1. No category

KVALITETSREDOVISNING
FÖRSKOLAN NORRGÅRDEN
LÄSÅRET 2014-2015
Innehållsförteckning
Inledning...................................................................................................................................4
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning .....................................................................4
Underlag och rutiner.................................................................................................................4
Organisation och förutsättningar ..............................................................................................4
Normer och värden...................................................................................................................5
Verksamhetsmål...............................................................................................................6
Process/insatser................................................................................................................6
Resultat............................................................................................................................6
Analys..............................................................................................................................6
Utvärdering......................................................................................................................7
Åtgärder för utveckling...................................................................................................7
Utveckling och lärande.............................................................................................................7
Verksamhetsmål...............................................................................................................7
Process/insatser................................................................................................................7
Resultat............................................................................................................................8
Analys..............................................................................................................................8
Utvärdering......................................................................................................................9
Åtgärder för utveckling...................................................................................................9
Verksamhetsmål...............................................................................................................9
Process/insatser................................................................................................................9
Resultat............................................................................................................................9
Analys............................................................................................................................10
Utvärdering....................................................................................................................10
Åtgärder för utveckling.................................................................................................10
Verksamhetsmål.............................................................................................................10
Process/insatser..............................................................................................................11
Resultat..........................................................................................................................11
Analys............................................................................................................................11
Utvärdering....................................................................................................................12
Åtgärder för utveckling.................................................................................................12
Verksamhetsmål.............................................................................................................12
Process/insatser..............................................................................................................12
Resultat..........................................................................................................................13
Analys............................................................................................................................13
Utvärdering....................................................................................................................13
Åtgärder för utveckling.................................................................................................13
Verksamhetsmål.............................................................................................................14
Process/insatser..............................................................................................................14
Resultat..........................................................................................................................14
Analys............................................................................................................................14
Utvärdering....................................................................................................................15
Åtgärder för utveckling.................................................................................................15
Verksamhetsmål.............................................................................................................15
Process/insatser..............................................................................................................15
Resultat..........................................................................................................................15
Analys............................................................................................................................16
Utvärdering....................................................................................................................17
Åtgärder för utveckling.................................................................................................17
Verksamhetsmål.............................................................................................................17
2
Process/insatser..............................................................................................................17
Resultat..........................................................................................................................17
Analys............................................................................................................................17
Utvärdering....................................................................................................................18
Åtgärder för utveckling.................................................................................................18
Förskola och hem....................................................................................................................18
Resultat enkät ...............................................................................................................18
Kultur- och utbildningsnämndens mål ...................................................................................19
Bedömning av förskolans kvalitet .........................................................................................20
Sammanfattning......................................................................................................................22
3
Inledning
På förskolan Norrgården arbetar vi för att alla är lika mycket värda. Alla ska få möjlighet att
utvecklas utifrån sina intressen och förutsättningar. Vi vill att alla på förskolan ska känna sig
trygga och respekterade samt ha möjlighet till inflytande och delaktighet.
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Vi har under året börjat arbeta mer projektinriktat. Fjärilen har arbetat med ett projekt kring
”Hitta Nemo”, Nyckelpigan Gul har arbetat med ett projekt om bilar under höstterminen och
ett projekt om Bamse under vårterminen. Nyckelpigan Röd har arbetat med ett projekt om
”Hunden Rund” under höstterminen och ett projekt om Pippi Långstrump under vårterminen
och Kålmasken har arbetat med ett projekt om kroppen.
Vi har utvecklat arbetet med lärplattan, vi har köpt in 4 nya till förskolan, så att varje
avdelning nu har 2 st var. Vi använder den bland annat för att dokumentera och reflektera
kring olika projekt tillsammans med barnen. Arbetet med att med hjälp av tekniken utveckla
och berika verksamheten är under utveckling.
Vi har arbetat med att utveckla barnens kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera
på såväl svenska som på sitt modersmål.
Genom att använda tecken som stöd vill vi förstärka språket. Under höstterminen hade vi vid
några tillfällen kommunens talpedagog på besök, i mindre grupper fick vi en genomgång
över de mest användbara stödtecken vi kan använda oss av.
Arbetet med skrotgården har delvis gått framåt, men det är fortfarande en del kvar att arbeta
med.
Underlag och rutiner
Som underlag till utvärderingsarbetet har vi använt oss av följande:
•
Kartläggning över barngruppen. Vad är barnen intresserade av? Vad behöver barnen
utveckla?
•
Observation och dokumentation av barnens lärande och utveckling.
•
Samtal och reflektioner i arbetslagen.
•
Föräldramöte, utvecklingssamtal och tamburkontakt med barnens vårdnadshavare.
•
Enkäter för vårdnadshavare och personal.
•
Pedagogisk utvecklingstid en gång i veckan, där reflektion och planering sker, både
enskilt och i arbetslag.
•
Verksamhetsbesök av förskolechef och efterföljande didaktiska samtal.
Organisation och förutsättningar
Förskolan Norrgården ligger i Hallsbergs tätort i ett f.d. ålderdomshem med rymliga lokaler
och en stor parkliknande gård. Förskolan är en åldersindelad fyraavdelningsförskola med
plats för 72 barn. 8 lärare och 9 barnskötare arbetar på Förskolan Norrgården. Förskolan
ligger i ett mångkulturellt område där stor andel av barnen har utländsk bakgrund. Vi har
barn från 13 olika språkgrupper. En förstärkning finns på 20% för att skapa utrymme för
pedagogerna att fortbilda sig i och skapa material för det flerkulturella arbetet.
4
Modersmålspedagoger finns under ett par timmar/vecka till 5 av språkgrupperna.
Ledningen består av förskolechef som gör regelbundna verksamhetsbesök på förskolan.
Förskolechefen deltar också på arbetsplatsträffar. Förskolan har en processledare där tiden
utökats från 5% i veckan till 10%. Processledarna inom förskoleområdet ses ca 1 gång i
månaden för att arbeta med utvecklingsfrågor. 2 gånger/termin har processledarna i
Hallsbergs kommun en träff med kommunens utvecklingssamordnare.
Verksamheten har begränsat öppethållande två dagar/termin för kompetensutveckling.
Arbetsplatsträffar sker 1 gång/månad och innehåller bl.a. forum för pedagogiska
diskussioner. Det ger pedagogerna tillfälle att reflektera och diskutera olika dilemman och
utvecklingsfrågor. En eftermiddag i veckan finns tid för reflektionsgrupp. Enheten har
tillgång till vikariesamordnare och vikarier vid behov.
Förskolan har tillgång till ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Teamet består av
specialpedagog och en kurator. Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänst finns.
