BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
årsredovisning
2014
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
1 (36)
INNEHÅLL
Resultatredovisning
GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR
4
BROTTSSKADEÄRENDEN
6
REGRESS
10
BROTTSOFFERFONDEN
12
KUNSKAPSCENTRUM
15
MEDARBETARE
19
Finansiell redovisning
RESULTATRÄKNING22
BALANSRÄKNING
23
ANSLAGSREDOVISNING
24
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
25
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
28
BILAGA 1 29
Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning
Notbilaga
2 (36)
BILAGA 2 31
Fördelning av medel från Brottsofferfonden
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Resultatredovisning
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
3 (36)
GENERALDIREKTÖRENS
KOMMENTAR
Verksamhetsåret 2014 har varit ett spännande år för Brotts­
offermyndigheten och det finns många goda resultat att redo­
visa. Brottsoffermyndigheten har nu funnits i 20 år och lagom
till detta jubileum fick vi den 1 juli en ny brottsskadelag som
medfört viktiga förbättringar för de brottsutsatta.
Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren är bestäm­
mande och utbetalning av brottsskadeersättning. Antalet
inkomna ansökningar har fortsatt att öka under året, vilket
innebär att vi återhämtat den nedgång som funnits under de
senaste åren och nu igen passerat 10 000-talsnivån. Ökningen
gäller uteslutande personskador, vilket också är den huvudsak­
liga gruppen för just brottsskadeersättning. Förutom möjlighe­
ten att lämna en elektronisk ansökan så har den tidigare s.k.
förenklade ansökningsblanketten under året blivit vår ordinarie
blankett för ansökan om brottsskadeersättning. Det är svårt att
dra någon annan slutsats än att denna förenkling, tillsammans
med effektiva informationsinsatser, varit ett lyckosamt koncept
för att nå ut till brottsutsatta. Övergången till den nya blanket­
ten har även på ett annat, högst påtagligt sätt, förbättrat vår
service mot brottsoffren. Brottsoffermyndigheten kan med stöd
av den fullmakt som ansökan innehåller numera självständigt
inhämta de handlingar som den brottsutsatte själv annars varit
tvungen att inhämta från olika bolag, myndigheter och vårdin­
rättningar innan ansökan. För oss har det väsentliga varit att
utöka servicen till de brottsutsatta och att minska den adminis­
trativa bördan för de som vill ansökan om ersättning.
Under 2014 ökade antalet avgjorda ärenden gällande brotts­
skadeersättning. Den utbetalade ersättningen ökade med nära
14 procent i förhållande till föregående år och uppgick till drygt
111 miljoner kronor. Bland alla avgjorda ärenden återfinns en
liten och särskilt sårbar grupp av brottsutsatta, nämligen de
barn som bevittnat brott. Det är glädjande att kunna konstatera
att det antal barn som 2014 beviljades bevittnandeersättning är
det högsta någonsin. För att bibehålla och säkerställa synlig­
görandet av dessa barn är kontinuerliga utbildnings- och infor­
mationsinsatser av särskild vikt.
4 (36)
Vid sidan av den upprättelse det innebär för brottsoffren att få
ekonomisk kompensation för sina skador så är det även en själv­
klar princip att gärningspersonen själv ska ta ansvar för de ska­
dor denne orsakat. Genom den väl avvägda och aktiva
regressverksamhet som Brottsoffermyndigheten ska bedriva så
har under året drygt 31 miljoner kronor kunnat återkrävas till
staten från dömda gärningspersoner. Den nya brottsskadelagen
har också medfört en skärpt syn på gärningspersonernas ansvar
genom att det tydligt fastslås att Brottsoffermyndigheten, vid
beslut om brottsskadeersättning, ska beakta om ett brottsoffer
själv har en skuld till staten på grund av tidigare egen brottslig­
het. I dessa fall ska fordran på brottsskadeersättning kvittas helt
eller delvis mot den skuld som finns. Regeln är inte absolut utan
här finns en möjlighet att i det enskilda fallet göra undantag.
Efter ett halvt år med de nya reglerna kan konstateras att såväl
antalet kvittningsärenden som intäkterna från kvittning har
fördubblats. Den fortsatta utvecklingen kommer att följas noga.
Under 2014 har några olika regeringsuppdrag avslutats. I maj
slutredovisades utbildningsuppdraget om bemötande av unga
sexualbrottsoffer i rättsväsendet. Elva uppskattade utbildnings­
tillfällen hade då anordnats med blandade grupper av deltagare
från polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges dom­
stolar samt Sveriges advokatsamfund. Utbildningsmaterial som
tagits fram i form av handledning och filmer har efter uppdraget
erbjudits till medverkande myndigheter. Förhoppningsvis kan
materialet komma till användning inom deras egna utbildningar
för att på så sätt möjliggöra ett fortsatt fokus på bemötandefrå­
gor kopplat till unga sexualbrottsoffer. När vårt uppdrag att för­
dela särskilda medel till forskning m.m. för att öka kunskapen
om mäns våld mot kvinnor under året slutredovisades, så
genomfördes även en särskild föreläsningsdag riktad direkt till
praktiker i syfte att ge möjlighet till ett möte och en dialog mel­
lan praktiker och forskare. Presentationerna konkretiserade
forskningsresultaten och dagen blev mycket välbesökt. Vi har
för avsikt att återkomma med denna form av arrangemang som
mer direkt riktar sig till vissa praktikergrupper.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Det regeringsuppdrag som ändå mest intensivt präglat vår verk­
samhet under 2014 har varit att i samverkan med Barnombuds­
mannen ta fram information till barn som brottsoffer. Vi är
stolta över att kunna redovisa en ny webbplats, jagvillveta.se,
som ålders- och behovsanpassat presenterar texter, filmer, spel,
broschyrer och barnboken Liten. Barnboken, som riktar sig till
barn i förskoleåldern, har arbetats fram tillsammans med förfat­
taren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Den har blivit
efterfrågad på ett sätt som överstigit alla våra förväntningar och
medfört att vi har tagit fram 25 000 exemplar för distribution
till bland annat landets förskolor. Den stora efterfrågan är ett
bevis för att hur påtagligt och ständigt aktuellt arbetet med dessa
frågor är bland yrkesverksamma och ideella som möter barn.
Vår förhoppning är även att det riktade material till barn som
lever med skyddade personuppgifter som tagits fram inom
ramen för uppdraget kommer att underlätta för och ge efterfrå­
gade svar till de barn och unga som lever under dessa påfres­
tande förhållanden. Vi kommer att fortsätta arbetet för att
säkerställa att webbplatsen jagvillveta.se utvecklas och blir känd
som en informationsplats och ett stöd för unga brottsutsatta.
Brottsofferfonden har under de 20 år som fonden funnits kom­
mit få stor betydelse såväl för finansieringen av viktimologisk
forskning som för ideella organisationers verksamhet för brotts­
offer och vittnen. För att ge en bild av den brottsofferforskning
som finansierats av myndigheten mellan åren 1994 och 2013 har
under året en rapport med en analys av fördelningen av medel
inom olika aktuella ämnesområden tagits fram. Rapporten är av
intresse inte endast för Rådet för Brottsofferfonden utan även
alla engagerade som vill få inblick i vilka områden som befors­
kats genom åren. Inflödet av pengar till fonden har tyvärr varit
vikande under de senaste fem åren, vilket varit en utmaning att
hantera, särskilt i belysningen av den stora konkurrens som rått
om medlen. Det är därför med stor tillfredställelse som vi ser
fram mot de förändringar som beslutats och som under 2015
kommer ge ökade intäkter till fonden. Det kommer ge en fort­
satt möjlighet att erbjuda god finansiering såväl av den vikti­
mologiska forskningen som de ideella organisationerna.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Ändringarna i den nya brottsskadelagen, som trädde i kraft
den 1 juli 2014, syftade till att stärka brottsoffrens ställning,
skärpa gärningspersonernas ansvar och förbättra systemet
med brottsskadeersättning. Vi kan konstatera att ansökningsti­
den som förlängts till tre år redan inneburit att brottsoffer,
som annars förlorat sin möjlighet till ersättning, kunnat ges
ekonomisk kompensation. De införda kvittningsreglerna har
också inneburit en ökning av nivån på återbetalade belopp från
dömda gärningspersoner. Vi kommer under 2015 att med
intresse följa effekterna av de förbättringar för brottsutsatta
som lagen ger och tillsammans med fortsatta informationsoch utbildningsinsatser arbeta för att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen.
Annika Öster
generaldirektör
5 (36)
BROTTSSKADEÄRENDEN
VERKSAMHETSGREN: BROTTSSKADEÄRENDEN
BUDGETÅR KOSTNADER (TKR)
2010
INTÄKTER
AV ANSLAG
(TKR)
NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING UNDER ÅR 2014
ÖVRIGA
TOTALA
INTÄKTER INTÄKTER
(TKR)
(TKR)
ORDFÖRANDE
Ann-Christine Lindeblad, justitieråd
21 629 21 290 33921 629
2011
22 274
22 010
264
22 274
2012
21 790
21 492
299
21 790
2013
22 477
22 223
254
22 477
2014
23 961
23 706
255
23 961
ORDINARIE LEDAMÖTER
Anders Iacobæus, f.d. hovrättspresident (vice ordförande)
Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande)
Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt
Pia Hallström, riksdagsledamot
Anna Wallén, riksdagsledamot
MÅLSÄTTNINGAR
Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förord­
ningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten.
SÄKERHET OCH KVALITET
Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstil­
lämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brotts­
skadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller
mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära
omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av
antalet begärda omprövningar och ändringsfrekvensen får myn­
digheten en bild av beslutens kvalitet.
KOSTNADSEFFEKTIVITET
Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt
utan att avkall ges på kvaliteten.
GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE*
BUDGETÅR
2010
2011
2012
2013
2014
ANTAL
FÖRVALTNINGS- KOSTNAD AVGJORDA KOSTNAD
PER ÄRENDE
ÄRENDEN(TKR)
(KR)
11 058
10 523
9 278
9 435
9 796
21 629
22 274
21 790
22 477
23 961
1 956
2 117
2 349
2 382
2 446
*Ärendenas handläggningstid och därmed handläggningskostnad varierar stort.
ORGANISATION
Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av
brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karak­
tär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra
flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gäl­
lande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av enhets­
chefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av
principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs
av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består
av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt leda­
möter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet.
6 (36)
ERSÄTTARE
Pia Johansson, tingsrättslagman
Astrid Eklund, vice överåklagare
Urban Bergman, försäkringsjurist
Agneta Börjesson, riksdagsledamot
Tomas Mörtsell, kommunalråd
Statistiska uppgifter
INKOMNA ÄRENDEN
Antalet inkomna ärenden under perioden var 10 085, en
ökning med 461 (4,8 procent). Av dessa avser 9 710 ersättning
för personskada*, medan 375 avser ersättning för sak- eller ren
förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär
detta vad avser personskadeärenden* en ökning med 471 (5,1 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena
förmögenhetsskador en minskning med 10 (2,6 procent).
INKOMNA ÄRENDEN
BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/
TOTALT PERSONSKADA*FÖRM.SKADA
2010
2011
2012
2013
2014
10 734
10 684
9 605
9 624
10 085
10 210
10 104
9 127
9 239
9 710
524
580
478
385
375
Statistikuttag avseende inkommande ärenden kan endast
göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rym­
mer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistikföring av
ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs först
i samband med att ärendet avgörs. Redovisningen av inkomna
ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder.
AVGJORDA ÄRENDEN
Under perioden avgjordes 9 796 ärenden, en ökning med 361
(3,8 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada*
uppgick till 9 437, en ökning med 388 (4,3 procent). Vad avser
ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes
359, en minskning med 27 (7 procent).
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
I 48 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 52 pro­
cent av ärendena en man. 18 procent av ärendena avsåg ersätt­
ning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 47
procent flickor och 53 procent pojkar. Angående könsfördel­
ningen per ersättningskategori kan följande anföras. Vad först
gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögen­
hetsskador stod kvinnor för 48 procent av dessa medan män
stod för resterande 52 procent. När det härefter gäller ärenden
avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 48 pro­
cent av dessa medan män stod för 52 procent.
Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer.
Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena
förmögenhetsskador stod barn för 3 procent av dessa medan
vuxna stod för resterande 97 procent. När det härefter gäller
ärenden avseende ersättning för personskador stod barn för 19
procent av dessa medan vuxna stod för resterande 81 procent.
AVGJORDA ÄRENDEN
BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/
TOTALT PERSONSKADA*FÖRM.SKADA
2010
2011
2012
2013
2014
11 058
10 523
9 278
9 435
9 796
10 518
9 943
8 810
9 049
9 437
540
580
468
386
359
* Till kategorin Personskada hänförs även ”Europeisk brottsskadeersättning”
samt ”Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat
att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person”.
UTBETALD BROTTSSKADE­ERSÄTTNING
Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt
111 207 tkr, en ökning med 13 598 tkr (13,9 procent) jämfört
med år 2013.
UTBETALD BROTTSSKADE­ERSÄTTNING
BUDGETÅR
2010
2011
2012
2013
2014
TUSEN KRONOR
109 900
97 868
87 549
97 609
111 207
HANDLÄGGNINGSTIDER
Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att
registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksam­
hetsåret varit betydligt längre än under föregående år. Det tog i
genomsnitt 81 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan
om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 70 procent av
ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar.
