Romantikens sköna och sublima konst The beautiful and sublime art
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Konstvetenskap och visuell kommunikation C-uppsats Romantikens sköna och sublima konst konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson The beautiful and sublime art in the romanticism the Artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson HT 2014 Författare: Frida Hemmingson Handledare: Anna Ingemark Milos Linköpings Universitet Linköpings Universitet Filosofiska fakulteten Faculty of Art and Sience Institutionen för kultur och Kommunikation Department of Culture and communication Konstvetenskap och visuell kommunikation History of Art and Visual Communication Projekt: C- uppsats i ämnet konstvetenskap och visuell kommunikation Bachelor Thesis in History of Art and Visual communication Romantikens sköna och sublima konst, konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson The beautiful and sublime art in the romanticism, the Artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson Projekt: Titel: Title: Författare/ Author: Frida Hemmingson Handledare/ Supervisor: Anna Ingemark Milos Språk: Language: Svenska Swedish Sammanfattning: Uppsatsen undersöker om konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om det i deras bildkonst kan finnas kopplingar till den gotiska litteraturens tematik. This thesis explore how the artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson can have been influed by the romanticism and if it is possible that the gotic novel have inspiered their art. Caspar David Friedrich, Marcus Larson, landskap,konst, litteratur, natur, sublim, gotik Caspar David Friedrich, Marcus Larson, landscape, art, litterature, nature, sublime, gothic Abstract: Nyckelord: Keywords: 2 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................................ 4 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 5 Avgränsningar .................................................................................................................................. 5 Teori och metod ............................................................................................................................... 6 Tidigare forskning och litteratur ............................................................................................... 8 Disposition ........................................................................................................................................ 10 Bakgrund ......................................................................................................................................... 10 Romantikens konst och arkitektur .................................................................................................. 14 Romantikens litteratur ......................................................................................................................... 16 Schellings filosofiska tankar .............................................................................................................................. 18 Konstnärerna ................................................................................................................................. 19 Caspar David Friedrich ......................................................................................................................... 19 Biografi ....................................................................................................................................................................... 19 Konstnären Friedrich ........................................................................................................................................... 21 Marcus Larson ............................................................................................................................... 22 Biografi ....................................................................................................................................................................... 22 Larsons konstnärskap ......................................................................................................................................... 23 Marcus Larson- hans psykiska tillstånd .............................................................................................. 26 Den gotiska litteraturen ............................................................................................................. 27 Uppkomst .................................................................................................................................................. 27 Syftet med den gotiska berättelsen .................................................................................................. 27 Gotiken i Europa ..................................................................................................................................... 29 Bildanalys ....................................................................................................................................... 30 Sammanfattande diskussion .................................................................................................... 32 Källförteckning ............................................................................................................................. 34 Otryckta källor ........................................................................................................................................ 34 Tryckta källor .......................................................................................................................................... 35 Bildförteckning ....................................................................................................................................... 37 3 Inledning Konsthistoriskt har romantiken (1700- 1800- talet) haft stor betydelse. Människans drömmar kunde gestaltas genom den storslagna, orörda naturen. Konstnärerna skildra inte några samhällsproblem i sina bilder, utan den kom att innebära en flykt från verkligheten som ofta rådde. Epoken karakteriseras av stora himlastormande känslor i kontrast till upplysningstidens tilltro till förnuftet. Konstnären Caspar David Friedrich (1774- 1840) landskapsmålningar fångade tidigt mitt intresse med den sublima tonen i hans konst som väcker vemod, och leder till eftertanke om livet och döden. Lika vackert som den otämjda naturen skildras, lika fasansfullt kan det verka med sina kusliga miljöer med mörka skyar, karga landskap och ruiner. Konstnären Marcus Larsons (1823- 1864) landskapskonst kan som Friedrich konst upplevas återhållsam och väcka eftertanke i naturens rum. Flera av Larsons marinmålningar innehåller däremot mycket dramatik, skepp som förliser i stormiga hav och skildrar naturkrafterna med eftertryck. De valda konstnärerna, med olika nationaliteter levde knappt 20 år samtidigt under romantiken med naturen som modell för sin konst. Funderingar över hur konstnärerna tagit intryck från sin samtid och om de arbetat på liknande sätt är intressanta. I och med det ökade intresset för människan och det psykologiska under denna tid får romangenren en framträdande roll. Även här är det intressant att se om Fredrich och Larsons bildkonst tagit intryck ifrån skönlitteraturen. 4 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidsandan under romantiken kan ha påverkat konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons bildkonst. Med hänsyn taget till de västerländska kulturströmningarna samt vilken status konstnärerna hade vid denna tid. En bildanalys kommer att genomföras för att se om konstnärerna kan ha tagit intryck från den gotiska litteraturen i sin konst. Formulerade frågeställningar till uppsatsen - Hur kommer romantikens tidsanda till uttryck i konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons bildkonst? - På vilket sätt kan den samtida litteraturen gjort avtryck i deras bildkonst? - Hur skiljer sig Caspar David Friedrich konstverk Abbey in the Oak Forest (18091810) från Marcus Larsons Skeppsbrott (u.å.)? Avgränsningar Romantiken sträcker sig över en tid på ca 100 år mellan ca 1700- 1800- talet. Beskrivningen av romantiken sker utifrån ett socialhistoriskt och europeiskt perspektiv. För att se hur romantiken kan ha påverkat konstnärers bildkonst genom litteratur och andra sociala faktorer har vikten lagts vid två europeiska konstnärer som levde samtidigt under två decennier i denna epok. Den tyske konstnären Caspar David Friedrich och den svenske konstnären Marcus Larson med sina landskapsmålningar jämförs med hjälp av en bildanalys. När gotiken (som uppkom redan under 1100- talet) gjorde sitt återtåg till romantiken tas detta upp som ett förtydligande om det gotiska gjort avtryck i den samtida konsten. I uppsatsen är några kända personligheter nämnda som bidragit och format det som kännetecknar och räknas till romantiken. Filosofiska och litterära verk från Jean- Jaques Rousseau, Friedrich Schelling och Johann Wolfgang Goethe är några av de personer som satt sin prägel på epoken. Uppsatsens frågeställningar begränsar uppsatsens spännvidd. 5 Teori och metod Studiens metod grundar sig på hur konsthistorikern Arnold Hauser (1892- 1978) såg på konsten och litteraturen utifrån ett socialhistoriskt perspektiv. Politiska förändringar i samhället påverkade också synen på konsten och litteraturen.1 Hauser beskriver i The Social history of Art från 1951 för att kunna förstå vår samtid är det nödvändigt att förstå vår historia.2 Hauser såg marxismen3 som ett tillvägagångssätt för att se hur samhällets förändringar inom det socioekonomiska området påverkat historien.4 Genom marxismens principer försöker Hauser få en socialhistorisk förståelse genom att analytiskt undersöka och beskriva historiens klassamhällen och vad det sociala och kulturella arvets ideologier kan ha haft för avgörande influenser på den ekonomiska produktionen av konst och litteratur. Denna identifikation är basen för hans marxistiska ”sociala” konsthistoria. 