Tema 2009
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr X/2009 TEMA: Detaljhandel Tullverket arbetar för en säker vardag för alla Kriminell mentalitet: ”Jag tar vad jag har rätt till” Rån – handelns största arbetsmiljöproblem Handelns övervakningskameror löser brott MIKA JÖRNELIUS ORDFÖRANDE I dagens GP läser jag en debattartikel med inriktningen att ”transportnäringen sponsrar kriminella”. Det står klart att varje år stjäls gods för 1,5 miljarder från lastbilar i Sverige. För något år sedan stod vi med ett antal spaningsgrupper som skulle följa yrkestjuvar som utgick ifrån Göteborgsområdet. Problemet var bara att de inte bara arbetade i Västra Götaland, utan hade större delen av Sverige som arbetsområde, tidvis även Norge och Danmark. Det som slog oss direkt, var att HUR vet de vart man skall åka i rätt tid för att hitta rätt gods. Allt kan ju inte vara slumpen. Varför åker man t.ex. till Jönköping? Finns det något att hämta där? Har själv varit där och bevakat godsterminal efter godsterminal, lastbil efter lastbil. Idag är butiksstölder och inte minst butiksrån ett växande problem för handeln och för polisen. Är det så att ”handeln sponsrar kriminella?” Är det för lätt att stjäla och råna i butiker? Vi måste alla ställa upp mot narkotika och annan brottslighet, direkt eller indirekt. Kan vi försvåra finansieringen av narkotikabrott genom att arbeta med säkerhetsfrågor i transportbranschen och detaljhandeln är svaret givet! Jag vill med detta tacka alla annonsörer och medverkande i tidningen och alla som fortsätter att stödja Svenska Narkotikapolisföreningen genom Näringslivet mot narkotika. GUNNAR HERMANSSON CHEFREDAKTÖR Välkomna till en tidning med artiklar på temat detaljhandel. Eftersom det är Svenska Narkotikapolisföreningens tidning, är innehållet i artiklarna också kopplat till droger och annan brottslighet. Detaljhandel kan ju tyckas vara en fredlig verksamhet, men när vi planerade innehållet i temanumret fann vi att handeln utsätts för en hel del brottsliga angrepp. Det stjäls som aldrig förr, både av anställda och av externa tjuvar. Butiksrån är ett högaktuellt ämne där handels nu kräver kraftfulla åtgärder från regeringen för att bromsa den ökande trenden. För att skydda sig använder man övervakningskameror i allt större utsträckning i butiker. Från vissa håll höjs röster mot integritetskränkande fotografering, men folk i allmänhet tycker att övervakningskameror är OK för att avskräcka tjuvar och andra busar. De poliser vi talat med ser också en stor hjälp av kamerabilder vid utredning av brott. Ett annat stort bekymmer för handeln är att allt fler butiksanställda riskerar att skadas vid rån och kommer i behov av omedelbart krisstöd för att kunna återgå till sitt arbete. Piratkopierade varor är en trend som kan komma att betyda juridiska bekymmer för affärsidkare. Allt detta och mer därtill har vi försökt belysa i någon mån i detta temanummer. Fakta om SNPF Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är en ideell förening som bildades 1987. Antalet medlemmar är idag nästan 3000, varav de flesta är anställda inom polisen, tullen eller åklagarväsendet. Föreningens syfte är att främja utbildning och forskning inom narkotikabekämpningens område som är till nytta för rättsväsendet. Medlemmarna får ökade kunskaper inom sina respektive verksamheter genom den högklassiga utbildning som föreningen tillhandahåller vid de årliga utbildnings- 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN konferenserna, samt genom medlemstidningen som utkommer med fyra nummer per år. SNPF stödjer enskilda medlemmar genom stipendier och bidrag för resor och andra aktiviteter som är förenliga med föreningens verksamhet. Föreningens arbete finansieras främst genom bidrag från enskilda företag och organisationer samt genom föreningens företagsklubb. Dessutom är medlemsavgifter och bidrag från myndigheter väsentliga för föreningen. Varuhus Vi leker tjuv och polis Ett reportage om tjuvar, poliser och handel i Stockholm City TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON Det är lönehelg i slutet av september. Brittsommaren håller Stockholm i ett fast grepp. Fredagseftermiddagen är solig och skön och av lågkonjunkturen syns inte ett spår. I varje fall inte när det gäller dagligvaruhandeln i Stockholms innerstad. På Drottninggatan trängs såväl svenska som utländska turister med stockholmare på väg till eller från arbetet. Shoppingkassar och kameror är de vanligaste accessoarerna. ”En trappa ned” från gatuplanet pågår en annan trängsel. Sergels Torg eller ”Plattan” i folkmun, är fortfarande Stockholms nav i handeln med narkotika. Och självklart, där det handlas med narkotika handlas det även med stöldgods. ¸forts. sid 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3 Varuhus C itypolisens narkotikaspanare, varav jag är en, vet att denna tidpunkt är en bra tid att spana på. Eller som en kollega brukar säga: - ”vi arbetar inte, vi leker tjuv och polis”. Fokus på narkotikaförsäljningen för dagen ligger på området utanför en känd hamburgerrestaurang. Missbrukarna använder sin beprövade metodik att samlas tätt i klungor för att försvåra observationer. En handrörelse, sedlar byter ägare och någon stoppar något i munnen. Vi försöker profilera vem som kan tänkas sitta på guldägget. Plötsligt dyker en udda figur upp. En ung man som är elegant klädd i svarta jeans, vit skjorta och svart kavaj. Tankarna går mer till en affärsman än en missbrukare. Han döljer ansiktet med ett par överdimensionerade solglasögon. Över axeln hänger en modern axelremsväska. Mannen slår följe med en betydligt mer sliten missbrukare. De rör sig genom Sergelarkaden och spanarna följer efter med förhoppningen att de båda snart ska avslöja sina avsikter. Ganska snart står det klart att det inte blir någon narkotikaaffär utan en ”shoppingrunda” på varuhuset Nordiska Kompaniet. Spaningarna mot en eventuell narkotikaaffär övergår nu till att spana mot en förestående stöld. mer slitne av missbrukarna går fram till kassören och förefaller ställa en massa frågor. På så sätt drar han till sig kassörens uppmärksamhet. Den välklädde rör sig smidigt och lätt mellan hyllorna med skjortor och slipsar. Han ser ut att försöka värdera vilken konfektion som för dagen kan vara mest gångbar. En snabb titt över axeln för att kolla om kusten är klar. Tyvärr går planen om intet. När den välklädde ska skrida till verket har ett par väktare vänligt men bestämt redan börjat leda ut hans brottskamrat ur butiken. Den välklädde kommer nu av sig. Jag och min kollega väljer att inte låta den välklädde få en andra chans. Vi går fram och identifierar oss. Överraskningen är total och förvirringen förstärks ytterligare av att jag säger ”du skall följa med på en intervju!” Förutom den sedvanliga poliskontrollen så passar jag på att prata med mannen. De potentiella tjuvarnas metodik är enkel. De går in i en av de öppna försäljningsavdelningarna på gatuplanet. Just denna avdelning expedierar herrmode. Den att gå till sitt jobb. Han bekräftar att hans klädval är en del av arbetet. ”Ser man ut som en knarkare så åker man ju dit direkt”. Mattias får frågan hur ofta han 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN ”Är man flöddrig så tänker man inte” Den välklädde heter egentligen Mattias. Mattias har missbrukat heroin i tio års tid och försörjer sitt heroinmissbruk med hjälp av stölder och snatterier. Mattias berättar att det blir som en rutin att stjäla, nästan som Varuhus åker fast. Han tror själv att det kanske rör sig om en gång på femtio tillfällen. En bra dagsinkomst är runt 1000 kronor. Mattias tror att det egentliga godsvärdet rör sig om det tredubbla. Vem köper godset? Enligt Mattias beror det på hur bråttom han har att få pengar. Vill han ha lite mer pengar för sitt gods så försöker han sälja till personer på gatan. Det tar lite mer tid. Han tror att en av tio nappar på hans erbjudande. De får oftast betala halva det egentliga godsvärdet. Är det riktigt bråttom så går Mattias till någon av de hälare som finns i City. Dessa är mindre nogräknade butiksinnehavare men framförallt torghandlare. Hälarna betalar dock avsevärt mycket mindre pengar. En parfym för 800 kronor får du endast en hundralapp för. ”Dom utnyttjar att vi är drogberoende”, säger Mattias med illa dold avsmak. Mattias favoritstöldgods är parfymer, tv-spel och dyra skjortor. Jag ställer frågan hur det känns att stjäla, om han aldrig blir orolig. Mattias svarar snabbt. ”Är man flöddrig (påverkad av tabletter) så tänker man inte. Det finns ingen oro utan bara målmedvetenhet”. Samtalet lider mot sitt slut. Mattias får dock inte samma förmåner som andra intervjuobjekt. Kollegan har avslutat sin kontroll. Mattias är efterlyst för att avtjäna fängelsestraff och får åka med till häktet. Högtryck på Åhléns City. Granne med knarkhandeln på Sergels Torg ligger Åhléns City. Ett enormt varuhus som omsätter smått otroliga 1,1 miljard per år. Varuhuset är inte bara en handelsplats utan även en turistattraktion. Det är ett landmärke i Stockholm City med sin centrala placering. Ett varuhus av den här storleken och med sin placering kräver självfallet en organisation utöver det vanliga. Jag träffar Åhlénskoncernens säkerhetschef Anders Lundqvist. och 110 000 en dag med högtryck. Anders Lundqvist berättar att det krävs en bra organisation för att möta alla olika krav. Kundrelation är i fokus. På Åhléns finns 15-20 ordningsvakter som jobbar som kundvärdar. 90 procent av uppdragen är att vara serviceminded och hjälpa kunden. 