1. No category

KÄVLINGEÅN 2014
Kävlingeåns vattenråd
Uppdragsgivare:
Kävlingeåns vattenråd
Kontaktperson:
Anna Olsson
Tel: 046 - 35 52 51
E-post: [email protected]
Utförare: ALcontrol AB
Projektansvarig: Caroline Svärd
Rapportskrivare: Caroline Svärd
Kvalitetsgranskning:
Håkan Olofsson
Kontaktperson: Caroline Svärd
Tel. 076 - 527 40 27
E-post: [email protected]
Omslagsfoto:
Station 19, Torpsbäcken-Övedsbäcken
(Foto: ALcontrol AB)
Tryckt:
2015-03-22
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 1
INLEDNING ............................................................................................................................. 3
Rapportens utformning ................................................................................................... 3
Undersökningarna .......................................................................................................... 4
Avrinningsområdet ......................................................................................................... 5
Föroreningsbelastande verksamhet .................................................................................. 6
RESULTAT OCH DISKUSSION................................................................................................... 7
Lufttemperatur och nederbörd ........................................................................................ 7
Vattenföring ................................................................................................................... 8
Hydrologi i Vombsjön...................................................................................................... 8
Fysikaliska och kemiska undersökningar..........................................................................10
Försurning .....................................................................................................................10
Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD7) ...................................................10
Kväve och fosfor ............................................................................................................11
Turbiditet (grumlighet) ...................................................................................................16
Suspenderat material (slamhalt)......................................................................................17
Föroreningsbelastande verksamheter ..............................................................................17
Transporter och arealspecifik förlust ...............................................................................19
Kävlingeå-projektet........................................................................................................24
REFERENSER ..........................................................................................................................26
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
BILAGA 4
Analysparametrarnas innebörd ..............................................................................27
Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar........................................................33
Föroreningsbelastande verksamheter .....................................................................43
Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust ..................................................45
Kävlingeån 2014 - Sammanfattning
SAMMANFATTNING
Väder och vattenföring
Årsnederbörden år 2014 var 810 mm i Lund, vilket var ca 22 % mer än normalt. Årsmedeltemperaturen var 10,2 °C, vilket var 2,3 grader mer än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 19613
1990). Årets medelvattenföring i Kävlingeån - Högsmölla (10,5 m /s) var något mindre än för
3
perioden 1976-2013 (11,3 m /s) men flöden över de normala uppmättes i oktober och december.
Vattenkemi
Markerna i avrinningsområdet är kalkrika och det föreligger ingen risk för försurning. pH-värdet
varierade under året mellan 7,5 och 9,0. Förhöjda pH-värden under sommarmånaderna i Vombjsön och utloppet från Sövdesjön berodde på algblomning.
Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Under sommarmånaderna
förekom dock måttligt syrerika förhållanden vid flera stationer och i Torpsbäcken - Övedsbäcken
(stn 19) var vattnet svagt syrerikt i augusti.
Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantagen var
Bråån - Ellinge golfbana (53A) och Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta Kyrka (stn 27A),
Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) samt Tranåsbäcken -Vid utloppet till
Tolångaån (stn 51) där de bedömdes som extremt höga. De enskilt högsta halterna (9200 µg/l)
uppmättes i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) följt av Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby
reningsverk (stn 33) där även årsmedelhalten var den högsta (6400 µg/l).
De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i slutet av året, oktober till och med december
samt även i början av året i januari och februari, och sammanföll med stora nederbördsmängder
och höga flöden. De lägsta årsmedelhalterna av kväve uppmättes i Klingavälsån - Vid utloppet
till Kävlingeån (stn 35) och I utloppet från Sövdesjön (stn 50) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17).
Lägre närsaltshalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar och näringsämnen
binds upp i plankton och omgivande växlighet.
Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) och i Vollsjöån Nedströms Vollsjö (stn 23). Vid flertalet övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket
hög, med undantag av Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var hög. Fosfor är partikelbundet och
halten i vattendragen ökade generellt vid höga flöden i samband med stora nederbördsmängder
vilket framförallt var tydligt i oktober.
Årsmedelhalten av fosfor år 2014 var överlag lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden
1990/98-2014 vid stationerna i Kävlingeåns huvudfåra, Vombsjöns utlopp, Sularpsbäcken och i
Klingavälsån medan de generellt var högre i Björkaån och Bråån. I Torpsbäcken - Övedsbäcken
(stn 19) var dock medelhalten de högsta som uppmätts sedan 1998, vilket berodde på extremt
höga fosforhalter i augusti och oktober (320 µg/l respektive 340 µg/l).
Föroreningsbelastande verksamheter
Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och andra verksamheter i området
ut ca 173 ton kväve, ca 2,2 ton fosfor och ca 35 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden
under året. Detta innebar att andelen fosfor och kväve till havet som härstammade från
reningsverken uppgick till ca 10 respektive 12 % och för BOD ca 4 %.
1
Kävlingeån 2014 - Sammanfattning
Transporter och arealspecifika förluster
Den totala kväve- och fosfortransporten i Kävlingeån till havet under året blev 1470 respektive
21 ton, vilket var jämförbart respektive högre än år 2013 samt mindre än medeltransporten för
perioden 1988-2013. Transporten av BOD (597 ton) var högre än de två föregående åren men
mindre än medeltransporten för perioden 2002-2013.
Den arealspecifika förlusten för fosfor år 2014 var hög vid samtliga stationer förutom vid Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var måttligt hög. För kväve var förlusterna mycket höga i Björkaån
– Före utloppet i Vombsjön (stn 20) och Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn
27A) medan de var höga vid övriga stationer. Treårsmedelvärdet för förlusterna av både fosfor
och kväve följde samma bedömning.
Tillstånd vattenkvalitet
Nedanstående klassning av syre-, närings-, ljus- och försurningstillstånd följer Naturvårdsverkets
”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). För klassificeringsgränser, se tabell på
sida 35.
Tabell 1. Klassning av vattenkvalitet enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet”
(Rapport 4913) i Kävlingeån och dess biflöden. För klassificeringsgränser se tabell på sida 35
Stn
3
17
20
27A
35
Område
Syretillstånd
Näringstillstånd
Ljusförhållande Försurningsarealspecifik förlust
tillstånd
min 2012-2014
medel 2014
min 2014
medel 2012-2014
syrgashalt
fosfor
kväve
grumlighet
pH
mg/l
kg P/ha år kg N/ha år
FNU
Kävlingeån, Högsmölla*
6,0
0,16
12
4,0
7,8
Vombsjön utlopp
5,7
0,14
6,3
4,0
7,8
Björkaån
5,9
0,18
16
7,3
7,9
Bråån
0,15
0,19
19
4,8
7,8
Klingavälsån
6,4
0,16
6,6
6,0
7,8
* beräkningar av näringstillstånd är gjorda för Kävlingåns mynning i havet.
Utsläpp av rödbetsvatten från Orkla Foods i december
Under vecka 49 år 2014 skedde ett utsläpp av rödbetsvatten från Orkla Foods till Långakärr söder om Eslöv. Bäcken som leder vattnet därifrån mynnar i Bråån. Provpunkt 53A (Bråån – Ellinge
golfbana) ligger strax nedströms och provtogs i december. Kvävehalten vid stn 53A i december
var den högsta som uppmätts under året, men det berodde sannolikt inte på utsläpp av rödbetsvattnet, utan snarare på avrinning från omgivande marker i samband med mycket nederbörd. Syrgashalten skulle kunna tänkas påverkas av utsläpp av organiskt material, vilket antas
finnas i utsläpp av rödbetsvatten, men halten var normal och det var även BOD7-halten.
2
Kävlingeån 2014 - Inledning
INLEDNING
På uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Kävlingeån sedan 2012. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2014. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i
Kävlingeåns vattenvårdsförbund, från år 2011. År 2014 omfattade programmet undersökningar
av vattenkemi.
Följande personer har deltagit i 2014 års kontroll av Kävlingeån:
•
Marie Petersson, ALcontrol Malmö – provtagning i rinnande vatten,
•
Fredrik Fagerberg, ALcontrol Malmö – provtagning i rinnande vatten,
•
Tjänstemän vid kommuner och företag – uppgifter om utsläpp till vatten,
•
Caroline Svärd, ALcontrol Linköping – projektledning och rapportskrivning,
•
Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad – kvalitetsgranskning av rapport och framtagande av
GIS-kartor.
Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 70 nationella delmål.
Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar och
vattendrag är: ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Giftfri miljö”.
För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön. Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen där målet är att:
•
åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom
ett vattenområde,
•
relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad
bakgrund,
•
belysa utsläppens effekter i vattenområdet,
•
ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.
Rapportens utformning
I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar de år då biologiska undersökningar ingår i
programmet. Även flödesdata och månadsvisa transporter återfinns i bilagorna.
3
Kävlingeån 2014 - Inledning
Undersökningarna
Undersökningarna år 2014 utfördes i enlighet med kontrollprogrammet från år 2011. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan i Kävlingeåns avrinningsområde. I
kontrollprogrammet ingår totalt 14 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som
utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under år 2014 utfördes endast
analyser av fysikaliska och kemiska parametrar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen.
Samtliga provtagningsmoment har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av
ett SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard.
Karta 1. Kävlingeåns avrinningsområde med provtagningspunkter och vattenföringsstationer. © Lantmäteriet Dnr R57184_150001.
4
Kävlingeån 2014 - Inledning
Avrinningsområdet
Kävlingeåns avrinningsområde (Karta 1) är det tredje största avrinningsområdet i Skåne län och
berör nio kommuner: Lund, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Tomellilla och Ystad.
Avrinningsområdet omfattar 1200 km2 och består till ca 56 % av jordbruksmark, 15 skog, 2 %
vatten, 10 % betesmark och 17 % övrig mark (SCB, 2005). Det mest intensiva jordbruket finns
längs med huvudfåran mellan Vombsjön och havet, utmed Bråån i norr samt runt Vollsjö i öster.
Mer extensivt jord- och skogsbruk finns framförallt i området södra del. Området är samtidigt
mycket varierat med lövskogsklädda åsar och branta sluttningar ner mot huvudfåran.
De största biflödena är Bråån i norr, Klingavälsån i söder och Björkaån i öster. Större sjöar är
Vombsjön, Krankesjön, Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövdesjön.
Avrinningsområdet har ca 70 000 (SCB, 2005) invånare, varav ca 75 % bor i de större tätorterna
i området t.ex. Sjöbo, Eslöv, Kävlinge, Flyinge och Södra Sandby.
Tabell 2. Undersökningsprogram och provtagningspunkter i Kävlingeåns avrinningsområde. Heltalen
anger hur många gånger per år provtagning av fys/kem sker. Bottenfauna provtas vart tredje år (1/3)
och senast år 2012
Nr Namn
Delavrinningsområde
3
10
17
19
Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen
Kävlingeån - Örtofta uppströms landsvägsbron
Vombsjöns utlopp
Torpsbäcken – Övedsbäcken
Kävlingeån huvudfåran
Kävlingeån huvudfåran
Vombsjön
Torps- / Övedsbäcken
20
22
23
51
52
Björkaån - Före utloppet i Vombsjön
Björkaån - Vid Eggelstad
Vollsjöån - Nedströms Vollsjö
Tranåsbäcken - Vid utloppet till Tolångaån
Djurrödsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån
Björkaån
Björkaån
Björkaån
Björkaån
Björkaån
Koordinater
Fys/kem Bottenfauna
618681-132873
618613-133903
617667-135845
617424-136301
12 + 52*
6
12
6
1/3
617216-136348
6170265 -1374782
617390-137269
616995-137553
617230-136760
12
1/3
1
Bråån
Bråån
618995-134294
618721-133950
6
12
33 Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby
reningsverk
Sularpsbäcken
618179-134559
6
35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån
50 Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön
Klingavälsån
Klingavälsån
617658-135704
616412-136417
12
6
53A Bråån - Ellinge golfbana
27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka
* Månadsprovtagning (12) samt veckovis provtagning en given dag varje vecka.
5
6
6
6
1/3
1/3
Kävlingeån 2014 - Inledning
Föroreningsbelastande verksamhet
Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun/verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamhet inom Kävlingeåns avrinningsområde. I bilaga 3
finns en sammanställning av inrapporterade uppgifter.
Kvävlingeån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och
skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Kävlingeåns avrinningsområde redovisas i bilaga 3. Utsläpp från enskilda avlopp och avloppsreningsverk tillför framför allt fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen.
Påverkan från enskilda avlopp är ofta betydande, men svåra att uppskatta. Från luften sker
främst en tillförsel av näringsämnen och försurande ämnen, som härrör från industrier och trafik. Skogs- och jordbruk ger ett tillskott av syretärande ämnen i form av humus samt näringsämnen.
År 1995 startade Kävlingeåprojektet på initiativ av kommunerna inom avrinningsområdet. Syftet
har varit att minska miljöproblemen i vattendraget genom att minska transporterna av näring till
havet från framförallt jordbruket. Sedan projektet startade har ca 360 ha nya våtmarksområden
skapats. Våtmarker renar vattnet från bland annat näringsämnen och projektet har resulterat i
en minskning av transporterna av både kväve och fosfor till havet, se sida 25.
6
Kävlingeån 2014 – Resultat
RESULTAT OCH DISKUSSION
Lufttemperatur och nederbörd
Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i
Lund.
Medeltemperaturen över den normala samtliga månader med störst temperaturöverskott i juli
Årsmedeltemperaturen i Lund år 2014 var 10,2 °C, vilket var 2,3 grader varmare än normalt
(d.v.s. medeltemperaturen 1961-1990). Samtliga månader hade en medeltemperatur över den
normala. Störst temperaturöverskott förekom i juli men även i februari till och med april samt i
november var det ovanligt varmt (> 3,0 °C varmare än normalt). Övriga månader varierade temperaturen mellan 0,4-2,6 °C över den normala.
Mer nederbörd än normalt under året och mest föll det i augusti, oktober och december
Årsnederbörden år 2014 var 810 mm i Lund, vilket var ca 22 % mier än normalt (medelårsnederbörden 1961-1990). Mer nederbörd än normalt kom det framförallt i augusti, oktober och
december då det kom ungefär dubbel så mycket eller mer nederbörd än normalt. Men även
februari och maj var nederbördsrika månader jämfört med snittet. I september och november
föll endast 29 respektive 27 mm nederbörd, viket var 45 respektive 39 % av normal nederbördsmängd (Figur 2). Övriga månader var nederbördsmängden förhållandevis normal.
