HÄLSAN i CENTRUM

HÄLSAN i C E N TRUM
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
- Lösnummerpris: 30:-
Nr 2/2015
Dags att bryta tystnaden
kring manligt urinläckage
Nytt verktyg för mätning av UVA/UVB
Utbildningscaféer
Annons
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Hälsan i Centrum
Nr 2, 2015.
Årgång 57
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, oktober och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: Fotolia
Innehåll:
Ansvarig utgivare: Maria Larm
Redaktionskommitté
Monika Nyman
[email protected]
I Fokus.................................................................................. 2
Dags att bryta tystnaden kring manligt urinläckage............. 4
Irene Wikström
[email protected]
Nya i styrelsen...................................................................... 6
Carin Wåhlstrand
[email protected]
Fullmäktige i Uppsala......................................................... 12
Prenumerationer:
Kristina Hesslund
[email protected]
Inger Mannebäck
[email protected]
Distriktssköterskeföreningen
Ordförande: Maria Larm
Solberg 127, 834 98 Brunflo
Telefon: 070-2113108
[email protected]
Vice Ordförande: Annika Wall
Stockholm
Telefon: 072-241 92 21
[email protected]
Kassör: Kristina Hesslund
[email protected]
Inger Mannebäck
[email protected]
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Om Du vill bli medlem i, eller önskar
utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall
Du anmäla detta till föreningens kassör i
Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Annonser:
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744
www.mediahuset.se
Layout: Helen Semmelhofer
Tryckt hos: ÅkessonBerg,
Emmaboda.
Tel. 0471-482 50.
Årets Distriktssköterska 2015.............................................. 15
Sårvård runt förra sekelskiftet............................................. 16
Årsmöte i Stockholm........................................................... 20
Utbildningscaféer............................................................... 22
Hälsan i Centrum avtal med Mediahuset............................. 23
Nästa nummer..................................................................... 23
Nytt verktyg för mätning av UVA/UVB................................. 24
Pressmeddelande Tearsagain............................................. 26
Anmäl din adressändring.................................................... 29
Sammanställning av disputerade distrikssköterskor........... 29
Pressmeddelande Kolsuspension........................................ 30
Stipendium Barnets lyckopenning...................................... 32
Stipendium Ebba Danelius stiftelse..................................... 33
Bokrecensioner................................................................... 34
Hälso- och sjukvården och omsorgens viktiga paradigmskifte.36
Kalendarium....................................................................... 39
Ordföranden....................................................................... 40
Fråga barn.......................................................................... 42
Välkomna på höstmöte - DSF Jämtland................................ 43
Distriktssköterskeföreningen i Sverige............................... 44
Redaktionskommittén......................................................... 44
Utgivningsplan.................................................................... 44
www.distriktsskoterska.se
I FO KUS
Vår och förändring!
- Jag är er nya ordförande
Som ny ordförande tänkte jag berätta vem jag är, jag
heter Maria Larm och är född och uppvuxen i Jämtland,
och min ålder... Jo, som barnen på skolan sa: - Hur
gammal är du egentligen? Dom gissade hejvilt i klassen från 30 år och slutligen sa den äldsta flickan i klassen att jag ser ut som hennes mamma, och hon är 42 år.
- Jo tack sa jag och log, ålder är svårt, men jag är nu 52
år och har två vuxna barn och ett barnbarn. De hade
svårt att tro det, men hur gör man för att se ut så? Det
bästa var att vi precis pratat om hälsa.
M
in bakgrund inom vården startade redan 1979 på
en sluten vårdavdelning med äldre ute på Frösö
Sjukhus där jag började arbeta som vårdbiträde.
Jobbade några år och fick mina barn innan jag studerade
vidare och blev färdig distriktssköterska 2007.
Jag har arbetat inom BVC mestadels men är just nu skolsköterska. Jag tycker om att arbeta med barn och ungdo-
2
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 mar, har under 20 år även varit familjehem åt flera barn,
det finns verkligen ett stort behov av både bra vuxna och
vårdpersonal.
På fritiden är jag mycket i skogen, och gärna i våran stuga
som ligger i Tåsjö. Har ett jaktintresse som jag delar med
min sambo och våra två hundar.När det inte är jakt så åker
vi skidor mest på längden och ofta är hundarna med.
I FOKUS
I föreningslivet har jag varit med i styrelsen för Jämtland
sedan 2011 som vi har haft många trevliga möten och träffat flera nya människor och kollegor.
Hoppas nu att det ska fortsätta så med Sverigestyrelsen och
Er kollegor ute i landet.
Vad vill jag då?
- Att vi ska bli
flera i föreningen.
- Nå ut med hur
viktiga vi är i
våran profession.
Det känns verkligen
spännande och roligt!
- Öka aktiviteten
på sociala medier.
- Samverka med
andra specialiteter.
Maria Larm
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
Annons
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 3
MANLIGT URINLÄCKAGE
Dags att bryta tystnaden
kring manligt urinläckage
– varannan man över 55 år drabbas
Ett hälsotillstånd som det nästan aldrig pratas om är
manligt urinläckage, en tabubelagd åkomma som
påverkar livssituationen för många män. Varannan man
över 55 år drabbas men
det finns hjälp att få. För
vården handlar det
om att våga ställa
frågan och hjälpa
män att få tillbaka
livsglädjen.
U
nder senvintern har det pågått Seniormässor runt
om i landet. Mässor som till stor del är inriktade
på livets goda på ålderns höst. Men med stigande
ålder påverkas också hälsan. För många äldre män blir det
exempelvis ett problem att hålla tätt. En nyligen genomförd undersökning som gjorts av TNS på uppdrag av Tena
bland 2 000 män i Norden och Baltikum visar att varannan man över 55 år besvärades av urinläckage, men bara
tio procent var medvetna om att det finns specialanpassade
skydd för män.
Tabubelagt bland män
Denna okunskap förklaras främst med att åkomman är
tabubelagd men också för att vården är dålig på att våga
ställa frågan. Det verkar dessutom finns en skillnad på hur
manligt respektive kvinnligt urinläckage uppfattas och diskuteras.
I många sammanhang är det helt naturligt att prata om eller
belysa problem som kvinnligt urinläckage skapar. Kanske
från följderna av en svår förlossning men även senare i livet.
Vem har inte hört att kvinnor uppmanas till knipövningar
MANLIGT URINLÄCKAGE
när de står i kassakön eller på hållplatsen?
Vi vet också att urinläckage är betydligt vanligare hos yngre
kvinnor jämfört med yngre män. Men när män och kvinnor åldras, så ökar besvären hos båda könen. Blir vi riktigt
gamla, är ungefär lika många män som kvinnor drabbade.
Stora kunskapsluckor
Den stora skillnaden mellan könen ligger dock inte i hur
många som drabbas utan hur accepterat det är att tala om
sina besvär och därmed få möjligheten till adekvat hjälp.
Ur den synpunkten ligger män i strykklass och här finns
åtskilligt mer att göra. Både ur allmänt upplysningssyfte men
också hur sjukvården tacklar problematiken. Det finns stora
kunskapsluckor inom delar av sjukvården, och det saknas
både utbildning, samordning och forskning. Det har rapporter från SBU (Kunskapscentrum för Hälso- och sjukvården) bekräftat som genomförts om inkontinens, den senaste
daterad 2012.
I takt med att vår befolkning blir allt äldre, så kommer också
fler att söka sig till vården för att få hjälp med sina problem.
Det leder till ökande kostnader för samhället. Denna ekonomiska ekvation går inte ihop och väntar på sin lösning.
Hittar egna lösningar
Urinläckage bland män är inte något man pratar högt om.
Kanske inte ens med den egna familjen eller partnern. Istället lider många män i tysthet och hittar egna lösningar som
att använda papper i underkläderna eller ta på sig dubbla
lager underkläder. I sämsta fall leder urinläckage till att
mannen drar sig undan, undviker intimitet eller olika sociala situationer.
Vi hävdar att vi först måste våga kännas vid problematiken
för att kunna föra den debatt och sprida den upplysning som
så väl behövs. För det finns flera lösningar som kan hjälpa
dem som drabbats. Efter utredning av urinvägarna kan läkemedel eller operation ofta bota eller minska läckaget. I vissa
fall kan träning av bäckenbottenmuskulaturen mildra eller ta
bort besvären, liknande knipövningar för kvinnor.
Om urinläckaget består, finns det ett stort urval av skydd och
produkter anpassade till män respektive kvinnor, så att man
ska kunna leva så gott som vanligt. I Sverige är dessa hjälpmedel skattefinansierade och skrivs ut av sjukvården, vilket
inte är så vanligt i andra länder.
Hygienprodukter för kvinnor har en självklar plats både
i dagligvaruhandeln och på apotek, medan tillgången ser
betydligt sämre ut för män. Tystnaden kring män och urinläckage bidrar sannolikt till att männen ser sitt problem som
unikt, och att de försöker finna lösningar på egen hand och
inte söker den hjälp som faktiskt finns.
Ställa frågan
Vi har som mål att alla ska få tillgång till adekvat vård och
att ingen ska känna skam för att ha drabbats av urinläckage.
Uppmuntra drabbade män och kvinnor att söka hjälp för
sina urinvägsproblem. Inom vården måste vi alla bli bättre
på att fråga om dessa problem.
En utopi? Kanske, men inte om beslutsfattare och vården tar
sitt ansvar fullt ut. Vi behöver helt enkelt få fart på debatten
och undanröja tabun. Vi kan hjälpa många tusentals män
att få tillbaka livsglädjen igen!
Märta Lauritzen
Uroterapeut vid Karolinska Universitetssjukhuset och
ordförande i intresseföreningen Sinoba,
föreningen för kunskap om urininkontinens och
blåsproblem
Ulf Malmsten
Specialist i Geriatrik och Intermedicin,
tidigare överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
DSF - NY I STYRELSEN
Ny i Sverigestyrelsen
- Det här är Eva Stålhammar 52 år från Sävsjö, Jönköpings län
Som sjuksköterska i slutet av 80-talet arbetade jag inom
hjärtavdelning och mitt intresse för folkhälsa började.
Avdelningen startade upp hjärtmottagning och vi pratade levnadsvanor med patienterna. Jag började arbeta
som distriktssköterska 1998 på vårdcentral där jag blev
ansvarig för folkhälsofrågor och
startade en hälsomottagning.
Jag tackar för förtroendet och kommer
att göra mitt bästa för DSF!
N
ågra år senare bytte jag vårdcentral och drev även
där en egen hälsomottagning fram till 2013 då jag
valde att följa med till kommunen för att arbeta
i hemsjukvården. På hälsomottagningen stöttade och
coachade jag patienter till goda levnadsvanor och då främst
inom kost, motion, tobaksavvänjning och riskbruk för alkohol. Är diplomerad tobaksavvänjare och utbildad i Motiverande samtal. Har även några år arbetat som projektledare
för Svenska Palliativa registret för Landstinget i Jönköpings
län och då ingått i nätverket för utvecklingsledare inom
SKLs ”Bättre liv för sjuka äldre”.
Parallellt med arbetet som hälsosköterska och projektledare
har jag även jobbat inom hemsjukvården. När hemsjukvården gick över till kommunen blev valet inte enkelt men mitt
intresse för äldrefrågor är starkt och min nyfikenhet på nya
utmaningar tog överhanden. Ett val som jag definitivt inte
ångrar idag. Arbetet i hemsjukvården är fantastiskt roligt och
självständigt, något som passar mig. Dessutom har jag alltid
tyckt väldigt mycket om att arbeta med äldre.
6
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 I år skrev jag och en kollega kandidatexamen om ”Copingstrategier vid åldrandet - en litteraturöversikt” som finns att
tillgå på Diva. Arbetet med uppsatsen var spännande och
intressant, det gav god inblick i hur äldre tänker om och hanterar sitt åldrande.
