Slutlig budget för hälso - Stockholms läns landsting
1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-26 Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 6 Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt planering för åren 2017 till 2019 Ärendebeskrivning Ärendet utgör förslag till slutlig budget för 2016 samt planering för åren 2017-2019 för hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslaget är upprättat inom ramen för landstingsfullmäktiges beslut den 17 juni 2015 om budget för Stockholms läns landsting 2016. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2015-10-26 Promemoria med underbilagor Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att överlämna slutlig budget 2016 och planering för åren 2017-2019 till landstingsstyrelsen att till följd av ändrad ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för ersättning till akutsjukhusen för ST-tjänster hemställa hos landstingsstyrelsen att landstingsbidrag med 262 100 000 kronor omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsstyrelsen att till följd av organisationsförändringar mellan landstingsstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen för kommunikationsverksamhet hemställa hos landstingsstyrelsen att landstingsbidrag med 56 406 000 kronor omfördelas från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsstyrelsen att till följd av ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden för ersättning till akutsjukhusen för OPS-avtal samt strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar hemställa hos landstingsstyrelsen att hälso- och sjukvårdsnämnden erhåller tillskott av landstingsbidrag med 2 673 000 kronor samt att 595 173 000 kronor omfördelas från landstingsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden att omedelbart justera beslutet. HSN 1503-0364 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Förvaltningens motivering till förslaget Landstingsfullmäktiges budgetbeslut Landstingsfullmäktige fastslog i juni 2015 budget för Stockholms läns landsting för 2016 samt planering för år 2017-2018 samt investeringsbudget för år 2016 och inriktningsnivåer för åren 2017 till 2020. Utifrån den fastlagda budgeten för Stockholms läns landsting och de förutsättningar och direktiv som ges i denna, föreslås här en budget för hälso- och sjukvårdsnämnden för 2016 med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Landstingsfullmäktige har vidare beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälsooch sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I hälso- och sjukvårdsnämndens budget presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Förändringar i landstingsbidraget Hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag för 2016 uppgår enligt landstingsfullmäktiges beslut till 53 404,8 miljoner kronor. På grund av ändringar i organisation och ansvarfördelning mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och landstingsstyrelsens förvaltning föreslås överföring av landstingsbidrag med 56,4 miljoner kronor för kommunikationsresurser och 262,1 miljoner kronor ST-ersättningar till akutsjukhusen. Sammantaget överförs 318,5 miljoner kronor i landstingsbidrag från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingsstyrelsen. I omställningsavtalen med sjukhusen har arbetats in att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska svara för ersättningarna till sjukhusen för ökade hyror och avskrivningar till följd av strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar enligt Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Även kostnaderna för OPS-avtalet (offentlig-privat samverkansavtal) avseende Nya Karolinska Solna ska enligt omställningsavtalen ersättas av hälso- och sjukvårdsnämnden. För dessa poster i omställningsavtalen ökas landstingsbidraget för 2016 med 597, 9 miljoner kronor varav 595,2 miljoner kronor överförs från landstingsstyrelsen och resterande 2,7 miljoner kronor är tillskott av landstingsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2016 finansieras därmed med ett landstingsbidrag på totalt 53 684 miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets invånare. Rensat för tekniska förändringar innebär det en ökning av landstingsbidraget jämfört med 2015 HSN 1503-0364 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE med 1 673 miljoner kronor eller 3,2 procent. Under 2016 förväntas befolkningen i länet öka med cirka 1,7 procent. Utveckling under 2016 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet på 3,2 procent till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för geriatrik med ökat antal vårdplatser och fortsatt ökat antal patienter inom ASiH (avancerad sjukvård i hemmet), nya vårdval, tre nya bröstcentra, utökningar inom cancervården, ökade resurser för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ny IT-plattform för prehospitala tjänster och ökade resurser för e-Hälsotjänster. Vårdvolymerna har en budgeterad ökning som är större än befolkningsökningen, särskilt inom geriatrik och somatisk specialistvård. Budgeterad ökning av antalet vårdtillfällen är cirka 3,9 procent jämfört med budget 2015 och för läkarbesök budgeteras ökningen till 3,5 procent jämfört med budget 2015. Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Akutsjukhusens verksamhet ska renodlas till att enbart omhänderta patienter som är i behov av akutsjukhusens resurser. Det innebär att vården utanför akutsjukhusen fortsätter att byggas ut under 2016. En enhetlig närakutstruktur upphandlas under 2016. De geriatriska klinikernas uppdrag och ersättningsmodell ses över för att stärka incitamenten att minska alternativt skjuta upp behovet av slutenvård. Avtalsformen för geriatriken övergår till upphandling enligt lagen om valfrihetssystem. Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten utvecklas för att stärka omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Modellen innebär en högre andel listningsersättning och lägre andel besök- och åtgärdsrelaterad del än nuvarande modell. Ökad användning av e-tjänster är en viktig utveckling för att kunna öka effektiviteten i vården. Fler och fler invånare skaffar invånarkonton för att kunna nyttja e-tjänsterna. Därför skärps kraven på vårdgivarna för anslutning till de mest centrala e-tjänsterna. Områden som ska prioriteras är bland annat direktbokning av besökstider, förnyelse av recept och vårdhändelser som exempelvis möjligheten att följa sin remiss eller att läsa sin egen patientjournal. Ett elektroniskt högkostnadsskydd och e-frikort införs i Stockholms läns landsting under 2016. HSN 1503-0364 4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Den nationella satsningen på förkortade väntetider inom cancervården fortsätter under 2016 genom implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp. Ytterligare satsningar på kontaktsjuksköterskor genomförs. Dessutom planeras en enhet för avancerad cancerrehabilitering. Kostnadsreducerade åtgärder Hälso- och sjukvården får ett resurstillskott i budget 2016 med drygt 1,6 miljarder kronor motsvarande en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående års budget. Tillskottet är lägre än senare års genomsnittliga ökningar runt 4 procent och även lägre än förväntade kostnadsökningar till följd av befolkningsökningar och generella prisökningar. Detta indikerar att för att klara en ekonomi i balans 2016 måste arbetet med kostnadsreducerande åtgärder fortsätta och intensifieras. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i mars 2015 beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor för 2015. Programmet har fortsatt effekt under 2016 och är en viktig del i att budgeten trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet kan bedömas vara i balans. Åtgärdsprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Åren 2016 till 2019 tecknas så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus) enligt en ny styrmodell. Den ekonomiska ramen baseras i huvudsak av en fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRGersättning). Avtalen har inledningsvis blivit dyrare än budgeterat men innebär genom sin konstruktion en större förutsägbarhet för kostnaderna och en ökad kostnadskontroll. Att uppräkningen av ersättningar till sjukhusen enligt fullmäktiges beslut från och med 2017 begränsas till 1,5 procent ger ytterligare förutsättningar att klara kostnaderna inom givna ramar för perioden. Andra åtgärder som vidtas är att ta fram modeller för totalkostnadskontroll inom vårdvalen. Arbetet inom läkemedelsområdet fortsätter för en effektiv läkemedelsanvändning och begränsning av kostnadsökningarna. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Avdelningschef HSN 1503-0364 SLUTLIG BUDGET 2016 för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN samt planering för 2017-2019 ■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ■ 08-123 13 200 ■ Datum: 2015-10-26 ■ Diarienummer: 1503-0364 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Inledning Landstingsfullmäktige fastslog i juni 2015 budget för Stockholms läns landsting för 2016 samt planår 2017-2019 samt investeringsbudget för år 2016 och inriktningsnivåer för planåren 2017 till 2020. Utifrån den fastlagda budgeten för Stockholms läns landsting och de förutsättningar och direktiv som ges i denna, föreslås här en budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2016 med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är beslutet om Framtidsplan för hälso- och sjukvården, som landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011, och som sedan följdes upp med nya beslut vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2012, juni 2013 och i december 2014. Genom dessa beslut samordnas utvecklingen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län och är därmed styrande för inriktningen på denna budget. Slutlig budget för 2016 och planering för 2017 till 2019 kommer, efter beslut i Hälsooch sjukvårdsnämnden, att överlämnas till landstingsstyrelsen för behandling och därefter anmälas till landstingsfullmäktige. Sida 2 Innehållsförteckning 1 STYRNING ..........................................................................................................7 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården ......................................................................7 1.1.1 Politisk organisation ...........................................................................................7 1.1.2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen .................................................................... 8 1.2 Styrmodeller och styrdokument......................................................................... 8 1.2.1 Beställarstyrning ................................................................................................ 8 1.2.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården ...........................................................10 1.3 Mål och uppdrag ............................................................................................... 12 1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården ........................................................... 13 1.3.2 Övriga generella mål ......................................................................................... 16 1.3.2.1 Hållbar tillväxt................................................................................................... 16 1.3.2.2 En ekonomi i balans .......................................................................................... 16 1.3.2.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare ................................................... 16 1.4 Omvärld ............................................................................................................. 16 1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov .............................................................. 19 1.5.1 Befolkningstillväxt............................................................................................. 19 1.5.2 Behovsanalys .................................................................................................... 20 2 VERKSAMHET ................................................................................................. 21 2.1 Vård i rätt tid ..................................................................................................... 21 2.1.1 Rätt vårdutbud .................................................................................................. 21 2.1.1.1 Vård utanför akutsjukhus ................................................................................. 21 2.1.1.2 Vård på akutsjukhus......................................................................................... 24 2.1.1.3 Akut omhändertagande.................................................................................... 26 2.1.2 Rätt vård till rätt patient ...................................................................................27 2.1.3 Rätt vänte- och ledtider .................................................................................... 29 2.2 Säker vård......................................................................................................... 30 2.2.1 Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet............................. 31 2.2.2 Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt ....................................................... 33 2.2.3 Tydligt ansvar för varje patient ........................................................................ 34 2.3 Hög effektivitet ................................................................................................. 38 2.3.1 Effektiva verktyg används inom vården ........................................................... 38 2.3.2 Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder...................... 40 2.3.3 Effektiv användning av vårdens resurser ......................................................... 43 2.4 Högt förtroende för vården .............................................................................. 46 2.4.1 Patientfokuserat bemötande ............................................................................ 46 2.4.2 Rättvisande bild av vårdens möjligheter...........................................................47 3 MILJÖ .............................................................................................................. 49 Sida 3 4 SÄKRA PROCESSER........................................................................................ 50 4.1 Jämlikhet och jämställdhet .............................................................................. 50 4.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk .................................................... 50 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar ..................................... 51 4.4 Uppförandekod för leverantörer ...................................................................... 52 5 SOCIALT ANSVARSTAGANDE ....................................................................... 53 5.1 Informationssäkerhet ....................................................................................... 53 5.2 Katastrofmedicinsk beredskap ......................................................................... 54 5.3 Praktisk och fysisk säkerhet på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ............... 54 6 VERKSAMHETENS EKONOMI ...................................................................... 56 6.1 Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt ................ 56 6.1.1 Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt........... 58 6.2 Verksamhetstal ................................................................................................. 60 6.3 Budget per verksamhetsområde ...................................................................... 62 6.3.1 Budget somatisk specialistvård ........................................................................ 62 6.3.2 Budget primärvård ........................................................................................... 66 6.3.3 Budget psykiatrisk vård.................................................................................... 70 6.3.4 Budget hälso- och sjukvård för äldre ................................................................72 6.3.5 Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet .............................74 6.3.6 Budget tandvård ................................................................................................ 77 6.3.7 Budget läkemedel i öppenvård ......................................................................... 78 6.4 Investeringar .....................................................................................................79 6.4.1 Hälso- och sjukvården.......................................................................................79 6.4.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden..........................................................................79 6.5 Riskanalys och åtgärder för kostnadskontroll ................................................. 80 6.5.1 Riskanalys ........................................................................................................ 80 6.5.2 Åtgärder för kostnadskontroll .......................................................................... 83 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN ............................................. 84 Bilageförteckning Bilaga 1 Budgeterad resultaträkning 2016-2019 Bilaga 2 Utökad kostnadsinformation budget 2016 Bilaga 3 Verksamhetstal budget 2016 och planering 2017-2019 Sida 4 Sammanfattning Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I budgeten presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2016 finansieras med ett landstingsbidrag på totalt 53 684 miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets invånare. Rensat för tekniska förändringar innebär det en ökning av landstingsbidraget jämfört med 2015 med 1 673 miljoner kronor eller 3,2 procent. Under 2016 förväntas befolkningen i länet öka med cirka 1,7 procent. I omställningsavtalen med sjukhusen har arbetats in att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska svara för ersättningarna till sjukhusen för ökade hyror och avskrivningar till följd av strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Även kostnaderna för OPS-avtalet avseende NKS ska enligt omställningsavtalen ersättas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. För dessa poster i omställningsavtalen ökas landstingsbidraget för 2016 med 597, 9 miljoner kronor varav 595,2 miljoner kronor överförs från Landstingsstyrelsen och resterande 2,7 miljoner kronor är tillskott av landstingsbidrag från Koncernfinansiering. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet på 3,2 procent till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för geriatrik med ökat antal vårdplatser och fortsatt ökat antal patienter inom ASiH, nya vårdval, tre nya bröstcentra, utökningar inom cancervården, ökade resurser för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ny IT-plattform för prehospitala tjänster och ökade resurser för e-tjänster. Vårdvolymerna har en budgeterad ökning som är större än befolkningsökningen särskilt inom geriatrik och somatisk specialistvård. Budgeterad ökning av antalet vårdtillfällen är cirka 3,9 procent jämfört med budget 2015 och för läkarbesök budgeteras ökningen till 3,5 procent jämfört med budget 2015. Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Akutsjukhusens verksamhet ska renodlas till att enbart omhänderta patienter som är i behov av akutsjukhusens resurser. Det innebär att vården utanför akutsjukhusen fortsätter att byggas ut under 2016. En enhetlig närakutstruktur upphandlas under 2016. De geriatriska klinikernas uppdrag och ersättningsmodell ses över för att stärka incitamenten att minska alternativt skjuta upp behovet av slutenvård. Avtalsformen för geriatriken övergår till upphandling enligt LOV. Sida 5 Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten utvecklas under 2016 för att stärka omhändertagandet av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Modellen innebär en högre andel listningsersättning och lägre andel besök- och åtgärdsrelaterad del än nuvarande modell. Ökad användning av e-tjänster är en viktig utveckling för att kunna öka effektiviteten i vården. Fler och fler invånare skaffar invånarkonton för att kunna nyttja e-tjänsterna. Därför skärps kraven på vårdgivarna för anslutning till de mest centrala e-tjänsterna. Områden som ska prioriteras är bland annat direktbokning av besökstider, förnyelse av recept och vårdhändelser som exempelvis möjligheten att följa sin remiss eller att läsa sin egen patientjournal. Ett elektroniskt högkostnadsskydd och e-frikort införs i Stockholms läns landsting under 2016. Den nationella satsningen på förkortade väntetider inom cancervården fortsätter under 2016 genom implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp. Ytterligare satsningar på kontaktsjuksköterskor genomförs. Dessutom planeras en enhet för avancerad cancerrehabilitering. Hälso- och sjukvården får ett resurstillskott i budget 2016 med drygt 1,6 miljarder kronor motsvarande en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående års budget. Tillskottet är lägre än senare års genomsnittliga ökningar runt 4 procent och även lägre än förväntade kostnadsökningar till följd av befolkningsökningar och generella prisökningar. Detta indikerar att för att klara en ekonomi i balans 2016 måste arbetet med kostnadsreducerande åtgärder fortsätta och intensifieras. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i mars 2015 beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar motsvarande 800 mkr för 2015. Programmet har fortsatt effekt under 2016 och är en viktig del i att budgeten trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet kan bedömas vara i balans. Åtgärdprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera förvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Åren 2016 till 2019 tecknas så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus) enligt en ny styrmodell. Den ekonomiska ramen baseras i huvudsak av en fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRG-ersättning). Avtalen har inledningsvis blivit dyrare än budgeterat men innebär genom sin konstruktion en större förutsägbarhet för kostnaderna och en ökad kostnadskontroll. Att uppräkningen av ersättningar till sjukhusen enligt fullmäktiges beslut från och med 2017 begränsas till 1,5 procent ger ytterligare förutsättningar att klara kostnaderna inom givna ramar för perioden. Andra åtgärder som vidtas är att ta fram modeller för totalkostnadskontroll inom vårdvalen. Arbetet inom läkemedelsområdet fortsätter för en effektiv läkemedelsanvändning och begräsning av kostnadsökningarna. Sida 6 1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården 1.1.1 Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invånares behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäktige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård genom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och externa vårdgivare. Till stöd för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och patientgrupper: • • • • • • • Programberedningen för äldre och multisjuka Programberedningen för akutsjukvård Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Programberedningen för tandvård Programberedningen för de stora folksjukdomarna Programberedningen för vårdval Beredningarna medverkar i planering och beställningar genom att bereda ärenden till Hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån sina respektive sakområden. Programberedningarna har också i uppdrag att följa upp hälso- och sjukvården inom sina ansvarsområden. Det finns tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelser kallade Norr, Stockholm Ekerö samt Söder. Styrelserna hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp utifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsutskotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårdsstyrelsernas presidier bildar utskott under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat beslut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under Hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidens hälso- och sjukvård. Utskottet är ett beredningsorgan åt Hälsooch sjukvårdsnämnden och har även beslutsrätt i vissa frågor genom delegation från nämnden. Sida 7 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje, tidigare TioHundranämnden, bildades den 1 januari 2006 och är beställare av hälso- och sjukvård samt omsorg i Norrtälje. Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun finansierar gemensamt sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtäljes verksamhet. Projektet är förlängt i omgångar. Nuvarande projekttid löper till den 31 december 2015. Landstingets inriktning är att projektet ska permanentas. 1.1.2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingets politiska styrelser och nämnder har en förvaltning med opolitiska tjänstemän som ansvarar för det dagliga arbetet. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och ser till att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har cirka 700 medarbetare, se vidare kapitel 7. 1.2 Styrmodeller och styrdokument 1.2.1 Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Samverkan med landstingets ägarstyrning Landstingsdirektören har fått i uppdrag att initiera en tydligare ägarstyrning i landstinget. Som ett led i detta arbete inrättas en ny ägarfunktion. Detta innebär att landstingets egen produktion av hälso- och sjukvård samordnas på ett annat sätt än idag. Ägarfunktionen kommer organisatoriskt att vara placerad på Landstingsstyrelsens förvaltning. Hälso- och sjukvårdsnämnden, som representerar beställarfunktionen inom hälso- och sjukvården, och landstingets ägarfunktion kommer att samverka för att tillsammans uppnå gemensamma och långsiktiga mål. Ett exempel där parterna samverkar är kring de omställningsavtal som tecknas med akutsjukhusen för åren 2016 till 2019. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: • Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval • Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare Sida 8 • • Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är möjligt och funktionellt. Under 2016 väntas avtalen inom vårdområdena geriatrik, urologi och IVF-behandling föreslås övergå till upphandling enligt LOV. Det innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden under 2016 väntas behandla ärenden om förfrågningsunderlag för dessa områden. Avtalen väntas därefter träda i kraft under 2016 eller 2017. Avtal som tecknas med stöd av LOV löper tills vidare med återkommande revideringar av uppdragsbeskrivningar och ersättnings- och uppföljningsmodeller. Under 2016 intensifieras arbetet med att utveckla en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som nu finns inom drygt trettio vårdområden. En stor utmaning är att öka kostnadskontrollen av avtalen och samtidigt realisera Framtidsplanen. Avtalen samordnas och utvecklas både avseende specificering och avgränsning av uppdragen samt ersättning och prissättning. Avtalen ska vidare utvecklas avseende kvalitet och uppdragen ska anpassas både efter patienternas behov och behovet av utbildning och forskning inom området. Även samverkan mellan vårdgivare för skapandet av effektiva vårdnätverk är en prioriterad fråga. Utredning av lämplig avtalsform Under 2016 fortsätter utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra. Vårdvalen ska stödja utvecklingen av Framtidplanen och är en viktig strategi i arbetet med att renodla akutsjukhusens uppdrag och föra ut vård till vårdgivare inom den öppna specialistvården utanför akutsjukhusen. Nya vårdområden, bland annat vuxenpsykiatrisk öppenvård, allmän kirurgi och internmedicin, kommer fortsätta att utredas inför att hela eller delar av vårdområdena skulle kunna omfattas av upphandling i enlighet med LOV. Avtal enligt LOU och direktavtal Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 29 september 2015 om en upphandlingsplan för 2016 och 2017 som blir ett styrande dokument för upphandlingsarbetet. Exempel på områden som ska upphandlas enligt LOU är specialiserad beroendevård och ambulanshelikopter. Närakuter kommer att upphandlas under 2016 i enlighet med den beslutade strategin för närakuter i Stockholms län. Vissa närakuter kommer dock att drivas i landstingets egen regi. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 9 Att fortsatt utveckla metoderna för LOU-upphandlingar är en strategisk fråga. En annan viktig fråga är hur förfrågningsunderlagen ska utformas så att innovationskraften främjas. Omställningsavtalen med akutsjukhusen Mot bakgrund av de beslutade förändringar i vårdstrukturen i landstinget som ska genomföras enligt Framtidsplanen, tecknas under åren 2016 till 2019 så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus). Under 2015 har avtalen förhandlats fram i samverkan mellan de tre aktörer som är parter i omställningsavtalet: hälso- och sjukvårdsnämnden (beställaren), landstingstyrelsen (ägaren) och respektive akutsjukhus (vårdgivare). Omställningsavtalet bygger på en ny styrmodell. Detta innebär att den ekonomiska ramen i huvudsak baseras på fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRG-ersättning) som ingår som en andel i den målrelaterade ersättningen. Omställningsavtalen behandlas i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 3 november och därefter kommer undertecknade ske från respektive part. Syftet med omställningsavtalet är att det ska underlätta genomförandet av Framtidsplanen och ge akutsjukhusen en tydlig ekonomisk ram för hela avtalstiden. Vårdgivarna ges förutsättningar att utveckla och effektivisera sin verksamhet utifrån långsiktiga mål med avseende på vårduppdrag, kvalitet och bemötande. Omställningsavtalen ska stimulera till samverkan och samordning med vårdgivare utanför akutsjukhusen så att nätverksarbetet kring patienten stärks och utvecklas. 1.2.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige beslut om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården, och därmed antogs ett övergripande långsiktigt strategidokument för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Bakgrunden till framtagandet av planen är den utveckling som sker i Stockholms län, en av Europas mest kraftigt växande regioner. Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre, öka i en snabbare takt än befolkningen ökar. Samtidigt pågår en snabb medicinsk och medicinskteknisk utveckling som ger förutsättningar att lindra och bota allt fler sjukdomar. För att klara det framtida vårdbehovet genomförs också omfattande investeringar i akutsjukhus och mindre sjukhus som samordnas i en strategisk 10-årig investeringsplan. De ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården kan inte förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård. Detta ställer stora krav på verksamhetsutveckling, effektiviseringar och införande av nya arbetssätt. Genom Framtidsplanen tar landstinget ett samlat grepp om utvecklingen av hälso- och sjukvården mot en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Målbilden i Framtidsplanen omfattar begreppen hög tillgänglighet, god kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Sida 10 Landstingsfullmäktige tog under åren 2012 till 2015, i samband med sin budgetbehandling, ställning till förslag om utveckling, konkretisering och genomförande av Framtidsplanen. I juli 2015 upphörde det programkontor som sedan 2011 haft ansvaret för att leda genomförandet av Framtidsplanen som programorganisation. Ansvaret för fortsatt samordning av Framtidsplanens genomförande överfördes därmed till landstingsstyrelsens ägarfunktion som är under etablering. Samtliga akutsjukhus, Stockholms läns sjukvårdsområde, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Landstingsstyrelsens förvaltning har arbetat fram lokala genomförandeplaner. De lokala genomförandeplanerna samordnas i en övergripande genomförandeplan vars inriktning landstingsfullmäktige fastställer årligen. För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen prioriteras utveckling knutet till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens lokala genomförandeplan. Utveckling av nätverkssjukvården, utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen och ökad digitalisering av vården genom utbyggnad av e-tjänster är exempel på ansvar som främst åvilar Hälso- och sjukvårdsnämnden. Under 2015 har fokus varit att organisera arbetet på förvaltningen, konkretisera aktiviteter baserat på de systemkritiska leveranser [1] som Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för samt att leverera de första leveranserna enligt beslutad tidsplan. Under 2016 fortsätter arbetet i enlighet med den lokala genomförandeplanen. [1] Identifierade åtgärder och verksamhetsförändringar som är avgörande för att styra om hälso- och sjukvårdssystemet till Framtidsplanens principer Sida 11 1.3 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning 2016. I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.3.1 redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3.2 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 12 1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Utfall 2014 Mål 2015 Mål 2016 Vård i rätt tid (vårdgarantin) Andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus 18,5% --- ≥20% Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar 36,5% --- ≥43% 83% --- ≥85% Uppfyllelsegrad vårdgarantin Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) 9,0% ≤9,4% ≤9% 15,9% ≤16,0% ≤15,0 % 358 ≤345 ≤340 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 25% ≥26% ≥29% 51,8% ≥65% ≥70% 64% ≥58% ≥64% Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för vården Vård i rätt tid För att kunna hålla en hög tillgänglighet i hälso- och sjukvården krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Landstingsfullmäktige har därför i budgetbeslutet i juni 2015 beslutat att införa två nya indikatorer som ska följas för att säkerställa denna utveckling. Det innebär att andelen slutenvårdstillfällen som utförs av andra vårdgivare än akutsjukhusen och andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar kommer att följas med start från 2016. Eftersom indikatorerna är nya för 2016 finns inga målvärden för 2015. Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök består av tre delar. En patient ska få tid hos husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Nytt för 2016 är att uppfyllelsegraden av dessa tre mätetal har samlats i ett och samma nyckeltal, uppfyllelsegrad vårdgarantin. Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på tre viktiga områden. Sida 13 Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram – vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till 2017. Resultatet från den genomförda punktprevalensmätningen under våren 2015 visar ingen statistiskt signifikant förändring av prevalensen av vårdrelaterade infektioner. Målsättningen för 2016 är att ytterligare minska de vårdrelaterade infektionerna. För att målsättningen ska kunna nås har viktiga åtgärder för att förbättra uppföljningen identifierats, eftersom en förutsättning för att kunna förbättra resultaten är att först kunna identifiera var problemen finns. Åtgärder för att förbättra uppföljningen genomförs redan under 2015 men kommer fortsätta under 2016. En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Nyckeltalet är ett av de nyckeltal som följdes inom ramen för den avslutade Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. För 2015 pekar prognosen på att återinskrivningsfrekvensen kvarstår på likartad nivå som 2014. Förhoppningen inför 2016 är att oplanerade återinskrivningar i slutenvård för personer 65 år och äldre kommer att minska. Målsättningen med det pågående SVEA-arbetet (Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt) är att ett standardiserat förstärkt arbetsätt i utskrivningsprocessen, mottagandeprocessen och den uppsökande vårdinsatsen på sikt ska minska oplanerade återinskrivningar. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen kan antibiotika bevaras som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Under 2015 har förskrivningen av antibiotika ökat med 1-2 procent jämfört med föregående år. Ökningen var störst under första kvartalet 2015 och har sedan dess legat relativt konstant. Liknande ökning av förskrivningen har även setts i övriga Sverige. Under 2016 är målet att antibiotikaförskrivningen ska minska. Den nya organisationen med smittskydds-/Stramaansvariga på varje husläkarmottagning är en åtgärd som ska bidra till detta. Detta innebär att en läkare på varje husläkarmottagning är kontaktlänk till landstingets Strama-enhet och ansvarar för mottagningens förskrivning (rätt indikation, rätt antibiotika, rätt dos och rätt behandlingstid). Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av e- Sida 14 hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter . Utvecklingen av andelen invånarkonton har under 2015 ökat i högre takt än vad som tidigare bedömts. Detta innebär att målsättningen om 29 procent för 2016 har varit en alltför låg bedömning och målsättningen kommer att uppnås redan under 2015. Om ökningen fortsätter i samma takt som under 2015 kan andelen invånare med konton förväntas uppgå till cirka 35 procent av befolkningen i slutet av 2016. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. Utvecklingen under 2015 innebär en kraftig ökning från 2014 års utfall. Fler sjuksköterskor/distriktssköterskor har genomgått utbildning och kan erbjuda samtal vilket innebär att fler husläkarmottagningar arbetar med kvalificerat rådgivande samtal/rådgivande samtal. Prognosen för 2015 är att målet uppnås och bedömningen inför 2016 är att den positiva utvecklingen ytterligare förstärks. Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Samtliga åtgärder som vidtas i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting strävar mot att skapa ett högt förtroende för vården hos befolkningen. Förtroendet mäts två gånger om året genom befolkningsunderökningen Vårdbarometern 2. Resultatet för 2015 års vår-mätning visade att andelen med stort förtroende för vården då låg på 64 procent, vilket är två procentenheter högre jämfört med mätningen våren 2014 och sex procentenheter högre än mätningen våren 2013. 9 procent av befolkningen uppgav i vår-mätningen 2015 att de hade litet förtroende för vården. Det var tre procentenheter fler jämfört med våren 2014, men i nivå med mätningen våren 2013. Befolkningens förtroende för vården har legat på en stabil nivå de fem senaste åren, med undantag för 2013 då förtroendet minskade. Dock har förtroendet åter stigit under 2014. Förtroendet för hälso- och sjukvården förväntas hösten och helåret 2015 samt 2016 ligga på samma nivå som 2014. Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården genom telefonintervjuer. Alla Sveriges landsting och regioner deltar i undersökningen. Årligen intervjuas ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. 2 Sida 15 1.3.2 Övriga generella mål 1.3.2.1 Hållbar tillväxt 1.3.2.2 En ekonomi i balans Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Dessa mål följs upp årsvis och redovisas mer i detalj i kapitel 3, 4 och 5. EKONOMI I BALANS Utfall 2014 Mål 2015 Mål 2016 -193 0 0 God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisat ett underskott 2014, motsvarande 0,4 procent av omslutningen. För 2015 beräknas ett nollresultat enligt prognosen efter september månads bokslut. Att ekonomin beräknas balansera för 2015 är i hög grad en effekt av det åtgärdsprogram som Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om 16 mars 2015. Budgeten för 2016 balanserar men förutsätter fortsatt och intensifierat arbete med kostnadsreducerande åtgärder, se vidare kapitel 6. 1.3.2.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis och redogörs för i mer detalj i kapitel 7. 1.4 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både kort och på längre sikt. Sida 16 Uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, Dir 2015:60 En kommission för jämlik hälsa. En kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj 2017. Uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning samt utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Tilläggsdirektiv 2015:16 Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Trots att tobaksbruket minskar och utvecklingen har gått åt rätt håll har regeringens mål inte uppnåtts. För att nå målen att minska tobaksbruket och förhindra att minderåriga börjar använda tobak krävs ett brett förebyggande arbete. En utredare får därför i uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser. Utredaren ska också utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Utredningstiden förlängs och uppdaget ska redovisas senast den 1 mars 2016. Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar, Dir. 2014:43 I mars 2015 lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen var att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfärdandet av försäkringsmedicinska utlåtanden. Utredningen har föreslagit en ny lag som sannolikt kommer att träda i kraft den 1 juli 2016 och ansvaret överbryggas de första sex månaderna av en sådan statlig överenskommelse, som har reglerat verksamheten de senaste tre åren. I den föreslagna lagen ska landstingens ansvar för försäkringsmedicinska utredningar 3 regleras. En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Regeringen har genomfört en översyn av samhällets alarmeringstjänst; det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet inte är tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv Den försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. 3 Sida 17 och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslogs i utredningen att inrättas från den 1 januari 2015. Beredning pågår dock fortfarande inom regeringskansliet varför tidplanen är oklar. Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten lämnade i februari 2015 in förslag till regeringen på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. För att utveckla arbetet med självmordsprevention föreslår Folkhälsomyndigheten en ny struktur där samordningsansvaret på nationell och regional nivå tydliggörs. På så vis ska möjligheten till kunskapsutbyte mellan aktörer på olika samhällsnivåer öka. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Uppdrag angående tillgänglighet till antibiotika Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en projektplan för arbetet med att utforma förslag till en eller flera modeller för hur nya antibiotika, samt äldre antibiotika där den nationella tillgängligheten är otillräcklig, kan göras tillgängliga i Sverige. I uppdraget ingår också att göra en analys avseende andra länders aktiviteter och internationella initiativ gällande strukturerad användning av antibiotika. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Läkemedelsverket och i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 februari 2016. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Den särskilda utredaren som på regeringens uppdrag genomfört en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, har presenterat sin utredning. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Budgetpropositionen 2016: Professionsmiljarden - för bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården Med start år 2016 kommer regeringen årligen att avsätta en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården, genom bland annat bättre administrativa stöd för hälso- och sjukvårdens professioner. Syftet med Professionsmiljarden är att bidra till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Professionsmiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden och Kömiljarden. Från och med 2016 avsätter Regeringen en miljard kronor årligen. Sida 18 Budgetpropositionen 2016: Extra tillskott till sjukvården Hälso- och sjukvården tilldelas en miljard kronor extra 2016 och 500 miljoner kronor extra per år från och med 2017. Anledningen till detta är att hälso- och sjukvården behöver stärkas långsiktigt och i bred bemärkelse, bland annat mot bakgrund av de stora utmaningar som finns när det gäller demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. Det satsas totalt 10 miljarder kronor på hälso- och sjukvårdsområdet under perioden 2016 till 2019. Regeringen tillför till exempel hälso- och sjukvården cirka 530 miljoner kronor per år 2016 till 2019 för förbättring av kvinnors hälsa och 280 miljoner kronor per år 2016 till 2019 i en utökad psykiatrisatsning med inriktning på unga. Utöver detta ska andra hälso- och sjukvårdssatsningar göras som till exempel kostnadsfri mammografi, kostnadsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre och fri tandvård för unga upp till 23 år. 1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov 1.5.1 Befolkningstillväxt Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring 35 000 nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 30 juni 2014 och den 30 juni 2015 ökade befolkningen i länet med cirka 32 000 personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på cirka 1,5 procent. Det innebär att den 30 juni 2015 var cirka 2 214 000 personer mantalsskrivna i Stockholms län. Tillgängliga data från 2014 visar att den höga befolkningstillväxten fortsätter. Som tidigare ökar befolkningen i högre åldrar något mer än i yngre. Samtidigt är det så kallade flyttningsnettot, skillnaden mellan utflyttade och inflyttade, högst i åldrarna 20 till 35 år där antalet personer ökar markant. Mellan 2015 och 2016 beräknas befolkningen öka mest i Sundbyberg (+4,0%), Älvsjö (+2,8%), Skärholmen (+2,7%) och Östermalm (+2,6 %). Ett stort antal personer från främst Mellanöstern väntas komma till Sverige för att söka asyl. Detta kommer ställa högre krav på mottagandet, bland annat hälso- och sjukvården. Enligt Migrationsverket fanns cirka 12 300 asylsökande i Stockholms län den 1 september 2015, vilket är en ökning med 48 procent jämfört med 1 september 2014. Av dessa var nästan 1 700 ensamkommande barn. Antal kommunmottagna flyktingar i Stockholms län var cirka 3 200 den 1 september 2015. Under september månad ökade antalet asylsökande kraftigt. Den 23 september hade antalet asylsökande ökat till cirka 13 700, vilket ger en ökning på ungefär 1 400 på 22 dagar eller i genomsnitt drygt 60 fler asylsökande per dag sedan den 1 september. Av de asylsökande i Sverige får 55 procent bifall. Inom vissa grupper är andelen högre. 90 procent av de asylsökande från Syrien och Eritrea får uppehållstillstånd. Sida 19 Befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån, SCB, visar på en befolkningsökning i Stockholms län med 1,5 % från 2014 till 2015 och därefter 1,7 % de följande två åren. Den internationella flyktingsituationen kan bidra till att prognosen underskattar den faktiska befolkningstillväxten något. 1.5.2 Behovsanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens prognoser för framtida vårdbehov har tidigare visat att behovet av slutenvård de kommande åren kommer att öka relativt mer än befolkningstillväxten, framför allt till följd av att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Under 2013 och 2014 har dock den konsumerade slutenvården vid akutsjukhusen stagnerat eller till och med minskat. Utvecklingen följs kontinuerligt. Som nämnts ovan ökar antalet personer i åldersgruppen 20-35 kraftigt i Stockholms län till följd av ökad inflyttning i regionen. De flesta i den åldern har antingen barn med sig vid inflyttningen eller bildar familj relativt snart efter inflyttningen. Det ökar trycket på bland annat samhällstjänster för barnfamiljer, såsom barnavårdcentraler. Det stora antalet flyktingar som prognostiseras komma till Sverige kommer att påverka vårdbehoven i Stockholm de närmaste åren. Bland annat ska hälsoundersökningar erbjudas de nyanlända och många av dem kan ha behov av vård till följd av fysiska och psykiska umbäranden. Faktorer, utöver den demografiska utvecklingen, som påverkar vårdbehovens utveckling är bland annat hälsoutvecklingen i befolkningen, utvecklingen av den kommunala omsorgen för de äldre, den medicinsk-tekniska utvecklingen och förändrade efterfrågemönster för hälsa och sjukvård i befolkningen. Dessa kan verka både för och emot sjukvårdsbehoven och nettoeffekten är svår att uppskatta. Ohälsotalet 4 2014 för kvinnor är högst i Norrtälje (45) och Nynäshamn (41) och bland männen är stadsdelarna Rinkeby-Kista högst (30). Data för medellivslängden under 2010 till 2014 visar att medellivslängden var lägst i Nynäshamn (82,3 år) för kvinnor och lägst i Skärholmen (78,4 år) för män. Levnadsvanorna kan fortsatt förbättras i befolkningen med avseende på rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kostvanor. En ny folkhälsoenkät genomfördes hösten 2014 och utgör ett viktigt planeringsunderlag för landstingets fortsatta arbete med att underlätta för befolkningen att undvika ohälsosamma levnadsvanor. Data kommer att finnas tillgängliga under hösten 2015. Allt fler studier visar på att ändrade levnadsvanor till det bättre har betydande effekter på hälsan även på kort sikt. 4 Ohälsotalet, är ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från Försäkringskassan, per person och år (för personer mellan 1664). Talet summerar utbetalade dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning och aktivitetsersättning och gäller för nettodagar. Sida 20 2 VERKSAMHET 2.1 Vård i rätt tid God tillgänglighet i vården är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. Vårdgivarna ska möta befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och se till att patientens väg i vården blir så enkel, säker, jämlik och effektiv som möjligt. För att uppnå en god tillgänglighet krävs ett ändamålsenligt vårdutbud och tydlig information och vägledning för patienter och vårdgivare att hitta rätt i vårdutbudet. Annars riskerar patienter att drabbas av onödig väntetid. 2.1.1 Rätt vårdutbud Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det är viktigt att samverkan mellan olika delar av vårdsystemet förbättras. I styrningen av vårdgivarna ska uppdrag, uppföljning och ersättningssystem samordnas, så att rätt incitament ges mot en effektiv vård och hög tillgänglighet. 2.1.1.1 Vård utanför akutsjukhus Husläkarverksamhet och MVC I enlighet med Framtidsplanen ska husläkarmottagningarna ta ett stort ansvar för kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. För att öka verksamheternas förutsättningar att utveckla omhändertagandet för dessa grupper samt att möjliggöra innovationer, nya vårdtjänster och behandlingsmetoder införs en utvecklad ersättningsmodell under 2016. Modellen innebär en högre andel listningsersättning och lägre andel besök- och åtgärdsrelaterad del än nuvarande modell. Den kvalitetsrelaterade ersättningen ska stimulera till kvalitetsarbete, fortbildning och e-hälsotjänster. En andel av denna kommer att utbetalas till godkända mottagningar för äldre och patienter med astma/KOL. Husläkarverksamheten har ett stort ansvar för att bedriva ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförbyggande arbete, och ska erbjuda hälsofrämjande insatser till listade patienter i alla åldrar. Preventiva åtgärder i enlighet med gällande riktlinjer ska införas. Omfattningen av de psykosociala insatserna väntas fortsätta öka. Husläkarmottagningarna ska i större utsträckning genomföra och slutföra psykologiska behandlingsinsatser utifrån de regionala vårdprogram som tas fram för de aktuella patientgrupperna. En sammanhållen vård- och omsorg där Stockholms läns landsting kvarstår som huvudman kommer att vara grunden för den hälso- och sjukvård som ska bedrivas i hemmet. Fler och mer vårdtunga patienter kommer att vårdas i hemmet och därför ska ett förslag till organisation av den framtida hemsjukvården utarbetas under början av 2016. Sida 21 Landstinget samverkar med Migrationsverket och Länsstyrelsen och får löpande statistik på asylsökande som placeras i Stockholms län. För att möta efterfrågan på ökade insatser kring de asylsökandes hälsa kommer möjligheten att utöka kapaciteten vid de sex vårdcentraler som har säkerskilt uppdrag att hantera asylsjukvård vid behov att vid behov ses. Mödrahälsovården ska utveckla arbetet med att tidigt identifiera de familjer som behöver extra stöd och insatser. En utredning görs avseende möjligheten att vid stort behov av stöd erbjuda hembesök av barnmorska innan och efter förlossningen. Hälso- och sjukvården utanför akutsjukhusen för barn och unga Tilläggsuppdraget runt barn och unga med psykisk ohälsa utvecklas och följs upp samt gällande vägledningsdokument ses över. En ny målgrupp är ensamkommande flyktingbarn. Förändringar av vårdutbudet i form av ett differentierat barn- och ungdomspsykiatriskt utbud till ungdomar, som kräver specifik kompetens kring psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och sociala svårigheter, utifrån framtagna förslag kan bli aktuella under planeringsperioden. En försöksverksamhet med allergikonsulenter för barn och ungdomar som startat 2015 vid Centrum för arbets- och miljömedicin ska pågå i två år. Behovet av antalet vårdplatser på barnhospiceverksamheten vid Lilla Erstagården ska ses över då beläggningen hittills visat att det kan räcka med fem vårdplatser istället för befintliga åtta. Den fortsatta utflyttningen av den öppna barnsjukvården från akutsjukhusen fortsätter i takt med att nya vårdgivare godkänns för verksamhet i enlighet med vårdvalet. Under 2016 ska förändringen i ersättning för besök som innebär remittering till kostsam medicinsk service från juni 2015 följas upp. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher har hittills bedrivits som ett forskningsinriktat utvecklingsprojekt. Vårdcoacher har under utvecklingsprojektet erbjudits till bland annat mångbesökare på akutmottagning, vårdtunga hjärtsviktspatienter, personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), barn med astmatiska besvär och personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Projektet ska avslutas under 2016 och en upphandling genomföras med permanent drift av vårdcoachtjänsten för de målgrupper där tjänsten visat sig hälsoekonomiskt mest fördelaktig. Driftstart planeras till 2017. Rehabilitering och medicinsk eftervård utanför akutsjukhus Rehabiliteringsinsatser ska i stor utsträckning erbjudas inom primärvården, inom den specialiserade rehabiliteringen utanför akutsjukhusen och i den geriatriska vården. Rehabiliteringsuppdragen ska utvecklas med utgångspunkt från funktionstillstånd och med större fokus på återgång i arbete där detta är relevant. När ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar under 2016 övergår till landstingen, kommer någon form av upphandling av leverantörer för dessa att behöva göras 5. 