20
250
15
200
264 mm
2014
max
min
1961-90
10
150
5
100
0
-5
-10
-15
J
F M A
M J
J
A
S O N
D
50
2014
max
min
1961-90
0
J
Figur 1. Månadsmedeltemperaturer år 2014 vid
SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med
medelvärdet för åren 1961-90. De streckade
linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 1901.
F M A M J
J
A S
O N D
Figur 2. Månadsnederbörden (mm) år 2014 vid
SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med
medelvärdet för åren 1961-90. De streckade
linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 1901.
7
Kävlingeån 2014 – Resultat
Vattenföring
Mindre årsmedelvattenföring än normalt
Årsmedelvattenföringen år 2014 i Kävlingeån - Högsmölla var 10,5 m3/s, vilket var något mindre än medelvattenföringen 19763
2013 som var 11,3 m /s (Figur 4).
Vattenföring (m3/s)
25
20
Högre flöden än normalt i oktober och december, men lägre under vår/högsommar
Flöden markant över de normala förekom i
oktober och december då vattenföringen
var ca 60 respektive 30 % större än normalt
(d.v.s medelvattenföringen i januari 19762013, Figur 3 och Figur 5). Det föll däremot
ovanligt lite nederbörd jämfört med normalt
i mars och april samt juli till och med september, ca 55-65 % av normal nederbördsmäng, vilket gav låga flöden.
15
10
5
0
J
F M A M J
J
A S O N D
Figur 3. Månadsmedelvattenföringen år 2014
(staplar) och normal månadsmedelvattenföring
1976-2013 (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla.
Den höga vattenföringen i oktober och december sammanföll med stora nederbördsmängder (Figur 2). Mycket regn i augusti
orsakade dock inga höga flöden i Kävlingeån - Högsmölla då det avslutade en period
av torrt väder. Stora nederbördsmängder
under sommarhalvåret tenderar att snabbt
tas upp av mark och växtlighet samt avdunstar och orsaka mer sällan höga flöden.
3
Vattenföring (m /s)
20
15
10
5
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
0
Figur 4. Årsmedelvattenföringen åren 1976-2014 (staplar) och normal årsmedelvattenföring/medelvärde 1990-2013 (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla.
Hydrologi i Vombsjön
Sydvatten AB tappar vatten från Vombsjön till Kävlingeån och medeltappningen år 2014 uppgick till 3,7 m3/s, vilket endast var något högre än de två föregående åren (3,4 respektive 3,5
8
Kävlingeån 2014 – Resultat
3
3
m /s) men något lägre än år 2011 (4,1 m /s). Perioder med hög tappning förekom framförallt i
januari och februari samt i december (Figur 6). Den högsta tappningen under året noterades 25
december (32,5 m3/s). Längre perioder (>1 dag) av minitappning (>0,5 m3/s) förekom i mars till
och med april samt i augusti, oktober och december. Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari år
2014 var +19,9 meter över havet (m.ö.h). Årets högsta vattenstånd noterades 26-28 januari och
24-28 december, +21,1 m.ö.h, vilket översteg dämningsgränsen (+20,9 m.ö.h). Lägst vattenstånd var det den 16-19 oktober (+18,8 m.ö.h.).
Sammantaget var vattenståndet högst under perioden slutet av januari till mitten av juni (månadsmedel ≥ 20,4 m.ö.h) med en kortare perioder av lägre vattenstånd i februari och i mars.
Likaså var vattenståndet högt i slutet av oktober och början av november liksom i slutet av december. Under perioden juni till mitten av oktober minskade vattenståndet stadigt innan det
återigen ökade i samband med rikligt med nederbörd (Figur 6). Amplituden under året var
2,29 m.
Vattenföring (m3/s)
180
Dygnsmedelvattenföring vid Högsmölla 2014
Dygnsmedelvattenföring 2014
Dygnsmedelvattenföring 1976-2013
Högsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013
Lägsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013
160
140
120
100
80
60
40
20
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Figur 5. Dygnsmedelvattenföring år 2014 i Kävlingeåns avrinningsområde i Kävlingeån – Högsmölla,
jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden 1976-2013.
Vattenföring (m3/s)
m.ö.h
Tappning ur Vombsjön (m3/s)
70
Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h)
21,5
60
Flöde Högsmölla (m3/s)
21,0
20,5
50
20,0
40
19,5
30
19,0
20
18,5
10
18,0
0
17,5
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
3
aug
sep
okt
nov
dec
Figur 6. Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Kävlingeåns avrinningsområde i Kävlingeån - Högsmölla, tappning ur Vombsjön till Kävlingeån samt vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h).
9
Kävlingeån 2014 – Resultat
Fysikaliska och kemiska undersökningar
Nedan presenteras analysresultat för Kävlingeån år 2014. Bedömningarna grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Analysparametrarna finns förklarade i bilaga 1 tillsammans med samtliga resultat och metodbeskrivningar.
Försurning
Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. När pH-värdet understiger 6,0 finns risk för skador på
vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. öring och mört) reproduktion
vid pH-värde strax under 6,0. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för
många metaller, påverkas organismerna även indirekt.
Förhöjda pH-värden i samband med algblomning
Markerna i Kävlingeåns avrinningsområde är kalkrika och pH-värdena har under året varierat
mellan 7,5 och 9,0 och bedöms enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (Rapport 4913,
1999) som nära neutrala.
Förhöjda pH-värden noterades i Vombsjöns utlopp (stn 17) i augusti (8,5) och september (8,6)
och i Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i framförallt juni (8,9) och augusti (9,0)
men pH-värdet var även högt i april (8,7). I stn 50 sammanföll de höga pH-värdena med hög
turbiditet/grumlighet liksom det även gjorde i Vomsbjöns utlopp (stn 17) i framförallt augusti,
men i stn 50 även i april och juni, vilket indikerar algblomning. pH-värdet kan ofta ses öka vid
kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen och förekomsten av
alger ökar vattnets grumlighet. Vid provtagningen i augusti observerades kraftig algblomning av
provtagaren.
Höga pH-värden kan även öka andelen ammoniak i vattnet och där med vattnets giftighet. Andelen ammonium som omvandlas till ammoniak beror på pH-värdet och temperatur. Ju högre
pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster
och Lloyd 1982). För ytterliggare kommentar se under rubriken Kväve och Fosfor.
Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD)
Syrehalten anger mängden syre som är löst i vatten. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l
och 5 mg/l i andra fiskvatten (SFS 2001:554).
Höga halter organiskt material såsom humus och växtdelar kan leda till dåliga syreförhållanden
om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det
när vattentemperaturen är hög. Då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets lösningsförmåga i
vattnet minskar.
Generellt syrerika förhållanden men lägre syrehalter på flera platser i framförallt augusti
Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Undantagen var flera stationer i augusti där det var måttligt syrerikt (Kävlingeån – Örtofta uppströms landsvägsbron
(stn10), Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19), Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 20), Djurådsbäcken – Vid utloppet till Tolångaån (stn 52), Bråån - Ellinge golfban (stn 53A) och Bråån –
Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) samt Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån
10
Kävlingeån 2014 – Resultat
(stn 35). I Kävlingeån – Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 10) var vattnet måttligt syrerikt
även i juni och oktober och i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) svagt syrerikt i juni. I Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var vattnet måttligt syrerikt i juli (Figur 7).
I Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 20) och Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn
35) i juni liksom i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53 A) i april samt i Klingavälsån – I utloppet från
Sövdesjön (stn 50) i april, augusti och oktober noterades förhöjd syremättnad (> 110 %). En
förhöjd syremättnad är ofta ett tecken på pågående algblomning då syre produceras vid algernas fotosyntes. Högst var syremättnaden i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i juni
och augusti (146 respektive 120 %), i augusti observerades även pågående algblomning. Vid de
tillfällen då hög syremättnad uppmättes noterade även de högsta eller näst högsta pH-värdet,
vilket även det är en indikation på algblomning.
12
Syrehalt (mg/l)
10
8
6
4
2
0
3
10
17
19
20
23
51
52
53A
27A
33
35
50
Figur 7. Årslägsta syrehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014 (staplar). Den streckade linjen
visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över heldragen linje råder syrerikt tillstånd.
Förhöjda BOD7 –värden vid vissa stationer, högst var halter vid utloppet från Sövdesjön (stn 50)
BOD7 är ett mått på vattnets biologiska syreförbrukning. Det anger mängden syre som åtgår vid
biologisk nedbrytning av provet. De uppmätta BOD7 -halterna år 2014 varierade mellan < 0,5 till
7,3 mg/l. De högsta halterna uppmättes i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i
april, juni och augusti, i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i april (5,8 mg/l) och i
Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) i december (5,8 mg/l).
Kväve och fosfor
Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och
vattendrag. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. En stor del är
partikelbundet och fastläggs i sjöarnas sediment. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom
jordbruket och till viss del från enskilda avlopp, industrier, fiskodlingar och reningsverk. Tillförsel
av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra hav. Kväve tillförs genom
nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt utsläpp av enskilt och
kommunalt avloppsvatten. Punktkällornas påverkan på halterna av närsalter i Kävlingeån redovisas i avsnittet om transporter och arealspecifik förlust.
11
Kävlingeån 2014 – Resultat
Mycket höga årsmedelhalter av kväve vid flertalet stationer år 2014
Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantagen var
Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) och Gamla landsvägsbron vid Örtofta Kyrka (stn 27A), Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) samt Tranåsbäcken - Vid utloppet till
Tolångaån (stn 51) där den bedömdes som extremt hög (Figur 8 och Karta 2). De enskilt högsta
halterna (9200 µg/l) uppmättes i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) följt av Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33; 9100 µg/l) där även årsmedelhalten var den högsta
(6400 µg/l).
De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i slutet av året, oktober till och med december,
samt även i början av året, januari och februari. De förhöjda halterna sammanfaller med stora
nederbördsmängder och höga flöden vilket orsakade erosion av omgivande marker och urlakning av kväve.
De lägsta årsmedelhalterna av kväve i avrinningsområdet uppmättes i Klingavälsån - Vid utloppet
till Kävlingeån (stn 35) och I utloppet till Sövdesjön (stn 50) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17).
Låga kvävehalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar och näringsämnen binds
upp av växter och plankton.
14000
Totalkväve (µg/l)
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
3
10
17
19
20
23
51
52
53A
27A
33
35
50
Figur 8. Årsmedelvärden för totalkvävehalterna i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under
perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken.
Generellt jämförbara eller lägre årsmedelhalter av kväve jämfört med perioden 1990/98-2014
Årsmedelhalterna av kväve år 2014 var överlag lägre eller jämförbara med årsmedelvärdet för
perioden 1990/98-2014 (Figur 8). Störst var skillnaden i Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby
reningsverk (stn 33) och i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) där kvävehalten var knappt 20 % lägre
än årsmedelvärdet för perioden 1998 respektive 1990 till 2014. Markant högre årsmedelhalter
än normalt (+17 %) uppmättes i Tranåsbäcken – Vid utloppet till Tolångaån (stn 51).
De högsta ammoniumkvävehalterna, vilka bedömdes vara måttligt höga, uppmättes i utloppet
från Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i december (430 µg/l), Bråån – Gamla
landsvägsbron Örtofta kyrka (stn 27A) i oktober (350 µg/l), Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i januari (240 µg/l) samt i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) i augusti (220
µg/l). I övrigt var halterna låga eller mycket låga.
12
Kävlingeån 2014 – Resultat
Karta 2. Kvävetillstånd i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Bedömning enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder (Rapport 4913). © Lantmäteriet Dnr R57184_150001.
Höga halter av ammoniumkväve är generellt
en indikation på utsläpp av avloppsvatten
eller gödselpåverkan. Provpunken i Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby reningsverk
(stn 33) brukar vanligtvis ha de högsta ammoniumkvävehalterna, men så var inte fallet
år 2014.
1200
Ammonimkväve (µg/l)
5243 µg/l
1000
800
600
Höga ammoniumkvävehalter kan påverka
livet i vattendrag, dels genom direkt giftverkan och dels genom att det förbrukas stora
mängder syre vid omvandling till nitrat. Förordningen om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten (SFS 2001:554) anger
ammoniakhalter som riktvärde och gränsvärde på 0,005 respektive 0,025 mg/l. Vid
rådande pH-värden och temperatur överskreds riktvärdet vid stationerna 53A och 35
i juni, 27A i mars och oktober samt 50 i
oktober och december år 2014.
400
200
3
10
17
19
20
23
51
52
53A
27A
33
35
50
0
Figur 9. Årsmedelvärden för ammonimkvävehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014.
För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt
medelvärden för samma period som krysstecken.
Extremt hög årsmedelhalt av fosfor i stn 19 (Torpsbäcken - Övedsbäcken) och stn 23 (Vollsjöån)
Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) och i Vollsjöån Nedströms Vollsjö (stn 23). Vid flertalet övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket
hög, med undantag för i Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var hög (Karta 3 och Figur 10). Fos-
13
Kävlingeån 2014 – Resultat
for är partikelbundet och halten i vattendragen ökar generellt vid stora nederbördsmängder
vilket leder till ökad avrinning från omgivande marker.
Vid Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var årsmedelhalten av fosfor den högsta sedan år 1998
Årsmedelhalten av fosfor år 2014 var överlag lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden
1990/98-2014 vid stationerna i Kävlingeåns huvudfåra, Vombsjöns utlopp, Sularpsbäcken och i
Klingavälsån medan den generellt var högre i Björkaån och Bråån. Undantaget var Torpsbäcken
- Övedsbäcken (stn 19) där medelhalten var den högsta som uppmätts sedan 1998 då tidsserien
i denna rapport började. De extremt höga fosforhalterna som uppmättes i augusti och oktober
(320 respektive 340 µg/l) vid stationen var likaså de högsta som noterats. I oktober förklaras den
höga halten av stora nederbördsmänger och höga flöden. Vattnet var även starkt grumligt (46
FNU) och det var den näst högsta turbiditeten som uppmätts vid stationen. Även provtagarna
kommenterade den höga partikelhalten i vatten vid provtagningstillfället. I augusti var nederbörden och flödet litet, liksom turbiditeten. Fosfatfosforhalten var däremot förhöjd (290 µg/l)
liksom ammoniumkvävehalten (220 µg/l) vilket kan bero på koncentrationseffekt av utsläpp vid
låga flöden.
