1. No category

HÄLSAN i C E N TRUM
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
- Lösnummerpris: 30:-
Molnbaserad tjänst hjälper personer med diabetes
Studieresa till Färöarna
Workshop DSF Stockholm
Nr 4/2014
Annons
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Hälsan i Centrum
Nr 4, 2014.
Årgång 56
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, oktober och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: Fotolia
Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund
Redaktionskommitté
Mona Jonsson
[email protected]
Irene Wikström
[email protected]
Carin Wåhlstrand
[email protected]
Prenumerationer:
Kristina Hesslund
[email protected]
Distriktssköterskeföreningen
Ordförande: Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Telefon: 0702-14 78 99
[email protected]
Vice Ordförande: Annika Wall
Stockholm
Telefon: 072-241 92 21
[email protected]
Kassör: Katarina Persson
c/o Annika Wall,
Smedvägen 7, 146 36 Tullinge
Telefon: 070-304 34 80
[email protected]
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Om Du vill bli medlem i, eller önskar
utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall
Du anmäla detta till föreningens kassör i
Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Annonser:
Innehåll:
I Fokus..........................................................................2
Studieresa till Färöarna.................................................3
Molnbaserad tjänst - diabetes.......................................8
När vården flyttar hem................................................10
Palliativ vård är inte anpassad till multisjuka äldre......13
Fråga barn..................................................................14
Nordisk kongress - Lyssna till barnen.........................16
Bokrecensioner.................................................................... 20
Sammanställning av disputerade distriktssköterskor..21
Stipendier...................................................................21
Årets distriktssköterska 2015......................................22
Workshop - DSF Stockholm.........................................24
Ordföranden i DSF Sverige.........................................26
Inbjudan julbord - DSF Värmland................................28
DSF Kalendarium........................................................30
Nya medlemmar.........................................................31
Anmäl din adressändring här......................................31
Nominera till styrelsen................................................31
DSF i Sverige..............................................................32
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744
www.mediahuset.se
Layout: Helen Semmelhofer
Tryckt hos: ÅkessonBerg,
Emmaboda.
Tel. 0471-482 50.
www.distriktsskoterska.se
I FO KUS
Hösten har gått
väldigt fort i år...
... och när detta skrivs har Sverigestyrelsen precis haft
sitt sista styrelsemöte för året. Vi har bl.a. pratat med
valberedningen, svarat på remisser och planerat våren.
Under veckan hade beslut tagits att Jönköpings lokala
förening läggs ner eftersom det inte
finns någon möjlighet att få ihop en
styrelse i nuläget och medlemmarna
förs över till Nationell förening.
Det verkar tyvärr vara problem i flera föreningar att få ledamöter till styrelsen. Puzzlet att hinna med ett kliniskt arbete
som distriktssköterska, styrelsearbete och vardagsliv går
inte alltid ihop. Medelåldern på föreningens medlemmar
är ganska hög. Engagemang i ideella föreningar är inte så
självklart för de yngre generationerna som utbildas idag.
Det kanske är dags att fundera på om föreningen ska vara
organiserad på något annat sett? Kanske en indelning efter
verksamheter vore ett alternativ till lokala föreningar? Kan
lokala ombud/kontaktpersoner vara ett alternativ? Vi får
fundera mer på detta under nästa år. Har ni som medlemmar några idéer eller tankar är jag tacksam om ni förmedlar dem till mig eller någon annan i styreslen.
Min bild av primärvården idag (oavsett vilken huvudman
man har) är att arbetet har blivit så mycket tuffare. Som
distriktssköterskor förväntas vi utföra fler arbetsuppgifter på
kortare tid med färre i personalstyrkan – detta kan inte hålla
i längden! Det är en stor risk att patientsäkerheten äventyras.
Enligt vår kompetensbeskrivning är distriktssköterskans specifika kompetensområden omvårdnad, medicinsk vetenskap,
folkhälsovetenskap och beteendevetenskap. I dagens primärvård blir vår kompetens inte alltid använd på rätt sätt. Arbetet som distriktssköterska har blivit mer fokuserat på sjukvård än folkhälsoarbete. Arbetsgivare ser inte vinsten med
att anställa specialistutbildade sjuksköterskor utan ersätter
distriktssköterskor med grundutbildade sjuksköterskor (som
ju är billigare). Vårdvalet har satt ett annat fokus på vårdcentralerna. Arbetet har blivit stressigt och ofta prestationsbaserat. Det har i sin tur inneburit att fler distriktssköterskor inte orkar med kraven utan söker sig annat arbete eller
blir sjukskrivna.
2
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Det är som förening vi har en större möjlighet att påverka
arbetssituationen än som enskild person. Samtidigt gör
arbetssituationen att vi inte orkar engagera oss. Just nu ser
jag ingen lösning på problemet. Hoppas att våren kan bli
lite ljusare.
Nu får vi försöka att samla krafter, umgås och fira jul. Jag
har varit på julmarknad idag och fått lite julstämning trots
regn och blommande växter i trädgården.
Önskar er alla en...
God Jul och ett gott nytt år!
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
STUDIERESA FÄRÖARNA
Studieresa till Färöarna
- Varför just Färöarna?
Under en vecka i februari- mars 2014 fick jag möjlighet
bl.a. genom ett stipendium från distriktssköterskeföreningen Sverige att göra en studieresa till Färöarna för att
lära mig lite mer omskolhälsovårdsarbete på Färöarna
och samtidigt lära lite om ögruppens kultur.
Vackra vyer finns det gott om på Färöarna!
Varför just Färöarna?
Har velat åka till Färöarna sedan jag såg ett TV-program
under 1970-talet med vidunderligt vackra naturbilder och
blev då helt tagen av landskapets skönhet.
Via Vårdförbundet ( facklig partipolitiskt obunden organisation för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker med flera i Sverige) och NoSB (Nordiskt samarbete
för sjuksköterskor som arbetar med barn) fick jag mailkontakt med skolsköterskan Björghild Djuurhus som arbetar vid
en grundskola i Torshamn som hade möjlighet att träffa mig
under en kväll och en arbetsdag. Jag ville se likheter/olikheter i arbetssätt för skolsköterskor i storstad jämfört med glesbygd inom Norden och förekommande folkhälsoproblem.
Jag deltog i en gruppresa arrangerad av Samfundet Sverige-
Färöarna tillsammans med 15 gruppdeltagare. Reseledaren
Nanna Hermanssons lokalkännedom, kontaktnät och språkkunskaper bidrog till att resan var mycket givande, välplanerad och intressant. Jag var lite skeptisk till att resa i februari-mars pga vinterkyla. Nanna svarade: Det är alltid mellan
5- 12 grader på Färöarna och regnar så gott som varje dag
så det är ingen större skillnad på sommar och vinter.
Möte med Björghild Djuurhuus i Torshamn.
Björghild har haft ett radioprogram fram till för två år sedan
i färöiska radion som pågick i fyra år då hon varje onsdag
svarade på lyssnarnas frågor inom området hälsa. På fritiden arbetar Björghild lokalpolitiskt inom socialdemokraterna med flera politiska förtroendeuppdrag. Vidare är Björghild aktiv medlem i NoSB. Vi talar skandinaviska.
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 3
STUDIERESA FÄRÖARNA
Studiebesök 2014-02-27 vid S:ta Frans skola,
även kallad Nonneskolan och skolsköterska
Björghild Djurhuus arbetsplats.
