INDUSTRINS ARBETSKRAFTSKOSTNADER INTERNATIONELLT
Teknikföretagens analys
2015
K RE ATIVITE TEN Ä R SVERIGES ST Y RK A
FÖRORD
Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Dessutom är den svenska ökningstakten i förhållande till i viktiga konkurrentländer en avgörande
faktor för hur Sveriges konkurrenskraft utvecklas. Teknikföretagen publicerar därför årligen en
analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet
är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade på olika
håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin.
Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att den svenska ökningstakten varit högre än i Västeuropa
och euroområdet under en längre period och att trenden dessutom höll i sig även under 2014. Detta
tillsammans med kronans utveckling har resulterat i att kostnadsläget i Sverige blivit alltför högt.
Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete
med Bengt Lindqvist och Anders Rune.
Stockholm i juni 2015
Anders Rune
Chefekonom
4
INNEHÅLL
Sammanfattning....................................................................................................................................... 7
Arbetskraftskostnadsnivåer inom industrin...................................................................................... 9
Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse.......................................... 9
Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa.................................12
Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader..................................................14
Ökning av arbetskraftskostnader inom industrin............................................................................ 15
Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet.......................................................................... 15
Varierande ökningstakter enligt olika källor...............................................................................19
Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet..................................19
Kronans utveckling mot andra valutor...............................................................................................21
Svenska kronans utveckling påverkar det relativa kostnadsläget i hög grad...........................21
En mindre stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen...............................................23
Relativ kostnadsutveckling inom industrin.......................................................................................25
Ett något förbättrat relativt kostnadsläge 2014 jämfört med åren innan..................................25
I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige........................................27
Högst kostnadsnivå i Norge – men skillnaden har minskat något .......................................... 28
Bilagor...................................................................................................................................................... 29
Förteckning över bilagor ................................................................................................................ 29
Bilaga 1-4: Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer....................................................... 30
Bilaga 5-7: Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta 2004-2014................................... 34
Bilaga 8: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad........................................................40
5
• Kostnaden för arbetskraft i Sverige är hög
jämfört med i konkurrentländerna.
• Den svenska kostnadsnivån var
13 procent högre än i euroområdet
under 2014. I jämförelse med
Västeuropa var den 7 procent högre.
• Ökningstakten i Sverige har varit högre
än i Västeuropa och euroområdet under
en längre period.
• Under 2014 blev kronan mindre stark
relativt euron, efter att ha stärkts kraftigt
åren efter finanskrisen.
• Kombinationen av hög svensk ökningstakt
för arbetskraftskostnaderna och kronans
utveckling har resulterat i det höga
arbetskraftskostnadsläget.
6
SAMM ANFAT TNING
Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger över nivån i många viktiga konkurrentländer. Kostnadsläget i Sverige är 7 procent högre än i Västeuropa och 13 procent
högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2014 som gjorts utifrån uppgifter
från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). En medarbetare i
Sverige kostar 343 SEK per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge och Danmark,
har högre kostnadsnivå än Sverige. En någon mindre stark krona 2014 har dock resulterat i att det
tyska kostnadsläget nu är på ungefär samma nivå som det svenska. På nya växande marknader,
exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i
övriga Västeuropa.
Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga
konkurrentländer under flera år. Ökningstakten i Sverige var 3,2 procent per år under femårsperioden 2009 till 2013, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,5
procent per år i Västeuropa. Även i euroområdet var den 2,5 procent per år under perioden. Under
2014 var ökningstakten i Sverige 3,2 procent. Samtidigt var den 2,2 procent såväl i Västeuropa som
i Euroområdet. Trenden håller alltså i sig med högre ökningstakt i Sverige än i Europa.
I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär att också växelkursförändringar beaktas. Kronan har åren efter finanskrisen stärkts kraftigt – inte minst mot
euron. Under 2014 blev dock kronan något mindre stark relativt euron. Genomsnittskursen var
9,10 SEK per Euro. Snittkursen mot dollarn under året var 6,86 SEK per dollar.
Sammantaget är det en kombination av en längre period av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och kronans utveckling som resulterat i att arbetskraftskostnadsläget är högt för
svensk industri. Företagen verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens.
Att kostnadsnivån är hög och att den svenska ökningstakten är högre än i viktiga konkurrentländer
är därmed problematiskt.
7
8
ARBE TSK R AF TSKOSTNADS NIVÅER INOM INDUSTRIN
HÖG SVENSK ARBETSKRAF TSKOSTNADSNIVÅ
VID INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE
Arbetskraftskostnadsläget i Sverige är högt i ett internationellt perspektiv. Vid beslut om var i
världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig faktor. Givetvis är också produktivitetsnivå och marknadsskäl m.m. av betydelse. Samtidigt har internationaliseringen av
industrin inneburit att det inom ett och samma bolag i olika länder ofta finns likartade produktionsanläggningar – med motsvarande produktivitetsnivå. Det är alltså inte givet att Sverige har
fördelar som kan kompensera för ett högt arbetskraftskostnadsläge.
Detta kapitel syftar till att ge läsaren en uppdaterad bild av kostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige i relation till i andra länder. Källor med internationellt sammanställd statistik
innehåller samtidigt enbart kostnadsnivåer till och med 2013 som bäst. Med hjälp av indexserier
över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå
kalkyleras.1 Uppgifter från amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)
har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat
Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts.
Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna
En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 343 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga anställda år 2014. Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz, Norge och Danmark, har nu en
högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser
av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Tyskland är ungefär på samma nivå som i Sverige. Det
svenska kostnadsläget är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Finland, Frankrike,
Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan.
Uppgifterna baseras på data från Conference Board. Kostnaden i Sverige är något lägre enligt
nationella statistikkällor än vad som anges ovan. Kalkylerna enligt Conference Board (vilket är
källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder.
1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2014 kalkylerats
utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta
varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken
eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Conference Board (tidigare
Bureau of Labor Statistics, BLS) och uppgifterna avser 2013. Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med
basår 2012 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för ”employees” och inte ”total employment” har använts vid
beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper.
9
KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN MÅNGA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER
Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2014,
samtliga anställda (SEK per timme)*
443
Schweiz** 436
Norge 380
Belgien 356
Danmark Sverige 343
Tyskland 343
Österrike 313
Finland 310
303
Nederländerna 297
Frankrike 293
Irland Italien 255
USA 253
229
Storbritannien 193
Spanien 184
Japan 163
Sydkorea 132
Grekland Slovakien 88
Estland 85
Tjeckien 81
Polen 67
Brasilien** 67
Ungern 64
Litauen*** 56
Le4land*** 56
Turkiet*** 51
Mexiko 47
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor
Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts
* Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida.
** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut
istället använts i kalkylen.
*** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS).
10
I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 321 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 304 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 7 procent högre än i Västeuropa och 13 procent högre än i euroområdet. För att väga
samman länderna i Västeropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla
ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd.
Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel.
DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR HÖGRE ÄN DEN I VÄSTEUROPA
Total arbetskraftskostnad och lön (skuggade staplar) inom tillverkningsindustrin 2014,
samtliga anställda (SEK per timme)*
Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor
Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts
* Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida.
** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
*** Euroländerna exklusive Lettland, Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för
Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.
I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige
och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 85 SEK per timme. Även i USA och Japan kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där
är den 253 respektive 184 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt
fler länder än vad som presenteras här.
Stor skillnad mellan lön och total arbetskraftskostnad i Sverige
De skuggade staplarna i figurerna i detta avsnitt anger lön per timme. Lönen för medarbetare i svensk
tillverkningsindustri är 239 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda år 2014. Skillnaden
mellan lön och total arbetskraftskostnad är därmed jämförelsevis stor i Sverige. I Danmark utgör
exempelvis lönen en betydligt större andel av den totala arbetskraftskostnaden. Det bör dock noteras
11
att den anställde själv betalar en stor del av de sociala avgifterna i Danmark. Lönebikostnadernas andel
i Sverige är samtidigt även betydligt större än i viktiga konkurrentländer som Finland, Tyskland och
Nederländerna. För industrin är det den totala arbetskraftskostnaden som främst är av betydelse. I
rapportens bilagor finns dock löneuppgifter från olika källor för ett antal länder.
Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän
Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt
finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt
färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället
fem kategorier, så skallade ”leistungsgruppen”, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och
svårighetsgrad.
Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga uppgifter avser 2009.
Teknikföretagen har tidigare gjort kalkyler över det aktuella läget utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för 2014.2
KOSTNADSNIVÅER I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN
SKILJER SIG ÅT BEROENDE PÅ KÄLLA
Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna
bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt
olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med
nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt
333 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta som
ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI). Enligt
svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 322 SEK per timme 2014.
När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig
total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt
behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta
är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering.
Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt.
Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som
något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter.
Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används för jämförelse
av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser 2012. Enligt
metodbeskrivningen är undersökningen gjord på ett harmoniserat och genomarbetat sätt – vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2014 för tillverkningsindustrin i
2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt – Teknikföretagens analys 2012, för den senaste rapporten där vi gjorde
kalkyler även för arbetare.
12
Sverige landar på 377 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför
hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad
enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för
tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna
i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor.
RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA
Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2014, samtliga anställda (SEK per timme)*
Conference Board
Eurostat – Labour
Nationalräkenskaper
(tidigare BLS)
Cost Survey (LCS) via Eurostat
2014 20142014
Schweiz**
443
:
:
Norge
436
472
:
Belgien
380
393
382
Danmark
356
383
364
Sverige***
343
377
278
Tyskland
343
347
329
Österrike
313
322
279
Frankrike
310
335
:
Nederländerna
303
328
313
Finland
297
326
303
Irland
293
285
211
Italien
255
253
217
USA
253
:
:
Storbritannien
229
203
292
Spanien
193
207
:
Japan
184
:
:
Sydkorea
163
:
:
Grekland
132
137
106
Slovakien
88
90
85
Estland
85
86
82
Tjeckien
81
85
77
Polen
67
68
:
Ungern
64
69
61
Lettland
:
56
56
Litauen
:
56
61
Turkiet
:
51
:
Mexiko
47
:
:
Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor
Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts
: Uppgift saknas.
* Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida.
** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella
statistikinstitutet istället använts i kalkylen.
*** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 278 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 322 SEK per timme.
13
Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader – men
uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte
att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor.
ILO har dock data för fler länder än vad Conference Board och Eurostat har.
BETYDLIGT LÄGRE ARBETSKRAF TSKOSTNADER
PÅ VÄXANDE MARKNADER
Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta
som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik
presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar
av kostnadsläget.3
Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av vad den är i
Sverige. Samma sak gäller för landsbygden i Kina. I mer urbana områden i Kina är kostnadsnivån
enligt offentlig statistik drygt en tiondel av den svenska. Det är dessvärre svårt att anger en exakt
kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån ca en
femtedel av den svenska.
Inte bara i Kina – utan på växande marknader överlag – är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på
landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan
kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för
kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän.
3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella
statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder.
14
ÖK NING AV ARBE TS K R AF TSKOSTNADER
INOM INDUSTRIN
HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET
Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna är därför viktiga. Vi gör
en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska
kunna särskiljas från växelkursförändringarna. På så sätt framgår effekterna av de ökningar som
förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när
även växelkursförändringar beaktas.
HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR
Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)*
Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI)
* De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data.
** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland, Lettland och Slovakien ingår från
och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland och Lettland har länderna viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.
*** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna
använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman.
15
Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI
Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt
för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 3,2 procent 2014. Det är återigen en relativt hög svensk ökningstakt.
Under 2013 var däremot ökningstakten 1,4 procent, bland annat eftersom sociala avgifter enligt avtal
sänktes under året. En slutsats av detta är att ökningstakten bäst studerar för perioder om flera år.
För Västeuropa var ökningstakten 2,2 procent 2014. Den var i samma storleksordning för euroområdet. Året dessförinnan var ökningstakten i båda dessa områden någon tiondels procentenhet
högre. Konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder
till Västeuropa/euroområdet. Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande
preliminära för 2014.
Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder jämnas variationer på grund av lönerevisionstidpunkter och andra engångseffekter ut. Därmed ökar jämförbarheten länderna/områdena
emellan. Under femårsperioden 2009-2013 ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt
3,2 procent per år.4 Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 2,5 procent per år.
Även i euroområdet var den 2,5 procent under perioden. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har alltså varit högre än i Västeuropa och euroområdet
både under 2014 och under den aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar
tillbaka en hel tioårsperiod.
Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit högst i Norge. Den var 4 procent under perioden
2009-2013 och 3,5 procent 2014. I Danmark var ökningstakten 1,8 procent 2014 medan den var
1,4 procent i Finland. I både Danmark och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige
perioden 2009-2013.
I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden 20092013 var ökningstakten 2,3 procent. Under 2014 ökade arbetskraftskostnaden med 2,2 procent.
Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning,
är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa
sammantaget.
Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit klart lägre än innan
skuldkrisen eskalerade. I flera av dessa länder har ökningstakten varit negativ under flera år. Vi
kan samtidigt konstatera att ökningstakten i Estland och Lettland återigen är hög. I Estland ökade
arbetskraftskostnaderna med 7,9 procent 2013 och 5,8 procent 2014. Motsvarande siffra för Lettland
är 5,6 procent för båda dessa år.
4 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2004-2008 samt
2009-2013. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för
att Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) i skrivande stund inte presenterat statistik för 2014. Dessutom är de
uppgifter som finns för 2014 i många fall fortfarande preliminära.