Högst fosforhalter under oktober, men vid vissa stationer även i juni och augusti
Vid flera stationer uppmättes den högsta fosforhalter i framförallt oktober vilket berodde på
stora nederbördsmängder och följaktligen höga flöden. Ovanligt hög turbiditet uppmättes samtidigt vid stationerna vilket också påvisade att stor avrinning skedde från omgivande marker.
Näst efter oktober noterades extremt höga fosforhalter även i juni och augusti Torpsbäcken Övedsbäcken (stn 19), stationerna i Bråån (27A och 53 A) samt i Djurrödsbäcken – Vid utloppet
till Tolångaån (stn 52) endast i juni och Vollsjöån – Nedströms Vollsjö (stn 23) endast i augusti.
Förklaringen är sannolikt koncentrationseffekt då flödet under sommaren var mycket lågt. De
lägsta fosforhalterna uppmättes generellt under våren och framförallt i april vid flertalet stationer. I Vombsjöns utlopp (stn 17) och i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) var fosforhalten även låg under sommaren då upptaget av fosfatfosfor av plankton och omgivande
växtlighet är stor.
Totalfosfor (µg/l)
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
3
10
17
19
20
23
51
52
53A
27A
33
35
50
Figur 10. Årsmedelvärden för totalfosforhalt i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Den streckade
linjen markerar gränsen mellan hög och mycket hög halt. Över den heldragna linjen är halten extremt
hög. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden
1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken.
14
Kävlingeån 2014 – Resultat
Karta 3. Fosfortillstånd i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Bedömning enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder (Rapport 4913). © Lantmäteriet Dnr R57184_150001.
Den flödesviktade medelvärdena för kväve och fosfor i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var 4,4
respektive 0,063 mg/l år 2014. Sett till perioden 2002-2014 visar medelfosforhalten ingen tydlig
trend, medan kvävehalten visar något minskande halter (Figur 11). Fosforhalten år 2014 högre
jämfört med år 2013 men lägre jämfört med föregående treårsperiod (2010-2012). Sett till perioden 1988-2014 finns dock en tendens till minskande halter för både kväve och fosfor.
Flödesviktade kvävehalter
Högsmölla 2014
mg/l
Flödesviktade fosforhalter
Högsmölla 2014
A
mg/l
6
0,10
5
0,08
4
0,06
B
3
2014
2012
2013
2011
2010
2008
2009
2007
2006
2004
2005
2002
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
0,00
2004
0
2003
0,02
2002
1
2003
0,04
2
Figur 11. Flödesviktade kväve- och fosforhalter i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2002-2014.
15
Kävlingeån 2014 – Resultat
Turbiditet (grumlighet)
Vattnets grumlighet (turbiditet) är ett mått på mängden olösta organiska och oorganiska ämnen
(partiklar) i vattnet t.ex. lerpartiklar och plankton.
Starkt grumligt vid flertalet stationer
Årsmedelvärdet för turbiditet i vattnet bedömdes som starkt grumligt vid flertalet stationer år
2014. Men i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 10) samt
i Vombsjöns utlopp (stn 17), Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (27A) och Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) bedömdes vattnet som betydligt grumligt (Figur 12).
Grumligheten i området var generellt större under hösten jämfört med resten av året. En ökad
grumlighet under vår och höst beror generellt på stora nederbördsmängder och höga flöden,
som sköljer ur partiklar och näringsämnen från omgivande marker. På våren inträffar detta ofta i
samband med snösmältning. Hög grumlighet under sommaren kan indikera algblomning.
Vid flertalet stationer uppmättes den högsta turbiditeten, starkt grumligt vatten, i oktober men
även i december, januari och februari vid några stationer. Under månaderna oktober och december föll mycket regn vilket ledde till stor avrinning och erosion från omgivande marker, även
början av året bjöd på stora nederbördsmängder. Undantag var dock Vombsjön utlopp (stn 17)
där vattnet var som mest grumligt i augusti (21 FNU) vilket förklaras av algblomning som även
observerades vid provtagningstillfället. I Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) var
vattnet starkt grumligt vid provtagningen i april, juni, augusti och oktober. Det tillsammans med
förhöjd syremättnad och pH-värden samt höga BOD7-halter indikerade pågående algblomning. I
augusti observerades även här kraftig algblomning vid provtagningstillfället.
Sjöar fungerar som sedimentationsbassänger och till exempel turbiditeten är ofta lägre i vattendragen vid sjöars utlopp jämfört med vid dess inlopp. Det var tydligt vid till exempel Vombsjöns
utlopp (stn 17) där vattnet generellt hade en lägre turbiditet jämfört med i till exempel Björkaån
- Före utloppet i Vombsjön (stn 20) men även jämfört med övriga vattendrag. Undantag var
dock sommarmånaderna då grumligheten ökade i Vombsjöns som ett resultat av algblomning.
Turbiditet (FNU)
25
20
15
10
5
0
3
10
17
19
20
23
51
52
53A
27A
33
35
50
Figur 12. Årsmedelvärden för turbiditet (grumlighet) i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Den
streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt grumligt och betydligt grumligt vatten. Över den
heldragna linjen är vattnet starkt grumligt. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för turbiditet under perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma
period som krysstecken.
16
Kävlingeån 2014 – Resultat
Samma fenomen observerades även i Klingavälsån – Vid utloppet från Sövdesjön (stn 50) där
turbiditeten var lägre vid provtagningen i februari och december jämfört med övriga stationer.
Dock var turbiditeten större även övriga månader troligen på grund av algblomning.
Årsmedelvärdet för turbiditet högre jämfört med perioden 1990/98 vid flertalet stationer
Jämfört med långtidsmedelvärden för perioden 1990/98-2014 var grumligheten i vattnet vid
flertalet stationer högre år 2014. Undantagen var stationerna i Kävlingeån (stn 3, 10 och 17),
Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) samt Klingavälsån - Vid utloppet till
Kävlingeån (stn 35) där årsmedelvärdet var lägre. I Vollsjöån - Nedströms Vollsjö (stn 23) var
årets medelvärde det högsta som uppmäts sedan mätningarna började år 1998.
Suspenderat material (slamhalt)
Suspenderat material (slamhalt) mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, d.v.s. mängden partiklar.
Slamhalt mäts endast i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3). Generellt var halten år 2014 under rapporteringsgänsen (<5 mg/l) eller strax över. Den högsta slamhalten noterades i februari (9,5
mg/l).
Slamhalten år 2014 var lite högre än föregående år och den högsta sedan år 2006. Sedan år
2006 har slamhalten minskat något sett till perioden 2002-2013. År 2005 och 2006 uppmättes
de högsta medelhalterna (Figur 13).
80
Suspenderat material (slamhalt, mg/l)
70
60
50
40
30
20
10
0
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Figur 13. Årsmedelvärden för suspenderat material (slamhalt) i Kävlingeåns avrinningsområde för
perioden 2002-2014. Min-/maxlinjer anger högsta och lägsta värde för respektive år.
Föroreningsbelastande verksamheter
Kävlingeån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet, enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i
avrinningsområdet redovisas i bilaga 3.
Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och industrier ut ca 173 ton kväve, ca
2,2 ton fosfor och ca 35 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebar att
andelen av fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 10
respektive 12 %, och för BOD ca 4 %. Andelarna är dock överskattade eftersom åns självrening
17
Kävlingeån 2014 – Resultat
reducerar halterna av närsalter när vattnet färdas mot mynningen. Merparten av närsalterna
kom sannolikt från diffusa källor.
Jämfört med år 2013 var årets utsläppsmängder av både fosfor och kväve något högre medan
de för BOD var markant lägre. Den lägre BOD-mängden år 2014 jämfört med föregående år
beror till viss del på att en större mängder BOD släpptes ut från framförallt Veberöds reningsverk
år 2013.
Det biflöde som tog emot störst mängd utsläpp från punktkällorna var Bråån därefter kom
Klingavälsån och Björkaån.
De största kvävemängderna släpptes ut från avloppsreningsverken i Ellinge, Veberöd och Kävlinge medan Ellinge, Kävlinge och Borgeby stod för de största utsläppen av fosfor. Även företaget Nordic Sugar stod för stor andel av utsläppen av näringsämnen. De avloppsreningsverk som
släppte ut mest syretärande organiskt material (BOD) var Ellinge och Veberöd samt företaget
Nordic Sugar. Utsläpp av kväve, fosfor och BOD från avloppsreningsverken under perioden
2003-2014 åskådliggörs i Figur 14.
Sövdes reningsverk togs successivt ur drift under år 2014 och stängdes helt i oktober. Vattnet
pumpas nu till Sjöbo avloppsreningsverk där det efter rening och infiltrering slutligen når Björkaån.
ton
A
Fosforutsläpp från punktkällor 2002-2014
3
2,5
Kävlingeån
2
Bråån
1,5
Klingvälsån
1
Björkaån
0,5
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
ton
2009 2010 2011
2012 2013 2014
B
Kväveutsläpp från punktkällor 2002-2014
250
200
Kävlingeån
150
Bråån
100
Klingvälsån
Björkaån
50
0
2002 2003 2004 2005 2006
2007 2008 2009
18
2010 2011
2012 2013 2014
Kävlingeån 2014 – Resultat
ton
C
Utsläpp av syretärande organiskt material (BOD) från punktkällor 2002-2014
70
60
50
Kävlingeån
40
Bråån
30
Klingvälsån
20
Björkaån
10
0
2002 2003
2004 2005
2006 2007 2008 2009 2010
2011 2012 2013
2014
Figur 14. Staplarna anger utsläppsmängder av fosfor (A), kväve (B) och BOD (C, ton) från punktkällor
till Kävlingån och dess biflöden; Bråån, Klingavälsån och Björkaån, i Kävlingeåns avrinningsområde
under perioden 2002-2014.
Transporter och arealspecifik förlust
För transportberäkning i Kävlingeån vid Mynningen i havet, Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och
Vombsjöns utlopp (stn 17), har flödesuppgifter från Sydvatten AB använts. För övriga stationer i
Kävlingeån har flödesuppgifter från SMHI använts: Bråån (stn 27, SMHI:s stn 92-2126), Klingavälsån (stn 35, SMHI:s stn 92-2116) och Björkaån (stn 22, SMHI:s stn 92-2125). Flödesdata vid
Mynningen i havet har räknats upp med faktor 1,016, Bråån med faktorn 1,13, Klingavälsån
med faktorn 1,25 och Björkaån med faktorn 1,29 för att representera respektive delavrinningsområde. Beräkningarna har grundats på dygnsmedelvattenföringen och uppmätta halter av totalkväve, nitrat-nitritkväve, totalfosfor och syretärande organiskt material (BOD). Värdena från
månadsprovtagningen har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden.
Störst transporter i januari-februari och oktober-december i samband med hög vattenföring
Transporten av fosfor och kväve i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var liksom tidigare störst under
perioder med hög vattenföring. År 2014 var det i början och i slutet av året (januari-februari
respektive oktober-december) som vattenföringen var hög och merparten av transporterna skedde (Figur 15 och Figur 16).
Den totala fosfortransporten vid Mynningen i havet under året var 21 ton, vilket var mindre än
medeltransporten för perioden 1988-2013 (29 ton; Figur 17 A) men högre än år 2013 (16 ton).
Kvävetransporten år 2014 var 1470 ton vilket var mindre än medeltransporten för perioden
1988-2013 (1852 ton; Figur 17 B) och jämförbart med föregående år. Transporten av syreförbrukande organiskt material (BOD, 921 ton) var högre ån de två föregående åren (ca 600 ton)
men mindre än medeltransporten för perioden 2002-2013 (1249 ton).
19
Kävlingeån 2014 – Resultat
Fosfortransport Högsmölla (stn 3) 2014
ton
m3/s
8
35
ton
500
7
30
400
6
25
5
Kvävetransport Högsmölla (stn 3) 2014
m3/s
35
30
25
300
20
200
15
20
4
15
10
100
Fosfortransporter vid Kävlingeåns Mynning 1988-2014
A
dec
okt
nov
aug
sep
jun
jul
apr
maj
jan
0
Figur 16. Staplarna anger kvävetransporten
(ton) i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) per månad år 2014. Linjen representerar vattenfö3
ringen (m /s).
Figur 15. Staplarna anger fosfortransporten
(ton) i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) per månad år 2014. Linjen representerar vattenfö3
ringen (m /s).
ton
5
0
dec
okt
sep
aug
jun
feb
nov
0
jul
0
maj
5
apr
1
mar
10
jan
2
feb
mar
3
m3/s
60
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
50
40
30
20
10
ton
Kvävetransporter vid Kävlingeåns Mynning 1988-2014
B
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
0
m3/s
4000
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
0
Figur 17. Staplarna anger fosfortransporten (ton, diagram A) och kvävetransport (ton, diagram B) i
Kävlingeåns avrinningsområde vid Mynningen i havet under perioden 1988-2014. Den tunna linjen
3
representerar vattenföringen (m /s) och den tjocka linjen medeltransporten för perioden 1988-2013.
20
Kävlingeån 2014 – Resultat
Transporterna av kväve, fosfor och BOD har varierat under perioden 2003-2014 och vid vissa
stationer finns tendenser till minskade transporter de senaste åren. De största transporterna av
näringsämnen sker generellt i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och de lägsta i Klingavälsån (stn
35, Figur 18).
Fosfortransporter i Kävlingeåns avrinningsområde 2003-2014
ton
A
50
40
30
20
10
stn 17
stn 3
stn 20
stn 27A
stn 35
Kvävetransporter i Kävlingeåns avrinningsområde 2003-2014
ton
13
11
09
07
05
03
14
12
10
08
06
04
13
11
09
07
05
03
14
12
10
08
06
13
11
09
07
05
03
0
B
3000
2500
2000
1500
1000
500
stn 3
stn 17
stn 20
stn 35
stn 27A
BOD-transporter i Kävlingeåns avrinningsområde 2003-2014
ton
13
11
09
07
05
03
14
12
10
08
06
04
13
11
09
07
05
03
14
12
10
08
06
13
11
09
07
05
03
0
C
3000
2500
2000
1500
1000
500
stn 3
stn 17
stn 20
stn 35
13
11
09
07
05
03
14
12
10
08
06
04
13
11
09
07
05
03
14
12
10
08
06
13
11
09
07
05
03
0
stn 27A
Figur 18. Staplarna anger fosfor (A) kväve (B) och BOD (C) -transporter (ton) vid fem olika stationer i
Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2003-2014; Kävlingeån - Högsmölla (stn 3), Vombsjöns utlopp (stn 17), Björkaån (stn 20), Klingavälsån (stn 35) och Bråån (stn 27A).