Har tidigare varit ledamot och sekreterare för styrelsen i
Lokalföreningen för Jönköpings län som tyvärr sedan i höstas
är nerlagd på grund av att det inte fanns tillräckligt intresse
för styrelsearbete. Det jag tror är viktigast just nu för DSF
är att rekrytera nya medlemmar och arbeta för distriktssköterske professionens utveckling.
Är en vanlig tant på 52 år, bor med familjen på landet i
Sävsjö kommun och älskar friluftsliv. Att vara ute i naturen
med vår älskade hund Odette är det bästa jag vet.
Eva Stålhammar
Invald i styrelsen för DSF i Sverige
[email protected]
DSF - NY I STYRELSEN
Invald som ledamot
- Det här är Monica Eriksson, 55 år i sommar, Östersund
Färdig sjuksköterska 1986 och har arbetet inom många
olika verksamheter, gynekologisk vårdavdelning, hematologisk vårdavdelning och i ett palliativt rådgivningsteam. Där väcktes mitt intresse för distriktssköterskan
arbete och 1999 tog jag min examen som distriktssköterska. Arbetade några år i den kommunala hemsjukvården i Bergs kommun, en glesbygdskommun i södra
delen av Jämtland.
Att kliva in i styrelsen i
distriktssköterskeföreningen
känns spännande.
I
början av 2000 talet fick jag möjligheter att börja som
vikarier vid Mitthögskolans sjuksköterskeutbildning. Efter
några år som universitetsadjunkt påbörjade jag mina
doktorandstudier och disputerade 2010 med en avhandling
kring återhämtning efter hjärtinfarkt sett ur ett familjefokuserat perspektiv. Efter disputationen provade jag arbeta som
verksamhetschef under ett halvår men valde att gå tillbaka
till akademin. Här brinner jag för pedagogiska frågor inom
grundutbildningen för sjuksköterskor men särskilt för de studenter som läser distriktssköterskeutbildningen.
I rollen som pedagog i distriktssköterskeutbildningen finns
stora utmaningar. Jag funderar mycket kring hur utbildningen skull kunna förbättras för att möta de krav studenterna kommer att ställas inför efter sin examen. Är det dags
att utbildningen förändras radikalt mot två inriktningar,
en inriktning mot ett tydligare hälsofrämjande arbete och
en annan mera inriktad mot arbete med ohälsa? Behöver
utbildningen förlängas?
Att kliva in i styrelsen i distriktssköterskeföreningen känns
spännande och här tror jag mig kunna fånga upp och arbeta
framförallt med utbildningsfrågor. Kan bli länken mellan
akademin och verksamheter där distriktssköterskor verkar.
När jag inte arbetar tycker jag om att röra på mig, jag åker
längdskidor, cyklar landsväg, springer och styrketränar. Gör
under 2015 min fjärde
svenska klassiker. Vistelser i skog och mark får jag
gratis på så sätt och det ger
mig energi att orkar prestera på arbetet.
Monica Eriksson
Invald ledamot i styrelsen för DSF i Sverige
[email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 7
DSF - NY BEFATTNING I STYRELSEN
Nu kassör, förut ordförande i DSF
- Kristina Hesslund, Göteborg
Under förra året bytte Distriktssköterskeföreningen
kassör. Den nya kassören fick sedan ändrade arbetsförhållanden som gjorde att hon inte kunde fullfölja sitt
uppdrag. Att hitta en ersättare var inte så lätt. Under en
tid hade vi ingen som kunde hantera våra konton. Eftersom jag som ordförande hade tillgång till en del av vår
ekonomi blev det naturligt att jag fick ta på mig att reda
ut detta.
Tack för att jag fick förtroendet att
vara föreningens ordförande!
Nu väntar nya utmaningar.
E
fter en del kontakter med banken fick jag tillgång
till våra konton men jag hade ingen erfarenhet av
att vara kassör. Till slut kom vi i styrelsen fram till
att den bästa lösningen var att jag och Inger Mannebäck
delade på kassörskapet. Vi bor båda i Göteborg och Inger
har varit kassör i Göteborgs lokala förening under några år.
Vår erfarna kassör Lisbeth Andersson ställde upp på att både
göra 2014 års bokslut och lära upp Inger och mig.
När jag valdes till ordförande för fem år sedan tänkte jag
att jag skulle ge det uppdraget sex år. Att kombinera posterna ordförande och kassör är inte möjligt. Därför valde jag
till årets fullmäktige att kliva av som ordförande men sitter
kvar i styrelsen som kassör. Det har varit fem mycket roliga
och lärorika år. Jag har knutit många nya kontakter, deltagit i intressanta projekt och möten. Samtidigt har det varit
mycket arbete och ibland har det känts som om hela livet
8
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 kretsat runt föreningen. När jag tänker tillbaka är det ändå
det positiva som överväger.
Det känns lite konstigt nu – att inte längre ha identiteten
som ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Sverige
– och utmanande att lära mig en ny roll. Jag hälsar vår nya
ordförande Maria Larm välkommen till styrelsen. Hoppas
hon inte upplever det som en börda att avgående ordförande
sitter kvar i styrelsen. Förhoppningsvis kan jag istället fungera som ett stöd när hon ska hitta sin nya roll och komma
in i styrelsearbetet.
Kristina Hesslund
F.d. ordförande – nu en av kassörerna
[email protected]
DSF - NY I STYRELSEN
Invald som ledamot
- Det här är Annja Göransson, 34 år från Västkusten
Mitt namn är Annja Göransson och jag är 34 år och bor
tillsammans med min sambo och våra två flickor i ett
samhälle på västkusten. Vi flyttade till hus förra året med
allt vad det innebär. Familjen, trädgårdsarbete och segling är några av de saker jag ägnar mig åt på fritiden
samt att jag har en passion för att titta på bak- och matlagningsprogram.
Tack för förtroendet att
få sitta med som ledamot i
DSF Sverigestyrelse
J
ag är distriktssköterska sedan januari 2012 och arbetat
inom primärvården sedan september 2012. En sak som
jag uppskattar är att kunna fortbilda mig inom såväl nya
som redan kända kompetensområden. Jag arbetade initialt
med akutmottagning, telefonrådgivning samt mottagning.
Sedan cirka två år tillbaka arbetar jag huvudsakligen med
astma, KOL och allergimottagning samt rökavvänjning. Jag
har haft förmånen att få studera vissa kurser på arbetstid.
På en vårdcentral träffar personal människor som befinner
sig i olika skeden i livet och med varierande hälsa och sjukdomshistoria. Att arbeta på vårdcentral passar mig perfekt.
Ingen dag är den andra lik och jag lär mig ständigt nya saker.
Det är stimulerande att samarbeta med alla olika yrkeskategorier på en vårdcentral. Jag ser det som en utmaning att
hitta olika vägar för att samarbeta med människor, både
patienter och medarbetare.
Sedan cirka två år tillbaka är jag ordförande för Distriktssköterskeföreningen Bohuslän. Vi strävar efter att hålla
medlemsantalet uppe och hålla våra medlemmar uppdaterade om trender och pågående projekt samt ordnar möten
för våra lokala medlemmar där vi träffas och lyssnar till
inbjudna föreläsare.
Att behålla våra medlemmar och rekrytera nya är en viktig
uppgift för DSF, på både lokal och nationell nivå. Något
annat som är viktigt att jobba med är att synliggöra vad
distriktssköterskearbetet innebär och det är en tuff uppgift
då det ofta ej innefattar mätbar data. Om det inte är mätbart, finns det inte då?
Annja Göransson
Invald ledamot i styrelsen för DSF i Sverige
Bohusläns lokalförening
[email protected]
DSF - NY I STYRELSEN
Ny i Sverigestyrelsen
- Jag heter Nina Rolf, är 41 år gammal , Sparreholm
Jag heter Nina Rolf, är 41 år gammal och bor i en villa
tillsammans med min sambo, våra två hundar och tre
katter i ett litet samhälle som heter Sparreholm, ungefär mitt i Sörmland.
Jag har arbetat som sjuksköterska sedan 2003 och blev
färdig distriktssköterska i januari 2010. Jag har under
hela mitt yrkesverksamma liv arbetat inom äldrevården
och brinner verkligen för att ge våra äldre en bra vård.
Jag brinner verkligen för att ge våra
äldre en bra
vård.
D
et kändes därför ganska naturligt att som nybliven
distriktssköterska fortsätta att arbeta med äldre och
mina tre första år arbetade jag inom Hemsjukvården i Flens kommun, främst med inriktning mot äldre personer. Sedan två år tillbaka arbetar jag som planerings sjuksköterska och demenssamordnande sjuksköterska i Flens
kommun. Det är en delad tjänst där jag halva tiden följer
med biståndshandläggarna på sjukhusen och bistår med
medicinska bedömningar på patienter som är färdigbehandlade på sjukhuset och skall gå hem, eller behöver fortsatt
vård på t.ex. ett korttidsboende. Ett intressant men ganska
svårt arbete, framförallt eftersom vårdtiderna på sjukhusen
blir allt kortare och patienterna ofta har ett stort vårdbehov,
både medicinskt och omvårdnadsmässigt, även när de anses
färdiga från sjukhuset.
Som demenssamordnande sjuksköterska har jag som uppdrag att följa den senaste forskningen inom demensområdet samt utbilda och handleda personal inom demensfrågor. Det blir också en hel del hembesök tillsammans med
biståndshandläggare för att försöka få till den bästa vården
runt personen med demenssjukdomen och dennes anhöriga. Här känner jag att jag har stor nytta av min utbildning
10
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 och erfarenhet som distriktssköterska. Förutom ovanstående
så har jag även en hel del utvecklingsarbete i min tjänst, bla
med ICF- journaler, utbildning inför läkemedelsdelegeringar
till personal samt har varit med vid framtagning av ett nytt
beslutsstöd (SKILS) för sjuksköterskor och distriktssköterskor i Västra länsdelen i Sörmland.
Min fritid tillbringar jag till mycket stor del i mitt syrum där
jag syr kläder och ägnar mig åt stygnsättning och maskinbroderi. En hobby som ger stort utlopp för kreativitet och ger
en bra balans och ett andrum till kraven som ställs i arbetslivet. Jag tycker även mycket om teknik och datorer och är
hemsidesansvarig i styrelsen för Sörmlands distriktssköterskeförening, vilket jag även kommer att vara min roll i Riksstyrelsen. Som ansvarig för hemsidan är mitt mål är att vi
tillsammans fortsätter att utveckla en informativ, lättläst och
roligt hemsida för att kunna hjälpa till och locka nya medlemmar till vår förening.
Nina Rolf
Invald som ledamot och webansvarig för DSF i Sverige
[email protected]
DSF - NY I STYRELSEN
Ny i Redaktionskommittén
- Mitt namn är Monika Nyman, jag är 62 år från Nyköping
Jag heter Monika Nyman, och kommer från Nyköping
där jag är född och bott hela mitt långa liv. Jag är 62 år
gammal eller ung det beror på hur man ser på det.
Jag har en man samt två vuxna barn. Har även ett barnbarn, Amanda på 8 år, som jag ägnar mycket tid åt.
När jag vill ha det skönt och njuta av min ledighet åker
jag ut till vår kolonistuga, där jag har
lite planteringar, eller bara sitta och
njuta av en god bok.
Känns jättekul att få
förtroende att sitta med i
redaktionskommittén.
J
ag gick ut sjuksköterskeutbildningen 1989 och arbetade
under ca 15 år på vårdavdelning med sedvanliga sjuksköterskeuppgifter.
2012 började jag arbeta på barnavårdscentralen, med kontroller, hembesök av nyfödda och diverse saker som finns
och görs på en BVC.