Skolan kallas Nonneskolan och var tidigare en katolsk skola
men heter egentligen S:ta Frans skola och är numera en
kommunal skola. Skolan firade 80:års jubileum i december
2013. Skolan har 450 elever i åldrarna 6-16 år. Skolbyggnaden är gammal och vacker. Det är högt i tak och bröstpanel på väggarna. Inramade elevteckningar som skildrar
grindvalsjakt och fiskefärder pryder korridorer och lärarrummets väggar.
Det årliga hälsosamtalet följer upp och bygger på tidigare
samtal om elevens aktuella livssituation.
Förälder kontaktas vid behov exempelvis om synkontroll hos
ögonläkare behövs.
Skolan har ingen kurator men skolsköterskan har utbildning i samtalsmetodik och samtalar med hela familjer, ex.
vid skilsmässa med elevens behov i fokus. Vaccinationer och
läkarkonsultationer utförs på vårdcentral och ej inom skolhälsovården.
Vänster: Helseöster Björghild Djurhuus, skolan i Torshamn.
Höger: Björghild i sitt arbetsrum på skolan i Torshamn.
Björghild berättar att hon arbetar som skolsköterska 24 tim/
vecka. Varje år gör skolsköterska ett hälsosamtal med varje
enskild elev. Självskattningsformulär används, liknande det
som används i Sverige, men frågorna är mer öppna och
diskuterande i sin utformning. Björghild håller en lektion i
årskurs tre och hälsofrågor diskuteras såsom kost, motion,
sömnbehov, kamratrelationer, vilken del av din kropp är
privat, självkänsla och kroppsuppfattning i såväl helklass,
som fyrmannagrupp samt individuellt. (Årskurs 3, eleverna
är 9 år gamla).
Fakta Färöarna
Färöarna är i motsats till Danmark inte med i EU.
Flygplats på ön Vagar nås med två timmars inrikesflyg från Köpenhamn. Omkring 2.000 invånare
långtidspendlar. Cirka 20.000 färöingar är bosatta
i Danmark.
Den iriske munken Dicuil beskriver några avlägsna
Atlantöar ca 825, troligen identifierade som Färöarna. De iriska munkarna övergav troligen ögruppen på grund av härjningar av de nordiska vikingarna.
Det har inte funnits spår av dessa munkar. Nordbor
från västnorge på Färöarna ska ha bosatt sig på öarna
under 800-talet.
Året 927 grundades Färöarnas parlament som enligt
tradition öppnas den 29 juli varje år som är den dag
minne av kung olovs dödsdag den 29 juli.
På Färöarna gäller inte allemansrätt. Färöarna har
så många får som marken kan bära. Huvudnäringen är fiske och laxodling.
Färöarna kom under norsk krona 1380. Under Kalmarunionen fick Danmark Norge, och Färöarna följde
med i uppgörelsen.
Färöarna är en självstyrande del i det danska riket
med eget lagting och och landstyre. Landet består
av 18 öar varav 16 är bebodda. Öarna är förbundna med broar, tunnlar eller färjetrafik.
4
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 STUDIERESA FÄRÖARNA
Skolhälsovården kan erbjuda familjer samtalsstöd hos skolsköterska. Vanligtvis söker familjerna hjälp via skolan, men
familjerna kan givetvis söka hjälp själva direkt utan att kontakta skolan. Helsesöster/skolsköterska kan rekommendera
föräldrar att kontakta barnavärnet för stöd (dansk motsvarighet till socialtjänsten i Sverige). Skolsköterska och lärare
har anmälningsplikt till barnavärnet vid misstanke om
omsorgssvikt i hemmet på liknande sätt som svensk skolpersonal.
En grundskolelev bor på ön Stora Dimon som bebos av en
familj med blott sju personer. Ön är mycket svårtillgänglig då
klippväggarna är 400 meter höga upp till platån där bostaden är belägen. Eleven hämtas med helikopter och stannar
i Torshavn 14 dagar för att gå i skolan och träffa
kamrater. Däremellan flygs läraren till ön med hemuppgifter.
Skolsköterska kan göra hembesök om hon bedömer att det
föreligger behov och kan kalla in föräldrarna på samtal.
Ingen fast barnpsykolog arbetar stadigvarande på Färöarna.
Vid behov av psykologkonsultation flygs denna kompetens
in från Danmark. Det är väntetid för en elev med exempelvis koncentrationsproblem för sin första psykologkonsultation. Lärarna arbetar med struktur för elever i behov.
Föräldrarnas avgift för fritidshem är per månad:
900-1.000 DK.
Befolkningsantal:
31 mars 2014 var 48.359 personer.
Befolkningsantal i Torshavns kommun 31 mars 2014
var 20.015 personer.
En elev hämtas med helikopter.
Bild från Samfundet Sverige-Färöarna hemsida, med tillstånd.
Klimatet är fuktigt med ca 280 regndagar/år.
Tabeller för temperatur och nederbörd per månad.
Öarna har ett visst mansöverskott.
24.937 är män, 23.291 kvinnor.
Skolsystemet på Färöarna
Obligatorisk grundskola om 10 år med 7145 elever.
Friskolor förekommer. Av ögruppens 66 grundskolor
är tre friskolor. Gymnasium finns på Färöarna.
Då ungdomar lämnar Färöarna för studier i Danmark,
Sverige eller Tyskland återvänder ett mindre antal
kvinnor än män. Färöarna har eget universitet med
bland annat sjuksköterskeskola. Många moment får
studenterna göra på fastlandet som exempelvis praktikblock i sjuksköterskeutbildning. Ett problem är att
många unga kvinnor stannar utomlands efter avslutad utbildning.
Månad Temperatur °CNederbörd
Normal Varmast Kallast Normal mm
Januari 3.4°C 5.3°C 1.2°C 22
Februari 3.6°C 5.5°C 1.5°C 17
Mars 3.8°C 5.9°C 1.5°C 21
April 4.9°C 7.2°C 2.6°C 16
Maj 6.9°C 9.1°C 4.8°C 13
Juni 9.0°C 11.3°C 7.0°C 12
Juli 10.3°C 12.5°C 8.3°C 13
Augusti 10.6°C 12.8°C 8.5°C 13
September 9.1°C 11.2°C 7.1°C 18
Oktober 7.5°C 9.4°C 5.4°C 22
November 4.8°C 6.7°C 2.7°C 21
December 3.8°C 5.8°C 1.6°C 22
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 5
STUDIERESA FÄRÖARNA
Studiebesök vid friskola i Torshamn.
Vi besökte även Friskolan i Torshavn 2014-02-28. Rektor
Sharon Weiss berättade om sång och dansverksamheten i
undervisningen. För att hjälpa kvaddansen att fortsätta som
levande tradition på Färöarna får eleverna i grundskolan
lära sig hur berättelserna är uppbyggda. Mellanstadieeleverna börjar i augusti med att läsa olika berättelser och eleverna väljer ut de texter de tycker om att arbeta vidare med.
Pojkar och flickor väljer vitt skilda teman i
kvaddansernas textmaterial.
Vanligtvis väljer flickorna sagor om sköna jungfrur och pojkarna berättelser om blodiga strider. Först målar eleverna
bildsekvenserna över versernas handling i långa serier. Sedan
memorerar de bildserien och därefter lär de sig texterna
utantill. De yngsta lär sig upp till 30 kvad (verser) och eleverna i högstadiet lär sig upp till 40 kvad.
Högstadieeleverna i Torshamns friskola i högstadiet kommer
under sommaren åka till Island för att visa upp dels kvaddans, banddans och andra danser.
Sharon Weiss, rektor vid friskolan i Torshamn.
Musiklektion vid Friskolan i Torshamn med rektor Sharon Weiss.
