1. No category

Lokal
Handlingsplan
för
att uppmärksamma elever i behov av stödinsatser
på Parkskolan åk 4-6
2015/2016
Solweig Frejdh
Reviderad
2015-11-04
Innehållsförteckning
1.
Syfte och mål
s. 3
2.
Våra styrdokument
s. 4
3.
Arbetsgång vid elevstöd
s. 8
4.
Extra anpassning och Särskilt stöd
s. 12
5.
Organisation
s. 13
6.
Elevhälsoteamet (EHT)
s. 14
7.
Arbetsgång vid EHT:s resursfördelning
s. 15
8.
Läs-, skriv-, språk- och matematikutveckling
s. 16
9.
Kartläggning
s. 18
10.
Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter
s. 19
11.
Stöd till elever med koncentrationssvårigheter
s. 20
12.
Bilagor
Bil. 1 Exempel på frågor inför anpassningar/Extra anpassningar
s. 22
Bil. 2 Tips på anpassningar/Extra anpassningar
s. 23
Bil. 3 Extra anpassning
s. 26
Bil. 4 Anmälan till rektor
s. 27
Bil. 5 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
s. 28
Bil. 6 Åtgärdsprogram
s. 30
Bil. 7 Beslut om att inte utarbeta ett Åtgärdsprogram
s. 32
Bil. 8 Utvärdering av Åtgärdsprogram
s. 33
Bil. 9 Beslut om att avsluta Åtgärdsprogram
s. 34
Bil. 10 Exempel på frågor vid Utredning, Analys och Utvärdering.
s. 35
2
Syfte och Mål
För Parkskolans handlingsplan gällande elevstödsarbete
Lärande ger glädje och möjligheter – Pilen, Nässjö kommuns skolplan.
Vi vill ge alla elever möjlighet att utvecklas, känna glädje över att göra framsteg och därigenom
stärka sin självkänsla och övervinna svårigheter.
Syftet med denna handlingsplan är:
 att utveckla ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för att elever hamnar i
skolsvårigheter.
 att elever i behov av stödinsatser ska upptäckas och ges stöd så tidigt som möjligt.
 att tydliggöra våra rutiner för elevstödsarbete på Parkskolan.
 att de svårigheter och problem som uppkommer ska belysas ur ett helhetsperspektiv.
Detta innebär att uppmärksamma elevens skolsituation på alla nivåer, organisations-,
grupp- och individuell nivå.
 att anpassa skolans krav efter alla elevers förutsättningar.
Mål: Att alla elever i åk 6 når målen i alla ämnen
Därför ska:
 Elever i skolsvårigheter få stöd och hjälp efter behov och situation, utifrån skolans mål
och förutsättningar
 All personal erbjudas information och kompetensutveckling om inlärningssvårigheter.
Handledning erbjuds efter behov utav speciallärare.
3
Våra styrdokument
Barnkonventionen
Artikel 28
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning […].
FN:s standardregler
Två principer
1. Alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och alla ska ha samma rättigheter
och skyldigheter.
Regel 6. Vidare måste alla barn och ungdomar - utifrån sina förutsättningar - få likvärdig
utbildning.
Salamancadeklarationen
Undervisning av elever med behov av särskilt stöd, Handlingsram.
3 Skolorna måste finna vägar när det gäller att med lyckat resultat ge undervisning åt alla barn,
däribland dem som har svåra skador och funktionshinder. […]Detta har lett till begreppet
”integrerad skola”. Den uppgift som den integrerade skolan står inför är att utveckla en
pedagogik med barnet i centrum som har för utsättningar att med framgång ge undervisning åt
alla barn, däri bland dem som har grava skador och funktionshinder.
4 Undervisning av elever med behov av särskilt stöd bygger på den sunda pedagogikens
välbeprövade principer som kan komma alla barn tillgodo. Den utgår från att alla skillnader
människor emellan är normala och att inlärningen följaktligen måste anpassas till barnets
behov snarare än att barnet skall formas i enlighet med i förväg fastställda antaganden om
inlärningsprocessens takt och natur.
4
Skollagen (2010:800)
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna
utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som
syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som
lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).
Stöd i form av extra anpassningar
5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov,
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat
sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för
den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).
/Rubriken upphör att gälla U:2016-01-01/
Särskilt stöd
/Rubriken träder i kraft I:2016-01-01/
Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd
Utredning
8 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ Om det inom ramen för undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att
nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller
om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn
ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin
skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant
stöd. Lag (2014:456).
8 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet
på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att
5
nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller
om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn
ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin
skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart
obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs
stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra
elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §. Lag (2015:246).
Åtgärdsprogram
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska
behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också
framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen
respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när
ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en
annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får
rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som
rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska
utarbetas. Lag (2014:456).
