Natur- och kulturmiljöprogrammet, delområde

Maj 2015
Fleninge delområde
Remissversion
NN
Natur- och kulturmiljöprogram
Ett samarbete mellan
stadsbyggnadsförvaltningen
Kulturförvaltningen
Detta är en del av Natur- och kulturmiljöprogrammet
Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu
och i framtiden. Detta häfte är en del
av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av
14 delområden samt en gemensam
introduktion. Programmet innehåller
en redovisning av de mest värdefulla
natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad.
Sockenindelningen.
Med programmet vill vi
• samla kunskapen om kommunens
värdefulla natur- och kulturmiljöer
i ett dokument för att få en helhetsbild
• få ett bättre underlag för att bevara,
informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer
• uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer
• bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen
uppnås
• få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat.
Programmet är ett av stadens mål enligt
miljöprogram 2010-2015 och är också
ett kunskaps- och planeringsunderlag
för Helsingborgs översiktsplanering.
Enligt bland annat plan- och bygglagen
och miljöbalken är kommunen skyldig
att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och
beslut. Natur- och kulturmiljöprogrammet är ett av flera underlag som
tas fram för att underlätta avvägningen
mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits
fram, som anger de grönområden och
grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen.
Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992)
och Kulturminnesvårdsprogram för
Helsingborgs kommun (Helsingborgs
museum 1991) har utgjort grunden
för det gemensamma Natur- och kulturmiljöprogrammet. Istället för att
uppdatera dessa var för sig, har det
skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att
det ska bli lättare att förstå hur naturen
har påverkat oss människor, och hur vi
människor har påverkat naturen.
Beskrivningarna är indelade i ett antal
delområden. Varje område motsvarar i
princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har
varit viktiga kulturhistoriska gränser.
I slutet av varje delområde finns två
kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden
såsom naturreservat, byggnadsminne
med mera. Det andra kartbladet visar
lokala natur- och kulturmiljöer som
är viktiga tillgångar i den kommunala
planeringen.
Utöver de olika delområdena finns en
längre gemensam introduktion. Den
ger en allmän kunskap om hur tidigare
generationer levt, och hur landskapet
har förändrats under historisk tid. Där
finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning
av värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på
www.helsingborg.se/naturochkultur.
Arbetsgrupp
Mia Jungskär stadsantikvarie: Kulturförvaltningen,
Widar Narvelo kommunekolog,
Birgit Müller layouter,
Christina Andersson kartingenjör,
Eva Fransson projektledare 2010 - 2014,
Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbygnadsförvaltningen
Omslagsbild: Fleninge mölla Foto: Stadsbyggnadsförvaltningen
Layout: Birgit Müller
Grundlayout: Jonathan Johnsson
Citera oss gärna men ange källan. För åter­användning av hela artiklar, kontakta oss.
Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon 042-10 50 00
2 Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
Innehåll
Naturgivna förutsättningar.......................................................................4
Kulturlandskapet och vägnätet...............................................................4
Skoggömmaregården med lövskogsdunge.......................................7
Fleninge Gunnestorp med skogsdunge och bebyggelsen
längs Gårdsvägen.........................................................................................7
Våtmarken Flöjen (se även område Kattarp/Hasslarp).............................8
Fleninge vägsamhälle.......8
Fleninge Gästgivaregård.................................................................................10
Fleninge motell.................................................................................................10
Ödåkra samhälle.........................................................................................11
Sammanfattning av befinliga värden och skydd...........................12
Övriga strukturer och värden i landskapet....................................................13
Skyddade natur- och kulturmiljöer.....................................................14
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen.....15
Litteratur och digitala källor..................................................................16
Duvestubbe naturreservat (se område Allerum)
Underlaget till delen Fleninge togs fram under 2013.
Innehåll Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
3
Naturgivna förutsättningar
Området som motsvarar Fleninge
socken ligger på nordsluttningen av
Helsingborgsryggen som här faller av
norrut och möter Ängelholmsslätten.
Helsingborgsryggen är en förhöjning
av berggrunden och sträcker sig i
nordvästlig till sydostlig riktning.
Gammal gräns vid Fleninge.
De låglänta delarna har bestått av
sanka marker som lätt översvämmades. Bebyggelsen har samlats på de
högre markpartierna. Fleninge samhälle ligger på en höjdrygg som till
största delen består av sand, grus
och stenblock som är väldränerade
och lättodlade jordarter.
