KVALITETSRAPPORT SKARPÅKERSSKOLAN 2014/2015

KVALITETSRAPPORT
SKARPÅKERSSKOLAN
2014/2015
ANN-KRISTIN FREDRIKSSON
REKTOR
Sida 1
Innehåll
1.
Rektor skriver om läsåret ........................................................................................................ 3
2.
Allmän del ............................................................................................................................... 5
a) Organisation ..................................................................................................................... 5
b) Resursfördelning............................................................................................................... 5
c) Personal ............................................................................................................................ 6
d) Behörigheter ..................................................................................................................... 6
e) Fortbildning ...................................................................................................................... 6
3.
Trygghet och studiero.............................................................................................................. 7
a) Likabehandlingsarbete...................................................................................................... 7
b) Elevers trivsel och trygghet i skolan ................................................................................ 8
4.
Kvalitet och inflytande ............................................................................................................ 8
c) Föräldrars och elevers nöjdhet med fritidshemmet. ......................................................... 9
d) Stöd till elever med särskilda behov............................................................................... 11
5.
Pedagogisk ledning och utveckling....................................................................................... 12
a) Enhetens kvalitetsarbete ................................................................................................. 12
b) It – en naturlig del i skolans arbete................................................................................. 12
c) Entreprenöriellt förhållningssätt ..................................................................................... 13
6.
Måluppfyllelse och resultat ................................................................................................... 14
a) Kunskapsutvecklingen i förskoleklass (Lgr-11 kap2) .................................................... 14
b) Kunskapsutvecklingen i fritidshem (Lgr-11 kap2)......................................................... 15
c) Läskunnigheten i åk 1 och 3 ........................................................................................... 17
d) Simkunnighet i åk 3 ........................................................................................................ 18
e) Nationella prov i åk 3 ..................................................................................................... 19
f)
7.
Måluppfyllelse i åk 3 ...................................................................................................... 21
Utvecklingsområden läsåret 2015-16 .................................................................................... 22
Sida 2
1. Rektor skriver om läsåret
Inför läsåret 2014/2015 flyttade vi in i den nybyggda Skarpåkersskolan. Skolan präglas av
flexibilitet och miljötänk. Samnyttjande av lokaler är en genomgående tanke bakom bygget
där grundskolans och fritidshemmets lokaler är gemensamma. Skolan är skofri vilket innebär
att alla måste ta av sig skorna när man kommer in i skolan. Torget med bibliotek, scen och
gradäng ger ett öppet, ljust och välkomnande intryck när man kommer in i skolan vilket
också ska prägla vår verksamhet – en öppen, ljus och välkomnande skola.
Efter några år av provisoriska lösningar stod den nya skolan klar och förväntningarna inför
att få börja var stora, från personal, barn och föräldrar.
Fritidsverksamheten var den verksamhet som startade upp första veckan i augusti och mötte
då en del utmaningar. Byggarbetet var inte helt avslutat och färdigställandet av skolgården
var inte heller riktigt klart. Vid skolstart några veckor senare arbetades det fortfarande på
skolgården. Under de första skolveckorna krävdes därför flexibla och alternativa lösningar
för att klara raster och utevistelse. Alla utmaningar möttes med kreativitet och tålamod och
verksamheten kunde fortgå utan begränsningar och inför invigningen den 5:e september hade
vi en fantastisk skola och skolgård att fullt ut ta i bruk.
Invigningen ägde rum, den 5:e september, ute på skolgården i strålande sol och med många
intresserade åskådare. Skolan bjöd på en stunds underhållning, fika och rundvandring i de
nya lokalerna. Vi hade också nöjet att få ta emot flera fina gåvor och lyckönskningar.
Invigningstalare var Micael Melander och invigningsceremonin avslutades med ett
gemensamt ballongsläpp för alla barn.
En
ge
me
nsa
m
fort
bil
dni
ngsdag för all personal – Skogen som klassrum genomfördes under höstterminen. Närheten
till naturen, vår nya skolgård och den närbelägna nya idrottsplatsen innebär en tillgång i den
pedagogiska verksamheten som leder till inspirerande aktiviteter både på raster, i
fritidshemsverksamheten och som komplement i skolarbetet.
Skolans utformning gynnar samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritids vilket också är
en viktig del i vårt arbete. Under läsåret har vi därför arbetat med att utveckla arbetslagets
roll. Arbetslaget omfattar alla pedagoger som arbetar med eleverna i respektive åldersgrupp
och ett nära samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem har utvecklats. Möjlighet
till gemensamma möten är en förutsättning för att arbetslaget, med utgångspunkt i respektive
yrkesgrupps profession, skall kunna skapa en helhetssyn på eleven och dennes utbildning och
lärande, utveckling och undervisning. Arbetslaget har därför regelbundna möten under
läsåret.
Sida 3
Utbildningen på skolan har fokus på hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande för att
förbereda eleverna att bli aktiva deltagare i samhället och utveckla förmågan att ta ett
personligt ansvar för sitt handlande. Detta kräver ett demokratiskt arbetssätt där vi
uppmuntrar elevernas egna idéer, delaktighet och inflytande, ämnesövergripande samarbeten
och ett kritiskt förhållningssätt. Detta är ett pågående arbete som vi tar med och utvecklar
vidare kommande läsår.
Sida 4
2. Allmän del
a)
Organisation
Grundskola
Skolan har under läsåret haft 197 elever fördelade på totalt 9 grupper, 3 klasser/åldersgrupp.
År 1: 3 grupper med 24, 21 resp. 22 elever.
År 2: 3 grupper med 19, 20 resp. 21 elever
År 3: 3 grupper med 22, 23 resp. 25 elever
Skolan börjar 8.30 och slutar 13.30 varje dag för år 1 – år 2. Eleverna i år 3 börjar 8.30 varje
dag och slutar 13.30 måndag, tisdag och fredag. Onsdag och torsdag slutar de 14.30.
Förskoleklass
Förskoleklassen har haft 71 inskrivna elever fördelade på 3 grupper 23, 24 och 24 elever i
respektive grupp. Förskoleklassen har verksamhet 8.30 – 13.30 varje dag.
Fritidshem
Fritidshemmet har haft 210 inskrivna barn. Barnen har varit fördelade på 4
fritidsavdelningar, en avdelning för varje åldersgrupp.
Fritidshemmets öppettider är 06.00 till 18.30 varje dag. Fritidshemmet erbjuder verksamhet
under både skoldagar och lov.
b)
Resursfördelning
Inför budgetåret 2015 infördes en intäktsfinansierad resursfördelningsmodell för grundskola,
fritidshem, och förskoleklass där intäkterna baseras på en elevpeng. Elevpengen rekvireras
tertiärt. Denna motsvarar ett grundbelopp där kostnader för kost, lokaler och skolskjutsar är
exkluderade. Den nya elevpengsmodellen väger även in socioekonomiska faktorer som
andelen pojkar vid varje skola, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever där
minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Dessutom fördelas även resurser för särskilt
stöd, specialpedagoger, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Innan dessa
medel fördelas behålls en viss del hos förvaltningsledningen. Denna delas sedan ut i form av
tilläggsbelopp när behov uppstår som inte fångas upp av de socioekonomiska faktorer. Det
kan t ex röra sig om elever i behov av extra stöd p.g.a. medicinska orsaker.