GENOMSNITTLIGA HANDLÄGGNINGSTIDER
BUDGETÅR
ANTAL DAGAR
2010
2011
2012
2013
2014
47
41
67
65
81
OMPRÖVNINGSÄRENDEN
Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 228. Ett
sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan
vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövning­
arna. Av de 238 omprövningar som Brottsoffermyndigheten
gjorde under verksamhetsåret resulterade 3 (1,26 procent av
omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med
hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig.
I 9 omprövningsärenden (3,78 procent av omprövningarna)
ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen
anförts nya omständigheter som gav skäl till en annan bedöm­
ning. I 226 omprövningsärenden (95 procent av omprövning­
arna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna
ändringsanalys ger inte anledning till annan slutsats än att
Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsät­
ter att hålla en hög kvalitet.
Statistikuttag avseende omprövningsärenden kan endast
göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rym­
mer uppgifter om sökandens ålder och kön. Uppgifter om
sökandens ålder och kön har dock redovisats i samband med
statistikföringen av det ursprungsärende som senare begärts
omprövat.
OMPRÖVNINGSÄRENDEN
UTGÅENDE BALANSER
I ärendebalansen ingår ärenden under beredning och ärenden
som är färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har
ärendebalansen ökat till 1 864.
– andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden
UTGÅENDE BALANSER
ANDEL ÄNDRING %
BUDGETÅR
2010
2011
2012
2013
2014
ÅR
2010 2011 201220132014
ANTAL AVGJORDA
OMPRÖVNINGAR
292 293 216222238
9,6
11,0
9,7
11,7
5,0
ANTAL ÄRENDEN
906
1 070
1 399
1 583
1 864
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
7 (36)
BEDÖMNING
Brottsoffermyndighetens redovisning av hanteringen av brotts­
skadeersättning uppvisar flera positiva tendenser.
Den trend av ett växande antal inkomna ansökningar som
anades under 2013 har förstärkts under året. Ökningen avser
uteslutande ansökningar om ersättning på grund av person­
skada. Anledningen till att fler ansökningar om ersättning på
grund av personskada inkommit beror enligt Brottsoffermyn­
dighetens uppfattning på fortsatta informationsinsatser inrik­
tade på brottsoffer och professionella aktörer förenat med ett
enklare ansökningsförfarande och möjligheten att ansöka om
brottsskadeersättning elektroniskt. Av betydelse är sannolikt
också den arbetsmetod som myndigheten började tillämpa
under 2013 och som innebär att myndigheten ställer låga krav
på sökanden att på egen hand prestera nödvändig utredning.
Istället inhämtas utredningsmaterial från exempelvis Krono­
fogden, försäkringsbolag och vårdgivare direkt av Brottsoffer­
myndigheten med stöd av fullmakt. Antalet ansökningar om
ersättning för sak- och ren förmögenhetsskada ligger på fort­
satt låg nivå vilket, med tanke på att förutsättningarna att
bifalla sådana ansökningar är mycket begränsade, får anses
adekvat.
Summan av utbetald brottsskadeersättning har ökat mar­
kant. Detta har flera förklaringar. Antalet avgjorda ansökningar
har ökat vilket också medfört att fler brottsoffer har fått brotts­
skadeersättning. Praxis har utvecklats mot högre belopp vad
avser ersättning för kränkning, särskilt såvitt avser grova våldsoch sexualbrott. Viss del av ökningen kan sannolikt förklaras
av att Brottsoffermyndigheten under hela året i allt väsentligt
inte lämnat lägre ersättning än vid domstol utdömda och sak­
prövade belopp vad avser kränkning. Sedan halvårsskiftet har
myndigheten också, genom införandet av en ny brottsskade­
lag, i huvudsak varit förhindrad att göra så. Myndigheten läm­
nar även i avsevärt mindre utsträckning än tidigare lägre
ersättning för sveda och värk än den som prövats av domstol.
Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några
särskilda kommentarer.
Fler ärenden har avgjorts än föregående år. Trots det har
ärendebalansen liksom den genomsnittliga handläggningsti­
den ökat under året. Det finns flera förklaringar till detta.
Antalet inkomna ärenden har ökat samtidigt som myndighe­
tens serviceåtagande mot sökanden har växt genom att myn­
digheten i allt väsentligt själv hämtar in nödvändig utredning.
I Brottsoffermyndighetens handläggningstid ingår därför även
den tid som ärendet avvaktar besked från exempelvis Krono­
fogden, försäkringsbolag och vårdgivare. Vidare har myndighe­
ten i högre utsträckning än tidigare valt att avvakta med beslut
i stället för att avslå ansökan i fall där frågan om ersättning
8 (36)
från annat håll varit oklar. Detta gäller i de fall där sökanden
först måste ansöka om verkställighet hos Kronofogden eller
ansöka om försäkringsersättning innan frågan om brottsskade­
ersättning kan prövas. Införandet av en ny brottsskadelag har i
implementeringsfasen, förutom utbildningsinsatser, även för­
anlett en omfattande omarbetning av myndighetens mallar för
beslutsfattande och handläggning. Detta har krävt resurser och
därmed lett till att avgörandet av ärenden i viss utsträckning fått
stå tillbaka. Vidare har myndigheten avvaktat med att avgöra
inkomna ärenden tills lagen trätt i kraft i de fall där den nya
lagstiftningen förutsetts ge ett förmånligare resultat för brotts­
offret, vilket har påverkat handläggningstiderna.
Brottsoffermyndigheten har under årets senare del vidtagit
åtgärder för att möta det ökade antalet ansökningar, sänka
balansen och förkorta handläggningstiderna. Åtgärderna har
bestått i övertidsarbete, att ytterligare medarbetare rekryterats
och att ett arbete i syfte att effektivisera handläggningen inletts.
De senare åtgärderna kan dock inte förväntas ge fullt genom­
slag förrän under kommande år.
Resultaten för omprövningsärenden ger inte skäl till annat
antagande än att Brottsoffermyndighetens handläggning av
brottsskadeärenden även fortsättningsvis håller hög kvalitet och
tillförsäkrar den enskilde såväl rättssäkerhet som rättstrygghet.
BROTTSSKADEERSÄTTNING TILL BARN SOM BEVITTNAT BROTT
Under år 2014 har 329 ansökningar om ersättning till bevitt­
nande barn inkommit. 361 ansökningar har prövats och av
dessa har 82 avslagits efter prövning i sak medan 10 ansök­
ningar har avvisats/avskrivits på formella grunder. Resterande
269 ansökningar har bifallits med en total ersättning på 2 185
000 kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan
5 000 kr och 30 000 kr. Den genomsnittliga ersättningen per
bifallen ansökan är 8 123 kr.
Av de beslutade ärendena avsåg 52 procent pojkar och 48
procent flickor. 94 procent av de beslutade ärendena avsåg
barn under 15 år (varav 52 procent pojkar och 48 procent
flickor) och 5 procent barn över 15 år (varav 47 procent pojkar
och 53 procent flickor).
BUDGETÅR ANTAL INKOMNA SAMMANLAGD GENOMSNITTLIG
/PRÖVADE/BIFALLNA UTBETALD
UTBETALD
ANSÖKNINGAR ERSÄTTNING KR ERSÄTTNING KR
2010
222 / 221 / 118
910 000
2011
237 / 234 / 162
1 395 000
7 712
8 611
2012
253 / 238 / 162
1 170 000
7 222
2013
351 / 332 / 214
1 735 000
8 108
2014
329 / 361 / 269
2 185 000
8 123
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
BEDÖMNING
Antalet inkomna ansökningar avseende ersättning till barn som
bevittnat brott har minskat något jämfört med 2013, men är
fortfarande avsevärt högre än åren dessförinnan. Antalet barn
som beviljats bevittnandeersättning under året är det högsta
någonsin. Antalet är nästan tre gånger så stort jämfört med den
skattning som gjordes i samband med att lagstiftningen om
ersättning till bevittnande barn infördes (100 barn). Den
genomsnittliga ersättningen ligger i stort sett på samma nivå
som förra året. Frekvensen bifallna ansökningar ligger på 74,3
procent, vilket innebär en tioprocentig ökning jämfört med
fjolåret. Myndigheten har som ett led i ett regeringsuppdrag
tidigare genomfört utbildningsinsatser för att barn som bevitt­
nat brott i nära relationer ska synliggöras i förundersökningar
och därmed förbättra barnets möjlighet att få brottsskadeersätt­
ning. Vidare har Brottsoffermyndigheten under året färdigställt
och lanserat en webbaserad informationsinsats riktad till barn
som utsatts för eller bevittnat brott. Brottsoffermyndighetens
handläggare bevakar också kontinuerligt förekomsten av bevitt­
nande barn vid handläggning av ärenden angående brott i nära
relation och skickar regelmässigt ut information och ansök­
ningsblankett när förutsättningar kan finnas att lämna ersätt­
ning till barn som bevittnat brott. Enligt myndighetens mening
har nämnda insatser gett goda resultat i form av att fler barn
som bevittnat brott fått brottsskadeersättning.
Köns- och åldersfördelningen ger inte skäl till några särskilda
kommentarer.
ANTAL ÄRENDEN DÄR STORLEKEN PÅ UTBETALD
BROTTSSKADEERSÄTTNING ÄR HÖGRE RESPEKTIVE
LÄGRE ÄN DET SOM SAKPRÖVATS AV DOMSTOL
Av de ärenden angående brottsskadeersättning som Brotts­
offermyndigheten prövade under året grundades ansökningen
på en sakprövad dom i 3 765 ärenden.
Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit lägre än det
skadestånd som beslutats av domstol i 1 098 ärenden. Vid
denna beräkning bortses helt från det faktum att den brotts­
skadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de
allra flesta fallen blir 1 500 kr lägre på grund av det grundav­
drag som ska göras från ersättningen enligt bestämmelserna i
brottsskadelagen. I 603 (54,9 procent) av dessa ärenden var
sökanden av manligt kön, varav 90 (14,9 procent) under 18 år
och 513 (85,1 procent) över 18 år. I 495 (45,1 procent) av dessa
ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 66 (13,3 pro­
cent) under 18 år och 429 (86,7 procent) över 18 år.
Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit högre än
det skadestånd som beslutats av domstol i 291 ärenden. I 127
(43,6 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön,
varav 33 (26 procent) var under 18 år och 94 (74 procent) var
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
över 18 år. I 164 (56,4 procent) av dessa ärenden var den
sökande av kvinnligt kön, varav 36 (21,9 procent) under 18 år
och 128 (78,1 procent) över 18 år.
Skälen till att brottsskadeersättningen har bestämts till
annat belopp än det som sakprövats av domstol kan vara flera.
Exempel på sådana skäl är följande:
• Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått
från skadevållaren eller ett försäkringsbolag.
• Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i
förhållande till dem i domstolen.
• Brottsskadeersättningen har jämkats.
• Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan
kränkning utan enbart för eventuell personskada.
• Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada ingår i det
av domstolen utdömda beloppet. Möjligheterna att få brottsskadeersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade.
• Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har
utbetalts i enlighet med praxis.
• För brottsskadeersättning för personskada, sak- och förmögenhetsskada finns vissa maximibelopp som inte får överskridas.
Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen.
• Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit
från sökanden till Brottsoffermyndigheten.
BEDÖMNING
Brottsoffermyndigheten hanterar ansökningarna om brotts­
skadeersättning enligt bestämmelserna i brottsskadelagen,
vilka på många sätt skiljer sig från bestämmelserna i skade­
ståndslagen och rättegångsbalken. Redan på den grunden är
det en naturlig följd att ersättningen i många ärenden utges
med ett annat belopp än det som domstolen bestämt. Hänsyn
till sökandens yrkanden, annan utgiven ersättning och nytill­
kommen utredning motiverar ytterligare avsteg från det av
domstolen bestämda beloppet.
Det kan konstateras att Brottsoffermyndigheten under hela
2014 i avsevärt mindre utsträckning än tidigare lämnat lägre
ersättning för sveda och värk samt kränkning än den som efter
sakprövning bestämts i domstol. En förklaring till detta är den
bestämmelse i den nya brottsskadelagen som innebär att myn­
digheten sedan halvårsskiftet i huvudsak inte får bestämma
brottsskadeersättning för kränkning till ett lägre belopp än det
skadestånd för kränkning som efter prövning i sak har fast­
ställts av domstol. Lagändringen har även medfört att Brottsof­
fermyndigheten när det gäller ersättning för sveda och värk
varit mindre benägen än tidigare att lämna lägre ersättning än
det skadestånd en domstol efter sakprövning dömt ut, trots att
lagstiftningen inte binder Brottsoffermyndigheten till detta.
Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några
särskilda kommentarer.
9 (36)
REGRESS
REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN OCH STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADE­
ERSÄTTNING FÖRDELAD PÅ OLIKA BROTTS­T YPER
VERKSAMHETSGREN: REGRESS
BROTTSTYP
ANTALUTBETALD
ÄRENDENBROTTSSKADE
ERSÄTTNING TKR
2013 2014
2013
2014
VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT VUXEN
157
183 9 526
9 509
VÅLDTÄKT INKL.
