Årsredovisning 2014 - Norrbottens läns landsting
Strategisk plan 2014-2016 Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsens plan 2014 Årsredovisning 2014 Delårsrapport, april och augusti 2014 Regler och riktlinjer 2014 Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen. Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn. Landstingets värdegrund: n n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan Vision och verksamhetsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Omvärldsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Organisation i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Jämlikhet och jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Kompetensförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Balanserad styrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Mål och måluppfyllelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Medborgare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Kunskap och förnyelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Vårdprocesser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Vårdkonsumtion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Prioriterade utvecklingsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Stiftelser och bolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Landstinget i siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Ekonomisk redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Producerad av Norrbottens läns landsting i samarbete med Plan Sju kommunikation. Foto: Erik Holmstedt, Maria Åsén, Elina Firouzfar, Linnea Ivarsson. Tryckt på miljövänligt papper hos Prinfo Vårgårda i mars 2015. 3 4 Ordet till... Maria Stenberg, landstingsstyrelsens ordförande och Mats Brännström, landstingsdirektör VI HAR ETT förändringens år bakom oss. I januari 2014 inleddes den största organisatoriska omvandlingen i Norrbottens läns landstings historia. I och med den samlades hälso- och sjukvården i två divisioner: Närsjukvård och Länssjukvård. Både länssjukvården och de fem närsjukvårdsområdena har kommit igång bra. Särskilt roligt är det att samverkan mellan de bägge divisionerna har utvecklats positivt. Det har också knutits nya kontakter mellan sjukvården och kommunerna, vilket är viktigt eftersom vi är så beroende av varandra. Även de andra divisionerna har gjort betydelsefulla förändringar, om än inte lika omfattande. Arbetet har i första hand berört landstingets interna verksamhet. Förhoppningen är att vår nya organisation nu även ska börja märkas utåt, som förbättringar för patienter och norrbottningar. Det gångna året kom också att präglas av flera val och har därför, inte utan anledning, kallats för supervalåret 2014. Såväl på nationell nivå som i kommuner och i vårt eget landsting har det växt fram ett nytt politiskt landskap, som kräver nya samarbetsformer. LANDSTINGET STÅR ÄVEN inför andra utmaningar. Under en fyraårsperiod, med början 2014, leder det nya skatteutjämningssystemet till att statsbidraget sjunker. En annan faktor som påverkar ekonomin är den medicinska utvecklingen, med nya och ibland kostsamma läkemedel som vi vill använda för att kunna hjälpa fler. Under året har den generationsväxling som vi är inne i visat sig på allvar. Den ansträngda bemanningen gör att personalkostnaderna stiger. Som en följd av bristen på bland annat läkare och sjuksköterskor ställer landstingets medarbetare upp och arbetar extra. Det hjälper oss att klara svåra situationer men innebär – naturligtvis – ökade kostnader. Just kompetensförsörjningen är en av landstingets viktigaste strategiska frågor. Sammantaget ställer detta krav på medarbetare, chefer och förtroendevalda att tänka nytt – det är ingen lösning att fortsätta i samma spår som tidigare. För att få pengarna att räcka till allt vi vill göra gäller det att se nya möjligheter. Ett exempel är hur vi nu arbetar för en mer systematisk kompetensväxling, genom att förflytta arbetsuppgifter mellan olika professioner. Vi vet att dagens unga vill ha arbeten som engagerar och gör skillnad. Det gör att vi trots allt ser ljust på framtiden vad gäller bemanningen. Landstinget står för schyssta villkor och kan erbjuda meningsfulla jobb. Det finns även annat att glädjas åt. I tidningen Dagens medicins ranking hamnar Piteå älvdals sjukhus på andra plats i kategorin mindre sjukhus. Förstaplaceringen året innan visar att sjukhuset håller en både jämn och hög kvalitet. Kiruna återfinns på sjätte plats i samma klass, medan Sunderbyn placerar sig på nionde plats i kategorin mellanstora sjukhus. Landets sjukhus har bland annat jämförts utifrån kriterierna medicinsk kvalitet, vårdgaranti, patientenkäter, ekonomi och hygien. FRÅN DET gångna året vill vi dessutom nämna följande: • Patienthotellet Vistet invigdes i september. Erfarna sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal finns tillgängliga dygnet runt, vilket gör att Vistet till en del kan avlasta Sunderby sjukhus. • Lapplands barnklinik vid Gällivare sjukhus fick ta emot landstingsfullmäktiges stipendium, 100 000 kronor, för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården 2014. Detta för sitt arbete med kolhydraträkning för barn och ungdomar med diabetes. • Norrbottens museums utställning Hosta – en sjuk historia bidrog till kraftigt ökade besökssiffror. Norrbottensmusikens Big Band nominerades till Årets varumärke och länsbiblioteket lyfte det läsfrämjande arbetet i Norrbotten. MED DESSA ORD vill vi tacka våra engagerade medarbetare samt landstingets förtroendevalda för goda insatser under 2014. Landstinget verkar inom kunskapsintensiva områden, där utvecklingen aldrig får stanna av. Tillsammans arbetar vi vidare för att kunna erbjuda det bästa till patienter, kunder och länsinvånare. 5 Omvärldsfaktorer Samhällsekonomin Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Krisen i Ukraina och de handelssank tioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten i dess handelspart ners tappat fart. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan – offentlig konsumtion växer bara marginellt, privat konsumtion med under en procent och trots tillgång till kapital och låga räntor växer investeringarna med bara drygt en procent. Framtids tron och det ekonomiska läget håller inte bara tillbaka hushållens konsumtion utan även företagens investe ringsvilja, detta trots den mycket expansiva penning politiken. Efter en stark avslutning på 2013 har svensk eko nomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveck ling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats bättre än BNP och fortsätter generera ökad sysselsättning. Ökningen av arbetskraft har dock inneburit att ar betslösheten ligger kvar kring 8 procent. Den kommer successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtnings fas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent nästa år och omkring 1,5 procent därefter. Landstingens och kommunernas ekonomi Landstingen ansvarar för viktiga delar av det offentliga välfärdsuppdraget. En ökande och allt äldre befolkning, i kombination med höjda ambitioner inom vården, och med en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, kräver mer resurser. Landstingens budget och planer för de kommande åren indikerar fortsatt ökande investeringar. Ökade investeringar leder också till ökade avskrivningar och finansiella kostnader. Utvecklingen av läkemedel mot hepatit C, och därmed av kostnaderna, har gått snabbt och under 2014 uppgår landstingens samlade kostnader till mer än en halv miljard kronor. Kostnader na väntas öka de närmaste åren. Efter flera år med relativt goda resultat för kom muner och landsting bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL) att resultatet för sektorn blir 9 miljarder kronor år 2014. Det motsvarar 1,2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är lägre än de 2 procent som anses förenligt med god ekonomisk hushållning. För landstingen beräknas resultatet för 6 2014 bli 4 miljarder kronor. Drygt hälften av resultatet förklaras dock av en engångsintäkt hos ett landsting. Landstingens bedömda resultat motsvarar 1,5 procent av skatter och bidrag. Flertalet av de landsting som räknar med resultat som överstiger 2 procent gör det på grund av höjd skatt 2014. Höjningarna motsvarar 10 öre på medelutdebiteringen och motsvarar närma re 2 miljarder i intäktsförstärkning 2014. Inför 2015 kommer fyra landsting höja skatten och därmed höjs den genomsnittliga skattesatsen med 9 öre till 11,35. Trots att intäkterna överlag utvecklas väl väntar dock inga betydande plusresultat 2015 utan SKL bedömer att resultatet för landstingen blir omkring en miljard nästa år. Befolkningsutveckling I december 2014 hade Norrbotten 249 987 invånare. Det är en ökning med 551 personer jämfört med samma månad 2013. Av 14 kommuner är det 9 som ökar sin befolkning: Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Övertorneå. Länets befolkning har nu ökat tre år i rad. Sveriges folkmängd ökade med 102 491 personer under 2014 och var vid årets slut 9 747 355. Av Sveriges 290 kommuner hade 250 en befolkningsökning under året. Även Västerbotten, Västernorrland och Jämtland ökade sin befolkning. Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 860 personer, det vill säga fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast tre kommuner hade ett negativt flyttnetto. Länet hade 2014 ett negativt födelseöverskott med -321, det vill säga fler dog än föddes. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, hade ett positivt födelse överskott. Hälsoutveckling Medellivslängden är ett mått som speglar utfallet av befolkningens hälsa och den ökar i både länet och riket. I de flesta län minskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors medellivslängd, men inte i Norrbotten. Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan mäns och kvinnors förväntade medellivslängd. Kvin norna i länet har knappat in på riket och avviker nu en dast marginellt. Männen i Norrbotten har dock lägsta medelivslängden i riket vilket framförallt beror på att hjärt- och kärldödligheten fortfarande är jämförelsevis hög. Den förväntade medellivslängden i länet är 78,3 år för pojkar och 82,9 år för flickor som föds idag i länet. En snabbare minskning i insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke skulle göra att länet knappade in på riket när det gäller medellivslängd. Förutom bättre be handlingsmetoder inom vården så är det framförallt förbättrade levnadsvanor i befolkningen som bidrar till att risken att dö i dessa sjukdomar minskar. Länet hör till de områden i Sverige som har jämförelsevis stor förbättringspotential vad gäller levnadsvanor kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige har demenssjukdomar som dödsorsak fyrdubblats för både kvinnor och män under de senaste tjugofem åren. En del av förklaringen är just att vi lever längre men också att läkarna i dag är mer benägna att skriva demens som dödsorsak i intygen. MINSKAD DÖDLIGHET Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men deras överlevnadsprognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen av cancer och står för en tredjedel av alla nya cancerfall. För männen står prostatacancer för en tredjedel av alla nydiagnostiserad cancerfall. Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Hud cancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen minskar. Lungcancer har minskat tydligt bland både män och kvinnor, framförallt beroende på ett långvarigt framgångsrikt sjukdomsförebyggande arbete vad gäller minskad rökning. Sedan 1990-talet har också dödlig heten i självmord minskat. Totalt sett minskar själv morden i befolkningen, men ingen minskning ses bland unga. Bland unga tjejer ser man snarare en ökning av självmord under de senaste åren. Självmord är dock vanligast bland äldre män. Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler lever med en kronisk eller långvarig sjukdom än tidigare. LEVNADSVANOR Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbring ar vår fritid) och av individens egna val och levnads vanor. Det är tydligt att personer med högre utbildning överlag har mer hälsosamma levnadsvanor, röker min dre, är mer fysiskt aktiva, äter mer frukt och grönsaker och är mindre stillasittande. Var fjärde svensk uppger att de har två eller flera ohälsosamma levnadsvanor. De sista tio åren har svenskarnas levnadsvanor förbättrats så till vida att färre röker och alkoholkonsumtionen inte längre ökar men utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor har i stort sett varit oförändrad. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna. Utvecklingen av levnadsvanorna bland norrbottningar na har samma mönster som landet i stort men vid jäm förelse av nivåerna kommer länet till nackdel bortsett från när det gäller rökning och alkoholriskbruk. BARNENS HÄLSA Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen och så även för Norrbotten. Sverige har jämförelsevis låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall och hög andel vaccinerade barn. Under de senaste tio åren har antalet barn som förolyckas i trafiken, drunknar eller drabbas av andra olyckor som leder till dödsfall i det närmaste halverats. För barn mellan 0-14 år är annars olycksfall, tumör sjukdomar eller medfödda sjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Länet ligger på samma nivå som riket. De flesta svenska barn mår fysiskt bra, men under de senaste årtiondena har psykosomatiska besvär ökat, framförallt bland flickorna. Det ökade antal barn och ungdomar som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar för länet. 7 Händelser inom hälso- och sjukvård Av årets resultat i Öppna jämförelser framgår det att särskilt starka områden inom hälso- och sjukvården i länet är cancersjukvård, kirurgisk vård, kvinnosjuk vård/förlossning, ortopedisk sjukvård samt intensiv vård. Norrbottens befolkning anser i majoritet att de har tillgång till den sjukvård de behöver och har förtro ende för hälso- och sjukvården i landstinget. De senaste åren har landstingets kostnader för läke medel minskat men denna utveckling bröts år 2014. Det beror främst på nya, dyra läkemedel som ges inom slutenvården till ett begränsat antal patienter, t ex nya cancerläkemedel. Under året kom även ett nytt effektivt läkemedel mot Hepatit C som stod för en stor del av ök ningen. Det blir allt viktigare med samordnat införande av nya läkemedel i hela landet och Norrbotten deltar i denna nationella process. En ny patientlag infördes 1 januari 2015 och införan det förbereddes under året. Lagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktig het i hälso- och sjukvården. Lagen ska också utjämna skillnader i landet och göra vården mer jämlik. År 2014 startades en mottagning för utredning av benskörhet, osteoporos, vid Sunderby sjukhus. Mottag ningen kommer att fungera som ett kompetenscentrum för vården av dessa patienter i hela länet. Utveckling av distansvård och e-hälsa fortsatte. Inom 8 ramen för ett EU-projekt testades tillgång till journal på nätet vid en av länets hälsocentraler. Tanken är att införa detta för alla norrbottningar från år 2016. Ett särskilt breddinförandeprojekt för distansvård mellan vårdinrättningar i länet startades under 2014. Dessutom fortsatte det omfattande arbetet med moderniseringen av journalsystemet VAS. EU:s patientrörlighetsdirektiv ger möjlighet till vård utomlands. Drygt 90 procent av alla ansökningar under 2014 har avsett primärvård i Finland. Ett eget ärende hanteringssystem för EU/EES-vård införs våren 2015 vilket medför en rättsäker, tids- och kostnadseffektiv handläggning samt förbättrade möjligheter till upp följning. Ett utvecklingsarbete inom infektionssjukvården inleddes under 2014. Syftet är att åstadkomma bättre samordning och effektivare kunskapsspridning inom infektionsområdet. Landstinget skrev i november avtal med diagnos tikföretaget Unilabs om drift av patologiavdelningen. Genom avtalet säkras en långsiktig utveckling och stabil service inom patologi och cytologi för sjukvården och länets patienter. Under 2014 inleddes en översyn av landstingets pati entavgifter. Översynen ska lägga grunden för moderna betalningslösningar samt säkerställa likvärdig tillämp ning av regelverket för alla norrbottningar. Organisation i förändring Närsjukvårdens uppgift är att utveckla den vanligaste hälso- och sjukvården och att förbättra vården för personer med sammansatta behov. Länssjukvårdens uppgift är att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetens centrum för hela länet. De båda divisionerna har också uppdrag att samverka och samordna vården – allt för patientens bästa. En ny divisionsstruktur trädde i kraft under 2014. Orga nisationen består, utöver de fyra tidigare divisionerna Folktandvård, Kultur och utbildning, Länsteknik samt Service, av två nya divisioner; Närsjukvård och Läns sjukvård. Landstingets nya organisation är ett led i en ständig pågående utvecklingsprocess och har självklart på verkat stora delar av landstingets verksamhet. Men det är inte bara organisationsstrukturerna som utvecklats. Landstinget arbetar kontinuerligt för att säkerhetsställa att rätt saker sker på rätt sätt, för både medborgare och organisation. Förändringar som märks i många delar av verksamheten. Landstinget strävar efter att välja hållbara livsmedel som främjar vår miljö. Under 2014 togs flera steg framåt vad gäller miljösmart, lokalproducerad och ekologisk kost. Restaurang Solsidan vid Landstingshuset blev un der året KRAV-certifierad med två KRAV-märken. Journal på nätet är ett sätt att ge patienter möjlig het att läsa sin journal via en egen inloggning på 1177 Vårdguiden. Målet är att ge invånare och patienter ökad egenmakt i sin vård och i relationen med vårdgivarna. Dessutom är målet att uppnå bättre medicinska resultat samt en bättre effektivitet och ekonomi. Landstinget ingår i ett nationellt pilottest. Ett annat utvecklingsprojekt är RemoDem som syftar till att utveckla stödet till personer med demens och deras närstående i glesbygd. Här tas en verktygslåda fram med tekniska lösningar för att underlätta stöd och kommunikation på distans mellan personalgrupper, familj och vänner. Det ska också finnas hjälpmedel som underlättar det dagliga livet för personer med demens. Projektet avslutades i augusti 2014 och resultatet sprids till alla verksamheter i glesbygden som arbetar med dessa frågor. Landstinget utvecklar också arbetet med tolkning på distans. I dagsläget testas olika tekniska lösningar på hur tolktjänster på distans kan förses via mobila terminaler för att erbjuda bättre, enklare och effektivare service till brukare. Testerna ska ligga till grund för en eventuellt fortsatt användning av tekniken inom lands tinget. Kraftsamling är en satsning som landstinget gör för att samla in tankar, åsikter och idéer om vad som är vik tigt för länets utveckling. Kraftsamling har arrangerats sedan 2011 och under 2014 var temat ”Vision och verk stad”. Under varje konferens arrangeras rundabords samtal vars förslag förs vidare till ett särskilt tillväxtråd som har i uppgift att välja de förslag som kraftsamlings processen ska fortsätta att driva. Under 2014 har ett antal kulturella ”rendez-vous” testats i vården på Sunderby sjukhus, Piteå älvdals sjuk hus samt Kalix sjukhus. Patienter och anhöriga har fått möjlighet att uppleva kultur även om de inte har chans att ta sig till ett kulturarrangemang. Via modern digital teknik har de erbjudits musik, konserter och annat konstnärligt material av hög kvalitet. Kiruna utsågs till landets bästa sjukhus för allmän tjänstgöring, AT, med Sunderby sjukhus på en delad tredje plats. Detta enligt Sveriges yngre läkares förening, Sylf, vars nationella ranking bygger på AT-läkarnas egen skattning. 9 Jämlikhet och jämställdhet Landstingets arbete för jämlikhet och jämställdhet innebär bland annat att likabehandling ska integreras i alla daglig verksamhet. Alla medborgare har rätt till lik värdig vård och service oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexualitet och könsidentitet. Landstingsanställda är skyldiga att motarbeta kränkande handlingar. Landstinget arbetar med jämställdhetsintegrering som strategi och metod vilket betyder att ett jämställd hetsperspektiv ska finnas i beslutsfattande, planering och genomförande av verksamhet såväl som i medar betarperspektivet. Landstinget mäter jämställda verksamheter med hjälp av verktyget Makequality. Utgångsläget i mät ningen var 5,4 (av en skala på 1-10) år 2013 och till 2014 förbättrade sig Norrbottens läns landsting till 6,5. Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 VÅLDSUTSATTHET I NÄRA RELATION Totalt tillfrågades över 4 000 personer om våldsutsatthet i nära relation under 2014, vilket är en stor ökning från föregående år då 2 800 patienter tillfrågades. Kampanjen ”Bryt tyst naden”, som syftar till att sprida länets gemensamma webbportal för våldsutsatta och våldsutövare, har en konstant ökning av besökare. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Tre specifika områden har prioriterats: Ändtarmscancer, benskörhet och kommunikation. Statistik visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män klarar sig efter behandling av änd tarmscancer, och det som mäts är 5-årsöverlevnad. Under året har statistiken analyserats i syfte att hitta orsaker till skillnaden. När det gäller benskörhet får kvinnor i högre ut sträckning än män fraktur som följd av benskörhet. Länssjukvården har öppnat en osteroporosmottagning och tagit fram nya riktlinjer i arbetet för att förbättra för patienterna. Inom målområdet kommunikation har det delade ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbetet varit prioriterat. Studier visar att män, generellt, tar mindre ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa. Tillika visar studier att kvinnor generellt tar mer ansvar för såväl sin egen, som sina anhörigas hälsa, vilket till stor del ligger i kultur och tradition. Ett led i arbetet att öka männens ansvarstagande har under 2014 varit att informera vart män ska vända sig för hälso- och sjukvårdsupplysning. Landstinget har samverkat med Luleå Hockey med syfte att marknads föra sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. En mätning visade att andel män som har kännedom om 10 webbplatsen1177.se ökade från 20 procent till 27 pro cent. Männens kännedom om 1177 telefoni ökade från 47 till 55 procent. Inom ramen för det obetalda hem- och omsorgsar betet har också boken ”Det löser sig jämt” delats ut för andra året i rad till länets alla gravida i syfte att ge råd och stöd till nyblivna föräldrar ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING INOM KULTUROMRÅDET I Norrbotten finns en kulturplan där det tydligt fram går att verksamheten ska präglas av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Norrbottens länsmusik har under 2014 anställt den första kvinnliga jazzmusi kern vilket är ett genombrott i en manligt dominerad bransch och ett resultat av ett medvetet jämställdhets arbete från både ledning och arbetsplats. Inom musikområdet visar det sig att Norrbotten står sig väl även när det gäller framförande av verk kompo nerade av kvinnor, i en manligt dominerad verksamhet. Det är föreningen KVAST (Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare) som årligen listar könsfördelningen. När statistiken för konserthusens repertoar 2014-2015 presenterades kom Norrbottens Kammarorkester med Norrbotten NEO på silverplats 2014 (bronsplats 2013) med målsättningen att ca 22 % av verken skall vara komponerade av kvinnor. NYTT JÄMSTÄLLDHETSPRIS Ett jämställdhetspris instiftades under 2014 som ska delas ut under 5 år. Syftet är att premiera och sprida goda jämställdhets arbeten. Priset är en samverkan mellan landsting, länsstyrelse, kommunförbund och universitet. Första året premierades en pristagare med 50 000 kr. Kompetensförsörjning Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna tillhandahålla en verksamhet med bra kvalitet till medborgarna. Det innebär att landstinget fortlöpande säkerställer att rätt kompetens finns till gänglig för att nå uppsatta mål. För att arbeta lång siktigt och strukturerat har landstinget tagit fram en strategi och plan för hur kompetensförsörjningsarbetet ska bedrivas. Ett aktivt arbete inom områdena arbetsmiljö, hälsa, lönebildning och ledarskap är en förutsättning för att kunna behålla och utveckla medarbetare samt lyckas attrahera och rekrytera nya medarbetare. Landstingets mål ska vara tydliga – att gemensamt nå dessa mål är grunden för motiverade och nöjda medarbetare som marknadsför landstinget som en bra arbetsgivare. Landstinget har kontinuerligt behov av nya med arbetare med olika utbildning och erfarenhet. För att effektivisera rekryteringsarbetet har ett landstings övergripande kommunikationskoncept utvecklats som bland annat omfattar medievalsstrategi och ett tydligt bildmanér. Rekrytering via sociala medier och andra webbaserade kanaler har påbörjats och kommer att utvecklas ytterligare under det kommande året. Arbeten som är påbörjade och fortsatt prioriterade: Attrahera framtidens medarbetare genom tidiga kontakter med ungdomar som ännu inte gjort sitt yrkesval. Fortsätta utveckla och effektivisera rekryteringsar betet både inom Sverige och utomlands. Hitta optimala bemanningsstrukturer utifrån verk samheternas behov och tillgång på kompetens. Säkerställa att spetskompetens tillvaratas och arbe tar inom sitt specialistområde. Arbeta aktivt och strukturerat med kompetens växling. Utveckla landstingets chefsutbildningar och in troduktion för chefer, samt skapa strukturer kring mentorskap. 