1. No category

.i
FJÄLLBACKA BLADET
HJ
Ändringar
Nummer 6
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Juni 1959
.
l
(------
hamnkvarteren
Fjällbacka, som vänder ansiktet
mot havet, får nu en välbehövlig
ansiktslyftni ng.
Stora delar av Wenanderska
magasinen samt Fossums magasin
ha rivits för att bereda plats åt
den nya gatan förbi bergrasomådet.
Vägförvaltningen har satt in ,~ n
hel del energi för att få gatan färdig före sommartrafikens början.
Hundratals långa pålar har slagits
ned för att säkerställa grunden
'ch på dessa har tippats enorma
längder skrotsten, visserligen har
varje billass varit som en droppe
i havet, men schaktmästare Henriksson och hans mannar ha ändå
skapat en snygg vägbank. Denna
vägbank, som sträcker sig f rån
mjölkaffären till Lindstrands fastighet, bör kunna användas som
tilläggsplats för småbåtar.
Den fula, men nödvändi ga,
mjölkaffärsbyggnaden komm er att
fl yttas en aning åt nordost. Den
kommer att vändas ett kvarts varv
och blir placerad med lån gs ida
mot sjön.
Biltrafiken på den nya gatan
kommer ej att bli enkelriktad instundande sommar. Detta hälsas
med tillfredsställelse av trafikanterna.
Tilläggsplatser för småbåtar, ja,
det är ett särskilt kapitel. Efterfrågan på båtplatser är som va nligt större än tillgången. En del
kommer att avlastas ge nom att
konsulSande m. fl. anlägger en
brygga vid Oxnäs. Det kommer
ändå att bli trångt i hamnen, båtar anskaffas i långt snabbare takt
än båtplatser kunna iordningställas.
Småbåtshamnar äro kostsamma
anläggningar och samhällets '2konomi är hårt ansträngd genom att
andra nödvändiga anläggningar
utförts. Hamnstyrelsen, som är väl
medveten om att båtplatserna ej
räcka till, har varit i kontakt med
Kungl. Sjöfartsstyrelsen för att
undersöka möjligheterna att erhålla statsbidrag till småbåtshamn.
Enligt upp gift äro de blygsamma
anslag som anvisas till småbåtshamnar förbrukade för flera år
framåt.
P. S. Enligt fru Olsson kommer
mjölkaffären även i fortsättningen att sälja ost, trots att bygg naden flytta s mot nordost.
Arndt Berggren
ÅRSMÖTE
'\ Minkar från Fjällbacka
bäst i Sverige
Föreningen för Fjällbacka
håller årsmöte i Kyrkskolan tisdagen den 21 juli
kl. 19.
I
Frågor som medlemmarna önskar
fl behandlade vid möt~t, torde
inlämnas till styrelsen senast 14
dagar dessförinnan.
--~j
\.
Ny lotsbåt
Väderc a"nas gamla lotsbåt, som tjänat troget sedan J 908, har utbytts
mot en ny, byggd helt i stål på
Karlskrona Örlogsvarv.
Uthyrare till sommargäster beskattas hårt
-
Utdrag ur en utredning -
Då 1959 års deklarationer upprättades, framkom det flera fall,
då deklaranten på grund av uthyrning till sommargäster bevisligen ådragit sig en höjnin g av inkomsttaxeringen som var större än
det uppburna hyresbeloppet. Detta
hade sin grund däri, att deklaranten som villaägare regelmässigt
skulle ha deklarerat sin fastighet
på biliga 6b - schablontaxerat men att denne nu på grund av att
Fjällbacka Pälsdjursfarm har vid
de senaste internationella skinnauktionerna i Stockholm i konkurrens med de förnämsta pälsdjursuppföd arna i Sverige intagit
en mycket hedrand e ledarställning.
Vi har därför tagit kontakt med
bröderna Ca riqvist för att få närmare upplysningar. De har då berättat för oss, att de i flera år
varit med i dessa pälsauktioncr.
Till en början har de intagit en
blygsam ställning, men undan för
undan arbetat sig upp åt, och har
i år nått toppen.
Vid skinnpremieringarna i Stockholm låg sålunda Fjällbacka Pälsdjursfarm bland de främsta i fråga om kvalitet. På vår fråga, hur
man kommit fram till så fina resultat, berättar Helga Carlqvist,
att de alltid arbetat på att så
småningom få fram bästa tänkbara kvalitet. De har därför ständigt
deltagit i utställningar samt lärt
och studerat allt i branschen, och
har nu plötsligt fått lön för mödan och blivit ett namn att räkna
med inom pälsdjursaveln.
Vid en utställning i Uddevalla
med levande djur väckte Carlqvistarna med sina fina minkar
berättigat uppsee nd e. På 25 utstäida djur erövrades 24 I:a pris
och 1 II:a pris.
Den närmaste framtiden tänker
man ägna sig åt utvidgning av företaget dvs skaffa ännu flera djur.
Det är dock ;ganska bekymmersamt med den knappa fodertillgången och de därmed ständigt stigande foderpriserna. För att få fram
ett fullvärdigt foder har im port av
frusen fisk fått göras. Denna fisk
måste tagas från Norge, Danmark
hyresbeloppet vid uthyrning till
sommargäster översteg två procent
av fastighetens taxeringsvärde måste deklarera si n fastighet på bilaga 6a - på rörelsebilagan.
Det upprörde av naturliga skäl
sinnena hos många uthyrare och
för att Hi fram ett material för
bedömning beslöt Föreningen Fjällbacka Havsbad att företa en undersökning bland samhällets utV. g. vänd till sid. 7
V. g. vänd till sid. 6
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
2
Båtvarv i Fjällbacka Beslut om bygge av
Som förut omtalats i F. B. har
hem för gamla
Samhälle på frammarsch
Det gångna året har varit ett I
märkesår för mån ga av industriföretagen i Fjällbacka. Aldrig förut har man by ggt, planerat och
färdigställt byggnader på liknande sätt.
Den vid Mörhult belägna spannmålssilon har blivit färdig och
kunde tagas i bruk i rätt tid för
skörden i höstas. Man kunde således tillgodose de önskemål som
ställdes från den stora land sby gden i norra Bohuslän. För Fjällbackas del betyder denna byggnad ett steg i rätt riktning mot
liv och rörelse i samhället.
Går vi sedan några hundra meter söderut, så har und er vinterns
lopp den nya hamnen börjat användas. Man kunde i vintras få se
den för Fjällbacka ovanliga synen
av timmer, som i mängder låg
Föreningen för Fjällbacka
Postgiro 41 03 18
STYRELSEN:
Ordförande:
Direktör Harry Järund,
Otto Lindblads väg 18, Lund
Vice ordförande:
Läroverksadj. Sylve Larsson,
Sveavägen 139, 4 tr. , Sthlm.
Sekreterare:
Kamrer Bo Reichenberg, Källgatan 18 B, Arvika.
Kassör:
Förvaltare Sten Kallin, Tallvägen 14, Uddevalla.
5:te m edlem:
Köpman Wilhelm Fredlund,
Majstångsgatan 20, Göteborg.
Redaktionskommitte för
Fjällbacka-B ladet:
Harry Järund, Sylve Larsson,
Bo Reichenberg
Algot Torewi
SYFTE:
Föreningen för Fjällbacka har
till syfte a tt verka för Fjällbackas utveckling, framförallt
på näringslivets område. Föreningen vill därför stärka intresset för Fjällbacka i första
hand bland före detta Fjällbackabor och bland sommargäster i samhället och den närmaste bygden.
Timmenmkeppning pågår.
frågan om ett båtvarv förlagt till
s'.mhället ing ående diskuterats. Nu
har denna fr åg a kommit sil. långt,
att en personligt initiativ kommit
från en fjällbackabo, Bror Jansson, som av samhället få tt sig anvisat plats vid Oxnäs. Meningen
ir att d ä r uppföra nöd vändiga
byggnader och anordningar för
att effektivt kunna utrusta båtar.
Det rJ. kna s även med möjlighet
för nybyggnad av båtar.
A tt få ett båt va rv förla gt till
Fjällbacka har länge varit ett öns1;~mål, inte minst frå n sommargästernas sida. Många av dem har
varit hänvisad e till att forsla sina
bå tar till någon av de närliggande
samhällena, när det varit tid att
taga upp båten.
När vi nu kommer att få ·~tt
eget varv, så bör det därför vara
i vars och ens in tresse, att detsamma blir fullbelagt 'JCh ekonomiskt bärande. Vänd Eder därför
uppstaplat på kajen . Under mitt
besök i Fjällbacka i påskas fick
jag för övrigt bevittna den ege ntliga prem iären. Ett tyskt lastfartyg hölJ då på mcd den första till Bror Jansson med Edra båttimmcrlastningen från FjälJbacka bekymmer.
Redaktionen
hamn avsedd för export till Tyskland. Jag måste säga att denna
Glädjande!
syn gladde en ga mm a l fjällbaekabo. Ett nytt företag, i d etta fall
Antalet annonsörer i Fjällen hamn, var i arbete för första
backabladet har ökat yttergången, ett företag, som kommit
ligare i detta nummer och
till genom personliga initiativ och
anslutningen från Fjällbackas
som kan ge möjligheter till nya .;.nföretagare är praktiskt taget
dustrier i Fjällbacka och dess om100 0 /o-ig. Vi uppmana tidnejd.