5 Att tillämpa Hausers marxistiska synsätt för att tolka ett konstverk kan naturligtvis vara svårt med tanke på det mångfacetterade sättet att se på konsten. Det kan finnas en risk att övertolka och lägga in aspekter i konsten som inte var konstnärens intention. Däremot kan det vara det enda sättet att kunna tolka exempelvis ett konstverk från romantiken ur ett historiskt perspektiv då inget annat ursprungsmaterial finns att tillgå. Bildanalysen genomförs med hjälp av litteraturvetaren och semiotikern Roland Barthes (1915- 1980) artikel om semiotik i Rhétorique de límage, ”Bildens retorik” från 1964. Att valet föll på Barthes teori beror på att han utgår ifrån ikonologin.6 En tolkningsmetod som kan vara lämplig för att eventuellt se ett symbolspråk i dessa konstverk. Barthes utvecklar bildanalysen ytterligare genom ett kommunikationssystem (de tre meddelanden) som kan passa in i min kommande bildanalys.7 Semiotiken är vetenskapen om tecken. Den behandlar tecknens specifika natur, dess bildande av teckensystem och vad de kan ha för betydelser. Teckensystemets betydelse kan 1 Arnold Hauser, The social history of art. Vol. 3, Rococo, Classicism and Romanticism, 3. ed., Routledge, (London, 1999) s. 143 2 Hauser s. xxv ”General Introduction” 3 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Marxism är en vetenskaplig teori om samhällsutvecklingen och är grunden för bl.a. politiska rörelser som kommunism och socialism Sökord: Marxism http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/marxism (Hämtad 2014-12-25) 4 Hauser s. xix ”General Introduction” 5 Ibid, s. xi, xix, xxv-xxx ”Introduktion” 6 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Ikonologi är vetenskapen om bildmotivens innebörd och utveckling t.ex. religiöst, mytologiskt, symboliskt Sökord: Ikonologi http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ikonografi (Hämtad: 2015- 01- 07) 7 Lars Olof Larsson, Metoder i konstvetenskap, 4., [uppdaterade och reviderade] uppl., Norstedt, (Stockholm, 2010) s. 103 6 variera beroende på vilka grundläggande symboliska kultur- och samhällsmönster det råder där teckensystemet finns. Semiotikerna skiljer mellan två meningsnivåer i bilden, den uppenbara och den underliggande i bilden. Den första nivån kallas för denotation det är det uppenbara, vad bilden föreställer. Den andra nivån är konnotation det är det underliggande i bilden, det vi läser in i bilden. Barthes har utvecklat en egen teori inom semiotiken som innefattar tre meddelanden för att kunna tolka in denotationen och konnotationen i bilden. Det första är det språkliga meddelandet som undersöker om det finns ett lingvistiskt meddelande i form av exempelvis en titel till bilden. Lingvistiken är vetenskapen om mänskligt språk.8 Andra meddelandet, det symboliska meddelandet undersöker om det finns ett kodat, ikoniskt meddelande, om det finns något symboliskt i bilden. Det symboliska meddelandet vägleds av det språkliga meddelandet som hindrar att konnoterade innebörder mångfaldigas så att tolkningen av bilden inte blir alltför inviduell. Tredje meddelandet, det bokstavliga meddelandet är det icke- kodade ikoniska meddelandet. Bilden tolkas bokstavligt, det vi ser och förstår vad bilden står för. Detta betyder att bilden blir denoterad. Det bokstavliga meddelandet naturaliserar alltså det symboliska meddelandet och är förbindelsen mellan det språkliga och symboliska meddelandet. Då hjälper det språkliga meddelandet det bokstavliga meddelandet att ge en denoterad beskrivning av det föreställande i bilden.9 Dock är det symboliska och det bokstavliga meddelandet svårt att skilja åt menar Barthes eftersom de båda meddelandena äger samma ikoniska substans. Barthes menar att för att kunna göra en strukturell beskrivning istället för en naiv analys som nöjer sig med att räkna upp elementen i en bildanalys, byter han plats på det symboliska och bokstavliga meddelandet. Detta görs för att få en solidaritet mellan termerna i en struktur. Det bokstavliga meddelandet blir då underlaget för det symboliska meddelandet.10 För att finna förståelse för vad som räknas till det gotiska och vad som uppfyller kraven för att få kalla sig gotiskt ligger två doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap till grund. Yvonne Leffler (f. 1959) professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har i sin doktorsavhandling I Skräckens lustgård, 1991 haft som syfte till att undersöka 8 Kurt Aspelin & Bengt A. Lundberg, (red.), Tecken och tydning: till konsternas semiotik, PAN/Norstedt, (Stockholm, 1976) s. 7 9 Ibid s. 118- 126 10 Ibid s. 277, 119 7 skräcklitteraturen i svenska 1800- tals romaner och hur den kommer till uttryck och vad den utländska skräcklitteraturen haft för influenser på den svenska.11 Mattias Fyhr (f. 1970) Fil dr. i litteraturvetenskap skriver i sin doktorsavhandling De mörka labyrinterna, Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, 2003 om gotiken som begrepp och hur den tar sig i uttryck bl.a. i litteraturen. Fyhr ser gotiken i litteraturen som ett semiotiskt system. Hans syfte är att definiera gotik så att dess olika nivåer inbegrips.12 Lefflers metod inleds med en bakgrundsteckning av den utländska skräckromanen (gotiska) därefter en beskrivning av genren som avslutas med en diskussion av definitionen av vad hon kallar skräcklitteratur, dvs den gotiska litteraturen.13 Tidigare forskning och litteratur Universitetslektorn Jonathan Harris, verksam vid Universitetet vid Keele skriver om konstvetaren Arnold Hauser. I introduktionen till The social history of art. Vol. 3, Rococo, Classicism and Romanticism, 1999 presenterar Harris Hausers forskning om det socialhistoriska under historien. Hauser utgick ifrån ett socialhistoriskt perspektiv i sin forskning från stenåldern till filmåldern. Fördelen med Hausers forskning är att han ser på konsten i brett perspektiv genom att han tar hänsyn till samhällets rådande normer rörande det politiska, sociala och ekonomiska. Dock menar Harris att Hausers forskning kan leda till ett abstrakt sätt att analysera konst och andra artefakter. Det kan innebära en risk att tolkningen inte blir tillräckligt konkret.14 Teorin som ligger till grund för undersökningens bildanalyser är baserad på semiotikern Roland Barthes semiotiska teori som den presenteras i artikeln Rhétorique de límage, Bildens retorik från 1964. Artikeln är en av flera i boken Tecken och tydning, till konsternas semiotik texter valda av Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg, 1976. Jan- Gunnar Sjölin är professor i konstvetenskap vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Att tolka bilder: bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag, 1998. Han tar upp en annan text Den tredje betydelsen av Roland Barthes, publicerad 1970 som även den 11 Yvonne Leffler, I skräckens lustgård: skräckromantik i svenska 1800talsromaner = In the delightful garden of horror : the Gothic tradition in the Swedish nineteenth century novel. Diss.(Göteborg : Univ. ,1991). s. 14 12 Mattias Fyhr, De mörka labyrinterna: gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, Ellerström, Diss. Stockholm : Univ, (Lund, 2003) s. 63 13 Leffler s. 14 14 Hauser ”General introduction” 8 behandlar semiotiken med ett kommunikationssystem som den presenteras i artikeln ”bildens retorik”.15 Barthes La chambre claire (Det ljusa rummet) från 1980 anses vara ett av hans viktigaste arbete som analyserat fotografiets grundläggande egenskaper.16 Mattias Fyhr har grundat sin forskning kring gotiken i sin doktorsavhandling på klassiska engelska litterära texter från 1764- 1820 exempelvis Walpoles The Castle of Otranto, 1764.17 Yvonne Leffler har använt sig av litteraturhistoriska studier av svensk 1800- tals litteratur i samband med Carl Jonas Love Almqvist. Även av litteraturforskaren Elisabeth Tykessons (1906- 1962)18 avhandling som är ett brett upplagt litteraturhistorisk studie av rövarromanenens karakteristiska drag, dess spridning och mottagande i Sverige. En stor teoretiker framför andra Eduard Burke (1729- 1797) har Leffler refererat till i A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful (1757). Han anammade uppfattningen om det sublima som en estetik som svarade emot naturens oändlighet och själens storhet.19 Leffler redogör för flera utländska gotiska romaner så som Horace Walpoles The Castle of Otranto, 1764 och Mary Shellys (1797- 1851) roman Frankenstein, 1818.20 Litteraturen som har varit bärande för min uppsats är Janson F. J. Billeskov Litteraturens världshistoria, Förromantiken, 1972 och Litteraturens världshistoria, Romantiken, 1973 som skrivit om kända filosofer och skalder om deras tankar och litterära verk. Här beskrivs det känslofulla själslivet som bejakades under denna tid som leder in i romantiken. Ragnar Josephson och Bo Lindwall (red.), Levande konst genom tiderna, Från rokoko till impressionism, 1975 och utställningskatalogen Folke Lalander, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973 Här beskrivs hur naturen tog en central plats i epoken. Trädgårdarnas utformningar skulle inspirera och erbjuda överraskade vyer. 15 Jan- Gunnar Sjölin (red.), Att tolka bilder: bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag, 2. uppl., Studentlitteratur, (Lund, 1998) s. 30- 31 16 Nationalencyklopedin www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Roland Barthes http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/roland-barthes (Hämtad 2015- 01- 04) 17 Fyhr s. 12- 13 18 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida)Sökord: Elisabeth Tykesson http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elisabeth-tykesson (Hämtad 2015- 01- 04) 19 Leffler s. 11- 15 20 Leffler s. 17 9 I boken Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, 2009 med Synnöve Clason och andra framstående författare tar de upp flera viktiga händelser under hans levnad. Utställningskatalogen Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida 1800-1850, 1980 Här beskrivs hans konstnärsgärning i Dresden. Författaren Axel Gauffin har skrivit biografi om Simon Marcus Larsson: 1825-1864 : ett svenskt konstnärsöde, 1907-1908 Denna bok har varit den allra viktigaste som ligger till grund för att beskriva Marcus Larsons livsöden. Disposition