•
I reflektionsgrupperna har vi under höstterminen arbetat med boken ”Bockarna
Bruse – att arbeta med projekt, ämnesintegrering och pedagogisk dokumentation” av
Elisabeth Berggren och Sandra Söderlund och under vårterminen har vi arbetat med
boken ”Flera språk i förskolan – teori och praktik” från Skolverket.
•
Vi har deltagit i ett pedagogiskt café, det var en uppföljning av tidigare års
pedagogiska café om lärplattorna. Denna gången arbetade vi mer praktiskt med
lärplattorna.
•
Några pedagoger har deltagit i kommunens språknätverk.
•
Processledartiden har utökats med 5 %, den är nu totalt 10 %. Syftet är att stärka den
verksamhetsnära ledningen.
•
Varje vecka har förskolan ett veckomöte, där en pedagog från varje avdelning träffas
för att diskutera frågor som rör verksamheten.
•
Förskolan har tagit emot en VFU-student. Vi ingår i en försöksverksamhet med
övningsförskolor i ett samarbete med Örebro Universitet.
•
På höstterminen var vi på en inspirationsföreläsning om pedagogisk dokumentation
med lärplatta.
•
En pedagog har varit på en heldagsutbildning om lärplattan. Efterföljande KUT-dag
hade vi en nivåanpassad workshop.
•
Vi hade på vårterminen en gemensam informationsföreläsning samt tid för reflektion
angående gemensamt dokument för utvecklingssamtal i Hallsbergs kommuns
förskolor.
Normer och värden
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse
för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i
andra människors situation samt vilja att hjälpa andra” (sid 8 LPFÖ 98, reviderad 2010).
5
Verksamhetsmål
Fjärilen (4-6 år): Barnen vill nästan alltid ha hjälp med att kommunicera vid
konflikter och att vi pedagoger ska lösa konflikter åt dem. Flera av barnen behöver
träna på att förstå sig på kompisarnas situation och visa respekt för varandra. Vårt
mål är att barnen i större utsträckning än idag, i första hand, försöker prata med
varandra och lösa konflikter på egen hand. Att vi är ”bra kompisar” och respekterar
varandra och därigenom får ett ”trivsamt klimat” på avdelningen.
Process/insatser
• Vi vägleder barnen i vardagliga konflikter som uppstår. Vi vill hjälpa barnen att
skapa en förståelse för hur de löser konflikter. Till exempel prata om hur de kunde ha
gjort istället?
•
Ge positiv respons när barnen samarbetar bra och när de löser en konflikt på ett bra
sätt.
•
Med hjälp av olika material som handlar om kompisrelationer och konflikthantering
skapar vi tillfällen då vi pratar och diskuterar detta med varandra.
Resultat
Vi tycker att vi delvis har nått vårt mål, kommunikationen mellan barnen har blivit
bättre vid konfliktlösning, men det finns fortfarande mer att arbeta med, för att det
ska bli bättre. Genom att uppmärksamma det som barnen gör för varandra, med
positiva kommentarer, har ett resultat blivit att det har ”smittat av sig”, då flera gärna
vill vara en bra kompis.
Analys
Genom att vi pedagoger har valt att inta ett förhållningssätt där barnen är delaktiga
och får tänka till när de löser konflikter har vi sett att de till viss del har skapat en
förståelse och empati för varandra. När konflikter har uppstått har vi gått in i stunden
när det precis har hänt, för att barnen lättare ska förstå situationen. Vi pedagoger har
medvetet valt att ställa frågor istället för att tala om hur de skulle ha gjort. Frågor
som, hur kände sig kompisen som blev ledsen? Hur kunde du ha gjort istället? Hur
löser vi detta nu? Genom att vi pedagoger medvetet vägledde och handledde barnen
istället för att lösa konflikter åt dem, kunde barnen lättare skapa en förståelse för vad
som hänt i situationen, samt hantera konflikter.
Vi pedagoger har spelat små teatrar för barnen som har handlat om kompisrelationer.
Vår tanke var att barnen skulle få reflektera och tänka till kring hur man ska vara en
bra kompis samt hur man på bästa sätt kan lösa konflikter. Till viss del blev det en
reflektion hos barnen. Det blev inte riktigt diskussioner i den utsträckning som vi
hade tänkt. Vi ser detta som ett komplement, men det viktigaste är fortfarande
kommunikationen kring hur vi löser konflikter och agerar i nuläget med barnen.
Genom att vi pedagoger valde att inta ett förhållningssätt där vi uppmärksammade
och uppmuntrade barn som gjorde positiva och hjälpsamma saker för varandra blev
resultatet att de tyckte att det var roligt att hjälpa varandra. Barnens självständighet
6
och tillit till sin egen förmåga växte då också.
På grund av flera personalbyten under läsåret har barngruppen påverkats på olika sätt
och vi har delvis fått börja om med vårt mål.
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en trea.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
När det uppstår konflikter är det viktigaste att skapa förståelse hos barnen i
situationen. Vi vill i större utsträckning kunna ge den tid som behövs för att reda ut
olika konflikter.
Utveckling och lärande
Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran
och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och
utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och
inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt
ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,
kunskaper och färdigheter.
Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin
omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans
verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet
av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp
samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra” (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010).
Verksamhetsmål
Fjärilen (4-6 år): Den större delen av barngruppen utvecklar flera språk samtidigt och
många av dem behöver extra stöd i den svenska språkutvecklingen. Några barn
använder talspråket i väldigt liten utsträckning när de kommunicerar. Vårt mål är att
alla barn utvecklar sina språkkunskaper efter sin egen nivå och förmåga.
Process/insatser
I terminens projekt blir språket en viktig del. Vi pedagoger försöker följa barnens
intressen, inspirera och utmana barnen vidare i projektarbetet. Arbetssättet skapar
möjligheter till att diskutera och kommunicera med varandra. Vi planerar att använda
oss av lärplattan i stor utsträckning. Dels som ett verktyg för att dokumentera och
dels för att träna språket med hjälp av olika pedagogiska språkappar.
Dokumentationerna kommer vi sedan att samtala om och reflektera kring
7
tillsammans med barnen.
I början av terminen presenterar vi olika material och aktiviteter. Vi delar
barngruppen i mindre grupper och har aktiviteter på olika platser, både inomhus och
utomhus, för att lättare kunna möta alla barnen i gruppen och kunna stimulera deras
språkutveckling.