11 Finansiell analys Årets resultat Landstinget redovisar för 2014 ett negativt resultat med 37 mkr. Resultatet har dock påverkats positivt med 124 mkr av en sammantagen realisationsvinst av engångskaraktär från landstingets pensionsportfölj. Om denna post exkluderas är resultatet negativt med 161 mkr. Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 280 miljoner kronor, vilket är en försämring med 75 miljoner kronor sedan 2013. Utfallet för hälsocentralerna inom vårdvalet visar på ett underskott med 39 mkr. Divisionernas resultat visar på att det inte är realistiskt att uppnå ett nollresultat 2015. Alla divisioner och verksamheter har därför i finansplanen ett resultatkrav år 2015 som innebär att intäkterna ska ökas alternativt kostnaderna minskas med 130 mkr jämfört med prognosen per augusti 2014, vilket betyder ett besparingskrav på 1,6 procent. För 2016 bedöms besparingskravet vara 1,6 till 1,8 procent för att divisionerna ska nå ett nollresultat 2016. Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både pågående och nya, som på sikt ska ge möjlighet för divisionerna att effektivisera. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden finansieras med skatter och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 ökade nettokostnaden med 377 mkr (5,7 %) samtidigt som skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 78 mkr (1,2 %). I nettokostnaden för 2013 fanns dock en engångsintäkt från AFA-försäkring med 91 mkr inkluderad. Om denna post exkluderas har nettokostnaden mellan åren ökat med 286 mkr (4,3 %). Nedan redogörs utfallet för landstingets största kostnader. INHYRD PERSONAL Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 199 miljoner kronor vilket är en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med 2013. Av de totala kostnaderna avser 177 miljoner kronor läkare och 22 miljoner kronor sjuk sköterskor. Både Division Närsjukvård och Länssjukvård har ökat sina kostnader för inhyrda med 8 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor. Kostnader för inhyrda läkare är nästan oförändrat, ökningen avser kostnader för sjuksköterskor. Vid beaktande av kostnad för inhyrd personal måste hänsyn tas till att tjänsterna normalt sett skulle vara bemannade av egen personal. För landstinget är merkostnaden skillnaden mellan vad det kostar att bemanna med egen respektive inhyrd personal. PENSIONER Pensionskostnaderna är 19 miljoner kronor eller 3 procent högre än 2013. Avsättningen till pensioner exklusive ränta är på samma nivå som föregående år. Kostnaderna för utbetalda pensioner och den avgiftsbestämda ålderspensionen är 16 miljoner kronor eller 4 procent högre än 2013. SJUKRESOR Kostnaderna för sjukresor uppgår till 99 mkr vilket är en ökning med 1 mkr eller 1 procent jämfört med 2013. Indexuppräkningen ligger på endast 0,4 procent jämfört med 2013 då den var 1,6 procent. Samordningsprocent en för taxiresor är på samma nivå som 2013. Antal flygresor har ökat med 14 procent. Problem med tågtrafiken från Kiruna har medfört att fler patienter fått resa med flyg mellan Kiruna och Umeå. Kostnaderna för resor med egen bil har ökat med 2,5 procent medan kostnaderna för taxi ligger på samma nivå som föregående år. Personalkostnader och arbetad tid LÄKEMEDEL PERSONALKOSTNADER Läkemedel, nya användningsområden, patentutgångar, avtal, behandlingsriktlinjer och vårdprogram är faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen inom läke medel. Under 2014 intensifierades det nationella samarbetet för att åstadkomma prispress samt ett ordnat införande av nya, ofta kostnadskrävande läkemedel och behandlingsmetoder. Samarbetet ska stödja jämlik och tidig tillgång till effektiva läkemedel och en så kostnadseffektiv läkemedelsanvändning som möjligt. Samarbetet har genererat prissänkningar på nya läkemedel för landstinget redan under 2014. Personalkostnader exklusive pensionskostnaderna har ökat med 4,1 procent. De avtalsenliga löneökningarna motsvarar 2,3 procent. Övertidskostnaden har ökat med 0,5 procent, kostnaden för timvikarier har ökat med 0,5 procent och verksamheten har ökat med 0,8 procent. ARBETAD TID På landstinget totalt har den arbetade tiden ökat med motsvarande 13 årsarbetare. Timvikarierna motsvarar 289 årsarbetare och har 12 ökat med 38 årsarbetare. Övertiden motsvarar 190 års arbetare och har ökat med 15 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med 57 årsarbetare. Under de två senaste åren har vi kunnat se en kostnadsminskning för läkemedel. Denna utveckling har nu vänt och landstingets totala kostnadsutveckling för läkemedel ökade med 6 procent mot föregående år, vilket motsvarar 47 Mkr. Landstingets totala kostnader för läkemedel är 835 Mkr, vilket motsvarar 11 procent av landstingets totala kostnader. De senaste åren har kostnadsutvecklingen för läke medel i verksamheten, rekvisitionsläkemedel respektive receptläkemedel gått åt olika håll. I år ökar både rekvisitions- och receptläkemedel i kostnad. Detta beror i hög grad på nya och kostsamma läkemedel samt läkemedel med nya användningsområden, med ökade kostnader som följd. Totalt ökade kostnaden för receptläkemedel 2014 med 1,9 procent, vilket innebär 11 Mkr jämfört med föregående år. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel ökade med 17,8 procent eller 36 Mkr jämfört med föregående år. RIKS- OCH REGIONSJUKVÅRD Landstinget köper högspecialiserad vård utanför länet av framför allt Norrlands universitetssjukhus (NUS). Dessutom köps vård bland annat från Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kostnader för riks- och regionsjukvård uppgår till 501 mkr vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med 2013. Kostnader för köpt vård vid NUS har ökat med 20 mkr. Av ökningen är 8 mkr hänförlig till skillnader mellan åren avseende reserverade belopp vid årsbokslut för ej fakturerade vårdtillfällen och kostnader. Kostnader för konsumerad vård vid NUS har således ökat med 12 mkr (3,5 procent) under 2014. Slutenvården har ökat med 10 mkr eller 3,8 procent medan antalet vårdtill fällen har minskat (-1,5 procent). Fler vårdtillfällen på klinikerna barn, gynekologi, kardiologi och neurologi har ökat kostnaderna. Samtidigt har färre vårdtillfällen på klinikerna neurokirurgi, onkologi och ortopedi minskat kostnadsökningen. Antalet dyra vårdtillfällen, så kallade ytterfall, har ökat 8 procent vilket har bidragit till kostnadsökningen. Fler hotellnätter i samband med öppenvård har också ökat kostnaderna med 1,5 mkr. Köpt vård vid Karolinska, Akademiska och Sahlgrenska sjukhusen avser högspecialiserad vård som kan variera kraftigt mellan åren. Kostnaderna vid Akademiska sjukhuset har minskat avseende bl a brännskadevård. Kraftigt ökade kostnader vid Sahlgrenska sjukhuset förklaras av fler hjärtoperationer och hjärttransplantationer på barn. Ökningen hos övriga vårdgivare avser köp av rätts psykiatrisk vård och ersättning för norrbottningarnas besök på hälsocentraler och andra sjukhus utanför länet. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Storleken på skatteintäkterna för respektive år påverkas av befolkningens storlek, sysselsättningsnivå och lönenivå. Skatterna ger 2014 ett underskott mot budget på 3 miljoner kronor beroende på en mer negativ ekonomisk utveckling än vad som antogs hösten 2013. Generella statsbidrag och utjämning ger ett underskott mot budget på 10 miljon kronor. Det finns inget avtal mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varken för 2013 eller 2014 om statsbidrag för läkemedel, därför har beslut om utbetalning tagits löpande under året och en slutavräkning för 2014 togs av regeringen i januari 2015. Detta innebär att 4 miljoner kronor av 2013 års statsbidrag finns 2014 och statsbidraget för 2014 är 20 miljoner kronor lägre än budget. Inkomstutjämningsbidraget blev 6 miljoner kronor högre än budget eftersom endast preliminära belopp fanns vid budgettillfället. 13 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER De finansiella intäkterna har ökat med 116 mkr jämfört med 2014. Detta beror främst på realisationsvinster i samband med tecknandet av nya förvaltningsuppdrag avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. För att förvaltarna skulle få möjlighet att genomföra sitt uppdrag, samtidigt som landstingets fastställda gränser för placeringar följs, har tidigare placeringar frigjorts vilket medfört reavinster och förluster. Det låga ränteläget har inneburit minskade ränteintäkter i jämförelse med tidigare år. Bland finansiella intäkter finns även en återföring av en tidigare nedskrivning gällande kapitaltillskott till Landstingens ömse sidiga försäkringsbolag. I jämförelse med föregående år har de finansiella kostnaderna minskat med 263 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror främst på att räntan på pensionsskulden ändrades 2013 vilket då påverkade resultatet negativt med 241 mkr. Likvida medel och kortfristiga placeringar Likvida medel Landstingets likvida medel består av banktillgodo havanden inklusive handkassor. Förändringar i likvida medel beror på nettot av de in- och utbetalningar som sker till och från landstinget. Räntan från likvida medel påverkar både landstingets resultat och saldot på likvida medel positivt. Om landstingets resultat före finansiella poster är negativt kommer det på sikt innebära att tillgången till likvida medel minskar. Landstinget har som mål att upprätthålla en likviditetsreserv som omfattar minst 10 procent av landstingets nettokostnader, vilket innebar att målet för likviditeten 2014 var 672 mkr. Vid årets slut uppgick saldot för likvida medel, exklusive bolag, till 1 516 mkr vilket var 844 mkr högre än målet. Kortfristiga placeringar Landstinget har sedan 1997 långsiktigt avsatt medel för att möta framtida pensionsutbetalningar. I början av året fick landstingsdirektören i uppdrag att teckna externa förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy. Vid utgången av året bestod den totala portföljen av 26 procent aktiefonder och 74 procent räntefonder. Avkastningen återinvesteras löpande i respektive fond. Marknadsvärdet på portföljen uppgår till 2 397 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner högre än i december 2013. Den totala värdeförändringen för portföljen 2014 är 5,7 procent, vilket är 1 procentenheter högre än index. Värdeförändringen på aktier är 17,8 procent, 1,9 procentenheter högre än index. Värdeförändringen på räntebärande papper är 2,1 procent, 1 procentenhet högre än index. Landstinget har i december 2014 fattat beslut om att avsätta 100 mkr till pensionsfonden. Avsättningen kommer att genomföras under våren 2015. 14 Återlån av pensionsmedel Landstingets totala pensionsförpliktelser uppgick vid årsskiftet till 7 537 mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde. Pensionsmedlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten. Den totala pensionsskulden minskade med 125 mkr och marknadsvärdet på pensionsfonden ökade med 134 mkr. Landstingets pensionsmedelsförvaltning, mkr Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 2014 2013 2 232 2 077 6 4 Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklingsreserver) Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 5 299 5 581 Summa förpliktelser inklusive löneskatt 7 537 7 662 Pensionsfond, bokfört värde 2 282 2 122 Pensionsfond, marknadsvärde 2 397 2 263 Återlån 5 140 5 399 Pensionsfond, orealiserad avkastning 115 137 Pensionsfond, realiserad avkastning 153 53 Realiserad och orealiserad avkastning på Pensionsfonden, % 11,2 8,4 Soliditet Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mäter betalningsförmågan på sikt. Den genomsnittliga soliditeten för landstingssektorn 2013 var, enligt blandmodellen, 20 procent. Soliditet i landstinget, 2010-2014, procent 2014 2013 2012 2011 2010 Soliditet enligt blandmodellen 37 39 43 43 48 Soliditet enligt fullfonderings modellen -45 -50 -46 -53 -43 Av tabellen framgår att landstinget vid utgången av 2014 inte finansierar sina tillgångar med egna medel (negativ soliditet) om hänsyn tas till hela pensionsförpliktelsen. Investeringar Landstingsfullmäktige har för året beviljat en ram för investeringar på totalt 443 mkr. Under året har landstinget gjort investeringar på totalt 287 mkr. Investeringarna är fördelade på 108 mkr fastigheter, 174 mkr i inventarier samt 5 mkr immateriella till gångar. Föregående år investerade landstinget totalt 339 mkr. Investeringar i fastigheter i egen verksamhet uppgår till 68 mkr och för externa hyresgäster till 40 mkr. Investeringar i fastigheter för egen verksamhet avser bland annat patienthotell, periferangio-labb samt urologmottagning vid Sunderby sjukhus samt personalboende och nytt ställverk vid Gällivare sjukhus. Investeringar i fastigheter för externa hyresgäster utgörs av om- tillbyggnation av Gällivare sjukhus samt Överkalix hälsocentral till äldreboende. Årets gjorda investeringar i inventarier fördelas på 79 mkr i medicinteknisk utrustning, 11 mkr i IT-utrustning, 34 mkr i hjälpmedel förfunktionshindrade och 35 mkr i övriga inventarier samt 1 mkr i konst. 14 mkr i pågående arbeten är ännu inte klassificerade till typ av investering. Investeringar i immateriella tillgångar består av ett nytt doseringssystem. Driftredovisning per sektor Landstingets verksamhet redovisas dels per division, dels per sektor. Sektorsindelningen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting för att möjliggöra jämförelser mellan landsting och regioner oberoende av organisatorisk indelning. Se även tabell på sidan 54 kostnad per invånare för åren 2011-2013 för landstinget samt relationen till riksgenomsnittet. Verksamhetens nettokostnader 2014 ökade med 5,7 procent jämfört med föregående år. Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen per sektor. 2014 2013 Förändring procent Primärvård 1 392 1333 4,4% Somatisk vård 3 793 3561 6,5% Psykiatrisk vård 503 494 1,8% Tandvård 164 158 3,8% Övrig hälso- och sjukvård 570 506 12,6% Utbildning och kultur Driftredovisning per sektor 166 161 3,1% Trafik och infrastruktur 85 80 6,3% Regional utveckling 61 69 -11,6% Politisk verksamhet 64 61 4,9% 6 798 6 423 5,8% Landstingsinterna ränteintäkter -85 -79 7,6% Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade tom 1997 260 252 3,2% Verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen 6 973 6 596 5,7% Summa Kostnadsminskningar mellan åren återfinns inom sektorn regional utveckling vilket beror på verksamhetsförflyttningar i samband med omorganisationen 2014. Kostnadsökningen återfinns inom sektorerna primärvård, somatisk vård, psykiatrisk vård, tandvård, utbildning och kultur, trafik och infrastruktur, politisk verksamhet samt övrig hälso- och sjukvård. Ökade kostnader för läkemedel, sjuktransporter, riks- och regionsjukvård samt inhyrda förklarar kostnadsökningarna. Inom tandvården förklaras kostnadsökningen med ökad vårdproduktion. Balanskravet, god ekonomisk hushållning och framtiden Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras. Kommunallagens balanskrav uppfylls inte år 2014 vilket innebär att underskottet på 37 mkr ska regleras senast år 2017. Enligt lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ska kommuner och landsting ha mål för detta. I Landstingsstyrelsens plan för 2014 finns både finansiella mål och mål för verksamheten. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat enligt resultaträkning Avgår samtliga realisationsvinster från anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravs justeringar Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år Summa Balanskravsunderskott att återställa 2014 2013 2012 -37 -117 176 - -9 - -37 -126 176 - 241 - -37 115 176 - - -7 -37 115 169 37 - - Landstingsfullmäktige har beslutat vad god ekonomisk hushållning är för landstinget. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det inte är tillräckligt att uppnå kommunallagens balanskrav. Det krävs positiva resultat för att garantera att nästkommande generation inte ska behöva ta ut högre skatt för att få samma service. Motivet för ett positivt resultat är att: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångarna; hur stort resultat som krävs beror på hur stora investeringar som behövs. Ha en buffert för dåliga tider. Beakta alla pensionsåtaganden. Med ovanstående som grund ska landstingets långsiktiga mål vara ett positivt resultat på 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag. Ur verksamhetsperspektivet innebär god ekonomisk hushållning att landstinget har en effektiv verksamhet där tillgänglighet, kvalitet, erfarenheter/nöjdhet och kostnader värderas i ett sammanhang. Verksamheten kännetecknas av individ- och processorientering med angreppssätt som gör det möjligt för människor att ta eget ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. Verksamheten effektiviseras genom: IT-tillämpningar – mellan verksamheter och mellan verksamheter och individer. Utmaningen är ändrade arbetssätt. Folkhälsa – mer riktade insatser. Kunskapsstyrning – skapa system för att tillämpa kunskap och göra rätt saker. Nyttja medarbetarnas kompetens rätt. Landstingsstyrelsen arbetar utifrån fullmäktiges inriktning. 15 Balanserad styrning I en demokratiskt styrd organisation är det både natur ligt och nödvändigt att politiska beslut ger genomslag i verksamheten. Landstinget arbetar med balanserad styrning som fokuserar på det som är strategiskt vik tigt. Det innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp utifrån fem perspektiv: Medborgare – inriktat på välfärd till medborgarna. Verksamhet – inriktat på effektivitet och kvalitet i verksamheten. Kunskap och förnyelse – inriktat på utveckling, innovationer och långsiktig förnyelse. Medarbetare – inriktat på utveckling av med arbetarna. Ekonomi – inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. En gemensam modell för planering och uppföljning används. Strukturen bidrar till att alla ser sin roll i ett större sammanhang. Samma modell används på alla nivåer, såväl inom det politiska systemet som i verksamheterna. På så sätt skapas en tydlig logik i styrningen från politik till verksamhet. Landstingsfullmäktige har inom respektive perspektiv fastställt två strategiska mål. Utifrån dessa fastställer styrelsen framgångsfaktorer, indikatorer och mått för måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättringspoten tial. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt. De fem perspektiven Medborgare Verksamhet Kunskap och förnyelse Nöjda medborgare En effektiv verksamhet med god kvalitet Konkurrenskraftig region Helhetsperspektiv med människan i centrum Långsiktig förnyelse Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 16 Medarbetare Ekonomi Attraktiv arbetsgivare Ekonomi som ger handlingsfrihet Aktivt medarbetarskap Ekonomi som inte belastar kommande generationer Mål och måluppfyllelser Medborgare Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv. Landstings Landstings styrelsens fullmäktiges strategiska mål delmål Nöjda medborgare Framgångsfaktorer Indikator Högt förtroende Dialog och tydlig information gör norr för verksamheten bottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar. Andel som uppger att de har tillgång till den Öka sjukvård de behöver Andel med stort förtroende för hälso centraler/motsvarande Andel med stort förtroende för sjukhusen Andel som uppfattar att vården ges på lika villkor Goda livsmiljöer Medveten användning av förhållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga trans porter såväl som miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor. Mått för måluppfyllelse Öka Öka Öka Antal regionala miljömål (16) som uppnås (regionala miljömål) 6 stycken år 2020 Koldioxidutsläpp från landstingets verk samheter Minskning med 20 % 2020 jämfört med 2005 Andel som har lågt socialt deltagande Minska Bidra till rikt kultur- och fritidsliv. Måluppfyllelse per december Trend k m k m k m k m g g f f f f f f i i k m f f i k m Resenärerna bedömer sammanfattningsvis 80 % nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala Sveriges bästa självskattade hälsa En jämlik och jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inarbetade i verksamheten. Självskattad hälsa (kön) f f Minskade skillnader map utbildningslängd g Minskade skillnader med avseende på kön i f p f p f p f f i f i i Tidigt förebyggande arbete prioriteras. Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen. Självskattad hälsa (kön, utbildningslängd) Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd Gy år 1, kön) Andel 4-åringar med övervikt eller fetma (kön) Andel kariesfria 19-åringar Verksamhet riktade till barn och unga Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Förbättring Oförändrat Försämring i Sveriges bästa 2020 f g Understiga 3 % 2020 Understiga 10 % 2020 Nå genomsnittet i riket flickor 67 %, pojkar 65 % Särskilda satsningar för att stärka unga Målet har inte uppnåtts 17 Sammanfattande måluppfyllelse för Medborgare Nöjda medborgare När det gäller förtroende för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket. Att jobba med unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktigt för att skapa attraktiva livsmiljöer. Det har kommit fram genom drygt 400 samtal mellan norrbottningar under satsningen ”Kraftsamling” som pågått 2011-2015. Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektivtrafiken. Sveriges bästa självskattade hälsa Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att människor lever Goda livsmiljöer Nöjdhet med kollektivtrafiken Länstrafiken får högsta betyg av allmänheten/kund erna och är bäst i landet vad gäller nöjdhet, visar Kollektivtrafikbarometern. Det är en branschgemen sam kvalitets- och attitydundersökning från service organisationen Svensk Kollektivtrafik. Mätningen har gjorts månadsvis sedan 2001 för att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. I juni 2009 kompletterades Kollektivtrafikbarometern med en resvanedel där ett statistiskt urval av svenska folket intervjuas per telefon om sina resvanor med olika färdmedel. De som intervjuas är 15-75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. Varje månad intervjuas 100 länsbor via telefon. Målet är att minst 80 procent av resenärerna ska bedöma sin sammanfattningsvisa nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på en femgradig skala. Den samman fattande nöjdheten för Länstrafiken i Norrbotten år 2013 var 57 procent för de som reser sällan eller aldrig, motsvarande siffra var 78 procent för de som reser regelbundet. Det var en förbättring med en respektive tre procentenheter jämfört med 2012. Kultur och utbildning Norrbottens läns landstings arbete med kulturfrågor har sin bas i Kulturplanen 2014-2016 som antagits av landstingsfullmäktige. Ett bra samarbete med länets kommuner är viktigt i kulturarbetet, och det goda sam arbete som landstinget byggt upp med norrbottenskom munerna har fortsatt under 2014. Landstingets kulturverksamhet fick under året upp märksamhet nationellt. Bland annat framhöll Statens kulturråd Norrbotten som en förebild för övriga Sverige gällande kulturutveckling. Naturbruksgymnasiet Grans 18 längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker alkohol. Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket. Inga tecken kan ses på att länet ligger i närheten utan snarare ligger Norrbotten långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Viktigt att i tid arbeta med flickors psykiska hälsa som visar på negativ utveckling samt övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män. Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan, bland annat erbjuds nu norrbottningarna hälsosamtal vid 30, 40, 50 och 60 år. i Öjebyn var Skolverkets referensskola för naturbruks programmet. Särskilt utmärkande under året är framgången med Norrbottens museums utställning ”Hosta”, som bidrog till kraftigt ökade besökssiffror för museet. Norrbot tensmusikens Big Band nominerades till Årets varu märke och länsbiblioteket lyfte läsfrämjandearbetet i Norrbotten. Vidare togs beslut om att permanenta verksamheten vid länskonsthallen Havremagasinet i Boden. Viktiga steg har under året tagits för att bygga upp ett litteraturresurscentrum i Norrbotten och till utbyggnad av Acusticum i Piteå för Norrbottens musikens räkning. Ett intensifierat arbete skedde gällande samråd, nät verksbyggande och verksamhet för och med de natio nella minoriteterna. En jämlik och jämställd hälsa Fortsatt hög hjärt- och kärldödlighet samt kortare medellivslängd bland män. SCB:s årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (2009-2013). Kvinnorna har dock knappat in ordentligt på riket och det skiljer nu endast -0,36 år. Utvecklingen bland länets män har dock varit det motsatta. Även om medellivs längden ökat något också bland män har utvecklingen varit mindre positiv än i riket och skillnaderna har blivit större (-1,27 år). Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. De inomregionala skillnaderna är också stora, uppåt 5 år kan skilja mellan bästa och sämsta kommun. Vid jämförelse med riket är dock skillnaderna än större, en nyfödd pojke i Haparanda eller Pajala förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd. Norrbotten är det län som nu har störst skillnad mel lan könen i medellivslängd och till skillnad från i andra län, så minskar inte den skillnaden. Kvinnorna i Norr botten förväntas leva 4,8 år längre än män, jämfört med för fem år sedan då skillnaden var 4,3 år. Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda 2009-2013 Riket kvinnor 86 Kvinnor Män Riket män Länet män Länet kvinnor 84 82 80 78 76 74 Haparanda Pajala Överkalix Kalix Gällivare Arvidsjaur Kiruna Övertorneå Piteå Boden Luleå Arjeplog Älvsbyn 70 Jokkmokk 72 Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män: 83,2 år; kvinnor: 86,1 år) Källa: SCBv Ökningen av medellivslängden under de senaste decennierna i Sverige förklarar SCB framförallt främst med den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjuk domar. Norrbottens län har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2014 fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad död lighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärtoch kärldödlighet kan bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller med medicinska insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsor sak är starkt kopplat till utbildningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5 år i livslängd. Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning 0-74 år. Norrbottens län jämfört med riket, män och kvinnor. 300 Norrbotten, män Riket, män 250 Norrbotten, kvinnor Riket, kvinnor 200 150 cancerformer ex vis tjocktarmscancer. Den nationella folkhälsoenkäten 2014 visar att 61 procent av männen i länet samt 45 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år är överviktiga eller lider av fetma. Det är samma nivåer som 2010 då senaste undersökningen gjordes i länet och fortfarande högre än i riket. Att vara överviktig eller lida av fetma är mindre vanligt bland personer med högre utbildning jämfört med de med lägre utbildning. År 2013 års mätningar via barnhälsovården av övervikt och fetma hos 4-åringar visar att 14,5 procent av flickorna samt 13,1 procent av pojkarna lider av övervikt eller fet ma. Pojkarnas värde betyder att de fortfarande ligger och pendlar kring samma nivå som flera år tillbaka, medan flickorna sakta men säkert minskar sin andel och närmar sig pojkarnas nivå efter att ha tangerat 20 procent år 2006. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent. Flickorna ligger i regel högre ända till årskurs 4, då pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och fortsätter sedan att dra ifrån för att sedan vid vuxen ålder ligga betydligt högre. I gymnasiet lider 3 av10 gymna siepojkar samt 2 av 10 gymnasieflickor av övervikt eller fetma i länet vilket är betydligt högre än riket i samma ålder. Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län 2006-2013 25 Fetma Övervikt Flickor 20 Pojkar 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Barnhälsovården, NLL. Självskattad hälsa lägre i länet än i riket Måttet självskattad hälsa ger tillsammans med med ellivslängd en övergripande bild av hälsans utveckling i befolkningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig vara korrelerade med varandra så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livs längd enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport ”Folk hälsan i Sverige 2012”. 100 Andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa 2010 samt 2014 50 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret) 100 90 Män Kvinnor Norrbotten Riket 80 70 Fortsatt vanligt med övervikt och fetma i länet bland unga och vuxna Fetma återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår enligt WHO och är tillsammans med övervikt kopplade till en rad hälso problem, med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom ar, typ 2-diabetes, stroke, rörelseorganen samt vissa 60 50 40 30 20 10 0 2010 2014 2010 Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”) 2014 19 70 procent av männen och 68 procent av kvinnorna i Norrbotten skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2014, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket med 76 respektive 71 procent. Jämfört med år 2010 är det ingen större skillnad för länet, en knapp ökning för kvinnorna i länet anas dock. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens men det är också mönstret för riket. När det gäller barn och unga, visar skolsköterskornas elevhälsosamtal att de allra flesta elever mår bra och trivs i skolan om än det finns skillnader både beroende på kön samt på årskurs. Hälsosamtalet 2013/2014 visar liksom tidigare läsår att det finns ett antal utmaning ar för länet: det psykiska välmåendet minskar tydligt bland flickor mellan årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet där man ser att bland annat andelen som ofta eller alltid är ledsen eller nedstämd är fem gånger så hög som landstingets mål om max 3 procent. Utveckling av andelen elever som för det mesta mår mycket bra eller bra i Norrbottens län, % 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 100 80 60 40 20 0 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Flickor Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år 1 Pojkar Källa: Skolsköterskornas hälsosamtal, NLL. Tandhälsa Under de drygt 30 år som Folktandvården följt hälsoutvecklingen har munhälsan hos barn och ungdomar stadigt förbättrats. På 1980-talet hade 40 procent av länets fyraåringar erfarenhet av karies, nu är andelen knappt åtta procent. För Norrbottens 19-åringar har medeltal lagade tänder minskat från över tio till strax under tre. Bland vuxna har allt fler alla tänder i behåll och andelen äldre med avtagbara proteser har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Sexuell hälsa Under 2000-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet, så även i Norrbotten. Det är i åldersgruppen 15-29 år som större delen av fallen återfinns. Efter toppnotering för länet år 2006 har klamydiafallen långsamt gått ner eller hållits någorlunda konstant ända till 2012 då en ökning återigen sågs som inte återfanns för riket. År 2013 ökar klamydiafallen ytterligare och Norrbottens län har nära 21 fall per 1000 invånare i åldersgruppen 15-29 år (män 14,5 och kvinnor 22,2). Jämförbara siffror för riket i samma åldersgrupp var 17 fall per 1 000 män och kvinnor under 2013. 20 Levnadsvanor Bättre levnadsvanor bland personer med högre utbildning Hälsans fördelning är inte jämlik. Socioekonomiska förhållanden och levnadsvanor är faktorer som på verkar hälsan och skillnader ses mellan kön och kom muner. Högutbildades längre medellivslängd har en av sina förklaringar i just skilda levnadsvanor jämfört med lågutbildade (SCB) och i Norrbotten skiljer sig levnads vanorna bland annat i rökning, hur mycket frukt och grönsaker man äter, fysisk aktivitet samt stillasittande (Hälsa på lika villkor, 2014.) Rökning År 2014 uppger 10 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Norrbotten att de röker dagligen, en antydan till minskning jämfört med år 2010. Daglig rökning ligger ungefär i nivå med riket och är betydligt vanligare bland män och kvinnor med lägre utbildning än personer med hög utbildning. Alkohol När det gäller alkoholriskbruk ligger både männen och kvinnorna i länet bättre till än riket. År 2014 har 16 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i länet en riskkonsumtion av alkohol vilket är på samma nivå som år 2010. När det gäller riskbruk av alkohol kan ingen stör re skillnad ses mellan grupper med olika utbildningsnivå. Stillasittande fritid 15 procent av männen och kvinnorna i Norrbotten har en stillasittande fritid, det vill säga rör sig mindre än 2 timmar i veckan (exempelvis promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt). Det är samma nivåer som år 2010. Det är dubbelt så vanligt att ha en stillasittande fritid bland personer med förgymnasial utbildning jäm fört med personer med eftergymnasial utbildning. Fysisk aktiv År 2014 uppgav 64 procent av de tillfrågade norrbott ningarna att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. Ingen skillnad mellan män och kvinnor samt samma på nivå som fyra år tidigare. Det är betydligt vanligare bland män och kvinnor med högre utbild ning att vara fysiskt aktiva jämfört med dem med lägre utbildning. Frukt och grönsaker I Norrbotten äter både män och kvinnor mindre frukt och grönsaker jämfört med riket i genomsnitt. Förra året uppgav en av åtta män i Norrbotten att de äter frukt och/eller grönsaker minst tre gånger om dagen, för kvinnor är andelen en av tre. Det är ingen skillnad jäm fört med 2010. Att äta frukt/grönt är dubbelt så vanligt bland personer med högre utbildning jämfört med bland personer med lägre utbildning. Barn och ungdomars levnadsvanor Det årliga hälsosamtalet i skolan visar att flickor och pojkar ökar läskdrickandet med stigande årskurs. Pojk arna ligger dock hela tiden på en högre nivå och ökar ännu tydligare med åldern. I gymnasiet dricker knappt var fjärde flicka och närmare varannan pojke läsk minst tre gånger i veckan. Andelen som motionerar minst tre gånger i veckan minskar dessutom med stigande årskurs. Enligt Öppna jämförelser Folkhälsa är över vikt och fetma starkt kopplat till för lite fysisk aktivitet samt för högt energiintag (som ofta sker genom sötade drycker) vilket stämmer väl med utfallet hos unga i Norrbotten. Med stigande årskurs ökar också tiden som barn och ungdomar spenderar framför TV, dator eller mobil på sin fritid. Hälsosamtalen visar att en av tre gymnasie elever i länet dagligen sitter 5 timmar eller mer på sin fritid med TV, dator eller mobil. I vissa kommuner är det dock ännu högre. En positiv utveckling ses i länet och riket vad gäller ungdomars bruk av alkohol och tobak som ligger lägre än på länge. En bredare syn på hälso- och sjukvård Det har blivit allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet, dels för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av med borgare. Hälso- och sjukvården är en bred kontaktyta mot befolkningen. När en patient vänder sig till hälsooch sjukvården skall, när så är lämpligt, ges upplysning ar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Inriktningen är att förbättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkningen. Inom landstinget pågår en förstärkning av arbetet med att utveckla sjukdomsfö rebyggande och hälsofrämjande insatser inom den egna verksamheten. Ett viktigt verktyg i detta arbete är de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av 2011. Arbetet ska inriktas på rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta efter vid möten med patienter. Det innebär att bredda synen på vården och att inte endast fokusera på sjukdomsbehandlande åtgärder. Exempel på metoder som används inom hälso främjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård i Norrbotten är: hälsosamtal bland 30-, 40-, 50- och 60-åringar, Fysisk aktivitet på recept, tobaks avvänjare, kostrådgivning. Ett 3-årigt pilotprojekt har startat upp under hösten 2014 i Boden och Haparanda som fokuserar på metoder för att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Samtidigt har arbete fortsatt ute i skolorna med Tobaksfri Duo i syfte att få unga att avstå från snus och cigaretter. Samverkan förs på ett antal olika plan för folkhälsoarbete inom landstinget men även kommuner via Norrbottens folkhälsopolitiska råd, samarbete med Länsstyrelsen och Polisen samt skola, socialtjänst och andra landsting. Högt förtroende för verksamheten Medborgarnas förtroende för landstingets verksamheter mäts sammanfattat genom att följa: hur tillgänglig vården upplevs vara hur stort förtroende befolkningen har för hälso centraler och sjukhus samt i vilken utsträckning man uppfattar att vården ges ”på lika villkor”. Upplevd god tillgång till sjukvård i Norrbotten jämfört med riket samt länen med högsta respektive lägsta värde, år 2001-2013 (%) 100 90 80 70 60 50 40 Norrbotten Min riket 30 Riket Max riket 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Vårdbarometern När det gäller förtroende och hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtroende för länets sjukhus ligger på cirka 70 pro cent, vilket är i nivå med riket. Drygt hälften av länets män och knappt hälften av länets kvinnor upplever att sjukvården är jämlik och ges utifrån behov, vilket också är i enlighet med riket. Tre av fyra norrbottning ar upplever att de har tillgång till den vård de behöver, ingen skillnad mellan män och kvinnor, en siffra som är något lägre än riksgenomsnittet. Upplevelsen av att ha tillgänglig vård förklaras bli bättre i länets norra och östra delar om restiden var kortare, i länets södra delar om de fick en fast läkarkontakt samt i mitten av länet om kortare väntetider. Politikerakademin Satsningen Politikerakademin avslutades 2014 och hade som mål att ge yngre norrbottningar goda förutsätt ningar att förbereda sig för, ta på sig eller upprätthålla politiska förtroendeuppdrag. Politikerakademin var en utbildning i samhällsvetenskap med anknytning till poli tisk verksamhet, av yngre förtroendevalda (<45 år) från partier representerade i landstingsfullmäktige innevaran de mandatperiod. Totalt 71 deltagare bjöds in av parti erna. Platserna fördelades med sex platser per parti, och därefter tillkom platser beroende på mandatfördelning i fullmäktige. Deltagandet har lett till ökad vilja, självtillit och långsiktighet i det politiska engagemanget. Färdriktning för länets utveckling Under satsningen Kraftsamling 2011-2015 har drygt 400 rundabordssamtal med norrbottningar förts om länets utveckling. Samtalen har handlat om vad som krävs för att länet ska vara attraktivt. Områdena ”unga”, ”jämställdhet”, ”mångfald” och ”integration” har pekats ut. Norrbottningarnas visioner för livet i Norrbotten och strategier för att komma dit finns sam manfattat i framtidsbilder. De kan vägleda och inspire ra, vara något att sträva efter i beslut och satsningar, i det stora och det lilla. 21 Verksamhet Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer. Landstings Landstings styrelsens fullmäktiges strategiska mål delmål Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse En effektiv En jämlik och verksamhet med kvalitativt likvärgod kvalité dig verksamhet Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroen- Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört med föregående mätning de på geografi eller kön ska inte förekomma. Minskande skillnader Variabler avseende kön och geografi för Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid medicinska resultat på rätt vårdnivå. Diabetes: Andel diabetiker, typ 2 (i primärvård) som når mål för blodtryck** All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad. Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt** Minskande skillnader Öka Minska Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke** Minska Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal cancer (tjocktarmscancer)** Öka Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektal cancer (ändtarmscancer)** Öka Palliativ vård: Andel brytpunktssamtal** Öka Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets slutskede Öka Andel med minst två ohälsosamma levnads vanor, per kön, geografiskt område Minskade skillnader Antal enheter som ger tid i handen Öka Specialiserad vård, andel genomförda besök inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80% Specialiserad vård, andel genomförda behandlingar inom 60 dagar (faktisk väntetid) 80% Målupp fyllelse per december *** *** k m k m k m k m k m k m k m En säker och kunskapsstyrd verksamhet Helhetsperspektiv God samverkan med människan i internt och centrum externt Individcentrerad hälso och sjukvård och kundorienterad service 90% Användning av Mina vårdkontakter (MVK) Öka Verksamheterna har identifierade och dokumen- Antal dokumenterade processer samt målsatta enligt vårdkompassen**** terade huvudprocesser Öka Andel med minst två ohälsosamma levnads Avvikelser används strukturerat för att ytterligare vanor, per kön, geografiskt område förbättra verksamheten Antal läkemedelsgenomgångar per tertial Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskförebyggande förhållningssätt Antal läkemedelsberättelser per tertial Understiga 25 % år 2022 Strategiska allianser och samverkans grupperingar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter. k m k m i Andel vårdrelaterade trycksår hos inneliggande 0% patienter g Antal fallskador i samband med vård och behandling 0 g Genomförda riskanalyser Ökat antal risk analyser i i i f f f f f f Högre antal än nuläget Högre antal än nuläget Andel 80 år och äldre med riskfyllda läke medelsinteraktioner per år Lägre än 2 % Andel vårdrelaterade infektioner hos inne liggande patienter <5% k m k m k m Samverkansgrupperingar J/N Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar 10 % minskning jämfört med föregående år Variablerna nedan avseende kön och geografi: Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten. Bemötande: Patienters betyg av det upplevda bemötandet* Minskade skillnader mellan kön Delaktighet: Patienters betyg av upplevd delaktighet* Minskade skillnader mellan kön Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara. i i i i i g g i k m g g i i g i i i g i i i i i f i i i i i i g g Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov. Patienter känner sig delaktiga i sin vård och behandling. Andel genomförda undersökningar - MR - inom 80% 60 dagar (faktisk väntetid) Användning av 1177, telefoni (lätt att komma fram på telefon) Trend Information: Patienters upplevelse av att ha fått Minskade skillnatillräcklig information* der mellan kön k m k m k m *Avser nationell patientenkät primärvård (läkarbesök) i jämförelse med senast föregående mätning. För övriga mätningar se avsnitt Individcentrerad hälso och sjukvård och kundorienterad service. ** Öppna jämförelser - period till och med 2013 *** Se avsnitt ”En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet” Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts **** Avser division Länssjukvård i Förbättring f Oförändrat g Försämring 22 Sammanfattande måluppfyllelse för Verksamhet En effektiv verksamhet med god kvalitet Variabler som speglar om vården är kvalitativt likvärdig och av hög kvalitet visar generellt förbättringar inom de stora folksjukdomarna även om Norrbottens resultat i många fall ligger på en lägre nivå än rikets. Sannolikt förklaras det i huvudsak av en högre förekomst av belastande riskfaktorer, det är särskilt märkbart i östra Norrbotten. Cancerområdet uppvisar däremot generellt goda resultat i nationell jämförelse. Exempel på andra starka områden är förlossningsvård och flera delar inom den kirurgiska verk samheten. Indikatorer som speglar hur tillgänglig vården är försämrades något under året. Väntetiderna till behandling är dock kortare i Norrbotten än riket i övrigt. Samtidigt har medborgarnas kännedom om olika e-tjänster ökat. Indikatorer som speglar en patientsäker verksamhet har inte förbättrats under året. Utvecklingen inom läkemedels området tyder emellertid på vissa förbättringar. Generellt nås inte de högt ställda målen. Individcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service Effektiva inköp Landstinget köper varor, tjänster och byggentreprenader för drygt 3 miljarder kr per år, vilket utgör ca 40 procent av landstingets kostnader. Målet är att alla inköp ska göras kostnadseffektivt med beaktande av kvalitet. För att uppnå målet har projektet Effektiva inköp startat under 2013. Projektet avslutas 2016. Första etappen handlade om att införa e-handel av läkemedel, dvs att skapa ett systemstöd för elektronisk beställning och fakturering av läkemedelsköp. Under 2015 fortsätter arbetet med införande av e-handel med leverantörer av förbrukningsmaterial till sjukvården. Arbetet pågår i övrigt med att förbättra och effektivisera inköpsprocessen. Det handlar om att ta fram riktlinjer, anvisningar och rutiner samt utveckla verktyg för uppföljning. Dessutom utvecklas arbetssätt för att göra bra inköp av material och tjänster vid varje konkurrensutsättning avseende bra priser, rätt kvalitet och god totalekonomi. Nationell patientenkät Nationell patientenkät (NPE) genomförs samtidigt av alla landsting och regioner och koordineras av Sveriges kommuner och landsting. Resultaten från NPE redovisas i Patientupplevd kvali tet (PUK). PUK-värdet redovisas i intervallet 0-100, där 100 är det mest positiva. Under våren 2014 har mätningar genomförts inom den Sammanfattningsvis har kvalitet och effektivitet förbätt rats inom många områden, med undantag för säkerhets området, men det krävs ytterligare insatser för att möta medborgarnas behov fullt ut och även kunna möta de varierande vårdbehoven i länet. Helhetsperspektiv med människan i centrum Nöjdheten med vården har ökat generellt, män tenderar att vara något mera nöjda med bemötande, delaktighet och information än kvinnor. Norrbottningarna är särskilt nöjda med vården vid sjukhus, det gäller dock inte den psykiatriska slutenvården. Oplanerade återinskrivningar minskar även om målen inte nås fullt ut inom området. Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhets perspektivet vara tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs. specialiserade sjukhusvården, dvs somatisk och psykiat risk öppen- och slutenvård. Det är andra gången dessa verksamheter deltar, första mätningen gjordes 2012. Den somatiska vården har generellt sett högre svarsfrekvens och får genomgående högre betyg än den psykiatriska vården. Den somatiska vården i Norr botten får i år högre betyg (både inom öppen- och slutenvård) gällande bemötande, delaktighet och information jämfört med föregående mätning. Den psyki atriska öppenvården har också förbättrat sitt resultat sedan föregående mätning, medan den psykiatriska slutenvården har försämrat sitt resultat. Detta gäller särskilt bemötandet, som både män och kvinnor ger lågt betyg. Under hösten 2014 genomfördes mätning av primär vård för fjärde gången. Även här har resultatet förbättrats/varit oförändrat sedan föregående mätning. Sköterskebesöken får generellt sett högre betyg än läkarbesöken, särskilt när det gäller delaktighet och information. Bemötande Delaktighet Information Kv Kv Kv Män Män Män Öppenvård somatik 93 (91) 94 (93) 81 (79) 81 (79) 83 (80) 85 (85) Slutenvård somatik 90 (89) 94 (92) 75 (74) 79 (76) 78 (78) 81 (79) Öppenvård psykiatri 85 (81) 84 (83) 67 (66) 67 (60) 67 (67) 70 (65) Slutenvård psykiatri 58 (76) 63 (78) 47 (49) 50 (50) 46 (41) 55 (58) Primärvård (läkare) 89 (88) 91 (90) 77 (77) 78 (78) 76 (75) 79 (78) Primärvård (sjuk sköterska) 93 (93) 95 (94) 84 (84) 85 (83) 82 (85) 87 (83) Siffran inom parentes anger PUK-värde vid senaste föregående mätning. 