1. No category

Fågelinventering vindpark Tribbhult
2014
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Beställare:
Statkraft Södra Vindkraft AB
Jonas Nordanstig
Rapporten bör citeras som: Storck J. Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014.
Projektets organisation: Johan Storck (projektledning, inventering och rapport), Rebecka Le Moine (GIS och
kartor).
Kontaktperson för denna rapport: Johan Storck, [email protected] eller 0705-12 40 39
Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping
Intern projektbeteckning Calluna: JSK0032 Tribbhult vindpark 2014
Omslagsbild Robert Björklind, Calluna AB
Denna handlings datum 2014 10 29
2
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
1. Sammanfattning
4
1.1 Fågelinventering
4
2. Inledning
6
2.1 Bakgrund och syfte
6
3. Förstudie och tagna kontakter
7
4. Fågelinventering
7
4.1 Metod och utförande
7
5. Resultat
9
5.1 Observerade hänsynskrävande arter
9
5.2 Övriga observerade känsliga arter
11
6. Bedömning av känslighet
11
6.1 Observerade fåglar
11
6.2 Manövrering och flygbeteende
16
6.3 Undvikandebeteende
17
7. Påverkan på fågellivet
17
7.1 Påverkan på fågellivet runt Tribbhult
18
7.2 Sammanfattande bedömning
20
7.3 Kollisioner
20
7.4 Habitatförlust
21
7.5 Barriäreffekt
21
7.6 Lokalisering
21
7.7 Etablering
22
7.8 Buffertzoner
22
8. Referenser
24
9. Bilagor
28
Bilaga 1 Artlista
28
Bilaga 2 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök
33
Bilaga 3 Kartor
35
3
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
1. Sammanfattning
Calluna AB fick våren 2014 i uppdrag av Statkraft Södra Vindkraft AB att genomföra en
fågelinventering vid Tribbhult med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras
resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som
påträffades. I det aktuella vindkraftsområdet har även en örninventering gjorts och den
redovisas i en separat rapport.
Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår
främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s
fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst.
Under perioden februari till och med juni 2014 besöktes området under sammanlagt 103
timmar.
Inventeringarna har utförts som en kombination av linje- och punkttaxering. Linjetaxeringen har
skett längs de vägar som finns i området och vidare upp i terrängen. Punkttaxering har utförts
med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och
runt området som är aktuellt för vindkraft.
1.1 Fågelinventering
Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och
kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar och även ett mindre
inslag av mindre myrar och våtmarker finns.
Sammanlagt 70 arter är hittills observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta
vindkraftsområdet. Totalt observerades två rödlistade arter, drillsnäppa (NT) och
tornseglare (NT) tillsammans med ytterligare åtta arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1,
nattskärra, orre, sparvuggla, spillkråka, storlom, sångsvan, tjäder, törnskata och vitkindad gås.
Av de observerade arterna är det främst orre och tjäder samt nattskärra som skulle kunna
påverkas av en etablering av vindkraft i området. De östra delarna är mindre känsliga om man
vid placeringen av de enskilda vindkraftverken undviker att placera dem på de lite äldre, glesa
tallhällmarkerna som finns där.
Området från tallhällmarkerna öster om Fridhem upp till området runt Karsgölarna och Mörtgöl,
bedöms som viktigt för de lokala populationerna av både orre och nattskärra vilket innebär att
man bör titta noga på placeringen av enskilda vindkraftverk.
För orre bör man lämna området i direkt anslutning till Stora och Lilla Karsgöl, Mögöl och
Mörtgöl fria från placering av enskilda vindkraftverk och undvika bygg- och
anläggningsarbeten inom ett avstånd på 200 meter runt dessa sjöar under skogshönsens mest
intensiva speltid i april månad.
Slutligen för nattskärrans del bör de utpekade områdena öster om Fridhem samt öster om St
Karsgöl lämnas fria från enskilda vindkraftverk samt att man bör undvika bygg- och
anläggningsarbeten inom ett avstånd på 300 meter runt dessa områden under nattskärrans mest
intensiva spelperiod från mitten av juni till mitten av juli.
4
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Övriga arter som observerats i området är till större delen allmänna i det svenska landskapet och
lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera
med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet i området bli små om föreslagen hänsyn
tas. Viss påverkan kan kan ske genom störning och då främst i bygg och anläggningsfas och i
driftfas kan kollisioner ske men total påverkan bedöms som liten om vindkraftsparken byggs.
5
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
2. Inledning
2.1 Bakgrund och syfte
Calluna AB fick våren 2014 i uppdrag av Statkraft Södra Vindkraft AB att genomföra en
fågelinventering vid Tribbhult med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras
resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som
påträffades. I det aktuella vindkraftsområdet har även en örninventering gjorts och den
redovisas i en separat rapport.
2.2 Allmän beskrivning av naturen
Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och
kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar och även ett mindre
inslag av mindre myrar och våtmarker finns. Kulturmarker och bebyggelse förekommer glest i
området och finns framför allt vid Tribbhult. Myrar och sumpskogar är ofta lite eller opåverkade
av dikning och mindre påverkade av skogsbruk. Skogsområdet består till ganska stor del av
produktionspräglad skog med yngre skog och hyggen. Mindre områden med äldre skog
förekommer spritt över området och främst i bergiga partier och branter. Dessa områden
karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och ekar.
Tribbhult vindkraftpark 2014
Översikt
Havsörn
Teckenförklaring
Utredningsområde
¯
2014-09-25
0
2 500 Meter
Karta 1. Översikt över inventeringsområdet. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
6
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
3. Förstudie och tagna kontakter
Inför fågelinventeringen gjordes en förstudie där kontakt togs med företrädare för de lokala
fågelklubbarna, naturskyddsföreningen, Västerviks kommun och länsstyrelsen i Kalmar län.
Resultatet från förstudien finns redovisat i rapporten Storck J. 2014, Förstudie, sammanställning
av känd kunskap gällande fåglar, fladdermöss och naturvärden i Tribbhult 2014.
Helena Lager på Länsstyrelsen i Kalmar län kontaktades och hon hänvisade till Jan Brenander,
Oskarshamns fågelklubb. Hans kunskaper om det specifika området var dock små och han i sin
tur hänvisade till Arne Schönbeck, Rovfågelsgruppen, som tidigare inventerat rovfåglar i det
aktuella området. Enligt Arne Schönbeck har havsörn observerats inom och i anslutning till det
aktuella vindkraftsområdet.
Lars Karlsson, kommunekolog i Västervik kontaktades och han nämnde att det finns gott om
häckande havsörnar i kommunen men företrädesvis längst kusten. Det finns ingen häckning av
kungsörn i närområdet men kan misstänkas förekomma längre söderut.
Kontakt togs även med Michael Söderström från Tjust naturskyddsförening och Tjust
Fågelklubb men de hade inte någon direkt kunskap om det aktuella området.
4. Fågelinventering
För att kunna bedöma om platsen är lämplig för etablering av vindkraftverk har vi undersökt
följande aspekter:
1. Vilka fågelarter häckar i området?
2. Förekommer arter som finns med i fågeldirektivets bilaga 1 eller på svenska rödlistan?
3. Förekommer arter som bedöms vara särskilt känsliga för vindkraftsetablering?
4. Antal/täthet av känsliga/hotade arter
5. Är platsen av betydelse som rastplats eller för övervintring? Förekommer större
fågelkoncentrationer eller tydliga rörelsemönster?
6. Attraherar platsen stora antal flyttande fåglar och /eller koncentreras flyttande fåglar till en
smal korridor?
För att få en bild av hur fågelfaunan i området ser ut har inventeringar gjorts från februari till
och med slutet av juni 2014.
4.1 Metod och utförande
Inventeringarna har skett genom en kombination av linjetaxering, längs de vägar som finns i
området och vidare upp i terrängen, tillsammans punktaxering med stopp längs den inventerade
sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för
vindkraft.