Tillsammans med barnen dokumenterar vi projektet och olika aktiviteter. Barnen kan
till exempel vara med att fotografera och filma, måla egna bilder eller rita
beskrivningar. Barnen har sedan möjlighet att visa sina kompisar vad de har arbetat
eller lekt med och sätta ord på det de har gjort och upplevt. Förhoppningsvis blir då
fler kompisar inspirerade att vara med. Dokumentationen är levande vid
pedagogernas avdelningsplaneringar, då vi bland annat diskuterar hur vi kan utmana
barnen vidare.
Resultat
Barnen har utvecklat sina språkkunskaper efter sin egen förmåga. Alla barnen i
barngruppen pratar i större utsträckning i en mindre grupp än tidigare. De som inte
pratat så mycket tidigare startar i större utsträckning fler spontana samtal.
Analys
Vi har under läsåret, framförallt under höstterminen arbetat med projektet ”Hitta
Nemo”. För att lättare kunna kommunicera med alla barn i gruppen, startade vi alla
nya aktiviteter med en liten grupp barn som visade intresse. Vi har medvetet använt
oss mycket av bilder (på bland annat lärplattan) och vi har sett att det har skapat en
förståelse hos barnen under projektets gång. Vi har till exempel letat efter bilder för
att se hur ett akvarium ser ut och pratat om vad som kan finnas i det. Genom att
starta aktiviteter med en liten grupp, såg vi hur den lilla gruppen fungerade som
”inspiration” så att fler barn ville vara med i aktiviteten. Många gånger var det
nästintill hela gruppen som i slutändan var med. Pedagogernas tankar när vi startade
arbetet med akvarium (en del av projektet) var att samtala med barnen genom hela
processen. Men efterhand kände vi att vi inte riktigt hade samtalat i den utsträckning
vi hade tänkt kring allt. Vi tror att det kan bero på att vi startade i för stor grupp och
att vi arbetade på så många olika nivåer i projektet samtidigt. Mot slutet försökte vi
minska ner antalet barn i arbetsgruppen och vi försökte arbeta med samma delar i
projektet. Då såg vi att det vara lättare att samtala med barnen och de kunde i
samtalen få ut mera av varandras tankar.
Med film dokumenterade vi de barn som ville berätta om sitt akvarium. Till en
början valde vi att filma en i taget. Men trots att en del barn ville bli filmade och
berätta, så pratade de inte så mycket. Vi funderade på hur vi kunde få dem att prata
mer och vi ändrade arbetssätt, så att vi filmade en liten grupp i stället. Det resulterade
i att alla som ville bli filmade samtalade och berättade om vad de gjort, i en mindre
grupp istället för en och en. Vi pedagoger hade i förväg funderat ut frågor vi ville
samtala om. Efterhand märkte vi att vi behövde göra om frågorna och ställa dem på
ett annat sätt. Detta ledde till ett intresse för att göra filmer i andra situationer. Till
exempel skapade barnen filmer då de samtalade om vad de byggt. När barnen gjorde
egna filmer reflekterade de tillsammans kring filmen, vid flera tillfällen ville de filma
igen och utveckla och lägga till nytt i filmen.
8
Barnen har tillsammans med pedagoger under hela läsåret dokumenterat olika
aktiviteter med lärplattan. De har skapat olika bildcollage. Vi har sett att dessa har
skapat tillfällen för samtal och reflektion, mellan barn och pedagoger och mellan
barn och barn.
Några av barnen på avdelningen har arbetat med olika språkappar på lärplattan, där
vi har tränat på lite olika saker. Med hjälp av en app har vi tränat nya ord, inom olika
kategorier, till exempel möbler och djur. Med hjälp av en app har vi tränat på att
sortera och kategorisera ord. De barnen som har tyckt att det har varit roligt att arbeta
med språkapparna på lärplattan har frågat efter att få arbeta med apparna igen. Vi har
sett en språklig utveckling och tror att det beror på att vi har arbetat med det vid
många upprepade tillfällen.
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Vi har under läsåret sett vinsten med att dela barnen i mindre grupper, för att kunna
ge alla barn förutsättningar att utveckla sitt språk. Nästa termin tänker vi oss att vi
kan dela barngruppen ytterligare och under fler tillfällen under dagen.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp /.../
” (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010).
Verksamhetsmål
Nyckelpigan Gul (3-4 år): Många barn behöver utvidga sitt ordförråd i det svenska språket.
Vi upplever att de har svårt att sätta ord på konkreta saker. Vi vill att de ska få ökad
förståelse i det svenska språket samt kunna uttrycka sig. Vi vill ta till vara på det som barnen
är intresserade av, så att barnen genom lust och glädje utvecklar ett rikare begreppsförråd.
Process/insatser
• Vi följer barnens intresse och utvecklar ett projektet utifrån det.
•
Vi sätter ord på föremål i vår omgivning.
•
Vi använder oss av böcker, sånger, sagor m m.
•
Under delar av dagen arbetar vi i mindre grupper.
•
Vi utvecklar vårt arbete med tecken som stöd.
Resultat
Vi upplever att barnen fått en ökad språklig medvetenhet. Många av barnen kan sätta
ord på konkreta saker, de har utökat sin ordförståelse och sitt begreppsförråd genom
9
våra insatser.
Analys
Vi har arbetat mycket i mindre grupper för att barn ska få ett större utrymme för att
kunna lyssna och tala med varandra. Vid matsituationerna har vi gjort grupper som vi
tycker ha gynnat varje barns språkutveckling. I det dagliga arbetet fångar vi alla
tillfällen till att utveckla det verbala språket till exempel genom sagopåsar,
bokläsning och språkprogram lärplattan. Vi upplever att det har varit lite svårt att
”fånga” de barn som har störst behov av språklig stimulans med sagopåsar och
böcker. Det kan bero på att de inte har så stort intresse av det samt har jobbigt att sitta
still. De vill hellre leka, så vi planerar att vara med mer i deras lek och på så sätt
utveckla deras verbala språk.
Under höstterminen arbetade vi med ett projekt om bilar, men intresset för det
svalnade under vårterminen. Barngruppen visade stort intresse för Bamse, så
projektarbetet övergick till den figuren i stället. Vi har i våra projekt planerat olika
aktiviteter utifrån barnens intresse, intentioner och utifrån förskolans läroplan. I
dessa aktiviteter har barnen själva fått välja vad de vill göra i mindre grupper. Genom
att vi pedagoger valde att arbeta i mindre grupper har vi kunnat möta alla barn. Vi har
kunnat prata, diskutera och reflektera tillsammans med barnen och på så sätt fått in
språklig stimulans på ett roligt och naturligt sätt. De barn som inte vågar prata i stor
grupp har talat mycket i de mindre grupperna och vi pedagoger har tänkt på att lyfta
fram dessa barn vid aktiviteterna. Vi pedagoger har gett barnen språkliga utmaningar
för att de ska få ett rikare ordförråd.