Gick sedan diabetesutbildning och fick tyvärr inte så stor
användning för den på vårdavdelning, eftersom läkaren var
den som skötte allt vad gällde diabetessjukdomen när patienten låg inneliggande.
Man får lära känna familjer och följa dem och deras barn
i uppväxten, och det känns ibland lite sorgligt att släppa
dem när de går över i skolhälsovården. Men
ibland träffar jag också vissa
av barnen där eftersom jag arbetar några
timmar i månaden som
skolsköterska på en liten
friskola.
Sökte då ett vikariat på en vårdcentral här i Nyköping och
fick det jobbet. Och jag började som sjuksköterska med de
uppgifter som finns på en vårdcentral. Främst var det telefonrådgivning . Efter något år började jag jobba som diabetessköterska med egna patienter.
Väldigt roligt!
Men det är en
annan historia.
Man kom patienterna in på livet och det var en stor tillfredsställelse när patienten kom tillbaka på återbesök och hade
bra värden och mådde bättre.
2009 blev jag färdig distriktssköterska efter att ha läst på distans i 3 år.
Kändes jättehärligt.
Monika Nyman
BVC Sköterska & skolsköterska
Redaktionskommittén
[email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 11
DSF FULLMÄKTIGE I UPPSALA
Fullmäktige i Uppsala
- 24-25 april 2015 på Clarion Hotell i Uppsala
Under två dagar träffades styrelsen för Distriktssköterskeföreningen Sverige samt representanter från de
lokala föreningarna för ett par dagars givande samtal.
Huvudämnet var samarbetet mellan de lokala föreningarna ut från och riksföreningen - hur stärker vi det? Hur
ska föreningen och de lokala föreningarna göra för att
kunna leva vidare?
Vilka förväntningar har lokalföreningarna från
Sverigestyrelsen?
D
Kristina Hesslund, Sverigestyrelsens ordförande, startade
första dagen med att ge information om dagarnas upplägg
samt hälsa alla varmt välkomna.
Efter detta följde en diskussion om Distriktssköterskeförenigens framtid. Vilka förväntningar har lokalföreningarna på
Sverigestyrelsen?
Det blev mycket diskussion kring detta. Många lokalföreningar har svårt att få ihop personer till styrelserna. Hur kan
man hjälpa till och stötta dessa föreningar?
Efter en presentation av alla deltagare fortsatte Margareta
Pantzar som är psykolog att prata om rökavvänjning samt
om E-cigarretten. Hon berättade hur hon jobbar med detta
vilket var en mycket intressant föreläsning.
Årets Distriktssköterska 2015
Årets distriktssköterska är en utmärkelse som distriktssköterskeföreningen i Sverige har givit till en speciellt utvald
en andra dagen av dessa två genomfördes fullmäktigemötet.
Foto på Uppsala Slott
DSF FULLMÄKTIGE I UPPSALA
Årets Distriktssköterska Eleonor Josefsson Dahsltröm
distriktssköterska i mer än 10 år.
Vid fullmäktige i Uppsala 24-25 april utsågs Eleonor Josefsson Dahlström från Timmernabben till Årets Distriktssköterska 2015.
Ellinor blev färdig sjuksköterska 1972 och vidareutbildade
till distriktssköterska 1983. Hon arbetar i hemsjukvården i
Mönsterås kommun och sedanhem sjukvården gick över till
kommunen 2008.
Hon nominerades av arbetsgruppen Hemsjukvården Möns-
Alla foton i denna artikel är tagna av Irene Wikström.
terås kommun för att hon, som nomineringen lyder:
Stor kunskap och erfarenhet, hon är medmänsklig, lyhörd
och ödmjuk, en förebild för arbetskamrater och studenter.
Hon är ett känt ansikte i kommunen och genom sin hälsosamma livsstil även en förebild utanför arbetet. Hon är
lokalt sårombud och ansvarig palliativt ombud. ”en genuin
distriktssköterska”
Första dagen slutade med en trevlig middag på restaurang
Aaltos.
DSF FULLMÄKTIGE I UPPSALA
Dag 2.
Efter följde sedvanliga fullmäktige förhandlingar.
Ordförande under mötet var Stefan Lundberg från vårdförbundet.
Man avhandlade sedvanliga frågor. Bl.a. Diskuterades medlemsavgiften, som Sverigestyrelsen ville höja. Då gick diskussioner höga. Man kom fram till en mindre höjning av medlemsavgiften.
När man kom till val så blev resultatet följande
Ny styrelse: Till ny ordförande efter Kristina som önskade
avgå valdes enhälligt Maria Larm från Östersund.
Kristina Hesslund avgick som ordförande men gick över till
annan post som var kassör tillsammans med Inger Mannebäck.
Vi tackade även av Eva Gunnarsson och Chatrin Persson
för sitt fina arbete.
Övriga i styrelsen blev:
Nina Rolf som hemsidesansvarig.
Ledamöter blev:
Monica Erikson, Mittuniversitetet,
Anja Göransson från Bohusläns
lokalförening samt Eva Stålhammar från Jönköping.
I redaktionskommittén invaldes
Monika Nyman istället för Mona
Johansson som önskade avgå.
Ny i valberedningen:
Irene Wikström
Ny valberedning blev Eva Strand, Chatrin Person samt Irene
Wikström.
Dagen avslutades vid 12-tiden och alla
Eva Gunnarsson tackas av.
fick sin sedvanliga lunchpåse innan vi
skildes åt för att åka hem till våra respektive hemorter.
Monika Nyman
BVC Sköterska & skolsköterska
Redaktionskommittén
[email protected]
14
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Alla foton i denna artikel är tagna av Irene Wikström.
ÅRETS DISTRIKTSSKÖTERSKA
Årets Distriktssköterska 2015
- offentliggjordes under föreningens
fullmäktige den 24-25 april i Uppsala
Eleonor Josefsson Dahlström från Timmernabben
utsågs till Årets Distriktssköterska 2015.
Eleonor blev färdig sjuksköterska 1972 och vidareutbildade sig till distriktssköterska 1983. Hon
arbetar i hemsjukvården
i Mönsterås kommun
sedan hemsjukvården
gick över till kommunen
2008.
Hon nominerades av arbetsgruppen Hemsjukvården
Mönsterås kommun för:
Stor kunskap och erfarenhet inom sitt yrke. Hon är en stor
tillgång för hemsjukvården och en förebild för arbetskamrater och studenter. Hon är medmänsklig, lyhörd och ödmjuk.
Ett känt ansikte i kommunen och genom sin hälsosamma
livsstil även förebild utanför arbetet. Hon är lokalt sårombud och ansvarig palliativt ombud
”En genuin distriktssköterska”.
Eleonor har stor kunskap och erfarenhet,
lyhörd och ödmjuk, en förebild för arbetskamrater och studenter.
Kristina Hesslund
Kassör för DSF i Sverige
[email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 15
SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET
Sårvård runt förra sekelskiftet
Sårskador har alltid varit vanligt och sårvård är troligen en av de äldsta medicinska åtgärderna. Dock
har förekomst precis som orsakerna och behandlingen
varierat en hel del över tid. Denna artikel som fokuserar sårvården runt sekelskiftet 1900 syftar till att ge en
översikt av dåtidens behandlingsrekommendationer
och förbandsmaterial.
K
unskapen om sårvård utgick i äldre tider nästan uteslutande från diverse huskurer och råd från ”kloka
gummor/gubbar”. Dessutom var behandlingen ofta
förknippad med magiska ritualer. Sårförbanden kunde t.ex.
bestå av (förutom någon form av täckförband av tyg) växtblad, honung, grötomslag, rått kött och spillning från olika
djur sockermättat brännvin. På brännskador kunde man
t.ex. pensla linolja som stelnade till en rätt tålig hinna. Som
sårtvätt användes bl.a. växtavkok, brännvin, spott och urin.
Sådana behandlingsmetoder användes dock främst av allmogen. Förbanden har sedan successivt utvecklats utifrån
olika teorier och tankar om vad som just då ansågs vara mest
effektivt. Men det var inte förrän på 1800-talet som förbanden började likna dagens förbandsmaterial. Det var framförallt under Krimkriget på 1850-talet som det utvecklades
en rad förband som (visserligen modifierats över tid) faktiskt
används även idag.
16
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Vård & behandling av sår
Det är svårt att hitta några dokument/litteratur från förra
sekelskiftet om rekommendationer och behandlingsåtgärder
som specifikt gällde för sjuksköterskor. Den största anledningen till detta var att vid denna tid var sjuksköterskeutbildningarna huvudsakligen baserade på praktik och ”muntlig
tradition”. Utbildningen innehöll visserligen även föreläsningar, dock i begränsad omfattning, och några läroböcker
fanns generellt inte. Så beskrivningen nedan är inte professionsspecifik utan belyser de rekommendationer och behandlingar som fanns för sårvård runt förra sekelskiftet, oavsett
om man var professionell vårdgivare eller privatperson.
Den generella behandlingsregimen var att alla sår skulle
behandlas torrt. För att uppnå detta användes till exempel
olika typer av sårpulver (t.ex. Jodoform) och torra kompresser. Om sårsekret eller blod hade trängt igenom förbandet
SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET
var det i första hand rekommenderat att lägga på mer bomull
som fästes med ytterligare en
gasbinda, så länge inte förbandet blev för otympligt. Vid större
genomblödning/vätskning skulle
dock förbandet bytas helt. Vid ett
sår med varbildning rekommenderades omläggning dagligen,
då i första hand med våtvarma
omslag.
Salvor rekommenderades bara
för äldre och svårläkta sår. För
torr hud och småsprickor användes mjukgörande salvor och
krämer, precis som idag. Zinksalva (1 del zinkvitt & 10 delar
vaselin) samt zinkpasta (10 delar
zinkvitt, 10 delar vaselin plus
stärkelsepulver i lämplig mängd)
användes ibland, men oftast inte
i sårvården utan för eksem och
andra hudutslag. Dessa två preparat verkade framförallt uttorkande och till viss del även klådstillande.
Liggsår var ganska vanligt framförallt bland äldre på landsbygden, då även ofta infekterade med bl.a. fluglarver.
Huvuddragen i den rekommenderade behandlingen skiljer sig inte mycket från den som är idag med fram för allt
avlastning och god hygien. Rena sängkläder, noggrann bäddning (”undvikande af veck å lakanen, knölar i madrassen,
…”) och vändning av patienten var viktiga åtgärder. Om
man upptäckte rodnade och ömmande ställen skulle läkare
tillkallas. Som decubitusprofylax användes ibland luftkuddar och vattenkuddar ovanpå madrassen, även ringformade
kuddar kunde användas. Men andra delar i behandlingen
skiljer sig dock från det som vi tillämpar i dagens sjukvård,
som t.ex. den rekommenderade behandlingen i väntan på
läkaren. Då skulle man fukta det rodnade stället med lite
konjak, citronsaft eller kamfertsprit (kutan lösning av Kamferessens löst i alkohol).
Plåster fanns i lite olika former och användes precis som
idag för mindre sårskador men var inte alltid av den typen
som vi är vana vid. Det fanns bl.a. häftplåster (kallades även
”Amerikansk häfta”) vilket är ungefär motsvarande det plåster vi använder idag. Häftplåstret uppfanns av Robert Wood
Johnson i USA redan 1874, men började inte produceras
för försäljning förrän runt 1885. Men det fanns även andra
typer av plåster såsom giktplåster (smärtlindrande), kvicksilverplåster (mot inflammationer), spanskflugeplåster (avsvällande & smärtstillande), och liktornsplåster (mjukgörande).
Dessa andra typer av plåster var alla plåsterförband som
innehöll olika verksamma substanser. Grunden till plåster-
förbanden tillverkades ofta av blyoxid och/eller harts och vax.