Höjdskillnaden inom Ödåkra från
Väla centrum till Horsarydsvägen
upplevs särskilt tydligt när man kör
in i Ödåkra söderifrån via Björkavägen. Jordarterna består huvudsakligen av moränleror. Dessa ger goda
åkerjordar och marken anges vara i
klass 8 på en 10-gradig skala. Längs
Djurhagshusvägen i Ödåkra finns ett
stråk av sand- och grusavlagringar
som delvis har använts som grustäkt.
Fleninge.
4 Naturgivna förutsättningar
Kulturlandskapet och vägnätet
Kulturlandskapet och
vägnätet
Det finns inte många fornlämningar
kvar i området från de äldsta tidsperioderna. I närheten av Mossagården finns en stenåldersboplats och
ett antal lösfynd har påträffats, exempelvis stenyxor. Däremot finns
det flera lämningar från medeltid
och historisk tid, såsom bytomter
och vägmärken. De sistnämnda kan
knytas till vägnätets stora betydelse
för områdets utveckling.
Den medeltida bebyggelsen låg i anslutning till högt belägna markpartier. Fleninge by lades på en grusrygg
och även de gamla byarna Gunnarlunda och Ödåkra ligger betydligt
högre än den omgivande lermoränen. Först efter stora utdikningar på
1800-talet kunde de delar av landskapet som ursprungligen var sanka
marker utnyttjas fullt ut för odling.
Naturen har under lång tid dominerats av Kulla fälad, en gemensam
betesmark som sträckte sig från Kullahalvön till Helsingborg. Den skar
igenom socknen i ett centralt, väst-
©Blom Sweden AB
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
östligt bälte. Fäladen utgjordes av
låglänt terräng 9-17 meter över havet.
Grundvatten översilade betesmarkerna och det fanns ett antal kärr, varav
Flöjen med sitt lilla genomrinnande
vattendrag fortfarande är skönjbart.
Området kring kärret är socknens
lägst belägna parti. I fäladens södra
gräns bredde Fleninge radby ut sig
med dess åkrar och ängar.
Flera äldre odlingsgränser finns bevarade. Sydväst om Flöjen finns
en liten del kvar av den gräns som
skiljde Fleningetorps vång från den
omgivande fäladsmarken. Även stora delar av Fleninge sockens södra
gräns mot Kropp är gammal. Den
markerar övergången mellan Kropps
och Fleninges inägor och har ett
högt odlingshistoriskt värde.
I västra kanten av Signestorps skog
(delområde Kattarp) utmed Jöns
Jons väg, finns rester av en fäladsgräns. I en kort sträcka, cirka 300
meter, följer gränsen den gamla
kyrkstigen mellan Kattarp och Fleninge. Kyrkstigen har i övrigt suddats ut i landskapet. Markhistorikern Mårten Sjöbeck beskriver i
början av 1900-talet gränsen som
en stengärdesgård som på sin ena
sida har en sluttande jordvall.
Bebyggelsestrukturen i området är
mycket gammal. Många byar finns
dokumenterade så långt tillbaka som
på 1500-talet och kan vara äldre än
så. Fleninge har medeltida rötter och
har varit den största och mest dominerande byn. Den kompletterades
av mindre byar som Gunnarlunda,
Norrbölinge och Ödåkra samt ett
fåtal ensamgårdar såsom Klåfarp
(idag Dalhem), Fleningetorp och
Skoggömmarehuset som ligger kvar
i gamla lägen. Åkermarken brukades
sedan 1700-talet främst av självägande bönder. Även om jordbruksfastigheterna blivit större så finns
det fortfarande ingen riktigt stor
jordbruksfastighet inom socknen.
Signestorps skog från söder.
Fleninge socken. Häradsekonomisk
karta 1910-15.
N
Kulturlandskapet och vägnätet Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
5
Fleninge har ett strategiskt läge där
två viktiga vägar möts. Vägarna finns
markerade på Buhrmans karta från
1684, men som kommunikationsstråk är de troligen samtida med de
me­
deltida bondbyarna. Den nordsydgående vägen förband Helsingborg med västkusten och övriga Sverige och korsas av vägen som ledde
till Skånes inland och vidare mot
Stockholm. Båda dessa vägar var viktiga för Helsingborg och hade också
betydelse för Fleninges bönder. Efter
1800-talets mitt odlades till stor del
för försäljning och bönderna var beroende av att transportera sina produkter, främst till Helsingborg men
också till övriga landet.
Buhrmans karta från 1684.