Fortsätter v i ytterligare söderut
så är Fiskeriföreningen i full färd
att bygga sin nya fiskhall, en modern byggnad, som kommer att ge
våra fiskare ännu större möjligheter att tillvarata sina produkter.
Slutligen har bland offentliga
arbeten den stora vattcnreservoaren just blivit fä rdi g och nedanför Konsum går nu den nya
strandvägen fram.
H any j ämna
Den nya vattenhögreservoaren,
som uppförts uppe på Vettcberget
vid Håkebacken, har nu tagits i
bruk. Vanenverkschefen Lennart
Svensson kunde den 1 maj glädja
vattenförbruk arna med att d å
koppla den till vattennätet. Genom uppförandet av d enna högreservoar, torde vattenfrågan vara löst för samtliga hushåll , även
de högt belägna, vilka förut under den starka förbrukningsperioden und er sommaren varit utan
vatten.
skriftens läsare att gynna dess
annonsörer. De ger oss ett
verkligt gott stöd i vår Yerksamhet.
Redaktionen
Fiskareföreningen bygger
I föregående nummer fanns en
ritning införd som skulle föreställa Fiskareföreningens planerade
nybyggnad. Denna byggnad sk ulle presenteras i ett kommande
nummer. Bygget pågår nu som
bäst och skall vara fullt färdigt
i höst. Fiskbutiken skall dock vara färdig före midsommar. I övrigt kommer byggnaden att inrymma panihandelslokaler, beredningsrul11, rökeri samt kyl och
frysanläggning l bottenvåningen
och kontor, redskapsbutik med lager samt personalutrymmen 1
övervåningen. Med dessa nya 10kaler kommer Fiskareföreningen
att få effektiva och lättarbetade
utrymmen till sitt förfogande, som
gör det möjligt att på ett bättre
sätt kunna tillvarataga ilandförda fångster.
Arndt Berggren
Stiftelsen Fjällbacka Pensionärhem hade årsmöte den 9 mars
1959. Därvid konstaterades att år
1958 varit det mest framgångsrika
året sedan st iftelsens tillkomst.
Dels hade behållningen stigit med
ca 18.000 kronor och dels synes
Kville kommunalfullmäktiges beslut om driftsbidrag till ett hem
för gamla i Fjällbacka möjliggöra
för stiftelsen att för verkliga sina
planer.
Årsmötet beslöt att uppdraga
åt styrelsen att inköpa tomt mellan prästgård en och Waldners
färghandel och på denna bygga ett
hem för gamla, så snart de ·~ k
nomiska förutsättningarna därför
finnes.
Vid styre lsemö te den 10 april
valdes en kommitte, som sna rast
och så noggrant som möjligt skulle
söka beräkna såväl driftskostn;t
der som byggnadskostnader för <:tt
ålderdomshem i huvudsak en ligt
stadsark itekt Svante Paulssons
skissritningar. Denna kommitte,
som förutom tre styrelsel edamöter i stiftelsen även inrymmer
Kville lönenämnds ordföra nd e, hr
Ragnar We isaeth, och kyrkvärden
Georg Carlsson, har haft ett sammanträde, varvid så noggranna
kalI,.yler som möjligt uppgjordes.
En allmän uppslutning från alla
som är intresserade för att ett hem
kommer till stånd, skulle ytterligare påskynda byggandet a v detsamma.
Arne Fredlund
Upplageökning
Tack vare stor efterfrågan på tidskriften ökar vi denna gång upplagan till 600 ex. mot förut 500.
Vårt m ål är 1000 ex. Hjälp oss
att nå detta mål. Låna inte ut En
ex av FB utan uppmana iställe
Edra vänner att köpa ex. själva.
Redaktionell
Fiskehistorien
En man i Havstensundstrakten
skulle lägga ut en hummertina
som legat på land för torkning.
Tinan fanns ej på den plats på
holmen där den lagts. Vid närmare undersökning hittade han tinan
i sjön . Den befanns innehålla: en
dränkt räv, en d:o kråka och ·2n
le van de hummer. Tydligen hade
kråkan först kommit in i tinan
för att kalasa på kvarvarande
agn, räven kommit fö r att ta kråkan varvid tinan rullat i sjön så
att hummern kommit in. Sens moral: använd fyrkantiga hummertinor.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
~~Ra··tta
3
..
att starta en
vagen
va r artikelserie över företa g i
F jällbacka har vi denna gång besö kt Firma Inventing, d. v. s. vi
gå r in i f. d. Järunds Herrekipering. Någon klädförsäljning förekom mer inte num era. I stället finner man i dessa lokaler diverse
maskiner, hel- och halvfabrik at
~ ~llTlt
utnv::tning
för
Inventin gs
produkter. På kontoret träffar vi
Ingemar Järund just i färd med
dagens postöppning. Han ser belåten ut, och undra på det. En
sto rorder på Injekto-hylsor från
LKAB har anlänt. - Injektohyl sa n - ja, vi låter Ingemar själ v
. ~rä tta om den och om Inventing:
- Min bror Harry och jag
startade firman för åtta år sedan .
Vi har sysslat enbart med nya
konstruktioner, som i de flesta
fall är patenterade. V åra huvudtiklar f. n. är Injekto'hylsor
och cementsprutor till gruvor och
bergrum samt smala plastremsor
för olika förpackningsändamål.
U trustningen till gruvor och
bergrum användes till en speciell
metod kallad Injekto-metoden, och
den är allmänt känd och antagen
vid alla gruvor och bergrumsbyggen i Sverige. Den utgöres i första
hand aven liten kamliknande,
härdad stålplåt, som, när den omböjes och placeras i en borrhålsmynning, tjänstgör som en backventil för cementbruket. l metoden ingår även en specialkonstrucrad cementspn4ta och ett luftrör.
Ingemar visar en mycket illust·,tiv broschyr, ur vilken vi saxa:
' Injekteringen sker en!. följande operationsföljd :
I. Plac. injektorhy lsan i borrhålsmynn ingen.
Injektorluftröret insättes i borrhålet, där det klämmes fast av
hylsan.
3. Spruta JI1 Limplig kvantitet
bruk.
4.
För in bulten i borrhålet så
långt det går för hand.
5. Injektorluftröret borttages och
blåses ev. rent från bruk, varefter det användes på nytt .
6. Slå in bulten till önskat djup,
va rvid överbli vet bruk pressas
ut genom springan i hy lsans
kam." Se figur.
o
luft
het. En ytterligare fördel är, att
den ställer sig mycket billig.
LKAB i Kiruna, som bland andra helt har in/ärt Injekto-metoden, beräknas göra en årlig be , paring av ca 200.000 kr.
Systemet är patenterat i 15 länder och håller nu som bäst på alt
introduceras i utlandet. F. n . företages prov med lnjekto på olika
håll, bl. a. i de engelska kolgruvorna.
Injekto -systemet har tillkommit
efter ett tillfälligt besök i ett stort
bergrum, där arbetarna hade stort
besvär med injektering av takbultM.
Den andra delen av tillverkmngen utgöres av plastskärning i
smala bredder. En stor del av
industrr~
NYTT SEDAN SIST
V &ra ständigt återkommande
vänner, Ingrid och Lasse, f irade
liksom många andra påskhelgen
ute i skärgården vid sina respektive sommarnoJen. Gatulivet
Fjällbacka, pulserade under dessa
dagar helt annorlunda än som är
brukli gt. Folket hade under dagarna före helgen ett gemensamt :mål,
nämligen att göra sina uppköp i
butikerna, vilka formligen belägrats, och utanför fanns det köbildning. Det var hektiska stunder för samhällets köpmän, vilka
dock gladde sig åt denna uppryckning. Affärslivet har blivit säsongbetonat. Men säg en fröjd som varar beständ igt. Snart skedde uppbrottet, och efter några avkopplande dagar var allt sig likt igen.
Ingrid och Lasse Schmidt var
bland de sista som lämnade skärgården och sin ö, vilket skedde
den 1 april från Fjällbacka via
Göteborg-Köpenhamn-Hollywood.
Ni kära läsare, får inte ta detta
som ett aprilskämt, utan som ett
faktum att vi numera befinner oss
i en internationell metropol.
V åren hälsades med sång och
valborgsmässoeld. Medan solen
likt ett rött klot sänkte sig i havet, var befolkningen i rörelse
Patentsökt
mot Fiskhamnen. Ute på Badholmen samlades kyrkokören under
denna tillverkning går till AB kantor Ingemar Cederbratts ledTetra Pak, som använder 7,5 mm ning, för att sjunga ).11 våren.
polytlmremsor för täckning av V. g. vänd till sid. 4
längdsömmen i tetraförpackningen. Dessa remsor görs delvis till att 7-8 personer har sin inkomst
Sverige men mest på export . Dess- från företaget.
Landshövding Per Nyström lär
utom finnes en ny maskin för förs!utningsband till plastpåsar. Des- ha sagt efter ett besök hos InvenSil remsor levereras liteslutande in- tin g, att "detta är fitta vigen att
starta en industri", och det vill
om Sverige.