7
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Observationsplatser har valts och slingor har lagts utifrån olika fåglars biotopval och de är även
så lagda att man genom att inventera dem skall få ett tvärsnitt av de förekommande naturtyperna
inom området. De sjöar och mindre gölar som finns inom området är besökta för att undersöka
eventuell fågelförekomst.
Rovfågelsinventeringen genomfördes inom en radie av cirka 3 km runt det föreslagna
vindkraftsområdet. Inventeringen har främst skett från olika punkter där inventeraren har haft
bra utsikt över området kombinerat med att inventeraren har vandrat olika sträckor genom
området. Under våren, inför häckning spelflyger rovfåglarna och då är de lättare att observera
från högre belägna observationsplatser. Senare på säsongen kan de ses termikflyga på uppvindar
i landskapet och kan då observeras över öppna områden som hyggen eller över sjöar.
Hönsfågelinventeringen genomfördes genom att området först rekognoscerades genom att
inventeraren gick rutter i området för att leta efter lämpliga biotoper. Dessa områden besöktes
sedan för att undersöka om det fanns några spelande tuppar där. Under speltiden på våren
samlas orr- och tjädertuppar på sina spelplatser där de leker och de är då lättare att observera än
under övriga året då de lever mer spritt i skogen. Orre föredrar öppna marker som mossar,
sjöisar om det finns, öppna områden kring sjöar och i viss mån i kanten på hyggen.
Tjädertupparna föredrar relativt öppna glesa bestånd i avverkningsmogen talldominerad skog
med viss underväxt av granar vilket ofta förekommer i skogsområden med inslag av hällmarker.
Häckfågelinventeringen genomfördes genom att inventeraren gick rutter i området under tidig
morgon kompletterat med eftersök av rovfåglar, samt avspaning av sjöar och gölar efter
exempelvis lom, trana och sångsvan senare under dagen.
Nattskärra eftersöktes genom att inventeraren lyssnade efter spelande fåglar på olika platser i
området som bedömts som intressanta biotoper. Nattskärran föredrar glesa torra talldominerade
skogsområden med en mosaik av gläntor. Gläntorna kan bestå av naturliga gläntor som
exempelvis tallhällmarker, stormfällda ytor, myrar eller kärr eller av inägor, hagmarker, nya
hyggen eller kraftledningsgator.
Under 2014 är området besökt den 25 februari, 4 mars, 11 mars, 14 mars, 3-4 april, 25-26 april,
7-8 maj, 22-23 maj, 10-11 juni, 26 juni samt 30 juni, Besöken har gjorts spritt över dygnet för
att få med fåglar som är aktiva under olika perioder. Hittills under 2014 har området besökts
under 103 timmar
Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår
främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s
fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst.
8
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tribbhult vindkraftpark 2014
Slingor
Havsörn
Teckenförklaring
Slinga
¯
Utredningsområde
2014-09-25
0
2 000 Meter
Karta 2. Inventeringsrutter. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
5. Resultat
5.1 Observerade hänsynskrävande arter
Sammanlagt 70 arter är hittills observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta
vindkraftsområdet. Totalt observerades två rödlistade arter tillsammans med ytterligare nio arter
listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1.
I bilagorna finns en lista över alla påträffade arter. I tabell 1 kommenteras de arter som riskerar
att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken.
9
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tabell 1. Här redovisas de arter som riskerar att påverkas av de planerade vindkraftverken i området.
Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv
bilaga 1 markeras i tabellen. Sist i tabellen beskrivs respektive hotartskategori
Art
Drillsnäppa
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Häcknings
kriterie
NT
Kommentar
4
Tre rastande fåglar vid Tällsjön, två fåglar vid St
Karsgöl
Nattskärra
X
3
Fyra spelande fåglar på tallhällmarken sydost om
Fridhem, Två fåglar på tallhällmarken öster om St
Karsgöl, en fågel på vägen söder om Ögöl, en fågel på
hygget vid Fjälltorpet, en spelande fågel söder om
Marsgöl, en fågel på vägen norr om Sputtgöl, en
spelande fågel väster om Marsgölehult,
Orre
X
3
En tupp på vägen vid korset norr om korset mot
Ljusgöl, Två tuppar på tallhällmarken öster om St
Karsgöl, en tupp söder om Mörtgöl, en tupp söder om
St Karsgöl, en tupp på vägen väster om Kroksjön, en
höna på hygget väster om Fjälltorpet, en höna söder
om Ögöl, en höna norr om Sputtgöl
Sparvuggla
X
2
Hördes vid Fagerdal
Spillkråka
X
5
Två revirhävdande fåglar Norr Kroksjön, en fågel vid
Marsgöl
Storlom
X
2
Två fåglar i Ögöl, en fågel i St Karsgöl som kom
flygande i trädtoppshöjd i riktning från Ögöl, två fåglar
i St Karsgöl, två fåglar i Tällsjön
Sångsvan
X
4
tre fåglar i Kroksjön, två fåglar i Kroksjön, två fåglar på
åkrarna öster om Tribbhult, två fåglar på bobale i
Kroksjön,fåglar i Kroksjön, två fåglar i Tällsjön
Tjäder
X
2
En spelande tupp och två hönor på hygget öster om
Nästet, en höna på vägen söder om Rundfallegöl, En
höna på hygget öster om Nästet, En höna på hygget
söder om Marsgöl, en höna öster om Ögöl, höna med
fyra kycklingar på vägen öster om Vrångsjön, en tupp
på tallhällmarken öster om St Karsgöl, en tupp vid
Fagerdal, två spelande tuppar öster om Björngöl, en
tupp söder om Marsgöl
Tornseglare
NT
2
Marsgölehult, Grytfall
Törnskata
X
8
Hane och hona varnande vid Grytfall
Vitkindad
gås
X
1
Två fåglar passerade Marsgöl på cirka 50 meters höjd i
nordostlig riktning
10
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Art
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Häcknings
kriterie
Kommentar
Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi
till http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/
NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd
För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till http://
www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/faglar/vl_faglar_lathund.pdf
5.2 Övriga observerade känsliga arter
Vid inventeringarna har det även observerats kattuggla, trana, grågås, kanadagås, ormvråk,
sparvhök och duvhök, Dessa arter är varken rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv,
bilaga 1 men kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad i det aktuella området.
6. Bedömning av känslighet
Speciellt fokus vid inventeringen har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för
vindkraft samt rödlistade arter (Gärdefors 2010) och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga
1 (EU 2009) noterades.
6.1 Observerade fåglar
Rovfåglar och ugglor
Rovfåglar tenderar att löpa större risk för kollision med vindkraftverk än andra fåglar (Langston
& Pullan 2003, Lucas et al. 2004, 2008, Hötker et al. 2006, Hötker 2009). Detta kan verka
förvånande, eftersom rovfåglar har mycket god syn, utmärkt manövreringsförmåga och sällan
flyger under dåliga ljusförhållanden. De borde därför inte ha några problem med att upptäcka
och undvika vindkraftverk. Dock sker kollisioner mellan ugglor och vindkraftverk ganska sällan
(Rydell m.fl. 2011). Rovfåglar och ugglor
En duvhök observerades flygande över hygget vid Marsgöl och en sparvhök observerades
flygande över hygget vid mätmasten öster om Vittingskärr. Flera observationer av ormvråk
gjordes, spelflygande par observerades över Boarum och över sjön Öbälen. Ensamma
ormvråkar observerades centralt i det inventerade området runt Sputtgöl och Björngöl.
Ytterligare observationer gjordes runt Kroksjön.
Inga häckningar konstaterades men troligen häckar åtminstone ormvråk inom det inventerade
området med tanke på det antal observationer som gjordes. En sparvuggla hördes vid Fagerdal
och en kattuggla hördes vid Sjöstugan.