10 procent är att ”käka taggtråd”. Vilka är det då som förtjänar taggtråden? Lundqvist berättar att det är stor variation. Det finns alltifrån internationella ligor till missbrukare och vardagssnattare. Åhléns har jobbat aktivt med att bygga upp en god men bestämd relation till missbrukarna. Alla parter har klart för sig vilka spelregler som gäller. När de gäller internationella ligor så finns de ofta i bakvattnet av andra ordningstörningar som påträngande gatumusikanter, tiggare och personer som driver spel och dobbel. På det området vill Lundqvist ge polisen en eloge. Ordningsläget i närområdet har gradvis förbättrats. Vem är då vardagstjuven? Lundqvist har en suverän definition. Vardagstjuven är man eller kvinna, mellan 13-90 år och en årsinkomst mellan 20 000 och 1,2 miljoner. Under 2008 greps 970 stycken personer för stöld eller snatteri. Av dessa lämnades 682 över till polis. Lundqvist framhåller att den höga frekvensen skapar en proffsig organisation. När polisen kommer till platsen är allting klart för leverans. Rapporter är skrivna och skyddsvisitationer är genomförda. Det här är en ordning som skapar ett gott samarbete med polisen. Hur stort är svinnet? Vad är det som stjäls? Lundqvist vill inte kommentera enskilda varuhus. Men för att få en uppfattning så har hela Åhlénsgruppen ett dagligt svinn på ca 550 000 kronor per dag. Bakom dessa siffror döljer sig 15 procent administrativt svinn, 35 procent personalsvinn samt 50 procent kundsvinn. När det gäller personalen så har Åhléns jobbat aktivt med utbildning för att höja nivån. I utbildningen ingår regelmässigt en grund i säkerhetstänkande. Detta byggs på ytterligare genom bland annat interaktiva utbildningar i samverkan med Svensk Handel. Hur ser det ut specifikt på Åhléns city? Lundqvist berättar att personalen där har blivit bättre men att man i stort förlitar sig på det stöd som väktarorganisationen skapar. Lundqvists tes är att den bäste försäljaren också är den bäste ”tjuvjägaren”. Anledningen är enkel. Om du är en aktiv försäljare så tar du kontakt med kunderna redan när de kommer in i butiken. På så sätt visar du att du finns tillgänglig och att du är observant. Detta är en starkt förebyggande faktor när det gäller stölder och snatterier. Lundqvists tes bekräftas omedvetet av nästa person som jag intervjuar. ”Alla vill ha billigt” Åhlénsvaruhuset i city har ungefär 400 anställda. Antalet besökare varierar mellan 65 000 en vanlig dag Hamed har precis försökt sparka bort 25 gram hasch som han ”tappat” från byxfickan. Rapportskrivning och en stunds diskussion väntar. Jag passar på att prata med Hamed medan vi väntar på den rutinmässiga dataslagningen. Hamed är 22 år gammal. Han inledde sitt missbruk med hasch men är nu fast på heroin. Han säljer hasch för att finansiera sitt missbruk. – Jag gillar inte att stjäla men gör det när jag blir tvungen, säger han. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 7 Varuhus – Hur bär du dig åt när du tar saker, frågar jag. Hamed säger att det beror på hur desperat han är. Ibland kliver jag bara rätt in i butiken och tar saker och går ut, säger han. Ibland så planerar jag lite mera noggrant. Då är det alltid ett stort kuvert som jag klär med aluminiumfolie och tejpar med packtejp som gäller. Vad är favoritgodset? Hamed svarar att han föredrar att stjäla dyra kläder, cd-skivor och parfymer. Ibland stjäl han kött, framförallt oxfilé. Problemet är dock att de flesta restauranger som köper stulet kött ligger utanför citykärnan. Det blir för många resor fram och tillbaks. Har man en bra dag så kommer man över guld och smycken, säger Hamed. – Är du inte rädd att åka fast, undrar jag. Hamed svarar att han inte är rädd för väktare, butiksspanare eller polis. ”Dom har man koll på”. Däremot är det jobbigt om alla i personalen börjar kolla på en. Då vet man att man har blivit uppmärksammad. Då är det bara att ge upp, säger Hamed. – Vem säljer du ditt gods till, undrar jag. Hamed svarar med ett snett leende. ”Hej mannen du vet Svenne på gatan, alla vill ha billigt”. Mer komplicerade fall För dagen är det ovanligt lång svarstid från ledningscentralen. Hamed vill inte längre prata. Nu börjar det gå upp för honom att han har förlorat dagens levebröd i form av haschet. 8 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Jag passar på att prata med en uniformerad patrull. Niklas har åkt patrullbil i City i fem år. Han är fortfarande ung i tjänst men ändå är han en av de äldre i sitt arbetslag. Niklas säger skämtsamt att man blir expert på två saker när man jobbar i city. Det är snatterier och krogbråk. Niklas bekräftar att de flesta butiksägare i city är mycket professionella när det gäller överlämnande av gripna personer. ”Paketet är klart när vi hämtar”. Och det är nog tur det. Niklas berättar vidare att han upplever att snatteriärendena känns som att de blir mer komplicerade. Ofta leder snatteriet vidare till något annat. Väldigt ofta blir det fråga om utlänningsärenden. Många av snattarna i city har LMA-kort från migrationsverket som enda id-handling. Eftersom det florerar en del falska handlingar så blir varje identitetskontroll tidsödande. Många av förhören måste dessutom hållas med tolk. Vi är oerhört tacksamma för all den hjälp vi kan få från butiksägarna. Vårt mål är ju trots allt att kunna vara ute och synas så mycket som möjligt. Nu kommer Niklas kollegor. De lastar in dagens tredje snattare i bilen. Äntligen har jag och min kollega fått svar från ledningscentralen. Hamed är inte efterlyst. Han får lämna platsen efter förhör. Jag och min kollega sneglar på klockan och konstaterar att det är två timmar kvar på arbetspasset. Vi tittar på varandra och nickar. Det betyder underförstått att vi hinner med en till. Q EKO-Hallen - ett lugnt köpställe i skogen TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON I Fjälkinge, en mil utanför Kristianstad längs E22:an mot Blekinge, ligger EKO stormarknad. Varuhuset hette tidigare EKO-Hallen och är välkänt sedan 45 år i bygden som ett köpställe med stort sortiment till bra priser. N umera ingår EKO-Hallen i Bergendahl-koncernen, som har etablerat ytterligare några EKO stormarknader i södra Sverige samt ett antal CityGrossbutiker. EKO Fjälkinge är en av landets största specialvarubutiker med ett stort sortiment av artiklar för hus och hem. Varuutbudet utökas också alltmer med livsmedel. Säljytan inomhus är för närvarande 8000 m² och dessutom finns en stor utemarknad med bygg- och trädgårdsartiklar på 3000 m². Med ett läge utanför tätort och omgivet av skog, har EKO i Fjälkinge sin speciella kundkrets och sina speciella säkerhetsproblem. Alla som besöker EKO är bilburna och man har kunder från halva Skåne och även från Blekinge och södra Småland. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Fåtal snattare Ola Schnorrenberger är golvchef på EKO i Fjälkinge, vilket innebär operativ chef för säljarbetet med mera i butiken som har ett 70-tal anställda. Han förklarar att, som på alla varuhus, är stölder och snatterier de brott som är vanligast i butiken. Tyvärr ertappas snattare alltför sällan, men personalen i butiken hittar ibland tomma emballage där innehåller antagligen följt med i någons väska. Eller också saknas kartongen till en billig vara och då kan man misstänka att någon oärlig person fyllt kartongen med några dyrare varor och kanske lyckats lura kassörskan. De mest stöldbegärliga varorna i butiken är multimediaartiklar som t.ex. dataspel. Övriga stöldbegärliga och mindre skrymmande varor säljs i en servicedisk utanför kassorna. Där säljs också tändargas för att försvåra inköp i missbrukssyfte. Varuhus I servicedisken säljs vissa stöldbegärliga varor som t.ex. kameror och små elektriska apparater samt tändargas. Pallar hindrar tjuvar Varuhus i städer har ofta besvär med att berusade personer eller drogmissbrukare stjäl varor som är lätta att sälja. Detta är EKO i Fjälkinge ganska förskonade från genom sitt läge ute på landet. Däremot utgör utländska säsongsarbetare en ökad risk. Trakten är en jordbruksbygd med många frukt- och bärodlingar som anlitar extra arbetskraft under skördesäsongen. Ola Schnorrenberger visar på ett speciellt problem som EKO i Fjälkinge har genom sitt ensliga läge. Tjuvar fyller en väska med t.ex. dataspel inne i butiken och går sedan ut via utomhusmarknaden till ett ställe nära staketet mot skogen. Där slänger man väskan över staketet till en kumpan som väntar bland träden. Detta har avslöjats några gånger och därför har man nu försökt försvåra tilltaget genom att bygga en barriär av lastpallar en bit från staketet. Inbrott och inbrottsförsök har också drabbat varuhuset några gånger även om det är länge sedan nu. Säkerheten har förbättrats genom ett nytt och högre elstängsel runt området, förbättrat larm och kameraövervakning såväl inomhus som utomhus. Ola Schnorrenberger berättar att man också infört hemgångskontroller av personalen, men hittills har man inte avslöjat några oegentligheter. Medelåldern är ganska hög och personalomsättningen är låg. Livet på landet är oftast lugnt, mycket lugnare än i storstan, och detta gäller tydligen också i varuhusmiljö. Q Golvchefen Ola Schnorrenberger vid den mur av lastpallar man byggt upp för att försvåra att stöldgods kastas över staketet in i skogen. Tidigare var det enklare att ta sig ända fram till staketet. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 11 Drogpåverkad snattare: Mord över köttbit på varuhus S trax efter kl. 20.00 den 11 februari 2003 tog en snattare en köttbit på livsmedelsavdelningen på Hemköp i varuhuset Åhléns i centrala Stockholm. Tillgreppet observerades av en butikskontrollant som slog larm. Hon och två tillskyndande väktare följde efter snattaren och tilltalade och grep tag i honom. Mannen skallade då en av väktarna och drog kniv mot den andre. Mannen sprang från platsen men återvände och stack kniven i den skallade väktaren samt butikskontrollanten, som hade försökt gömma sig bakom några bilar. Polis och ambulans tillkallades. En av väktarna avled av sina knivskador, två fick allvarliga skador. Gärningsmannen visade sig vara en 27-årig missbrukare med ett omfattande polisregister. Den aktuella dagen hade han konsumerat bl.a. ett tiotal Rohypnol, som var hans vanliga dos när han skulle ut och ”tjuva”. Han dömdes till 14 års fängelse för mord. Haverikommission Händelseförloppet utreddes i detalj av Arbetsmiljöverkets haverikommission. Denna bildades 2001 med syfte att göra utredningar om allvarliga olyckor och tillbud. Utredningarna skall försöka ge svar på frågor om olycksförloppen och hur de kan förhindras. De bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv, som tar med tekniska, organisatoriska och psykosociala orsaker. Uppdraget omfattar inte att försöka fastställa vilka personer som varit ansvariga för olyckan. Utredningarna kommer därför många gånger att bedrivas parallellt med polisens. I haverikommissionens språkbruk beskrivs händelsen vid Åhléns som en olycka, inte ett brott. Utredningen gjorde en detaljerad genomgång av förloppet. Det redovisades i detalj i en bilaga, som gör det möjligt att följa de enskilda stegen. Schemat användes för att diskutera var olika insatser skulle kunna förhindra liknande händelser. Bland rekommendationerna noterade kommissionen att väktare i utsatta arbeten borde få skyddsvästar som skyddar mot knivstick och ASP-batonger. Båda utrustningsdetaljerna har sedermera införts. Vidare föreslogs återkommande utbildning och övning i att kunna hantera våldssituationer. Det borde övervägas att ge ordningsvakter som arbetar inom högsriskområden tillstånd att använda pepparsprej. Mer kunskaper om droger I fråga om droger sades att det är viktigt att väktare som arbetar i miljöer, där det är vanligt med alkohol- och drogpåverkade personer, har kunskaper om hur droger verkar. Däremot sades inte mycket om hur drogpåverkade borde bemötas i en konfliktsituation. Utredningen var knapphändig om drogpåverkans betydelse för gärningsmannens beteende vid angreppet. Han hade konsumerat stora mängder Rohypnol och var därför mer eller mindre avhämmad mot användning av våld mot annan person. Sex månader senare angreps Sveriges utrikesminister Anna Lindh på varuhuset NK några hundra meter bort – också med kniv, också av en Rohypnolpåverkad person och också med dödlig utgång. Polisens narkotikarotlar och lokala arbetsgrupper mot narkotika erbjuder sedan många år narkotikainformation för butikspersonal med detaljerad kunskap om hur olika droger verkar och hur man skall hantera konflikter med missbrukare. Referens Arbetsmiljöverkets haverikommission gjorde en detaljerade rekonstruktion av händelseförloppet. De streckade markeringarna vid B1 och B2 anger en faktor, t.ex. en skyddsväst, kunde ha hejdat eller dämpat förloppet. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Arbetsmiljöverkets haverikommission Utredningsrapport 2004:1, Olycka med dödlig utgång för väktare utanför Åhléns i Stockholm den 1 februari 2003. Publicerad 2004-02-09. Q Jonas Hartelius Självförsvarsexpert: Verbalt bemötande hindrar mycket våld Amerikanska erfarenheter visar att de flesta våldsamma konfrontationer börjar med verbala angrepp. – Amerikanska poliser och väktare utbildas numera i att bemöta aggressiva personer först med verbala metoder. Att ta till våld skall vara en sista utväg. Det säger den svenske självförsvarsexperten Bo F. Munthe, sedan många år en av landets ledande instruktörer i japanska kampkonster. Han har arbetat med utbildning åt många säkerhetsföretag och driver en egen konsultverksamhet, som han kallar PAXCOM (det betyder fredlig kommunikation). Inom kriminalvård och säkerhetsarbete i USA arbetar man numera med ”taktisk kommunikation”. Det innebär att de som har ansvar för en verksamhet, t.ex. en anställd som arbetar nära klienter, skall ha ett medvetet hållningssätt till varje möte. Han eller hon skall veta vad som skall uppnås, t.ex. att lugna ner en aggressiv person eller att få en person att flytta på sig. Uttryckssätt, ordval – till och med frågor – anpassas för att få den andra personen att göra det som man själv vill eller kräver. – Men det betyder att medarbetaren måsta hänga in sitt ego i garderoben när han eller hon byter om till arbetskläder, förklarar Munthe. Det går inte att ta allt struntprat och alla angrepp personligt. Sådant kan man möjligen ta upp senare under debriefing eller handledning. Verbal judo Munthe har länge samarbetat med amerikanen George Thompson, som var universitetslektor i engelska under tio år innan han blev polis. När Thompson såg hur många polisingripanden som spårade ur p.g.a. upptrappade verbala angrepp utvecklade han en teknik för konfliktlösning som han kallar ”verbal judo”. Grundtanken är att avleda angrepp på samma sätt som i judo – att aldrig möta kraft med kraft. I en undersökning visade sig mer än 90 procent av alla konfrontationer som ledde till våld ha startat med verbala angrepp. En grundtanke är att snabbt kolla in och ta kontroll över situationen. En annan är att uppträda professionellt, att inte ta angreppen personligt. Samtidigt skall man inte angripa den andres personlighet, bara använda ord för att påverka hans eller hennes beteende. Är det något skillnad på att bemöta påverkade missbrukare? – Egentligen inte, svarar Munthe. De flesta drogpåverkade har ändå någon form av orientering i situationen runt omkring dem. Så de kan påverkas till viss del genom taktisk kommunikation. En viktig del av taktisk kommunikation är att visa folk att de har Bo F. Munthe är en av Sveriges mest erfarna instruktörer i japanska kampkonster. Han har i många år arbetat som konsult i konflikthantering åt säkerhetsföretag. Genom sin verksamhet PAXCOM och Verbal Judo Sverige driver han utbildning i fredlig kommunikation. Foto: JH. något att vinna på att samarbeta, att uppföra sig på ett visst sätt. I taktisk kommunikation ingår också att vara uppmärksam på att en situation håller på att eskalera mot våld. Viktiga tecken kan vara ändringar i kroppsspråket, något som dessvärre få personer kan tyda. De flesta händelser som urartar kan sannolikt förebyggas med rätt kunskap om tidiga varningssignaler, anser Munthe. Munthe ger kurser för bl.a. butikspersonal, väktare och säkerhetsansvariga. Han anser att man på ett par kursdagar kan göra medarbetare mer medvetna om hur de kommunicerar med omvärlden och hur de kan lösa sina uppgifter med ett mer professionellt och taktiskt uppträdande vid kommunikation. Q Jonas Hartelius Hemsidor: Munthe: www.paxcom.se; www.verbaljudo.se Thompson: www.verbaljudo.com SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 15 Notiser Tillfället skapar tjuven Snatterigränsen höjs Interna och externa stölder kostar den svenska detalj- och dagligvaruhandeln cirka 12 miljarder kronor varje år. En fjärdedel av detta svinn kommer från personalstölder och bedrägerier. Siffrorna grundar sig på nyligen publicerade branschundersökningar och på Svensk Handels egna beräkningar. Svinnet, som enligt uppgift uppgår till 3 procent av butikernas bruttoinkomst, borde vara lönsamt för handeln att försöka göra något åt. Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund har uttalat i medier att han tror att mellan 500 miljoner och en miljard kronor skulle kunna sparas genom att använda bättre kontrollsystem gentemot personalen. Det kan till exempel göras bättre tester vid anställning, krav på utdrag från kriminalregister och kreditupplysningar. Men när mer än 90 procent av stölderna görs av anställda som aldrig tidigare blivit straffade, är dessa åtgärder inte speciellt effektiva. Internutbildning samt bättre ordning och uppföljning skulle vara mer förebyggande. Personalens oegentligheter kan ofta börja oavsiktligt eller i vart fall i liten skala. När det visat sig att misstaget eller den lilla stölden inte orsakade några reaktioner, kan det vara lätt att oegentligheterna fortsätter och sätts i system. Vid upprepade stöldtillfällen av en anställd kan det röra sig om värden för tiotusentals kronor och arbetsgivaren väljer ofta att se mellan fingrarna, uppger branschorganisationen Butikernas säkerhetschef Per Geijer till nättidningen Realtid. se tidigare i år. Han hävdade att arbetsgivarna är rädda för att införa regler och kontroller av personalen och att misstankarna om intern oärlighet viftas undan. Man söker hellre andra förklaringar till svinnet, vilket lätt resulterar i att anställda ökar sitt oärliga beteende. Internationellt arbetar detaljhandeln mer aktivt med uppföljning av internt svinn i kassa och lager. Sverige anses ligga efter på detta område, men alltfler företag i Sverige erbjuder nu tjänster med olika system och verktyg för att upptäcka och begränsa personalens stölder och bedrägerier. GH Den som stjäl för under 1000 kronor kommer i fortsättningen att dömas för snatteri och den som stjäl för mer än 1000 kronor döms för stöld. Högsta domstolen, HD, har nu höjt gränsen från 800 till 1000 kronor. Nivån på 800 kronor har gällt sedan början av 1990-talet och HD motiverar höjningen med att penningvärdet försämrats. Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel, säger till nättidningen DagensHandel.se: - Vi vill egentligen kalla allting för stöld, vi tycker inte att stölder för 500-600 kronor kan kallas någonting annat. Nu har det hållit emot på nivån 800 kronor i många år, så jag är inte överraskad att HD höjer gränsen, men jag är fortfarande väldigt besviken. Inbrott i butiker Klädtjuvar slog nyligen till mot en sportbutik i Enköping och en i Uppsala samma natt. Tjuvarna slog sönder glasrutorna till butikerna med basebollträn och plockade på några sekunder till sig ett antal märkesjackor och försvann snabbt i bil. Polismyndigheten i Uppsala län har gjort en kartläggning som visar att många butiker som utsatts för rån och inbrott drabbas igen. För att bryta denna negativa utveckling har polisen, tillsammans med 16 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Butikschef stal pengar från egen butik Chefen för en större livsmedelsbutik i Uppsala dömdes av tingsrätten till ett år och två månaders fängelse för grov förskingring efter att ha stulit 14 dagskassor från den egna butiken. Det var närmare 800 000 kronor som försvann i samband med att butikschefen skulle överlämna pengarna från kassaskåpet till en väktare. Händelsen inträffade några dagar innan butikschefen skulle sluta sin anställning. Butikschefen, som nekade till brott, förklarade att de 14 påsarna var felmärkta och han lade därför ifrån sig dem på en hylla i kassaskåpet för att märka om dem med rätt butik. Han blev dock tvungen att hjälpa till i affären och när han kom tillbaka var pengarna borta ur kassaskåpet. Tingsrätten ansåg, trots butikschefens förklaring, att den samlade bevisningen entydigt pekade på honom. Butikschefen hade stulit pengarna genom att missbruka sin ställning och brottet rubricerades därför som grov förskingring. Mannen var även åtalad för två andra stölder i samma butik, men tingsrätten valde att fria i de fallen. Källa: DagensHandel.se flera branschorganisationer, tagit initiativ till ett nytt arbetssätt vid rån och inbrott i butik. Arbetssättet går ut på att tillhandahålla utsatta butiker med relevant brottsofferstödjande och brottsförebyggande information samt erbjuda drabbade butiker en kostnadsfri och kraftfull certifiering. Konkret innebär detta att de utsatta butikerna får hjälp av polisen med en genomgång av 13 brottsförebyggande punkter. Källor: www.unt.se och www.tryggareuppsalalan.se Brottsoffer Brottsofferjouren - en vän i nöden TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON På fler än hundra orter runt om i landet finns en brottsofferjour som är beredd att hjälpa och stötta personer som har utsatts för brott. Även vittnen och anhöriga till brottsoffer kan erbjudas hjälp. Medmänniskor som har tid att lyssna Den som drabbas av brott som rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld hamnar i ett kristillstånd och behöver i regel hjälp och tid att bearbeta händelsen. Många har kanske aldrig upplevt en så allvarlig kränkning mot sin egen person eller egendom, och då behövs stöd av en förstående person som inte själv är involverad på något sätt. Brottsofferjourens (BOJ) medlemmar är sådana personer som är utbildade till att vara stödpersoner, medmänniskor som har tid att lyssna och samtala med brottsdrabbade personer. Stödpersonen hjälper också brottsoffret att ta nödvändiga kontakter med olika myndigheter och att överhuvudtaget vara den trygghet i tillvaron som behövs. Brottsofferjourernas Riksförbund, med kontor i Stockholm, vägleder de lokala jourerna i deras arbete. Riksförbundet svarar för utbildning av BOJ:s medlemmar och tar fram utbildnings- och informationsmaterial. Varje år får ca 50 000 utsatta personer hjälp av BOJ och antalet ökar. Brottsofferjouren arbetar helt ideellt och all hjälp som ges till brottsoffer är kostnadsfri. BOJ i Östra Sörmland Rita Johansson och Anette Bodén är två stödpersoner som ingår i Brottsofferjouren Östra Sörmland. Rita Johansson började arbeta för BOJ 2005 sedan hon sett en annons i lokaltidningen om att man sökte medarbetare. Rita var då nybliven pensionär och har alltid arbetat med människor, bland annat som psykoterapeut. Trots att hon inte får någon lön för sitt arbete i Brottsofferjouren är hon mycket tillfreds med att kunna hjälpa andra människor. Anette Bodén har arbetat i tio år inom Brottsofferjouren och hennes drivkraft är också att få möjlighet att göra en insats för medmänniskor. Hon kom också i kontakt med BOJ genom en annons. Brottsofferjourens verksamhet tilltalade henne och Anette gick en utbildning på 20 timmar och började sitt arbete för BOJ i Gnesta. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Anette Bodén, t v, och Rita Johansson, två av Brottsofferjourens stödpersoner i Östra Sörmland, träffas för att överlämna arbetsuppgifter. Sedan dess har hon varit aktiv stödperson inom BOJ på sin fritid eftersom hon också har ett heltidsarbete inom vården. På den tiden hon började arbeta i BOJ hade man bara ett fåtal ärenden och enligt Anette Bodén berodde detta på ett dåligt fungerande samarbete med polisen. Det är nämligen polisen som slussar brottsoffer vidare till BOJ. I samband med att en polisanmälan om brott görs, tillfrågas den som utsatts för brottet om vederbörande vill ha kontakt med Brottsofferjouren. Polisens brottsoffersamordnare förmedlar då kontakten med BOJ. Brottsofferjouren i Gnesta bildade efterhand föreningen Gnesta-Trosa och blev större, men polisen saknade fortfarande fungerande brottsoffersamordnare som rutinmässigt förmedlade kontakt mellan brottsoffer och BOJ. Sedan 2003 ingår även Nyköping och Oxelösund i BOJ Östra Sörmland, ett område med 80 000 invånare. Sju personer, fem kvinnor och två män, arbetar som stödpersoner i detta område och några är också utbildade som vittnesstödjare. Numera Brottsoffer har BOJ och polisen hittat samarbetsformer och arbetet flyter mycket bra. Det är oftast kvinnor som söker stöd hos BOJ. De flesta ärenden gäller just misshandel eller olaga hot mot kvinna eller grov kvinnofridskränkning. Under 2008 hade BOJ i Östra Sörmland kontakt med 197 brottsoffer. Förutom att vara en lyssnande medmänniska är stödpersonen behjälplig med att söka upp och förmedla kontakter med olika myndigheter och andra funktioner i samhället, t.ex. kvinnojourer och diakoner, som brottsoffer kan behöva komma i förbindelse med. Merparten av stödpersonernas arbete utförs per telefon. Rita Johansson och Anette Bodén vill också framhålla att deras arbete sker på brottsoffrens villkor och att det är de hjälpbehövande som håller kontakten. BOJ ska i första hand vara en hjälp till självhjälp, ett instrument för brottsoffer att orka gå vidare. Att få denna möjlighet att hjälpa medmänniskor är belöningen för Rita och Anette och deras kollegor i Brottsofferjouren. Fakta om BOJ Brottsofferjouren är en ideell organisation som funnits i cirka 20 år. Det finns över hundra lokala jourer som ger råd, information och personligt samtalsstöd till brottsdrabbade utan kostnad. Det finns en nationell telefonlinje 0200-21 20 19 som ger en första hjälp och förmedlar kontakter till stödpersoner. Varje år får cirka 50 000 brottsoffer, vittnen och anhöriga till brottsoffer hjälp av jourerna. Alla kan vända sig till brottsofferjouren, oavsett brott, kön eller ålder. Brottsofferjouren ger stöd på flera språk. Det finns utbildade stödpersoner som ger hjälp på åtta språk, förutom svenska och engelska. Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare i Malmö, är ny ordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund. Källa: www.boj.se Polisens brottsoffersamordning Hos polisen i Nyköping har Gun-Britt Karlsson uppgiften att vara brottsoffersamordnare sedan några år tillbaka. Hon är inte polis, men har arbetat som civilanställd på polishuset i snart 45 år. Gun-Britt Karlsson trivs mycket bra med denna relativt nya arbetsuppgift och förklarar hur gången är. När en person som utsatts för brott anmäler detta till polisen, informeras anmälaren om Brottsofferjouren och tillfrågas om han/hon vill ha kontakt med BOJ. I vissa fall gör polisen själv en bedömning om det finns ett behov av en sådan kontakt. Kriminalinspektör Christina Holm, t v, och brottsoffersamordnare Gun-Britt Karlsson ansvarar för Nyköpingspolisens brottsofferverksamhet. När kontakt med BOJ är önskad eller bedömd som önskvärd, är det polisens brottsoffersamordnare som tar första kontakten. Gun-Britt Karlsson berättar mer ingående om vad Brottsofferjouren kan hjälpa till med, om tystnadsplikt med mera, och om vederbörande så önskar, lämnas dennes namn, födelseår och telefonnummer vidare till lokala BOJ:s jourtelefon. Den som har jouren förmedlar uppgifterna vidare till lämplig medarbetare, som tar kontakt och arbetet är igång. Sedan den 1 september 2009 har Polismyndigheten i Södermanland tillsatt fyra poliser som ska arbeta enbart med personsäkerhet och brottsoffer. I Nyköping är det kriminalinspektör Christina Holm som tillsammans med Gun-Britt Karlsson nu gör arbetet med brottsofferstöd ännu effektivare. De går dagligen igenom listan över anmälda brott och händelser under dygnet. Det händer då att de hittar fler brottsofferfall som inte blivit tillfrågade eller som tackat nej vid anmälningstillfället, men som senare blivit mycket tacksamma över den hjälp och omtanke som visats. De nya befattningarna som Christina Holm och hennes tre kollegor i länet fått, innebär också arbete med personsäkerhet, vilket i huvudsak gäller uppföljning av att besöksförbud efterlevs. Nationell brottsofferundersökning Även på nationell nivå har brottsofferfrågan kommit i fokus inom polisen. Rikspolisstyrelsen genomför nu under hösten en brottsofferundersökning i hela landet. Inka Wennerberg är brottsofferhandläggare på RPS och hon berättar att syftet med undersökningen är att ta reda på hur brottsoffer upplever kontakterna med polisen. Resultatet av den stora enkätundersökningen kommer att ge ett viktigt underlag för förbättrande åtgärder. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 19 Brottsoffer Rån - handelns största arbetsmiljöproblem TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Butiksrån ökar med 20-25 procent om året. Tre butiker utsätts varje dag för rån i Sverige och trenden är ökande. Detta är en utveckling som går åt fel håll och branschen kräver krafttag för att vända trenden. Förra året begicks drygt 1000 butiksrån i Sverige och i år väntas antalet rån uppgå till 1100. Rånen sker främst på kvällstid från klockan 19.00 och fram till stängningsdags. Det är inte bara ett storstadsfenomen utan även mindre orter som drabbas numera. Särskilt utsatta är mindre livsmedelsbutiker som är ensambemannade. Ökningen av rånen antas bero på att butiker är snart de enda ställena i samhället där det finns kontanter som är lättåtkomliga. Skjutvapen förekommer i fyra av tio rån, men också knivar är vanliga vapen. Att behöva uppleva ett butiksrån innebär ett trauma. Butiksanställda som rånas riskerar att drabbas av både fysiska och psykiska skador. Var femte anställd som drabbas kommer inte tillbaka till sitt arbete. Därför är det viktigt att dessa brottsoffer får krishantering i ett tidigt skede. Kriminalinspektör Ulf Schön studerar bilder från en övervakningskamera som ett led i att försöka identifiera gärningsmännen från ett av Storgöteborgs många väpnade butiksrån. 20 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Nu har handeln tröttnat på detta arbetsmiljöproblem och den 21 oktober uppvaktades regeringen. Man kräver krafttag för att bryta råntrenden och överlämnade 80 000 namnunderskrifter i ett upprop mot det ökande butiksvåldet. Tre krav ställdes på beslutsfattarna: 1. Alla väpnade rån ska klassas som grova. 2. Enklare regler för användande av övervakningskameror i butik. 3. Nationell samordning inom polisen. Rån med skjutvapen ökade mest i Västra Götaland I Västra Götalandsregionen ökade butiksrån med skjutvapen med 78 procent mellan 2007 och 2008. Polisen i Storgöteborg satsar nu på en speciell rångrupp som ska samordna och utreda de väpnade rån mot butiker och restauranger som sker i de fem polisområdena i Göteborg med omnejd. Tidigare utredde varje område sina rån och bristen på samordning var ett problem och en svaghet. Kriminalinspektör Ulf Schön ingår i rångruppen som tillsattes den 1 september 2009 på spaningsroteln i Göteborg. – I början av året ökade rånen, men sedan några nyckelpersoner gripits och dömts, har det tillfälligt lugnat ner sig, säger Ulf Schön. Rångruppens arbetssätt bygger mycket på att med hjälp av bilder från övervakningskameror och personkännedom försöka identifiera rånarna. Förövarna är ofta unga och födda på 1990-talet. I regel är de ute efter kontanter men också snus, cigaretter och kontantkort till mobiltelefoner är begärliga byten. Det är inte ovanligt att rånaren eller rånarna är inne i butiken och rekognoscerar innan rånet sker senare på kvällen, ofta strax före stängningsdags. – Knivar är vanliga vapen vid butiksrånen, säger Ulf Schön. – Rånaren tvekar heller inte att använda kniven för att markera sin farlighet genom att rispa eller sticka den butiksanställde, helt utan hänsyn till följderna. Q Tre frågor till Peter Lilius, säkerhetschef på Apoteket AB 1. Hur omfattande är det interna/externa stöldsvinnet i Apotekets butiker? Rent allmänt kan jag säga att vi ligger bättre till än detaljhandeln i övrigt när det gäller stölder. Visst drabbas vi av stölder i våra självbetjäningsbutiker, men vi har också vaksam personal som kanske hjälper till att förebygga stölder. Som alla andra butikskedjor har vi också interna stölder, men också här i begränsad omfattning. 