5 Se kapitel 1, Omvärldsbevakning, för en bakgrund till denna förändring Sida 22 I januari 2016 införs två vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus, specialiserad neurologisk och kirurgisk rehabilitering. Verksamheten var tidigare upphandlad enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). En utvidgning av målgruppen för specialiserad rehabilitering kan bli aktuell under de närmaste åren med syfte att avlasta akutsjukhusen. Uppdraget för planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem ses över. Ett reviderat förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi tas fram under 2016. Syftet är att stimulera dels insatser till personer med stora och sammansatta vårdbehov, exempelvis resurskrävande insatser till barn med omfattande behov, och dels de specialiseringsområden som inte är tillräckligt representerade i vårdvalet. Förändringarna ska ske inom befintlig ram. Tilläggsuppdraget för patienter med kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) till vårdval i specialistvård, som startades juni 2015 följs upp under 2016. En enhet för avancerad cancerrehabilitering planeras att successivt byggas upp med start 2016 Avancerad medicinsk eftervård – stödjande vård Ett nytt vårduppdrag kommer att utvecklas, utifrån fastställd målgrupp för patienter i behov av avancerad medicinsk eftervård inom slutenvården. Aktuella patienter vårdas idag på akutsjukhus eftersom lämpliga alternativ saknas. Under hösten 2015 genomförs en kartläggning för fastställande av målgruppens storlek och avgränsning av uppdraget. Huvudinriktningen är avancerad omvårdnad till patienter utifrån ett rehabiliterande synsätt där det medicinska tillståndet är stabilt och inte kräver akutsjukhusets resurser, men fortsatt kräver kontinuerlig medicinsk vård i slutenvård under en tidsbegränsad period. De geriatriska klinikerna De geriatriska klinikerna ska genom att arbeta riskförebyggande minska behovet av återinläggningar, erbjuda direktinläggning samt erbjuda god tillgänglighet och kontinuitet. Uppdraget utökas därför när det gäller öppenvård. En ökad öppenvård är en förutsättning vid införande av vårdval, då ett val behöver vara planerat med syftet att få vård i öppenvård i första hand. Utbyggnaden av geriatriska vårdplatser innebär en årlig utökning av den geriatriska slutenvårdens tillgänglighet. Under 2016 fortsätter planeringen av ombyggnationer av de mindre sjukhusen där dagens geriatriska kliniker ligger. Ökad tillgång till specialister och medicinsk service säkerställs för att patienterna ska kunna färdigvårdas inom geriatriken. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård ASiHs uppdrag och utbudet av hemsjukvård ses över parallellt med framtagande av målgrupp för ett vårdval i geriatrik. Sammanfogning av ASiH och specialiserad slutenvård till ett vårdval utifrån ett helhetsperspektiv utreds under 2016. Samtidigt utreds om uppdraget för den specialiserade palliativa slutenvården ska omfatta alla patienter inskrivna i ASiH och inte endast patienter i livets slutskede. Sida 23 Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Cirka 15 procent av den vård som i dag utförs på länets akutsjukhus ska succesivt föras ut till andra vårdgivare. Den upphandlingsplan för 2016 och 2017 som Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om omfattar flera verksamheter inom den somatiska specialistvården utanför akutsjukhus. Nya vårdval utreds inom IVF-behandling, allmän kirurgi och intern medicin. Inom de befintliga vårdvalsområdena gynekologi, ortopedi, neurologi samt klinisk neurofysiologi utreds förändringar av uppdrag och ersättningsmodeller. Kommande avtal ska förtydligas gällande krav på hälsofrämjande vård samt deltagande i forskning, utveckling och utbildning. Ett akademiskt specialistcentrum inom reumatologi startar successivt under 2016 och en plan för att starta ett "Center of excellens" inom diabetesvården väntas vara klar under våren 2016. Psykiatrisk vård Människor med psykisk sjukdom och ohälsa har rätt till ett gott bemötande, evidensbaserad vård, valfrihet och god tillgänglighet inom den psykiatriska vården. De av hälsooch sjukvårdsnämnden beslutade upphandlingarna, eller beslutade vårdval, av psykiatrisk vård genomförs. Patienter inom psykiatrin ska i högre utsträckning bli delaktiga i sin behandling. Patienterna ska ha rätt att välja sin behandlare och även välja bort en behandlare. Ersättningarna inom psykiatrin ska styra mot resultat. Ett systematiskt arbete måste bedrivas för att förbättra den somatiska hälsan hos psykiskt sjuka. Utvecklingen av psykiatrisk konsultationsverksamhet gentemot primärvård och geriatrik fortsätter. Pågående projekt med stöd av statliga medel fortsätter enligt planering. Utvärdering genomförs med syfte att sprida erfarenheter, till exempel vad gäller utvecklingen av vårdutbudet för personer med självskadebeteende. Förutsättningarna att öka tillgängligheten när det gäller behandling via internet, utveckling av e-tjänster, tidig och snabb psykiatrisk bedömning samt utveckling av mobila team och andra vårdformer fortsätter. Det hälsofrämjande arbetet fördjupas, tydligast genom strukturerat stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Utifrån utvärdering av forskningsprojektet med sprutbyte för intravenösa missbrukare som avslutas 2016 tas ställning till eventuell fortsatt verksamhet. 2.1.1.2 Vård på akutsjukhus Utgångspunkten för akutsjukhusens vårduppdrag är att ta hand om patienter som kräver akutsjukhusens specifika resurser. Akutsjukhusen ska utföra sina uppdrag i lokaler inom respektive sjukhus och inte i lokaler utanför, om det inte finns ett särskilt uppdrag från ägaren och beställaren. Det hälsofrämjande perspektivet skall genomsyra all hälso- och sjukvård framöver. Det gäller också akutsjukhusen där personalen ofta har stora möjligheter att påverka patienternas levnadsvanor genom att aktualisera ämnet utifrån det nya vårdprogrammet för hälsofrämjande levnadsvanor. Sida 24 Omstruktureringen av vård innebär att akutsjukhusen får en ökad andel akut vård samtidigt som de flesta akutsjukhusen får ökade volymer. De ökade volymerna är en effekt av det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solnas uppdrag och befolkningsutvecklingen. Vårduppdragen för de egenägda akutsjukhusen specificeras i särskilda avtal, omställningsavtal, för perioden 2016 till 2019. Omställningsavtalen kommer att följas upp tillsammans med ägaren. Det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solnas uppdrag ska fokusera på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård samt vård som är särskilt investeringstung. Under 2016 fortsätter detaljplanering och anpassning till det förändrade vårduppdraget. Ett led i den anpassningen är utflytt av reumatologisk öppenvård till en akademisk enhet inom reumatologisk specialistvård med beräknad driftstart 1 januari 2016. Under 2016 intensifieras arbetet med genomförande av beslutade omstruktureringar tillsammans med landstingsstyrelsens förvaltning och berörda akutsjukhus samt andra vårdgivare. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge fortsätter sin utveckling mot ett ökat utbildningsuppdrag, då sjukhusets betydelse för den kliniska grundutbildningen ökar. Psykiatriskt omhändertagande kopplat till akutsjukhusen För att förbättra det psykiatriska omhändertagandet inom akutsjukhusen ska utvecklingen av psykiatrisk konsultationsverksamhet fortsätta. Ett samarbete med psykiatrin krävs för att till exempel förbättra resultatet för personer som genomgått fetmaoperationer. Planen för den psykiatriska vårdens innehåll på det framtida Karolinska Universitetssjukhuset ska läggas fast. Cancervården Lokaliseringen av cancervården genomförs i enlighet med cancerplanens inriktning och de beslut som fattats av landstingsfullmäktige och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Syftet med struktureringen av cancervården är bland annat att korta väntetider och att utveckla en mer individanpassad och jämlik vård enligt det nationella uppdraget kring standardiserade vårdförlopp. Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och S:t Göran sjukhus får ett utökat uppdrag inom bland annat bröstcancervården, som omfattar en sammanhållen vårdprocess i ett bröstcentrum avseende bröstcancerscreening, klinisk utredning av för bröstsymtom samt bröstcancervård och behandling inklusive viss cancerrehabilitering. Karolinska Universitetssjukhuset blir ensam utförare av cancervård av mindre vanliga tumörsjukdomar. S:t Görans sjukhus får dessutom ett ökat uppdrag inom icke kirurgisk behandling av tjock- och ändtarmscancer samt prostatacancer. Danderyds sjukhus får ett ökat uppdrag inom tjock- och ändtarmscancer. Förlossningsvården Förlossningsvården byggs ut i enlighet med den analys avseende behov av förlossningskapacitet som gjorts under 2015. Under planeringsperioden bedöms kapaciteten vara säkerställd med befintliga vårdgivare. Därefter säkerställs ökat behov av förlossningsplatser. Det finns idag flera olika uppskattade inriktningar i förlossningsvården. Sida 25 Det är angeläget att olika inriktningar kan utvecklas och att förlossningsvården karakteriseras av mångfald. Detta gäller så väl inriktning som driftsformer. Barnmorskeledda enheter uppmuntras. 2.1.1.3 Akut omhändertagande Ett högkvalitativt och effektivt omhändertagande av personer med akuta behov av sjukvårdsinsatser är av grundläggande betydelse för hela sjukvårdssystemet. En tydlig struktur för det akuta omhändertagandet samt adekvat information om vårdutbudet krävs för att vårdsökande skyndsamt ska komma till rätt vårdinstans. Fortsatt arbete med att utveckla och kvalitetssäkra 1177 Vårdguiden och Vårdgivarguiden är av stor vikt för att ge stöd till allmänheten och vårdpersonalen att hitta rätt vård snabbt när ett behov uppstår. 1177 Vårdguiden 1177 Vårdguiden ska bättre stödja patienter att direkt komma till rätt vårdnivå genom att kunna boka tider hos specialistläkare utanför akutsjukhusens akutmottagningar. Detta fungerar redan idag inom gynekologin och i begränsad omfattning inom den del av öron-, näsa- och halsvården som omfattas av vårdval. Prehospital vård För att anpassa den prehospitala vården till de nya förutsättningarna som ges av genomförandet av Framtidsplanen, utreds den framtida prehospitala organisationen. I detta ingår att se på bland annat förutsättningar för styrning samt vilka tjänster och resurser som ska ingå. Ytterligare ansträngningar kommer göras för att utveckla styrningen av patienter till rätt vårdgivare. Utgångspunkten är det fastställda verksamhetssinnehållet för akutsjukhusen och andra vårdgivare, som närakuter och geriatrik. Det görs en översyn av prioritering- och dirigeringstjänsten av de prehospitala enheterna inom Stockholms läns landsting. Framtidens prehospitala plattform (FRAPP), som är ett nytt IT-system med utrustning för journalföring och EKG-undersökningar, kommer att införas inom ambulanssjukvården under 2016. Den så kallade intensivvårdsambulansen ska rustas upp. Husläkarmottagningar, närakuter, jourläkarbilar och psykiatrisk akutbil Befolkningen ska vid akut insjuknande i större utsträckning än hittills omhändertas vid husläkarmottagningar, närakuter och genom besök i hemmet av läkare knutna till jourläkarbilstjänsten. Husläkarmottagningarnas roll i det akuta omhändertagandet i förhållande den nya närakutstrukturen ska tydliggöras. Vid några av husläkarmottagningarna kommer nya alternativa omhändertagandeformer vid akut insjuknande att prövas som videobedömning i hemmet, sjuksköterskemottagningar och e-tjänster. Upphandling av en ny närakutstruktur med ett enhetligt uppdrag, öppethållandetider samt tillgång till provtagning och röntgen ska påbörjas under 2016. Grundläggande krav för närakuter kommer att vara att väl fungerande samarbetsformer och hänvis- Sida 26 ningsrutiner ska etableras med länets akutsjukhus och geriatriska kliniker. Ambulanser ska kunna styras till närakuter i de fall de avropats till patienter som inte är i behov av akutmottagningens resurser. Jourläkarbilarnas kapacitet ska utnyttjas bättre genom utveckling av rutiner för avrop från SOS-alarm och 1177 Vårdguiden samt genom ökad användning av direktlinjer till jourläkarbilarna från hemtjänstpersonalen. I anslutning till den psykiatriska länsakuten prövas Psykiatrisk Akut Mobilitet i form av den en akutbil (PAM-bilen). Syftet är att förebygga suicid och förbättra bemötandet av personer i psykisk kris. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Under 2016 fortsätter utredning av på vilket sätt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med vårdvalsavtal ska kunna bidra med kunskap och stöd i jourbemanningen på akutmottagningar, närakuter och jourmottagningar. Vidare ska det akuta omhändertagandet av barn tydliggöras och kommuniceras till länets barnfamiljer. Geriatriska kliniker Med ett implementerat beslutsstöd klargörs gränssnittet mellan akut somatisk vård och geriatrik när det gäller ansvaret för det akuta omhändertagandet av sköra äldre. Den geriatriska öppenvården utvecklas för multisjuka äldre för att möjliggöra en sammanhållen vård bättre anpassad för gruppens behov med syfte att förebygga oplanerad slutenvård. Ett strukturerat samarbete skapas med de planerade närakuterna för ett ökat direktintag. Akutsjukhusen Det akutsomatiska uppdraget för akutsjukhusen beskrivs i omställningsavtalen för perioden 2016 till 2019. Uppdragen för akutmottagningarna på akutsjukhusen kommer successivt att ändras under perioden som en anpassning till strukturförändringarna. De nya akutmottagningarna på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer att öppna för barn under 2016 och för vuxna 2018. Genom att riskpatienter för inläggning och återinläggning identifieras och omhändertas i den planerade vården samt att personer med behov av akut omhändertagande erbjuds andra alternativ kan en minskning av det totala antalet sökande på akutmottagningarna uppnås. Detta trots att akutmottagningen på det nya sjukhuset kommer att ta emot färre patienter än dagens akutmottagning på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Sjukhusets utökade roll som traumacentrum är en viktig del av den katastrofmedicinska beredskapen och innebär att de ska kunna ta emot ett stort antal svårt skadade. 2.1.2 Rätt vård till rätt patient Vårdutbudsinformation Framtidsplanen beskriver stora förändringar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. För att patienter och invånare ska kunna hitta och hänvisas till rätt vårdinstans behövs tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. Denna grundläggande information om vården behövs också för att landstingets kanaler ska kunna visa samma information och för att olika typer av e-tjänster till både invånare Sida 27 och vårdgivare ska kunna använda enhetlig information som leder rätt. Till exempel behövs vårdutbudsinformationen för att vårdgivare kunna skicka elektroniska remisser till rätt instans, för att sjukvårdsrådgivningen ska kunna hänvisa patienter rätt och för att invånare och patienter ska kunna hitta rätt i vårdutbudet på 1177 Vårdguiden. Under 2016 fortsätter arbetet med att säkerställa tillgången till kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. Vård som förs ut från akutsjukhusen till andra vårdgivare i enlighet med Framtidsplanen behöver synliggöras i utbudsinformationen så att framförallt remittenter skickar patienter rätt. Informationsmodeller, kodverk och begrepp behöver struktureras så att e-tjänster kan få och ge den information som behövs för ett tydligt och korrekt utbud. Utveckling av e-tjänster för effektiv guidning av patienter I takt med att ny utbudsinformation säkerställs kommer kvaliteten och funktionaliteten i befintliga söktjänster såsom Hitta och jämför vård och Vårdgivarguiden att höjas. För att det ska bli möjligt att hitta och jämföra vård över hela landet behövs samverkan på nationell nivå där utveckling av ett nationellt utförarregister är ett viktigt komplement till utbudsinformationen. För att patienter ska få tillgång till rätt vård från början krävs beslutsstöd som säkerställer att vårdgivare gör enhetliga bedömningar av patienters behov och vägleder till rätt vård i utbudet av hälso- och sjukvård. Beslutsstöd har tagits fram för enhetlig bedömning av patienter som bäst vårdas vid en geriatrisk klinik. Detta testas under hösten 2015 för implementering 2016. Under 2016 tas även ett beslutsstöd fram för Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) för att tydliggöra vilka patienter som bäst vårdas inom ASiH. Kommunikationsåtgärder Arbete pågår kontinuerligt för att skapa enkla kontaktvägar och anpassad kommunikation för att underlätta för invånare och patienter att hitta rätt inom vården. Arbetet handlar också om att stötta och stärka vårdgivarna så att de kan ge rätt och relevant information till sina patienter om valmöjligheter, rättigheter och om att hitta rätt inom vården. Under 2016 kommer ett antal kommunikationsinsatser genomföras för att invånarna ska hitta den vård de behöver. Bland annat kommer den nya beslutade närakutstrukturen att kräva tydliga kommunikationsinsatser till invånarna och vården. När det gäller jourläkarbilarna fortsätter kommunikationsinsatserna för att öka kännedomen om denna vårdmöjlighet bland invånarna. Det kommer också att ske ett intensivt arbete med att vägleda invånare och patienter rätt i de flyttar och förändringar av flöden som sker i samband med genomförandet av Framtidsplanen. Många av insatserna sker i samverkan med vårdgivarna. Ett steg för att öka jämlikheten i hälsa och vård är att säkerställa att vårdgivarna har korrekt information om hur rätten till hälsa och vård för asylsökande och tillståndslösa/papperslösa är utformad. Det är viktigt att rätt information om detta finns tillgänglig för vårdgivare, samhällets stödfunktioner samt befolkningen på Vårdgivarguiden och 1177 Vårdguiden. Sida 28 2.1.3 Rätt vänte- och ledtider Ambitionen i Stockholms läns landsting är att samtliga patienter ska få vård i rätt tid. Som ett minimum ska ingen patient behöva vänta längre på besök eller behandling än vårdgarantin föreskriver. Vårdgaranti Enligt vårdgarantin i Stockholms län ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Stora ansträngningar har de senaste åren gjorts för att korta väntetiderna till vård och tillgängligheten är god inom många områden. Exempelvis får åtta av tio patienter tid hos husläkaren inom fem dagar (den regionala vårdgarantin) och 85 procent får tid inom sju dagar (den nationella vårdgarantin). Väntetiderna för besök hos husläkare har tidigare mätts genom manuell mätning, men under 2015 har automatiserad mätning introducerats på vissa mottagningar. Automatiseringen implementeras vidare i Stockholms läns landsting under 2016 och kommer successivt att ge mer tillförlitliga väntetidsmätningar. Tillgängligheten är god inom många specialiteter av den somatiska vården samt inom till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och allmänpsykiatrin. Tillgängligheten till de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna har förbättrats. Vårdgarantikansliet har upplevt en ökning av antalet tillgängliga barnläkartider i öppenvård. Tio helt nya vårdgivare har hittills startat, två vårdgivare har godkänts och kommer att starta sina verksamheter runt årsskiftet 2015-2016 och två nya ansökningar är under handläggning. Det är viktigt att under 2016 följa väntetiden hos alla barn- och ungdomsmedicinska mottagningar för att se att den positiva trenden fortsätter. Samtidigt finns områden där patienter får vänta utöver vårdgarantins gränser. Ett område är handkirurgi, där i genomsnitt över 60 procent av patienterna fick vänta i över 30 dagar på ett mottagningsbesök under de första åtta månaderna 2015. När det gäller väntetider till behandling fick i genomsnitt 38 procent av patienterna vänta över 90 dagar på behandling inom neurokirurgi. Vårdgarantikansliet har svårigheter att hitta tider för patienter som åberopar vårdgarantin främst inom områdena urologi, kirurgi och gastroenterologi. Införande av vårdval inom urologi planeras. Patientlagen gör det möjligt för invånare i hela landet som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela Sverige. Patienterna omfattas inte av vårdgarantin, men i övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för landstingets egna invånare. Utomlänspatienter kan därför komma att prioriteras före Stockholms läns invånare i de fall deras medicinska behov är större. Stockholms läns invånare, som på eget initiativ väljer att få sin öppna vård i annat landsting, omfattas inte av vårdgarantin. Sida 29 Nationella satsningar för förbättrad tillgänglighet Under 2016 fortsätter implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp genom den nationella satsningen på cancervården. De 500 miljoner kronor som fördelas nationellt per år 2015 till 2018 ska bland annat stimulera till förkortade väntetider inom cancervården. Patientfokus är centralt i satsningen och förbättringen ska vara märkbar på individnivå och omfattar vårdkedjan från välgrundad misstanke till start av behandling. Inför 2016 väntas en ny överenskommelse mellan SKL och socialdepartementet för Stockholms läns landsting att ta ställning till. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i Stockholms läns landsting Under 2016 fortsätter arbetet med att stärka den första linjens psykiatri på länets husläkarmottagningar. Mätning av ledtider av tid till besök och avslutad behandling har startat vid en husläkarmottagning och under 2016 utvidgas mätningen. Inom vuxenpsykiatrin fortsätter fokus på att öka tillgängligheten ytterligare till första besök genom bland annat målrelaterad ersättning. I avtalen för akutsjukhusen finns krav på tillgänglighet i enlighet med vårdgarantin. För de landstingsägda sjukhusen tillämpas från och med 2016 målrelaterad ersättning för tillgänglighet, till exempel väntetider enligt vårdgarantin, ledtider inom cancervården och överbeläggningar. Motsvarande krav ställs i tillämpliga delar i avtal med privata vårdgivare samt i avtalen för vårdval. Vistelsetiden vid akutmottagningar följs sedan flera år i avtal med akutsjukhusen. Äldre patienter, 80 år och äldre, har längre väntetider och därför ska även andelen med vistelsetid över åtta timmar följas under 2016. Inflödet till habiliteringen av barn och vuxna som får diagnosen autismspektrumsyndrom och/eller ADHD är fortfarande stort. Tillgången till olika insatser inom habiliteringen behöver därför stärkas. Skolbarn 7 till 9 år med diagnos inom autismspektrum utan utvecklingsstörning kommer att erbjudas möjlighet att få individuella insatser efter behov. Under 2016 och 2017 utökas insatsen så att även övriga skolbarn med diagnos inom autismspektrum, utan utvecklingsstörning, får tillgång till individuella insatser. Till 2016 förtydligas målgruppen för avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, utifrån den utvärdering som genomförts under 2015. Syftet är att öka tillgången till ASiH för de patienter som har ett behov av hög tillgänglighet utifrån en komplex sjukdomsbild samt öka utskrivingar av patienter som kan återgå till primärvården. 2.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. Sida 30 2.2.1 Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Syftet är att bidra till att hälso- och sjukvården kan utföras så säkert, högkvalitativt och effektivt som möjligt i förhållande till givna skattemedel. Patienten står i centrum vid utformandet av hälso- och sjukvården men så långt det är möjligt ska hälso- och sjukvården även arrangeras och utformas på sätt att forskning, utbildning, utveckling och innovation möjliggörs och stimuleras. När allt mer vård ska bedrivas utanför akutsjukhusen måste förutsättningar också skapas för att forskning, utbildning, utveckling och innovation kan ske i hela sjukvårdssystemet. Detta säkerställer fortsatt tillgång till evidensbaserad hälso- och sjukvård även i framtiden. Den högspecialiserade vård som planeras utföras vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer att bli nära integrerad med den medicinska forskningen vid Karolinska Institutet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att medverka i det arbete som görs av Landstingsstyrelsens förvaltning och olika vårdgivare för att ta fram underlag för genomförande av forsknings-, utbildnings- och innovationsinsatser i enlighet med Framtidsplanen, kommande FoUUI-strategi samt det nationella och regionala ALFavtalet runt Universitetsjukvård. Kunskaps- och beslutsstödstjänster En viktig del av kunskapsstyrningen är att kontinuerligt utveckla och underhålla olika kunskaps- och beslutsstödstjänster till vårdgivarna samt att säkerställa en ökad användning av dessa. För en klok och evidensbaserad vård och läkemedelsförskrivning finns ett flertal elektroniskt baserade kunskapsstöd, som Janusinfo, viss.nu och psykiatristöd. Utvecklingen av förskrivarstöden fortsätter under 2016. Sveriges kommuners och landstings (SKL) grupp för nationell samverkan inom kunskapsstyrning inledde under 2015 en utveckling av viss.nu till en nationellt användbar plattform för primärvården. Denna utveckling fortsätter under 2016. Utbildning och fortbildning Tillgången till utbildningsplatser i vården är av stor vikt för den framtida kompetensförsörjningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Landstingsstyrelsen har ett gemensamt ansvar för den framtida kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvaret för att medverkan i utbildning av hälsooch sjukvårdspersonal klart framgår av samtliga avtal som träffas med vårdgivare samt att detta följs upp. Landstingsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma framtida behov av utbildningsplatser samt att följa upp innehållet i utbildningen. Arbete pågår med att anpassa ansvar och hantering av ST-läkarutbildning och övriga vårdutbildningar till den förändrade vårdstrukturen i enlighet med Framtidsplanen. Sakkunnigstöd, forskning och utveckling Sakkunnigstrukturen inom Stockholms läns landsting har bland annat till uppgift att ingå i expertgrupper hos Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Sida 31 identifiera kvalitetsbrister, kunskapsluckor samt utbildnings- och forskningsbehov inom olika medicinska områden. Arbetet fortsätter under 2016. Program 4D, ett femårigt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, har redovisat halvtidsresultat. De digitala tjänsterna ”Patientens egen provhantering” och symtomchecktjänsten ”Ontilederna” som utvecklats inom ramen för 4D har, efter utvärdering, beslutats tas i förvaltning av Invånartjänster som förvaltar övriga e-tjänster i Stockholms läns landsting. De generaliserbara funktionerna som utvecklas inom ramen för detta arbete kommer användas för utveckling av etjänster till nya diagnoser. De fem hjärtsviktsmottagningarna fortsätter att utveckla sin roll som navet i hjärtsviktsvården. Projekt 4D Diabetes arbetar vidare med tidig upptäckt och verktyg som underlättar för patienterna. De fyra diagnosprojekten utgör även piloter i etableringen av Stockholms medicinska biobank. De akademiska vårdcentralerna (AVC) ska stödja Stockholms övriga vårdcentraler i deras utveckling genom att anordna fortbildningar, sprida vetenskapligt beprövade forskningsrön, implementera nya vårdmetoder, stödja och bedriva forskningsprojekt och arrangera nätverksmöten. Under 2016 fortsätter utvecklingen att den centrala verksamheten på Akademiskt primärvårdcentrum, APC (tidigare CeFAM) alltmer ska bedrivas genom de akademiska vårdcentralerna. Ett försök med naturunderstödd rehabilitering (så kallad grön rehabilitering) genomförs i samarbete med samordningsförbundet Välfärd i Nacka under 2016. Vårdprogram och policydokument Under 2016 kommer flera nya regionala och nationella vårdprogram att tas fram, bland annat nationella riktlinjer för MS/Parkinsons sjukdom samt för depression och ångestsyndrom. Under 2015 till 2016 revideras de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Inom ramen för Regionalt cancercentrum, RCC, fortsätter arbetet med att fram nya nationella vårdprogram för cancer med regional anpassning. Regionala vårdprogram för övervikt och fetma samt äldrepsykiatri är under utarbetande. Stockholms läns landstings Hjälpmedelspolicy från 2003 revideras i samarbete med brukarorganisationer och kommer att slutföras under första kvartalet 2016. Läkemedel Introduktion och uppföljning av vissa nya kostsamma läkemedel i samarbete med Stockholms läns läkemedelskommittés, SLK, expertråd får en högre prioritet. Ett regionalt läkemedelsregister har utarbetats av medlemmar i expertrådet för onkologi/hematologi inom SLK, vilket bidrar till uppföljning av användningen av nya cancerläkemedel. Kunskapscentra Ett sätt att utveckla kunskaperna inom ett visst område är att inrätta så kallade kunskapscentra. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, har fått i uppdrag att driftsätta centrum för cancerrehabilitering i nära samverkan med Regional Cancercentrum, RCC, Stockholm-Gotland med start 2016. Sida 32 Mot bakgrund av att patologi är en bristspecialitet inom hälso- och sjukvården, inrättades under 2015 "Regionalt kunskapscentrum för patologi och cytologi". Det är ett sexårigt projekt, finansierat av Stockholms läns landsting och drivet av Karolinska Universitetslaboratoriet i samverkan med övriga laboratorieleverantörer. Syftet är att centrat ska säkerställa kompetensförsörjningen, bättre ta tillvara de samlade resurserna i länet och stimulera till utökad forskning och utveckling inom specialiteten. Centrat ska fungera som modell för andra bristspecialiteter inom sjukvården. Verksamheten startar upp under 2015 och fortsätter 2016 och åren framåt. 2.2.2 Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt En hög patientsäkerhet i samband med vård och behandling är en viktig del av arbetet med säker vård. Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Utgångspunkten är att inga patienter ska drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetskommittén har under 2015 haft fem fokusområden för vårdgivarnas gemensamma patientsäkerhetsarbete, vilka föranlett särskilda aktiviteter. För att säkerställa ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete föreligger förslag om att samma fokusområden ska kvarstå för 2016. Områdena är: • • • • • Vårdrelaterade infektioner Samverkan mellan vårdgivare Läkemedel Fallskador och Patientsäkerhet vid psykisk sjukdom Stockholms läns landstings arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) bedrivs inom ramen för Handlingsprogram - för att minska vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården, som sträcker sig fram till 2017. Målet är att under 2015 minska VRI-nivån i Stockholms län till nivån för genomsnittet i riket 2011 och under 2017 ha minskat VRI med ytterligare tio procent. Handlingsprogrammet revideras årligen, och en ny modell för uppföljning av handlingsprogrammet infördes under 2015. Modellen utvecklas ytterligare inför 2016, med större krav på kommentarer från vårdgivarna om deras arbete mot VRI. Infektionsverktyget, ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaanvändning, kan ge vårdgivaren stöd i det lokala förbättringsarbete genom att ge kunskap om vilka typer av VRI som är aktuella inom verksamheten. Verktyget har varit i bruk sedan 2013, men användningen har under 2015 pausats i de verksamheter som har Take Care som journalsystem på grund av vissa tekniska problem som behöver lösas. När uttag av kvalitetssäkrade data kan säkerställas finns under 2016 fortsatt behov av stöd och vägledning till verksamheterna. Onödig förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Förskrivningen i Stockholm har sjunkit flera år i rad men stigit långsamt med några procentenheter under det gångna året och ligger dessutom fortfarande högst i hela lan- Sida 33 det. Seminiarer och återkoppling av diagnoskopplade data samt webb-utbildningar utgör en del av de satsningar som görs under 2016 för att vända trenden och återigen minska överförskrivningen av antibiotika. Slutsatserna från den riskanalys som genomförts med fokus på samverkan mellan olika aktörer i Stockholms läns landsting när det gäller patientsäkerhet med särskild betoning på de äldre patienterna behöver under 2016 spridas och förankras. Metodiken som användes vid riskanalysen (Functionell Resonans Analysis Method, FRAM) är särskilt lämplig vid granskning av komplexa sociotekniska system. Arbetet med att minska förlossningsskadorna i Stockholms län fortsätter. De rekommendationer som givits i tidigare utredningar följs upp genom aktiviter hos samtliga aktörer. Aktiviteterna innebär utarbetande av vårdprogram, teamträning för obstetriska handgrepp, minskning av andel operativa förlossningar (både instrumentella och kejsarsnitt) och att skapa ett lärande för personalen kring de patienter som drabbats av vårdskador. Samtliga förlossningskliniker rapporterar till det nystartade nationella registret för bristningar i samband med förlossning, vilket möjliggör uppföljning av den enskilde vårdgivaren såväl som uppföljning på övergripande länsnivå. 2.2.3 Tydligt ansvar för varje patient När hälso- och sjukvården byggs ut, antalet vårdgivare ökar och patientens vårdprocess delas upp mellan flera vårdgivare krävs en ökad koordinering av de olika aktörernas insatser för att garantera en säker och hälsofrämjande vård med patienten/individen i centrum. Begreppet Nätverkssjukvård har kommit att beteckna ett sådant system. De standardiserade vårdförlopp som har arbetats fram inom cancervården och liknande modeller bör inspirera arbetet också inom andra områden, utan att för den skull påverka möjligheten till en individuellt anpassad vård. Samverkan med kommunerna En viktig part i Nätverkssjukvården är länets kommuner. Samverkan sker med länets kommuner för att förbättra vårdprocesserna och stärka den hälsofrämjande hälso- och sjukvården och omsorgen över huvudmannagränserna. Samverkan inriktas främst på barn och unga, äldre, personer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik, funktionsnedsättning samt personer i behov av rehabilitering och habilitering. Genom att fortsätta förbättra de gemensamma strukturerna med tydliga överenskommelser ökar nyttan för patienterna. - Hemsjukvård och hemrehabilitering Kommunerna övertog den 1 oktober 2015 ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som bor i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Det pågår planering för att kommunerna ska ha tillgång till vårdhygienisk expertis i denna boendeform. I övrigt kvarstår Stockholms läns landstings ansvar för hemsjukvården, och under de närmaste åren sker ett arbete för att utveckla sammanhållen vård och omsorg i hemmet utan kommunalisering. Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har tagit fram ett gemensamt vägledningsdokument kring samordnad individuell vårdplanering (SIP) Sida 34 som ska fungera som ett stöd för all personal som ska samverka. Under 2016 fortsätter arbetet med implementering och fortbildning om SIP. - Särskild samverkan kring äldre Inom ramen för projektet SVEA (Sammanhållen vård med enhetliga arbetssätt) har enhetliga arbetssätt tagits fram för att skapa goda övergångar inom vården. Syftet är att tillgodose patienters behov av trygghet och kontinuitet samt att främja en sammanhållen vård som förebygger undvikbar akutvård och oplanerade återinskrivningar. Arbetet med att implementera enhetliga arbetssätt inom vården fortsätter under 2016. Hösten 2015 förväntas Stockholms läns landsting och alla berörda kommuner ha godkänt den överenskommelsen som avser samverkan för hälso- och sjukvård och omsorg för äldre. Implementering sker 2016. Till 2016 förtydligas det medicinska ansvaret gällande patienter med biståndsbeslut om plats på särskilt boende (SÄBO) så de i större utsträckning får tillgång till Avancerad hemsjukvård (ASiH) då de tillfälligt vistas på ett boende. Det medicinska ansvaret kvarstår hos husläkare för ett helhetsansvar för denna sköra målgrupp vid tillfällig vistelse på SÄBO. - Särskild samverkan kring rehabilitering Aktiviteterna fortsätter inom de nationella överenskommelserna rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden för att säkerställa en evidensbaserad rehabilitering för personer med långvarig smärta och psykisk ohälsa. För att förbättra samverkan och effektivisera rehabiliteringsprocessen kommer rehabiliteringskoordinatorer successivt att införas via primärvårdsrehabilitering på husläkarmottagningar samt inom specialistvården. Rehabiliteringskoordinatorn verkar för tidig kontakt inom vården, möjliggör tidigt samarbete runt individen med andra aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen samt är kontaktperson eller coach till patienter med risk för sjukskrivning och i sjukskrivning. För personer i behov av samordnad rehabilitering för att kunna återgå till arbete och/eller studier sker insatserna i vissa kommuner i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting inom ramen för samordningsförbund. I Stockholms län finns för närvarande sex samordningsförbund. Beslut gällande samordningsförbund för Stockholms stad förväntas runt årsskiftet 2015/2016, och förbundet börjar fungera under 2016. - Särskild samverkan kring barn Antalet ärenden som socialtjänsten och polisen handlägger på Barnahus Stockholms har ökat. Därför kommer Barnahusens bemanning av läkare och sjuksköterskor och hur den barnmedicinska kompetensen på barnahusen ska vara organiserad ses över. Under 2016 kommer samverkan kring barn med behov av särskilt stöd (BUS) framför allt att inrikta sig på att förtydliga ansvaret vid neuropsykiatriska utredningar samt utveckla den samordnade individuella planen (SIP). Sida 35 Antalet platser i språkförskoleverksamhet för barn med grav språkstörning ökar under 2016. Stockholms läns landsting finansierar logopedtjänsten. Totalt väntas Stockholms läns landsting under 2016 finansiera logopedtjänst i elva kommuner och två stadsdelar för totalt 110 barn med grav språkstörning. Från och med 1 januari 2016 upphör landstinget att ersätta resor till och från specialförskolor för förskolebarn med hörselnedsättning/dövhet, rörelsenedsättning eller tal- och språknedsättning. Kommunerna tar då över ansvaret enligt principöverenskommelsen från 1994. Det finns behov att förbättra rutinerna för att erbjuda hälsoundersökningar till de ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar som tillfälligt placeras på transitboenden i länet. Vårdcentralerna prioriterar gruppen men snabba förflyttningar från transitboende medför svårigheter för vårdcentralerna att skicka kallelse till rätt adress där barnen/ungdomarna befinner sig. I dialog med KSL ska bättre rutiner och metoder etableras för att kunna nå gruppen. - Övriga områden för samverkan med kommunerna Utifrån den utredning som gjorts av gällande organisation av stöd till personer med andningsbesvär och som har assistenter i hemmet kommer en översyn av de avtal som tecknas med aktuella assistansbolagen att göras. Ett regionalt vårdprogram kommer att implementeras under 2016. Den regionala samverkan kring beroendepolicyn och överenskommelsen om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning fortsätter. Syftet är bland annat att fortsätta utvecklingen av väl fungerande vårdkedjor, hälsofrämjande och förebyggande insatser och integration mellan psykiatri och beroendevård, eftersom ett bättre samarbete behövs kring personer med beroendeproblematik som har ett samtidigt psykiatriskt vårdbehov. Arbetet med att revidera den mellan kommunerna och landstinget gemensamma policyn kring beroende och missbruk fortsätter. Förbättrade vårdprocesser inom den psykiatriska vården Med inspiration från det arbete som i dag sker inom Regionalt Cancercentrum Stockholm - Gotland, RCC, utreds under 2016 möjligheten att forma ett motsvarande Psykiatricentrum för att utveckla och säkra kvaliteten inom den psykiatriska vården. Utredningen genomförs i dialog och samarbete med Centrum för psykiatriforskning och närliggande centrumbildningar samt representanter för patienter och vårdgivare. Förbättrade vårdprocesser inom hjärtsjukvården Vården vid akut hjärtinfarkt har under de senaste decennierna stadigt förbättrats visar Swedehearts kvalitetsregister från 2014. När det gäller sekundärpreventiva åtgärder finns dock ett stort utrymme för förbättringar, då få patienter når alla uppsatta målvärden. Därför genomförs en kartläggning av sekundärpreventionen för hjärtpatienter inom Stockholms län/region Gotland med förslag till förbättringar som beräknas som vara klar i början av 2016. Förbättrade vårdprocesser inom cancervården Cancerplanen för åren 2016 till 2019 syftar till att minska insjuknandet i cancer, förbättra vård och bemötande samt öka jämlikheten inom cancervården. Arbetet med can- Sida 36 cerplanen sker utifrån patientens perspektiv och i väl sammanhållna patientprocesser som inkluderar FoUU. Det beslut som tagits om lokalisering och organisation av den icke-kirurgiska cancervården i Stockholm kommer att implementeras i vården under 2016. Inför 2016 prioriteras en fungerande verksamhet med kontaktsjuksköterskor och individuella vårdplaner. En utbildning för kontaktsjuksköterskor pågår. Ett projekt med en struktur med samordnande kontaktsjuksköterskor inom utvalda tumörprocesser är etablerat och fortsätter samtidigt som en utvärdering pågår under 2016. En modell för patientmedverkan i utformningen och utvecklingen av vården är framtagen och kommer att implementeras under 2016. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidig upptäckt av cancer ingår i patientprocessarbetet och utvecklas i samverkan med såväl primärvård som folkhälsovetenskap. Cancerscreeningsprogrammen utvecklas succesivt genom att fler personer inkluderas och känsligare testmetoder införs. Möjligheten för screening vid lungcancer kommer utredas, liksom förutsättningarna för screening av prostatacancer utifrån de resultat som redovisats i en stor studie kring tidig upptäckt av sjukdomen. Fokus finns på fortsatt utveckling av kvalitetsregister genom en automatiserad överföring av journaldata som möjliggör snabbare återkoppling till vårdverksamheten i syfte att stödja verksamhetsförbättringar och öka följsamhet till vårdprogram. Barncancervården ska vara trygg och säker, och plats för behandling ska garanteras. Fler barn än någonsin tidigare tillfrisknar från sin cancersjukdom, men omhändertagandet av eventuella långsiktiga komplikationer (så kallade seneffekter) behöver utvecklas. Detta sker i samarbete med det nya "Centrum för cancerrehabilitering." som startar under 2016. Sida 37 2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I en framtid där de ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården inte kan förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård, blir frågan om ökad effektivitet än viktigare. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Ett stort och genomgripande utvecklingsarbete krävs inom många områden. Några av dessa områden har redan berörts. Genom ett strukturerat arbete för att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården kan både stora kvalitets- och effektivitetsvinster för patienter såväl som för hälso- och sjukvården göras, se vidare avsnitt 2.2.1. Effektiviten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv. Den utbyggnad av hälso- och sjukvården och den utskiftning av vård från akutsjukhusen som genomförandet av Framtidsplanen innebär, kan möjliggöra såväl tillgänglighets- som effektivitetsvinster, se avsnitt 2.1.1. Nedan beskrivs ytterligare områden där föreslagna insatser kan skapa förutsättningar för ökad effektivitet i hälso- och sjukvården. 2.3.1 Effektiva verktyg används inom vården Nätverkssjukvården ska präglas av väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser kring och tillsammans med patienten och hälso- och sjukvårdens aktörers förmåga att kommunicera och utbyta information sinsemellan ska stärkas. Olika e-tjänster som stödjer vårdens processer och e-tjänster utvecklade för patienter är viktiga element för att åstadkomma en ökad informationsdelning i hela vårdkedjan. Ett modernt arbetssätt som inkluderar e-tjänster i vården innebär att effektiviteten i vården kan höjas. En förutsättning för uppbyggnaden av värdeskapande e-tjänster är att tillförlitlig grundinformation om vårdutbudet finns att tillgå, se vidare avsnitt 2.2.1. Vidare ska utveckling och utbyggnad av e-tjänster ta hänsyn till 3R-samarbetet 6, kommande handlingsplan för e-Hälsa och den landstingsövergripande digitaliseringsstrategin. Dessa arbeten kan komma att påverka utvecklingstakten av e-tjänsterna under 2016. Nationell samverkan En ny version av Nationell Patientöversikt (NPÖ 2.0) samt e-tjänst för Stöd och behandling (SOB) kommer under 2016 att införas inom Stockholms läns landsting. Inom ramen för det nationella samarbetet ska även en större teknisk uppgradering av 1177Vårdguidens e-tjänster genomföras. Detta är en förutsättning för att klara av ökningen av antalet användare och tjänster, och det behov av utvidgad funktionalitet som en utveckling av nätverkssjukvård innebär. 6 Programmet 3R ägs och drivs av Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Syftet är att gemensamt kravställa och upphandla framtidens vårdinformationsmiljö med bland annat ett gemensamt journalsystem och en digital yta där patienter och invånare kan sköta sina kontakter med vården och få information om den egna hälsan Sida 38 Ökad anslutningsgrad bland vårdgivarna för en ökad användning Det finns idag en betydande variation i anslutningsgraden av generella e-tjänster bland vårdgivarna. För att skapa en god digital tillgänglighet som ger länets alla patienter en likvärdig servicenivå ska kraven för anslutning till de mest centrala e-tjänsterna skärpas och följas upp. Områden som ska prioriteras är bland annat direktbokning av besökstider, förnyelse av recept och vårdhändelser som exempelvis möjligheten att följa sin remiss eller att läsa sin egen patientjournal. Ett ökat införandestöd till vårdgivarna planeras så att de digitala verktygen kan skapa största möjliga nytta för verksamheten och patienterna. Utbyggnad och införande av e-tjänster Flera olika typer av e-tjänster ska införas och utvecklas under 2016. Tjänsterna riktar sig både till patienter, vårdgivare och omgivande aktörer som länets kommuner. Ett elektroniskt högkostnadsskydd och e-frikort införs i Stockholms läns landsting under det första halvåret 2016. Projektet utgör det första steget i programmet Framtidens betalningar i vården. Införandet innebär att Stockholms läns landsting tillhandahåller en lösning som förenklar och effektiviserar betalningsrutinerna i vården, samtidigt som det ger ett stöd för patienten att hålla reda på betalningar och frikort. Systemet WebCare som stödjer informationsöverföring, samordnad vårdplanering och administration av betalningsansvar mellan vårdgivare i landstinget och kommuner ska omfatta och införas inom de verksamheter som ett eventuellt kommande lagförslag anger 7. I början av 2016 tas en upphandlad gemensam bild- och funktionstjänst (BFT) i drift. Tjänsten kommer inledningsvis att användas för att samla, bearbeta, kommunicera, lagra och visa röntgeninformation från samtliga radiologiverksamheter som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting. Planerade utvecklingsområden under året är anslutning av klinisk fysiologi, där hjärtultraljud är prioriterat. I syfte att hantera och upptäcka utbrott av smittsamma sjukdomar tidigt planeras ESS (Event-based Surveillance System) införas under 2016. Genom att kontinuerligt följa förekomsten av vissa typer av symtom via landstingskanalerna 1177Vårdguiden på telefon och webb kan utbrott av smittsam sjukdom i samhället upptäckas och hanteras i ett tidigt stadie. Under året ska arbete med breddinförandet av elektroniska remisser fortsätta. Tjänsten kommer att möjliggöra överföringar av remisser elektroniskt mellan vårdaktörer oavsett journalsystem och kommer att bidra till att kvalitetssäkra och effektivisera vården. För att öka användningen av "Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling", e-FYSS, ska möjligheterna till att koppla informationen direkt till journalsystemen ses över. Kapaciteten och supportfunktionen i den regionala tjänsteplattformen ska säkerställas. 7 Se kapitel 1, Omvärldsbevakning, för bakgrund Sida 39 Vårdgivarguiden är Stockholms läns landstings viktigaste kanal för verksamhetsstöd och -information till vårdgivare i Stockholms läns landsting. Under 2016 tas en strategi fram för att integrera fler vårdgivartjänster i kanalen. Beställningsportalen för språktolktjänster bidrar till minskad väntetid i telefon. Under 2016 ska automatiserad fakturering baserad på beställningar gjorda genom portalen breddinföras, vilket både effektiviserar hanteringen och ökar kontrollmöjligheterna. Under 2016 fortsätter tillgången till tolktjänster för personer med dövhet, dövblindhet eller hörselskada att utökas. Under 2016 planeras systemintegrering mellan Tolkportalen och Tolkcentralens manuella bokningssystem, vilket kommer ge en mer effektiv hantering av tolktjänstbeställningar. 2.3.2 Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Ett hälsofrämjande förhållningssätt med personcentrerade möten med patient och närstående beskrivs i Framtidsplanens grundprinciper för nätverkssjukvård. Individens hälsa och välbefinnande är utgångspunkt för vårdens organisation och nya arbetssätt behöver utvecklas och introduceras. Att hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande ska tydliggöras i alla avtal med vårdgivare. Tidiga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser förbättrar hälsan samtidigt som landstingets resurser används effektivare. I långsiktig planering och utveckling av hälso- och sjukvårdens styrmedel ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet att lyftas. Ett nätverk för hälsofrämjande hälso- och sjukvård för aktörer i landstingsfinansierad verksamhet ska etableras och utvecklas. Samarbetet med de tre kunskapscentra inom Stockholms läns sjukvårdsområde, Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) och centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) fortsätter under den nya avtalsperioden 2016-2018. Genom avtalen stöds landstingets folkhälsoarbete med kunskapsutveckling, kunskapsspridning samt patient- och befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Styrdokument folkhälsa Under 2016 ska ett nytt styrdokument för landstingets folkhälsoarbete presenteras. Det kommer att utgöra grunden för det hälsofrämjande arbetet. Medel i det tidigare folkhälsoanslaget ska användas för att stödja och följa upp genomförandet av styrdokumentet. Övervikt och fetma, hypertoni, suicid samt sexuell hälsa Under 2016 implementeras Handlingsprogram övervikt och fetma 2016 till 2020, där förebyggande och behandlande insatser med barn och unga är prioriterat. Implementeringen av fysisk aktivitet på recept (FaR), webbplatsen FaRledare.se samt en digital eFYSS utvecklas. Ett regionalt vårdprogram för övervikt och fetma tas fram under 2016. Sida 40 Ett handlingsprogram för cancerprevention har tagits fram och ska implementeras med början under 2016. Fokus både regionalt och nationellt ligger på tobaksprevention, att stimulera till fysisk aktivitet och motverka överexponering av UV-strålning. Projektet med utbildning om förebyggande arbete och tidig upptäckt av högt blodtryck, hypertoni, fortsätter liksom försök med en modell för strukturerat omhändertagande av patienter med hypertoni. I syfte att förbättra återkoppling till vårdcentraler och främja kvalitetsutveckling kommer en ny modell för kvalitetsuppföljning av omhändertagande vid hypertoni att redovisas under 2016. För att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos unga fortsätter det hälsofrämjande och självmordspreventiva medvetandeprogrammet Youth Aware of Mental health (YAM) att under perioden 2016-2018 bedrivas i projektform tillsammans med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Målgruppen är skolelever i åldern 14 till 16 år. Särskilda satsningar rörande hiv/STI och sexuell hälsa kommer att göras för att nå nyanlända migranter, framförallt ensamkommande ungdomar och män som har sex med män. För att skapa en enhetlig syn på arbetet med sexuell hälsa och prevention initieras ett projekt för att ta fram en plan för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hälsomottagningar och hälsoundersökningar Tre hälsomottagningar erbjuder insatser på specialistnivå vid hälsoproblem relaterade till levnadsvanor. De har haft låg anslutning av patienter och under 2016 genomförs en översyn. Kapaciteten för hälsoundersökningar med påföljande smittskyddsåtgärder i samband med ökad flyktingtillströmning måste anpassas utifrån aktuellt läge. Utvecklingsarbetet KIM (Kontakta, Informera, Motivera) prövar befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete i utsatta områden och ska utvärderas. Ett förslag till ett framtida uppdrag för befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete samt metoder och stöd för interkulturell kommunikation ska utformas. Barn, unga och mödrahälsovård Utredning fortsätter om implementeringen av det nationella barnhälsovårdsprogrammet, som stärker det riktade stödet till barn med ökat behov av stöd. BVC:s ersättningssystem kan anpassas så att det stödjer det nya arbetssättet. Arbetet för att stärka användandet av evidensbaserad praktik och riktad kvalitetsuppföljning fortsätter och under 2016 kommer en planering av införandet av kvalitetsregister för barnhälsovården (BHVQ 2017) att genomföras. Ungdomsmottagningarnas avtal nytecknas 2016 och en översyn av ersättningen genomförs. Pågående projekt för att inkludera ensamkommande flyktingungdomar i ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete ska utökas. Under 2016 ska ett uppdrag Sida 41 för utbildning inom STI och sexuell hälsa till ungdomsmottagningar och husläkarmottagningar ses över. Tandvård Trots förbättringar av tandhälsan hos barn och ungdomar är skillnaderna fortfarande påtagliga mellan områden med bättre respektive sämre tandhälsa. För att utjämna skillnaderna fortsätter preventionsprogrammet från 2004 med riktade åtgärder i vårdbehovsområden med sämre tandhälsa. Det forskningsprojekt som startades 2011, Stop Caries Stockholm (SCS), med ytterligare förstärkta förebyggande åtgärder riktade till 1åringar i områden med sämre tandhälsa fortsätter till 2018. Barn och ungdomar (3-19 år gamla) kallas till tandvården och erbjuds undersökning och fullständig behandling vartannat år. Ett förslag till utveckling av nuvarande vårdvalsmodell baserat på den enskilda individens bettutveckling och risk för att utveckla tandsjukdomar kommer att redovisas under 2016. Hälsosamma vårdmiljöer Bra bemötande, goda vårdmiljöer, möjlighet till positiva måltidsupplevelser och ett kulturutbud inom vården tillhör också den hälsofrämjande vården och ska framgå i avtal med vårdgivare. Det är angeläget att Kulturförvaltningens arbete med Kultur i vården och Kultur på recept får en bred spridning inom hälso- och sjukvården. Kulturförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att utveckla samarbetet för att aktivt verka för att kulturens betydelse för hälsan uppmärksammas och stärks. Rökning får inte ske på landstingsdrivna och landstingsfinansierade verksamheter så att det är störande för andra. Vaccinationer och smittspårning Vaccination utgör en viktig del av landstingets sjukdomsförebyggande arbete och är en effektiv smittskyddsåtgärd som förebygger allvarliga sjukdomar. Fortsatta satsningar görs för att öka vaccinationstäckningen hos ålderspensionärer och andra riskgrupper. Strategin för att säkerställa att medarbetare i vården har adekvat skydd mot mässling ska implementeras. Vaccination mot rotavirus erbjuds sedan 2014 alla barn i länet under första levnadsåret. Färre rotavirusinfektioner diagnosticerades 2015 och under 2016 ska skyddseffektdata tas fram. Bristen på några av vaccinerna i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn leder till en ojämn tillgång på vaccin och förväntas leda till en ökning av det totala antalet besök på BVC och ökade kostnader för ersättningsvaccin. Stockholms stad är den kommun som tar emot flest asylsökande och även nyanlända och därefter deras anhöriga. Elevhälsan (skolhälsovården) har påtalat behovet av samordning av screeningen för smittfarliga sjukdomar och vaccinationer, för att så många barn och ungdomar som möjligt ska bli erbjudna kompletterande vacciner. Screeningen erbjuds av landstinget medan de flesta vaccinationerna är elevhälsans ansvar. En svårighet är att metodiken för att testa för TBC har förändrats, vilket innebär en kraftigt Sida 42 ökad kostnad för landstinget samt att testningen inte längre kan ske inom elevhälsan. Under 2016 ses därför rutinerna över i samverkan med elevhälsan. 