11
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tribbhult vindkraftpark 2014
Rovfåglar
k
j
k
j
k
j
!
(
#
*k
j
j
Gk
F
k
j
k
j
Teckenförklaring
Rovfåglar
#
*
F
G
&
!
(
k
j
¯
&
-
k
j
Havsörn
Sparvhök
Sparvuggla
Kattuggla
Duvhök
Ormvråk
Buffert 3km
2014-09-25
0
2 500 Meter
Karta 3. Observationer av rovfåglar. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten.
Skogshöns
Orre är observerades i princip över hela det inventerade området. Största koncentrationen fanns
i anslutning till de fuktigare områdena runt Stora och Lilla Karsgöl samt Mörtgöl. Inga
spelplatser med fler än två spelande tuppar observerades utan fåglarna uppträdde mer spritt i
landskapet, ofta observerades fåglarna sittande uppe i björkarna.
Tjäder observerades centralt i området och uppe i nordväst. Två spelande tuppar uppehöll sig på
en tallhällmark öster om Björngöl och en spelande tupp tillsammans med två hönor
observerades på ett hygge nordost om Grytfall. Ingen spelplats med fler än två tuppar
observerades under inventeringen.
Skogshöns finns troligen spritt över hela det aktuella vindkraftsområdet och de nyttjar
förmodligen mindre öppna ytor i landskapet för sina spel.
12
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tribbhult vindkraftpark 2014
Skogshöns
!
(
#
*
!
(
!
(
#
*
"
)
"
)
!
(
)
"
) "
"
)
!
(
"
)
"
)
!
(
!
(
"
)
!
(
Havsörn
"
)
"
)
"
)
Teckenförklaring
Skogshöns
#
*
!
(
"
)
¯
#
*
#
*
"
)
Orre/tjäderhöna
Tjäder
"
)
"
)
Orre
2014-08-25
0
1 500 Meter
Karta 4. Observationer av skogshöns. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten.
Gäss, tranor och sångsvan
Inga stora rörelser av gäss, trana eller sångsvan har observerats i och runt det inventerade
området så det ser inte ut som något betydande vårsträck skulle finnas över området.
Observationerna gjordes främst runt Kroksjön och i jordbrukslandskapet runt Tribbhult. Två
vitkindade gäss observerades över Marsgöl och i övrigt observerades enstaka rastande grågäss
och trana runt Kroksjön och på åkermarken runt Tribbhult. Sångsvan observerades i Kroksjön
och häckning påbörjades, dock är det oklart om den lyckades i år, inga ungar observerades vid
senare besök.
Lommar
Ett storlomspar observerades i Ögöl och vid ett senare tillfälle i St Karsgöl. En fågel
observerades flygande i trädtoppshöjd på väg från Ögöl till St Karsgöl. Ytterligare en
observation av storlom gjordes i Norra delen av Tällsjön. Ingen häckning observerades under
inventeringarna. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för
att ta höjd eller när de rör sig mellan olika sjöar men risken bedöms som liten då inga
regelbundna rörelser har observerats mellan sjöarna.
13
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tribbhult vindkraftpark 2014
Gäss och svanar
#
*
k
j
!
(
"
)
k
j
"
)
Teckenförklaring
Gäss och svanar
#
*
k
j
!
(
"
)
,
%
¯
!
(
!
(
, "
%
"
))
Havsörn
"
)
,!
%
(
!
(
k
j
Vitkindad gås
Storlom
Sångsvan
Trana
Grågås
2014-08-25
0
1 500 Meter
Karta 5. Observationer av gäss, sångsvan och storlom. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
Nattskärror
Observationer av nattskärra gjordes spritt över området och förmodligen finns fåglar över hela
det aktuella vindkraftsområdet. I två områden var spelet mer intensivt och 4 spelande fåglar
hördes på tallhällmarkerna öster om Fridhem. På en tallhällmark öster om St Karsgöl hördes två
spelande hanar.
14
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tribbhult vindkraftpark 2014
Nattskärra
!
(
!
(
!
(
!
(
Havsörn
!
(
!
(
!
(
Teckenförklaring
!
(
Nattskärra
¯
Lämplig biotop för nattskärra
2014-08-25
0
1 500 Meter
Karta 6. Observationer av nattskärra. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
Övriga fåglar
Vid inventeringarna har drillsnäppa och tornseglare, båda rödlistade NT, observerats och utöver
dessa spillkråka och törnskata som båda är listade i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. Tornseglare
observerades i de mer öppna gårdsmiljöerna runt Grytfall och Marsgölehult. Vid Grytfall häckar
förmodligen törnskata. Drillsnäppa observerades vis St Karsgöl och i norra delen av Tällsjön.
Spillkråka häckar vid Kroksjön och ytterligare observationer gjordes vid Marsgöl och vid
Öbälen
15
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Tribbhult vindkraftpark 2014
Övriga fåglar
#
*
"
)k
j
#
*
!
(
+
$
"
)
!
(
#
*
#
*
Teckenförklaring
Övriga fåglar
!
(
+
$
#
*
"
)
k
j
¯
Havsörn
!
(
Drillsnäppa
Forsärla
Spillkråka
Tornseglare
Törnskata
2014-09-25
0
2 000 Meter
Karta 7. Observationer av övriga fåglar. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
6.2 Manövrering och flygbeteende
Risken för kollision mellan fågel och vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter.
Detta har kopplats till deras manövreringsförmåga och flygbeteenden (Barrios & Rodrigues
2004, Drewitt & Langston 2006). Stora och tunga fåglar som manövrerar långsamt har antagits
löpa större risk att kollidera med hinder i deras flygväg (Brown et al. 1992, Lucas et al. 2008).
Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst
område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området
under flyttning. Generellt förefaller risken att dödas vid vindkraftverk vara större för stora och
medelstora rovfåglar som segelflyger mycket, medan mindre arter och sådana som flyger mer
aktivt inte drabbas lika hårt. Till den första gruppen hör örnar, vråkar och glador. Till den andra
gruppen hör kärrhökar samt sparvhök och duvhök. Falkarna är mer svårbedömda. För de flesta
arter har få olyckor noterats, samtidigt som tornfalken är en av de rovfågelarter som oftast
hittats död under vindkraftverk. Tornfalken utgör alltså ett undantag, genom att den är
förhållandevis liten rovfågel som kolliderar relativt ofta.
Fåglar som ofta flyger på natten eller i skymning och gryning antas också ha en mindre
möjlighet att upptäcka och undvika hinder (Larsen & Clausen 2002). Hämtat från Rydell m.fl.
(2011).
Större rovfåglar och tranor använder termik vid flyttningen, vilket innebär att de nyttjar den
uppstigande värmen från marken under soliga dagar. Fåglarna tar höjd genom att kretsa runt och
skruva sig upp på högre höjder och därefter glider de i rak kurs i vald sträckriktning, varvid de
gradvis tappar höjd.
16
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Vid en viss höjd upprepar de sedan samma procedur. De är höghöjdsflyttare och kan bra dagar
kretsa upp på höga höjder mellan 3 000 och 6 000 meter. Den lägsta flyghöjden är sällan lägre
än 300 meter, men vid en plötslig väderförändring kan de tvingas ner på lägre höjder.
Flyghöjden, särskilt under flyttningen, beror på vindriktning och vindstyrka då de flyger
betydligt högre i medvind än i motvind (Alerstam 1990). Fåglar som flyttar i medvind vistas
högt över alla vindkraftverk, medan de i motvind ofta befinner sig på höjder där de kan
kollidera med vindkraftverk. Hur vindriktningen påverkar kollisionsfrekvensen är dock inte
undersökt. För flyttande fåglar har inga tillfällen med mycket höga kollisionstal registrerats vid
vindkraftverk. När massdöd inträffat vid höga master, byggnader och broar, de flesta med stark
belysning, har det skett i samband med plötslig väderförsämring med nedsatt sikt och ibland
hård vind, vilket har tvingat de flyttande fåglarna ner på lägre höjd, där kollisionerna sedan skett
(Rydell m.fl., 2011).