21
Kävlingeån 2014 – Resultat
I Tabell 3 nedan redovisas avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till
den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns
mynning och i biflödena Björkaån, Bråån och Klingavälsån.
Tabell 3. Avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten
av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och de olika tillflödena i Kävlingeåns avrinningsområde, år 2014
Station Område
Transport
Punktkälla
2014
P
N
BOD
ton/år
21 1447 906 Askeröd
P7 ***
Torna Hällestad
Revingeby
Flyinge
S Sandby
Örtofta
Nordic Sugar
Håstad
Kävlinge
Borgeby
summa
Utsläpp
punktkälla
P
N
BOD
ton/år
0,0020 0,30
0,10
0,026
3,8
<0,51
0,0040
1,0
0,21
0,010
1,3
0,14
0,020
6,1
1,3
0,070
14
1,5
0,010
1,6
0,40
0,22
58
3,2
0,030
0,52
0,11
0,65
14
4,0
0,21
5,9
<2,5
1,3
106
12
% av total transport
vid stationen 2014
P
N
BOD
%
0,010
0,021
0,011
0,12
0,26
0,06
0,019
0,069
0,023
0,048
0,090
0,015
0,10
0,42
0,14
0,33
0,94
0,17
0,048
0,11
0,04
1,0
4,0
0,35
0,14
0,036
0,012
3,1
1,0
0,44
1,0
0,41
0,28
6,0
7,4
1,7
3
Kävlingeån
Mynningen
20
Björkaån
8,1
551
134 Östraby
Lövestad
Klasaröd
Vanstad
Sjöbo*
Skåne Tranås**
summa
0,005
0,010
0,010
0,004
0,050
0,079
0,30
3,2
3,2
0,44
1,3
8,4
0,20
0,54
0,10
0,06
0,53
1,4
0,06
0,12
0,12
0,049
0,6
1,0
0,05
0,58
0,58
0,08
0,24
1,5
0,15
0,40
0,075
0,045
0,40
1,1
Bråån
3,6
334
60
0,030
0,007
0,80
0,84
3,4
1,2
29
34
0,90
0,40
16,7
18
0,8
0,19
22
23
1,0
0,36
8,8
10
1,5
0,67
28
30
Klingavälsån
4,1
186
172 Sövde ****
Blentarp
Veberöd
summa
0,003
0,023
0,020
0,05
1,8
4,2
18
24
0,20
1,7
1,6
3,5
0,07
0,56
0,49
1,1
0,9
2,3
10
13
0,12
1,0
0,9
2,0
27A
35
Löberöd
Hurva
Ellinge
summa
* Sedan år 2011 infiltreras allt vatten.
** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde.
*** Ingen mätning på utgående vattenmängd, uppgift avser inkommande.
**** Sövde reningsverk togs succesivit ur drift under år 2014. Stängdes helt under oktober månad.
Vatten pumpas nu till Sjöbo ARV.
Arealspecifik förlust
Den arealspecifika förlusten har beräknats genom att dividera årstransporterna (inklusive avloppsreningsverkens utsläpp) med avrinningsområdets storlek.
År 2014 bedömdes de arealspecifika förlusterna för fosfor generellt som hög, med undantag för
vid Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var måttligt hög (Tabell 4) vilket även var fallet sett till
treårsmedelvärdena (Karta 4). Förlusterna år 2014 var generellt högre än år 2013, med undantag för vid Vombsjöns utlopp (stn 17). De högre förlusterna beror sannolikt på en högre vattenföring och ökad avrinning från omgivande marker.
22
Kävlingeån 2014 – Resultat
A
B
Karta 4. Arealspecifik förlust av fosfor (A) och kväve (B) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2012-2014. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). © Lantmäteriet Dnr R57184_150001.
23
Kävlingeån 2014 – Resultat
Den arealspecifika förlusten för kväve bedömdes år 2014 som mycket hög i Björkaån (stn 20)
och Bråån (stn 27A) medan den var hög vid övriga stationer (Tabell 4). Treårsmedelvärdet för
förlusterna av både fosfor och kväve följde samma bedömning (Karta 4). Förlusterna år 2014 var
jämförbara med de år 2013.
De arealspecifika förlusterna för både kväve och fosfor år 2014 var förhållandevis normala jämfört med perioden 2003-2013, med undantag för i Bråån och Kävlingeån där förlusten av fosfor
var lägre, i Bråån var även kväveförlusterna lägre. De högsta värdena under perioden beräknades åren 2006 och 2007.
Tabell 4. Arealspecifik förlust för Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2012-2014
Arealspecifik förlust för Kävlingeån 2012-2014
Arel.spec.förlust (kg/ha*år)
Station
Kävlingeåns mynning i havet
17 Vombsjöns utlopp
20 Björkaån före utloppet i Vombsjön
27A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka
35 Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån
År
P
Tillstånd
N
Tillstånd
2012
0,17
4
10,4
4
2013
0,13
3
11,8
4
2014
0,18
4
12,2
4
medel
0,16
4
11,5
4
2012
0,18
4
5,8
4
2013
0,14
3
7,8
4
2014
0,11
3
5,2
4
medel
0,14
3
6,3
4
2012
0,17
4
15,6
4
2013
0,14
3
16,9
5
2014
0,24
4
16,2
5
medel
0,18
4
16,3
5
2012
0,21
4
19,5
5
2013
0,14
3
17,4
5
2014
0,21
4
19,6
5
medel
0,19
4
18,8
5
2012
0,17
4
6,5
4
2013
0,12
3
5,6
4
2014
0,17
4
7,8
4
medel
0,15
4
6,6
4
Tillstånd
24
3
Måttliga höga förluster
4
Höga förluster
5
Mycket höga förluster
Kävlingeån 2014 – Resultat
Vattenvårdsarbete i Kävlingeåns avrinningsområde
Det bedrivs idag och ända sedan 1995 ett aktivt vattenvårdsarbete inom Kävlingeåns avrinningsområde. Mellan år 1995 och 2012 bedrevs arbetet inom ramen för det mellankommunala
samarbetet i Kävlingeåprojektet och sedan 2012 inom ramen för Kävlingeåns vattenråd och
Kävlingeåns vattenvårdsprogram. Syftet med arbetet har varit och är framför allt att förbättra
vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag i Kävlingeåns avrinningsområde. Hittills har ca 400 ha
dammar och våtmarker återskapats och nyanlagts i området.
25
Kävlingeån 2014 – Referenser
REFERENSER
ALcontrol AB 2013-2014. Årsrapport Kävlingeån 2012 och 2013, Kävlingeåns vattenvårdsförbund.
Ekologgruppen 2002-2012. Årsrapport Kävlingeån 2002-2011. Kävlingeåns vattenvårdsförbund.
Ericsson, U. 2010. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i
Värmlands län 2009. Medins Biologi AB.
Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och
vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se)
Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O. 2000. Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 150: 29-54.
Naturvårdsverket 1990. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 1990. Allmänna Råd 90:4.
Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport
4913.
Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och
vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01.
SCB 2008. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2005. MI 11 SM 0701.
SMHI. 2013. Internetadress: www.smhi.se. Temperatur-, nederbörd- och vattenföringsuppgifter.
SIS, 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, ”Water quality – Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO
7828:1985)”.
Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913.
26
Kävlingeån 2014 – Bilaga 1
BILAGA 1
Analysparametrarnas innebörd
Vattenkemi
27
Kävlingeån 2014 – Bilaga 1
Analysparametrarnas innebörd
I denna rapport tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913
– Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten.
Vattentemperatur (°C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med
ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under
vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern
kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet.
Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. Skalan för pH är logaritmisk vilket innebär att pH 6
är tio gånger surare och pH 5 är 100 gånger surare än pH 7. Normala pH-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett pH på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i
sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga pH-värden kan
under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid
fotosyntesen.
Vid pH-värden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga
hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker
drastiska förändringar och utarmning av
organismsamhällen. Låga pH-värden ökar
>6,8
Nära neutralt
dessutom många metallers löslighet och
6,5-6,8
Svagt surt
därmed giftighet i vattnet. Enligt Natur6,2-6,5
Måttligt surt
vårdsverkets ”Bedömningsgrunder för mil5,6-6,2
Surt
jökvalitet” (Rapport 4913) kan vattnet med
<5,6
Mycket surt
avseende på pH indelas enligt följande effektrelaterade skala:
Konduktivitet (ledningsförmåga) (mS/m), mätt vid 25°C är ett mått på den totala halten lösta
salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium,
magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information
om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten
med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas
kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag.
Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets
innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets
”Bedömningsgrunder för miljökvalitet”
(Rapport 4913) kan en klassindelning med
avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt:
< 0,5
0,5-1,0
1,0-2,5
2,5-7,0
>7,0
28
Ej/obetydligt grumligt vatten
Svagt grumligt vatten
Måttligt grumligt vatten
Betydligt grumligt vatten
Starkt grumligt vatten
Kävlingeån 2014 – Bilaga 1
TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiskt material. Ett
högt värde innebär en syretäring varvid
vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en indelning
med avseende på TOC (mg/l) göras enligt:
<4
Mycket låg halt
4-8
Låg halt
8-12
Måttligt hög halt
12-16
Hög halt
> 16
Mycket hög halt
Suspenderade ämnen (mg/l) är ett annat mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan
vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar som lera. Enligt Naturvårdsverkets
< 1,5
Mycket låg slamhalt
Allmänna råd 90:4, anges tillståndet utgå1,5-3
Låg slamhalt
ende från mängden suspenderat material
(mg/l) enligt följande: Naturvårdsverkets
3-6
Måttligt hög slamhalt
bedömningsgrunder (Rapport 4913) inne6-12
Hög slamhalt
håller inga bedömningsnormer för suspen> 12
Mycket hög slamhal
derade ämnen.
Biokemisk syreförbrukning, BOD7 (mg/l) är ett mått på vattnets halt av organiskt material som
är biologiskt nedbrytbart. Värdet anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av
provet, under standardiserade förhållanden (7 dygn, 20°C). På motsvarande sätt ger BOD14,
BOD21 och BOD28 syreförbrukningen under 14, 21 och 28 dagar.
Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre
minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning
(vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen.
Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning,
störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även
vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium.
Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer.
>7
Syrerikt tillstånd
5-7
Måttligt syrerikt tillstånd
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömnings3-5
Svagt syretillstånd
grunder för miljökvalitet” (Rapport 4913)
1-3
Syrefattigt tillstånd
kan en klassindelning med avseende på
<1
Syrefritt eller nästan syrefritt
syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras
tillstånd
enligt:
Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga
halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0°C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l,
men vid 20°C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100.
Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfatfosfor, PO4-P. Fosfatfosfor är den oorganiska
fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Fosfor är i allmänhet det till växtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att
vattendrag växer igen och syrebrist uppstår.
29
Kävlingeån 2014 – Bilaga 1
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en
klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l).
Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten:
<12,5
12,5-25
25-50
50-100
>100
Låga halter
Måttligt höga halter
Höga halter
Mycket höga halter
Extremt höga halter
Dessa gränser har tillämpats för medelhalter
av värden uppmätta även under övriga delar
av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt
Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för
miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas
enligt:
<0,04
0,04-0,08
0,08-0,16
0,16-0,32
>0,32
Mycket låga förluster
Låga förluster
Måttligt höga förluster
Höga förluster
Extremt höga förluster
Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve
är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta
orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag
genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom
utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar majoktober (µg/l):
<300
Låga halter
Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrun300-625
Måttligt höga halter
der (Rapport 4913) bedöms tillståndet med
625-1250
Höga halter
avseende på totalkvävehalt (µg/l, maj1250-5000 Mycket höga halter
oktober) i sjöar enligt följande:
>5000
Extremt höga halter
Dessa gränser har tillämpats för medelhalter
av värden uppmätta även under övriga delar
av året och tillståndsbedömning i rinnande
vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder
för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år)
indelas enligt:
<1,0
1,0-2,0
2,0-4,0
4,0-16
>16
Mycket låga förluster
Låga förluster
Måttligt höga förluster
Höga förluster
Mycket höga förluster
Nitratkväve NO3-N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k.
markläckage.
Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l), är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit, NO2, till nitrat, NO3,
med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre.
Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium
beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av pH-värdet (vattnets surhet),
temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak
som är giftigt. Ju högre pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till
ammonium (Alabaster 1975).
30
Kävlingeån 2014 – Bilaga 1
Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och
för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört, braxen) klarar dock högre halter.
Avvikelse från bedömningsnormer
Dessa gränser har tillämpats även för halter uppmätta under övriga delar av året samt för årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer som för
sjöar.
I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
saknas klassgränser för ammoniumkväve.
Följande indelning har därför föreslagits av
ALcontrol med utgångspunkt i ”Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, effekter
på fisk” (SNV 1969:1):
< 50
50-200
200-500
500-1500
>1500
Mycket låga halter
Låga halter
Måttligt högahalter
Höga halter
Mycket höga halter
Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från
avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar
tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas.
Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på
arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar:
< 1,0
1,0 – 2,0
Mycket låga kväveförluster
Låga kväveförluster
2,0 – 4,0
Måttligt höga kväveförluster
4,0 – 16
16 – 32
Höga kväveförluster
Mycket höga kväveförluster
> 32
Extremt höga kväveförluster
< 0,04
0,04 – 0,08
0,08 – 0,16
Mycket låga fosforförluster
Låga fosforförluster
Måttligt höga fosforförluster
0,16 – 0,32
0,32 – 0,64
> 0,64
Höga fosforförluster
Mycket höga fosforförluster
Extremt höga fosforförluster
Fjällhed och fattiga skogsmarker
Icke kvävemättad skogsmark i norra
och södra Sverige
Opåverkad myrmark, påverkad
skogsmark (t.ex. hyggesläckage),
ogödslad vall
Åker i slättbygd
Odlade sandjordar, ofta i kombination
med djurhållning
Opåverkad skogsmark
Vanlig skogsmark
Hyggen, myr- och torvmark,
mindre erosionsbenägen åkermark,
ofta med vallodling
Åker i öppet bruk
Erosionsbenägen åkermark
31
Kävlingeån 2014 – Bilaga 1
32
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
BILAGA 2
Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar
Metodik
Analysresultat
33
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
Provtagning
Utförare:
ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, [email protected].
