Årsberättelse och Årsredovisning 2014
Stöd som ger kraften tillbaka Alla kan bli utsatta för ett brott och när det händer står vi inför en tuff utmaning i livet. Utsatthet, rädsla, chock och ångest är vanliga känslor som ofta är starka och svåra att hantera. Samtidigt kanske vi behöver ta tag i polisanmälan, begära skadestånd och gå igenom en rättsprocess. Få klarar det här utan stöd och hjälp. Därför finns Brottsofferjouren. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Grunden i vårt arbete är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast. Brottsofferjouren består av lokala jourer runt om i landet, ett nationellt kansli och en telefoncentral som är gratis att ringa till. Med hundratals ideellt utbildade medmänniskor, stöder vi varje brottsoffer, vittne och anhörig som söker oss, genom att lyssna, ge stöd och goda råd. Varje år blir det över hundratusen möten med människor som just där och då kanske inte har någon annan att vända sig till. Ofta blir detta vändpunkten för den brottsutsatte. Brottsofferjouren Hammarby fabriksväg 25 120 30 Stockholm Telefon: 08-644 88 00 E-post: [email protected] Webbplats: www.brottsofferjouren.se Årsberättelse och Årsredovisning 2014 Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: iStockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren och Jessica Larsson Innehåll Värdegrund för Brottsofferjouren .................................................................................. 2 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet .......................................... 4 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang ................................................................. 6 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga ................................................................. 8 Vittnesstöd över hela landet ........................................................................................... 11 Telefoncentralen ger första hjälpen ............................................................................... 12 Stöd på 27 språk .................................................................................................................. 13 Brottsutsatt och funktionsnedsättning ......................................................................... 14 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete .......................................................................... 16 Våldet går inte i pension .................................................................................................. 19 Stärkt stöd till trafiksbrottsdrabbade ........................................................................ 19 Utbildning och kompetensutveckling .......................................................................... 20 Organisationsutveckling inom Brottsofferjouren .................................................. 24 Nytt namn, logotyp och grafisk profil lanserades ....................................................... 25 Brottsofferjouren påverkar opinionen ....................................................................... 26 Internationellt arbete ........................................................................................................ 28 Marknadsföring och sponsring ........................................................................................ 29 Sprider kunskap om brottsoffers situation ................................................................ 31 Tidningen Brottsoffer ........................................................................................................ 32 Referens- och samverkansgrupper ............................................................................... 33 Brottsofferjouren Sveriges organisation ..................................................................... 34 Brottsofferjourer i Sverige ............................................................................................. 36 Underskrifter Årsberättelse 2014 ................................................................................. 38 Årsredovisning 2014 ........................................................................................ 39 Revisionsberättelse ........................................................................................................... 53 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 1 Värdegrund för Brottsofferjouren Brottsofferjourens ändamål är att erbjuda och ge medmänskligt stöd, information och praktisk vägledning till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjourens insatser är ett komplement och ett alternativ till myndigheternas stöd. Brottsoffer jouren betonar aktiv samverkan med andra orga nisationer och myndigheter för att kontinuerligt utveckla stödet till brottsutsatta och stärka deras rättigheter. Brottsofferjourens vision för samhällets brotts offerstöd är att alla som utsätts för brott ska få ett likvärdigt stöd när det gäller att hantera: • Rättsprocessens alla delar, inklusive polis utredning, skydds- och skadeståndsfrågor samt försäkringsfrågor. • Psykiska, fysiska, sociala och existentiella kon sekvenser av brottet. Stödinsatserna ska erbjudas skyndsamt och pågå tills den brottsutsatta personens behov är tillgodo sett. Med brottsutsatt menas en person som upp lever sig eller närstående utsatt för brott, oavsett om polisanmälan gjorts eller inte. I visionen ingår också rätten till stöd, information och vid behov skydd till människor som bevittnar brott, från inledningen av rättsprocessen till upp följningen efter. Vittnen ska känna full trygghet att lämna sin berättelse. 2 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Brottsofferjouren vägleds utöver stadgarna med mi nimikrav av denna värdegrund som beskriver orga nisationens utgångspunkter och det grundläggande förhållningssätt varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i arbetet gentemot brottsutsat ta, vittnen och anhöriga (stödsökanden) och varandra i organisationen. Dessa grundläggande dokument kompletteras med policys i olika sakfrågor. Värde grunden gäller för all verksamhet i Brottsofferjouren såväl i en lokal brottsofferjour som i riksförbundet. Utgångspunkter Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är grunden för vårt arbete. Dessa gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörig het, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, politisk uppfattning eller social ställning och fast slår alla människors lika värde och lika rättigheter. Ledord för personligt förhållingssätt Följande fyra ord med sina beskrivningar anger de förhållningssätt som varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i sitt arbete gentemot stödsökande. Motsvarande förhållningssätt känne tecknar också hur vi är mot varandra i Brotts offerjouren och i de externa kontakter som upp drag inom Brottsofferjouren innebär. Empatisk Vi bekräftar den stödsökandes upplevelse utan att ta ställning i sakfrågor genom att • respektera olikheter • lyssna aktivt • vara inkännande Engagerad Vi drivs av en vilja att hjälpa stödsökande att han tera sin situation utan att överta ansvar från den utsatta personen genom att • ge information, praktiska råd och stöd • erbjuda lugn och trygg samtalsmiljö • vara intresserad av utvecklingen i det lokala samhället och omvärlden i övrigt Trovärdig Vi förmedlar stöd och information utifrån den stödsökandes situation utan att låta våra egna behov och intressen styra genom att • använda vår erfarenhet och kunskap • så långt som möjligt sätta oss in i den stödsökandes upplevelse • respektera den stödsökandes integritet Ansvarskännande Vi tar ansvar för att göra det vi lovat och att det ligger inom vårt uppdrag och den egna förmågan genom att • ha god självkännedom • vid behov hänvisa stödsökande till andra inom den egna organisationen eller till någon annan ideell organisation • vid behov hänvisa stödsökande, exempelvis till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller juridisk expertis Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 3 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet År 2014 har varit händelserikt – både intensivt och turbulent. Främsta arbetet har varit inriktat på omfattande opinionsarbete med många politiska kontakter. Ett annat viktigt område har gällt den fortsatta processen i organisationsutveckling med ett förstärkt och likvärdigt brottsofferstöd i hela landet. Vår målsättning är att alla brottsoffer ska få möj lighet till ett gott stöd från Brottsofferjouren. Många särskilt utsatta brottsoffer får alltför lite stöd från samhället och därför är det särskilt viktigt att Brotts offerjouren uppmärksammar dem. Genom ökad kun skap kan vi få till stånd ett bättre bemötande samt ge adekvata stödinsatser. EU:s brottsofferdirektiv fastställer minimi normer inom många viktiga rättigheter för brotts offer. Direktivet anger att medlemsstaterna ska säkerställa att brottsoffer erbjuds stödverksamhet som innefattar information, rådgivning och emo tionellt stöd. Brottsofferjouren Sverige har på olika sätt agerat för att svenska staten fullt ut tar sitt ansvar för att direktivet blir implementerat inom alla områden i november 2015. Under år 2014 har förbundet prioriterat ett intensivt opinionsarbete för att finansieringen ska stärkas till Brottsofferjouren både lokalt, regio nalt och nationellt. Det har dels gällt att tillgodose det generella brottsofferarbetet och dels att även Brottsofferjouren naturligen bör vara med i för delningen av särskilt avsatta medel för våld mot kvinnor. Inför valrörelsen genomfördes en rad åtgärder såsom skrivelser, pressmeddelanden samt kontakter med olika politiker. Bland annat arrangerades ett panelsamtal med samtliga riks dagspartiers rättspolitiska talespersoner. Därut över medverkade vi i Almedalen tillsammans med lokala jourer där tidigare nämnda talespersoner utfrågades. Utifrån framförda vallöften om mer medel hade vi stora förhoppningar på regeringens 4 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 budgetproposition. För första gången nämndes Brottsofferjouren i regeringsförklaringen, där det utlovades förstärkning till verksamheten. Tyvärr blev besvikelsen stor när regeringen inte avsatt några särskilda medel alls till vår verksamhet. Re geringen hänvisade till att ökade bidrag skulle ske via den ökning av avgifterna till brottsofferfonden som beslutats. I realiteten generar denna ökning inte faktiska medel förrän inför verksamhetsåret 2016. Dessutom kom chockbeskedet från Brottsof fermyndigheten att verksamhetsbidraget skulle sänkas med 10 procent inför år 2015. Resultatet av detta blev att mycket tid under hösten fick ägnas åt dessa negativa konsekvenser som innebar ned dragning av såväl verksamhet som personal. Tiden borde istället ha ägnats åt annat produktivt arbete för verksamhetens huvudändamål. Ett i samman hanget positivit besked kom förbundet till del i slu tet av året om ett tilläggsbidrag för verksamheten från Brottsofferfonden. Tilläggsbidraget innebar att en del av verksamheten kunde återinföras, även om detta inte medförde en lösning på hela den ekonomiska problematiken. Vår målsättning är att alla brottsoffer ska få möjlighet till ett gott stöd från Brottsofferjouren. Inom Brottsofferjouren har vi fortsatt vårt arbete med att ägna uppmärksamhet åt att måls ägande och anhöriga ska få sin rätt tillgodosedd på bästa sätt inom rättsväsendet. Det är ingen själv klarhet att all utredningsverksamhet flyter på av sig själv när väl en anmälan om brott är gjord. Det kan många gånger finnas skäl för de som är berörda som målsägande eller anhöriga att aktivt bevaka vad som äger rum utredningsmässigt som en följd av anmälan. I förekommande fall är överpröv ningsinstitutet en viktig del i att kunna sätta i fråga beslut som går målsägande- eller anhörigsidan emot och få en kostnadsfri förnyad prövning till stånd på en högre rättslig nivå. Särskilt viktigt är det att vara uppmärksam vid vardagsbrottsligheten att en anmälan inte skrivs av direkt eller blir ”liggande” obearbetad onödigt länge. Ifråga om ärekränknings brotten (särskilt förtal som blivit allt vanligare i samband med att användandet av internet ökat) har den särskilda åtalsregeln förändrats och blivit något modernare. Men kvarstår att ärekränkningsbrotten alltjämt i princip är rena målsägandebrott, vilket i många fall känns föråldrat. Vittnen är en utsatt grupp som även de behöver stöd i ett tidigt skede för att på bästa sätt söka få dem att ställa upp hela vägen och berätta vad de sett eller hört av betydelse för en brottsutredning. Under lång tid har vi arbetat för att Förundersöknings kungörelsen (FuK) ska ändras så att polisens un derrättelseskyldighet vidgas. Vi vill inte bara att målsägande utan också vittnen så tidigt som möjligt blir informerade om stödmöjligheten från Brottsof ferjouren. Att vittnen ställer upp är av utomordent lig vikt. Under flera av våra olika löpande kontakter med politiska företrädare för samtliga partier har vi fått gehör för vår uppfattning. Likväl har – såvitt är känt för oss – ännu ingen ändring i FuK aktualise rats i detta synnerligen angelägna hänseende. Under året har arbetet mot våld i nära relationer uppmärksammats i många olika och sammanhang. Förbundet har varit repre senterat i ett tiotal av Social styrelsens referensgrupper. Två olika statliga utredningar har pågått under året där förbun det även ingått i respektive referensgrupp. Detta har varit viktigt för att föra fram Brotts offerjourens sam lade erfarenheter. Förbundet har även varit repre senterat i den vik tiga utredningen för genomförande av den nya Polismyndigheten. Vår målsättning är att brottsofferperspektivet ska få en ökad status och genomsyra hela verksamheten i den nya organisationen. Den nedåtgående trenden med minskad förmedling från polisen till lokala brottsoffer jourer hoppas vi ska vända. En annan viktig fråga som vi drivit är behovet av evidensbaserade hot- och riskbedömningar. Dessa måste genomföras mer konsekvent inom såväl polis, socialtjänst som kriminalvården. Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner, vittnesstöd, anställda och andra inom jourerna för ert engagerade och betydelseful la arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volontärer på förbundskansliet för det omfattande arbete som lagts ned. Vi uppskattar också allt arbete som genomförts för att göra Brottsofferjouren mer känd samt det opinionsarbete som bedrivits för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett bättre be mötande och stöd från samhällets olika funktioner. Ett tack framförs också till myndigheter och an dra ideella organisationer som samarbetat med oss under året samt – självfallet – till dem som gett oss bidrag. Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Eva Larsson, generalsekreterare Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 5 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang Vem som helst kan utsättas för brott. Den som råkar vara på fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för brott är ofta omskakande och skräm mande. Brottsoffer befinner sig i en utsatt situation samtidigt som de måste orka ta itu med saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som tungt. Få människor orkar detta utan stöd. Därför finns Brottsofferjouren. När som helst. Vem som helst. Var som helst. Ofta upplever den som utsatts för brott att han eller hon för lorat kontrollen över sitt liv – då behövs någon som lyssnar och bekräftar det man varit med om. Det kan bli ett samtal eller många. Stödpersonerna, som har tystnadslöfte, kan ge den utsatte medmänskligt stöd och många praktiska råd. Det kan också vara skönt att få hjälp med myndighetskontakter och infor 6 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Brottsofferjouren erbjuder • Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår. • Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. • Stöd vid eventuell rättegång. • Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag. mation om rätten till skadestånd och brottsskadeersättning. Stödpersonerna ger stöd genom hela rättsprocessen och utbildade vittnesstöd ger infor mation och stöd i samband med rättegången. Brottet behöver inte vara polisanmält, stödet är gratis och den brottsutsatte kan vara anonym. 90-tal lokala jourer Brottsofferjouren är en riks organisation som samlar lan dets lokala brottsofferjourer. De lokala brottsofferjourerna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjouren och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är de lokala brottsoffer jourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsat serna till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Insatserna utförs till största delen av ideella krafter. Vid årets början fanns 93 lokala brottsofferjourer anslutna till Brottsofferjouren Sverige. Vid årets slut hade antalet minskat till 92 brottsofferjourer, se sidan 36. Jourerna hade 7 476 medlem mar. Av dem var 1 522 aktiva som stödpersoner och vittnesstöd under 2014. Till det kan även til� läggas antalet aktiva i varje jours föreningsstyrelse. Fler kvinnor än män var engagerade som stödjare inom Brottsofferjouren under året – 1 194 av stödjarna var kvinnor och 328 var män. 125 300 ideella timmar Varje jour redogör för sin nedlagda tid i en tidrapport som skickas in till Brottsofferjouren Sveriges förbundskansli. Verksamhetsåret 2014 lämnade 89 av 90 jourer in tidrapport. Jourernas totala nedlag da tid – sammanräknat för ideellt arbetande stödpersoner, styrelse ledamöter och anställd personal – uppgick till 302 357 timmar. Statistiken skiljer på direkt brottsofferstöd, det vill säga samtal med hjälpsökande, samt annan tid för Brottsofferjourens räkning (till exempel informa tionsarbete, administration eller utbildning). Vissa jourer har också omfat tande beredskap, det vill säga tid som någon varit beredd att ta emot samtal eller ärenden. Det direkta brottsofferstödet uppgick år 2014 för de 89 jour erna till sammanlagt 78 643 timmar för både anställd per sonal och ideellt verksamma medarbetare. Sammanlagt lade de ideella inom de lokala brotts offerjourerna 125 300 timmar på direkt stöd, annat arbete för Brottsofferjourens räkning och styrelsearbete. Stöd till vittnen Vittnesstödsverksamheterna rap porterar varje år in nedlagd tid till Brottsoffermyndigheter som sammanställer statistiken. Under året arbetade vittnesstöden 23 711 timmar i domstol. Övrig arbetad tid uppgick till 2 962 timmar. Dessutom rapporterades 3 618 timmar in för resor och spilltid. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 7 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga Sammanlagt fick 85 687 brotts offer, anhöriga och vittnen stöd inom Brottsofferjourens brotts offerstödjande och vittnesstöd jande verksamheter under 2014. Av dem fick 42 374 personer kontakt med någon av Sveriges 90 aktiva brottsofferjourer inom den brottsofferstödjande delen av verksamheten. Omfattande statistik Brottsofferjouren Sverige sam lar in och sammanställer varje år statistik inrapporterad av de lokala jourerna. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar åtta grunduppgifter om varje stödsökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller inte, vilken typ av stödsökande det handlar om (brottsoffer, an hörig eller vittne), vem som först tog kontakt med Brottsofferjour en (polisen, stödsökanden själv eller annan) och som en obli gatorisk del från och med detta verksamhetsår också särskilda omständigheter och hjälpsö kandens kommun. Alla brotts offerjourer som hade verksamhet under 2014 deltog med statistik till sammanräkningen. 8 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Stor andel brottsutsatta Polisen förmedlar Precis som för föregående verk samhetsår är de allra flesta som söker stöd hos Brottsofferjouren direkt brottsutsatta (97 procent). 2 procent är anhöriga medan endast 1 procent söker hjälp av jouren i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av Brottsofferjourens vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovräter. Läs mer om vittnesstödsverk samheten på sidan 11. I de allra flesta fall kontaktar polisen Brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt med oss. 84 procent av kontakterna har initierats på detta sätt. 14 procent av de stöd sökande tar första kontakten på egen hand. Det innebär ofta att de fått information av polisen vid anmälan och valt att kontakta oss själva. Kvinnor utgör 61 procent av de stödsökande. De flesta söker hjälp för misshandel, ofredande, olaga hot och stölder. Grov kvinnofridskränkning, sexualbrott och överträdelse av kontaktför bud drabbar i stor utsträckning kvinnor. 12 år Barn under söker bland annat hjälp för misshandel, ofredande och olaga hot. Könsfördelningen är jämn med en liten övervikt av pojkar (51 procent). Barnen kommer till Brottsoffer jouren genom polisen (84 procent) genom egen eller anhörigs kontakt (9 procent) eller förmedlade av annan, till exempel skol kurator eller annan instans (7 procent). En del av bar nen får hjälp som anhöriga till brottsoffer (17 procent). De flesta jourer statistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte som anhöriga utan som brottsoffer i sin egen rätt. Vissa jourer väljer aktivt att överlåta stöd åt barn till socialtjänst, BUP eller andra ideella organisa tioner. 21 jourer har inte haft någon enda kontakt i åldersgruppen under 2014. Elva jourer står för mer parten av barnkontakterna, dessa jourer har gett stöd till mellan 10 och 35 barn vardera. Män utgör 39 procent av de stödsökande. De flesta män söker hjälp för misshandel, olaga hot och stöld. Rån, mordförsök och trafikbrott är de enda brottstyperna där män är tydligt överrepresenterade i statistiken. Unga brottsoffer i åldrarna 12-25 söker hjälp för framför allt misshandel, olaga hot och ofred ande. 40 procent av de unga hjälpsökande är män, vilket är en aning större andel än för övriga åldersgrupper. Unga män har främst varit utsatta för misshandel, olaga hot och rån. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande och våldtäkt. Vad gäller utsatthet för sexualbrott är det en klar över representation för unga kvinnor. 43 procent av de som söker stöd hos Brottsofferjouren i första hand för sexualbrott är kvinnor mellan 12-25 år. personer i åldersgruppen 26–64 år, söker Vuxna hjälp i första hand för misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. 38 procent av de stödsökande vuxna är män, 62 procent är kvinnor. Grov kvinnofrids- och fridskränkning är vanligare än inom de andra åldersgrupperna; 75 procent av de utsatta för den brottstypen återfinns i kategorin vuxna hjälpsökande. Äldre personer, 65 år och uppåt, söker sig till Brotts offerjouren för brott som stöld, ofredande, inbrott och misshandel. Ingen av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland de tre vanligaste brotten, men för äldregruppen är det mer än dubbelt så vanligt som någon annan brottstyp. 36 procent av de hjälpsökande är män, 64 pro cent är kvinnor. Brottsofferjourens Brottsofferjouren Årsberättelse 2013 2014 9 Genomsnittlig förmedlingsprocent länsvis 2014* 7,9% 7,6% 6,1% 4,6% 6,0% 5,8% 5,7% 5,3% 4,8% 4,6% 4,6% 3,6% 2,9% 4,0% 3,9% 3,7% 3,6% 3,1% 2,4% 2,7% 2,7% *Malmö kommun är ej medräknad i länssnitten. Inte heller den mindre än 1 procent av vår ärende mängd som saknade anteckning om kommun och därmed även anteckning om län. Polisens förmedling För att få en bild av hur polisens förmedling ser ut över landet jämför Brottsofferjouren Sverige varje år jourernas ärendemängd med Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda brott. I beräkningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, efter som de innehåller brott där det kan finnas en enskild drabbad person. Av de specialrättsliga för fattningarna ingår endast lagen om kontaktförbud. Jämförelsen har gjorts sedan 2008 inom Brottsofferjouren och kallas för förmedlingsprocent. Den ger en bild av hur stor andel av alla 10 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontaktat jouren på egen hand har oftast fått informa tion om Brottsofferjouren och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll vad gäller hur många ärenden som når varje lokal brottsofferjour. Under 2014 blev 3,7 procent av alla anmälda brott under Brotts balken samt lagen om kontakt förbud ett ärende hos Brotts offerjouren. Det är en minskning från föregående verksamhetsår då förmedlingsprocenten var 4,1 pro cent. Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel nå alla jourer. Istället har det visat sig att förmedlingsprocenten skil jer sig kraftigt åt inte bara mellan länen utan även mellan enskilda jourer. Sedan 2013 kan vi också räkna förmedlingsprocent på kommun nivå och det har visat sig att ärendeförmedlingen inom samma brottsofferjours gränser också skiljer sig åt för hjälpsökande från olika kommuner. Mer statistik från Brotts offerjouren för år 2014 hittar du på www.brottsofferjouren.se under rubriken ”Press”. Vittnesstöd över hela landet Den första vittnesstödsverksam heten i Sverige startades av Brotts offerjouren i Växjö 1995. Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de skulle känna sig mer trygga under rättegången. Idag finns vittnes stödsverksamhet vid landets alla tingsrätter och hovrätter. Under 2013 svarade Brottsofferjouren för vittnesstödsverksamheten vid 45 av landets 48 tingsrätter. Det fanns också vittnesstödjare tillgängliga vid ytterligare åtta kansliorter och vid behov på hovrätterna. Vid tre tingsrätter organiserades verksam heten på annat sätt. Utbildning Under 2014 har information om vittnesstödsverksamheten, Brottsofferjouren samt Brotts offermyndigheten funnits med som en del i Domstolsverkets grundkurs i brottmål för domstols sekreterare. Brottsofferjouren och Brottsoffermyndigheten har turats om att föreläsa i ämnet. Från och med 2015 kommer information om vittnesstödsverksamheten att ingå i den utbildning som omfat tar samtliga anställda i domstols väsendet. Detta kommer att vara en webbaserad utbildning. 43 313 personer fick stöd Under 2014 fick sammanlagt 43 313 personer stöd av brotts offerjourernas vittnesstöd. Det är en minskning jämfört med 2013 då 48 173 personer fick stöd. Minskningen kan till större delen förklaras med att antalet avgjor da brottmål på landets tingsrät ter har minskat från 86 213 år 2013 till 83 939 år 2014, enligt siffror från Domstolsverket. Stöd och information Majoriteten, 43 273 personer, gavs stöd på tingsrätterna. Totalt 40 personer fick stöd på någon av landets hovrätter. Vittnesstöden ger stöd till både målsägande och vittnen. 