Vidare finnes ytterligare 2 st. man gärna hålla med om. Invenmaskiner under utveckling, avsed- ting
har konstruerat ett flertal
da för förslutning av förpack- sinnrika anordningar och ett fler ningar.
tal artiklar har funnit avsättning
Invcnting sysselsätter f. n. folk på marknaden. De här ovan bes,~väl indirekt som direkt. Vissa skrivna har slagit ordentligt Och
produkter göres av Inventing själ- man har en känsla av att de komva och andra lägges ut på olika mer att följas av fler till båtn:td
företag och personer i samhället. för sysselsättningen i Fjällbacka.
B. Reichenberg.
Redan 1111 kan m,m nog räkna med
Q
ÖVERSTESILL
Mu."knudens fö."nämsta
sillinläggning
Genialt, eller hur?
I ngemar fortsätter:
- lvIetoden har sto,-a fördelar, då
den dds är enkel att litföra, dels
ger fltllständig omsLutning av cementbruk och dels hög hållfast-
Aktiebolaget Gust. Richter
KONSERVFABRIK
Lysekil -
Fjällbacka
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
4
Något att tänka på för oss alla B iId a en samhällsgrupp!
Det första man får se när man
kommer till Fjällbacka såväl sjövägen som landvägen är kyrktornet. Det hälsar en välkommen.
Jag minns så väl från min barndom när man var på väg från
den larmande storstaden, på väg
hit till det stilla och fridfulla
semesterparadiset Fjällbacka. Hur
glad blev man inte när man kunde urskilja kyrktornet mot den
ljusa sommarhimlen.
- Mamma, mamma, där är
Fjällbaeka kyrktorn! ropade man
glatt där man satt i mammas knä,
och ett stillsamt leende spred sig
över mammas ansikte.
För några år sedan fick jag följa med min gode vän och släkting
Wilhelm Stenar på en biltur till
Bullaren. Det var en underbar
och mycket trevlig tur. Vi åkte
ända upp till norska gränsen,
varefter vi fortsatte runt Bullarsjöarna. När man är ute så där
går tiden väldigt fort och därför
kom vi inte hem förrän kvällen.
Dessutom hade vi oturen att få
punktering vid Branneby, så det
blev därför senare än vad vi hade
beräknat. Det var därför Jnörkt
när vi nalkades Fjällbacka. När
vi var ett stycke nedanför Edsten och fick se kyrktornet, sade
Wilhelm på sitt livliga sätt:
- För Fjällbacka kyrktorn blir
det aldrig långsamt, för det är
knappast någon timme på dygnet
utan att någon riktar sin blick på
det. Efter en stund tillägger han
något stillsamt: - J ag blir alltid
så glad, när jag får se· Fjällbacka
kyrktorn, för då vet jag, att jag
snart. är hemma.
Han var ju inte född i FjäIJbacka, men ändå räknade han
sig som infödd Fjällbackabo, då
Fjällbacka vunnit hans hela hjärta. Något han inte var ensam ':lm
ty det är många som av en hän~
delse kommit till Fjällbacka och
sedan blivit bosatta i Fjällbacka.
Det är väl en god reklam för
samhället!
Varje lördagseftermiddag ringer
klockorna i Fjällbacka kyrktorn
helgmålsringning. Dess klang ekar
mellan bergen ända ut till de yttersta skären. Varje gång någon
av Fjällbacka församling gått hädan ringer klockorna i tornet själaringning. Då öppnas mången
dörr i husen, och man knäpper
sina händer och lyssnar andäktigt till klockornas sorgmodiga
klang. Tankarna kretsar då kring
.den döde, som man i de flesta
fall känner, ty det är gärna så,
att vi alla känner varandra. Men
man får också en påminnelse om
S1l1
egen förestående bortgång.
Man tänker och undrar hur lång
tid man har kvar. Men vad vet
man egentligen om det? Ingenting. Det enda man har är att
sätta sin tröSt till Kristi kors.
Den aktivitet, som satt sin prägel på Fjällbacka under en följd
av år, har bidragit till att stabilitet under de två senaste åren varit rådande i samhällets befolkningsförhållande. Fjällbacka utgör
därvid ett av de få undantagen
bland Bohusläns kust sam hällen.
Skall denna befolkningsstabilitet bliva bestående är det dock
Samma kors som möter en när
man nalkas Fjällbacka. Korset nödvändigt, att nya initiati v 'tasom utgör spiran på tornet visar ges för att främst ma"lig arbetskraft skall
få
sysselsättning.
vägen.
Så står Fjällbacka kyrktorn där
och sträcker sin korsformade
järnspira upp mot himlen, medan decennierna rullar hän och
släktena avlöser varandra. Likaväl som det blir smekt av solens
varma strålar heta sommarmorgnar, likaväl blir det piskat av
höststormarnas hänsynslösa makt.
Det är ett tecken, som står där
det står, trots hårda påfrestningar. Sådan är trons makt då den
är byggd på hälleberget's grund.
Något att tänka på för oss alla. I
Morgan Engström
___
Många av de yngre måst e lämna
samhället och finna sin utkomst
på annat håll. Idealiskt vore om
all den ungdom, som växer upp
i Fjällbacka, även kunde finna
sin utkomst där. Ett sådant förhållande kan dock knappast tänkas förverkligat, ty det förutsätter en synnerligen stark expansion av näringslivet inom samhället och därtill saknas naturliga
förutsättningar. Det kan dock
tänkas såsom möjligt, att en så
st~r del av dem, som växa upp i
F)allbacka: sk.all kunna beredas
sysselsattl1lng 1110m samhället, att
Prinsessan Margaretha
ac a
det nuvarande befolkningsläget
blir bestående och även något
förbättrat.
Det var ej enbart platsborna som
firade pingsthelgen i ett underbart
väder, utan många gäster passade
på att inviga den kommande sommarsäsongen. Sommarvillorna fylldes
med folk från landets olika delar,
och ute vid Oxnär i den Stenbeckska
villan vajade flaggan i topp. Prinsessan Margaretha gästade tillsammans med advokat Hugo Stenbecks
dotter, fröken Elisabeth Stenbeck
helt inkognito Fjällbacka. De båda
damerna gjorde promenac'er i samhället och båtturer i skärgården.
Men även detta senare såsom
arbetshypotes innebär, att en ytterligare intensifiering av samhällsverksamheten och näringslivet kommer till stånd, och därför måste ett aktivt samhällsintresse komma att omfattas av allt
flera Fjällbackabor och särskilt
av de yngre bland Fjällbackaborna. Det är på det unga Fjällbacka
som samhällets framtid beror och
.
. . . . llh k
pmgstgast
l
FJä
det är de yngre som få den största nyttan av samhällets utveckling. Därför har man rätt att av
dessa vänta sig aktivt intresse för
hemsamhället och dess framåtskridande.
Emellertid synes det som om
den största delen av dagens ungdom står främmande för tanken
att göra ett uppoffrande arbete
för hemorten eller deltaga i andra offentliga angelägenheter. Detta är ett missförhållande. Därför
böra några Fjällbacka-ungdomar
taga initiativet och bilda en "samhällsgrupp" med uppgift att förmedla kunskap bland gruppmedlemmarna i Fjällbacka samhälles
problem och stimulera intresse
för dessa. För att komma underbund med samhällsproblemen och
få en uppfattning om samhällets
verksamhetsformer kunde gruppen
söka kontakt med dem, som 11
äro verksamma i samhällsarbetet,
och tillsamman med dessa diskutera aktuella samhällsfrågor. Vidare borde gruppmedlemmarna såsom åhörare närvara vid municipalfullmäktiges sammanträden och
möten kunde anordnas för att
debattera ärenden, som äro aktuella. Dessa möten kunde till formen organiseras såsom municipalfullmäktigesammanträden.
Därigenom fingo deltagarna även träni ng i hur man skall uppträda
och förfara under ett sådant sammanträde.
Detta förslag innebär inte något
nytt. En stor del av dem, som nu
syssla med samhällets angelägenheter, ha tidigare deltagit i såda
"gruppverksamhet". Denna verksamhet bidrog med all säkerhet
till att bland d eltagarna utveckla
ett aktivt intresse för hemsamhället och dess uppgifter.
Bilda en samhällsgrupp nu ocH
förbered dess verksamhet! Till
hösten är det lämpligt att börja
grupparbetet. Östen H eden fjell
Nytt sedan sist ...
Forts. fr. sid. 3
Fiskhamnsområdet fylldes med
folk, och man kunde räkna dem
till över 200 personer, vilka bland
bilar, upphängda fisketrålar och
upplagda båtar trängdes för att
kunna se och höra kören på andra sidan. När den vackra sången
avslutades tändes ett sprakande
bål på Gudmundskäret och eldslågan lyste in över fjorden medan skymningen föll på .
A. Torewi
5
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
l
1
på
I den illustrerade veckotidning- hufvuden. Men - en turist får
en Svea för år 1887 finner man lära sig trotsa allehanda vedervärnedanstående skildring.
digheter, äfven dålig stenläggning .