Uppsatsen börjar med ”Bakgrund” som i stora drag förklarar uppkomsten till romantiken. Nästa avsnitt behandlar ”Romantikens Konst, och arkitektur” och ”Romantikens litteratur” för att utifrån ett socialhistoriskt perspektiv se hur dessa artefakter format epoken. De valda konstnärernas ”Biografi” presenteras för att få en inblick i deras liv och konstnärskap. Avsnittet om den ”Gotiska litteraturen” upp för att se vad som är igenkännande för genren. Den utgör också en kompletterade avsnitt till bildanalysen. Därefter kommer ”Bildanalys” baserat på Barthes kommunikationssystem som med bildens denotation och konnotation ska fungera som ett stöd när Leffler och Fyhrs avhandlingar vägs in i analysen för att eventuellt kunna se kopplingar mellan den gotiska litteraturens stämningsmiljöer och konventioner i Friedrich och Larsons bildkonst. Uppsatsen avslutas med en ”Sammanfattande diskussion” där eventuella slutsatser dras. Bakgrund Uppkomsten av epoken romantiken beror på flera olika socialhistoriska händelser. Den industriella revolutionen 1760- 1850, den amerikanska revolutionen 1775- 1789 och den franska revolutionen 1789- 1799 är exempel på händelser som satte sin prägel på omvärlden. Den industriella revolutionen tog sin början i England där det skedde en förskjutning av människans arbetskraft till det maskinella. Den amerikanska revolutionens stridande för självständighet från det brittiska styret, blev en inspiration till den franska revolutionen och störtandet av den hierarkiska makten över folket.21 21 Per Dahlström (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till goth, Göteborgs konstmuseum, (Göteborg, 2014) s. 30- 32 10 Upplysningstiden under 1700- talet i Frankrike bidrog också till den franska revolutionen. Upplysningsfilosofen Francois- Marie de Voltaire (1694- 1778) var en bland många som kritiserade kyrkan och religionen för dess vidskepelse, maktmissbruk och åsiktsförtryck.22 Landskapsmotiv började efterfrågas redan under det tidiga 1800- talet. Befolkningen lämnade landsbygden och det vardagliga förhållandet till naturen genom urbaniseringen till städerna på grund av industrialiseringen och den starkt ökande handeln. Den borgerliga stadsbon fick ett nytt perspektiv på naturen eftersom man levde längre ifrån naturen. Naturen idealiserades eftersom man längtade tillbaka till lantlivet och det bidrog till att landskapsmåleriet fick högre status än tidigare. Däremot så såg man annorlunda på landskapet ur bondesamhällets perspektiv. Där sågs den bördiga åkern som en symbol för rikedom och blev idealbilden för det vackra i konsten. Intresset för den orörda vildmarkens konst väcktes vartefter bondekulturen avtog. Det kunde man tydligt se i det svenska landskapsmåleriet från och med år 1850.23 Begreppet romantiken härstammar från det franska ordet Romantique samt det engelska Romantic. I Frankrike såg upplysningsmännen sin samtida litteratur som romantique det vill säga överdriven, fantastisk och hysterisk. Ordet fick dock ett positivt anseende då franske filosofen Jean- Jacques Rousseau (1712- 1778) i sin Rêveries du promeneur (Den ensamme vandrarens drömmerier), 1782 använde ordet romantique för att beskriva vad han ansågs vara romantiskt. Redan under 1600- talet hade engelsmännen använt ordet romantic som förklarandet av en tilltalande och behaglig natur. Romantic hade förknippats både positivt och negativt av engelsmännen. För fransmännens romantique som engelsmännens romantic ansågs begreppet vara ”onaturlig så som i romanerna”. Det är först under 1700- talets sista decennier ”en romantisk plats” inte endast är en stilla, rofylld och vacker plats, utan även förknippas med att platsen är romantisk för att den uppfyller en viss stämning i själen för den människa som vistas på platsen.24 Romantiken delas in i två perioder, förromantiken och romantiken. Förromantiken inleder romantiken och kännetecknas av att man predikar om att människan ska återgå till naturen. För att lära sig om moral ska man söka sig till naturen och med dess krafter, som ses moraliserande och likställs med människans egna känslor och moralvärden. I naturen finner 22 Svante Nordin, Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen, 2., [utök.] uppl., Studentlitteratur, (Lund, 2003) s. 376 23 Eva- Lena Bengtsson, (red.), Signums svenska konsthistoria. [Bd 10], Konsten 1845-1890, Signum, (Lund, 2000) s. 403- 404 24 Ragnar Josephson & Bo Lindwall (red.), Levande konst genom tiderna. [D. 5], Från rokoko till impressionism, Natur o. kultur, (Stockholm, 1975) s. 190- 191 11 man det religiösa. Naturen ses som ett uttryck för den gudomliga idén.25 Rousseaus texter om att människan är lyckligast när hon befinner sig i ett naturtillstånd, det vill säga, en fri ensam vandrare i naturen som vandrar i det fria utan att äga något. Rousseau säger: ”akta er för denne bedragare: ni är förlorade om ni glömmer att jordens frukter tillhör alla och att jorden själv tillhör ingen!”. Denna ”fria människan” med sin längtan till naturen väcks och blir förebilden för hur den romantiska människan vill leva sitt liv. Den tyska filosofen Friedrich Schelling (1775- 1854) har även han uppfattningen om att det gudomliga finns i naturen. Schelling återgår till äldre uppfattningar som hos den nederländska filosofen Baruch Spinoza (1632- 1677) hade om att anden är en del av naturen.26 Utvecklingen från förromantiken till romantiken kanske tar sitt starkaste uttryck i den förändrade synen på människan och konstnärens ”frihet”. Under 1700- talet hade liberalismen lagt grunden för idén om individens frihet och jämlikhet. Under förromantiken såg man endast till konstnärsgeniets frihet. Under romantiken talar man om att varje begåvad individ har rätt till sin frihet och att få uttrycka sig fritt, inte endast konstnären som geni.27 I förromantiken blir känslan och det emotionella det centrala för uttryckandet av det man vill säga från hjärtat och själen. Upplevelsen av den franska revolutionen hade skakat om världen och människorna med sitt ifrågasättande om den tid de levde i rörande det rådande styrelseskicket, religionen och kyrkan. Romantikens rädsla för sin samtid resulterade i att man sökte finna förståelse från den tidigare historien för att förstå sin samtid bättre. Under romantiken rannsakar man sig för att komma i underfund med sig själv som människa och komma i kontakt med sin själ. Man vänder sig bort från det rationella tänkandet och verkligheten för att söka sitt inre.28 Under romantiken växte även medelklassen fram i Europa. Genom uttryck som invidualism och emotionalism fick medelklassen ett intellektuellt övertag gentemot aristokratin då dessa uttryck gav sitt missnöje över aristokratins klassicistiska världssyn. Klassicismen stod i kontrast till det emotionella som medelklassens författare ville föra fram. Författarna vände sig emot aristokratins konservatism och dess konventioner. 29 Konsten under romantiken fick då sin prägel av det politiska som tog intryck från bl.a. litteraturen, filosofin och det sociala.30 I Tyskland påverkades de konservativa av den franska revolutionen och invasionen av franske kejsaren Napoleon Bonaparte (1769- 1821) i Tyskland. De konservativa var rädda att 25 Hauser s. 60 Nordin s. 378- 379, 412- 414 27 Hauser s. 143, 147 28 Ibid s. 157- 159, 169- 170 29 Ibid s. 50- 53, 57 30 Ibid s. 143 26 12 de tyska demokratiska liberalerna skulle göra uppror som kunde leda till ännu en revolution. De konservativa såg Napoleon som en av förgrundsgestalterna till revolutionen. De liberala poeterna i Tyskland såg däremot den franska revolutionen som en grund till en filosofisk diskussion om hur revolutionen nått för framgångar respektive motgångar.31 I staden Jena i Tyskland blev universitetet ett centrum för den tyska romantiken.32 Här samlades bl.a. den litterära skalden Johann Wolfgang Goethe (1749- 1832) och deltog i det naturforskande sällskapets sammanträden.33 Goethe hade i sina ungdomsår varit med i Sturm und drang rörelsen,34 som formade den romantiska epoken i sitt sätt att uttrycka känslor i sina texter. Goethes verk ger en föraning om hur känslokulten utvecklades, som är typiskt för romantiken. I den litterära får genren romanen ett uppsving. Goethes brevroman Die Leiden des jungen Werthers, (Den unge Werthers lidanden) från 1774 är ett exempel.35 Under romantiken får man en ny litteratur genre ”The Gothic novel” eller ”Den gotiska romanen”. Genren innehåller starka effekter av känslor och det sublima som står för vällust och fasa.36 Den ställde sig mot de rationella och de realistiska elementen och sökte sig istället till en medeltida miljö innehållande mystisk och skräck37. Fascinationen för det sublima fanns även i konsten. Den engelske tänkaren och statsmannen Edmund Burke (1729- 1797) gjorde en psykologisk konststudie där han skrev om den sköna respektive sublima konsten. Romantikens känslokult fängslades av det sköna och det sublima för dess uttryckande av känslor i både litteraturen och i konsten. Motiv som skeppsbrott, höga berg och eldsvådor är exempel på det som beskrivs sublimt och som drog publiken till sig.38 Det sköna, sublima och människans vilja att kunna få uttrycka sina känslor är några centrala delar som formar den epok som vi valt att kalla romantiken. 