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Till nästa termin vill vi arbeta mer med bokstävers ljud, till exempel genom
språklekar av olika slag.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin
kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”
(sid 11 LPFÖ 98, reviderad 2010).
Verksamhetsmål
Nyckelpigan Gul (3-4 år): Eftersom vi är en flerkulturell förskola tycker vi att det är viktigt
att barnen utvecklar sin kulturella identitet vad gäller det verbala språket, dans och musik. Vi
vill att barnen ska utveckla sin flerspråkighet genom det verbala språket samt känna kulturell
identitet genom musik och dans från andra länder.
10
Process/insatser
Vi ser att vår kunskap kring andra kulturer är bristfällig. Vi pedagoger önskar oss
mer kunskap kring olika kulturer samt deras musik och dans för att på så sätt kunna
integrera det i verksamheten. Vi vill lära oss några vardagsord på olika språk som
finns representerade på förskolan. För att få mer kunskap kring ämnet tar vi hjälp av
modersmålstränare och föräldrar, för att lära oss enkla ord på olika språk. Orden som
vi lär oss skrivs ner och vi påminner varandra att använda dem.
Genom att läsa boken ”Flera språk i förskolan – teori och praktik” från Skolverket
ökar vi vår kunskap och tar del av aktuell forskning. Vi använder oss av lärplattan för
att barnen ska kunna lyssna på sagor från UR som finns på det språk som de
behärskar. Vi tar också hjälp av föräldrar och modersmålstränare till att hitta musik
från olika länder. När vi fått tag i mer musik observerar vi och dokumenterar med
hjälp av till exempel lärplattan hur barngruppen tar emot de olika musikgenrerna.
Resultat
Vi upplever att barnen fått en ökad flerspråkighet i det verbala språket eftersom vi
pedagoger har lärt oss flera av barnens vardagsord och använder dem ofta. Även
barn som talar ett annat språk har lärt sig nya ord på varandras språk.
Vi upplever att barnen känner kulturell identitet i dans och musik men vill helst
lyssna och dansa till det som är internationellt och välkänt.
Analys
Vi ser en ökad utveckling kring barnens vilja att berätta och lära oss pedagoger ord
på sina hemspråk, t.ex. kring fruktstunden och vid billekar. Vi tror att detta kommer
utav att vi pedagoger alltid varit genuint intresserade, frågvisa och haft viljan att lära
oss om många olika ord, det har nu blivit en naturlig del av verksamheten för
barngruppen. Därav utvecklingen.
Under läsåret har vi lyssnat och dansat kontinuerligt till musik, vid en spegelvägg. Vi
har erbjudit barnen ett rikt utbud av musikgenrer. Vi har fått låna musikskivor från
några föräldrar med blandade musikstilar som afrikansk och popmusik. Vi har även
tillfört sjalar i olika färger för att väcka intresse till att utveckla deras dansrörelser.
Men vi upplevde med tiden att barngruppen inte hade något vidare intresse för sin
musikkultur. Vi tror att det har att göra med att barnen hemma lyssnar på
internationell musik och det är den musiken som de känner igen. Kanske hade
intresset för andra kulturers musik funnits kvar längre om vi hittat mer inspiration till
olika kulturella danser på till exempel lärplattan tillsammans med barnen.
Barnen har gjort uppvisningar inför barngruppen på egna initiativ, därmed har barnen
fått inflytande i verksamheten. Vi pedagoger upplever att spegeln och scenen har
utvecklat barnens dans. Intresset för dansen har spridit sig till hela barngruppen och
även fjärilsbarnen är ofta med och dansar. På eget initiativ går barnen in och sätter på
musik. Barnen vill visa och lära för de andra barnen olika danslekar som de har lärt
11
sig, ofta från större syskon. Genom att vi har observerat, dokumenterat och
reflekterat med hjälp av videoinspelningar på lärplattan, har barnen kunnat vara
delaktiga i reflektionen av sina danser. Vi upplever att det är en positiv dans där vi
kan se lärande, samspel, empati, lust och glädje.
Vi har arbetat med boken ”Flera språk i förskolan – teori och praktik” från
Skolverket och den har gett oss ökade kunskaper kring hur man kan arbeta med
barnens flerspråkighet samt hur man arbeta med kulturell identitet. Vi har lärt oss om
skillnaden mellan interkulturell och mångkulturell. Begreppet interkulturell står för
en process, det vill säga en samverkan mellan olika kulturer för att skapa möjligheter
till förståelse och ömsesidig respekt. Det innebär att förskolan ser alla språk och
kulturella perspektiv som viktiga. Interkulturell verksamhet innebär också att skapa
miljöer och möten, där olika typer av dialog tillåts och där olika meningar och åsikter
är accepterad. Medan begreppet mångkulturell är ett tillstånd, till exempel att
förskolan är mångkulturell när barnen kommer från många olika kulturer.
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en trea.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Vi vill fortsätta arbetet med att barnen ska utveckla sin kulturella identitet, men
kanske genom något annat än dans, beroende på vad som intresserar barngruppen
nästa termin.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”självständighet och tillit till sin egen förmåga” (sid 9 LPFÖ 98, reviderad 2010).
Verksamhetsmål
Nyckelpigan Röd (1,5 – 3år): Vi vill få barnen att kommunicera med ord tillsammans med
kroppsspråket. Varje barn ska känna sig trygg, bli sedd och våga börja samtala. Via bilder,
lärplattan, sånger och ramsor vill vi få barnen medvetna om sin egen kropp och hur
lika/olika vi är.
Process/insatser
• Vi kommer att arbeta i mindre grupper med ca 4-5 barn i varje grupp.
•
Pedagogerna förklarar vad som skall ske i enkla meningar.
•
Vi planerar att läsa böcker och flanosagor spontant under dagen samt i mindre
grupper. Under samlingen sjunger vi utvalda sånger som återkommer under en längre
tidsperiod.
•
Vi kommer att arbeta projektinriktat utifrån barnens intresse och funderingar kring
kroppen, bland annat genom boken ”Hunden Rund” och ”Röris” (dans och rörelser
till musik).
•
Ta kontakt med Hallsbergs bibliotek.
12
•
Vi använder stödtecken tillsammans med det talade språket.
•
Använda TV:n som bildspel och bilder på väggen.
Resultat
Vi har sett att barnen har fått ökat ordförråd, blivit mer självständiga, trygga och
empatiska barn genom projektarbetet. Vi har nått vårat mål.