När riksvägssystemet infördes under
1900-talets första hälft klassades vägen rakt igenom Fleninge som riksväg
3. Den var en kort men värdefull väg
som sammanband riksväg 2 mot Göteborg med riksettan mot Stockholm.
Då motorvägen mellan Helsingborg
och Varalöv invigdes 1964 minskade
de båda riksvägarnas betydelse.
Ett värdefullt lokalt vägnät finns
kring ensamgårdarna där flera små
vägsträckningar från tiden före enskiftet finns bevarade, exempelvis
tillfartsvägarna till Skoggömmaregården i socknens nordvästra del
och vägen mot Gunnestorp och Fleningetorp.
År 1885 invigdes järnvägen till Kattarp som drogs igenom Ödåkra. I
Fleninge var besvikelsen stor över att
järnvägen drogs i utkanten av socknen, men den fick stor betydelse för
utvecklingen av Ödåkra samhälle.
N
6 Kulturlandskapet och vägnäget
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
Skoggömmaregården Fleninge Gunnestorp med skogsdunge
med lövskogsdunge
och bebyggelsen längs Gårdsvägen
Skoggömmaregården (Skoggömmarehuset) är en ensamgård som finns
omnämnd redan på 1500-talet (Gammeldanska Landeboken 1589). Namnet lär enligt Mårten Sjöbeck härröra från det gammeldanska uttrycket
”engegiemmere” det vill säga en ängsvaktare som såg till att betesdjur inte
tog sig in i ängen och åt upp vinterfodret. Tillfartsvägen härstammar från
tiden före enskiftet. Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes på 1870-talet
och renoverades 1916. Till gården hör
även ekonomilängor i tegel och korsvirke samt av gråsten och panel.
Fleninge Gunnestorp syns som en
större gård på 1780-talets lantmäteriuppmätningar. Gården var då
kronoskattehemman, det vill säga
att den tidigare ägts av kronan men
att gården sedan friköpts till privat
ägo. Själva gården ligger kvar i sitt
ursprungliga läge och entrén kantas
av två milstolpar. Nuvarande mangårdsbyggnaden är från 1847 och
flankeras av två korsvirkesbyggnader samt två stora ekonomilängor
i tegel och gråsten. Det är en välbevarad gårdsmiljö som fortfarande
bedriver ett aktivt jordbruk.
Såväl Skoggömmaregården som
Fleninge Gunnestorp är äldre ensamgårdar som ligger i anslutning
till lövskogsdungar. Ädellövskogsdungen vid Skoggömmaregården
är belägen väster om järnvägen och
omgiven av betesmark. Den ligger
där det fanns en mindre stubbskottsäng på 1700-talet. Den långa
kontinuiteten har bäddat för en rik
flora och fauna.
Vid Fleninge Gunnestorp finns ett
värdefullt skogsparti vid gränsen mot
Kattarp med växelvisa bestånd med
gran och ädellövträd såsom ek och
bok. Platsen gränsar till Gunnestorps
”norramark” som redan 1784 var bevuxen med ek och bok enligt lantmäteriuppteckningar från tiden.
Skoggömmaregården.
Natur- och kulturmiljöprogram
I början av 1800-talet uppkom i samband med enskiftet ett flertal gathus
och mindre gårdar längs det som idag
kallas Gårdsvägen. Denna enklare,
väganknutna bebyggelse är tidstypisk och har än idag kvar sin småskaliga karaktär. Troligen har vissa tjänat
som arbetarbostäder till Gunnestorp.
Lönearbetet fick allt större betydelse
under 1800-talet och andelen obesuttna ökade kraftigt. Bebyggelsen
består av enkla längor som i vissa
fall ersatts av nya boningshus under
1900-talets början, samt av några enstaka, små gårdar med bevarade ekonomibyggnader. Dåvarande Fleninge
nr 20, nr 21 och nr 24 skiftades ut
hit vid enskiftet. Den sistnämnda går
idag under namnet Sturelunds gård.
Fleninge
Fleninge Gunnestorp.
Birgit Müller
Citronfjäril.
Skoggömmaregården med
lövskogsdunge
Fleninge Gunnestorp med
skogsdunge och bebyggelsen
längs Gårdsvägen
7
Våtmarken Flöjen
Svärdslilja.
Flöjen.