2. Hur vanligt är det att apotek utsätts för rån eller hot? Vi har under några år haft tre till sex rån varje år, men i år har apotek drabbats av sju rån fram till början av oktober. Det är oftast unga rånare eller missbrukare som vill ha pengar eller narkotikaklassade preparat. Utöver råntillfällena händer det att personalen utsätts för hot, kanske beroende på att vi har en hel del missbruksbegärliga preparat i vårt sortiment. Foto: Apoteket 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3. Vilken organisation har ni för krishantering av personal som drabbats av våld eller hot? Apotekets egen jourverksamhet kontaktas först och senast dagen efter är någon chef från Apotekets säkerhetsavdelning på plats. Personalen samlas och man genomför stödsamtal. Apotekets personalavdelning tar sedan över det fortsatta krisstödsarbetet. Vid behov av professionell hjälp i allvarliga fall kopplar vi in Previa. Kvinna knivhotade apotekspersonal En kvinna med kniv hotade personalen på apoteket i Oxelösund med kniv och krävde att få sömntabletter. Under hot gav personalen kvinnan de begärda tabletterna som hon direkt åt flera stycken av. Polis larmades och grep kvinnan på apoteket. Apotekets krisgrupp från Stockholm kom snabbt på plats och tog hand om personalen. Tre frågor till Kenneth Lindström, säkerhetssamordnare för Systembolagets butiker 1. Hur omfattande är det interna/externa stöldsvinnet i Systembolagets butiket? Jämfört med detaljhandeln i stort, som räknar stöldsvinnet i procent, räknar vi i promille av omsättningen. Stölder och snatterier ökar i antal men det beror på att vi konstant bygger ut självplocksbutikerna. Interna stölder kan också förekomma, men detta hanterar vi på ett bra sätt och ser det inte som ett problem. Vi satsar på teknisk övervakning och på goda kundkontakter i butikerna för att begränsa snatterier och stölder. 2. Hur vanligt är det att Systembolag utsätts för rån eller hot? Även här ligger vi lågt i statistiken, men visst förekommer det varje år en handfull rån eller hot som kan betraktas som försök till rån. Vanligtvis är det kontanter som rånare vill ha. 3. Vilken organisation har ni för krishantering av personal som drabbats av våld eller hot? Vi har en väl utbyggd egen krishantering som aktiveras direkt efter en händelse. En områdeschef ansvarar för de inledande åtgärderna och för krishantering i form av samtal och annat personalstöd anlitar vi Falk Healthcare och även Previa. Knivman rånade Systembolaget En knivbeväpnad rånare tvingade till sig pengar från en kassa på Systembolaget i Malmköping. Mannen, som filmades av butikens övervakningskameror, var kraftigt byggd och iklädd solglasögon, svart mössa och kamouflagebyxor. Han uppträdde inte nervöst och försvann efter rånet till fots från platsen. Butiken stängde efter rånet och den skärrade personalen fick hjälp med krisstöd. Foto: Per G. Norén SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 23 Kriminell mentalitet: ”Jag tar vad jag har rätt till” Att ta för sig i en butik för att man bara ”vill ha” en sak har blivit en ny mentalitet bland ungdomar. I nom Riksförbundet Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har man under de tolv år som förbundet funnits samlat på sig mycken kunskap om kriminellt tänkande. Till stor del beror det på att alla medlemmar har egna erfarenheter av brott och droger. Som självhjälpsgrupp med ca 5 000 medlemmar i omkring 25 lokalföreningar erbjuder man drogfri samvaro, hämtning vid muck och mycket mera. Men kraven på drogfrihet är absoluta: inom KRIS accepterar man inte ens läkarförskrivna medel, eftersom sådana ofta används för ett ”legalt” missbruk. I arbetet med att hjälpa medlemmarna ut i samhällslivet ryms också konfrontationer med kriminella livsstilar. I detta ingår att den blivande medlemmen får gå igenom sitt eget liv för att se vad man hållit på med. Det kan vara en jobbig process. Jana Gröhn är ordförande i lokalavdelningen Stockholm City. Hon är vid intervjun just på väg till en rättegång med en ung kvinna som vid flera tillfällen stulit i butiker. Gröhn förklarar att kvinnan har en typisk attityd för dagens unga människor: – Man säger sig själv att man har rätt till sakerna. Därför tar man vad man vill ha utan att bry sig om andras intressen. Det ger status bland ungdomar att ha dyra saker. Christer Karlsson, förbundsordförande i KRIS, tar upp den tråden och förklarar att ungdomarnas ideal kommer från etablerade kriminella som har bilar, dyra kostymer, blanka skor och mycket pengar att röra sig med. I kriminella gäng är det tufft att ha mycket och dyra grejor. Stora klockor är just nu på modet. Jeans kan kosta 1 400 kronor paret. Få familjer har råd att köpa sådana om man har många barn. Resonemanget blir då ”Varför skall man jobba för dessa saker när man lätt kan sno dem?” – Det kan också bli ett tryck inom gängen att begå brott för att få vara med, noterar Karlsson. Det är självklart att de yngre ser upp till de äldre. För att få komma med i ett gäng måste ungdomarna kanske köpa en jacka för 5 000 kronor och sätta sig i skuld och troligen begå brott för att bekosta jackan. Väl inne i gänget måste de lämna det mesta av vinningen vid ett brott till gängledaren. – Barn bildar gäng redan på dagis, noterar Gröhn. Det verkar som om föräldrarna trycker på dem. Barnen 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN på samma dagis kan komma från många bostadsområden och har lättare att identifiera sig med barn från samma område. Dessutom är det häftigt att tillhöra ett gäng. Barnen blir tidigt intränade att det är ”vi mot dom” men också i att ta avstånd från ”svenssonmentaliteten”. Gröhn är positivt inställd till förslaget att föräldrar skall bli ekonomiskt ansvariga för sina barns brott, som skadegörelse: – Det kan göra föräldrarna mer medvetna om sitt ansvar och få dem att inte acceptera att ungarna tagit över. ”Hyr en tjuv” Inom gängen har man lärt sig hur man skall göra en operation mot en butik, så att några avleder personalen, några samlar på sig varor och några svarar för borttransporten. Gröhn noterar att särskilt eftertraktade varor är bl.a. guld men även kött. Många restauranger är inte nogräknade när de kan köpa kött billigt. En missbrukare kan gå in i en butik med en ishockeytrunk och fylla den i köttdisken och sedan hota personalen på vägen ut. Proportionerna mellan skada för en enskild eller samhället och vinsten för en missbrukare kan bli märkliga. En missbrukare kan se en tablettask eller en penna i ett bilfönster och vålla skada genom inbrottet för tusentals kronor bara för att ta en sak som kostar någon tia. Karlsson förklarar att en heroinist kan behöva upp till 5 000 kronor per dag för sina droger. Det betyder stölder för 10 000 kronor, kanske 20 000 kronor per dag. Både Gröhn och Karlsson har som medlemmar i KRIS en egen bakgrund i missbruk och brott. Hur mycket av det gamla kriminella tänkandet har de kvar? Vad ser de ute i samhället? Gröhn förklarar: – Man har alltid kvar delar av det gamla tänkandet, som att vara vaksam på beteenden och situationer. Och man kopplar på ett radarseende så att man uppfattar direkt hur en situation kan utvecklas till brott, t.ex. om det finns ett läge för en stöld. Vi har också i en del fall Jana Gröhn är ordförande i Stockholm City-avdelningen och Christer Karlsson förbundsordsförande i Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS). Foto: JH. hjälpt till med att peka på svaga punkter i en byggnad för att hjälpa en fastighetsägare att bättra säkerheten. Internt kallar vi den servicen ”hyr en tjuv”. Vad skall då butikspersonalen vara uppmärksam på? – Var särskilt uppmärksam på ögonen. Ha ögonkontakt med den som kommer in. Missbrukare röjer sig ofta efter ett tag. De klarar av att hålla sig lugna under högst fem minuter. Sedan är det alltid något som avslöjar dem, t.ex. att de stirrar omkring, att kroppsspråket blir oroligt, eller att det börjar klia i näsan eller ansiktet. KRIS ställer ofta upp vid personalutbildning med f.d. missbrukare som kan berätta om hur missbrukare tänker, hur de trixar för att kunna stjäla saker, vad personalen bör vara uppmärksam på o.s.v. Droger och vardagsbrott – Droger spelar en stor roll för vardagsbrotten, understryker både Gröhn och Karlsson. Det kan gälla stölder för att finansiera eget missbruk men även en massa strulbrottslighet med skadegörelse eller misshandel under rus. Ett missbruksmönster som kommit fram bland brottslingar under de senaste tio åren är ”strategiskt”. Man tar droger, t.ex. bensodiazepiner, för att bli lugn inför ett brott. Det har samtidigt ökat risken för våldsamma urladdningar, eftersom bensodiazepiner gör missbrukarna totalt avhämmade: De kan därför lättare ta till våld om de känner sig hotade. Det var en viktigt faktor vid mordet 2003 på en väktare bakom Åhléns i Stockholm. (Se separat artikel.) Interna brott, t.ex. stölder, kan ha samband med missbruk inom personalen. Därför anser KRIS att ett samlat program måste innehålla en drogpolicy som gäller alla anställda. Den bör ge möjligheter att ta urinprov på blivande anställda. Gröhn och Karlsson befarar at vi är på väg mot samma ökade kontrollfunktioner som i USA med väpnade vakter, särskilt i butiker med värdefulla saker. Vad göra? Gröhn och Karlsson anser att det finns mycket som t.ex. butiksinnehavare kan göra för att minska risken att utsättas för brott. UÊ1ÌL`}Ê>ÛÊ«iÀÃ>iÊvÀÊ>ÌÌÊ>ÊÕ««BÀÃ>heten på brott som är på gång, rutiner för larm, för noterande av vittnesuppgifter o.s.v. UÊ /ÀBV}Ê Li>}Ê vÀÊ >ÌÌÊ Ã>Ê ÀÃiÊ vÀÊ övergrepp mot personalen, för att kunna ha koll på vad som händer i lokalen m.m. UÊ6>Ã> iÌÊ«FÊëiVi>ÊLiÌii`iÊ ÃÊÃÃLÀÕ>ÀiÊ och kriminella, det gäller särskilt ögonen. UÊÌ`ÊFÃÌÊ`ÀÀÊÌÊ>}ÀiÌÊvÀÊ>ÌÌÊ `À>ÊÌÀF}ÊV Ê spontana tillgrepp men även stölder av personalen. UÊi}F}Êi`ÊÃBiÀ iÌÃiÝ«iÀÌÊvÀÊ>ÌÌÊiÝi«ivis bygga om avsnitt som är svåra att övervaka. UÊ Ê >ÛÊ vÀÃBÀ}ÃÛÀiÊ ÃFÊ >ÌÌÊ >Ê ÛiÌÊ Û>Ê krav som ställs på säkerhet, vet vad som täcks av försäkringar etc. Både Gröhn och Karlsson anser att polisen borde prioritera snatterier hårdare, eftersom det finns så mycket missbruk därbakom. Om man vill få stopp på butikssnatterierna måste man se till att få fler fällda, inte bara skriva rapporter. Q Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 27 Narkotikaliberala varor Jag hajar fortfarande till över varor med knarkreklam TEXT: JESSICA VIKBERG Första gången jag såg cannabislövet på kläder var i Amsterdam tidigt 90-tal. Jag minns inte om det var på någon på stan första gången eller om det var i någon av alla butiker som sålde varor med haschreklam på. Jag var ju redan chockad över all cannabisförsäljning, öppen haschrökning, av cannabismuséet med grannbutiken som sålde odlingsutrustning och av de prostituerade tjejerna i skyltfönster i Red Light District. Cannabisblad pryder varor – även i Göteborg Men första gången hemma i Göteborg minns jag att jag hajade till när jag såg hampalövet som mönster på vanliga tygskor, som stod i skyltfönstret till en vanlig skoaffär mitt i stan. I bijouteributiker har jag sedan funnit små cannabislöv dinglande i örhängen eller i form av glittrande stenar på billiga klockor. Löv på små söta plånböcker har jag hittat i små presentaffärer drivna av små tanter. Tändsticksaskar med marijuanalöv såg jag på lunchen i går i en liten affär i Nordstan. Sedan finns det någon enstaka butik där det finns fler varor med än utan rastamönster och haschlöv. Ibland är butikspersonalen lika förvånad som jag när de inser vad de saluför. Andra blir förbannade när jag frågar varför de gör reklam för hasch och marijuana och säger ”men sprit och cigaretter då?”