: s.140
Skillnader och likheter
Bönen: Islam; s. 111. Kristendomen: s. 83
Påsk: Judendom (Peasch): s. 29, 41& 70. Kristendom: s. 70 & 98
Konfirmation: Judedom s. 41, Kristendom s.96
Präster/Munkar: Kristendom. Buddism s.79
Världsreligionernas byggnader:
Förklara skillnaderna mellan två av världsreligionernas heliga byggnader. Utgå från likheter och skillnader.
●
●
●
●
●
Moské s.111
kyrka s. 83 & 90
tempel: s.131.
synagoga s.40
kloster s. 79, 94 & 135
Ex svar tidigare nationella prov vt­13:
Exempel på svar som bedömts på A­nivå på tidigare nationellt prov
”Kristendomens kyrka och islams moské är ganska lika varandra. Båda har en speciell
”direktion”. Tillexempel att kyrkans ingång alltid är vänd mot väst och att muslimerna
vänder sig mot Mecka när dom ber. Dom har också torn varifrån de ropar ut bönetiderna.
Men religionerna är också väldigt olika. I kyrkan sitter dom på bänkar under
gudstjänsterna, men i moskén sitter dom på golvet på en matta. I kyrkan har dom också
många målningar eller skulpturer som symboliserar Jesu eller någon annan viktig
kristen händelse. I moskén får man inte måla eller skulptera deras gud eller profet. Det
är förbjudet att göra det inom islamen. En annan olikhet kan vara att det finns mer
kyrkor än moskéer i världen, eftersom det finns mer kristna människor än muslimska
människor. Jag tror att religionerna har dessa byggnader eller samlingsplatser dels för
att hylla sin gud eller tro men också för att träffa människor som tycker samma saker,
tror på det man tror på och så vidare. Man känner sig trygg bland människor som tror
på samma sak.”
Exempel på elevsvar nivå C
”Om man är kristen så ber man i en kyrka (kristendom) eller om man är muslim så
ber man i en moské (Islam). I en kristen kyrka finns det ett stort kors på väggen med
Jesus på som kallas för krucifix. Medans i en moské finns det ”konst” på väggarna och
på taken. Och där så sitter man på golvet och ber. På golvet finns det mattor som man
sitter på och ber. I en kyrka sitter man på ”stolar” och håller i en bok och ber. Man
kan också ha sitt bröllopp i byggnaderna. Utifrån en kristen kyrka ett kors ovanför
dörren. Dörren ligger alltid på vänster sida.”
Exempel på elevsvar nivå E
”Kyrkan och synagogan ser lika ut på ut sidan men inuti är det en stot skilnad. I
Kyrkan är taken höga och det finns en liten scen som man ber på . Bakom scenen står
det ett stort kors med Jesus på. Och framför scenen står det benkar som man san sitta
på och be eller lysnna på medans dom ber. I en kyrka finns det mycket ljus men det är
fortfarande mörkt och i synagogan är det som en plenisal. Mycket upplyst kanske och
så lite bergit och bakom platserna finns det som en liten scen, det står ett skåp med ett
par tunga torarullar och en plats man kan lägga den på (torarullen). Båda byggnaderna
är på sätt och vis lika både ut och in.”
Kristendomen i Sverige förr och nu (Stödstruktur)
Kristen tradition
Tradition för 100 år sedan
Tradition nu
Första söndagen i advent
Julen
Påsk
Konfirmation
Facit
Första söndagen i advent A: Advent betyder ankomst (Jesus ankomst)
B: Gudstjänstbesök i kyrkan, psalmsång, många tända ljus, allt bullrigt utomhusarbete var förbjudet
C: Skyltsöndag i många affärer, dags att tända adventsljusstaken, fika med peppar kakor, lussebullar.
Julen
A: Firar att jesus föddes
B: Besök i kyrkan på julottan, prästen läste julevangeliet, dopp i grytan
C: En familjehögtid då man ger presenter, äter mycket mat och tittar på TV
Stödstruktur ­ ett exempel
Förklaring
Kyrkans roll
Prästens roll
Kvinnans roll
Mannens roll
Barnens roll
Dop
Konfirmation
Nutid
För 100 år sedan
Första advent
Julen
Påsk
Söndag
Bröllop
Begravning/döden
Fornordisk religion
Grundläggande förståelse:
http://www.so­rummet.se/kategorier/religion/fornnordisk­religion­och­asatro
Samisk relgion
Grundläggande förståelse
s. 147­148.
http://www.so­rummet.se/kategorier/religion/samisk­religion
Etik och Moral
Etiska och moraliska dilemman.
http://www.so­rummet.se/kategorier/religion/etik­och­moral#
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
empati
solidaritet jämlikhet
rättvisa
Kränkning
ansvar orätt rätt skyldighet
schysst