Analys
Genom att vi medvetet har startat dagen med att välkomna barnet genom
ögonkontakt och kroppskontakt samt har frågat hur det är, har vi fått barn som
känner sig trygga att vara hos oss. Vi känner att vi har lyckats med våra insatser att få
barnen trygga och självständiga. Vid konflikter har vi stannat upp och talat med alla
barn som är berörda, de har fått varit med att lösa/förstå vad som hänt. Detta har fått
barnen att visa empati genom ord och kramar när någon är ledsen eller bara behöver
närhet.
Eftersom vi har arbetat tematiskt har barnen blivit trygga genom att det är
återkommande och igenkännande aktiviteter utifrån barnens intressen. Vårt
projektarbete har funnits med i alla avdelningens aktiviteter, vilket har lett till
spontana samtal kring bildspelet och bilderna på väggen.
Pedagogerna har lyssnat av barnen var de har befunnit sig och fört samtalet vidare.
Barnen har visat stor nyfikenhet för det språkliga. De använder det talade språket,
kroppsspråket och stödtecken. I och med att vi pedagoger har lyssnat in barnen och
gett dem tid och möjligheter samt följt deras intresse har vi märkt en ökad språklig
utveckling. Genom att vi jobbat med upprepning och igenkännande har barnen blivit
så pass trygga att de även hjälper varandra att sätta ord på saker och ting.
Under terminens gång upptäckte vi att intresset för Hunden Rund började minska,
det som fångade barnen just då var Pippi Långstrump. Barnen ville mest sjunga
Pippi-sånger och lyssna på Pippi-böcker, så vi valde då att plocka in Pippi
tillsammans med hunden Rund. Vi började sjunga sånger och ramsor om Pippi och
kroppen. Vi målade om vårt dockskåp till Villa Villekulla och köpte in Pippi-figurer,
mjukis-Pippi och flano. Det blev ett lyckat val eftersom barnens kreativitet tog fart
igen.
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en
femma.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Kommande termin vill vi utöka arbetet med lärplattan, kopplat till barnens
språkutveckling.
13
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera
med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010).
Verksamhetsmål
Nyckelpigan Röd (1,5 – 3år): Pedagogerna har observerat att barnen är intresserad av att
skapa i play-doo-deg och att bygga och konstruera med storlego, plus-plus och plupp-plupp.
Vårt mål är att barnen utifrån sin egen förmåga utforskar och upptäcker olika material.
Material i form av lera, trolldeg och sand att skapa i.
Process/insatser
• Tillföra olika material som barnen under en längre tid får tillfälle att arbeta och
undersöka.
•
Vid våra skogsbesök tillföra material från skogen.
•
Inreda byggrum med ljus och speglar för inspiration till byggandet. Byta material
regelbundet och tillföra material till redan befintligt.
•
Ge barnen tid och möjlighet att arbeta med olika material både enskilt och
tillsammans med andra.
Resultat
Barnen har delvis fått utforska/skapa och tillverkat saker i olika material. Vi har tagit
med material hem från skogen men mycket av det har tyvärr blivit liggandes.
Byggrummet har blivit ett rum som inspirerar både till skapande och dans. Vi anser
att vi inte nått vårat mål helt och hållet.
Analys
Eftersom barnen har frågat efter play-doo och pedagogerna har sett att kreativiteten
har varit stor har degen varit tillgänglig i verksamheten under året. Sandbordet har
används flitigt och fångat barnens intresse, de undersöker sanden tillsammans med
olika redskap exempelvis tratt, flaska etc. Många diskussioner och samtal har förts
om sandens egenskaper. Till jul tillverkade barnen varsin ljusstake av lera, arbetet
med leran var svårt för barnen eftersom den var hård att jobba med. Upplevelsen blev
inte riktigt vad vi tänkt. Att materialet från skogen blivit liggandes beror nog på att vi
inte riktigt har haft en tanke vad materialet ska användas till.
När speglar kom upp på väggen i byggrummet fick barnen en ny upplevelse av
byggandet. Att själva kunna se sig och sitt byggande från olika håll gav barnen
ytterligare inspiration. Rummet utvecklades även till ett dansrum med ljus och
musik. Användandet av rummet ökade igen och används flitigt till dans och bygg.
Barnen pratade mycket om att vara Pippi Långstrump och önskade ofta sången ”Här
kommer Pippi Långstrump”. Pedagogerna tog ut kort på alla barn och klippte till hår
liknande Pippis och satte det på kortet för att barnen skulle få en upplevelsen av att
se ut som Pippi. Många diskussioner och glada miner när vi försökte reda ut vem
14
som är vem på bilderna, barnen blev mycket lika varandra. Mycket lyckat resultat där
alla blev stora och starka som Pippi.
Barnen har arbetat med planteringsjord. De har fyllt en mugg med jord och sått
krasse för att skapa grönt hår till sitt ansikte som pedagogerna satt på muggen. Att se
krassen växa och bli längre och längre samt att man kunde äta håret var uppskattat av
både barn, föräldrar och pedagoger.
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en trea.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Vad har vi för tanke bakom materialet vi plockar med hem från skogen? Materialet vi
erbjuder barnen ska vara lätt att arbeta med.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra” (sid 10 LPFÖ 98, reviderad
2010).
Verksamhetsmål
Kålmasken (1-2 år): Barnen visar intresse för kroppsdelar så därför tänker vi ha ett projekt
med detta. Några barn visar och pekar på magen och ögonen, inga ord sägs. Andra barn i
gruppen blir också intresserade. Vårt mål är att barnen utvecklar språk och kommunikation
och kan visa kroppsdelar på sig själva och andra. Att barnen känner rytm i sånger och ramsor
och tar till sig nya ord och begrepp.
Process/insatser
•
Vi utgår ifrån boken ”Kanel och Kanin” skriven av Ulf Stark och försöker få med
olika delar från läroplanen som bland annat, matematik, musik och rytmik.
•
Vi använder olika sånger med rörelser till och ramsor som vi upprepar tillsammans
med barnen och observerar barnens intresse och nyfikenhet och arbetar vidare utifrån
det.
•
Barnen ska få använda sina sinnen som till exempel lukt, smak, och känsel.
•
Gemensam sångsamling med Nyckelpigan Röd
•
Använda böcker om kroppen
•
Förstärka med stödtecken
Resultat
• Barnen har utvecklat språket och förståelse för ord och begrepp. En del barn ljudar,
har språkmelodi och flera barn säger flera ord eller en hel mening.
15
•
Vi märker att barnen tar till sig sånger och gör tecken till dem, härmar ord och
begrepp. Vi ser också att barnen visar intresse och glädje inför sånger, ramsor,
flanosagor och rörelse. Pippi Långstrump har varit populär och bidragit till nya ord,
begrepp och matematik.