23 Vårdnära service Vårdnära service är en del av FM (Facility management) som handlar om att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla landstingets stödtjänster inom fastighetsoch serviceområdet. Från den första oktober 2014 till den första mars 2015 pågår pilotprojektet Vårdnära service i landstinget. Sex vårdavdelningar på två sjukhus är delaktiga och arbetet sker i nära samverkan med landstingets politiker och fackliga organisationer. Det främsta målet är att frigöra händer i vården. Om den befintliga vårdpersonalen kan arbeta med vård i första hand, bidrar det till att fler vårdplatser kan hållas öppna. Norrbotten skiljer sig från andra landsting i arbetet med Vårdnära service på flera sätt, men tre punkter är unika i Sverige. Samlat grepp om alla servicepunkter som finns runt en patient. Inga enstaka tjänster utan alltid i processer. Vilja att vårdnära servicepersonal blir en del i arbetsgruppen på vårdavdelningen där alla arbetar mot samma mål så att patienten ska få bästa vård. Bemanningen sker inom dagens budgetramar. Vårdens frigjorda tid och omorganisering ger möjlighet att identifiera uppgifter och organisationslösningar som är innovativa för svensk sjukvård. Den stora utmaningen är att i samverkan mellan serviceorganisation och vården se över och ge förslag på vårdens omorganisering. Det handlar om att tänka nytt både om vårdens arbetsstruktur men även om servicen runt patienten. En säker och kunskapsstyrd verksamhet VÅRDSKADOR Med vårdskada menas när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskador uppdelas i fyra skadeområden beroende på allvarlighetsgrad – från ej behandlingskrävande skada som medfört obehag till vårdskada som medfört att patienten avled. Antalet vårdskador 2014 har ökat inom tre av de fyra vård skadeområdena. Vårdskador 2011-2014 350 2011 2012 2013 2014 300 250 200 150 100 Landstingets patientsäkerhetsarbete kännetecknas av ett perspektiv där trygga patienter, närstående och medarbetare står i fokus och där förutsättningar finns för att göra rätt från början. Vårdresultaten ska spegla säker och pålitlig vård där hjälplöshet, lidande, sjukdom, onödiga dödsfall och vårdskadekostnader elimineras. Strategin för patientsäkerhetsarbetet är att identifiera omfattning och typ av vårdskador inklusive risker för vårdskador genom aktivt riskförebyggande arbete. Landstinget ska även aktivt medverka i nationella arbeten för att minska vårdskador. AVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN Avvikelsehanteringsprocessen ska upptäcka och undanröja orsaker 50 0 Dödsfall Behandlingskrävande skada med bestående men Källa: Databasen Synergi jan 2015 Behandlingskrävande skada utan bestående men Ej behandligskrävande skada som medfört obehag LEX MARIA-ÄRENDEN När en allvarlig händelse/ vårdskada inträffar ska en bedömning göras om händelsen ska anmälas och utredas enligt föreskriften om lex Maria. När en lex Maria-anmälan görs ska en utredning bifogas anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utredningen kallas för händelseanalys, en fördjupad analys av händelseförloppet i syfte att utreda bakomliggande orsaker och hitta åtgärder som förhindrar en upprepning av liknade händelser. Antalet Patientrelaterade avvikelser Antal lex Maria ärenden 8000 90 7000 80 6000 70 5000 60 50 4000 40 3000 30 2000 Antal registreringar Avslutade ärenden 1000 20 10 0 IT-stöd infördes 2008 Källa: Databasen Synergi jan 2015 24 till risker, tillbud och negativa händelser i syfte att öka patientsäkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården samt att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Avvikelserapportering är en viktig del i organisationen eftersom det ökar förutsättningarna för en hög säkerhetsmedvetenhet, lärande, för att kunna identifiera risker och vidta förbättringsåtgärder. Antalet registrerade avvikelser 2014 har minskat jämfört med tidigare år. Handläggningstiden för ett ärende är begränsad till 60 dagar vilket uppfylls till 68 procent. Uppföljningen av handläggningstider visar ett försämrat resultat jämfört med åren 2009-2013. För ärenden som inte avslutas inom 60 dagar varierar handläggningstiden ända upp till ett år. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Uppgifter från Chefläkarna med lex Maria ansvar. 2011 2012 2013 2014 beslutade anmälningar enligt lex Maria har ökat 2014. Av de ärenden som beslutats anmälas 2014 är det 19 ärenden som ska färdigbehandlas under 2015. Det är främst självmorden som ökat och det är vid kusten ökningen är störst. I samtliga fall där en person begår självmord inom loppet av fyra veckor efter kontakt med hälso- och sjukvården, ska anmälan enligt lex Maria ske obligatoriskt. VÅRDRELATERADE INFEKTIONER OCH FÖLJSAMHET TILL HYGIENRUTINER SAMT KLÄDREGLER Vårdrela terade infektioner (VRI) är en av de vanligaste orsakerna till infektioner. Mätning av VRI har pågått sedan 2008 och landstinget medverkade i den nationella mätningen som genomfördes våren 2014. Mätningen omfattade cirka 500 patienter i Norrbotten. Andelen VRI ligger på 9,6 procent och det är fler män än kvinnor som drabbas. Årets resultat är en ökning jämfört med 2013. Infektioner i urinblåsa, i hud och mjukdelar samt lung inflammationer är de mest förekommande VRI. PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri, % 14 NLL Riket 12 10 8 6 4 2 0 VT-08 HT-08 VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 VT-12 HT-12 VT-13 HT-13 VT-14 Källa: Punktprevalensmätning 2014, SKL Som ett led i att minska VRI mäter landstinget följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varje månad samt deltar i den nationella mätningen en gång per år. Målet är 100 procent följsamhet för alla yrkeskategorier som deltar i vård och behandling av patienter. Resultatet i den nationella mätningen visade ett oförändrat resultat jämfört med tidigare år. Däremot har följsamhetsmätningarna som genomförs varje månad under senare delen av året visat på ett försämrat resultat. landstinget forsätter minska antibiotikaförbrukningen men ännu inte nått det uppsatta nationella målet. INFEKTIONSVERKTYGET Ett nationellt verktyg, kallat Infektionsverktyget, har införts i landstinget. Verktyget ska underlätta registrering, bearbetning och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Införande av infektionsverktyget förväntas ge ökad följsamhet till rutiner för förebyggande åtgärder och behandlingsrekommendationer gällande antibiotikaordinationer. RISKANALYSER Syftet med riskanalys är att identi- fiera och värdera risker, att identifiera orsaker samt att föreslå åtgärder som eliminerar, minskar riskerna eller mildrar konsekvenserna av en negativ händelse för patienten. Att analysera risker är ett proaktivt arbete. Sedan 2012 har utbildning i riskanalys pågått i omgångar inom landstinget. Under 2014 har 21 risk analyser genomförts. MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Markör baserad journalgranskning är ett komplement till andra metoder för att identifiera händelser som leder till att patienter skadas inom vården. Norrbottens läns landsting har granskat 90 slumpvis utvalda journaler per månad sedan hösten 2013. Granskningen har genomförts på varje sjukhus i länet. Resultatet har dokumenterats och analyserats på nationell nivå. Granskningen på kliniknivå har även genomförts på tre kliniker. De vanligast förekommande skadetyperna är blåsöverfyllnad, vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador, trycksår och fall. För flertalet av dessa skadeområden finns evidensbaserade åtgärds program. TRYCKSÅR Målet är att ingen patient ska drabbas av trycksår i samband med vård och behandling. Andel patienter med trycksår och risk för trycksår har minskat jämfört med hösten 2013, men ökat jämfört med vårens mätning 2013. De flesta trycksår drabbar kvinnor och de har uppstått på sjukhuset efter inskrivning. PPM trycksår 2011-2014, % Korrekta basala hygienrutiner och klädregler NLL, 2010-2014 18 100 16 14 80 12 10 60 8 40 Klädregler Hygienregler Korrekt alla steg 20 6 4 0 0 Norrbotten 2 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 Riket VT 2014 Källa: Punktprevalensmätning 2014, SKL Källa: Punktprevalensmätning 2014, SKL ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I den nationella sats- ningen för ökad patientsäkerhet ingår att minska antibiotikaförskrivningen. Det långsiktiga målet är 250 recept per 1 000 innevånare. Resultatet för 2014 visar att FALL OCH FALLSKADOR Fallskador är den vanligaste orsaken till vårdskada hos äldre personer. Målet är att inga patienter ska falla och skada sig i samband med vård eller behandling. 25 Fallskador 2009-2014 600 Fallskada Tillbud för fall Risk för fall 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Databasen Synergi jan 2015 Resultatet för 2014 visar en ökning av antalet patienter som faller och skadar sig i samband med vård och behandling. Det är något fler kvinnor än män som skadas. SÄKER LÄKEMEDELSHANTERING Säker läkemedels- hantering syftar till att patienten behandlas med rätt läkemedel, i rätt mängd och vid rätt tidpunkt. Antalet avvikelser som rör läkemedelsprocessen visar att ordination är den del i processen där flest avvikelser återfinns. En orsak till avvikelserna har varit bristande informationsöverföring mellan ordinationssystemen, en brist som kommer att bli åtgärdad i februari 2015 med en förbättring i journalsystemet VAS. Ändamålsenlig läkemedelsanvändning är en av förutsättningarna för en effektiv och säker sjukvård. Landstinget satsar därför även på information och utbildning av sjukvårdspersonal i läkemedelsfrågor. Antal avvikelser omfattande hela läkemedelsprocessen 2011-2014 160 2011 2012 2013 2014 140 120 100 80 Medicinska resultat i ”Öppna jämförelser” SKILLNADER JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE MÄTNING AVSEENDE MEDICINSKA RESULTAT, KÖN OCH GEOGRAFI Öppna jämförelser är lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och görs av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) i samverkan med huvudmännen. För att veta om Norrbottens läns landsting når målet ”En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet”, mäts skillnader i medicinska resultat jämfört med övriga landet samt skillnader avseende kön och geografi. Indikatorer redovisas för den senaste mätningen som avser 2011-2013. Tidigare mätning var 2008-2010. För att öka säkerheten i vården har staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) under perioden 20112014 träffat en överenskommelse som syftar till att stärka landstingens patientsäkerhetsarbete med hjälp av ekonomiska incitament. Fokus har legat på förbättrad patientsäkerhetskultur, minskad antibiotikaförskrivning, läkemedelsförebyggande åtgärder samt minskade vårdrelaterade infektioner, fallskador, trycksår och överbeläggningar. Ett fördjupat och breddat perspektiv på patientsäkerhetsfrågor handlar om att använda evidensbaserade metoder i det praktiska arbetet och att använda resultat i både ledning och styrning. DIABETES Inom diabetesvården mäts hur stor andel typ2-diabetiker som når ett specifikt mål för blodtryck (lika med eller lägre än 130/80 mm/hg). I 2013 års mätning var andelen diabetiker som nådde målet 32,7 procent, en något lägre siffra än mätningen 2012, då andelen var 35 procent. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för diabetesvården och landstinget implementerar just nu dessa riktlinjer. En diabetessjuksköterskeutbildning pågår efter upphandling vid Luleå tekniska universitet. Platsbesök genomförs på de hälsocentraler i länet som efterfrågat stöd för utveckling av diabetesvård och utbildningar har genomförts för berörd personal gällande de nya riktlinjerna, nya läkemedel samt vilket stöd och vilka verktyg som finns i Nationella diabetesregistret (NDR). En förbättring tack vare utbildningsinsatserna kommer förmodligen inte att visa sig i Öppna jämförelser 2014 men förväntas göra det 2015. NDR kan dock användas för att följa resultat kontinuerligt. Öppna jämförelser redovisar inte könsskillnader för denna indikator. En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet HJÄRTA Inom hjärtsjukvården mäts dödlighet inom 60 40 Signering Ordination Iordningsställande Dosering Dokumentation Biverkning Administration 0 Läkemedelshantering 20 Källa: Databasen Synergi jan 2015 NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Användning av 1177 och Mina vårdkontakter 1177 Vårdguiden är en nationell sjukvårdsrådgivning via internet och telefon. Kännedom om möjligheten att 26 ringa 1177 i Norrbotten har ökat bland både kvinnor och män. Däremot finns en svag försämring när det gäller upplevelsen av hur lätt det är att komma fram när man ringer 1177. Mina vårdkontakter är en personlig e-tjänst där invånaren på ett enkelt sätt kan få kontakt med vården via webben – dygnet runt. När det gäller antalet konton i Mina vårdkontakter har dessa ökat under året medan användandet av e-tjänster i princip är oförändrat. För att möta behovet av ökad tillgänglighet till vården samt öka förutsättningarna att aktivt medverka i sin vård verkar landstinget bland annat för att användandet av 1177.se och dess e-tjänster/Mina vårdkontakter ska öka. Det sker bland annat genom information till invånare samt interna utbildningar för att enheter aktivt ska informera patienter om fördelarna med e-tjänsterna. Landstinget deltar i arbetet med att utveckla nya e-tjänster för invånare, till exempel Journal på nätet. 28 dagar efter infarkt. Resultatet i senaste mätningen är bättre för kvinnorna i Norrbotten (12,4 %) än för kvinnorna i riket (12,9 %), men för män är resultatet sämre (12,9 %) än för männen i riket (13,3 %). För såväl kvinnor som män har det skett en förbättring över tid, dvs dödligheten har minskat för båda könen. Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt/kön Kvinnor Män 2008-2010 15% 16% 2011-2013 12,4% 13,3% Inom länet finns endast mindre skillnader i överlevnad beroende på vid vilket sjukhus patienten vårdas. Gälli vare närsjukvårdsområde har något högre dödlighet men där har ingen förändring skett över tid. Sunderbyn visar förbättrade siffror medan Piteå visar försämrade siffror över tid. STROKE Inom strokevården mäts dödlighet inom 28 dagar efter stroke. För båda könen i Norrbottens läns landsting är resultatet sämre (15,3 %) än riket (13,6 %). För män har en förbättring skett över tid från ca 16 till 15,3 procent i senaste mätningen, men för kvinnor visas en försämring från ca 15 procent till 16,8 procent. Mätningarna visar att det finns en viss variation i dödlighet efter stroke mellan landstingen. Denna kan ha flera orsaker: Skillnader i bakgrundsfaktorer såsom annan sjuklighet, sociala faktorer, slumpmässiga avvikelser samt befolkningens benägenhet att söka vård. Vårdrelaterade faktorer kan vara avståndet till akutsjukvård, ambulansverksamhetens effektivitet och det akuta omhändertagandet på sjukhus. Dödlighet inom 28 dagar efter infarkt/kön Kvinnor Män 2008-2010 15% 16% 2011-2013 16,8% 15,3% Även inom strokevården finns vissa skillnader i överlevnad beroende på närsjukvårdsområde. Här har Kiruna lägst dödlighet medan Kalix har högst dödlighet och också den största försämringen över tid. CANCER Inom cancervården jämförs hur stor andel som överlever 5 år efter behandling av tjocktarmscancer och ändtarmscancer, inom området kallat 5-årsöverlevnaden. För tjocktarmscancer var 5-årsöverlevnaden totalt i landstinget 63,1 procent, att jämföra med siffran för riket som var 63,9 procent. Sett till kön hade en förbättring skett för kvinnor, från 57,2 procent till 66 procent. För männen var skillnaden marginell mellan de olika mätningarna, från 59 procent till 60,4 procent. För ändtarmscancer var 5-årsöverlevnaden totalt 64,3 procent inom Norrbottens läns landsting, vilket är bättre än rikets 63,5 procent. En reservation är att populationen i Norrbotten med denna diagnos är liten vilket kan påverka resultatjämförelser mellan åren. För kvinnor har en försämring skett från 62,3 procent till 58,1 procent, medan en förbättring skett för männen från 66,9 procent till 69,4 procent. Ett utvecklingsarbete planeras för att studera vad som gör att kvinnor i Norrbotten har en sämre överlevnad än männen. PALLIATIV VÅRD Inom palliativvården mäts andel pati enter som fått brytpunktssamtal och andel patienter som fått smärtskattning under livets slutskede. Jämfört med tidigare mätning har andelen som fått brytpunktssamtal i Norrbottens läns landsting ökat totalt till 47,5 procent, jämfört med rikets 51,9 procent. Sett till kön så har andelen brytpunktssamtal ökat för kvinnor från 43,9 procent till 46 procent och för män från 42,7 procent till 49,1 procent. Andelen som fått smärtskattning i livets slutskede är totalt 22,6 procent i Norrbotten, i riket 30,2 procent. För kvinnor har andelen ökat från 19,7 till 22,9 procent, och för män från 17 till 22,4 procent. Palliativvården av gruppen cancersjuka visar bättre resultat än palliativvården totalt för alla sjukdomsgrupper i Norrbotten, vilket kan förklaras av att en utbildningsinsats genomförts inom cancersjukvården under senare tid. Tillgänglig vård Vårdgarantin ingår i Hälso- och sjukvårdslagen och från 2015 även i Patientlagen. Den innebär inte att man har rätt till en viss vård, däremot att man har rätt att få vård inom en viss tid. Generellt är tillgängligheten god inom de allra flesta verksamhetsområden. När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att som mål sätta kortare tidsgränser än vad den nationella vårdgarantin före skriver. LANDSTINGETS MÅL 0 7 60 Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det erbjudas inom högst sju dagar. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 60 dagar. 60 Efter beslut om behandling i den specialiserade vården ska denna påbörjas inom högst 60 dagar. KONTAKT SAMMA DAG Under året har telefontillgäng- ligheten i primärvården varierat något. Andelen besvarade telefonsamtal har varit som lägst 84 procent (juni) och som högst 91,9 procent (september). Telefontillgänglighet i Norrbotten, januari-december 2014 (%) 100 90 80 70 60 50 Totalt antal samtal 40 30 20 10 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 27 BESÖK INOM SJU DAGAR Andelen patienter som får sitt läkarbesök i primärvården inom vårdgarantins sju dagar låg under året på drygt 90 procent med undantag för sommaren då denna siffra ökade något. Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari-december 2014 100 90 80 70 60 50 Läkarbesök (exkl PvV) 40 Könsuppdelad faktisk väntetidsstatistik Med faktisk väntetid avses den tid som gått mellan beslut om remiss för första besök eller beslut om behandling, till den dag detta sker eller påbörjas. Tabellen nedan visar andel av samtliga genomförda besök/ behandlingar i specialiserade sjukvården för kvinnor respektive män som fick besök respektive behandling inom 60 dagar per december 2014. Resultatet visar att något fler kvinnor än män får komma på besök inom 60 dagar. Samma gäller för behandlingar. Till exempel hade 85,5 procent av alla kvinnor som fick sin operation/åtgärd i december väntat 60 dagar eller kortare. 30 20 10 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Faktisk väntetid besök/behandling per december 2014 Besök inom 60 dagar, Behandling inom 60 Norrbotten* dagar, Norrbotten* Kvinnor 73,2 % 85,5 % BESÖK INOM SPECIALISERAD VÅRD INOM 60 DAGAR Män 72,3 % 83,1 % Under december genomfördes 72,8 procent av norrbottningarna första besök inom 60 dagar. För riket i genomsnitt var motsvarande siffra 80,3 procent. Norrbottens resultat för 2014 är större delen av året något sämre än genomsnittet för riket. Totalt (män och kvinnor sammanräknat) 72,8 % 85,0 % Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-december 2014, % 100 90 80 *Pga att väldigt få landsting/regioner har möjlighet att redovisa könsuppdelade väntetider finns inget riksgenomsnitt att jämföra med. Nästa tabell visar andel av samtliga genomförda läkarbesök inom primärvården för kvinnor respektive män som fick sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar i december 2014. Resultaten visar att skillnaderna mellan kvinnor och män som får komma på ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar är så gott som obefintliga. 70 60 Genomfört läkarbesök inom 7 dagar inom primärvården per december 2014 50 40 30 Riket 20 10 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Andelen genomförda besök inom specialiserad vård inom 60 dagar (faktisk väntetid) jan-dec 2014 i procent. operationerna/åtgärderna inom den specialiserade vården i Norrbotten inom 60 dagar. För riket i genomsnitt var motsvarande siffra 76,8 procent. Norrbottens resultat för 2014 är under drygt hälften av årets månader bättre än genomsnittet i riket. Behandling i Norrbotten, specialiserad vård, januari-december 2014, % 100 90 80 70 60 50 40 Riket 20 Norrbotten 10 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Andel genomförda operationer/åtgärder inom specialiserad vård inom 60 dagar (faktisk väntetid), jan-dec 2014 i procent. 28 Kvinnor 92,7 % Män 92,4 % Totalt (män och kvinnor sammanräknat) 92,6 % *Pga att väldigt få landsting/regioner har möjlighet att redovisa könsuppdelade väntetider finns inget riksgenomsnitt att jämföra med. BEHANDLING INOM SPECIALISERAD VÅRD INOM 60 DAGAR Under december genomfördes 85 procent av 30 Besök inom 7 dagar, Norrbotten* Norrbotten Kömiljarden och stimulansmedel för barn och unga med psykisk ohälsa Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kr (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar sammanlagt 180 mkr. Den senare ingår inte i kömiljards överenskommelsen, utan är en del av den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Medel fördelas i förhållande till landstingens storlek. MÅLUPPFYLLELSE FÖR KÖMILJARDEN 2014 Presta tionsersättningen baseras på andel faktisk väntetid/ genomförda förstabesök respektive operation/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent. Ett grundkrav är dock att andelen patienter som står och väntar på förstabesök respektive operation/behandling ska uppgå till minst 70 procent inom 60 dagar (dessa siffror redovisas inte här). I den nationella överenskommelsen för år 2014 har 988 mkr avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. För 2014 fördelades 684 mkr till de landsting och regioner som nådde målet; minst 70 procent av de genomförda förstabesöken respektive operation/behandling inom den specialiserade vården ska ha genomförts inom 60 dagar eller kortare. Återstående 284 mkr fördelades mellan de landsting där 80 procent eller mer har genomförts inom 60 dagar eller kortare. Avstämningar har gjorts månadsvis hela året och medlen har fördelats utifrån resultaten vid varje månadsavstämning, d v s landstingen tävlar om 1/12 av totalbeloppet varje månad. Totalt fick landstinget cirka 12,9 mkr för 2014. MÅLUPPFYLLELSE FÖR STIMULANSMEDEL, BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA 2014 Utifrån det genom- snittliga resultatet av den faktiska väntetiden för perioden januari-oktober delades totalt 180 mkr ut, varav 80 mkr för besök och 100 mkr för behandling/fördjupad utredning. För 2014 års överenskommelse gällde att minst 90 procent av barn och unga skulle få ett första besök inom 30 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare måste minst 80 procent av barn och unga ha fått fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar för att landstinget skulle få ta del av stimulansmedlen. Vid avstämning den 31 oktober nådde Norrbotten målen både avseende besök och fördjupad utredning/ behandling. Detta innebär cirka 7,9 mkr i stimulans medel för Norrbotten. Kiruna Vittangi Hälso- och sjukvård och tandvård i hela länet Kiruna Pajala Malmberget Vittangi Gällivare Jokkmokk Övertorneå Harads Sunderbyn Älvsbyn Arvidsjaur Gällivare Kalix Haparanda Boden Arjeplog Pajala Malmberget Överkalix Jokkmokk Råneå Övertorneå Överkalix Harads Luleå Kalix Haparanda Boden Piteå Arjeplog Sunderbyn Sjukhus Älvsbyn Arvidsjaur Hälsocentraler Tandvårdskliniker Råneå Luleå Piteå 100 km Sjukhus Hälsocentraler Tandvårdskliniker 100 km 29 Kunskap och förnyelse Perspektivet KUNSKAP OCH FÖRNYELSE är inriktat på hur landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse. Landstings fullmäktiges strategiska mål Konkurrenskraftig region Framgångsfaktorer Indikator Landstings styrelsens delmål Strategisk hållbar Regionens förutsättningar, behov och utmaning Andel som avslutar gymnasium inom 4 år utveckling ar är kända och styr utvecklingsarbetet. Det regionala strategiarbetet bidrar till att mål på nationell och europeisk nivå uppfylls. Regionen är synlig och aktiv Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Goda läsvärden och omdömen i mätningar av insatser/kanaler som nya tidningen Utsikt, fler Systematiserd omvärldsbevakning och påverkan som läser och gillar på Facebook m m: nationellt och internationellt utifrån regionens och verksamheternas prioriteringar. Andel som känner till 1177 telefoni Ökande och minst som riket Ökande och minst som riket Andel som känner till 1177 web Ett öppet System för långsiktig förnyelse och uppföljning Forskarutbildade, antal förhållningssätt av verksamheten men också för lärande och till utveckling och ständiga förbättringar. förändring Innovationer – produkter, tjänster, arbetssätt och Forskningspublikationer, antal processer – uppmuntras och införs. Kreativa miljöer och mötesplatser för interaktioner med flera aktörer. Pågående forskningsstudier (läkemedelsstudier), antal Tydlig styrning av Kunskap och ledning för att åstadkomma Struktur för bedömning och införande förnyelseinitiativ förändringar hos individer, team, organisationen och samhälle – förändringsledning. Välfungeran de struktur för bedömning och införande av ny kunskap och nya metoder. Målet har uppnåtts Trend k m k m f g i i Strategisk kommunikation. 