6
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 STUDIERESA FÄRÖARNA
I färöisk lag till skillnad från dansk lag saknas rätten till
modersmålsundervisning för barn från andra länder.
Lärarna och föräldrarna anser att det är problematiskt då
de ser elevens behov. Vad som erbjuds är istället förstärkt
undervisning med ca 30 lektionstimmar/läsår i färöiska för
eleven samt hemuppgifter till föräldrarna.
Vid lunchen uppmanades vi sitta en svensk/matbord och
prata svenska med eleverna, då de flesta eleverna aldrig träffat en svensk tidigare och detta var första gången de gavs tillfälle att lyssna på det svenska språket. Färöiska ungdomar
har en större språkförståelse för nordiska språk än andra
ungdomar i Norden.
I Klaksvik fick vi delta i en lektion med lärare och elever. Vi
fick dansa kvaddans med 200 elever i låg och mellanstadiet
på den sista dagen före vår avresa. Fastan börjar här 201403-04 och detta är sista dagen för den traditionella dansperioden för kvaddansen, som sedan återupptas i september.
Källor:
Samfundet Sverige-Färöarna hemsida
Torbjörn Nyström:
Redaktör för hemsidan.
Nanna Hermansson:
Ordförande i samfundet Sverige-Färöarna och
reseledare.
Färöarna, författare:
Bernt-Olov Andersson, 2001.
Bilder:
Samfundet Sverige-Färöarna hemsida (med tillstånd att låna bilderna till artikeln), Birgitta
Dominius (privat)
Nederbörd och temperaturkurva: yr.no.
Sammanfattning och reflektion.
Mitt intryck är att det är stor skillnad i arbetssätt mellan skolsköterskor i Sverige och skolsköterska på Färöarna. Arbetsfördelningen på Färöarna möjliggör att skolsköterskan kan
koncentrera sig på förebyggande och hälsoinriktat arbete
då vaccinationsarbete och barnläkarbesök sker på vårdcentral. Årliga hälsosamtal med varje elev ger en kontinuitet i
samtalskontakten och förenklar uppföljningen av identifierade hälsoproblem. Björghild har fortbildning i samtalsmetodik vilket är till stor nytta i det hälsoförebyggande arbetet.
Jämförelsevis ser jag fördelar med det arbetssätt vi har i
Sverige då olika yrkesgrupper möts och delar sitt kunnande
inom arbetet i elevhälsoteamet (skolpsykolog, kurator, skolsköterska, skolläkare
och rektor).
Trots Färöarnas geografiska läge ute i Atlanten har ögruppen storstaden Köpenhamns alla resurser på 2 timmars
flygavstånd. Likartade folkhälsoproblem som förekommer
bland ungdom i storstadsmiljö finns även här, som exempelvis A-N-T, ätstörningar med flera.
Nytt för mig var att det inom länderna i norden kan skilja så
stort på vilka rättigheter den enskilde eleven har att exempelvis tillgodogöra sig hemspråksundervisning.
För dig som vill veta mer om Färöarna.
Läs på Samfundet Sverige-Färaörnas hemsida:
www.samfundet-sverige-faroarna.se
Där finns filmer, bilder, länkar till samhällsinformation, reseberättelser och litteraturtips.
Bild från Stora Dimons hemsida, med tillstånd från Samfundet Sverige-Färöarna.
Mindre kyrka på Färöarna.
Birgitta Dominius
Skolsköterska
S:t Eriks katolska skola, Enskede
Mail: [email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 7
PRESSRELEASE - DIABETES
Molnbaserad tjänst
– Easy Diabetes Communication
Molnbaserad tjänst hjälper personer med diabetes
att lättare överföra, förstå och dela sina glukosvärden,
insulindoser och fysisk aktivitet
– nu gratis genom www.diasend.com.
Hur fungerar en diasend?
D
iasend är ett datasystem som på ett enkelt sätt tar
hand om de blodsockervärden som finns lagrade
i blodsocker- mätare och insulinpumpar. Diasend
underlättar när vi skall diskutera blodsockervärden eller
pumpinställningar.
På mottagningen finns en sändare/mottagare till vilken man
ansluter sin blodsockermätare eller insulinpump. Tydliga
instruktioner finns. Informationen från mätaren/pumpen
överförs till en databas. Inga personnummer registreras,
endast Serienumret lagras. Alla data i Diasend raderas inom
ett dygn, inga uppgifter sparas. Vi kan också skriva ut data i
samband med besöket.
I mitt arbete som diabetessköterska så träffar jag framför allt
diabetiker med typ 2 diabetes. Då de kommer på sina årliga
kontroller eller uppföljningar pga sitt höga blodsocker så
är det sällan att de har med sig sina dagböcker som de har
noterat sina glukosvärden. De har också sällan med sig sin
blodsockermätare.
8
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Då blir det svårt att hålla kontroll på hur de ligger i sina
glukosvärden.
Min kollega Susanne Hansson som också är diabetessköterska hade hört talas om Diasend, som skulle vara ett bra alternativ för att hjälpa våra diabetiker att lättare förstå vikten
genom sina glukosvärden och kunna behandla sin diabetes.
Vi har nu en Diasend sedan några månader och det fungerar bra och är väldigt positivt för våra diabetiker och vårdpersonalen. Nu har vi avsevärt bättre kontroll på glukosvärdena mot tidigare då vi inte hade någon Diasend.
Vi informerar diabetikerna att ta med sig sin blodsockermätare om de har någon då de skall träffa sin diabetessköterska eller läkare.
Genom att eftersträva så normala blodsockervärden som
möjligt kan personer med diabetes leva ett långt och hälsosamt liv.
PRESSRELEASE - DIABETES
Enligt diabetesförbundet så
är typ 2 diabetes en av våra
vanligaste folksjukdomar
och ca fyra procent av
befolkningen har sjukdomen.
Fakta: Om Diasend
Diasend AB med huvudkontoret i Sverige och dotterbolag i USA respektive Storbritannien, är ett globalt företag som vill underlätta livet för personer
med diabetes och förenkla vardagen för vårdgivare
genom att bidra till enklare och bättre kommunikation.
Idag används Diasend i 17 länder, finns på 14 språk
och är kompatibelt med mer än 100 olika glukosmätare och insulinpumpar. Diasends system är
FDA-godkänt och CE-märkt.
Om diabetes
Idag lever ungefär 400 000 svenskar med diabetes,
men flera har sjukdomen utan att veta om det.
Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av
insulin helt slutat att fungera.
Vid typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite
insulin, men inte i tillräcklig mängd för att täcka kroppens behov.
Enligt diabetesförbundet så är typ 2 diabetes en av
våra vanligaste folksjukdomar och ca fyra procent av
befolkningen har sjukdomen.
Man räknar med att siffran kommer att öka framöver och att över en miljon människor bär på arvsanlaget för att utveckla typ 2-diabetes.
Uppskattningsvis kostar diabetesvård samhället cirka
nio miljarder per år.
Källa:
www.diabetes.se
Diasend har idag en av världens största databaser
inom diabetes och målsättningen är att vara en universell kommunikationsplattform genom att överföra och integrera data från glukosmätare, insulinpumpar, kontinuerliga glukosmätare och även olika
aktivitetsmätare.
Diasends framgångsrika utveckling visar på de stora
möjligheterna som finns på den amerikanska marknaden, även för ett relativt litet bolag. – Diasend,
som då hette Aidera, blev ett inkubatorföretag inom
Sahlgrenska Science Park år 2005.
Diasend - framgången visar att ett svenskt, medicintekniskt företag verkligen kan lyckas internationellt.