Metod:
ISO 5667-1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning
Analys
Utförare:
ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, [email protected].
Vattentemperatur
°C
Termometer ± 0,1 °C
Turbiditet
FNU
SS-EN ISO 7027-3
pH
SS-EN ISO 10523:2012
Syrgashalt (fältmätning)
mg/l
Fd.SS028188-1
Syrgasmättnad (fältmätning)
Konduktivitet (fältmätning)
Totalfosfor
µg/l
SS-EN ISO 15681-2:2005
Totalkväve
µg/l
SS-EN ISO 11905-1, utg 1
Nitrat-nitritkväve
µg/l
SS-EN ISO 13395-1 mod
Fosfatfosfor
µg/l
SS-EN ISO 6878:2005, mod
TOC (totalt organiskt kol)*
µg/l
SS-EN 1484-1
BOD7
µg/l
SS-EN 1899-2
Suspenderat material**
µg/l
SS-EN 872, mod
* Analyseras endast för flödesproportionella månadssamlingsprov vid Kävlingeån - Högsmölla stn 3.
** Analyseras endast för månadsstickprov vid Kävlingeån - Högsmölla stn 3.
Provtagningspunkter
Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 2 på sida
5. Vattenkemiska analyser gjordes vid 13 provpunkter. Utav de 13 punkterna provtogs 5 stycken
varje månad medan övriga 8 punkter provtogs 6 gånger per år, varje jämn månad, Tabell 2. Av
misstag uteblev analys av pH, turbiditet och BOD7 vid stationerna 35, 27A, 20, 17 och 3 i juli.
En av provtagningspunkterna (stn 3) har förutom den månatliga provtagningen provtagits en
gång per vecka på en förutbestämd dag (52 gånger/år). Fältmätning gjordes av temperatur, syrehalt, syremättning och konduktivitet. Veckoproverna förvarades djupfrysta och blandades upptöade flödesproportionellt enligt veckomedelflöden till månadssamlingsprover (12 stycken). Dessa månadssamlingsprov har analyserats med avseende på totalfosfor, totalkväve, nitratnitritkväve samt organiskt material (TOC). Veckomedelflöden (beräknade från dygnsmedelflöden) från Högsmölla som levererades av Sydvatten AB användes för att få fram blandningsfaktorer.
Analyser
Analyser har gjorts av ALcontrol. Analyserna har utförts i enlighet med svensk standard eller
därmed jämförbar metod. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av ovanstående tabell. Vid provtagning från båt i sjöar och från
broar i vattendrag användes en så kallad Ruttnerhämtare. Hämtaren stängs på valfritt djup med
hjälp av ett lod som löper utmed linan, vattnet tappas sedan på flaskor. Vattenprov togs ca 0,5
m under ytan. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en så kallad fyri-
34
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
såhämtare för att nå vattendragets mitt. Vattenproven transporterades och förvarades enligt
gällande standard för vattenundersökningar. Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält
med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 196).
Vid beräkning av årsmedelvärden har ”mindre än”-värden satts till halva värdet. Det vill säga: <5
µg/l har satts till 2,5 µg/l vid beräkningen av medelvärdet.
Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). Totalt omfattar bedömningsgrunderna fem klasser men endast tre har
färgmarkerats, se tabell nedan.
Enhet
pH, surhet
pH-värde
Klass
Kommentar
måttligt
surt
6,2-6,5
6,5-6,19
mycket surt
<5,6
betydligt
starkt
färg, färgning
mg Pt/l
måttligt
25-60
61-100
>100
grumlighet
FNU/FTU
måttligt
betydligt
starkt
syrehalt, tillstånd
mg O2/l
totalfosfor, halt
totalkväve, halt
µg/l
µg/l
1,0-2,5
2,6-7,0
>7,0
svagt
syrefattigt
syrefritt
3,5-5,0
1-2,9
<1
hög
mycket hög
extremt hög
25-50
51-100
>100
hög
mycket hög
extremt hög
625-1250
1250-5000
>5000
35
i sjöar bedöms bottenvatten
egentligen sjöar, medel maj-aug
egentligen sjöar, medel maj-aug
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
Analysresultat från recipientkontrollen i Kävlingeån
Datum
Temp. pH
C
Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Totaltet
halt
mättnad
kväve
kväve
kväve
FNU
mg/l
%
µg/l
µg/l
µg/l
Fosfat- Total- Susp.
fosfor fosfor material BOD7
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
3 Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen
2014-01-15
2014-02-11
2014-03-11
2014-04-14
2014-05-12
2014-06-17
2014-07-15
2014-08-12
2014-09-11
2014-10-17
2014-11-11
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,8
2,4
6,2
9,4
13,3
19,7
20,5
19,8
16,7
12,3
9,8
4,2
20,5
11,4
2,4
8,0
7,9
8,1
8,1
8,1
8,0
*
7,8
7,9
7,9
8,1
8,1
8,1
8,0
7,8
7,2
6,6
3,2
4,4
4,0
1,3
*
0,64
1,2
4,9
2,3
8,1
8,1
4,0
0,64
13,5
13,0
12,6
11,4
9,4
7,2
6,0
6,4
7,4
8,6
9,9
12,1
13,5
9,8
6,0
100
98
100
101
95
77
66
80
75
82
87
97
101
88
66
90
45
12
<10
57
33
35
25
24
75
45
51
90
41
<10
4100
5100
3100
2100
1600
1100
710
770
920
4700
3100
6100
6100
2783
710
5300
6000
4000
3400
2500
2000
1500
1400
1400
4700
3700
6700
6700
3550
1400
34
29
6
3
14
29
52
62
34
59
50
53
62
35
3
67
72
34
42
40
58
73
75
59
90
73
69
90
63
34
7,7
9,5
<5
6,5
7,0
<5
<5
<5
<5
<5
<5
<5
9,5
4,2
<5
2,4
2,4
2,3
3,3
3,0
0,82
*
0,57
1,1
<0,5
1,6
5,8
5,8
2,1
<0,5
10 Kävlingeån - Örtofta, uppströms landsvägsbron
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,0
9,6
19,7
20,2
12,3
4,0
20,2
11,3
2,0
7,9
8,0
8,0
7,6
7,7
7,9
8,0
7,9
7,6
3,8
5,2
1,8
3,4
5,6
7,6
7,6
4,6
1,8
11,7
11,2
6,7
5,6
5,0
11,6
11,7
8,6
5,0
88
100
72
71
55
90
100
79
55
62
34
24
51
90
87
90
58
24
4200
1700
990
550
3300
5300
5300
2673
550
5000
2900
1600
1300
4100
6000
6000
3483
1300
20
4
30
32
17
42
42
24
4
51
44
48
70
79
55
79
58
44
1,9
4,0
1,9
1,2
<0,5
<0,5
4,0
1,6
<0,5
1,4
1,0
1,1
0,96
0,48
1,4
*
21
6,7
6,7
1,7
1,2
21
4,0
0,48
13,1
13,1
14,4
11,8
12,3
8,0
8,1
9,8
8,4
8,9
8,8
11,8
14,4
10,7
8,0
100
97
106
98
108
87
90
101
85
89
80
91
108
94
80
99
64
<10
14
34
30
<10
<10
<10
62
170
130
170
52
<10
2900
3000
3400
2500
2100
1100
420
49
<10
96
1400
1700
3400
1556
<10
3600
3500
4300
3200
2900
1800
1100
1400
660
830
2100
2300
4300
2308
660
29
21
9
<2
5
<2
<2
16
36
30
66
64
66
23
<2
45
35
26
12
18
11
22
59
75
55
85
73
85
43
11
1,7
<0,5
2,0
2,1
<0,5
1,5
*
4,8
2,6
1,3
1,2
<0,5
4,8
1,6
<0,5
17 Vombsjöns utlopp
2014-01-15
2014-02-11
2014-03-11
2014-04-14
2014-05-12
2014-06-17
2014-07-15
2014-08-12
2014-09-11
2014-10-17
2014-11-11
2014-12-12
Max
Medel
Min
3,1
1,0
4,9
7,8
13,8
20,1
21,0
20,1
17,2
12,7
10,2
5,2
21,0
11,4
1,0
8,2
8,2
8,3
8,5
8,4
8,3
*
8,5
8,6
8,2
8,1
8,2
8,6
8,3
8,1
* Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor.
36
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
Datum
Temp. pH
C
Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp.
tet
halt
mättnad
kväve
kväve
kväve fosfor fosfor material BOD7
FNU
mg/l
%
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
19 Torpsbäcken - Övedsbäcken
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
3,0
8,8
16,0
15,5
12,0
4,6
16,0
10,0
3,0
8,0
8,2
8,0
7,5
8,1
8,2
8,2
8,1
7,5
10
2,2
1,5
2,6
46
8,4
46
12
1,5
93
100
39
52
89
93
100
78
39
30
22
92
220
19
72
220
76
19
7700
3000
210
530
1900
6800
7700
3357
210
8200
3900
1100
1400
2800
7400
8200
4133
1100
52
3
62
290
64
49
290
87
3
86
28
120
320
340
74
340
161
28
2,0
3,2
2,1
1,8
3,6
0,76
3,6
2,2
0,8
13,0
12,4
12,7
11,3
12,2
10,1
8,7
7,0
9,2
8,7
10,0
12,4
13,0
10,6
7,0
98
94
101
94
105
118
91
75
88
82
87
98
118
94
75
36
46
19
16
20
21
18
22
18
19
28
28
46
24
16
6300
5600
4100
2700
1900
1700
1100
1600
1600
2500
4300
6600
6600
3333
1100
7300
6700
5000
3600
2600
2500
1800
2000
2900
2800
4900
7200
7300
4108
1800
29
45
18
8
15
7
41
30
23
18
40
59
59
28
7
64
89
30
26
29
62
70
43
46
150
58
79
150
62
26
1,8
1,8
2,0
1,9
1,9
1,5
*
1,4
1,5
2,0
1,1
<0,5
2,0
1,6
<0,5
12,4
12,0
9,6
8,9
9,1
11,9
12,4
10,7
8,9
94
103
102
93
85
95
103
95
85
41
15
33
25
52
38
52
34
15
5600
3300
1300
660
7500
7000
7500
4227
660
6800
4200
2100
1400
7900
7500
7900
4983
1400
34
9
58
140
120
43
140
67
9
60
28
99
160
240
63
240
108
28
1,8
1,9
1,6
1,5
2,0
<0,5
2,0
1,5
<0,5
88
101
106
97
86
97
106
96
86
59
66
33
26
37
40
66
44
26
6800
3000
1800
1200
7400
8000
8000
4700
1200
8500
4200
2700
1900
8600
8500
8600
5733
1900
46
12
3
40
77
57
77
39
3
90
44
68
57
180
78
180
86
44
2,2
2,0
1,7
1,6
1,6
<0,5
2,2
1,6
<0,5
12,7
11,6
4,0
5,1
9,0
12,0
12,7
9,1
4,0
20 Björkaån -Före utloppet i Vombsjön
2014-01-15
2014-02-11
2014-03-11
2014-04-14
2014-05-12
2014-06-17
2014-07-15
2014-08-12
2014-09-11
2014-10-17
2014-11-11
2014-12-12
Max
Medel
Min
3,2
2,5
6,9
8,5
13,7
18,1
18,2
16,9
14,2
12,0
9,4
4,3
18,2
10,7
2,5
8,1
7,9
8,2
8,2
8,2
8,4
*
8,1
8,0
7,9
8,1
8,1
8,4
8,1
7,9
7,2
10
1,9
2,6
2,2
1,3
*
0,79
1,8
39
2,0
12
39
7,3
0,79
23 Vollsjöån - Nedströms Vollsjö
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,5
7,7
18,6
17,2
12,1
4,2
18,6
10,4
2,5
7,9
8,3
8,3
8,1
7,7
8,1
8,3
8,1
7,7
3,5
1,7
2,2
1,1
66
5,7
66
13
1,1
51 Tranåsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,6
8,0
19,8
17,0
12,2
4,2
19,8
10,6
2,6
7,7
8,1
8,3
8,1
7,7
7,9
8,3
8,0
7,7
16
13
3,3
2,9
32
18
32
14
2,9
11,5
11,9
9,7
9,2
8,9
12,1
12,1
10,6
8,9
* Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor.