90 % Med kulturens hjälp stärka, synliggöra och utveckla det som finns i Norrbotten. Långsiktig förnyelse Målupp fyllelse per december Mått för måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts 90 % Öka Öka Öka k m k m k m i i i i f i f i i Ja i Förbättring f Oförändrat g Försämring Sammanfattande måluppfyllelse för Kunskap och förnyelse Konkurrenskraftig region Landstinget arbetar långsiktigt i ett brett partnerskap med andra aktörer för att vara en konkurrenskraftig region. Basindustrin är av stor betydelse för länets konkurrenskraft men är också konjunkturberoende. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att diversifiera det norrbottniska näringslivet och därmed minska sårbarheten. Ett tecken på att regionen är konkurrenskraftig är att datacenterföretag väljer att etablera sig i länet. Länets tillgång till säker och miljövänlig el är en av konkurrensfördelarna. Andelen norrbottningar som avslutar gymnasiet inom fyra år är relativt oförändrad under de senaste åren. Andelen kvinnor följer riket medan andelen män som avslutar gymnasiet inom fyra år är lägre än riket. Detta skapar sannolikt olika förutsättningar för framtida möjligheter till arbete. Förutom den egna hälsan får det även konsekvenser för länets kompetensförsörjning. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar oavsett kön, men närmar sig inte riksnivån. Skillnaden mellan könen i andel med eftergymnasial utbildning har ökat successivt de senaste tio åren. Fler kvinnor än män i Norrbotten väljer eftergymnasial utbildning. Detta får sannolikt konsekvenser för framtida möjligheter till arbete, risk för sämre hälsa för männen och särskilda utmaningar för en hållbar utveckling. Norrbottens läns landsting fortsätter arbetet med att 30 vara synliga och aktiva. Nya digitala kanaler som Facebook används som ett komplement till traditionella för att föra ut nyheter, hälsotips och lediga jobb. Allt fler norrbottningar känner till sjukvårdsrådgivningstjänsten 1177 Vårdguiden men länet ligger fortfarande efter de andra länen i riket. Långsiktig förnyelse Forskningskompetens, vetenskaplig produktion och pågående studier är exempel på indikatorer på hur delmålet om ett öppet och stödjande förhållningssätt till utveckling och förnyelse uppfylls. Antalet forskarutbildade medarbetare har ökat, liksom antalet doktorander vilket förutsäger en fortsatt ökning av andelen forskarutbildade inom landstinget. Bland dem som har en doktorsexamen eller är på väg att doktorera är det ungefär lika många kvinnor och män. Antalet vetenskapliga publikationer låg 2014 i nivå med resultaten för år 2013 d v s 50-60 artiklar. Det visar att vetenskaplig produktion av våra forskare ligger på en stabil, förhållandevis hög nivå och är ett resultat av den allt mer utvecklade akademiska miljön med ökad forskningskompetens. Någon ökning av antalet pågående läkemedelsstudier har inte påvisats men här pågår aktiviteter. Delmålet för strategisk styrning av förnyelseinitiativ har ännu inte uppfyllts. En strategi för förbättringsarbete och innovation håller på att utarbetas. Där kommer införande och bedömning av förnyelsealternativ att ingå. Öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Nordnorge, norra Finland och norra Sverige knyts samman Tillsammans med Troms fylkeskommune och Oulo stad har Norrbottens läns landsting engagerat sig i att skapa långsiktiga förutsättningar för etablering av en flyg linje mellan de tre universitetsstäderna Oulu, Luleå och Tromsö under en stödperiod på fem år. Linjen skapar möjligheter för att utveckla näringslivet och ger ett utökat utbud med flygresor för privatpersoner. Norrbotten – en del av Arktis Klimatförändringar, säkerhetspolitik och naturresurser gör att hela världen är intresserad av utvecklingen i den geografiska makroregionen Arktis, där Norrbotten är en del. I maj anordnade landstinget en konferens med deltagare från hela Östersjöregionen för att visa på kopplingen mellan Östersjöregionen och Arktis. I syfte att stärka Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av Arktis har landstinget genom Tillväxtberedningen påbörjat en politisk dialog med utrikesdepartementet. Försenad programstart Den nya programperioden av Europeiska struktur- och investeringsfonderna sträcker sig från 2014 till 2020. Det handlar om regionala utvecklingsfonden, social fonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt havs- och fiskerifonden. Samordningen mellan fonderna ska öka för att komplettera varandra, nå bättre effekt och för att underlätta för de som ska genomföra pro jekten. Nytt för programperioden är även möjligheten att vidareutveckla framgångsrika projekt. Programmen försenades men godkändes i slutet av året. Regionen är synlig och aktiv Fler datacenter i regionen Tillväxten av nya datacenter i Norrbotten är i ett mycket expansivt skede. Förutom Facebooks första hall i Luleå som togs i drift 2013 har under 2014 ytterligare två bolag, KnC Miner och Hydro66, etablerat data center i Boden. Facebook har dessutom påbörjat bygget av den andra hallen i Luleå. Satsningarna bidrar till att diversifiera länets näringsliv. Marknadsföring på Facebook Under hösten 2014 har landstinget aktivt arbetat för att få fler ”gilla” på Norrbottens läns landstings officiella Facebook-sida. Från den 1 september till den 29 decem ber har antalet gillare mer än fördubblats, något som uppnåtts genom att marknadsföra inlägg. Den enskilda marknadsföringkampanj som gett mest gilla var en film om att landstinget behöver sommarvikarier, som mark nadsfördes under slutet av december månad. På landstingets officiella Facebooksida presenteras nyheter och hälsotips. Minst tre inlägg i veckan läggs ut. I oktober 2014 infördes en underavdelning för lediga jobb på sidan. Facebook ska ses som ett komplement till andra externa kanaler som webbplatsen nll.se, an nons i dagspress, hushållstidningen Utsikt med flera. Landstingets olika verksamheter har flera sidor på Facebook än den officiella. Exempelvis har både pro jektet Kraftsamling och föreläsningsserien Morgonrock egna sidor, men också mottagningar och hälsocentraler, exempelvis Laponias hälsocentral, Tolkcentralen och 31 Luleå ungdomsmottagning. Totalt nås drygt 11 000 personer. Ett öppet förhållningssätt till utveckling Norrbottens läns landstings engagemang i forskning, utveckling och innovation syftar till att ge invånarna en evidensbaserad hälso- och sjukvård i ständig för bättring. Innovationsverksamheten som tidigare bedrivits i projektform har nu etablerats som en ordinarie del av landstingets kunskaps- och förnyelsearbete. För att möta morgondagens behov av nya lösningar är innova tionsverksamhetens fokus att arbeta för ett tillåtande arbetsklimat och en innovativ kultur. Ett idéhante ringssystem har implementerats för att fånga upp alla bra idéer som medarbetare genererar. Verksamheten är under stark utveckling och arbetar i nära samverkan med forskningen inom landstinget samt regionens inno vationsnätverk och industri. Landstinget har nära och konstruktivt samarbete med regionens universitet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Den regionaliserade läkarutbild ningen från Umeå universitet som startade 2010 är nu helt genomförd. Utvärderingen av den första omgång en som examinerades visar att mer än två tredjedelar av studenterna väljer att stanna och göra sin AT i de landsting där man studerat. Det är ett mycket gott betyg och ger hopp om att studenterna fortsätter sina karriärer vid sin studieort. Att satsningen nu är fullföljd innebär att läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus är en del av Umeå universitet och en skylt har kommit upp vid entrén till sjukhuset. Kunskapsutvecklingen inom både medicin och teknik går fram med stormsteg. Därför är forskare, eller veten skapligt skolade medarbetare, viktiga för att ny kun skap ska omsättas i vården. Under 2014 delfinansierade landstinget 23 doktorandtjänster, två forskar-AT och en forskar-ST-tjänst. Landstinget beviljar medel för forsk ning och stor vikt läggs vid patientnära forskning och 32 de stora folkhälsosjukdomarna. Exempel på projekt som beviljats medel är OLIN-gruppens forskning kring astma och allergi, MONICA-studien som undersöker riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och Födelsekohort Norr-gruppens studier om immunologisk mognad och andra omgivningsfaktorers inverkan på utveckling av allergier hos barn. Antalet läkemedelsstudier inom landstinget är svårt att överblicka, men som i övriga Sverige är trenden ned åtgående. För att skapa bättre förutsättningar, under lätta genomförandet och göra det möjligt för patienter i Norrbotten att delta i studier, satsar landstinget på en regional plattform för kliniska studier i samverkan med de fyra norrlandstingen ”Forum Norr” (tidigare benämnd KBN, Klinisk behandlingsforskning i norr). Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Kunskapsstyrning är att utveckla stöd och styrsystem för att bästa tillgängliga kunskap ska användas vid mötet med patienten. Målet är ökad kunskap och förbättrade förutsättningar för evidensbaserat be slutsfattande som i förlängningen leder till förbättrad kvalitet, säkrare vård och effektivare resursanvändning. För att uppnå målet är fokus att arbeta med implemen tering av nationella riktlinjer och vårdprogram, skapa strukturer för ett ordnat införande av nya metoder (och utrangering av gamla) och att arbeta med ständiga förbättringar. Äldre personals kunskap och kompetens inom Folktandvården I EU-projektet Best Agers Lighthouses undersöktes vad som kan göras på arbetsplatser för att ta tillvara äldre personals kunskap och kompetens inför generations växlingen. Folktandvården, tillsammans med 11 andra partners i Östersjöområdet, arbetade under året för att ta reda på hur man kan underlätta för äldre att stanna kvar i arbetslivet. Projektet syftar till att ta vara på all personals potential, specifikt åldersgruppen 55+. Medarbetare Perspektivet MEDARBETARE är inriktat på hur landstinget ska agera för att bli en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser. Landstings fullmäktiges strategiska mål Attraktiv arbets givare Landstings styrelsens delmål Lika rättigheter och möjligheter Framgångsfaktorer Indikator Mått för måluppfyllelse Aktiva åtgärder så att mångfald främjas samt jämställda och jämlika villkor uppnås. JÄMIXindex 116 Verksamhet fri från trakasserier och kränkningar. Hållbart arbetsliv Effektiv och strategisk kompetensförsörjning. Antal bristyrken Trend f f Minska Förutsättningar för ett välfungerande ledarskap. Förutsättningar för ledarskap Målupp fyllelse per december 78 Aktivt med arbetarskap Dialog och samverkan Chefer som tillsammans med medarbetare utvecklar verksamheten och når uppsatta mål. Hållbart medarbetarengagemang (HME ) 78 Kontinuerlig dialog och samverkan om verksam hetens syfte, mål och behov. Hälsofrämjande miljö Förutsättningar för deltagande i förändring och utveckling av verksamheten. Upplevd hälsa 80 Frisknärvaro 75% k 75% m 3% k 3% m Aktivt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts Förbättring Oförändrat Försämring i f g Sammanfattande måluppfyllelse för Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå men det finns områden där ytterligare insatser måste vidtas. Det är ett långsiktigt arbete att förbättra måluppfyllelsen inom delmålen ”Lika rättigheter och möjligheter” samt ”Hållbart arbetsliv”. Landstinget har fastställt strategier och handlings planer för att strukturerat och likriktat arbeta inom områdena. Aktivt medarbetarskap Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå utifrån medarbetarnas perspektiv men mätningarna av frisknärvaro och sjukfrånvaro visare en negativ måluppfyllelse. Fortsatta insatser måste vidtas och ett hälsofrämjande fokus är nödvändigt för att på sikt förbättra måluppfyllelsen inom delmålen ”Dialog och samverkan” samt ”Hälsofrämjande miljö”. Landstinget kommer att utarbeta en handlingsplan för att åstadkomma en förbättrad hälsofrämjande miljö. g f g g Medarbetare i landstinget Vid årets slut 2014 hade landstinget 7 108 anställda, vilket är en ökning med 113 anställda jämfört med år 2013. Medelåldern för kvinnor är 47 år och för män 46 år. Medelsysselsättningsgraden är 96 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen heltidsarbetande har under året ökat från 85 till 86 procent. Personalomsättningen har under året minskat från 8 till 7 procent. Antal anställda 2013 Administration 739 767 Läkarsekreterare 312 316 4 81 82 1 432 423 -9 Kultur, turism och fritidsarbete Rehabilitering och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete 2014 Förändring 28 60 57 -3 Socialt och kurativt arbete 102 107 5 Tandvårdsarbete 500 494 -6 Teknikarbete 431 458 27 1 511 1 581 70 728 741 13 Vård och omsorgsarbete m m Läkare Sjuksköterskor 2 099 2 082 -17 Totalt 6 995 7 108 113 Gruppen ”Administration” består till hälften av chefer. Resterande del är handläggare och administratörer i verksamheten. Ökningen består främst av strateger/verksamhetsutvecklare och projektledare. ”Vård- och omsorgsarbete m m” har ökat med 70 medarbetare, ca 20 medarbetare i ”vårdnära service” och resterande del undersköterskor/skötare. Sjuksköterskor har minskat med 17. Det kan dels bero på svårigheter att rekrytera, dels på att andra yrkeskategorier har anställts i större omfattning. 33 Medarbetarundersökning Under året har ny leverantör för landstingets medarbe tarundersökning upphandlats. Resultatet av undersök ningen är därför inte helt jämförbart med tidigare års. Undersökningen genomfördes under hösten 2014 och svarsfrekvensen blev 77 procent. Undersökningen mäter upplevelsen inom områdena; landsting (attrak tivitet), ledarskap (närmaste chef), arbetsplats (enhet/ arbetsgrupp) och arbetssituation (individens egen situa tion). Resultatet presenteras på en skala från 1 till 100. Norrbottens läns landstings medarbetarresultat inom delområdena landsting, ledning, arbetsgrupp och arbetssituation, % 100 90 80 70 73 77 77 Arbetsgrupp Arbetssituation 60 50 55 40 30 20 10 0 Landsting Ledning Landstingets styrkor är att organisationen har mo tiverade medarbetare med starkt förtroende för sina chefer, medarbetare med ett gott bemötande mot pati ent och medborgare samt upplevelsen av att det finns förutsättningar för ett väl fungerande samarbete. Landstingets utvecklingsområden är bland annat att förbättra bilden av organisationen som en attraktiv ar betsgivare, att tydliggöra mål samt i större utsträckning arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Nästa medarbetarundersökning genomförs under hösten 2015. Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet handlar om att skapa goda arbetsförhållanden och ta vara på kompetens samt att främja ett öppet, tillgängligt och tillåtande klimat på arbetsplatsen. Landstinget har en värdegrund som vilar på respekten för människovärdet och de mänskliga rättigheterna. Landstinget mäter sitt jämställhetsarbete med hjälp av Nyckeltalsinstitutets nyckeltal JÄMIX® – tio indi 34 katorer läggs samman i ett index Jämix-index. Värdet för Norrbottens läns landsting har förbättrats något jämfört med föregående år, från 108 till 109. Det lång siktiga målet, 116, är inte uppnått. Hållbart arbetsliv Landstinget har upprättat en strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning. Divisionerna ska utifrån dessa genomföra aktiviteter relaterade till deras specifi ka rekryterings- och kompetensbehov. De yrken som landstinget har definierat som svår rekryterade överensstämmer med vad Sveriges kom muner och landsting (SKL) definierat som yrken där tillgången på en personalkategori är mindre än behovet sett över hela landet. Landstinget arbetar med utlands rekrytering av framförallt läkare men även sjuksköter skor från andra länder är aktuella. Rekrytering av pato loger har under året lösts genom entreprenad. Denna åtgärd gör att antalet bristyrken har reducerats. Antalet bristyrken är idag åtta och förväntas minska ytterligare via ett strukturerat arbetssätt. Chefernas upplevelse av sina förutsättningar att vara ledare inom landstinget är positiva, värdet är 76. Mest positiv är cheferna till att deras befogenheter överensstämmer med chefsuppdraget. Det som behöver förbättras är chefernas möjlighet att ”lägga tid på rätt saker”. Av de chefer som besvarat medarbetarunder sökningen är det ca 79 procent som deltagit i något av landstingets chefs- och ledarskapsprogram. Dialog och samverkan I landstingets årliga medarbetarundersökning utvärde ras också arbetsgivarpolitiken med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Med hjälp av ett HME-index kan landstingen jämföra sig med varan dra vad gäller motivation, styrning och ledarskap. År 2014 var värdet för Norrbottens läns landsting 76 av ett index på 100. Jämfört med andra landsting och regioner är det ett bra resultat. Värdet anger hur väl medarbet arna upplever motivation inom arbetet, förstår hur det egna arbetet bidrar till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse (styrning) samt upplevelsen av orga nisationens och ledarskapets bidrag till detta arbete (ledarskap). Förväntade pensionsavgångar med antagandet pensionsålder 65 år, 2015-2024 100 80 60 40 20 0 2015 (125) Administration 2016 (178) 2017 (224) Tandvårdsarbete 2018 (233) Läkare 2019 (228) Sjuksköterskor 2020 (222) 2021 (239) Rehabilitering/förebyggande arb 2022 (234) 2023 (203) Vård/omsorg mvm 2024 (203) Övrig personal Pensionsavgångar 2015-2024. År 2015 är de förväntade pensionsavgångarna ca 125 stycken. Nästkommande år ökar antalet till knappt 180. Flest pensionsavgångar finns bland administratörer och de som arbetar med vård och omsorg samt rehabiliterings-/förebyggande arbete. För att förbättra resultatet ytterligare kommer landstinget att prioritera styrning och uppföljning. Sambandet mellan den enskildes aktiviteter, arbets platsens mål och landstingets mål ska tydliggöras. Ett så kallat medarbetarindex visar hur arbetstill fredsställelsen upplevs. Resultatet år 2014 var 74 på övergripande nivå, värdet är lika mellan könen. Det resultatet är jämförbart med övriga landsting och regioner. Utmaningen för landstinget är att arbeta med attraktivitet som arbetsgivare. Att få medarbetare att vara ambassadörer, det vill säga vara stolta förebilder internt, och att vara ansiktet utåt och kunna rekom mendera landstinget som arbetsgivare. Män är mer positiva till landstinget som attraktiv arbetsgivare, 57 för män och 55 för kvinnor. Hälsofrämjande miljö Det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet ger förutsätt ningar för ett aktivt medarbetarskap. Landstinget uppmuntrar deltagande i förändring och utveckling av verksamheten. Arbetsgivare och arbetstagare ska i samverkan systematiskt förbättra arbetsmiljön så att denna bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. I medarbetarundersökningen 2014 fick anställda värdera sitt allmänna hälsotillstånd. Resultatet blev ett värde på 78 för landstinget som helhet, kvinnor 78, män 79. Förbättringspotential finns och landstinget ska fortsättningsvis uppmuntra och ge verksamheten förut sättningar att arbeta såväl hälsofrämjande, förebyggan de samt efterhjälpande. Målet för sjukfrånvaro nås inte. Sjukfrånvaron är 5 procent på landstingsnivå, kvinnor 5,4 och män 3,4. Sjukfrånvaron har ökat något från föregående år med 0,2 procentenheter totalt och störst är ökningen för män med 0,4 procentenheter. Det är främst sjukfrån varon över 90 dagar som ökar för både kvinnor och män. Fler diagnoser med långvariga sjukdomstider kan konstateras. Frisknärvaron är 65 för landstinget som helhet, kvin nor 63 och män 76*. Målet är inte uppnått men det är trots det ca 5 100 medarbetare som har färre än sex sjukfrånvarodagar under ett år. Sjukfrånvaro per kön och åldersintervall (i procent) 2012 2013 2014 4,5 4,8 5,0 35,4 38,5 40,3 2,9 3,1 3,4 Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro + 60 dgr* Sjukfrånvaro män Sjukfrånvaro kvinnor 4,9 5,2 5,4 Sjukfrånvaro - 29 år 2,7 3,2 3,7 Sjukfrånvaro 30-49 år 4,1 4,5 4,4 Sjukfrånvaro + 50 år 5,2 5,5 5,6 * Lång sjukfrånvaro (+60 dgr) uttryckt i % av den totala sjukfrånvaron Andel friska medarbetare senaste 12 månaderna (i procent) NLL Kvinnor Män 2014 65 63 76 2013 68 66 76 2012 68 66 77 Andel medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro = upp t o m sjukdag 5 Arbetstidslagen – övertid Landstinget arbetar för att undvika att övertidsarbetet överstiger 300 timmar per år för läkare och 200 timmar per år för övriga yrkesgrupper. Under 2014 var det 58 män och 22 kvinnor i sjuksköterskegruppen som hade övertid på mer än 200 timmar, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år. I läkargruppen hade 14 män och 3 kvinnor mer än 300 timmars övertid. Det är nödvändigt att arbeta brett med bemannings problematiken för sjuksköterskor med särskild tyngd på sommarmånaderna. Några konkreta åtgärder är projektet ”Vårdnära service” (se sid 24) samt skapandet av en bemanningsenhet för att underlätta rekrytering arbetet. Övertiden kommer att följas upp under 2015, dessutom kommer ett fortsatt arbete med tidig samord ning och planering att genomföras. Yrkeskategori övertid 2014 2013 2012 Läkare > 300 timmar 17 19 29 80 45 59 Sjuksköterskor > 200 timmar 1 1) uppgifterna avseende sjuksköterskor redovisas inkl. sökta dispenser * Frisknärvaro mätningen/värden har korrigerats på landstingsnivå (exkuldering av dubbla anställningar) Korrigeringen har inte någon betydelse för jämförelsen med föregående period. 35 Ekonomi Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet. Landstings fullmäktiges strategiska mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Framgångsfaktorer Landstings styrelsens delmål Positivt resultat Alla divisioner redovisar minst ett noll med 2 procent av resultat. verksamhetens nettokostnad Indikator Mått för måluppfyllelse Landstingets resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad, procent (fr o m 2015). 2,0 Andel divisioner som visar positiva resultat, 100 procent Nya metoder och Det finns system för införande av nya verksamheter arbetssätt och verksamheter. införs med med vetna beslut Ska utvecklas Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån Strukturjusterad kostnad för hälso- och sjukvård (exklusive primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktu reringskostnader)* Landstingets kostnader följer intäkts utvecklingen. Tillgängliga resurser nyttjas kostnads effektivt. Kostnadsytterfall, slutenvård Trend g g g g Nå standardkostnaden Kostnadsutveckling personalkostnader och Öka max enligt löneavtal inhyrd personal exklusive pensioner Kostnadseffektiv Ökad fokusering på effektivitet i processer Kostnad per producerad DRG poäng verksamhet na för att skapa kostnadseffektivitet och för exklusive ytterfall och psykiatri enligt KPP-databasen** att klara av framtidens krav. Måluppfyllelse per december Inte överstiga kostnaden i KPP databasen för länsoch länsdelssjukhus i riket 2% Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Alla enligt läkemedelskommitténs uppföljnings parametrar f Värde på läkemedel som kasseras per år i läkemedelsförråden g Lägre än 300 tkr * Kostnaden för NLL är 22 347 kr. Uppgift om standardkostnad är ej tillgänglig ** DRG=Diagnosrelaterade grupper, KPP=Kostnad per patient – Uppföljning per verksamhetsområde och process Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Förbättring Oförändrat Försämring i f g Målet har inte uppnåtts Sammanfattande måluppfyllelse för Ekonomi En ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Landstingets resultat för 2014 är negativt med 37 mkr. Divisionerna har ett sammanlagt underskott på 280 mkr. Av landstingets sex divisioner har tre negativa resultat. Då den ekonomiska utvecklingen sedan tidigare är känd hos landstingsfullmäktige har styrelsen tidigare fått i uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för intäktsökning och kostnadsreduktion inom nedanstående områden: • Rationalisering och effektivisering • Riktade åtgärder • Prioritering bland nyinvesteringar • Genomförande av strukturella åtgärder • Prioritering bland nya och planerade verksamheter • Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel För att uppnå fullmäktiges mål måste landstinget ha förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningar som gäller och samtidigt ha fokus på resultat för kund/patient. För att få en effektiv verksamhet måste kliniska resultat, tillgänglighet, kostnader, erfarenheter och nöjdhet värderas i ett sammanhang. Inom verksamheterna pågår arbete med att beskriva och följa processer. Inom hälso- och sjukvården finns ett stort antal dokumenterade processer som är målsatta enligt värdekompassen. Även inom övriga verksamheter finns många processer som är dokumenterade och målsatta. Arbetet med processer är ett led i att få en effektiv verk samhet. För mer information kring mål och måluppfyllelser hänvisas till avsnittet finansiell analys. Kostnadseffektiv verksamhet Upphandling och avtal Vägen till framgång för att kunna sänka kostnaderna för material och tjänster är att upphandla avtal i kon kurrens, avropa från de upphandlade avtalen samt att bevaka avtalens prisutveckling. 