Stabila, sänkta, långtidsblodsockervärden är ett viktigt led i att minska risken för allvarliga följdsjukdomar av diabetes, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar.
Enligt Anders Sonesson, VD för Diasend, är erfarenheten att webbsystemets tabeller och diagram hjälper patienterna att bättre förstå sina värden, vilket
i sin tur kan öppna upp för en dialog om möjliga
livsstilsförändringar. Efter en tids användning har
många patienter förbättrat sina värden
Kontakt Diasend AB
Anders Sonesson, VD
För mer information, besök gärna
www.diasend.com
Carin Wåhlstrand
Distriktssköterska
Vårdcentralen Avonova, Läkarhuset Borlänge
Redaktionskommittén
Mail: [email protected]
eller
www.mynewsdesk.com/se/diasend
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 9
NÄR VÅRDEN FLYTTAR HEM
När vården flyttar hem
- Den kommunala hälso- och sjukvårdens
sjuksköterska i vårdens paradigmskifte
Sedan ädelreformen genomfördes 1992 har det i den
kommunala vården blivit en allt mer tyngre och avanserad vård för landets sjuksköterskor/distriktssköterskor. Flödet av hälso- och sjukvård från slutenvård till
primär och vård har ökat detta har observerats i framförallt Västra Götaland. Slutenvårdsplatserna har sedan
ädelreformen minskat med 46% i Sverige.
En Rapport gjord av Vårdförbundet i Västra Götaland
S
ocialstyrelsen skrev redan 2008 att minskningen av
vårdplatser orsakar att allt fler patienter med stora
vårdbehov vårdas hemma.
Detta har medfört att vården som utförs i kommunerna blir
alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare.
Det tillkommer också nya grupper av vårdtagare, till exempel barn, liksom en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Delar av det som tidigare var slutenvård flyttar
ut från sjukhusbyggnaden till vårdtagarens eget hem. Man
kan sammanfatta det hela med att ”Vården flyttar hem”.
Många av Vårdförbundets medlemmar i kommunerna har
i samband med denna utveckling signalerat om en ökad
arbetsbelastning och ett ökat behov av kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården får allt mer att göra beroende
på en ökad vårdtyngd, utökade ansvarsområden, förändrat
uppdrag och ökat krav på dokumentation.
Denna utveckling har inte åtföljts
av ökade resurser eller ökad kompetensutveckling i kommunerna.
10
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Vårdförbundet avdelning Västra Götaland har utifrån detta
valt att skriva denna rapport om läget för den kommunala
hälso- och sjukvården i regionen. Vi vill skapa debatt om
konsekvenserna av att patienter med omfattande behov av
vårdinsatser allt oftare vårdas hemma samt hur denna förändring påverkar den kommunalt anställda sjuksköterskans
yrkesroll.
För att kunna ge patienterna i kommunen en god och säker
vård behövs fler sjuksköterskor och fler med specialistkompetens.
Vårdförbundet anser att sjuksköterskans kompetens skall
användas fullt ut och ges en mer ledande roll i vårdens
ledarskap i kommunen via förbättringskunskap. Sjuksköterskorna i våra 49 kommuner säger nu ifrån att deras yrke
behöver synliggöras och uppvärderas.
Därför har vårdförbundet gjort en rapport där syftet med
rapporten är att synliggöra konsekvenserna av den omfattande vårdinsats som patienterna allt oftare får inom kommunal vård hur den påverkar kommunalt anställda sjuksköterskor. Föresatsen är att skapa en debatt om detta
paradigmskifte och dess svaga punkter. De vill visa politiker och tjänstemän bilden av dagens kommunala hälso-och
sjukvård för att åstadkomma konstruktiva förändringar för
framtiden. Arbetet är en del i organisationen.
NÄR VÅRDEN FLYTTAR HEM
Utöver detta krävs satsningar på utveckling av multiprofessionella team i kommunerna samt förbättrad extern samverkan med andra vårdgivare. Det behövs också strategier
för att stärka debatten, som förhoppningsvis ska inspirera
till fler
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland vill:
- att fler sjuksköterskor i kommunen ska studera inom ramen för sin anställning till en specialistkompetens som är fören
ligt med det arbete de förväntas utföra.
Här refererar vi till Vårdförbundets idé
- att fler sjuksköterskor i kommunen ska studera inom ramen för sin anställning till en specialistkompetens som är förenligt
med det arbete de förväntas utföra. Här refererar vi till Vård
förbundets idé
- Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor. Denna bygger på att utbildningsanställningar inrättas och regleras via
kollektivavtal. Examensarbetet kopplas till den egna verksam
heten och därigenom utvecklas även den egna arbetsplat
sen. Det skall vara en självklarhet att det ska finnas specia
listsjuksköterskor i kommunerna.
- att sjuksköterskorna i kommunerna ska ha en ledande roll för omvårdnad och hälso- och sjukvård. Detta innebär även ett större mandat och en mer central placering i organisatio
nen för vård och omsorg. Sjuksköterskans profession och kompetens skall användas fullt ut.
-att satsningar bör göras på den kommunala hälso- och sjukvårdens ledarskap. Förbättringskunskap hos de som ska leda ger
förutsättningar för en förbättrad verksamhetsutveckling. Arbete i
team och förbättringskunskap för kvalitetsutveckling hänger nära
samman och är varandras förutsättningar.
- ha multiprofessionella team: öka den interna samverkan med
andra professioner i kommunen. Tillsammans med bistånds
bedömare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter ska sjukskö
terskan verka för helhetsbedömningar med patienten i fokus.
En personcentrerad vård med möjligheten att skräddarsy den
allra bästa vården för varje enskild patient.
- att sjuksköterskorna i kommunerna ska ha en central roll för
extern samverkan med primärvård och slutenvård. Vårdför
bundet vill införa vårdlotsar och äldrevårdcentraler där spe
cialistsjuksköterskans kompetens kan användas fullt ut. Spe
cialistsjuksköterskans kompetens tas tillvara för en likvärdig, förebyggande och uppföljande vård av äldre
Citerar här slutsatsen i Rapporten:
”Ökat ansvar för sjuksköterskan i kommunen vid hälso- och
sjukvårdens paradigmskifte. Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har slutenvårdsplatserna minskat med minst 46 %.
Socialstyrelsen skriver redan 2008 att minskningen av vårdplatser orsakar att allt fler patienter med stora vårdbehov
vårdas hemma. Vi vårdar fler patienter i kommunen och de
har allt svårare och flera sjukdomar. Minskningen av slutenvårdsplatser för med sig att mer hälso- och sjukvård bedrivs
i hemmen. Detta medför att den multisjuke patienten oftare
vårdas i kommunal regi. För att kunna ge dessa patienter en
god och säker vård behövs fler sjuksköterskor och fler med
specialistkompetens. Sjuksköterskorna i våra 49 kommuner
säger nu ifrån att deras yrke behöver synliggöras och uppvärderas. Denna slutsats grundar sig i de svar vi fått, utifrån de frågeställningar som ställdes i början på denna resa:
Stämmer det att arbetets innehåll förändras
samt ökar för våra medlemmar i kommunerna?
Vårdens innehåll ökar både till omfång och komplexitet för
Vårdförbundets medlemmar i den kommunala hälso- och
sjukvården i Västra Götaland kommuner. Vården som utförs
kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad, vårdtagarna allt sjukare, det kommer nya grupper av vårdtagare
samt en större omsättning av in- och utskrivna patienter. Vi
ser ett ökat flöde av hälso- och sjukvård från slutenvård till
primärvård och kommun. Vården flyttar från sjukhusbyggnaden ut till hemmet i form av egenvård, primärvård och
kommunal hälso- och sjukvård. Utöver detta ser vi ökning av
dokumentation och handhavande av flera olika dataregister
och system för sjuksköterskorna i kommunen.