16
ÅTERIGEN EN HÖGRE ÖKNINSTAKT I SVERIGE ÄN I EUROPA UNDER 2014
Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)*
Eurostat LCI
20042008
20092013
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Belgien
2,6
3,0
4,1
3,5
2,8
3,2
1,7
1,1
Danmark
3,3
2,2
2,7
2,5
2,8
1,3
1,8
1,8
Estland
14,2
4,0
0,4
-0,8
4,7
7,9
7,9
5,8
Finland
4,5
2,6
6,2
-1,2
2,5
4,7
1,0
1,4
Frankrike
3,2
2,3
0,4
3,9
3,8
2,6
0,9
1,2
Grekland**
0,2
-2,3
3,3
1,7
-5,1
-7,1
-4,0
1,7
Irland
4,2
1,5
7,5
-1,5
-1,9
3,9
-0,3
1,9
Italien
3,7
3,1
7,1
1,0
2,5
3,2
1,7
0,9
Lettland
19,8
2,6
0,9
-3,1
5,5
4,2
5,6
5,6
Litauen
14,8
1,1
-5,1
-1,9
2,8
4,4
5,7
4,4
Nederländerna**
3,4
2,0
5,7
-4,2
2,9
2,3
3,5
4,8
Norge
6,5
4,0
5,1
4,1
3,5
3,3
4,0
3,5
Polen
7,5
3,6
4,6
1,2
4,4
4,5
3,4
5,6
Portugal
2,8
0,0
4,5
1,8
-0,4
-4,9
-1,0
-1,3
Spanien
4,2
2,3
5,7
0,7
1,5
2,3
1,2
0,5
Storbritannien
4,1
1,9
2,3
2,9
1,3
1,4
1,3
2,3
Sverige
3,2
3,2
4,9
2,1
2,8
4,8
1,4
3,2
Tjeckien
6,1
3,7
5,7
2,2
5,0
2,6
2,9
3,0
Tyskland
1,7
2,3
1,7
0,2
3,8
2,4
3,3
2,2
Ungern
8,3
4,0
3,3
0,1
5,9
7,3
3,6
3,4
Österrike
3,1
2,5
5,2
-1,2
2,4
3,4
3,1
2,8
Västeuropa (KIX-viktat)
3,3
2,5
3,6
1,0
2,9
2,6
2,3
2,2
Euroområdet
(KIX-viktat)
2,8
2,5
3,7
0,3
3,1
2,9
2,5
2,2
Euroområdet
(enl. Eurostat)
2,8
2,4
3,1
0,9
3,1
2,5
2,3
1,8
EU-28 (enl. Eurostat)
3,2
2,4
3,2
1,2
3,1
2,6
2,2
2,1
Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI)
* Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt
vilka länder som ingår i respektive områden.
** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2014 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats.
Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD
Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund
finns uppgifter till och med 2013. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 2,6 procent per år
i genomsnitt under femårsperioden 2009-2013 enligt Conference Board. I USA var motsvarande
ökningstakt 2,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade inte alls under perioden.
Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa
sida finns i rapportens bilagor.
17
KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD
Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)
Conference
Board
20042008
20092013
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Australien
3,9
3,0
0,2
2,3
4,3
2,4
5,8
:
Brasilien
9,3
8,3
4,9
8,4
10,6
8,9
8,9
:
Canada
3,0
1,8
-1,8
5,5
1,5
1,8
2,4
:
Japan
0,9
0,0
-1,0
-0,9
2,1
-0,9
0,8
:
Mexiko
4,7
3,9
6,7
0,8
4,0
3,7
4,2
:
Schweiz
1,5
1,9
2,8
-2,6
0,6
7,1
2,0
:
Sverige
3,2
2,6
6,0
-0,8
1,3
4,7
2,0
:
Sydkorea
6,5
5,4
3,7
7,7
2,8
8,3
4,4
:
USA
2,8
2,1
4,3
1,6
2,2
0,4
2,0
:
Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS)
: Uppgift saknas.
OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella
jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad.
I OECD-området har löneökningstakten varit 2,1 procent per år under femårsperioden 2009-2013
enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 2,7 procent. Ökningstakten
i Sverige har alltså varit högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter i bl.a.
USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas
uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor.
HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD - OMRÅDET
Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)
Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)
18
VARIERANDE ÖKNINGSTAKTER ENLIGT OLIKA KÄLLOR
För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså utvecklingen bäst under
perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande.
Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att
jämföra ökningstakter inom EU.
LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod.
Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartals- och årsdata för ökningstakten
av både total arbetskraftskostnad och lön för EU-länderna. För svensk del baseras uppgifterna på
konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år.
Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) tillhandahåller uppgifter
både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Underlaget till Main
Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Main Economic Indicators harmoniserar inte helt mellan länder
eftersom definitionerna skiljer sig åt.
Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån
nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då
med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att
det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att
serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär
dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet.
ÖKNINGSTAKTEN VÄNTAS FÖRBLI HÖGRE I SVERIGE ÄN I
USA OCH EUROOMRÅDET
EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för
hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för
tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige.
HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2014 OCH 2015
Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2015 och 2016 (procent)
EU-kommissionen
(kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD
(kostnad per anställd
i privat sektor)
IMF
(lön per timme inom
tillverkningsindustrin)
201520162015 201620152016
Euroområdet
1,3
1,5
1,5
2,0
1,3
1,6
Sverige
2,7
2,8
2,6
2,7
:
:
USA
1,9
2,8
2,5
3,0
2,7
3,2
Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Spring 2015, OECD Economic Outlook June 2015, International Monetary Fund
– World Economic Outlook April 2015
: Uppgift saknas.
19
Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet
under 2015 och 2016. EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 2,7 procent för 2015.
Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 2,6 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela
ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är EU-kommissionens bedömning 1,3 procent
för 2015. Motsvarande uppgift från OECD är 1,5 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin
i euroområdet är 1,3 procent.
Prognoserna för USA är 1,9 procent enligt EU-kommunionen och 2,5 procent enligt OECD. Även
här avser siffrorna 2015. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i USA är 2,7 procent. I rapportens
bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder.
20
K RONANS UT VECK LING
MOT ANDR A VALUTOR
SVENSKA KRONANS UTVECKLING PÅVERKAR DET
RELATIVA KOSTNADSLÄGET I HÖG GRAD
Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen.
Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget – beaktat både
ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar.
KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR
Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar)
12,00 10,00 8,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4,00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Sveriges Riksbank
På grund av en mindre stark krona under 2014 förbättrades det relativa arbetskraftskostnadsläget
under året. Under 2014 kostade en euro 9,10 SEK i snitt, vilket kan jämföras med 8,65 SEK under
2013. Historiskt under 2000-talet fram till 2008 var den svenska kronan relativt stabil mot euron.
Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium var 9,31 SEK. I samband med
finanskrisen under 2009 försvagades kronan kraftigt för att sedan stärktes igen 2010 och åren
därefter.
21
Kostnadsläget för svensk industri var sammantaget mycket besvärligt under 2012 och 2013 på
grund av den starka kronan. Att kronan återigen försvagades under andra halvåret 2014 har gjort
det svenska arbetskraftskostnadsläget mer hanterbart för industrin.
Mot den amerikanska dollarn har den svenska kronan fluktuerat mer än mot euron. Under andra
halvan av 2014 stärktes dollarn kraftigt. Genomsnittskursen var 6,86 SEK per USD i snitt under
året att jämföra med kursen 6,52 under 2013. Dollarn har fortsatt att stärkas under även 2015. När
detta skrivs i slutet av maj 2015 är kursen drygt 8,30 SEK per USD.
Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000-talet.
Inte minst stärktes den kraftigt 2008 och 2009 i samband med finanskrisen, vilket både förklaras
av att yenen förstärktes mot många av världens valutor samt av att kronan försvagades i samband
med finanskrisen.
Under 2012 och 2013 var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades sammantaget 18 procent
mot kronan under dessa år. Nedgången var en konsekvens av att Japan använde alla tillgängliga
medel för att få igång inflationen. Under andra halvan av 2014 och hittills under 2015 har yenen
återigen stärkts. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi
beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar.
YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR
Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen)
0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 SEK / Japanska yen (JPY) 0,05 2004 2005 Källa: Sveriges Riksbank
22
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark har sin
valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i praktiken rör sig på samma
sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan är samtidigt relevant att titta närmare
på. Den har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under 2013 och
2014 var utvecklingen däremot den omvända, vilket innebar att den svenska kronan sammantaget
under dessa år stärktes med hela 6,5 procent mot den norska.
SVENSKA KRONAN HAR STÄRKTS MOT DEN NORSKA KRONAN UNDER 2013 OCH 2014
Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK)
1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 SEK / NOK 0,90 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Sveriges Riksbank
EN MINDRE STARK SVENSK KRONA ÄVEN MOT
KIX- OCH TCW-INDEXEN
Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit
tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär
att kronans värde mäts mot en korg av andra valutor.
Den svenska kronan har blivit mindre stark även mot KIX- och TCW-indexen. I relation till KIXindexet försvagades den med 3,7 procent under 2014. Motsvarande mot TCW-indexet var 4,9 procent. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet är lite bredare än TCW-indexet
eftersom även växande marknader ingår.
23
KIX- OCH TCW-INDEXEN VISAR ATT KRONAN BLIVIT MINDRE STARK UNDER 2014
Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november 1992
170 KIX-‐indexet TCW-‐indexet 150 130 110 90 2004 2005 Källa: Sveriges Riksbank
24
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 REL ATIV
KOSTNADSUT VECK LING
INOM INDUSTRIN
ETT NÅGOT FÖRBÄTTRAT RELATIVT KOSTNADSLÄGE 2014
JÄMFÖRT MED ÅREN INNAN
En mindre stark svensk krona under 2014 har gjort att det relativa arbetskraftskostnadsläget under
2014 förbättrats jämfört med åren innan. Det svenska kostnadsläget är ändå jämförelsevis högt.
Kronans utveckling – i kombination med den längre period med högre ökningstakt i Sverige
som beskrivits tidigare – har sammantaget bidragit till det. I detta kapitel beskrivs den relativa
kostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS).5
DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN LIGGER 7 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA
Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100)
Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014
* De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för
Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.
5 För 2014 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från Conference Board. För att väga samman enskilda länder
till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning
av viktning och kalkylmetod.
25
SVENSK KOSTNADSNIVÅ ÄR FORTFARANDE HÖG RELATIVT EUROPEISK
Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)
Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014
* De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
** Euroländerna exklusive Slovenien, Lettland, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för
Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.
Jämfört med tidigare års rapporter är den svenska nivån i diagrammen i detta kapitel nu något lägre
för hela perioden 2009 och framåt. Det beror på att Conference Board reviderat ner uppgifterna
för Sverige. Som vi tidigare nämnt anser vi att Conference Board bättre än Eurostat Labour Cost
Survey återspeglar kostnadsnivån i Sverige. Om analysen istället skulle göras med den sistnämnda
källan skulle Sverige hamna högre relativt sätt.
Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent högre än den
västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen (främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 och 2012 ökade den svenska arbetskraftskostnaden kraftigt relativt den
västeuropeiska. Under 2013 förblev den därefter på en besvärande hög nivå. Under 2014 minskade
den igen, men arbetskraftskostnadsnivån inom tillverkningsindustrin var ändå 7 procent högre i
Sverige än i Västeuropa under året.
Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer
som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt
som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under
2000-talet till och med 2010 var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter förändrade den stärkta svensk kronan bilden. Under 2012 och 2013 låg den svenska
kostnadsnivån hela 18 procent över euroområdet. På grund av en mindre stark krona minskade
skillnaden under 2014. Under 2014 låg den svenska kostnadsnivån 13 procent högre än i euroområdet.
26
Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget utvecklas relativt
Europa. Den mindre starka kronan mot euron under 2014 har gjort att arbetskraftskostnaden i
Tyskland nu ligger på motsvarande nivå som i Sverige. Tills 2009 var kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron bidrog därefter till att den svenska
arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerade den tyska. För 2014 är dock alltså kostnadsnivån i Sverige och Tyskland i det närmaste identisk.
DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT
Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)
Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014
I USA OCH JAPAN HAR ARBETSKRAF TSKOSTNADEN
MINSKAT RELATIVT SVERIGE
Under 2000-talet till och med 2014 har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA
minskat relativt Sverige. Den svenska kostnadsnivån för 2014 låg 36 procent över den amerikanska.
Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige.
Dock har den senaste tidens dollarförstärkning i skrivande stund resulterat i ett ökat amerikanskt
kostnadsläge. Detta kommer att synas i nästa års rapport om dollarn förblir stark.
Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har sjunkit kraftigt i relation till i Sverige
under 2013 och 2014. Detta till följd av yenens försvagning. I ett längre perspektiv under den senaste
tioårsperiod har arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri varierat kraftigt mot den
svenska. Orsaken är främst växelkursförändringar, men delvis även utvecklingen i lokal valuta.
Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt än Sverige.
Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ.
27
HÖGST KOSTNADSNIVÅ I NORGE
– MEN SKILLNADEN HAR MINSKAT NÅGOT
Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och
övriga Norden. Under merparten av perioden har skillnaden mellan Norge och de andra nordiska
länderna dessutom ökat. Dock inte under 2013 och 2014 då skillnaden istället minskade något till
följd av den norska kronans försvagning.
Den danska kostnadsnivån har legat något över den svenska, förutom under finanskrisen då den
låg klart över den svenska. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron följer utvecklingen
för landet utvecklingen den i euroområdet.
Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att
kronan försvagades under finanskrisen.