. Butiken i Nordstan, som säljer tändsticksaskarna prydda med marijuanablad, säljer främst bijouterier. Mario som äger butiken äger flera liknande i Göteborgsområdet. Han berättar att folk vill ha smycken med hampalöv på. På min fråga om han tycker det är okej att en 14-åring bär ett sådant smycke menar han att det inte sker att någon så ung köper. Om hans 11-åriga son vill ha ett sådant smycke däremot, skulle han inte backa. Själv är Mario emot narkotika och röker inte själv. I själva verket, menar Mario så är det inte hampalöv utan ett annat sorts löv som ser ut som hampa. Men vill jag köpa och slänga alla produkter med hampalöv på så är jag välkommen. ”Har ingenting med narkotika att göra” När jag finner hampalöv på varor till försäljning i Bodyshops lokaler då börjar jag undra. Jag måste bara prata med någon ansvarig och hamnar hos Body Shops VD i Sverige, Marc Herrman. Han förklarar för mig att orsaken är att Body Shop är mycket ingrediensfokuserad i sin saluföring av varor. Man har alltid bild på den växt produkten är baserad på. Efter att man tagit fram den hampaoljebaserade serien, med start i England för tiotal år sedan, har man inte hört några direkta protester. Liberaliseringsrörelsens logga har en annan utformning på lövet menar han. Krämerna ur serien innehåller ett par procent hampafröolja. Man har inga som helst planer på att ta bort lövet på utsidan av hampaoljebaserade seriens utsida. Det här har ingenting med narkotika att göra. Jag hajar fortfarande till och jag hoppas att jag aldrig slutar att reagera när jag ser försäljning av varor med knarkreklam. Ingen av dessa butiker kommer att få mina pengar i sin kassa. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 29 Narkotikaliberala varor Jag var nog naiv när jag då i Holland för 15 år sedan inte trodde att vi skulle hitta liknande varor i affärer runt om i Sverige. Jag önskar att jag kunde öppna ögonen på dem som ovetandes gör reklam för narkotika i sina butiker. De som liksom jag tycker att knark är skräp och att vi så långt det går ska skydda våra unga från att indoktri- neras att tro att det är normalt att gå runt med kläder med narkotikaförespråkande budskap. Syftet med haschreklam är väl antagligen att normalisera cannabis. Att förmå fler att prova och med fler missbrukare som följd. Med allt vad det innebär av skador på kropp, själ och samhälle som följd. Titta själv på bilderna i artikeln som SNPF:s redaktion har fotograferat ute på stan i Göteborg, Stockholm och Nyköping under oktober 2009. Q Butiken Punktshop på Sergelgatan i Stockholm säljer kläder och accessoarer. På frågan om butikens policy angående narkotikaliberala motiv på sina produkter, svarade personalen ”inga kommentarer”. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Narkotikaliberala varor En tobaksaffär i Nyköping har hela skyltfönstret fullt med vattenpipor. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 31 Kameraövervakning Handelns övervakningskameror löser brott Givande samarbete med polisen TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON I takt med att övervakningskameror har blivit allt vanligare i till exempel butiker, banker och bussar, har också inspelat material fått en allt större betydelse i brottsutredningar. Förutsatt att kamerorna är rätt placerad och levererar tydliga bilder. När polisen i Skåne för några år sedan insåg att bara tre av tio kameror innehöll användbart material, startade man tillsammans med Svensk Handel och kameratillverkare ett projekt för att förbättra situationen. Torbjörn Persson vid Polismyndigheten i Skåne blev ansvarig för projektet som gick ut på att inventera kamerabeståndet i Skåne och samtidigt ge råd och information om kamerornas placering och handhavande. Detaljerad kartläggning av alla övervakningskameror i Skåne I Skåne fanns ca 2000 tillstånd till 15 000 kameror och tio poliser avdelades för att kartlägga dessa. Kriminalinspektör Håkan Gustafsson fick ansvaret för kartläggningen i polisområde Malmö, dvs. Malmö stad med närmast omgivningar. Länsstyrelsens förteckningar över beviljade kameratillstånd visad sig vara inaktuella. Håkan skaffade sig en detaljerad karta över Malmö, började i söder och arbetade sig gata för gata upp genom staden. Varje butik och företag, som genom en dekal eller på annat sätt visade att de hade kameror uppsatta, fick besök. Håkan Gustafsson dokumenterade uppgifter om varje kamera, placering, täckningsområde och vem som var kontaktperson. Påfallande ofta var kamerorna felplacerade och riktad år fel håll. En högt placerad kamera fotografe- 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Håkan Gustafsson visar en liten kamera som lätt kan monteras in i inredningsdetaljer i ögonhöjd vid en butiksutgång. rade personer uppifrån och ofta på för långt håll och ibland var kamerorna placerade rakt i motljus. Håkan Gustafsson gav råd om hur kamerorna borde placeras och riktas. Inte minst viktig är en kamera vid utgången, placerad i ögonhöjd, som tar identifieringsbilder av människor som lämnar butiken. Kamerabilder löste rån Håkan erinrar sig en episod som visar nyttan av utgångskameror. Han hade besökt en ICA-butik i Kameraövervakning Malmös utkanter och såg då många kameror inne i butiken men ingen vid utgången. ICA-handlaren lovade sätta upp en och efter en tid fick Håkan ett samtal från butiksägaren som berättade att den nyuppsatta utgångskameran hjälpt till att klara upp ett rån som begåtts av två män i en bostad nära butiken. Kanske hade rånarna besökt ICA-butiken? Polisen kontrollerade butikens kamerabilder och utgångskameran hade fångat två tänkbara gärningsmän. De som blivit rånade i sin bostad kunde bekräfta att detta var rånarna. Butiksägarens hustru hade också sett bilderna på rånarna och dagen efter rånet fick hon syn på männen vid en bank utanför butiken. Polis tillkallades och rånarna greps. Kamerauppgifter i polisens dator På polisens datorer kan information om alla övervakningskameror som finns nära en brottsplats, snabbt och enkelt tas fram. Det är inte bara butikslokaler längs gatorna som har övervakningskameror. Varje stadsbuss är utrustad med ett antal övervakningskameror. Likaså har Banverket kameror på vissa platser, liksom parkeringshus och andra lokaler. Håkan Gustafsson samlade under kartläggningen in uppgifter om minst 4000 kameror i Malmö. Alla Kamerabilder studeras och behandlas av fr.v. Anders Lindell, Torsten Jönsson och Johan Fredlund. ¸forts. sid 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 35 Kameraövervakning insamlade data är inlagda i ett dataregister och kopplade till kartbilder. Genom ett par klick visas en kartbild över kvarteren runt en brottsplats med alla kända övervakningskameror. Ytterligare ett klick ger information om vem som ska kontaktas för att få ut inspelningar. Inspelat material specialgranskas För sex år sedan bildades en grupp på spaningsroteln i Malmö som skulle ta hand om och bearbeta bilder från övervakningskameror. Kriminalinspektör Anders Lindell var med från början. – På den tiden lagrades bilder ofta på VHS-film och det fanns olika format och olika märken på utrustningen. Utredarna klarade inte av att ta fram bra spaningsbilder, berättar Anders. ärenden och i år har det stigit till 1200 – 1400 ärenden. Bilder är färskvara och gruppen hinner än så länge ta hand om materialet efterhand som det kommer in. Kamerabilder läggs ut på Internet I maj 2008 förklarade Justitiekanslern, JK, att det var tillåtet för polisen att presentera bilder av misstänkta gärningsmän även på Internet. Anders Lindell gjorde då en framställan till polisledningen i Malmö om att få lägga ut bilder på polisens hemsida på Internet och först nu i september fick han klartecken. En handfull ärenden har hittills presenterats på Polisen.se/skane och detta pionjärarbete har fått en del uppmärksamhet i media. På www.polisen.se/skane kan vem som helst titta på bilder från grövre våldsbrott och tipsa polisen. Åldringsbrott vid bankomater uppklarade Smitning efter tankning. Bild som lagts ut på polisens intranät för identifiering. (Bilden är här något maskerad). Idag är det tre man som arbetar med de bilder som utredare och spanare skickar in efter till exempel ett bankrån. – När vi förbättrat bilderna skickar vi materialet till underrättelseroteln som lägger ut dem på Polisens intranät. Möjligheten till identifiering ökar eftersom fler har möjlighet att se bilderna. Av de bilder på personer i olika ärenden som läggs ut på intranät, får vi tips på identitet i 40 procent av fallen, säger Anders. Han berättar vidare att han och kollegorna gör bildspel för presentation av kamerabilder som bevismaterial i rättegångar. Förra året hanterade Anders Lindell och hans kollegor Torsten Jönsson och Johan Fredlund ca 1000 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Bland många brott som klarats upp med hjälp av bilder från övervakningskameror berättar Anders gärna om ett ärende med en rad stölder av bankomatkort från åldringar. Polisen hade fått in ett antal anmälningar om att åldringar blivit av med sina bankomatkort i samband med uttag. Anders och hans kollegor studerade kamerabilder och hittar så småningom ett yngre par som begår kortstölderna. Tillvägagångssättet är fräckt och utstuderat. Paret står tätt bakom en äldre människa som ska ta ut pengar i bankomaten. Mannen ser koden som slås och han knappar in den i sin mobiltelefon. Kvinnan släpper en sedel på marken och säger att åldringen framför tappade den. När denne böjer sig ner för att ta upp sedeln passar mannen på att ta bankomatkortet ur apparaten och när åldringen reser sig upp och tar sina pengar i automaten är kortet borta. Det blir en stunds förvirring och under tiden går mannen till en annan bankomat och tar ut pengarna på kontot. Polisens spanare, som tittat på bilderna, höll sig i och omkring Kronprinsen i Malmö där de flesta stölderna och bedrägerierna blivit begångna. Efter en tid fick de plötsligt syn på paret som de kände igen från åtskilliga kamerabilder. Det var två rumäner som rörde sig mellan olika städer och var mycket aktiva. De dömdes till vardera två års fängelse och utvisning. Q Kameraövervakning Flera andra polismyndigheter gör som Skånepolisen T Även i Södermanland håller polisen på med en kartläggning av alla övervakningskameror i länet. Målsättningen är att besöka alla butiker, bensinstationer och vissa företag för att inventera kamerabeståndet. 