10 kap. Grundskolan
21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från
enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med
särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte
är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst
kunskapskrav. Lag (2011:876).
6
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
1 Skolans värdegrund och uppdrag
En likvärdig utbildning
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. […] Skolan har ett
särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen.
Därför kan aldrig undervisningen utformas lika för alla.
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om
kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och hur
kunskapsutveckling sker. […] Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika
kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en enhet.
2 Övergripande mål och riktlinjer
2.2 Kunskaper, riktlinjer;
Alla som arbetar i skolan ska
 uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och
 samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
2.8 Rektorns ansvar
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
 undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det stöd och
den hjälp de behöver.
Pilen – Nässjö kommuns skolplan
Verksamhet/utveckling
Framgångsfaktorer
 Alla ges möjlighet att nå målen i läroplaner och kursplaner
 Positiva och höga förväntningar med utgångspunkten att alla har en vilja och lust att lära
och utvecklas
 Mångfald av lärandemetoder
 Samverkan …
- inom enheten och mellan enheter
- mellan verksamheter, [..]
7
Arbetsgång vid elevstöd
Steg 1
Allt arbete sker i
samråd med elev
och
vårdnadshavare
Identifierar elever i behov av stöd
Speciallärare
Kurator/ Skolsköterska
Extra anpassning inom ramen för ordinarie undervisning
Steg 2
Anmälan till rektor för utredning om särskilt stöd
Elevhälsoteamet gör en pedagogisk
utredning tillsammans med lärare
Steg 3
Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas.
Elev i behov av särskilt stöd.
Utarbetandet av åtgärdsprogram görs av
klassföreståndare tillsammans med speciallärare i
samråd med elev och vårdnadshavare.
Utvärdering av åtgärdsprogram
Steg 4
Steg 5
och 6
Åtgärdsprogram
avslutas
Nytt
åtgärdsprogram
Centrala
stödfunktionen
BUP, Barnmedicin,
Barnhabiliteringen,
Skolpsykolog, Centrala
stödteamet
8
Konferens
Arbetsgång/rutiner vid elevstöd
Steg 1
 Personal på skolan identifierar elever i behov av stöd tidigt. Behovet kan även
framkomma från elev eller elevs vårdnadshavare. (Behovet innebär risk/oro för att en
elev inte når upp till minikunskapskraven och/eller andra svårigheter i sin skolsituation.)
Ansvarig: All personal
 En anmälan kring risken/oron görs till klassföreståndare och Elevhälsoteamet. Anmälan
görs muntligt och/eller via mail. Ansvarig: All personal
 Elevhälsoteamet samtalar med berörd personal. Ansvarig: Elevhälsoteamet
 Vid behov kan ärendet tas upp med EHT och arbetslaget som tillsammans försöker finna
vägar till förbättring och utveckling genom att utnyttja sin gemensamma kompetens.
Ansvarig: Elevhälsoteamet
 Klassföreståndare samtalar med vårdnadshavare för att få deras syn på elevens
skolsituation. Ansvarig: Klassföreståndare
 Elevhälsoteamet genomför samtal med eleven och om behov finns observationer på
individ-, grupp- och organisationsnivå. Ansvarig: Elevhälsoteamet
 Elevhälsoteamet återkopplar med berörd personal samt klassföreståndare där matrisen
för Extra anpassning inom ramen för ordinarie undervisning fylls i av Elevhälsoteamet.
Den extra anpassningen ska tidsbestämmas. Ansvarig: Elevhälsoteamet
 Elevhälsoteamet genomför en uppföljning med berörd personal av de extra
anpassningarna. Uppföljningen kan leda till ytterligare extra anpassning eller till
Anmälan till rektor. Ansvarig: Elevhälsoteamet
Steg 2
 Om de extra anpassningarna inom ramen för ordinarie undervisning inte är tillräckliga
för att eleven ska nå kunskapsmålen anmäls risken/oron till rektor på blanketten
Anmälan till rektor se bil. 4. Ansvarig: Klassföreståndare och Elevhälsoteamet
 Elevhälsoteamet gör en utredning samt en pedagogisk kartläggning tillsammans med
eleven, vårdnadshavare och klassläraren se bil.5 under Extra anpassning och särskilt
stöd sid. 12. Ansvarig: Elevhälsoteamet
9
Steg 3
 Beslut om upprättande av åtgärdsprogram görs av rektor. De extra anpassningarna
övergår till särskilt stöd. Ansvarig: Rektor
 Information kring eleven från ämneslärare så som vilka kunskapskrav eleven inte når
och förslag på åtgärder samlar klassföreståndare in inför utarbetandet av
åtgärdsprogrammet. Ansvarig: Klassföreståndare
 Elev och vårdnadshavare kontaktas för utarbetande av åtgärdsprogram. Ansvarig:
Klassföreståndare
 Upprättandet av åtgärdsprogrammet görs av klassföreståndare i samarbete med
Elevhälsoteamet och i samråd med elev och vårdnadshavare se bil. 6 och under extra
anpassning och särskilt stöd sid. 12. Ansvarig: Klassföreståndare
 Eventuell återkoppling till elev sker via klassföreståndare. Ansvarig: Klassföreståndare
 Datum för utvärdering bestäms. Utvärdering sker efter 6-8 veckor. Klassföreståndare
sammankallar samt kontaktar elev och vårdnadshavare. Ansvarig: Klassföreståndare
Steg 4
 Om det vid utvärderingen visar sig att målen uppfyllts avslutas åtgärdsprogrammet.
