1. No category

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
Handling nr xx
Sida 1 / 7
VERKSAMHETSPLAN 2016
1. Försökskultur skapar Framtidens universitet
1
Universitetssamfundet flödar över av studerandes och reformsinnad undervisande personals
2
idéer och projekt för utveckling. FSF har genom sina projekt bidragit till att utveckla det
3
finländska universitetet till världens bästa plats för studerandena att studera och för personalen
4
att arbeta, till exempel genom projekten Studieförmåga, Framtidens universitet och Magister
5
2.0. Enbart genom att kontinuerligt utvecklas och förbättras kan universiteten vara samhälleliga
6
föregångare och motorer. Vi behöver mer modig försökskultur vid universiteten. Det är viktigt
7
att bra idéer och tillvägagångssätt vid universiteten sprids inom och mellan dem.
8
9
FSF stärker och utvecklar varumärket Framtidens universitet. Det är en utmärkelse som varje
10
universitet, fakultet, avdelning och medlem av den akademiska gemenskapen vill förtjäna.
11
Framtidens universitet utvecklas till ett flexibelt underlag för att utveckla utbildningen.
12
13
Projektet har som målsättning att driva på utvecklingen på gräsrotsnivå vid universiteten samt
14
att sprida och omsätta i praktiken de bra tankar och nya idéer som uppstått i FSF och
15
universitetsgemenskapen. FSF väljer varje år ett övergripande tema för Framtidens universitet.
16
Universiteten utvecklar sin verksamhet med utgång i temat. Till stöd för arbetet lyfter FSF fram
17
sådana föregångare inom temaområdet som genom sitt exempel visar hur andra kan utveckla
18
sin verksamhet. FSF utlyser temat årligen i november under dagarna för studieärenden. Temat
19
för år 2016 är digitalisering av lärande.
20
21
22
2. Framtiden för kommersialiseringen av utbildningen
23
24
Målet med projektet är att öka studentrörelsens kunskap om det befintliga läget och den
25
närmaste tidens scenarion för kommersialiseringen av den högre utbildningen. Att FSF tar
26
helhetsbilden i besittning leder till ett mer effektivt och långsiktigt intressebevakningsarbete och
27
hjälper
28
kommersialiseringsutvecklingen.
29
förbundet
att
bilda
sig
en
mer
målorienterad
position
i
fråga
om
30
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Handling nr xx
Sida 2 / 7
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
Avgiftsfri utbildning är en av FSF:s traditionella målsättningar inom intressebevakningen, men
31
den
32
högskolesystemet.
33
kommersialiseringsutvecklingen. De är kopplade till exempel till kvalitetssystemen inom
34
utbildning, kontakter till arbetslivet, samhällelig genomslagskraft, universitetens autonomi och
35
diskussionerna om att bredda finansieringsbasen. Effekterna av kommersialiseringen är inte
36
entydigt negativa eller positiva.
37
En av de dominerande utbildningspolitiska riktlinjerna i Juha Sipiläs regeringsprogram är en
38
mer målmedveten kommersialisering av utbildning och forskning. FSF har dock inte någon
39
helhetsuppfattning om eller analys av de mer vittgående effekterna av kommersialisering för
40
studier eller kvaliteten på utbildning och forskning.
är
ingalunda
den
Det
enda
finns
utvecklingstrenden
mångahanda
inom
kommersialiseringen
dimensioner
inom
den
av
här
41
42
År 2016 producerar FSF ett informationspaket för studentrörelsen för att utvärdera
43
kommersialiseringen av utbildningen. Förbundet utarbetar en strategi för att inverka på
44
kommersialiseringen och ökar sin expertis inom området. Arbetet utförs tillsammans med
45
studentkårerna
46
Informationspaketet är ett verktyg för att förstå och få grepp om utvecklingen inom
47
kommersialisering. Det tar i beaktande de många olika effekter kommersialiseringen har på
48
utbildningens och forskningens kvalitet.
genom
diskussioner,
workshoppar
och
kunskapsinsamling.
49
50
3. Vem leder den här sk**en – och vem borde göra det?
51
52
Det är fem år sedan den nya universitetslagen. Den nya lagen medförde för de finländska
53
universiteten en slutlig övergång från det humboldtska bildningsuniversitetet till en modern
54
modell där målen är mångfasetterade, finansieringsbasen bredare, styrsystemen mer
55
dynamiska och kopplingen till det omgivande samhället starkare. Förändringen kräver att
56
ledningen tänker mer strategiskt och reagerar snabbare samt en spänstigare administration,
57
men den kräver också att den akademiska gemenskapen görs delaktig i all verksamhet i likhet
58
med andra sakkunnigorganisationer.