DEN SVAGARE NORSKA KRONAN HAR GJORT ATT SKILLNADEN MOT ÖVRIGA NORDEN MINSKAT NÅGOT
Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)
Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2014
28
Bilagor
BIL
AGOR
Förteckning över bilagor
Arbetskraftskostnad och lön per timme, nivåer
Bilaga 1: Conference Board (tidigare BLS) – Arbetskraftskostnad 2004 - 2013 samt kalkyl för 2014
Bilaga 2: Conference Board (tidigare BLS) – Lön 2004 - 2013 samt kalkyl för 2014
Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) – Arbetskraftskostnad 2012 samt kalkyl för 2014
Bilaga 4: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) – Lön 2012 samt kalkyl för 2014
Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta 2004-2014
Bilaga 5: Eurostat Labour Cost Index (LCI) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2004 - 2014
Bilaga 6: Conference Board (tidigare BLS) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2004 - 2013
Bilaga 7: OECD Main Economic Indicators (MEI) – Löneutveckling 2004 - 2014
Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad
Bilaga 8: EU-kommissionen, OECD och IMF – Prognoser för utveckling av lön/arbetskostnad 2015 - 2016
27
29
BILAGA 1
CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2004 - 2013 SAMT KALKYL FÖR 2014
Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK)
Arbetskraftskostnad
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Kalkyl för
2014
Argentina
33
41
49
54
66
78
92
104
128
130
:
Australien
196
213
215
225
231
250
285
301
323
307
313
Belgien
293
306
313
320
350
397
364
357
353
357
380
Brasilien*
28
37
44
48
55
62
72
75
73
70
67
Canada
174
196
211
211
209
223
247
235
248
237
234
Danmark
262
276
282
300
324
375
349
340
334
333
356
Estland
36
41
48
59
69
75
68
68
71
76
85
Filippinerna
8
9
10
11
11
13
13
13
14
14
:
Finland
238
251
259
264
285
333
290
286
285
290
310
Frankrike
236
244
249
256
272
302
281
277
276
279
297
Grekland
116
114
122
133
150
172
161
147
131
124
132
Irland
207
222
233
248
273
319
293
277
276
273
293
Israel
94
99
102
106
121
134
138
137
136
145
:
Italien
198
207
210
214
228
262
243
237
235
240
255
Japan
185
188
177
160
180
229
228
231
240
190
189
Mexiko
39
42
43
42
42
43
44
42
43
44
47
Nederländerna
242
248
253
258
280
314
284
272
268
275
303
Norge
288
314
328
352
375
406
414
418
427
429
436
Nya Zeeland
108
121
116
127
123
131
147
151
169
168
184
Polen
36
43
47
53
64
61
61
59
59
60
67
Portugal
67
71
73
75
82
94
86
86
84
84
87
Schweiz*
289
299
301
294
321
383
368
392
415
412
443
Singapore
97
99
101
106
123
134
140
150
164
156
:
Slovakien
38
43
48
58
70
85
77
76
77
80
88
Spanien
145
155
160
167
180
211
191
184
182
183
193
Storbritannien
209
222
230
238
222
223
209
198
209
202
229
Sverige
255
264
269
287
290
309
307
312
326
333
343
Sydkorea
93
111
128
131
110
114
129
124
138
143
163
Taiwan
53
59
59
55
57
59
60
60
64
61
:
Tjeckien
48
54
60
66
80
87
82
82
80
79
81
Tyskland
276
285
290
295
309
348
318
309
311
319
343
Ungern
45
50
50
58
64
66
60
59
60
61
64
USA
215
225
225
216
214
260
250
230
241
237
253
Österrike
228
241
248
257
279
324
289
282
284
289
313
Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)
* Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella
statistikinstitut istället använts i kalkylen.
: Uppgift saknas.
Uppgifter från Conference Board för 2013 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i
andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2014.
Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK.
28
30
BILAGA 2
CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – LÖN 2004 - 2013 SAMT KALKYL FÖR 2014
Lön per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Kalkyl för
2014
Argentina
27
34
40
45
54
64
76
86
106
107
:
Australien
154
168
170
178
183
199
228
242
259
246
251
Belgien
204
211
215
219
238
269
247
242
240
242
258
Brasilien*
19
25
30
33
37
42
49
51
50
47
46
Canada
142
160
170
171
169
179
198
188
198
189
187
Danmark
236
247
253
269
291
336
312
304
298
296
317
Estland
26
31
36
44
51
55
50
50
53
56
63
Lön
Filippinerna
7
8
9
10
10
12
12
12
13
13
:
Finland
187
197
202
206
222
261
232
228
227
231
246
Frankrike
162
168
173
179
191
212
196
194
192
194
208
Grekland
91
89
95
103
116
133
124
113
101
95
102
Irland
179
190
198
210
230
268
245
232
230
228
245
Israel
80
84
86
89
104
114
116
114
114
121
:
Italien
137
143
147
151
162
186
174
170
169
171
181
Japan
153
155
145
131
147
188
187
189
196
155
155
Mexiko
26
29
30
29
29
30
31
29
30
31
33
Nederländerna
187
194
199
204
221
247
223
213
208
214
233
Norge
237
258
270
289
308
334
342
346
354
356
362
Nya Zeeland
105
117
112
123
119
126
141
145
162
162
177
Polen
30
35
39
44
54
51
51
49
49
50
55
Portugal
54
57
59
60
66
75
69
69
67
67
70
Schweiz*
244
253
255
248
272
324
311
332
339
336
361
Singapore
82
85
87
90
104
112
117
125
136
130
:
Slovakien
28
32
35
42
51
61
56
56
56
58
64
Spanien
108
115
119
123
134
155
142
137
135
136
144
Storbritannien
179
190
196
203
189
190
179
169
179
173
196
Sverige
170
176
182
191
197
208
210
215
226
232
239
Sydkorea
75
91
105
107
89
92
103
99
108
112
127
Taiwan
47
51
51
47
48
50
51
52
54
52
:
Tjeckien
35
40
44
49
59
63
60
61
59
58
60
Tyskland
212
220
223
230
243
272
246
241
244
250
269
Ungern
32
36
37
43
47
49
46
45
46
47
49
USA
167
175
174
164
164
198
189
174
184
180
192
Österrike
171
180
185
191
207
241
214
209
210
214
232
Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)
* Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella
statistikinstitut istället använts i kalkylen.
: Uppgift saknas.
Uppgifter från Conference Board för 2013 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i
andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2014.
Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK.
29
31
BILAGA 3
EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) – ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2012 SAMT KALKYL FÖR 2014
Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK)
Rådata
Kalkyl för
Arbetskraftskostnad
2012
2014
Belgien
357
393
Bulgarien
21
29
Danmark
335
383
Estland
70
86
Finland
290
326
Frankrike
320
335
Grekland
152
137
Irland
276
285
Italien
232
253
Lettland
50
56
Litauen
53
56
Luxemburg
273
286
Nederländerna
294
328
Norge
360
472
Polen
66
68
Portugal
96
97
Rumänien
32
38
Slovakien
70
90
Slovenien
120
139
Spanien
197
207
Storbritannien
210
203
Sverige
333
377
Tjeckien
85
85
Turkiet
58
51
Tyskland
321
347
Ungern
72
69
Österrike
289
322
Källa: Eurostat – Labour Cost Survey (LCS)
LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD
Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2014.
Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK.
30
32
BILAGA 4
EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) – LÖN 2012 SAMT KALKYL FÖR 2014
Lön per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2014 (SEK)
Rådata
Kalkyl för
LÖN
2012
2014
Belgien
251
270
Bulgarien
20
24
Danmark
308
334
Estland
52
63
Finland
239
256
Frankrike
207
226
Grekland
102
103
Irland
221
236
Italien
169
181
Lettland
38
44
Litauen
35
41
Luxemburg
225
245
Nederländerna
221
246
Norge
384
387
Polen
49
55
Portugal
76
77
Rumänien
25
29
Slovakien
57
66
Slovenien
107
117
Spanien
143
153
Storbritannien
156
170
Sverige
244
256
Tjeckien
61
62
Turkiet
39
42
Tyskland
245
269
Ungern
50
54
Österrike
213
236
Källa: Eurostat – Labour Cost Survey (LCS)
LCS-uppgifter för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD
Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2014.
Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK.
31
33
BILAGA 5 (sid 1 av 2)
EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2004 - 2014
Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Belgien
2,6
2,1
2,6
2,3
3,4
4,1
3,5
2,8
3,2
1,7
1,1
Bulgarien
4,3
6,2
3,9
17,5
21,6
9,9
7,7
3,7
4,8
5,1
6,4
Cypern
4,0
3,6
4,1
1,0
6,3
-0,5
2,2
1,5
-0,9
-3,1
0,7
Danmark
3,3
1,9
3,2
3,9
4,1
2,7
2,5
2,8
1,3
1,8
1,8
Estland
7,0
12,9
17,1
21,5
13,3
0,4
-0,8
4,7
7,9
7,9
5,8
Finland
4,4
4,2
3,4
8,0
2,5
6,2
-1,2
2,5
4,7
1,0
1,4
Frankrike
4,2
3,1
2,9
2,9
2,9
0,4
3,9
3,8
2,6
0,9
1,2
Grekland
5,4
-12,6
1,7
4,1
3,4
3,3
1,7
-5,1
-7,1
-4,0
1,7
Irland
4,9
4,1
1,1
4,8
6,2
7,5
-1,5
-1,9
3,9
-0,3
1,9
Italien
5,0
3,1
2,1
3,4
5,2
7,1
1,0
2,5
3,2
1,7
0,9
Lettland
11,0
12,8
24,3
30,4
21,4
0,9
-3,1
5,5
4,2
5,6
5,6
Litauen
3,4
8,9
20,2
23,2
19,8
-5,1
-1,9
2,8
4,4
5,7
4,4
Luxemburg
3,2
3,2
3,9
3,4
2,8
3,4
-0,4
1,8
2,0
2,3
1,6
Malta
2,6
3,1
-2,1
1,0
7,7
0,0
3,0
5,1
4,2
2,0
-2,4
Nederländerna*
3,3
2,1
2,3
3,3
5,8
5,7
-4,2
2,9
2,3
3,5
4,8
Norge
7,1
5,1
6,2
7,7
6,3
5,1
4,1
3,5
3,3
4,0
3,5
Polen
4,0
5,7
6,4
10,8
10,5
4,6
1,2
4,4
4,5
3,4
5,6
Portugal
2,8
2,5
0,1
6,2
2,6
4,5
1,8
-0,4
-4,9
-1,0
-1,3
Rumänien
16,9
15,6
19,0
19,3
20,5
14,1
6,7
7,1
7,3
5,9
7,1
Slovakien
4,3
10,3
6,4
7,7
6,0
4,9
0,5
5,0
4,5
5,6
4,7
Slovenien
9,2
8,0
3,6
5,1
10,6
5,7
3,1
1,9
2,9
0,6
3,7
Spanien
3,4
4,4
4,1
4,3
4,8
5,7
0,7
1,5
2,3
1,2
0,5
Storbritannien
5,6
3,5
4,3
3,1
4,2
2,3
2,9
1,3
1,4
1,3
2,3
Sverige
2,8
3,2
0,7
5,1
4,2
4,9
2,1
2,8
4,8
1,4
3,2
Tjeckien
6,6
2,6
6,1
8,0
7,3
5,7
2,2
5,0
2,6
2,9
3,0
Tyskland
0,9
0,9
3,6
0,6
2,5
1,7
0,2
3,8
2,4
3,3
2,2
Ungern
10,1
6,7
7,7
9,9
6,8
3,3
0,1
5,9
7,3
3,6
3,4
Österrike
1,2
3,1
2,0
3,5
5,6
5,2
-1,2
2,4
3,4
3,1
2,8
Västeuropa
(KIX-viktat)
3,4
2,6
3,4
3,3
3,9
3,6
1,0
2,9
2,6
2,3
2,2
Euroområdet
(KIX-viktat)
2,7
2,1
3,0
2,7
3,5
3,7
0,3
3,1
2,9
2,5
2,2
Euroområdet
(enl. Eurostat)
2,6
2,1
3,1
2,6
3,6
3,1
0,9
3,1
2,5
2,3
1,8
EU-28 (enl.
Eurostat)
3,2
2,5
3,3
3,1
4,1
3,2
1,2
3,1
2,6
2,2
2,1
Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI)
* För 2014 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2014 jämfört med motsvarande kvartal 2013 använts för dessa länder eftersom
årsdata ännu inte publicerats.
32
34
BILAGA 5 (sid 2 av 2)
EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT
Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)
2004-2008
(femårsperiod)
2009-2013
(femårsperiod)
2004-2013
(tioårsperiod)
Belgien
2,6
3,0
2,8
Bulgarien
10,4
6,2
8,3
Cypern
3,8
-0,2
1,8
Danmark
3,3
2,2
2,7
Estland
14,2
4,0
9,0
Finland
4,5
2,6
3,5
Frankrike
3,2
2,3
2,8
Grekland
0,2
-2,3
-1,1
Irland
4,2
1,5
2,8
Italien
3,7
3,1
3,4
Lettland
19,8
2,6
10,8
Litauen
14,8
1,1
7,7
Luxemburg
3,3
1,8
2,5
Malta
2,4
2,9
2,6
Nederländerna
3,4
2,0
2,7
Norge
6,5
4,0
5,2
Polen
7,5
3,6
5,5
Portugal
2,8
0,0
1,4
Rumänien
18,2
8,2
13,1
Slovakien
6,9
4,1
5,5
Slovenien
7,3
2,8
5,0
Spanien
4,2
2,3
3,2
Storbritannien
4,1
1,9
3,0
Sverige
3,2
3,2
3,2
Tjeckien
6,1
3,7
4,9
Tyskland
1,7
2,3
2,0
Ungern
8,3
4,0
6,1
Österrike
3,1
2,5
2,8
Västeuropa
(KIX-viktat)
3,3
2,5
2,9
Euroområdet
(KIX-viktat)
2,8
2,5
2,6
Euroområdet
(enl. Eurostat)
2,8
2,4
2,6
EU-28 (enl.