Även budgeten för förskola och fritidshem delas ut till enheterna i form av en elevpeng som
är lika stor för alla elever inom samma typ av verksamhet. Återstående del fördelas
enligt socioekonomiska utgångspunkter, lika som inom grundskolan. Här är det utbildningsoch migrationsbakgrunden som vägs in.
Inför budgetåret 2015 har Skarpåkersskolan en totalbudget på 16.3 milj.kr. Detta fördelat
mellan verksamhetsformerna förskoleklass 1.8 milj.kr., fritidshem 5.3 milj.kr., grundskola
7.5 milj.kr. och 0.5 milj.kr. i tilläggsbelopp. Dessutom har verksamheten 1.2 milj.kr. i
inkomst via barnomsorgsavgifter.
Värt att notera är att verksamhetsåret motsvarar läsåret medan däremot budgetåret motsvarar
kalenderåret och alltså innefattar vårterminen läsåret 14/15 och höstterminen läsåret 15/16.
Sida 5
c)
Personal
Grundskola
Grundskolan har under läsåret haft 11.75 tjänst att tillgå. Resurserna har fördelats efter
verksamhetens behov. Grundskolan har även haft 0.75 tjänst resursassistent för elever i
behov av särskilt stöd. Verksamheten har organiserats med 4 pedagoger/3 klasser vilket ger
ca.17 elever/lärare. Dessutom ingår fritidspersonalen i verksamheten under skoldagen. I
verksamheten har även 0,75 tjänst specialpedagog, 0,5 tjänst lärare SvA och 0,75 tjänst
läspedagog tjänstgjort i verksamheten.
17 lärare har varit anställda i grundskolan, varav alla är kvinnor förutom läraren i träslöjd. De
personalkategorier som finns på skolan är grundskolelärare, resursassistenter, specialpedagog
och slöjdlärare.
Förskoleklass
Förskoleklassen har under läsåret haft 3.3 tjänst fördelade på 3 grupper. I verksamheten
tjänstgör dessutom fritidshemspersonal. Förskoleklassen har även haft 0,75 tjänst
resursassistent för elever i behov av särskilt stöd.
I förskoleklassen har 6 pedagoger varit verksamma. I personalgruppen ingår förskollärare,
fritidspedagoger, barnskötare och resursassistent.
Fritidshem
Fritidshemmet har haft 13.95 tjänster fördelade på 4 fritidsgrupper. Resurserna fördelas
utifrån gruppernas storlek och behov. 0,5 tjänst resursassistent för en elev i behov av särskilt
stöd.
Fritidshemmet har haft 19 pedagoger anställda varav 5 är män. I personalgruppen ingår
förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och resursassistent. Fritidshemmets personal
ingår även i skolverksamheten och arbetslaget för respektive åldersgrupp.
Övrig personal
Övrig personal på skolan är skolassistent, kostpersonal och lokalvårdare. Vi har även tillgång
till skolsköterska och skolkurator som var och en finns på skolan 1 dag i veckan. Skolläkare
och skolpsykolog finns också knutna till verksamheten.
Pedagogerna i respektive åldersgrupp bildar tillsammans ett arbetslag. Yrkeskategorierna
lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare finns representerade i arbetslagen.
Under verksamhetsåret diskuteras resursfördelningen återkommande och nödvändiga
förändringar och justeringar genomförs.
d)
Behörigheter
Alla lärare på Skarpåkersskolan har adekvat utbildning och lärarlegitimation för de ämnen de
undervisar i. Vid anställning av resursassistenter läggs stor vikt på adekvat utbildning och
lämplighet för den arbetsuppgift man erbjuds. Verksamheten organiseras så att det i alla
arbetslag finns rätt behörighet för alla ämnen.
e)
Fortbildning
En gemensam utbildningsdag för alla verksamheter ”Skogen som klassrum” genomfördes
under v. 44. Undervisning i natur- och skogsmiljöer ökar kunskapen om hur skolämnen kan
kopplas till frågor kring skog och klimat och uppmuntrar till ett ämnesintegrerat arbetssätt.
Det sätter också in diskussionen om hållbar utveckling i ett naturligt sammanhang.
Eleverna får dessutom upplevelser för alla sinnen, möjlighet att lära känna sin närmiljö och
ökar deras intresse och vilja att värna om naturen.
Sida 6
Inom enheten har personalen dessutom fördjupat sig i genrepedagogik under ledning av
specialpedagogen och implementering av lärplattformen It´s learning.
Grundskola
Representanter för grundskolans personal har deltagit i föreläsningar/konferenser om
 Specialpedagogik
 Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Förskoleklass
Förskoleklassens personal har deltagit i rikskonferens för förskoleklassen. Syftet med
deltagandet var att ge en gemensam grund inför starten i nya skolan. Personalen har också
fördjupat sig i stödmaterialet Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalité samt
skolverkets material för självskattning, BRUK.
Fritidshem
Fritidshemmets personal har deltagit i genomgång av Allmänna råd för fritidshem samt även
de börjat fördjupa sig i skolverkets material för självskattning, BRUK. Representanter för
fritidshemmets personal har också deltagit i:


Föreläsning om kreativitet med Teo Hären
Föreläsning om Lågaffektivt bemötande med Bo Hejlskov.
3. Trygghet och studiero
a)
Likabehandlingsarbete
Skarpåkersskolan har en Likabehandlingsplan som upprättas årligen och utvärderas
kontinuerligt under läsåret. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av:
 Hälsoänglarna bestående av lärarrepresentanter från olika stadier, fritidspersonal samt
rektor. Kontinuerliga träffar 1 ggr/månad vecka med fokus på det förebyggande,
främjande arbetet. Gruppen ansvarar även för kartläggningen av elevernas skolsituation,
sammanställning, analys och åtgärder. Ärenden följs upp kontinuerligt för
nulägesbeskrivning och redovisning av vad som gjorts.
 Elevhälsoteam bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska representant
för förskoleklass och fritidshemsverksamheten finns också på skolan. Gruppens uppgift
är att bevaka och jobba med elevärenden rörande hela skolsituationen samt hantera
ärenden rörande kränkande behandling och mobbing.
 Lokal elevhälsa bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och
skolpsykolog träffas 2-3 gånger per termin eller vid behov.
 1-2 gånger per termin deltar representant från BAS, på elevhälsogruppens möten. Polis,
socialtjänsten och skolorna i Kramfors samarbetar i det förebyggande arbete för att tidigt
upptäcka barn och ungdomar i problem. Detta samarbete kallas Kramfors
upptäckarsystem, KRAMUS. För att behandla ärenden som rör enskilda elever krävs
medgivande från föräldrar.
Sida 7
b)
Elevers trivsel och trygghet i skolan
Elevenkät genomförs med alla elever 1 gång/termin i enlighet med Likabehandlingsplanen.
Enkäterna visar övervägande positiva resultat där 95 % av eleverna känner sig trygga i de
olika delarna av skolan. Ett område som betecknas ”otryggt” av 17 % av eleverna är
duschrummet. Skolan kommer därför att göra översyn av organisationen kring
idrottslektionerna för att säkerställa att det finns vuxna i omklädningsrummen i samband med
ombyte och dusch. Elevenkäterna har också visat på behovet av att rastvakter finns
representerade på alla delar av skolgården. Personalen har därför organiserat upp arbetet på
rasterna genom att införa ”tillsynsområden” för att garantera att de vuxna fördelar sig över
hela skolområdet. I samband med skolstarten gjordes en satsning på att ha många vuxna ute
på rasterna och erbjudande av rastaktiviteter vilket har slagit väl ut och kommer därför att
fortsätta även kommande läsår.