GROV VÅLDTÄKT MOT BARN
MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK
TILL MORD/DRÅP
RIKTAT MOT VUXEN
92 73
2 325 2 400 9 127
23 721
29 724
VÅLD I NÄRA RELATION MOT KVINNA INKL. GROV KVINNO-
FRIDSKRÄNKNING
643 667
14 216
14 506
1 165 1 072
11 462
11 338
776 834
4 653
5 151
ÖVERGREPP I RÄTTSSAK
66 60
311
531
UTPRESSNING
70 56
895
652
OLAGA HOT
ÖVERTRÄDELSE AV
KONTAKTFÖRBUD
17 26
124
172
MÄNNISKOHANDEL
3
0
435
0
Den allmänna uppgången vad gäller utbetald brottsskadeersätt­
ning präglar även denna sammanställning. Fördelningen mellan
de olika brottskategorierna har inte genomgått några föränd­
ringar av större betydelse för den totalt utbetalda ersättningen,
bortsett från brottstypen misshandel inkl. försök till mord/dråp
mot vuxen där utbetald ersättning ökat med cirka sex miljoner kr
(25 procent).
REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN SOM BYGGER
PÅ DOMAR MED SKADESTÅND, STRAFFÖRELÄGGANDE RESPEKTIVE NEDLAGD FÖRUNDERSÖKNING
DOMAR MED
STRAFF-
NEDLAGD
SKADESTÅND FÖRELÄGGANDEFÖRUNDERSÖKNING
2012
4 175
18
4 869
2013
4 529
12
4 698
2014
4 500
15
5 047
Andelen ärenden som bygger på en dom med skadestånd har
minskat något, från 49 till 47 procent.
10 (36)
ÖVRIGA
TOTALA
INTÄKTER INTÄKTER
(TKR)
(TKR)
2010
4 920
4 906
14
2011
4 701
4 687
14
4 920
4 701
2012
4 790
4 776
14
4 790
2013
4 666
4 656
10
4 666
2014
5 063
5 058
5
5 063
9 054
MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT BARN
486 429
4 635
3 850
RÅN
BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER
(TKR)
AV ANSLAG
(TKR)
Regressenheten hanterar Brottsoffermyndighetens kravärenden
och försöker återkräva utbetald brottsskadeersättning från skade­
vållaren. Grunden för rätten till återkrav framgår av 28 § brotts­
skadelagen, i vilken det framgår att ”Om brottsskadeersättning
betalas, inträder staten i den skadelidandes rätt till skadestånd
intill det betalade beloppet samt på beloppet löpande ränta från
betalningsdagen”.
Sedan lagändringen den 1 juli 2014 är det uttalat i lagtexten att
regress som huvudregel ska ske och att Brottsoffermyndigheten
får göra anspråk på ränta för utbetald brottsskadeersättning.
Myndigheten har dessutom fått större möjligheter att själv
besluta om hantering av kravärenden genom att t.ex. i vissa situ­
ationer göra överenskommelser med skadevållaren. Slutligen
har möjligheten till kvittning av brottsskadeersättning mot
gamla skulder förstärkts.
Kravhanteringen är viktig ur flera aspekter. Det faktum att
gärningspersoner får ta ansvar för de skador de orsakat innebär
för många brottsoffer en känsla av upprättelse. Även för gär­
ningspersonerna själva kan ett ansvarstagande för skulder bidra
till den egna rehabiliteringen. Det fiskala intresset bör också
framhållas. De intäkter som genom regress inbetalas till staten
motsvarar närmare 30 procent av statens utgifter för brotts­
skadeersättning.
Verksamheten bedrivs i enlighet med god inkassosed. I krav­
hanteringen visas omsorg om betalarnas ekonomiska rehabilite­
ring, vilket tar sig uttryck bl.a. i ambitionen att där det är möjligt
prioritera enskilda överenskommelser om avbetalningsplaner
före indrivning via Kronofogden. Ambitionen är att bedriva verk­
samheten på ett enhetligt, humant och kostnadseffektivt sätt.
ORGANISATION
Kravhanteringen bedrivs genom egeninkasso, d.v.s. inkassoverk­
samhet på egna fordringar. På enheten arbetar fem jurister och
tre assistenter. Handläggningen präglas av omfattande kontakter
med gäldenärer och myndigheter. Delar av handläggningspro­
cesserna har anpassats till elektroniskt förfarande, t.ex. gällande
ansökan om verkställighet till Kronofogden. Handläggningen
genomförs med stöd av ett inkassosystem som ger ett gott stöd
för att effektivt hantera en stor ärendevolym.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
REGRESSÄRENDEN
BUDGET-
ÅR
INKOMNA MEDEL
(TKR)
AKTIVA
REGRESSÄRENDEN
2010
30 286
29 498
2011
33 173
31 000
2012
30 789
32 307
2013
30 975
34 602
2014
31 344
36 323
STATISTISKA UPPGIFTER
Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden där gär­
ningspersonen är känd innebär att ett regressärende initieras.
Under år 2014 startades 3 775 regressärenden, medan 2 043
avslutades. Vid årets slut fanns 36 323 aktiva ärenden i databa­
sen. Av dessa avsåg 33 765 (93 procent) betalningsansvariga av
manligt kön och 2 558 (7 procent) betalningsansvariga av
kvinnligt kön. Antalet betalningsansvariga under 18 år vid års­
skiftet 2014/2015 var 67, fördelade på 64 män och 3 kvinnor.
Under året inkom 31 334 tkr, vilket innebär en ökning med
drygt 1 procent jämfört med föregående år.
på ränta kommer att öka från och med den 1 juli men
ökningen påverkar inte den löpande verksamheten. Goda
resultat av den utökade kvittningsmöjligheten har redan
kunnat observeras. Under andra halvåret 2014 var intäkten
566 026 kronor efter kvittning i 55 ärenden. För motsvarande
period 2013, innan den nya lagstiftningens ikraftträdande, var
intäkten 273 012 kronor efter kvittning i 28 ärenden. Den fort­
satta utvecklingen kommer att noga bevakas.
Under det kommande verksamhetsåret ska den påbörjade
vidareutvecklingen av funktioner i verksamhetssystemet slut­
föras. Den intäktsnivå som verkar ha stabiliserats på en nivå
strax över trettio miljoner kronor bör kunna bibehållas.
BEDÖMNING
Brottsoffermyndigheten har även för verksamhetsåret 2014
kunnat glädjas över en försiktig ökning av regressintäkterna. I vanlig ordning nyregistreras det fler ärenden än det avslutas.
Detta beror på att utbetalning av brottsskadeersättning alltid
föregås av att gärningspersonen bedöms sakna betalningsför­
måga och när denna oförmåga är långvarig innebär det att fler
ärenden startas än avslutas.
Ärendemängden är stor både avseende aktiva och tillkom­
mande ärenden. Under 2014 har anpassningar skett med
anledning av ny lagstiftning och en översyn har gjorts för att
anpassa nivån på betalningarna i upprättade avbetalningspla­
ner. Vidare har klarspråksgranskning och uppdatering genom­
förts avseende brevmallar som används i verksamheten och
utveckling av nya systemförbättringar har inletts.
Det är för tidigt att bedöma i vilken mån genomförda lag­
stiftningsförändringar får något större genomslag för regres­
senhetens verksamhet, men några kommentarer kan lämnas.
Den nya möjligheten att kräva ränta på utbetald brottsskade­
ersättning kan medföra att fler ärenden aktualiseras.
Brottsoffermyndigheten förutser att det oftare kan vara ekono­
miskt motiverat att initiera krav och processer för de delar av
brottsskadeersättningen som inte motsvaras av utdömda ska­
destånd – t.ex. avseende inkomstförluster eller invaliditeter. I
vilken mån detta blir en realitet måste utvärderas när längre
tid förflutit från lagstiftningens ikraftträdande. Fordringarna
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
11 (36)
BROTTSOFFERFONDEN
FÖRDELNING AV MEDEL 2014
VERKSAMHETSGREN: BROTTSOFFERFONDEN
BUDGETÅR KOSTNADER (TKR)
2010
INTÄKTER
AV ANSLAG
(TKR)
ÖVRIGA
TOTALA
INTÄKTER INTÄKTER
(TKR)
(TKR)
3 318
318
3 000
2011
3 678
178
3 500
3 678
2012
3 500
0
3 500
3 500
2013
3 500
0
3 500
3 500
2014
3 500
0
3 500
3 500
INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR
Under verksamhetsåret inkom 399 ansökningar avseende pro­
jekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 91 miljoner kr.
Därutöver inkom 179 ansökningar avseende olika typer av verk­
samhetsstöd.
INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, projekt
BEVILJADE
SUMMA
PROJEKT BEVILJAT (TKR)
2009
587
250
2010
497
207
18 563
2011
484
183
16 484
2012
390
178
14 970
2013
359
135
13 782
2014
399
173
11 331
58 %
3 318
MÅLSÄTTNINGAR
Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förord­
ningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten.
Bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forsk­
ning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom
brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksam­
hetsstöd till ideella organisationer.
BUDGETÅR
INKOMNA ANSÖKNINGAR
30 %
27 239
1%
2%
9%
TYP AV VERKSAMHET
ANTAL BEVILJADE
ANSÖKNINGAR
SUMMA
BEVILJAT (KR)
Forskning
12
7 997 000
Försöks- och utvecklingsverksamhet
13
350 850
Information
53
643 799
Utbildning
95
2 339 435
Verksamhetsstöd
160
15 769 048
Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen
(1994:426) om brottsofferfond.
Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsak­
liga syftet med projektet.
Av verksamhetsstödet avser 7 000 000 kr stöd till
Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret 2015. Lokala
brottsofferjourer beviljades sammanlagt 2 700 000 kr
i verksamhetsstöd. 51 ideella föreningar som bedriver vittnes­
stödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbi­
drag. Sammanlagt fördelades 806 000 kr i vittnesstödsbidrag.
En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verk­
samhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid
Brotts­offermyndigheten.
Sammanlagt fördelades 27 100 132 kr under verksamhetsåret.
Brottsofferfondens intäkter uppgick till 30 480 635 kr.
Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har
beviljats medel under året.
INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, verksamhetsstöd
BUDGETÅR
INKOMNA ANSÖKNINGAR
BEVILJADE
SUMMA
PROJEKT BEVILJAT (TKR)
2009
184
173
2010
191
181
14 689
2011
191
171
14 552
2012
201
180
16 271
2013
189
175
16 303
2014
179
160
15 769
12 640
FÖRDELNING AV MEDEL 2014
SORTERADE EFTER HUVUDMAN
30 %
70 %
BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER
HUVUDMAN
BUDGETÅR
BUDGETÅR 2007
2010 2008
2011 200920102011
2012 20132014
INTÄKT (TKR)
36 108
34 950
33 558
31 555
30 481
SUMMA
BEVILJAT (KR)
Ideella organisationer
320
19 053 132
Forskning
12
7 997 000
Offentlig
1
50 000
Privat
12 (36)
ANTAL BEVILJADE
ANSÖKNINGAR
0
0
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION AV BROTTSOFFERFONDEN
GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING
BUDGETÅR
ANTAL ANSÖKNINGAR
2009
771
FÖRVALTNINGS-
KOSTNAD TKR
KOSTNAD PER
ÄRENDE KR
3 133
4 063
3 318
4 822
675
3 678
5 449
591
3 500
5 922
2013
548
3 500
6 387
2014
578
3 500
6 055
2010
688
2011
2012
Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och
ärenden. Exempelvis avser 85 ärenden ett schabloniserat verk­
samhetsstöd till lokala brottsofferjourer. I dessa ärenden är
beredningsarbetet mindre omfattande och ärendena avslutas
när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade
med utredningsarbete under beredningen, uppföljning av
projekt som har beviljats medel osv. Fonden fördelar medel till
såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer
som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Självfallet är den
genomsnittliga styckkostnaden för sådana ärenden betydligt
högre än för ärendena gällande verksamhetsstöd.
UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE
De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i
enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för
bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om
andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs
med alla som beviljats medel. Projekt som beviljades medel i
december 2012 och i juni 2013 var under året skyldiga att
lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten
lämnade redovisning. Det är myndighetens bedömning utifrån
de redovisningar som inkommit att de olika projekten huvud­
sakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg
till grund för beslutet om finansiering.
Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsof­
ferjouren Sverige i syfte att följa upp verksamheten. Genom
myndighetens arbete med vittnesstöd finns även ett nära sam­
arbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Under året
genomfördes besök vid flera tingsrätter för att diskutera verk­
samheterna med ansvariga samordnare. Personal från Brotts­
offermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett
flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden
eller där fondfinansierade projekt presenterades. Särskilda
informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats
mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på
ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Under året har Brottsoffermyndigheten ytterligare spridit
information om möjligheten att ansöka om medel elektro­
niskt. En allt större andel av ansökningarna inkommer elek­
troniskt.
En sammanställning har gjorts av den brottsofferforskning
som har finansierats via Brottsoffermyndigheten mellan åren
1994 och 2013. Den omfattar
både projekt som har fått eko­
nomiskt stöd från Brottsof­
ferfonden och projekt
Brottsofferfond
en
till brottsofferfo s stöd
rskning
finansierade genom två
åren 1994–201
3
samt regering
regeringsuppdrag åren
ens särskilda sats
brottsofferforskn
ning på
ing m.m. åren
2009–2013
2009–2013. Rapporten inne­
En sammanställ
ning
håller en analys av fördel­
ningen av medel inom olika
ämnesområden som bland
annat kan användas som
underlag för Rådet för
Brottsofferfonden.
TOMMY ANDE
RSSON
STIMULANSÅTGÄRDER
Brottsoffermyndigheten genomförde under året informations­
insatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfon­
den. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och
kvinnojourer samt till föreningar som arbetar med sociala
frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet
och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna
arrangemang om möjligheten till finansiering av projekt.
Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter
på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter
för brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida
forskning. De tre pristagarna i den elfte omgången av täv­
lingen fick ta emot sina priser i början av året.
Prisutdelning i uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus.
13 (36)
VIKTIMOLOGISK FORSKNING
Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en vikti­
mologisk forskarkonferens som samlade cirka 50 forskare. Vid
konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i
seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av
den viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning
av pågående projekt. Under konferensen presenterades även
ett EU-projekt om våld i ungas nära relationer samt forsk­
nings- och utvecklingsprojekt som finansierats genom Brotts­
offermyndigheten åren 1994-2013.
BEDÖMNING
Brottsofferfonden har en stor betydelse både när det gäller
finansiering av viktimologisk forskning och ideella organisatio­
ners verksamhet för brottsoffer och vittnen. Antalet ansök­
ningar har minskat under året, särskilt från de ideella
organisationerna. Det råder stor konkurrens om tillgängliga
medel till projekt då andelen verksamhetsstöd har ökat. Intäk­
terna till Brottsofferfonden har minskat ytterligare vilket inne­
burit att mindre medel fördelats.
En betydande del av Brottsofferfondens medel går till lokala
brottsofferjourer. De möter många typer av brottsoffer och
ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomför­
ande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsof­
ferfonden är huvudfinansiär av vittnesstödsverksamheten. För
att kunna ha en verksamhet med god kvalitet krävs ofta
anställd personal för samordning och kontakter med vittnen,
målsägande och andra aktörer. Att verksamheten växer medför
att en allt större del av fondens medel tas i anspråk för denna.
En föreslagen höjning av avgifterna till Brottsofferfonden
kommer förhoppningsvis att medföra ökade möjligheter att
finansiera angelägna projekt och verksamheter som bidrar till
ett bättre brottsofferarbete.
Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möj­
ligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många
olika sammanhang. Det har inneburit att många forskare och
ideella organisationer, som tidigare inte känt till fonden, har
ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. Många för
fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjlighe­
ten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben
och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka
elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet
elektroniska ansökningar förväntas. En sådan ökning skulle på
sikt innebära en enklare handläggning av ansökningarna.
14 (36)
Ledamöter i Rådet för Brottsofferfonden samlade för fondens fördelningssammanträde i december.
RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN (vid utgången av år 2014)
ANNIKA ÖSTER
generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande)
ANNIKA ERIKSSON
fil.dr, Brottsförebyggande rådet
TOMMY ANDERSSON
docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
ÅSA KÄLLSTRÖM CATER
docent, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet
PÄR ANDERS GRANHAG
professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
CLARA HELLNER GUMPERT
docent, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet
MARGARETA HYDÉN
professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet
HÅKAN HYDÉN
professor, rättssociologiska enheten, Lunds universitet
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
KUNSKAPSCENTRUM
VERKSAMHETSGREN: INFORMATION
BUDGETÅR KOSTNADER (TKR)
INTÄKTER
AV ANSLAG
(TKR)
ÖVRIGA
TOTALA
INTÄKTER INTÄKTER
(TKR)
(TKR)
2010
11 567
9 486
2 081
2011
7 678
6 555
1 123
11 567
7 678
2012
10 396
8 416
1 980
10 396
2013
10 679
8 802
1 877
10 679
2014
12 769
8 715
4 054
12 769
MÅLSÄTTNINGAR
Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förord­
ningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten.
Vad gäller Kunskapscentrum är myndighetens målsättning att
nå så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med infor­
mation om brottsskadeersättning och att öka brottsofferkom­
petensen hos alla de som möter brottsoffer i såväl professionell
som ideell verksamhet. Dessutom ansvarar Kunskapscentrum
för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag.
SAMVERKAN
Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverk­
samhet bygger i stor utsträckning på lokal, regional och natio­
nell samverkan. Myndigheten har under verksamhetsåret varit
representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex.
nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid, myndighets­
nätverket Gift mot sin vilja och Nationellt myndighetsnätverk
- Politiken för det civila samhället. Myndigheten har även inlett
samverkan med Kronofogden avseende den information som
lämnas till brottsoffer som kommer i kontakt med den. Brotts­
offermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsof­
ferfrågor med representanter för rättsväsendet, Kronofogden,
Nationellt centrum för kvinnofrid och ideella organisationer.
Information
INFORMATION PÅ WEBBEN
På Brottsoffermyndighetens webbplats kan man läsa och
skriva ut broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rappor­
ter, program, ansökningsblanketter, anmäla sig till och hitta
dokumentation från myndighetens arrangemang m.m. Under
året har myndigheten tagit fram två filmer om brottsskadeer­
sättning som finns tillgängliga via webbplatsen och myndighe­
tens Youtube-kanal. Filmerna förklarar rätten till ersättning vid
brott och finns i textade versioner. Under året har webbplatsen
gjorts responsiv vilket innebär att informationen anpassats för
att för att vara lika tillgänglig oavsett om besökaren använder
mobiltelefon, läsplatta eller dator för att nå den. På webbplat­
sen finns tydliga målgruppsingångar för att alla på ett enkelt
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
sätt ska hitta den information de söker.
Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur
en svensk rättegång går till, är fortsatt välbesökt. Många av
användarna är mellan 15 och 25 år. Den lärarhandledning som
hör till skolan har under året genomgått en grundlig revidering
avseende såväl layout som innehåll. Webbplatsen används i stor
utsträckning i undervisning i skola och vid universitet.
Webbplatsen jagvillveta.se som lanserats under året riktar sig
till barn som brottsoffer och innehåller bl.a. texter, kortare fil­
mer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har.
Brottsoffermyndighetens webbplats, Rättegångsskolan och
jagvillveta.se har under året sammantaget haft cirka 270 000
besök.
TRYCKT INFORMATIONSMATERIAL
Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera
sitt tryckta informationsmaterial med syfte att det ska bli ännu
mer lättförståeligt. Materialet sprids i samarbete med framför
allt polis, åklagare, domstolar, kronofogden, ideella brottsof­
ferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och
sjukvården. Samtliga broschyrer, som årligen trycks i stora upp­
lagor, har uppdaterats med anledning av ändringar i brotts­
skadelagen. Under året har
en rad nya broschyrer som
riktar sig direkt till brottsut­
satta barn tagits fram och
RE FE RATSAM
LI NG
distribuerats i stora upplagor.
20 14
I slutet av verksamhetsåret
gav Brottsoffermyndigheten
ut en ny referatsamling.
Referatsamlingen redovisar
myndighetens rättstillämp­
ning i fråga om ersättning
för kränkning. Upplagan är
uppdaterad med aktuella
beslut och innehåller något
fler referat än tidigare.
BROTTSO
FFERMYN
DIGHETE
NS
ÖVRIGT
Viktiga informationskanaler är föreläsningar och medverkan i
olika typer av utbildningsinsatser. Myndighetens medarbetare
är efterfrågade som föreläsare från ideella organisationer, men i
allt större utsträckning även från universitet och högskolor.
Under året har föreläsningar genomförts inom grund- och vida­
reutbildning för poliser, åklagare, kriminologer och jurister.
Föreläsningarna har varit inriktade på Brottsoffermyndighetens
arbete, brottsskadeersättning och brottsofferfrågor i stort.
Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många
brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för
15 (36)
myndigheter och ideella organisationer information om främst
ersättningsfrågor, men även om andra myndigheters arbete för
brottsoffer och om vart man kan vända sig för att få hjälp och
stödinsatser.
Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som
distribuerades sex gånger under året, fortsätter att öka.
Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året
medverkat som experter vid ett flertal utredningar och uppdrag
t.ex. Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt
skydd för den personliga integriteten, Ju 2014:10, 2014 års sexu­
albrottskommitté, Ju 2014:21 och En översyn av statens utgifter
för vissa rättsliga biträden, Ju 2013:02.
Brottsoffermyndigheten har särskilt fokuserat på att infor­
mera om rätten till ersättning. Det utökade informationsarbetet
har bl.a. innefattat framtagandet av två nya filmer om brotts­
skadeersättning, ett stort antal föreläsningar och informations­
utskick riktade till relevanta aktörer på brottsofferområdet samt
att myndigheten helt övergått till en enkel blankett för ansökan
om brottsskadeersättning för personskada och kränkning.
ARRANGEMANG OCH UTBILDNINGAR
De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är
yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten,
skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom
dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisa­
tioner.
Brottsoffermyndigheten arrangerade under året tio större
utbildningstillfällen med olika teman, t.ex. sexuella övergrepp,
utsatthet på nätet och brottsoffer med neuropsykiatriska funk­
tionsnedsättningar. Genom dessa förmedlades bl.a. den kun­
skap som Brottsoffermyndigheten besitter och den forskning
som finansieras från Brottsofferfonden. I vissa fall samverkade
myndigheten med t.ex. Social resursförvaltning i Göteborgs
stad, Barnombudsmannen och olika ideella organisationer.
Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde
myndigheten nästan 1 700 personer.
Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med före­
läsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning.
Myndighetens personal har föreläst för nära 4 300 personer.
Brottsoffermyndigheten har genomfört två regeringsuppdrag
som rör utbildningsinsatser riktade till rättsväsendet. Cirka 320
personer har deltagit i dessa utbildningsinsatser.
Myndigheten tog emot elva studiebesök under året, bl.a. av
justitiekanslern Anna Skarhed, rikskronofogden Eva Liedström
Adler, representanter för det japanska advokatsamfundet, ord­
föranden för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer
i Sverige och företrädare för Justitiedepartementet.
16 (36)
Brottsoffermyndighetens informationschef Ulf Hjerppe under Almedalsveckan.
INTERNATIONELLT ARBETE
Brottsoffermyndigheten är partner i det internationella projektet
Briseis som finansieras av EU-kommissionen. Den portugisiska
brottsofferorganisationen APAV är huvudansvarig för projektet.
Det övergripande syftet är att uppmärksamma offer för männis­
kohandel som syftar till tvångsarbete. Projektet syftar till att verka
förebyggande och att aktörer inom riskområden ska bli bättre på
att uppmärksamma potentiella offer. Inom ramen för arbetet ska
informationskampanjer gentemot allmänheten och professio­
nella tas fram. Vidare ska också utbildningsmanualer och hand­
böcker på området utarbetas. Projektet avslutas under 2015.
Brottsoffermyndigheten har varit representerad vid Nordisk
förening mot barnmisshandel och omsorgssvikts och Victim
Support Europes konferenser, där myndigheten ledde välbesökta
workshops. Myndigheten arrangerade även ett seminarium
under The Stockholm Criminology Symposium med temat infor­
mation till unga brottsoffer och mänskliga rättigheter.
Regeringsuppdrag
VITTNESSTÖDSUPPDRAG
Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt
regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet
bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnes­
stödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brotts­
offerfonden.
Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vitt­
nesstödssamordnare behandlades bl.a. bemötande av personer
med funktionsnedsättningar, ersättning vid brott och ledarskaps­
frågor. De samordnare som var nya erbjöds att genomgå en kom­
primerad grundutbildning. Totalt deltog 40 samordnare.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Regeringen har dessutom gett Brottsoffermyndigheten och
Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag till en långsiktigt
hållbar organisation för och finansiering av vittnesstödsverksam­
heten. I uppdraget ingår att överväga hur rekryteringsunderlaget
för vittnesstödsverksamheten kan breddas, t.ex. genom att flera
ideella organisationer kan komma in i verksamheten. En annan
fråga som ska belysas är hur information om möjligheterna att
verka som vittnesstöd på ett effektivare sätt kan spridas.
Utredningen ska även överväga hur finansieringen av vittnes­
stödsverksamheten i framtiden bör vara organiserad för att
garantera långsiktighet och effektivitet.
I uppdraget ingår också att studera hur vittnesstödsverksam­
heten är organiserad i några jämförbara länder.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2015.
UPPDRAG OM BEMÖTANDE AV UNGA SEXUALBROTTSOFFER
Brottsoffermyndigheten har åren 2011-2014 haft regeringens
uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemö­
tande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förun­
dersökning och rättegång. Uppdraget har utförts i samråd med
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Sveri­
ges advokatsamfund och Nationellt centrum för kvinnofrid.
Utbildningsprogrammet har fokuserat på barns och ungdo­
mars särskilda utsatthet och behov vid sexualbrott, rättskedjeper­
spektivet samt samverkan mellan aktörer inom och utanför
rättsväsendet i sexualbrottsmål. Det har riktat sig till personal
från polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Dom­
stolar samt till advokater. Utbildningstillfällena har omfattat två
dagar och hållits utifrån flera olika teman avseende bemötande
av unga sexualbrottsoffer.
Under våren genomfördes två utbildningstillfällen. Program­
met avslutades i maj med ett uppföljande seminarium för
chefer inom rättsväsendet. Inom ramen för uppdraget framställdes dessutom ett material för att underlätta myndigheternas
egna utbildningsinsatser på området. Det består av en handledning och tio kortfilmer som belyser olika bemötandesituationer
med unga sexualbrottsutsatta.
Uppdraget slutredovisades till regeringen i juni. Utbildnings­
materialet spreds därefter till berörda myndigheter.
FÖRDELNING AV MEDEL TILL FORSKNING M.M.
Brottsoffermyndigheten fick i juni 2011 regeringens uppdrag att
fördela medel till forskning, metodutveckling och andra lik­
nande insatser, vilka syftar till att öka kunskapen om mäns våld
mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella över­
grepp.