Fleninge vägsamhälle
Fleninge allmänning innehåller den
typ av fiskbensformade fastighetsbildningsmönster som var karaktäristiskt för våtmarker. Den ursprungliga våtmarken Flöjen, som numera
är utdikad, låg enligt 1700-talskartan öppen på Kulla fälads sydöstra
del, strax öster om stubbskottsängen
”skoggömman”. Hög örtvegetation
finns på den före detta betesmarken,
där ett centralt dike och en kräftodling anlagts. I en närbelägen bäck har
vattenväxten kupandmat påträffats,
och det är den enda kända lokalen
för denna art i kommunen. Strax
intill vid järnvägen har en annan
sällsynt växt, småtörel, påträffats.
Vid storskiftet på 1700-talets slut
användes Flöjen som torvtäkt. Våtmarken fyller en funktion som utjämningsmagasin och kvävefälla vid
översvämningstillfällen. I det annars
torra och öppna åkerlandskapet är
den värdefull för djurlivet.
Namnet Fleninge har haft många
stavningar, exempelvis Flininge,
Fflemmynge och Fläninge. Ändelsen –inge i ortnamnet antyder att
bebyggelse kan härstamma från sen
järnålder och att byn i så fall är äldre
än kyrkan som byggdes på 1100-talet. Ortnamnet kan också härledas
ur adjektivet flen som betyder bar,
naken. Nakenheten skulle syfta på
den nakna åsen längs den gamla
oskiftade byn. På 1700-talskartorna
har Fleninge formen av en radby.
Förutom kyrkan bestod byn av 32
gårdsbildningar och ett flertal småhus. Fleninge var med andra ord en
av de största bondbyarna inom nuvarande Helsingborgs kommun.
Raden av gårdar ligger, i likhet med
Kattarps och Allerums bondbyar, i
kanten mellan åker och den gemensamma Kulla fälad. Från respektive
gård ledde fägator mot norr till den
stora fäladsmarken. Längs radbyns
södra kant sträckte sig bygatan, den
så kallade gudan, som var en del av
vägen mot Allerum respektive Bjuv.
Söder om vägen fanns byns åkrar,
och på karta från 1756 finns också
en väderkvarn markerad. Byns linjära form bröts endast av Fleninge
kyrka med tillhörande bebyggelse.
Liksom flera andra medeltida kyrkor i helsingborgstrakten låg kyrkan
i ett karaktäristiskt randläge vid
Kulla Fälad. Den romanska kyrkan
härstammar troligen från 1100-talet. För att möta en starkt växande
befolkning genomgick Fleninge kyrka en omfattande utbyggnad och
renovering på 1800-talet.
Dagens Fleninge visar en helt annan
form än den gamla radbyn. Från den
oskiftade radbyn finns bara enstaka
byggnader kvar. En sådan är exempelvis fastigheten Fleninge 23:1
som ligger på samma plats sedan
tiden före enskiftet. Efter att går-
8 Våtmarken Flöjen
Fleninge vägsamhälle
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
darna utskiftats tillkom ny väganknuten bebyggelse som från slutet
av 1800-talet spreds ut längs vägkorset. Allt fler bostadshus uppfördes när Västkustvägen blev riksväg,
och 1959 uppfördes både möbelaffär och flerbostadshus längs vägen.
Enstaka byggnader finns kvar som
berättar om Fleninges historia som
administrativt centrum. I det sydvästra hörnet av vägkorset finns Fleninge kommunalhus, som uppfördes
1929 och behöll sin funktion till och
med 1951, då Fleninge kommun
upphörde. Söder om gästgiveriet
byggdes omkring 1900 ett ålderdomshem. Det revs på 1980-talet
och ersattes med tre tvåvåningshus
innehållande hyreslägenheter. Fleninge sparbanks hus inrymde ursprungligen banklokal men har även
använts som skola och lärarbostad.
Det så kallade Donationshuset härstammar från 1850-talet och var då
socknens fattighus. Senare kom det
att användas som skolhus och idag
är det ett innehållsrikt bygdemuseum. Väderkvarnen som finns på
kullen härstammar från Hjälmshult
och ersatte en som uppfördes år
1854 men som brann ner 1960.
Byn expanderade i början av 2000-talet med 15 villor längs Magnerupsvägen. Någon större sammanhållen
villabebyggelse har inte tillkommit,
utan byn har vuxit stegvis i små etapper.
Fleninge kyrka.
Fleninge kommunalhus
Sturelunds gård vid Gårdsvägen.
Bebyggelse längs Magnerupsvägen.