6.3 Undvikandebeteende
Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar när den närmar sig
ett vindkraftverks rotorblad. Fåglar som uppvisar starka undvikandebeteenden har också visat
sig ha en relativt låg kollisionsfrekvens (Hötker et al. 2006). Exempel på sådana är sjöfåglar
(gäss och änder) och vadare. Rovfåglar verkar inte undvika vindkraftverk och andra hinder med
lika stor marginal som andra fåglar. Det förefaller som om rovfåglar, och andra skickliga flygare
med god manövreringsförmåga, helt enkelt litar på att de har kapacitet att undvika eventuella
hinder även på mycket korta avstånd. Detta fungerar i allmänhet alldeles utmärkt med saker som
står stilla, såsom byggnader och master, men kanske inte lika bra med saker som rör sig såsom
ett vindkraftverks rotorblad.
En annan hypotes om varför just rovfåglar och en del andra fåglar kolliderar oftare än förväntat,
med exempelvis vindkraftverk, är kopplad till fåglarnas syn och ögonens placering i huvudet.
De flesta fåglar har ögonen placerade på sidan av huvudet. Detta innebär att synfältet är mycket
begränsat i flygriktningen, om fågeln samtidigt spanar nedåt exempelvis efter byten på marken.
Man menar därför att rovfåglar, och en del andra fåglar kan tänkas flyga in i vindkraftverk eller
upptäcka dessa ”för sent” eftersom de ibland fokuserar på något nedanför (Martin & Shaw
2010, Martin 2011). Hämtat från Rydell m.fl. (2011).
7. Påverkan på fågellivet
Vindkraft kan påverka fåglar på flera sätt och det är framförallt tre potentiella effekter av
vindkraft på fåglar som har diskuterats flitigt under senare år. Dessa är (1) kollisioner med ökad
dödlighet som följd, (2) habitatförluster som kan vara direkta (till följd av exploatering av själva
miljön) eller indirekta (till följd av störning), med minskande lokala tätheter som följd och (3)
barriäreffekter (Dierschke & Garthe 2006, Fox et al. 2006, Drewitt & Langston 2008).
Efter stycke 7.2 följer en mer omfattande, allmän litteratursammanställning över hur
etablering av vindkraft kan påverka fågellivet i ett område.
17
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
7.1 Påverkan på fågellivet runt Tribbhult
Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och
kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar och även ett mindre
inslag av mindre myrar och våtmarker finns.
Rovfåglar och andra arter, som utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är
därigenom mer utsatta för kollisionsrisker med vindkraftverk. Ormvråk häckar förmodligen i
eller i direkt anslutning till det planerade vindkraftsområdet och observationer gjordes av både
sparvhök och duvhök. Duvhöken och sparvhök flyger och jagar ofta ganska lågt över marken,
vilket gör att de flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Dock kan de ligga i
farozonen då de spelflyger eller termikflyger vilket oftast sker på högre höjder. Ormvråk kan
riskerat att kollidera med vindkraftverken då den rör sig över området.
Sparvuggla och kattuggla observerades och det finns risk för kollisioner och störningar men de
är relativt vanliga i det svenska landskapet.
För rovfåglar och ugglor finns risk för kollisioner och störningar men dessa arter är vanliga i det
svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men
konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt
för de rovfåglar som rör sig i området.
Skogshöns som orre och tjäder förekommer spritt över hela det inventerade området. Inga större
spelplatser med fler än två tuppar har observerats. Sveriges ornitologiska förening
rekommenderar skyddszoner på 1 km runt spelplatser där det förekommer fem eller fler tjäder
eller orrtuppar men inga sådana har observerats vid inventeringen så den typen av åtgärder
bedöms inte vara aktuell här.
Gällande tjäder som bedöms finnas jämt spritt över hela området är ingen del av området mer
värdefullt än något annat, man bör dock titta på placeringen av enskilda verk så att de inte
hamnar rakt på några av de äldre lite glesare tallhällmarker som finns. Tjädertupparna föredrar
relativt öppna glesa bestånd i avverkningsmogen talldominerad skog med viss underväxt av
granar vilket ofta förekommer i skogsområden med inslag av hällmarker.
En större koncentration av orre fanns i västra delen av det inventerade området, runt Stora och
Lilla Karsgöl samt Mörtgöl och detta område bedöms vara viktigt för den lokala populationen.
Orre föredrar öppna marker som mossar, sjöisar om det finns, öppna områden kring sjöar och i
viss mån i kanten på hyggen.Vår bedömning är att om hänsyn tas genom att inga bygg eller
anläggningsarbeten utförs inom ett avstånd på 200 meter runt dessa sjöar under skogshönsens
mest intensiva speltid i april månad så blir påverkan liten, även här bör man titta på placeringen
av enskilda verk så att de inte hamnar för nära extra känsliga platser.
Inga stora rörelser av gäss, trana eller sångsvan har observerats i och runt det inventerade
området så det ser inte ut som något betydande vårsträck skulle finnas över området. Rastande
fåglar observerades i trakterna kring Kroksjön och Tribbhult. Sångsvan observerades i Kroksjön
och häckning påbörjades, dock är det oklart om den lyckades i år, inga ungar observerades vid
senare besök.
För trana, gäss och svanar finns viss risk för kollisioner om fåglar rör sig över det planerade
vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Påverkan bedöms
som liten då observationerna främst gjorts öster om vindkraftsområdet.
18
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Spelande nattskärror observerades på flera ställen över det inventerade området och vår
bedömning är att förekomsten är väl spridd över hela området. På två ställen var spelet mer
intensivt med flera spelande fåglar, 4 spelande fåglar hördes på tallhällmarkerna öster om
Fridhem och på en tallhällmark öster om St Karsgöl hördes två spelande hanar.
Nattskärrorna skulle kunna riskera att kollidera med vindkraftverk. Dels är de nattaktiva, dels
fångar de insekter och kan därmed attraheras av insektsförekomsten som vid vissa
förutsättningar kan uppstå vid vindkraftverk. Risken för kollisioner bedöms ändå vara liten då
födosök och spelflykt sällan sker på högre höjder än trädtoppshöjd vilket understiger den höjd
som verkens vingar roterar på. I den statistik som finns för hur drabbade olika fågelarter är av
kollisioner har dock inga nattskärror hittills registrerats. Störningar under häckningstiden
bedöms vara ett större problem för arten, de är känsliga för störningar, framför allt i början av
häckningsperioden då de ofta kan överge boet om de störs.
Ecocom AB har under 2014 gjort en landskapsanalys i syfte att undersöka var lämpliga habitat
för nattskärra finns i ett område som omfattar Kalmar län och norrut till södra gränsen för
odlingslandskapet i Östergötlands län samt vidare västerut till Vättern. Söder om Jönköping går
gränsen i linje med Sävsjö,Växjö samt Tingsryds kommuner. Landskapsanalysen visade att det
finns en koncentration av lämpliga habitat i nordöstra Småland och sydöstra Östergötland med
huvudsaklig utbredning i nordöstra delen av analysområdet (Ecocom 2014).
Det planerade vindkraftsområdet ligger inom det utpekade kärnområdet vilket innebär att
tillgången på lämpliga habitat är god i närområdet till det planerade vindkraftsområdet. Tätheten
av lämpliga habitat bedöms inte heller vara högre i det undersökta området än i landskapet runt
omkring. Därför bedöms inte en vindkraftsetablering ge någon stor påverkan på den lokala
populationen av nattskärra. Då de fåglar som riskerar att påverkas skulle relativt lätt kunna hitta
lämpliga habitat i landskapet i anslutning till vindkraftsparken.