Rådet för Brottsofferfonden, som var det beslutsfattande organet
inom myndigheten, har delat ut 37,9 miljoner kr till 27 projekt.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Projekten rörde mäns våld mot kvinnor, barn som bevittnat
våld, hedersrelaterade brott, våld i samkönade relationer, pro­
stitution, människohandel för sexuella ändamål, bedömning
av återfall bland förövare, behandling av förövare och effekter
av insatser för att förhindra återfall i brott bland förövare av
sexualbrott.
Brottsoffermyndigheten har under uppdragstiden arbetat
med att sprida resultat från de projekt som beviljats medel
bl.a. genom att uppdatera projektkatalogen på myndighetens
webbplats allteftersom resultat inrapporterats. Vidare arrang­
erade myndigheten i november 2014 en föreläsningsdag, När
vetenskapen möter praktiken, som syftade till att bidra till
spridning och implementering av den kunskap som de stöt­
tade projekten resulterat i. Under dagen deltog cirka 200 åhö­
rare från t.ex. rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård,
ideella organisationer samt forskare och politiker.
Uppdraget är slutfört och redovisades till regeringen i
december.
EN STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN
Brottsoffermyndigheten är en av 22 myndigheter som har fått
i uppdrag att under åren 2011-2016 arbeta enligt de delmål
som regeringen har slagit fast för respektive myndighet i ”En
strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 20112016”. Brottsoffermyndighetens delmål handlar i första hand
om att öka sina medarbetares kompetens beträffande förut­
sättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning.
Under året har nyckelpersoner på myndigheten fått fördju­
pad utbildning i form av en bemötandeworkshop. En kvalitets­
säkring av medarbetarnas kompetens har påbörjats genom att
lägga grunden till en bemötandechecklista. Kunskaperna som
Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funk­
tionsnedsättning ska även användas vid myndighetens externa
arrangemang. Under året anordnades en temadag med fokus
på vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med
funktionsnedsättning.
Brottsoffermyndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med
delmålen i en särskild rapport till regeringen samt till Myndig­
heten för delaktighet.
INFORMATION TILL BARN SOM BROTTSOFFER
I juni slutrapporterade Brottsoffermyndigheten regeringens
uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och
stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Informa­
tionen har tagits fram i samverkan med Barnombudsmannen
som bidragit med barns synpunkter på behov av information.
Barnombudsmannen har även varit delaktig i framtagandet
av information riktad till barn som lever med olika skydds­
åtgärder.
17 (36)
gången
Ja g rättbeli
vill hur r den?
veta
www.jagvillveta.se
14–17 år
1
Informationsmaterial från Jag vill veta.
Informationsmaterialet riktar sig till barn från 4 till 17 år och
är ålders- och behovsanpassat. Informationen presenteras på
webbplatsen jagvillveta.se och består av texter, filmer, spel,
broschyrer och barnboken Liten som arbetats fram tillsam­
mans med författaren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen för­
lag. Förutom den digitala informationen har barnboken
distribuerats i 25 000 exemplar till bland annat landets försko­
lor, barnahus, kvinnojourer, brottsofferjourer, socialtjänster
och barn- och ungdomspsykiatrin. De olika broschyrerna samt
informationskort om jagvillveta.se går att beställa på Brottsof­
fermyndighetens webbplats och skickas bland annat ut till
ungdomsmottagningar, psykiatrin, socialtjänst, kvinnojourer,
brottsofferjourer och polisen.
Tillsammans med Barnombudsmannen har Brottsoffer­
myndigheten tagit fram ett särskilt material som riktar sig till
barn som lever med skyddade personuppgifter. Materialet
består av texter och filmer på jagvillveta.se samt informations­
broschyrer som riktar sig till föräldrar med skyddade person­
uppgifter och till unga som lever med skyddade
person­uppgifter. Under uppdragstiden inleddes samverkan
med Skatteverket och Länsstyrelsen Östergötland för att nå ut
med informationen till föräldrar och barn som lever med skyd­
dade personuppgifter.
Boken och informationsmaterialet har bland annat spridits
under Almedalsveckan, Bok- och biblioteksmässan och Skol­
forum.
18 (36)
BEDÖMNING
Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har varit
mycket välbesökta och uppskattade i utvärderingar. De infor­
mationssatsningar som myndigheten har genomfört har bred­
dat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos
professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndig­
heten särskilt satsat på information om brottsskadeersättning
och information till barn. Samtidigt finns det fortfarande vissa
luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma.
Som framgått av redovisningen av brottsskadeersättningen
har antalet sökande ökat nästan fem procent. Sannolikt är en
del av förklaringen till det ökade antalet inkomna ansökningar
den utökade informationssatsning som myndigheten genom­
fört.
Brottsoffermyndighetens webbplatser är välbesökta och de
delar som väcker stort intresse är de som är unika för myndig­
heten. Sidorna under samlingsrubriken ”Utsatt för brott”, som
vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Infor­
mationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan
underlättar för målsägande och vittnen att få information om
brottsofferfrågor. Att myndighetens webbplats är responsiv
medför sannolikt att ännu fler på ett enkelt sätt kan ta del av
information om myndighetens verksamhet. Webbplatsen
jagvillveta.se har underlättat för unga brottsoffer att få tillgång
till och tillgodogöra sig information om sina rättigheter.
De föreläsningar, utbildningar, mässor och studiebesök
Brottsoffermyndigheten medverkat vid har direkt nått cirka 6 400 personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för
brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten
samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer
kring utbildningsinsatser. Vissa utbildningar som myndig­
heten erbjudit har varit en del i samverkan eller regerings­
uppdrag kring brottsofferfrågor.
Brottsoffermyndigheten har deltagit som partner i ett inter­
nationellt projekt. Det har lett till en hög kompetens hos myn­
dighetens personal och att myndigheten fortsatt är efterfrågad
som partner i internationella sammanhang.
Brottsoffermyndigheten har under året avslutat tre omfat­
tande regeringsuppdrag. De har rört framför allt utbildnings­
insatser, fördelning av forskningsmedel och information till
barn som brottsoffer. Genom regeringsuppdragen byggs även
en stor kunskap upp som myndigheten sprider inom ramen
för ordinarie informationsverksamhet.
Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med
information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal
enskilda brottsoffer och bidragit till ökad kunskap och förbätt­
rat samarbete när det gäller brottsofferfrågor.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
MEDARBETARE
Brottsoffermyndighetens mål är att fortsätta att verka för en
långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig
kompetens samt försöka att öka den etniska och kulturella
mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid
rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose
behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medar­
betare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till indi­
videns behov. Myndigheten ska även verka för insatser som
kan bidra till god hälsa hos personalen.
ALLMÄNT OM PERSONALEN
Brottsoffermyndighetens organisation präglas av en hög kun­
skapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer.
Andelen akademiker på myndigheten är 60 procent av perso­
nalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med
att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten
bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot
redovisning och offentlig förvaltning. Arbetet med information
och Brottsofferfonden utförs till största delen av jurister. Även
regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister. Samtliga
medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetar­
samtal.
KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING
Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa
kompetenshöjande utbildningar. Utbildningarna syftar till att
ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor,
men även direkt riktade kunskaper i specifika ämnen, informa­
tion om ny forskning på relevanta områden samt möjligheter
att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att höja
kompetensen hos medarbetarna i stort och att tjäna som en
uppmuntran för enskilda medarbetare att utveckla sin indivi­
duella kompetens. Myndigheten har under året inlett
ett värdegrundsarbete med den statliga värdegrunden som
utgångspunkt. Arbetet med den gemensamma värdegrunden
för statsanställda är långsiktigt och utbildningssatsningen fort­
sätter även under kommande år. Antalet utbildningsdagar
under år 2014 var i genomsnitt drygt fyra per anställd.
HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO
Total sjukfrånvaro
1,8 %
Kvinnor
2,2 %
Män
1,0 %
Sjukfrånvaro minst 60 dagar,
andel av total sjukfrånvaro
Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund
av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt
ergonomiskt anpassad för de anställda. Under året har en ny
arbetsmiljöpolicy samt rutiner för arbetsmiljöarbetet antagits.
Samtliga medarbetare har tillsammans med enhetschef och
skyddsombud genomfört arbetsmiljörond baserad på det nya
dokumentet. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebe­
handling till ett subventionerat pris. De anställda uppmuntras
att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar
därför flera sådana fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårds­
policy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad
motionstimme i veckan på arbetstid.
KÖNSFÖRDELNING
Hos Brottsoffermyndigheten finns en klar dominans av kvinn­
lig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan
konstateras för de senaste åren, men myndighetens mål att i
högre grad jämna ut den sneda könsfördelningen har inte
uppnåtts, trots att myndigheten i samband med rekryteringar
har en särskild uppmärksamhet på denna fråga.
ÅLDERSSTRUKTUR
Av Brottsoffermyndighetens anställda är 13 procent yngre än
30 år, 74 procent mellan 30 och 50 år samt 13 procent av med­
arbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är 43 år, vilket är något
högre än föregående år.
ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD
Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen med­
arbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den
svenska. I samband med rekryteringar har myndigheten en
särskild uppmärksamhet på denna fråga.
ATT REKRYTERA OCH BEHÅLLA MARKNADSUTSATT PERSONAL
Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekry­
tera ny personal. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs
inte heller som något problem. Eftersom myndigheten är rela­
tivt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom
myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att
vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myn­
dighetens utåtriktade verksamheter eller projekt.
0%
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
19 (36)
BEDÖMNING
Målen inom det personalpolitiska området är i stort uppnådda.
Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en
god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som sär­
skilda sakområden. Myndigheten upplever att den är eftertrak­
tad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband
med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Perso­
nalens relativt låga medelålder utgör inget problem för myn­
digheten annat än att unga personer är mer benägna att skaffa
barn än personer i andra ålderskategorier. Den något sneda
könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovi­
sade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anled­
ningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den
redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter
sin satsning på förebyggande åtgärder.
MÅLEN FÖR DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN
Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig
och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens
samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En
jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya
medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinu­
erlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för
att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myn­
digheten ska även verka för insatser som kan bidra till god
hälsa hos personalen.
KORTFAKTA PERSONAL
Antal anställda
53
Antal årsarbetskrafter
50
Andel kvinnor 70 %
Andel män 30 %
Genomsnittsålder 43 år
Andel akademiker 60 %
20 (36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Finansiell redovisning
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
21 (36)
RESULTATRÄKNING
(Belopp i tkr)
Not
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
1
37 479
35 682
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
9
38
Intäkter av bidrag
3
7 774
5 534
Finansiella intäkter
4
30
68
Summa 45 29341 322
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
5
-30 512
-28 761
Kostnader för lokaler
-2 558
-2 622
Övriga driftkostnader
6
-11 904
-9 681
Finansiella kostnader
7
-3
-7
Avskrivningar och nedskrivningar
-315
-251
Summa -45 293-41 322
Verksamhetsutfall 00
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
8
31 337
30 961
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
-31 337
-30 961
Saldo 00
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
9
119 846
106 600
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
10
18 174
18 995
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
11
6 962
9 145
Finansiella intäkter
12
705
748
Finansiella kostnader
13
14
-194
Avsättning till fond för transfereringsändamål
14
-197
2 611
Lämnade bidrag
15
-146 504
-136 905
Saldo -1 0001 000
Årets kapitalförändring16
-1 0001 000
(36)
22 (36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
BALANSRÄKNING
(Belopp i tkr)
Not
2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
17
177
0
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
18
611
666
Summa
788
666
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
19
19 122
18 444
Summa
19 122 18 444
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos andra myndigheter
20
1 330
1 294
Övriga kortfristiga fordringar
21
100 032
101 054
Summa
101 361 102 348
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
22
1 049
886
Upplupna bidragsintäkter
23
1 839
1 550
Summa
2 888
2 437
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
24
-1 469
-3 412
Summa
-1 469 -3 412
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
6 960
9 544
Kassa och bank
25
16 344
17 087
Summa
23 304 26 630
SUMMA TILLGÅNGAR
145 994 147 113
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
26
Balanserad kapitalförändring
101 000
100 000
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
-1 000
1 000
Summa
100 000 101 000
Fonder
Brottsofferfonden
37 851 37 654
Summa
37 851 37 654
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
27
164
382
Övriga avsättningar
28
524
463
Summa
688
845
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
29
670
599
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
30
831
743
Leverantörsskulder
1 306
992
Övriga kortfristiga skulder
31
848
590
Summa
3 655 2 923
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
32
2 864
2 433
Oförbrukade bidrag
33
936
2 258
Summa
3 800
4 691
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
145 994 147 113
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
23 (36)
(36)
23
ANSLAGSREDOVISNING
REDOVISNING MOT ANSLAG
Anslag (tkr)
Ingående Årets
Indragning Totalt
Utgifter
Utgående
över-tilldelning dispo- över
förings-
enl regle-
nibelt
förings
Not
belopp
ringsbrevbeloppbelopp
Uo 4 1:10 Ramanslag
ap.1 Brottsoffermyndigheten 34
4 713
37 144
-3 627
38 230
-35 642
2 588
Uo 4 1:11 Ramanslag
ap.1 Ersättning för skador
på grund av brott
35
-4 135
122 349
0
118 214
-111 207
7 007
Uo 13 3:1 Ramanslag
Särskilda jämställdhetsåtgärder
ap.16 Särskilda jämställdhetsåtgärder – del till
Brottsoffermyndigheten36 708 11 000
-708 11 000-10 724 276
Summa 1 286 170 493
-4 335 167 444-157 573 9 871
REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL
Inkomsttitel (tkr)
Beräknat belopp
Inkomster
2811
Övriga inkomster av
statens verksamhet
30 000
31 337
Summa 30 000
31 337
24 (36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.
Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Brottsoffermyndighetens bokföring följer god redovisningssed och
förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605)
om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och
allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF
(Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten
brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20
tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Beloppsgränsen har varit
oförändrad
sedan 2008.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009
anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående
balans år 2013, 939 tkr, har år 2014 minskat med 248 tkr.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier samt
förbättringsutgift på annans fastighet som har ett anskaffningsvärde
om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till
lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.
Fr.o.m. år 2014 har avskrivningstiden för kopiatorer och kontorsmaskiner ändrats från fem till tre år.
Tillämpade avskrivningstider 3 år – Datorer, elektriska apparater, förbättringsutgifter på annans
fastighet, kontorsmaskiner och kopiatorer
5
år – Inredningsinventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet
och marknadsvärdet på balansdagen i Brottsofferfonden.
Omsättningstillgångar
Vid värdering av regressfordringar använder Brottsoffermyndigheten,
sedan år 2011, statistik ur regressenhetens databas för att hämta
aktuella uppgifter vid årsskiftet. Sammanlagt registrerat fordringsbelopp per 2014-12-31 är 791 mkr och omfattar ca 36 000 ännu aktiva
regressärenden, registrerade 1997-2014. Vid tidpunkten för beslut om
brottsskadeersättning var dessa fordringar per definition omöjliga att
driva in inom rimlig tid och i princip värdelösa. Att beräkna ett nuvärde
av framtida regressinbetalningar är därför osäkert och komplicerat
och dessutom avhängigt en mängd faktorer utanför myndighetens
kontroll. Summa regressintäkter för 2014 är 31 mkr eller 4,0% av
fordringsbeloppet 2014-12-31. Med den försiktighet som krävs under
dessa omständigheter värderas regressfordringarna till 100 mkr per
2014-12-31 vilket motsvarar ca 13% av det registrerade fordringsbeloppet vid nämnda tidpunkt. Övriga omsättningstillgångar har tagits
upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Ersättningar och andra förmåner
Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag
Lön
Generaldirektör Annika Öster
1 085 tkr
Ledamot i Brottsförebyggande rådets insynsråd
Förmån, larm
Anställdas sjukfrånvaro
Uppgifter om sjukfrånvaro, se sid 19 i resultatredovisningen.
RESULTATRÄKNING
20142013
Noter (tkr)
Not 1 Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
37 479
35 682
Summa
37 47935 682
Summa ”Intäkter av anslag” (37 479 tkr) skiljer sig från anslagsutfallet
enligt Anslagsredovisningen (157 573 tkr). Skillnaden (120 094 tkr)
beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009
(-248 tkr). Denna post har belastat anslaget men inte bokförts som
kostnad i resultaträkningen. Resterande differens (119 846 tkr) avser
anslag som redovisas i transfereringsavsnittet.
Not 2 Intäkter av avgifter
och andra ersättningar
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen
9
38
Övriga intäkter av avgifter
och andra ersättningar
0
1
Summa
938
Not 3 Intäkter av bidrag
Avräknade bidrag som använts av Brottsoffermyndigheten, finansierade från;
Brottsofferfonden (varav till administration av Brottsofferfonden 3 500 tkr)
3 771
4 227
Socialstyrelsen
3 526804
Arbetsförmedlingen
431406
Övriga utomstatliga organisationer
46
97
Summa
7 7745 534
Not 4 Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
30
66
Övriga ränteintäkter
0
2
Summa
3068
Not 5 Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter,
pensionspremier och andra avgifter
enligt lag och avtal)
20 324
19 748
Övriga kostnader för personal
10 187
9 014
Summa
30 51228 761
Not 6 Övriga driftkostnader
Reparationer och underhåll 78
78
Realisationsförlust vid avyttring av
anläggningstillgång
824
Resor, representation, information
1 499
1 990
Köp av varor
755
692
Köp av tjänster
9 445
6 836
Övrigt
12060
Summa
11 9049 681
Ökade kostnader avser främst reklambyrå- och webbtjänster samt
framtagande av barnbok i regeringsuppdrag.
Not 7 Finansiella kostnader
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
3
7
Summa
37
Not 8 Intäkter av avgifter som inte
disponeras
Intäkter från regressverksamheten
30 560
30 269
Ränteintäkter från regressverksamheten
777
692
Summa
31 33730 961
Fr.o.m. år 2014 särredovisas ränteintäkter i regressverksamheten.
Jämförelsetal har omräknats.
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
25 (36)
(36)
25
20142013
BALANSRÄKNING
Not 9 Medel som erhållits
2014-12-312013-12-31
från statsbudgeten för
Not 17 Förbättringsutgifter på
finansiering av bidrag
annans fastighet
Medel för utbetalning av
Ingående anskaffningsvärde 1 014
1 014
brottsskadeersättning
110 92997 385
Årets anskaffningar 192
0
Medel för bidrag till forskning
8 917
9 215
Summa anskaffningsvärde
1 206
1 014
Summa
119 846106 600
Ingående ackumulerade avskrivningar -1 014
-1 014
Årets avskrivningar
-15
0
Not 10 Medel som erhållits
Summa
ackumulerade
avskrivningar
-1 029
-1 014
från myndigheter för
finansiering av bidrag
Utgående bokfört värde
177
0
Intäkt till Brottsofferfonden 21 814
22 662
Not 18 Maskiner, inventarier,
Förvaltningskostnad Brottsofferfonden
-3 640
-3 666
installationer m.m.
Summa
18 17418 995
Ingående anskaffningsvärde 5 802
5 742
Årets anskaffningar 253
249
Not 11 Övriga erhållna medel
Årets försäljningar/utrangeringar,
för finansiering av bidrag
anskaffningsvärde -188
-188
Intäkt till Brottsofferfonden 7 962
8 145
Värdereglering av regressfordringar,
se not 21
Summa anskaffningsvärde
5 868
5 802
Ingående ackumulerade avskrivningar -5 136
-5 049
Årets avskrivningar -300
-251
Summa
6 9629 145
Årets försäljningar/utrangeringar,
Not 12 Finansiella intäkter
avskrivningar 180
164
Brottsofferfonden
-5 256
-5 136
Summa ackumulerade avskrivningar
Ränteintäkter
41120
Utgående bokfört värde
611
666
Utdelning räntekonsortium
663
628
-1 000
1 000
Not 19 Andra långfristiga
Summa
705748
värdepappersinnehav
Not 13 Finansiella kostnader
Andelar i KK:s räntekonsortium
Brottsofferfonden
Ingående anskaffningsvärde 18 844
18 217
Värdereglering räntekonsortium
14
-194
Årets anskaffningar
663
628
Värdereglering -386
-400
Summa
14-194
Utgående bokfört värde
19 122
18 444
Not 14 Avsättning till fond för
transfereringsändamål
Not 20 Fordringar hos andra
Brottsofferfonden
myndigheter
Intäkter 30 481
31 555
Fordran ingående mervärdesskatt
680
535
Kostnader -30 298
-33 972
Fordran intäkt till Brottsofferfonden
649
759
Avsättning till fond
182
-2 417
Summa
1 3301 294
Ingående balans
37 654
40 265
Not 21 Övriga fordringar
Utgående balans
37 851
37 654
Regressfordringar, se not 11 samt
värderingsprinciper under
Nettoförändring
-1972 611
Tilläggsupplysningar sid 25
100 000
101 000
Not 15 Lämnade bidrag
Övriga fordringar
32
54
Lämnade bidrag från Brottsofferfonden
26 659
30 306
Summa
100 032101 054
Lämnade bidrag till forskning
8 917
9 215
Utbetald brottsskadeersättning
110 929
97 385
Not 22 Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
577
577
Summa
146 504136 905
Övriga förutbetalda kostnader
472
309
Not 16 Årets kapitalförändring
Summa
1 049886
Värdereglering av regressfordringar
-1 000
1 000
Not 23 Upplupna bidragsintäkter
Summa
-1 0001 000
Upplupna bidragsintäkter till
Brottsofferfonden
1 8031 428
Övriga upplupna bidragsintäkter
inomstatliga
3636
Övriga upplupna bidragsintäkter EU
0
86
Summa
1 8391 550
Not 24 Avräkning med statsverket
Uppbörd
Redovisat mot inkomsttitel -31 337
-30 961
Uppbördsmedel som betalats till icke
räntebärande flöde 31 337
30 961
Fordran/Skuld avseende Uppbörd
26 (36)
(36)
26
0
0
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
2014-12-312013-12-31
2014-12-312013-12-31
Anslag i icke räntebärande flödeNot 29 Lån i Riksgäldskontoret
Ingående balans
361
584
Avser lån för investeringar i
Redovisat mot anslag 121 931
109 901
anläggningstillgångar.
Medel hänförbara till transfereringar
Ingående balans
599
693
m.m. som betalats till icke
Under året nyupptagna lån
416
155
räntebärande flöde -121 865
-110 123
Årets amorteringar
-345
-249
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
427
361
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
-4 713
-3 979
Redovisat mot anslag 35 642
32 505
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -37 144
-36 196
Återbetalning av anslagsmedel 3 627
2 958
Skulder avseende anslag i -2 588
-4 713
räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans 939
1 063
Redovisat mot anslag under året -248
-124
enligt undantagsregeln 670
599
Utgående balans
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
3 000
3 000
Not 30 Kortfristiga skulder till andra
myndigheter
Arbetsgivaravgifter
553516
Leverantörsskulder andra myndigheter
279
227
Summa
831743
Not 31 Övriga kortfristiga skulder
Personalens källskatt
533
454
Preliminär skatt arvoden
238
40
Övrigt
7895
Summa
848590
Not 32 Upplupna kostnader
Fordran avseende semesterlöneskuld Upplupna semesterlöner inklusive
som inte har redovisats mot anslag
691
939
sociala avgifter
2 156
2 198
Övriga fordringar/skulder på statens Övriga upplupna löner inklusive
centralkonto
sociala avgifter
476
119
Ingående balans
0
7
Övriga upplupna kostnader, inomstatliga
128
116
Inbetalningar i icke räntebärande flöde 32 737
32 027
Övriga upplupna kostnader, utomstatliga
104
0
Utbetalningar i icke räntebärande flöde -123 265
-111 196
2 8642 433
Summa
Betalningar hänförbara till anslag och I posten övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter avser
inkomsttitlar 90 528
79 162
362 tkr kostnad för lönerevision oktober-december 2014.
Övrig fordran/skuld på statens centralkonto
00
Not 33 Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från
Summa Avräkning med statsverket
-1 469
-3 412
Brottsofferfonden
9221 000
Bidrag som erhållits från annan
Not 25 Kassa och bank
statlig myndighet
0
1 246
Brottsofferfondens bankkonto Bidrag som erhållits från EU
2
0
hos Kammarkollegiet
16 344
17 087
Bidrag från övriga organisationer
12
12
Summa
16 34417 087
Summa
9362 258
Not 26 Myndighetskapital
Specifikation förändring av myndighetskapitalet
BalanseradKapital-
kapitalförändring förändring
anslagsfinansierad enligt resultatverksamheträkningen
Summa
ANSLAGSREDOVISNING
Not 34 Uo 4 1:10 ap.1 Brottsoffermyndigheten
Enligt regleringsbrevet disponerar Brottsoffermyndigheten en anslagskredit på 1 114 tkr. Brottsoffermyndigheten får disponera 1 086
tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående
års tilldelning 36 196 tkr enligt regleringsbrevet.Anslaget är ränte­
bärande. Utgående balans 2013
100 000
1 000 101 000
Rättelser
0
00
Ingående balans 2014
100 000
1 000 101 000
Föregående års
kapitalförändring
1 000
-1 000
0
Not 35 Uo 4 1:11 ap.1 Ersättning för skador på grund av brott
Årets kapitalförändring
-1 000
-1 000
Enligt regleringsbrevet disponerar Brottsoffermyndigheten en
Summa årets förändring
1 000
-2 000
-1 000
anslagskredit på 3 670 tkr. Kostnader för utlåtande från medicinsk
Utgående balans 2014
101 000
-1 000 100 000
sakkunniga i brottsskadeärenden belastar anslaget med 278 tkr.
Anslaget är icke räntebärande.
Not 27 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Not 36Uo 13 3:1 ap.16 Särskilda jämställdhetsåtgärder Ingående avsättning
382
595
– del till Brottsoffermyndigheten
Årets pensionskostnad -9
-4
Enligt regeringsbeslutet 2011-05-12 (Ju2011/3982/KRIM) dispoÅrets pensionsutbetalningar
-209
-209
nerar Brottsoffermyndigheten totalt 8 000 tkr varav 1 000 tkr under
2014 för uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsUtgående avsättning
164
382
program. Kostnaderna uppgår till 993 tkr.Enligt regeringsbeslutet
Not 28 Övriga avsättningar
2011-06-16 (Ju2011/4765/KRIM) disponerar Brottsoffermyndigheten
Kompetensväxlings- och totalt 42 000 tkr varav 10 000 tkr under 2014 för uppdrag att fördela
kompetensutvecklingsåtgärder
medel till forskning m m. Kostnaderna uppgår till 9 731 tkr. Anslaget
Ingående balans
463
405
är icke räntebärande.