31 Hauser s. 172- 173 Dahlström, s.38 33 F.J. Jansen Billeskov & Sven Rinman (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 6], Förromantiken, Norstedt, (Stockholm, 1972) s. 329 34 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Sturm und Drang En rörelse som gick emot upplysningens förnuftstro. http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sturm-und-drang (Hämtad 2015- 01- 08) 35 Billeskov s. 296, 304- 307 36 Folke Lalander, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973, (Norrköping, 1973) s. 6- 7 37 Billeskov Jansen, F. J. (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 7], Romantiken, Norstedt, (Stockholm, 1973) s. 59- 60 38 Lalander s. 7 32 13 Romantikens konst och arkitektur Under romantiken fann man naturen fascinerande och den likställdes med människans humör och känsloliv. Förklaringen var naturens oförutsägbarhet och dess ständiga förändring.39 Naturen blev en identifikation på människans känsloliv. Romantikens landskapsmålare som Caspar David Friedrich och Marcus Larson gör oss påminda om naturens starka, dramatiska krafter men också om den stillsamma, eftertänksamma stämningen i naturen som kan väcka starka men också sentimentala känslor hos betraktaren. Emancipationen för konstnären sker under romantiken då man inte ser konstnären tillhöra en speciell grupp utan att konstnären verkar för sig själv, som en individ.40 Romantiken menade att en plats var romantisk när den uppfyllde en stämning i själen hos människan. Upplevelsen av det oändliga blev i romantiken längtan efter naturen och en önskan att kunna identifiera sig med den. För konstnärerna blev deras uppgift att måla det oändliga. På så sätt blev det oändliga som de såg i naturen indicier för Guds existens.41 Friedrich var tysk och protestant och den tyska protestantiska religiositeten tog intryck av naturforskningen. Den tyske filosofen Friedrich Schelling menade att naturen inte var en anhopning död materia. Naturen hade ett kraftspel där Gud uppenbarar sig. Schelling menade att världssjälen verkar i alltet som människosjälen i kroppen. Friedrich hade som Schelling samma uppfattning att: ” Gud är överallt, även i minsta sandkorn”. Friedrich menade att den som ägnar sig åt konst måste lyssna till sitt inre. Det inre hos oss människor är konsten och den är i förbindelse med naturen och naturen är förmedlaren mellan människan och Gud.42 Konsten sågs som ett verktyg för att nå en högre religiös förståelse för den gudomliga uppenbarelsen.43 Romantikens konst skulle vara skön och sublim. Konsten skulle väcka starka känslor hos betraktaren. Det sköna i konsten stod för vällusten och det sublima för fasa och vällust. Konstnärerna hämtade sin inspiration för gestaltandet av det sublima hos det litterära bl.a. Bibeln, Ossians sånger, Dantes Gudomliga komedi och Goethes litterära verk Faust.44 Inspiration hämtades även från historiska och samtida händelser och från konstnärernas egna fantasier med målet att stimulera betraktarens sentimentala känslor.45 39 Marilyn Stokstad, Michael Cothren, Watt & Asher, Frederick M., Art history, 4. ed., Prentice Hall/Pearson, (Upper Saddle River, N.J., 2011) s. 953 40 Hauser s. 60, 143- 144 41 Josephson s. 190- 193 42 Josephson s. 193 43 Hauser s. 168 44 Lalander s. 7 45 Stokstad s. 920, 944 14 Motiv föreställande månskenet, skymning och nattmörkret var några av konstnärernas teman för att komma åt känslan av det oändliga som man ville fånga och som sågs kunna förmedlas starkare under de mörka timmarna.46 Gotiken återföds i romantiken. Gotiken är en stilriktning som speciellt var förankrad inom arkitekturen under medeltiden vid 1100- talet. Katedralen Notre Dame i Paris, grundat år 1163 är ett exempel på en gotisk byggnad med sina spetsbågar och strävbågar. Författaren Horace Walpoles (ses vara grundaren till den gotiska romanen) ”lilla gotiska slott” Strawberry Hill från 1747 är uppfört i gotisk stil.47 Från att tidigare avfärdat den medeltida konsten då man ansåg att den förkvävt den klassiska antika konsten får man nu upp ögonen för denna stil. Aristokratin och hovet började finna intresse för renässanstraditionens tornerspel och carrouseller som man förknippade med medeltidens riddarväsen. Under 1700talet benämnde man gotik som en term i motsats till klassiskt inom arkitekturen. Med perioden klassisk menar man perioden efter Roms fall till renässansen där ibland även renässansen innefattade under epitetet klassiskt.48 Efter att det gotiska gjort sitt inträde i romantiken blev det i konsten och litteraturen en utveckling av känslan, att konstnärsindividen förlitar sig till sina känslor i skapandet.49 Under romantiken blir Paris ett konstcentra, så som Italien var under epoken renässansen ca.1300- 1600- talet. Den franska revolutionen gjorde det möjligt att konstnärerna som inte var medlemmar i den franska akademin fick ställa ut i salongerna. Den konservativa akademin blev mindre framträdande när de demokratiska liberalerna år 1792 såg till att museet i Louvren öppnades för alla konstnärer. Tidigare hade det bara varit öppet för kungligheter och de stora konstsamlarna. Detta medförde att unga, icke etablerade konstnärer kunde komma och studera konst av de stora mästarna utan att behöva resa utomlands. Alla hade inte privilegiet att få göra en så kallad Grand Tour.50 Konstintresset blev större i och med att fler museer öppnades för allmänheten under romantiken. Salongerna öppnades för allmänhetens beskådning. Det blir en trend att se konst utan att behöva köpa den. 51 Romantikens ideal för hur landskapet och hur trädgårdar skulle anläggas var också influerad av det sköna och sublima. Den franska trädgårdsstilen hade under det tidiga 1700- talet varit 46 Josephson s.191 Hauser s. 61 48 Josephson s. 176- 177 49 Hauser s. 155 50 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Grand tour Bildningsresa i Europa som främst adliga ynglingar gjorde under 1500- 1700- talen för att bli internationellt bildade i sitt valda ämne. http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grand-tour (Hämtad 2015-01- 08) 51 Hauser s. 149-152 47 15 dominerande. Trädgårdarna var hårt tuktade och geometriskt planerade. I Slottets eller herrgårdens centrala rum skulle man få en överblick av sin trädgård. Anläggningar av skulpturer och dammar var av intresse. Slottet Versailles i Frankrike är ett exempel på en sådan trädgård som med sin stil specifikt kallas för barockträdgård.52 Motreaktionen av den franska trädgårdsstilen blev den engelska trädgården. Den engelska trädgårdsstilen skulle främst vara naturlig och inte hårt tuktad utan få växa fritt.53 Inspirationen kom ifrån den franske konstnären Claude Lorrain (1600- 1682) landskapsmålningar som man under romantiken hyllade. I trädgården skulle vandraren bli överraskad av de visserligen anlagda men vildvuxna trädgårdspartierna. I sin vandring skulle hon mötas av emotionella hållplatser i form av minnesstenar av bortgångna anhöriga eller av litterära gestalter. I och med fascinationen för antiken, framförallt för arkitekturen av palladianismens54 rundtempel försågs trädgårdarna med dessa. De kinesiska paviljongerna väckte det exotiska intresset som man också hade under denna tid. Herresätet Adelsnäs i Östergötland är ett exempel på en engelsk trädgård. 55 Romantikens litteratur Romantiken indelas i litteraturvetenskapen i två grenar förromantik och romantik. När den franska revolutionen inleddes 1789 hade litteraturen genomgått en förändring. Författaren var inte längre beroende av varken kungen eller den adliga mecenaten för att kunna försörja sig på sina verk. Författaren stod inte heller under kyrkans beskydd och var då inte lika hårt styrd om vad litteraturen skulle handla om. Författarna gick från att vara officiellt anställda till rörelseidkare.56 Ett uppvaknande skedde då man upptäckte vilken makt litteraturen ägde. I början av 1790- talet i revolutionens andra fas- skräckväldet i Paris bildar ett starkt avtryck i litteraturens historia. Poeter, frihetskämpar som fått oanad makt genom vad deras idéer åstadkommit, drog sig tillbaka- bort från politik och samhällsfrågor. Rädda om sitt eget skinn vände de tillbaka till naturen och det inre livet. Reaktionen fick namnet romantiken. Ur ett 52 Lalander, s. 8-9 Hauser s. 61 54 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Palladianism en arkitekturstämning som utgår ifrån Andrea Palladios idéer och byggnader. http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/palladianism (Hämtad 2015- 01-03) 55 klassicism och romantik s. 9 56 Staffan Bergsten & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, (Lund, 2004) s. 65 53 16 idéhistoriskt perspektiv är romantiken en reaktion mot 1700- talets rationalism som istället väjer att fullfölja förromantikens känslokult.57 Filosofiska tankar och litterära rörelser under förromantiken ca 1750- 1800 kan ses som en förförståelse till romantiken. Filosofer som Rousseau och litterära texter av Goethe leder fram till romantiken. Litteraturen under förromantiken ska vara känslofylld eller sentimental. Den ska fördjupa sig i själsrörelser, känslolivet och den enskilda människans relation till naturen.58 I Du Contrat social ou Principes du droit publique (Om samhällsfördraget eller Statsrättens grundsatser) 1762 skriven samma år talar Rousseau om att makten skall utgå ifrån folket och dess allmänvilja. Rousseau vill minska klyftorna i samhället mellan de fattiga och de rika. Han vill skapa en ny stat. Han talar om den goda naturen, naturtillståndet när människan inte hade privat egendom och kunde röra sig fritt.59 Sturm und drang rörelsen i Tyskland dit Goethe tillhörde var en rörelse som inrikta sig på att ge utrymme att skriva om individens känslor. Romanen fick ett framträdande i och med dess möjlighet att ta upp om människans olika psykologiska avvikelser. Goethes brevroman Die Leiden des jungen Werthers, 1774 (Den unge Werthers lidanden) är lidelsefull i sin berättelse om den unge Werthers passion till kvinnan han älskar men inte får, som slutar i ett självmord. Genom Goethes användning av brevromanen eller brevformen blir den för läsaren väldigt personlig eftersom romanen är upplagd som en dagbok. Brevromanen tillämpades för att ge uttryck åt känslostormar.60 Brytpunkten blir franska revolutionen 1789- 1799 som leder in till romantiken. I romantiken blir författaren företrädare för moralen i sina berättelser om livet och om dess problem. Författaren vägleder läsaren i berättelsen i sitt konsulterande av vad som är den rätta vägen att gå för att handla etiskt och moraliskt. Medelklassens författare hade ett intresse för det psykologiska vilket gör att författaren försöker binda en viss intimitet med läsaren vilket leder till att läsningen blir mer känslofylld i sitt närmande för att nå en subjektiv förståelse för människan och hennes bekymmer. 