56 procent av dem som får stöd är vittnen, 20 procent är målsägande och 5 procent tilltalade. Även anhöriga och vänner som följt med till dom stolen får stöd av vittnesstödsverk samheten. Gruppen anhöriga utgör ungefär 19 procent av dem vittnes stöden möter. Könsfördelningen bland de som får stöd inom vittnesstödsverksam heten är relativt jämn. I gruppen vittnen är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Fördelningen bland målsägande ser liknande ut med 48 procent kvinnor och 52 procent män. Förutom kontakten inför domstolsförhandlingarna i tings- och hovrätter hade vitt nesstöden också 3 379 uppföl jande kontakter med dem som så önskade efter förhandlingarna. Vittnesstöden närvarade också vid 1 459 förhandlingar som stöd på begäran från målsägande och vittnen. Vittnesstöden höll även under året i 5 130 informations tillfällen, exempelvis för skol klasser och andra grupper som besökte tingsrätter. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 11 Telefoncentralen ger första hjälpen Genom Brottsofferjourernas Telefoncentral får brottsoffer, vittnen och anhöriga snabbt och enkelt kontakt med Brottsoffer jouren. Stödsökande når Tele foncentralen via direktnumret 0200-21 20 19. Lokala brotts offerjourer kan också vidarekopla sin telefon till Telefoncentralen när de inte själva har möjlighet att besvara samtal. Ger en första hjälp Medarbetarna på Telefoncentra len ger de inringande en första hjälp genom att svara på frågor och ge information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från en stödperson i en lokal brotts offerjour. Över 10 000 kontakter Under året hade Telefoncentra len totalt 10 215 kontakter via telefon och e-post. Antalet kon takter är ungefär detsamma som 2013 då Telefoncentralen hade 10 429 kontakter. 12 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 De flesta, 73 procent, av dem som kontaktade Telefoncen tralen under 2014 var direkt stödsökande, det vill säga brotts utsatta, vittnen, anhöriga eller ombud. Av dem var 63 procent kvinnor och 37 procent män. Misshandel var det vanligaste brottet som de inringande hade drabbats av (33 procent). Där efter följde olaga hot, inbrott, ekonomiska brott och ofredande. Volontärer rekryterades Vid årets slut hade Telefoncen tralen 61 aktiva volontärer. Av dem har 41 kompetens för stöd på andra språk än svenska och engelska. Under 2014 genomfördes två utbildningar av nya volontärer. Kurserna var framförallt inrikta de på att få fler språkvolontärer. 16 personer fullbordade kursen. Sju volontärträffar hölls under året med fortbildning och erfa renhetsutbyte för volontärerna. Under 2014 har Telefoncentra len haft 2,3 heltidstjänster för att driva verksamheten. Personal styrkan har bestått av en sam ordnare på heltid, två assistenter på deltid samt en vikarie som kallats in vid behov. Brottsoffersvar på nätet Under 2014 har 255 personer sänt in frågor till Telefoncentra len via Brottsoffersvar på nätet, ett kontaktformulär som finns på www.brottsofferjouren.se. Det är något färre än under 2013 då 281 frågor besvarades. Dock ökade antalet stödsökan de via e-post det andra halvåret 2014 jämfört med det första halvåret. Ökningen kan kopplas till Brottsofferjourens nya mer tillgängliga webbplats och att placeringen och utformningen av kontaktformuläret där har blivit tydligare och lättare att hitta. Av frågeställarna var 66 procent kvinnor och 34 procent män. De vanligaste brottstypen var misshandel, följt av olaga hot, sexualbrott och ekonomiska brott som bedrägeri och för skingring. En fjärdedel av frågestäl larna var unga mellan 12–25 år. Huvuddelen av de stödsökande var mellan 26–64 år och endast 2 procent var över 65 år. Stöd på 27 språk Att samtala om svåra upplevelser och få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt modersmål är viktigt för många brottsoffer. Därför driver Brotts offerjouren verksamheten Stöd på eget språk där brottsutsatta erbjuds stöd på 27 olika språk förutom svenska och engelska. Stöd på eget språk samordnas inom Brottsofferjourernas Tele foncentral som har utbildade volontärer med särskild språk kompetens. Stödet ges via telefon. Misshandel vanligaste brottet Under 2014 hade Stöd på eget språk kontakt med 802 personer, av dem var 771 personer brotts utsatta, anhöriga eller vittnen. Övriga var exempelvis personer som var intresserade av allmän information. Ofta har språkvo lontärerna haft kontakt med den stödsökande mer än en gång. Misshandel var det vanligaste brottet som de stödsökande hade utsatts för (261 personer) följt av olaga hot (138 personer). 54 pro cent av de stödsökande var kvin nor och 46 procent män. De allra flesta (85 procent) var i ålders gruppen 26–64 år. 12 procent var unga mellan 12–25 år och endast 2 procent över 65 år. Arabiska det mest efterfrågade språket Det mest efterfrågade språket var som tidigare år arabiska som utgjorde 29 procent av alla kon takter. Därefter följde somali (11 procent), persiska (10 procent), spanska (7 procent) och polska (7 procent). Människohandel och trafficking Under 2014 har Brottsofferjouren Sverige satsat på kompetens utveckling kring människohandel och trafficking. Flera av Telefon centralens volontärer deltog på en utbildning som hölls den 4 november. Läs mer på sidan 21. Språkvolontärer inom Stöd på eget språk har under 2014 haft kontakt med flera hjälpsökande som varit utsatta för människo handel. Det har både gällt männi skor som utnyttjats i arbete och utsatta för människohandel för sexuella ändamål. De stöd sökande fick information om sina rättigheter och erbjöds stöd under eventuellt kommande rätts process. I två av fallen fullföljdes kontakten med kvinnorna av den nationella samordnaren mot pro stitution och människohandel. Samordnaren för Brottsoffer jourernas Telefoncentral och Stöd på eget språk har under 2014 del tagit i två samlingar som arrang erats av Civila Plattformen mot Människohandel. Dessa träffar har gett värdefulla kontakter med andra organisationer som arbetar för stöd åt offer för människo handel och trafficking. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 13 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Våld och övergrepp mot kvinnor och män med funktionsnedsätt ning är ett dolt problem som få talar om. Det var en av anled ningarna till att Brottsofferjouren startade projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning år 2010. Projektet fick fortsatta medel från Arvsfonden för ett sista år och i februari 2015 är projektet slut. Projektet har samverkat med Handikappförbunden och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Ute i landet har projektet samarbetat med föreningar inom Handikappförbundens sam arbetsorgan (HSO) och SV. Cirka 65 personer har varit engagerade i projektet under året. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om våld och över grepp mot kvinnor och män med funktionsnedsättning. Projektets mål är att ge brottsutsatta kvin nor och män med funktions nedsättning ett bättre stöd och bemötande. Flera målgrupper Den huvudsakliga målgruppen är medarbetare i projektorterna (HSO, Brottsofferjouren och SV) och yrkesverksamma inom till 14 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 exempel socialtjänst, rättsväsen det med mera. Projektet har haft extra fokus på särskilt utsatta grupper som personer med psy kiska- och neuropsykiska funk tionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning. Delmålen för projektet under år 2014 var: • fortsatt utveckling av den lokala samverkan • genomföra utbildningar och konferenser • informationsspridning och marknadsföring • förbättra tillgängligheten inom Brottsofferjouren • ta fram statistik och utvär dera projektet Lokala samverkan I början av år 2014 påbörjade brottsofferjourerna i Stockholm Västerort och Värmland sam verkan med HSO och SV. Intres set väcktes i samband med att jourerna deltagit i tillgänglighets arbetet. Dessutom startade en helt ny projektort i Luleå. Brotts offerjouren i Helsingborg har på eget initiativ startat upp samver kan med HSO. Projektorterna Karlskoga, Varberg, Mellersta Skåne och Nordöstra Skåne har fortsatt sin samverkan. I april bjöd projektet in till en två dagarsutbildning för att projekt orterna skulle få möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Genomföra utbildningar och konferenser Varberg och Karlstad har ge nomfört studiecirkel och Luleå har påbörjat studiecirkel i boken Våldsamt osynligt. De tre nya projektorterna, Stockholm, Karl stad och Luleå, har genomfört se minarium. Syftet är att öka kun skapen om brottsutsatthet och funktionsnedsättning och veta mer om varandras organsationer. Brottsofferjouren i Helsingborg bjöd på eget initiativ in HSO och SV till ett seminarium på samma koncept. Projektet genomförde två ut bildningar i tillgänglighet i Luleå och i Helsingborg. I samband med det fick jourerna en intro duktion i Brottsofferjourens poli cy för tillgänglighet. Projektorten Karlstad valde att genomföra en konferens på Internationella funktionshinderdagen 3 decem ber på temat ”Hur kan vi sam verka kring stöd för brottsutsatta med funktionsnedsättning?” Förbättrad tillgänglighet Under året har arbetet med att förbättra tillgängligheten inom Brottsofferjouren fortsatt. År 2013 anslöt sig projektet till Tillgänglighetsdatabasen, TD, för att inventera tillgängligheten inom organisa tionen. Det visade sig sedan vara för komplicerat att använda TD fullt ut och vi sa därför upp avtalet. I stället tog projektet fram egna checklistor för inventering och åtgärder. Under året kunde vi lansera den nya webbplatsen www.brottsofferjouren.se där det nu både är lättare att navigera och att hitta information. Flera av texterna på webbplatsen har också blivit omskrivna i Klarspråk. Projektets referensgrupp har varit delaktig i utvecklingen av webbplatsen. Vi påbörjade ett arbete med att ge stöd och information på teckenspråk under året. Avlutningsvis tog projektet fram Brottsof ferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv som nu är ett styrdokument inom Brottsofferjouren. Informationsspridning och marknadsföring ”Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsned sättning” har varit projektets red skap för att sprida kunskap om brottsutsatthet och funktionsned sättning. Boken var slut när året inleddes men på våren trycktes en ny upplaga på 2 000 exemplar. Projektet tog i samarbete med projektorterna också fram en informationsfolder som bland annat tar upp det stöd som Brottsofferjouren kan ge om man råkat ut för ett brott. Projektet har även spridit information i samband med andra externa arrangemang. Statistik och utvärdering Under projektår fyra gjordes ett nytt försök att samla in statistik om funktionsnedsättning. Sju jourer deltog, vilket inkluderade 32 kommuner. År 2013 deltog fem jourer i statistikförsöket. Alla stödsökande som jouren hade kontakt med fick frågan om de hade en funktionsnedsättning. År 2014 kompletterade vi frågan med ytterligare två frågor. Den ena handlade om den tillfrågade upplevde att hen blev utsatt på grund av sin funktionsnedsätt ning och den andra om hen tillhörde projektets målgrupp. Resultat visar att av de 1 667 personer som fick frågan svarade 245 personer (15 procent) att de hade en funktionsnedsättning. Av dessa 245 personer upplevde 76 personer (31 procent) att de blivit utsatta på grund av sin funktionsnedsättning. Nästan två tredjedelar tillhörde projek tets målgrupp. Under året påbörjades arbetet med att utvärdera projektet. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 15 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Brottsofferjouren Sverige har un der 2014 drivit projektet Kvinno frid inom Brottsofferjouren med medel från Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Konferenser för stärkt samverkan Inom projektet har arbetet med att anordna samverkanskon ferenser för polis, socialtjänst och lokala brottsofferjourer fortsatt. Ytterligare två områden i Sverige fick under hösten ta del av föreläsningar relaterade till kvinnofrid samt diskutera hur samverkan kan förbättras mellan våra organisationer. Den första samverkans konferensen hölls under en heldag i Örebro den 26 september 2014. 66 personer från Örebro, Värmland och Södermanlands län deltog. Under konferensen hölls följande föreläsningar: • ”Presentation av Brottsoffer jouren” av generalsekreterare Eva Larsson • ”Hedersrelaterat våld och förtryck” av Sara Bäckström från Linnamottagningen/Kvinnors Nätverk • ”Barn som blivit utsatta för/ upplevt våld” av Camilla Küster från Rädda Barnen • ”Hot- och riskbedömningar” 16 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 av Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta fram handlingsplaner för samverkan mellan polis, social tjänst och Brottsofferjouren i mindre arbetsgrupper utifrån en geografisk indelning. Den andra samverkanskonfe rensen arrangerades i Gävle den 24 oktober 2014 för 54 deltagare från Uppsala och Gävleborgs län. Samma föreläsare medverkade som i Örebro. Varje deltagare på samver kanskonferenserna erbjöds ett gratisexemplar av Brottsoffer jourens bok ”Närhet som gör ont. Om våld mot närstående” samt handboken ”Våld i nära relatio ner. Handbok för regional sam verkan i Värmland” utgiven av Länsstyrelsen i Värmlands län. samarbete för att stötta brotts offren inom kvinnofridsområdet kommer att tillfälligt göra ett uppehåll under 2015 på grund av bristande medel och resur ser. Vår vision är dock att kunna bygga på samverkansgrup perna med ytterligare aktörer såsom rättsväsende, hälso- och sjukvård, Migrationsverk, Skat teverkets handläggare för skyd dade personuppgifter och andra ideella organisationer inom kvinnofrid i ett ”steg 2” med nya samverkanskonferenser. Vi anser att det behövs stöd på riksnivå för att upprätthålla uppnådd samverkan. Risken är annars att samverkan rinner ut i sanden efter en tid eller är knutet till att vissa personer arbetar kvar inom respektive organisation. Långsiktigt arbete I november 2014 genomfördes dessutom en utbildningsdag för lokala brottsofferjourer om brottsoffer utsatta för trafficking och människohandel för sexuella ändamål. Utbildningen genom fördes till viss del med kvinno fridsmedel, men i huvudsak av Samverkanskonferenserna i Örebro och Gävle var de sista konferenserna för att täcka hela Sverige. Brottsofferjouren Sve riges långsiktiga arbete med samverkanskonferenser för att bygga upp ett hållbart permanent Kompetensutveckling Under 2014 sökte sig i tolv personer – tio kvinnor och två män – om dagen till Brottsofferjouren efter att de utsatts för brott i en nära relation. öronmärkta medel donerade av Soroptimisterna. Läs mer på sidan 21. Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsmässigt kompetens utbyte inom våld i nära relationer har skett genom att kvinno fridsansvarig har deltagit i ett tiotal av Socialstyrelsens refe rensgrupper samt Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK:s) referensgrupp. Andra aktiviteter som har genomförts inom projekt Kvin nofrid inom Brottsofferjouren under 2014 är följande: • Minnesgala för hedersmör dade Fadime på Berns den 19 januari 2014 tillsammans med flera olika ideella organisationer och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime som huvudarrangör. Brottsofferjour en Sverige deltog med bokbord. • Internationellt seminarium, debattpanel samt filmvisning i riksdagen den 20 januari 2014 för politiker och särskilt inbjudna om hedersrelaterat våld och förtryck till minne av hedersmördade Fadime. Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord. Även detta arrangemang genomfördes till sammans med flera olika ideella organisationer och Riksorgani sationen Glöm Aldrig Pela och Fadime som huvudarrangör. • Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord i UN Wo men Sveriges 8-marsaktivitet på Fryshuset i Stockholm tillsam mans med flera andra ideella organisationer i samband med Internationella kvinnodagen. • Under fyra dagar i juni 2014 deltog Brottsofferjouren Sverige med bokbord och monter på kvinnofridskonferensen Nordiskt Forum i Malmö tillsammans med andra ideella organisationer, myndigheter och politiker från hela Norden. Samverkansprojekt Följande samverkansprojekt har arbetats med inom projekt Kvin nofrid inom Brottsofferjouren under 2014: • Samarbete med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Öster Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 17 götlands län och Folkteatern i Gävleborgs län som huvudaktö rer samt ett flertal andra ideella organisationer i projektet ”Det handlar om kärlek – Kärleken är fri” i ett gemensamt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Dock har vi bristande resurser för att hinna med detta viktiga samarbete, därför förs en intern och extern diskussion om att vi eventuellt kommer att tvingas avsluta detta samarbets projekt. • Projektet ”Operation Kvinno frid” med Länsstyrelsen i Stock holms län, Polismyndigheten i Stockholms län, Kommunför bundet i Stockholms län och Stockholms läns Landsting som huvudaktörer samt kvinno- och brottsofferjourer i Stockholms län. Syftet är att arbeta mot våld i nära relationer genom att först genomföra en kartläggning om vilka behov som finns inom om rådet. • Ett samarbetsprojekt med produktionsbolaget Film And Tell, Rädda Barnen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksför bund (SKR), Psykologförbundet, Ersta Diakoni, Erikastiftelsen, Gålöstiftelsen och Svenska Kyrkan (Sofia Församling) har inletts för att ta fram två doku mentärfilmer som skildrar hur barn påverkas av att leva med våld i nära relation. Läs mer i faktarutan nedan. Dessutom har stöd getts per telefon och mail till flera lokala brottsofferjourer i frågor och problematik kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Under året har också en fortsatt dialog mellan Brottsofferjouren Sverige och Socialstyrelsen pågått angående Socialstyrelsens nya bedöm ningsinstrument FREDA. ”My life my lesson” Dokumentärfilmen ”My Life My Lesson” handlar om 16-åri ga Felicia och hur hon och hennes syskon har påverkats av att leva med styvpappans våld mot deras mamma under flera år. Filmen synliggör barnens situation och vilka konsekven ser våldet får. Under två år följer filmen Felicia då hon för söker leva ett vanligt tonårsliv och samtidigt bearbeta händel serna från barndomen. Bakom dokumentärfilmen står produktionsbolaget Film and Tell, med producent Oscar Hedin och regissör Åsa Ek man. Filmen är framtagen i 18 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 samarbete med och stöd av Brottsofferjouren Sverige, tillsammans med ett flertal an dra organisationer, genom ett partnerskap som ingicks 2014. Projektets övergripande syfte är att förbättra situationen för barn som lever i våld i Sverige och omfattar två dokumentära långfilmsprojekt. Förutom ”My life my lesson” med premiär 2015 ingår också filmen ”Say something” med planerad pre miär längre fram. Samarbetet innebär bland annat att lokala brottsoffer jourer kommer att kunna ar rangera visningar av filmen. Målet med filmerna är att synliggöra barnens situation, deras behov av stöd och rätts liga situation. Genom filmerna kan vi lyfta sakfrågan och åstad komma en positiv förändring. Våldet går inte i pension Ungefär 10 procent av dem som landets brottsofferjourer möter varje år är brottsutsatta över 65 år. Brottsofferjouren har en bred erfarenhetsbaserad kunskap av att möta våldsutsatta äldre. Vi vet att våld och övergrepp mot äldre är ett dolt samhällsproblem och att brottsutsatthet hos äldre kan få särskilt allvarliga konse kvenser. Brottsofferjouren har länge varit engagerad i frågan, bland annat publicerades ut bildningsboken ”Trygghet som saknas – om våld och övergrepp mot äldre” redan 2006. Nätverk mot våld Nätverket ”Våldet går inte i pensi on” består av representanter från SPF Seniorerna, Sveriges Pen sionärers Riksförbund (SPRF), PRO, Kommunal, Länsstyrelsen i Stockholm, Brottsofferjouren Sverige och i år har också Svenska Kommunala Pensionärernas förbund (SKPF) anslutit sig. Nät verket startade 2012 på initiativ av bland annat Brottsofferjouren Sverige. Under 2014 har våra lo kala organisationer uppmuntrats till aktiviter och samarbete om utbildningar. Brottsofferjouren Sveriges utbildningsansvarige har också föreläst om våld mot äldre och deltagit i planeringsmöten på Poli sens nationella bedrägericentrum kring ett projekt som syftar till att förebygga bedrägeribrott mot äldre. Stärkt stöd till trafikbrottsdrabbade Brottsofferjouren Sverige inledde ett samarbete med MHF (Motorförarnas Helnykterhetsför bund) och deras verksamhet MADD Sweden (Mother Against Drunk Driving) under 2013. Vår gemensamma målsättning är att de som bli vit drabbade av trafikbrott behöver ett likvärdigt stöd som andra brottsutsatta. Vi ser ett behov av en ändring i Förundersökningskungörelsen så att även denna grupp får en förfrågan om de vill ha en kontakt med en brottsofferjour. Under 2014 har vi på nationell nivå även genomfört planeringsmöten om hur samverkan kan ske lokalt. Förbundet har varit rådgivande till brottsofferjourerna i Örebro och Växjö som är pilotorter för olika aktiviteter. Förbundet har även varit rådgivande till Regionen i Västra Götaland som genomförde ett seminarium i Trollhättan tillsammans med Polisen. Fortsatt planering har skett för ytterligare aktiviteter under 2015. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 19 Utbildning och kompetensutveckling Nationellt, regionalt och lokalt strävar Brottsoffer jouren efter att vara en lärande organisation där ideella och anställda upplever att deras engage mang, kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att möjlighet ges till utveckling. Under 2014 har Brottsofferjouren Sverige anordnat följande konfe renser och utbildningar: Utbildningsdag om sexuellt våld mot hbtq-personer Den 6 februari bjöd Brottsofferjouren, RFSL – Riks förbundet för homosexuellas, bisexuellas och trans personers rättigheters brottsofferjour och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) in till en utbildningsdag om sexuellt våld. Nästan hundra personer från olika verksamheter inom socialtjäns ten och ideella organisationer fick vara med om en mycket givande dag. Många olika perspektiv och frågor behandlades och besvarades under dagen, till exempel vikten av att fråga om och prata om sexuellt våld, den bristande tillgången på hälso- och sjuk vård och stöd till våldtagna män och transpersoners särskilda utsatthet. Utbildare var, Hans Knutagård, universitets lektor i socialt arbete, Hedvig Nathorst Böös, projektledare och utbildare på RFSL Ungdom, Jens Lindberg, doktorand i etnologi och Suzann Lars dotter, sociolog och sexolog. Deltagarna bekräftade att utbildningsbehovet på området är stort och med stöd av projektmedel från Socialstyrelsen är ambi tionen att genomföra flera likande utbildningar. Samordnarkonferens Cirka 55 personer deltog i Konferens för sam ordnare vid en brottsofferjour som hölls den 7–8 februari i Sollentuna. Föreläste gjorde bland annat Christina Fischler, legitimerad psykolog, som nya rön om hur vi bemöter människor som råkat ut för 20 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 svåra händelser. Ibland kommer Brottsofferjouren i kontakt med gärningspersonens anhöriga. Sanna Lundell berättade om hur det är att vara anhörig – om tankar, känslor och bemötande. Samverkan mellan frivilligorganisationer och socialtjänsten är mycket viktigt i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Anna Nilson från SKR föreläste om hur SKR jobbar rent praktiskt för att följa Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2012 om socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet med mera. Dialogen och uppföljningen av den organisa tionsutveckling som riksstämman beslutade om och information från Brottsoffermyndigheten var andra punkter på programmet. Internationella Brottsofferdagen, Internationella Brottsofferdagen, den 22 februari, etablerades på initiativ av Brottsofferjourernas Riksförbund i slutet av 1980-talet. Sedan fjorton år tillbaka högtidlighåller Brottsoffermyndighe ten tillsammans med flera ideella organisationer, bland annat Brottsofferjouren, Internationella Brottsofferdagen genom en temadag på Norra Latin i Stockholm. Temat för Internationella Brottsoffer dagen 2014 var ”Barn som brottsoffer – mod att se, kraft att åtgärda”. Forskare, praktiker och ideellt aktiva delade med sig av kunskaper och erfarenhe ter, metoder och strategier, allt ur ett brottsoffer perspektiv. Seminarier under Stockholm Pride Brottsofferjouren Sverige medverkade återigen på Stockholms Pridefestival tillsammans med RFSL:s brottsofferjour för att lyfta fram brottsutsatta hbtqpersoners behov. Huvudfokus i år låg på ett semi narium med titeln ”Stödbehovet för brottsutsatta hbtq-personer”. Genom detta seminarium ville Maria-Pia Cabero, utbildningssamordnare och förelä sare på stiftelsen Expo, tillsammans med Brottsoffer jourens förbundsordförande Sven-Erik Alhem. Thomas Rolén, som leder genomförandekommittén för nya Polismyndighetens arbete, föreläste för ordföran de vid de lokala brottsofferjourerna. vi visa på vilket stöd som hbtq-personer kan behöva, vilket stöd som finns samt inbjuda till en diskussion kring hur stöd utifrån ett normkritiskt perspektiv kan utvecklas. Brottsofferjouren Sveriges verksamhet presenterades och särskilt lyftes Luleå brottsofferjour upp då de numera är hbtq-certifiera de. RFSL:s brottsofferjour redogjorde för sitt arbete. Seminariedag om människohandel och trafficking Brottsofferjouren Sverige anordnade en seminarie dag för lokala brottsofferjourer om människohan del och trafficking den 4 november på City Confe rence Centre/Norra Latin i Stockholm. För att personer som är utsatta för olika former av människohandel och trafficking ska få bästa möjliga hjälp behöver stödpersoner, vittnesstöd och samordnare kunskap för att känna igen dessa utsatta. Därför gavs här en möjlighet till kompetens utveckling inom området. Flera uppskattade fö reläsare fanns på plats för att dela med sig av sina kunskaper under dagen, bland annat Kajsa Wahl berg, kommissarie, Rikspolisstyrelsen, som gav en orientering av området människohandel för sexuella ändamål och trafficking. Anneli Avelin, beteende vetare, Insamlingsstiftelsen mot trafficking (IMTR) pratade om mammor, barn och unga utsatta för människohandel i Sverige. Märta C. Johansson, PD, universitetslektor Örebro Universitet gav en juridisk översikt av människohandelsbrottet. Daniela Lind, Brottsoffermyndighetens generaldirektör Annika Öster föreläste på konferensen för ordförande. samordnare på Brottsofferjouren i Linköping och Linda Nilsson, samordnare på Brottsofferjouren i Södertälje gav praktiska exempel på stödåtgärder från lokala brottsofferjourer. Seminariedagen kunde genomföras tack vare en donation från Sverigeunionen av Soroptimist International. Drygt 70 personer deltog. Utbildning för nya samordnare och ordförande Utbildning för nya samordnare av stödpersonsoch vittnesstödsverksamhet samt för nya ord förande i brottsofferjourerna anordnades på Brottsofferjouren Sveriges förbundskansli den 19 september. Utbildningen leddes av Fredrik Mell qvist, verksamhetsutvecklare. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 21 tade om hur utsatta grupper kan stärkas. Thomas Rolén, som leder genomförandekommittén för nya Polismyndighetens arbete, berättade om planerna för brottsofferarbetet inom den nya polisorgani sationen. Dokumentärfilmen My Life My Lesson som producerats av Film and Tell i samarbete med bland annat Brottsofferjouren presenterades också. Deltagarna fick även information om arbetet med Brottsofferjourens projekt Brottsutsatthet och funktionsnedsättning. Unga brottsoffer – kränkningar på nätet Ungdomar från föreningen Here 4 U svarade på del tagarnas frågor under Brottsofferjourens konferens om unga brottsoffer och kränkningar på nätet. Grundutbildning i att möta våldsutsatta hbtq-personer Den 20–21 september hölls grundutbildning i att möta våldsutsatta hbtq-personer. Utbildningen ge nomfördes för sjätte året i rad i samverkan mellan Brottsofferjouren Sverige, RFSL:s brottsofferjour och SKR. Dryga 50-talet aktiva från runt om i lan det samlades för två intensiva dagar, som avsluta des med att deltagarna fick sitta samlade utifrån geografiska områden och diskutera hur det lokala arbetet kan stärkas. Konferens för ordförande Ordförandekonferensen i Sollentuna den 10-11 oktober samlade ett 90-tal deltagare. Externa föreläsare var Annika Öster, Brottsoffermyndig hetens generaldirektör, som bland annat berättade om den nya brottsskadelagen som trädde i kraft den 1 juli i 2014. Maria-Pia Cabero, utbildnings samordnare och föreläsare på stiftelsen Expo, ta lade om den organiserade intoleransen och berät 22 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Den 9 december genomförde Brottsofferjouren Sverige en konferens med temat Unga brottsoffer – kränkningar på nätet med ett 40-tal deltagare. Utbildningen kunde genomföras med medel från Gålöstiftelsen som har upptagningsområde inom Stockholms län och därför riktade sig konferensen till brottsofferjourer inom detta område. Alexandra Rodell, Institutet för Juridik och In ternet, talade om ansvar och upprättelse vid näthat. Anders Ahlqvist från Rikskriminalpolisens ITbrottssektion informerade om Polisens utmaningar och möjligheter vid nätrelaterad brottslighet. Anje lica Bååth berättade om Malmö stads projekt ”Våga vittna” som syftar till att ungdomar och vuxna ska få ökad förståelse för rättsprocessen och vilket stöd som finns att få om man blir vittne till ett brott. Helena Meyer från Fryshuset berättade om verksamheten Nätvandrarna och Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet, BEO, informe rade om skolans ansvar vid nätkränkningar. Dagen avslutades med ungas egna erfarenheter. Tre ung domar från Here 4 U, en förening i Västerås där unga kan engagera sig för ökad trygghet och mot mobbning, svarade på frågor. Kompetensutveckling kring stöd till unga brotts offer kommer att fortsätta under 2015 då ytterli gare en konferens är inplanerad. Fler konferenser och seminarier har också hållits inom Brottsofferjourens olika projekt. Läs mer på sidorna 14–18. Utbildningsmaterial 2014 • ”Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer” (2010) • ”Föreningshandbok för brottsofferjourer” (2006) • ”Handbok för samordnare” (2012) • ”Handbok för stödpersoner och vittnesstöd” (2007, reviderad upplaga 2012) • ”Närhet som gör ont. Om våld mot närstående” (2003, reviderad upplaga 2010) • ”Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner”, Gothia förlag i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund (2011) • ”Skyddsnät. En metodbok för att informera om rättigheter och diskutera brottsutsatt het med ungdomar” samt ”Pass 1 & 2” (2012) • ”Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp mot äldre” (2006) • ”Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet & stöd” (2008) • ”Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning” (2013, revi derad upplaga 2014) Utbildningsakademi För att svara upp mot det stora utbildningsbehov som ständigt finns bland Brottsofferjourens med arbetare innehåller verksamhetsplanen för 20142017 ett beslut om att starta en Brottsofferjourens utbildningsakademi. Utbildningsansvarig började arbeta med detta under 2014 med målsättningen att starta i begränsad omfattning första kvarta let 2015. Ett antal ämnen valdes ut, bland annat samtalsmetodik och ett antal föreläsare kontakta des. Konceptet bygger på att erbjuda utbildningar, föreläsningar och seminarier till i första hand de som är aktiva inom Brottsofferjouren Sverige och i andra hand till exempelvis personal inom soci altjänst, skola, barnomsorg, hälso- och sjukvård, polis och rättsväsendet i stort. Genom att erbjuda jourerna ett utbildningstillfälle mot en fastställd kostnad med välrenommerade föreläsare kan Brottsofferjouren också kvalitetssäkra sina utbild ningar. I och med en omställning till nedskuren budget ligger projektet för närvarande vilande. Samverkan kring webbutbildning Under året stod det klart att Brottsoffermyndig heten planerade att producera ett webbaserat utbildningsmaterial för blivande vittnesstöd. Vid ett möte i april kom Brottsofferjouren Sverige och Brottsoffermyndigheten överens om att samverka i produktion av nytt utbildningsmaterial. Brotts offermyndigheten ansvarar för projektet och huvuddelen av produktionen, det vill säga alla avsnitt i utbildningen som ingår i ”Vittnesstöds handboken” från 2004. Brottsofferjouren Sverige kompletterar med det som riktar sig enbart till stödpersoner och om Brottsofferjourens verksam het. Planen är att den webbaserade utbildningen kombineras med minst två fysiska träffar. Planeringsarbete pågick under året. Bland an nat genomförde utbildningsansvarig en intervju undersökning med sex utbildare inom Brotts offerjouren. Resultatet visade sammanfattningsvis att ”Handbok för stödpersoner och vittnesstöd” fungerar bra i grundutbildningen för stödpersoner och vittnesstöd. Den är pedagogisk upplagd och relativt lätt att förstå, men det finns förbättringar som kan göras. Till exempel att använda klarspråk, mer illustrationer och skapa en tydligare koppling till stödjarnas uppgifter. Undersökningen visade en samfälld och tydlig önskan om att så snart som möjligt få möjlighet att utbilda med hjälp av ett webbaserat utbildningsmaterial. Brottsoffermyndighetens upphandling av den webbaserade utbildningen har försenats. Därmed är hela projektet försenat. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 23 Organisationsutveckling inom Brottsofferjouren Brottsofferjourens förbundsstyrelse beslutade i ok tober 2011 att tillsätta en arbetsgrupp för att arbeta fram ett förslag om förstärkt och likvärdigt brotts offerstöd inom Brottsofferjouren. Monica Ekström, vice förbundsordförande, Eva Larsson, general sekreterare och Fredrik Mellqvist, verksamhets utvecklare fick i uppdrag att utgöra arbetsgruppen. Syftet var att möjliggöra att landets brottsof fer, vittnen och anhöriga får bästa möjliga med mänskliga och likvärdiga stöd och hjälp obero ende av var de befinner sig i landet. Det är också viktigt att vi har en organisation som inte är lika sårbar som dagens där verksamheter riskerar att ”rasa samman” när eldsjälar lämnar sina uppdrag. För att dessa mål ska kunna uppfyllas behöver brottsofferjourerna en i vissa delar ny organisa tionsmodell. Beslut på riksstämman Ett förslag på ny organisationsmodell sändes ut på remiss till landets brottsofferjourer under våren 2013. Ett reviderat förslag togs upp som proposi tion vid Riksstämman i Sollentuna 2013. Stämman fattade beslut om att anta propositionen. Huvud dragen i propositionen var att: • alla brottsofferjourer ska ha tillgång till en anställd samordnare. Om jouren är för liten för att kunna få fram ekonomiska medel till en anställ ning kan man gå samman med andra jourer för att skapa bättre förutsättningar. Ett alternativ till detta är att jourer ingår ett samarbete där en anställd person verkar som samordnare för flera jourer. • alla brottsofferjourer ska se över rekryterings behoven på lång och kort sikt. • alla brottsofferjourer ska se över behovet av 24 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 ytterligare stödjargrupper med målet att skapa en verksamhet med lokal tillgänglighet. Handlingsplaner I stämmobesluten 2013 ingick att samtliga brotts offerjourer ska skapa en handlingsplan för att visa hur de lever upp till kraven eller hur man avser att kunna uppnå dem före förbundsstämman 2017, vilket är den tidpunkt då organisationsutveckling en ska vara genomförd. Under hösten 2014 skicka des ett underlag till brottsofferjourerna för hur handlingsplanen ska se ut. Denna skulle sändas till förbundskansliet senast den 31 januari 2015. I utskicket ingick även en checklista där brotts offerjourerna skulle ange i vilken utsträckning man lever upp till de minimikrav som ställs sedan 2011. Utvecklingsarbete Sedan stämman 2013 har många brottsofferjourer utvecklat sitt regionala samarbete för att möta de nya krav som ställs. En stor del av våra verksam heter lever upp till kraven redan idag medan andra arbetar för att hitta lösningar antingen utifrån sina egna förutsättningar eller i samverkan med närlig gande brottsofferjourer. Endast ett fåtal brotts offerjourer saknar idag en tydlig plan hur man ska nå målen inför förbundsstämman 2017. För att stödja utvecklingen har förbunds kansliets verksamhetsutvecklare besökt jourer och regioner vid ett 60-tal tillfällen sedan stämman 2013. Dessa besök har utgått från det behov som den lokala verksamheten uttryckt och har behand lat förankring i verksamheten, samverkansformer, kommunbidrag, samverkansavtal och allmänna diskussioner. Nytt namn, logotyp och grafisk profil lanserades På riksstämman i maj 2013 be slutade landets brottsofferjourer att ge förbundsstyrelsen i upp drag att ta fram ett förslag på nytt namn och logotyp för hela organisationen. Stämman de legerade till konferensen för jourernas ordförande att fatta beslut kring förslaget. Den nya logotypen antogs sedan på ord förandekonferensen som hölls i oktober 2013. Ordförandekonferensen beslut ade också att samlingsnamnet för hela organisationen ska vara Brottsofferjouren och att förkort ningen BOJ därmed fortsättnings vis inte används annat än internt. Lanserades på Brottsofferdagen Under uppmärksammandet av Internationella Brottsofferdagen på Norra Latin i Stockholm den 21 februari 2014 lanserades Brottsofferjourens nya logotyp och grafiska profil. Samtidigt lan serades också den nya webbplat sen www.brottsofferjouren.se. Under året har arbetet med att införa logotypen i hela vår verksamhet fortsatt. Nytt mate rial har tagits fram och tidigare material har uppdaterats. Den nya logotypen är en prat bubbla som symboliserar samtal och kommunikation – grunden för brottsofferjourernas stödar bete. Den är baserad på Brottsof ferjourens värdegrunds ledord: empatisk, engagerad, trovärdig och ansvarskännande. Logotypen ska förmedla en känsla som är varm, nära, enkel, angelägen och seriös. Vikt har lagts vid att lo gotypen ska förmedla att Brotts offerjouren inte är en myndighet. Ordet ”jouren” har lyfts fram för att tydliggöra att vår verksamhet ger stöd och hjälp. Logotypen ska kommuni cera med vår främsta målgrupp: brottsoffer, vittnen och anhöriga. Logotypen och den grafiska profilen har tagits fram i samarbete med reklambyrån Appel & Ihre. Speciell hänsyn har också tagits till att både typografi och bilder ska vara tillgängliga för alla. Bildbank uppbyggd En bildbank har byggts upp med porträttbilder i svartvitt där modellens ansiktsuttryck står i fokus. Eftersom vi arbetar med människor känns det naturligt att också visa människor i vår kom munikation. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 25 Brottsofferjourens panelsamtal i mars 2014. I panelen med rättspolitiska talespersoner fanns Caroline Szyber (KD), Morgan Johansson (S), Krister Hammarbergh (M), Johan Pehrson (FP), Johan Linander (C), Lena Olsson (V), Agneta Börjesson (MP) och Richard Jomshof (SD). Panelsamtalet leddes av moderatorn Willy Silberstein. Brottsofferjouren påverkar opinionen Brottsofferjouren Sverige arbe tar på många olika sätt för att förbättra brottsutsattas situation. Opinionsbildning är en viktig del i arbetet. Erfarenheter från lokala brottsofferjourers dagliga möten med brottsoffer, vittnen och anhöriga är en viktig grund. Ett prioriterat område för opinionsarbetet under 2014 har varit att lyfta det akuta behovet av ökade ekonomiska medel till Brottsofferjouren lokalt, regio nalt och nationellt. Staten måste ta ett större ge nerellt ansvar för att brottsoffer, vittnen och anhöriga får det stöd de behöver. EU-direktivet om brottsoffers rättigheter är tydligt 26 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 med medlemsstaternas skyldig het vad gäller stödverksamheter samt minimikraven för innehål let i stödinsatserna. Brottsoffer jourernas verksamhet uppfyller dessa krav mycket väl och Sveri ge skulle inte uppfylla direktivets krav utan brottsofferjourernas insatser. Brottsofferfrågor lyftes inför valet Inför riksdagsvalet fokuserade Brottsofferjourens Sverige på att lyfta brottsofferfrågorna. I mars höll Brottsofferjouren Sverige ett panelsamtal där de rättspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier deltog. De flesta höll med om att Brottsoffer jouren gör ett värdefullt arbete och att ökade ekonomiska medel behövs. Alla partier stödde också Brottsofferjourens förslag om att Förundersökningskungörelsen (FuK) behöver ändras så att även vittnen omfattas av rätten till information och att de ska tillfrå gas om de behöver stöd, exem pelvis från en brottsofferjour. De dåvarande oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpar tiet och Miljöpartiet lovade mer pengar till Brottsofferjouren om de vann valet. Efter midsommar fick Brotts offerjouren Sverige besked om en rejäl minskning av