Vilka trender och processer i samhället och i
hälso och sjukvården i stort skapar denna förändring?
Minskningen av slutenvårdsplatser för med sig att mer hälsooch sjukvård bedrivs i hemmen. SKL har också identifierat vissa problemområden och skapat riktade medel som
påskyndar denna utveckling.
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 11
NÄR VÅRDEN FLYTTAR HEM
En mängd trender och processer präglar olika myndig-heter
och aktörer. Vi ser konsekvenser av ekonomisk styrning, samverkan och teknisk utveckling. Men det handlar också om
samhällsvärderingar i stort. Värderingar präglar inte bara
massmedia utan också politiken och allmänheten. Medvetna
och omedvetna föreställningar och ideal präglar beslut för
vårdens utformning och den enskildes val.
Finns det kunskap och beredskap för detta i
kommunerna?
Eftersom varje kommun är suverän ser det naturligtvis
mycket olika ut från kommun till kommun. Generellt kan
sägas att kommunernas beredskap för denna förändring med
ökade krav på kompetens, resurser och organisation inte
motsvarar behovet.
Mycket handlar det om vårdens ledarskap i kommunerna.
Kunskap och god vilja hos personer i ledande befattningar
har stor inverkan på till exempelden medicinskt ansvariga
sjuksköterskans mandat och på hur stor benägenhet de har
att vilja utveckla den kommunala hälso- och sjukvården.
Det krävs kunskap för att förstå kunskapens värde och förmåga för att se akademiska kunskaper som en tillgång. Varje
kommun borde ha en strategi för att säkerställa kompetensen inom hälso- och sjukvård. Politikerna i våra kommuner
måste också bli varse att de förväntas att i allt högre grad
vara vårdgivare och vilket ansvar detta innebär.
Är förändringen så stor att vi kan kalla den för
ett paradigmskifte?
En nära nog halvering av slutenvårdsplatserna måste betecknas som ett paradigmskifte. Västra Götaland med sitt tidiga
införande av kommunal hemsjukvård kan sägas vara med
och gå i bräschen för denna utveckling nationellt. I framtiden kommer kanske inte vården i samma utsträckning som
i dag att förknippas med verksamhet i själva sjukhusbyggnaden.
Följer resurser och kompetens med flödet av
vård?
Allt mer vård förväntas bedrivas i hemmen, men trots skatteväxlingar är mycket av kunskapen och resurserna kvar på
sjukhusen. Resurser och kompetens till exempel följer inte
12
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 flödet av vård i den omfattning som skulle vara önskvärt.
De utskrivningsklara patienterna som kommunerna inte
klarat att ta emot beräknas ha kostat landstingen omkring
1 683 mkr under år 2012. För sjuksköterskorna i kommunen saknas förutsättningar att kombinera studier och arbete
med bibehållen lön. Löneökningen efter avslutad utbildning
står inte i proportion till utbildningens värde. I dagsläget har
endast 17 procent av sjuksköterskorna inom den svenska äldrevården någon form av specialistutbildning och 1,6 % har
specialisering mot vård
Sist men inte minst, vad innebär detta för
patienterna?
Kommunernas intresse av att satsa på specialistutbildade
sjuksköterskor kommer att påverka den vård patienterna kan
förvänta sig att få i kommunen. Säkerställandet av en god
kvalitet i omvårdnaden är avhängigt av kommunernas goda
vilja att ge sjuksköterskorna ett mandat och en central roll i
organisationen för hälso– och sjukvården. Det krävs också
en högre sjukskötersketäthet på många håll för att möta den
ökade efterfrågan av alltmer avancerad vård”.
Man hoppas nu att diskussionerna tar fart ut i landet om
vikten av att ha rätt kompetens och villkor i det arbete som
ska utföras. Rapporten kanske kan användas som verktyg i
arbetet med att förbättra villkoren inom den allt mer avancerade kommunala hälso-och sjukvården.
Hela Rapporten finner ni på:
https://vardforbundet.se/Documents/
Rapporter/Västra%20Götaland/
Nar_varden_flyttar_hem_webb.pdf
Mona Jonsson
Distriktssköterska
Redaktionskommittén
Mail: [email protected]
PALLIATIV VÅRD
Palliativ vård är inte anpassad
till multisjuka äldre
Palliativ vård är inte anpassad till multisjuka äldre personer på särskilt boende, vilket gör att insatserna är
otillräckliga eller sätts in för sent. Vårdpersonal är inte
heller rustad för att prata om döden och har ofta svårt
att hantera sina egna känslor inför döendet visar en
avhandling från Lunds universitet.
2013 disputerade Ingela med sin avhandling:
Att fokusera på ”varandet” i en värld av görande,
Stöd till personalen i ett palliativt förhållningsätt vid vård- och
omsorgsboende för äldre
Ä
ldre ofta multisjuka personer som flyttar in på särskilt
boende är ofta i stort behov av
avancerad vård och omsorg. Studier
visar att ca 40 procent avlider inom det
första nio månaderna efter inflyttning.
- Personal som arbetar på äldreboende
är ofta utlämnade och ensamma med
svåra beslut och undersköterskor och
vårdbiträden får ta allt större ansvar för
vården, säger Ingela Beck.
Ingela Beck,
sjuksköterska och forskare vid Lunds
universitet, Institutionen för hälsa, vård
och samhälle, har undersökt undersköterskors och vårdbiträdens erfarenheter
av palliativ vård till äldre personer vid
särskilt boende.
- Den palliativa vården initierades
oftast sent, under vårdtagarens sista
dagar i livet när hon eller han inte
längre kan äta och dricka trots hjälp
från personalen. Personalen uttryckte
att de behövde stöd och upplevde att
ledarskapet var otydligt, men att de fick
styrka genom bekräftelse från varandra, vårdtagare och närstående, menar
Ingela Beck.
Palliativ vård är en rättighet för alla
som lider av en obotlig sjukdom och
betonar fysiska, psykiska, sociala och
existentiella aspekter.
- Fokus ligger ofta på patientens fysiska
besvär och det saknas resurser för de
känslomässiga och existentiella aspekterna och behoven i kontakterna med
både den äldre och dennes närstående,
säger Ingela Beck.
Personal vid vård- och omsorgsboende
upplever även att det är svårt att hantera relationen med vårdtagarna då
man fokuserar mest på de praktiskt
uppgifter som ska genomföras.
Med
stöd av studiecirklar och workshops
med betoning på förändringsarbete
på enheten, har personalen på vårdoch omsorgsboendet fått redskap för
lärande om ett palliativt förhållningssätt.
- Genom att personalen träffas i arbetsgrupper och diskuterar känslomässiga, existentiella och relationsmässiga aspekter får de ett ökat fokus mot
vårdtagarnas och närståendes situation
inte bara under vårdtagarens allra sista
dagar i livet utan under hela vårdtiden,
säger Ingela Beck och fortsätter;
- Men det blev också tydligt för personalen att det fanns hinder i organisationen i form av bristande resurser och
ledarskap för att genomföra mer övergripande förändringar i verksamheten
i att implementera ett palliativt förhållningssätt vid boendet. Det innebär att
också stödet till ledare inom vård- och
omsorgsboende behöver bli bättre för
att skapa mer genomgripande förändringar.
Ingela Beck,
0739-841379
e-post: [email protected]
tel:
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 13
FRÅGA BARN
Hälsan i Centrum frågar barn
Vad är ebola för något?