4. Kvalitet och inflytande
a) Elever/barns inflytande och delaktighet
Att eleven är delaktig och känner att hen kan påverka sin vardag är viktigt. Vi jobbar med
klassråd i klasserna där olika skolfrågor diskuteras samtidigt som eleverna tränar på att ta
demokratiska beslut och förstå innebörden. Där finns möjlighet att ta upp egna frågor och
målet är att tillgodose elevernas förslag på ändringar så långt som möjligt. Ett exempel är att
eleverna i år 3 i stället för att ha bestämda platser i matsalen ville välja plats. Ett förslag som
genomfördes och föll väl ut.
Frågor från klassråden tar representanter med till ett skolråd för vidare beredning. Rektor är
med på skolrådet och skriver protokoll från träffarna som sker 2 ggr/termin. Skolan har även
ett matråd som träffas under samma former men då även med representanter från
skolresturangen. Där utbytes synpunkter, önskemål och andra frågor rörande matsituationen
på skolan.
Grundskola
Grundskolan arbetar med elevers delaktighet och inflytande t.ex. genom att eleverna får
planera och genomföra hela eller delar av lektioner, ta ansvar för och planera sina
arbetsuppgifter utifrån en given tidsram. Vid grupp- och temaarbeten får eleverna möjlighet
att välja områden, innehåll och arbetssätt. På raster och utflykter får eleverna välja aktiviteter
och därmed också ta ansvar för att alla ska kunna vara med och ingen lämnas utanför.
Ansvaret för att planera sitt arbete sker i stigande grad med ålder.
Förskoleklass
Även förskoleklassen arbetar i teman där barnen ges möjlighet att välja område efter eget
intresse t.ex. rymden. Barnen har under året haft musikuppträdanden, sagoläsning och teater
för varandra där de själva fått välja områden och arbetsformer.
Fritidshem
I fritidshemsverksamheten väljer eleverna i stor utsträckning mellan olika aktiviteter, provar
olika arbetssätt och arbetsformer i aktivitetsrum, musikrum och ateljé. Barnen har alltid
möjlighet till valbara aktiviteter och det finns stort utrymme för egna fria aktiviteter. Barnen
får på olika sätt uttrycka sina önskemål och idéer t.ex i samlingar eller via enkät. Eleverna
ska känna tillit och trygghet till vuxna och till varandra i grupperna och alla ska bli sedda och
hörda varje dag.
Sida 8
b) Föräldrars inflytande och delaktighet
Skolan är beroende av ett gott samarbete och öppen kommunikation med föräldrar. De är
viktiga medarbetare i arbetet med att skapa en trygg och utvecklande arbetsplats för eleverna.
Föräldraforum syftar till att vara en mötesplats för samråd och information mellan föräldrar
och Skarpåkersskolans verksamheter. Föräldraforum träffas 2-4 ggr per läsår.
Minnesanteckningar förs vid mötet och läggs ut på skolan hemsida. När föräldraforum
föregås av skolråd avrapporteras skolrådets diskussioner vid mötet.
För alla verksamhetsområden sker delaktighet och inflytande även genom veckobrev,
föräldramöte, utvecklingssamtal och spontana kontakter via telefon och mail. Lokalerna
underlättar spontana kontakter vid hämtning och lämning och det har varit många
föräldrabesök i skolan under läsåret. Föräldrarna får en inbjudan att komma och prata om
sina jobb i åk 2 och eleverna i år 3 har en dags PRAO hos sina föräldrar.
Analys och bedömning
Föräldraforumet fungerar bra som informationskanal ut till föräldrar. Deltagande i
föräldraforumsmötena har varit varierande där ca hälften av deltagarna närvarat på mötena.
Mötesdeltagarna har varit intresserade och engagerade och har kommit med avgörande
synpunkter i flera frågor t.ex. frukost på fritids, gruppindelningar inför kommande läsår och
planering och genomförande av skolresor. Utmaningen är att skapa reell delaktighet och
inflytande vilket är något skolan behöver jobba vidare med.
För att förbättra delaktigheten ska vi aktivt bjuda in föräldrar till verksamheterna och våra
olika arrangemang.
c)
Föräldrars och elevers nöjdhet med fritidshemmet.
Elevers nöjdhet med fritidshemmet
Eleverna på fritidshemmet svarar i maj månad på en enkät om hur de upplever sin situation
på fritidshemmet. Enkäten består av 6 frågor och 76 % av fritidshemmets barn har besvarat
frågorna.
Sida 9
Analys och bedömning
Svaren visar att 98 % av eleverna trivs på fritidshemmet, 95 % har alltid eller nästan alltid
någon att leka med och 94 % får nästan alltid eller alltid hjälp. Det är mycket positivt att vi
har lyckats bibehålla trivsel trots att verksamheten avsevärt vuxit i nya skolan. Den fråga vars
resultat behöver utredas vidare är: Jag ser mobbing på fritids. Här svarar fortfarande 87 % av
barnen aldrig eller inte så ofta men resultatet är 10 % sämre än 2014. Värt att observera att 17
stycken barn svarar nästan alltid även det att jämföra med 2 stycke barn föregående år.
Svaren kan tolkas utifrån flera aspekter t.ex. Har mobbingen ökat? Hur används/förstås
begreppet? Därför behöver frågan belysas ytterligare. Positivt är dock att 94 % av barnen
menar att de vuxna ingriper om någon blir retad, kränkt eller mobbad. Som tidigare år är
även andelen barn som upplever att de får vara med och bestämma något lägre, 83 %. Denna
fråga har tidigare diskuterats och bedömningen är att vi jobbar vidare för att tydliggöra
medbestämmande i den dagliga verksamheten t.ex. vid fritidsråd. Det faktum att barnen är i
åldern 6-9 år gör att frågan om hur mycket man får bestämma kan vara svår att bedöma. Sätts
svaret in i ett större sammanhang eller är det den senaste upplevelsen som avgör.
Föräldrars nöjdhet med fritidshemmet
Även föräldrarna svarade under maj månad på en enkät om fritidshemmet. Enkäten
omfattade 7 frågor men tyvärr inkom endast 18 svar för de 210 inskrivna barnen. Följande
frågor ingick i enkäten:
 Jag upplever att:
o Mitt barn trivs på fritids
o Mittbarn får det stöd som behövs
o Verksamheten är stimulerande
 Jag får tydlig information om mitt barns utveckling
 Jag upplever att:
Sida 10




o Personalen är kompetent
o Personalen är engagerad
o Jag och mitt barn får ett bra bemötande
Jag känner till innehållet i planen
o För Likabehandling t.ex. hur man arbetar med genus och sexuell läggning
o Mot diskriminering och kränkande behandling
Mitt barn uppmanas att ta ansvar
Jag upplever att
o Det finns möjlighet att ha inflytande i fritidshemmets verksamhet
o Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål
Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns fritidshem
Analys och bedömning
Den låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra några generella slutsatser. Enkäten skickades
ut via mail och två påminnelser gick ut. Trots det har endast 18 av 210 föräldrar valt att
svara. Den visar dock att de föräldrar som svarat är övervägande positiva till
fritidsverksamheten. Den fråga som visar störst spridning är föräldrars kännedom om
innehållet i Planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkning. 55 % av
föräldrarna menar att de har liten eller ingen kännedom om planen.