Olika typer av förbandsmaterial
kunde köpas på apotek, men det
var långt ifrån alla som hade råd
med detta. Istället fick man då
tillverka förbandmaterialet själv,
och improvisationsförmågan var
troligen ganska stor gällande såväl
val av förbandsmaterial som hur
såren skulle skötas. Det fanns råd
och anvisningar att tillgå i olika
skrifter (t.ex. ”Hemmets läkarebok”), som baserades på aktuell
medicinsk kunskap, om bl.a. hur
förbandsmaterial kunde tillverkas,
olika metoder för sterilisering av
förbandsmaterial, recept för tillredning av tvättvätskor och desinfektionsmedel. Men även detta
var det långt ifrån alla som hade
tillgång till. Däremot var råd från
”de kloka” och olika huskurer
mer flitigt använda.
Vård & behandling av infektioner
Sår var generellt fruktade och det var främst två saker som
man var orolig för: det ena var blödning (ffa. hur kraftig
denna var) och det andra var infektioner. Man visste mycket
väl att även det minsta lilla sår som blev infekterad kunde
orsaka mer eller mindre livshotande blodförgiftningar, och
kunskapen kring vilka tecken och symtom som var viktiga
att beakta var generellt god. En varbildning i ett sår var vanligt (ofta orsakade av lågpatogena hudbakterier) och var i sig
inte speciellt oroväckande. Även den inflammatoriska processen vid naturlig sårläkning var välkänd, och sårtvätt och
aktivt avlägsnande av pus var en generell rekommendation.
Detta gällde även abscesser där, precis som idag, punktion
med dränage var standardbehandling.
Skulle man upptäcka tecken på infektion var rekommendationen en grundlig revision av såret (ffa. avlägsna pus och
noga sårtvätt). Därefter rekommenderades applicering av
våtvarma omslag som skulle ligga kvar i ett dygn. Ett våtvarmt omslag var kompresser som blötlades i antiseptisk
vätska (t.ex. 2%-igt karbolvatten eller 1%-ig kreolinlösning)
som urvrides och sedan applicerades på såret. Den fuktade
kompressen täcktes helt med något lämpligt vattentätt tyg
(t.ex. vaxduk), och sedan täcktes det hela med rikligt med
vadd eller liknande som fästes med en binda. Tanken var
att förbandet skulle lindra smärta och att såret skulle ”rena
sig”. Därefter övergick man sedan till torra förband, gärna
tillsammans med något sårpulver.
Blodförgiftning var en av de stora farhågorna när man fick
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 17
SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET
Bild från vänster:
Ignaz Semmelweiss
Florence Nightingale
Joseph Lister
ett sår, mycket på grund av den stora dödligheten. Detta
var allmänt känt såväl av professionella vårdgivare som av
allmänheten. Det bör noteras att termen blodförgiftning
användes på lite olika sätt under denna tid. Av allmänheten användes det som ett paraplybegrepp för många olika
typer av infektioner i hud och omgivande vävnad. Medan
läkarna istället använde den medicinska termen ”septikämi”
(sepsis) för att ange diagnosen mer precist. Innan man började tillämpa aseptiska och antiseptiska metoder i sårvården var detta en fruktad sjukdom. Man betecknade då septikämi tillsammans med hospitalsbranden (sårinfektion med
gangrän) och pyämien (pyemi) som ”de tre mordänglarna”.
Infektioner var ett återkommande problem inom hälso- och
sjukvården då det inte fanns någon effektiv behandling mot
själva orsaken. Man hade redan i slutet av 1800-talet ganska
god kunskap om virus, bakterier och parasiters förekomst
och biologi. Även kunskapen om kroppens immunförsvar
var god. Men däremot hade behandlingsmöjligheterna inte
kommit lika långt. Viss behandling mot vissa parasitsjukdomar fanns (även om de inte alltid var så hälsosamma :-). Till
exempel behandlades masksjukdomar och skabb med laxermedel blandat med kvicksilver. Men någon behandling mot
bakterier och virus fanns inte. Behandling med Sulfa började inte förrän på 1930-talet och Penicillin på 1940-talet.
Ett annat exempel på att det fanns god medicinsk kunskap
men begränsade behandlingsmetoder var scarlatina där
man visste att sjukdomen var orsakad av en bakterie, och
såväl diagnostiska kriterier som inkubationstid, smittvägar
och sjukdomsförlopp var väl dokumenterat. Men behandlingen bestod uteslutande av lindrande av symtom, begränsad smittspridning samt åtgärder för ett bibehållet acceptabelt allmäntillstånd.
Smittspridning av bakterier till sår var dock välkänt och såväl
primärprevention genom god hygien och desinfektion var de
effektivaste sätten att behandla/förhindra infektioner.
Hygien & desinfektion
Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som man började
använda desinfektion och antiseptiska metoder, och det
18
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 var flera personer som bidrog till denna kunskapsutveckling. Redan år 1847 påbörjade förlossningsläkaren Ignaz
Semmelweiss sin långa kamp mot barnsängsfeber. Han
införde obligatorisk handtvätt med klorvatten för läkarna
efter avslutad obduktion (innan de gick vidare till förlossningsavdelningen) vilket ledde till att dödligheten vid förlossningar sjönk direkt från 10 till 1 %. Åtgärderna visade
tydligt på betydelsen av god handhygien inom vården. Florence Nightingale var också en av dessa personer som under
1850-talet uppmärksammade och propagerade för hygienens betydelse. En annan var kirurgen Joseph Lister som
i slutet av 1800-talet började sina antiseptiska experiment
med bl.a. karbolsyra som desinfektionsmedel, och resultaten
var tydliga, dödligheten i infektioner minskade dramatiskt.
Men trots denna kunskap om hygienens betydelse redan på
1800-talet kan man i provinsialläkarrapporter från början
av 1900-talet läsa om såväl almogens bristande ”snygghet”
(dvs. städning & hygien) som barnmorskornas tydliga brister gällande hygienrutiner.
I slutet av 1800-talet var allmänhetens syn på sjukdom och
dess uppkomst ofta ganska olik de medicinskt skolade. Till
exempel ansåg provinsialläkarna att en ren kropp och frisk
luft i bostäderna var direkt hälsofrämjande, medan allmogens utgångspunkt istället var att smuts var ett effektivt skydd
mot sjukdom och att enbart tvätta sig en gång i veckan eller
mera sällan var mer regel än undantag. Dessutom ville man
inte gärna vädra sina bostäder för då försvann den värdefulla värme som man med stor möda försökte upprätthålla.
Men i takt med att folk fick ökad insikt i hygienens betydelse
för sjukdomars uppkomst minskade bl.a. dödligheten i sårinfektioner.
För desinfektion i ”hemsjukvården” vid sekelskiftet 1900
var kokning den vanligaste använda metoden. Men man
använde också olika former av desinfektionsmedel (t.ex. Karbolsyra, Formalin och Kvicksilverklorid). Som tvättvätskor
till sår rekommenderades bl.a. Blyättika (basisk ättiksyrad
blyoxid) som späddes med vatten, 2 %-ig Karbolsyra (fenol)
och 1-2%-ig Lysol (antiseptiskt, används än idag i vissa rengöringsmedel).
Jodoform rekommenderades framförallt till så kallade orena
SÅRVÅRD RUNT FÖRRA SEKELSKIFTET
sår och benämndes ofta som ”ett ovärderligt medel”. Jodoformförbanden var ett resultat av Joseph Listers forskning.
Preparatet receptbelagt och skrevs bara ut av läkare då jodförgiftning var vanligt bland patienterna som behandlades
med detta preparat. Oftast blandades Jodoform med Borsyra, med andelarna 50/50. Även Hypermanganat (även
idag kallas Kaliumpermanganat) användes som desinfektionsmedel för såväl sår som annan utrustning.
Referenser
Drakman, A. (2012).
Smuts – fara eller skydd? En studie av svenska provinsialläkares och allmogens skilda uppfattningar om hygien under
sent 1800-tal. Socialmedicinsk tidskrift. 89, 1: 54-61.
Häger, K. (1988).
Kirurgins historia. Göteborg: Nordbok AB.
Jakobsson, U. (2012).
Distriktssköterskans historia 1850-1920 - en yrkeskår växer fram.
Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. 16: 29-36.
Jakobsson, U. (2014).
Folkhälsa och sjukvård på den Skånska landsbygden i slutet
av 1800-talet: effekter av industrialiseringen. Ale: Historisk
tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge. 1, 22-31.
”Några viktiga regler vid sårbehandling” [enl.
Hemmets läkarebok, 1903]
- Använd alltid rena, om möjligt sterila förbandsartiklar vid skötsel och förbindning af sår
- Berör aldrig såret med fingrarna
- Undvik att med fingrarna beröra den sida af
kompressen som ska ligga närmast såret
- Rengöring och sköljning af orena sår göres försiktigt medelst rena bomullssuddar, gas- eller linnelappar, dop-
pade i antiseptisk vätska (t.ex. Karbolvatten eller Kreolin)
Distriktsköterskans roll i sårvården
Det är svårt att avgöra distriktssköterskan roll gällande sårvården runt förra sekelskiftet pga. att distriktssköterskeyrket inte var etablerat. Innan Statens distriktsköterskeskola
startade 1920 fanns egentligen ingen formell utbildning
till yrket. Bara några decennier tidigare hade sjuksköterskeutbildningen börjat ta form, och den formella sjuksköterskeutbildningen var fortfarande under etablering. Under
denna period började distriktsvården sakta växa när kommuner, privatpersoner och landsting anställde fler och fler
”epidemi- och länssjuksköterskor”/ ”landsbygdssjuksköterskor”. Även titeln distriktssköterska förekom, dock ganska
sparsamt. Dessa sjuksköterskors uppgift var i första hand
att biträda epidemisjukvården, men skulle i mån av tid även
vårda de icke-epidemiskt sjuka patienterna i deras hem samt
vid behov biträda provinsialläkaren vid hembesök hos de fattiga. Kravet för dessa anställningar varierade mycket, och
något egentligt krav på sjuksköterskeutbildning eller liknande
fanns oftast inte. Så någon slutsats om specifikt distriktssköterskors eller sjuksköterskors roll i vården av sår går tyvärr
inte att dra, men troligen tillämpades samma metoder som
de ovan nämnda.
Lagerholm, J. (1903).
Hemmets läkarebok. Stockholm: Fröléen & Co.
Statistiska Centralbyrån (SCB). (1904).
Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. Stockholm: Kungliga Medicinalstyrelsen.
Ulf Jakobsson
Distriktssköterska/docent
Enheten för medicinens historia
Medicinska fakulteten
Lunds Universitet
mail: [email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 19
DSF STOCKHOLM - ÅRSMÖTE
Årsmöte DSF Stockholm
- Datum: 2015-04-13
Den 13/4 hade Stockholms - DSF årsmöte. Pfizer stod
för kvällen som hade tema Hälsa.
Kvällen började med sedvanligt mingel bland kollegor
och sponsorer. Sedan föreläste Matthias Lindin, Sjuksköterska och Doktorrand på Karolinska sjukhuset om hur
vi pratar om Hälsa med våra patienter.
Bild: Vår mötesordförande Ann Johansson fixar glatt tekniken.
D
et var en givande föreläsning
som b la innehöll att prata
om alkoholvanor är det som
vården tycker är svårast. Men hur ska
vi då göra?Flera bra tips gavs. Mat-
20
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 thias pratade även om att stillasittande
räknas bli den nya rökningen. 1 minuts
rörelse per 30 minters stillastinnade är
den nya rekomendationen. Alla i salen
uppmanades att resa på sig under den
delen av föreläsningen och lydiga som
vi är så ställde sig alla upp och lyssnande stående en stund. En rolig och
lärorik föreläsning
DSF STOCKHOLM - ÅRSMÖTE
Sedan följde årsmötet.