Ida:
- Jag vet inte...
Varför undrar du?
(Tyst)
Aaa jag vet!
Att man ser glad ut!
Ella:
- Vet inte riktigt, men jag
tror det är någon slags
mat!
Ida Aminoff
Ålder: 5 år
Bor i: Mölnlycke
Ella Öberg
Ålder: 7 år
Bor i: Lidköping
Elton:
- En ond person
i Ninja Turtles!
Stina:
- En kräm!
Elton Brovall
Ålder: 5 år
Bor i: Svanesund
Stina Wintzell
Ålder: 5 år
Bor i: Lidingö
Har du ett barn på 4-7 år eller känner ett barn som vill vara med
och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen:
Helen Semmelhofer
Layout
Mail: [email protected]
Telefon: 0730-755 744
14
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Annons
NoS B KONGRESS - Lyssna till bar nen
Nordisk kongress
- Tema: ”Lyssna till barnen”
NoSB, Nordiskt samarbete för sjuksköterskor som arbetar med barn, genomförde 4-5/9-14 sin nordiska kongress vid Garnisonens konferenscentrum i Stockholm.
Temat var: ”Lyssna till barnen”. Som värdar för denna
kongress stod Sveriges 3 yrkesföreningar som tillhör
NoSB, Distriktssköterskeföreningen, Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor och Riksföreningen för skolsköterskor.
M
oderator för kongressen var Kattis Ahlström, generalsekreterare för BRIS.
Inledningstalare var Eva Lundberg som var med och startade upp NoSB 1994.
Föreläsare från Norge, Danmark, Island och Sverige deltog
med presentationer om barn från för tidigt födda upp till
och med hela skolåldern utifrån ämnet:
Lyssna till barnen!
Bild ovan:
Moderator Kattis Ahlström
Bild till höger:
Eva Lundberg till vänster och Guðrún Kristjánsdóttirfrån Island till höger på kortet, som
båda var med och grundade NoSB.
16
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 NoSB KONGRESS - Lyssna till bar nen
Det var hög klass på samtliga föreläsare!
Föreläsningen om för tidigt födda barn av Eva-Lott Mörelius
berörde många. Hon presenterade ny forskning om vilken
stress de för tidigt födda barnen utsätts för och hur det påverkar barn i framtiden.
Rolig pausgympa under kongressen leddes av Riksföreningen för skolsköterskornas ordförande Agnetha Fredin.
Vi fick höra om arbetet för Norges Trivselpsykepleie Mads
Böhle, för cancersjukabarn. Hur han med enkla medel
skapar en rolig och avkopplande miljö för barn med cancersjukdomar och deras respektive familjer.
Barnombuden från Island, Norge, Danmark och Sverige
deltog i en paneldiskussion som tog upp ämnet barn som
utsätts för våld i nära relationer.
Barnombuden gjorde ett gemensamt uttalande i samband
med kongressen, du hittar pressmeddelandet via länken:
Bild: Mads Böhle
http://www.barnombudsmannen.se/
i-media/pressmeddelanden/2014/9/
sjukvardens-ansvar-for-valdsutsatta-barn
Bild, Svenska Arrangörsgruppen, från vänster stående:
Birgitta Åström, Riksföreningen för skolsköterskor, Eva Gunnarsson, Distriktssköterskeföreningen, Susann Magnusson, Riksföreningen för skolsköterskor, Maria Radeskog,
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Sittande från vänster:
Chatrin Persson, Distriktssköterskeföreningen, Haide Anisian, Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Bild på Barnombuden.
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 17
NoS B KONGRESS - Lyssna till bar nen
Kongressen avslutades med en uppskattad middag
vid Astrid Lindgrens Junibacken på Djurgården
med sagotåg, middag och härlig musik med dans.
na till barne
yss
4 • 14 r 201
be
em
h il
se
pt
eC
th
HÄLSAN i CENT RU M
to
Språket under kongressen var på nordiska.
ng
Kongressen hade deltagare från alla nordiska
länder utom Finland.
4
L i s te n i
NoSB är en nordisk sammanslutning för sjuksköterskor som arbetar med hälso- och sjukvård för
barn och ungdomar. NoSB bildades den 23 mars
1994.
18
n
L
Kort om NoSB och
kongressen:
dre
n-N
k ho
ordic C
ongress, Stoc
l m,
4- 5
Eva Gunnarsson
Ledamot i DSF och NoSB
Medarrangör till NoSB kongressen
Listening to the Chi
Mail: [email protected]
Nordic
Congress,
Stockholm 4-5 s
Mobil nr: 0709-73 23 00
Lyssna till bar
Moderator: Kattis Ahlström, Generalsekreterare i
Paneldebatt med barnombudsmä
Program och anmälan: www. jord
Annons
BOKRECENSIONER
En vanlig katt med en
ovanlig gåva
- Sjukhuskatten Oscar
D
et har länge diskuterats om djur inom vården på vissa
ställen är dessa välkomna medan det på andra ställen
inte får förekomma med många
mot argument som försvar. Tvivlar man tycker jag man ska
läsa en tänkvärd bok om en säregen katt som heter Oskar samt
vården av patienter med åldersdemens.
Det är vårdhemmets sjuksköterskor som först märker det. Gång
efter gång vet den buttra katten Oscar ( han är nämligen en katt
som inte är särskilt social) något som vårdpersonalen inte vet.
När en patient inte har långt kvar, ca 2-4 timmar före de avlider
hoppar Oscar upp i sängen och håller patienten sällskap de sista
timmarna i livet. Läkaren och geriatrikern David Dosa tror inte
riktigt på det, han är ju utbildad naturvetare och skeptisk till
den här sortens påståenden. Men det händer gång på gång och
till slut kan han inte längre blunda för Oscars ovanliga gåva.
För att gå till botten med frågan börjar han samtala med sin
personal och sina patienters närstående. Samtalen ger honom
insikter som han skriver ner. Det blir en varm och fin, rent
av uppmuntrande, berättelse om hur relationer och livet som
helhet förändras när en nära och älskad blir dement. Och vad
en liten katt kan göra för att förgylla den sista tiden i livet, både
En vanlig katt med en
ovanlig gåva
- Sjukhuskatten Oscar
Författare:
David Rosa
ISBN 9789187301605
Förlag: Bokfabriken
Antal sidor: 214
för patienten och för de anhöriga.
Ingen vet med säkerhet vad som gör att Oskar vet att patienten inte har lång tid kvar i livet troligen är han utrustad med
ett sjätte sinne som känner av det vi inte förmår.
David Dosa jobbar fortfarande på vårdhemmet i Providence
på Rhode Island, vid sidan av sin forskning inom geriatrik vid
Brown University. Även Oscar tassar fortfarande omkring på
avdelningen.
Mona Jonsson
Distriktssköterska
Redaktionskommittén
Mail: [email protected]
Näring och hälsa
N
När jag läste Näringslära på Göteborgs universitet för
flera år sedan hade vi Näring och hälsa av Ulla Johansson som kurslitteratur. Boken var ny och alla lärare
tyckte den var mycket bättre och mer lättläst än tidigare litteratur. Vi studenter hade inget att jämföra med men tyckte
boken var bra.
Nu har tredje upplagan kommit, anpassad efter de nya Nordiska näringsrekommendationerna. Den har blivit en riktig tegelsten men den är fortfarande lättläst. Nytt är också att boken
finns digitalt att ladda ner till läsplatta.
Boken känns mycket aktuell för oss distriktssköterskor som ska
ge rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal om kost. Här
finns mycket kunskap att hämta som är lätt att ta till sig – och
riktigt roligt att läsa. Den innehåller näringslära och kostrekommendationer, samband mellan mat och hälsa och ett eget kapitel och vegetarisk kost.