Inför kommande år behöver vi fundera på hur vi kan öka svarsfrekvensen bland föräldrar. Ett
förslag som lyfts är att uppmana föräldrar att svara på frågorna i samband med lämning och
hämtning.
Vi behöver bli bättre på att förmedla innehållet i Plan för likabehandling och mot
diskriminering och kränkning via föräldrainformation på föräldramöten och skriftlig
information. Dessutom behöver vi informera om var planen finns publicerad.
d)
Stöd till elever med särskilda behov
När en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att
nå de kunskapskrav som minst ska uppnås tillgodoses behovet av stöd genom extra
anpassningar. Detta arbete följs kontinuerligt upp via specialpedagog och om det visar sig att
stödet inte är tillräckligt görs en pedagogisk utredning. Efter beslut av rektor genomförs den
pedagogiska utredningen av specialpedagog. Resultatet av utredningen kan sedan leda till att
ett åtgärdsprogram utarbetas. Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och
utvärderas tillsammans med föräldrar och elev. Om behov finns utarbetas ett nytt
åtgärdsprogram. Om åtgärdsprogrammet inte ger önskad effekt kan det leda till vidare
utredning som läs-och skriv-, logoped-, medicinsk-, eller psykologutredning för att utröna
hur vi bäst kan stödja barnet.
Kommunens satsning på en läspedagog har fortsatt under året. När eleverna börjar årskurs 2
görs en kartläggning av läsförmåga med lästetestet H4 (antal lästa ord/minut). De barn som
vid kartläggningen bedöms vara i behov av en ”extra skjuts” får då tid med läspedagogen.
Eleverna får enskild lästräning under en begränsad period, eleverna kommer 4-5 dagar i
veckan under 4 veckor. Därefter gör eleven ett uppehåll i 4 veckor för att sedan återkomma
nästa period. Läspedagogen arbetar med att stärka elevernas säkerhet, öka läshastigheten och
för att få upp läsflytet använder pedagogen olika, många återkommande, läsövningar bl.a.
enligt ”Rydaholmsmodellen” samt att läsa Vingböcker. Varje pass pågår ca 25 min. I första
Sida 11
hand riktar sig lästräningen till årskurs 2 och 3. Arbetet utvärderas varje termin genom en
uppföljning av resultatet på H4.
I åk 2 har 9 elever fått lässtöd under året och de har förbättrat sin läshastighet med i medeltal
23 ord/minut.
I åk 3 har 5 elever fått lässtöd under året och de har förbättrat sin läshastighet med i medeltal
43 ord/minut. Dessa elever fick även lässtöd i åk 2, där av ett högre medelvärde.
Läspedagogens arbete bedöms som viktigt och avgörande för att öka måluppfyllelsen. Av de
5 elever som fått stöd i åk 3 klarade 4 elever NP i läsförståelse och läsflyt.
Även fritidspersonal deltar, under handledning av specialpedagogen, i arbetet med att träna
elevers läsflyt.
Specialpedagogen jobbar under perioder med enskilda elever eller mindre grupp i läsning,
skrivande och matematik.
Två elevgrupper har under året haft resursförstärkning för elever med särskilda behov.
Resurspersonerna arbetar huvudsakligen inkluderande, gemensamt med klassläraren i
klassrummet. Arbetslagen har vid mitterminsutvärderingar utvärderat resursfördelning och
organisation för att anpassa verksamheten efter gruppernas behov. Detta innebär t.ex.
översyn av och förändringar i schema, fördelningen av lärar- och fritidshemspersonal i
elevgrupperna och eventuella gruppdelningar.
5. Pedagogisk ledning och utveckling
a)
Enhetens kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete skall bedrivas både på huvudmannanivå och på enheterna vilket ställer krav på
struktur så att de båda nivåerna relaterar till varandra. Systematiskt kvalitetsarbete utgör en
väsentlig del av arbetet med att öka måluppfyllelsen, utveckla verksamheten, skapa en gemensam
och samlad bild av densamma samt öka möjligheterna att göra jämförelser mellan enheter samt
över tid. BKU-nämnden fattar beslut om kvalitetsarbetet och vad det i huvudsak skall innehålla.
Skolförvaltningens uppdrag är att besluta hur kvalitetsarbetet skall utföras och redovisas. Till
kvalitetsarbetet har upprättats en årsklocka för att underlätta arbetet och i tid fördela det över året.
Det systematiska kvalitetsarbetet på Skarpåkersskolan utgår från denna årsklocka. Uppföljningar
och utvärderingar på enheten görs arbetslagsvis i enlighet med årsklockan och i relation till
kunskapsmålen i läroplanen, mitterminsuppföljning. Resultaten lämnas till rektor som
sammanställer materialet. Enhetens resultat analyseras sedan i grupper med representanter från de
olika åldersgrupperna. Återkommande kontrollstationer i matematik och svenska utgör underlag
för utvärderingar och uppföljningar. Resultaten på uppföljningarna följs även av en översyn av
organisationen varefter nödvändiga förändringar görs.
Det systematiska arbete i förskoleklass och fritidshem genomförs på motsvarande sätt men då i
relation till målen för respektive verksamhet.
b)
It – en naturlig del i skolans arbete
De interaktiva projektorerna och Lynx används dagligen. Tillsammans med eleverna hämtas
information från nätet som sedan används på lektionen med hjälp av personalens Ipads och
elevdatorer. Grupper har över nätet deltagit i mattetävlingen 10 monkeys vilket var ett
populärt inslag i verksamheten. Deltagandet begränsades dock av bristen på elevdatorer.
Projektorerna och Lynx har varit ett positivt och inspirerande inslag i verksamheten.
Sida 12
Utbildningen i Lynx skulle behöva en uppföljning och fördjupning för att driva utvecklingen
vidare. Pedagogerna saknar en gemensam kommunövergripande plattform för att kunna dela
gjorda arbeten i Lynx.
Genomgående i verksamheten skickas veckobrev och information ut via mail till alla
föräldrar som så önskar.
Med bättre och mer hårdvara kommer IT-arbetet att kunna utvecklas ytterligare under
kommande läsår. Arbetet med att implementera lärplattformen It’s learning har påbörjats.
Enheten har enats om gemensamma sidor för resp. åldersgrupp där man sedan kan gå vidare
till respektive klass och fritidsverksamheten.
c)
Entreprenöriellt förhållningssätt
Skarpåkersskolan har en lång tradition av att jobba med entreprenöriellt lärande. Under
läsåret har arbetet bedrivits dels i samarbete med projektet ”Idé-verkstan” dels genom att i
det dagliga arbetet utmana och ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet och viljan att
lära och utvecklas. Arbetet tar sig olika uttryck som att lösa utmaningar/uppgifter, fritt
skapande samt samarbete med näringsliv och gymnasiet.
Arbetet med entreprenöriellt lärande har varit intressant och lärorikt och gått att väva in i
verksamheten. Samarbete med Idéverkstan har underlättat arbetet och kontakterna med
näringsliv och gymnasiet. Följande aktiviteter har genomförts:
 Äggfallet i samarbete med NTF och Idé-verkstan
 Studiebesök på reningsverket och Ådalens bildemontering
 Samarbete med gymnasiets fordons-, el- och industriprogram.
 Samarbete med Elpress.
 Arbete kring sophantering
 Skapande verksamhet med Idé-verkstan.