Ann Johansson mångårig medlem i
Stockholms DSF valdes till ordförande
för årsmötet.
2 medlemmar avgick. Eva Lindevall
och Tina Persson. Vi tackar för era
insatser och kommer att sakna er.
Eva Andersson och Astrid Häger valdes
om på 2 år och Birgitta Flood-Åsberg
valdes om på 1 år.
Elisabeth Bos Jordbro VC och Margareta Serednicka Gustavsbergs VC
valdes in på nyval 2 år.
Ni hälsas varmt välkomna till styrelsen
för Stockholms DSF.
Bild: Mingel och sponsorer. Våran ordförande Ina El-Sherif på kryckor, inget stoppar en distriktsköterska när det är
årsmöte.
Styrelsen vill också tacka Ann Johansson för hennes insats som årsmötets
ordförande.
Efter årsmötet
var det middag.
En trevlig kväll
med kollegor!
Bild ovan:
Matthias
Lindin i full
färd med sin
föreläsning.
Eva Andersson
Vice Ordförande
Legitimerad Distriktssköterska
Stockholms Distriktssköterskeförening
Mail: [email protected]
Bild: Våra nya styrelsemedlemmar Margareta Serednicka och Elisabeth Bos hälsar
glatt på våran medlemsansvarige Birgitta Flood-Åsberg under middagen.
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 21
UTBILDNINGSCAFÉER
Utbildningscaféer
- Inom äldreomsorgen i Sävsjö
Foto och faktaruta hämtad från Diabetssköterskornas bildspel
Inom äldreomsorgen i Sävsjö kommun har vi startat upp
utbildningscafé för omvårdnadspersonalen på Säbo
och hemtjänsten. Frågan kom till oss som arbetar inom
hälso- och sjukvården i kommunen via MAS som fått
förfrågan från områdeschefer då personalen efterfrågat utbildning. Kollegan Monica Carlsson och jag nappade på idén och började planera för utbildningscafé.
Sävsjö kommun är en liten kommun men trots detta är
det många som arbetar inom äldreomsorgen.
I
nom äldreomsorgen i Sävsjö kommun har vi startat upp
utbildningscafé för omvårdnadspersonalen på Säbo och
hemtjänsten. Frågan kom till oss som arbetar inom hälsooch sjukvården i kommunen via MAS som fått förfrågan
från områdeschefer då personalen efterfrågat utbildning.
Kollegan Monica Carlsson och jag nappade på idén och
började planera för utbildningscafé. Sävsjö kommun är en
liten kommun men trots detta är det många som arbetar
inom äldreomsorgen. Vi har haft tre omgångar med utbildningscafé under våren, det har kommit ca 50 personer per
tillfälle. Inbjudan gick ut till områdescheferna vilka förmedlade till personalen, som fick anmäla sig.
22
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Vid denna första omgång av utbildning var ämnet Äldre
med diabetes och vi bjöd in distriktssköterskorna Monica
Jansson och Helene Sigfridsson som har diabetsmottagning
på Sävsjö Vårdcentral. Ämnet är aktuellt då Nationella programrådet diabetes (Sveriges Kommuner och Landsting,
2014) har tagit fram vårdprogrammet Äldre med diabetes
– för dig som arbetar inom vårdboende och hemsjukvård.
Där poängteras att vården till de äldre måste anpassas till
individen och inriktas i första hand på välbefinnande och
god livskvalitet. Programmet omfattar vård, behandling och
uppföljning av patienter med typ 1- och typ 2-diabetes.
UTBILDNINGSCAFÉER
Varje utbildningstillfälle var bokat till två timmar under
eftermiddagstid. Efter presentation av personer och upplägg föreläste diabetssköterskorna ca 20 minuter sedan fika
paus och 20 minuter föreläsning till. Personalen fick därefter arbeta och diskutera vid borden med frågeställningen,
vad de kan göra i sitt team för att förbättra för äldre med
diabetes. Innan avslutet gick vi gemensamt igenom vad man
kommit fram till under diskussionerna vid borden, för att
sprida olika idéer. Personalen var kreativa och kom med
många goda förslag för förbättringar, som kunde handla om
att märka pennor och stickor med datum vid förpackningens öppnade till att inspektera fötter och munhälsa regelbundet. Under utbildningstillfället kom många frågor och
funderingar upp som diabetssköterskorna kunde svara på.
De rekommenderade även att gå in på SKLs hemsida där
man kan genomgå en webbutbildning för Vård av äldre med
diabetes.
finns inom vår organisation och tanken med utbildningscaféerna är att sprida kunskap som finns till omvårdnadspersonalen.
DIABETES & ÄLDRE
Hyperglykemi
trötthet
försämrad sårläkning
inverkan på kognition
(intellektuella funktioner)
Hypoglykemi
ökad risk för fall
kognitiva störningar konfusion
ofta svårtolkade symptom
De förbättringsideér som kom upp tog personalen med sig
till teamet och presentera på teamträff för att förbättringarna ska bli till. Detta arbetssätt hade vi förankrat hos områdescheferna både muntligt och skriftligt för att de ska stödja
och uppmuntra teamen till fortsatt förbättringsarbete inom
ämnet.
Vi har under och efter utbildningstillfällena upplevt positiv
respons och personalen önskar fler utbildningscaféer, så till
hösten planerar vi köra en ny omgång och då ev. med temat
Palliativ vård eller sårvård. Kompetens inom dessa områden
Hälsan i Centrum nr 3 och 4, 2015
slås ihop till ett kombinerat
”Höst- och vinternummer”
- nr 3-4, 2015
Mediahuset har sagt upp vårt gamla avtal med Hälsan i
Centrum då varje nummer går med förlust pga få annonser.
Styrelsen tror att föreningen bör ha en tidning i pappersform. Vi provar och gör ett kombinerat 3-4 nummer till
hösten som föreningen betalar kostnaden för. Sen får vi
utvärdera hur vi ska göra nästa år.
Kristina Hesslund
Kassör för DSF i Sverige
[email protected]
Eva Stålhammar
Distriktssköterska Hemsjukvården Sävsjö kommun
För mer information: [email protected]
Nästa kombo-nummer,
nr 3-4, 2015 ska bl a handla om:
-
-
-
Distriktssköterskeutbildningar
Olika inriktningar som distriktssköterskan kan välja.
Reportage på olika arbeten
Vi önskar er en riktigt
Skön Sommar!!
Styrelsen för DSF i Sverige
Maria Larm
via
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 23
NYTT OM UVA/UVB
Nytt verktyg för mätning
av UVA/UVB
– Underlätta solandet framöver för
barn såväl som för vuxna.
Nu finns det en UV indikator i form av ett armband som
enkelt kan tas på för så väl barn som vuxna. Teknologin
bakom indikatorn har utvecklats sedan 2009 vid University of Strathclyde i Skottland och sedan vidareutvecklats till en färdig produkt via ett företag i Göteborg.
UV indikatorn indikerar hur mycket UVA och UVB strålning en person har utsatts för under dagen och kan lätt utläsas för att undvika solskador. UV indikatorer har funnits i
flera olika varianter under flera decennier, och de flesta av
dem har bara mätt UV Index.
24
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Armbandet fungerar genom en kemisk reaktion,en syra bas
reaktion, där en syra komponent släpper ifrån sig en proton
som reagerar med en pH beroende färg. När protonen och
färgkomponenten reagerar förändrar färgkomponenten färg,
då pH värdet på den förändras.
NYTT OM UVA/UVB
Vid intensiv UV strålning kommer indikatorn att byta färg
snabbare då en ökande mängd UV strålning ökar reaktionshastigheten i indikatorn.
Visuellt sker det genom en färgförändring av armbandet
där den börjar byta färg vid 1 SED1 och når fullt färgutslag
vid 2 SED och den är utvecklad för hud typ 1 och 2 enligt
Fitzpatrick Scale. En vidare utveckling för hud typ 3 och 4
kommer att komma inom ett par år. Tekniken för armbandet är publicerad i tidningen ChemComm2. Smörjer man
in kroppen med solskydd skall armbandet också smörjas in.
När solskyddet börjar avta kommer armbandet att meddela
användaren detta genom färgförändringen.
Referenser
1 WHO report 2006; Environmental Burden of
Disease Series, No. 13
2 Flagging up sunburn: a printable, multicomponent,
UV-indicator that warns of the approach
of erythema., 2009, 1345–1346 | 1345
Om en användare smörjer in så måste man även
smörja in armbandet.
UV Indikatorn förändrar färg från gul, 0 SED, till rosa vid fullt utslag, 2 SED.
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 25
PRESSMEDDELANDE
Skonsam ögonspray behandlar
orsaken till torra ögon
- nu utan konserveringsmedel
Torra ögon är ett vanligt problem. Kontaktlinser, läkemedel, långa timmar framför dator eller TV, ögonoperationer eller hormonella förändringar – det finns många
orsaker till torra ögon. Vanliga symptom är skav, sveda,
klåda eller en känsla av
”grus i ögonen”. Det är
lätt att associera besvären med brist på tårvätska. Men faktum är att 8
av 10 har torra ögon på
grund av ett defekt lipidskikt vilket leder till ökad
avdunstning från ögat.
Pressinformation mars 2015.
T
årfilmens yttersta skikt, lipidskiktet, syftar bland annat
till att förhindra avdunstning från ögat.
I 78 procent av fallen beror torra ögon på en störning
i lipidskiktet. När lipidskiktet är skadat hjälper således inte
tårersättningsmedel eftersom dessa endast återfuktar, inte
förhindrar avdunstningen. Sprickor i lipidskiktet behandlas
genom att tillföra liposomer (små fettpartiklar) som reparerar skadorna, stärker lipidskiktet och återupprättar dess förmåga att bevara ögats naturliga fuktighet.
26
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Täta hålen i hinken
En mer visuell beskrivning av problemet är att föreställa sig
en hink fylld med vatten som har hål på sidorna. Hinken
representerar ögat, vattnet är ögats naturliga fuktighet och
sidorna på hinken är
lipidskiktet. Hålen i hinken motsvarar sprickorna i lipidskiktet. Istället för att fylla på med mer vatten, tårersättning, är
det bättre att täta hålen, det vill säga reparera lipidskiktet.
PRESSMEDDELANDE
- Responsen jag har
fått är att den ger
bättre synskärpa, att
det känns fräscht och
att det är smidigt med
spray, säger Hans
Krey.
Spray reparerar lipidskiktet
Tearsagain Sensitive är en lipidprodukt som man sprayar på
stängt öga. Hur kan det fungera? Liposomerna från sprayen
blandas med de kroppsegna lipiderna vid ögonlockskanten, i springan mellan övre och undre ögonlocket. När ögat
öppnas fördelas de med tårfilmen över ögats yta och
det defekta lipidskiktet stabiliseras. Hans Krey, sjukhusoptiker på Ögonkliniken, Västmanlands sjukhus i Västerås,
menar att Tearsagain är ett värdefullt tillskott med brett
användningsområde.
Fri från konserveringsmedel
Många produkter för torra ögon innehåller konserveringsämnen. De kan dock skada den naturliga tårfilmen och leda
till överkänslighet. Tearsagain Sensitive är fri från konserveringsmedel men för-hindrar bakteriebildning tack vare att
pumpmekanismen och sprayflaskan ger ett slutet system. Det
innebär också att flera personer kan använda samma spray.
Hållbarheten är sex månader efter att förpackningen öppnats.
95 procent föredrar spray
Många upplever att sprayen är enkel att hantera. Enligt en
undersökning föredrar 95 procent att använda spray framför
ögondroppar. Carola Rönnqvist från Malmö arbetar i kök
och har provat Tearsagain Sensitive under en tid.