61 57 Bergsten s. 66, 68 Billeskov, Förromantiken, s. 11- 12 59 Nordin, s. 378- 381 60 Billeskov, Förromantiken, s. 11, 14, 16, 307 61 Hauser s. 63- 65 58 17 Schellings filosofiska tankar Grundåskådningen i romantiken tar sig i uttryck från filosofen Baruch Spinozas panteism62. Tyska filosofen Schelling har samma tanke i den tyska romantikens filosofiska åskådningar.63 Spinoza och Rousseau har liknande synsätt på hur de vill att en stat ska styras. Genom att de betonar den enskildes frihet och att de förespråkar republik mer än monarki.64 Schelling blir 1798 kallad till en filosofiprofessur i universitetsstaden Jena stödd av bl.a. Goethe. Naturfilosofin hos Schelling blir en reaktion mot den mekaniska och materiella grundsyn som dominerat under 1600- talet och det tidiga 1700- talet. Fascinationen för den samtida vetenskapen Schelling hade, uttrycks i hans sätt att tala om att naturens fundament är krafter och motkrafter. Naturen är inte död materia utan ett levande spel av krafter som Schelling förklarar med ord som magnetism och elektricitet. Varje del av naturen är ett mikrokosmos där universum ses som helheten. Slutsatsen menar Schelling är att världssjälen verkar i alltet som människosjälen i kroppen. Schelling var influerad av romantikerna i Jena och hur de såg på konsten. Schelling förklarade i sin konstfilosofi att konstnären eller skalden var en siare som skapar på ett medvetet sätt men hämtar sin inspiration från dennes undermedvetna. Konstnären samspelar med naturen och andligheten i sitt skapande. Konsten ses som det ändliga som fångar det oändliga i sitt skapande. För att fånga det oändliga, det andliga i konsten använder sig konstnären av symbolspråket.65 Den gränslösa naturen kan tolkas som ett symbolspråk för den självförglömmande identifikationen med världssjälen. Nyckelord som romantiken väljer att använda för att kunna bilda en förståelse och insikt för livet och moralen blir ord som livet, meningen, natur, kultur, historia, evighet, ensamhet, samhälle, revolution och tradition.66 62 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Panteism En teologisk doktrin att gud och världen är ett och detsamma. http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/panteism (Hämtad 2015- 01- 08) 63 Billeskov, Romantiken, s. 11 64 Nordin s. 318- 319 65 Ibid s. 412- 414 66 Hauser s. 168- 169 18 Konstnärerna Caspar David Friedrich Biografi Caspar David Friedrich föddes i hamnstaden Greifswald den 5 september år 1774. Greifswald tillhörde den del av Pommern som hörde till Sverige åren 1630- 1815. Grundandet av staden berodde delvis på uppförandet av cistercienserklostret Eldena under 1200- talet. Eldena klosterruin är ett återkommande motiv i Friedrich målningar. Friedrich fader var djupt troende protestant. 67 När Friedrich var tretton år gammal gick hans bror tragiskt bort i en drunkningsolycka när de skulle åka skridskor. Denna traumatiska händelse utmynnade i att Friedrich försökte ta sitt liv. Detta berättades först efter Friedrich död år 1840 då hans vän Carl Gustav Carus (1789- 1869) i sina memoarer skrev: Friedrich upplevde som en ung pojke under skridskoåkning det förfärliga att hans särskilda älskade bror, med vilken han befann sig på isen vid Greifswald, gick ned sig framför hans ögon och uppslukades av djupet. Detta tillsammans med en mycket hög föreställning om konsten, en från början dyster läggning och ett djup missnöje med egna prestationerna gör det förståeligt hur han en gång verkligen kunde känna sig frestad till att begå självmord. Han bevarade alltid detta i djup hemlighet, men det är förståeligt hur just en sådan i rättan tid förhindrad gärning måste kastat en mörk skugga på en sådan personlighet.68 Friedrich hyste tidigt en nationell fosterkärlek till Sverige. Napoleon besatte Pommern år 1807. Friedrich använde då politiskt förtäckta symboler i sin konst samtidigt som han bar den gammaltyska dräkten som var förbjuden för att på så sätt visa sitt missnöje över Frankrikes övertagande av Pommern.69 När den svenske skalden Per Daniel Amadeus Atterbom (17901855) var på genomresa genom Tyskland 1817- 1818 skall han ha träffat Friedrich som gjorde ett uttalande om att han såg sig som ” half Svensk”. Friedrich som var protestant såg den svenske kungen Gustav II Adolf (1594- 1632) som protestantismens beskyddare när han under det trettioåriga kriget stred för att Sverige skulle konvertera till protestantismen från katolicismen. Friedrich döpte sin son till Gustav Adolf och att han ibland använde den svenska flaggan i sin konst är exempel på Friedrich sympati för Sverige.70 67 Synnöve Clason, Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, Nationalmuseum, Stockholm, 2009 s. 27 Ibid s. 105 69 Ibid s. 29 70 Pontus Grate(red.), Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida 1800-1850 : Nationalmuseum 26.12.1980-22.3.1981, Nationalmuseum, (Stockholm, 1980) s. 26 68 19 Under åren 1790- 1794 studerade Friedrich vid konstakademin i Köpenhamn. Undervisningen var gratis och det var många nordtyskar som studerade här bl.a. konstnären Philip Otto Runge (1777- 1810). Konstinriktningen var där klassicistisk enligt den franska akademikonsten. Dock stod landskapsmåleriet i Köpenhamn högt. I Friedrich teckningar och akvareller från den här tiden i Köpenhamn finns många danska landskapsmotiv. År 1798 reser Friedrich till Dresden där han bodde resten av sitt liv. I Dresden blev Friedrich granne med den norske konstnären Johan Christian Dahl (1788- 1857). De blev goda vänner och 1823 bodde de i samma hus. Där hade de elever som undervisade. Om Friedrich konst säger Dahl att: ”Han har samma mening som jag, nämligen att ett konstverk främst skall påverka alla människor, kännare eller inte”.71 Under 1801- 1802 börjar Friedrich bli allmänt känd efter sin resa till Rügen med sina landskapsteckningar i brun sepialavering. År 1805 får Friedrich ett delat pris för sina två landskapsteckningar i en konsttävling på Goethe och Weimarer Kunstfreundes inrådan. På akademiutställningen i Berlin 1810 får han ett erkännande av sin målning Munk vid havet och Klostret i ekskogen, båda målade år 1809. Då blir han invald i den preussiska konstakademin. Han blir även invald i Dresdens konstakademi år 1816. Friedrich sålde konstverk till den danske kronprinsen Christian Frederik (1786- 1848) samt den blivande ryska tsaren Nikolaus I (1796- 1855). Därför finns idag verk av Friedrich i Eremitaget i Petersburg.72 År 1824 blev Friedrich besviken när han inte fick ordinarie professuren i landskapsmåleri. Hans konst kan ha ansetts för dystra och man var motvillig till Friedrich demokratiska inställning som ledde till så kallade demagogförföljelser av demokratiska krafter.73 71 Grate s. 12, 15-16 Clason, s. 28-29, 32 73 Ibid s. 32, 37 72 20 Konstnären Friedrich Friedrich levde under förromantiken och delade dess syn på genidyrkan hos konstnärerna, att det var ett kall man tog emot. Det är allmänt känt att ungromantikerna i det protestantiska Nordeuropa sökte sin gudsupplevelse i naturen påverkad av bl.a. Shellings transcendentala filosofi och identitetslära.74 Friedrich använder symboler i sin konst som i bildvärlden ses som kristna. Kors, ankare, klippor, kala eller grönskande träd, krucifix, katedraler, ruiner och skeppsbrutna skepp är objekt som man kan se i hans landskapskonst. Uttrycket att ”Gud finns i allt, även i minsta sandkorn” sagt av Friedrich kan tolkas panteistiskt. Friedrich uttrycker sin religiositet i naturen med de kristna symbolerna i sin bildkonst.75 Man brukar tala om att Friedrich hade ett hieroglyfiskt bildspråk. Friedrich tillhörde Konstakademin i Dresden. Där hade man fokus på den andliga naturen i sitt bildskapande. Konstakademin i Düsseldorf representerade den andra generationens romantiker med sitt mer naturalistiska måleri.76 Friedrich föredrog att skissa direkt efter naturen, där detaljrikedomen av naturen blev realistisk i hans konst. Han använde linjal, passare och utgick ifrån det gyllene snittets proportioner. Förklaringar av Friedrich verk har man inte funnit. De flesta titlarna till verken är heller inte Friedrich egna. Friedrich menar att: ”Målaren skall inte endast måla vad han ser framför sig, utan även vad han ser inom sig. Ser han dock inget inom sig bör han även avstå från att måla vad han ser framför sig”.77 I Friedrich konst kan man se kyrkogårdar, ruiner och döda skelett. Friedrich kan ha hämtat sin inspiration från prästen Gotthard Ludwig Kosegarten (1758- 1818) som höll frilufts predikningar på Rügen. I sina predikningar var han påverkad av den engelska naturpoesin. I sina predikningar använder Kosegarten ett bildspråk innehållande nordisk forntid med stendösar, månbelysta landskap och gamla ekar. Verket Promenad i Skymningen från 18301835 innehåller detta bildspråk som Kosegarten predikade om. 78 74 Grate, s. 17-18 Ibid, s. 8- 9, 18 76 Ibid, s. 7,10- 11 77 Clason, s. 43- 47 78 Ibid, s. 54- 56, 59 75 21 Marcus Larson Biografi Marcus Larson föddes på släktgården Örsätter den 5 januari 1825 i Östergötlands län. Hans far var rusthållaren Arvid Larson. Han försåg sina barn med informator i hemmet. När Marcus hade åldern inne fick han börja i Katedralskolan i staden Linköping. 79 Familjen Larson hade kontakt med den adliga familjen Adelswärd i herresätet Adelsnäs i Åtvidaberg. Det framgår då baronen J.C. Adelswärd erbjöd rusthållaren om att få skänka en fänriksfullmakt i faddergåva till Marcus storebror Ludvig. Marcus Larsons estetiska intresse tros ha väckts när familjen tog hjälp av en sadelmakare för att han göra vagnsreparationer på gården. Larson blev så inspirerad av sadelmakarens yrke att han själv lät sig tillverka en vagn. Vagnen som Larson lät bygga blev baron J.C. Adelswärd mycket förtjust i, vilket resulterade till att han köpte den för 50 riksdaler. 80 När Larsons far dör år 1841 säljs gården och Larson tar steget att resa till Stockholm för att försörja sig genom att bli lärling hos en sadelmakare. Den 21 juli 1843 inskrivs Larson till 4 år hos sadelmakaren N.P. Hultgren i hans verkstad på Norrlandsgatan 24. Mycket snart upptäckte Hultgren att Larson hade talang för yrket och lät honom senare teckna förslag till nya vagnsmodeller. Det ledde till att Hultgren satte Larson i akademins principskola där det var känt att unga hantverkare kunde utveckla sin färdighet i teckning.81 Den 19 mars 1846 erhåller Larson en medalj ”av femte klassen eller jettonen”. Det skall ha varit en teckning i svartkrita med titeln Romulus (huvud ur alexanderslaget) från 1846. Enligt Larson själv fick han pris av en vagnsmodell han skickat in till teknologiska institutet som skall ha nått ända fram till den kungliga borgen. Att nämna är att den svenske kung Oscar I (1799- 1859) beställde ett ridbetseltyg hos Hultgren som Larson utförde. 