Synpunkt inkommit via VISS, 2015-04-27 Namn* (uppgiftslämnarens): Christer Pålsson Företräder organisation: Krageholm Drifts AB Förslag till ändring/komplettering*: Kort svar beträffande Vattenmyndighetens Samråds fråga om kommande förvaltnings cykel. Det är ett mycket omfattande material som vattenmyndigheterna / länsstyrelserna satt samman. Om detta kan vi i stort, som brukare, förvaltare av mark, fastighetsägare och allmänt helt beroende av en fungerande natur och därmed en fungerande vattenförsörjning, instämma i de remissvar som LRF och deras olika lokalavdelningar sammanställt och skickat in till Er. För att bidra med ett svar som kan beröra oss mer lokalt här vid Krageholmsjön och dess kringområde och avrinningsområde. Åtgärder som avser att främja en närmiljö är oftast framgångsrik om den sker i samförstånd och med incitament av positiv karaktär. Om vi börjar med öppna vatten på Krageholm så Sövestad, strax norr om Ystads tätort, finns ett lokalt reningsverk som inte är fullt utbyggt. Vattnet därifrån gick ut i diken, öppna och kulverterade som har sitt utlopp i Krageholmssjön med stor miljöbelastning som följd. Och innan reningsverkets tid var det naturligtvis ingen rening alls. Vi ville göra något åt saken och anlägga, i detta fallet, tre kvävedammar för att fånga upp kväve och fosfor. Länsstyrelsen var mycket hjälpsamma och ställde upp med bidrag men när samma fråga ställdes till kommunen så var de inte positiva alls till detta. Alltså vi ställd mark till förfogande och med ekonomisk hjälp via länsstyrelsen anlades dessa dammar. Liknande förfarande har upprepats senare vid två tillfällen. Det är denna typ av ”frivilliga” lösningar som bör diskuteras fram där det finns tekniker och möjligheter att förbättra. Vidare så har vi, liksom de flesta gårdar i slättområdet slutat med djurhållningen sedan länge och belastar inte området med någon större organisk gödseltillförsel. Sedan 1999 har vi använt kvävesensor vid spridning av handelsgödselmedel vid upprepade körningar och på så vis minskat total använingen plus optimerat vart man lägger tillfört kväve. Dessutom används tilldelningskartor för tilldelning av P och K av samma andledning. Danmark har ett rabattsystem att när man skaffar ny växtskyddsspruta finns det en ekonomisk återbäring som faller ut, om man skaffar N-Sensor utrustning samtidigt Då har lantbrukaren två bra verktyg att kunna minska mängden växtskydd och handelsgödsel. Stukturkalkning har i VISS materialet tagits fram som rena trollstaven när det gäller markförbättringar och med oanade ekonomiska vinster så alla åtgärder skulle betala sej själv på kort tid. När man satt sej in i ämnet så inser alla, troligen får man tillägga, att detta är ett verktyg man kan använda, om man har rätt förutsättningar för strukturkalkning förstås. Tolkning av försöksresultat får förstås var och en göra som den vill men det farliga är när de görs om till sanningar som gäller all växodling i landet för att på pappret uppnå önskat resultat.Vi började 2014 inom ramen för LOVA stödet med tillföra strukturkalk på en del av sjöns tillrinningsområde och då naturligtvis med kopplingen till lerhalten som finns. Eftersom fönstret för dessa åtgärder är väldigt litet så fick vi avbryta pga. olämplig väderlek. Vi avser att fortsätta med denna åtgärd och liksom med dammarna, så länge stöd finns för denna ”dyra” åtgärd så känns den inte all så betungande. Sen finns det flera åtgärder som kostar förhållande lite att bidra med men kan ge så mycket mer och det kan vara återinföra bidrag för kväve fixerande insåddsgröda med tillägg för vårplöjning. Ett system som vi uppskattade och använde. Nu har istället svartträda kommit tillbaka ! Minska tiden då jorden ligger exponerad bara, t.ex. efter en plöjning borde minimeras istället. Användande av fånggröder över vintern som ökar på koltalen i marken och ger strukturförbättring på slättbyggdens, ofta mullfattiga jordar. Detta ger större nytta ön diverse kantzoner, tvåstegsdiken mm. som cirkulerar ibland, som om dessa skulle lösa alla avrinningsproblem till vattendragen. Eftersom denna lista skulle kunna bli väldigt lång med argument så uppmanar vi igen till eftertanke, varför det finns ett lantbruk i Sverige! Christer Pålsson Krageholm Drifts AB Driftsansvarig Motivering till ändring/komplettering*: Se ovan.