Att tänka utanför ramarna och prova sig fram är delar som kan göra undervisningen ännu
roligare och intressantare. Ett exempel är när elever under en skogsutflykt provade att måla
hällristningar på berghällen. Naturbingo och praktisk matte är inslag som ställer krav på
elevernas delaktighet och kreativitet. Att använda skolgården som klassrum med tipsrundor i
biologi, trafik och matte har också varit en del i utvecklandet av verksamheten.
Representanter för personalen har deltagit i en föreläsning om Entreprenöriellt lärande i
praktiken med Åsa Falk-Lundqvist.
Analys och bedömning
Att arbeta tematiskt där man knyter an till elevernas egna upplevelser och verklighet
överensstämmer väl med såväl det entreprenöriella lärandet som hållbar utveckling vilket
gynnar elevernas utveckling och leder till ett mer lustfyllt lärande.
Pedagogerna upplever att det är ett roligt och inspirerande sätt att jobba. De uppfattar dock en
del problem då arbetssättet ställer stora krav på samordning. Att t.ex. arbeta i mindre grupper
gynnar arbetssättet vilket dock kan vara svårt att genomföra p.g.a. att det saknas personal
och/eller lokaler.
Sida 13
6. Måluppfyllelse och resultat
a)
Kunskapsutvecklingen i förskoleklass (Lgr-11 kap2)
Normer och värden.
Skolans mål är att varje elev respekterar andra elevers egenvärde. Barnen har utvecklats
mycket i arbetet med normer och värden. Under året har fokus legat på hur man är en bra
kompis och att alla är lika mycket värda. I arbetet används bl.a. Utbildningsradions serie om
den Kloka ugglan och Kompisproblemet. Samarbetsformer med särskolan har utvecklats och
förskoleklassen har besökt särskolan och deltagit i gemensamma aktiviteter som t.ex.
musikstunder. Besöken har gett barnen ökad förståelse för människors lika värde och
förståelse för varandras olikheter.
Under året har många och bra diskussioner genomförts och eftersom nya barn tillkommit i
grupperna under året så har en fortlöpande diskussion om kamratskap och respekt
genomförts. Barngrupperna har under året utvecklats positivt och blivit mer medvetna om
hur man är en bra kompis.
Kunskaper
Lek och rörelse är ett viktigt inslag i verksamheten. Barnen stärks både i sin självkänsla och
kamratrelationer och utvecklar insikten om sambandet mellan rörelse, hygien och hälsa..
Barnens samarbetsförmåga, rumsuppfattning, fantasi och kreativitet, fin-och grovmotorik
samt kunskap om hälsa och hygien utvecklas i leken. Under året har barnen, utifrån sina egna
förutsättningar, fått möjlighet att på ett lekfullt sätt prova olika kunskapsområden. För att alla
barn ska bli sedda och hörda har arbetet skett i tvärgrupper, med färre barn i respektive
grupp. Under året har eleverna utmanats i kreativt tänkande/lärande genom olika aktiviteter
t.ex. ett tornbygge. Vid allt pyssel och skapande utmanas eleverna genom att de får tänka
igenom arbetet och utarbeta en plan innan genomförandet.
Verksamheten har också bedrivits ute på skolgården, i skogen och på IP.
Övergångar
Förskoleklassen personal besökte barnen ute på förskolorna och hade sedan ett överlämnande
från personal och föräldrar. Eftersom skolan inte var klar hölls redan i slutet av maj 2015 ett
föräldramöte med information om skolstarten. Föräldrarna bjöds även in till en visning av
nya skolan. Inskrivning av barnen skedde när skolan startade upp efter sommarlovet.
En plan för vårens samverkansträffar skickades ut i början av vårterminen inför HT -15.
Under vårterminen genomfördes tre aktivitetsdagar för blivande förskoleklass. Vid ett av
dessa fick barnen möjlighet att äta lunch i skolans elevrestaurang.
För de elever som går över till år 1 genomfördes på motsvarande sätt besök i nya
klassrummen med blivande klasslärare. Överlämnande sker från förskoleklassens personalen
till berörd lärare och ett föräldramöte hölls i slutet av vårterminen.
Personal från förskoleklassen följer med barnen till år 1.
En arbetsgång för Skarpåkersskolans övergångar har utarbetats under läsåret. (bilaga1)
Skolan och omvärlden
Barnen ska få en inblick i vad som finns i skolans närområde och i närsamhället i stort.
Arbetsområden i förskoleklassen har bl.a. varit ”Jag och min familj” lika-olika. Besök på
särskolan, idrottsplatsen, biblioteket och badhuset har genomförts.
Sida 14
Måluppfyllelse
Område
Inte alls
Till viss
del
Till stor
del
Helt
Normer och värden
X
Kunskaper
X
Övergång och samverkan
X
Skolan och omvärlden
X
Analys och bedömning
Arbetet med normer och värden samt kunskaper har helt uppfyllts utifrån de mål som
utarbetats för läsåret. Detta är dock ett ständigt pågående arbete och inte att beteckna som
avslutat. En plan för arbetet med övergångar har utarbetats under VT och kommer
förhoppningsvis att förbättra det arbetet. Vi har i arbetet med att starta upp verksamheten i ny
skola haft nya förutsättningar med flera elevgrupper och många barn som skall samverka
inom enheten. Verksamheten har under året hittat former för organisation som är en bra
grund att bygga vidare på. Området skolan och omvärlden har fungerat bra men kan
utvecklas med fler studiebesök och besök i närmiljön.
b)
Kunskapsutvecklingen i fritidshem (Lgr-11 kap2)
Normer och värden.
På fritidshemmet pågår ständigt i de dagliga aktiviteterna en dialog om värdegrundsfrågor
och människors lika värde. Att få barnen att alltid tänka på sitt beteende mot andra barn och
vuxna, visa hänsyn och empati samt bry sig om varandra oavsett nationalitet och kön är
viktiga inslag i fritidshemmets verksamhet. Under året har en positiv utveckling skett hos
många av barnen. Genom att skapa strukturer för verksamheten skapas även trygghet i
grupperna. Under året har barnen fått ökat eget ansvar för att kunna utveckla sina färdigheter
i intressegrupper. I grupperna har barnen lärt sig samarbete, respektera andras åsikter och att
kompromissa. När konflikter uppstår är det viktigt att vuxna skapar en tydlig bild av
händelsen, ger eleverna stöd och hjälp att lösa konflikter verbalt på ett för alla
tillfredsställande sätt. Arbetet med normer och värden har bl.a. omfattat
 Känna empati för varandra
 Tillämpa metoder för att hantera sina reaktioner i olika sammanhang
 Visa hänsyn
 Turordning
 Visa respekt för olika kulturer
 Uppmärksamma och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling
Kunskaper
Barnen har erbjudits många möjligheter till att prova på många och nya aktiviteter vilket
resulterat i nya intressen och kunskaper. Samverkan mellan fritidsavdelningarna när det
gäller t.ex valbara aktiviteter som bild, musik, rörelse/bad, utevistelse, utflykter och fri lek
både på skolan och i närområdet gynnar verksamheten. Samarbetet med Idéverkstan har
resulterat i flera utställningar på stan, och eleverna har fått prova på problemlösning i olika
sammanhang. Viktiga inslag i arbetet är att stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende samt vilja att prova nya idéer och lösa problem.
Sida 15
Fritidsverksamheten främjar barnens utveckling och lärande utifrån ålder, behov, mognad,
intressen och erfarenheter.