•
Kommunikation och samspel har kommit igång bland barnen med ord, språkmelodi
och kroppsspråk.
•
Barnen är intresserade av lärplattan och den ger dem tillfälle att återberätta på sitt sätt
och reflektera över vad som hänt i dokumentationer som gjorts. Vi pedagoger hjälper
till.
•
De äldre barnen visar och benämner kroppsdelar på sig själva och även på oss
pedagoger.
Analys
Vi har varit medvetna och närvarande pedagoger och vårt engagemang speciellt i
samlingarna har inspirerat barnen. Vi vet också att upprepning är viktigt för lärandet. Vi har
gett barnen ord och begrepp under hela dagen som stimulerat till språkutveckling. Pippi
Långstrump blev populär hos barnen och har tillfört mycket språk, då det har stimulerat
barnen till samtal. Apan Herr Nilsson har funnits med i olika sammanhang och vi har sett att
barnen använt och förstår begreppet ”Apa” i flera situationer.
Det har erbjudits böcker som barnen läst själva eller tillsammans med en pedagog. Vi har
sjungit och ramsat i samling och spontant under dagen. Vi har förstärkt med tecken och
teckenstödskursen bidrog till att vi lärde oss fler tecken som vi använder. Bilder har satts upp
på väggarna som intresserat och inspirerat barnen och oss pedagoger att använda tecknen
samtidigt som vi benämner.
Vi tror också att samverkan med Nyckelpigan Röds barn och pedagoger har bidragit till ökad
språkutveckling i lek, sångsamlingar och måltidssituationer. Filmerna vi tog i samlingarna
för att se hur språk och kommunikation fungerade och utvecklades bland barnen var
intressant! Reflektionen över filmerna var viktiga upplevelser och vi pedagoger såg flera
saker i dem som utvecklade vårt arbetssätt. Ett bra arbetssätt som vi tänker fortsätta med.
Flytten till nya avdelningen har tagit energi och tid både för oss pedagoger och barngruppen.
Flera nya barn på inskolningar under höst och vår bidrog till ett annat arbetssätt som gjorde
att vi inte kunnat fullfölja allt det vi planerat. En annan orsak är att vi haft olika vikarier vid
frånvaro. Det har bland annat inte gått att dela barngruppen alla gånger som vi hade
förutsatt.
16
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Vi vill utveckla arbetet med lärplattan och filma det vi vill undersöka i olika aktiviteter ett
flertal gånger som vi sedan reflekterar över, kanske komma igång med det språkstödjande
materialet Babblarna till hösten. Vi vill underhålla och använda teckenstödskunskaperna som
vi har fått samt eventuellt göra studiebesök för att utveckla arbetet och få nya idéer.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• ”sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder,
antal, ordning och talbegrepp...” (sid 10 LPFÖ 98, reviderad 2010).
Verksamhetsmål
Kålmasken (1-2 år): Vi ser att de yngsta barnen som har börjat på Kålmasken rör sig över
avdelningen och upptäcker. De använder plocklådor, stapelringar med mera i leken. De äldre
barnen är intresserade av kroppen och kroppsdelar. Vårt mål är att barnen utvecklar språket
och kan visa kroppsdelar på sig själva och andra. Känner rytm i sånger och ramsor, tar till
sig nya ord och matematiska begrepp och visar förståelse för dessa.
Process/insatser
•
Vi utgår ifrån boken ”Kanel och Kanin” skriven av Ulf Stark och försöker få med
olika delar från läroplanen som bland annat, matematik, musik och rytmik.
•
Vi använder sånger och ramsor som vi upprepar tillsammans med barnen och
observerar barnens intresse och nyfikenhet och arbetar vidare utifrån det.
•
Vi pedagoger visar på och benämner matematik och begrepp i vardagen,
rutinsituationer och i leken. Vi kommer att ha ett tema som handlar om kroppen där
vi får med matematik och tränar kroppsuppfattning.
Resultat
Vi har sett att barnen är intresserade av matematik på olika sätt. De har visat det
spontant i leken, i aktiviteter och vardagliga situationer. Vi har sett en utveckling
över tid. Barnen har lärt sig nya ord och utvecklat nya matematiska begrepp när de
har staplat, radat upp, sorterat, räknat och plockat i och ur med klossar. De äldre
barnen visar och benämner kroppsdelar på sig själva och även på oss pedagoger.
Analys
Vi har varit närvarande medvetna pedagoger som utmanat barnen utifrån intresse och
nyfikenhet, som till exempel Pippi Långstrump. Vi har tillfört material och tagit vara
på stunder med färre barn i aktiviteter som gynnat och utvecklat matematikintresset.
Vi har tillfört matteord och begrepp medvetet i många situationer och aktiviteter
under dagen som bidrar till lärande både utomhus och inomhus.
17
Vi ser också ett mönster som återkommer varje år bland barnen som intresserar oss
pedagoger. Vi ställer oss frågan: Vad är det som gör att barnen börjar intressera sig
för matematik som till exempel sortering, att rada upp saker och räkna antal i en viss
ålder? Är det vi som bidrar till detta eller sker den utvecklingen ändå?
Utvärdering
På skalan ett till fem, tycker vi att vi har nått en måluppfyllelse motsvarande en fyra.
1
2
3
4
5
Åtgärder för utveckling
Vi vill dokumentera och reflektera mer med lärplattan. Tillföra nytt material som
gynnar matematikintresset och mer experiment.
Förskola och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska
komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska
kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett
nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom
ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att
förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens
och föräldrarnas möjligheter till inflytande.
Vårdnadshavarna fick på höstterminens föräldramöte bland annat information om förskolans
verksamhet och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna gavs
möjlighet att uttrycka sig kring den och även vara delaktiga med förslag. Förskolan har
under året bjudit in barn och vårdnadshavare till luciafirande och vårfest. Vid ett tillfälle
under höstterminen har avdelningarna med de äldsta barnen bjudit in till drop-in fika.
Vårdnadshavarna har erbjudits utvecklingssamtal. Alla avdelningar skriver informationsbrev
till vårdnadshavarna, men i varierande omfattning. Uppslutningen till föräldramötet och
vårfesten var inte särskilt hög, men vid luciafirandet och drop-in fikat var den högre. De
flesta vårdnadshavarna ville ha utvecklingssamtal. Under våren har en föräldraenkät
genomförts.
Resultat enkät
Enkät vårdnadshavare förskola
2015
2014
Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt.
96 %
84,6 %
Personalen bemöter mig på ett bra sätt.
95 %
88,5 %
Jag får kontinuerlig information om vad som händer i
mitt barns grupp.