Gatan slingrar sig i åtskilliga
Fjellbacka
bug ter. Boningshusen å ena sidan,
Vestkustbild af E. F.
sjöbodarne med sina bryggor å
Man ser från ångbåten länge den andra. Och ofvan boningshunog ingenting annat än kala röd- sen reser sig fjellbranten, som vi
gråa skär och klippor, mellan redan fäste oss vid, då vi styrde
hvilka här och der bränningarna in emot land. Ett och annat af de
draga sina fradgande linier. Men mindre husen lutar bakv,iggen mot
propellern slår sina jemna slag och sjelfva fjellet. Här och der se vi
snart skönja vi fjerran fastlandets några tynande små täppor med
buktiga konturer. Litet mossa sy- ringblommor och vallmo. Husen
nes nu på sina ställen i skrefvor- äro i allmänhet snygga och välna: måsarna behöfva icke längre skötta. Något egentligt armod spånästla på bara stenen. En och an- ra vi icke. Männen förete den
an marig fura sträcker stormpis- vanliga bohuslänska skärgårdstypen, "underklassens" män förstås,
ade grenar in emot land .. .
sträfva
allvarliga drag, som fått
Styrman gör en sväng med rodret. Vi glida kring en udde. I ös- sin prägel af det hårda, karga lifter reser sig en hög, tvärbrant vet vid kusten, drag, från hvilka
ldippvägg och nedanom denna på stormar från barndomen tyckas
rand remsan urskilja vi med ki- fejat bort allt uttryck af hvad vi
karen husrader, rödstrukna sjöbo- kalla "lifsglädje", ehuru de dock
dar, hvitrappade oeh gråmålade en och annan gång kunna blossa
byggnader, öfver hvilka nagra upp i larmande lustighet. Qvinflaggstänger svigta i blåsten, ty norna förete hvad utseendet beliksom nästan alltid på vestkusten träffar ingenting egentligen karaktäristiskt, sträfva dock äfven
blåser det äfven i dag.
Det är Fjellbacka, som vi hafva de till dragen - och sättet. Skärframför oss, ajovis-fiskläget med gårdsbon blir alltid inbunden .;)Ch
sin köpingsprägel, näst Lysekil och melankolisk. Den typ, som Jonas
Grebbestad den förnämligaste av Lie skapat i "Den fremsynte",
Bohusläns lastageplatser. Förlåt! går ofta igen här på stranden.
Slå vi oss i språk med gubbame
Lysekil är ju köping!
Medan ångbåten styr fram emot och lyckas vinna deras förtrobryggan, slå vi upp den enda ende, skola vi säkerligen få höra
guide som erbjudes turisten på underliga historier om hvad de
dessa orter, nämligen Holmbergs "sett" på sina färder mellan skäBohusläns historia och beskriv- ren. Varsel om kommande olycin g, för att se åt hvad han har kor, "förlisin garnes" genfärd .tt berätta om platsen . Det är ic- detta och mycket annat hafva mer
än
en här bevittnat... Den
ke mycket.
opartiske folkiakttagaren konsta"Fiskläget Fjellbacka, beläget på terar endast detta, men ·~n ung
hemmanet Lerstens mark, till hvil- läkare bland oss uttalar som sin
et det ock erlägger grund ränta, åsigt att "millieun", omgifningen
är det lifligaste (?) af alla länets vid hafslandet utöfvar sitt inflyfisklägen. Det eger en god hamn tande på synsinnet och nerverna,
samt drifver en den starkaste han- så att dessa organ icke längre äro
del med kringliggande häraders normala hos en stor del af invåallmoge ... "
name, hvadan alla "syner" och
sådant endast äro sjukdomssympVi befinna oss nu
land, och tom, företeelser som uteslutande
sedan vi påtingat rum; gästgifva- falla inom nerv-fysiologens domregården, hvars vackra, välskötta värjo.
trädgård ovillkorligen ådrager sig
Hvithåriga barnungar stirra på
vår uppmärksamhet, kalt som här oss från trappstenarne, undrande
eljes är öfverallt, styra vi kosan öfver att se så mycket herrskapsut "för att se på sta'n". Vi gå ga- folk på en gång. Mammor och
tan framåt, ty Fjellbacka eger äldre syskon föredraga att gransegentligen endast en sådan. Sten- ka oss från fönsterna ... Det är
läggningen är just icke den bästa, icke så ofta resande komma till
det är synd att säga. En skämtare FjellbacJra.
i sällskapet påstår, att det är, som
Och öfver det bcla lwilar den
ginge man på petrificerade barn- för för vestInJSten egendomliga,
*
1
Fjällbacka
*
1880-tcdet
jag skulle vilja säga "fisklägesatmosfär", en atmosfär mättad af
tånglukt, tjära, tågvirke, fiskafskräde, och Gud vet hvad, som
i det hela taget just icke tilltalar
våra luktorgan, men som dock
hör till stället. En vestkustbo
som uppvuxit i denna atmosfar
och sedermera konl1nit att slå ned
sina bopålar på annan ort, skulle
säkerligen längta efter "fisklägesatmosfären" med samma trånad
som m:e de Stad från Lac Leman
längtade till rinnstenen på rue
de Bac.
Men nu skola vi se de märkvärdigheter Fjellbacka har att erbjuda, först och främst klyftan)
berget ... Tänk er en remna, slagen som af en jättenäfve midt
igenom det en sjuttio fot höga
berget, en sex
tio fot i bredd
och sex hundra fot i längd. Och
tänk er sedan fyra klippblock,
som på olika punkter hänga som
tak öfver denna remna.
Vi företaga en vandrin g igenom
den. Der ute lyser junisolen varm,
men i detta sällsamma hvalf omsvepas vi nästan af vintervind
Några hallonbuskar och småträd
klänga sig fast i skrefvorna. Vattnet sipprar fram på sina ställen
oeh göra kullersten arne hala, öfver hvilka vi klättra. En viss beklämning lägger sig övfer sinnet,
det käns som trefvade man sig
fram i en fängelsegång, och det
är nästan med glädje, som man
slutligen ser dagern skymta fram
på andra sidan och känner fläkta rna från fjorden der ute.
Fjä II backa
Bok· & Pa ppersh andel
T eJ. 19
-
Fjällbacka
Allt i BOCKER och PAPPER
Kartor - Sjökor! - Souvernirer
Eoas
::::'\~
'::::uageri
.
& eJ pe:ceri
Fjällbacka
Tel. 14
:J\.efrollllllenderns
a
Holmberg förundrar sig öfver,
att ingen geolog undersökt denna
egendomliga bergformation. Om
det skett efter hans dagar är :mig
obekant.
En ciceron har emellertid fört
oss upp på fjellet. Det är en storartad lItsigt, som vi nu ha framför oss. Rakt under oss ha vi gatan med dess byggnader. Framfö)
oss fjorden, öfversållad af de kala
skären, som glänsa i det strålande solskenet. Hafvet skiftar l
grönt, det går byar der ute. Några seglare länsa in mot land. Måsarne kretsa, och långt, långt borta synes röken från en ångbåt.
Men ser ni det lilla skäret
strax här utanför? Det är Gudmundsskäret, på samma gång en
af Fjellbackas historiska och geologiska märkvärdigheter... År
1532 måste pastor Gudmund i
Qville afträda sin plats &t en
V. g. vänd till sid. 6
Sött in dina sparmedel i
ortens egen bank
KVILLE SPARBANK
Johan OLofssons
J ät:nhan~ef
Fjällbacka Tel. 40
Den bästa inköpskällan för
Specerier -
Charkuterier -
Delikatesser
ELONS Livsmedel
Tel. 21 FJÄLLBACKA Tel. 21
SAL TS.JOFISK
Hummer
Räkor
Fjä II ba ckafiska rn a s
Andelsförening
FJÄLLBACKA
Tel. Podiförsöljning 46, 88
TeJ. Detaljförs Jjning 222
ä
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
6
Hänt för hundra år sedan
100 år har nu förflutit sedan
koleran sist härjade i Fjällbacka.
Det var i oktober månad 1859
som den började uppträda härstädes. En handlare, Johan Johansson, hade fått hem hampa i
balar från Ryssland och när han
höll på med att packa upp en sådan bal blev han illamående av
frossa och svåra kräkningar och
strax därefter avled han. Nu spred
sig farsoten snabbt. I det ena huset efter det andra blev någon
sjuk och den ene vågade icke besöka den andre för risken att bli
smittad. Som medicin hade man
i varje hus en gryta fylld till hälften av finsk tjära, stående på ett
brandjärn i spisen eller i kakelugnsstätten, där den fick stå och
koka enär det troddes att röken
av den kokande tjäran skulle förhindra smittan. P:'i Fjällbacka
strand avledo av kolera på tv:'i
m:'inader 9 personer. Den sist av-o
lidne hette Dora Andersson-Lax~
och hon dog den 16 december di!;
dagens namn var Lasarus. Alla 9
begravdes på sjömans och kolerakyrkogården å Stora Eneskär.
Traditionen förmäler att en man
vid namn Tobias Larsson, som i
sina dagar varit med om mångahanda, ej räddes för att bli smittad utan gick från hus till hus för
att hjälpa dem som behövde hjälp.
När andra personer varnade honom härför svarade han: "Det tar
inget ont på mig." Men även han
fick sin död av koleran. Han var
d:'i 51 :'ir gammal.
Kyrkogården å Eneskär har sedan kolerans offer begravdes där
1859, använts som begravningsplats för drunknade, okända personer. S:'i sent som omkring 1910
begravdes en drunknad person
därstädes.