Ansvarig: Klassföreståndare och Elevhälsoteamet
 Om det vid utvärderingen visar sig att de insatser som gjorts genom åtgärdsprogrammet
inte är tillräckliga återupptas en diskussion i Elevhälsoteamet.





Är kartläggningen inför upprättandet av åtgärdsprogrammet tillräcklig?
Är målen relevanta?
Stämmer målen överens med åtgärderna?
Kan vi utforma åtgärderna på annat sätt?
Tas personalens kompetens tillvara?
Ansvarig: Elevhälsoteamet
10
Steg 5
 Vid behov konsulterar Elevhälsoteamet den Centrala stödfunktionen – Elevhälsans Hus.
 De verksamhetsinriktningar som finns vid den centrala stödfunktionen är:





Skolpsykologer
Skolläkare
Talpedagoger
Kuratorer
Specialpedagoger med inriktning dyslexi/matematiksvårigheter och
neuropsykiatri.
Ansvarig: Elevhälsoteamet
Steg 6
 Vid behov kallar rektor till konferens.
 Rektor kallar vårdnadshavare, eventuellt elev, berörd personal och Elevhälsoteam.
 Konferensen upprättar beslutsprotokoll.
 Utifrån beslutet kan olika utredningar göras av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP),
barnmedicin, barnhabilitering, skolpsykolog och Centrala stödteamet. Ansvarig: Rektor
11
Extra anpassning och Särskilt stöd
När någon uppmärksammar tecken på att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot
kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, behöver
lärarna skaffa sig kunskap om hur väl undervisningen har tillgodosett elevens behov. Detta
omfattar alla ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i eller de kurser som
eleven läser. (se bil. 1)
Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska skolan skyndsamt ge stöd i form av extra
anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. (se bil. 2 och 3)
Om de extra anpassningarna som har gjorts för en elev inte är tillräckliga ska rektorn skyndsamt
se till att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd i samråd med elevhälsan. Detta sker
genom att lärare eller övrig skolpersonal gör en anmälan till rektor. Rektor ska då se till att
elevens behov skyndsamt utreds och detta sker i samråd med elevhälsan. Rektor har möjlighet
att delegera uppdraget att utreda elevens behov av särskilt stöd. I vissa fall kan det redan från
början finnas skäl att anta att elevens behov av stöd inte kan tillgodoses genom extra
anpassningar.
Den pedagogiska utredningens syfte är att:
 kartlägga elevens skolsituation på skol-, grupp- och individ nivå utifrån elevens,
vårdnadshavarens respektive ansvarig lärares perspektiv.
 ge underlag till pedagogisk bedömning/analys av elevens behov. (se bil. 10)
Rektorn eller den person som rektorn utser gör bedömningen av om eleven är i behov av
särskilt stöd eller inte. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn,
eller den som rektorn utser, besluta om åtgärdsprogram och se till att detta stöd ges.
Åtgärdsprogrammet är ett viktigt verktyg för den pedagogiska planeringen, så att insatserna för
dessa elever samordnas. Vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet samråder vi alltid med eleven
och dess vårdnadshavare. Om slutsatsen i den pedagogiska bedömningen i stället blir den att
en elev inte är i behov av särskilt stöd, utan att elevens behov kan tillgodoses genom extra
anpassningar anger den som ansvarar för utredningen detta i bedömningen.
Åtgärdsprogrammen bör inte löpa under längre tid än max 8 veckor innan utvärdering görs.
12
Organisation
 I kommunen finns den Centrala stödfunktionen - Elevhälsans Hus - med olika
kompetenser att tillgå. De står till förfogande när det gäller bl. a. utredningar av dyslexi
och matematiska svårigheter samt handledning och då även när det gäller
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
 Elevhälsoteamet, EHT, har planerade möten tre gånger per termin. I teamet ingår
rektor, som är sammankallande, skolsköterska, speciallärare, kurator, skolpsykolog,
talpedagog och studie- och yrkesvägledare. Där finns möjlighet att ta upp frågor rörande
elever i behov av stödinsatser. I EHT tas beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas.