Eurostat)
3,2
2,4
2,8
Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI)
33
35
BILAGA 6 (sid 1 av 2)
CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2004 - 2013
Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Argentina
24,5
21,3
26,6
22,9
26,8
20,3
31,1
32,1
30,8
26,7
:
Australien
4,6
3,1
3,4
2,7
5,8
0,2
2,3
4,3
2,4
5,8
:
Belgien
3,8
2,6
2,7
2,4
5,7
2,5
2,0
3,6
2,5
1,8
:
Brasilien
12,6
9,3
6,7
6,2
11,9
4,9
8,4
10,6
8,9
8,9
:
Canada
4,3
3,3
1,9
3,6
1,8
-1,8
5,5
1,5
1,8
2,4
:
Danmark
2,5
4,0
2,3
6,4
4,6
4,4
3,3
3,2
1,4
0,4
:
Estland
7,6
13,6
18,1
21,6
13,2
-1,9
0,6
-93,3
8,8
7,6
:
Filippinerna
9,8
7,5
4,8
6,8
5,8
4,1
4,3
2,9
1,9
2,7
:
Finland
5,1
3,5
3,7
1,8
4,4
5,7
-3,3
4,3
2,9
2,7
:
Frankrike
2,8
1,6
2,7
2,8
2,5
0,6
3,1
4,4
2,9
2,0
:
Grekland
5,4
-4,1
7,9
9,0
9,0
3,8
3,4
-3,4
-7,2
-5,4
:
Irland
4,6
5,1
5,1
6,5
6,5
5,7
1,7
0,1
3,1
-0,3
:
Island
1,0
3,7
3,7
4,6
3,0
3,7
4,1
5,3
2,7
3,4
:
Italien
5,4
2,1
2,0
2,2
2,8
3,7
3,2
2,9
2,9
2,9
:
Japan
0,7
1,7
0,5
-0,1
1,7
-1,0
-0,9
2,1
-0,9
0,8
:
Mexiko
3,6
3,1
4,8
5,2
7,0
6,7
0,8
4,0
3,7
4,2
:
Nederländerna
1,3
0,8
2,3
2,1
4,7
1,5
0,3
1,3
1,9
3,5
:
Norge
5,2
2,1
5,5
6,9
5,9
3,8
3,6
3,9
1,5
5,6
:
Nya Zeeland
2,6
3,7
5,2
5,4
4,7
2,6
2,9
4,3
4,1
2,6
:
Polen
2,1
3,3
5,8
10,1
9,4
4,9
2,9
5,2
5,2
3,5
:
Portugal
2,8
2,8
3,8
3,2
4,4
4,2
2,0
5,2
1,2
0,7
:
Schweiz
-1,0
2,0
2,6
1,9
2,0
2,8
-2,6
0,6
7,1
2,0
:
Singapore
0,5
-1,2
-0,8
8,2
12,8
-4,4
3,8
9,8
3,9
-0,7
:
Spanien
3,6
4,5
4,1
4,2
4,2
6,1
0,5
1,5
2,5
1,2
:
Storbritannien
1,0
5,0
3,7
3,9
4,8
1,8
-0,1
1,6
2,5
1,5
:
Sverige
1,9
3,6
1,9
6,8
1,6
6,0
-0,8
1,3
4,7
2,0
:
Sydkorea
7,2
4,9
9,2
8,9
2,5
3,7
7,7
2,8
8,3
4,4
:
Taiwan
1,4
4,9
2,7
2,6
1,9
-6,2
2,4
4,1
1,7
0,4
:
Tjeckien
6,0
3,6
5,4
8,1
4,8
4,3
0,2
3,1
3,3
2,4
:
Tyskland
0,8
1,2
2,1
1,9
1,0
2,1
1,4
2,5
4,3
3,3
:
Ungern
7,5
7,1
7,7
10,3
5,7
3,7
0,1
5,4
7,6
6,7
:
USA
2,6
2,8
1,1
5,3
2,2
4,3
1,6
2,2
0,4
2,0
:
Österrike
0,0
3,7
3,0
3,9
4,6
5,3
-1,2
3,1
4,4
2,5
:
Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)
: Uppgift saknas.
34
36
BILAGA 6 (sid 2 av 2)
CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT
Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)
2004-2008
(femårsperiod)
2009-2013
(femårsperiod)
2004-2013
(tioårsperiod)
Argentina
24,4
28,1
26,3
Australien
3,9
3,0
3,5
Belgien
3,4
2,5
2,9
Brasilien
9,3
8,3
8,8
Canada
3,0
1,8
2,4
Danmark
3,9
2,5
3,2
Estland
14,7
-40,0
-17,0
Filippinerna
6,9
3,2
5,0
Finland
3,7
2,4
3,1
Frankrike
2,5
2,6
2,5
Grekland
5,3
-1,9
1,7
Irland
5,6
2,1
3,8
Island
3,2
3,8
3,5
Italien
2,9
3,1
3,0
Japan
0,9
0,0
0,5
Mexiko
4,7
3,9
4,3
Nederländerna
2,2
1,7
2,0
Norge
5,1
3,7
4,4
Nya Zeeland
4,3
3,3
3,8
Polen
6,1
4,3
5,2
Portugal
3,4
2,6
3,0
Schweiz
1,5
1,9
1,7
Singapore
3,7
2,3
3,0
Spanien
4,1
2,3
3,2
Storbritannien
3,7
1,5
2,6
Sverige
3,2
2,6
2,9
Sydkorea
6,5
5,4
5,9
Taiwan
2,7
0,4
1,5
Tjeckien
5,6
2,7
4,1
Tyskland
1,4
2,7
2,1
Ungern
7,6
4,7
6,1
USA
2,8
2,1
2,4
Österrike
3,0
2,8
2,9
Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)
: Uppgift saknas.