138 butiker och företag i Södermanland hade sommaren 2009 kameratillstånd utfärdat av Länsstyrelsen. Vid besöken dokumenterar polisen kamerornas placering och man kontrollerar att de är igång och hur inspelat material lagras. – När ett brott har begåtts och en kamera kan antas ha fångat in viktig information, kan det vara avgörande för brottsutredningen att polisen så snabbt och säkert som möjligt kan få del av det inspelade materialet, säger kriminalkommissarie Svante Melin som är chef för roteln för grova brott i Eskilstuna. Han är dessutom ansvarig för teknikspaning i länet, en arbetsuppgift där kameraövervakning ingår. Svante Melin berättar att polisen numera har 16 övervakningskameror uppsatta runt Fristadstorget i Eskilstuna. Anledningen är att merparten av de anmälda våldsbrotten i stan begås på och i anslutning till detta torg och Länsstyrelsen beviljade tillstånd till övervakningen. Kamerorna, som endast är aktiva mellan klockan 21.00 och 06.00, har enligt Svante Melin först och främst en förebyggande effekt, men bidrar naturligtvis också till att brott klaras upp. Innan polisen installerade övervakningskamerorna runt Fristadstorget frågade man allmänheten om deras åsikter. Enligt Svante Melin var alla positiva till kamerorna och syftet med detta. Det finns ännu ingen statistik över uppklarningen i Eskilstuna, men ett mycket allvarligt brott kunde nyligen klaras upp tack vare kamerabilder. Den 25 februari 2009 brann stora delar av Stadshotellet i Eskilstuna ner. När polisen började granska bilder från hotellets egna kameror, polisens övervakningskameror och Nordeas kamera utanför entrén till banken, kunde man snart konstatera att en misstänkt gärningsman gått in genom hotellets entré, anlagt branden och lämnat hotellet genom ett fönster. Mannen dolde sitt ansikte när han passerade en av polisens kameror, men gick strax därpå helt ogenerat förbi Nordea där han fastnade på en identifierbar bild. Ytterligare kamerabilder hjälpte polisen att identifiera och gripa en 29-årig man som nyligen dömdes till livstids fängelse och utvisning för grov mordbrand. Svante Melin menar att övervakning med kameror är en billig försäkring för butiker och företag och det är viktigt att skylta med att det finns kameror. Det är också viktigt att de kameror man fått tillstånd att montera upp verkligen fungerar och är rätt inställda. Under polisens inventering har man upptäckt att på ungefär vart femte företag är det sådana brister att övervakningskamerorna inte kan ge några användbara bilder. Q Kriminalkommissarie Svante Melin med två av kamerorna på ABF-huset vid Fristadstorget i Eskilstuna. Skyltar upplyser om att det finns övervakningskameror på Fristadstorget. rots kritik från olika håll om att övervakningskameror i samhället är integritetskränkande och inte medverkar till att brott klaras upp, arbetar polisen på många håll för en utökad användning av bilder från kameraövervakning. Skånepolisens kartläggning av övervakningskameror har fått efterföljare i flera län. Projektledaren Torbjörn Persson har hittills introducerat arbetssättet i Kronoberg, Kalmar, Blekinge och i Stockholm. Polisens kameror i Eskilstuna övervakar torget nattetid SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 39 Piratkopierade varor Tullverket arbetar för en säker vardag för alla! TEXT: MONICA FRIDOLF, TULLVERKET Vem tänker på att en handduk, ett smycke, en jacka, ett batteri, ett rakblad eller något annat lika vardagligt och vanligt kan vara farligt att använda för dig och mig? – Nej, det tänker inte jag eller du heller vanligtvis på. Men vi får nog alla börja tänka om för det vanliga kan vara ovanligt farligt för vår hälsa, säkerhet och miljö. Ökad handel – fler kopior I takt med att handelsutbytet mellan länder ökar växer också problemen med varumärkesintrång och piratkopiering. Teknologins snabba utveckling har skapat möjligheter att enkelt och effektivt producera förfalskade varor till ett lågt pris. Den globala medelklassens växande efterfrågan på märkesvaror har lett till en obegränsad marknad för varumärkesförfalskarna. Dessutom har den stora allmänhetens syn på kopiorna som något ganska harmlöst, samt många länders ointresse att hantera frågan gjort varumärkesförfalskning och piratkopiering till en oerhört lönsam bransch med låga risker för de kriminella. Den illegala handeln med förfalskade varor är den snabbast växande formen av organiserad brottslighet och har kallats för ”the crime of the 21st century” av Interpol:s generalsekreterare Ronald K. Noble. Den illegala handeln med förfalskade varor är den snabbast växande formen av organiserad brottslighet Varumärkesintrång och piratkopiering förekommer överallt i världen och allt förfalskas i dag. Inget är heligt. Alla varor som är efterfrågade av kunder eller konsumenter kopieras och säljs i stor skala. Till enorma vinster och med liten risk att åka fast. Det skrämmande är också att kunden eller konsumenten i många fall inte vet om att de köpt en kopia. De handlade nämligen den vanliga varan på en helt vanlig affär till ett helt vanligt pris. Säljaren visste troligtvis inte heller att han/ hon sålde en kopia. Ofta blandas falska produkter med äkta vilket gör det svårare för butikerna att upptäcka förfalskningarna. Omfattande problem Enligt en studie som OECD utförde 2007 skulle den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade produkter motsvara 200 miljarder amerikanska dollar per år. Detta belopp är större än de nationella bruttonationalprodukterna för ca 150 ekonomier. I denna uppgift ingår dock inte varumärkesförfalskade och piratkopierade produkter som produceras och konsumeras i hemlandet, och inte heller icke-materiella piratkopierade digitala produkter som distribueras via Internet. Det anges också i denna studie att om dessa produkter lades till skulle den totala omfattningen av varumärkesförfalskningar och piratkopiering över hela världen mycket väl kunna uppgå till ytterligare flera hundra miljarder dollar. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 41 Piratkopierade varor Varumärkesförfalskning och piratkopiering är inget nytt fenomen men konsekvenserna för ekonomin och samhället har förändrats. Betydande skatteintäkter och arbetstillfällen går förlorade. Legala företag slås ut pga. den snedvridna konkurrens de utsätts för av kopiatörerna. Kreativitet och nyskapande idéer kommer inte fram och utvecklas i den takt som de måste göra i ett utvecklat samhälle. Risken för att varorna genast kopieras är så stor att det inte är lönt att lägga ner tid och pengar på utveckling och innovation av nya produkter. Det blir en ond cirkel men det värsta är nog ändå att så många kopior också kan vara farliga produkter för oss eller miljön genom att t.ex. otillåtna kemikalier används vid produktionen av dem eller att de inte uppfyller de säkerhetskrav som är satta för dem. Många varor kan utgöra en fara för liv och hälsa Statistiken från 2008 över tullingripanden av varumärkesförfalskade och piratkopierade produkter vid EU:s gräns visar att tullingripandena aldrig varit så höga, med över 49 000 registrerade fall, jämfört med 43 000 år 2007 – en ökning på nära 14 %. Totalt stoppade tullen vid EU:s gräns 179 miljoner artiklar. En betydande ökning jämfört med 2007, särskilt av handeln med förfalskade varor som är farliga för hälsa och säkerhet, har konstaterats: kosmetika och hygienartiklar (+42 %); leksaker: (+136 %); läkemedel (+57 %) och elektrisk utrustning (+58 %). Antalet stoppade förfalskade läkemedel fortsätter även att öka. EU:s tullmyndigheter stoppade närmare 9 miljoner förfalskade tabletter 2008, vilket är en fördubbling från föregående år. Bland annat stoppades förfalskade hjärt-, cancer-, blodtrycks-, malaria-, livsstils-, Alzheimer- och Parkinsonmediciner samt antibiotika i tullarnas nät. Det är en mycket cynisk handel med förfalskade läkemedel och mycket höga vinster görs av kopiatörerna. Vad kan Tullverket göra? Svenska Tullverket har till uppgift att kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel, förebygga och bekämpa brottslighet samt bidra till ett säkert samhälle. Verksamheten ska bedrivas effektivt, rättssäkert, tillförlitligt och kostnadseffektivt. Två av arbetsuppgifterna som Tullverket har är att förhindra att misstänkta kopior och farliga produkter kommer in i EU:s tullområde och därmed även Sverige och placeras på marknaden. Det är ett viktigt uppdrag. Även med fara för hälsan ibland för tulltjänstemännen när de kontrollerar misstänkta sändningar. De till synes harmlösa förfalskningar som t.ex. dunjackor från Kina kan innehålla bakterier i stora mängder i stoppningen. Det är ett farligt uppdrag. Många förfalskade varor uppfyller inte heller de produktsäkerhetskrav som är satta för dem och kan därför vara direkt farliga att använda, t.ex. leksaker och elektronik. Tullverket samarbetar därför med de femton olika marknadskontrollerande myndigheterna i Sverige för att stoppa farliga varor redan vid importen. Tullen stoppade under förra året förfalskade varor till ett marknadsvärde av 52 miljoner kronor. Tablettmaskin för förfalskning av läkemedel anträffad utomlands 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Svenska Tullverket stoppade under 2008 nästan tre gånger så många varumärkesförfalskade och piratkopierade varor som 2007. Totalt nära en halv miljon förfalskade varor i över 600 fall. Bland annat stoppades leksaker, kläder, läkemedel, bildelar och drycker. Marknadsvärdet av de stoppade förfalskningarna beräknas till över 52 miljoner kronor. Piratkopierade varor Ursprungsländer för kopiorna är bland annat Kina, Förenade Arabemiraten, Taiwan, Turkiet, Indien och Hongkong. Tabell över antal förfalskade varor stoppade av svenska Tullverket 2001-2008 Antal stoppade kopior (st.) 2001 67.155 2002 160.502 2003 373.997 2004 125.520 2005 283.961 2006 75.604 2007 172.356 2008 489.220 Vad kan rättighetshavaren göra? Den person eller det företag som är innehavare av en immateriell rättighet, t.ex. ett varumärke, upphovsrätt, mönsterrätt eller patent kan ansöka hos Tullverket om deras ingripande mot misstänkta kopior. Det innebär att Tullverket stoppar misstänkta varor som förs in till eller förs ut från gemenskapens tullområde från/till ett land utanför EU. Tullverket kontaktar sedan rättighetshavaren som i sin tur har att välja på att driva ärendet i domstol, göra upp ett utomrättsligt avtal med varuägaren eller inte göra något alls och då får varuägaren förtulla in varorna som vanligt. I de allra flesta fall stoppas varorna och ett utomrättsligt avtal görs upp mellan rättighetshavaren och varuägaren som reglerar att varorna ska förstöras under tullkontroll. I cirka 5 procent av fallen avgörs ärendet i domstol och i cirka 5 procent lämnas varorna ut till varuägaren. Vad kan