37
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
Datum
Temp. pH
C
Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp.
tet
halt
mättnad
kväve
kväve
kväve fosfor fosfor material BOD7
FNU
mg/l
%
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
52 Djurrödsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,2
7,8
18,7
15,9
12,2
4,4
18,7
10,2
2,2
7,8
8,0
8,1
8,1
7,7
7,9
8,1
8,0
7,7
4,4
5,4
18
6,3
23
6,6
23
11
4,4
12,1
11,3
9,0
6,3
8,7
12,0
12,1
9,9
6,3
92
98
95
69
86
99
99
90
69
36
22
19
17
40
66
66
33
17
4300
1700
800
520
3700
4600
4600
2603
520
4400
2500
1700
1100
4300
5300
5300
3217
1100
16
12
10
36
24
25
36
21
10
42
36
110
57
120
49
120
69
36
1,9
1,8
2,4
1,5
1,9
<0,5
2,4
1,6
<0,5
12,5
13,2
9,8
6,2
7,1
10,9
13,2
10,0
6,2
95
117
99
68
73
95
117
91
68
43
13
59
20
25
36
59
33
13
6700
3600
1100
930
7600
8400
8400
4722
930
7400
5100
1700
1500
7300
9200
9200
5367
1500
39
10
16
110
73
52
110
50
10
72
33
110
120
120
69
120
87
33
2,4
2,2
1,7
1,2
0,94
<0,5
2,4
1,4
<0,5
81
46
190
16
48
46
44
32
37
350
53
130
350
89
16
6800
6500
5300
3700
4300
2000
1200
2300
2200
6000
6100
8000
8000
4533
1200
7900
7600
6600
5000
5800
3300
1900
3000
2300
7200
6900
8700
8700
5517
1900
41
40
17
7
35
64
110
95
51
68
51
50
110
52
7
73
63
32
31
54
110
130
110
84
110
73
84
130
80
31
2,1
2,1
2,7
2,3
1,5
1,3
*
1,3
1,5
0,88
1,5
<0,5
2,7
1,6
<0,5
54
35
87
51
63
37
87
55
35
5900
2900
8400
2300
6900
6800
8400
5533
2300
6800
4000
9100
3300
7800
7400
9100
6400
3300
16
11
9
55
46
32
55
28
9
62
41
54
77
92
52
92
63
41
2,2
2,1
1,7
1,0
0,80
<0,5
2,2
1,3
<0,5
53A Bråån - Ellinge golfbana
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,5
8,6
16,5
18,2
12,4
3,7
18,2
10,3
2,5
7,9
8,4
8,4
8,2
7,9
8,0
8,4
8,1
7,9
9,4
1,5
1,3
1,0
24
12
24
8,2
1,0
27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka
2014-01-15
2014-02-11
2014-03-11
2014-04-14
2014-05-12
2014-06-17
2014-07-15
2014-08-12
2014-09-11
2014-10-17
2014-11-11
2014-12-12
Max
Medel
Min
3,7
2,7
6,7
8,7
12,4
16,7
17,9
17,7
14,9
12,6
10,0
3,9
17,9
10,7
2,7
8,0
7,8
8,2
8,4
8,1
8,1
*
7,9
7,9
7,9
8,1
8,0
8,4
8,0
7,8
4,6
9,6
1,6
1,8
3,4
1,2
*
1,3
1,7
15
2,0
11
15
4,8
1,2
13,1
12,4
13,1
11,5
9,8
6,9
6,3
8,6
7,1
8,0
8,9
11,7
13,1
9,8
6,3
99
94
107
102
96
69
66
83
70
75
79
93
107
86
66
33 Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk
2014-02-11
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
3,0
8,0
16,5
16,6
12,5
3,8
16,6
10,1
3,0
7,9
8,1
8,0
7,8
7,9
8,0
8,1
8,0
7,8
13
6,7
1,6
4,4
25
10
25
10
1,6
12,2
11,2
8,7
8,3
9,1
11,4
12,2
10,2
8,3
93
95
88
88
85
93
95
90
85
* Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor.
38
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
Datum
Temp. pH
C
Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp.
tet
halt
mättnad
kväve
kväve
kväve fosfor fosfor material BOD7
FNU
mg/l
%
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
mg/l
mg/l
35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån
2014-01-15
2014-02-11
2014-03-11
2014-04-14
2014-05-12
2014-06-17
2014-07-15
2014-08-12
2014-09-11
2014-10-17
2014-11-11
2014-12-12
Max
Medel
Min
3,0
2,8
6,9
7,9
12,9
19,6
18,5
16,7
14,9
12,3
9,7
4,0
19,6
10,8
2,8
7,8
7,8
8,0
8,0
8,1
8,3
*
7,8
7,8
7,7
7,9
7,9
8,3
7,9
7,7
3,3
5,8
5,0
12
6,5
3,3
*
3,1
2,3
12
4,5
8,4
12
6,0
2,3
11,7
12,4
12,5
10,8
10,9
11,0
7,5
6,4
7,5
9,0
9,6
11,7
12,5
10,1
6,4
87
96
101
93
99
118
80
61
74
89
89
97
118
90
61
240
150
55
170
80
110
100
98
26
110
120
110
240
114
26
2000
2100
1600
1100
640
740
640
840
690
1500
1400
1800
2100
1254
640
3100
3000
2700
2400
1600
1600
1500
1500
1500
2500
2100
2600
3100
2175
1500
28
14
9
7
13
13
26
25
12
42
28
43
43
22
7
55
48
44
56
46
41
49
44
30
91
59
64
91
52
30
2,4
2,1
3,6
5,8
4,2
2,3
*
1,3
1,1
1,7
1,7
<0,5
5,8
2,4
<0,5
95
110
146
120
89
93
146
109
89
300
<10
<10
<10
160
430
430
151
<10
2000
1700
<10
<10
170
1200
2000
847
<10
2900
2700
1500
1600
1800
2300
2900
2133
1500
12
6
5
8
11
58
58
17
5
40
39
55
45
64
72
72
53
39
2,8
>6
7,2
7,3
4,7
<0,5
7,3
4,7
<0,5
50 Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön
2014-02-13
2014-04-14
2014-06-17
2014-08-12
2014-10-17
2014-12-12
Max
Medel
Min
2,1
8,4
20,2
21,6
12,6
5,0
21,6
11,7
2,1
8,1
8,7
8,9
9,0
8,1
8,0
9,0
8,4
8,0
2,4
18
17
18
12
2,9
18
12
2,4
11,7
12,6
13,3
10,4
9,1
11,2
13,3
11,4
9,1
* Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor.
39
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
Analysresultat Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) veckoprovtagning och
flödesproportionella månadssamlingsprov
Namn
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Syrgas- Syret- Konduk- Nitrat+nitrit
halt
mättnad tivitet
kväve
mg/l
%
mS/m
µg/l
Station
Datum
Temp.
˚C
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
20140103
20140107
20140115
20140122
20140128
januari
20140204
20140211
20140217
20140228
februari
20140304
20140311
20140320
20140327
mars
20140404
20140408
20140414
20140422
20140429
april
20140509
20140512
20140522
20140526
maj
20140604
20140610
20140617
20140624
juni
20140703
20140708
20140715
20140722
20140729
juli
20140804
20140812
20140819
20140825
augusti
20140902
20140911
20140916
20140923
september
3,1
3,0
2,8
0,8
0,0
11,1
11,0
13,5
14,7
14,5
110
105
100
102
99
54,7
54,7
47,6
50,3
54,0
0,2
2,3
3,0
4,4
15,1
13,0
12,8
12,4
100
98
98
97
48,3
41,2
43,9
46,5
4,4
6,2
9,1
6,0
12,4
12,6
12,7
12,4
98
100
110
100
46,5
48,1
48,2
49,4
8,7
9,4
9,4
10,5
13,7
11,4
11,3
11,4
10,6
10,1
97
100
101
102
97
48,6
49,6
50,1
49,6
46,8
13,4
13,3
16,9
17,0
9,9
9,4
8,2
7,5
96
95
86
79
47,0
50,1
48,8
49,2
17,3
19,6
19,7
18,1
6,6
7,0
7,2
7,3
68
76
77
77
52,3
49,4
46,8
47,8
19,0
21,4
20,5
23,0
24,2
7,1
5,9
6,0
6,6
6,1
75
67
66
75
73
45,0
44,7
38,4
44,8
50,5
22,4
19,8
17,2
16,9
6,1
6,4
7,7
7,8
70
80
80
82
48,9
48,1
49,3
48,9
16,8
16,7
16,3
14,7
8,4
7,4
8,1
8,0
86
75
81
78
48,5
47,7
47,3
44,7
Total
fosfor
µg/l
TOC
mg/l
Flöde *
m3/s
15,8
16,3
35,0
18,9
10,5
4100
4800
59
8,2
16,0
38,0
30,9
10,5
4300
5000
49
7,8
16,6
11,4
8,8
9,7
3000
3600
38
8,6
8,7
6,9
7,6
8,9
6,1
2400
3100
43
9,1
4,7
6,9
4,9
3,5
2000
2800
50
9,7
3,1
3,2
3,1
3,4
1400
1900
61
8,7
2,8
3,1
3,1
2,3
1,9
1100
1300
68
7,9
2,3
2,1
2,3
3,5
1200
1400
64
7,7
3,7
3,6
3,5
4,0
1200
40
Total
kväve
µg/l
1400
58
8,1
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
forts. Analysresultat Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) veckoprovtagning och flödesproportionella månadssamlingsprov.
Namn
Högsmölla
Högsmölla
Högsmölla
Syrgas- Syret- Konduk- Nitrat+nitrit
halt
mättnad tivitet
kväve
mg/l
%
mS/m
µg/l
Station
Datum
Temp.
˚C
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
20141003
20141009
20141017
20141024
20141031
oktober
20141106
20141111
20141120
20141124
november
20141202
20141212
20141216
20141224
20141230
december
14,4
13,6
12,3
11,1
9,8
8,9
8,4
8,6
10,0
9,9
87
87
82
91
86
51,3
44,9
46,1
44,2
47,3
9,7
9,8
9,5
8,9
9,7
9,9
10,1
10,3
88
87
89
90
45,3
45,0
44,7
45,3
4,3
4,2
4,4
5,5
1,1
10,9
12,1
12,3
12,0
14,0
97
97
97
97
97
53,4
53,0
51,7
39,9
44,8
TOC
mg/l
Flöde *
m3/s
4900
88
11
13,3
10,8
9,6
9,0
3000
41
Total
fosfor
µg/l
3,7
4,7
7,2
22,5
10,9
4400
* Vattenföringen i Högsmölla mäts av Sydkraft AB.
Total
kväve
µg/l
6000
3800
5900
66
87
8,8
8,3
8,0
12,3
14,6
47,6
29,2
Kävlingeån 2014 – Bilaga 2
42
Kävlingeån 2014 – Bilaga 3
BILAGA 3
Föroreningsbelastande verksamheter
43
Kävlingeån 2014 - Bilaga 3
Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till
Kävlingeåns avrinningsområde år 2014
Reningsverk
Kommun Personekv
Utgående
vattenmängd (m3)
BOD
Tot-P
Tot-N
BOD
Tot-P
Tot-N
mg/l
mg/l
mg/l
ton
ton
ton
Björkaån
Östraby
Hörby
199
12085
16
0,4
26
0,20
0,005
0,3
Lövestad
Sjöbo
653
110022
3,7
0,06
21
0,54
0,01
3,2
Klasaröd
Sjöbo
140
22609
4
0,15
17
0,10
0,01
3,2
Vanstad
Sjöbo
110
20017
3
0,19
22
0,06
0,004
0,44
Sjöbo
Sjöbo
15000
1108147
5,4
0,12
30
Skåne Tranås**
Tomelilla
190
58673
9,1
0,85
22
Summa
Allt vatten infiltreras
0,53
0,050
1,3
1,4
0,079
8,4
Klingavälsån
Sövde****
Sjöbo
550
62789
2,5
0,04
21
0,2
0,003
1,8
Blentarp
Sjöbo
Veberöd
Lund
1219
3 319
91872
342 026
20
4,6
0,27
0,07
49
52
1,72
1,6
0,023
0,02
4,2
18
3,5
0,05
24
Summa
Bråån
Löberöd
Eslöv
849
163 003
5,5
0,2
21
0,9
0,03
3,4
Hurva
Eslöv
184
85 617
5,1
0,08
14
0,4
0,007
1,2
Ellinge
Eslöv
101 955
4 289 570
3,9
0,19
6,8
16,7
0,8
29
18
0,84
34
Summa
Kävlingeån
Askeröd
Hörby
130
24876
4
0,1
13
0,10
0,002
0,3
271
171559
42 382
<3
4,9
0,15
0,09
22
23
<0,51
0,21
0,026
0,004
3,8
1,0
P7 ***
Torna Hällestad
Lund
Revingeby
Lund
641
73 048
1,9
0,15
18
0,14
0,01
1,3
Flyinge
Eslöv
1 512
208 791
6,3
0,1
29
1,3
0,02
6,1
S Sandby
Lund
5 344
771 084
1,9
0,1
18
1,5
0,07
14
Örtofta
Eslöv
622
71 618
6
0,15
22
0,4
0,01
1,6
Lund
51
1379271
97 643
2,9
1,2
0,23
0,32
38
5,3
3,2
0,11
0,22
0,03
58
0,52
Nordic Sugar
Håstad
Solanum, Kävlinge*
Kävlinge
Kävlinge
20587
2507475
1,6
0,26
5,7
4
0,65
14
Borgeby
Lomma
6 770
844000
<3
0,25
7,0
<2,5
0,21
5,9
Summa
12
1,25
106
Total summa
37
2,2
173
* Sedan år 2011 infiltreras allt vattnet.
** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde.
*** Ingen mätning på utgående vattenmängd, uppgift avser inkommande.
**** Sövde reningsverk togs succesivit ur drift under år 2014. Stängdes helt under oktober månad.
Vatten pumpas nu till Sjöbo ARV.
44
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
BILAGA 4
Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust
Metodik
Beräkningsresultat
45
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
Vattenföring
Provpunkt
3 Kävlingeån - Högsmölla
17 Vombsjöns utlopp
27 Bråån, Ellinge
35 Klingavälsån
22 Björkaån, Eggelstad
33 Sularpsbäcken
Källa
Vombverket (Sydvatten AB)
Vombverket (Sydvatten AB)
SMHI
SMHI
SMHI
Fältmätning (flottörmetoden)
Typ av data
flödesuppgifter per dygn
tappningsuppgifter per dygn
SMHI stn nr. 92-2126
SMHI stn nr. 92-2116
SMHI stn nr. 92-2125
Vattenföring
Dygnsvisa vattenföringsdata från SMHI:s vattenföringsstationer vid Bråån (Ellinge), Björkaån (Eggelstad) och Klingavälsån samt dygnsvisa vattenföringsdata från Vombverket/Sydvatten AB för
Kävlingeån - Högsmölla och tappningsuppgifter för Vombsjön har använts.
Flödet i Sularpsbäcken (stn 33) har beräknats med hjälp av flottörmetoden.
Transportberäkningar
Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter.
Vid punkt 33 har transportberäkningarna baserats på vattenföringsdata från det specifika provtagningstillfället, som beräknats med hjälp av flottörmetoden.
Vid punkt 3 har transportberäkning gjorts med hjälp av analysresultaten från de flödesproportionella månadssamlingsproven.
Årstransporten av totalkväve, totalfosfor, nitrit- nitratkväve och BOD7 har beräknats i Björkaån,
Klingavälsån och Bråån.
Beräkning av transporter av TOC, totalfosfor, totalkväve, nitrit- nitratkväve, BOD7 och suspenderat material har gjorts i Kävlingeån vid Högsmölla och Mynning i havet.
Vattenföringsstationerna och provpunkterna i Björkaån, Klingavälsån samt Bråån ligger inte på
samma ställe och för att kompensera för detta har flödena uppräknats med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv:
Björkaån 1,29
Klingavälsån 1,25
Bråån 1,13
Mynningen i havet har räknats upp med 1,016 från Kävlingeån -Högsmölla (stn 3).