82 Hos Hultgrens kunder fanns grosshandlaren Ekström. Hos Ekström hade Larson gjort arbete i dennes stall. En dag fick Ekström syn på teckningar som Larson gjort och förstod hans skicklighet. Tack vare välgöraren Ekströms engagemang kunde den unge sadelmakaren fortsätta sina studier vid akademins antikskola. År 1847 får Larson tillåtelse att ställa ut en marinmålning vid den kungliga akademin i Stockholm. Motivet i tavlan är endast det ödsliga öppna havet med månen som stänkt silver 79 Axel Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund : Univ.,(Stockholm, 1907) s. 6- 8 80 Axel Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni, Wahlström & Widstrand, (Stockholm, 1943) s. 20- 21 81 Ibid, s. 23- 25 82 Axel Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund : Univ.,(Stockholm, 1907) s. 14 22 på vågtopparna. Larson blev en av de elever som uppmärksammades för sina prestationer i den lägre antiqueskolan under året som gått.83 Direktören Sandberg uppmanade dock Larson till att ”måla efter naturen”.84 Samma år 1847 utlovade prins Gustaf (1827- 1852) premium av fem dukater (guldpeng) nästföljande år till den som vann den kungliga akademiens bifall. Tävlingen riktade sig till unga landskapsmålare eller ritare som kunde måla ett träd naturtroget, helst nära huvudstaden. Trädet skulle målas i vintertid då trädets struktur lättare kunde granskas.85 Professorn Carl Johan Fahlcrantz (1774- 1861)vid akademin hade för övrigt hand om inlämnandet av bidragen. Fahlcrantz själv var en svensk landskapsmålare som i sina nationalromantiska verk skildra stämningsfyllda landskap.86 Larson skall ha blivit påverkad av Fahlcrantz vilket leder till att han ämnar utföra landskap och marinmotiv.87 Larson väljer att delta i tävlingen. Han finner på Djurgården i Stockholm en ek som han målade och ritade enligt föreskrifterna sommar- som vintertid. 88 Den 18 mars år 1848 får Larson den ribbingska medaljen vid akademin samt prins Gustaf pris med orden ”priset blef af Akademien tillerkändt M. Larsson”.89 Det här ses som erkännandet av Larson som en blivande konstnär. Larsons konstnärskap Larsons första studieresa gick till Småland år 1848. Här vandrar han och gör sina naturstudier som skildras i hans landskapsmåleri. För att försörja sig gjorde Larson besök hos herresäten och prästgårdar där han utförde porträtt på familjerna.90 År 1849 gör Larson en resa till Köpenhamn. Där uppsöker han danske marinmålaren Wilhelm Melbye (1824-1882). Larson lär ha sagt ”lär mig måla en bölja!”. Vilket han fick efter Melbyes konstformel ”de tre vågorna” i marinstudierna. Det framgår att Larson hade medhjälpare, framförallt när han behövde levande figurer i sina landskap- och marinmålningar.91 Konstnärsvännen Kilian Zoll (1818- 1860) var en av hans 83 Sigurd Jungstedt, Marcus Larsson, Minnesruna och katalog med anledning av 100-årsdagen., (Linköping, 1925) s. 10 84 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], s. 16 85 Ibid, s. 17 86 Ibid, s. 3-4 87 Dahlström, s. 59 88 Jungstedt, s. 11 89 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852 s. 18 90 Ibid, s. 20 91 Jungstedt, s. 13- 15, 17 23 medhjälpare som han lärde känna vid akademin.92 Målningarna Färden till Julottan och Ljustring vid månsken från 1854 har Zoll och Larson gemensamt målat.93 År 1850 slog Larson igenom som marinmålare på konstakademins utställning. Med den utställningen ställdes 93 nummer av norsk och dansk konst ut. Norge tog priset genom sin naturskönhet. Det framgick att det var från staden Düsseldorf norrmännen lärt sig måla dessa fantastiska naturskildringar. Larson studieresa 1850 tog riktningen till Norge. Bekantskapen med den norska konstnären Morten Müller (1828- 1911) skulle leda till ett samarbete med landskapsskildringar där Müller ansvarade för målandet av stenar och träd och Larson för vattenskildringarna. Larson hade funnit norrmännens landskap och marinmålningar mycket vackra. Vännen Müller som studerat vid Düsseldorf lärde Larson hur man gestaltar en vacker natur realistiskt. Den 18 mars 1851 fick Larson den kungliga medaljen vid akademien för marin- och landskapsmålning. 94 Hösten år 1852 tar Larson95 sin färd till konstnärsstaden Düsseldorf.96 Här bedrev han sina studier till 1855.97 I Konstakademin fanns där den ledande tyske konstnären Andreas Achenbach (1815- 1910). Achenbach var en realistisk naturskildrare med sina romantiskt uppfattade motivval. Konstnären var noggrann med sina detaljstudier av naturen. Achenbach hade ett världsrykte för sitt sätt att måla vatten.98 När Larson skrev hem efter att besökt Achenbach ateljé lät det så här: Achenbach är en målare som för närvarande är den största i sin genre i Europa. Han målar marin och landskap lika märkvärdigt, har nu på staffliet en ståtlig tavla: storm med granskog och en björk, som ryktes loss med rötterna, som hängde över vattenfallet.99 För att kunna måla naturalistiskt börjar Larson 1843 att ta kameran till hjälpmedel för att få ett troget och förnyat verklighetsstadium i sina målningar.100 Larson blir i Düsseldorf känd för sin kvickhet att måla.101 92 Dahlström, s. 59 Jungstedt, s. 25 94 1943 s. 52- 64 95Sedan år 1852 i slutet av maj eller i början av juni skriver Larson sitt efternamn med ett s istället för att skriva sitt efternamn med två s. 1907 s. 74- 75 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], s. 74- 75 96 Jungstedt, s. 21 97 Dahlström, s. 60 98 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] s. 3- 5 Kap. I konstlivets brännpunkter 99 Jungstedt, s. 21- 22 100 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] s. 6- 7 Kap. I konstlivets brännpunkter 93 24 Larson får ett nytt stipendium 1855 och väljer då att resa till Paris. Han hämtar sin inspiration från den holländske målaren Jakob van Ruisdael. Vid världsutställningen i Paris1855 blir inte Larson så aktad som han trodde, men en upprättelse får han av fransmännen 1846 med tavlan Svenskt Landskap med vattenfall, uppgående storm med regn 1856.102 I och med lovorden från Paris får han internationell berömmelse som når till fosterlandet. Han väcker beundran med sitt realistiska måleri, sin natursanning som ger en djup förståelse för hans studier i naturväsendet.103 När Larson kom hem togs han emot med öppna armar. Hans alster ställdes ut i konstföreningens lokal i akademin som till och med H.M. Konungen och H.K.H. Kronprinsen inspekterade.104 År 1857 blir Larson invald till konstakademin. När Larson återvänder till Düsseldorf 1857 hyr han en ölstuga. Där påbörjar han sitt monumentalverk Skeppsbrott vid den bohuslänska skärgården. Dock finns inte denna tavla kvar utan den försvann i och med Larsons död i London 1864.105Målningen är 18 fot lång och 10 fot hög. Verket med sin utförliga och detaljrika naturstudie med den välorganiserade kompositionen vittnar om Larsons tekniska utförlighet. Tavlan beskrivs vara dramatisk med två skepp som försöker undgå sin undergång i havets slukande vågor. Röda granitklippor visas i förgrunden. I tavlans högra sida är landets kust inhöljt i mörka åskmoln och belysta av enstaka solstrålar.106 I och med moderns död och upplösningen med hans äktenskap med Adelaide Larson reste Larson till Helsingfors år1860 för att hämta inspiration till sitt måleri. Moderns död tog Larson hårt och till sin vän skriver han kort efter dödsbeskedet ”Detta slag som drabbat mig, det enda kära som jag levfat för- är nu borta- för alltid- nu vilar Penseln gud vet när den kommer att brukas mera.”107 Efter en tid i Finland kommer Larson till St: Petersburg. Där blir han hedersledamot av kejserliga målarakademin.108 Larson trivs utmärkt. Här får han utlopp för sin andra stora 101 Axel Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni, s. 86 Ibid, s. 113, 116,120, 123 103 Jungstedt, s. 30 104 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s. 26 105 Dahlström, s. 60- 61 106 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852]Kap. I konstlivets brännpunkter s. 28 107 Ibid, Kap. Vind för våg s. 61- 62 108 Jungstedt, s. 36 102 25 passion i livet- musiken. Man finner honom ofta vid den italienska operan där han kultiverar sig.109 År 1862 reser Larson till England. Han är svårt lungsjuk men väljer att ställa ut på världsutställningen med bl.a. målningen Skeppsbrottet och senare den permanenta utställningen ”The Scandinavian Gallery of Fine Arts”. Han blir uppmärksammad och uppskattad för sina alster.110 Trots sina framgångar som konstnär slösar Larson bort sina pengar. Under sina sista två lever han utblottad och sjuk, i ett ständigt alkoholrus och tvingas sälja tavlor på gatan för att få ihop pengar till nattlogi. År 1864 den 26 januari dör Marcus Larson i tuberkulos, blott 39 år gammal.111 Marcus Larson- hans psykiska tillstånd Intressant är att se till Marcus Larsons själsliga liv i hur han beskrivs utifrån möten han gjort med människor. Han beskrivs som ett stackars sjukt snille hans växande psykos sätter prägel på hans alster under de sista åren. Larson beskrivs som oerhört lättretlig, häftig och svartsjuk. Han var sjukligt egenkär den kunde i vissa situationer göra att han likställde sig själv med en gudomlighet. Ett citat av Larson själv utbrister han till sin hustru ”Fall ned och tillbed mig! Jag har skapat en natur lika skön som Gud!” Fru Runeberg hustru åt den finländska nationalskalden Johan Ludvig Runeberg (18041877) skriver: ” Han saknade de enklaste och vanligaste begrepp, såväl moraliska som eljest i allmänna lifvet gällande”. Den finske ingenjören Edwin Bergroth hade träffat författaren Axel Gauffin upphovsmannen till Simon Marcus Larsson 1825- 1864, ett svenskt konstnärs öde där citaten är hämtade ifrån och berätta för Gauffin både muntligt och skriftligt redogjort för en upplevelse. Han följde Larson till hotellet för att Larson ej vill vara ensam om natten. Där bevittnar Bergroth ett svårt krampanfall som väcker frågan om Marcus Larson var epileptiker. När man har fallandesjukan är man ofta utsatt för synsensationer i rött och vanligt är att man i sina drömmar ser eldslågor, bilder som förföljer även i vaket tillstånd. 