Övergångar och samverkan
Fritidspersonalen samverkar med och är resurs i klasserna, genomför idrottslektioner och
ansvarar för rasttillsyn under bl.a. lunchrasterna. Rastaktiviteter har planerats och genomförts
av fritidshemspersonalen. Detta har erbjudits eleverna två dagar i veckan.
Samarbete med särskolans fritidshem sker dagligen då elever från särskolan har sin
verksamhet förlagd till Skarpåkersskolan.
Skolan och omvärlden
För att skapa intresse och kunskap om vad vår närmiljö kan erbjuda har besöker
fritidshemmet IP, Latbergshallen och Flogstabadet. Cykelutflykter erbjuds för att träna
trafikkunskap samtidigt som barnen blir bekanta med närområdet. Fritidshemmet erbjuder
även återkommande besök på badhuset och biblioteket. Även samarbete med föreningar i
området som t.ex. Gudmundrå hembygdsförening ingår i verksamheten.
Måluppfyllelse
Område
Inte alls
Till viss
del
Till stor
del
Normer och värden
Kunskaper
X
X
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
X
Helt
X
Analys och bedömning
Arbetet med normer och värden samt kunskaper har till stor del uppfyllts utifrån
verksamhetens mål. Detta är ett ständigt pågående arbete och inte att beteckna som avslutat
då varje läsår innebär nya utmaningar. I arbetet med att starta upp verksamheten i en ny skola
är många förutsättningar nya och förändrade. Fler elevgrupper och många barn som skall
samverka inom enheten påverkar organisationen av verksamheten. Under året har former för
samverkan mellan fritidsavdelningarna utvecklats och detta kommer att utvecklas vidare
under kommande år. Genom samarbetet kan barnen erbjudas fler aktiviteter att välja mellan
och personalen används effektivt. Fler alternativ innebär större möjlighet för barnen att
bredda och fördjupa sina intresseområden. Barnen lär känna varandra över ”gränserna” på ett
naturligt sätt, gemenskapen ökar och de yngre barnen lär av de äldre. Målen för området
skolan och omvärlden bedöms ha uppfyllts till viss del och kan alltså utvecklas ytterligare
t.ex. med fler studiebesök på företag, andra verksamheter och genom fler besök i närmiljön.
Samarbetet mellan elev- och personalgrupperna bedöms vara en viktig orsak till att
måluppfyllelsen är god. Under året kommer kvalitetsarbetet att utvecklas ytterligare för att
bli en naturlig del i verksamheten. Möjlighet att diskutera förhållningssätt och bemötande,
för utvecklandet av en gemensam grund för verksamheten kommer också att prioriteras.
Ökad kunskap och insikt i kvalitetsarbetet samt fokus på förhållningssätt och bemötande
bedöms gynna måluppfyllelsen positivt.
En uppföljning av fritidsgruppernas storlek och sammansättning så att omsorg och det
pedagogiska uppdraget kan tillgodoses genomfördes mars 2015. Uppfattningen är att
Sida 16
nuvarande gruppindelning fungerar bra. Naturliga mötesplatser som Torget, aktivitetsrum
och utemiljö gör att barnen ges möjlighet att träffas över gränserna och under loven erbjuds
gemensamma aktiviteter för alla fritidsavdelningar.
Arbetet med att forma verksamheten i nya Skarpåkersskolan har bara börjat men även
fritidsverksamheten har haft en positiv utveckling och förväntan är en fortsatt positiv trend
under nästa läsår.
c)
Läskunnigheten i åk 1 och 3
Läskunnighet åk 1
Läsutvecklingsrubrik
Beskrivning
Antal
elever
Totalt
Antal
flickor
som
nått
målfas
Antal
flickor
som ej
nått
målfas
Antal
pojkar
som
nått
målfas
Antal
pojkar
som ej
nått
målfas
Fonologisk
medvetenhet
Ljudar samman tre
språkljud - syntes
(till ett ord).
68
38
1
29
0
Ordavkodning
Läser enkla nya småord.
68
37
2
29
0
Flyt i läsningen
Kan läsa vanliga ord
med flyt
68
36
3
24
5
Läsförståelse
Läser en enkel mening
och förstår innehållet.
68
37
2
27
2
Läsintresse
Blir glad när vi läser
tillsammans.
68
39
0
29
0
Analys och bedömning
Flera aspekter spelar in för de elever som inte når målfas. Barn med talsvårigheter får svårt
med läsflytet vilket också gäller de elever som precis ”knäckt koden”. Nyanlända elever med
annat modersmål kan ha svårt att nå målfas beroende på hur länge de funnits i skolan.
Uppfattningen är dock att dessa elever gör stora framsteg men behöver mer tid.
Läsförståelsen är svår att mäta då den till stor del bygger på läsflytet. Motivationen spelar
också roll för läsutvecklingen och kan vara en stor utmaning för eleverna. När eleverna har
”knäckt koden” och blivit läsare måste motivationen behållas om elever ska bli ”lässugna”.
Fortsatt satsning på extra stöd med läspedagog, läxhjälp och talpedagog behövs för att alla
elever ska kunna nå målfas.
Sida 17
Läskunnighet åk 3
Läsutvecklingsrubrik
Korrigering av
felläsning
Ordavkodning
Flyt i läsningen
Läsförståelse
Beskrivning
Eleven kan korrigera sig
själv vid behov genom att
läsa om enstaka ord eller
meningar
Kan läsa de flesta ord
snabbt, direkt och utan
ljudning
Eleven kan läsa ut ord
och meningar relativt
obehindrat med hjälp
av ortografisk
helordsläsning
Eleven kan återge
huvuddragen av
händelseförloppet i den
lästa texten
Antal
elever
Total
Antal
flickor
som
nått
målfas
Antal
flickor
som ej
nått
målfas
Antal
pojkar
som
nått
målfas
Antal
pojkar
som ej
nått
målfas
70
30
2
36
2
70
29
3
37
1
70
29
3
34
4
70
30
2
37
1
Analys och bedömning
Enligt statistiken är det inte så stor skillnad mellan åk 1 och åk 3 men stor personlig
utveckling på individnivå har skett sedan åk 1. Läsflytet är fortfarande en svårighet vilket kan
bero på språk- och lässvårigheter eller språkbakgrund. För att få flyt i läsningen krävs mycket
lästid varför vi har jobbat med att skapa en mysig lässtund varje dag, både högläsning och
egenläsning. Täta biblioteksbesök och förmånen att få ta emot flera författarbesök har varit
positivt för verksamheten. Det har gett positiva resultat för läslusten hos de flesta elever som
i trean gärna läst själva så fort tillfälle har getts.
d)
Simkunnighet i åk 3
Skola:
Skarpåkersskolan
Antal flickor
Så många flickor
Antal pojkar
Så många pojkar
totalt i åk 3
kan simma 50 m
totalt i åk 3
kan simma 50 m
33
28
38
24
Analys och bedömning
Andelen simkunniga elever har sjunkit från 100% för läsåret 2013/2014
(Skarpåkersskolan+Kramforsskolan) till 73% för läsåret 2014/2015. Den stora skillnaden kan
inte förklaras av andelen nyanlända även om detta i viss mån kan påverka resultatet. Under
senaste läsåret har undervisande simlärare i mindre utsträckning deltagit i bassängen under
simlektionerna vilket även det kan ha påverkat resultatet. Detta kan dock inte heller helt
förklara skillnaderna i resultat då denna förändring genomförts under läsåret 14/15.