Vår rekommendation är att inga bygg eller anläggningsarbeten sker inom en radie runt 300
meter runt de utpekade områdena vid St Karsgöl och Fridhem under den mest intensiva
spelperioden från mitten av juni till mitten av juli för att minska risken för störning. Risken för
störning i den övriga delen av området bedöms som mindre då förekomsten av nattskärra är mer
spridd.
Sammantaget bedöms en vindkraftsutbyggnad medföra små effekter på förekomsten av
nattskärra i området om rekommenderad hänsyn tas.
Vid inventeringarna observerades även de rödlistade arterna drillsnäppa (NT), och tornseglare
(NT) tillsammans med spillkråka och törnskata som är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. För
dessa arter bedöms risken för kollisioner och påverkan som liten, de kan störas under bygg- och
anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som liten.
Övriga arter som observerats i området är till större delen allmänna i det svenska landskapet och
lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera
med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små.
19
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
7.2 Sammanfattande bedömning
Vår bedömning är att de utförda inventeringarna ger en rättvisande bild av hur fågellivet ser ut i
det aktuella området. Under året har väderförhållandena varit bra med en mild senvinter, en
relativt varm vår, även om det var lite kallare än normalt under vissa tider, samt en varm
sommar vilket innebär att fåglarnas häckningar bör ha gått bra.
Av de observerade arterna är det främst orre och tjäder samt nattskärra som skulle kunna
påverkas av en etablering av vindkraft i området.
De östra delarna är mindre känsliga om man vid placeringen av de enskilda vindkraftverken
undviker att placera dem på de lite äldre, glesa tallhällmarkerna som finns där.
Området från tallhällmarkerna öster om Fridhem upp till området runt Karsgölarna och Mörtgöl,
bedöms som viktigt för de lokala populationerna av både orre och nattskärra.
För orre bör man lämna området i direkt anslutning till Stora och Lilla Karsgöl, Mögöl och
Mörtgöl fria från placering av enskilda vindkraftverk. Vi rekommenderar även att att inga byggeller anläggningsarbeten utförs inom ett avstånd på 200 meter runt dessa sjöar under
skogshönsens mest intensiva speltid i april månad så blir påverkan liten.
För nattskärrans del bör områdena öster om Fridhem samt öster om St Karsgöl lämnas fria från
enskilda vindkraftverk. Vi rekommenderar även att inga bygg- eller anläggningsarbeten sker
inom en radie runt 300 meter runt de utpekade områdena vid St Karsgöl och Fridhem under den
mest intensiva spelperioden från mitten av juni till mitten av juli för att minska risken för
störning.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet i området bli små om föreslagen hänsyn
tas. Viss påverkan kan kan ske genom störning och då främst i bygg och anläggningsfas och i
driftfas kan kollisioner ske men total påverkan bedöms som liten om vindkraftsparken byggs.
7.3 Kollisioner
Fåglar kolliderar året runt utan uppenbar koppling till årstid och väderlek. De kolliderar med
kraftverkens rotorblad, eller i vissa fall torn, på ett mer slumpmässigt sätt, antingen för att de av
någon anledning inte uppfattar faran i tid eller för att de ignorerar den. Högre vindkraftverk
dödar inte fler fåglar (utom vissa rovfåglar) än lägre verk.
I övrigt verkar inte olycksfrekvensen (antal kollisioner per verk) påverkas nämnvärt av verkens
konstruktion, belysning och inbördes placering och inte heller av rotorbladens höjd (frigång)
över marken eller vindkraftsparkernas storlek (antal verk). Kollisioner leder vanligtvis till
omedelbar död för fågeln eller till skador som gör att den omkommer senare.
Kollisionsfrekvensen i en vindkraftspark minskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att
fåglar inte lär sig att hantera faran. De flesta undersökningar av kollisioner mellan fåglar och
vindkraftverk är gjorda i USA. I Europa har inte kollisionsproblematiken ägnats lika stort
intresse. I Sverige har endast någon enstaka undersökning av kollisionsfrekvenser genomförts,
men flera har nu startats inom ramen för olika kontrollprogram. Sammantaget är risken att
fåglar dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på
grund av annan mänsklig påverkan. (Rydell m.fl. 2011).
20
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
7.4 Habitatförlust
Uppförandet av en vindkraftspark eller ett enstaka vindkraftverk kan tänkas påverka tätheten av
fåglar i närheten. En direkt förlust av livsmiljö (habitatförlust) uppkommer givetvis på platsen
där vindkraftverket byggs, men också på visst avstånd därifrån. Det som dessutom tillkommer
är den omgivande infrastrukturen, vilken kan variera i omfattning beroende på
vindkraftsparkens placering och storlek. Ytor måste röjas, vägar byggas, ledningar dras och
vatten ledas bort. Den yta som påverkas direkt på detta sätt är oftast mycket liten och är
antagligen försumbar i de flesta fall. Men, om vindkraftsparken placeras i orörda områden kan
nyanlagda vägar leda till fragmentering av tidigare sammanhållna ytor, vilket i värsta fall kan
innebära större förluster än själva ingreppet i sig.
Effekterna kan sedan möjligen variera med tiden efter att anläggningen har färdigställts
(Langston & Pullan 2003). Habitatförluster har inte studerats lika länge som
kollisionsproblematiken och frågan har undersökts mer i Europa än i Nordamerika. I Sverige är
endast få undersökningar gjorda, men flera är påbörjade eller planerade. (Rydell m.fl., 2011).
7.5 Barriäreffekt
En barriäreffekt innebär att ett vindkraftverk eller vindkraftspark fungerar som en barriär, ett
hinder, för passerande fåglar. De undviker att flyga i närheten av vindkraftverken och tar en
annan väg. Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken, men samtidigt behöver fåglarna
flyga en längre sträcka. Barriäreffekter kan på så vis öka fåglarnas energiförbrukning under
flyttning eller transport mellan födosöks-, häcknings- och övernattningsplatser. Undersökningar
i marin miljö visar att särskilt lommar och en del havsfåglar, som exempelvis sulor, tydligt
undviker vindkraftsparker. Samma beteende förekommer, dock mindre tydligt, hos vissa arter av
marina änder och tärnor och möjligen även hos alkor. Detta gäller åtminstone under de
inledande åren efter att parken byggts.
Samtidigt visar måsfåglar och skarvar ett ökat utnyttjande, antagligen eftersom kraftverkens
fundament erbjuder sittplatser (Petersen et al. 2006, Krijgveld et al. 2010, Leopold et al. 2010,
Percival 2010). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men
för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Störst störningsavstånd finns hos gäss, änder
och vadare, medan de kortaste finns hos rovfåglar och tättingar.
7.6 Lokalisering
De flesta verk drivs idag utan någon större effekt på fåglar och de dödar få eller inga fåglar,
medan några få verk dödar många. Medianvärdet för alla undersökta vindkraftsparker är 2,3
döda fåglar per vindkraftverk och år. En utbyggnad i Sverige till 5 000 vindkraftverk till år 2020
skulle, om kollisionsfrekvensen förblir 2,3 fåglar per vindkraftverk och år, medföra att 11 500
fåglar dödas årligen.
Verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö i övrigt har avgörande betydelse
för hur många fåglar som riskerar att dödas. För fåglar sker olyckor i första hand där de
koncentreras, som vid våtmarker och vatten, och i höjdlägen som åsryggar och krön. Ledlinjer i
landskapet såsom sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar, och i mindre skala även alléer,
skogsbryn, stenmurar och liknande, bör också betraktas som risklägen.