Årets förändring
60
59
Utgående balans
524
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
463
27 (36)
(36)
27
SAMMANSTÄLLNING ÖVER
VÄSENTLIGA UPPGIFTER
(tkr)
2014 20132012 20112010
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad
3 000 3 0005 0005 0005 000
Utnyttjad
670 599 6931 032 1 315
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad 3 404
3 404
3 404
3 370
3 132
Maximalt utnyttjad 0 0000
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter
30 668868 16
Räntekostnader
0 0000
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
0
0
0
0
0
Avgiftsintäkter
9 38 112 70155
Avgiftsintäkter som ej disponeras*
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
30 000
33 000
0
0
0
Avgiftsintäkter
31 337
30 961000
Anslagskredit
Uo 4 1:10 ap.1 Brottsoffermyndigheten
Beviljad
1 1141 0861 021 1011 947
Utnyttjad
0 0000
Uo 4 1:11 ap.1 Ersättning för skador på grund av brott
Beviljad
3 6705 0008 9478 9474 474
Utnyttjad
0
4 135000
Uo 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
ap.16 Särskilda jämställdhetsåtgärder
– del till Brottsoffermyndigheten
Beviljad
0 0000
Utnyttjad
0 0000
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande**
9 871 1 28639 791 11 23616 541
Beslutad ej utbetald brottsskadeersättning
6 976
7 264
2 162
1 182
1 304
Bemyndiganden, ej tillämplig
Personal
Antalet årsarbetskrafter (st)
50
51
51
49
53
Medelantalet anställda (st)
53
54
53
51
64
Driftkostnad per årsarbetskraft
899805783770770
Kapitalförändring***
Årets
-1 000 1 000 -3 000 3 000-10 000
Balanserad
101 000 100 000103 000100 000 110 000
* Fr.o.m. år 2013 redovisas intäkter från regressverksamheten mot inkomsttitel enligt regleringsbrev. ** Av anslagssparandet avser 2 588 tkr Uo 4 1:10 ap.1, 7 007 tkr Uo 4 1:11 ap.1 och 276 tkr Uo 13 3:1 ap16.
*** Fr.o.m. år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring består av förändringen av regressfordringar.
28 (36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
BILAGA 1
RESULTATRÄKNING BROTTSOFFERFONDEN
(tkr)
INTÄKTER
Rikspolisstyrelsen
Kronofogdemyndigheten
Kriminalvårdsstyrelsen
Tullverket
Enskilda givare
Utdeln KK:s räntekonsortium
Ränteintäkter bank
20140101-2014123120130101-20131231
19 97920 735
7 9628 145
1 8161 876
1011
9
40
663
628
41
120
SUMMA INTÄKTER
30 481
31 555
KOSTNADER
Utdelat under året (Not 1)
-26 659
-30 306
Förvaltningskostnader (Not 2)
-3 640
-3 666
SUMMA KOSTNADER
-30 298
-33 972
RESULTAT FÖRE REALISATIONSRESULTAT
OCH NEDSKRIVNINGAR
182
-2 417
RESULTAT FÖRE VÄRDEREGLERING
182
-2 417
VÄRDEREGLERING
Förändring värdereglering räntekonsortiet
14
-194
SUMMA VÄRDEREGLERING
14
-194
RESULTAT EFTER VÄRDEREGLERING
197
-2 611
ÅRETS RESULTAT
197
-2 611
BALANSRÄKNING BROTTSOFFERFONDEN
(tkr)
2014-12-312013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i KK:s räntekonsortium (Not 3)
19 508
18 844
Värdereglering KK:s räntekonsortium (Not 3)
-386
-400
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
19 122
18 444
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2 452
2 186
Bank
16 34417 087
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
18 796
19 273
SUMMA TILLGÅNGAR
37 918
37 717
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Fondkapital
37 85137 654
SUMMA EGET KAPITAL (NOT 4)
37 851
37 654
SKULDER
KORTFRISTIGA SKULDER
Övriga skulder
10
9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
58
54
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
68
63
SUMMA SKULDER
68
63
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
37 918
37 717
Ställda panter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
19 83020 306
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
29 (36)
(36)
29
NOTBILAGA
Inledande kommentarer och redovisningsprinciper
Fondens resultaträkning och balansräkning samt noter följer uppställning enligt ÅRL. Fondens redovisnings- och värderingsprinciper
överensstämmer med Bokföringsnämndens allmänna råd.
Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal
stiftelser och fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder
som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna
är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet.
Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas
följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.
I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i
SÄRSKILD FÖRTECKNING AVSEENDE
VERKSAMHETSÅRET 2014
NOTER
Not 1 Utdelat under året
Utbetalade medel
Återbetalade medel
konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som
anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt
samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången
kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5). Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust.
Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från
konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive
konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade
värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktiekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet
är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde
som fastställs för ett år i taget och som motsvarar marknadsvärdet
omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid
anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella
värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta.
2014
27 430
-771
2013
31 353
-1 047
(Tkr) För de sammandragna posterna i balansräkningen specificeras de belopp som ingår i respektive post.
Marknadsvärden i KK:s ränte- och aktiekonsortier
Summa
26 65930 306
2014-12-312013-12-31
Andelar
i
räntekonsortiet
Not 2 Förvaltningskostnader
2014
2013
Totalavkastning i konsortiet (%)
3,67
2,41
Förvaltningskostnader
Direktavkastning
i
konsortiet
(%)
3,60
3,49
Brottsoffermyndigheten
3 5003 500
Antal andelar
152 360,3037 147 073,2300
Förvaltningskostnader
Kurs/andel
(tkr)
0,1255
0,1254
Kammarkollegiet
140166
Marknadsvärde (tkr)
19 122
18 444
Summa
3 6403 666
Bokfört värde (tkr)
19 508
18 844
Orealiserat undervärde (tkr)
-386
-400
Not 3 Andelar i KK:s räntekonsortium 2014-12-31 2013-12-31
Förutbetalda kostnader
Ingående anskaffningsvärde
18 844
18 217
och upplupna intäkter
Investeringar
663628
Strafförelägganden dec 2014
727
Utgående bokfört värde
19 508
18 844
Domar dec 2014
1 076
Värdereglering
-386-400
Kronofogdemyndigheten dec 2014
649
Marknadsvärde
19 12218 444
Tullverket dec 2014
1
Summa
2 452
Not 4 Förändringar i eget kapital
Övriga skulder
Eget kapital
Felsända inbetalningar till fonden
10
Belopp vid årets ingång
37 654
Summa
10
Resultat före värdereglering
182
Förändring värdereglering
14
Upplupna kostnader
Belopp vid årets utgång
37 851
och förutbetalda intäkter
Upplupen förvaltningsavgift 1410-1412
58
Summa58
(36)
30 (36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
BILAGA 2
Brottsofferjourernas Regionråd Gotland-Stockholm 70 000 kr
Regional grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT/VERKSAMHETER SOM HAR
BEVILJATS MEDEL FRÅN BROTTSOFFERFONDEN UNDER 2014
UTBILDNING VÅREN 2014
Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna
Grundutbildning om våld i nära relationer
20 000 kr
Brottsofferjouren Bergslagen
Grundutbildning för stödpersoner 20 000 kr
Brottsofferjouren Gotland
Föreläsningskväll på brottsoffertema 8 000 kr
Brottsofferjourernas Regionråd i Norrbotten
Regional vidareutbildning på brottsoffertema 30 000 kr
Brottsofferjourernas Regionråd i Skåne, Blekinge
Regional vidareutbildning på brottsoffertema 20 000 kr
Brottsofferjourernas Regionråd i Västernorrland
50 000 kr
Samarbetskonferens med Polismyndigheten i Västernorrland FemCenter, Malmö
Grundutbildning för jourkvinnor 20 000 kr
Föreningen Kvinnohuset, Västerås
Grundutbildning för jourkvinnor och jourtjejer
20 000 kr
Brottsofferjouren Gotland
Grundutbildning för stödpersoner 20 000 kr
Föreningen Kvinnohuset, Västerås
Grundutbildning jourkvinnor
16 000 kr
Brottsofferjouren Helsingborg
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
20 000 kr
Föreningen Storasyster
Grundutbildning för volontärer 20 000 kr
Brottsofferjouren Jönköping
Utbildning på brottsoffertema 26 000 kr
Intresseföreningen ISIS
Föreläsningar på temat Sexuella övergrepp
40 000 kr
Brottsofferjouren Katrineholm-Flen-Vingåker
Grundutbildning för stödpersoner 10 000 kr
Kommunförbundet Norrbotten - Samverkan mot våld
Utbildning på brottsoffertema 50 000 kr
Brottsofferjouren Kungsbacka
Grundutbildning för stödpersoner 12 000 kr
Kvinno- och tjejjouren ADA
Grundutbildning för volontärer 20 000 kr
Kvinno- och tjejjouren i Huddinge
Vidareutbildning på brottsoffertema 25 000 kr
Brottsofferjouren Luleå
30 000 kr
Rekrytering av och grundutbildning för stödpersoner i Kiruna Brottsofferjouren Mellersta Skåne
Semiregional grundutbildning för stödpersoner 40 000 kr
Brottsofferjouren Mellersta Skåne
25 000 kr
Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 Brottsofferjouren Mölndal-Härryda
Grundutbildning för stödpersoner 2015 20 000 kr
Brottsofferjouren Nordöstra Skåne
Vidareutbildning på brottsoffertema 25 000 kr
Brottsofferjouren Norrort
Föreläsning på brottsoffertema 7 000 kr
Brottsofferjouren Norrort
Vidareutbildning på brottsoffertema 25 000 kr
Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo
Grundutbildning för stödpersoner 20 000 kr
Brottsofferjouren Växjö
Vidareutbildning på brottsoffertema 17 800 kr
Brottsofferjouren Växjö
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
16 500 kr
Brottsofferjouren Ängelholm
25 000 kr
Vidareutbildning på temat Att bli brottsdrabbad på nätet
Kvinnojouren Blåklockan, Gävle
Vidareutbildning för tjejjourens medlemmar 11 000 kr
Kvinnojouren Blåklockan, Gävle
Grundutbildning för jourkvinnor 7 650 kr
Kvinnojouren Kalmar
Grundutbildning för jourkvinnor 14 065 kr
Kvinnojouren Märta
Grundutbildning för jourkvinnor
4 000 kr
Nynäshamns Kvinnojour
Föreläsning på brottsoffertema 30 000 kr
Nämndemännens Riksförbund, NRF
Utbildning på brottsoffertema 50 000 kr
Stjärnjouren
Grundutbildning för volontärer
20 000 kr
Stockholms Tjejjour
Grundutbildning för jourtjejer 20 000 kr
Stödcentrum Humlegården
Föreläsningskvällar på brottsoffertema 19 800 kr
Terrafem Stockholm
20 000 kr
Grundutbildning för föreningarna i Stockholm och Uppsala Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
10 000 kr
Terrafem Stockholm
Grundutbildning för volontärer i juristjourtelefonen 20 000 kr
Brottsofferjouren Östra Skaraborg
Föreläsningar på temat Nätbrott 10 000 kr
Tjejjouren i Malmö
24 950 kr
Föreläsningar på temat Sexuella övergrepp bland unga Brottsofferjouren Östra Sörmland
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
20 000 kr
Uppsala kvinnojour
Grundutbildning för jourkvinnor 20 000 kr
Brottsofferjouren Östra Östergötland
Vidareutbildning på temat HBTQ
4 120 kr
UTBILDNING HÖSTEN 2014
Brottsofferjouren Östra Östergötland
Föreläsning på brottsoffertema 9 000 kr
1000 Möjligheter
Grundutbildning för volontärer
20 000 kr
Brottsofferjourernas länsförening i Västra Götaland
Vidareutbildning på brottsoffertema 96 000 kr
Alla Kvinnors Hus, Karlstad
Grundutbildning för jourkvinnor
20 000 kr
Brottsofferjourernas Regionförbund Gävleborg
Vidareutbildning på brottsoffertema 35 000 kr
Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Västerås
Utbildningsdag om våld i nära relationer
35 000 kr
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
31 (36)
(36)
31
Bergslagens Brottsofferjour
15 000 kr
Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015
Brottsofferjourernas Regionråd i Västernorrland
Regional utbildning
56 000 kr
53 000 kr
Brottsofferjouren Blekinge
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
17 000 kr
Föreningen Kvinnokraft
Vidareutbildning för jourkvinnor
Brottsofferjouren Enköping Grundutbildning för stödpersoner
20 000 kr
Kvinno- och tjejjouren i Jönköping
Vidareutbildning
12 500 kr
Kvinnogemenskap/Kvinnojouren Örnsköldsvik
Vidareutbildning för jourkvinnor
65 000 kr
Brottsofferjouren Enköping Vidareutbildning för stödpersoner
40 000 kr
Kvinnojouren Blåklockan, Gävle
Regional vidareutbildning för jourtjejer 12 000 kr
Brottsofferjouren Gotland
Två grundutbildningar för stödpersoner och vittnesstöd
16 200 kr
Kvinnojouren Lund
Vidareutbildning för jourkvinnor
15 000 kr
Brottsofferjouren Gotland
Föreläsningar på brottsoffertema
19 200 kr
Kvinnojouren Vändpunkten, Hudiksvall
Grundutbildning för jourkvinnor
20 000 kr
Brottsofferjouren Haninge/Nynäshamn
Föreläsning om samtalsmetodik
20 000 kr
Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, HOPP
Utbildning för volontärer
20 000 kr
Brottsofferjouren Helsingborg
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
Sollentuna Tjejjour Indra
Vidareutbildning på brottsoffertema
25 000 kr
Stockholms Tjejjour
Vidareutbildning om våldsutsatta transpersoner
25 000 kr
40 000 kr
Brottsofferjouren Helsingborg
26 000 kr
Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015
11 000 kr
Brottsofferjouren Jönköping
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd 40 000 kr