112 109 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. Simon Marcus Larsson. Människan och konstnären s. 69- 73 110 Ibid, Kap. Vind för våg s. 64- 65 111 Dahlström, s. 62- 63 112 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. Simon Marcus Larsson. Människan och konstnären, s. 73 26 Den gotiska litteraturen Uppkomst Litteraturen under romantiken kännetecknades för att vara sentimental och känslofylld. I England föddes The Gothic novel eller den gotiska romanen under slutet av 1700- talet.113 Begreppet ”Gothic”, (gotik) var under klassicismen i slutet av 1600- talet fram till 1700-talet ett skällsord som användes för att kritisera författare som inte följde klassicismens regler. I mitten av 1700- talet blev den gotiska litteraturen accepterad, då anknytningen till medeltiden blev positiv.114 Det berodde bl.a. på adelns och hovets fascination för medeltidens riddarväsen.115 Ordet gotik inom den litterära texten symboliserar det kusliga och i de gotiska litterära texterna är ordet gotik kärnordet som indikerar att texten tillhör den gotiska genren.116 I den gotiska litteraturen behöver inte kärnordet gotik finnas med. Det räcker med att texten indikerar på det som anses typiskt gotiskt i arkitekturen som exempelvis spetsvalv, spetsbågar, strävpelare och illuminerade fönster. Man kan säga att den beskrivande gotiska arkitekturen i litteraturen blir semiotisk eftersom den följer ett eget system (signifikans) vad den vill symbolisera.117 Inom arkitekturen förhåller sig den gotiska stilen vara bunden till det gudomliga där en gotisk katedral syftar till att skapa en närhet till Gud medan den gotiska litteraturen syftar på förfall, undergång och Guds frånvaro. Syftet med den gotiska berättelsen Kännetecknande av den gotiska romanen är att den skall väcka skräckupplevelser alternativt en melankolisk upplevelse hos läsaren.118 Gemensamt för alla skräckromaner är att intrigen är baserad på mysteriet och gestaltandet av människans rädsla inför ödet, det okända och maktlösheten inför inre- eller yttre hot hon inte kan besegra eller fly ifrån. Det inre hotet beskriver människans kamp mellan hennes onda respektive goda sida. Det yttre hotet skapas när personen blir ett offer för en ond makt, oftast personifierad i en demonisk skepnad.119 Yvonne Leffler nämner författaren Robert Louis Stevensons Dr Jekyll and Mr. Hyde (1886) som ett exempel på människans inre hot i form av en personlighetsklyvning. 113 Fyhr, s. 11,33 Fred Botting, Gothic, Routledge, London, 1996 s. 32- 33 115 Josephson, s. 176- 177 116 Fyhr s. 54- 55 117 Ibid, s. 52, 56- 57 118 Ibid, s. 12, 18, 22 119 Leffler, s. 25, 39 114 27 Den gotiska berättelsen har syftet att skildra huvudpersonen eller den fiktiva berättaren om dennes upplevelser, känslomässiga syn på händelserna och miljöerna som sker i berättelsen, alltså den subjektiva upplevelsen. Huvudpersonens objektiva iakttagelser emotionaliseras eftersom de skildras subjektivt beroende på vilka känslor som väckes. Det subjektiva är förknippat med romantiken och även i den gotiska litteraturgenren.120 Miljöskildringarna i en gotisk roman förknippas med kusliga miljöer som gotiska byggnader, mytomspunna platser, underjordiska kryptor, ödsliga landskap eller vilda dramatiska, berglandskap. Miljöerna har till uppgift att förmedla stämningen i romanen. Med oroväckande moln eller plötsliga oväder ger det en föraning om kommande hot och ondska. Inslag av idylliska trädgårdar blir till det goda och vackra. Personerna i romanen karakteriseras i vilken miljö de lever i exempelvis blir spökborgen ett attribut för att personen har någonting att dölja. Intrigen i berättelsen skall vara baserad på mysteriet, berättartekniken skall vara suggestiv och skapa spänning och känsloengagemang. Berättelsen ska stimulera läsarens inlevelse och fantasi.121 Goethe beskriver romantikens litteratur som hospital- poetry (sjukhus- poesi) som innebär att människans psyke ställs i fokus. Goethe talar om disease (sjukdom) som människan lider av. Denna sjukdom finns inneboende i människans inre tankevärld. Tankarna rör det bisarra, mystiska och det perversa. Den gotiska romanen behandlar ofta det psykologiska och tar upp förbjudna passioner bl.a. incest i sina berättelser. Dessa tankar är de som skiljer människan från växter och djur, menar Goethe. Människans existentiella frågor om livet och döden gör att människan lider av en så kallad disease (sjukdomstillstånd).122 Intresset för psykiatrin under 1800- talet gjorde att den gotiska romanen fick möjlighet att på djupet behandla det psykologiska hos människan.123 Filosofen och författaren Edmund Burke (1729- 1797) skrev om det sköna och sublima i A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful (1757) om varför människor kan känna sig dragna till objekt eller beteenden som kan uppfattas hotande eller väcka skräck och fasa. Burke för fram att det är det sublima som väcker den starkaste känslan som vi människor är kapabla till att uppfatta. I sitt citat här nedan förklarar Burke att han uppfattar det sublima som den starkaste känslan: 120 Fyhr s. 64,66, 67 Leffler s.24- 28, 36- 39 122 Hauser 170- 171 123 Leffler s.169- 172 121 28 I say the strongest emotion because I am satisfied the ideas of pain are much more powerful than those wich enter on the part of pleasure. Without all doubt, the tornments wich we may be made to suffer, are much greater in their effect on the body and mind, than any pleasures wich the most learned voluptuary could suggest, or than the liveliest imagination, and the most sound and exquisitely sensible body, could enjoy.124 Gotiken i Europa Engelska författaren Horace Walpole (1717- 1797) skrev romanen The Castle of Otranto år 1764. Den anses vara den första romanen inom denna genre. Walpole var med och utveckla den nya genren som han kallade för ”Gothic” som senare även tog sig i uttryck som fragment, dramer, poesi eller noveller.125 I Walpoles spår följde Tyskland med Schauerromanen och Frankrike med romans noirs eller den svarta romanen.126 Den gotiska romanen kallas även för skräcklitteratur eftersom romanens syfte är att skapa skräck och spänning för läsaren. För de engelska och tyska skräckromantiska författarna var deras starkaste inspirationskälla den engelska dramatikern William Shakespeare (1564- 1616) gästabudsscen i dramat Macbeth.127 Skräckromantiken inträdde i Sverige under tidigt 1800- tal och konkurrerade med världslitteraturen i slutet av 1830- talet.128 I Sverige var man influerad av den engelska, tyska och franska skräcklitteraturen. För de svenska författarna som Erik Johan Stagnelius (17931823) och Carl Jonas Almqvist (1793- 1866) tog de intryck från historiens hemskheter och det okända inom människan som utmärker skräcklitteraturen.129 124 e- bok, https://archive.org/stream/philosophicalinq00burk#page/46/mode/2up (Hämtad 2015-01-03) Burke, Eduard, A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful s. 45 125 Fyhr S. 11, 33 126 Leffler, s. 18- 19 127 Ibid, s. 49 128 Ibid, s. 41- 167 129 Ibid, s. 49 29 Bildanalys För att försöka utröna om konstverken har några kopplingar till den gotiska romanen har Mattias Fyhrs doktorsavhandling De mörka labyrinterna, Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, 2003 och Yvonne Lefflers doktorsavhandling i Skräckens lustgård, 1991 legat till grund för analysen. Utifrån Barthes teori tar man först reda på om konstverken har ett språkligt meddelande. Båda konstverken har ett språkligt meddelande eftersom de har varsin titel. Caspar David Friedrich konstverk har titeln Abbey in the Oak Forest (Klostret i ekskogen) 1809- 1810 och Marcus Larsons konstverk har titeln Skeppsbrott (Shipwreck) u.å. Eftersom konstverken har varsin titel så blir det mer tydliggjort vad konstverken föreställer. Tolkningen tydliggörs med hjälp av titeln för att förhindra konnoterade innebörder i bilden. För att fortsätta den strukturella beskrivningen enligt Barthes ska därefter det bokstavliga meddelandet tolkas- det vill säga- det vi ser och uppfattar i bilden utan att läsa in något övrigt. Bilden blir denoterad. I Caspar David Friedrich konstverk ”Abbey in the Oak Forest” är som titeln lyder ett landskap föreställande en klosterruin med avlövade ekar. Människor iklädda kåpor, bär på en kista påväg mot ruinen. På den snötäckta marken eller dimma syns gravstenar och ett kors. Himlen är målad i grågula toner och man anar månen på himlavalvet. Ljuset är centrerat i tavlan och faller på den övre delen av klosterruinens fönster och ekarnas trädtoppar. I Marcus Larsons marinmålning ”Skeppsbrott” gestaltas ett skepp i ett stormande upproriskt rödfärgat hav. En eldsvåda har brutit ut i fören. Seglen som syns är sönderslitna. Skeppet lutar så kölen blir synlig. Vassa klippblock och bergsmassiv tornar upp ur havet och på vågkammarna syns vitt skum. En fyr lyser med rött sken till vänster i bakgrunden. Ljuset från himmelen bryter igenom mellan de mörkgrå molnen. Där kan man ana en himlakropp och fåglar syns i ljusskenet. För vidare tolkning i bildanalysen återstår nu det symboliska meddelandet. Här ligger det bokstavliga meddelandet till grund för det symboliska meddelandet i bildkonsten. I Friedrich konstverk ”Abbey in the Oak Forest” ser man tecken på religiösa inslag som korset i förgrunden, klosterruinen och de kala träden. Månljuset i konstverket kan symbolisera oändligheten. Oändligheten kan föras till en rent religiös upplevelse.130 130 Josephson, s. 191- 192 30 För att ytterligare fortsätta symboltolkningen kommer Mattias Fyhr och Yvonne Lefflers doktorsavhandlingar om gotik till hjälp. Symbolerna kan då tolkas utifrån ett gotiskt perspektiv. I konstverket ser man tecken på att den gotiska litteraturen kan ha gjort avtryck i bilden. Genom att den skildrar en klosterruin i förfall härjad av tidens tand som en rest av en era som gått under. Ruinens bågfönster kan vittna om att