59
60
Vi lever i en brytningstid för det akademiska ledarskapet och hela högskolesystemet. Det
61
traditionella idealet för universitetsdemokrati förverkligas inte – om det någonsin gjort det. De
62
ledda leder sin ledare, men vågar de genuint ta makten? Makten tar formen av en
63
linjeorganisation, men trots det förbättras inte kvaliteten på ledarskapskompetens eller
64
ledarskapet. Makten inom universiteten centraliseras och fördunklas.
65
66
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Handling nr xx
Sida 3 / 7
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
Studentrörelsen behöver förstå omvärlden i förändring för att kunna reagera på den. För att
67
stöda vårt proaktiva påverkansarbete behöver vi också en vision om en bättre akademisk
68
ledarskapskultur. Målet med projektet är att utgående från en ingående diskussion grundad på
69
bakgrundsinformation utforma riktlinjer för bättre ledarskap vid universiteten.
70
71
Projektet utgör ett startskott för hela studentrörelsens gemensamma arbete för bättre
72
akademiskt ledarskap och för att studerande genuint ska vara delaktiga. Resultaten av den
73
modell vi utvecklar och vårt gemensamma påverkansarbete är en ledarskapskultur vid
74
universiteten i vilken hela det akademiska samfundet deltar i beslutsfattandet, där
75
beslutsfattandet håller hög kvalitet och där det förmår göra strategiska val i en omvärld i
76
förändring.
77
78
4. Studerandens plånbok
79
80
Avsikten med projektet är att skapa oss en helhetsbild av studerandes ekonomiska situation,
81
utvärdera vilka konsekvenser regeringens politiska åtgärder har med avseende på olika
82
studentgruppers inkomster och utgifter. Utgående från utredningen fattar vi beslut om
83
prioriteringarna
84
regeringsperioden. Ett viktigt prioriteringskriterium är att förbättra situationen för de
85
studerande som har det svårast ekonomiskt. Målet är att inom vårt arbete gällande utkomst
86
övergå från ett systemperspektiv till att beakta studerandes inkomster och utgifter som helhet.
för
vårt
påverkansarbete
gällande
utkomst
under
den
pågående
87
88
FSF sammanställer den nyaste informationen om strukturen på studerandes inkomster och
89
utgifter för att skapa en heltäckande bild av hur studerande klarar sig ekonomiskt och vilka
90
behov de i dagens läge har. Samtidigt fäster vi uppmärksamhet vid vad som orsakar att
91
studerande inte längre är berättigade till studiestöd och det ekonomiska läget för studerande
92
som inte lyfter studiestöd. Förbundet samlar in informationen i samarbete med bland annat
93
Otus och studentkårerna.
94
95
FSF utvärderar vilka effekter regeringsprogrammets nedskärningar och reformförslag som
96
exempelvis basinkomst skulle ha för olika grupper av studerande. Utkomsten för studerande
97
med barn påverkas till exempel utöver nedskärningar i studiestödet även av att avgifterna vid
98
hälsovårdscentralen och för dagvården höjs. I slutändan skissar vi olika studentkategorier och
99
strukturen på deras inkomster och utgifter samt analyserar vilken inverkan olika politiska
100
101
åtgärder har på utkomsten inom olika grupper.
102
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Handling nr xx
Sida 4 / 7
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
FSF utformar en uppdaterad syn på studerandes utkomstbehov och gör upp en plan för hur de
103
olika delområden som påverkar studerandes utkomst borde utvecklas med avseende på olika
104
grupper av studerande. Förbundets uppdaterade ståndpunkt tar i beaktande bostadssituationen
105
för studerande, arbete, arbetslöshet, företagande och andra livssituationer som kräver
106
flexibilitet i utkomsten samt studielånets användbarhet. Vår ståndpunkt beaktar även hur social
107
trygghet utvecklas på EU-nivå och de effekter vi småningom kan se av studiestödets
108
tvåstegsindelning på studerandes utkomst.
109
110
5. Nytt policydokument för FSF
111
112
FSF utarbetar en vision för förbundet för studerandes ställning, högre utbildning, Finland och
113
världen för att ersätta FSF:s gällande policydokument. Det resulterande dokumentet är FSF:s
114
viktigaste styrdokument.
115
116
FSF:s befintliga policydokument är från år 2009 och har efter det delvis uppdaterats vid olika
117
förbundsmöten. Det föregående policydokumentet godkändes vid förbundsmötet år 2005. Före
118
det definierades de politiska målsättningarna årligen i verksamhetsplanen.