21
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Viktiga övervintringsområden kan regelbundet hysa tusentals övervintrande sjöfåglar,
exempelvis av lommar, dykänder, måsar och alkor. Exempel är utsjöbankar i södra Östersjön,
där mängder av fåglar vistas vintertid. I Skåne finns de flesta större koncentrationerna av fåglar
i allmänhet nära kusten eller vid sjöar och våtmarker i inlandet.
7.7 Etablering
Ett enkelt första steg vid planeringen är att först göra en inventering av fåglar på platsen. De
fåglar som störs mest av vindkraftsetableringar, och för vilka vindkraftverk kan leda till minskat
utnyttjande av området, är vadare under häckningstid samt lommar, andfåglar och vadare under
icke-häckningstid. Förekomst av dessa fåglar i större antal eller täthet bör leda till en
noggrannare undersökning av det aktuella området och hur det utnyttjas av fåglarna.
Det enklaste sättet att minimera risker för olyckor med rovfåglar är att undvika vindkraftverk
nära boplatser eller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar. På samma sätt kan
man resonera när det gäller kolonier av måsar och tärnor. För hönsfåglar, seglare och svalor kan
man exempelvis undvika att bygga vindkraft i anslutning till kända spelplatser.
För att undvika störningar på häckande vadare bör man undvika strandängar, myrar och
fågelskär med höga tätheter av vadare, särskilt sådana med hotade arter. När det gäller rastande
och övervintrande lommar, andfåglar och vadare får man först och främst undersöka hur många
av de aktuella arterna som använder sig av området. Hämtat från Rydell m.fl. (2011).
7.8 Buffertzoner
Häckningsplatser eller vistelseplatser för hotade och känsliga arter har i olika sammanhang
försetts med buffertzoner, där syftet är att undvika eller reducera störning från en verksamhet av
något slag. Detta är ett effektivt och rimligt sätt att motverka potentiell påverkan och det har
tillämpats vid vindkraftsetableringar. Det är dock viktigt att påpeka att de buffertzoner som
anges som regel grundas på försiktighetsprincipen och bästa möjliga bedömning. Zonerna är på
intet vis vetenskapligt baserade, uppmätta avstånd innanför vilka en eventuell
vindkraftsetablering, eller annan form av exploatering, alltid får negativa följder. Omvänt är det
inte heller så att det utanför angivna avstånd inte finns några risker för negativ påverkan.
Zonerna ska istället ses som en rekommendation som man kan använda sig av om man vill
minimera riskerna och som en utgångspunkt för vidare studier och diskussioner av de lokala
förhållandena. Buffertzoner anges med en viss radie från boplatser, kolonier och andra typer av
lokaler. Hämtat från Rydell m.fl. (2011).
Tabell 3. Buffertzoner föreslagna av Sveriges Ornitologiska Förening. Lämpligt avstånd från boplats, koloni
eller annan typ av lokal, där man bör överväga mer detaljerade undersökningar för att kunna anpassa
utbyggnaden. Individantal för havs- och kungsörn avser det högsta antal som förekommer regelbundet. Från
Rydell mfl (2011).
Fågelgrupp/Art
Typ av lokal
Buffertzon (km)
Havsörn
Boplatser
2-3
Havsörn
Naturliga koncentrationer (>10 ex)
2-3
Kungsörn
Boplatser
2-3
Kungsörn
Naturliga koncentrationer (>5 ex)
2-3
22
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Fågelgrupp/Art
Typ av lokal
Buffertzon (km)
Jaktfalk
Boplatser
3
Pilgrimsfalk
Boplatser
2-3
Övriga stora och medelstora
fåglar
Boplatser
1
Måsar
Häckningskolonier
1
Tärnor
Häckningskolonier
1
Berguv
Boplatser
2-3
Vadare
Häckningslokaler*
0,5
Vadare
Rastlokaler**
0,5
Andfåglar
Rastlokaler***
0,5
Tjäder
Spelplatser (>5 tuppar)
1
Orre
Spelplatser (>5 tuppar)
1
*Strandängar, myrar, fågelskär med rödlistade arter eller arter medtagna i Fågeldirektivets
bilaga 1 eller med höga tätheter av vadare generellt.
** kust- och strandängslokaler som regelbundet hyser många vadare. Gäller ej åkermark.
*** fågelsjöar, kustlokaler som regelbundet hyser många andfåglar. Gäller ej åkermark.
En variant på buffertzon är att istället locka fåglar bort från kraftverken genom att erbjuda
alternativa, helst bättre, habitat lite längre bort. ”Habitat management” av den här typen har
provats när det gäller kungsörn (Walker et al. 2005). Fåglar, möjligen med undantag för svalor
och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar
dem. Detta gäller både på land och till havs.
23
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
8. Referenser
Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och
Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, 22-27.
Alerstam, T. 1990. Bird migration. Cambridge University Press, Cambridge, UK.
Artportalen, Rapportsystemet för fåglar - Svalan.
Barrios, L. & A. Rodrigues 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird
mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81.
Brown, M. J., E. Linton & E. C. Rees 1992. Causes of mortality among swans in Britain.
Wildfowl 43, 70-79.
Dahlfors, S. 2006. http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer. asp?NewsID=1754 (använd den
4 februari 2010).
Desholm, M. 2009. Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for
assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90, 2672-2679.
Dierschke, V. & S. Garthe 2006. Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to
Seabirds - i Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of
Experiences PART B: Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas
Merck, Irene Köchling and Johann Köppel, Catherine Zucco, sid 131-198. Bonn, Germany:
Bundesamt für Naturschutz (BfN).
Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston 2006. Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis
148, 29-42.
Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston 2008. Collision effects of wind-power generators and other
obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, 233-266.
Dürr, T. 2010. Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 10 September 2010.
Landesumweltamt Brandenburg. http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbml.a.
2334.de/wka_vogel.xls
Ecocom AB. 2014. Landskapsanalys avseende nattskärra kring Åby-Alebo.
Eriksson Mats O.G. 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen Västra
Götaland 2009:70.
Eriksson Mats O.G. 2010. Storlommen och smålommen i Sverige-populationsstatus, hotbild och
förvaltning. SOF och Svenska-lomföreningen/ Projekt Lom,Göteborg
Everaert, J. & E. Kuijken 2007. Wind turbines and birds in Flanders (Belgium). Research
Institute for Nature and Forest (INBO).
Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen 2006. Information needs
to support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind
farms on birds. Ibis 148, 129-144.
24
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Gullander C. & Wirdheim A. 2008. Vindkraft och fåglar. En studie av sex områden i Laholms
kommun för Arise Windpower AB.
Gärdenfors U. (ed) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken.
Helander, B. & A. Bignert 2008. Predatory bird health – White-tailed Sea Eagle. HELCOM
Indicator Fact Sheet 2008. http://www.helcom.fi/environment2/ifs/ifs2008/en_GB/
predatory_bird/.
Hötker, H., K-M. Thomsen & H. Jeromin 2006. Impacts on biodiversity of exploitation of
renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands
for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy
exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen.
Hötker, H. 2009. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of problems and possible solutions –
A brief introduction to the project and the workshop. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of
Problems and Possible Solutions. Documentation of an international workshop in Berlin 21-22
Oct 2008. (H. Hötker, red.) sid. 7-11. NABU, Berlin.
Jain, A., P. Kerlinger, R. Curry & L. Slobodnik 2007. Annual report for the Maple Ridge Wind
Power Project post-construction bird and bat fatality study - 2006. Curry and Kerlinger, LLC,
Syracuse, NY.
Johansson, L. 2009. Åtgärdsprogram för Kungsörn. Rapport från kungsörnssymposium i
Vålådalen 25 – 27 september 2009, sid. 45-46.
Johnson, G. D., W. P. Erickson, M. D. Strickland, M. F. Shepherd & D. A. Shepherd. 2000.
Avian Monitoring Studies at the Buffalo Ridge, Minnesota Wind Resource Area. Results of a 4Year Study. Final Report. WEST, Inc., Cheyenne, Wyoming.