Elevernas simkunnighet grundläggs redan från förskoleklass varför ett sådant genomslag
under år 3 inte bedöms rimligt. Skolan behöver tillsammans med simlärarna se över
möjligheten att erbjuda fler tillfällen till extra simträning för de elever som riskerar att inte
uppnå målet.
Sida 18
e)
Nationella prov i åk 3
Resultat
Resultaten visar stor variation mellan de olika delproven med en spridning från 91 %
godkända ner till endast 41 % godkända. Resultaten visar inte någon tydlig skillnad mellan
pojkar och flickor.
De områden som vållar störst problem för eleverna är skriftliga räknemetoder där eleven ska
förstå och använda olika strategier samt visa hur de tänker. Även matematiska begrepp vållar
problem då eleven inte förstår uppgiften och vad som förväntas.
Analys och bedömning
Det saknades en del instruktioner i lärarhandledningen vilket ledde till att en del elever skulle
ha kunna ha presterat ännu bättre på vissa uppgifter.
Arbetet med problemlösning behöver utvecklas och eleverna behöver arbeta mer med sådana
arbetsuppgifter både individuellt eller i mindre lärgrupper. Återvända till samma uppgifter
och prata mer matematik är alltid viktigt. Eleverna behöver också större variation med
avseende på vilka uppgifter de får möta. Eleverna behöver även få mer träning i att använda
miniräknare.
Skarpåkersskolan har gjort sitt första år i nuvarande organisation varför jämförelser över tid
inte är relevanta.
Sida 19
Resultat
Resultaten visar stor spridning med resultat från 90% godkända ner till 61% godkända. De
områden som vållar problem för eleverna är skrivuppgifterna och då främst att skriva
faktatexter. Även när det gäller att läsa faktatexter sjunker resultatet i förhållande till övriga
läsuppgifter.
Resultaten visar inte någon tydlig skillnad i mellan pojkar och flickor.
Analys och bedömning
Arbetssättet med skönlitteratur fungerar bra både när det gäller läsning och skrivning.
Arbetet med faktatexter behöver utvecklas, särskilt texter i området teknik.
På NP lyckades flera elever med den första faktatexten men när del två skulle skrivas så
sjönk prestationsförmåga och motivation. Grundskolan behöver jobba mer med att skriva fler
och längre faktatexter. Arbetet med texter och att bearbeta olika typer av texter behöver bli
mer återkommande samt även att arbeta mer strukturerat med texter
Då delproven i de nationella proven inte omfattar samma områden är en jämförelse mellan
åren svår att genomföra. Skarpåkersskolan har gjort sitt första år i nuvarande organisation
varför inte heller där jämförelser över tid är relevanta.
Ämnesprov år 3
Ämne
Antal elever
8
År 3
flickor
pojkar
flickor
Matematik
35
35
Svenska /
SvA
34
35
22
Summa
69
70
22
7
pojkar
6
5
4
flickor
pojkar
flickor
pojkar
flickor
pojkar
11
8
14
11
3
6
16
5
10
1
2
1
3
16
16
18
15
13
4
9
Sida 20
flickor
3
2
pojkar
flickor
pojkar
flickor
3
1
4
1
1
2
1
1
2
1
5
2
5
3
f)
Måluppfyllelse i åk 3
Resultat
Ämne
Antal elever
Otillräckliga
kunskaper
Godtagbara
kunskaper
61
Svenska
63
2
SvA
4
4
Matematik
67
5
62
SO
67
5
62
NO
67
5
62
Mer än
godtagbara
kunskaper
Analys och bedömning
Skarpåkersskolans måluppfyllelse visar att 97% av eleverna når kunskapsmålen i svenska.
Skolan har under året tagit emot nyanlända elever vilket är förklaringen till att ingen av de
elever som läser SvA klarar kunskapsmålen i svenska.
I ämnena matematik, SO och NO har 92% av eleverna klarat kunskapsmålen för ämnet.
Värt att notera är att ingen elev når nivån ”mer än godtagbara” kunskaper vilket betonar att
kunskapsbedömning måste vara ett ständigt pågående arbete och återkommande diskussioner
bland pedagogerna är nödvändiga för att göra bedömningen till ”ett redskap för lärande”.
Som resultaten på NP ämnesprov visar kan inga signifikanta skillnader mellan flickor och
pojkar utläsas.
Måluppfyllelsen på Skarpåkersskolan bedöms vara bra.
Sida 21
7. Utvecklingsområden läsåret 2015-16
a)Prioriterade utvecklingsområden
Genomgående i verksamheterna kommer en central satsning på fortbildning kring pojkars
och flickors skolresultat att genomföras. Detta kommer att leda till ett utvecklingsarbete på
enheterna.
Fortbildningsdagarna Skogen som klassrum föregick utvecklingsarbetet om undervisning i
natur- och skogsmiljöer. Detta arbetssätt ökar kunskapen om hur skolämnen kan kopplas till
frågor kring skog och klimat och uppmuntrar till ett ämnesintegrerat arbetssätt. Det sätter
också in diskussionen om hållbar utveckling i ett naturligt sammanhang.
Eleverna får dessutom upplevelser för alla sinnen, möjlighet att lära känna sin närmiljö och
ökar deras intresse och vilja att värna om naturen.
Den utökade tillgången på läsplattor och datorer i verksamheterna skall under året öka
användandet och utvecklandet av IT som en naturlig del i verksamheten.
a:1) Utvecklingsområde – Samverkan mellan verksamhetsformerna
Beskrivning: Skapa ett helhetsperspektiv på elevens dag i våra verksamheter.
Förväntat resultat: Genom att knyta ihop verksamheterna och dess innehåll skall elevernas
bästa tydligt vara i fokus. Ett ömsesidigt möte mellan pedagogiska arbetsätten i
förskoleklass, skola och fritidshem skapar goda förutsättningar för elevernas utveckling,
lärande och utbildning
Genomförande: Vidareutveckla samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Det
innebär att strukturera upp personalens möten såväl som samverkan mellan elevgrupperna.
Samverkan sker bl.a. i gemensamma aktiviteter t.ex. storsjung, friluftsdagar, aktiviteter vid
högtider och FN-dagen. Gemensam tid för arbetslagsplanering är viktigt så att alla pedagoger
känner till elevernas behov och förutsättningar. Flera vuxna runt eleverna skapar ökad
trygghet och gynnar elevernas inlärningssituation.
I alla verksamheter skall förväntningarna på pojkar och flickor vara lika.
Vi skall öka vår medvetenhet om hur vi uttrycker oss och vilka signaler vårt språk sänder
Tid: Läsår
Ansvarig/ansvariga: Rektor/arbetslagen
Uppföljning och utvärdering: Följs upp vid mitterminskonferens samt vid terminsslut.
a:2) Utvecklingsområde grundskola – Svenska
Beskrivning: Fortsätta arbeta utifrån Barbro Vestlunds läsförståelse, RT (Spågumman etc.)
med fokus på faktatexter. Under året kommer en satsning på genrepedagogik att genomföras.
Förväntat resultat: Eleverna skall kunna plocka ut viktiga delar ur en text och själv kunna
skriva en enkel faktatext
Ökat intresse för bokläsning
Genomförande: Arbeta mer med att bearbeta texter med fokus på faktatexter.
Eleverna behöver bearbeta samma texter flera gånger för att fördjupa förståelsen.
Vi kommer att använda läsplattor och datorerna i undervisningen.