36 För att kunna följa upp effekten av utvecklingsarbetet för en ekonomi i balans mäts följande indikatorer: 1 Täckningsgrad (%) – möjligheten att beställa från upphandlade avtal 2 Avtalstrohet (%) – andel avrop som gjorts från upphandlade avtal Resultat av genomförda mätningar för 2014 är: 1 Täckningsgraden för kategorierna Medicintekniska produkter (43,6 %) och Medicinteknisk utrustning (36,4%). 2 Avtalstrohet för kategorin Inhyrd vårdpersonal (68,3%) Kostnadseffektiv produktion Resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå målen för verksamhet och ekonomi. Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produk tivitet och kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglighet och hög patienttillfredsställelse. KPP (kostnad per patient) är en metod för beräkning av sjukvårdskostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. DRG (diagnosrelaterade grupper) innebär förenklat en viktning av olika åtgärder/sjuk domstillstånd för att kunna göra jämförelser mellan olika verksamheter. Tillsammans utgör KPP och DRG ett instrument för verksamhetsbeskrivning som alltmer används inom sjukvården för att visa vad man producerar och till vilken kostnad men även resursför brukningen för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnosgrupper etc. Målet i Landstingsplan 2014 är att kostnaden per DRG-poäng, för landstinget totalt eller per sjukhus, inte ska överstiga kostnaden i den nationel la KPP-databasen för läns- och länsdelssjukhus. Kostnad per DRG-poäng för slutenvård jämfört med nationella KPPdatabasen (exkl ytterfall och psykiatri), per sjukhus (%) NLL 2013 NLL 2012 KPP-databas läns- och länsdelssjukhus 140 120 100 80 60 40 20 0 Gällivare Kalix Kiruna Sunderby Piteå NLL ten har en marginell produktivitetsökning under 2013 till följd av fler besök. Minskad produktivitet har medfört att den genom snittliga produktionskostnaden för somatisk slutenvård har ökat och är, sammantaget för alla länets sjukhus, 3 procent (ca 48 mkr) högre än genomsnittet för länsoch länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. Sunderby sjukhus ligger 2 procent högre än riket och det är främst de medicinska verksamheterna som har en högre kostnadsnivå. Även vid Kiruna sjukhus har produktiviteten minskat till följd av färre vårdtillfällen, samtidigt som kostnad erna har ökat. Uppbyggnaden av högre kompetens i första linjens jour på akutmottagningen är en del av förklaringen till ökade kostnader. Vid Gällivare sjukhus har produktiviteten ökat något och ökningen återfinns inom de kirurgiska verksam heterna och barnsjukvården. En jämförelse av sluten vård för 2013 visar att sjukhusen i Gällivare och Kiruna fortfarande har en högre genomsnittlig produktions kostnad än snittkostnaden för läns- och länsdelssjukhus i nationella KPP-databasen. Framför allt gäller det medicin/rehab-verksamheterna i Gällivare och i Kiruna och barnsjukvården i Gällivare. För flera av verksam heterna är det låga produktionsvolymer som förklarar högre genomsnittliga produktionskostnader. I jämförelse med de nationella kostnadsnivåerna ligger Piteå sjukhus lägre. Den planerade ortopediska verksamheten i Piteå ligger på en lägre nivå jämfört med andra sjukhus och det förklaras med att verksam heten i Piteå enbart består av planerad verksamhet. Andelen dyra vårdtillfällen, så kallade kostnadsytter fall, är på nivån 4-6 procent på våra sjukhus förutom Kiruna sjukhus där de utgör 14 procent. På Sunderby sjukhus är andelen 4,2 procent vilket är i nivå med riks genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus, 3,9 procent. En del av förklaringen till dyra vårdtillfällen är långa vårdtider och en orsak är att vårdplatserna upptas av medicinskt färdigbehandlade patienter då vissa kom muner har svårigheter att ta hem sina patienter. Läkemedel Under 2013 har produktiviteten inom somatisk slutenvård i Norrbotten fortsatt att minska med ca 30 mkr. Förklaringen är färre vårdtillfällen (-2,6 procent) och lägre vårdtyngd (-0,5 procent) samtidigt som kost naderna ökat (1 procent efter hänsyn till prisökningar). Beloppsmässigt har Sunderby sjukhus den största pro duktivitetsminskningen (ca 20 mkr) medan den pro centuellt största minskningen är på Kalix sjukhus (3,7 procent). Nästan samtliga kliniker på Sunderby sjukhus har minskad produktivitet främst med anledning av färre vårdtillfällen. Stängningen av operationsverk samheten vid Kalix sjukhus efter sommaren 2012 har inneburit färre vårdtillfällen men kostnaderna har inte minskat i samma omfattning. Även Piteå sjukhus har tappat produktivitet som en effekt av färre vårdtillfäl len och mindre vårdtunga patienter, främst på kliniken medicin/rehab. Den somatiska öppenvården i Norrbot Det finns ett antal läkemedelsmått och mål uppsatta för landstingets verksamheter. Resultaten för 2014 är oför ändrade jämfört med föregående år, det vill säga målen har inte nåtts. En översyn av mått och mål är påbörjad för att utvärdera och uppdatera dem med förhopp ningen att de därefter ska kunna användas mer aktivt i verksamheterna. Värdet på läkemedel som kasseras från läkemedels förråden mäts under två perioder per år. Vid den senaste mätningen, i september 2014, kasserades ett kostsamt läkemedel vilket medförde att resultatet för denna period har försämrats jämfört med förra perio den. Kostnadsökningen för kasserade läkemedel hand lar således inte om någon volymökning utan på denna specifika och avvikande händelse. Målet för detta mått (lägre än 300 tkr) kvarstår således till kommande år i oförändrad form. 37 Vårdprocesser I landstinget har flera av verksamheterna börjat kartlägga sina vårdprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest resurskrävande vårdprocesserna ska ligga i nivå med kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och länsdelssjukhus. För flertalet av de stora vårdprocesserna ligger kostnaderna i nivå med eller är lägre än kostnaderna i den nationella KPP-databasen, se diagram nedan. För de processer som har en genomsnittskostnad som överstiger riket är förklaringen att medelvårdtiden är längre än genomsnittet i riket. Höftfrakturer, volymutveckling NLL Kostnad/vårdkontakt för Länssjukvårdens 13 mest resurskrävande vårdprocesser jmf med nationella KPPdatabasen 2013, % 600 250 NLL Länssjukvård Förekomsten av höftfraktur ökar med stigande ålder. Medelåldern för patientgruppen i Norrbotten är 81 år (riket 83 år) och många av patienterna har ett flertal komplicerande sjukdomar. I regel uppstår frakturen vid ett så kallat lågenergitrauma vilket innebär att patienten faller från sittande, stående eller gående läge och de flesta faller inomhus. Tidigare kunde en höftfraktur betyda slutet på ett självständigt liv men ett snabbt omhändertagande, ny operationsteknik, bättre omvårdnad och rehabilitering har lett till en snabbare återhämtning hos denna patientgrupp. KPP databas läns-/länsdelssjukhus 500 200 400 150 300 200 100 100 50 Vaginal förlossning SY Vaginal förlossning Gve Prim ledprot höft SY Prim ledprot höft Gve Prim ledprot höft Pe Op höft/lår ej stor led >17 SY Op höft/lår ej stor led >17 Gve Prim ledprot knä/fot Gve Prim ledprot knä/fot Pe Coloncancer SY Coloncancer Gve Op fotled underben öarm >17 SY Gve Op fotled underben öarm >17 Pe Op fotled underben öarm >17 Nyfödd 1500-2499 g SY Nyfödd 1500-2499 g Gve Nyfödd >2499 g SY Nyfödd >2499 g Gve Katarakt SY Katarakt Gve Katarakt Pe Kejsarsnitt SY Kejsarsnitt Gve Op uter/adn vid benign sjd SY Op uter/adn vid benign sjd Gve Andra armop SY Andra armop Gve Andra armop Pe Blindtarm SY Blindtarm Gve Obesitas SY 0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kostnad per vårdtillfälle, operation höftfraktur (antal vårdtillfällen 2013), kr 90000 2011 2012 2013 80000 70000 Kostnad/vårdkontakt för Närsjukvårdens fyra mest resurskrävande vårdprocesser jmf med nationella KPP-databasen 2013, % 60000 200 NLL Länssjukvård KPP databas 50000 150 Gällivare (112) Sunderbyn+Piteå (413) KPP-databas (7083) 100 Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock KA GE PE KX KX Lunginflammation SY PE Lunginflammation KA Lunginflammation GE Lunginflammation Hjärtinfarkt SY Lunginflammation Hjärtinfarkt KX SY Hjärtinfarkt Stroke Hjärtinfarkt KX PE Stroke PE Hjärtinfarkt Stroke GE KA Stroke GE Stroke SY 0 KA 50 Höftfraktur Höftfraktur är en av de mest resurskrävande processerna i landstinget och inom den ortopediska verksamheten. Under 2013 gjordes drygt 500 höftfrakturoperationer till en kostnad av 46 mkr. Antalet operationer har ökat med ca 50 procent de senaste åren i Norrbotten. 38 I Sunderbyn utförs drygt 400 höftfrakturoperationer och den genomsnittliga kostnaden för ett vårdtillfälle är 84 051 kr vilket är 16 procent högre än genomsnittet för riket (läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen). I Gällivare utförs drygt 100 operationer och den genomsnittliga kostnaden för ett vårdtillfälle är 77 696 kr vilket är 7 procent högre än för riket. Den högre genomsnittliga kostnaden i Sunderbyn förklaras av att frakturpatienter från Piteå opereras i Sunderbyn och eftervårdas i Piteå. Dessa patienter har en medelvårdtid på 10,9 dagar. Kostnaden för Sunderbyn inkluderar kostnaden för eftervården i Piteå. Frakturpatienter som slutvårdas vid ortopedkliniken i Sunderbyn har en medelvårdtid på 8,1 dagar att jäm föra med 6,6 dagar i Gällivare. Enligt kvalitetsregistret Rikshöft finns det ett samband mellan medelvårdtid och andel utskrivna till ursprunglig boendeform. Ofta hänger korta vård tider samman med att patienterna överförs till annan intermediär vårdform innan patienten återvänder till ursprunglig boendeform. Andelen utskrivna till ursprungligt boende är 51 procent för Sunderby sjukhus och 45 procent för Gällivare sjukhus, att jämföra med 52 procent för riket i genomsnitt (år 2013). Kostnaden per vårdtillfälle har ökat de senaste tre åren trots att medelvårdtiden har minskat. I Norrbotten är förklaringen ökade kostnader för omvårdnad och operation. Medelvårdtid, operation höftfraktur, år 10 2011 2012 2013 8 6 4 2 0 Gällivare Sunderbyn+Piteå KPP-databas Kvinnor drabbas oftare än män av höftfraktur och de drabbade kvinnorna är äldre än männen vilket beror på att kvinnor har en högre medellivslängd och att kvinnor har en ökad tendens till osteoporos (WHO2011). I Norrbotten utgör 66 procent av höftfrakturerna kvinnor och medelåldern är 82,4 år jämfört med 77,4 år för män. Genomsnittskostnaden för kvinnor (83 465 kr per vårdtillfälle) är något högre än för män (81 224 kr per vårdtillfälle) och förklaras av längre medelvårdtid för kvinnor, 8,5 dagar jämfört med 8,1 dagar för män. Ca 50 procent av kostnaden för ett vårdtillfälle utgörs av omvårdnad. Kostnad 2013 höftfraktur, uppdelad på kostnadsslag och kön, kr 90000 80000 Röntgen/Lab Postoperation Intensivvård Uppvakning Material Operation Omvårdnad Öppenvård 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Män Kvinnor I kvalitetsregistret Rikshöft följs ett antal kvalitets indikatorer. Operation inom 24 timmar I många studier har det framkommit att fördröjning till operation ökar lidandet, komplikationerna och mortaliteten hos denna patientgrupp och därför har vi i Sverige som mål att göra dessa operationer inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus. I Norrbotten är genomsnitts- tiden 21 timmar vilket är något bättre än genomsnittet i rikets 21,8 timmar. Genomsnittstiden till operation i Norrbotten är något längre för män (22,4 timmar) än för kvinnor (20,3 timmar). Protesoperation vid höftfraktur Tidigare har cervikala höftfrakturer, brott på lårbenshalsen och där benet vridits ur läge, vanligen behandlats genom spikning, så kallad osteosyntes. Denna operationsmetod har en hög frekvens av komplikationer. Olika studier visar att insättning av höftprotes vid höftfraktur ger ett betydligt bättre resultat, med mindre än 10 procent misslyckade fall, jämfört med 40–50 procent efter osteosyntes. I Sverige har behandlingsmodellen ändrats det senaste decenniet och målet är att 65–70 procent av patienterna med cervikal höftfraktur bör opereras med höftprotes. I Norrbotten opereras 67,9 procent vilket är något högre än riks genomsnittet på 65,5 procent. Läkemedel mot benskörhet efter fraktur Osteoporos eller benskörhet är en sjukdom som gör att benstommen förlorar en del av sin styrka. Framförallt kvinnor drabbas. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Läkemedelsverket har i flera genomgångar under senaste åren konstaterat att läkemedelsbehandling av äldre med osteoporos och frakturer är väl dokumenterad och behandlingen minskar risken att få fler frakturer. Nationellt följs en indikator som visar andelen frakturdrabbade kvinnor som efter sjukhusvård behandlades med läkemedel mot benskörhet. I Norrbotten behandlades 10,6 procent jämfört med riket i genomsnitt 15,1 procent. Det finns i Socialstyrelsens riktlinjer i nuläget inga målnivåer eller rekommendationer, men de flesta vetenskapliga studier i sammanhanget anger att 60–70 procent av patienter med hög risk för fragilitetsfraktur bör behandlas med benspecifika läkemedel. Under året har en osteoporosmottagning öppnats på Sunderby sjukhus och nya riktlinjer för osteoporos är nyligen upprättade. Under 2015 påbörjas ett arbete med att identifiera riskpatienter inom ramen för så kallade frakturkedjor. Stroke Stroke är en av våra folksjukdomar. Under 2013 drabbades 258 män och 330 kvinnor i Norrbotten. De vårdades under totalt 6 172 vårddygn vid länets samtliga sjukhus. Kostnaden uppgick till 39,5 mkr vilket motsvarar 6 400 kronor per vårddag för denna patientgrupp. Analysen baseras på ett antal indikatorer i Öppna jämförelser samt egna jämförelser mellan klinikerna vad gäller kostnad per DRG-poäng, medelvårdtid och kostnad per vårdtillfälle. Processarbetet har bland annat varit inriktat på att Följa riktlinjer att vård i akutfasen ska bedrivas på strokeenheter. Vårdinsatserna ska ges av ett multidisciplinärt team utifrån omedelbar mobilisering och tidig rehabilitering av patienten. 39 Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke. Hur effektiv bemanningsplaneringen är på avdelningen. Kostnad per DRG-poäng och medelvårdtid 2013 för strokevården i länet, jämförelse mellan sjukhusen (kr/år) 80000 Ge Mere Kx Med Sy Gerr Ka Mere Pe Mere vårdavdelningen. Skillnaderna förklaras av olikheter i vårdprocessen samt skillnader i bemanningsplaneringen. Kostnaderna för radiologiska undersökningar och laboratorietjänster är i förhållande till omvårdnadskostnaderna måttliga och varierar inte i någon större omfattning. Kostnad per vårdtillfälle uppdelat på kostnadsslag 2013, jämförelse mellan sjukhusen i länet och könsuppdelat 100000 Lab Intensivvård Operation Röntgen Omvårdnad Öppenvård 90000 40000 80000 70000 60000 50000 Medelvårdtiden för stroke 2012 och 2013, jämförelse mellan sjukhusen och i förhållande till riket 14 2012 2013 12 30000 20000 Sy Gerr M Sy Gerr K Kx Mere M Kx Mere K Pe Mere M 0 Pe Mere K 10000 Ka Mere M Cirklarnas storlek visar volymen på antalet vårdtillfällen och axlarna beskriver medelvårdtid och kostnader per DRG-poäng för klinikerna. Som framgår finns ett samband mellan vårdtidens längd och kostnaderna per DRG-poäng. 40000 Ka Mere K 14 Ge Mere M 7 Ge Mere K 0 Kvinnorna i länet har högre omvårdnadskostnader jämfört med männen utom i Piteå där omvårdnadskostnaden mellan könen är tämligen lika. Männen har däremot högre kostnader för IVA vilket är genom gående för länet. 10 Andel strokepatienter som efter 12 månader säger att behovet av rehabilitering är tillgodosett, 2012 (%) 8 6 100 4 90 80 2 70 0 Ge Mere Ka Mere Pe Mere Kx Mere SY Gerr Snitt NLL KPP-databas 60 50 40 Medelvårdtiden är högre i Norrbotten i jämförelse med snittet för riket (KPP-databas). Det råder variationer mellan åren men det skiljer som mest 5,4 dagars medelvårdtid mellan de olika klinikerna för 2013. I Piteå har medelvårdtiden minskat kraftigt. 80000 70000 10 0 Ge Mere Ka Mere Pe Mere Kx Mere SY Gerr Snitt NLL KPP-databas Aktiviteter vid Piteå älvdals sjukhus 60000 50000 40000 30000 20000 Det råder en stor variation i länet vad gäller kostnaderna för ett vårdtillfälle. Den största delen av kostnaderna härrör från personalkostnaderna på Kiruna Oskarshamns sjukhus Sunderbyn Gällivare Kalix KPPdatabasen Skellefteå lasarett Sundsvalls sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Piteå 10000 40 20 Som framgår av ovanstående bild varierar värdet över länet där sjukhusen i Gällivare och Sunderbyn har lägre andel patienter som anger att behovet av rehabilitering är tillgodosett. Kostnad per vårdtillfälle 2013 för strokevården i länet, jämförelse mellan några sjukhus i riket 0 30 Som en konsekvens av långa vårdtider och ständiga överbeläggningar med negativ påverkan på arbetsmiljön infördes nya arbetsrutiner på strokeenheten i Piteå. Målsättningen var att, utifrån ett vårdprocesstänkande, ge patienterna en mer kvalitativ och jämlik vård samt att använda patienternas vårdtid på ett så effektivt sätt som möjligt. Målsättningen var också att i ett tidigt skede involvera patienten och anhöriga i vårdprocessen. Strokeenheten följer en checklista på vilka rutiner som ska följas vid vårdtillfället inklusive vid in- och utskrivning. En aktiv plan görs över den dagliga planeringen runt patienten och alla legitimerade kompetensområden har ett eget ansvar att utreda sin del av patien- tens behov. Varje dag sätts ett kort- och långsiktigt mål upp och den förväntade vårdtiden bestäms. Kostnadsytterfallen och Strokeregistret granskas regelbundet vilket är till stor hjälp för att se vad som kan förbättras och vad som förlänger patienterna vårdtid. Genom att använda konceptet ”förstärkt utskrivning” minskas risken för återinläggningar. Ett nära samarbete med öppenvårdsrehabiliteringen sker för att säkra att patienten ska få rehabilitering i öppenvården efter utskrivning. Även på öppenvårds rehabiliteringen har man effektiviserat rehabiliteringsprocessen för att kunna erbjuda fler patienter rehabilitering och utan dröjsmål. En mer effektiv öppenvårdsrehabilitering medför att vårdbehovet kan kortas med upp till en eller ett par veckor. Det fortsatta arbetet Utgångspunkten i det fortsatta arbetet i länet är att den klinik som har den effektivaste delprocessen ska vara referenspunkt och sprida goda exempel till övriga kliniker i länet. Därför görs kontinuerlig uppföljning i Riksstroke-registret för att kunna sätta in rätt åtgärder på enheterna. Teamarbetet på strokeenheterna ska stärkas för att få en bättre samplanerad vård. Vidare ska planeringen /vårdprocessen ses över bland annat vad gäller bedömningen av patienten vid ankomst, teamgemensam planering för vårdtiden och hemgången samt ge anhöriga större möjligheter till delaktighet. 41 Vårdkonsumtion Konsumtion av vård Utfall december 2014 – andel kvinnor – andel män Utfall december 2013 – andel kvinnor – andel män Ändring % 2014/2013 - 3,9 % Vårdtillfällen 39 950 21 128 18 822 41 565 22 094 19 471 Läkarbesök 559 223 308 438 250 785 567 981 313 134 254 847 -1,5 % Övriga vårdgivarbesök 740 993 433 739 307 254 741 164 434 428 306 736 -0,02 % Källa: Datalagret Under tiden december 2013–december 2014 har vård konsumtionen i länet minskat när det gäller antalet vårdtillfällen (-3,9 %). Antalet läkarbesök har minskat med -1,5 procent, besök till övriga vårdgivare har minskat marginellt. Kvinnor konsumerar vård i högre utsträckning än män. Kvinnor står för 55 procent av läkarbesöken och 59 procent av besök hos övriga vårdkategorier, bägge åren. Konsumtion av vård 2014 december 2013 december Ändring % 2014/2013 Primärvård 326 966 335 659 -2,6 % Somatik 219 615 220 349 - 0,3 % Läkarbesök Psykiatri Totalt 12 642 11 973 5,6 % 559 223 567 981 -1,5 % 1 983 2 020 -1,8 % 35 194 36 671 -4,0 % 2 773 2 874 -3,5 % 39 950 41 565 -3,9 % Vårdtillfällen Primärvård Somatik Psykiatri Totalt Källa: Datalagret 42 Den största delen av Norrbottningarnas läkarbesök sker i primärvården, cirka 58 procent av samtliga läkar besök. Cirka 39 procent av läkarbesöken skedde i den somatiska vården. Minskningen av antalet läkarbesök ses inom primärvård och somatik, samtidigt som psykiatri ökar antalet läkarbesök. När det gäller antalet vårdtillfällen har dessa minskat inom såväl primärvård, somatik och psykiatri, vilket förklaras av att vårdplatser har stängts ner på grund av personalbrist. 43 Prioriterade utvecklingsområden Vårdtunga individer Länets hälsocentraler arbetar med att identifiera patienter med förväntat stort behov av sjukvårds- och omsorgsinsatser för att kunna sätta in lämpliga åtgärder. Arbetsprocessen Förstärkt utskrivning har införts vid en eller flera vårdavdelningar på länets sjukhus, för att ge trygga utskrivningar och motverka oplanerade återinskrivningar. Arbetsprocessen Trygg hemma som fokuserar på att identifiera personer som är i behov av stärkta insatser i öppenvård för att motverka onödiga inskrivningar på sjukhus, är under införande vid länets hälsocentraler i samverkan med kommunerna. Ett försök att införa en ökad andel aktiva åtgärder av ambu lanspersonal vid akut utryckning till äldre personer, i syfte att minska onödiga transporter till akutmottagning, har påbörjats i Kalix och Luleå/Boden. Personer med missbruk/beroendeproblematik En överenskommelse om samarbete inom missbruksoch beroendevård är framtagen mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten och antogs med tillämpning från och med 1 oktober 2014. Överenskommelsen omfattar etablering av ett Beroendecentrum för hela länet. Missbruks- och beroendeenhetens uppdrag utvidgas till att gälla hela länet. Personer med psykisk ohälsa/sjukdomar Landstinget och kommunerna har under 2014 beslutat om en Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan kommuner och landsting i Norrbottens län. Inventering av individer yngre än 25 år som har kontakt med vuxenpsykiatrin samt personer med psykiatriska diagnoser (psykos samt bipolär) är utförda 44 under året. Insatserna riktade mot dessa grupper är en del av den statliga PRIO-satsningen och avgörande för verkställande av insatserna är hur rekrytering av läkare och sjuksköterskor inom psykiatrin lyckas. Inventering av tvångsvården pågår. Utredning av vårdprocessen för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatrisk problematik är påbörjad under hösten 2014. Under hösten har riktade insatser påbörjats för att korta köerna för målgruppen. Palliativ vård Den specialiserade palliativa vården har kompetensmässigt stärkts, framför allt inom de konsultativa verksamheterna i länet. Möjlighet till god palliativ vård på en allmän nivå är dock ojämlik då kunskapen i allmän palliativ vård varierar hos den vårdpersonal patienterna möter. Den nya webbaserade utbildningen i allmän palliativ vård har påbörjats och erbjuds på bred front under kommande år. Under 2015 förväntas palliativ medicin bli en subspecialitet på nationell nivå, vilket skulle kunna underlätta rekrytering av läkare på vakanta tjänster och höja den generella kompetensnivån inom både slutenvård och primärvård. Införandet av regiongemensamma sökord i pallia tiva patienters journal är påbörjat. Syftet med dessa är att säkra informationsöverföring vid byte av vårdenhet inom länet och vid regionvård samt att underlätta för ansvarig läkare att dokumentera och kommunicera vårdens mål och inriktning. Resultatet från Svenska Palliativregister visar på ett behov av förbättrat vård innehåll för de palliativa patienterna bland annat avseende smärtskattning och brytpunktsamtal. Registreringen i registret är låg, endast 59 procent av dödsfal- len, oavsett huvudman, har rapporterats under 2014. Antalet i VAS dokumenterade brytpunktsamtal har ökat under året. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård Implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder pågår med särskilt fokus på utvalda riskgrupper. De preventiva insatserna ska ses som ett långsiktigt arbete för att förbättra folkhälsan. Hälsocentralerna erbjuder hälsosamtal med länets 30, 40, 50 och 60-åringar enligt ett koncept från Folkhälsocentrum. Deltagandet har varit högst i äldsta åldersgruppen. Processledare är utsedda med uppdrag att driva och följa upp arbetet med implementering av det sjukdomsförebyggande arbetet i specialistvården. Patienter som ska genomgå en planerad operation informeras om hälso- och resultatmässiga fördelar med att vara rökfri inför operation. Rehabilitering Rehabiliteringsmedicin ska fungera som kompetens centrum för hela länet. Områden som ska belysas vad gäller ledning och samverkan är samverkans former mellan kliniker i länet samt länsuppdrag kontra närsjukvårdsrehabilitering. Vårddivisionerna har påbörjat en översyn av struktur och former för specialiserad smärtbehandling och smärtrehabilitering under hösten 2014. I samband med en översyn av den allmängeriatriska rehabiliteringen i Sunderbyn ska ett mobilt bedömningsteam etableras. Teamet ska avgöra om patienten ska flyttas till geriatriken eller rehabili teras på ”hemkliniken”. Barn och unga (0-18 år) Varje berörd vårdenhet har utsett barnrättsombud som ska tillgodose barnens rättigheter som patient eller anhörig. Inom barnsjukvården pågår utveckling av ett utredningsteam för barn med särskilda och sammansatta behov. Den under 2014 beslutade Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan kommuner och landsting i Norrbottens län inkluderar ansvarsfrågan i samarbetet avseende barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. En uppdaterad handläggningsöverenskommelse som klargör ansvaret mellan primärvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt barnhabilitering är framtagen. Cancersjukvård Utveckling och förbättring av cancervård bygger på ett nationellt arbete som konkretiseras inom regionen via Regionalt cancercentrum (RCC) och inom landstinget via Lokalt cancercentrum (LCC). Arbetet ska styras av Regional utvecklingsplan för cancervården i Norra regionen 2013-2015. Utvecklingsplanen ligger till grund för landstingets handlingsplan som inkluderar samtliga 15 cancerprocesser aktiva inom ramen för RCC. Lokala processledare, som ansvarar för att driva arbetet, är utsedda inom samtliga cancerprocesser. Kärlsjukvård Utveckling av den invasiva kardiologin har prioriterats bland annat genom internrekrytering och utbildning i invasiv kompetens för fler kardiologer. Arbetet med att öppna ett andra laboratorium för invasiv kardiologi vid Sunderby sjukhus pågår med syfte att bland annat ta över insättning och utbyte av pacemaker från centraloperationsenheten. Ett nytt laboratorium för perifer angiografi har tagits i bruk hösten 2014. En kärljour har inrättats och samverkan kring elektiv aortakirurgi är påbörjad. En gemensam arbetsgrupp från vårddivisionerna har bildats för att inventera förutsättningar för att etablera ett funktionscentrum inom området. Infektionssjukvård Divisionerna har påbörjat arbetet med att etablera ett funktionscentrum för infektionssjukvård. 45 Jämställdhet Medarbetare Landstinget ska vara en arbetsplats där både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara. Det innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor. En viktig förutsättning för att nå jämställdhet är att ansvar och befogenheter fördelas lika mellan kvinnor och män. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att det underlättar för både kvinnor och män att kombinera arbete och karriär med hem och familj. JÄMIX® Nyckeltalet baserar sig på nio indikatorer som tillsammans ger ett samlat värde för organisationens jämställdhetsarbete (JÄMIX-index). Indikatorerna som presenteras nedan är: yrke, ledning, karriärmöjlighet, ersättning (lön), ohälsa, föräldraskap, arbetstid och tillsvidareanställning. Uppgifterna följer Nyckeltalsinstitutets definitioner avseende den nationella beräkningen av JÄMIX ® och baserar sig på uppgifter från landstingets personalsystem per den 30 september 2014. I detta underlag finns totalt 8 529 medarbetare, 80 procent kvinnor och 20 procent män. Fördelningen är densamma som tidigare år. Yrke Varje yrkeskategori ska ha en könsfördelning mellan 40-60 procent. Dessa anses vara jämställda yrkes grupper. År 2014 var den totala könsfördelningen i landstinget 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av 141 yrkesgrupper var 24 jämställda. 2014 2013 Kvinnor 49 47 Män 51 53 Kvinnor 90 90 Män 10 10 Kvinnor 81 80 Män 19 20 Läkare* Sjuksköterska* Undersköterska/skötare* *) Avser personalgrupper, Arbetsidentifikation -AID Läkare som yrkesgrupp är den sammantaget största gruppen medarbetare med en fördelning mellan män och kvinnor som närmar sig total jämvikt dvs 50 pro- 46 Ledning Landstingets ledningsgrupp ska återspegla könsför delningen inom organisationen. Landstingets högsta ledningsgrupp (tjänstemän) bestod 2014 av 4 män och 10 kvinnor, det vill säga 29 procent män och 71 procent kvinnor. Landstinget har utifrån Jämix definition om fördelning av jämställdhet (40-60) en ojämställd ledningsgrupp (för många kvinnor). Utifrån landstingets mål att ”Landstingets ledningsgrupp ska återspegla könsfördelningen inom organisationen” visar det sig däremot att ytterligare kvinnor borde ingå i ledningsgruppen, så att en fördelning om 80 procent kvinnor respektive 20 procent män blir verklighet. Karriärmöjlighet Könsfördelningen bland chefer ska motsvara fördelningen mellan könen avseende andelen totalt antal anställda. Divisionerna arbetar med olika aktiviteter och insatser för att motivera det underrepresenterade könet att ta på sig chefsuppdrag. Fördelningen mellan andelen kvinnor som är chefer och andelen anställda kvinnor var 2014 i stort sett jämställd, 79 procent kvinnor är chefer jämfört med 80 procent bland alla anställda. Vid en fördelning på olika chefstyper ses ett mönster. Fler kvinnor jobbar som enhetschef jämfört med fler män inom gruppen divisionschef. I gruppen enhetschefer är det 83 procent kvinnor som är chefer jämfört med 17 procent män. Ersättning Könsfördelning inom grupperna läkare, sjuksköterskor och undersköterskor/skötare uttryckt i procent Yrke, personalgrupp cent kvinnor respektive män. Övriga jämställda yrkes grupper (inom 40-60) är bland annat specialisttandläkare, lärare inom allmänna ämnen, IT-handläggare samt handläggare inom upphandling och inköp. Osakliga löneskillnader ska inte förekomma mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Lönekriterierna ska vara könsneutrala. År 2014 var skillnaden mellan kvinnornas och männens medianlön 9 procent. Medianlönen för kvinnor är 28 000 kr jämfört med männen som har 30 700 kr. Medianlönen är inte kopplad till några yrken eller andra faktorer som kan påverka lönen oberoende av kön utan visar endast lönemedianvärdet inom respek tive kön. Landstinget genomför årligen så kallade lönekartläggningar där analyser görs inom respektive yrkesgrupp av lika respektive likvärdiga löner. Åtgärder vidtas planenligt för att komma tillrätta med eventuella skillnader. Landstinget har under fem år satsat drygt 37 miljoner kronor för att eliminera skillnader i löner. Ohälsa Arbetstid Långtidssjukfrånvaron ska minska totalt sett och skillnaden mellan kvinnor och mäns långtidssjukfrånvaro ska minska. Undersökningar och riskbedömningar av arbetsförhållanden ska säkerställa att fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsförhållanden granskas och åtgärdas så att de lämpar sig både kvinnor och män. Under 2014 ökade sjukfrånvaron något både för kvinnor och för män jämfört med föregående år. På landstingsnivå, utan fördelning på kön, ligger sjuk frånvaro på 4,9 procent. Det är främst sjukfrånvaro över 90 dagar som ökar både för kvinnor och för män. Det är åldersgruppen över 50 år som står för den högsta sjukfrånvaron, detta gäller både för män och för kvinnor. Målet på 3 procents sjukfrånvaro är inte uppnått. Till och med september månad 2014 hade ca 1 800 medarbetare använt friskvårdsbidraget. Detta är i nivå med året innan. Kvinnor och män ska i lika stor utsträckning erbjudas heltidstjänstgöring. Landstingets ingång i samband med anställning är att heltid ska vara det normala. Utifrån resultatet för 2014 konstateras att kvinnorna, i sin grundanställning, hade lägre sysselsättningsgrad jämfört med männen, 85 procent jämfört med 94 procent. Föräldraskap Landstinget ska arbeta för en kultur som bidrar till lika förutsättningar för kvinnor och män att ta ut föräldradagar och vård av barn och därmed påvisa möjligheten till att förena arbetsliv och familjeliv. Genomsnittligt antal föräldradagar för kvinnor var under året 102 dagar och för män 60 dagar. Skillnaden i uttag av dagar mellan könen är 42 dagar. Jämfört med övriga organisationer som mäter föräldradagsuttag via JÄMIX® tar männen inom Norrbottens läns landsting ut fler dagar än genomsnittet, 60 dagar jämfört med 41 för övriga organisationer. Landstinget ska fortsätta att underlätta för alla föräldrar att kunna vara föräldralediga. Organisationer med positiv inställning till uttag av föräldraledighet ger generellt fler medarbetare som är föräldralediga oavsett kön. Tillsvidareanställning Kvinnor och män ska ha tillsvidareanställning i lika stor omfattning. I 2014 års mätning hade kvinnor inom landstinget tillsvidareanställning i större utsträckning än män. Detta följer resultaten från övriga offentliga arbets givare där det kan konstateras att fler män har visstidsanställningar generellt. Män väljer i större utsträckning att arbeta med visstidsanställning även inom Norrbottens läns landsting. Trakasserier Landstinget tar avstånd från alla former av trakasserier. Trakasserier, sexuella trakasserier eller andra former av kränkande beteenden samt repressalier accepteras inte i något fall. Alla anställda har rätt att behandlas med respekt. Genomförd mätning under 2014 visar att detta är ett fortsatt förbättringsområde för landstinget som helhet att arbeta vidare med. Landstinget ska vara en arbetsplats med öppet klimat, där alla känner sig välkomna och har lika värde/värdighet. Under 2015 genomförs kunskapshöjande insatser och utökad information till chefer och medarbetare inom detta område. 47 Miljö Landstinget i Norrbotten har arbetat med energi effektivisering sedan senare hälften av 70-talet. De många nya byggnaderna från den tiden utrustades från början med värmeåtervinning och styrsystem. Detta tillsammans med avvecklingen av oljeanvändningen till förmån för fjärrvärme har gett påtagliga resultat både ekonomiskt och miljömässigt. Tillkomsten av Sunderby sjukhus och avvecklingen av de stora byggnadsvolymerna i Luleå och Boden har gett stora vinster framförallt på värmesidan. Efter millenniumskiftet har ingen olja använts för uppvärmningsändamål. Den fjärrvärme som köps in är till 80 procent förnybar. Den el som används är förnybar till 60 procent räknat enligt Nordisk elmix (förnybar andel i nordisk elproduktion). 2000-talets energieffektivisering har främst inneburit övergång till modern belysningsteknik och än mer effektiv styrning. Vidare har de fyra nordligaste landstingen samverkat i olika projekt med målet att än mer effektivisera energianvändningen. Ett av projekten har varit att skärpa energikraven vid ny- och ombyggnationer samt vid upphandling av utrustning. Kampanjer att få med brukarna i energieffektiviseringsarbetet genom att inte ”slösa” med el och värme har genomförts. Energieffektiviseringen inom Norrbottens läns landsting från 2009 Ur landstingets miljöpolicy: Det övergripande målet är att använda energi mer effektivt, öka användningen av förnybara energikällor samt att minska den totala förbrukningen. Mått Mål 2014 (kWh/m2) Värmeanvändning inkl. elvärme i kWh/m2 jämfört med basåret 2009 (2009: 127 kWh/m2) 116 Total elanvändning inkl. elvärme i kWh/m2 jämfört med basåret 2009 (2009: 99 kWh/m2) 95 Utfall t o m Utfall t o m 2014 2014 verklig normalårskorriförbrukning gerad förbruk(kWh/m2) ning (kWh/m2) 111 (2014) 121 (2014) 113 (2013) Upp sakn (2013) 120 (2012) 119 (2012) 92 (2014) 93 (2013) 94 (2012) 75000 Total värmeanvändning inkl. eluppvärmning Normalårskorrigerad 70000 65000 60000 55000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Elanvändning (MWh) 2007-2014 60000 Elanvändning tot. MWh, exkl. eluppvärmning Elanvändning tot. MWh, inkl. eluppvärmning 57500 55000 52500 50000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sunderby sjukhus samt ombyggnationer i Sunderby sjukhus har gett en högre elanvändning. Åtgärder inom energieffektiviseringen 2014 Åtgärderna inom energieffektiviseringen i landstingets fastigheter har varit omfattande vad gäller el och värme, framförallt handlar det om uppgradering till modernare och energisnålare belysning. Landstinget har däremot haft en ökad energianvändning i samband med följande byggnationer: Hotellet i Sunderbyn kräver energi under byggtiden Byggandet av nytt äldreboende i Gällivare Ombyggnationer i Sunderby sjukhus Den extrema sommarvärmen har gett en högre elanvändning för de lokaler och processer som kräver kyla. Ny verksamhet i Hertsöns och Malmbergets hälsocentraler ger en högre el- och värmeanvändning. Värmeanvändning Den totala värmeanvändningen 2014, inklusive elvärme, uppgick till 61,0 GWh (normalårskorrigerat 66,9 GWh). Under 2014 minskade värmeanvändningen inklusive elvärme med 0,6 procent jämfört med 2013. Energistrategi Landstinget får statligt stöd för energieffektivisering om 345 000 kr per år. Energistrategin innehåller planerad energieffektivisering och energisparmål fram till 2014 och 2020. Arbetet fram till och med 2014 har fokuserats på insatser inom fastighetsområdet. Energistrategiarbetet omfattar också transportfrågor i form av tjänsteresor. Elanvändning Elanvändningen totalt har ökat med 0,5 procent i jämförelse med 2013. Nybyggnation av patienthotellet i Resultat av energieffektivisering 2001-2014 Lokal- och energieffektivisering har minskat landstingets totala energiförbrukning under åren. Landstingets Uppföljning och aktiviteter 48 Värmeanvändning (MWh) 2008-2014 energikostnad har stigit trots minskad energianvändning på grund av att energipriserna höjts. Om landstinget hade haft kvar lika hög energianvändning som 2001 i dag hade det inneburit nästan 20 miljoner kronor högre energikostnad med dagens energipriser. Öppna jämförelser inom energiområdet Under 2014 publicerades för första gången jämförelsen för energi och klimat inom SKL:s Öppna jämförelser. Syftet är att stimulera landsting och regioner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Jämförelserna är årliga och successivt utvecklas bättre indikatorer, statistik och analys. Att minska energianvändningen bidrar både till ett minskat resursuttag och minskad klimatpåverkan. Kostnadsutveckling el och värme 140000 Energikostnad (kkr) Energikostnad om samma energianv. som 2001 (kkr) Energianvändning (MWh) 130000 120000 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Ur Öppna jämförelser ”Miljöarbete i landsting och regioner 2014”. Siffrorna i tabellen är normalårskorrigerade avseende värmeförbrukningen. Resultat De svenska landstingens och regionernas energieffektivisering har pågått under många år och den nationella statistik som finns sedan 1999 visar en mycket positiv utveckling. Landstingen och regionerna har sedan 2009 minskat energianvändningen i sina lokaler med fem procent. Det motsvarar en årlig besparing på 100 miljoner i energikostnader. Norrbottens läns landsting ligger på genomsnittet vad gäller energiförbrukning bland landets regioner och landsting även om siffrorna inte är korrigerade till de klimatmässiga förutsättningarna (se tabell sid 50). Kost, miljö & lokalproducerat Svenskarna förbrukar runt 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpå verkan som svenska hushåll orsakar kommer från maten vi äter. I landstingets matproducerande kök serveras dagligen cirka 4 000 portioner lunch och middagar. Norrbottens läns landsting tar sitt ansvar och jobbar målinriktat för att påverka de matval som kan få stor effekt, inte minst gäller det att skapa långsiktiga möjligheter för svenska och lokala producenter att utvecklas och få en möjlighet att ställa om till ett dokumenterat hållbart jordbruk. Ett nytt program för upphandling av livsmedel och avtal, ”Hantera”, ger stora möjligheter att på ett noggrant sätt ställa rätt krav på våra livsmedel. Maten som tillhandahålls ska som minst följa de nationella riktlinjer och krav som ställs på livsmedel. Samtidigt 49 Energianvändning, kWh/m2 BRA 2013 och 2009 ska maten bidra till folkhälsan och ge välbefinnande för våra vårdtagare och gäster. Kunden ska veta vilka förväntningar som är realistiska att ställa på måltiden när det gäller livsmedel och dess påverkan på vår miljö. Landstingets ambition är också att tydliggöra hur arbetet fortskrider för att minska matens ekologiska fotavtryck på vår miljö. Stockholm 2013 2009 Skåne Uppsala Västerbotten Jämtland Halland Södermanland Riksmedel Östergötland Norrbotten Blekinge Västmanland Kronoberg Gävleborg Örebro Västernorrland Kalmar Västra Götaland Gotland Jönköping Dalarna Värmland 0 50 50 100 150 200 250 300 Händelserikt år inom kostproduktionen Året 2014 hade en tydlig uppåt-kurva när det gäller miljösmart, lokalproducerad och ekologisk kost. Restaurang Solsidan vid Landstingshuset blev under året KRAV-certifierad med två KRAV-märken. När andelen ekologiska livsmedel mäts, så skiljer man mellan andelen i matproduktionen och andel i totala mängden inköp (där bland annat konfektyr, läsk, bakverk och nutrition ingår). Den ekologiska andelen livsmedel i vår matproduktion var hög under 2014, mellan 25 och 50 procent, medan den ekologiska andelen i totala mängden inköp var lägre (se tabell). En annan, allt viktigare mätbar del av våra livsmedelsinköp, är klimatpåverkan av växthusgaser som mäts i andel CO2E (koldioxidekvivalenter). År 2014 var den andelen 2,84 kg CO2E/kg av totala inköp livsmedel, en siffra som landstinget har som ambition att minska. Ett exempel på hur en restaurang kan påverka miljöbelastningen är sättet som maten dukas upp vid självservering. Restaurang Solsidan har valt att duka ett långt avsnitt med grönsaker innan gästerna kan ta för sig av huvudrätten, vilket gjort att andelen grönt på tallriken ökat och klimatpåverkan minskat. År Ekologisk andel av totala livsmedels inköpen (%) 2010 2011 2012 2013 2014 6,8 15,2 19,9 20,4 20,7 Hållbar matproduktion Hållbar matproduktion innebär att maten produceras på ett sätt som inte äventyrar matförsörjningen för framtida generationer. Ekologiskt jordbruk är ett steg i den riktningen. Under 2014 inleddes ett nytt samarbete med en lokal bonde som efter årets skörd kan leverera 14 ton ekologisk potatis till landstinget. Närproducerat/lokalproducerat En grundregel är att närproducerat oftast är bra för miljön, även om undantag finns. Landstinget har i sitt kostarbete under året fått ett närmare samarbete med LRF och Hushållningssällskapet, något som gett större förståelse för närområdets producenter, deras produktionsförutsättningar och deras möjligheter att fungera som leverantör för landstinget. Säsongsanpassat Landstinget har på ett tydligt sätt gjort det möjligt för tillagningsköken att använda livsmedel efter säsong, framför allt lokala råvaror såsom grönsaker, svamp, fisk och bär. 51 Stiftelser och bolag Landstinget arbetar för länets utveckling på många sätt, bland annat genom ägande, ekonomiska bidrag, medfinansiering, huvudmannaskap och deltagande i styrgrupper och liknande. För all anslagstilldelning gäller att insatserna ska vara av regional karaktär. Stiftelser och bolag nedan är sådana där landstinget är stiftare eller ägare/delägare. ALMI Företagspartner Nord AB Almi verkar för att bärkraftiga idéer och företag ska utvecklas. Med rådgivning, lån, riskkapital och inkubation möter Almi kunder i företagandets alla faser – från idébärare till framgångsrika företagare. Arbetet är marknadskompletterande och utförs så att snedvridning av konkurrensen undviks. Almi ägs av staten tillsammans med regionala offentliga ägare och finns på 40 orter i landet. Almi Företagspartner Nord AB verkar i Norrbotten och Västerbotten och ägs av Almi Företagspartner AB till 51 procent samt av landstinget och Region Västerbotten till 24,5 procent vardera. Bolaget överträffade sin budget för nyutlåning 2014 på 70 mkr. Nyutlåningen för 2014 landade på 76,3 mkr (+26 %) fördelat på 167 lån (+4 %) jämfört med 2013. Snittkrediten ökade något till 457 tkr jämfört med 377 tkr 2013. 52 ner. Under året tillkom Jokkmokk och Piteå som nya delägare. Arbetet med att fler av länets kommuner ska bli delägare fortsätter. Bolaget är resurs- och produktionscentrum för populärmusik i syfte att stödja talanger, stärka den regionala musikbranschen och stimulera tillväxt av kulturella och kreativa näringar. Huvudsaklig verksamhet är artistutveckling, branschutveckling, inspelning, distribution, marknadsföring, kompetensoch affärsutveckling samt arrangemang i samarbete med lokala arrangörer. Filmpool Nord AB Filmpool Nord ägs till 32,9 procent av landstinget och resterande ägare är tolv av länets kommuner. Bolagets två huvuduppdrag är att vara ett produktionscentrum för långfilm, audiovisuella verk och TV-drama samt att vara ett regionalt resurscentrum med bland annat filmpedagogik, barn- och ungdomsverksamhet, talangutveckling, digitalutveckling, visning och spridning av film, filmkulturella frågor och biograffrågor. Bolaget stärker också den regionala filmbranschen genom att lyfta fram och förmedla kontakter till regionens inspelningsmiljöer, filmarbetare, teknikbolag och serviceföretag vid nationella och internationella filminspelningar i länet. BD Pop AB Garnisfastigheter AB BD Pop ägs till 55 procent av landstinget, 20 procent av Luleå kommun samt av Boden, Jokkmokk, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommu- Bolaget ägs till 100 procent av landstinget. Bolaget äger och förvaltar fastigheter på gamla sjukhusområdet i Boden, ca 53 000 kvadratmeter fördelat på tio fastigheter. Informationsteknik i Norrbotten AB Landstinget äger Informationsteknik i Norrbotten AB (IT Norrbotten) tillsammans med länets kommuner. Landstingets ägarandel är 47 procent. Bolaget ska erbjuda ett länsgemensamt fiberbaserat höghastig hetsnät till näringsliv och offentlig service för ett utökat tjänsteutbud som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling. Investeringar i Norrbotten AB Investeringar i Norrbotten AB (Invest in Norrbotten) ägs till 84,8 procent av landstinget. Övriga ägare är Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommuner. Invest in Norrbotten arbetar med att exportera kännedom och kunskap om affärsmässiga möjligheter i Norrbotten för att få fler etablerare och investerare. Invest in Norrbotten koordinerar ett systematiskt proaktivt investerings- och etableringsarbete i Norrbotten och länets kommuner. Arjeplog, Gällivare, Pajala och Piteå kommun är med som partners, dvs ej delägare men köper tjänster av bolaget. Matlaget i Gällivare AB Matlaget i Gällivare ägs till 40 procent av landstinget och till 60 procent av Gällivare kommun. Bolaget producerar mat till institutioner inom Gällivare kommun samt till landstingets lokala hälso- och sjukvårdsverksamhet. Norrbotniabanan AB Norrbotniabanan AB ägs av landstingen i Norrbotten och Västerbotten, Region Västerbotten samt berörda kommuner längs den tänkta bansträckan. Syftet är att ge arbetet för Norrbotniabanan en juridisk och orga nisatorisk plattform och att tydligt markera länens ambition och engagemang för att genomföra projektet. Norrbottens energikontor AB Landstinget äger Nenet till 50 procent med alla länets kommuner som övriga ägare. Bolagets uppdrag är att driva energi- och miljöfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv. Detta görs genom att arbeta för en ökad användning av förnyelsebar energi (Mkr) Bolag/Stiftelse Almi Företagspartner Nord AB Omsättning 2014-12 och en ökad energieffektivisering. Arbetet ska även bidra till ett ökat regionalt samarbete inom energi- och miljöområdet samt till regionsamverkan i EU. North Sweden Datacenter Location AB Bolagets huvudägare är Luleå Näringsliv AB med 52 procent och övriga ägare Boden, Luleå och Piteå kommuner med 12 procent. Landstinget äger de återstående 12 procenten. Bolaget, som går under varumärket The Node Pole, marknadsför och produktutvecklar regionens etableringsmöjligheter för fler datacenter. Stiftelsen Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum Ájtte är huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Det är ett specialmuseum för fjällregionens natur och kultur och fungerar även som en resurs för andra museer i landet. Stiftelsen bildades 1983 av staten, landstinget, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Stiftelsen Norrbottensteatern Norrbottensteatern drivs i form av en stiftelse med landstinget och Luleå kommun som huvudmän. Landstingets andel är 58 procent. Uppdraget är att driva och organisera konstnärlig verksamhet. Via produktioner och distributionsformer ska teatern nå människor i deras egen miljö. Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM) bildades 2012 som ett kommunalförbund. Medlemmar är länets kommuner samt landstinget. RKM ska samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken. Länstrafiken i Norrbotten AB är ett helägt dotterbolag till Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Länstrafiken hanterar praktiskt medlemmarnas trafik i länet. Norrtåg AB är ett bolag som RKM äger till 25 procent. Resterande ägs av kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland och Västernorrland samt av Länstrafiken i Västerbotten. Norrtåg AB organiserar och hanterar den regionala tågtrafiken i regionen. Omsättning Resultat före skatt Resultat före skatt 2013-12 2014-12 2013-12 Antal anställda 39,8 45,6 0,8 -1,2 29 5,2 3,9 0,1 0,0 3 Filmpool Nord AB 28,7 31,9 0,1 0,1 9 Garnisfastigheter AB 23,8 22,5 0,0 -0,8 0 Informationsteknik i Norrbotten AB 33,5 28,5 0,1 0,9 6 4,4 5,2 0,1 0,2 2 29,3 28,8 1,5 2,4 28 BD Pop AB Investeringar i Norrbotten AB* Matlaget i Gällivare AB Norrbottens Energikontor Regionala kollektivtrafikmyndighet Stiftelsen Norrbottensteatern 11,5 9,7 -0,6 -0,2 12 460,5 448,4 -0,6 0,3 80 52,7 49,4 -0,3 -0,7 52 *) 2013 omfattade från oktober 2012 53 Landstinget i siffror 2014 20132012 Invånare 249 987 249 436 248 637 Utdebitering 10,1810,1810,4 Från resultaträkningen Verksamhetens nettokostnad, mkr -6 973 -6 596 -6 452 Skatt, statsbidrag och utjämning, mkr 6 790 6 712 6 633 Finansnetto, mkr 146 -233 -5 Resultat, mkr -37 -117 176 Verksamhetens nettokostnadsförändring, procent 5,7 2,2 -0,5 Förändring skatteintäkter, procent 3,2 - 3,7 Förändring statsbidrag och utjämning, procent -4,1 4,5 -2,0 Förändring skatt, statsbidrag och utjämning, procent 1,2 1,2 2,1 Investeringar, lån, likviditet Nettoinvesteringar, mkr 287 339 244 Låneskuld, mkr 0 0 0 Likvida medel exkl pensionsfond och bolag, mkr 1 516 1 485 1 255 Pensionsfond, mkr (bokfört värde) 2 282 2 122 1 984 Pensionsfond, mkr (marknadsvärde) 2 397 2 263 2 044 Soliditet Eget kapital i procent av totala tillgångar inkl blandmodellen 37 39 43 Personal Antal anställda 31/12 7 108 7 026 7 026 Antal Årsarbetare 6 025 5 970 6 039 Nettokostnad för Norrbottens läns landstings verksamhet, kr/invånare efter verksamhetsområde och år. Primärvård Specialiserad somatisk vård 2013 2011 4 538 4 846 4 719 13 318 12 412 12 388 Specialiserad psykiatrisk vård 1 900 1 858 1 778 Övrig hälso- och sjukvård 2 065 2 128 2 116 216 209 209 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Tandvård exklusive moms Läkemedel inom läkemedelsförmånen Summa hälso- och sjukvård exklusive tandvård Regional utveckling 661 672 672 2 241 2 441 2 647 24 279 23 894 23 859 1 279 1 199 1 038 Källa: Statistiska centralbyrån: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting, Verksamhetsindelad statistik för landsting samt Statistik om hälso- och sjukvård samt om regional utveckling 2013, Sveriges Kommuner och Landsting. 54 2012 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: • Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodo göras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. • Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaff ningsvärde där inget annat anges. • Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. • Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaff ningsvärdet. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträk ningen. Periodisering Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets ställning och resultat. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Väsentlighetsprincipen är utgångspunkten för peri odiseringarna. Leverantörsfakturor över 10 000 kr periodiseras. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR 4:2. Avskrivningar Anläggningstillgångarna tas upp till anskaffnings värdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivning påbörjas när investeringen är färdigställd, slutbesiktigad och/eller tillgången tas i bruk. Avskrivningarna beräknas på ur sprungligt anskaffningsvärde och avskrivningstiden är 10–30 år för fastigheter och 3, 5, 7 respektive 10 år för inventarier. Dyrare hjälpmedel till funktionshindrade hyrs ut till divisionerna och kommunerna i länet. Hjälp medlen skrivs av på 3–7 år. Medicintekniska informa tionssystem klassificeras som immateriella anläggnings tillgångar och skrivs av på 7 år. Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning på nybyggnation av fastigheter. Indelningen görs i åtta olika komponenter med en avskrivningstid på 10-50 år. Gränsdragning mellan kostnad och investering Beloppsgränsen för att skilja mellan förbruknings- och kapitalinventarier är 20 000 kr. Leasing Landstinget redovisar samtliga leasingavtal som ope rationella leasingavtal. I tilläggsupplysningarna bland noterna redovisas intäkter och kostnader för 2014 samt beräknade framtida avgifter per år de förfaller. Intäk terna avser främst lokalhyror och kostnaderna avser lokalhyra, bilar och fordon med mera. Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Pensionsmedlen är placerade hos fyra förvaltare som har fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finans policy. Placeringarna är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Över- och undervärden kvittas inom förvaltarnas respektive uppdrag. Personalskulder Skuld till personalen i form av semester-, övertidsoch jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och värderas i löneläge 2015. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS 07. Pensionsåtaganden intjäna de före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Sammanställd redovisning Från och med 2009 gäller rekommendation 8.2 av seende sammanställd redovisning. Då landstinget inte uppfyller något av villkoren i rekommendationen föreligger ingen skyldighet att upprätta sammanställd redovisning. 55 Resultaträkning Mkr 20142013 Verksamhetens intäkter Not 1, 8 1 138 1 195 Verksamhetens kostnader Not 2 -7 874 -7 567 Avskrivningar Not 3 -237 -224 Verksamhetens nettokostnader -6 973 -6 596 Skatteintäkter Not 4 5 000 4 846 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 1 790 1 866 Resultat före finansiella poster -183 116 Finansiella intäkter Not 6, 8 180 64 Finansiella kostnader Not 7, 8 -34 -297 varav ändrad diskonteringsränta på pensionskuld -241 Årets resultat -37 -117 Kassaflödesanalys Mkr 20142013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -37 -117 Justering för avskrivningar Not 3 237 224 Justering för gjorda avsättningar och långfristiga skulder Not 18 30 452 Justering för ianspråktagna avsättningar och långfristiga skulder -33 -27 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -6 Justering Pensionsfond/Kortfristiga placeringar Not 15 -842 -392 Ökning/minskning förråd -2 4 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not 14 59 142 Ökning/minskning kortfristiga skulder Not 20 215 22 Verksamhetsnetto -379308 INVESTERINGAR Inköp av materiella anläggningstillgångar Not 9, 10, 11 -287 -339 Investeringsbidrag Not 10 1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11 Investering i finansiella anläggningstillgångar Not 13 Investeringsnetto -287-338 FINANSIERING Minskning av långfristiga fordringar Not 12 1 1 Finansieringsnetto 11 Förändring av likvida medel -665 -29 Likvida medel vid årets början Not 16 2 203 2 232 Likvida medel vid årets slut* Not 16 1 538 2 203 * 22 mkr av likvida medel 2014 avser landstingsägda bolag 56 Balansräkning Mkr 20142013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not 9 11 8 Fastigheter Not 10 1 498 1 489 Inventarier Not 11 510 471 Långfristiga fordringar Not 12 104 106 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 13 35 30 Summa anläggningstillgångar 2 158 2 104 Omsättningstillgångar Förråd 3936 Kortfristiga fordringar Not 14 420 479 Kortfristiga placeringar Not 15 2 282 1 440 Likvida medel Not 16 1 538 2 203 Summa omsättningstillgångar 4 279 4 158 SUMMA TILLGÅNGAR 6 437 6 262 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Not 17 2 441 2 558 Årets resultat Not 17 -37 -117 Summa eget kapital 2 404 2 441 Avsättningar Not 18 2 241 2 081 Skulder Långfristiga skulder Not 19 45 208 Kortfristiga skulder Not 20 1 747 1 532 Summa skulder 1 792 1 740 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 437 6 262 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Not 21 5 772 6 044 57 Driftredovisning Mkr Verksamhetens intäkter Landstingsbidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Landstingsbidrag Personalkostnader Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Division Division Närsjukvård Länssjukvård Division Division Kultur Folktandvård och utbildning Division Service Division Länsteknik Summa divisioner 2 421 1 227 3 648 1 787 238 2 025 85 307 392 113 126 239 293 821 1 114 137 79 216 4 836 2 798 7 634 -2 026 -1 813 -3 839 -1 144 -953 -2 097 -270 -105 -375 -105 -150 -255 -234 -684 -918 -85 -117 -202 0 -3 864 -3 822 -7 686 -3 -5 -9 -3 -132 -11 -163 -194 -77 8 -19 64 3 -215 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster -194 -77 8 -19 64 3 -215 0 -1 0 0 0 0 0 0 1 -65 0 0 1 -66 Årets resultat -195 -77 8 -19 0 3 -280 Budget Avvikelse mot budget Resultatmål (enligt divisionsplan) Avvikelse mot resultatmål 0 -195 -80 -115 0 -77 -38 -39 4 4 4 4 0 -19 0 -19 0 0 0 0 0 3 0 3 4 -284 -114 -166 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 58 0 0 Politisk verksamhet 44 0 44 -15 -26 -41 Kommunikationer Näringspolitik Landstingsstyrelsens uppdrag Gemensamma personalrelaterade kostnader Landstingsdirektörens stab och Gemensamma uppdrag avskrivningar 85 1 86 69 2 71 1 340 46 1 386 21 6 27 158 669 827 -86 -86 -1 -66 -67 -65 -1 262 -1 327 -21 -3 -24 -108 -702 -810 80 80 Finansförvaltning Eliminering av landstingsinterna kostnader Landstinget totalt 156 433 589 -6 789 -2 817 -9 606 0 1 138 1 138 355 9 251 9 606 -6 832 -4 317 3 275 -7 874 -6 832 -598 -9 -9 -7430 -74 3 0 4 59 3 17 -3 -237 -6 841 0 5 000 1 790 5 000 1 790 3 0 4 59 3 17 -3 -6 973 -51 0 -183 243 -32 -64 64 180 -34 3 0 4 59 3 17 -3 160 0 -37 0 3 0 0 0 4 0 59 0 3 0 17 0 -3 28 160 0 0 32 -69 59 Investeringsredovisning Typ av investering (mkr) Immateriella tillgångar Finansiella investeringar Närsjukvård Summa immateriella tillgångar Fastigheter Service, investeringar för egen verksamhet Service, investeringar Sunderby sjukhus Service, investeringar för externa hyresgäster Pågående arbeten, fastigheter Summa fastigheter Inventarier Länssjukvård Närsjukvård Folktandvård Kultur och utbildning Service Service, tekniska hjälpmedel Länsteknik Landstingsgemensamt Investeringar Sunderby sjukhus Investeringsreserv/nya investeringar Pågående arbete, inventarier Pågående arbete, inventarier UB 2013 Summa inventarier Totalt fastigheter, inventarier samt immateriella tillgångar inklusive externa hyresgäster varav Totalt fastigheter, inventarier samt immateriella tillgångar exklusive externa hyresgäster 60 Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2014 1 0 1 Utfall beslut före 2014 UTFALL 2014 Utfall 2014 Summa 0 5 5 0 0 0 0 5 5 0 3 3 27 43 38 27 43 38 0 108 49 106 32 0 187 62 58 5 3 15 32 16 0 0 0 -17 0 174 287 71 9 7 5 3 30 11 0 0 0 17 -4 149 339 249 307 26 240 12 278 0 108 49 33 7 4 14 26 20 0 37 28 0 2 4 0 10 25 30 5 1 11 32 6 0 11 164 443 81 86 -17 0 93 201 431 86 163 UTFALL 2013 Noter NOT 1 Verksamhetens intäkter Vårdavgifter Ersättningar från kommuner Sålda tjänster Sålda produkter Statsbidrag Övriga intäkter Totalt NOT 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensionskostnader Övriga personalkostnader Material och tjänster Bidrag och ersättningar Förändring av avvecklingsreserv Övriga kostnader Totalt NOT 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar Fastigheter Inventarier Totalt NOT 4 Skatter Preliminär skatt Delslutavräkning 2012, resp justering Delslutavräkning 2013, resp justering Delslutavräkning 2014 Totalt NOT 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsavgift Införandebidrag Bidrag för läkemedelsförmånen Totalt 2014 288 18 353 127 293 59 1 138 2013 282 11 315 136 298 153 1 195 2014 -3 629 -609 -87 -3 220 -285 8 -52 -7 874 2013 -3 481 -590 -86 -3 096 -263 5 -56 -7 567 2014 -2 -99 -136 -237 2014 5 007 -13 6 5 000 2014 624 303 166 -62 161 598 1 790 2013 -2 -93 -129 -224 2013 4 871 4 -29 4 846 2013 651 448 216 -58 609 1 866 NOT 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Utdelning på aktier och andelar Realisationsvinst/förlust vid avyttring av aktiefonder Realisationsvinst/förlust vid avyttring av räntefonder Övriga finansiella intäkter Totalt NOT 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Räntekostnader på pensioner varav ändrad diskonteringsränta på pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Totalt NOT 8 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter: Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar Försäljning av fastighet Totalt Finansiella intäkter: Reavinst/förlust vid försäljning av aktie- och räntefonder Återföring av nedskrivning Totalt Finansiella kostnader: Ändrad diskonteringsränta på pensionsskuld Totalt NOT 9 Immateriella tillgångar Medicintekniska informationssystem Anskaffningsvärden Ingående investeringsutgifter Årets investeringsutgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2014 27 23 109 203 38 26 - 15 - 6 180 64 2014 -2 -28 - 2013 -4 -290 -241 -4 -34 -3 -297 2014 2013 0 91 9 100 124 - 5 129 0 0 -241 -241 2014 10 5 15 Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -2 -2 -4 Ingående planenligt restvärde Utgående planenligt restvärde 8 11 61 NOT 10 Fastigheter, landstinget Anskaffningsvärden Ingående investeringsutgifter Ingående investeringsinkomster Årets investeringsutgifter Årets investeringsinkomster Omklassificering Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Omklassificering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Mark Markanläggningar Pågående arbeten Hälso- och sjukvård Utbildning Annan fastighet 33 71 171 3 082 108 54 108 2 -175 173 33 73 104 3 255 108 54 1 -43 0 -1 886 -51 -41 0 1 -3 -46 0 -96 -1 982 -51 -41 3 519 0 108 0 0 0 3 627 -2 020 0 0 -99 -2 119 Nedskrivningar Ingående nedskrivningar Försäljningar/utrangeringar Återförda nedskrivningar Omklassificeringar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar -2 0 0 -8 0 0 -2 0 0 -8 0 0 -10 0 0 0 0 -10 Ingående planenligt restvärde Utgående planenligt restvärde 32 32 28 27 171 104 1 188 1 265 57 57 13 13 1 489 1 498 Pågående arbeten Medicinteknisk utrustning ITutrustning Tekniska hjälpmedel Övriga inventarier Konst Summa 17 773 282 293 479 8 14 -17 79 12 -41 823 11 34 1 -17 276 -31 296 35 5 -26 493 9 1 852 0 0 174 0 -115 1 911 -514 41 -68 -541 -262 17 -10 -255 -223 30 -31 -224 -382 28 -27 -381 0 -1 381 116 -136 -1 401 259 282 20 21 70 72 97 112 8 9 471 510 NOT 11 Inventarier, landstinget Anskaffningsvärden Ingående investeringsutgifter Ingående investeringsinkomster Årets investeringsinkomster Årets investeringsutgifter Omklassificering Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 Avskrivningar Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående planenligt restvärde Utgående planenligt restvärde 62 Summa 17 14 NOT 12 Långfristiga fordringar Garnisfastigheter AB Kommuninvest förlagslån Totalt NOT 13 Värdepapper och andelar Aktier: Garnisfastigheter AB Övriga Andelar: Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet Kommuninvest ekonomisk förening* Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, värdereglering Bostadsrätter och övriga andelar Övre Norrlands Kreditgarantiförening Övriga Totalt 2014 94 10 104 2013 96 10 106 NOT 15 Kortfristiga placeringar Förvaltningsuppdrag Handelsbanken Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde 2014 2013 15 4 15 4 Förvaltningsuppdrag Nordea Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde 503 518 503 6 2 5 - 6 2 5 -5 Förvaltningsuppdrag SEB Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde 300 304 300 1 1 1 35 1 1 1 30 *Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 0,7 mkr för NLL. NLL´s totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2014-12-31 till 3 mkr. NOT 14 Kortfristiga fordringar Interimsfordringar Statsbidragsfordringar varav slutavräkning landstingsskatt 2012 varav slutavräkning landstingsskatt 2013 varav slutavräkning landstingsskatt 2014 Vårdavgiftsfordringar Kundfordringar Mervärdesskatt Övrigt Totalt 2014 155 92 -42 5 44 78 49 2 420 2013 144 195 71 -29 39 51 48 2 479 Förvaltningsuppdrag Swedbank Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde 2014 2013 300 309 300 1 179 1 266 1 179 Svenska aktier/aktiefonder Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde 413 542 413 Räntebärande papper Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde inkl upplupen ränta 104 95 94 Räntefonder Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde Totalt värdepapper Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde 2 282 2 397 2 282 1 450 1 581 1 440 NOT 16 Likvida medel Depå konto, kortfristiga placeringar Koncernkonto, landstinget Koncernkonto, bolag Handkassor Totalt 2014 1 515 22 1 1 538 2013 682 1 485 35 1 2 203 NOT 17 Eget kapital Ingående kapital Årets resultat Utgående eget kapital 2014 2 441 -37 2 404 2013 2 558 -117 2 441 933 944 933 63 NOT 18 Avsättningar Avsättning pensioner intjänade from 1998 Avsättning pensioner förtroendevalda Avsättning garanti- och särskild avtalspension enligt överenskommelse 2014 1 766 30 5 2013 1 641 22 8 Avsättning visstidspension Löneskatt Summa 437 2 238 406 2 077 Sanering Totalt 3 2 241 4 2 081 2014 45 45 2013 162 46 208 NOT 19 Långfristiga skulder Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Avvecklingskostnader Totalt NOT 20 Kortfristiga skulder Preliminärskatt Arbetsgivaravgifter Pensionsskuld individuell del Momsskuld Semesterlöne- och övertidsskuld Leverantörsskulder Interimsskulder Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Avvecklingskostnader Övriga skulder Totalt 2014 67 69 132 9 414 567 280 162 24 22 1 747 2013 66 66 125 7 393 498 312 30 35 1 532 NOT 21 Ansvarsförbindelser Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Pensioner* varav anställda varav förtroendevalda Chefsförordnanden Borgensansvar i enlighet med Transitio aktieägaravtal** 2014 247 5 299 5 297 3 2 224 2013 236 5 581 5 574 7 3 224 Totalt 5 772 6 044 *Aktualiseringsgrad per 2014-12-31 är 95,0 procent ** Landstingsfullmäktige §71/2006 64 Norrbottens läns landsting har i september 2006 ingått en solidirisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga XXX kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Norrbottens läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till xxxxxxx mkr och totala tillgångar till xxxxxxx mkr. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till xxx mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till xxx mkr. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Erhållna hyror, del av sålda tjänster landstinget Lokaler Totalt Erlagda leasingavgifter, Operationell leasing Del av material och tjänster Fordon Lokalhyra Totalt 2014 Förfaller 2015 2016– 51 51 53 53 113 113 10 36 46 5 37 42 2 70 72 Revisionsberättelse skj gkjs öjk sag 65 Organisationschema Regionala beredningen Programberedningen Hälso- och sjukvårds beredning Nord Hälso- och sjukvårds beredning Öst Revisorer Valutskott Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårds beredning Mitt Bolagsstyrelser Stiftelsestyrelser Hälso- och sjukvårds beredning Syd Patientnämnd Landstingsdirektörens stab Landstingsstyrelsen HR-avdelning Kommunikationsavdelning Verksamhetsavdelning LD-sekreterare Rådssekreterare IT/MT-avdelning Landstingsdirektör Utvecklingsavdelning Ekonomi- och planerings avdelningen Avdelning för regional utveckling Bitr. landstingsdirektör Division Närsjukvård Division Länssjukvård Division Folktandvård Division Kultur och utbildning Division Service Stab Närsjukvård Stab Länssjukvård Stab Folktandvård Närsjukvårdsomr. Luleå/Boden Anestesi/Operation/ Intensivvård Tandteknik Norr Stab Kultur och utbildning Stab service Närsjukvårdsomr. Kiruna LSS - Råd och stöd Specialisttandvård Norrbottensmusiken Folktandvårds kliniker Fastigheter Norrbottens museum Närsjukvårdsomr. Gällivare Närsjukvårdsomr. Piteå Närsjukvårdsomr. Kalix (Närsjukvårdsområdena omfattar akut omhändertagande, medicin/rehab, primärvård och vuxenspykiatri) 66 Allmänkirurgi/ Urologi Barnsjukvård Bild/funktions medicin Obstetrik/gynekologi Laboratoriemedicin Ortopedi Ögon Öron-Näsa-Hals/ Käkkirurgi Norrbottens länsbibliotek Division Länsteknik Stab Stab strastrateg tegiskt iskt inköp inköp FM Gällivare/Kiruna FM Luleå/Boden Stab länsteknik Teknikakuten IT infrastruktur Medicinsk teknik Vårdsystem FM Piteå/Kalix Administrativa system Grans naturbruksskola HR-verksamhetsstöd Kompetenscentrum Kalix naturbruksskola Sjukresor VAS tillverkar organisation Administrativ service/inköp Projektkontor Ordlista ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Tillgång som anskaffats för att bruka eller inneha en längre tid. Landstinget har två sorters tillgångar, anläggnings- samt omsättningstillgång. KASSAFLÖDESANALYS Del av årsredovisning som visar finansiella flöden. Visar de verkliga in- och utbetalningarna i landstinget för en vald period. LIKVIDA MEDEL Tillgångar som kan disponeras för AVSKRIVNING Fördelning av anskaffningsvärdet för en betalningar. anläggningstillgång över det antal år då den beräknas användas (ekonomiska livslängden). NEDSKRIVNING Redovisningsterm som innebär att en ANSVARSFÖRBINDELSER Åtagande att fullgöra vissa ekonomiska förpliktelser, bland annat pensionsåtagande. AVSÄTTNING En skuld som är oviss när det gäller för- fallotidpunkt eller belopp. Landstinget ska redovisa en avsättning i balansräkningen när de har ett åtagande för en inträffad händelse där det är troligt att det krävs ett utflöde av resurser för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Exempel på avsättning är kostnaden för intjänade pensioner. anläggningstillgång som visar sig ha ett lägre värde än det värde som utgår från anskaffningsvärdet ska skrivas ner till det lägre värdet. NETTOKOSTNAD Verksamhetens intäkter (avgifter och ersättningar) minus verksamhetens kostnader (personal, material, tjänster och avskrivningar). Nettokostnaden finansieras med skatter och generella statsbidrag. OMSÄTTNINGSTILLGÅNG Tillgångar som inte är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten; likvida medel, kundfordringar och varulager. BALANSRÄKNING Ögonblicksbild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och eget kapital. Balansräkningen har en tillgångssida och en skuldsida. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora. Driftredovisning: De pengar landstinget förbrukar för att sköta olika verksamheter. Exempel på driftskostnader; löner, hyror för lokaler, material, underhåll av fastigheter och maskiner. EGET KAPITAL Värdet av ett landstingets tillgångar med avdrag för skulder och avsättningar. Om landstingets resultat är positivt ökar det egna kapitalet, medan ett negativt resultat minskar det egna kapitalet. INTÄKT Inkomst som påförts en viss period, periodiserats, i den ekonomiska redovisningen. RESULTATRÄKNING Stegvis redogörelse för samtliga intäkter och kostnader. RIPS-RÄNTA Räntan på pensionsåtagandet. RESULTAT Skillnaden mellan ett landstings intäkter och kostnader under en viss period. Resultaträkning är den uppställning som visar hur vinsten eller förlusten för perioden uppkommit. SKULD Åtagande att i framtiden betala eller på annat sätt fullgöra en ekonomisk förpliktelse till någon utomstående. Skulder som förfaller till betalning inom ett år benämns kortfristiga skulder, övriga skulder benämns långfristiga. UTFALL Slutligt resultat efter beräkning. INGÅENDE BALANS Värdet på tillgångar, skulder och eget kapital vid årets början. IMMATERIELL ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Anläggnings- tillgång som saknar fysisk substans. Inom landstinget klassificeras medicintekniska informationssystem som immateriell tillgång. INVESTERING Definieras inom landstinget som inköp av anläggningstillgång med varaktighet över 3 år och ett inköpsvärde på minimum 20 tkr. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST Post i resultaträkningen där man redovisar resultatet från sådana händelser i verksamheten som stör jämförelser med andra perioders resultat. UPPLUPNA INTÄKTER OCH KOSTNADER Upplupna intäkter är sådana intäkter som hör till bokslutsåret, men där landstinget varken har skickat en faktura eller fått betalt för tjänsten eller varan före bokslutsdagen. En upplupen intäkt redovisas i balansräkningen som en interimsfordring. Upplupna kostnader är sådana kostnader som hör till bokslutsåret, men där landstinget varken fått faktura eller betalat för tjänsten eller varan före bokslutsdagen. En upplupen kostnad redovisas som en interimsskuld. ÅRETS RESULTAT Den sista raden i landstingets resul- taträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till eget kapital. 67 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Telefon 0920-28 40 00 Robertsviksgatan 7 www.nll.se 971 89 Luleå
© Copyright 2024