arkitekturen är gotisk. Det subjektiva är viktig inom gotiken.131 Här ser man människor iklädda kåpor som för tankarna till att det är munkar som bär en kista som tillsammans med miljön symboliskt för tankarna till döden. Bilden kan väcka känslan av ett inre hot då ingen undkommer sitt öde. Miljön fångar det sublima genom gravstenarna, munkar som bär på en kista och den ödesmättade naturen kan väcka känslor om yttre hot för kommande oväder. I Larsons konstverk ”Skeppsbrott” verkar det inte finnas ett tydligt symbolspråk. Larson var mer teatral i sin tolkning.132Det sublima är mer uppenbart. Vår bräcklighet jämfört med naturens krafter. Månljuset i konstverket kan möjligtvis härledas till det andliga. Utifrån Fyhrs gotiska perspektiv blir symboltolkningen även här sublim. Det yttre hotet i form av naturens krafter och maktlösheten att ej kunna ingripa när skeppet går mot sin undergång. Den omgivande miljön och ovädersnatten som kan väcka fascination över havets oövervinnlighet men samtidigt fasa och den inre rädsla för det okända som väntar. Osäkerheten inför onda makter och känslan av Guds frånvaro.133 131 Fyhr s. 56- 71, 83- 85 Seminarium Göteborgs konstmuseum den 19/11- 2014 föreläsare fil.dr. Kristoffer Arvidsson om ”Skräckromantikens Landskap” 133 Fyhr s.70, 83, 89- 90 132 31 Sammanfattande diskussion Människorna hade genom industrialiseringen kommit ifrån naturen och det bidrog till längtan tillbaka till naturen och dess själsliv. Den sociala strukturen i samhället påverkade konsten i stort. Landskapsmotiv efterfrågades under tidigt 1800- tal och fick därmed högre status. Här kan man se att både Larson och Friedrich tagit intryck av romantikens ideologi i sin konst. Friedrich mer återhållsamma stil medan Larson är mer dramatisk och explosiv i sin konst. Det stämningsfulla respektive dramatiska landskapet är något båda svarar mot då dessa motiv var populära under denna tid. Båda konstnärerna var verksamma i de tyska akademierna det vill säga Dresden och Düsseldorf. Friedrich var verksam i Dresden där man satte fokus på den andliga naturen i konsten. I de motiv han väljer står hans hieroglyfiska bildspråk för det religiösa. Filosofen Schelling tar upp i sin natur- och konstfilosofi att anden ständigt är närvarande i naturen och att konstnärens uppgift är att gestalta det oändliga i konsten, och här höll Friedrich med. Larson som hörde till akademin i Düsseldorf riktade in sig mer på det rent naturalistiska i konsten. Båda såg sig som konstnärsgenier. En uppfattning som redan fanns under förromantiken som såg konstnärsyrket som ett kall. Konstnärerna hämtade sin inspiration från de nordiska och tyska landskapen. Larsons konst kännetecknas av den typiskt svenska romantiken i valet av vildmarksmotiv med den otämjda naturen. Båda konstnärerna var noga med sina detaljstudier när de tecknade naturen. Friedrich satt gärna i naturen och tecknade. Larson kunde utnyttja kameran som hjälpmedel för ytterligare precision i sitt skapande. Larson beskrivs vara en snabb målare. Han började alltid måla i det vänstra hörnet. Han skissade inte alltid utan målade direkt på duken. Anmärkningsvärt är att notera att Larsons psykiska hälsa (psykoser) säkerligen bidrog till uppkomsten av vissa verk. Även om Friedrich konst inte ska ses som en bärare av ett bestämt litterärt innehåll är det svårt att bortse ifrån att det litterära inte haft någon påverkan på hans konst. Efter att ha studerat den gotiska litteraturen som blev positivt mottagen under tiden för Friedrich levnad, kan man se samband med genren. Kanske hade predikningarna av prästen Kosegarten gjort om en ett omedvetet intryck i Friedrich konst. Hos Friedrich vilar ofta en sublim känsla i landskapet som ofta indikerar liv och död. Även det arkitektoniska i hans konst kan uppfattas som gotisk på grund av förekomsten av ruiner innehållande gotiska arkitekturinslag som spetsbågsfönster, spetsvalv. Konsten speglar stämningar av vädrets skeenden i form av 32 mörker, dimma, kyla, dysterhet, månen och den ödslighet som leder till en melankolisk känsla. Noteras kan att Friedrich traumatiska upplevelse då han maktlöst bevittnade när brodern drunknade kan ha skapat ett trauma som visat sig omedvetet i hans konst som väl stämmer överens med den gotiska litteraturens känsla av olösbarhet. Litteraturens känsloyttringar ses i båda konstnärernas konst eftersom den subjektiva föreställningen är svår att bortse ifrån då konsten berör ämnen som liv, död, förfall och undergång. De starka och yttre makterna i form av naturens krafter i jämförelse med människan, syns i Larsons konst. Den subjektiva känslan i hans konst står nära den gotiska litteraturens yttringar. Känslan av undergång, maktlöshet och avsaknad av Guds närvaro känns i hans konstverk. Med fokus på romantikens konst och litteratur är det svårt att inte antyda att det i Friedrich och Larsons konst finns en gotisk prägel. Skräckromanen förknippas med miljöskildringarna av ett stämnings- eller uttryckslandskap. I båda konstnärernas arbeten kan man se en sublim ton som ger utrymme för en öppen tolkning om att det gotiska inslagen kan tolkas in i deras konst. Båda konstnärerna har typiska motiv som var utmärkande för romantiken med stillsamma naturskildringar samt mer dramatiska motiv som skepp som förliser. Den svårmodiga skymningen, det skrämmande nattmörkret, det svärmiska månskenet är starkt förankrat i romantikens konst. Eftersom konstnärerna är döda och man endast har litterära texter och konstverk att utgå ifrån hoppas man att denna tolkning inte skulle ha förargat dem. Som Friedrich uttryckte, att om bilden är sann och äkta i känslan, kan andra tolkningar bara göra liten skada. 33 Källförteckning Otryckta källor Burke, Eduard A Philosophical Enquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful s. 45 https://archive.org/stream/philosophicalinq00burk#page/46/mode/2up Tillgänglig som e- bok hos archive.org. (Hämtad 2015- 01- 03) Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Marxism http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/marxism (Hämtad 2014-12-25) Sökord: Ikonologi http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ikonografi (Hämtad: 2015- 0107) Sökord: Roland Barthes http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/roland-barthes (Hämtad 201501- 04) Sökord: Elisabeth Tykesson http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elisabeth-tykesson (Hämtad 2015- 01- 04) Sökord: Sturm und Drang http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sturm-und-drang (Hämtad 201501- 08) Sökord: Grand tour http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grand-tour (Hämtad 2015-0108) 34 Sökord: Palladianism http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/palladianism (Hämtad 2015- 0103) Sökord: Panteism http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/panteism (Hämtad 2015- 0108) Seminarium Göteborgs konstmuseum den 19/11- 2014 föreläsare fil.dr. Kristoffer Arvidsson om ”Skräckromantikens Landskap” Tryckta källor Aspelin, Kurt & Lundberg, Bengt A. (red.), Tecken och tydning: till konsternas semiotik, PAN/Norstedt, Stockholm, (1976) Bengtsson, Eva-Lena (red.), Signums svenska konsthistoria. [Bd 10], Konsten 1845-1890, Signum, (Lund, 2000) Bergsten, Staffan & Elleström, Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, (Lund, 2004) Billeskov Jansen, F. J. & Rinman, Sven (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 6], Förromantiken, Norstedt, (Stockholm, 1972) Billeskov Jansen, F. J. (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 7], Romantiken, Norstedt, (Stockholm, 1973 ) Botting, Fred, Gothic, Routledge, (London, 1996) Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D. (red.), Texter: från Sapfo till Strindberg, Studentlitteratur, (Lund, 2006) 35 Dahlström, Per (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till goth, Göteborgs konstmuseum, (Göteborg, 2014) Friedrich, Caspar David & Clason, Synnöve, Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, Nationalmuseum, (Stockholm, 2009) Fyhr, Mattias, De mörka labyrinterna: gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, Ellerström, Diss. Stockholm : Univ., 2003, (Lund, 2003) Gauffin, Axel, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund : Univ., (Stockholm, 1907) Gauffin, Axel, Marcus Larsson: ett svenskt geni, Wahlström & Widstrand, (Stockholm, 1943) Grate, Pontus (red.), Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida 18001850 : Nationalmuseum 26.12.1980-22.3.1981, Nationalmuseum, (Stockholm, 1980) Hauser, Arnold, The social history of art. Vol. 3, Rococo, Classicism and Romanticism, 3. ed., Routledge, (London, 1999) Josephson, Ragnar & Lindwall, Bo (red.), Levande konst genom tiderna. [D. 5], Från rokoko till impressionism, Natur o. kultur, (Stockholm, 1975) Jungstedt, Sigurd, Marcus Larsson, Minnesruna och katalog med anledning av 100årsdagen., (Linköping, 1925) Lalander, Folke, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973, (Norrköping 1973) Leffler, Yvonne I skräckens lustgård: skräckromantik i svenska 1800talsromaner = In the delightful garden of horror : the Gothic tradition in the Swedish nineteenth century novel. Diss. Göteborg : Univ. (Göteborg 1991) 36 Nordin, Svante, Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen, 2., [utök.] uppl., Studentlitteratur, (Lund, 2003) Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar, Litteraturens historia i världen, 4., [utök.] uppl., Norstedt, (Stockholm, 1995) Sjölin, Jan-Gunnar (red.), Att tolka bilder: bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag, 2. uppl., Studentlitteratur, (Lund, 1998) Stokstad, Marilyn, Cothren, Michael Watt & Asher, Frederick M., Art history, 4. ed., Prentice Hall/Pearson, (Upper Saddle River, New Jersey 2011) Bildförteckning Konstnär: Caspar David Friedrich Abbey in the Oak Forest, 1809- 1810 Hämtat ifrån: Schmied, Wieland, Caspar David Friedrich, H. N. Abrams, (New York, 1995) s. 64- 65 Konstnär: Marcus Larson Skeppsbrott, u.å Hämtat ifrån: Dahlström, Per (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till goth, Göteborgs konstmuseum, (Göteborg, 2014) s. 68- 69 37
© Copyright 2024