- Jag har ofta ”stickiga” ögon och det gör att jag känner mig
trött. Jag kan inte använda ögondroppar så jag var positiv
till att prova sprayen. Och den hjälper verkligen, jag skulle
säga åtta gånger av tio! Dessutom är den diskret, liten och
behändig. Lätt att använda och att ha med sig, summerar
Carola Rönnqvist. H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 27
PRESSMEDDELANDE
Tårar
Tårar
Tårar
Tårar
ABIGO Medical AB• 031-7484950 • www.tearsagain. se
ABIGO Medical AB• 031-7484950 • www.tearsagain. se
ABIGO Medical AB• 031-7484950 • www.tearsagain. se
Fakta
ABIGO Medical AB• 031-7484950 • www.tearsagain. se
*Undersökning
ABIGO Medical AB• 031-7484950 • www.tearsagain. se
Användning:
Spraya på stängt öga och håll flaskan minst 10 cm från ögat.
Kan användas med kontaktlinser och makeup. Passar både
barn och vuxna.
Kan kombineras med tårersättningsmedel.
A New Therapy Concept with a Liposome Eye Spray for the treatment of the ”Dry Eye” är en klinisk dubbelblind studie utförd mellan augusti 2003 och maj 2004. Den involverade 382 patienter.
Studien utfördes av Sven Lee MD.Ph.D, Sabine Dausch,, Gunther
Maierhofer och Dieter Dausch,
MD.Ph.D
Dosering:
1-2 sprayningar 3-4 gånger dagligen eller efter behov.
Produktinformation:
Sprayflaska 10 ml
(ca 140-150 doser) säljs receptfritt på Kronans apotek,
Apotea och hos utvalda optiker.
Rekommenderat cirkapris är 219 kr.
28
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 För mer information:
Lars-Ove Grell
Abigo Mecical AB
Tel: 0708-10 89 28
Hanna Engström
Protextconsulting
Tel: 0723-077 078
DSF
Distriktssköterskans
Ryggsäck
Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck.
Beställningen görs direkt till Erik Vehmas
Maila till: [email protected] eller ring: 070-715 66 28.
Kostnad för ryggsäcken inkl moms och frakt: 385:-/st
För beställning av mer än 1 st, gäller andra priser, se info på:
www.distriktsskoterska.se
Sammanställning av
disputerade
distriktssköterskor
Anmäl din
adressändring
till oss för att vara
säker på att få all info
Är du distriktssköterska och har disputerat
eller snart klar med din avhandling?
Om du ändrar adress eller mail måste du själv
meddela adressändring. Det är stor risk att du inte
får tidning eller annan info från föreningen annars.
Anmäl ändringar till Kristina Hesslund.
Maila till: [email protected]
Du som är medlem i Vårdförbundet måste även ändra
dina uppgifter där. Vi har vårt medlems-register ROBIN
via Vårdförbundet. När de kör sina uppdateringar ändras
dina uppgifter tillbaka till det du uppgivit hos VF så glöm
inte att meddela Vårdförbundet. Är du inte medlem i VF
räcker det att du meddelar Kristina.
Välkommen att höra av dej!
Styrelsen för DSF i Sverige
via Kristina Hesslund
DSF håller på att göra en sammanställning av
disputerade distriktssköterskor och ett av målen
är att få till ett forskarnätverk inom föreningen.
Maila till: [email protected]
med uppgifter om:
Namn.
Titel på uppsats (gärna en länk till publikation).
Årtal: vilket år du var färdig och vilket
lärosäte du gjort arbetet, samt din mailadress.
l
l
l
Mer information kommer under året!
Kristina Hesslund
Kassör för DSF i Sverige
[email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 29
PRESSMEDDELANDE
Handla snabbt och rätt
avgörande vid förgiftning
”kan vinna mycket tid på att ha Kolsuspension hemma”
Små barn undersöker gärna med
munnen. Ett kort obevakat ögonblick och ditt barn kan få i sig
något olämpligt. De flesta förgiftningstillbud inträffar i ett till treårsåldern när barnen är som
mest nyfikna. Om olyckan är
framme ring alltid Giftinformationscentralen direkt.
Det finns läkemedel och
kemikalier där några få
tabletter eller en enstaka
klunk kan innebära risk
för allvarliga skador. Ofta
är rådet att ta medicinskt
kol som binder farliga substanser i magsäcken.
Pressinformation april 2015.
30
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 PRESSMEDDELANDE
T
ack och lov är allvarliga förgiftningar bland barn
ovanliga. Drygt hälften av samtalen till Giftinformations-centralen rör förgiftningstillbud hos barn där de
flesta handlar om hushållskemikalier. I de fall som kräver
sjukhusvård är läkemedel vanligast. Den främsta orsaken är
att barnet fått i sig mediciner som tillhör föräldrarna.
Förebygg och förekom
När barn av misstag får i sig läkemedel eller kemikalier finns
det en tydlig koppling till tillgängligheten i hemmet. Förvara därför mediciner, rengöringsmedel och andra kemiska
produkter utom räckhåll och glöm inte osäkra platser som
handväskan, necessären och nattduksbordet. Risken för förgiftningsolyckor kan också öka när barnet är i en “mindre
barnsäker” miljö, till exempel hos far- och morföräldrar, på
arbetsplatser eller under resor.
Handla direkt
Om du misstänker att barnet fått i sig något farligt ring 112
och begär Giftinformationscentralen. Vänta inte på förgiftningssymptomen, handla direkt. Om man bedömer att det
finns risk för förgiftning får man ofta rådet att ge medicinskt
kol så snabbt som möjligt.
– Kolsuspension är en bra produkt för småbarnsföräldrar
och jag rekommenderar att man har den hemma, säger
Johan Kaarme, verksamhetschef på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
Johan Kaarme poängterar att det är mycket viktigt att alltid
kontakta Giftinformationscentralen först, det finns ämnen
som inte bör kombineras med kol och tillfällen då man inte
ska ge kol. Man får t ex inte ge kol om barnet fått i sig något
frätande eller produkter av petroleumtyp (t ex tändvätska,
lacknafta).
– Men så fort man har fått
klartecken att köra kan det göra
stor skillnad om man har Kolsuspension hemma och kan ge
det direkt, säger Johan Kaarme.
Många är oförberedda
Dessvärre visar det sig att endast ett fåtal småbarnsfamiljer
är förberedda om en olycka skulle inträffa. I en undersökning
genomförd 2010 tillfrågades drygt tusen föräldrar med barn
upp till sex år om de hade medicinskt kol hemma. Endast 2
av 10 familjer svarade ja. Ett alarmerande lågt antal, i synnerhet som kol skall ges så snart som möjligt, helst inom 5-10
minuter.
Binder farliga substanser
Medicinskt kol tillförs som dryck och binder till sig en mängd
substanser i magsäcken, bland annat de flesta läkemedel,
svamp- och växtgifter och förhindrar därigenom att ämnena
tas upp i kroppen. Kolsuspension är en färdigblandad lösning
som är klar att ges direkt. Det är ett receptfritt läkemedel för
akuta förgiftningar och finns att köpa på apotek. Att utrusta
hemmaapoteket med Kolsuspension
är ett tryggt och enkelt sätt att förebygga skador vid förgiftning.
För mer information:
Lars-Ove Grell
Abigo Mecical AB
Tel: 0708-10 89 28
Hanna Engström
Protextconsulting
Tel: 0723-077 078
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 31
STIPENDIUM
Stipendium/projektmedel från
Barnets Lyckopenning
Behöriga sökande är sjuksköterskor/barnmorskor. Medlemskap i
Svensk sjuksköterskeförening alt Svenska barnmorskeförbundet krävs.
Bidrag kan sökas för utbildning, projekt- utvecklingsarbeten:
* som rör vårdkedjan mödravård – förlossning – eftervård
– neonatalavdelning – barnavårdscentral eller
* som syftar till att utveckla relationerna mellan mor, barn och övrig familj.
Det är viktigt att syftet med ansökan framgår tydligt, samt att en kostnadskalkyl bifogas.
Bidrag ges inte för lönebortfall, för genomförda aktiviteter,
högskoleutbildningar eller andra längre utbildningar.
Original samt två kopior på ansökningshandlingarna ska bifogas.
Skriftlig förbindelse om återrapportering krävs innan tilldelade
medel betalas ut från Synskadades Riksförbund.
Endast de som tilldelats stipendium meddelas.
Sista ansökningsdag är den 28 augusti 2015
Ansökningsblankett kan beställas hos Svensk sjuksköterskeförening:
Tel 08-412 24 00 eller Fax 08-412 24 24
eller ladda ner på hemsidan www.swenurse.se.
Alt kontakta Svenska barnmorskeförbundet, telefon 08-10 70 88, fax 08-24 49 46.
32
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 STIPENDIUM
Stipendium
Ebba Danelius stiftelse
Medlemskap i
Svensk sjuksköterskeförening krävs.
Stipendiets syfte är att minska ohälsa genom att bidra till ökad
forskning om barn och ungas sjukdom, livsmiljö och hälsa.
Kan sökas av legitimerade sjuksköterskor som bedriver forskningsarbete
kring hur ohälsa kan förebyggas och hur stöd kan ges till barn och unga.
Endast de som tilldelats bidrag meddelas. Sista ansökningsdag är den 18 september 2015
Att tänka på när du ansöker:
• Endast de som tilldelats stipendium meddelas.
• Projektmedel kan inte sökas för kandidat- eller magisteruppsatser och
ges heller inte för förlorad arbetsinkomst/lönekostnader.
• Ansökningshandlingarna ska vara oss tillhanda senast den 18 september 2015.
• Ladda ner ansökningsblankett till Ebba Danelius stiftelse på www.swenurse.se.
För mer information och blankett i pappersformat kontakta:
Svensk sjuksköterskeförening
Lina Hammarbäck Tfn: 08-412 24 09
E-post: [email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 33
BOKRECENSIONER
Fetma
- en global epidemi
2007 kom en bok som hette Ormen i paradiset, en lättläst
bok om den globala fetmaepidemin som jag sträckläste som
en deckare. Boken fick till hösten det året Måltidsakademin
diplom som årets bästa bok om mat och hälsa. Nu har den
kommit i en ny uppdaterad upplaga – och nytt namn Fetma –
en global epidemi.
Författaren, Miki Agerberg, är vetenskapsjournalist och skriver
bl.a. för Läkartidningen.
Intresset för hälsa och livsstil är stort och ändå fortsätter vi
att öka i vikt. Idag dör fler människor av övergödning än av
svält och fetman drabbar även de fattiga länderna i tredje världen. Boken kartlägger fetmans utbredning både i Sverige och
globalt. Den redogör för senaste forskningen, bakomliggande
orsaker till fetma samt vilka behandlingar som fungerar. Boken
innehåller även personliga intervjuer med personer som drabbats. Mycket är samma bok som för åtta år sedan fast med uppdaterade litteraturlistor och webbförteckningar. Den inleds med
ett helt nyskrivet kapitel där Miki skriver om fetmaläkemedel
som kom och försvann och våra nya dieter. Här finns även Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder, FYSS
och FaR samt nya studier både nationellt och internationellt.
Boken är sedan indelad i fyra delar som tar upp bilden av epidemin, matkulturer, mekanismer bakom fetma och sist utvägarna
– hur ska vi behandla fetman? Den är uppbyggd på ett överskådligt sätt, lätt att läsa och intressant att sitta och bläddra i.
Fetma
- en global epidemi
Författare:
Miki Agerberg
ISBN 9789144090979U
Förlag: Studentlitteratur 2014
Antal sidor: 304
Det finns inga enkla lösningar men boken lyfter fram komplexiteten. Den ger nya kunskaper och inspiration. Jag blev lika uppslukad den här gången och kan varmt rekommendera den till
alla som arbetar med hälsa, är intresserad av fetmaproblematiken eller kanske själv vill bli av med några kilon.