Samarbete med biblioteket fortsätter. Vi skall ”rusta” skolans eget bibliotek så att det
inbjuder till lässtunder.
Utveckla arbetet med att koppla läsplattor och datorer till undervisningen. Genom nya inslag
i undervisningen kan motivationen bland eleverna öka.
Sida 22
Fortsatt satsning på extra stöd med läspedagog, läxhjälp och talpedagog behövs för att alla
elever ska kunna nå målfas.
Entreprenöriellt lärande gynnas bl.a. genom att fokusera på att de arbeten som görs har en
mottagare, ett för eleverna tydligt syfte. Detta höjer arbetets värde och ställer samtidigt krav
på bearbetning. Ta-sig-församhet: Hur löser vi problemet? Argumentera, diskutera.
Genomföra uppdrag och studiebesök.
Tid: Läsår
Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget
Uppföljning och utvärdering: Fortlöpande genom analys av elevtexter
Använda gamla Nationella prov för uppföljning
Nationella prov i svenska
a:3) Utvecklingsområde grundskola – Matematik
Beskrivning: Förbättra elevernas kunskaper i skriftliga räknemetoder och ökad förståelse för
positionssystemet.
Förväntat resultat: Ökad förståelse för positionssystemet.
Förbättrade resultat på delmomentet skriftliga räknemetoder på nationella proven(NP) i åk
Genomförande: Lägga större tonvikt på taluppfattning och skriftliga räknemetoder.
Alla använder Förstå och använda tal i alla årskurser.
Testa gamla NP delprov i början av höst terminen i åk 3.
Satsning på extra pedagog i matematik motsvarande 1.0 tjänst.
Tid: Läsår
Ansvarig/ansvariga: Arbetslag
Uppföljning och utvärdering:
Åk 1: Förstå och använda tal test 1 i maj.
Åk 2: Förstå och använda tal test 2 i maj och september.
Åk 3: Förstå och använda tal test 3 i maj och september.
Åk 3 följs även upp genom att göra om det gamla NP under vårterminen före sportlovet.
Utvärdering sker vid det årliga nationellaproven
a:4) Utvecklingsområde förskoleklass – Samverkan med särskolan
Beskrivning: Utvecklande av samarbetsformer med särskolan fortsätter.
Förväntat resultat: Ökad förståelse för människors lika värde och förståelse för varandras
olikheter.
Genomförande: Besök på särskolan och gemensamma sångstunder. Gemensamt mellanmål.
Tid: Läsåret
Ansvarig/ansvariga: Pedagogerna
Uppföljning och utvärdering: Vid läsårets slut genom personalen utvärdering och genom
enkät och samtal med eleverna
a:5) Utvecklingsområde förskoleklass – Social kompetens
Beskrivning: Eleverna ska känna trygghet och tillit till vuxna och till varandra i gruppen.
Alla skall bli sedda och hörda varje dag.
Förväntat resultat: Stärka barnets självkänsla. Lära sig visa hänsyn och respekt i samspel
med andra. Utveckla nyfikenhet och lust att lära på ett lekfullt sätt. Vara rädd om miljön –
inne och ute.
Sida 23
Genomförande: Gruppstärkande lekar och rollekar. Samtal i stor och liten grupp. Tematiskt
arbete kring känslor och jaget.
Utöka användandet av läsplattor och datorer i arbetet.
Tid: Läsåret
Ansvarig/ansvariga: Rektor och arbetslag
Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt under året. Trivselenkät 2 ggr/termin. BRUK
3:5, förskoleklassen vid läsårets slut.
a:6) Utvecklingsområde förskoleklass – Lek och rörelse
Beskrivning: Genom lek och rörelse utveckla samarbetsförmåga, rumsuppfattning, fantasi
och kretivitet, fin och grovmotorik samt kunskap om hälsa och hygien.
Förväntat resultat: Stärka barnets självkänsla. Utveckla sin förmåga att samarbeta med
andra. Utveckla motoriken och sambandet mellan rörelse, hygien och hälsa.
Genomförande: Fri och styrd lek inne och ute. Grupplekar. Kläder och dusch i samband
med idrott.
Tid: Läsåret
Ansvarig/ansvariga: Rektor och arbetslag
Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt under året.
a:7) Utvecklingsområde fritidshem – Trygghet
Beskrivning: Eleverna ska känna trygghet och tillit till vuxna och till varandra i gruppen.
Alla skall bli sedda och hörda varje dag. När en konflikt uppstår är det viktigt att som viktigt
att som vuxen skapa sig en tydlig bild av händelsen, ge eleverna stöd och hjälp att lösa
konflikter verbalt på ett för alla tillfredsställande sätt.
Förväntat resultat: Eleverna ska känna sig trygga.
Genomförande: Fasta rutiner, positivt bemötande, känsla av sammanhang samt struktur med
individuella val.
Tid: Verksamhetsåret.
Ansvarig/ansvariga: Personal, barn och föräldrar
Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt under verksamhetsåret och med enkät som
omfattar både ute- och innemiljö
a:8) Utvecklingsområde fritidshem - Värdegrund
Beskrivning: På fritidshemmet pågår alltid en dialog om värdegrundsfrågor och människors
lika värde i de dagliga aktiviteterna. Att få barnen att alltid tänka på sitt beteende mot andra
barn och vuxna, visa hänsyn och empati samt bry sig om varandra oavsett nationalite t och
kön. Inför kommande år behöver vi fundera på hur vi kan öka svarsfrekvensen på enkäten till
föräldrar. Fritidshemmet behöver utveckla metoder för att bättre förmedla Plan för
likabehandling och mot diskriminering och kränkning till föräldragruppen.
Förväntat resultat: Ansvarstagande individer
Genomförande: Träna barnen i vardagsrutiner, vara föredömen. Vi arbetar för att barnen ska
förstå att alla människor har lika värde och ska behandlas med respekt. Leken har stor plats
och betydelse i verksamheten. I leken tränas sociala förmågor och social kompetens
Tid: Verksamhetsåret
Ansvarig/ansvariga: Personal, barn och föräldrar
Uppföljning och utvärdering: Löpande feed-back, BRUK del 2, fritidshemmet vid läsårets
slut
Sida 24
a:9) Utvecklingsområde fritidshem/förskoleklass – Entreprenöriellt
lärande
Beskrivning: Stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att
pröva idéer och lösa problem.
Förväntat resultat: Utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, ”Ta-sigförsamhet”
Genomförande: Förskoleklass: mindre föreställning t.ex. sagodramatisering, musik.
År 1: Sagoäventyr (VT), SPA i samarbete med treorna.
År 2: Föreställning på skolan med elever som publik. ”Mekning” i tekniska prylar, samarbete
med gymnasieprogram.
År 3: SPA treorna ansvarar och ettorna är gäster ev. i samarbete med hantverksprogrammet,
enkel strömkrets (El-programmet), föreställning på skolan för föräldrar och syskon,
Cykelvård (Fordons-programmet)
Fskk - År 3: Experiment löper som en röd tråd genom verksamheten.
Tid: 4 år
Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget
Uppföljning och utvärdering: Löpande utvärdering av resp. aktivitet i arbetslaget och med
barnen utifrån ålder (lappar, glad/ledsen gubbe..)
Mittuppföljning höstterminen – grovplanerat läsåret och påbörjat aktiviteten
Mittuppföljning vårterminen – samla upp och genomföra det som ev. uteblivit
Läsårets slut – samla ihop material och gör slututvärdering.
Sida 25