Krijgsveld, K. L., K. Akershoek, F. Schenk, F. Dijk & S. Dirksen 2009. Collision risk of birds
with modern wind turbines. Ardea 97, 357-366.
Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M.,
Poot, D. Beuker & S. Dirksen 2010. Effect studies offshore wind farm Egmond aan Zee.
Progress report on fluxes and behaviour of birds covring 2007 & 2008. Noordzeewind report nr
OWEZ_R_231_TI_20100810 Bureau Waardenburg report nr 09-023.
Langston, R. H. W. & J. D. Pullan 2003. Wind farm and birds: An analysis of the effects of
windfarms on birds and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues.
Report T-PVS/Inf (2003) 12, by BirdLife International to the Council of Europe, Bern
Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in
the UK.
Larsen, J. K. & P. Clausen 2002. Potential wind park impacts on Whooper swans in winter: The
risk of collision. Waterbirds 25 (special publication 1), 327-330.
Leopold, M. F., C. J. Camphuysen, H. Verdaat, E. M. Dijkman, H. E. G. Meesters, G. M. Aarts,
M. Poot & R. Fijn 2010. Local birds in and around the offshore wind park Egmond aan Zee
(OWEZ) (T-O & T-1). Imares Wageningen UR, report 0034/10 CWEZ R 221 T1 20100329.
Lucas, M. de, G. F. E, Janss, & M. Ferrer 2004. The effects of a wind farm on birds in a
migration point: the Strait of Gibraltar. Biodiversity and Conservation 13, 395-407.
25
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Lucas, M. de, G. F. E. Janss, D. P. Whitfield & M. Ferrer 2008. Collision fatality of raptors in
wind farms does not depend on raptor abundance. Journal of Applied Ecology 45, 1695-1703.
Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett
vindkraftsperspektiv. 2011:05 Länsstyrelsen Värmland, 2011:17 Länsstyrelsen Västra Götaland.
Martin, G. R. 2011. Understanding bird collisions with man-made objects: a sensory ecology
approach. Ibis 153, 239-254.
Martin, G. R. & J. M. Shaw 2010. Bird collisions with power lines: Failing to see the way
ahead? Biological Conservation 143, 2695-2702.
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län. naturvårdsverket. Rapport 5668-April
2007.
Naturvårdsverket 2009. Handbok för Artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser,
handbok 2009:2, Utgåva 1, April 2009.
Percival, S. M. 2010. Kentish Flats offshore wind farm: Diver surveys 2009-1010. Ecology
Consulting, Durham, UK.
Petersen, I. K., T. K. Christensen, J. Kahlert, M. Desholm & A. D. Fox 2006. Final results of
bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev. NERI report commissioned by
DONG energy och Vattenfall A/S.
Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J. & Green M. 2011.
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Syntesrapport. Naturvårdsverket,
Stockholm. Rapport 6467.
EU 2009. Rådets direktiv 2009/147/EC om bevarande av vilda fåglar.
SOF. 2013. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft, oktober 2013.
Stewart, G. B., A. S. Pullin & C. F. Coles 2007. Poor evidence-base for assess- ment of
windfarm impacts on birds. Evironmental Conservation 34, 1-11.
Storck J. 2014, Förstudie, sammanställning av känd kunskap gällande fåglar, fladdermöss och
naturvärden i Tribbhult. Calluna AB 2014.
Svensson S. Svensson M. Tjernberg M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår fågelvärd, supplement 31,
Stockholm.
Zeiler, H. P. & V. Gruenschachner-Berger 2009. Impact of wind power plants on black grouse
Lyrurus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58, 173-182.
Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders & D. R. A. McLeod 2005. Resident
golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll. Scottish
Birds 25, 24-40.
Internet:
http://www.artdata.slu.se/artportalen.asp
http://www.artportalen.se/birds/ (uttag av fågelinformation i augusti 2014)
26
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/
Natura-2000/Svenska-Natura-2000-listor/ (artlistor fågeldirektivet, bilaga 1).
27
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
9. Bilagor
Bilaga 1 Artlista
Samlad lista från över alla påträffade arter under inventeringen 2014.
Art
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Häckningskriterie
Bergfink
1
Björktrast
2
Blåmes
2
Bofink
3
Domherre
1
Drillsnäppa
NT
4
Kommentar
Tre rastande fåglar vid Tällsjön, två fåglar vid St
Karsgöl
Dubbeltrast
2
Duvhök
2
Marsgöl
Enkelbeckasin
5
Två spelande fåglar vid Kroksjön, två fåglar vid
Kroksjön
Entita
2
Fiskmås
2
Forsärla
2
Gransångare
3
Grågås
2
Fyra rastande i Tällsjön, två rastande i Kroksjön
Gråhäger
2
Tällsjön
Gräsand
7
Tre hanar och två honor i Kroksjön
Gröngöling
2
Grönsiska
3
Grönsångare
3
Gulsparv
3
Gärdsmyg
2
Två fåglar observerade vid Boarum
28
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Art
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Häckningskriterie
Kommentar
Gök
3
Hussvala
2
Järnsparv
3
Kaja
1
Kanadagås
2
Två rastande fåglar i St Karsgöl
Kattuggla
1
Hördes vid Sjöstugan
Knipa
13
Två hanar och ebn hona i Kroksjön, två hanar och
två honor i Kroksjön, hona med 5 ungar i Mörtgöl,
hona och hane i St Karsgöl
Koltrast
3
Korp
5
Två fåglar spelflygande och revirhävdande norr om
Kroksjön
Kricka
4
Två hanar och två honor i Kroksjön
Kråka
2
Kungsfågel
2
Ladusvala
2
Lövsångare
3
Morkulla
2
St Karsgöl
3
Fyra spelande fåglar på tallhällmarken sydost om
Fridhem, två fåglar på tallhällmarken öster om St
Karsgöl, en fågel på vägen söder om Ögöl, en fågel
på hygget vid Fjälltorpet, en spelande fågel söder
omMarsgöl, en fågel på vägen norr om Sputtgöl, en
spelande fågel väster om Marsgölehult,
Nattskärra
X
Nötskrika
2
Omvråk
2
En fågel i träd på hygget längs vägen öster om
Nästet, två fåglar i termik över Öbälen, Två fåglar
spelflygande över Boarum, en fågel vid mätmasten
öster om Vittingskärr, en individ på hygget vid
Fagerdal, en fågel i termik norr om Kroksjön
3
En tupp på vägen vid korset norr om korset mot
Ljusgöl, två tuppar på tallhällmarken öster om St
Karsgöl, en tupp söder om Mörtgöl, en tupp söder
om St Karsgöl, en tupp på vägen väster om
Kroksjön, en höna på hygget väster om Fjälltorpet,
en höna söder om Ögöl, en höna norr om Sputtgöl
Orre
Ringduva
X
2
29
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Art
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Häckningskriterie
Kommentar
Rödhake
2
Rödstjärt
3
Rödvingetrast
3
Skata
2
Skogssnäppa
1
En fågel vid St Karsgöl och en fågel vid Tällsjön
Skrattmås
2
Tällsjön
Sparvhök
2
En fågel över hygget vid mätmasten öster om
Vittingskärr
Sparvuggla
X
2
Hördes vid Fagerdal
Spillkråka
X
5
Två revirhävdande fåglar Norr Kroksjön, en fågel
vid Marsgöl
Stjärtmes
Storlom
1
X
2
Större
hackspett
2
Större
korsnäbb
1
Svarthätta
3
Svartvit
flugsnappare
2
Sångsvan
X
4
Sädesärla
2
Talgoxe
2
Talltita
2
Taltrast
2
Två fåglar i Ögöl, en fågel i St Karsgöl som kom
flygande i trädtoppshöjd i riktning från Ögöl, två
fåglar i St Karsgöl, två fåglar i Tällsjön
Tre hanar och två honor Norr om Kroksjön
Tre fåglar i Kroksjön, två fåglar i Kroksjön, två fåglar
på åkrarna öster om Tribbhult, två fåglar på bobale i
Kroksjön, två fåglar i Tällsjön
30
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Art
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Häckningskriterie
X
2
Tjäder
Tofsmes
Tornseglare
Kommentar
En spelande tupp och två hönor på hygget öster om
Nästet, en höna på vägen söder om Rundfallegöl, En
höna på hygget öster om Nästet, En höna på hygget
söder om Marsgöl, en höna öster om Ögöl, höna
med 4 kycklingar på vägen öster om Vrångsjön, en
tupp på tallhällmarken öster om St Karsgöl, en tupp
vid Fagerdal, två spelande tuppar öster om
Björngöl, en tupp söder om Marsgöl
2
NT
2
Marsgölehult, Grytfall
Trana
1
Två rastande fåglar vid Tribbhult, två fåglar på
åkrarna öster om Tribbhult, nio fåglar i termik i
nordlig riktning på cirka 200 meters höjd över
Kroksjön
Trädkrypare
2
Trädpiplärka
2
Törnskata
X
8
Hane och hona varnande vid Grytfall
Vitkindad gås
X
1
Två fåglar passerade Marsgöl på cirka 50 meters
höjd i nordostlig riktning
Ärtsångare
2
Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi
till http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/
NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd
För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till http://
www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/faglar/vl_faglar_lathund.pdf
31
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Nedan redovisas använda kriterier för häckning i ovanstående tabeller.