Bostadshusen VOrD i allm:inhet
små och bestod o mest av ett rum
och kök. K ven de hus som voro
större, hade eldstad endast i ett
rum, varför hela familjen, som då
oftast bestod av både 8 och 10
personer, såväl åto, sovo, och vistades i ett rum. Smittan hade därför lätt att få spridning. Husen
voro även mycket spartanskt inrättade. Således fanns ej tapeter
pa vaggarna. Dessa bestod o av
runda eller svilladc stockar, vilka
ett par gånger om året tvättades
eller skurades med sand. En del
av de större husen hade på insidan rappade och kalkstrukna
väggar. (I några av de äldre husen sitter sådan rappning fortfarand e kvar under tapeterna.)
Läkare och medicin förekom
knappast vid denna tid, isynnerhet ej för den mindre bemedlade
delen av befolkningen. De fick
hålla sig till sina hemmagjorda
medikamenter och kloka gubbar
och gummor.
I slutet av 1840-talet och fram
på 1850-talet bodde dock en f . d .
bataljonsläkare vid namn E. M.
Göhle i Fjällbacka. Traditionen
om honom förmäler att han hade
ett besvärligt humör och dåligt
lynne. P:'i 1850-talet praktiserade
i Fjällbacka en läkare vid namn
Johan Ludvig Engström. Här blev
han även gift med en vacker
fjällbackaflicka, Agneta Olsson,
dotter till strandsittaren Olof Andersson-Torpe och hans hustru
Maria Wahlgren.
Samma llöst 1859 stran d a d e ett
f artyg i Vä d eröarna, lastat me d
papper. En hel del av detta papper bärgades av strand befolkningen, som delade med sig av detta
till andra. Många tapetserade 11ärmed väggarna i sina hus. Sedan
gick en målare vid namn Andreas
Larsson, kallad "Nämndeman"
omkring i husen och för en ringa
penning målade "rosor" p:'i väg-
I
garna.
.1ohan Mjölner
Konfektyraffären Centrum
Fjällbacka
~u
även tobaksvaror
Sper·iolaffii.r för:
FRUKT
KONFEKTYRER
FILM
TIDNINGAR
Turister i ...
Forts. fr. sid. 5.
luthersk präst. Sockenboarne följde sin herde till Fjellbacka, der
båt väntade. Innan han steg ombord, höll han bön och förklarade
sig vilja stranda på närmaste shr,
om hans katolska tro ej vore den
sanna läran. Och båten hade .~j
hunnit många famnar frå n land,
förr än den stötte på .~tt undervattensskär och kantrade. Från
den stunden fick detta skär namn
efter den siste katolske presten i
Qville. Är 1532 låg Gudmundsskäret emellertid under vatten, nu
höjer det sig öfver fem fot o fvan
hafsytan _ således ett bevis p:'i
hvad man kallar den partiella
landhöjningen, ty motsvarande
höjning har ej konstaterats å något af kringliggande skär, ej heller å Fjellbackastranden.
Se vi oss kring åt andra håll,
mötes blicken endast af grh,
skoglösa berg, bland hvilka gästgifvaregården dyker fram som en
väldig oas. Till höger ligger skolhuset, i hvilket ock predikas Dm
söndagarne, ty Qvillc kyrka Fjellbacka-Iyder under Qville pastorat - ligger n:'igot väl aflägsen. Längre bort inåt land ligga
några täcka villor, omgifvna af
p:'ibörjade planteringar; de egas
af ett par bland Fjellbackas stormän.
Denna natur är icke vacker,
tycker ni ... Kan så vara. Smaken är dock olika. Att den tilltalar konstnärsblicken bevisas b l
a. af en tafla, fluten ur en stol
mästares pensel, och som i afbild
i dag pryder Svea. Wahlberg älskar vestkusten.
*
J ag nämnde nyss skolan och
kan icke underlåta att berätta ·2n
episod derifr:'in... J ag var ·2n
gång i tillfälle at der åhöra en
lektion, som läraren herr Stabbelius höll med sin yngsta klass, en
lektion
svensk innanläsning
Man genomgick den af Mark
Twain så illa åtgångna söndagsskoleberättelsen om Georg \1Vashington, ni vet den der om yxan
och äppelträdet. "Nå, frågade hr
S., är det n:'igon af er som vet
hvad denne Washington var för
landsman?" Alla tego; en liten
yankee, som, född i Amerika af
svenska föräldrar, :'iret förut anländt till Fjellbacka, hvifrade
dock med handen.
"Nå, hvad var han för lands111an?"
"President",
s:ikra svaret.
lydde
det
tv:ir-
Vi äro nu nere jgcn, äta vår
n1iddag på g~lstgifvaregårdcn . ..
Hvad sägs om sådan hummer?
Men solen sänker sig mot 11Orison ten, dagrarne skifta i underbara färgtoningar der ute på skären, skyarne dana underliga bClddar, bland hvilka solskivan till
sist försvinner ..
Luften söker en och annan.
Bist att söka sängen. Och under
det ögonlocken långsamt sjunka
samman, vaggas sinnena till ro :lf
böljornas jemna entoniga slag
emot stranden, denna hafvets underbara symfoni, som för främlingen alltid eger en så bedårande klang .
"E. F.", författare till denna
"Vestkustbild", är Edvard Fredin, diktare och tidningsman, dö
år 1889 vid 32 års~lder. Han
var en tid bosatt i Uddevalla,
knuten till redaktionen av "Bohusläningen". För nutiden är 11an
mest känd för sin tolkning till
svenska av Tennysons dikt "Ny
:'irsklockan", den välkända dikt
Anders de Wahl lät oss höra varje nyhsnatt under en lång följd
av år.
Sverker StHbeliHs
Minkar från ...
Forts. frå~ sid. 1.
och Island vilket gör att fraktkostnaderna blir mycket högre.
Med tanke p:'i det resultat, som
de med stor målmedvetenhet har
uppnått, har vi en känsla a v, att
de dessutom kan se på framtiden
med tillförsikt.
Redaktionen
\Jlf\LDNERS
FÄRG]1ANDEL
Jtffären
me~
färg
Vi
{i;.·säljel·
installerat·
reparera l'
ALLT ELEKTRISKT
FJÄLLBACKA
ELEKTRISKA
Telefon 68
7
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
U t hyrare till ...
Firma
Forts. fr. sid. 1.
skall vi den här gJngen se kors
och tvärs över FjäLlbacka med
särskild utsikt mot vad som hänt
pJ den kyrkliga fronten det senaste halvJret.
Den 31 december avgick kantor Erik Eriksson som kantor och
orgels pelare i Fjällbacka kyrka.
Han hade dJ innehaft denna
tjänst i 45 Jr. Forna elever från
hans skoltid och många övriga
vänner lade ihop till en avskedsgJva, som överlämnades till honom i bans hem pJ julafton "med
tack för högtidsstunder och tro~en tjänst i kyrka och skola".
'antar Eriksson hade (och har)
en stor förmåga att med sitt orgelspel skapa fram högtid och
stämning. Han är den folklige
kyrk omusikern, som kan få org'ns toner att gå rakt in i hjärtat .
et är mycket hans förtjänst att
försam lingssången blivit så god .
Han har alltid gått in för sin uppgift med stor kärlek och glädj e.
Kantor Eriksson har dock inte alldeles slutat att tjänstgöra som organist. Enligt nuvarande bestämmelser är nämligen en kantor ledig ungefär 1/6 av årets helgdagar. D å är kantor Eriksson "ordinarie vikarie" och tjänstgör som
speleman i Fjällbacka kyrka.
Nyårsdagen 1959 fick vi för
förs ta gången höra den nye innehava ren av kantorstjänsten, kantor
Ingemar Cederbratt, spela på
Fjällbacka kyrkorgel. Man kan säN
att kantor Cederbratt går i
ntor Erikssons fotspår i så måtto att han lägger ned både arbete och omsorg och kärlek i den
t.,ppgift som är hon om förelagd.
Annars representerar han en an111 kyrkomusikalisk stil. Han har
stor förmåga att på ett mycket förnämligt sätt tolka dc gamla klassiska mästarna, Bach, Buxtehilde och Pachelbel. Tempot i
psalmsången är nit mycket snabbare. Allt för snabbt, tyckte somliga i början. Men nu har de flesta vant sig också vid dessa nya
takter. M ed stor energi går kantor Cederbratt ocksJ in för körsJngen . Kören har medverkat vid
åtskilliga högmässor denna vår.
Men på körövningarna övas det
även rent profana sånger. Och resultatet av detta kunde ~!i få lyssna till på Valborgsmässoafton, d,l
kören sjöng in våren från Badholmen.
bladet lämnadcs en redogörelse
för kollekterna under det senaste
Jret. Där meddelades då att J,.
1957 var ett rekordJr för Fjällbacka ur kollektsynpunkt. Nu har
kollekterna för Jr 1958 räknats
samman. Dessa översteg rekordJrets kollekter med 305 kronor .
Sammanlagt blev det 11.550 kronor och omräknat på invånaran talet 12: 83 per person.