 En gång per termin är det elevgenomgång (genomförs klassvis). Klasslärare redogör för
hur klassen fungerar på grupp- och individnivå. Syftet är att rektor ska få information
om det dagliga arbetet, elever i behov av stödinsatser samt måluppfyllelse.
 Rektor är ytterst ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas. Klassföreståndare
tillsammans med speciallärare är ansvariga för att åtgärdsprogrammet skrivs.
 Speciallärare finns på skolan. I dennes roll ingår att främst arbeta förebyggande, ingå i
kartläggningsarbetet, utreda, analysera, utvärdera, undervisa, driva
skolutvecklingsfrågor, handleda personal samt vara rektor behjälplig vid
resursfördelning till elever i behov av stödinsatser. Se under Elevhälsoteamet s. 14 och
Arbetsgång vid Elevhälsoteamets arbetsfördelning s. 15.
 Speciallärare är med på varje APT. Då finns möjlighet att ta upp specialpedagogiska
frågor.
 En gång i månaden träffas klasslärare och speciallärare för avstämning av läget i klassen.
 På skolan finns det elevassistenter. I deras roll ingår det att stödja elevens lärande och
utveckling genom att använda arbetssätt och metoder som gynnar elevens delaktighet,
lärande och utveckling.
13
Elevhälsoteamet (EHT)
I EHT ingår rektor, speciallärare, skolsköterska, kurator, talpedagog, skolpsykolog och studieoch yrkesvägledare. Vid behov är klasslärare med.
EHT har ansvaret för att förebygga och tidigt upptäcka inlärningssvårigheter tillsammans med
klassföreståndare samt erbjuda stöd och hjälp för elever som av olika anledningar har svårt att
nå kunskapsmålen. Stödet anpassas efter elevernas särskilda behov och situation. I första hand
ska stödet ges i klassrummet.
Övriga arbetsuppgifter för EHT
 Utarbeta översikter över elever i behov av stödinsatser, vilka utredningar som är gjorda,
vilka stödinsatser som görs och fortlöpande aktualisera och revidera dessa insatser.
 Vara samtalspartner, bollplank, för klassföreståndare och assistenter, ev. efter
observationer i klassrummet.
 Ge information i arbetslaget vid förändringar. Kontakt med berörd klassföreståndare
hålls kontinuerligt kring stödinsatserna.
 Göra utredningar och pedagogiska kartläggningar tillsammans med klassföreståndare
och ämneslärare samt göra analyser av verksamheten för elever i behov av
stödinsatser.
 Medverka i utarbetandet av åtgärdsprogram tillsammans med klassföreståndare och
tillsammans med dessa ha det gemensamma ansvaret för att åtgärdsprogram
utarbetas, följs upp och utvärderas.
 Utarbeta handlingsplan för att uppmärksamma elever i behov av stödinsatser.
Utvärdera EHT:s verksamhet och vid behov revidera handlingsplanen. Leda pedagogiska
samtal om stöd och didaktiska frågor.
14
Arbetsgång vid EHT:s resursfördelning
•
Specialläraren gör en behovsinventering genom
samtal med klassföreståndarna. Nya elever kan
testas.
•
Eleverna screenas utifrån Nässjö kommuns
Språk- och matematikutvecklingsplan eller med
någon utav de screeningtester som kan
användas utifrån eget val.
•
Resultat från tester och behovsinventering
sammanställs.
•
EHT utarbetar ett förslag till resursfördelning.
•
Förslaget presenteras och diskuteras tillsammans
med arbetslaget.
•
Resursfördelningen fastställs tills vidare av EHT.
•
Klassföreståndare och speciallärare avgör
gemensamt hur resurstiden skall användas under
en viss period (max 8 veckor) t.ex. observationer,
arbete direkt med eleven eller resurs i klassen.
•
Klassföreståndare och EHT utvärderar
kontinuerligt utfallet av insatserna.
•
Efter avslutad period görs en ny
behovsinventering och eventuell screening inför
den nya resursfördelningen.