Arealspecifik förlust
Arealspecifik förlust för totalkväve och totalfosfor (kg/ha,år) beräknades för Kävlingeåns mynning i havet (med hjälp av transporten från Kävlingeån - Högsmölla), Vombsjöns utlopp (stn 17),
Björkaån (stn 20), Bråån (stn 27A) och Klingavälsån (stn 35).
46
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
3
Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3), Sydvatten AB.
Datum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Medel
Max
Min
Årsmedel
Årsmax
Årsmin
180
Jan
16
16
16
16
16
16
16
18
19
29
38
40
40
37
35
34
31
29
27
25
22
19
17
15
19
9
11
11
13
12
13
22
40
9,4
11
59
1,8
Feb
14
15
16
14
13
13
13
19
26
33
36
27
26
27
28
27
26
24
22
23
21
23
23
21
19
19
18
18
22
36
13
Mar
17
17
17
16
15
14
14
12
12
12
11
11
10
10
9,4
10
9,2
9,4
9,2
8,8
8,9
9,0
8,5
8,2
7,6
9,2
10
10
9,0
8,4
8,9
11
17
7,6
Vattenföring (m3/s)
Apr
8,9
8,1
8,3
8,7
7,0
6,4
6,7
6,9
7,2
7,2
7,3
7,3
6,9
7,6
9,6
10
10
10
10
10
10
8,9
8,2
8,9
9,3
9,2
8,0
6,4
6,1
6,0
8,2
10
6,0
Maj
5,9
5,9
5,0
4,3
4,0
4,4
3,9
4,6
4,7
5,2
6,5
6,9
7,0
7,5
8,1
7,2
6,5
5,2
6,4
6,1
5,7
4,9
4,4
3,8
3,7
3,5
3,3
3,1
2,7
2,6
2,4
5,0
8,1
2,4
Jun
2,1
2,4
2,3
3,1
3,9
3,9
3,7
3,5
3,4
3,2
3,2
3,2
3,1
3,2
3,1
3,1
3,1
2,9
2,8
2,8
2,9
2,9
3,2
3,4
3,7
3,4
3,1
3,3
3,2
3,2
3,1
3,9
2,1
Jul
3,2
3,0
2,8
2,9
3,0
3,0
2,9
3,1
3,0
2,9
2,7
2,3
2,7
3,1
3,1
2,7
2,6
2,2
2,4
2,4
2,2
2,3
2,1
2,1
2,0
1,9
2,0
1,9
1,9
1,9
2,1
2,5
3,2
1,9
Aug
2,1
2,0
2,1
2,3
3,1
3,1
2,9
2,4
2,3
2,3
2,4
2,1
1,9
2,1
1,8
2,0
1,9
2,0
2,3
2,4
2,6
3,2
3,5
3,7
3,5
3,5
3,4
3,2
3,2
3,3
3,5
2,6
3,7
1,8
Sep
3,6
3,7
3,4
3,2
2,9
3,1
3,3
3,2
3,1
3,5
3,6
3,5
3,4
3,5
3,3
3,5
3,2
3,7
3,8
3,9
3,8
4,2
4,0
4,4
4,1
4,3
3,8
3,5
3,3
3,6
3,6
4,4
2,9
Okt
3,7
3,5
3,7
3,9
4,3
4,3
4,0
4,4
4,7
4,3
3,5
3,3
3,9
6,4
7,9
6,3
7,2
20
18
47
47
38
29
23
19
16
14
12
11
11
11
13
47
3,3
Nov
13
13
13
14
14
13
11
12
13
11
11
12
11
11
12
11
11
11
10
10
9,1
9,1
9,0
9,0
10
10
9,4
9,4
9,0
8,4
11
14
8,4
Dec
8,4
8,0
8,0
7,5
8,2
8,9
9,1
11
14
11
11
12
21
19
15
15
14
13
25
29
29
35
57
48
59
51
44
42
37
34
29
24
59
7,5
Dygnsmedelvattenföring vid Högsmölla 2014
Dygnsmedelvattenföring 2014
Dygnsmedelvattenföring 1976-2013
Högsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013
Lägsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013
160
140
120
100
80
60
40
20
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
47
aug
sep
okt
nov
dec
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
3
Tappning ur Vombsjön till Kävlingeån (m /s) år 2014, Sydvatten AB.
Datum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Medel
Max
Min
Årsmedel
Årsmax
Årsmin
Jan
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
6,5
6,5
8,5
12,5
16,5
18,5
18,5
18,5
16,5
14,5
14,5
12,5
10,5
8,5
6,5
6,5
6,5
4,5
4,5
4,5
6,5
6,5
8,5
8,5
9,2
18,5
4,5
3,7
32,5
0,5
Feb
8,5
8,5
8,5
6,5
6,5
6,5
6,5
6,5
6,5
0,5
6,5
8,5
8,5
8,5
10,5
10,5
10,5
10,5
10,5
10,5
8,5
8,5
8,5
8,5
8,5
8,5
8,5
8,5
8,1
10,5
0,5
Mar
6,5
6,5
6,5
6,5
6,5
6,5
6,5
4,5
5,5
5,5
5,5
5,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
0,5
0,5
0,5
1,5
0,5
0,5
0,5
0,5
1,0
3,2
6,5
0,5
Apr
1,0
1,0
1,5
1,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
2,5
3,5
2,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
3,5
3,5
3,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
3,5
0,5
Vattenföring (m3/s)
Maj
1,5
1,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,6
1,5
0,5
Jun
0,5
1,0
1,5
2,5
2,5
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,5
0,5
Jul
2,0
2,0
2,0
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,8
2,5
1,5
Aug
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,5
1,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
1,5
2,5
0,5
Sep
2,5
1,5
1,5
1,5
1,5
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
3,0
2,5
2,5
3,0
3,0
aug
sep
okt
2,4
3,0
1,5
Okt
3,0
3,0
3,0
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,0
2,0
2,0
2,5
3,0
2,0
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
2,5
2,5
1,7
3,5
0,5
Nov
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
3,5
3,5
5,5
5,5
5,5
6,5
6,5
6,5
6,5
7,5
7,5
7,5
7,5
5,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
2,5
2,5
2,5
2,5
2,5
4,7
7,5
2,5
Vombsjön 2014
35
30
25
20
15
10
5
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
48
nov
dec
Dec
2,5
2,5
2,5
3,5
3,5
3,5
3,5
3,5
2,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
4,5
6,5
8,5
16,0
20,0
32,5
30,5
26,5
14,5
20,5
14,5
8,5
7,6
32,5
0,5
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h) år 2014, Sydvatten AB.
Datum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Medel
Max
Min
Årsmedel
Årsmax
Årsmin
Jan
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
20,0
20,0
20,1
20,2
20,3
20,3
20,4
20,5
20,5
20,6
20,7
20,9
21,0
21,0
21,1
21,1
21,1
20,9
20,9
20,9
20,4
21,1
19,9
20,1
21,1
18,8
Feb
20,4
20,3
20,3
20,3
20,3
20,2
20,2
20,2
20,3
20,5
20,6
20,6
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,5
20,5
20,5
20,7
20,2
Mar
20,5
20,5
20,5
20,5
20,4
20,4
20,4
20,4
20,4
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,4
20,4
20,4
20,4
20,5
20,5
20,6
20,6
20,6
20,4
20,6
20,3
Vattenstånd m.ö.h
Apr
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,6
20,6
20,6
20,7
20,7
20,6
Maj
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,7
20,6
20,6
20,6
20,6
20,7
20,6
Jun
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,6
20,5
20,5
20,5
20,5
20,5
20,5
20,4
20,4
20,4
20,4
20,4
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,2
20,2
20,2
20,2
20,2
20,2
20,2
20,2
20,4
20,6
20,2
Jul
20,2
20,1
20,1
20,1
20,1
20,1
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,8
19,8
19,8
19,8
19,8
19,7
19,7
19,7
19,7
19,7
19,6
19,9
20,2
19,6
Aug
19,7
19,7
19,7
19,7
19,7
19,7
19,7
19,6
19,6
19,7
19,7
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,6
19,5
19,5
19,5
19,5
19,5
19,5
19,4
19,4
19,4
19,6
19,7
19,4
Sep
19,4
19,4
19,4
19,4
19,4
19,4
19,4
19,3
19,3
19,3
19,3
19,3
19,3
19,3
19,3
19,2
19,2
19,2
19,2
19,2
19,2
19,1
19,1
19,1
19,1
19,1
19,1
19,0
19,0
19,0
sep
okt
19,2
19,4
19,0
Okt
19,0
19,0
18,9
18,9
18,9
18,9
18,9
18,9
18,8
18,8
18,8
18,8
18,8
18,8
18,8
18,8
18,9
19,0
19,1
19,2
19,5
19,7
19,9
20,0
20,1
20,2
20,2
20,3
20,3
20,3
20,3
19,3
20,3
18,8
Nov
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,3
20,2
20,2
20,2
20,2
20,1
20,1
20,1
20,0
20,0
20,0
20,0
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
20,1
20,3
19,9
Vattenstånd i Vombsjön 2014
22
21
21
20
20
19
19
18
18
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
49
aug
nov
dec
Dec
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
19,9
20,0
20,0
20,1
20,2
20,3
20,3
20,4
20,5
20,5
20,6
20,7
20,9
21,0
21,0
21,1
21,1
21,1
20,9
20,9
20,9
20,4
21,1
19,9
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
3
Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Klingavälsån, SMHI stn 92-2116.
Datum
Jan
Feb
1
2,7
3,6
2
2,6
4,1
3
2,6
4,2
4
2,8
4,1
5
2,9
3,6
2,8
3,2
6
2,9
3,5
7
3,1
5,3
8
3,1
6,7
9
4,0
6,5
10
4,9
5,0
11
5,1
4,6
12
4,6
4,3
13
14
3,9
4,4
15
3,9
4,3
16
3,8
4,4
17
3,6
4,1
18
3,6
3,9
19
3,7
3,8
20
3,6
3,8
21
3,6
3,8
22
3,4
4,0
23
3,3
3,9
24
2,9
3,7
25
2,7
3,5
26
2,0
3,4
27
1,8
3,4
28
1,9
3,4
29
2,3
30
2,1
31
2,7
Medel
3,2
4,2
Max
5,1
6,7
Min
1,8
3,2
Årsmedel
1,9
Årsmax
9,0
Årsmin
0,27
Vattenföring (m3/s)
Mar
3,5
3,5
3,4
3,2
3,1
3,1
3,0
2,9
2,8
2,8
2,7
2,6
2,6
2,5
2,6
2,6
2,6
2,6
2,6
2,5
2,4
2,5
2,5
2,4
2,3
2,9
2,9
2,6
2,4
2,3
2,2
2,7
3,5
2,2
Apr
2,1
1,9
1,9
1,8
1,7
1,7
1,7
1,7
1,8
1,8
1,8
1,8
1,8
1,9
2,5
2,1
1,9
2,1
2,1
1,8
1,7
1,7
1,6
1,5
1,5
1,5
1,4
1,4
1,3
1,3
1,8
2,5
1,3
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1,3
0,66
0,56
0,29
0,82 0,527
2,1
1,5
1,2
0,63
0,53
0,27
0,83 0,532
2,0
1,5
1,2
0,62
0,52
0,35
0,74 0,542
2,0
1,5
1,2
0,62
0,49
0,48
0,65 0,542
1,9
1,5
1,1
0,63
0,48
0,59
0,59 0,536
1,8
1,5
1,1
0,63
0,46
0,54
0,55 0,517
2,0
1,5
1,1
0,60
0,43
0,44
0,51 0,508
2,1
1,5
1,2
0,56
0,42
0,40
0,51 0,615
2,0
1,8
1,2
0,53
0,42
0,39
0,50 0,657
1,8
1,9
1,2
0,51
0,39
0,38
0,55 0,654
1,7
1,9
1,2
0,49
0,37
0,37
0,59 0,627
1,7
2,4
1,3
0,51
0,36
0,37
0,60 0,604
1,6
2,6
1,3
0,53
0,40
0,37
0,59 0,590
1,6
3,7
1,3
0,53
0,48
0,37
0,62 0,812
1,5
3,3
1,6
0,52
0,59
0,37
0,70 0,872
1,5
2,8
1,4
0,50
0,59
0,36
0,75
1,0
1,4
2,9
1,2
0,48
0,54
0,36
0,66
3,4
1,5
3,0
1,1
0,45
0,50
0,39
0,62
5,8
1,5
3,0
1,2
0,44
0,47
0,49
0,57
5,1
1,5
4,2
1,2
0,44
0,44
0,50
0,56
8,9
1,5
4,4
1,1
0,44
0,42
0,44
0,55
6,8
1,5
4,5
1,1
0,43
0,39
0,41
0,57
5,0
1,5
6,9
1,0
0,43
0,37
0,41
0,57
4,4
1,5
9,0
0,94
0,43
0,35
0,45
0,55
3,8
1,6
7,4
0,95
0,43
0,33
0,45
0,56
3,3
1,8
8,2
0,89
0,42
0,31
0,42
0,58
3,0
1,8
6,2
0,82
0,47
0,30
0,40
0,57
2,8
1,8
4,8
0,77
0,53
0,29
0,39
0,55
2,6
1,7
4,4
0,74
0,53
0,29
0,36
0,53
2,4
1,6
4,1
0,71
0,54
0,29
0,36
0,53
2,2
1,6
4,0
0,69
0,29
0,48
2,1
4,1
1,1
0,52
0,42
0,41
0,60
2,3
1,7
3,6
1,6
0,66
0,59
0,59
0,83
8,9
2,1
9,0
0,69
0,42
0,29
0,27
0,50
0,51
1,42
1,5
Dygnsmedelvattenföring i Klingavälsån 2014
10
8
6
4
2
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
50
aug
sep
okt
nov
dec
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
3
Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Björkaån, SMHI stn 92-2125.