*
Fjällbackabladet är inte Fjällbackas enda tidning. DJ och dJ,
när lusten faller pJ, sätter jag
ihop en egen tidning, Fjällbacka
Kyrkoblad. Den har hittills utkommit med 3 nummer. Första sidans "huvud" är ritat av den för re österrikiske kyrkoherden Johannes J ellinek, som nu tjänstgör
som missionssekreterare i Svenska
l sraelsmissionen. Denna vJr har
ett pJsknummer utkommit, som
bl. a. innehöll en utläggning om
högmässan, en artikel om varför
prästen bär skrud och en artikel
om psalmsJngen .
*
Söndagsskolan har varit flitigt
besökt också denna vår. I medeltal kommer ungefär ett 70-tal varje gång . Vi har mellan 90 och 100
inskrivna barn. Lärarkollegiet består av 8 personer, varav 5 stycken är i farten varje söndag. Men
även en lärare behöver förkovran
och utbildning. Då och då har vi
därför samlats till gemensamt studium eller planläggning av arbetet. Den 6 maj var ett 70-tal sön dagsskollärare från Vikornes södra kontrakt församlade i vårt församlingshem. Där fick vi utbyta
erfarenheter och inhämta råd och
rön för det fortsatta arbetet . Där
talades om kontakten med söndagsskolebarnens föräldrar, vi fick
lyssna till ett föredrag om "barn,
bio och serier" och erhöll en demonstration av de möjligheter som
det finns att undervisa barnen
med hjälp av bildbandet.
Och när nu talet är inne på
söndagsskolan kan jag meddela
att barnen linder höstterminen och
vårterminen varje söndag givit
kollekt till cp-barnen (spastiska
barn). Den sammanlagda summan
blev 235 kronor.
*
Och så kan det till sist nämnas
att vårt trevliga församlingshem
har varit mycket upptaget denna
I förra numret av Fjällbacka- vår. Nästan varje kväll har där
*
hyrare. Grundmaterialet skull e utgöras av deklaranternas rörelse bIlagor och vid p ersonligt besö k
vädjade fören in ge n till deklaran terna att få göra en avsk ri ft av
denna bilaga .
Det insamlade resultatet kom
att omfatta 25 fastighetsbilago r.
Efter justering av orealistiska yr
kanden om avdrag för brä nslekostnader, lyse etc. til l rimliga belopp, bearbetades grundmaterialet.
Det framgick d:i, att uthyrare l
icke mindre ä n 12 fall av 25 trots
alla avdrag blir beskattad för en
större inkomst än han uppburit.
Den största "boven i dramat" torde höjningen av bostadsförmånen
vara. Medan deklaranter med
schablontaxeri ng i stort set t h ållits skadeslösa för den höjning av
taxeringsvärd ena som företogs år
1957 genom sänkning av uttagningsprocenten har bostadsvärdena
i Fjällbacka sedan 1957 höjts med
ca 33 procent.
Föreningen fi nner det bekym mersamt att myn digheterna lägger
så stora bördor på dessa uthyrare
till sommargäster. En fast ighc tsägare kan hyra ut ett eller flera
r um eller en hel lägenhet und er
hela året utan att han därför behöver beskattas för denna inkomst
men om han under den vackraste
tiden av året flytta r ur sin lägenhet - lämnand e k var sina möbler,
husgeråd etc. - och bosätter sig
i källaren och/ eller vi nden, då idkar han rörelse och skall beskattas härför.
Nog tycker man att myndighe terna här borde gå varl igt fra m
Turistlivet h ar ju expanderat oer hört de senaste åren och det h al
blivit ett värdefullt "halmstrå" för
alla de kustsamh ällen här i Bohuslän, som kämpar med sysselsättningsprob lem. D et är då mer ä n
beklagligt att det som i år , när
efterfrågan på rum och lägenheter
är större än någo nsin tid igare, det
skall finnas fä r re rum och lägen-
varit nJgon syförening eller kurs
eller studiecirkel av nJgot slag
Församlingshemmet har varit fullt
men kassan är tom . Varför som
avslutning kan meddelas att Stiftelsen Fjällbacka Församlingshem
fJtt ett eget postgiro, nr 20724 2.
Det är en alldeles otrolig njutning
att skriva just de siffrorna pJ ett
postgiroinbetalningskort. Försök!
Bengt Pleijel
f nve n t in Q
rj;\ U I3 ,\CK ,\ - 'J'('1.21
Wicke Widelius
Cykel- & R ep.Verk stad
T el. 33
Fj ä llhac k a
1)ermcl1lelltll inu
och
K{ippning
i n/(lC!em s/il
N isses H err- & Da mfriser ing
Tel.
Fial/budo
125
B lq mmor. Fru kt .
Grönsa ker
Presenta rtik lar m. m.
Kärraby Blomsterallär
Tel. Fjällbacka 49
lV1anufaktur och
Herrekipering
F:a Einar Carlsson
Fjällb acka
Tel. 7
heter att ti ll gå - i åtski ll iga fall
är det hä r beskattni ngen som spelat in.
Föreningen Fjäll backa H avsbad
kommcr att me d all kra ft verka
för en större förs t åelse fö r uthyrarnas p roblem . Må vi hoppas på
en "vänligare" beska ttning av ut hyrares inkomster.
Arne Fossum
Tidskrift fdr Fdreningen fdr Fjå'llbJ,ck.;
8
(
I
FA MI L JEN Y HETER
-~
LEGALA NOTISER
B
Födda
1 oktober 1958-30 april 1959
50 år
Konservarbetare Gustaf Lennart
december Kjell Ingemar, son
till Karl Reinhold Krantz och
h. h. f. Klaesson.
Snickare Bror I var Verner Ols- Bräck, Mörhylt, 55 år den 28 sepO d en 16 august!.. I tember.
son, Od smao l, 50 al'
r
k
J
h
Margot
Helena
·
F IS are o an A llan E·vert·El'1- I Lärarinnan
..
o
)4
G O " 50 o d 3 I b
Bemtsson fodd Ingemarsson, 55 ~r - december Pär-Olof, son till
asson, ason,
ar en o ,to er. den 7 november.
Stig Tore Berg och h. h. f.
Vä gbygga re Gustaf R agnvald
Eliasson.
Ba rk stedt, Od smål, 50 år den 18
8 januari Marianne Elisabet, dot- I
60 år
oktober.
ter till Bo Erland Lindoff och
Fiskare Karl Arvid Be/'til ArLärarin nan Sonja Maria Vilhelh. h. f. Stenström.
vid5son, K alvön , 50 år den 15 no- mina Broling, född Karlsson, 60
år den 18 augusti.
27 februari Kerstin Maria, dotter I
vember.
till Karl Bertil Norderby och
Fru Bartolina Celandina H enFru J udit Alghild Rossie Arh. h. f. Olsson.
I
rietta Bräck, född Viktorsson, 50 v idsson, född Rapp, Mörhult, 60 r
år den 16 decemb er.
år den 16 september.
mars Anders Ingemar, son till I
55
Källarmästare John Birger Berglund, 60 år den 24 november.
ar
Fru Selma Elvira Fo ssum, född
Mattsson, 55 ftr den 11 juni.
65 år
John A.
r.
70 år
Fiskare Karl Arvid Arvidsson,
Mö rhult, 70 år den 27 augusti.
Atcljc &
Fjäl/backa
0,1,
F ;{m
Fotoatelje
Telefon 9
för aHa åldra r
Matbröd
J. A.
I
1 oktober 1958-30 april 1959
7 oktober Erik Ragnar Vilhelm
Stenor, född 12 juni 1916.
FREDLUND
orätp-_
Döda
I
Utfdr alla i bransciJe"!
I
I
Tårtor
=--____________~ I
Förre fiskaren Clais Johan Berg10 mars Anna Elisabeth Ahlsen,
gren, 80 år den 4 september.
f. Johansdotter, född 31 ':lktoFörre hamnmästaren Ernst R einber 1872.
hold Carlsson, 80 år den 10 ok28 mars Karl Ragnar Setterlind,
tober.
född 22 augusti 1892.
85 år
7 april J ens Rikard Rikardsen,
född 18 november 1909.
Fru Alma Augusta Bräck, född
Wallin, Mörhult, 85 år den 3 de- r 27 april Ellen Gustava Videlius,
cember.
f. Svensson, född 15 juni 1893.
I
I
förels",
fasta ;hålla;:,::
nin~e-:_
fdrekommande arbeten
---------------------A LG OT
.JOH A N SSO
,et. Ei
att ans
ningen
B I LST A T I O
Fj ä llbac k a
Fru Ida Andersson, född Jonas- 16 februari Kurt Hjalmar Gustaf
so n, Mör hult, 80 år den .27 auLundberg, född 3 september
gusti.
1910.
I
relser.:
rande
på kr
att ä,..
ändra -
PLÅ TSLAGERI
augusti .
Kaffebröd
Bakelser
Wi de~
- e ' 10
14 januari Johanna Johansson, f . I
. I
Fr u Anna Emilia Karlsson, född
Kristiansson, föd d 20 novem- r
I Samuelsso n, Odsmål, 75 år den 15
ber 1878.
.-----------------------
Tel . 29
Tillverkar ,
Ti i.:
TEL. 12
h' l
november Arvid Natanaelsson,
född 5 maj 1868.
F ru Ellen Isabella DOlotea PJlS- 1
son, fo dd Cadsso n, Kalvö'l, 70 &1'
november Agneta (Annie) Oli- ,
I den 12 november.
11
via Kläth, f. Berggren, född
10 april 1881.