119
120
FSF:s kansli leder reformprojektet fortlöpande under årets gång. Förslaget till policydokument
121
förbereds i samarbete med studentkårerna under flertalet sammankomster och seminarier samt
122
via en virtuell plattform. Efter det behandlas styrelsens förslag för policydokument under
123
remissrundan och den slutliga utformningen godkänns på förbundsmötet.
124
125
Förnyelsearbetet sammanställer visionerna, reformförslagen och idéerna som de olika
126
sektorerna utarbetat under de senaste åren. Bland annat Studieförmåga, Steg mot en
127
basinkomst, Framtidens universitet, Visionen för utbildningsexport samt Magister 2.0 utgör en
128
grund för det nya policydokumentet. Samtidigt utvärderas FSF:s styrsystem utifrån det arbete
129
som arbetsgruppen för organisationsutveckling gjort.
130
131
Det nya policydokumentet publiceras inför Finlands 100-årsjubileum år 2017. Dokumentet styr
132
FSF:s verksamhet inför riksdagsvalet 2019 och regeringsprogramsarbetet för 2019–2023.
133
Utgående från den nya visionen lyfter FSF teman i den offentliga debatten och i sitt
134
påverkansarbete.
135
136
137
6. I sommarterminform 2017
138
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Handling nr xx
Sida 5 / 7
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
Sipiläs regerings regeringsprogram vill se en tätare kontakt mellan utbildning och arbetsliv,
139
göra studievägarna inom och mellan utbildningsstadier så flexibla som möjligt samt införa en
140
tredje termin vid högskolorna. Av universitetsstudenterna utför majoriteten avlönat arbete som
141
motsvarar deras utbildning redan under studietiden. Målet på lång sikt bör vara att studier och
142
arbete sömlöst ska gå att kombinera året runt. Det första steget för att nå det är att införa en
143
tredje termin vid universiteten.
144
145
FSF bidrar till införandet av en tredje termin genom ett samarbetsprojekt med exempelvis
146
universiteten, arbetsmarknadsorganisationerna, näringslivet och Sitra. Avsikten är en ur allas
147
syn flexibel möjlighet för studerande att året runt kombinera studier och arbete. I
148
sommarstudierna används digitala lärplattformar och lösningar. Målet är att med hjälp av
149
virtuella studier införa en sommartermin år 2017.
150
151
En tredje termin ger studerande möjlighet att mer flexibelt strukturera sina studier på ett sätt
152
som skiljer sig från det traditionella, dock så att inte utbudet av eller kvaliteten på
153
undervisningen lider eller så att universitetet hamnar i en svår situation vad gäller att arrangera
154
utbildningen. En smart genomförd sommarterminsommartermin erbjuder en större del av
155
studerandena möjlighet att få relevant arbetserfarenhet redan under studietiden då utbudet av
156
arbetskraft fördelar sig jämnare över året.
157
158
7. Så här är det: Det verkliga studentlivet
159
160
Den uppfattning den offentliga debatten ger av studerande och att studera är ensidig och
161
negativ. FSF och studentkårerna tar bestämt tag i det här i början av året. Temat är aktuellt just
162
nu, eftersom arbetet att förändra attityder görs med nästa riksdagsval i tankarna. Att förändra
163
uppfattningen är inte något ettårigt projekt, avsikten är därför att upprätthållandet av
164
studerandes image är en naturlig del av studentrörelsens agenda.
165
166
Studerande är inte någon heterogen grupp; studenter lever och tar examen i ett samhälle som är
167
väldigt annorlunda än det var för några decennier sedan. I projektet för förbundet fram ett
168
modernt studentskap, river myten om ”lata studenter” och förbättrar studerandes och
169
studentorganisationers image. Målet är en positiv förändring i attitydklimatet som för
170
närvarande återger en felaktig tanke om studerande som samhälleliga parasiter. Projektet gör
171
att studerande ses som en viktig del av samhället och viktiga samhälleliga debattörer.
172
Studerande ses som personer som vill utveckla sig själva, skaffa sig ett yrke och en karriär.
173
174
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Handling nr xx
Sida 6 / 7
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
Tillsammans med studentkårerna och andra aktörer kartlägger och river förbundet myter om
175
studerande samt lyfter fram mångfalden bland studier och studerande. Projektet styr den
176
samhälleliga diskussionen så att studerande ses som värdig samhällets insatser, inte bara som
177
en utgiftspost. FSF och studentkårerna riktar under nästa år om sin kommunikation och
178
förändrar på lång sikt studerandes image och varumärket studentskap. FSF och studentkårerna
179
utmanar stereotyperna även i sin egen kommunikation och hur vi reagerar på dem. I
180
fortsättningen låter inte studentrörelsen meddebattörer som odlar stereotyper komma lätt
181
undan, utan vi utmanar dem med korrekt information och bättre argument.