91 %
73,1 %
Informationen till mig om förskolans/dbvs mål och
91 %
80,8 %
18
verksamhet är bra.
Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans
personal.
88 %
80,8 %
Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i
verksamheten på förskolan/dbv
75 %
42,3 %
Det är ca 85 % av vårdnadshavarna som har besvarat enkäten. Det är en stor ökning
jämfört med föregående år. Bidragande till detta är att personalen har varit mer aktiva
med att fråga i år, samt att vi har kunnat erbjuda vårdnadshavarna att besvara enkäten på
en förskolans lärplattor i samband med hämtning eller lämning. Vi upplever att en del av
vårdnadshavarna har svårigheter med att fylla i enkäten, då de inte språkligt förstår
innehållet i den. Vi ser att majoriteten av de som har besvarat enkäten tycker att
personalen bemöter både barn och vårdnadshavare på ett bra sätt. För oss är det viktigt
med en bra dialog med vårdnadshavarna och viktigt att barnen har möjlighet att påverka
innehållet i verksamheten, vilket vi kan förbättra ytterligare. Vi måste bli bättre på att
berätta för vårdnadshavarna vad vi gör i de olika barngrupperna.
Kultur- och utbildningsnämndens mål
•
Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och
hälsofrämjande
Uppfyllt
Målet är uppfyllt på vår enhet
•
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
X
Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor
Uppfyllt
Målet är uppfyllt på vår enhet
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
X
•Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla
tider på dygnet.
Uppfyllt
Målet är uppfyllt på vår enhet
X
19
Delvis uppfyllt
Ej uppfyllt
Bedömning av förskolans kvalitet
Normer och värden
Språklig
begreppsförmåga
Matematisk
begreppsförmåga
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Personalen erbjuder få
tillfällen till träning i att
leva sig in i andra barns
situation. Få reflektioner
görs tillsammans med
barnen kring kön, etnisk
tillhörighet, religion,
funktionsnedsättning och
sexuell läggning
Lite kommunikation finns
och tillrättavisningar
präglar kontakten mellan
barn och vuxna
Personalen erbjuder till
viss del till träning i att
leva sig in i andra barns
situation. Till viss del
görs reflektioner
tillsammans med barnen
kring kön, etnisk
tillhörighet, religion,
funktionsnedsättning och
sexuell läggning
Kommunikationen
mellan personal och barn
präglas av viss ömsesidig
respekt
Personalen ger barnen
många möjligheter att
träna på att leva sig in i
andra barns situation.
Många tillfällen ges
också till att reflektera
om kön, etnisk
tillhörighet, religion,
funktionsnedsättning och
sexuell läggning
Kommunikationen
mellan vuxen och barn
sker på barnens villkor
med stor respekt för
barnens egenvärde
Barnen får få möjligheter
att utveckla sitt intresse
för skriftspråk utifrån sin
egen nivå. Det finns få
tillfällen att utveckla ett
nyanserat talspråk och
sina möjligheter att träna
att lyssna, argumentera
och stå för sina åsikter
Barnen får sällan leka
med ord och träna ords
betydelse
Barnen får vissa
möjligheter att utveckla
sitt intresse för
skriftspråk utifrån sin
egen nivå. De får också
vid vissa tillfällen att
utveckla ett nyanserat
talspråk och sina
möjligheter att träna att
lyssna, argumentera och
stå för sina åsikter.
Barnen får ibland leka
med ord och träna ords
betydelse
Barnen får många
möjligheter att utveckla
sitt intresse för
skriftspråk utifrån sin
egen nivå. De får också
många tillfällen att
utveckla ett nyanserat
talspråk och sina
möjligheter att träna att
lyssna, argumentera och
stå för sina åsikter.
Barnen får ofta leka med
ord och träna ords
betydelse
Barnen får sällan eller
aldrig möjligheter att
utifrån sin nivå använda
matematik i vardagliga
händelser. De utmanas
sällan i möjligheterna att
föra och följa
matematiska resonemang.
Barnen utmanas sällan i
att kunna lösa vardagliga
problem med hjälp av
matematiska förmågor.
Barnen får sällan träna
att undersöka, reflektera
över och prova olika
lösningar på matematiska
begrepp och egna och
andras problemställningar
Barnen får vissa
möjligheter att utifrån sin
nivå använda matematik i
vardagliga händelser. De
utmanas också till viss
del i möjligheterna att
föra och följa
matematiska resonemang.
Barnen utmanas också till
viss del att kunna lösa
vardagliga problem med
hjälp av matematiska
förmågor. Barnen får
ibland träna att
undersöka, reflektera
över och prova olika
lösningar på matematiska
begrepp och egna och
andras problemställningar
Barnen får många
möjligheter att utifrån sin
nivå använda matematik i
vardagliga händelser. De
utmanas ofta i
möjligheterna att föra och
följa matematiska
resonemang. Barnen
utmanas också ofta att
kunna lösa vardagliga
problem med hjälp av
matematiska förmågor.
Barnen får ofta träna att
undersöka, reflektera
över och prova olika
lösningar på matematiska
begrepp och egna och
andras problemställningar
20
Naturvetenskapliga
och
tekniska förmågor
Barns inflytande
Pedagogisk
dokumentation
Barn får sällan
möjligheter att urskilja
teknik och naturkunskap i
vardagen och utforska
hur enkel teknik och
naturvetenskap fungerar.
Barn utmanas sällan i att
bygga, konstruera med
hjälp av olika tekniker,
material och redskap.
Barnen får sällan
möjligheter att träna ett
naturvetenskapligt
förhållningssätt
Barn får ibland
möjligheter att urskilja
teknik och naturkunskap i
vardagen och utforska
hur enkel teknik och
naturvetenskap fungerar.
Barn utmanas ibland i att
bygga, konstruera med
hjälp av olika tekniker,
material och redskap.
Barnen får också ibland
möjligheter att träna ett
naturvetenskapligt
förhållningssätt
Barn får många
möjligheter att urskilja
teknik och naturkunskap i
vardagen och utforska
hur enkel teknik och
naturvetenskap fungerar.
Barn utmanas ofta i att
bygga, konstruera med
hjälp av olika tekniker,
material och redskap.