35
37
BILAGA 7 (sid 1 av 2)
OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD 2004 - 2014
Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Australien*
4,2
3,2
4,0
2,9
5,7
0,9
3,2
3,9
1,7
5,6
4,1
Belgien
2,6
2,4
2,6
2,0
3,3
3,6
3,5
2,8
3,1
1,9
1,1
Canada
3,3
2,6
-0,3
5,4
1,6
-5,0
4,8
3,2
2,8
0,0
0,8
Danmark
3,2
3,7
3,2
4,0
4,2
2,8
2,6
2,3
1,8
1,6
1,3
Estland
6,7
13,2
18,0
21,8
11,8
-1,4
0,7
5,0
8,6
7,8
6,4
Finland
4,2
3,9
2,6
3,5
4,7
3,4
1,6
2,1
2,9
2,6
1,5
Frankrike
2,6
2,9
2,8
2,8
3,2
2,1
1,8
2,4
2,5
2,0
1,6
Irland
4,7
4,4
3,1
4,9
5,0
4,5
0,5
-1,0
2,0
-0,1
2,6
Israel
1,6
2,8
2,5
4,0
4,4
2,6
3,7
4,1
3,5
3,2
1,7
Italien
3,0
2,6
3,4
2,8
3,4
3,2
2,8
2,4
2,4
2,1
2,4
Japan
1,7
0,6
1,1
-0,3
0,3
-7,1
4,1
1,6
-0,5
-0,3
1,6
Luxemburg
1,8
1,6
3,1
2,6
1,5
-3,9
2,9
3,1
-5,6
1,0
0,8
Mexiko
5,0
3,8
5,1
5,1
6,0
4,5
3,4
3,6
4,2
4,0
4,5
Nederländerna
1,6
0,9
1,8
1,6
3,8
2,8
1,3
1,3
1,9
1,6
1,6
Norge
4,1
3,8
4,2
6,3
5,6
4,3
3,6
4,5
4,4
3,7
2,7
Nya Zeeland
2,8
3,6
4,5
4,3
4,6
2,9
3,4
3,8
3,5
2,6
2,9
Polen
4,6
2,8
5,9
9,5
9,7
2,6
5,2
5,4
4,5
3,2
4,5
Portugal
-0,3
-0,7
1,0
2,2
2,3
-5,3
0,0
-0,1
-3,1
-1,9
1,4
Slovakien
10,0
7,7
6,7
6,4
7,7
2,6
5,2
3,7
4,1
4,0
5,7
Slovenien
6,9
6,9
5,5
6,6
8,0
4,2
6,4
3,9
2,3
2,7
3,1
Spanien
3,4
4,2
4,1
4,4
4,8
4,9
1,4
2,7
1,9
1,4
0,7
Storbritannien
4,8
3,6
3,9
3,9
3,0
1,3
4,0
1,5
1,8
2,3
2,1
Sverige
2,7
2,9
3,0
3,7
3,9
1,9
3,2
2,8
3,6
2,1
2,3
Sydkorea
10,0
7,9
5,5
6,9
-1,3
2,1
9,2
1,7
6,2
4,9
4,1
Tjeckien
7,8
5,5
7,3
7,6
7,6
1,0
3,2
3,6
3,0
0,8
3,4
Turkiet
10,1
12,8
10,8
9,6
11,5
9,8
11,9
9,7
11,5
12,4
14,2
Tyskland
2,0
1,0
0,9
1,3
2,8
1,8
2,1
2,5
2,9
2,5
2,8
Ungern
10,0
7,0
8,5
9,2
5,9
4,0
5,0
6,3
8,2
4,8
4,6
USA
2,6
2,5
1,5
2,8
2,8
2,7
2,0
1,7
0,8
1,2
1,4
Österrike
2,4
2,9
3,1
2,9
3,1
-0,6
2,8
3,6
3,2
2,8
2,8
OECD - Europa
3,4
2,9
3,0
3,4
4,1
2,4
2,9
2,8
2,8
2,5
2,7
OECD - Totalt
3,1
2,7
2,4
3,0
2,8
1,1
3,1
2,3
2,0
1,8
2,2
Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)
* För 2014 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2014 jämfört med motsvarande kvartal 2013 använts för dessa länder eftersom
årsdata ännu inte publicerats.
Säsongsrensad data har använts.
Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att
Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan.
36
38
BILAGA 7 (sid 2 av 2)
OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT
Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)
2004-2008
(femårsperiod)
2009-2013
(femårsperiod)
2004-2013
(tioårsperiod)
Australien
4,0
3,1
3,5
Belgien
2,6
3,0
2,8
Canada
2,5
1,1
1,8
Danmark
3,6
2,2
2,9
Estland
14,2
4,1
9,0
Finland
3,8
2,5
3,1
Frankrike
2,9
2,2
2,5
Irland
4,4
1,2
2,8
Israel
3,1
3,4
3,2
Italien
3,0
2,6
2,8
Japan
0,7
-0,5
0,1
Luxemburg
2,1
-0,6
0,8
Mexiko
5,0
4,0
4,5
Nederländerna
1,9
1,8
1,9
Norge
4,8
4,1
4,4
Nya Zeeland
4,0
3,2
3,6
Polen
6,5
4,2
5,3
Portugal
0,9
-2,1
-0,6
Slovakien
7,7
3,9
5,8
Slovenien
6,8
3,9
5,3
Spanien
4,2
2,5
3,3
Storbritannien
3,9
2,2
3,0
Sverige
3,3
2,7
3,0
Sydkorea
5,7
4,8
5,3
Tjeckien
7,1
2,3
4,7
Turkiet
11,0
11,1
11,0
Tyskland
1,6
2,4
2,0
Ungern
8,1
5,7
6,9
USA
2,4
1,7
2,1
Österrike
2,9
2,3
2,6
OECD - Europa
3,3
2,7
3,0
OECD - Totalt
2,8
2,1
2,4
Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)
Säsongsrensad data har använts.
Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att
Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan.
37
39
BILAGA 8
EU-KOMMISSIONEN, OECD OCH IMF – PROGNOSER FÖR UTVECKLING AV LÖN/ARBETSKOSTNAD 2015 - 2016
Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2015 och 2016 (procent)
EU-kommissionen
(kostnad per anställd
i hela ekonomin)
2015
Australien
OECD
(kostnad per anställd
i privat sektor)
IMF
(lön per timme inom
tillverkningsindustrin)
2016
2015
2016
2015
2016
:
:
1,6
2,5
:
:
Belgien
0,4
0,1
0,5
1,0
:
:
Bulgarien
2,0
2,4
:
:
:
:
:
:
2,7
2,9
4,8
4,7
Danmark
2,1
2,3
1,9
2,1
:
:
Estland
4,9
5,1
:
:
:
:
Finland
1,4
1,5
1,3
1,0
:
:
Frankrike
0,4
0,7
1,6
2,1
1,0
1,0
Grekland
0,0
1,7
-1,8
-0,7
:
:
Irland
1,7
1,9
3,2
3,5
:
:
Italien
0,5
0,6
0,7
1,0
1,4
1,9
Japan
0,7
0,9
1,5
2,8
2,8
2,9
Lettland
4,6
5,0
:
:
:
:
Litauen
5,0
5,5
:
:
:
:
Luxemburg
1,6
2,3
1,8
2,1
:
:
:
:
2,6
2,7
:
:
Canada
Mexiko
Nederländerna
0,8
2,1
0,4
2,5
:
:
Norge
:
:
2,9
2,7
:
:
Polen
3,7
3,9
3,4
4,5
:
:
Portugal
0,7
0,8
0,0
0,7
:
:
Rumänien
3,4
4,1
:
:
:
:
Schweiz
:
:
0,3
1,3
:
:
Slovakien
2,3
3,0
2,3
3,5
:
:
Slovenien
1,5
2,1
0,1
0,9
:
:
Spanien
0,7
0,8
-0,1
0,6
0,4
0,6
Storbritannien
2,0
2,4
2,7
3,3
0,4
1,7
Sverige
2,7
2,8
2,6
2,7
:
:
Sydkorea
:
:
1,4
2,5
:
:
Tjeckien
3,0
3,0
2,5
3,9
:
:
Tyskland
2,9
2,9
3,2
3,3
2,7
2,8
Ungern
3,9
3,0
3,4
3,9
:
:
USA
1,9
2,8
2,5
3,0
2,7
3,2
Österrike
2,1
2,0
0,9
1,1
:
:
Euroområdet
1,3
1,5
1,5
2,0
1,3
1,6
EU
1,6
1,9
:
:
:
:
:
:
2,1
2,7
:
:
OECD
Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Spring 2015, OECD Economic Outlook June 2015, International Monetary Fund – World
Economic Outlook April 2015
: Uppgift saknas.
38
40
2015 FORM: INEKO, TRYCK: EO GRAFISK A
I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR K
REATIVITETEN SVERIGES STYRKA
Teknikföretagen är arbetsgivarorganisationen för de kreativa företag som står för en tredjedel
av Sveriges export. Över hela landet bistår vi t eknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor,
så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsk lass.