182
183
8. Via studier in i samhället – mer invandrare vid universiteten!
184
185
Målet med projektet är att främja invandrares tillträde till högre utbildning så att deras antal vid
186
universiteten ökar.
187
188
Trots att antalet invandrare i Finland jämnt ökat de senaste decennierna motsvarar inte deras
189
andel i högskolorna den övriga befolkningen. I Europa utspelar sig den största flyktingkrisen
190
sedan andra världskriget och antalet invandrare i Finland kommer att öka betydligt under de
191
närmaste åren. Att främja invandrares tillträde till högre utbildning kräver särskilda åtgärder
192
som även studentrörelsen bör delta i.
193
194
Speciellt efter valet 2015 har rasismen och främlingsfientligheten ökat alarmerande i det
195
finländska samhället och i den offentliga debatten. Studentrörelsen bör bidra till att skapa ett
196
positivt klimat och möjligheter för invandrarna att integreras i det finländska samhället.
197
Tillträde till högre utbildning spelar en viktig roll i det här.
198
199
FSF utreder vad som hindrar invandrares tillträde till universitet, gör upp en plan för att
200
eliminera de hindren och väljer prioriteringar för åtgärder att implementera under år 2016.
201
Exempel på sådana är att flyktingar som i sitt hemland avbrutit sina högskolestudier slutför
202
dem och tar examen eller att personer med invandrarbakgrund som avlagt studentexamen
203
fortsätter vid universitet.
204
205
9. Boosta kommunal(vals) påverkan
206
207
FSF förbereder sig tillsammans med studentkårerna för kommunalvalet och stöder
208
utvecklingen av det lokala påverkansarbetet i kommunerna. Under året fastslår förbundet
209
gemensamma hållpunkter och vad målet med det gemensamma påverkansarbetet är.
210
Förbundet hjälper studentkårerna välja lokala teman för valet och öka studerandes möjligheter
211
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry
Handling nr xx
Sida 7 / 7
FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Remissrunda 29.9–16.10.2015
att rösta samt påverkar partiernas kommunalvalsprogram i enlighet med gemensamt
212
överenskomna teman. Förberedelserna sker i mån av möjlighet tillsammans med SAMOK och
213
de lokala studerandekårerna.
214
215
Kommunalvalet år 2017 har flyttats till våren och studentrörelsen har under nästa år en
216
ypperlig möjlighet att satsa på lokalt påverkansarbete. Studentkårerna är lokala experter på sina
217
orter i frågor som berör unga och studerande. Genom projektet förstärker vi de lokala
218
studentkårernas påverkansarbete så att så många för studerande centrala frågor tar en plats på
219
partiernas agenda och framskrider under följande fullmäktigeperiod. FSF uppdaterar verktygen
220
för kommunal påverkan.
221
222
FSF koordinerar projektet och studentkårerna producerar innehåll, eventuellt tillsammans med
223
de lokala studerandekårerna. FSF erbjuder en plattform för studentkårerna att utbyta tankar,
224
praxis och kommunalvalsteman samt stöder etableringen av påverkansarbetet och valarbetet
225
genom att producera erforderligt material om att påverka i kommunerna. FSF arbetar för egen
226
del för att påverka partiernas kommunalvalsprogram. Under året fattas beslut om en eventuell
227
gemensam kampanj, dess huvudsakliga budskap och dess profil.
228
229
10. Anställ internationella studerande, utnyttja deras kompetens
230
231
Målsättningen med projektet är förbättra möjligheterna för dem som avlagt högskoleexamen i
232
Finland att få arbete i Finland. FSF möjliggör och koordinerar i samarbete med arbetslivets
233
centralorganisationer riktade lokala sysselsättningsprojekt som förverkligas som ett samarbete
234
mellan studentkårerna, studentorganisationer, det lokala näringslivet och andra aktörer.
235
Projekten får synlighet i regional media. För varje utländsk examensstuderande som vill det ska
236
det finnas en arbets- eller praktikplats eller möjlighet till fortsatta studier.
237
238
För närvarande är internationella studerandes anställbarhet svag. Orsakerna är utredda, det
239
finns politisk vilja till förändring, men de konkreta åtgärderna har hittills varit otillräckliga. FSF
240
tar tag i problemet på såväl nationell som lokal nivå. FSF inleder genom studentkårerna projekt
241
med målet att konkret förbättra sysselsättningen. Centralkansliet skapar kontakterna till
242
nationella intressegrupper och studentkårerna inleder samarbete med lokala arbetsgivare.