verksamhets bidraget från Brottsofferfonden. Bidraget sänktes från 7 miljoner för 2014 till 6,3 miljoner för 2015. Efter februari 2015 finns inte hel ler möjlighet att längre omfördela personal till projektverksamhet. Tillsammans innebär dessa fakto rer att Brottsofferjouren Sverige har 1,3 miljoner mindre att tillgå under år 2015. Beskedet blev starten på ett ännu mer intensivt lobbyarbete för att för att kunna behålla samt utveckla den verk samhet som byggts upp under många år. Brottsofferjouren skickade bland annat en skrivelse till justitieminister Beatrice Ask i juli, men fick vänta till början av september på ett svar som inte innehöll några lösningar. Brottsofferjourens ekonomis ka situation lyftes även med de rättspolitiska talespersonerna i Almedalen där Brottsofferjouren Sverige samverkade med de samgående brottsofferjourerna i Norrort och Gotland kring ett arrangemang. Uppföljning efter valet Efter höstens val påmindes ny blivna justitieministern Morgan Johansson (S) om Socialdemo kraternas förslag om särskilda medel till Brottsofferjouren i statsbudgeten. Brottsofferjouren hade också ett möte med Annika Hirvonen (MP), vice ordförande i justitieutskottet. Brottsofferjourens förhopp ningar inför regeringens budget steg också efter att statsminister Stefan Löfven i sin regerings förklaring den 3 oktober fram förde att: ”Förutsättningarna för Den 11 december 2014 träffade Brottsofferjouren Sverige och före trädare för lokala brottsofferjourer justitieminister Morgan Johansson. Under Almedalsveckan frågades representanter för de olika parti erna ut av Brottsofferjouren. Ovan syns Johan Pehrson (FP) och till höger Ewa Thalén Finné (M). Utfrå gare var Brottsofferjourens gene ralsekreterare Eva Larsson, för bundsordförande Sven-Erik Alhem och Michael Mittelton, ordförande Brottsofferjouren i Norrort. kvinno- och brottsofferjourers stöd till våldsutsatta kvinnor ska förbättras”. Men när bud geten presenterades 20 dagar senare fanns inga pengar avsatta till Brottsofferjourens arbete för brottsutsatta, anhöriga och Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 27 vittnen. Istället för att avsätta de medel som behövdes akut valde regeringen att hänvisa till en höj ning av avgiften till Brottsofferfon den under 2015. Brottsofferjouren välkomnade självklart en höjning, men menade att det var en lös ning som landets brottsoffer först i framtiden kommer att kunna få del av, då det kommer att ta tid innan den höjda avgiften resul terar i faktiska medel. Kontakter togs med Morgan Johansson vilket resulterade i ett givande möte. När utdelningen från Brotts offerfonden aviserades i decem ber fick Brottsofferjouren ett til� läggsanslag på 700 000 kronor. Brottsofferjourens sista politikermöte 2014 var med Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Snecker. Pla nering för ett nytt panelsamtal under 2015 inleddes också i slutet av året. Under året hade förbundet ock så möten med justitiedepartemen tet, departementsråd John Ahl berk och departementsekreterarna Jenny von Knorring och Christian Olsson. Ett möte genomfördes även med socialdepartementet, departementssekreteraren Karin Nilsson Kelly. Brottsofferjouren Sverige har bland annat också haft möte med Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg och Pia Enochsson, Utredningen Nationell strategi för att nå målen om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Information sprids i olika sammanhang Brottsofferjourens arbetar aktivt för att sprida information om Brottsofferjouren i många olika sammanhang. Under året har förbundet bland annat medver kat vid Internationella Brottsof ferdagen på Norra Latin i Stock holm, Nordiskt forum i Malmö och Pridefestivalen i Stockholm (läs mer på sidorna 20-22). Internationellt arbete För att utveckla brottsofferarbetet i Sverige är det värdefullt att träffa representanter från an dra länder, få nya erfarenheter samt diskutera gemensamma problemområden. Brottsoffer jouren Sverige är medlemmar i den europeiska organisationen Victim Support Europe (VSE) och har också ett nordiskt samarbete med brottsofferorganisationer i Norden. Under året har frågan om implementering av EU:s brottsofferdirektiv varit i fokus i våra internationella kontakter. En annan viktig fråga har varit hur vi kan ge stöd till brottsoffer som befinner sig i ett annat EU-land än sitt hemland. I maj deltog Brottsofferjouren Sverige när Victim Support Europe höll sin årliga kon ferens samt årsmöte. Denna gång var Polen värdland och konferensen genomfördes i Warszawa. Närmare 200 personer deltog, både från ideella organisationer och från olika myn 28 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 digheter. 21 av Europas länder är nu fullvärdi ga medlemmar (NGO:s) samt 15 organisationer är associerade medlemmar i VSE. Temat för konferensen var ”Utveckling av brottsofferstöd i hela Europa”. Brottsofferjourens generalsekreterare del tog också när VSE höll en konferens i Bryssel i november. Deltagare från cirka 20 länder var representerade och temat för konferensen var EU:s brottsofferdirektiv. Vid erfarenhets utbytet angående implementering av EU:s brottsofferdirektiv framkom att samtliga län der ser polisens utökade ansvar som största utmaningen. Brottsofferjouren Sverige tog under året också emot ett studiebesök från norska Justisog beredskapsdepartementet som ville få mer kunskap om vårt arbete och erfarenheter. Även ett studiebesök i Brottsofferjouren Värmland arrangerades för besökarna från Norge. Marknadsföring och sponsring Det är angeläget att Brottsoffer jouren får möjlighet att nå ut med sitt budskap och att fler får kun skap om de stödmöjligheter som Brottsofferjouren erbjuder. Vi vet att mörkertalet är stort och att många inte polisanmäler brottet de utsatts för. Brottsofferjourens målsättning är att även de som inte polisanmäler ska veta att vi finns och att de kan ta kontakt för att få stöd. 90-konto Under sommaren 2013 blev Brottsofferjouren Sverige god kända som 90-kontoinnehavare. Förbundet tar nu emot alla insamlingar och gåvor på plus giro 90 03 44-3 eller bankgiro 900- 3443. 90-kontot är en nöd vändig förutsättning i vårt fort satta arbete med marknadsföring och sponsring. Det är en viktig faktor för att påvisa att vi är en organisation med seriositet. Alla insamlade medel används enligt förbundets ändåmål vilket är att stödja och utbilda föreningarna inom förbundet i olika avseenden. Föreningarna arbetar med: • att ge stöd, information och praktisk vägledning till brottsof fer, vittnen och anhöriga • att genom opinionsbildning verka för att brottsoffers, vitt nens och anhörigas behov tillgo doses • att verka för att rättssäker heten för brottsoffer, vittnen och anhöriga är betryggande inför och vid domstolsförhandlingar • att verka för att samhället Under året togs två korta reklamfilmer om Brottsofferjouren fram. Genom lokala jourers arbete har filmerna visats på flera biografer i landet. ökar sina insatser för att före bygga brott • att stimulera samarbetet mel lan föreningarna som arbetar med målsättningar enligt ovan stående punkter. Brottsofferjouren Sverige var en av de organisationer som blev uttagna att delta i Svensk insamlingskontrolls projekt intern kontroll. Grant Thornton utförde granskningsmomentet. Deras slutsats och bedömning av Brottsofferjouren Sverige är att: • Arbetar aktivt med riskanalys och policys och har goda attestoch betalningsrutiner • Samtliga underlag är av god kvalitet och väl förberett inför mötet • Riskanalysen är väl genom arbetad och inkluderar till synes hela verksamheten Långsiktigt arbete Att stärka förbundets finansiering för olika verksamhetsområden är viktigt för att kunna utveckla hela organisationen. Ett komple ment till verksamhetsbidrag är att också få finansiering genom sponsring via företagskontak ter samt genom CSR, Corporate social responsibility (hållbart företagande). En arbetsgrupp har under året arbetat för att ta fram en långsiktig strategi. Styrelsen har beslutat att i första skedet fokusera på att finna samarbets partners för Brottsofferjourer nas Telefoncentral, verksamhet för unga brottsoffer, Tidningen Brottsoffer samt en utbildningsa kademi. Arbetsgruppen har sam manställt underlag för respektive område som kan presenteras för olika företag. Kontakter har Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 29 tagits med några företag, men har ännu inte resulterat i några konkreta insatser. Arbetet kom mer att intensifieras mer under år 2015. Insatser med företags kontakter och marknadsföring är tidsomfattande och kräver ett långsiktigt perspektiv. Ny grafisk profil viktigt verktyg Brottsofferjourens nya logotyp är ett led i marknadsföringen och innehåller telefonnumret till Brottsofferjourernas Telefon central. Informationsmaterial som producerats har till syfte att Brottsofferjouren ska kunna marknadsföras på alla nivåer. Ett annat viktigt redskap i marknadsföringen av Brottsoffer jouren är två korta reklamfilmer som producerats och som kan ses på www.brottsofferjouren.se samt Youtube. Dessutom har de visats på ett flertal biografer under året, Brottsofferjourens utställning på Stadsmuseet i Stockholm. något som flera lokala brottsoffer jourer möjliggjort genom lokala kontakter. Under hösten medverkade Brottsofferjouren Sverige med en utställning på Stadsmuseet och Medeltidsmuseet i Stockholm. Te mat på utställningen var ”Skugg sidan, om brott, straff och trygg het”. I slutet av året slöts ett avtal med TV3 om samarbete kring serien ”Mordet”. Programmen visades i början av 2015 och vår logotyp exponerades i slutet av programmet. Brottsofferjourernas Telefoncentral höll också extra kvällsöppet efter programmet för att svara på samtal från tittarna. Brottsofferjourens remissvar Brottsofferjouren Sverige är en flitigt anlitad remissinstans. Under året har förbundet lämnat följande sex remissvar: • Yttrande avseende promemorian Höjning av avgifterna till brottsofferfonden. • Yttrande avseende DS 2014:14, Genom förande av brottsofferdirektivet. • Yttrande avseende SOU 2014:18, Straff skalorna för allvarliga våldsbrott. • Yttrande avseende SOU 2014:63, Orga 30 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 niserad brottslighet – förfälts- och under låtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. • Remissvar avseende SOU 2014:49, Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. • Yttrande avseende DS 2014:35, EU-för ordning om civilrättsliga åtgärder. Sprider kunskap om brottsoffers situation Webbplats Sociala medier Brottsofferjouren i media På Internationella Brottsoffer dagen, den 22 februari 2014, lanserades Brottsofferjourens nya webbplats www.brottsoffer jouren.se. Webbplatsen följer Brottsofferjourens nya grafiska profil. Den har tagits fram med fokus på tillgänglighet och är anpassad efter EU:s regler WCAG 1 och 2. Webbplatsen en viktig kommunikationskanal. Här finns information till brottsutsatta, vittnen och anhöriga, press, bidragsgivare, de som vill be ställa Brottsofferjourens material och alla andra som har intresse av Brottsofferjourens verksam het. Under året har två språk konsulter ideellt arbetat med att uppdatera och klarspråksanpassa texterna på Brottsofferjourens webbplats särskilt riktad till unga: www.ungaboj.se. Den nya webbplatsen för unga kommer att bli klar under 2015. Förbundskansliet ger också stöd till lokala jourer i deras arbete med lokala hemsidor. Idag har ett 60-tal jourer en egen lokal hemsida via förbundets avtal med webbyrån Mild Media. Under året har arbete pågått för att även jourerna ska få uppdate rade webbplatser enligt samma modell som www.brottsofferjour en.se och arbetet planeras vara utfört under 2015. I samband med Brottsofferjour ens namnbyte fick Brottsoffer jouren också en ny Facebooksida på www.facebook.com/ BrottsofferjourenSverige. Den har uppdaterats kontinuerligt under året och här kan våra följare hitta nyheter om Brotts offerjouren och inom brottsoffer området i stort. Under 2014 fick Brottsoffer jouren också en egen kanal på Youtube där korta informations filmer om stödmöjligheter hos Brottsofferjouren har publicerats. Under året har 13 pressmeddelan den skickats ut via Brottsofferjour ens pressrum på MyNewsdesk. Fokus för flera av pressmed delandena har varit Brotts offerjourens akuta behov av ökade resurser till verksamheten. Under året har representan ter från Brottsofferjouren synts i media vid ett flertal tillfällen. Bland annat har förbundsord förande Sven-Erik Alhem och generalsekreterare Eva Lars son medverkat i tv, radio och tidningar. Sven-Erik Alhem har också regelbundet skrivit om brottsofferfrågor i sin blogg och som krönikör. Även lokala brottsofferjourer har under året uppmärksammats för sitt brotts offerarbete i lokal media. Brottsofferjourens informatör svarar regelbundet på frågor från journalister som letar efter infor mation kring olika brottsoffer frågor eller vill ha förslag på intervjupersoner. Intern kommunikation Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från Brottsofferjouren Sverige till jourer och regioner. Under året har fem nyhetsbrev skickats ut med aktuell information om vad som är på gång inom Brottsoffer jouren. Alla nyhetsbrev skicka des ut med e-post till alla jourer samt till regionrådsordföranden, valberedning, revisorer och för bundsstyrelse. Brottsofferjouren Sverige tar också regelbundet fram intern information som alla aktiva inom de lokala brottsofferjour erna enkelt får tillgång till via medlemssidorna som finns på webbplatsen www.brottsoffer jouren.se och är inloggnings skyddade. Frågor besvaras Intresset för Brottsofferjourens arbete har också varit stort från skolelever och studenter som un der året ofta hört av sig till Brotts offerjouren inför skolarbeten och uppsatser. Vi arbetar för att så snabbt som möjligt ge svar på frå gor och ge vägledning till var mer information finns att få. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 31 Tidningen Brottsoffer Tidningen Brottsoffer ges ut av Brottsofferjouren sedan 1994 och går ut till alla medlemmar i en lokal brottsofferjour. Det går också att teckna en prenumeration på tidningen direkt via Brottsoffer jourens nationella kansli. Aktuella teman Tidningen har en upplaga 13 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Under 2014 har tidningen delats ut på olika evenemang och spridits lokalt av brottsofferjourer till bland annat tingsrätter, polisstationer och vårdcentraler. I Tidningen Brottsoffer är brottsofferfrågor i fo kus och varje nummer har ett aktuellt tema. Under året har tidningen fokuserat på följande teman: • Nr 1: Våldsamt osynligt. Brott mot personer med funktionsnedsättning. • Nr 2: Valår. Brottsoffer och politiken. • Nr 3: Sexuella övergrepp. Om stöd till offer för sexuellt våld. • Nr 4: Vittnesstöd. Samarbete med Förbundsmedia Brottsofferjouren har ett avtal med Förbundsmedia AB i Malmö för utgivning av tidningen. Förbunds media AB ansvarar för tryck, distribution och annonsförsäljning. Brottsofferjouren ansvarar för det redaktionella arbetet. Tidningens redaktör Amanda Säfström plane rar varje nummer i samråd med ett redaktionsråd bestående av ansvarig utgivare och förbundsord förande Sven-Erik Alhem och generalsekreterare Eva Larsson. Redaktören ansvarar sedan för det redaktionella arbetet. Tidningens expertpanel Eva Andersson, advokat, Anneli Svensson, socionom och legitimerad psyko terapeut, och Hans Sjölander, avdelningsdirektör vid brottsskadeenheten på Brottsoffermyndig heten, har svarat på läsarnas frågor under året. De lokala brottsofferjourerna har bidragit med texter 32 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 och foton som publicerats i tidningens avdelning ”Jourerna berättar”. Tidningen Brottsoffers har en egen webbplats – www.tidningenbrottsoffer.se – där bland annat varje tidningsnummer finns att läsa och ladda ned i pdf-format. Tillgängligare tidning Under året fick tidningen, som en del av det pågå ende tillgänglighetsarbetet inom projekt Brottsut satt och funktionsnedsättning en ny tillgängligare form skapad av formgivaren Karin Nilsson. Under 2015 kommer även tidningens webbplats att tillgänglighetsanpassas enligt samma modell som www.brottsofferjouren.se. Referens- och samverkansgrupper Nedan följer ett urval av de nationella referens- och samverkansgrupper som Brottsofferjouren Sverige har varit representerad i under året: • Brottsförebyggande rådet (Brå): referensgrupp kring regeringsuppdraget Målgsägandes med verkan i rättsprocessen • Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för ideella organisationer och myndigheter • Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för Internationella Brottsofferdagen • Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket: referensgrupp kring vittnesstödsutredningen • Det handlar om kärlek - Kärleken är fri: Samarbetsprojekt med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Östergötland, Stockholms Universitet och Folkteatern i Gävleborgs län tillsammans med flera andra ideella organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. • Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten: reformstödsgruppen omvärld • JU 2013:02 Utredning om ersättning till rättsliga biträden: referensgrupp • Jämställdhetsdepartementet: referensgrupp för Utredningen som ska föreslå en nationell stra tegi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, U:2014:03 • Länsstyrelserna: referensgrupp för kunskapsstöd gällande våld i nära relation • Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK): Kvinnofridslinjen • Nätverket för arrangerandet av Fadimedagarna till minne av hedersmördade Fadime • Nätverket för den av FN proklamerade världsdagen för att uppmärksamma våld och övergrepp mot äldre • Operation Kvinnofrid: Länsstyrelsens i Stockholms län, Polismyndighetens i Stockholms län, Landstingets i Stockholms län och Stockholms Stads gemensamma referensgrupp för kartläggning av behov i arbetet för att motverka våld i nära relation • Regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer: referensgrupp • Socialstyrelsen: referensgrupp för Öppna Jämförelser om kommunernas arbete mot våld i nära relationer • Socialstyrelsen: referensgrupp kring revideringen av handboken Våld för socialtjänsten • Socialstyrelsen: referensgrupp kring revideringen av Föreskrifter och Allmänna råd för social tjänsten om våld i nära relationer • Socialstyrelsen: referensgrupp kring revideringen och utvärdering av ett meddelandeblad angå ende ideella organisationers respektive kommunens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/upplevt våld • Socialstyrelsen: referensgrupp som arbetar med regeringsuppdrag kring skyddade boenden • Socialstyrelsen: Stora rådet, referensgrupp för alla de ideella organisationer som får verksamhets bidrag från Socialstyrelsen • Socialstyrelsen: referensgrupp kring lokala utvecklingsmedel inom kvinnofrid för ideella organisa tioner från Socialstyrelsen • Socialstyrelsen: referensgrupp om våld i nära relationer mot äldre kvinnor och män • Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbunds Projekt Eja – En jour för alla: referensgrupp • Utredningen om genomförande av EU:s brottsofferdirektiv (direktiv 2012/29/EU) i Sverige: Referensgrupp för synpunkter och erfarenheter från organisationer som arbetar med brottsofferfrågor • Åttondemarsnätverket: Samarbetsgrupp kring arrangemang på Internationella Kvinnodagen Brottsofferjourens Brottsofferjouren Årsberättelse 2013 2014 33 Brottsofferjouren Sveriges organisation Beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Brottsofferjouren Sveriges beskyddare. Medlemskap Brottsofferjouren Sverige är medlem i den europeiska organi sationen Victim Support Europe, Forum - idéburna organisationer med social inriktning och Idea arbetsgivarförbundet för ideella organisationer. Brottsofferjouren har också undertecknat överenskommel sen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Överenskom melsen har funnits sedan 2008 och det viktigaste målet med do kumentet är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Arbetet byg ger på sex principer om självstän dighet, dialog, kvalitet, långsiktig het, öppenhet och mångfald. Förbundsstyrelse Sven-Erik Alhem är förbunds ordförande och Monica Ekström är vice förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. Or dinarie ledamöter är Lars Ed lund, Stig Karels, Linda Mark lund, Bertil Olin och Yvonne Zingmark. Ersättare är Helena 34 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Wahlund, Emil Chandorkar och Mattias Ring. Emil Chandorkar beslutade att avgå som styrelseledamot av personliga skäl 2014-06-04. Linda Marklund beslutade att tillfälligt frånträda sitt styrelseuppdrag 2014-09-02 samt därefter att avgå av personliga skäl 2015-03-04. Adjungerade var Anna Wallén, riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet (S) och Pia Hallström, riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet (M). Styrelsen har haft tio samman träden under året. Viktiga frågor under året som behandlats är: • Uppföljning av organisa tionsutvecklingen med förstärkt brottsofferstöd • Förbundets prekära ekono miska situation och det chock artade beskedet om neddragning på 10 procent • Översyn av kansliorganisatio nen utifrån neddragna bidrag • Strategi kring opinionsarbete • Tilläggsansökan för verksam hetsbidrag • Lansering och implementering av ny logotyp, namn och grafisk profil • Strategi kring marknads föring och sponsring • Revidering av policy dokument; delegationsordning, arbetsmiljö, lönepolicy, alko hol- och drogfrågor, rutiner för brandskydd och första hjälpen • Framtagning av mallar för interna och externa risker; verksamhetsrisker, förtroende skadliga risker, finansiella risker och korruptionsrisker. • Förberedelse av Panelsamtal • Tillsättande av Polisnätverk • Beslut angående projekt; Brottsutsatt med funktionsned sättning med tillgänglighetsper spektivet, Ungas brottsutsatthet på nätet och dokumentärfilmen ”My life my lesson”. • Antagit Göteborgs brotts offerjour som ny medlem. Under året har flera styrelse ledamöter också utfört operativt arbete på förbundskansliet. Arbetsutskott Arbetsutskottet bestod under 2014 av Sven-Erik Alhem, Mo nica Ekström och Stig Karels. Arbetsutskottet har haft sex sammansträden under året. Vik tiga frågor för arbetsutskottet har varit att förbereda inför styrelse möten. Ett viktigt och omfattande arbete var beredning av översynen av kansliorganisationen samt att besluta om övriga personalfrågor. Revisorer Tommy Nilsson är ordinarie auktoriserad revisor och Kata rina Nyberg ersättare från Brottsofferjouren Sveriges förbundsstyrelse 2014. Från vänster: Mattias Ring, Helena Wahlund, Monica Ekström, Sven-Erik Alhem, Yvonne Zingmark, Lars Edlund och Bertil Olin. Stig Karels kunde inte närvara vid fototillfället. Hummelkläppen i Stockholm AB. Lars Brauer och Marina Nyqvist är ordinarie förtroendevalda revisorer och ersättare är Marie Engström Rosengren. Valberedning Brottsofferjouren Sveriges val beredning består av Tove Tres chow, sammankallande, Christer Erlandsson, Bengt Laveberg, Sara Jonsson och Ingri Vestin. Förbundets kansli Under hela året har Eva Larsson arbetat som generalsekreterare på 100 procent. Övriga tjänster på kansliet har varit: administration, assistenter på Brottsofferjourernas Telefoncen tral, ekonomiansvarig, informa tör och redaktör för Tidningen Brottsoffer, IT- och webbansva rig, kanslister, kvinnofridsansva rig, projektledare för Brottsutsatt och funktionsnedsättning, sam ordnare för Brottsofferjourernas Telefoncentral, utbildningsan svarig samt verksamhetsutveck lare. Flera av de anställda har flera ansvarsområden inom sin tjänst och fyra av tjänsterna är på deltid. Vid årets slut arbetade 14 personer totalt med 12,6 tjänster. Under året arbetade befint lig personal inom administra tion, information, IT och webb samt utbildning på sammanlagt 1,25 tjänster inom projektet Brottsutsatt och funktionsned sättning. Det innebär att totalt 2,25 tjänster har finansierats av Arvsfonden samt 1 tjänst av Socialstyrelsen. Denna lösning har inneburit att arbetsområden inom ovanstående befintliga tjänster delvis inte har kun nat utföras på samma nivå som tidigare år. Brottsofferjouren Sverige har även en volontär en dag i veckan på kansliet samt 61 aktiva volon tärer på Telefoncentralen. Till och med slutet av mars har en person varit placerad på kans liet för ett forskningsprojekt som leds av forskarna Carina Gallo och Kerstin Svensson. Fram till september fanns en person på kansliet som arbetstränade via arbetsförmedlingen. Två externa konsulter har även arbetat ideellt dels med fören ingsfrågor och dels med kommu nikation. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 35 Brottsofferjourer i Sverige Blekinge län Blekinge Växjö Älmhult Dalarnas län Norrbottens län Avesta-Hedemora Leksand-Rättvik Mellersta Dalarna Mora-Orsa-Älvdalen Boden Luleå Piteå-Älvsbyn Gotlands län Helsingborg Hässleholm-Osby-Perstorp Landskrona-Svalöv Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Söderslätt Sydöstra Skåne Ängelholm Österlen Gotland Gävleborgs län Bollnäs-Ovanåker Gästrike Västra Gävle Hudiksvall-Nordanstig Ljusdal Söderhamn Hallands län Falkenberg Kungsbacka Södra Halland Varberg Jämtlands län Jämtland Jönköpings län Höglandskommunerna Jönköping Småland West Kalmar län Oskarshamn-Mönsterås-Högsby Södra Kalmar län Vimmerby-HultsfredVästervik Kronobergs län Sunnerbo-Ljungby-Markaryd 36 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Skåne län Värmlands län Värmland Västra Värmland Östra Värmland Västerbottens län Dorotea Lycksele Skellefteå Umeå Vilhelmina Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall-Medelpad Örnsköldsvik Stockholms län Västmanlands län Haninge-Nynäshamn Huddinge-Botkyrka Nacka-Tyresö-Värmdö Norrort Norrtälje Spånga-Kista Stockholms innerstad-Lidingö Södertälje Södra Roslagen Södra Stockholm Västerort Hallstahammar-Surahammar Sala-Heby Västerås Västra Mälardalen Södermanlands län Eskilstuna Katrineholm-Flen-Vingåker Strängnäs Östra Sörmland Uppsala län Enköping Norduppland Uppsala-Knivsta-Håbo Västra Götalands län Ale Alingsås-Lerum-VårgårdaHerrljunga Borås-Sjuhärad Göteborg Kungälv-Stenungsund-OrustTjörn Mölndal-Härryda Strömstad Trollhättan-Lilla Edet Uddevalla Vänersborg-Dalsland Västra Skaraborg Östra Skaraborg Örebro län Bergslagen Sydnärke Örebro-Lekeberg Östergötlands län Linköping Motala-Vadstena Sydvästra Östergötland Östra Östergötland Bildade regioner Skåne och Blekinge län Hallands län Västra Götalands län (utom Göteborg) Värmlands län Örebro län Gotlands och Stockholms län Dalarnas län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands och Jämtlands län Norrbottens län Förändringar under 2014 Under året har Brottsofferjouren i Malung-Vansbro slagits ihop med Brottsofferjouren i Mora-OrsaÄlvdalen. Brottsofferjouren i Skärholmen har lagts ned och Brottsofferjour en i Södra Stockholm har tagit över upptagningsområdet. I Göteborg startade Göteborgs brottsofferjour och beviljades medlemskap i Brottsofferjouren Sverige under 2014. Eftersom föreningen är under uppstart har den inte erbjudit någon stödverk samhet under året. Varje färgat fält på kartan mot svarar en brottsofferjours upp tagningsområde. De vita fälten saknar brottsofferjour. Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 37 38 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014 Årsredovisning Brottsofferjouren 2014 Årsredovisning för Brottsofferjouren 815600-8784 Räkenskapsåret 2014-01-01 - 2014-12-31 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Underskrifter Sida 1 4 5 6 7 8 11 Brottsofferjouren 1(11) 815600-8784 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer och vittnen samt arbetar för bättre villkor för personer som drabbats av brott. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Brottsofferjouren verkar för att människor som utsätts för brott ska få kunnigare bemötande och att brottsoffren får sina rättigheter tillgodosedda. Brottsofferjouren är verksam med brottsofferstöd, vittnesstöd, brottsförebyggande arbete och opinionsbildning. I Sverige har 93 lokala brottsofferjourer under år 2014 varit medlemmar i Brottsofferjouren. Riksförbundet arbetar med att tillhandahålla de lokala jourerna stöd och service i deras arbete att stödja brottsoffer. En riksstämma hålls vartannat år och på riksstämman 25-26 maj 2013 beslutades följande för att förstärka brottsofferstödet i syfte att möjliggöra att brottsoffer, vittnen och anhöriga får bästa möjliga kompetenta medmänskliga och likvärdiga stöd och hjälp oberoende av var de befinner sig i landet: · · · · · · att verksamheten organiseras på ett sådant sätt att stödinsatserna förstärks och utförs enligt Värdegrund för Brottsofferjouren att samtliga jourer gör bedömningar om rekryteringsbehoven på lång och kort sikt med målsättning att det finns en mångfald bland stödjarna att genom att kombinera ideella och anställda skapa en slagkraftig organisation med större och mer långsiktigt hållbara ekonomiska resurser med målet att varje brottsofferjour får tillgång till minst en anställd samordnare antingen genom samgående eller genom samverkan mellan brottsofferjourer att ytterligare utöka det lokala brottsofferstödet genom fler lokala stödjargrupper där målsättningen är att stärka det lokala brottsofferstödet att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över dagens verksamhet och ge förslag på hur resurserna mest effektivt kan användas med målsättningen att Riksförbundet kan ge ett utökat stöd till brottsofferjourerna samt att med hänvisning till ovanstående uppdra till landets brottsofferjourer att påbörja arbetet med ett förstärkt lokalt brottsofferstöd där alla jourer ska ha tagit fram en handlingsplan med målsättningen att denna ska vara klar i god tid före stämman 2015, och där hela organisationsförändringen är genomförd senast före stämman 2017. Brottsofferstöd & vittnesstöd Tillgängligheten är grundläggande för Brottsofferjourens förtroende från brottsoffer, vittnen, anhöriga, allmänhet och olika myndigheter. För att öka tillgängligheten så att brottsoffer möts av en personlig röst är Brottsofferjourernas Telefoncentral en viktig resurs. Telefoncentralen tar emot inkommande samtal, lyssnar och ger information. Den mottagna kontakten förmedlas vidare till aktuell lokal brottsofferjour. Riksförbundet bedriver Stöd på eget språk, vilket är knutet till Telefoncentralen. Många jourer har behov av hjälp för att kunna ge stöd och information till brottsoffer med annan etnisk bakgrund än svensk. Genom Stöd på eget språk kan Telefoncentralen ge information och vägledning på många olika språk. Särskilda informationsblad har översatts på respektive språk, vilka har marknadsförts till lokala brottsofferjourer, polismyndigheter, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Riksförbundet har också möjlighet att kunna svara på frågor från brottsoffer, vittnen och anhöriga via mail, Brottsoffersvar på nätet. Utbildning Riksförbundets utbildningsverksamhet är en viktig del av det stöd som är förbundets uppdrag i förhållande till de lokala jourerna. Utbildningsverksamhetens syfte är att genom olika insatser säkra den kunskap som behövs för att organisationen ska kunna genomföra sina uppdrag och uppfylla målen med verksamheten. Dessa är i huvudsak att ge stöd och hjälp till brottsoffer, vittnen och anhöriga, sprida kunskap om brottsutsattas situation samt arbeta för att deras rättigheter stärks. Kompetens om utsatta och sårbara grupper måste öka för att nå målsättningen att kunna ge stöd till alla brottsoffer. För att få ny kunskap och uppmärksamma dessa grupper samt för att utveckla nya metoder i brottsofferarbetet kommer Riksförbundet att arbeta med olika projekt. Erfarenheter inom projekten kan spridas till jourerna som ett led i det kvalitetshöjande arbetet. Under år 2014 har följande Brottsofferjouren 2(11) 815600-8784 interna konferenser arrangerats för nyckelpersoner inom Brottsofferjouren: · · · · · Samordnare, 2 dagar Lokala ordförande, 2 dagar Nya samordnare och ordförande, 1 dag Seminariedag om människohandel/trafficking, 1 dag Seminariedag om unga brottsoffer - kränkningar på nätet, 1 dag Verksamhet med medel från finansiärer för särskilda syften Det 4-åriga projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning är finansierat med medel från Arvsfonden. Projektet sker i nära samarbete med Handikappförbunden samt SV, Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom utbildning och utvecklad samverkan. Målgruppen är lokala brottsofferjourer och funktionshinderföreningar samt yrkesverksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsendet och skolor. Sedan 2013 har projektet även haft möjlighet att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. År 2014 har 9 seminarier/konferenser genomförts med deltagare från brottsofferjourer, funktionshinderföreningar, socialtjänsten med flera. Projektet pågår till och med den 28 februari 2015. Insatser inom kvinnofridsområdet finansieras med medel från Socialstyrelsen. Syftet är att stärka brottsofferjourernas arbete med våldsutsatta inom nära relation och barn som bevittnat våld samt inom hedersrelaterat våld och förtryck. Riksförbundet har en anställd som bland annat ansvarar för erfarenhetsspridning och är resursperson i Socialstyrelsens olika referensgrupper. Årligen har två seminarier genomförts med deltagare från brottsofferjourer, socialtjänsten samt polisen. Opinionsbildning Brottsofferjourens dagliga kontakter med brottsoffer, vittnen och anhöriga ger en bred erfarenhet och kompetens av dessa gruppers situation och behov. Riksförbundet har en viktig roll att bedriva opinionsbildning utifrån denna kunskap så att situationen förbättras för brottsoffren inom rättsväsende, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Ett strategiskt arbete ska genomföras för att stärka opinionsarbetet både nationellt, regionalt och lokalt. Opinionsarbetet kommer också att inriktas på att få ökade ekonomiska resurser till Brottsofferjouren både lokalt och nationellt för att kunna ge ett adekvat stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga samt för att kunna arbeta med brottsförebyggande insatser. Tidningen Brottsoffer är viktig för alla medlemmar inom Brottsofferjouren, där viktiga frågor inom organisationen kan belysas. Tidningen är också en synnerligen viktig kanal för att föra ut och lyfta fram olika frågor inom brottsofferområdet till beslutsfattare, media och andra externa grupper. Utbetalda bidrag Ett bidrag på 10 000 kronor har utdelats till 9 regionråd inom Brottsofferjouren. Bidraget är till för att möjliggöra regionalt samarbete mellan olika brottsofferjourer genom till exempel utbildningsverksamhet och reskostnader. Ekonomisk översikt Omsättning, kr Resultat, kr Kassalikviditet, % Soliditet, % 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 11 044 648 kr 10 807 553 kr 9 860 360 kr 9 615 422 kr 9 554 163 kr 378 746 kr -75 884 kr -587 924 kr -46 708 kr 584 817 kr 141% 128% 131% 163 % 160 % 37,7 % 30,0 % 27,0 % 33,9 % 35,7 % Brottsofferjouren 3(11) 815600-8784 Dispositioner beträffande vinst eller förlust Belopp i kr Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: Dispositionsfond Årets resultat Totalt 690 592 378 746 1 069 338 Till bundet eget kapital Till dispositionsfond Summa 1 069 338 1 069 338 Vad beträffar Brottsofferjourens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Brottsofferjouren 4(11) 815600-8784 Resultaträkning Belopp i kr 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 93 000 9 976 828 320 811 238 550 339 562 75 897 11 044 648 96 000 9 590 611 318 032 675 240 47 632 80 038 10 807 553 -718 580 -3 112 615 -6 841 385 -709 654 -3 635 148 -6 539 580 -10 736 361 332 -39 292 -116 121 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster 18 355 -941 378 746 41 228 -991 -75 884 Årets resultat 378 746 -75 884 Intäkter Medlemsavgifter Bidrag och gåvor Försäljning Deltagaravgifter Övriga intäkter Övriga rörelseintäkter Kostnader Inköp varor och produktionskostnader Lokal-, konferens- och övriga verksamhetskostnader Personalkostnader Av/nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Not 1 2 3 Brottsofferjouren 5(11) 815600-8784 Balansräkning Belopp i kr Not 2014-12-31 2013-12-31 4 6 713 6 713 17 449 17 449 6 713 17 449 119 650 119 650 239 992 239 992 9 727 322 226 464 236 513 8 057 489 229 075 237 621 Kassa och bank 3 537 205 3 135 662 Summa omsättningstillgångar 3 893 368 3 613 275 SUMMA TILLGÅNGAR 3 900 081 3 630 724 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager mm Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Brottsofferjouren 6(11) 815600-8784 Balansräkning Belopp i kr Not 2014-12-31 2013-12-31 1 090 592 1 090 592 1 166 476 1 166 476 378 746 378 746 -75 884 -75 884 1 469 338 1 090 592 - 277 944 277 944 159 816 736 203 1 534 724 2 430 743 333 274 776 852 1 152 062 2 262 188 3 900 081 3 630 724 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital i ideell förening Årets resultat Summa eget kapital Fonder Fonder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Brottsofferjouren 7(11) 815600-8784 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Periodisering av intäkter har skett enligt god redovisningssed. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknande nyttjandeperiod. En avskrivningsprocent på 33% per år har tillämpats. Brottsofferjouren 8(11) 815600-8784 Noter Not 1 Bidrag och gåvor 2014 2013 7 000 000 6 825 000 24 817 1 817 907 1 829 877 Socialstyrelsen: Projekt: Kvinnofrid inom Brottsofferjouren 920 056 800 000 Gålöstiftelsen: 100 000 Brottsoffermyndigheten: Verksamhetsbidrag Projekt: Samordning av vittnesstödsverksamhet Arvsfondsdelegationen: Projekt: Funktionsnedsättning Stiftelsen Lars Hiertas Minne: 10 000 Soroptimist International, Sverigeunionen: 97 629 97 557 31 236 9 976 828 13 360 9 590 611 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 Hummelkläppen i Stockholm AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag 32 757 16 562 27 127 16 412 Summa 49 319 43 539 Gåvor till Brottsofferjouren: Summa Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionskostnaden bokförs när faktura erhålls. Vid projekt kvinnofrid inom Brottsofferjouren samt projekt funktionsnedsättning har dock en estimerad kostnad för revision bokförts. Not 3 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 3 11 14 3 10 13 Brottsofferjouren 9(11) 815600-8784 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014-01-012014-12-31 2013-01-012013-12-31 Löner anställda 4 749 590 4 479 945 Sociala kostnader 1 567 527 1 503 713 443 965 409 768 80 303 6 841 385 146 154 6 539 580 Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa Arvode för ordinarie styrelsearbete utgår endast vid förlorad arbetsinkomst och har totalt under år 2014 varit 10 687 kr Brottsofferjouren 10(11) 815600-8784 Not 4 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 5 Eget kapital Vid årets början Disposition av föregående års resultat 2013-12-31 801 965 801 965 781 825 20 140 801 965 -784 516 -10 736 -795 252 -745 224 -39 292 -784 516 6 713 17 449 Bundet eget kapital Dispositionsfond 400 000 766 476 -75 884 Årets resultat Vid årets slut 2014-12-31 378 746 400 000 1 069 338 Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: iStockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren och Jessica Larsson Stöd som ger kraften tillbaka Alla kan bli utsatta för ett brott och när det händer står vi inför en tuff utmaning i livet. Utsatthet, rädsla, chock och ångest är vanliga känslor som ofta är starka och svåra att hantera. Samtidigt kanske vi behöver ta tag i polisanmälan, begära skadestånd och gå igenom en rättsprocess. Få klarar det här utan stöd och hjälp. Därför finns Brottsofferjouren. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Grunden i vårt arbete är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast. Brottsofferjouren består av lokala jourer runt om i landet, ett nationellt kansli och en telefoncentral som är gratis att ringa till. Med hundratals ideellt utbildade medmänniskor, stöder vi varje brottsoffer, vittne och anhörig som söker oss, genom att lyssna, ge stöd och goda råd. Varje år blir det över hundratusen möten med människor som just där och då kanske inte har någon annan att vända sig till. Ofta blir detta vändpunkten för den brottsutsatte. Brottsofferjouren Hammarby fabriksväg 25 120 30 Stockholm Telefon: 08-644 88 00 E-post: [email protected] Webbplats: www.brottsofferjouren.se Årsberättelse och Årsredovisning 2014
© Copyright 2024