Fleninge vägsamhälle Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
9
Fleninge Gästgivaregård
Fleninge Gästgivaregård. Som kuriosa
kan tilläggas att den betydelsefulla
helsingborgaren Petter Olsson, som
sedermera blev framgångsrik spannmålshandlare och utnämnd till konsul, föddes på gästgiveriet (1830),
hans far drev vid tiden verksamheten.
Fleninge har, som tidigare nämnts,
ett strategiskt läge där två viktiga
vägar möttes. Här passerade mängder av bönder och småhantverkare
som skulle till marknaderna i Helsingborg för att sälja sina produkter. Under 1600-talet etablerades
många gästgivaregårdar i liknande
lägen runt om i landet. Tidigare
hade logi för resande ordnats av
landsvägstavernor, klostren och enskilda gårdar. När den första gästgivaregården uppfördes i Fleninge
är inte känt, men verksamhet kan
spåras åtminstone till 1660-talet,
då en ny gästgivaregård uppfördes
eftersom den gamla blivit hårt åtgången under kriget.
Den byggnad som idag utgör Fleninge Gästgivaregård byggdes 1810.
Gästgivaregården ger fortfarande
ett intryck av 1800-talets början
med halvvalmat, brutet tak och
höga korspostfönster. Huvudbyggnaden präglas också av den nästan
våningshöga gråstenssockeln och
den branta trappan som leder upp
till bottenvåningen. Till gården hörde också en stor trädgårdsanläggning. Sedan slutet av 1900-talet har
verksamheten tidvis legat nere beroende på att Fleninge väsentligen
förlorat sin betydelse som genomfartsled.
Fleninge motell.
10 Fleninge vägsamhälle
Fleninge motell
Ortens läge gjorde att det inte var
någon tillfällighet att ett av Sveriges
första motell kom att förläggas till Fleninge. Motellet kan ses som ett sentida komplement till gästgivaregården.
Motellet blev ett modernare uttryck
för att tillgodose resandes behov.
Fleninge motell invigdes 1954. Arkitekt var dansken Bendt Hjelm-Jensen
på Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor och byggherre var Kungliga
svenska Automobil Klubben (KAK).
Motellet var uppbyggt kring bilen och
omhändertagandet av bilisten byggde
på självservice. Vid ankomsten till motellets kringbyggda gårdsplan stannade
bilisten till utanför receptionen, betalade, fick sin rumsnyckel och körde till
det anvisade rummet med tillhörande
parkeringsplats. Entréerna varierade
i tre olika färger och var därmed lätta
att hitta. Alla rum utformades med
samma standard, och väckning kunde
ske automatiskt från receptionen via en
personsökare, kombinerad med radio.
På morgonen kunde bilisten antingen
få en lätt frukost i baren eller få med sig
en frukostkorg. Precis som för gästgiveriets skjutshållning var det viktigt att
vårda sitt transportmedel. Vid gästgiveriet fanns förr möjlighet till stallplats,
foder och hästbyte. Vid motellet skyddades bilen av skärmtak och motorvärmare var standard. Bilisten kunde
lämna in bilen för service som klarades
av under natten vid motellets egen BPstation, där man även kunde tanka.
Allt för att bilen skulle vara i körbart
skick till morgondagens fortsatta färd.
Motellets blomstringstid upphörde
när riksvägen konkurrerades ut av
motorvägen mellan Ängelholm och
Helsingborg år 1964. Anläggningen
är fortfarande i bruk och har kvar sin
karaktäristiska form även om mycket
av 1950-talets originalinredning har
skingrats och ombyggnader gjorts.
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
Ödåkra samhälle
Ortnamnet Ödåkra är en slags försvenskning av det danska namnet Øgre
eller Øagger, som kommer av ”ö-åkrar”. Namnet lär hänvisa till byns små,
högt belägna åkerlappar som omgavs
av sankmarker och vattensamlingar.
Vid början av 1800-talet var byn liten
och oformlig och bestod av fyra gårdar
plus några mindre torpliknande gårdar längs vägen mot Fleninge. Byn var
enligt lantmätarbeskrivning från 1701
tämligen anspråkslös. Jorden var ”medelmåttig at bruka”. Ängsmarken var
till ”stor del Skoglupen och öfverwäxt
med Ek, Björk, Hassel och Widebuskar
…”. Byn växte sakta och bestod vid enskiftets genomförande av tio gårdar, ett
skattehus och ett husartorp.
Det stora uppsvinget för Ödåkra kom
när järnvägen norrut från Helsingborg
mot Ängelholm drogs genom orten
1885. Järnvägen lockade nya företag
att etablera sig och ett av de större var
Helsingborgs Spritförädlings Aktiebolag som byggde en spritfabrik i Ödåkra.