15
Läs-, skriv- och språkutveckling samt
matematikutveckling
Nässjö kommuns språk- och matematikutvecklingsplan
Syftet
Att få en gemensam strategi för att:
• stödja och stimulera språk- och matematikutveckling
• tidigt upptäcka de barn/elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd
• ett språkutvecklande arbetssätt präglar undervisningen i alla ämnen
• alla barn/elever inte bara ska nå målen utan också utifrån sina förutsättningar nå till
toppen av sin potential
Målsättningen
•
•
•
•
•
att öka intresset för att läsa, skriva och räkna
att eleverna undervisas av behöriga och engagerade lärare
att lärare utvecklar ett språkutvecklande arbetssätt
att lärare reflekterar över sin fortsatta undervisning och hur den ska utformas med
barnens/elevernas kunskaper som utgångspunkt
att skola, förvaltning och nämnd får aktuell översikt över barnens/elevernas färdigheter
i svenska och matematik för att kunna fördela resurser som gynnar alla barn och elevers
utveckling
16
DIAGNOS- OCH TESTRUTINER
Vi följer regelbundet upp elevernas läs- och matematikutveckling genom så kallad screening
(systematisk kontroll, grovgallring). Den har som syfte att så tidigt som möjligt upptäcka elever
med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi (specifika läs- och skriv-svårigheter)och/eller
matematiksvårigheter. Med hjälp av screening förebygger vi svårigheter längre fram, då vi i ett
tidigt skede ser elevens behov av stöd och därmed individuellt kan anpassa läs- och
skrivträningen samt matematikinlärningen med lämpliga åtgärder. Uppföljningen och analys av
alla elevers läsutveckling görs huvudsakligen av klassföreståndare/lärare i svenska i samarbete
med specialläraren. Från och med höstterminen 2015 gäller Nässjö Kommuns Läs- och
matematikutvecklingsplan, vilket innebär att följande kunskapskontroller för uppföljning
används:
DLS 4-6: rättstavning 1 och 2, läshastighet/läsförståelse Draken i månskenet och I isbjörnens
rike, Järpsten, Taube, Förstå och använda tal, elevtest 5, A. McIntosh, Färdighetstest i
matematik, version C, B. Adler.
Obligatoriska kartläggningar beställs av speciallärare. Individuella test genomförs av
speciallärare. Klassföreståndare/ämneslärare ansvarar för genomförandet av obligatoriska
kartläggningar. Speciallärare bör vara klassföreståndare/ämneslärare behjälplig under
genomförandet av screening i klasserna. Testen rättas och sammanställs av speciallärare.
Speciallärare har ansvar för uppföljning av screenade elever. Vid behov ges stöd enligt
arbetsgången för elevstöd.
Som stöd för lärares bedömning i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-6 finns
bedömningsstödet ”Nya språket lyfter” och ett kommentarsmaterial till kunskapskraven i
ämnet.
Skolverkets bedömningsstöd
http://skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/svenska-svenska-somandrasprak
Skolverkets bedömningsportal
Fungerar som en prov- och uppgiftsbank.
https://bd.skolverket.se/
17
Kartläggning
Enligt Nässjö kommuns Språk- och matematikutvecklingsplan
Åk
F
Test svenska/SVA
Vad sa du fröken?
Tal-och språkbedömning
Bornholmsmodellen
Bokstavskännedom:
bokstavsnamn och
bokstavsljud
Höstproven: KopieringTaluppfattning
LäsEttan: funktion-,
innehålls- och
nonsensord
Vilken bild är rätt?
DLS 2-3, rättstavning
Tid
aug-sep
NP svenska/svenska som
andraspråk
DLS 4-6, rättstavning
version 1
Draken i månskenet
DLS 4-6, rättstavning
version 2
I isbjörnens rike
NP svenska/svenska som
andraspråk
Stavning 1, läsförståelse
1, ordförståelse 1
vårtermin
8
Stavning 2, läsförståelse
2, ordförståelse 2
sep
9
NP svenska/svenska som
andraspråk
vårtermin
F
1
1
2
3
4
5
6
7
sep och maj
Test matematik
Tid
Elevintervju vid skolstart
Förstå och använda tal
(McIntosh)
apr
aug
april-maj
april
okt
okt
vårtermin
sep
Färdighetstest i matematik, version
A (Adler)
Stanine 1-3 analyseras och följs upp
Elevtest 2
Förstå och använda tal
(McIntosh)
NP matematik
Färdighetstest i matematik, version
C (Adler)
Stanine 1-3 analyseras och följs upp
Elevtest 5
Förstå och använda tal
(McIntosh)
NP matematik
Färdighetstest i matematik, version
D (Adler)
Stanine 1-3 analyseras och följs upp
Elevtest 8
Förstå och använda tal
(McIntosh)
NP matematik
18
april
april
vårtermin
april
april
vårtermin
april
april
vårtermin
Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter
 Vi strävar efter att stärka självbilden hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi,
genom att lyfta fram hans/hennes starka sidor. Vi uppmuntrar intressen både i och
utanför skolan och låter eleven visa vad den är bra på för klasskamraterna.
 Vi strävar efter att sätta upp små delmål och ge beröm när hon/han lyckas. Vi försöker
uppmärksamma och uppmuntra olika inlärningsstilar.
 Vi strävar efter att ge korta, tydliga instruktioner och hjälp med struktur. Vid behov,
delar vi upp arbeten i mindre delar.
 Vi ger ofta muntliga genomgångar med ordförklaringar, som förtydligas genom stödord
och/eller bilder. Vi skriver tydligt på tavlan/Smart Board.