detaljhandlaren göra? Eftersom förfalskningarna i dag, i många fall, är mycket skickligt gjorda och bredden av produkter är mycket stor, krävs specialkunskap för att skilja äkta och falska varor åt. Även inköpare från de stora butikskedjorna har svårt att skilja de äkta varorna från de falska. Ofta blandas falska produkter med äkta vilket gör det svårt för butikerna att upptäcka förfalskningarna. Trots undersökningsplikt är det många handlare som låter bli att fråga om varornas ursprung. Denna oaktsamhet prövades av Högsta Domstolen (NJA 1995 s. 164) i ett rättsfall. Ärendet gällde om en stickad tunika varit skyddad enligt upphovsrättslagen och om den som saluhållit tunikan visat oaktsamhet. Högsta Domstolen menade i domskälen att det för den yrkesmässige klädhandlaren, liksom för envar som handlar med produkter som kan vara upphovsrättsligt skyddade, anses föreligga en undersökningsplikt beträffande tillkomsten av de produkter han köper in och därefter själv saluför. Denna plikt, menade SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 43 Piratkopierade varor Förfalskade märkeskläder och även märken är en stor business världen över. Kläderna kan innehålla hälsofarliga ämnen. Högsta Domstolen i sitt domslut, bör då anpassas till bl.a. varuslag, leverantör och risken för intrång i upphovsrätt. Vid inköp från en etablerad och välkänd tillverkare får undersökningsplikten sägas vara ytterst uttunnad. Detsamma är regelmässigt fallet vid direkt köp från en designer eller annat slag av upphovsman. Kraven på undersökning bör sättas högre, ansåg Högsta Domstolen, om inköp sker från tillverkare som kan misstänkas inte vara främmande för efterbildningsverksamhet och hos vilka inte heller något egentligt nyskapande förekommer. Domslutet innebar att säljaren ansågs ha förfarit oaktsamt genom sin underlåtenhet att efterfråga ursprunget. Tipsa Tullverket - www.tullverket.se I januari 2009 blev Tullverket kontaktat av en norsk detektiv om en misstänkt sändning av piratkopierade 44 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN möbler som skulle komma in till Sverige via lastbil över norska gränsen. Detta tips ledde till att 185 misstänkt piratkopierade Corbusier-möbler tillverkade i Kina kunde stoppas av svenska Tullverket vid gränsstationen i Hån. Ärendet hamnade i domstol som utfärdade en tredskodom i ärendet (Stockholms tr mål.nr. T 3523-09) där den svarande, Enkrona AB, skall ersätta Fondation Le Corbusier för dess rättegångskostnader. Detta var första gången som svenska Tullverket stoppade misstänkta kopior av välkända designmöbler. Fondation Le Corbusier äger rättigheterna till det som den välkände arkitekten, stadsplaneraren och möbeldesignern Le Corbusier skapade själv och i samverkan med andra. Det handlar om gamla rättigheter eftersom Jeanneret, som är Le Corbusiers riktiga namn, dog 1965. Flera av hans mest kända möbler skapades redan på 1920-talet. Med andra ord är det relativt kortvariga designskyddet ointressant – medan det långvariga upphovsrättsliga skyddet är högintressant. Skyddstiden är ju i dag 70 år efter upphovsmannens död, vilket i detta fall blir 2035. Fondation Le Corbusier är i dag högst medveten om kopieproblemen. Man lämnade in en ansökan om ingripande till Tullverket och för Le Corbusier gav ansökan resultat. Q Stora burkar med proteinpulver har en strykande åtgång bland gymtränande män. Kosttillskott - piller, pulver, prestation TEXT: GUNNAR HERMANSSON Dagens handel med kosttillskott är gigantisk och Internet har till stor del bidragit till detta. M ånga människor använder dagligen någon form av tillägg till kosten. För ”vanligt folk” handlar det oftast om att komplettera till exempel med vitaminer och mineraler eller fiskolja (Omega 3) eller andra välkända och beprövade kosttillskott eller hälsokostpreparat. Kosttillskott är livsmedel och på Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa: Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är tänkta att komplettera den vanliga kosten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vätska, droppflaskor eller liknande. Även aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, olika örter och växtextrakt i koncentrerad form, och som är avsedda att tas i små mängder, kan säljas som kosttillskott. Det krävs inget tillstånd eller godkännande från Livsmedelsverket för att få sälja kosttillskott men 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN ett allmänt krav är att de inte får vara skadliga eller orsaka sjukdomar. Tvivelaktiga effekter Benämningen kosttillskott används idag på oändligt många fler preparat än vad människan behöver. Den ständigt ökande kroppsfixeringen i samhället och tillgängligheten av olika preparat på Internet bidrar till att handeln berikats med en uppsjö av olika medel som går under benämningen kosttillskott, men som har en tvivelaktig effekt. I reklamen utlovas fantastiska resultat som att man blir piggare, smartare och mer potent. Vissa preparat påskyndar viktminskning och andra bygger mer muskler. I innehållsdeklarationerna anges oftast vilka örter eller kemikalier som ingår, men det finns inga garantier Kosttillskott Denna typ av försäljningsställen på Internet drivs ofta från utlandet av anonyma personer. Kosttillskottsbutiken säljer produkter som inte alltid stämmer med Läkemedelsverkets definition av kosttillskott. för att inte till exempel läkemedelssubstanser också ingår för att förbättra effekten. Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, lanserade tidigare i år en ny kostpolicy där man bestämt avråder elitidrottare från att (miss)bruka kosttillskott. SOK menar att idrottare generellt inte skulle vara betjänta av tillskott om man äter en väl sammansatt kost. Motiveringen är att det saknas dokumentation om hälsorisker och biverkningar och att preparat kan innehålla dopingklassade substanser utan att det framgår av innehållsdeklarationen. Det har hänt att idrottsutövare testat positivt vid dopingkontroller sedan de av misstag fått i sig ett förbjudet preparat genom kosttillskott. Tillskott i kroppsbyggarbranschen I de flesta hälsokostbutiker finns en avdelning med tillskott som domineras av stora burkar med proteinpulver som riktar sig till kroppsbyggare. På gym säljs dessa preparat och i gymkulturens tidevarv finns särskilda butiker som bara säljer denna typ av tillskott. Till detta kommer den omfattande handeln på Internet. Mängden av preparat är helt oöverskådlig och det är heller inte lätt att få trovärdig information om vad som är bra eller vad som är förkastligt. Forskningsrapporter motsäger varandra och används av olika intressenter för att skrämma och fördöma eller för att höja preparaten till skyarna och utlova snabba resultat. Inom kroppsbyggning talar man bland annat om bulkning – öka muskelmassan - och deffning – driva ut vätska och förbränna fett. Många av tillskotten anses ha sådana effekter men i vissa fall är det utlovade resultatet diffust. På sajten Kosttillskottsbutiken.se erbjuds i oktober 2009 bland annat 7-KETO DHEA och Jungle Warfare. 7-KETO DHEA är en variant av DHEA, dehydroepiandrosteron, och anses bidra till att öka muskelmassan. Det är tveksamt om preparatet ens får säljas i Sverige, eftersom DHEA omfattas av läkemedelslagens regelverk. Enligt Mats Garle, chef för dopinglaboratoriet, har 7-KETO DHEA ingen märkbar effekt på testosteronnivån i kroppen, utan snarare höjer det östrogennivån hos män med vissa oönskade effekter som följd. Om produkten Jungle Warfare sägs i annonsen att den inte ska användas av tävlande idrottare. Tidigare i år såldes preparatet Jungle Warfare Extreme som innehöll delta-6-metyltestosteron. – Substansen är en anabol steroid, säger Mats Garle och berättar vidare att en man fälldes i en dopingkontroll tidigare i år efter att ha använt Jungle Warfare Extreme. Kontrollen gjordes på ett gym i Stockholm och den dopingfällde mannen hade köpt preparatet hos Gymgrossisten som är en stor aktör i kosttillskottsbranschen. Produkten har nu tagits bort från deras sortiment. I USA har Food and Drug Administration, FDA, nyligen varnat för olika Xtreme-preparat som sägs innehålla steroidlika substanser. Produkternas marknadsföring är missledande och användandet kan vara direkt hälsofarligt, menar FDA. Lagliga alternativ till förbjudna droger En annan del av tillskottsmarknaden på Internet vänder sig till yngre människor som söker lagliga alternativ till förbjudna droger. Här är utbudet stort av preparat som anses ha lugnande eller uppiggande egenskaper, eller på annat sätt kan ge medicinska eller droglika effekter. Naturensdroger.nu, shoppen med de lagliga drogerna, örter, frö, bantningsmedel, bodybuilding, energi, laglig röka, är en sådan plats på nätet. Nätbutiken har funnits i många år och har kontaktadress i Amsterdam. Bland utbudet finns uppiggande och hallucinogena preparat och en av nyheterna är ett naturmedel som påstås innehålla ett plantextrakt som ger ökad potens och förstorar penis upp till 30 procent på femton minuter. Internethandeln med kosttillskott är en global djungel som svenska lagar och regler inte alltid kan tränga in i och påverka. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 47 Kosttillskott Butiker barnförbjuder energidrycker Red Bull och liknande energidrycker får inte längre köpas av barn i 7-Elevenbutiker och i Pressbyrån. D e båda butikskedjorna införde i mitten av september 2009 en 15-årsgräns för de populära energidryckerna. Anledningen är att föräldrar och skolor rapporterat om hur barn blivit oroliga och rastlösa av dryckerna. Det har hos en del barn i 10-15-årsåldern förekommit en överkonsumtion av energidrycker. Energidrycker innehåller uppiggande ämnen som koffein, aminosyran taurin samt glukuronolakton. Det är särskilt ämnet taurin och drycken Red Bull som vållat debatt under flera år. I en artikel i Läkartidningen 2006 ställdes frågan om energidrycker är farliga eller inte. I artikeln redovisades några fall där personer som druckit Red Bull och vodka avlidit utan påvisbar anledning eller drabbats av kroppsliga komplikationer. 48 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Slutsatsen blev att kunskapen om energidryckers verkningsmekanismer är begränsad. Gravida kvinnor, barn under 16 år och personer som är känsliga för koffein bör undvika energidrycker. Livsmedelsverkets råd om energidrycker är att de inte är lämpliga som törstsläckare, inte är lämpliga som vätskeersättning i samband med fysisk ansträngning och heller inte är lämpliga att kombinera med alkohol. Bland andra larmrapporter om Red Bull kan nämnas att sex delstater i Tyskland förbjöd drycken i maj i år sedan man upptäckt att Red Bull innehöll mycket små mängder kokain. Q Gunnar Hermansson
© Copyright 2024