!..----------------!
Setterlinds
Bageri
FJ ALl BAC KA
6 mars Erik Pär-Gunnar, soneiII
Åke Lenna r t J ävert och h.
f . Eliasson.
15 januari Hilda Alfrida Thor/m,
Fru Paulina Viktor, född Persf . Widen, född 5 augusti 1890.
son, Mörhult, 75 år den 6 :lktober
februari Matilda Fredrika Berg,
f. Berggren, född 28 december
I
1884.
"'-"'7---,
80 år
,...---------------,
HILDING FOSSU
Sp eceriaffär
75 år
S I(OR
Fö.
höll :
Te . 4·
V ä lsort e rad
Alfredsson, 70 år den 9 november.
PrU/nlw // ning
F jäll ba cka
Johansson och h. h.
Fru Elin Dorotea Isaksson, född 22 oktober Ellen Andersson, f. Jo Dorthe, 70 år den 8 september.
hannesson, född 23 november
1880.
Trädgårdsmästare Knut Adolf
Se riej~i o
pension at oc6 Biograf
f. Torevi.
Fru H illevi Maria K arlsson,
Fru Lilly Miranda Karlsson,
född Hansson, 55 år de n 9 ~u- född Wenander, Lersten65 å r den 29 april Ulla Elisabeth, dotter ',ill
gusti .
6 december.
Ingemar Cederbratt och h. h.
Fröken Anna Dagny H ansson,
f. Rudquist.
55 år den 31 augusti .
Fru Elin Dagmar Andreasson,
Fröken Gerda Gustava Johansfödd Larsson, 55 år den 19 september.
son, Mörhult, 70 år den 6 juli.
T ids
Bergs Bilverkstad
FJilllFACKA
ffi.
G ood Yea r
Däck och S la ng or
G ulf Bens in - O ljor
A I b i n Bå t moto rer
Aug:a Carlssons Eftr ..
Telefon 35
FJÄLLBACK...~ .
slöts a.
mäktige
få anOr
maren.
Vid m
valet i
avgavs
parti ber
Valda b
dreasso r:
vinaial:'
iärschef
kare Ax
"iedenfj
f. bank l
'andlan
,erthold
['ure Kr
:eröd, Pl
C
~ nd,
Manufaktur-, Mode- och
Kappaffär
In-
linj emon
köpm an
dare G
In ge mar
got Tore
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
Badortsföreningens
årsmöte
Föreningen Fjällbacka Havsbad
höll i början av april årsmöte i
Gröna Lid und er Evert Waldnen
ordförandeska p.
Räkenskaperna
balanserade på kronor 22.553: 45.
I tur att avgå ur styrelsen var fru
Syster Kahlman och hr H en ning
Ostberg, vilka återvaldes. Till
ordförande efter hr Arne Foss;]:";),
.
som avsade Sig, vald es hr Gu stav
Carlsson. Ovriga styrelseledamöter
är hrr Torsten Hakeröd ·xh Al rik
Aronsson.
Till reviscrer valdes h r W;s\e
Widelius och Arn e fr2dhnd. St y relsens förslag till stat för ;n71ev,\rande år godkändes och balanserar
på kronor 20.200: - . Det bes'"j~ s
att årsavgiften skall ureå ':lfö7ändrad med kr 10: - . Vid å rsmiJtet, vilket var välbesök t, för2kc::1
diskus sio n i ·:)Iika frå(Co r. E:1 br·>.'1ande fråga var b2ska ttn;n,e:1 av
inkomsten för urhyrni:Y:; ::!l -:,margäster. Det ansågs. att ·:71 s,cr
orättvisa förelåg dir--id 1:::; ; j'>,förelse med om man hyr uc ;ill
fasta hyresgäster. Skall detta för hållande bli rådande i fonsätt ni n gen, kommer m:!71 ::1;:::- ett l-tyn
ut till sommargäster.
För att föra fråg::,- ,-:d, ' c b eslöts att tillsätca e'1 kom:r.itte, b~ stående av hrr Ane FOSSU-:1_ Tcr;ten Norin och Ar:1~ Fr~dlu--d.
Frågan väcktes om att anskafb
medel för upprU>t 71in~ ay b:ld1n,et. Efter överläggni'12:e:1 be;I·5rs
att anslå 1.000 kr ay nettobehållningen v id badorrsfe ten. Det b~­
slöts att in!;å till municipal fullmäktige med anh ållan om rätt att
få anordna bryggdans u:1der sommaren.
Vid municipalfuJ1mäktigevalet i Fjällbacka
f.
och
avgavs samtliga 3 yalsedla r på
partibeteckningen sam lingslistan.
Valda blev by~ !;mästar e Hu go Andreasson, grundbggare Ture Fra:1zen, fiskare Uno Nordberg, provinaiall äka re I nge Gillenius, afrärschcf Arndt Berggren, lant bru kare Axel Karlsson , köpma n Osten
l-J:edenfjäll, fisk a re Bertil Jonasso:1,
f. bankkamrer Tage Reich enberg,
'andlande Evert Waldner, fiskare
,erthold Kahlman, verkmästare
i'ure Krantz, chaufför Torsten Ha;eröd, plåtslagaremäst. Arne Fred'Jl1d, kvarnägare Vilhelm Larsson,
linjernontör Karl-A xel Karlsson,
köpman Viktor Widelius, föreståndare Georg Carlsson, köpman
Ingemar Järund och kontorist AIgot Torewi.
9
Fjällbackafiskarna Olllsatte
1.500.000
I nsänclarspalten
J a, så har man då gjort en vårlig rundvandring i Fjällbacka och
funnit dels litet nytt, dels att en
hel del gammalt tråkigt består.
Fjällbackafiskarnas Andelsföre- Nu avser jag det gamla, som ej är
:1ing har hållit årsmöte i Gröna till någon prydno för samhället.
Lid. Ordföranden Karl-Ake HansGlädjande är, att genomfartsle.;on, Hamburgsund, erinrade om den äntligen blir ett fait accompli.
att fölJ'ande medlemmar avlidit Många otrevliga situationer komI
'
nämligen Yngve Nordblom, Ham- mer nu att försvinna.
I burgsund, John Tollborn, TegelMen ack, o, ve, vilken anblick
strand, och Gerhard Backman, möter man inte, när man från OxFjällbacka, samt fiskarek åre ns om- näs-hållet närmar sig centrum! J
budsman Lambert Konradsson, fonden på nya genomfartsledm
Smögen. Deras minne hyllades med står ett "anskrämligt" spökm:lgaen tyst minut.
sin. Inte kan man komma ifrån,
Under å ret hade till föreningen att där spelar gastar och andra
införts fisk och skaldjur för kr otyg sina nattliga orgier till skräm1.118.075, vilket jämfört med fö- sel för unga nattvandrare.
regående år är en ökning 'ned
Skall verkligen samhällets le69.708 kr. Makrillfisket hade gedande nämnder låta denna sleamnom det givande vadfisket överfläck vara kvar? Kanske dm rastigit föregående års re sultat med
serade väggen skall agera som .~.,­
120.759 kg och uppgick till
nonstavia för t. ex. Valererna, Lo283 .863 kg. Hummerfisket gav
ha-Sun-Leg, Fläsk, Matställen osv.
bättre resultat, trDts ett :-ninskat
En god inkomstkälla för den som
deltagande det eppgick till
~
~
håller mera på guden "M amm'Jn"
17.465 kg.
än på sin födelseorts välfä:·d. N ej
Hela ornsättningen und er fjol- låt riva skrället, gör en plage di r
året var 1.583.80, kronor.
i stället, några smd pla nteringar
Medlemsantalet är 145.
en trevlig servering av haffe oc.~
Vinst- och förlustkontot balanva' ffi or, läs k ed ryc h.er etc. Or d na
serade på 193.571 kr. Arets vinst
en tilläggsplats för mindre båtar.
35.363 kr beslöts fördelas enligt
styrelsens för slag : 5 rocent .Då Ja, t. o. m. en liten lekplats, där
~
barnen sysselsättes m~dan m:lmm_~
insatserna 713 kr, 3 procent efter- dricker kaffe. Ja, d qt va)- d~t .
betalning för levererad fisk. 29.650
Så en annan sak. Har aldrig
kr, och 5.000 kr till res e rv fonde~.
fjällbackaborna reagerat mot fishI tur att avgå ur sty relsen var
lådor som staket? Skönhetssinn et
hrr Karl-Ake Hansson, H amburgmdste vara ganska avtrubbat, när
sund, Karl B. Kran tz, Fi ä llbacka,
sddant inte sticker i ögat. H ade
och Ivan Holmberg, Dyngö. Hr
det ej varit mera trivsamt om
Karl Ake Hansson avböjde å t er"nämnden" en gång i det förfhltval. Hr Bror Odbrant, Hambur!;na låtit ägaren sätta upp sitt st.~ ­
sund, nyvaldes. Hrr Karl R.
ket, som tänkt "-'ar?
Krantz och Ivan Holn,berg .å tervaldes. Ovriga styrelseledamöter
Varför är m:lrkägarna så höga
ä r Karl Persson, Kalvö, och Evert med sina priser på tomterna? SkulEkström, Fjällbacka. Revisorerna, le det ej vara mera inkomstbrin f!:hrr Elon Engberg, Fjällbacka, och ande att sänka mukpriset och få
Harald Holmberg, Dyngö, o mval- flera skattebetalare till samhället.
des. Att representera vid Svenska Alltså:
Andelsfisks möte valdes Karl-Ake Bort med spökmagasinet!