2.3.3 Effektiv användning av vårdens resurser Uppföljning, benchmarking och revision Effektivitet definieras som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. Relationen till resursanvändning får inte glömmas bort när effektiv vård och effektivitet diskuteras. Benchmarking mellan vårdgivare med likartat uppdrag är ett viktigt verktyg för finansiären av vården för att säkerställa en effektiv användning av vårdens resurser. Standardiserad kostnadsredovisning som till exempel kostnad per patient (KPP), behöver utvecklas ytterligare för bättre möjligheter till jämförbarhet såväl mellan som inom olika vårdområden. Krav på standardisering och gemensam tillämpad praxis gäller också för primärkodning av såväl huvud- som bidiagnoser samt för åtgärder med mera. Uppföljning av vårdgivare i Stockholms län ska vara bred och omfatta vårdproduktion, patientnöjdhet, tillgänglighet, nya initiativ och genomförande av aktiviteter för en bättre samverkan i en nätverkssjukvård, samt bidra till att säkra verksamheter inom forskning, utveckling, innovation och utbildning i hela sjukvårdssystemet. Uppföljningen av de olika vårdområdena utvecklas under 2016. Till exempel utvecklas under hösten 2015 en samlad uppföljning av omställningsavtalen som tecknas med akutsjukhusen, en så kallad ”OnePager”, där alla väsentliga dimensioner tas med. Uppföljning av husläkarverksamheten och avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, är två andra områden där uppföljningen kommer förstärkas och utvecklas under 2016. Den ordinarie uppföljningen kompletteras vid behov med olika typer av fördjupade uppföljningar och revisioner. De främsta fokusområdena för arbetet med revisioner är patientsäkerhet och kvalitet samt korrekt ekonomisk ersättning. Ersättningsmodeller Utveckling av mer enhetliga ersättningsmodeller pågår. Modellerna ska ge incitament till önskvärd utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet genom att bland annat stödja nya effektivare arbetssätt, minskad administration, öka kontinuiteten och öka samverkan mellan vårdgivare och därmed bidra till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet. Utvecklingen går också i riktning mot att stödja en värdebaserad vård. En genomgripande förändring av ersättningsmodellen i akutsjukhusens omställningsavtal görs till 2016, med en stor andel fast ersättning och en utvecklad målrelaterad ersättning där sjukhusens eget kvalitetsarbete får ökat utrymme. Även ersättningsmodellen för husläkarverksamheten genomgår stora förändringar till 2016, med en ökad andel kapitering, en socioekonomisk justering och en sänkt besöksersättning på läkarbesök i syfte att stimulera till nya arbetssätt och bättre omhändertagande av bland annat kroniskt sjuka. Den målrelaterade ersättningen är också utvecklad och förenklad. Ersättningsmodellen för geriatrisk öppen- och slutenvård väntas förändras i och med införandet av vårdval. Fokus kommer att ligga på att finna en modell som stärker ett Sida 43 proaktivt förebyggande arbetssätt i syfte att minska alternativt skjuta upp behovet av slutenvård. Inom psykiatrin ska ersättningsmodellen utvecklas mot att mäta effekten och resultaten av behandlingarna. Ersättningsmodellerna ska också innehålla incitament som stärker patientens delaktighet. Utveckling av styrformer för ökad effektivitet Försöksverksamheter som prövar nya beskrivningssystem, nya ersättningsprinciper och nya arbetssätt pågår inom flera vårdområden: - En reumatologisk enhet för akademisk specialistsjukvård etableras inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO. Enheten föreslås vara en försöksverksamhet där nya kontaktvägar via webben för patienter och nya samverkansformer med primärvård samt ett fortsatt arbete med sammanhållet beskrivningssystem kommer att utvecklas och utvärderas. En målsättning är att behovet av fysiska besök ska kunna minska. - I projektet Kroninnovation kommer fyra husläkarmottagningar pröva bland annat nya uppföljnings- och ersättningsmodeller som syftar till att stimulera innovation, nya arbetssätt, förbättrat omhändertagande av kroniskt sjuka och verksamhetsnära förbättringsarbete. I tillägg till ersättningssystemet kommer beskrivningssystemen utvecklas så att de möjliggör uppföljning av husläkarverksamhetens effektivitet och tidig identifiering av patienter med hög risk att bli resurskrävande. Även mått på vårdens värde-/-hälsoutfall ska utvecklas, särskilt för de prioriterade kroniska sjukdomarna KOL, diabetes och hjärtsvikt. Syftet är att goda erfarenheter som också leder till effektiv användning av vårdens resurser kan spridas till övriga husläkarmottagningar under 2017 och 2018. Arbete pågår också för att se över alla pågående vårdvalsområden för att säkerställa såväl patientnytta som ett klokt resursutnyttjande och nå ökad kostnadseffektivitet. Under 2016 väntas förslag till förändringar av uppdrag och ersättningar, till exempel utifrån differentierade modeller, inom i första hand vårdvalsområdena gynekologi, ortopedi, neurologi, klinisk neurofysiologi och logopedi. Utgångspunkten för revideringen av vårdval logopedi är bland annat den revision som genomfördes under 2014. Inriktningen är förtydligande av uppdragets målgrupper och behov av specialiserade insatser samt förtydliganden av avgränsningar mot andra uppdrag och huvudmän. Effektiv hantering av läkemedel En effektiv hantering av läkemedel har varit i fokus under många år och är fortsatt prioriterat. Tydliga former för prioriteringar och strikta kriterier för introduktion av nya läkemedel kommer att utvecklas. Under 2016 kommer beslutsformer och strukturer för användning av mycket kostsamma läkemedel till patienter med sällsynta sjukdomar att utformas och vårdgivarnas kostnadsansvar för läkemedel kommer att utredas. En ökad följsamhet till Kloka Listan ger möjlighet till ytterligare besparingar. Andra åtgärder för att stävja kostnadsutvecklingen inkluderar ett utökat stöd till införandet av så kallade biosimilarer, snarlika versioner av andra läkemedel, för att skapa priskonkurrens när Sida 44 patentskydd upphör. Användning av Hepatit C-läkemedel kommer att särskilt bevakas för att säkerställa att rätt patienter får tillgång till läkemedel. Sida 45 2.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård, vilket kan leda till direkta effekter både på befolkningens hälsotillstånd och på hur effektivt vårdresurserna används. En låg tilltro till någon del av hälso- och sjukvårdssystemet kan leda till icke optimala sökmönster, vilket i sin tur ger upphov till ineffektiviteter som till exempel onödiga väntetider i vården. Förtroendet för hälso- och sjukvården påverkas av en lång rad faktorer. Genom den utveckling av hälso- och sjukvården som genomförandet av Framtidsplanen förväntas leda till, med mer informerade och delaktiga patienter, en mer sammanhållen nätverkssjukvård centrerad runt patienten och ett vårdutbud som finns på plats för att med rätt resurser ta omhand befolkningens vårdbehov kan förtroendet för hälso- och sjukvården stärkas. Förtroendet för hälso-och sjukvården följs upp både ur ett patient- och invånarperspektiv. Patientenkäter mäter patienters erfarenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården såsom exempelvis primärvård, specialiserad sjukhusvård, psykiatri, barnsjukvård samt inom de olika vårdvalsområdena. Invånarnas allmänna attityd och inställning till hälso- och sjukvården mäts genom befolkningsundersökningen "Vårdbarometern". 2.4.1 Patientfokuserat bemötande Patienter ska ges möjlighet till delaktighet och ett reellt inflytande över sin egen vård och behandling. För att uppnå detta ska patienter få den information de behöver i och kring sin vårdprocess. Det förbättrar behandlingsresultaten, ökar patientens kontroll över sin situation och ökar förtroendet för hälso- och sjukvården. Ny patientlag Den nya patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, syftar till att stärka patientens ställning och ge patienten bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i sitt möte med vården. För att uppnå detta behöver strukturer, stöd och förhållningssätt utvecklas som skapar större möjlighet för individen att själv aktivt delta i planering och utformning av vård, behandling, rehabilitering och omsorg utifrån sina möjligheter och svårigheter, behov och önskemål. Patientlagen kommer att följas och säkerställas, både vad gäller efterlevande av lagen och dess intentioner, samt hur vårdflödena till och från Stockholms läns landsting utvecklas. Under 2015 påbörjades ett arbete med att följa ut- och inflöden av patienter över länsgränserna och vilka konsekvenser som ett fritt val av öppen vård kan ge för tillgänglighet och vårdgarantin. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016. Utveckling av begreppet patientcentrering Att vården ska vara patientcentrerad har i decennier varit en prioriterad målsättning för hälso- och sjukvården. Samtidigt saknas internationellt och i Sverige en samsyn om Sida 46 vad begreppet innebär. Denna otydlighet medför att det blir svårt att mäta om vården är patientcentrerad och om någon utveckling mot en mer patientcentrerad vård äger rum över tid. Under 2015 initierades därför på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett delprojekt avseende patientcentrering, inom ramen för Projekt utvärderingsplan framtidens hälso- och sjukvård. Syftet var att dels definiera begreppet patientcentrering och dels att göra definitionen mätbar. Patientcentrering har initialt brutits ned i ett antal dimensioner, som till exempel delaktighet och bemötande. Under 2016 kommer projektet fortgå med fokus att göra dimensionerna mätbara. Uppföljning under 2016 Under 2016 kommer patientenkäter att genomföras inom en rad olika områden såsom specialiserad sjukhusvård, psykiatri, primärvård samt inom ett antal vårdval. Patientenkäterna kommer att mäta patienters erfarenheter av vården med särskilt fokus på tillgänglighet, information, kontinuitet och koordinering, respekt och bemötande, delaktighet och involvering samt helhetsintryck. Inom cancerområdet fortsätter arbetet under 2016 med att utveckla möjligheterna att få tillgång till patientrapporterade utfalls- och erfarenhetsmått i alla kvalitetsregister, liksom att stärka möjligheterna till patientmedverkan i vård och forskning. 2.4.2 Rättvisande bild av vårdens möjligheter Det är viktigt att befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården överensstämmer med hälso- och sjukvårdens uppdrag och faktiska möjligheter. Därför ska Hälsooch sjukvårdsnämnden på ett tydligt och tillgängligt sätt informera om innehållet i landstingets vårdutbud samt patientens rättigheter och valmöjligheter. En annan viktig aspekt för ett högt förtroende för vården är att nämnden säkerställer invånarnas tillgång till information om och insyn i landstingets verksamhet som förutsättning för en aktiv dialog mellan invånare och förtroendevalda. Information och kommunikation med olika målgrupper är en del av landstingets alla verksamheter. Inom Framtidsplanen har kommunikation med medarbetare, vårdgivare, invånare och patienter en nyckelroll för att förverkliga planen och skapa en tillgänglig vård med hög kvalitet. De stora satsningar som nu görs inom landstinget medför delvis förändrade förutsättningar för kommunikationsverksamheten. Under 2016 kommer en ökad samordning, konsolidering och effektivisering av kommunikationsarbetet att ske i Stockholms läns landsting. Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården. Det är en nationell mätning där samtliga landsting deltar. Det är ett viktigt instrument för att mäta av befolkningens generella uppfattning om hälso- och sjukvården, genom att även de som inte själva varit i kontakt med vården ger sin uppfattning. Vanligtvis brukar förtroende för vården vara lägre i befolkningsundersökningar som Vårdbarometern, än i patientundersökningar som riktas till de som faktiskt besökt en vårdinrättning. Sida 47 Under 2016 kommer mätningen liksom tidigare att genomföras i två omgångar, en på våren och en på hösten. Frågorna i Vårdbarometern kommer särskilt fokusera på hur patienten söker information om vård, vad man anser om väntetider och tillgänglighet i vården, förtroendet för hälso- och sjukvården och om patienten anser att vård ges på lika villkor. Sida 48 3 MILJÖ Hälso- och sjukvårdsnämndens största möjlighet att minska landstingets miljöpåverkan är genom påverkan på de vårdgivare som tecknar avtal med Stockholms läns landsting. Under 2016 fortsätter arbetet med kravställning och uppföljning gentemot vårdgivare utifrån det miljöpolitiska programmet "Miljöutmaning 2016". Krav på miljöcertifiering eller miljödiplomering ställs i alla avtal med vårdgivare. Miljödiplomeringen sker i ett verktyg som förvaltningen tillhandahåller och är ett alternativ för mindre vårdgivare. Ett arbete med att utveckla det webbaserade verktyget påbörjades 2015 och kommer att fortsätta 2016. Utöver dessa krav ställs mer specifika krav anpassade till miljöpåverkan inom olika vårdområden. Under 2016 kommer en översyn av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens styrning av vårdgivare utifrån Miljöutmaning 2016 att ske inför det kommande arbetet med det nya miljöpolitiska programmet. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet med framtagandet av det miljöpolitiska programmet som ska börja gälla 2017. Under året kommer även förberedelser för implementeringen att påbörjas. Det pågår även ett fortlöpande arbete med att minska miljörisker med läkemedel enligt Miljöutmaning 2016 framförallt via kunskapsstyrning. Det innebär fortsatt utveckling och uppdatering av miljöklassificerade läkemedel på Janusinfo 8. Genom att samla denna information i samma databas som övriga beslutstöd för läkemedel uppnås samordningsvinster. Efterfrågan på föreläsningar om läkemedels miljöpåverkan för förskrivare beräknas bestå, men kommer att ske i minskad omfattning under 2016. Önskemål om stöd till olika verksamheter för att ta fram miljömål för läkemedel beräknas öka under år 2016. Det nationella samarbetet med relevanta aktörer och landstingsnätverk fortgår, vilket innebär deltagande i olika samarbetsgrupper samt att följa och bidra till nationella utredningar. Det internationella samarbetet sker i samma omfattning som tidigare. Internt hälso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningen kommer även fortsätta att bedriva ett internt arbete för att minska miljöpåverkan från kontorsverksamheten i enlighet med Miljöutmaning 2016. Bland annat kommer ett arbete genomföras för att öka andelen tågresor i förhållande till flygresor på vissa utvalda sträckor, i enlighet med de mål som finns i det gemensamma certifierade miljöledningssystemet för förvaltningar och bolag inom landstinget. Implementering av det gemensamma miljöledningssystemet som påbörjades 2015 kommer att fortsätta 2016. 8 Stockholms läns landstings webbplats för obunden läkemedelinformation och beslutstöd till förskrivare Sida 49 4 SÄKRA PROCESSER 4.1 Jämlikhet och jämställdhet Under året kommer jämställdhetsarbetet i landstinget att drivas under ledning av en samverkansgrupp med representation från landstingets olika förvaltningar och bolag, inklusive Hälso-och sjukvårdsförvaltningen. Genomförandet av landstingets Handlingsplan 2014 till 2016 för jämställdhet, jämlikhet och mångfald i enlighet med CEMRdeklarationen skall genomföras och upp följas. En ny handlingsplan för 2017 till 2019 som skall tas fram under 2016. Arbetet med jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i avtal och uppföljning är fortsatt högt prioriterat. Samverkan och dialog med patienter i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor sker i mötet med patienten där alla skall bemötas och behandlas lika och alla former av diskriminering skall motverkas. Arbetet med att motverka ojämlik läkemedelsbehandling fortsätter under 2016. Under året utreds formerna för ett jämställdhetspris för att uppmärksamma verksamheter eller individer som gjort särskilda insatser för att främja jämställd och jämlik vård. Arbetet beräknas avrapporteras i oktober 2016, för etablering av sådant pris under 2017. Genom 1177 Vårdguiden ges information om den enskildes rättigheter och möjligheter i vården. Vårdgivare stärks bland annat genom att ges möjlighet att delta i den landstingsdrivna utbildningen i jämställd- och jämlikhetsfrågor. Stockholms läns landstings hbt-policy ska fortsätta att implementeras, bland annat genom hbt-diplomering av vårdgivare. 4.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Sverigefinnar, judar, romer, samer och tornedalingar är Sveriges erkända nationella minoriteter. Landstingsstyrelsens förvaltning har en samordnare för nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar i nära samarbete med samordnaren för att fortsätta utveckla relevant stöd och service till de fem minoritetsgrupperna i samråd med dem. Arbete pågår med att utveckla landstingets information på de fem minoritetsspråken. 1177 Vårdguiden och Ungdomsmottagningen på nätet (umo.se) publicerar texter om hälsa, vård och rättigheter i vården på tolv erkända varianter av de fem nationella minoriteternas språk. Språkrådets rekommendationer följs och texterna granskas i samråd med företrädare för minoriteterna. 1177 erbjuder också sjukvårdsrådgivning per telefon på finska. Sida 50 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgänglighetsarbete utgår från Mer än bara trösklar, Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning. Organisationen på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att driva tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning i förvaltad form är nu etablerad. Landstingsstyrelsens förvaltning samordnar under 2015 en revidering av Mer än bara trösklar som kommer att gälla 2016 till 2020. Övriga centrala förvaltningar medverkar, däribland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsnämndens utgångspunkt för utveckling av delaktighet för personer med funktionsnedsättning under 2016 är det kommande reviderade delaktighetsprogrammet. Arbetet inom hälso- och sjukvården bedöms ha kommit längst när det gäller fysisk tillgänglighet, genom till exempel genom de inspektioner och godkännande av lokaler för vårdverksamhet som genomförs hos vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård på landstingets uppdrag. Fokus för utveckling under 2016 kommer därför i första hand ligga på förbättringar av den kommunikativa tillgängligheten, där förbättringspotentialen bedöms vara störst. Som tidigare kommer arbetet både bedrivs internt, det vill säga riktat mot medarbetare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och externt vilket innebär att det är riktat mot av Stockholms läns landstings finansierade vårdgivare. Som del av förbättringsarbetet när det gäller kommunikativ tillgänglighet ska tillgängligheteten för personer med särskilda behov till befintliga e-tjänster ses över och anpassas. Vid nyutveckling ska dessa gruppers behov beaktas i än större utsträckning. Tekniksvaga patienter med kronisk sjukdom, där e-tjänster kan förenkla kontaktvägarna med vårdgivarna, ska få stöd att öka sin kunskap. Under 2016 kommer metoder utarbetas för att ställa utökade krav på vårdgivarna utifrån Mer än bara trösklar, med fokus på områdena kommunikativ tillgänglighet och bemötande. I ett begränsat test som omfattar några husläkarmottagningar kommer metodiken med team-baserad avtalsuppföljning att provas och bland annat beröra området om delaktighet för personer med funktionshinder. E-utbildningen Att undanröja hinder som baseras på Mer än bara trösklar finns idag tillgänglig för vårdgivarna på Vårdgivarguiden. Den visar hur ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheterna kan öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Både styrdokumentet Mer än bara trösklar och e-utbildningen behöver göras mer känd hos vårdgivarna. E-utbildningen kan inte tillhandahållas på landstingets interna webbplats för e-utbildningar, Lärtorget, utan måste tillhandahållas via Vårdgivarguiden för att även privata vårdgivare ska ha tillgång till utbildningen. Det medför att ingen statistik över genomförda utbildningar kan genereras. Uppföljning av att Sida 51 vårdgivare tagit del av informationen måste därför ske på annat sätt. Metodik för detta utarbetas under 2016 som tidigare nämnts. 4.4 Uppförandekod för leverantörer Varje år upphandlar landstinget produkter och tjänster för miljardbelopp. I vissa utvalda områden appliceras landstingets uppförandekod som ett kontraktsvillkor för leverantören att uppfylla. Uppförandekoden bygger på ILO:s (International Labour Organization) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning om arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Förutom centrala upphandling via SLL Upphandling använder vissa förvaltningar och bolag uppförandekoden för upphandling av varor och tjänster. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer från och med 2016 i upphandlingar av vårdtjänster i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) att som kontraktsvillkor inkludera krav i enlighet med uppförandekod för leverantörer. Sida 52 5 SOCIALT ANSVARSTAGANDE Varje nämnd och styrelse är, enligt Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting, ytterst ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska anta egna föreskrifter för säkerhet i enlighet med riktlinjer för intern kontroll. Förvaltningschef ansvarar för riskhanterings- och säkerhetsfrågor inom sitt ansvars-/verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att utveckla samordningen och uppföljningen av säkerhetsarbetet under 2015 för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt. Roller och ansvar ska beskrivas genom att en överordnad samordningsfunktion för säkerhetsarbetet inrättas. Uppdraget är att skapa en tydlig målbild inom de olika områden som berör förvaltningens verksamhetsområde. Några områden beskrivs närmare nedan. 5.1 Informationssäkerhet Målet för Stockholms läns landstings informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. Under 2016 kommer arbetet med att höja informationssäkerheten fortsätta inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bland annat ska kraven på hantering av känsliga informationstillgångar och följsamhet till informationssäkerhetskraven säkerställa rätt skyddsvärde på informationstillgångarna. Vidare ska införandet av ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) fortsätta. Införandet av LIS medför att arbetsprocesser och krav gällande informationssäkerhet tydliggörs och kommuniceras till all verksamhet. I samband med införandet kommer verksamheten att kunna ta eget informationssäkerhetsansvar för respektive informationstillgångar. För att höja kunskapsnivån ska alla anställda ha genomgått eller tagit del av eutbildningen i informationssäkerhet (DISA). Andelen anställda i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som genomgått utbildningen följs under 2016. I syfte att identifiera känsliga informationstillgångar och sätta rätt skyddsvärde fortsätter kartläggningen och klassificeringen av verksamhetens informationstillgångar. Uppföljning av följsamheten av informationssäkerhet kommer att utföras och följas upp via webbverktyget Compliance-portalen. Informationsförvaltning Landstingsfullmäktige fattade i budget för Stockholms läns landsting för 2016 beslut om att landstingets olika verksamheter under perioden 2016 till 2018 ska införa verksamhetsbaserad informationsredovisning, VIR, som ett led i arbetet med säkra processer för informationshantering. De nya principerna innebär att en redovisningsplan upprättas där den översta nivån representerar myndighetens verksamheter och den Sida 53 nedersta nivån är de arbetsprocesser som har identifierats. Under 2016 ska verksamheterna ha påbörjat en kartläggning av sina arbetsprocesser. 5.2 Katastrofmedicinsk beredskap Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ansvaret för den katastrofmedicinska beredskapen i Stockholms län. Uppdraget innebär att arbeta utifrån den lagstiftning som gäller i perspektiven före, under och efter en allvarlig händelse. Med en allvarlig händelse menas en händelse som är så omfattande och/eller svår att den behöver ledas på ett särskilt sätt. I katastrofmedicinska termer så innefattar det stor olycka, katastrof, extraordinär händelse eller krig. Hot om att dessa kommer inträffa kan också leda till att särskild sjukvårdsledning behövs. Lägsta nivån i beredskap är Normal läge med TiB, Tjänsteman i beredskap, i tjänst 24 timmar om dygnet 365 dagar om året för att kunna ta emot larm och larma vidare in i organisationen samt starta den regionala särskilda sjukvårdsledningens stab. TiB kan också initialt ta beslut om omställning av beredskapsläge och omfördelning och tilldelning av hälso- och sjukvårdens resurser i länet. Under 2016 kommer arbetet med att anpassa den katastrofmedicinska beredskapen till Framtidsplanen att fortsätta. Detta görs i före och under perspektiven. I under perspektivet så behöver TiBs roll utvecklas för att också kunna hantera de uppgifter som Krisberedskapsplanen tar upp och som beslutades i landstingsfullmäktige våren 2015. Dessutom planeras bland annat följande aktiviteter: • • • • • • Revidera Stockholms läns landstings katastrofmedicinska plan samt delta i arbetet med revidering av epidemiberedskapsplanen och andra aktuella planverk Planera inför, genomföra och följa upp att katastrofmedicinska utbildningar och övningar genomförs Samordna utbildning och kontroller av mätutrustning gällande RN för prehospitala vårdgivare Göra en översyn och ta fram förslag för förändring av den prehospitala ledningsorganisationen vid allvarlig händelse Utveckla ett nytt TiB-loggsystem alternativt upphandla ett befintligt system då nuvarande system kommer att läggas ner i samband med att FRAPP tas i bruk Inleda arbetet inför upphandling av skyddsutrustning för CBRNE (chemical, biological, radioactive, nuclear and explosive) 5.3 Praktisk och fysisk säkerhet på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgångar i form av personal, information, kunskap, kompetens, utrustning och lokaler ska skyddas mot identifierade risker och hot som kan orsaka skada. Skyddet ska också omfatta tillgångar som ägs av annan part. Inom förvaltningen ska det finnas styrdokument och metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom nedanstående områden: Sida 54 • • • • • • • • Brandskydd Skydd mot hot och våld Skydd mot intrång Skydd mot förlust av lös egendom Skydd mot störning/kontinuitet Skydd mot skada av farligt avfall/gods Säkra tjänsteresor och konferenser Säkerhet i externa, förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen behöver vidareutveckla krisberedskap, krisledning samt krisberedskapsplan för att hantera olika typer av kris-och katastrofsituationer som kan uppkomma inom den lokala förvaltningen. Under 2016 kommer arbetet inriktas på att slutföra anpassning av styrdokument, riktlinjer och rutiner inom området, implementera dessa i verksamheten samt införa en systematisk uppföljning och utvärdering av ansvarsområdet. Sida 55 6 VERKSAMHETENS EKONOMI 6.1 Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Slutlig budget 2016 bygger på landstingsfullmäktiges beslut i juni 2015 om budget för Stockholms läns landsting. I tabellen nedan redovisas intäkter och kostnader på övergripande nivå för 2016. Som jämförelse redovisas bokslut 2014 och budget för 2015. Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Förslag 2016 Förslag 2016 vs budget 2015 Förslag 2016 vs prognos 2015 49 489 51 735 51 735 53 684 3,8% 3,8% Övriga intäkter 1 205 1 073 1 465 1 599 49,0% 9,1% Summa intäkter 50 694 52 808 53 200 55 283 4,7% 3,9% -50 887 -52 808 -53 200 -55 283 4,7% 3,9% -193 0 0 0 Mkr Landstingsbidrag Summa Kostnader Resultat Landstingsbidraget för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår för 2016 enligt budgetbeslutet till 53 404 miljoner kronor. . Landstingsbidraget reduceras för budgetväxlingar med 318 miljoner kronor med landstingsstyrelsens förvaltning avseende dels 262 miljoner kronor för ST-läkare, dels 56 miljoner kronor för överföring av Kommunikationsavdelningen till landstingsstyrelsens förvaltning. Vidare utökas landstingsbidraget med 598 miljoner kronor till följd av att ersättningar till sjukhusen enligt omställningsavtalen för strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar samt OPS-avtal för NKS. Av ökningen avser 595 miljoner kronor budgetväxling med landstingsstyrelsen. Landstingsbidraget för 2016 uppgår därmed till 53 684 miljoner kronor. Rensat för budgetväxlingar ökar Hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag 2016 med 1 669 miljoner kronor eller 3,2 procent jämfört med budget 2015. Som jämförelse redovisas i diagrammet nedan faktiska kostnadsökningar i procent för perioden 2009 till 2014 och utrymme för kostnadsökningar åren 2015 till 2019. Sida 56 Hälso- och sjukvården - nettokostnadsutveckling åren 2009 - 2014 och utrymme för kostnadsökning 2015 - 2019 8,0% 7,0% 6,0% 5,1% 5,0% 4,1% 4,0% 3,0% 2,8% 3,3% 4,3% 3,7% 4,1% 3,2% 3,3% 3,3% 3,3% 2,0% 1,0% 0,0% Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Kostnadsökningen i bokslutet 2014 uppgick till 4,3 procent jämfört med 2013, vilket var något högre än ökningen under 2013. 2015 är utrymmet i budget för kostnadsökningar något lägre, 4,1 procent, vilket också är prognostiserad nivå. Budget 2016 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2015 på 3,2 procent. Budgeten förutsätter således en markant sänkning av kostnadsökningarna 2016 jämfört med faktisk utveckling de senaste åren. På övergripande nivå gäller kalkylen enligt tabellen nedan för disponering av det ekonomiska utrymmet i budget 2016 jämfört med budget 2015. Landstingsprisindex 2015, LPIK, prognos SKL augusti 2015 Befolkningsökning prognos (SCB nov 2014) Läkemedel i öppenvård 4 % (genomslag på total 0,4 %) Medicinsk utveckling, ökat vårdutbud, riktade satsningar Nödvändiga kostnadsreducerande åtgärder Sammanvägd total 2,7 % 1,7 % 0,4 % 1,0 % - 2,6 % 3,2 % Det ekonomiska utrymmet 2016 är cirka 1 procentenhet lägre än både budget och faktisk utveckling senare år. Detta innebär att de ekonomiska ramarna har ett mindre utrymme för ökat vårdutbud och riktade satsningar. Behovet av kostnadsreducerande åtgärder kan beräknas till cirka 2,6 procent för att klara en ekonomi i balans 2015. Notera att detta är en kalkyl på övergripande nivå för hälso- och sjukvårdsnämndens samlade kostnadsbild som inte kan appliceras direkt på uppräkningar för specifika Sida 57 vårdområden eller enskilda vårdavtal. Varje vårdområde måste betraktas utifrån sina specifika förutsättningar. Generellt har i budgetförslaget inte lagts in ökade kostnader för prisuppräkning av ersättningar inom vårdvalsområdena. Detta ska ses som dessa verksamheters del av nödvändiga kostnadsreducerande åtgärder. 6.1.1 Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt I tabellen nedan redovisas förslag till budget 2016 översiktligt med fördelning per verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Samtliga belopp i mkr Intäkter Landstingsbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 delår augusti Förslag 2016 Ändring % mot budget Ändring % mot prognos % % 49 489 51 735 51 735 53 684 3,8% 3,8% 1 205 1073 1 465 1599 49,0% 9,1% 50 694 52808 53 200 55 283 4,7% 3,9% -22 857 -23 830 -23 891 -25 103 5,3% 5,1% Kostnader Somatisk specialistvård Primärvård -8 850 -9 186 -9 202 -9 433 2,7% 2,5% Psykiatri -5 391 -5 607 -5 587 -5 763 2,8% 3,2% Äldresjukvård -2 633 -2 677 -2 767 -2 920 9,1% 5,5% Läkemedel -4 881 -4 837 -5 137 -5 365 10,9% 4,4% -910 -961 -959 -983 2,3% 2,5% -1 585 -1 629 -1 622 -1 685 3,4% 3,9% -477 -511 -501 -525 2,7% 4,8% -3 321 -3 563 -3 528 -3 498 -1,8% -0,8% 17 -8 -7 -9 12,5% 29,7% -50 887 -52808 -53 200 -55 283 4,7% 3,9% -193 0 0 0 Tandvård Hjälpmedel, inklusive näringsprep etc Habilitering Övrig sjukvård Avskrivningar och Finansnetto Summa kostnader Resultat Sammantaget ökar landstingsbidraget 2016 med 1 669 miljoner kronor (exklusive tekniska justeringar) eller 3,2 procent. Sida 58 Medelsbehovet för 2016 för respektive område har beräknats utifrån prisökningar, volymökningar med utgångspunkt från befolkningsökningar, medicinsk utveckling samt kostnadsökningar för beslutade eller kända förändringar i övrigt. Exempel på ökningar av landstingsbidraget för kostnader av det senare slaget, som också kan avse helårseffekter av förändringar 2015, är: • Tre nya bröstcentra • Eftervård neurokirurgi Södersjukhuset • Onkologi S:t Göran • Cancervård Skandionkliniken • Vårdval inom somatisk specialistvård, ökade volymer och anpassning till utfall • Ökade kostnader för ASiH, specialiserad palliativ slutenvård och ökade volymer inom geriatriken • Vårdval långvarig smärta • Psykosocial verksamhet • Rättspsykiatrisk vård vid Karsudden • Volymökningar inom allmänpsykiatrin • Förstärkningar inom hjälpmedelsverksamheten • Ökade resurser barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) • Förstärkningar inom habiliteringen • Ökat antal vårdplatser specialiserad rehabilitering • Ny framtida IT-plattform för prehospitala tjänster (FRAPP) • Nationell e-Hälsa och regionala invånartjänster (1177 Vårdguiden) Budgeten kommenteras vidare under respektive verksamhetsområde. Ytterligare redovisning av budgeten finns i bilaga 2, utökad kostnadsredovisning. Sida 59 6.2 Verksamhetstal I tabellen nedan redovisas förslag till budgeterade verksamhetstal för 2016. Verksamhetstal Bokslut Budget Prognos Förslag 2014 2015 2015 2016 Ändring % mot budget Antal besök/vtf Ändring % mot prognos Läkarbesök totalt 7 766 805 7 888 800 7 912 211 8 163 997 3,5 % 3% Övriga besök totalt 9 439 573 9 849 030 9 866 430 9 647 166 -2,0 % -2 % Vårdtillfällen totalt 315 955 326 225 319 371 339 104 3,9 % 6% Somatisk specialistvård 3 000 410 3 060 400 3 055 511 3 253 367 6,3 % 6% Övriga besök 886 574 877 430 877 430 919 126 4,8 % 5% Vårdtillfällen 249 487 257 480 251 851 269 284 4,6 % 7% Läkarbesök 4 335 525 4 387 800 4 424 500 4 462 230 1,7 % 1% Övriga besök, exklusive fysioterapeuter 5 361 343 5 521 700 5 585 600 5 465 040 -1,0 % -2 % Fysioterapi 1 920 881 2 150 000 2 110 000 1 950 000 -9,3 % -8 % 416 250 425 100 416 700 431 400 1,5 % 4% Övriga besök 1 259 778 1 288 100 1 281 600 1 302 000 1,1 % 2% Vårdtillfällen 33 208 33 445 33 220 33 220 -0,7 % 0% Läkarbesök 14 620 15 500 15 500 17 000 9,7 % 10 % Övriga besök 10 997 11 800 11 800 11 000 -6,8 % -7 % Vårdtillfällen 33 260 35 300 34 300 36 600 3,7 % 7% 23 010 24 800 24 800 24 500 -1,2 % -1 % 94 93 93 94 1,1 % 1% Läkarbesök Primärvård Psykiatri Läkarbesök Geriatrik, äldresjukvård Tandvård Nödvändig tandvård för vuxna Andelen barn och ungdomar som är listade hos vårdgivare Antalet läkarbesök under 2015 väntas bli högre än budgeterad nivå för 2015. Budgeten för 2016 anpassas därför mot utfall och innebär mot budget 2015 en ökning med drygt 3,5 procent. Jämfört med prognos för 2015 är ökningen 3 procent. Prognosen för antal utförda vårdtillfällen 2015 är högre än antalet utförda vårdtillfällen 2014, vilket innebär att prognosen för 2015 understiger budget för 2015 med cirka 2,5 procent. För 2016 förväntas antalet vårdtillfällen öka med 6 procent jämfört med prognos för 2015, och med cirka 3,9 procent jämfört med budget 2015. Sida 60 Somatisk specialistvård Läkarbesöken inom somatisk specialistvård har under 2015 minskat. Effekterna av införda vårdval innebär omfördelningar av besöksvolymerna från de privata specialisterna på nationella taxan till de nya vårdvalsområdena. Läkarbesöken hos privata specialister beräknas 2016 minska med 14 procent jämfört med budget 2015 samt vara något högre jämfört med prognos 2015. För övriga läkarbesök förväntas en ökning 10 procent jämfört budget 2015. Antalet vårdtillfällen förväntas öka med cirka 4,6 procent jämfört med budget 2015. Primärvård Ökningen av antalet husläkarbesök har inte varit lika kraftig 2015 som tidigare år. Besöksökningen förväntas fortsatta hålla en låg nivå men innebär ändå en ökning med 1,7 procent mot prognosen för 2015. Redovisningen i ovanstående tabell avser både fysioterapi inom vårdval primärvårdsrehabilitering, vårdval specialiserad fysioterapi och fysioterapeuter verksamma på den nationella taxan. Antalet besök hos fysioterapeuter inom vårdval primärvårdsrehabilitering har ökat med 6,9 procent till och med augusti 2015 jämfört med motsvarande period föregående år. Dock har inte antalet besök ökat lika kraftigt som ursprungligen förväntades för 2015. Årsprognosen för 2015 är 4,5 procent lägre än budget 2015. För budget 2016 innebär detta att budgeten för 2016 till förväntat utfall för 2015. Det innebär en sänkning mot budget 2015 motsvarande 80 000 besök för denna del. Psykiatri Antalet vårdplatser inom psykiatrin är oförändrat mellan åren. Antalet vårdtillfällen inom slutenvården under 2015 är i stort sett oförändrat jämfört med året innan, vilket innebär att utfallet för 2015 väntas bli något under budget. Budgeten för 2016 har anpassats mot det förväntade utfallet för 2015. Budgeten för läkarbesök har anpassats till beräknat utfall enligt prognos för 2015. Den största förändringen avser läkare på nationella taxan som minskar med 8 procent jämfört med budget 2015. Äldresjukvård Trots en något lägre prognos jämfört budget 2015 förväntas antalet vårdtillfällen fortsätta öka, budgeten har höjts med 7 procent jämfört prognos 2015. Budgeten för antalet vårddygn inom ASiH har ökats från 564 000 till 750 000 vilket följer den stora ökningen av antalet patienter som har noterats under 2015. Tandvård Budgeten 2016 för antalet behandlade inom nödvändig tandvård är anpassat till utfall 2015. För utökad redovisning av verksamhetstalen, se bilaga 3. Sida 61 6.3 Budget per verksamhetsområde 6.3.1 Budget somatisk specialistvård Budget 2016 för somatisk specialistvård har räknats upp med 4,7 procent jämfört med 2015, vilket motsvarar 1 430 miljoner kronor och ger en total ram på 27 754 miljoner kronor. Somatisk specialistvårds andel av budgeten är 45 procent. Somatisk specialistvård Mkr Intäkter Kostnader (specifikation) Akutsjukhusen Större privata enheter Privat specialistläkare inklusive medicinsk service Utomlänsvård Läkemedel i öppenvård Övrig akut- och asylsjukvård samt övrig köp vård Summa kostnader Resultat Bokslut 2014 Budget 2015 Förslag 2016 Ändring % mot budget 25 266 26 493 28 352 7% -18 852 -19 561 -20 896 7% -2 103 -2 177 -2 312 6% -1 051 -1 093 -959 -12% -685 -745 -740 -1% -2 766 -2 663 -3 250 22% -166 -254 -195 -23% -25 623 -26 493 -28 352 7% -357 0 0 Omställningsavtalen med akutsjukhusen Somatisk specialistvårds del i budget 2016 för omställningsavtalen uppgår till 18 600 miljoner kronor. Av dessa finansieras cirka 300 miljoner kronor av sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje. Omställningsavtalen är exklusive Norrtälje sjukhus. För Norrtälje sjukhus har 40 miljoner kronor avsatts i budget 2016. Budgeten följer beräkningarna för omställningsavtalen, små variationer kan uppstå i avtalsarbetets slutskede. I omställningsavtalen ingår, förutom tidigare huvudavtal, större delen av de uppdrag som tidigare låg i sidoavtal. I omställningsavtalen ingår ersättningar 2016 för strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar med 2 miljoner till Södertälje sjukhus, 0,7 miljoner kronor till Danderyds sjukhus och 595 miljoner kronor till Karolinska Universitetssjukhuset. I ersättningen till Karolinska Universitetssjukhuset ingår kostnader för OPS-avtalet. Nedan redovisas förändringar och kostnader utöver uppräkning om 2,5 procent, med anledning av omställningsavtalen. Kostnaderna uppstår inte alltid inom ramen för själva omställningsavtalen utan som en konsekvens av dessa. Dessa kostnader budgeteras under Övrigt, akutsjukvård nedan. Sida 62 Mkr 37,0 32,5 57,0 40,0 40,0 60,0 21,0 287,5 Bröstcentra Utflytt särskild vård från Karolinska Utflytt öppen vård Utflytt sluten vård, från SÖS Anpassning till produktion 2015, på DS Cancervård Volymökning Summa S:t Görans akutsjukhus Budgeten för S:t Görans akutsjukhus har ökats i enlighet med gällande avtal samt en mindre volymökning över avtalsnivån 2015. Dessutom har reserverats medel för de nya uppdrag om Bröstcentra och onkologisk verksamhet som planeras vid sjukhuset, se ovan. Budgeterade förändringar ryms inom den gräns upphandlingen sätter. Sidoavtal med akutsjukhusen Budgeten för sidoavtalen med akutsjukhusen 2016 omfattar 192 miljoner kronor där avtal om behandling med intravitreala läkemedel på Södersjukhuset och S:t Eriks Ögonsjukhus utgör den största delen, cirka 177 miljoner kronor. De flesta sidoavtalen ökar med 1,7 procent. För avtalen avseende intravitreala läkemedel har budgeterats för ökningar med 18 procent för Södersjukhuset och med 30 procent för S:t Eriks ögonsjukhus i jämförelse med prognosen för 2015. Budgeten fördelas per sjukhus enligt nedan. Sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset Södertälje St Eriks sjukhus Summa Mkr 2,5 4,3 50,3 5,4 130,0 192,5 Vårdval förlossning Budgeten för 2016 ökar med cirka 28 miljoner kronor, 2,6 procent, jämfört med budget 2015. Totalt inom vårdval förlossning är prognosen för 2015 i nivå med budget. Budgeten uppgår 2016 till 1 111 miljoner kronor. Budgeten 2016 för vårdval förlossning vid akutsjukhusen har minskats med cirka 18 miljoner kronor. Budgeten för de två privata förlossningsvårdgivarna inom Stockholms läns landsting, BB Stockholm och BB Sophia, har ökats med 42 miljoner kronor. Vårdval höft- och knäledsoperationer Budgeten för vårdval höft- och knäledsoperationer har anpassats till prognos över utfall 2015 samt befolkningsökning 2016. Budgeten för 2016 uppgår till 152 miljoner kronor. Sida 63 Övriga vårdval Utgångspunkten för budget 2016 för nedanstående vårdvalsområden är i samtliga fall en anpassning till förväntat utfall för 2015. Budgeten har följaktligen ökat för de vårdval där prognosen pekar mot att fler besök och vårdtillfällen kommer konsumeras under 2015 än ursprungligen förväntat. Det gäller till exempel för vårdval hud, neurologi, ögon och öron-näs- och hals. Inom de områden där prognosen pekar mot att färre besök och vårdtillfällen kommer konsumeras under 2015 än ursprungligen förväntat har budgeten för 2016 reducerats. Det gäller till exempel för vårdvalval gynekologi, ryggkirurgi och allergologi. För samtliga områden har därefter hänsyn tagits till förväntad befolkningsökning om 1,7 procent, som kan förväntas leda till motsvarande ökning av vårdkonsumtionen. Förväntad vårdkonsumtion för 2016 inom vårdvalen har sedan kostnadsberäknats i enlighet med de sänkta prisnivåer som beslutades under 2015. Hud Neurologi Ögon ÖNH Ortopedi/handkirurgi Urologi Allergologi Gynekologi Ryggkirurgi Summa Mkr 19,0 18,0 17,0 14,0 12,0 0,2 0,2 0,1 -5,0 76,0 För eventuellt införande av nya vårdvalsområden, till exempel allmänkirurgi och internmedicin där arbete påbörjats, finns ingen budget fastlagd. Finansiering kan delvis ske genom omfördelning från privata specialister på nationella taxan eller med vårdavtal. Under övrigt nedan har 57 miljoner kronor budgeterats för utflytt av vård från akutsjukhusen och delar av detta kommer att röra vårdvalsområden. Någon omfördelning från akutsjukhusen utöver det som är beaktat i omställningsavtalen görs ej. Privata vårdgivare med vårdavtal, exklusive privata specialister Budgeten för avtal med privata vårdgivare med vårdavtal exklusive privata specialister uppgår 2016 till 496 miljoner kronor, vilket inkluderar kompletterande beställningar om cirka 50 miljoner kronor för att klara vårdbehoven 2015. Privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal Budgeten för privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal har anpassats till prognos 2015 och uppgår 2016 till 491 miljoner kronor. För löne- och prisökningar har avsatts 11 miljoner kronor och för volymökningar 9 miljoner kronor. Medicinsk service Budgeten för medicinsk service har anpassats till prognos över utfall 2015 samt befolkningsökning 2016. Budgeten för 2016 uppgår till 468 miljoner kronor. Sida 64 Utomlänsvård I budgeten för utomlänsvård ingår kostnaderna för riksavtalet och avtalet med Lunds Universitetssjukhus om barnhjärtcentrum. Budgeten för 2016 minskar till prognostiserat utfall för 2015 och uppgår till cirka 740 miljoner kronor. I budgeten ingår uppräkning för pris- och volymökningar 2016 som summerar till cirka 30 miljoner kronor. Läkemedel Läkemedelsbudgeten har ökat med 587 miljoner kronor. Ökningen avser främst de ökade kostnaderna för Hepatit-C läkemedel under 2014 och 2015. Större delen av ökningen finanseras med vidareförmedlade statsbidrag men även omfördelningar inom Hälso- och sjukvårdsnämndens totala budget och ytterligare 100 mkr av landstingsbidraget. Budgeten för 2016 uppgår till 3 250 miljoner kronor. Övrigt, akutsjukvård Budgeten för övrig akutsjukvård uppgår till cirka 205 miljoner kronor varav 127 miljoner kronor avser kostnader för asylsjukvård. I budgeten ingår kostnader för till exempel utflyttning av vård från akutsjukhus inklusive nya uppdrag avseende reumatologi och cancerrehabilitering, behandlingshjälpmedel, utlandsvård, ökningar inom cancervård och den nya Skandionkliniken för avancerad cancervård i Uppsala. Här ingår också omställningskostnader om 36 miljoner kronor samt helårseffekter om cirka 20 miljoner kronor av besparingar inom vårdvalsområdena 2015. Budgeten under övrigt omfattar totalt kostnader utöver asylsjukvård om cirka 340 miljoner kronor. För att balansera budgeten ingår också en opreciserad besparing om cirka 270 miljoner kronor. Sida 65 6.3.2 Budget primärvård Budgeten för primärvård 2016 ökar med 228 miljoner kronor, eller 2,2 procent jämfört med 2015. Detta ger en total ram på 10 595 miljoner kronor. Budgeten förutsätter att medel för rehabiliteringsgarantin motsvarande 145 miljoner kronor tas i anspråk. I ramen har hänsyn tagits till beräknade kostnader 2015, befolkningsutveckling samt förväntad besöksutveckling. Budgeten har förstärkts främst för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM), vårdval långvarig smärta och psykosociala insatser. I budgeten har medräknats effekter av beslutat besparingsbeting på 93 miljoner kronor. I budgeten har även beaktats effekter av överföringen av hemsjukvård till kommunerna enligt LSS med totalt 78,7 miljoner kronor. Budgeten för läkemedel inom primärvården ökar totalt med 27 miljoner kronor. Budgetförändringen inkluderar dels en ökning av budgeten med 42 miljoner kronor på grund av införande av fria läkemedel för barn, och dels en sänkning av budgeten med 15 miljoner kronor på grund av anpassning och omfördelning av budgeten mellan de olika vårdgrenarna. Primärvård Mkr Intäkter Kostnader (specifikation) Mkr Husläkarverksamhet Jour/Närakut verksamhet Hemsjukvård Psykosociala insatser Läkarinsatser i Säbo MVC BVC BUMM Primärvårdsrehab exklusive privata sjukgymnaster Riksavtal/utomlänsavtal Privata specialistläkare inklusive barnläkare Arv Privata sjukgymnaster Asylsjukvård Läkemedel i öppenvård Övrig verksamhet 9 Summa kostnader Resultat 9 Bokslut Budget Förslag 2014 2015 2016 9 995 10 367 10 595 2,2% -4 099 -300 -579 -172 -172 -413 -469 -201 -4 170 -306 -604 -180 -169 -430 -510 -261 -4 277 -252 -597 -252 -168 -441 -524 -290 2,6% -17,7% -1,1% 39,9% -0,6% 2,5% 2,8% 11,0% -652 -134 -681 -128 -645 -138 -5,3% 7,5% -168 -611 -47 -186 -619 -67 -140 -648 -52 -24,4% 4,7% -22,6% -1 103 -1 181 -1 162 -1,6% -836 -874 -1 008 15,4% -9 953 -10 367 -10 595 2,2% 42 0 0 Barnläkarmottagningar, kvälls- och nattpatrull, logopeder, fotsjukvård Sida 66 Ändring % mot budget Husläkarverksamhet Budgeten ökar med 2,6 procent jämfört med budget 2015. Antalet husläkarbesök 2015 beräknas öka med 1,8 procent. Husläkarmottagningarnas ersättningsmodell ska vidareutvecklas för att i större utsträckning ge vård och kontinuitet till vårdtunga patientgrupper. Den nya ersättningsmodellen kommer att införas stegvis, med början från den 1 januari 2016. Modellen innebär att en större andel av ersättningen läggs på listning och att besöksersättningen sänks, framförallt för läkarbesök. Psykosocial verksamhet inklusive tilläggsavtal för barn och unga med psykisk ohälsa Utbyggnaden av de psykosociala teamen har fortsatt under 2015. Budgeten för 2016 har förstärkts med 43,6 procent jämfört med budget 2015. Husläkarverksamheten har i uppdrag att utveckla omhändertagandet av resurskrävande patienter med fokus på patienter med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de större diagnosgrupperna. I takt med att husläkarmottagningarna blir bättre på att diagnosera och uppmärksamma denna patientgrupp ökar besöken. Besöksökningen beräknas vara hög även kommande år. Under 2015 prognostiseras en ökning med 22 procent. För 2016 budgeteras för en ökning med ytterligare 20 procent. Tilläggsavtalet för barn och unga med psykisk ohälsa infördes under 2014. Antalet mottagningar med tilläggsavtal ökar kontinuerligt. Kostnaden för 2015 prognosticeras till 14 miljoner kronor. För 2016 har 18,2 miljoner kronor avsatts. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter, helger Budgeten har sänkts med totalt 1,1 procent jämfört med budget 2015. Budgeten har sänkts med 63,2 miljoner kronor beroende på att kommunerna tar över besök i LSSboenden från 1 oktober 2015. Tilläggsersättningen höjs för hembesök av sjuksköterska och undersköterska i den nya ersättningsmodellen. Närakuter, jourläkarbil och lättakut Den totala budgeten har sänkts med 18 procent jämfört med budget 2015. Det beror på att lättakuten i Danderyd upphörde den första september 2015 och att besöksersättnigen har sänkts till följd av den nya ersättningsmodellen inom husläkaruppdraget. För jourläkarbilen och de fem närakuter som har direktupphandlats eller upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) har prisuppräkning gjorts i enlighet med avtalen. Den budgeterade kostnaden 2016 för jourläkarbilen är 32,6 miljoner kronor och för upphandlade närakuter 163,0 miljoner kronor. Avvecklingen av lättakuten i Danderyds innebär en besparing med 25 miljoner kronor. I uppdraget för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård ingår att bedriva närakuter. Besöksersättnigen har sänkts till följd av den nya ersättningsmodellen inom husläkaruppdraget. Sida 67 Barnmorskemottagningar/MVC Budgeten har förstärkts med 2,6 procent jämfört med budget 2015. Kostnaderna för de obstetriska ultraljuden ökar och budgeten har utökats med 4 miljoner kronor. Barnmorskemottagningarnas uppdrag har utökats med att utföra så kallade Igra-tester på kvinnor som kommer från områden där tuberkulos är vanligt, budgeten har förstärkt med 2,6 miljoner kronor av detta skäl. BVC Budgeten har förstärkts med 2,8 procent jämfört med 2015. Brist på barnvaccin beräknas medföra extra besök för vaccinering av barn när vaccinen åter finns i lager, och 20 miljoner kronor har avsatts för besöksökningar samt informationsinsatser. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Budgeten har förstärkts med 11,1 procent. Den fortsatta utflyttningen av den öppna barnsjukvården från akutsjukhusen till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) fortsätter. Flera nya mottagningar har och kommer att starta och kostnaderna beräknas öka ytterligare 2016. Primärvårdsrehabilitering Budgeten har sänkts med 5,3 procent. Ett nytt förfrågningsunderlag trädde i kraft i juni 2015 som bland annat innebar sänkta ersättningar för omfattande och avslutade utredningar samt att kiropraktorerna inte längre får remittera till röntgen. Budgeten har reducerats med 6 miljoner kronor för detta. Budgeten har sänkts med 45 miljoner kronor på grund av beslutade besparingar. Vårdgivare som inte uppfyller avtalets minimikrav på 1 900 patienter per år ska sägas upp om de inte inkommer med en handlingsplan som bedöms skälig. Patientavgifterna för fysioterapeuter, kiropraktorer, arbetsterapeuter, dietister och naprapater har höjts från 100 kronor till 200 kronor. Effekten av detta förväntas dock bli låg då ett stort antal av patienterna har frikort. Budgeten har sänkts med 6,1 miljoner kronor på grund av överföringen av LSS till kommunerna. Privata specialistläkare på nationella taxan inkl barnläkare Budgeten har sänkts totalt med 25 procent. Antalet läkare och därmed besök hos privata specialister inom allmänmedicin fortsätter att minska. Budgeten för privata barnläkare har sänkts kraftigt då flera istället gått över i vårdval BUMM. Fysioterapi på nationella taxan och vårdval specialiserad fysioterapi Budgeten har totalt ökat med 4,7 procent. Budgeten för fysioterapeuter verksamma på den nationella taxan har sänkts på grund av att produktionen minskar då det inte tillkommer några nya etableringar. Därtill har flera vårdavtal med fysioterapeuter avslutats. Sida 68 Budgeten för vårdval specialiserad fysioterapi har höjts då fler fysioterapeuter har uppnått kompetens för att godkännas för verksamhet inom vårdvalet. Detta har resulterat i besöks- och kostnadsökningar, eftersom fler nya vårdgivare etablerats. Besöksersättningen sänktes med 5 procent från och med den 1 juni 2015 vilket innebär en besparing på 5,5 miljoner kronor inom vårdval specialiserad fysioterapi. Patientavgifterna för fysioterapeuter har höjts från 100 kronor till 200 kronor. Effekten av detta förväntas dock bli låg då ett stort antal av patienterna har frikort. Logopedi Budgeten har ökats med 3,3 procent jämfört med budget 2015 vilket innebär en sänkning i förhållande till prognosen för 2015. Sänkningen är en del i beslutade besparingar och avser lägre ersättningsnivåer med 5 procent, totalt 8 miljoner kronor. Övrigt Ungdomsmottagningar och STI (Sexually Transmitted Infections) Budgeten har förstärkts med 5,3 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för preventivmedel och provtagningar. Hörselrehabilitering Ersättningen sänktes med 5 procent i juni 2015 som en del i besparingsbetinget och budgeten har anpassats till detta. Vårdval långvarig smärta Budgeten har utökats med 45 miljoner kronor till 103,4 miljoner kronor. Vårdval för långvarig smärta startade hösten 2014. Kostnaderna när verksamheten är fullt utbyggd beräknas till cirka 150 miljoner kronor. Verksamheten finansieras till hälften med medel från rehabiliteringsgarantin. Sida 69 6.3.3 Budget psykiatrisk vård Budgeten 2016 för psykiatri ökar med 2,4 procent jämfört med 2015, vilket motsvarar 142 miljoner kronor och ger en total ram på 6 149 miljoner kronor. Psykiatri Mkr Intäkter Kostnader (specifikation) Basåtagande allmän psykiatri Beroendevård BUP Rättspsykiatri Ätstörningsvård Riksavtal/ utomlänsvård Privata specialistläkare Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Bokslut Budget Förslag Ändring % mot budget 2014 2015 2016 5 671 6 007 6 149 2,4% -2 847 -738 -785 -542 -171 -2 939 -791 -849 -561 -181 -3 058 -796 -850 -590 -186 4,0% 0,7% 0,1% 5,2% 3,2% -51 -95 -24 -336 -139 -5 727 -56 -56 -105 -36 -400 -88 -6 007 0 -58 -92 -36 -385 -96 -6 149 0 3,7% -11,7% -1,9% -3,8% 8,8% 2,4% Allmänpsykiatri Budgeten har förstärkts med 4 procent. För 2016 budgeteras volymökningar inom öppenvården på totalt 40 miljoner, motsvarande drygt 30 000 besök. Ökningen avser två mottagningar för unga vuxna 18-25 år som startar i augusti 2016 och helårseffekt av en mottagning i Haninge för unga vuxna som startar 2015. Vidare ökar besöken inom området ångest och depression med cirka 3 000 besök. Den extra ersättningen för utbildning av specialistsjuksköterskor kvarstår även 2016 och uppgår till 5 miljoner kronor och omfattar 50 påbörjade/avslutade utbildningar. Barn- och ungdomspsykiatri Budgeten är i princip i nivå med föregående år men 6 miljoner kronor har tidigare finansierats med projektmedel för att täcka kostnaden för en insats med kognitivt stöd. Detta finansieras nu inom landstingsbidraget. I övrigt har budgeten anpassats till avtalsnivån med tillägg för pris- och befolkningsökning. Beroendevård Avtalen 2015 slöts på en lägre nivå än budgeterat. Budgeten för 2016 har anpassats till avtalad nivå med tillägg för pris- och befolkningsökning. Projektet för sprututbytesprogrammet utvärderas under 2016 och beslut ska fattas om eventuell fortsättning/ permanentning. En omorganisation som genomfördes 2015 förväntas resultera i en bättre anpassad öppenvårdverksamhet för de unga patienter som har tyngre problematik med psykia- Sida 70 trisk samsjuklighet och större behov av psykologisk utredning och behandling. Det sker inom befintlig avtalsram. Rättspsykiatri Mot bakgrund av strukturen och omfattningen av den rättspsykiatriska vården och den psykiatriska tvångsvården i Stockholms läns landsting finns ett fortsatt behov av den vård som erbjuds av Regionsjukhuset Karsudden. Genom en avtalsförlängning på tre år erhålls stabilare förutsättningar för vården. Till följd av ny- och ombyggnad av Karsuddens sjukhus ökar vårddygnspriset, vilket innebär en ökad kostnad på totalt 12 miljoner kronor. Ätstörningsvård Budgeten har utökats för befolkningsutveckling och priser. Privata specialister Budgeten sänks med 12 miljoner kronor främst beroende på minskad produktion på grund av pensionsavgångar. Sida 71 6.3.4 Budget hälso- och sjukvård för äldre Budgeten 2016 för äldresjukvården ökar med 8,8 procent jämfört med 2015, vilket motsvarar 241 miljoner kronor och ger en total ram på 2 973 miljoner kronor. Geriatrik och äldresjukvård Mkr Intäkter Kostnader (specifikation) Geriatrik Specialiserad palliativ vård ASiH Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Bokslut Budget Förslag Ändring % mot budget 2014 2015 2016 2 572 2 732 2 973 8,8% -1 633 -226 -1 689 -226 -1 820 -268 7,8% 18,5% -751 -74 -22 -2 707 -743 -55 -19 -2 732 -828 -54 -04 -2 973 11,4% -2,3% -78,4% 8,8% -134 0 0 Geriatrisk vård Budgeten för geriatriska vården ökar med 6,6 procent. Prisjustering är beräknat enligt avtalade villkor och hänsyn har tagits till volymökningar med anledning av befolkningsutveckling. Utöver detta har budgeten förstärkts med 65 miljoner kronor för utökningar av vårdplatser i enligt med planen för utflyttning av vård från akutsjukhusen. Den sammanlagda budgeten uppgår till 1 820 miljoner kronor vilket är en ökning med 112 miljoner kronor. Utökningar med nya vårdplatser beräknas ske vid Dalen- och Handengeriatriken. En förtätning av befintliga vårdplatser sker vid Nackageriatriken. Jakobsbergsgeriatrikens nyöppnade vårdplatser under hösten 2015 får helårseffekt på budgeten under 2016. Vid Stockholms sjukhem öppnas 42 nya geriatriska vårdplatser under första kvartalet 2016. Sammantaget beräknas en utökning med omkring 55 nya vårdplatser under året, vilka beräknas möjliggöra 1 800 nya vårdtillfällen. För 2016 förväntas antalet vårdtillfällen uppgå till 2016 33 300 vårdtillfällen, och ska motsvara utbyggnaden av den geriatriska vården enligt plan. ASiH Budgeten för 2016 har förstärkts med 11,4 procent vilket motsvarar 85 miljoner kronor i förhållande till budget 2015 och uppgår till 827 miljoner kronor. ASiH-verksamheten fortsätter att öka kraftigt efter införandet av vårdval. Antalet inskrivna patienter ligger i augusti 2015 på cirka 1 800 per dag i hela länet och budgeten är beräknad på att antalet patienter ska ligga på 2 000 per dag vid början av 2016 och sedan öka med 10 patienter per månad. När vårdvalet startades låg antalet inskrivna per dag på 1200 patienter. Antalet inskrivna patienter har ökat med cirka 300 patienter per år. En patient inskriven under ett helt kalenderår beräknas kosta cirka 450 000 kronor och kostnaderna ökar då med 135 miljoner kronor. Sida 72 En utvärdering av den avancerade sjukvården i hemmet har gjorts. I uppdraget ingick att komma med förslag på åtgärder för att skapa bättre kostnadskontroll för ASiH. Åtgärderna innebär att ersättningen per dygn sänks med 15 procent. Specialiserad palliativ slutenvård Budgeten för Specialiserad palliativ slutenvård har utökats med 18,1 procent vilket motsvarar 41 miljoner kronor. Budgeten har utökats då antalet platser ökat med 15 stycken till totalt 188 vårdplatser. Ersättningen per dygn har höjts med 15 procent från 3 900 kronor till 4 485 kronor. Orsaken till denna höjning är att det i utvärderingen av den avancerade hemsjukvården framkom att den specialiserade palliativa sjukvården har varit underersatt. Sida 73 6.3.5 Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budgetramen för övrig hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet ökar med 1,8 procent eller 110 miljoner kronor jämfört med budget 2015 och uppgår nu till 6 230 miljoner kronor totalt. Budgeten innehåller ökningar inom hjälpmedel, specialiserad rehabilitering, ambulanssjukvård, sjukresor och habilitering. Övrig sjukvård och övrig verksamhet Mkr Intäkter Kostnader (specifikation) Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård Sjukresor Ambulanssjukvård Läkemedel i öppenvård Hjälpmedel, näringspreparat, förband och inkontinensartiklar Habilitering Asylsjukvård Övrig verksamhet 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Finansiella poster o avskrivningar Summa kostnader Resultat Bokslut Budget Förslag Ändring % 2014 2015 2016 mot budget 6 275 6 120 6 230 1,8% -302 -658 -240 -600 -316 -702 -247 -537 -337 -722 -260 -514 6,8% 2,9% 5,2% -4,4% -1 585 -477 -20 -1 407 -697 17 -5 968 308 -1 629 -511 -23 -1 396 -752 -8 -6 120 0 -1 685 -525 -30 -1 489 -660 -9 -6 230 0 3,4% 2,7% 28,9% 6,7% -12,3% 18,8% 1,8% Specialiserad rehabilitering Budgeten för specialiserad rehabilitering höjs från 316 miljoner kronor 2015 till 337 miljoner kronor 2016 vilket motsvarar 6,8 procent. Bakgrunden är att antalet vårdplatser för specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus ska utökas i enlighet med vårdutbudskartan i syfte att flytta ut vårdplatser från akutsjukhusen. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvårdens budgetram ökar med 13 miljoner kronor, motsvarande 5,2 procent jämfört med budget 2015. Uppräkningen utgörs i huvudsak av prisjusteringar enligt avtal. Sjukresor Budgeten för sjukresor ökar med 20 miljoner kronor i förhållande till budget 2015. Jämfört med budgeten för 2015 har budgetramen för sjukresor höjts med cirka 3 procent, varav cirka 2 procent hänförs till ökade priser medan resten utgör anpassning till ökat antal resor. 10 Språktolkverksamhet, vårdgaranti, hemsjukvårdsbidrag, sjukvårdsrådgivning,, Vårdguiden, konsulter, IT-utveckling med mera. Sida 74 Arbete pågår tillsammans med Trafikförvaltningen att fördela ut kostnadsansvar på vårdgivare i enlighet med uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att uppnå god kostnadskontroll av verksamheten. Kostnader för sjukresor belastar Hälsooch sjukvårdsnämndens budget i sin helhet. Vårdgarantier Fler och fler vårdvalsavtal tecknas och det har fått stor genomslagskraft på utnyttjande av vårdgarantier via Vårdgarantikansliet. Kostnader för vårdgarantier har haft en kontinuerlig nedåtgående trend sedan några år tillbaka. Budgeten 2016 sänks i linje med detta med 20 miljoner kronor jämfört med budget 2015. Hjälpmedel inklusive förbrukningshjälpmedel (inkontinensartiklar med mera) Budgeten totalt för hjälpmedelsområdet ökar med 56 miljoner kronor eller 3,4 procent. Hjälpmedelscentralsverksamhet Budgeten för hjälpmedelscentralsverksamheterna höjs med 40 miljoner kronor med hänsyn till indexhöjning reglerad i avtal med leverantörerna, beräknade volymökningar på cirka 1,7 procent samt en ökad kostnad för kontinuerliga glukosmätare (CGM) som tidigare förskrivits som individuella vårdärenden genom enskilda bedömningar men som sedan maj 2015 förskrivs enligt vanlig förskrivningsprocess. Budgeten för MAH (Medicinskteknisk Apparatur i Hemmet) ligger i nivå med föregående år beroende på oförändrade priser. Förbrukningshjälpmedel Den 1 juni 2016 sänks priserna inom förbrukningshjälpmedel med 23 procent enligt nytt avtal. Detta innebär att budgeten sänks med 36 miljoner kronor eller 8,6 procent jämfört med 2015. Övriga hjälpmedel - Hörselhjälpmedel Hanteringen av hörselhjälpmedel överförs till SLSO under första kvartalet 2016. Volymerna av hjälpmedel via det fria valet har ökat. Kostnaden för hörselhjälpmedel inom Fritt Val av hjälpmedel beräknas öka med 10 procent, vilket motsvarar 14 miljoner kronor. - Glasögonbidrag Kostnaden för glasögonbidrag beräknas under 2016 bli 26 miljoner kronor, då åldersgruppen som erhåller bidraget kommer utökas. Ökade intäkter för hjälpmedel 2016 I enlighet med sparbetinget budgeteras 15 miljoner kronor i ökade intäkter för nya/höjda patientavgifter under 2016. 7,1 miljoner kronor överförs till kommunerna för kostnader för hjälpmedel i boende i daglig verksamhet enligt LSS. Sida 75 Habilitering Det är ett fortsatt stort inflöde av barn och vuxna personer med diagnosen inom autismspektrum och/eller ADHD. Därför behöver tillgången öka till olika insatser inom habiliteringen som behandling, råd, stöd och kunskapsöverföring till barn och vuxna med autismspektrumsyndrom (ASD) och/eller ADHD samt stöd till deras närstående. Nya medel tillförs för att säkra att insatserna utgår från målgruppens behov och att de blir likvärdiga för den enskilde oavsett ålder och var i länet man bor. Det innebär bland annat att Habilitering & Hälsa kommer att erbjuda skolbarn 7 till 9 år med ASD utan utvecklingsstörning möjlighet att få individuella insatser efter behov. Under 2016 och 2017 utökas insatsen så att även övriga skolbarn med ASD, utan utvecklingsstörning, får tillgång till individuella insatser. Reserv Ofördelade reserver uppgår till netto 18,8 miljoner kronor varav den ofördelade reserven uppgår till 71,8 miljoner kronor och ofördelad besparingsbeting för förvaltningens administration uppgår till 53 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Budget för 2016 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen minskas med 92 miljoner kronor eller 12,3 procent, jämfört med budget 2015. Den viktigaste orsaken är att en budgetväxling med 56,4 miljoner kronor skett mot landstingsstyrelsens förvaltning, till följd ändrat ansvar för Kommunikationsavdelningen. Därutöver uppvisar delar av förvaltningen minskade personalkostnader. Språktolk Budget för språktolkkostnader som skall täcka främst länets närsjukvård har utöver pris- och volymuppräkning på 2,7 procent, utökats med 10 miljoner kronor. Budget 2016 uppgår till 88,3 miljoner kronor, vilket är en total utökning med 12,3 miljoner kronor. En utökning av antalet tolktillfällen beräknas fortsätta även under nästkommande år som en följd av de kraftigt pågående flyktingsströmmarna. Sida 76 6.3.6 Budget tandvård Budgetramen för 2016 för tandvård ökar med 2,3 procent jämfört med 2015, vilket motsvarar 22 miljoner kronor och ger en total kostnadsram på 983 miljoner kronor. Tandvård Bokslut Budget Förslag 2014 2015 2016 Ändring % mot budget Mkr Intäkter Kostnader (specifikation) Tandvård för barn och ungdomar Tandvård för vuxna Asylsjukvård Övrigt Summa kostnader Resultat Tandvård 914 961 983 2,3% -597 -275 -10 -27 -910 4 -614 -303 -16 -28 -961 0 -640 -298 -14 -32 -983 0 4,2% -1,6% -15,5% 13,4% 2,3% Inom barn- och ungdomstandvård ökar budget med 4,2 procent och inom vuxentandvården minskar budget med 1,6 procent. Landstingets ansvar för nödvändig tandvård omfattar vissa äldre och funktionshindrade. Ersättningen för vården har baserats på Folktandvårdens tandvårdstaxa med ett tillägg på 25 procent. Mot bakgrund av att vården under senare år i hög utsträckning övergått till att utföras av mobila team i patienternas boenden har påslaget minskats med 5 procent från och med den 1 april 2015. För 2016 bedöms besparingen uppgå till knappt 11 miljoner. Tandvård som utförs som ett led i en sjukdomsbehandling har också ersatts med Folktandvårdens taxa men med ett tillägg på 3 procent. Tillägget bedömdes kunna tas bort då taxan räknats upp med i genomsnitt 2,5 procent per år under en lång följd av år. För 2016 bedöms besparingen uppgå till drygt 1,5 miljoner kronor. Sida 77 6.3.7 Budget läkemedel i öppenvård Läkemedel Mkr Intäkter Kostnader för läkemedel i öppen vård Resultat läkemedel Bokslut Budget Prognos Förslag 2014 2015 2015 2016 4 742 -4 881 4 837 -4 837 4 837 -5 137 5 365 -5 365 -139 0 -300 0 Observera att intäkter och kostnader för läkemedel ingår i ekonomitabellerna för de olika verksamhetsområdena. Ovanstående tabell är endast en specifikation av läkemedel och kan inte summeras med tabeller för verksamhetsområdena I budget för 2016 föreslås 5 365 miljoner kronor avsättas för läkemedel. Det är en ökning mot ramen för 2015 med 528 miljoner kronor eller 10,9 procent. Det är en ökning mot prognostiserad kostnad 2015 med 228 miljoner kronor eller 4,4 procent. Prognostiserat underskott 2015 beräknas kunna finansieras genom vidareförmedlade statsbidrag avseende läkemedel för Hepatit C. Sida 78 6.4 Investeringar 6.4.1 Hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige fastställde vid sammanträdet den 16 till 17 juni 2015 mål och budget för 2016 och plan för åren 2017 till 2019, samt investeringsbudget för 2016 och inriktningsnivåer för planeringsåren 2017 till 2020. Den av landstingsfullmäktige fastställda investeringsbudgeten för 2016 och inriktningsnivåer för 2017 till 2020 följer i allt väsentligt det yttrande över Landstingsdirektörens planeringsunderlag 2016 med bland annat investeringsbudget för år 2016 och inriktningsnivåer för planåren 2017 till 2020 som hälso- och sjukvårdsnämnden godkände den 28 april 2015. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslog i sitt yttrande över landstingsdirektörens planeringsunderlag att investeringen avseende förlossningsvården på S:t Görans sjukhus skulle justeras för att bättre ta tillvara andra pågående investeringar. Förslaget innebar att vårdplatserna skulle utformas för somatisk vård men med tekniska möjligheter att i framtiden kunna byggas om till förlossningsvård. I Landstingsfullmäktiges budget har förslaget beaktats genom en beskrivning av att det ska vara möjligt att bedriva förlossningsvård i de nya lokalerna. 6.4.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införandet av FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård) påbörjas under 2015 men större delen av breddinförandet kommer att ske under 2016. Investeringar för detta är budgeterat med cirka 12 miljoner kronor. Investeringsutgiften påverkas av eventuella förändringar i införandetakten. För kompletteringar och reinvesteringar av inventarier och utrustning för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens egen verksamhet budgeteras 2 miljoner kronor. Sida 79 6.5 Riskanalys och åtgärder för kostnadskontroll 6.5.1 Riskanalys Allmänt Budget 2016 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2015 på 3,2 procent, vilket är påtagligt lägre än de senaste årens kostnadsökningar runt 4 procent. Hälso- och sjukvårdnämndens kostnadsökningar brukar samvariera med summan av prisökningar enligt landstingsprisindex och effekter av befolkningsökningar. Då de kommande åren innebär lägre ökningsutrymme behöver denna trend ändras. Som framgår motsvarar summan av befolkningsökningar och prisökningar i procent en årlig kostnadsskillnad mot ramökning omkring 700 och 800 miljoner kronor årligen. Mkr Landstingsbidrag Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 51 735 Plan 2018 53 404 55 206 3,2 % 3,3 % Ändring % mot året innan 4,1 % Jämförelse befolknings och prisökningar Plan 2019 57 027 3,3 % 58 909 3,3 % 2015 2016 2017 2018 2019 Befolkningsökning SCB nov 2014 1,6 % 1,9% 1,9% 1,7% 1,6% Landstingsprisindex SKL Ekonominytt 13/2015 2,5 % 2,7% 2,9% 3,5% 3,5% SUMMA 4,1 % 4,6% 4,9% 4,8% 4,7% 0 -710 -814 -829 -798 Skillnad mot ram motsvarar i mkr Akutsjukhus Budgetramarna förutsatte att sjukhusavtalen (omställningsavtal) för 2016 skulle hålla sig inom en ökning på 2,5 procent. I de omställningsavtal som förhandlats fram har tillkommit ersättningar för förändringar som inte bedömts inrymmas inom de 2,5 procenten. Det gäller bland annat anpassning till högre volymer 2015, viss flytt av vård där det inte går att flytta med pengar, utökningar onkologi nya bröstcentra med mera. Detta har lett till en obalans i budgeten för somatisk specialistvård om cirka 270 miljoner kronor. Denna obalans har tidigare kunnat hanteras om akutsjukhusen inte utfört vård upp till målvolymerna enligt avtal. För 2016 måste denna riskpost hanteras inom Hälso- och sjukvårdsnämndens totala budget på 53 miljarder kronor. Ersättningsmodellen i omställningssavtalen med akutsjukhusen utgörs av en fast och en rörlig ersättning. Den fasta ersättningen utgår med 97 procent av ersättningen. Målrelaterad ersättning (MRE) om 3 procent utgörs av 1,5 procent för kvalitet, 0,5 procent för DRG-produktion, 0,5 procent för tillgänglighet och 0,5 procent för miljö. Sida 80 Ersättning för uppnådd DRG-produktion utgår när vårdgivaren uppnått 95 procent av målvärdet för DRG-poängvolymen. Bedömningen utifrån historisk produktion är att dessa målvärden kommer att uppnås, 0,5 procent utgör totalt cirka 93 miljoner kronor. För Södertälje sjukhus finns, utöver Omställningsavtalet, avtal om en rörlig del på maximalt 20 miljoner kronor om, i Omställningsavtalet, förväntad pre-hospital styrning av Botkyrka-patienter uppnås. Om omstyrningen inte lyckas helt under 2016 kan den rörliga ersättningen bli lägre än 20 miljoner kronor eller helt utebli. Vårdval inom somatisk specialistvård Volymerna inom vårdval förlossning med minskat med cirka 1 procent under 2015 och budgeten för 2016 medger en volymökning på 2,6 procent. Här finns säsongsförändringar inom år och mellan år. Risken för överskridande av budgeten för vårdvalsområdena bedöms vara betydande då marginaler för ökade volymer saknas. En möjlighet är att kostnaderna minskar mer än budgeterat på grund av prisreduceringen som gjordes 2015 om de vårdgivare som ännu inte accepterat de nya priserna gör det när deras avtal går ut, alternativt att avtalen upphör helt. Primärvård Överföring av hemsjukvård enligt LSS till kommunerna är kostnadsneutral endast under förutsättning att besöken minskar i enlighet med gjorda beräkningar. Privata specialister enligt nationella taxan som vill sälja sina verksamheter har hittills inte kunnat göra det med hänvisning till vårdvalet. Detta har nu prövats rättsligt och överlåtelser får göras. Detta kan resultera i att antalet besök och därmed kostnaderna åter kommer att öka. Det nya förfrågningsunderlaget för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård är kostnadsneutralt endast under förutsättning att samtliga mottagningar godtar det. Den verksamhet som inte gör det kan fortsätta 2016 ut enligt det förfrågningsunderlag som gäller för 2015. Därefter upphör avtalet. Den som då vill fortsätta att bedriva verksamhet får ansöka om ett nytt godkännande och avtal. Pågående utveckling av metoder för fosterdiagnostik inkluderar Non Invasive Prenatal Test (NIPT), ett test som kan komma att införas de närmaste åren. En utredning ska påbörjas hur både antalet ultraljud och barnmorskemottagningarnas arbete kan komma att påverkas av detta. Ingen budget finns avsatt för detta. I primärvårdsrehabilitering finns ett minimikrav på 1 900 patienter per år. HSF har begärt in handlingsplaner från de vårdgivare som under 2015 inte uppfyllt minimikravet. De inkomna handlingsplanerna bedöms hittills vara skäliga, vilket kan innebära färre uppsägningar av avtal än bedömt vilket betyder att besparingen kan bli lägre än beräknat under 2016. Sida 81 Geriatrik Inom den geriatriska slutenvården prognosticeras överskott under 2015 som till stor del beror på svårigheter vid många geriatriska kliniker att rekrytera sjuksköterskor. Öppnandet av nya vårdplatser påverkar inte detta faktum. Även problem med att skriva ut färdigbehandlade patienter till relevanta eftervårdsformer äventyrar möjligheter för geriatriken att vara mottagare av den vård som idag utförs på akutsjukhus och planerar att fasas ut från akutsjukhusen de kommande åren. Risk befaras för att de geriatriska klinikerna inte kan producera upp till beställning. Förändringar har skett i förfrågningsunderlagen för ASiH och Specialiserad palliativ slutenvård. Budgeten förutsätter att ersättningsnivån inom ASiH sänks och risk finns att om flertalet vårdgivare väljer att kvarstann ytterligare ett år på gamla avtal så ökar kostnaderna utöver budget. Inom specialiserad palliativ slutenvård ökas ersättningen vilket kan stimulera till ökade volymer och på sikt ökat antal vårdgivare. Läkemedel Efter att kostnaderna för läkemedel i öppen vård under flera år minskat, vände utvecklingen under 2014 och under andra halvåret 2014 var kostnadsökningen omkring 4 procent. Ökningen hänfördes särskilt till smittskyddsläkemedel för hepatit-C. Budgeten för 2016 medger en kostnadsökning på 10,9 procent mot budget 2015 respektive 4,4 procent mot årsprognos 2015. Utrymmet mot prognos ligger i linje med SKLs bedömning nationellt för läkemedelskostnadernas utveckling 2016. Tandvård Inom nödvändig tandvård sänktes priserna med 5 procent den 1 maj 2015. Trots detta har kostnaden till och med augusti 2015 för nödvändig tandvård ökat med 13 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror på att antalet behandlade patienter har ökat och mer tandvård har utförts. Det finns inget som tyder på att ökningen inom nödvändig tandvård kommer att avta 2016. Under 2015 har överskridandet för nödvändig tandvård kunnat balanseras med att kostnaderna för tredje steget ökat långsammare än budgeterat. Kostnaderna för tredje steget ökar nu successivt och möjligheterna att fortsatt balansera underskottet inom nödvändig tandvård kommer inte att finnas kvar. Övrigt Nya vårdvalsområden träder ikraft 2016. Erfarenhetsmässigt finns risk för ökad kostnadsutveckling i samband med införandet av nya vårdval eftersom det inte finns kostnadstak i avtalen. Om nuvarande inströmning av asylsökande fortsätter i samma takt finns en risk för högre kostnader än vad som erhålls i intäkter. Sida 82 6.5.2 Åtgärder för kostnadskontroll Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i mars 2015 beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor för 2015. Programmet har fortsatt effekt under 2016 och är en viktig del i att budgeten trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet kan bedömas vara i balans. Åtgärdprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Ett exempel är de ersättningsförändringar som genomförts för medicinska aborter. Inom vårdval gynekologi sänktes ersättningen till vårdgivarna för medicinska aborter 2015, samt att förslag las om ytterligare prissänkningar under kommande år. För att undvika en ökning av kirurgiska aborter behöver en utredning om den ytterligare prissänkningens effekter på önskad styrning mot medicinska aborter genomföras. I avvaktan på utredningens resultat föreslås därför att den prissänkning som planerats för 2016 inte genomförs. Åtgärder för att effektivisera förvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Omställningsavtalen med sjukhusen har inledningsvis blivit dyrare än budgeterat men innebär en större förutsägbarhet för kostnaderna och en ökad kostnadskontroll. Att uppräkningen av ersättningar till sjukhusen enligt fullmäktiges beslut från och med 2017 begränsas till 1,5 procent ger ytterligare förutsättningar att klara kostnaderna inom givna ramar för perioden. Andra områden där arbete pågår för att vidta åtgärder för att öka kostnadskontrollen är utveckling för att ta fram modeller för totalkostnadskontroll inom vårdvalen. Arbetet inom läkemedelsområdet fortsätter för en effektiv läkemedelsanvändning och begräsning av kostnadsökningarna, vilket finns beskrivet på annan plats i budgeten. Sida 83 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag • • • • • • • Politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden Ansvarar för att invånare i Stockholms län har tillgång till en bra och säker hälsooch sjukvård samt tandvård Styr hälso- och sjukvården genom att teckna avtal med vårdgivare och medverka till att de får kunskapsstöd för att kunna genomföra sitt uppdrag med beställd kvalitet Utreder behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård i länet, idag och i framtiden Beställer den vård och tandvård som länets invånare behöver Följer upp vårdens resultat och kvalitet Arbetar också på uppdrag från myndigheter och andra regioner/landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska vara en effektiv organisation med en tydlig styrning för att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård. Sida 84 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tio avdelningar uppdelade på knappt 70 enheter med totalt cirka 700 medarbetare. Förändringar i organisationen kommer att ske under 2016. I Landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015 (planår 2016-2017) framgår att kostnaderna för de tre största centrala förvaltningarna, Landstingsstyrelsens förvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Trafikförvaltningen, ska minskas med totalt 400 miljoner kronor under 2015 till 2017. Redan under hösten 2015 förs kommunikationsavdelningarna på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Landstingstyrelsens förvaltning samman i nytt funktionsområde kallat SLL Kommunikation och Press. Syftet med sammanslagningen är att ge ökade förutsättningar för effektiv ledning och styrning av kommunikationsfrågor för landstinget som helhet. Utveckling av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbetssätt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under 2016 fortsatt fokus på att säkerställa ett genomförande av Framtidsplanen. En lokal genomförandeplan som består av åtta genomförandeområden är framtagen. Arbetet fortsätter med att ta fram planer, aktiviteter och mål samt indikatorer för dessa. Under 2016 lyfts särskilt arbetet med styrning och ledning fram internt på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vilket innebär att implementera de mål som tillsammans med uppdrag leder till att de övergripande målen som landstingsfullmäktige fastställs uppnås. I och med implementering av mål i förvaltningen kommer uppföljning därför vara särskilt prioriterat. Under 2016 implementeras beslutsstödsystem som kombinerar verksamhet, uppdrag, mål och ekonomi (verksamhetsstyrning). Avtalsuppföljning Processen för årlig avtalsuppföljning med syfte att öka samordningen och kvaliteten i uppföljningen av vårdgivarna är nu etablerad och känd inom förvaltningen. Under hösten 2015 fattas beslut om en ny strategi- och handlingsplan för den årliga vårdavtalsuppföljningen 2015 till 2017. Denna handlingsplan kommer att utgöra grunden för utvecklingsarbetet med processen för årlig avtalsuppföljning. I handlingsplanen ställs höga krav på en gemensam och enhetlig dokumentation och diarieföring av handlingar gällande årlig avtalsuppföljning. Detta utgör grunden för att förvaltningen kan genomföra en risk- och konsekvensanalys av det samlade uppföljningsarbetet med syfte att kunna rikta kommande års uppföljning mot områden med identifierad hög risk med allvarliga konsekvenser. Erfarenheter från den årliga avtalsuppföljningen ska beaktas när förfrågningsunderlag revideras och när nya avtal skapas. Sida 85 Internkontroll Arbetet utförs i enlighet med nämndens beslut om riktlinjer för arbetet med internkontroll inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Riktlinjerna är förvaltningsövergripande och syftet med riktlinjerna är att säkerställa styrbarhet, öka säkerheten i måluppfyllelse och en ökad effektivitet samt att undvika allvarliga fel och brister. Därutöver ska en god internkontroll ge underlag för kontinuerliga förbättringar. Stockholms läns landsting tillämpar COSO-modellen för att beskriva intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process som syftar till att åstadkomma: • Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning • Tillförlitlig finansiell rapportering • Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler. Funktionen för internkontroll på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen sammanställer den interna kontrollplanen för 2016, som bygger på genomförd kartläggning av risker och riskvärdering inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde. Funktionen följer även upp om tidigare, av Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutade, åtgärder har genomförts. Riskhanteringsprocessen kommer att utvecklas under 2016 bland annat genom en planerad integration med verksamhetsstyrningsprocessen i förvaltningens beslutsstödssystem. Cheferna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ansvar för att internkontrollen är betryggande inom det egna ansvarsområdet. För att kunna fullgöra uppgiften måste avdelningarna analysera riskerna inom sitt ansvarsområde samt upprätta egenkontroller som fångar upp avvikelser inom verksamheten. Funktionen för internkontroll ska vara ett stöd till avdelningschefernas i detta arbete. Uppföljningen av internkontrollplanen 2015 visar att arbetet med egenkontroller på avdelnings- och enhetsnivå behöver intensifieras under 2016. Kartläggning enligt COSO-modellen kommer att genomföras under 2016. Syftet är att funktionen ska kunna ge ledningen förslag, baserat på väsentlighet och risk, om hur internkontrollen ska kunna utvecklas inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommande år. I förekommande fall hanterar funktionen för internkontroll ärenden av oegentlighetskaraktär. Även stickprov gällande till exempel regelefterlevnad kan komma att genomföras under budgetåret. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som arbetsgivare Förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Därför arbetar förvaltningen kontinuerligt för ett väl fungerande chef- och ledarskap, en god arbetsmiljö samt jämlika och jämställda arbetsplatser. För att styra mot detta följs en rad indikatorer inom flera områden. Sida 86 Område/mål Indikator Utfall 2014 Mål Följs upp 2016 Stolta medarbetare 77 Årsbokslut 76 77 Årsbokslut - 100% Årsbokslut Systematisk kompetensplanering 14 20% 50% Utvecklad Jämställdhetsindex 15 126 130 arbetsorganisation Andel medarbetare med funktions- - 2% - 65 % Chef- och ledarskap Systematisk kompetensplanering - AKA- index medarbetarenkät 11 Ledningsindex Chefsförsörjning strategi 13 Jämställhet och nedsättning 16 mångfald Frisktal 17 Hälsofrämjande arbetsmiljö medarbetarenkät 12 Sjukanställd per anställd 18 75 - -1 dag Årsbokslut Årsbokslut Årsbokslut Årsbokslut Delårsbokslut / årsbokslut Att kunna erbjuda en arbetsplats som erbjuder individerna hälsa, utveckling och arbetsglädje är viktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare i konkurrensen om kompetenta medarbetare. Jämställdhet och mångfald är ett prioriterat område. Förvaltningen ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Förvaltningen ska vara en inkluderande arbetsgivare och öka möjligheterna för att anställa personer med funktionsnedsättning. Medarbetarprogrammet för förvaltningens medarbetare har sin utgångspunkt i Stockholms läns landstings personalpolicy och landstingets rollbeskrivning för medarbetare. Att ha rätt kompetens i organisationen är avgörande för att nå uppsatta mål. Det är viktigt att alla medarbetare i sitt arbete får använda sin kunskap och skicklighet, och att arbetsuppgifterna utförs på av rätt person på rätt nivå. Förvaltningen fortsätter att implementera KOLL-modellen för komptensplanering enligt plan. Utifrån verksamhetens mål och uppdrag ger modellen, tillsammans med IT-stödet Pro Competence, ett bra underlag för planering och uppföljning av medarbetarnas kompetens utifrån verksamhetens mål och uppdrag. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer ska förvaltningens arbetsmiljöarbete bidra till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro. De hälsostrategiska insatserna ska inriktas mot de yrkesgrupper där kvinnors sjukfrånvaro är markant högre än männens. 11 Uppföljning av SLL personalpolicy i medarbetarenkäten bestående av: aktivt ansvarstagande, kund och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex, samt motivationsindex. 12 Ledningsindex på förvaltningsnivå från medarbetarenkäten 13 Har förvaltningen en förvaltningsövergripande chefsförsörjningsstrategi? 14 Andel av förvaltningens avdelningar som påbörjat införande av systematisk kompetensplanering KOLL. 15 Jämställdhetsindex enligt jämix 16 Antal medarbetare med funktionhinder i % i förhållande till förvaltningens anställda 17 Antal medarbetare med noll eller högst fem sjukdagar ska öka % av antal anställda 18 Antal sjukdagar per anställd på förvaltningsnivå ska sjuka med en dag Sida 87 Bilaga 1 - Resultaträkning Total RESULTATBUDGET 2015-2019 RESULTATRÄKNING (belopp i tkr) Bokslut Verksamhetens intäkter (Tkr) 2014 Landstingsbidrag 49 489 068 6% ersättning vid upphandling 1 339 154 Övriga bidrag från staten 0 Övriga intäkter 1 204 841 Budget 2015 51 734 836 1 382 150 0 1 073 000 Prognos 2015 51 734 836 1 353 125 0 1 466 109 Förslag 2016 53 684 094 1 421 289 0 1 599 000 Planering 2017 55 368 894 1 452 845 0 1 536 678 Planering 2018 58 597 394 1 481 273 0 1 568 962 Planering 2019 60 868 294 1 504 524 0 1 611 488 52 033 063 54 189 986 54 554 070 56 704 383 58 358 417 61 647 629 63 984 306 Verksamhetens kostnader (Tkr) Beställare,egen verksamhet Beställarverk. Somatiskspecialist vård Beställarverk. Psykiatrisk vård Beställarverk. Primärvård Beställarverk. Geriatrisk vård Beställarverk. Övrig sjukvård Läkemedel i öppen vård Habilitering Hjälpmedel Tandvård 6% momskompensation -697 282 -22 857 034 -5 391 109 -8 850 445 -2 632 954 -2 623 788 -4 880 644 -476 604 -1 584 774 -909 582 -1 339 154 -752 225 -23 829 845 -5 607 092 -9 185 629 -2 677 029 -2 810 985 -4 836 546 -510 866 -1 628 752 -961 367 -1 382 150 -720 225 -23 891 137 -5 587 092 -9 202 438 -2 767 029 -2 807 622 -5 136 547 -500 866 -1 621 752 -959 367 -1 353 125 -659 603 -25 102 512 -5 763 361 -9 432 504 -2 919 802 -2 838 501 -5 364 966 -524 818 -1 684 697 -983 423 -1 421 289 -664 359 -25 701 230 -5 927 294 -9 700 803 -3 002 853 -3 078 262 -5 536 735 -539 746 -1 732 617 -1 012 622 -1 452 845 -669 772 -27 820 857 -6 149 730 -10 064 848 -3 115 542 -3 219 890 -5 713 943 -560 001 -1 797 637 -1 044 922 -1 481 273 -675 421 -28 748 181 -6 409 212 -10 489 525 -3 247 000 -3 483 996 -5 880 941 -583 630 -1 873 487 -1 079 006 -1 504 524 Summa verksamhetens kostnader -52 243 370 -54 182 486 -54 547 200 -56 695 476 -58 349 365 -61 638 416 -63 974 923 -210 307 7 500 6 870 8 907 9 052 9 213 9 383 Avskrivningar enlig plan Summa avskrivningar enligt plan -6 162 -7 500 -6 870 -8 907 -9 052 -9 213 -9 383 Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 24 122 0 0 0 0 0 0 -836 0 0 0 0 0 0 Summa finansiella poster, netto 23 286 0 0 0 0 0 0 Resultat efter finansiella poster -193 183 0 0 0 0 0 0 Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens rörelseresultat Finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Beställaravdelning (motsv): Utökad gemensam kostnadsinformation i budget 2016 Intäkter (Tkr) Kostnader (Tkr) Bokslut 2014 Bilaga 2 - utökad kostnadsredovisning Budget 2015 Förslag 2016 Somatisk specialistvård Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) Norrtälje Danderyd Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset S.t Göran S:t Erik Södertälje Mindre enheter Privat spec läkare Medicinsk service Riksavtal / utomlänsvård Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Ev övrigt Delsumma somatisk specialistvård Momskomp 25 042 542 678 390 223 537 25 944 469 26 269 604 855 329 96 000 27 220 933 27 730 156 759 318 621 964 29 111 438 -41 122 -2 476 712 -10 756 431 -3 149 060 -1 422 278 -375 345 -630 878 -2 102 815 -545 976 -504 745 -685 306 -81 707 -2 765 919 -84 619 -25 622 913 -678 390 -36 553 -2 664 925 -10 980 751 -3 402 739 -1 435 719 -390 958 -649 533 -2 177 129 -553 589 -539 068 -745 237 -127 000 -2 662 745 -126 658 -26 492 604 -728 329 -39 517 -2 740 360 -11 731 908 -3 533 513 -1 668 931 -461 499 -710 951 -2 312 365 -491 273 -467 663 -739 646 -102 663 -3 249 966 -101 865 -28 352 120 -759 318 Summa spec kostnader Resultat Somatisk specialistvård -26 301 303 -356 834 -27 220 933 0 -29 111 438 0 Psykiatri Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) Basåtagande / allmän psyk Beroendevård BUP Rättspsyk Ätstörningsvård Riksavtal/ utomlänsvård Privata spec läkare Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Delsumma psykiatri Momskomp 5 613 012 72 379 57 918 5 743 309 5 938 152 73 752 69 240 6 081 144 6 068 049 74 407 80 563 6 223 019 -2 846 827 -738 085 -784 716 -542 135 -170 946 -50 512 -94 882 -24 038 -335 987 -138 967 -5 727 095 -72 379 -2 939 416 -791 021 -849 382 -561 378 -180 647 -55 794 -104 711 -36 495 -400 300 -88 248 -6 007 392 -73 752 -3 057 598 -796 481 -850 184 -590 475 -186 476 -57 858 -92 469 -35 818 -385 251 -96 002 -6 148 612 -74 407 Summa spec kostnader Resultat Psykiatri -5 799 474 -56 165 -6 081 144 0 -6 223 019 0 Bilaga 2 - utökad kostnadsredovisning Primärvård Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) Husläkarverksamhet Jour/Närakut verksamhet Hemsjukvård Psykosociala insatser Läkarinsatser i Säbo MVC BVC BUMM Primärvårdsrehab exkl privata sjukgymnaster Riksavtal/utomlänsavtal Privata spec läkare inkl barnläk ARV Privata sjukgymnaster Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Delsumma primärvård Momskomp Summa spec kostnader Resultat Primärvård 9 495 192 292 220 499 961 10 287 373 10 064 470 284 535 302 459 10 651 464 10 211 973 288 632 382 864 10 883 469 -4 098 509 -299 648 -578 554 -171 851 -171 744 -412 831 -468 553 -201 475 -652 001 -133 869 -167 891 -611 148 -46 563 -1 102 762 -835 808 -9 953 207 -292 220 -4 170 382 -305 625 -603 990 -180 113 -169 307 -429 684 -509 708 -261 342 -681 462 -127 896 -185 631 -619 131 -67 252 -1 181 300 -874 106 -10 366 929 -284 535 -4 277 149 -251 594 -597 135 -251 962 -168 371 -440 631 -523 944 -290 125 -645 263 -137 511 -140 296 -648 171 -52 059 -1 162 332 -1 008 294 -10 594 837 -288 632 -10 245 427 41 946 -10 651 464 0 -10 883 469 0 Geriatrik Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) Geriatrik Specialiserad palliativ vård SAH/ASIH Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Delsumma geriatrik Momskomp 0 2 552 352 94 450 19 844 2 666 646 0 2 717 976 84 824 13 853 2 816 653 0 2 959 489 102 524 13 853 3 075 866 -1 632 750 -226 168 -751 293 -265 -73 904 -22 311 -2 706 691 -94 450 -1 689 133 -225 925 -742 956 0 -54 800 -19 015 -2 731 829 -84 824 -1 820 483 -267 699 -827 511 0 -53 540 -4 109 -2 973 342 -102 524 Summa spec kostnader Resultat Geriatrik -2 801 141 -134 495 -2 816 653 0 -3 075 866 0 Intäkter (Tkr) Kostnader (Tkr) Bokslut Budget Förslag 2014 2015 2016 Övrig köpt vård Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) Specialiserad rehabilitering inkl klimatvård Ambulanssjukvård Sjukresor Läkemedel i öppen vård Hjälpmedel Habilitering Asylsjukvård Övrig verksamhet Delsumma övrig vård Momskomp 5 302 652 146 879 277 226 5 726 757 5 114 437 147 387 253 787 5 515 611 5 217 093 138 342 353 704 5 709 139 -301 764 -658 079 -239 946 -599 811 -1 584 774 -476 604 -19 915 -1 407 182 -5 288 075 -146 879 -315 951 -701 511 -247 000 -537 401 -1 628 752 -510 866 -23 487 -1 395 756 -5 360 724 -147 387 -337 300 -721 661 -259 958 -513 876 -1 684 697 -524 818 -30 270 -1 489 310 -5 561 890 -138 342 Summa spec kostnader Resultat Övrig vård -5 434 954 291 803 -5 508 111 7 500 -5 700 232 8 907 Bilaga 2 - utökad kostnadsredovisning Tandvård Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) 893 100 54 837 20 964 968 901 938 706 56 251 22 661 1 017 618 971 423 58 066 12 000 1 041 489 Tandvård för barn o ungdom Tandvård för vuxna Asylsjukvård Övrigt Delsumma tandvård Momskomp -597 496 -275 078 -9 994 -27 014 -909 582 -54 837 -614 058 -302 641 -16 411 -28 257 -961 367 -56 251 -639 754 -297 777 -13 862 -32 030 -983 423 -58 066 Summa spec kostnader Resultat Tandvård -964 419 4 482 -1 017 618 0 -1 041 489 0 590 218 0 105 390 695 608 652 491 0 99 734 752 225 545 024 0 114 578 659 602 -696 652 -696 652 0 -1 339 155 -696 652 -1 044 -752 225 -752 225 0 -752 225 0 -659 602 -659 602 0 -1 421 289 -659 602 0 52 033 063,0 54 055 648,0 56 704 022 -52 243 370 -54 048 148 -56 695 115 -210 307 7 500 8 907 Avskrivningar enlig plan Summa avskrivningar enligt plan -6 162 -7 500 -8 907 Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 24 122 0 0 -836 0 0 23 286 0 0 -193 183 0 0 Övrig verksamhet Intäkter exkl moms Landstingsbidrag from 2008 Momskomp Övriga intäkter from 2008 Summa intäkter Kostnader (specifikation) Beställarens egen verksamhet Delsumma Beställarkost Momskomp Summa spec kostnader Resultat Övrigt Summa verksamhetens intäkter Summa verksamhetens kostnader Resultat Finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa finansiella poster, netto Resultat efter finansiella poster Bilaga 3 - utökad redovisning verksamhetstal VERKSAMHETSTAL 2014-2019 PRIMÄRVÅRD Sammanfattning Antal läkarbesök, exkl ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn Antal läkarbesök privata specialister, ARV Antal telefonkontakter privata specialister, ARV Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn Riksavtal , besök Bokslut 2014 Budget 2015 4 168 751 883 898 6 109 790 166 774 49 676 1 172 434 104 409 4 224 000 901 000 6 401 700 163 800 50 000 1 270 000 105 000 Prognos 2015 4 274 500 950 550 6 425 600 150 000 45 000 1 270 000 105 000 Bokslut Budget Prognos KÖPT PRIMÄRVÅRD inkl telefonkontakter 2014 2015 2015 Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 aug delår Husläkarverksamhet Läkarbesök (exkl tel) 3 441 471 3 485 000 3 485 000 Telefonkontakter 850 424 865 000 900 000 Övriga besök, Dsk etc 909 334 930 000 930 000 Övriga besök , psykosociala insatser 236 630 240 400 285 000 Jourläkarverksamhet / Närakuter Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök Förslag 2016 4 342 230 966 200 6 265 040 120 000 40 000 1 150 000 105 000 Förslag 2016 Planering 2017 4 463 812 993 254 6 440 461 123 360 41 120 1 182 200 107 940 Planering 2017 Planering 2018 4 628 974 1 030 004 6 678 758 127 924 42 641 1 225 941 111 934 Planering 2018 Planering 2019 4 823 390 1 073 264 6 959 266 133 297 44 432 1 277 431 116 635 Planering 2019 3 547 730 916 200 946 740 342 000 3 647 066 941 854 973 249 351 576 3 782 008 976 702 1 009 259 364 584 3 940 852 1 017 724 1 051 648 379 897 330 591 1 974 4 318 330 000 2 000 4 000 340 000 2 550 4 300 345 000 2 000 4 300 354 660 2 056 4 420 367 782 2 132 4 584 383 229 2 222 4 776 75 452 16 829 2 087 406 76 500 17 300 2 106 300 76 500 15 000 2 106 300 76 500 15 000 1 927 000 78 642 15 420 1 980 956 81 552 15 991 2 054 251 84 977 16 662 2 140 530 Mvc Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök 51 617 503 347 53 000 520 000 53 000 505 000 53 000 510 000 54 484 524 280 56 500 543 678 58 873 566 513 Bvc Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök 96 937 578 123 99 500 591 000 100 000 575 000 100 000 585 000 102 800 601 380 106 604 623 631 111 081 649 824 Övriga besök Övriga Läkarbesök (exkl tel) ex gyn,barn,säbo Telefonkontakter Övriga besök ex logopeder,fotvård 172 683 14 671 587 563 180 000 16 700 570 000 220 000 33 000 730 000 220 000 33 000 700 000 226 160 33 924 719 600 234 528 35 179 746 225 244 378 36 657 777 567 PrimärvårdsRehab Sjukgymnast besök Övriga besök, ex Arbetsterapeut,Dietist 748 447 454 622 880 000 560 000 840 000 450 000 800 000 450 000 822 400 462 600 852 829 479 716 888 648 499 864 Riksavtal / utomlänsvård Besök 104 409 105 000 105 000 105 000 107 940 111 934 116 635 166 774 49 676 1 172 434 163 800 50 000 1 270 000 0 150 000 45 000 1 270 000 0 120 000 40 000 1 150 000 0 123 360 41 120 1 182 200 0 127 924 42 641 1 225 941 0 133 297 44 432 1 277 431 0 Bokslut 2014 Budget 2015 Hemsjukvård (Basal) Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök Privata specialister läkare och sjukgymnaster Läkarbesök (nu inkl tel, förslag exkl tel) Telefonkontakter Sjukgymnastbesök ARV Övriga besök ex kiroprakt GERIATRIK exkl SAH Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar, sluten vård Antal individer sluten vård Medelvårdtid, dagar Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV Antal telefonkontakter övriga besök 33 260 360 247 22 339 11 14 620 7 964 10 997 35 300 394 000 27 000 11 15 500 6 500 11 800 Prognos 2015 aug delår 34 300 371 100 27 000 11 15 500 6 500 11 800 1 930 1 200 1 200 Bokslut Budget KÖPT GERIATRIK 2014 2015 Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Geriatrik exkl sped palliativ vård Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Specialiserad Palliativ vård Vårdtillfällen Vårddagar Prognos 2015 Förslag 2016 Planering 2017 Planering 2018 Planering 2019 36 600 391 000 27 000 11 17 000 8 000 11 000 37 625 401 948 27 756 12 17 476 8 224 11 308 39 017 416 820 28 783 12 18 123 8 528 11 726 40 656 434 327 29 992 12 18 884 8 886 12 219 2 000 2 056 2 132 2 222 Förslag 2016 Planering 2017 Planering 2018 Planering 2019 29 959 301 053 22 584 12 927 32 000 336 000 25 000 13 000 31 500 315 000 22 000 13 000 33 300 333 000 25 000 13 000 34 232 342 324 25 700 13 364 35 499 354 990 26 651 13 858 36 990 369 900 27 770 14 441 3 301 59 194 3 300 58 000 3 500 65 000 3 300 58 000 3 392 59 624 3 518 61 830 3 666 64 427 Bilaga 3 - utökad redovisning verksamhetstal PSYKIATRI Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar, sluten vård Antal individer sluten vård Medelvårdtid, dagar Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV Antal telefonkontakter övriga besök Antal läkarbesök privata specialister, ARV Antal telefonkontakter privata specialister, ARV Riksavtal , besök Riksavtal Vårdtillfällen Bokslut 2014 Budget 2015 33 208 293 008 13 498 9 346 338 81 183 1 259 778 247 530 69 912 8 213 3 931 33 445 285 000 13 600 9 355 100 80 000 1 288 100 240 000 70 000 8 400 4 100 Bokslut Budget KÖPT PSYKIATRI inkl telefonkontakter 2014 2015 Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Basåtagande / allmän psykiatri Vårdtillfällen 16 269 16 400 Läkarbesök 300 287 305 000 Övriga besök 893 031 905 000 Prognos 2015 aug delår 33 220 285 000 13 500 9 352 200 78 000 1 281 600 215 000 64 500 7 000 4 100 500 Förslag 2016 Prognos 2015 aug delår Förslag 2016 33 220 285 000 13 500 9 366 900 78 000 1 302 000 215 000 64 500 7 000 4 100 500 Planering 2017 34 150 292 980 13 878 9 377 173 80 184 1 338 456 221 020 66 306 7 196 4 215 500 Planering 2017 Planering 2018 35 414 303 820 14 391 9 391 129 83 151 1 387 979 229 198 68 759 7 462 4 371 500 Planering 2018 Planering 2019 36 901 316 581 14 996 10 407 556 86 643 1 446 274 238 824 71 647 7 776 4 554 500 Planering 2019 16 100 305 000 880 000 16 100 317 000 898 000 16 551 325 876 923 144 17 163 337 933 957 300 17 884 352 127 997 507 Beroendevård Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 16 170 75 342 362 738 16 300 76 500 369 000 16 300 70 000 364 000 16 300 70 000 364 000 16 756 71 960 374 192 17 376 74 623 388 037 18 106 77 757 404 335 BUP Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 629 47 039 204 028 600 48 300 209 600 620 48 300 209 600 620 51 000 212 000 637 52 428 217 936 661 54 368 226 000 689 56 651 235 492 140 4 157 43 101 145 4 800 44 500 200 4 600 43 000 200 4 600 43 000 206 4 729 44 204 213 4 904 45 840 222 5 110 47 765 496 3 931 4 200 500 4 200 500 4 200 514 4 318 533 4 477 555 4 665 0 78 125 0 78 000 0 0 71 500 0 0 71 500 0 0 73 502 0 0 76 222 0 0 79 423 0 0 0 0 0 500 4 000 2 300 11 000 0 2 300 11 000 0 2 364 11 308 0 2 452 11 726 0 2 555 12 219 Ätstörningsvård Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Riksavtal / utomlänsvård Vårdtillfällen Besök Privata specialist läkare Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Övrig verksamhet Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök HABILITERING Sammanfattning Övriga besök Antal telefonkontakter mm övriga besök Bokslut 2014 148 698 Budget 2015 169 000 KÖPT HABILITERING Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Habilitering Vårdtillfällen 0 Läkarbesök 0 Övriga besök 169 000 Antal telefonkontakter mm övriga besök ASIH , SAH, PAH Sammanfattning Antal vårddygn Antal individer Antal läkarbesök Antal övriga besök AKUTSJUKVÅRD Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar, sluten vård Antal individer sluten vård Medelvårdtid, dagar Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV Antal telefonkontakter övriga besök Antal läkarbesök privata specialister, ARV Antal telefonkontakter privata specialister, ARV Riksavtal, vårdtillfällen Riksavtal , besök Bokslut 2014 534 624 4 968 31 763 421 109 Budget 2015 564 000 6 000 26 000 400 000 Bokslut 2014 Budget 2015 249 487 877 084 169 465 3,5 2 510 916 268 024 886 574 126 616 489 494 124 611 6 415 42 645 257 480 926 928 172 200 3,6 2 572 000 271 250 877 430 122 050 488 400 122 000 7 350 49 800 Prognos 2015 Förslag 2016 Planering 2017 Planering 2018 Planering 2019 169 000 154 000 24 000 158 312 24 672 164 170 25 585 171 065 26 659 0 0 169 000 0 0 154 000 24 000 0 0 158 312 24 672 0 0 164 170 25 585 0 0 171 065 26 659 Prognos 2015 650 000 6 000 26 000 400 000 Prognos 2015 251 851 906 928 172 200 3,6 2 643 124 279 069 877 430 122 050 412 388 103 012 6 350 44 800 Förslag 2016 750 000 5 600 27 000 430 000 Förslag 2016 269 284 967 085 183 600 3,6 2 833 969 299 219 919 126 127 850 419 398 104 764 6 458 45 562 Planering 2017 771 000 5 757 27 756 442 040 Planering 2017 267 269 962 200 182 750 3,6 2 875 020 303 554 892 510 124 148 426 528 106 545 6 568 46 336 Planering 2018 799 527 5 970 28 783 458 395 Planering 2018 267 090 959 200 182 600 3,6 2 916 813 307 966 867 068 120 609 433 779 108 356 6 679 47 124 Planering 2019 833 107 6 221 29 992 477 648 Planering 2019 275 165 988 200 187 600 3,6 2 973 446 313 946 864 232 120 214 441 153 110 198 6 793 47 925 Bilaga 3 - utökad redovisning verksamhetstal Bokslut Budget KÖPT AKUTSJUKVÅRD (inkl telefonkontakter) 2014 2015 Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Norrtälje Vårdtillfällen 779 720 Läkarbesök 4 591 4 360 Övriga besök 898 1 080 Prognos 2015 Förslag 2016 Planering 2017 Planering 2018 Planering 2019 720 4 360 1 080 727 4 404 1 091 734 4 448 1 102 742 4 492 1 113 749 4 537 1 124 Danderyd Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 41 685 197 011 119 902 42 180 233 270 115 820 42 180 233 270 115 820 42 299 248 019 120 439 45 972 250 499 121 643 47 241 253 004 122 860 47 308 255 534 124 088 Karolinska Universitetsjh Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 94 410 936 285 470 964 98 140 912 920 447 730 97 440 908 920 446 730 93 967 967 390 475 468 86 420 902 824 443 734 83 469 833 218 409 523 83 470 809 230 397 733 Södersjukhuset Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 57 796 273 651 121 135 58 200 304 130 129 200 55 000 270 000 124 000 55 396 312 541 145 283 55 745 300 958 139 899 55 273 294 576 136 932 61 840 298 528 138 769 S:t Göran Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 29 110 115 054 42 471 29 050 124 920 51 770 29 809 120 648 46 132 29 986 119 783 44 301 30 496 121 819 45 054 31 014 123 890 45 820 31 541 125 996 46 599 S:t Erik Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 1 369 106 720 63 422 1 420 135 120 60 350 1 420 135 120 60 350 20 492 143 227 54 241 20 732 144 878 54 783 20 925 146 548 55 331 21 168 148 241 55 884 Södertälje Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 10 253 76 295 27 941 11 420 69 760 24 600 10 941 70 460 24 883 11 596 82 966 30 372 12 097 86 519 31 673 13 098 93 668 34 289 13 499 96 561 35 349 Ersta Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök 2 704 39 535 19 750 2 450 36 170 16 210 2 450 36 170 16 210 2 492 39 585 16 486 2 534 40 258 16 766 2 577 40 942 17 051 2 621 41 638 17 341 11 381 1 029 798 146 707 11 800 1 022 600 152 700 12 000 1 137 600 152 700 12 539 1 326 371 162 004 12 752 1 434 441 164 758 12 969 1 507 126 167 559 12 969 1 248 298 167 559 614 105 610 400 515 400 0 524 162 533 073 542 135 551 351 6 415 42 645 7 350 49 800 7 350 49 800 6 458 45 562 6 568 46 336 6 679 47 124 6 793 47 925 Mindre enheter Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Privat spec läkare Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Riksavtal / utomlänsvård Vårdtillfällen Besök Tandvård VERKSAMHETSTAL 2014-2019 Tandvård Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom Andelen kariesfria 3-åringar Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor Antal nya remisser inom specialisttandvården Antal starter tandreglering 1) Antal erbjudna munhälsobedömningar 2) Antalet utförda munhälsobedömningar 3) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 4) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) Patienter med långvarig sjukdom eller funktion hinder Bokslut 2014 94 2 96 89 68 15662 5 450 23769 14257 23010 6449 Budget 2015 Prognos 2015 Förslag 2016 Planering 2017 Planering 2018 Planering 2019 93 2 97 91 67 15000 5 600 25300 16000 24800 6800 93 2 97 91 67 15000 5 400 25300 16000 24800 6800 94 2 96 90 68 12800 5 800 25300 16000 24500 6800 94 2 96 90 68 12900 5 800 25400 16300 24700 6900 94 2 96 90 68 13000 5 900 25500 16500 24900 7000 94 2 96 90 68 13100 5 900 25600 16500 25100 7100 4500 4400 4500 5000 5500 6000
© Copyright 2024