Möjlig häckning:
1 Arten observerad under häckningstid
2 Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop
3 Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget
under häckningstid
4 Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid
Trolig häckning:
5 Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två
olika dagar.
6 Parningsceremonier och spel, inklusive parning
7 Besök vid sannolik boplats
8 Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten
9 Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen
Säkerställd häckning:
10 Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål
11 Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad
12 Använt bo påträffat
13 Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare)
14 Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är
bebott
15 Gammal fågel som bär exkrementsäck
16 Gammal fågel med föda åt ungar
17 Äggskal påträffade
18 Bo där gammal fågel iakttagits ruvande
19 Ungar hörda i bo
20 Ägg eller ungar sedda i bo
32
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Bilaga 2 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök
Väderobservationer utfördes på samma sätt på alla lokaler. En standardiserad väderavläsning
underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av
molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal och temperaturen avlästes från bilens
temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma och regn i anslutning till
inventeringsrutten. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har
negativ inverkan på fåglarnas aktivitet.
Aktivitet
Datum
Metod
Tidpunkt
Vind
riktning &
styrka
(m/s)
Temp
°C
Moln
(%)
Regn/
dimma
Rovfågel
140225
08:30-15:30
S4
3
100
Rovfågel
140304
08:30-15:00
SO 4
4
75
Rovfågel
140311
08:30-15:00
NV 3
4
0
Punkttaxering
Hönsfågel
140403
05:00-08:30
NV 1
3
0
Linjetaxering
Hönsfågel
140403
08:30-13:30
N2
8
25
Punkttaxering
Hönsfågel
140404
05:00-08:30
SO 1
−5
0
Linjetaxering
Hönsfågel
140404
08:30-13:30
SO 1
2
0
Punkttaxering
Hönsfågel
/häckfågel
140425
04:00-08:30
NO 1
−4
0
Linjetaxering
Hönsfågel
/häckfågel
140425
08:30-10:30
NO 4
8
0
Punkttaxering
Hönsfågel
/häckfågel
140426
04:00-08:30
NO 2
−3
0
Linjetaxering
Hönsfågel
/häckfågel
140426
08:30-10:30
NO 3
6
0
Punkttaxering
Hönsfågel
/häckfågel
140507
04:00-10:00
V2
5
75
Linjetaxering
Hönsfågel
/häckfågel
140508
04:00-10:00
SV 2
4
50
Linjetaxering
Häckfågel
140522
04:00-08:30
SO 1
8
10
Linjetaxering
Häckfågel
140522
08:30-12:30
SO 4
10
0
Punkttaxering
Häckfågel
140523
04:00-08:30
SO 1
9
10
Linjetaxering
Häckfågel
140523
08:30-12:30
SO 1
12
25
Punkttaxering
33
Punkttaxering
lätt
dis
Punkttaxering
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Aktivitet
Datum
Metod
Tidpunkt
Vind
riktning &
styrka
(m/s)
Temp
°C
Moln
(%)
Regn/
dimma
Häckfågel
140610
04:00-08:00
N1
12
0
Linjetaxering
Häckfågel
140610
08:00-12:00
N3
16
0
Punkttaxering
Häckfågel
140611
04:00-08:00
S1
12
0
Linjetaxering
Häckfågel
140611
08:00-12:00
SV 3
16
0
Punkttaxering
Nattskärra
140626
22:00-02:00
SV 1
18
0
Punkttaxering
Nattskärra
140630
22:00-02:00
S1
12
25
Punkttaxering
34
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Bilaga 3 Kartor
35
2014-09-25
0
Utredningsområde
Teckenförklaring
¯
2 500 Meter
Havsörn
Tribbhult vindkraftpark 2014
Översikt
Karta 1. Översikt över det aktuella området
36
0
2014-09-25
Utredningsområde
Slinga
Teckenförklaring
2 000 Meter
¯
Havsörn
Tribbhult vindkraftpark 2014
Slingor
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 2. Inventeringsrutter
37
0
Buffert 3km
Ormvråk
Duvhök
Kattuggla
Sparvuggla
Sparvhök
2014-09-25
#
*
F
G
&
!
(
k
j
Rovfåglar
¯
2 500 Meter
Teckenförklaring
!
(
&
-
j
Gk
F
k
j
#
*k
j
k
j
k
j
k
j
k
j
Havsörn
k
j
Tribbhult vindkraftpark 2014
Rovfåglar
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 3. Observationer rovfåglar
38
0
Orre
Tjäder
Orre/tjäderhöna
2014-08-25
#
*
!
(
"
)
Skogshöns
¯
1 500 Meter
Teckenförklaring
#
*
#
*
"
)
)
"
) "
"
)
"
)
!
(
"
)
!
(
#
*
#
*
"
)
"
)
!
(
!
(
!
(
!
(
"
)
!
(
!
(
"
)
"
)
"
)
"
)
"
)
Havsörn
Tribbhult vindkraftpark 2014
Skogshöns
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 4. Observationer av skogshöns
39
0
Grågås
Trana
Sångsvan
Storlom
2014-08-25
#
*
k
j
!
(
"
)
,
%
Vitkindad gås
Gäss och svanar
¯
1 500 Meter
Teckenförklaring
k
j
k
j
k
j
!
(
#
*
"
)
!
(
!
(
, "
%
)
"
)
Havsörn
!
(
"
)
"
)
,!
%
(
Tribbhult vindkraftpark 2014
Gäss och svanar
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 5. Observationer av gäss sångsvan och trana samt storlom
40
0
¯
1 500 Meter
Lämplig biotop för nattskärra
Nattskärra
2014-08-25
!
(
Teckenförklaring
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
Havsörn
Tribbhult vindkraftpark 2014
Nattskärra
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 6. Observationer av nattskärra
41
0
Törnskata
Tornseglare
Spillkråka
Forsärla
Drillsnäppa
2014-09-25
!
(
+
$
#
*
"
)
k
j
Övriga fåglar
¯
2 000 Meter
Teckenförklaring
!
(
!
(
"
)k
j
#
*
!
(
#
*
#
*
#
*
"
)
+
$
Havsörn
Tribbhult vindkraftpark 2014
Övriga fåglar
Fågelinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 7. Observationer av övriga fåglar