Sjusköterskans samtal
- Professionalitet och med
mänsklighet
Kristina Hesslund
Kassör för DSF i Sverige
[email protected]
Sjuksköterskans
samtal
- Professionalitet och
medmänsklighet
Författare:
Håkan Sandberg
ISBN 9789144088877
Syftet med boken är att beskriva samtalet i sjuksköterskans
yrkesfunktion. Som sjuksköterskor har vi dagligen många olika
typer av samtal. Det kan vara hälsosamtal, dialoger och ren
information. Vi är ledare, handledare och kollegor. Boken tar
upp många olika aspekter på samtal och kan ses som en kunskapsöversikt om kommunikation. Den är skriven av en docent
i vårdpedagogik och vänder sig till sjuksköterskor i både grundoch specialistutbildning. Det märks att den inte är skriven av en
sjuksköterska. Känns ibland som den beskriver sjuksköterskan
för någon som inte vet vad en sjuksköterska är.
34
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Förlag: Studentlitteratur 2014
Antal sidor: 368
Kristina Hesslund
Kassör för DSF i Sverige
[email protected]
BOKRECENSIONER
Ensamheter
En liten bok som belyser ensamhet från flera olika sidor. Boken
är en brevväxling mellan författarna som pågick under flera
år. En annorlunda upplagd bok om ett viktigt ämne. Ensamhet berör oss alla.
Ensamhet är ett mångtydigt mänskligt fenomen. Den kan vara
både en tillgång och en börda. I en personlig brevväxling belyser författarna detta gåtfulla fenomen.
Vad är ensamhet? Hur kan vi förstå ensamhet? Kan vi upphäva ensamhet?
Ensamheter
Författare:
Karin Dahlberg, Carl-Magnus
Stolt, Helena Dahlberg
ISBN 978-91-47-11157-2
Förlag: Liber 2015
Antal sidor: 168
I denna brevväxling mellan författarna vänder och vrider de
på ensamhet som företeelse och begrepp. I det sammanhanget
berörs även andra existentiella innebörder som skuld och skam,
val som görs i livet och upplevelser av tid och rum. Upplevelser
av ensamhet knyts också till vårdlidande, det vill säga det onödiga lidande som orsakas av vårdande. Breven rör sig mellan
teori och det praktiskt konkreta, mellan den personliga reflektionen och den vetenskapliga förståelsen. Genom textens originella tilltal vänder sig boken inte bara till dem som möter människor i sina yrken utan också till en bred allmänhet. Ensamhet
angår oss alla.
Kristina Hesslund
Kassör för DSF i Sverige
[email protected]
Skriv en recension
Har du läst en bra, viktig bok som du tror skulle kunna
vara intressant för läsarna av Hälsan i Centrum?
Skriv gärna en recension om boken och få den publicerad här.
Skicka materialet till någon i redaktionskommittén,
adresser finns längst bak i tidningen.
Annons
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 35
PARADIGMSKIFTE I VÅRDEN
Hälso- och sjukvårdens och
omsorgens viktiga paradigmskifte
”Skrift från februari 2015”
Skriften Hälso- och sjukvårdens och
omsorgens viktiga paradigmskifte
(februari 2015) menar att skiftet består i att hälso-, vård- och
omsorgsinsatser, till grupper med
större behov, alltmer kommer att
samorganiseras, och utföras med
utgångspunkt från helheter av
behov och i betydligt mer direkt
samverkan med patienterna.
Detta kommer då att ge mycket
stora kvalitets- och resursvinster.
FE BR
UA RI
20 15
Hälso
- och
sjukv
omso
år
rgens
viktig dens och
a para
Dag N
digms
orén
kif
te
Hela Skriften hittar du här:
http://www.svid.se/sv/Om-SVID/Aktuellt/2015/Halso--och-sjukvardens-och-omsorgens-viktiga-paradigmskifte/
1. Inledning
Paradigmskifte:
När någon/något bryter kollektivets
tankemönster …… och ett nytt tankemönster vinner gehör
Utdrag från Wikipedia 2015
1.1 Bakgrunden: Insatsfokus
S
Denna skrift försöker fånga ett utvecklingsförlopp, eller möjligen en begynnande rörelse,
tora resursvinster inominom
vårdoch
ler detta
nya
arbetssätt
dagens system,
pennya
avorgasjuka och sköra äldre. När samthälsooch sjukvården
samt
omsorgen;
en utvecklingskraft
som söker efter
nisationsoch arbetsformer
som bättre bemöter
sammanhängande behov för
grupper
av
omsorgssystemen genom
bland
insatsuppdelade
organisationsformer
liga
insatser
för dessa patienter kartpatienter och brukare. Detta gäller ofta vård- och omsorgsinsatser som griper över hela
annat väsentligt minskade
behov
och
styrsamt
ersättningssystem
på
läggs
och
samlas
i situationsbilder för
branschens fält av olika insatsorganisationer; från högspecialiserad slutenvård, specialiserad
öppenvård
och
akutvård
samt
vidare
till
primärvårdens
olika
tjänster,
hemsjukvården
och
av vårddagar inom specialistvård och ända.
en tidsperiod syns det tydligt att det är
omsorgen.
övrig vård, färre akutbesök och återett insatsfokuserat system som råder
Det pågår
en utveckling,
ett sökande,
eftertre
att hitta
nya arbetsformer
kan svara
inläggningar samt reducerade
behov
Skriften
tar upp
fallstudier
som ärsom bättre
snarare
än ett individfokuserat system.
emot de målgrupper inom hälso- och sjukvården samt omsorgen som har stora behov. Det
av korttidsplatser. På många
sätt
stälfrämst
fokuserade
på
den
stora
grupMycket
är dessa målgrupper som är i fokus i denna skrift och de angreppssätt, arbetssätt och vård och omsorg utförs och
36
HÄLSAN i
utvecklingsinitiativ som beskrivs här. För dem som är relativt friska och funktionsstarka och
bara behöver vården ibland, t.ex. i händelse av en infektion eller tillfällig sjukdom, kan ett
insatsuppdelat system av sjukhusvård, klinikmottagningar och besök på vårdcentraler
alltjämt
ett bra system.
CENT RU
M 2vara
• 15
Om man däremot behöver löpande hälsoinsatser för att upprätthålla fysiska funktioner eller
återhämtning efter sjukdomsförlopp, har kroniska sjukdomar och/eller multisjuklighet med
PARADIGMSKIFTE I VÅRDEN
varje enskild insats utförs säkerligen
väl, med de bästa ambitioner och professionell etik. Sammantaget blir dock
resultatet inte alltid bra då insatserna
ges från skilda verksamhetsorganisationer i en för patienten oklar ordning,
med bristande kontinuitet samt osäker
planering och koordinering framåt i
tiden. Dessutom, för att få tillgång till
viktig hjälp, måste alltför ofta en svårt
sjuk patient bege sig till olika instanser med mottagningar som var och en
ansvarar för sin respektive insats. Det
blir ett omfattande vårdpussel att klara
av och det finns tydliga tecken på att
detta inte bara genererar sämre kvalitet utan även är ett kostnadsdrivande
sätt att bedriva sjukvård.
kontinuitet av hälso- och sjukvård och
omsorg, med högre precision, delaktighet och kvalitet ersätter spridda skurar
av insatser och förvirring samt upplevd
osäkerhet för patienten.
Med interaktiva stödsystem, som
använder de digitala möjligheterna,
kan verksamheterna ställa om till att
interagera tätare med patienten och
skapa möjligheter till hälsosam och
berikande delaktighet från dennes sida.
Samtliga tre fallstudier, som beskrivs i
skriften, har utvecklats i samspel mellan
kommunal hemsjukvård och landstingsdriven primärvård samt specialistvård.
1.
Närsjukvårdsteamet i västra
Skaraborg – en del av ett nytänkande
och gränsöverskridande närvårdssystem för de allra mest sjuka. Kommunal
hemsjukvård som bas med mobilt närsjukvårdsteam, mobil hemsjukvårdsläkare och mobilt palliativt team.
2.
Trygg hemgång i Ronneby
att snabbt formera krafterna mot ett
gemensamt mål när det behövs för
tidvis sviktande patienter. Patienten
erhåller högsta nivå av omvårdnadsinsatser under en period efter sjukhusvistelse. Ett team bestående av undersköterskor från kommunen och personal
från hemsjukvården och hemtjänsten
samverkar för en trygg hemgång.
Skriften tar upp att i det insatsfokuserade systemet är det få vård- och
omsorgsgivare som får en verklig överblick av sjukare patienters hälsotillstånd
och grundläggande behov vilket minskar möjligheterna att arbeta mer proaktivt och hälsofrämjande. Vård- och
omsorgssystemen är inte avsett som
en generell lösning på ett bredare problemområde. Det blir i slutändan ett
dyrt sätt att bedriva vård och omsorg
och då särskilt för dem med stora
behov.
För ett paradigmskiftet behövs en ny
generation av verksamhetsmodeller
som tar sin utgångspunkt i övergripande patientbehov. Dessa behov kan
exempelvis vara komplicerad och svår
multisjuklighet, periodvis instabilitet
och skörhet men också säker utskrivning till hemmet efter sjukhusvård och
förebyggande hälsovård för att minska
tiden med framtida sjuklighet. Detta är
individfokuserade problem eller behov
som bemöts med personcentrerade
samverkanslösningar där organisationsoch insatsgränserna suddas ut – åtminstone i patientens perspektiv. Dessutom
ökar väsentligt möjligheterna för individen i behov av tjänsterna att själv
involveras och delta mer aktivt. Det
handlar om att rätt vård och omsorg
ges mer frekvent, i rätt ordning och i
rätt tid över en längre period – samt att
patientens egna förmågor och resurser
används på ett positivt sätt. En form av
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 37
PARADIGMSKIFTE I VÅRDEN
ning fans två alternativa koncept tillgängliga.
Enligt skriften bör styrnings- och ersättningssystem kunna möjliggöra att nya
lösningar kan växa fram inom professionsgrupper och företag som får en
uppgift att ”hitta en lösning” på en
större fråga till en noga utvald målgrupp av patienter.
Ersättningsystem som fokuserar på
enskilda insatser istället för helheter av
resultat är ett av de största hindren för
dessa nya arbetssätt.
3.
Proaktiv hälsostyrning i Gävleborg – att sätta in rätt insats i rätt tid,
innan hälsotillstånden förvärras för
sköra äldre. Genom en screeningskala
för sjuka och sviktande äldre kunde
Källförteckning
Mer vård för pengarna – genom organisatoriska innovationer, Almega & Nutek, 2008
Att ge ordet och lämna plats – vägledning om brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänst, psykiatri
och missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen, 2013
Benchmarking the Patient Experience: Five Priorities for
Improvement, Jason A. Wolf, The Beryl Institute, 2013
Bättre patientresultat med professionell självkontroll,
Jan-Inge Linfd, Institutet för ekonomisk forskning vid
Lunds universitet, 2013
Den komplexa vården – om komplexitet och komplexa
processer i hälso- och sjukvården, Fredrik Nilsson,
Utvecklingscentrum Region Skåne, 2007
Den ljusnande framtid är vår, delresultat från LEV-projektet, Socialdepartementet, 2010
Design av tjänster inom hälsa, vård och omsorg – en
kunskapsöversikt, Vinnova/Sveriges Kommuner och
Landsting/SOU Innovationsrådet/SVID, 2013
Design for Care: Innovating Healthcare Experience, Peter
Jones, Rosenfeld Media, 2013
Empati och high tech, delresultat från LEV-projektet,
Socialdepartementet, 2012
Experience Based Design; a practical method of working
with patients to redesign services, John Pickles, Elaine
Hide, Lynne Maher, Clinical Governance, vol. 13, 2008
Från idé till verklighet? Proaktiv hälsostyrning i Gävleborg
– sammanställning av resultat och utvärdering, HCM
Health Care Management, 2013
Från insats till individ: Effekter av samordnat omhändertagande samt kostnadsstyrning för grupper med stora
behov – Exemplet mest sjuka äldre, rapport till Socialdepartementet, HCM Health Care Management, 2013
Helping measure person-centred care, Debra DaSilva,
Evidence Review March 2014, The Health Foundation, 2014
38
HÄLSAN i CENT RU M
man finna denna patientgrupp och
utse en fast vårdkontakt (vilken kunde
vara från olika professioner). En kartläggning utfördes av patientens hälsa
och situation. Utifrån denna bedöm-
2 • 15 Mångbesökare på akutmottagning i landstingets specialiserade beroendevård i Stockholm: Vårdutnyttjande, läkemedelsanvändning, kostnader och patientattityder, Beroendecentrum Stockholm SLL & Sveriges Kommuner och
Landsting, 2011
När vården blir IT, en underlagsrapport till eHälsokommitén, Anders Ekholm, Drasko Markovic, Institutet för Framtidsstudier, 2014
Närvården i västra Skaraborg – Utvärdering och ekonomisk analys av Närsjukvårdsteamet, Mobila palliativa
teamet och Mobil hemsjukvårdsläkare, slutrapport till
Sveriges Kommuner och Landsting, HCM Health Care
Management, 2013
Etablerade organisationskulturer och
professionskulturer är också utmanande för individfokuserat system särskilt sådana som bygger på nya modeller av teamsamarbete.