Datum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Medel
Max
Min
Årsmedel
Årsmax
Årsmin
Jan
4,6
4,0
3,9
4,6
4,8
4,2
5,2
7,1
6,8
14
15
15
12
7,9
6,5
5,6
4,9
4,5
4,2
3,3
4,0
4,0
3,4
2,7
2,4
2,5
2,9
2,7
2,0
1,9
2,3
5,5
15
1,9
2,9
34
0,088
Feb
2,2
2,2
2,4
2,6
2,6
2,5
2,8
10,5
19
20
14
11
8,9
8,3
8,3
8,5
7,2
5,6
4,8
4,4
4,7
6,2
5,2
4,3
3,7
3,3
3,1
3,1
6,5
20
2,2
Mar
3,7
3,6
3,3
3,0
2,7
2,3
2,2
2,2
2,0
2,0
1,8
1,7
1,6
1,6
1,7
1,8
1,8
1,9
2,0
2,0
1,8
2,4
2,5
2,3
2,1
5,8
6,3
4,5
3,4
2,9
2,5
2,6
6,3
1,6
Apr
2,2
1,9
1,8
1,7
1,5
1,5
1,5
1,6
1,9
2,2
2,0
1,9
1,8
2,0
3,2
2,7
2,1
2,6
2,9
2,2
1,9
1,6
1,4
1,2
1,1
1,1
1,0
0,94
0,89
0,85
1,8
3,2
0,85
Maj
0,83
0,76
0,73
0,71
0,68
0,67
0,71
0,84
0,84
1,0
1,2
1,3
1,2
1,3
1,3
1,3
1,1
0,93
0,96
1,1
0,98
0,84
0,72
0,71
0,80
0,73
0,62
0,55
0,51
0,48
0,46
0,86
1,3
0,46
Jun
0,44
0,42
0,41
0,43
0,45
0,45
0,43
0,39
0,36
0,32
0,31
0,40
0,39
0,33
0,29
0,27
0,26
0,26
0,26
0,25
0,25
0,25
0,25
0,25
0,34
0,58
0,50
0,46
0,36
0,58
0,25
Jul
0,44
0,39
0,33
0,29
0,26
0,24
0,21
0,19
0,17
0,14
0,13
0,12
0,15
0,26
0,48
0,63
0,47
0,32
0,26
0,21
0,17
0,15
0,13
0,12
0,11
0,10
0,091
0,088
0,090
0,11
0,12
0,22
0,63
0,088
Aug
0,13
0,12
0,11
0,11
0,12
0,15
0,14
0,13
0,12
0,12
0,13
0,13
0,14
0,15
0,15
0,15
0,14
0,16
0,21
0,25
0,24
0,22
0,20
0,21
0,24
0,24
0,23
0,21
0,19
0,18
0,22
0,17
0,25
0,11
Sep
0,40
0,51
0,48
0,39
0,32
0,28
0,26
0,24
0,23
0,28
0,32
0,34
0,35
0,48
0,77
0,76
0,62
0,50
0,44
0,40
0,38
0,37
0,38
0,39
0,39
0,38
0,37
0,34
0,33
0,31
0,40
0,77
0,23
Okt
0,31
0,31
0,31
0,31
0,31
0,30
0,29
0,32
0,40
0,43
0,42
0,40
0,39
0,51
0,86
1,2
5,2
14
12
34
26
18
16
14
9,4
6,8
5,4
4,3
3,5
2,9
2,5
5,8
34
0,29
Nov
2,2
2,1
2,1
2,0
1,9
2,0
2,7
2,8
2,5
2,2
2,1
2,0
1,8
1,8
1,7
1,6
1,6
2,0
2,1
1,9
1,9
1,9
1,9
2,1
4,0
3,8
3,1
2,6
2,2
2,0
2,2
4,0
1,6
Dygnsmedelvattenföring i Björkaån 2014
Vattenföring (m3/s)
40
35
30
25
20
15
10
5
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
51
aug
sep
okt
nov
dec
Dec
1,8
1,6
1,5
1,5
1,4
1,5
1,6
2,7
3,6
3,4
6,1
7,1
12
10
7,0
7,0
7,2
6,7
14
15
13
21
28
21
24
17
11
7,2
4,8
3,6
3,4
8,6
28
1,4
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
3
Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Bråån, SMHI stn 92-2126.
Datum
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Medel
Max
Min
Årsmedel
Årsmax
Årsmin
Jan
2,4
2,1
2,1
2,4
2,5
2,1
2,7
3,3
4,1
9,2
9,3
9,5
6,2
3,6
2,8
2,5
2,3
2,0
1,8
1,7
1,6
1,5
1,4
1,1
0,90
0,90
0,89
0,84
0,73
0,63
0,67
2,8
9,5
0,63
1,4
18
0,093
Feb
0,78
0,87
0,86
0,91
0,91
0,89
1,3
5,4
11
11
6,5
4,9
4,2
4,9
4,6
4,2
3,2
2,5
2,3
2,3
2,9
3,9
2,9
2,3
1,9
1,6
1,4
1,5
3,2
11
0,78
Mar
1,7
1,7
1,6
1,5
1,3
1,1
1,1
1,0
0,95
0,91
0,84
0,77
0,75
0,73
0,82
0,81
0,82
0,94
1,0
1,0
1,0
1,1
1,2
1,1
1,0
1,6
2,1
1,7
1,4
1,2
1,0
1,1
2,1
0,73
Apr
0,91
0,83
0,78
0,69
0,63
0,61
0,61
0,73
0,92
1,0
1,0
0,91
1,0
1,3
1,7
1,4
1,2
1,7
1,6
1,3
1,0
0,88
0,74
0,65
0,59
0,55
0,51
0,46
0,43
0,41
0,90
1,7
0,41
Maj
0,39
0,36
0,34
0,33
0,33
0,32
0,46
0,41
0,61
0,70
1,0
0,87
1,2
1,5
1,4
1,0
0,82
0,93
1,2
1,1
0,84
0,70
0,58
0,55
0,48
0,43
0,40
0,36
0,32
0,31
0,29
0,66
1,5
0,29
Jun
0,27
0,27
0,32
0,32
0,31
0,27
0,24
0,23
0,21
0,20
0,21
0,20
0,26
0,20
0,22
0,19
0,18
0,17
0,17
0,17
0,19
0,17
0,32
0,25
0,20
0,19
0,18
0,25
0,35
0,24
0,23
0,35
0,17
Jul
0,19
0,24
0,24
0,21
0,16
0,15
0,15
0,19
0,16
0,13
0,12
0,11
0,49
0,25
0,26
0,21
0,20
0,19
0,17
0,15
0,17
0,17
0,16
0,14
0,13
0,12
0,093
0,15
0,19
0,22
0,15
0,18
0,49
0,093
Aug
0,12
0,19
0,25
0,48
0,35
0,35
0,27
0,31
0,37
0,24
0,27
0,23
0,20
0,19
0,18
0,15
0,29
0,37
0,36
0,36
0,31
0,30
0,41
0,39
0,35
0,31
0,27
0,24
0,27
0,28
0,30
0,29
0,48
0,12
Sep
0,32
0,32
0,30
0,30
0,28
0,24
0,22
0,25
0,31
0,31
0,29
0,28
0,28
0,31
0,31
0,28
0,30
0,30
0,27
0,24
0,25
0,25
0,23
0,29
0,32
0,26
0,23
0,23
0,25
0,25
0,28
0,32
0,22
Okt
0,28
0,29
0,25
0,24
0,24
0,26
0,31
0,35
0,32
0,30
0,31
0,36
0,66
2,1
1,8
1,6
4,9
7,3
11
18
15
11
6,8
4,5
3,3
2,7
2,2
1,8
1,6
1,3
1,2
3,3
18
0,24
Nov
1,1
1,0
1,0
1,0
1,2
1,4
1,6
1,6
1,4
1,2
1,1
1,1
1,0
0,91
0,86
0,82
0,85
0,86
0,91
0,84
0,83
0,83
0,80
1,0
1,5
1,5
1,3
1,1
0,95
0,87
1,1
1,6
0,80
Dygnsmedelvattenföring i Bråån 2014
Vattenföring (m3/s)
20
15
10
5
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
52
aug
sep
okt
nov
dec
Dec
0,78
0,73
0,69
0,66
0,71
0,87
1,1
3,2
2,9
2,8
3,7
4,6
7,3
5,1
3,7
3,9
3,6
3,9
9,8
8,3
6,1
9,6
5,0
3,2
2,2
1,6
1,5
3,6
9,8
0,66
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
3
Vattenföring (m /s, flottörmetoden) vid provtagningstillfället år 2014 i Sularpsbäcken.
3
Datum Flöde (m /s)
2014-02-11
2,6
2014-04-14
0,50
2014-06-17
0,070
2014-08-12
0,030
2014-10-17
0,31
2014-12-12
1,9
Medel
0,90
Max
2,6
Min
0,030
53
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
Transportberäkningar Kävlingeån år 2014
3 Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen
Kävlingeåns mynning
Tot-P, Tot-N, NO32-N och TOC är analyserade på månadsblandprov, BOD och Susp. på månadsstickprov.
Månad
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Total
Flöde Tot-N
m3/s
ton
26
25
13
6,7
2,9
2,4
2,0
1,6
1,9
3,7
8,6
14
8,9
349
297
155
59
16
11
7,7
6,9
11
48
170
258
1389
NO32-N
Tot-P
ton
ton
BOD TOC Susp
280
233
116
40
10
6,0
4,4
4,1
8,2
40
160
225
1128
4,2
3,5
1,5
0,63
0,46
0,44
0,37
0,30
0,27
0,6
1,4
1,9
16
160 520
140 455
83 274
44 156
26
76
10
54
4,7 42
3,6 33
4,4 39
4,3 87
32 185
66 307
578 2229
NO32-N
Tot-P
BOD TOC Susp
ton
ton
ton
ton
ton
nad
12
57
28
9,3
3,0
6,0
2,3
0,25
0,16
0,83
17
34
170
0,19
0,61
0,22
0,054
0,025
0,069
0,12
0,25
0,43
0,28
0,99
1,5
4,7
3,1
12
15
6
1,0
8
15
17
15
7,2
13
5,6
118
-
-
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Total
ton
ton
nad
170
152
84
51
52
36
14
11
13
28
174
234
1019
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Total
17 Vombsjöns utlopp
Månad
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Total
Flöde Tot-N
m3/s
ton
9,2
8,1
3,2
1,5
0,56
2,0
1,8
1,5
2,4
1,7
4,7
7,6
3,7
15
68
35
12
4,2
9,7
6,1
4,8
4,5
4,1
25
47
235
nad
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Total
Flöde Tot-N
3
m /s
ton
4,0
5,2
3,4
2,2
1,38
0,65
0,53
0,51
0,75
2,9
2,1
4,5
2,3
Flöde Tot-N
m3/s
ton
22
22
11
8,3
5,1
3,2
2,6
2,7
3,6
13
11
24
11
295
251
109
67
37
16
9,6
10
19
157
124
376
1470
NO32-N
Tot-P
ton
ton
253
214
90
52
27
12
7,9
8,6
17
138
106
380
1306
3,4
2,5
1,2
0,94
0,70
0,50
0,46
0,45
0,60
2,9
2,1
5,6
21
BOD TOC Susp
ton
ton
139 482
126 423
74 257
68 198
37 130
8,9 72
4,8 55
5,1 56
8,6 81
19 362
65 258
366 534
921 2908
ton
459
428
113
135
87
25
17
18
24
86
72
161
1625
20 Björkaån- Före utloppet i Vombsjön
27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka
Må-
Må-
ton
Må-
Flöde Tot-N
m3/s
ton
7,0
8,4
3,4
2,3
1,1
0,46
0,29
0,22
0,52
7,5
2,9
11
3,8
27
125
43
21
7,9
2,9
1,5
1,3
3,8
64
39
214
551
NO32-N
Tot-P
ton
ton
BOD TOC Susp
ton
ton
ton
23
104
35
16
5,7
2,0
1,0
0,91
2,4
57
35
196
478
0,27
1,6
0,30
0,16
0,10
0,070
0,051
0,026
0,086
2,6
0,52
2,3
8,1
6,3
35
18
11
5,5
1,9
1,1
0,83
2,1
37
7,3
7,8
134
-
-
35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån
NO32-N
Tot-P
BOD TOC Susp
ton
ton
ton
ton
ton
Månad
33
37
24
13
6,2
2,7
2,1
2,0
3,3
19
12
31
22
25
14
6,1
2,6
1,2
1,0
1,1
1,6
11
8
22
0,58
0,60
0,42
0,30
0,17
0,07
0,07
0,06
0,08
0,64
0,34
0,77
-
-
186
116
4,1
25,5
30
35,4
30,5
15,0
4,23
2,54
1,8
2,4
13,0
7,8
3,5
172
J
F
M
A
M
J
J
A
S
O
N
D
Total
54
Flöde Tot-N
3
m /s
ton
4,0
5,2
3,4
2,2
1,4
0,65
0,53
0,51
0,75
2,9
2,1
4,5
2,3
33
37
24
13
6,2
2,7
2,1
2,0
3,3
19
12
31
186
NO32-N
Tot-P
ton
ton
BOD TOC Susp
ton
ton
ton
22
25
14
6,1
2,6
1,2
1,0
1,1
1,6
11
8,2
22
116
0,58
0,60
0,42
0,30
0,17
0,071
0,067
0,057
0,080
0,64
0,34
0,77
4,1
25
30
35
31
15
4,2
2,5
1,8
2,4
13
7,8
3,5
172
-
-
Kävlingeån 2014 - Bilaga 4
Arealspecifika förluster i Kävlingeån år 2014
Arealspecifik förlust för Kävlingeån 2014
Arel.spec.förlust (kg/ha*år)
Station
Area (ha)
P
Tillstånd
N
Kävlingeåns mynning i havet
12000
0,177
4
12,2
4
17 Vombsjöns utlopp
45000
0,105
3
5,2
4
20 Björkaån - Före utloppet i Vombsjön
34000
0,239
4
16,2
5
27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka
17000
0,209
4
19,6
5
35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån
24000
0,172
4
7,8
4
55
Tillstånd
Vi är med i hela kedjan – från planering till åtgärd
Det här gör vi:
Utformar
- Egenkontrollprogram
- Provtagningsprogram
- Larmgränser
- Aktionsgränser
Genomför
- Provtagningar av vatten och sediment
- Källspårningsprovtagningar i avloppssystem
- Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter
- Kemiska ,mikrobiologiska och biologiska analyser
- Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser
Föreslår åtgärder
- Förändringar i kontrollprogram
- Förändring av provpunkter
- Förändring av analysomfattning
- Förändring av processkontroll
Bollplank
- Tillståndprövningar/ansökningar
- Myndighetskontakter
Huvudkontor:
ALcontrol AB
Box 1083
581 10 LINKÖPING
Telefon: 013-25 49 00
Fax: 013-12 17 28
Hemsida: www.alcontrol.se