 För att slippa lyssna och anteckna samtidigt, ger vi eleven anteckningshjälp eller
kopierar färdiga anteckningar från t ex Smart Board eller lärare.
 Vi erbjuder läsläxor som ljudfiler. Vid behov, får eleven förstorade texter.
 Vi tvingar inte elever med läs- och skrivsvårigheter att läsa högt eller att skriva på tavlan
inför klassen.
 Vid läromedelsbeställningar, uppmärksammar vi lärobokens layout och bedömer om
den är lätt att läsa. Vid läromedelsbeställningar försöker vi också beställa läromedlet
inspelat för de elever som behöver det. Vi har även avtal med Inläsningstjänst där
läromedel kan laddas ner som ljudböcker till datorn, läsplattan och smartphonen.
 Vi uppmuntrar eleven att använda alternativa verktyg, t ex dator med ordbehandlingsoch rättstavningsprogram, Daisyspelare, Mp3-spelare och iPad. Elever med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi har rätt till tillgång av alternativa verktyg.
 Vi stimulerar läsningen genom att tipsa om lättlästa böcker och talböcker. Talböcker kan
lånas på Biblioteket och lyssnas på via Mp3-spelare/Daisyspelare/dator.
 Eftersom många dyslektiker har svårigheter med automatiseringar (”rabbelkunskaper”),
erbjuds t ex lathundar och miniräknare.
 Vi satsar särskilt på att träna och utveckla våra elevers studieteknik, t ex genom att ta ut
stödord, göra tankekartor, formulera frågor utifrån rubriker etc.
 Vid prov erbjuds längre provtid samt muntliga prov, antingen med personal eller på
enskild plats med diktafon. Vi rättar inte stavfelen utan bedömer faktainnehållet.
19
Stöd till elever med koncentrationssvårigheter
Strategierna är hämtade mestadels från boken Barn med koncentrationssvårigheter, Björn
Kadesjö. De kan ses som allmänna råd och tips.
Klassrumsmiljön
 Klassrummet bör vara inspirerande och kreativt, men ändå strukturerat utformat - var
sak på sin plats.
 Elever i behov av koncentrationsstöd fungerar bäst på lugn plats därför sker placering
utifrån elevens behov.
Struktur, rutiner
 Återkommande, tydliga rutiner är en trygghet för ostrukturerade barn.
 För de som har dåliga tidsbegrepp är ett tydligt och personligt dagsschema ovärderligt.
 För vissa kan en arbetsordning för varje lektion vara till hjälp.
 Med hjälp av en almanacka kan dagen struktureras och barnet kan även få grepp om
nutid, dåtid och framtid.
Klassrumsstrategier
 Ge korta, konkreta, gärna flerdelade instruktioner, gärna också visuellt.
 För oroliga barn är det bättre med kortare arbetspass, avgränsade uppgifter och
utrymme för rörelsepauser.
 Förändringar eller nya situationer, t ex utflykter, bör förberedas noggrant, gärna
skriftligt.
 Dessa barn behöver mer hjälp än andra att utveckla studietekniker.
 Hjälp barnet att utveckla problemlösningsstrategier - att stanna upp och tänka efter:
Vad går uppgiften ut på? Vilka möjliga lösningar finns?
 Öka barnets koncentration genom täta, uppmuntrande kommentarer.
 Hjälp barnet bli medvetet om sin aktivitetsnivå genom att sätta ord på det som sker, t
ex "nu börjar du att ha alldeles för bråttom".
 Vid prov bör dessa barn få hjälp att lyckas genom t ex muntliga förhör.
20
Hjälpmedel
 Datorn/iPad är bra hjälpmedel för att träna dessa barn och ungdomars basfärdigheter.
 För många kan hörselskydd eller hörlurar, eventuellt med musik, vara ett sätt att
avskärma sig från störande stimuli.
 Man kan avgränsa elevens arbetsyta med färgad tejp.
 Av papp kan man tillverka låga skärmar som eleverna kan sätta runt arbetsytan när de
vill arbeta ifred.
 Motoriskt oroliga elever kan ha nytta av en kilkudde. Genom att vicka på den höjs
muskelspänningen och barnet orkar sitta längre.
 För många kan färgsignaler som markerar barnets plats och tillhörigheter vara till hjälp.
 Många barn och ungdomar klarar av att sitta stilla längre om de får något att pilla på, t
ex en piggboll.
 En del elever fungerar bättre med hjälp av någon form av belöningssystem.
 Genom seriesamtal och sociala berättelser kan elevens självinsikt utvecklas.
Skolgården
 Oroliga elever behöver ofta vuxnas hjälp med aktiviteter på raster.
21
Bil. 1
Exempel på frågor - som kan användas för att identifiera
vilka behov eleven har och för att förstå vilka extra anpassningar
som skolan behöver göra.