Kan varmt rekommendera denna bok.
20
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Näring och hälsa
Författare:
Ulla Johansson
ISBN 9789144079820
Förlag: Studentlitteratur 2014
Antal sidor: 460
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
DSF
Skriv en recension
Sammanställning av
disputerade distriktssköterskor
Är du distriktssköterska och har disputerat
eller snart klar med din avhandling?
DSF håller på att göra en sammanställning av
disputerade distriktssköterskor och ett av målen
är att få till ett forskarnätverk inom föreningen.
Maila till: [email protected]
med uppgifter om:
Namn.
Titel på uppsats (gärna en länk till publikation).
Årtal: vilket år du var färdig och vilket
lärosäte du gjort arbetet, samt din mailadress.
l
l
l
Har du läst en bra, viktig bok som du tror skulle kunna
vara intressant för läsarna av Hälsan i Centrum?
Skriv gärna en recension om boken och få den publicerad här.
Mer information kommer under året!
Skicka materialet till någon i redaktionskommittén,
adresser finns längst bak i tidningen.
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
Stipendier
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) avsätter årligen 10 000 kr för Internationella studier eller internationellt utbyte samt 10 000 kr för Forskning eller utvecklingsprojekt/-arbete.
Sökande skall ha varit medlem i DSF i minst 2 år. Syftet med stipendierna är att bidra till att utveckla distriktssköterskans professionella yrkesfunktion. Stipendier utbetalas inte för förlorad arbetsförtjänst.
Ansökan till internationella studier/utbyte skall innehålla en beskrivning av studiernas/utbytets innehåll, omfattning och när de ska äga rum, samt en kostnadsberäkning. Det skall också framgå hur den sökande avser att använda
erfarenheten i sitt arbete. Ansökan skall även innehålla uppgifter om arbetsplats, utbildning och annan meritering.
I ansökan till forskningsstipendiet skall framgå syftet med forskningen/utvecklingsarbetet samt en kort beskrivning
av omfattningen och tillvägagångssättet, när de skall äga rum samt en kostnadsberäkning. Det skall också framgå
hur den sökande avser att använda erfarenheten i sitt arbete. Ansökan skall även innehålla uppgifter om arbetsplats, utbildning, tidigare forskning och annan meritering.
Ansökan skall göras anonymt. Namn, personnummer och adress bifogas i förslutet kuvert som skall vara märkt på
samma sätt som ansökan.
Ansökan ska vara styrelsen tillhanda senast 28/2 2015, poststämpel gäller. Skickas till:
Kristina Hesslund, Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg.
DSFs styrelse beslutar vem som tilldelas medel ur stipendiefonderna. Beslutet kan inte överklagas. Beslutade stipendium utbetalas till hälften i samband med fullmäktige 2015 och efter att DSF erhållit en rapport som kan publiceras i Hälsan i Centrum utbetalas resterande belopp.
Välkommen med din ansökan!
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 21
DSF
Årets distriktssköterska 2015
- dags att nominera
Nu är det dags att nominera till Årets
Distriktssköterska 2015!
Du kan enskilt eller i grupp nominera
en kollega till Årets Distriktssköterska.
Skicka en beskrivning om varför just
denna kollega nomineras.
Ange kollegans namn och arbetsplats.
Vi vill också veta vem/vilka som nominerar.
Följande kriterier måste vara uppfyllda:
• Är yrkesverksam som distriktssköterska
• Bidrar till att utveckla yrkesfunktionen
• Sprider distriktssköterskans budskap och
kompetens inom och utanför sitt verksamhetsområde
• Är medlem i Distriktssköterskeföreningen i
Sverige
Nomineringen ska vara ordförande tillhanda senast 28 februari 2015.
22
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Nomineringar skickas till ordförande
Kristina Hesslund via post eller e-post.
Beslut fattas av Distriktssköterskeföreningens styrelse.
Styrelsen förbehåller sig rätten att avstå från att fatta
beslut om det inkommer färre än tio nomineringar.
Styrelsens beslut om Årets Distriktssköterska kan inte
överklagas.
Årets Distriktssköterska utnämns på fullmäktige i april
2015 och presenteras i Hälsan i Centrum nr 3, 2015.
Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Mail: [email protected]
Annons
DSF STOCKHOLM - WORKSHOP
Workshop
- Distriktssköterskeföreningen i Stockholm
Den 2/10 bjöd Stockholms DSF in sina medlemmar till
Workshop. Syftet med kvällen var att vi skulle få nya
och uppfräschade kunskaper i saker och moment som
vi kommer i kontakt med daglidags.
24
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 DSF STOCKHOLM - WORKSHOP
Vi började kvällen med mat och fika.
Det gav tillfällen till spontana möten
mellan kollegor från olika delar av
länet.
Efter att ordförande Ina El-Sharif
berättade om lokalen som var från
1700-talet, delades deltagarna in i
mindre grupper, som gick runt till de
olika stationerna.
Där fick man pröva, kläma, känna
och ställa alla möjliga frågor. Efter 18
minuter pinglades i en klocka och alla
bytte stationer. Vi hade åtta stationer
med olika teman, doppler, två med
olika kompressionsstrumpemätningar,
pumpstövlar, piceline, madrasser, stomimatrial och bladerscan.
Det vart en mycket lyckad kväll med
nöjda deltagare och förevisare. Det var
första gången vi i DSF stockholm prövade att ha en workshop där det inte
var någon föreläsare utan en praktisk
kväll.
Våran ordförande Ina El-Sherif och medlemsansvarige
Birgitta Flod-Åsberg.
Bild ovan och nedan visar olika stationer med
kompression och stomi gav upphov till
många frågor och diskussioner .
Bladerscan
Då kvällen varit en
succé kommer vi att
ordna Workshops igen!
Bild på två deltagare som fikar.
Piceline, undervisning i små grupper gav nya kunskaper
Eva Andersson
Vice ordförande
DSF, Stockholm
Mail: [email protected]
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 25
DSF
Ordföranden DSF Sverige
- namn och kontaktuppgifter
Ordföranden i Distriktssköterskeföreningen i Sverige genom åren
Maja Tjellström
Elsa Svensson
Siri Hägglund
Ella Olin-Andersson
Ann-Marie Jönsson
Gun-Britt Håkansson
Inga-Lisa Johansson
Berit Andersson
Inger Rising
Kristina Hesslund
1959-1966
1966-1969
1969-1976
1977-1979
1979-1984
1985-1993
1993-1996
1997-2003
20013-2010
2010-
Ordförande i de lokala föreningarna
Blekinge
Bohuslän
Dalarna
Gotland
Göteborg
Gävleborg
Halland
Jämtland
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skaraborg
Skåne
Stockholm
Sörmland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Örebro
Östergötland
26
HÄLSAN i CENT RU M
Birgitta Winnberg
Annja Göransson
Marianne Spante
Margaretha Hemph
Gull Axhav
Barbro Kammerling
vakant
Maria Larm
Ann Arvidsson
Monika Brentel
Lilian Setic
Lisbeth Andersson
Ingrid Lörd
Ina El-Sherif
Marine Gustavsson
Viktoria Karlsson
Anne-Marie Carlsson
Viola Almgren
Annica Ledin
Susanne Augustsson
4 • 14 [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Annons
DSF
DSF i Värmland
Distriktssköterskeföreningen i Värmland inbjuder dig som är medlem i föreningen till
Julbord
När: tisdagen 16 december 2014
Var: Scandic Klarälven,
Borgmästarholmen i Karlstad
Anna-Karin Persson och Ann-Marie Carlsson,
informerar om projektet allmänmedicinsk kompetens på
Akutmottgningen, Centralsjukhuset i Karlstad
Katarina Söderholm, GlaxoSmithKline,
uppdatering kring Paracetamol
Anmälan senast 3 december 2014 till:
Ann-Marie Carlsson
[email protected]
Eller 054-61 43 15
Hjärtligt välkommen!