Verksamheten startade 1897 under
ledning av J. I. Nelson men togs efter ett par år över av N. P. Mathiasson. Redan under 1898 tillverkade
fabriken runt en halv miljon liter råsprit, men det var hård konkurrens
med andra spritfabriker, bland annat
i Malmö. Ett av flaggskeppen bland
fabrikens produkter var brännvinet
Ödåkra Taffel Akvavit som lanserades
1899. Vid mitten av 1900-talet hade
fabriken cirka 200-300 anställda,
och till verksamheten hörde snickeri,
tunnbinderi, smedja, gymnastikanläggning, sjuksköterska, bibliotek och
nattvaktssystem. En stor del av produktionen bestod av härtappade viner och likörer. Alkoholen skeppades
till Sverige i stora rostfria tankar för
att sedan buteljeras på returflaskor i
Ödåkra. År 1976 lades spritfabriken i
Ödåkra ner och 140 anställda förlorade jobbet. Det faktum att Ödåkra låg
inåt land utan hamn kan ha varit en
bidragande orsak. Fortfarande finns
större delen av fabriksbebyggelsen
kvar, och de gula tegelbyggnaderna
används som industrihotell och lager.
Den växande bebyggelsen i Ödåkra bestod främst av villor eller mindre flerfamiljshus som uppfördes strax norr
om fabriken och stationen, där landsvägarna och järnvägen korsas. Ödåkra
expanderade sakta under första hälften
av 1900-talet med mindre, styckebyggda villor, många uppförda efter
typritningar. Spritfabriken styckade
också ut tomter till arbetarna med villkoret att de skulle bebyggas och bebos
under en viss period. På så sätt tryggades arbetskraften. Bebyggelsen förtätades successivt och från 1960-talet kom
Ödåkra att alltmer anta formen av en
villaförort till Helsingborg.
Ödåkra tillhörde tidigare Fleninge kommun, men vid kommunreformen 1952 slogs Fleninge
och Allerums kommuner samman. Ödåkra tog över stafettpinnen som centralort i det som kom
att heta Ödåkra landskommun.
Orten fick ett eget kommunhus
och ett nytt centrum i slutet av
1960-talet. Strax innan Ödåkra
inkorporerades med Helsingborgs
kommun byggdes Norrlyckeskolan. Flera kommuner beslutade
att göra stora investeringar innan
kommunreformen 1971 genomfördes, det vill säga medan man
fortfarande hade eget styre. I
Ödåkra centrum finns idag bland
annat affär, bibliotek, folktandvård och pizzeria. Norrlycke­
skolan revs år 2010.
Under en period efter att Ödåkra
spritfabrik lades ner 1977 upphörde persontrafiken på järnvägen, men sedan 1990-talet trafikeras åter Ödåkra av lokaltåg/
pågatåg, och samhället har fortsatt att växa. Ödåkra är idag ett
större samhälle i nära anslutning
till Helsingborg och utbyggnaden
av bostäder fortsätter.
Ödåkra spritfabrik.
Ödåkra samhälle
Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
11
Sammanfattning av befintliga värden och skydd
Skoggömmaregården.
Fleninge Gunnestorp.
Skogen vid Fleninge Gunnestorp.
Fleninge kyrka.
12 Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
Vägnätet har haft stor historisk betydelse för trakten. Större delen av det
glesa vägnätet från tiden före enskiftet finns kvar. De två korsande vägarna, Fleningevägen och Västkustvägen, har styrt bebyggelseutvecklingen
i socknen. De båda landsvägarna har
samband med placeringen av Fleninge kyrkbys bebyggelse och har
utöver sitt ålderdomliga värde också
ett kontinuitetsvärde. Liknande samband har vägen mot Allerum haft
med Ödåkras tidigaste bebyggelse.
Skoggömmaregården med ädellövdunge
utgör en ålderdomlig struktur och
har ett stort värde för förståelsen av
kulturlandskapets framväxt. Gårdens
nuvarande bebyggelse är välbevarad,
PBL 8:17 tillämpas. Gården utgör en
helhet med den närliggande skogsdungen. Dungen, 2,5 hektar, innehåller främst bok och ek som växer på
före detta slåtteräng. Den är av värde
för flora och fauna och för landskapsbilden. Naturvärdet klassas som högt,
klass 3, och regler för ädellövskog enligt skogsvårdslagen tillämpas.