• Hur ser elevens utveckling ut i relation till kunskapskraven? Vilka delar av kunskapskraven har
redan nåtts och vilka är eleven på väg att nå? Vilka delar av kunskapskraven befaras eleven ha
svårt att nå?
• Var, när och hur uppträder svårigheterna?
• Hur har undervisningen utformats och anpassats för att ge bra förutsättningar för eleven att
utveckla förmågorna och kunna visa de aktuella kunskaperna? På vilket sätt har elevens
intressen och erfarenheter haft inflytande på undervisningen?
• Hur tänker eleven om de kunskapskrav som har konkretiserats, om undervisningen och om
redovisningsformerna?
• Vilka extra anpassningar behövs för att eleven ska kunna nå de aktuella kunskapskraven?
Vilka anpassningar föreslår eleven?
• Behöver läraren stöd och ytterligare kunskap för att kunna genomföra dessa anpassningar? I
sådana fall i vilken form och om vad?
22
Tips på anpassningar/extra anpassningar
Bil. 2
•
Diskutera med eleven om vilka anpassningar hen själv kan tänka sig.
 Visa ett tydligt intresse för eleven.
 Visa en tydlig tilltro på att eleven kan.
 Ha höga förväntningar.
 Anpassningarna ska planeras innan lektionen eller arbetsområdet.
 Skapa extra tillfällen att träffas, t ex extra läxstöd inför prov, träna färdigheter
mm.
 Hjälp eleven att planera, strukturera och komma igång med arbetet.
•
Minimera sådant som tar extra energi från eleven.
 Ge ut färdiga anteckningar, material t ex tallinje, tabeller mm.
 Maila anteckningar, planeringar, sammanfattningar, PP mm.
 Lägg ut bildspel på it`s learning och gör läsvänliga PP.
 Låt eleven fotografera tavlan.
 Använd större teckenstorlek på texter.
 Förstora texter med hjälp av kopieringsmaskinen.
 Använd digitala hjälpmedel, t ex Inläsningstjänst, iPads, mobil mm.
 Skrivmall- ge fraser.
 Ge länkar till ljudböcker.
 Genomgångar och läxor i t ex matte på webben – via Smartboards el projektor.
•
Prov
 Muntligt.
 Läs åt eleven.
 Skriv åt eleven.
 Låt eleven göra provet 2 gånger.
 Dela upp provet på flera tillfällen.
 Förläng tiden.
•
Var extra tydlig
 Ge instruktioner både muntligt och skriftligt.
 Visa steg för steg.
 Visa hur.
 Använd mimik och gester.
 Förklara ytterligare en gång enskilt till eleven.
 Tydliga korta mål.
 Anpassade läromedel.
 Jobba med begreppen, arbeta med och fråga efter samma begrepp.
 Läs text högt.
 Tydlig start och stopp av lektion.
23
Elever som med lätthet når de kunskapskrav som krävs
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ge tydliga exempel på alla betygsnivåer.
Anpassa grupper vid t ex redovisning.
Enskilda samtal.
Tillfälliga grupper.
Utmana.
Öka elevens ansvar.
Utgå från samma uppgift men ge en utmaning på deras nivå.
Pärm med ex på lösningar av svåra problem, uppgifter med olika svårighetsgrad.
Ta med eleven i processen, diskutera tillsammans vad som kan utvecklas?
Flippat klassrum!! Genomgång på nätet hemma, diskutera i klassrummet.
Elever där språket är ett hinder
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förtydliga med bilder.
Även självklara ord kan vara svåra att förstå.
Var aktsam med ironi.
Var väldigt tydlig.
Använd gemensamma ord och fraser som kan kännas igen i flera ämnen.
Utnyttja smartboardsen för att visa visuellt.
Visa mycket praktiskt samtidigt som du förklarar muntligt, fyll t ex på med engelska vid
behov.
Använd skrivmallar.
Digitala hjälpmedel.
Använd synonymer, omformuleringar mm.
Ge färdiga exempel eller gör ett gemensamt ex på tavlan av tex. Lab.rapport eller en
artikel gör den först i helklass tillsammans och visa.
Elever som har svårt med det sociala samspelet i klassrummet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samtala mycket med eleven, seriesamtal. Bestämda tillfällen men även slumpmässigt
innan och efter lektion.
Skapa en relation med eleven.
Förstärk det positiva.
Tänk på placeringen i klassrummet.
Ok att ha sitt material i klassrummet.
Genomtänkta gruppindelningar.
Tydliga regler och ramar i klassrummet.
Be om hjälp utifrån, kollega, speciallärare, kurator, observationer av utomstående mm.
”Skugga varandra” för att kunna tipsa varandra om som kan göras.
24
Elever som behöver anpassningar av andra anledningar
•
•
•
Använd grupprum.
Ha tydliga rutiner som genomsyrar undervisningen.