Terrafem Göteborg
Två grundutbildningar för jourkvinnor
Brottsofferjouren Mellersta Skåne
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
20 000 kr
Tjejjouren i Lund
Grundutbildning för jourtjejer
Brottsofferjouren Mellersta Skåne
Seminariedag på brottsoffertema
23 900 kr
INFORMATION VÅREN 2014
Brottsofferjouren Norrort
Föreläsningar på brottsoffertema
14 300 kr
Brottsofferjouren Gotland
Inköp av informationsmaterial 4 000 kr
Brottsofferjouren Sundsvall-Medelpad
Grundutbildning för vittnesstöd
15 000 kr
Brottsofferjouren Haninge/Nynäshamn
Inköp av informationsmaterial 8 558 kr
Brottsofferjouren Södra Kalmar län
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd 20 000 kr
Brottsofferjouren Helsingborg
Inköp av informationsmaterial 12 700 kr
Brottsofferjouren Södra Stockholm
45 000 kr
Grundutbildning för vittnesstöd vid tingsrätterna
i Solna, Stockholm och Södertörn
Brottsofferjouren Jönköping
Inköp av informationsmaterial 7 837 kr
3 500 kr
Brottsofferjouren Katrineholm-Flen-Vingåker
Inköp av informationsmaterial 5 000 kr
Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo
Vidareutbildning för stödpersoner
13 500 kr
Brottsofferjouren Katrineholm-Flen-Vingåker
Inköp av informationsmaterial 3 000 kr
Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo
Grundutbildning för stödpersoner
20 000 kr
Brottsofferjouren Mellersta Skåne
Inköp av informationsmaterial 5 244 kr
Brottsofferjouren Värmland
Utbildning för stödpersoner och vittnesstöd
25 000 kr
Brottsofferjouren Norrort
Inköp av informationsmaterial 4 000 kr
Brottsofferjouren Småland West
7 837 kr
Brottsofferjouren Umeå
Grundutbildning för stödpersoner
Brottsofferjouren Västerås
Vidareutbildning för stödpersoner
21 750 kr
Brottsofferjouren Växjö
15 000 kr
Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015
Brottsofferjouren Ängelholm
Vidareutbildning på brottsoffertema
17 000 kr
Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg
Grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd 10 000 kr
Brottsofferjouren Östra Skaraborg
Vidareutbildning på brottsoffertema
13 000 kr
Brottsofferjouren Östra Värmland
Grundutbildning för stödpersoner 5 700 kr
Brottsofferjourernas Länsförbund Stockholm-Gotland
70 000 kr
Regional grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd
5 000 kr
Inköp av informationsmaterial Brottsofferjouren Sydnärke
Inköp av informationsmaterial 3 000 kr
Brottsofferjouren södra Kalmar län
Inköp av informationsmaterial 5 813 kr
Brottsofferjouren Södra Roslagen
Inköp av informationsmaterial 4 200 kr
Brottsofferjouren Södra Stockholm Framställning av informationsmaterial 18 750 kr
Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo
Framställning av informationsmaterial 11 000 kr
Brottsofferjouren Varberg
Inköp av informationsmaterial 2 650 kr
Brottsofferjouren Värmland
Inköp av informationsmaterial 10 000 kr
Brottsofferjourernas Regionförbund Gävleborg
Regional vidareutbildning
70 000 kr
Brottsofferjouren Västerås
Inköp av informationsmaterial 2 000 kr
Brottsofferjourernas Regionråd i Värmland
Regional vidareutbildning 55 000 kr
Brottsofferjouren Växjö
Inköp av informationsmaterial 2 250 kr
32 (36)
(36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Brottsofferjouren Ängelholm
Inköp av informationsmaterial 4 985 kr
Helsingborgs Kvinnojour
Framställning av informationsmaterial
13 206 kr
Brottsofferjouren Östra Skaraborg
Inköp av informationsmaterial 4 975 kr
Kvinno- och tjejjouren i Jönköping
Framställning av informationsmaterial
19 000 kr
Brottsofferjouren Östra Sörmland
Inköp av informationsmaterial 3 000 kr
Kvinnohuset i Örebro
Framställning av informationsmaterial
20 000 kr
Kvinnojouren Blåklockan, Gävle
Tryckning av broschyrer
30 000 kr
Brottsofferjouren Östra Värmland
Framställning av informationsmaterial Brottsofferjouren Östra Östergötland
Inköp av informationsmaterial 12 995 kr
2 529 kr
Falkenbergs kvinnojour
Framställning av informationsmaterial 20 000 kr
HOPP Norrköping
Framställning av informationsmaterial 11 000 kr
Kvinno- och tjejjouren ADA
Framställning av informationsmaterial Kvinnojouren Lund
Framställning av informationsmaterial
5 000 kr
Riksföreningen stödcentrum mot incest, Rsci
Framställning av informationsmaterial
20 000 kr
Terrafem
Framställning av informationsfilmer
50 000 kr
45 000 kr
Terrafem Göteborg
Marknadsföring av verksamheten 15 000 kr
Kvinno- och Tjejjouren Miranda
Framställning av informationsmaterial 19 500 kr
UTVECKLINGSVERKSAMHET VÅREN 2014
Kvinnohuset i Örebro
Informationsprojekt 20 000 kr
Barnen Först
Föreläsningar på brottsoffertema Kvinnojouren - en fristad i ingenmansland
Informationsprojekt 30 000 kr
HOPP Stockholm
30 000 kr
Stödverksamhet för personer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp Kvinnojouren Maria
Översättning och tryckning av informationsmaterial Kvinnojouren Norrköping
Informationsprojekt 4 000 kr
20 000 kr
Brottsofferjouren Jönköping
15 000 kr
Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015
Brottsofferjouren Norrort
6 670 kr
Aktivitet i samband med Internationella brottsofferdagen 2015
Brottsofferjouren Södra Kalmar län
Informationskampanj
50 000 kr
Riksföreningen stödcentrum mot incest, Rsci
15 000 kr
Informations- och utbildningsinsatser på temat Sexuella övergrepp INFORMATION HÖSTEN 2014
Brottsofferjouren Stockholms innerstad-Lidingö
Framställning av informationsmaterial Polismyndigheten i Örebro län
Projektet Trygghetshund
25 000 kr
5 000 kr
10 000 kr
Brottsofferjouren Södra Stockholm
5 100 kr
Framställning av informationsmaterial för vittnesstödsverksamheten vid Södertörns tingsrätt
Stockholms Tjejjour
Aktiviteter för brottsutsatta tjejer 25 000 kr
Stödcentrum Humlegården
Stödverksamhet för kvinnor
18 850 kr
UTVECKLINGSVERKSAMHET HÖSTEN 2014
Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg
Vidareutbildning för stödpersoner och vittnesstöd 10 000 kr
HOPP Stockholm
Stödgrupper för brottsoffer utsatta för sexuella övergrepp
30 000 kr
Kvinnojouren Hera, Arvidsjaur
Framställning av informationsmaterial
17 000 kr
Brottsofferjouren Södra Stockholm
4 000 kr
Framställning av informationsmaterial för vittnesstödsverksamheten vid Solna tingsrätt
Kvinnojouren Maria, Gislaved
45 000 kr
Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor och deras barn
Brottsofferjouren Södra Stockholm
5 000 kr
Framställning av informationsmaterial för vittnesstödsverksamheten vid Stockholms tingsrätt
Kvinnojouren Vändpunkten, Hudiksvall
Stödgrupp för äldre våldsutsatta kvinnor
20 000 kr
Kvinnors Nätverk, Stockholm
Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor 50 000 kr
Uppsala kvinnojour
Aktiviteter för våldsutsatta kvinnor
15 000 kr
Brottsofferjouren Trollhättan/Lilla Edet
Framställning av informationsmaterial 4 000 kr
Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo
25 000 kr
Arrangemang i samband med Internationella brottsofferdagen 2015 och Fett mé kärlek
VERKSAMHETSSTÖD VÅREN 2014
Brottsofferjouren Växjö
Framställning av informationsmaterial
6 000 kr
Brottsofferjourernas Regionråd i Dalarna
Marknadsföring av verksamheten 15 000 kr
BRY - Barns Rättsskydd
Framställning av informationsmaterial
10 000 kr
Brottsofferjouren Jönköping
125 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Jönköpings tingsrätt 2015
Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Stockholm
13 000 kr
Framställning av informationsmaterial
Brottsofferjouren Luleå
125 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Luleå tingsrätt 2015
Guldstadens Kvinnojour, Skellefteå
Tryck av broschyrer
Brottsofferjouren Luleå
100 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Gällivare och Kiruna tingsrätt 2015 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
32 000 kr
Brottsofferjouren Helsingborg
375 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Helsingborgs tingsrätt 2015
33 (36)
(36)
33
Brottsofferjouren Luleå
100 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Haparanda tingsrätt och Kalix tingsställe 2015
Brottsofferjouren Mellersta Skåne
250 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Lunds tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Norrort
375 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Sverige
Verksamhetsstöd för år 2015
6 300 000 kr
Brottsofferjouren Värmland
238 190 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Värmlands tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Örebro-Lekeberg
250 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Örebro tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Östra Sörmland
125 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Nyköpings tingsrätt Vittnesstöden i Uppsala
63 720 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Uppsala tingsrätt VERKSAMHETSSTÖD HÖSTEN 2014
Brottsofferjouren Mölndal-Härryda
459 700 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Göteborgs tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Nacka, Tyresö, Värmdö
97 500 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Nacka tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Sverige Bidrag till verksamheten 2015
700 000 kr
Brottsofferjouren Södra Kalmar län
125 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Kalmar tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Södra Stockholm
370 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Solna tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Södra Stockholm
500 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Stockholms tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Södra Stockholm
500 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Södertörns tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Västerås
250 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Västerås tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Östra Skaraborg
125 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Skaraborgs tingsrätt 2015
Brottsofferjouren Östra Östergötland
125 000 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Norrköpings tingsrätt 2015
FORSKNING VÅREN 2014
Docent Björn Johnson, Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola 800 000 kr
Föräldrar som brottsoffer när deras vuxna barn missbrukar narkotika
Docent Anna Kaldal, Juridiska institutionen, Stockholms universitet
617 000 kr
Brott mot barn - gränsen mellan omsorgsgivares rätt och straffansvar
Professor Ruth Mannelqvist, Juridiska institutionen, Umeå universitet 515 000 kr
Offer för näthat - en rättsvetenskaplig studie av brottsoffers möjlighet till upprättelse vid hot och kränkningar på internet, fortsättningsbidrag
Fil.dr Caroline Mellgren, Institutionen för kriminologi, Malmö högskola 800 000 kr
Utsatthet och upplevelser av hatbrott - en jämförelse mellan studentpopulationer i Storbritannien och Sverige, fortsättningsbidrag
Docent Leif Strömwall, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 639 000 kr
Skuldbeläggande av våldtäktsoffer: empiriska studier av understuderade situationer, fortsättningsbidrag
Fil.dr Måns Svensson, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet 738 000 kr
Kränkningar i en digital kontext, slutanslag
FORSKNING HÖSTEN 2014
Docent Monica Burman, Juridiskt forum, Umeå universitet
800 000 kr
Mäns våld mot samiska kvinnor i nära relationer - rättsliga problematiseringar av utsatthet och ansvarstagande Fil.dr Hafrún Finnbogadóttir, Institutionen för vårdvetenskap, Malmö högskola
676 000 kr
Utsatt för familjevåld - mödrars och barns hälsa Jur.dr Maria Forsman, Juridiskt forum, Umeå universitet
800 000 kr
Särskild företrädare för barn. En studie av brottsoffrets företrädare i straffprocessen Professor Ulf Högberg, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
462 000 kr
Ungdomar som utsatts för våld och deltagit i hälsosamtal och erbjudits stöd på ungdomsmottagning - en kvalitativ intervjustudie Professor Claes Lernestedt, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 350 000 kr
Offer - eller även förövare? Nödvärnsrätten, särskilt vid brottsligt angrepp mot person, fortsättningsbidrag
Docent Johannes Lunneblad, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
800 000 kr
Brottsplats skolan - en studie av brottsoffer i skolan, fortsättningsbidrag
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners rättigheter, RFSL
500 000 kr
Verksamhetsstöd för RFSL:s brottsofferjour 2015
Vittnesstöden i Uppsala
83 938 kr
Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Uppsala tingsrätt våren 2015
34 (36)
(36)
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Jag intygar att årsredovisningen ger en
rättvisande bild av verksamhetens resultat
samt av kostnader, intäkter och myndighetens
ekonomiska ställning.
umeå den 20 februari 2015
Annika Öster
generaldirektör
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
35 (36)
(36)
35
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
36 (36)
Box 470, 901 09 Umeå
BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2014
Tel 090-70 82 00
www.brottsoffermyndigheten.se