Fleninge Gunnestorp med skogsdunge
och bebyggelse längs Gårdsvägen utgör tillsammans en väl sammanhållen kulturmiljö. Blandningen mellan
Gunnestorps storskaliga jordbruk, arbetarbostäder och småjordbruk visar
på 1800-talets jordbruksutveckling.
Bebyggelsen och kopplingen till det
omgivande landskapet är av odlingshistoriskt och samhällshistoriskt värde. Helhetsmiljön klassas som särskilt
värdefull enligt PBL 8:13 även om de
individuella byggnaderna har olika
egenvärden. Skogsdungen vid Fleninge
Gunnestorp, 10 hektar, med en blandning av planterad gran och ädellövskog
växer på före detta slåtteräng. Dungen
är av värde för flora och fauna och för
landskapsbilden. En anlagd damm
finns också. Naturvärdet klassas som
högt, klass 3, och regler för ädellövskog
enligt skogsvårdslagen tillämpas.
Flöjens våtmark, 20 hektar, är den enda
större kvarvarande våtmarken i området som påminner om det historiska
kulturlandskapets låglänta sankmarker. Tillsammans med fastigheternas
karaktäristiska fiskbensmönster har
Flöjen och ”Allmänningen” i väster ett
stort odlingshistoriskt värde. Naturvärdet klassas som mycket högt, klass
2, med hänvisning till hydrologiska
och zoologiska värden. Strandskydd
gäller enligt MB 7:13-15. Skavebäcken
ansluter till Flöjen och beskrivs under
delområde Kattarp.
Fleninge samhälle var från början en
medeltida kyrkby, KML 4, och hade
formen av radby fram till enskiftet.
Numera har samhället formen av ett
1800-tals vägsamhälle, men fortfarande ligger kyrkan samt några jordbruksenheter i ursprungliga lägen.
Denna bebyggelse har stort byggnadsoch samhällshistoriskt värde. Flera
byggnader med administrativa funktioner, såsom Donationshuset, före
detta kommunalhuset och Fleninge
sparbank, har byggnads- och socialhistoriska värden. Av de mest värdefulla byggnaderna kan även nämnas
Fleninge Gästgiveri som är kommunens enda bevarade äldre gästgiveribyggnad. Gästgiveriet har samband
med de äldre landsvägarna, vilka i sin
tur har samband med kyrkbyns funktion. Det byggnadshistoriska värdet är
främst knutet till gästgiveribyggnaden
och trädgården. Gästgiveriet har också ett stort samhällshistoriskt värde då
det vittnar om den historiska landsvägstrafikens uppbyggnad och kontinuitet. Fleninge vägsamhälle ingår i
länsstyrelsens kulturmiljöprogram.
Fleninge motell var det första svenska
uttrycket för en ny arkitektur anpassad
för bilismen. Som det första exemplet
på en ny funktion uttryckt i arkitektur,
har motellet ett stort arkitekturhistoriskt värde. Tillsammans med Gästgivaregården har motellet också ett sam-
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
Övriga strukturer och värden i landskapet
hällshistoriskt värde. Anläggningarna
är exempel på landsvägstrafikens långa
kontinuitet, och hur den har förändrats
och med den även den kommunikationsbundna arkitekturen.
Bebyggelsen i och kring kyrkbyn är
särskilt värdefull och omfattas av PBL
8:13 och 8:17. Länsstyrelsen i Skåne har
pekat ut Fleninge som särskilt värdefull
kulturmiljö i det regionala kulturmiljöprogrammet. Flera av byggnaderna
har skydd i detaljplan, bland annat har
Donationshuset och Gästgiveriet givits
skyddsbestämmelser och motellet har
varsamhetsbestämmelser.
Ödåkra samhälle. Spritfabriken i
Ödåkra och den äldre bebyggelsen
kring stationsområdet och utmed
vägen mot Fleninge har ett stort
samhällshistoriskt värde och en tydlig anknytning till Ödåkras historia
som stationssamhälle och industriort. Denna bebyggelse uppfyller
kraven på PBL 8:13 och 8:17. Samma
värde är knutet till de styckebyggda
enfamiljshusen som successivt uppfördes i anslutning härtill.
-Bebyggelsestrukturen är mycket
gammal. Utöver byarna Fleninge,
Gunnarlunda, Norrbölinge och
Ödåkra ligger ett fåtal ensamgårdar såsom Klåfarp (idag Dalhem)
Fleningetorp och Skoggömmarehuset kvar i gamla lägen.
-Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar
och alléer i odlingslandskapet är
skyddade genom biotopskyddet i
miljöbalken 7:11. Det innebär att
det krävs tillstånd av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för att
ta bort eller på annat sätt påverka
kulturelementen i det öppna odlingslandskapet och av skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i
skogsmark. Objekten är inte utmärkta på kartorna.
-Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen
om kulturminnen med mera. För
information om fornlämningar
hänvisas till fornlämningsregistret.
-Ansvaret för att skydda och vårda
våra natur- och kulturmiljöer delas
av alla, såväl enskilda som myndigheter.
Fleninge mölla.
Allé vid Fleninge boställe.
Numera domineras Ödåkra av den
seriebyggda bebyggelsen som påbörjades på 1960-talet. Även denna har
ett samhällshistoriskt värde, då den
visar samhällsförändringen i Ödåkra
och efterkrigstidens vanligaste boendeformer. Dessa miljöer ska hanteras
med varsamhet. Det före detta kommunhuset samt en av samhällets östra bostadsenklaver, bestående av gula
tegelhus, uppförda under 1960-talet
i dansk ”tätt-och-låg”-stil har arkitektoniska värden. Det öppna landskapet mellan Ödåkra och Fleninge
kyrkby är värdefullt för att behålla de
olika samhällenas identitet. Individuella byggnaders värden bör utredas i
ett separat bevarandeprogram.
Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
13
Skyddade natur- och kulturmiljöer
För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 § redovisas inte på kartan)
N
Teckenförklaring
Byggnadsminne/statligt byggnadsminne
I detaljplan kulturskyddad bebyggelse,
länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010
Naturreservat
Strandskydd
Riksintresse Kulturmiljövård
14 Skyddade natur- och kulturmiljöer
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen
N
Teckenförklaring
Högsta naturvärde, klass 1
Mycket högt naturvärde, klass 2
Högt naturvärde, klass 3
Odlingslandskap, högsta naturvärde, klass 1
Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2
Objekt-idNamn
0401Skoggömmaregården med ädellövdunge
0402Flöjens våtmark och intilliggande allmänning
0403Fleninge Gunnestorp, gård med skogsdunge
och bebyggelsen längs Gårdsvägen
0404Vägnät av historiskt intresse
0405Fleninge samhälle
0406Ödåkra samhälle
Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
Högsta naturvärde, klass 1 och värdefull kulturmiljö
Högt naturvärde, klass 3 och värdefull kulturmiljö
Mycket högt naturvärde, klass 2 och värdefull struktur i landskapet
Högt naturvärde, klass 3 och värdefull struktur i landskapet
Värdefull kulturmiljö
Värdefull struktur i landskapet
Lokala natur- och kulturvärden
att förstärka i planeringen
15
Litteratur och digitala källor
Andersson B A: Fleninge - en socken i Luggude härad. Åmål 1982.
Lars Svensson kåserar över: Spritan
i Ödåkra en nykter affärsidé, CDskiva 2012, copyright Åke Fagerberg.
Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Naturvårdsplan för Helsingborgs
kommun, 1992.
Naturskyddsföreningen i Helsingborg, florainventeringar 1980-ff.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Ortsanalys för Fleninge 2005.
Olsson Margareta, Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra, Helsingborgs kommun, Skåne, Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport
2006:21.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Ortsanalys för Ödåkra 2004.
Svenska gods och gårdar. D. 5,
Skåne, Nordvästra delen, 1937.
Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991.
Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan 2010.
www.helsingborg.se/
Lantmäteriets hemsida, Historiska
kartor.
www.lantmateriet.se/
Länsstyrelsen i Skånes hemsida,
Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer,
Helsingborgs kommun.
www.lansstyrelsen.se/skane
Riksantikvarieämbetets hemsida,
Fornsök - fornlämningsregistret.
www.raa.se/
Nationalencyklopedin.
www.ne.se
Birgit Müller
Höstmosaikslända.
Citronfjäril.
Illustrationer: Peter Elfman.
Foton: Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller.
Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf).
16 Litteratur och digitala källor
Birgit Müller
Fleninge
Natur- och kulturmiljöprogram
Natur- och kulturmiljöprogram
Fleninge
17
Har Du synpunkter kontakta:
Helsingborg kontaktcenter
·Telefon: 042-10 50 00
·Adress: Stortorget 17
· Postadress SE-251 89 Helsingborg
·Mail: [email protected]
· Web: helsingborg.se/naturochkultur
Birgit Müller
Fleninge