Låt eleven härma dig, framför allt i praktiska ämnen.
Hur ska vi arbeta för att öka andelen elever som når de högre målen?
•
•
•
•
•
•
•
•
Ha en tydlig struktur för lektionen.
 Tydliga målkriterier och syfte med lektionen/arbetsområdet.
 Visa skillnaden mellan betygsstegen.
 Tydlig inledning och avslutning av lektionen.
Arbeta med motivationen hos eleven bl.a. genom att eleven blir mer delaktig i
planeringen.
Ha höga förväntningar på eleven.
Arbeta mer individanpassat med anpassningar och utmaningar.
Jobba mer språkutvecklande.
Samarbeta mer både ämnesvis och över ämnesgränserna.
Använd EPA-tänket.
Utnyttja studiehandledningen på ett strukturerat sätt.
25
Bil. 3
Extra anpassning inom ramen för ordinarie undervisning
Namn: ____________________________
Klass: ______
Anmälare:__________________________________________________
datum dagsläge-risk/oro
datum Uppföljning
elevens synpunkter
extra anpassningar
Ansvarig:
Fortlöper
Anmälan/
Utredning
26
Bil. 4
Diarienr:………….
Anmälan till rektor
Grundskola/ grundsärskola/fritidshem
Namn/personnr (6 siffror)
Skola/årskurs
Orsak till anmälan
____________________________________
___________________________________
Anmälan gjord av
mottaget av rektor
datum
datum
Beslut av rektor. Utredning görs av:______________________________________________
Information till (muntligt eller skriftligt)
Vårdnadshavare/elev
Klassföreståndare
Arkiveras hos rektor
Offentlig handling
27
Bil. 5
28
29
Bil. 6
30
31
Bil. 7
32
Bil. 8
33
Bil. 9
34
Bil. 10
Exempel på frågor som kan utgöra ett stöd för kartläggningen på skol-
och gruppnivå
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur ser gruppens sammansättning ut och hur påverkas eleven av detta?
Hur är klimatet och bemötandet i gruppen?
Hur tydlig är verksamheten vad gäller struktur, rutiner och regler?
Hur fungerar övergångar när lektioner och aktiviteter inleds och avslutas?
Hur påverkas eleven av olika pedagogiska metoder och arbetssätt?
Hur påverkas eleven av valet av arbetsmaterial och tidslängden på arbetsuppgifter?
Vilka faktorer påverkar eleven på rasterna?
Hur ser resursfördelningen ut i olika skolsituationer?
Vilka samarbetsformer finns mellan olika verksamheter inom skolan?
Vilka lokalmässiga förutsättningar finns, till exempel grupprum?
Dessa faktorer på skol- och gruppnivå är många gånger avgörande för om elevens svårigheter
tidigt kompenseras och minskar eller om svårigheterna i stället förstärks. Genom att kartlägga
dessa faktorer kan lärare och övrig skolpersonal upptäcka både risk och friskfaktorer i
skolsituationen. Det är också viktigt att lärarna reflekterar över sitt bemötande av eleven. Alla
elever är beroende av att varje skolsituation ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.
En tydlig struktur som gynnar många elever med exempelvis neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar är oftast också gynnsam för andra elever.
Exempel på frågor som kan utgöra ett stöd för kartläggningen på individnivå
• Vilka förmågor är väl utvecklade och hur visar det sig?
• Vilka förmågor är mindre utvecklade och hur visar det sig?
• Vilka kunskapskrav och delar av kunskapskraven har redan nåtts respektive är eleven på
väg att nå?
• Vilka kunskapskrav befaras eleven ha svårt att uppnå?
• Vilka situationer i lärmiljön fungerar särskilt väl för eleven? Hur visar det sig?
• Vilka situationer i lärmiljön är problematiska för eleven? Hur visar det sig?
På individnivån innefattar kartläggningen också lärarnas och den övriga skolpersonalens
observationer av eleven i olika situationer och lärmiljöer i verksamheten.
35
Exempel på frågor vid analys:
•
•
•
•
•
•
•
•
Finns det arbetsformer, arbetssätt som är stödjande för barnet/eleven?
Är skolans värderingar och attityder stödjande för barnet/eleven?
Hur svarar skolans synsätt/förhållningssätt mot barnets/elevens behov?
Vilka värderingar och attityder finns angående skolans uppdrag?
Uppstår det någon gång konflikt mellan arbetslagets behov och
barnets/elevens behov?
Vilka olika uppfattningar finns inom arbetslaget när det gäller resultatet av
kartläggningen?
Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov?
Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande?
Exempel på frågor vid utvärdering:
•
•
•
•
Har vi lyckats med måluppfyllelsen?
Vilka är de troliga orsakerna till resultatet?
Vilka förändringar är motiverade?
Då målen är uppnådda, vilket är nästa steg?
36