28
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Distriktssköterskeföreningen i Värmland
Styrelsen
DSF
Distriktssköterskans
Ryggsäck
Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck.
Beställningen görs direkt till Erik Vehmas
Maila till: [email protected] eller ring: 070-715 66 28.
Kostnad för ryggsäcken inkl moms och frakt: 385:-/st
För beställning av mer än 1 st, gäller andra priser, se info på:
www.distriktsskoterska.se
Annons
DSF - KALENDARIUM
Kalendarium
Grått = Gårdagens kalender
Vitt = Morgondagens kalender
- vad har hänt och vad händer?
Aktivitet
Datum
Information
DEC
11
Primärvårdens dag 2014
6 Februari
Bonnier Conference Center i Stockholm
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 1-2014
7 Februari
Utgivningsdatum 21 mars
Utbilning/Omvårdnad vid Hypertoni
13-14 Mars
Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär
medicin ger en 2-dagarskurs för sjuksköterskor
om evidensbaserad omvårdnad vid hypertoni på
Ersta konferens och hotell i Stockholm.
Styrelsemöte
14-15 Mars
Sverigestyrelsen har möte i Stockholm.
Revisorer bjuds in.
FULLMÄKTIGE
25-26 April
FULLMÄKTIGE MÖTE I UPPSALA.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 2-2014
2 Maj
Utgivningsdatum 13 juni. Har du förslag på
artiklar eller bilder till kammande nummer? Hör
av dej till oss på redaktionen!
Styrelsemöte
23-24 Maj
Sverigestyrelsen har möte, preliminärt i Göteborg.
Nordisk Konferens \”Listening to the Children\”
4-5 September
Den 4-5 september 2014 arrangerar NoSB en
nordisk kongress för sjuksköterskor som arbetar
med barn. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor,
Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen är ansvariga för kongressen, vars tema är ”Lyssna till barnen”. Platsen är
Garnisonen Konferens i centrala Stockholm.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 3-2014
12 September
Utgivningsdatum 17 oktober. Har du förslag på
artiklar eller bilder till kammande nummer? Hör
av dej till oss på redaktionen!
8:e Nationella konferensen om patientsäkerhet
23-24 September
Stockholmsmässan i Älvsjö,
- Tema: ”Patientens säkra väg genom vården”.
Riksföreningskonferens med Vårdförbundet
9 Oktober
Stockholm
DSF:s Ordförandedagar
10-11 Oktober
Uppsala
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 4-2014
31 Oktober
Utgivningsdatum 12 december. Har du förslag
på artiklar eller bilder till kammande nummer?
Hör av dej till oss på redaktionen!
Sjuksköterskedagarna
19-20 November
Svensk Sjuksköterskeförening anordnar Sjuksköterskedagar 19-20 november 2014 på City
Conference Centre Stockholm.
Årets tema är: Ansvar för utveckling av omvårdnad - en fråga om professionell etik.
Styrelsemöte
21-22 November
Stockholm
Styrelsemöte
30 Jan - 1 Feb 2015
Umeå
Stockholm
Primärvårdens dag
5 Februari 2015
Sista ansökningsdag till stipendier
28 Februari 2015
Utbildning om hypertoni
12-13 mars 2015
Styrelsemöte
13-14 Mars 2015
Fullmäktige
24-25 April 2015
Styrelsemöte
29-30 Maj 2015
Stockholm
Uppsala
Du hittar alltid aktuellt kalendarium på vår hemsida: http://www.distriktsskoterska.se/kalendarium.php
30
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 DSF
Distriktssköterskeföreningen
- Nya medlemmar, fortsättning från föregående nummer, nr 1, 2 och 3 - 2014
Namn
Ort
Förening
Gunhild Berg
Säffle
Värmland
Annika Melin
Säffle
Värmland
Pernilla Lidback
Karlstad
Värmland
Susanne Norelius
Karlstad
Värmland
Ilknour Avci
Karlstad
Värmland
Helena Åkerman
Forshaga
Värmland
Karin Sandberg
Forshaga
Värmland
Ann-Britt Sjökvist
Torsby
Värmland
Lisa Juhlin
Kil
Värmland
Karin Andersson
Stöllet
Värmland
Conny Thorell
Årjäng
Värmland
Elisabeth Halvardsson
Säffle
Värmland
Therese Forslund
Karlstad
Värmland
Berit Eriksson
Karlstad
Värmland
Ann-Sofie Wessmark
Värmland
Malin Patriksson
Edsvalla
Värmland
Helena Carestam
Sävedalen
Göteborg
Anmäl din
adressändring
till oss för att vara
säker på att få all info
Dags att nominera till styrelsen
Om du ändrar adress eller mail måste du själv
meddela adressändring. Det är stor risk att du inte
får tidning eller annan info från föreningen annars.
Anmäl ändringar till Birgitta Forsén.
Maila till: [email protected]
Du som är medlem i Vårdförbundet måste även ändra
dina uppgifter där. Vi har vårt medlems-register ROBIN
via Vårdförbundet. När de kör sina uppdateringar ändras
dina uppgifter tillbaka till det du uppgivit hos VF så glöm
inte att meddela Vårdförbundet. Är du inte medlem i VF
räcker det att du meddelar Birgitta.
Dax att nominera till Sverige styrelsen!
Är du intresserad eller vet någon som du tycker
skulle passa till uppdraget.
Lämna förslag till valberedningen
sammankallande Maria Larm
.
Maila till: [email protected]
Välkommen att höra av dej!
Välkommen att höra av dej!
Stryelsen för DSF i Sverige
via Kristina Hesslund
Valberedningen
DSF
via Maria Larm
H Ä L S A N i C E N T RU M
4 • 14 31
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Styrelsen 2013-14.
Kristina
Hesslund
Annika
Wall
Ordförande
Göteborg
Vice Ordförande,
Klubbmästare
Stockholm
0702-14 78 99
0739-01 51 79
Leena
Granström
Birgitta
Forsén
Sekreterare
Piteå
Bitr. sekreterare,
Webmaster
Tierp
0706-33 14 78
070-263 45 35
Eva
Gunnarsson
Dilip
Lagevik
Chatrin
Persson
Ledamot
Uppsala
Ledamot
Järfälla
Ledamot
Umeå
0709-73 23 00
0702-60 47 45
Inger
Mannebäck
Katarina
Persson
Ledamot
Göteborg
Kassör
Östersund
E-post till styrelsen:
fö[email protected]
0703-04 34 80
Redaktionskommittén
Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2015
Mona Jonsson, distriktssköterska
E-post: [email protected]
NrMaterialdag Utgivningsdag
Carin Wåhlstrand, distriktssköterska
E-post: [email protected]
1
6 februari
20 mars
2
1 maj
12 juni
Irene Wikström, distriktssköterska
E-post: [email protected]
3
11 september
16 oktober
4
30 oktober
11 december
Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus. Nästa manusstopp: 6 februari 2015.
32
HÄLSAN i CENT RU M
4 • 14 Annons
POSTTIDNING B
Returadress:
Hälsan i Centrum
c/o Annika Wall
Smedvägen 7
146 36 Tullinge
Annons