Hansson och Evert Ekström. Till Bort med skräpjordhögen!
ledamot av byggnadskommitten dFram för vanliga, personliga staket!
ter Yngve Nordblom valdes KarlAke Hansson.
Fram för bdligare tomtpriser!
Begär råd av
Det beslöts, att sälia magasinRabulist
byggnaden, som är uppförd på nybyggnadstomten. Hr Axel Berg
framförde föreningens tack till
Då insändaren inkom till redakavgående styrelseledamoten KarlAke Hansson för hans arbete in- tionen sent, ha vi ej haft möjlighet att bereda någon "myndighet"
om föreningen.
Efter förhandlingarna talade tillfälle att svara på ovanstående,
kamrer Carl Zander om Svensk men hoppas vi att så skall bli fallet i nästa nummer.
Andelsfisks verksamhet.
Utför ny och
om byggnadsarbeten
Värme och sanitära
anläggningar
Hugo Andreasons
Byggnadsfirma
FjäUbacka
Tel. 63 o. 36
FRUKT och
GRÖNSAKER
Bräcke Trädgård
FjälJbacka
Tel. 74
Bror Bräcks Eftr.
Specialaffär i:
Kött - Fläsk
Charkutterivaror
Rekommenderas
Tel. Fjällbacka 252
.D.
*
Möbler, mattor,
sängutrustningsartiklar
mö6efföt:.säfjningen
Fjällbacka
Tel. 53
Men det skall v'a ...
Sten Carlqvist ny ordförande i FIK
FIK valde en nästan ny styrelse vid årsmötet i februari. Förutom Sten Carlqvist valdes: Bengt
Olofsson, Sune Borg, John Johansson, Ake Hugosson, Stig-Tore
Berg.
Tidskrift för Föreningen för Fjällbacka
10
IDROTT
Fjällbacka Idrottsklubbs ungdomsavdelning har under vårsäsongen arbetat för att skaffa medel till bevistande av brasselaget
Vasco da Gamas fotbollsmatch i
Uddevalla. Så stor aktivitet som
under vinter- och vårsäsongen
presterats inom FIK:s ungdomsavdelning torde inte ha förekommit i klubbens verksamhetshistoria.
Ungdoms- och idrottsledaren Sten
Larsson har samlat de unga mellan
10 och 14 år bakom ett arbetsoch idrottsprogram. Att han lyckats i sin föresats bevisas därigenom att ett 50-tal ungdomar befinner sig inom fritidsgrupperna.
Uppdelningen har skett med 25
stycken i vardera fotboll och friidrott.
Sedan bordtennisklubbens lyckade säsong avslutats gällde det
att ställa ungdomarna inför nya
uppgifter. Arbetsprojekt för fritidssysselsättning ansågs lämpligt
och sådant erhölls inom samhället
av tillfällig art. Denna verksamhet hade två mål, dels att ge fritidssysselsättning och dels att ge
ett ekonomiskt utbyte.
Fjällbacka Idrottsplatsförening
har hållit årsmöte under Arne
Fredlunds ordförandeskap. Av
verksamhetsberättelsen framgick
bl. a. att föreningen under året av
konsul J. Sande Junior, Stockholm,
erhållit en penninggåva på 600 kr.
Vidare hade i anslutning till friidrottsledaren Wilhelm Sten6rs
bortgång mottagits en gåva av
1.470 kronor utgörande W. Sten6rs Blomsterfond . Det framgick
vidare av berättelsen att man hade för avsikt att under innevarande år ta den nya fotbollsplanen i bruk.
I tur att avgå ur styrelsen var
Arne Fredlund och Evert Waldner, vilka återvaldes. I stället för
bortgångne Wilhelm Sten6r valdes
Sune Borg. tlvriga styrelseledamöter är: Ingemar ]ärund, Vicke Widelius och Bengt Olofsson, samt
municipalsamhällets representant
Ture Krantz. Till revisorer återvaldes Lennart Svensson och AIgot Torewi.
Händelser under året
Ingemar ]ärnund omvaldes i
Bohusläns FF:s styrelse för 2 år.
Per Olof Ekström, Uddevalla,
var spelklar för Fjällbacka IKS'
fotbollag den 9 maj.
J/..N."SONS "'!"R. ARV1KA
Fylleriproblem
Ingemar Järund
lämnar ordförandepå allmän väg till Rabbalshede
och förorsakar kostnader som säl-skapet i F. I. K.
De gamla protokollen berätta
om tider som varit. Det kan i nuvarande tid ha sitt intresse att se lan återfås.
tillbaka på den tid som numera
Qville den 18 juni 1863.
kallas för den "gamla goda tiA. Pettersson
den". Det var inte så fridfullt då,
att färdas på en fjäll backa gata
Denna begäran villfors av dåsom nu, utan allmänheten måste tida stämmodeltagare enligt fölvidtaga åtgärder mot det då rå- jande:
dande förhållandet som rådde unProtokoll hållet vid kommuder spritens inverkan.
nalstämma med Qville socken
å Qville gästgivaregård den
Vi saxa följande:
1 augusti 1863.
Till Herr Ordförande
§ 3. Uti avlåten skrivelse, som
i Kommunalstämman
nu upplästes, hade Kronolänsm:l!lSom Fjellbacka gata och väg nen i orten till kommunalst:imofta förekommer sådana druckna man framst ällt behovet av anskafoch därunder vildsinta, våldsam- fande av lämplig lokal på eller
ma och skojaktiga personer, så av invid Fjellbacka för förvarande
främmande som beklagligtvis en av druckna och därunder våldoch annan sockenbo, med vars sa amma och skojaktiga personer,
förvarande icke gärna kan besvä- som ofta förekomma ? Fjellbacka
ras i enskilda hus, så och då det gata och väg. Sedan flera närv:licke alltid är tillfälle att, i .:onlig- rande medlemmar av socknen Ytthet med Kungl. förordn. den 16 rar sig, och alla med kronolänsnov. 1841, genast skjutsa sådana mannen instämmande däri, att
till häradshäktet, får jag fram- många svårigheter ·::>ch kostnader
ställa behovet av ett särskilt häkte äro förenade med sådana persopå eller vid Fjellbacka, där dylika ners transporterande till det minst
drinkare må avsitta ru set h:ildre 1 1/2 mil avlägsna häradsh~ktet,
än som spektakel transporterade beslutade kommunalstämman en-
GÖTEBORGS BANK
Grundad 1848
GOTEBORG -
STOCKHOLM
Avdelningskontor i Bohuslän:
Strömstad
Grebbestad
Uddevalla
Lysekil
Stenungsund
Skärhamn
Marstrand
Fjällbacka
Fiskebäckskil
Dingle
Ljungskile
Klädesholmen
Ingemar ]ärund har, efter 25 år
Som ordförande i Fjällbacka IK,
nu avgått.
Vad han under denna 13.nga tid
uträttat för idrotten i Fjällbacka
kan ej nog uppskatt:ls. Utrymmet
skulle ej heller räcka till, att här
räkna upp alla de besvärliga uppgifter, han under åren löst.
Ingemar har alltid stått som ·~tt
föredöme för id rottsungdomen i
Fjällbacka och varit den givne ledaren, som alla hyst den största
aktning för.
Själv har jag under många år
haft förmånen att tillsammans med
honom deltaga i föreningsarbetet,
och det har alltid varit ett nöj e
att studera hans effektiva ·::>eh uppoffrande arbete. Ingenting har varit omöjligt.
Vad beträffar den del av idrotten, som varit Ingemars speciella
skötebarn, fotbollen, vågar .iag påstå att det är han som skapat den
kultur över spelet, som FIK onekligen har haft och fortfarande har.
Ingemar var i sin glans' dagar .~ n
av Bohusläns absolut bästa kedjespelare med ett ursökt elegant och
effektivt spel.
Som väl de flesta vet, har Ingemar i många år varit medl em i
Bohusläns Fotbollsförbund, där han
utfört ett mycket uppskattat arbete. Hans kapacitet har även uppmärksammats av S~enska Fotbollsförbundet, som anlitat honom på
Bosön, där han bl. a. utbildad distrikrstränare.
När Ingemar nu på grund av
bristande tid begärt att ej bli återvald, vill jag göra mig till tolk
för idrorrsvännerna i Fjällbacka
och med ett hjärtligt handslag säga: "Tack ska Du ha, Ingemar,
för det Du uträttat för idrotten i
vårt samhälle, och hoppas vi att
Du i mån av tid fortfarande vill
ge oss Ditt stöd."
Sten Carlqvist
Kungälv
Fullständig bankrörelse vid
samtliga kontor.
Brandoch dyrkfria förvaringsfack
uthyras.
hälligt, att för ifrågavarande ändamål lämplig lokal skall på försök och för ett års tid från den
1 nästkommande oktober å Fjellbacl~'l förhyras, och uppdrager
kommunalnämnden verkst2:lIigheten härav.
Som ovan å Kommunalstämmans vägnar.
Sixten Neiglick
Ordförande
T-wi