Barnen får också många
möjligheter att träna ett
naturvetenskapligt
förhållningssätt
Barnen får sällan
möjligheter att uttrycka
sina åsikter och tankar
och därmed påverka
förskolans vardag och sin
egen situation. Få
tillfällen ges att träna ett
personligt
ansvarstagande. Barnen
ges få möjligheter att
träna de demokratiska
principer som innefattar
beslutsfattande och
samarbete
Barnen får till viss del
möjligheter att uttrycka
sina åsikter och tankar
och därmed påverka
förskolans vardag och sin
egen situation. Vid vissa
tillfällen ges barnen
möjlighet att träna ett
personligt
ansvarstagande. Barnen
ges till viss del
möjligheter att träna de
demokratiska principer
som innefattar
beslutsfattande och
samarbete
Barnen får många
möjligheter att uttrycka
sina åsikter och tankar
och därmed påverka
förskolans vardag och sin
egen situation. Många
tillfällen ges att träna ett
personligt
ansvarstagande. Barnen
ges många möjligheter att
träna de demokratiska
principer som innefattar
beslutsfattande och
samarbete
Varje barns lärande följs i
låg grad upp och
dokumenteras. Förskolan
vidtar få aktiva åtgärder
för att kontinuerligt följa
upp och utvärdera dess
verksamhet. Att
genomföra ständiga
förbättringar är inte
naturligt för
verksamheten Förskolan
har i låg grad en kreativ
lärmiljö där alla barn får
utvecklas efter sin nivå
och sin förmåga. Det
finns inga eller få tydliga
rutiner för att
dokumentera om barnen
tycker att verksamheten
är intressant, rolig och
meningsfull.
Varje barns lärande följs
till viss del upp och
dokumenteras. Förskolan
vidtar till viss del aktiva
åtgärder för att
kontinuerligt följa upp
och utvärdera dess
verksamhet. Ständiga
förbättringar är till viss
del naturligt för
verksamheten Förskolan
har till viss del en kreativ
lärmiljö där alla barn får
utvecklas efter sin nivå
och sin förmåga. Det
finns till viss del tydliga
rutiner för att
dokumentera om barnen
tycker att verksamheten
är intressant, rolig och
meningsfull.
Varje barns lärande följs
upp och dokumenteras
kontinuerligt. Förskolan
vidtar hela tiden aktiva
åtgärder för att
kontinuerligt följa upp
och utvärdera dess
verksamhet. Ständiga
förbättringar är naturligt
för verksamheten
Förskolan har en kreativ
lärmiljö där alla barn får
utvecklas efter sin nivå
och sin förmåga. Det
finns tydliga rutiner för
att dokumentera om
barnen tycker att
verksamheten är
intressant, rolig och
meningsfull.
21
Sammanfattning
Förskolan Norrgården arbetar för att alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina
intressen och förutsättningar, alla barn ska känna sig trygga och respekterade samt ha
möjlighet till inflytande och delaktighet. Under året har man börjat arbeta mer
projektinriktat. På förskolan går många barn som är flerspråkiga och utvecklar flera språk
samtidigt.
Fokusområden (utifrån LPFÖ 98, rev 2010) under året har varit
•
att barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt att uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Även utveckla andra
uttryckssätt och genom att kunna uttrycka sig också stärka självständigheten och tillit
till sin egna förmåga
•
att barn som har annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och
sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som sitt modersmål
•
utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och
redskap. Utveckla sin förståelse för matematik och matematiska begrepp.
•
utveckla barnens förmåga att visa hänsyn till och leva sig in i andra människors
situation samt vilja att hjälpa andra.
Pedagogerna ser att när verksamheten utgår från barnens intressen i olika projekt så skapas
goda förutsättningar för att nå målen. Barnens utveckling och lärande sker i ett för dem
meningsfullt sammanhang vilket ger lustfyllt lärande. Barnens språkkunskaper har
utvecklats. Deras ordförråd har växt och förmågan att uttrycka sig har ökat. Detta bidrar
även till att barnens självkänsla och tillit till sin egna förmåga har växt. Gemensamt för alla
avdelningar är att man ser att det är särskilt gynnsamt för måluppfyllelsen att arbeta med
barnen i mindre grupper där varje individ får större tal- och uttrycksutrymme. Pedagogerna
kan då lättare se och utmana barnens lärande.
Skolverkets stödmaterialet ”Flera språk i förskolan” har bidragit till ett förhållningssätt som
ökat barnens möjligheter att utveckla alla sina språk. Barnens intresse för varandras språk
har väckts och de har lärt sig ord av varandra.
Barnens förmåga att lösa konflikter har ökat genom att pedagogerna istället för att lösa
problemen åt barnen vägleder och handleder dem. Förhållningssättet att uppmuntra och ge
positiv respons på när barnen visar hänsyn och empati ökar dessa förmågor.
Lärplattan har varit ett arbetsverktyg som ökat måluppfyllelsen. Barn och pedagoger har
dokumenterat med hjälp av den. Utifrån dokumentationerna förs samtal och reflektioner
mellan barn- pedagog och barn-barn vilket ökar ordförrådet och förmåga att uttrycka sig.
Den pedagogiska reflektionen driver projekten vidare utifrån var barnen befinner sig.
Pedagogerna har filmat barnen när de berättar om sitt projekt. Pedagogerna
uppmärksammade att det var viktigt att tänka på hur och vilka frågor man ställer till barnen.
Barnens intresse för att skapa filmer väcktes.
Under året har det varit en del personalbyten och sjukfrånvaro vilket försvårat
måluppfyllelsen.
Det var en stor ökning i antal enkätsvar i år. Detta genom att pedagogerna var mer aktiva och
erbjöd föräldrar att svara på iPaden på förskolan. Majoriteten av föräldrarna anser att
pedagogerna bemöter barn och föräldrar på ett bra sätt. Vad gäller information om barnens
möjligheter att påverka innehållet på förskolan behöver vi bli bättre på.
22
I matrisen för bedömning av förskolans kvalitet kan man utläsa att vi måste arbeta med
barnens möjligheter att träna, undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på
matematiska begrepp.
Lärplattan är ett fortsatt utvecklingsområde. Tillsammans med barnen vill vi ytterligare
utforska dess möjligheter. På vilket sätt kan den underlätta och förbättra vår dokumentation?
Hur kan vi arbeta smartare? Hur kan den berika och tillföra verksamheten mera?
Vi kommer att arbeta mer med den för att ge föräldrar mer insyn i vår verksamhet och
därmed öka deras delaktighet i den.
Det kommungemensamma utvecklingssamtalsdokumentet kommer under året att
praktiseras, utvärderas och utvecklas.
Ett projektinriktat arbetssätt ser vi som framgångsrikt för alla barns utveckling och lärande
och kommer därför fortsätta att utveckla den arbetsformen.
Vi behöver också arbeta med att skapa stimulerande lärmiljöer ute och inne som uppmuntrar
till utforskande, utmanar utveckling och lärande samt lockar till lek.
Hallsberg 2015-06-30
Jessica Bengtsson
Förskolechef
23