Om ett paradigmskifte ska komma till
stånd behövs det förmodligen en stor
portion mod och ganska mycket mer
tillit, ett investeringstänkande på en
mer övergripande systemnivå.
Trygg Hemgång i Ronneby – utvärdering och ekonomisk
analys av ett tjänstekoncept, HCM Health Care Management, 2014
User involvement for service innovation – an agenda
for research and innovation in healthcare and social service, Per Echeverri, Per Skålén, Helene Hjalmarson m.fl.,
Involve – a national consortium/CTF, Karlstads universitet, 2014
Utanför sjukhuset: Kvalitativ uppföljning av multisjuka
äldre i ordinärt boende, Sveriges Kommuner och Landsting, 2012
Vård- och omsorgstagaren som medskapare; den goda
konsten att ta tillvara på resurserna, rapport till Sveriges
Kommuner och Landsting, HCM Health Care Management, 2013
People Powered Health: Health for people, by people
and with people, Nesta/Innovation Unit, London, 2013
Vägen till en patientprocessorienterad sjukvård, Fredrik
Nilsson, Utvecklingscentrum Region Skåne, 2008
Person-centered Care: Co-creating a healthcare sector
for the future, Erik Rasmussen, Kalle Jörgensen, Stephen
Leyshon, Sustania 2014
Värdebaserad vård – Är vi så bra vi kan bli?,
Jörgen Nordenström, Karolinska Institutet University
Press, 2014
Personcentrering inom hälso- och sjukvård – Från filosofi
till praktik, Inger Ekman (red), Liber, 2014
Äldre multisjukas väg genom vård och omsorg – Kostnader, kostnadsdrivare och systembrister, HCM Health Care
Management, 2011
På väg mot en värdefull styrning – Ersättningssystem för
en sammanhållen vård och omsorg om äldre, Leading
Healthcare, 2012
Structuring the Patient Experience Effort: An inquiry of
Effective Practice, Jason A. Wolf, Doug Della Pietra, Jamie
Markel, The Beryl Institute, 2012
The Business Case for People Powered Health”, Nesta/
Innovation Unit/PPL, London, 2013
The Patient-Centred Care Project – Evaluation Report,
The Kings Fund, 2011
The Service Concept: The missing link in service design
research?, Susan Meyer Goldstein, Robert Johnston,
JoAnn Duffy, Jay Rao, Journal of Operations Management 20, 2002
För mer info:
Dag Norén
Implement Consulting Group
[email protected]
Via:
Eva Stålhammar
Ledamot i styrelsen för DSF i Sverige
[email protected]
DSF - KALENDARIUM
Kalendarium
Grått = Gårdagens kalender
Vitt = Morgondagens kalender
- vad har hänt och vad händer?
JUNI
12
Aktivitet
Datum
Information
Nordisk Konferens \”Listening to the Children\”
4-5 September 2014
Den 4-5 september 2014 arrangerar NoSB en
nordisk kongress för sjuksköterskor som arbetar
med barn. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor,
Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen är ansvariga för kongressen, vars tema är ”Lyssna till barnen”. Platsen är
Garnisonen Konferens i centrala Stockholm.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 3-2014
12 September 2014
Utgivningsdatum 17 oktober. Har du förslag på
artiklar eller bilder till kammande nummer? Hör
av dej till oss på redaktionen!
8:e Nationella konferensen om patientsäkerhet
23-24 September 2014
Stockholmsmässan i Älvsjö,
- Tema: ”Patientens säkra väg genom vården”.
Riksföreningskonferens med Vårdförbundet
9 Oktober 2014
Stockholm
DSF:s Ordförandedagar
10-11 Oktober 2014
Uppsala
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 4-2014
31 Oktober 2014
Utgivningsdatum 12 december. Har du förslag
på artiklar eller bilder till kammande nummer?
Hör av dej till oss på redaktionen!
Sjuksköterskedagarna
19-20 November 2014
Svensk Sjuksköterskeförening anordnar Sjuksköterskedagar 19-20 november 2014 på City
Conference Centre Stockholm.
Årets tema är: Ansvar för utveckling av omvårdnad - en fråga om professionell etik.
Styrelsemöte
21-22 November 2014
Stockholm
Styrelsemöte
30 Jan - 1 Feb 2015
Umeå
Primärvårdens dag
5 Februari 2015
Stockholm
Sista ansökningsdag till stipendier
28 Februari 2015
Stryelsemöte
6-7 mars 2015
Stockholm
Konferens sjuksköterskor inom äldrevård
12-13 mars 2015
Stockholm
Utbildning om hypertoni
12-13 mars 2015
Stockholm
Fullmäktige
24-25 april 2015
Uppsala
Manusstopp Hälsan i Centrum nr 2 - 2015
1 maj 2015
Styrelsemöte
29-30 maj 2015
Föreningsstämma
9 juni 2015
Svensk Sjuksköterskeförening
Sektionsträff om kommunikation
10 juni 2015
Svensk Sjuksköterskeförening
Styrelsemöte
28-30 augusti 2015
Manusstopp Hälsan i Centrum nr 3-4, 2015
9 oktober 2015
Ordförandedagarna
16-17 oktober 2015
Styrelsemöte
18 oktober 2015
Styrelsemöte
20-21 november 2015
OBS! Kombinerat höst- och vinternummer
Du hittar alltid aktuellt kalendarium på vår hemsida: http://www.distriktsskoterska.se/kalendarium.php
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 39
DSF
Ordföranden DSF Sverige
- namn och kontaktuppgifter
Ordföranden i Distriktssköterskeföreningen i Sverige genom åren
Maja Tjellström
Elsa Svensson
Siri Hägglund
Ella Olin-Andersson
Ann-Marie Jönsson
Gun-Britt Håkansson
Inga-Lisa Johansson
Berit Andersson
Inger Rising
Kristina Hesslund
Maria Larm
1959-1966
1966-1969
1969-1976
1977-1979
1979-1984
1985-1993
1993-1996
1997-2003
2003-2010
2010-2015
2015-
Ordförande i de lokala föreningarna
Blekinge
Bohuslän
Dalarna
Gotland
Göteborg
Gävleborg
Halland
Jämtland
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skaraborg
Skåne
Stockholm
Sörmland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Örebro
Östergötland
40
HÄLSAN i CENT RU M
Lisa Dahlberg
Annja Göransson
Marianne Spante
Gerd Silk
Vice ordf Christina Hammenfors
Barbro Kammerling
Fia Wilkmar
Maria Larm
Ann Arvidsson
Monika Brentel
Vakant
Lisbeth Andersson
Ingrid Lörd
Ina El-Sherif
Marine Gustavsson
Vik ordförande Agneta Lewander
Anne-Marie Carlsson
Viola Almgren
Annica Ledin
Susanne Augustsson
2 • 15 [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
DSF
Välkommen till 6:e Nordiska Amningskonferensen 24-­‐25 september 2015 i Stockholm! Registrera dig nu! Begränsat antal platser.
Gå till www.amnis.org/conference
Annons
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 41
FRÅGA BARN
Hälsan i Centrum frågar barn
Vad händer när man dör?
Vincent:
- När man dör blir man
en ängel och sen flyger
man upp i luften.
Albin:
- Jag har alltid trott att
man börjar om. Att de
som levde förut börjar om
och lever igen. Jag kanske
blir min pappa när jag
dör.
Vincent Meurlinger
Ålder: 5,5 år
Bor i: Lidköping
Albin Fast Nylander
Ålder: 5,5 år
Bor i: Stockholm
Ebba:
- Man läggs i en grav, så
försvinner huden och alla
kroppsdelar upp till Gud
eller till himmelen. Så
blir det en ny stjärna på
himmelen.
Carl:
- Man blir stoft, man blir
pulver. Man blir ett skelett.
Ebba Trouvé
Ålder: 8 år i höst
Bor i: Ljungskile
Carl Trouvé
Ålder: 5 år
Bor i: Ljungskile
Har du ett barn på runt 4-7 år eller känner ett barn som vill vara
med och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på
redaktionen:
Helen Semmelhofer
Layout
Mail: [email protected]
Telefon: 0730-755 744
42
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 DSF
VÄLKOMNA
Distriktssköterskeföreningen Jämtland
inbjuder alla distriktssköterskor samt
distriktssköterskestuderande till
HÖSTMÖTE på JAMTLI
Tisdag 8 september kl. 17.30
Vi minglar runt med varandra och bland utställarna
Meny: Soppa med bröd och kaffe med kaka
Föreläsning om inhalationsläkemedel och medicinteknisk utrustning
Mer information kommer längre fram, håll utkik i mailen, på DSF Jämtlands
hemsida samt DSF Jämtlands nya facebooksida.
Anmälan före 31/8-2015 till [email protected]
Ev. specialkost meddelas Malin Frihlen i samband med anmälan
H Ä L S A N i C E N T RU M
2 • 15 43
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Styrelsen 2015.
Maria
Larm
Annika
Wall
Ordförande
Östersund
Vice Ordförande,
Klubbmästare
Stockholm
070-2113108
0739-01 51 79
Leena
Granström
Kristina
Hesslund
Sekreterare
Piteå
Kassör
Göteborg
0706-33 14 78
0702-14 78 99
E-post till styrelsen:
fö[email protected]
Inger
Mannebäck
Nina
Rolf
Annja
Göransson
Kassör
Göteborg
Ledamot
Webansvarig
Sparreholm
Ledamot
Ljungskile
0731-41 74 84
070-212 98 01
Eva
Stålhammar
Monica
Eriksson
Ledamot
Sävjö
Ledamot
Östersund
0736-26 58 70
073-182 43 85
Redaktionskommittén
Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2015
Monika Nyman, distriktssköterska
E-post: [email protected]
NrMaterialdag Utgivningsdag
Carin Wåhlstrand, distriktssköterska
E-post: [email protected]
1
6 februari
20 mars
2
1 maj
12 juni
Irene Wikström, distriktssköterska
E-post: [email protected]
3-4
OBS! Kombinerat höst/vinter-nummer
9 oktober
6 november
Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus. Nästa manusstopp: 9 oktober 2015.
44
HÄLSAN i CENT RU M
2 • 15 Annons
POSTTIDNING B
Returadress:
Hälsan i Centrum
c/o Annika Wall
Smedvägen 7
146 36 Tullinge
Annons