2A2 projekt 2 stämning
Handledare: Erik Havelius Juristprogrammet Lunds Universitet HT 2015 Allmän förmögenhetsrätt, LAGAB01 2015-11-12 Stämningsansökan Grupp 2a2 Hilda Danielsson, Emilia Gripwall, Zorba Hållsten Hugo Lundberg, Hanna Nylund, Jennie Siegel Luleå 2014-10-15 Lunds Tingsrätt Byggmästaregatan 2 222 37 37 ANSÖKAN OM STÄMNING Kärande Allt för Hunden Köpmangatan 3 972 33 Luleå Ombud Grupp 2A2 Advokatbyrån Lundahl & Binge Svarande Dogrow HB Smultrongatan 49 234 43 Lomma Ombud Grupp 2A3 Yrkande Käranden yrkar på 704 000 kronor i ersättning varav 334 000 kronor avser skadestånd för kärandens kunders veterinärvårdskostnader, 250 000 kronor avser ersättning för goodwillförluster, samt 120 000 kronor som avser ersättning för begränsning av goodwillförlusten jämte ränta från den 15 september 2014 tills betalning sker enligt 3 & 6 §§ räntelagen. Käranden yrkar vidare på ersättning för rättegångskostnader jämte ränta enligt 3, 6 §§ räntelagen. Bakgrund Den 2 juni 2014 ringde Stella Dogsson, inköpschef vid Allt för Hunden, till Eva Ek på Dogrow HB. Parterna avtalade då om att Allt för Hunden skulle köpa 200 säckar á 12 kilo av Dogrow Adult Foder till ett pris av 109 000 kronor (200 * 545 kr). Leverans skulle ske den 14 juli 2014 till Allt för Hundens lokaler i centrala Luleå. Dagen efter avtalsingående mottar Stella en orderbekräftelse från Eva där pris, betalningsvillkor, leveranssätt och leveranstid framgår. Förutom detta garanterar även Eva att fodret har det näringsvärde som framgår av ett intyg som skickas med leveransen. Orderbekräftelsen innehåller för övrigt inga friskrivningsklausuler. Leverans sker som avtalat den 14 juli 2014 och fodret placeras omedelbart ut i kärandens butikslokal för försäljning. Två veckor senare började käranden ta emot klagomål både via telefonsamtal, mail samt från kunder i butiken. Det framgår att totalt 16 av kundernas hundar hade insjuknat svårt av fodret, varav sex (6) hundägare även tvingats avliva sina djur då de blivit så pass dåliga av fodret. Käranden avbröt omedelbart försäljningen av Dogrow Adult Foder, återkallade produkten samt kompenserade kunderna för de skador som det sålda fodret hade orsakat. Utöver ersättning för de avlivade hundarna utbetalade man ersättning till ett antal kunder avseende veterinärkostnader och självrisker i de fall de drabbade hundarnas skador ersatts av försäkring. Käranden lät analysera fodret hos ett laboratorium och höga halter av det giftiga ämnet efetylinmaltotoxin hittades. Obduktion av de drabbade hundarna visade att hundarna hade dödliga halter av efetylinmaltotoxin i sina kroppar. Med anledning av det inträffade upptog käranden kontakt med Eva där man förklarade hur situationen såg ut. Käranden sände Eva ett prov på det aktuella fodret som hon sedan lät analysera tillsammans med ett sparat foderprov som aldrig lämnat Eva. Giftet återfanns endast i det prov som anlänt från käranden. Laboratoriet konstaterade att den vegetabiliska olja (solanumolja) som Eva använder i sitt foder kan utveckla efetylinmaltotoxin om det utsätts för temperaturer överstigande 85 grader. Så höga temperaturer hade uppnåtts i de tågvagnar fodret transporterades i på sin väg upp till Luleå och Allt för Hunden. Giftet måste därför ha uppkommit under tågresan. Långt upp i norr är konkurrenterna inom djurbutiksbranschen mycket få och käranden har alltid haft ett väldigt gott rykte, vilket innebär att de är marknadsledande inom sitt område. På grund av den hemska situation som har utspelat sig, har ryktet dessvärre märkbart försämrats. Kunderna har blivit avsevärt färre och kärandens ledande marknadsposition är långt ifrån vad den en gång har varit. För att begränsa skadan av varumärkets anseende samt reparera sina kundrelationer, valde käranden att gå ut i en stor annonskampanj där man bad om ursäkt för det inträffade samt förklarade bakgrunden till det. Dessvärre har historien om det dödliga, värmekänsliga fodret satt sitt avtryck och det kommer dröja många år till innan kärandens varumärke återgår till det ursprungliga värdet. Grunder Käranden yrkar på ersättning för de 334 000 kronor som har erlagts från käranden till dess kunder. Detta belopp täcker kostnader för 16 hundägares utlägg i samband med insjuknande av respektive ägares hund. Sex (6) av dessa hundar led så svårt av förgiftningen att de fick avlivas. Innan avlivandet hade samtliga av dessa hundar vårdats på Djurvännens djursjukhus AB i Luleå. 334 000 kronor täcker således; avlivningskostnader, vård samt ersättning för självrisk till de tre (3) hundägare som hade tecknat försäkring till sina hundar. Av dessa 334 000 kronor avser 5 100 kronor avlivningskostnader, (850 kronor per hund) 6000 kronor självrisk (2000 kronor per hundägare) samt 324 900 kronor veterinärvård (mellan 15 000 och 30 000 kronor per hund). Ersättning till kunder enligt skadeståndslagen Ersättning för de 334 000 kronorna som lagts ut till kunder yrkar käranden i första hand enligt bestämmelserna i skadeståndslagen (SkL). Käranden vidhåller att svaranden har varit vårdslös enligt 2 kap. 1 § SkL i sitt beslut att använda solanumolja i hundfodret. Just denna typ av vegetabilisk olja kan i samband med hög värme bilda det för hundar dödliga ämnet efetylinmaltotoxin. Vårdslösheten styrks ytterligare genom att den produkt som innehöll just denna olja var primärt framtagen för hundar, samma djur som redan vid mycket små mängder av efetylinmaltotoxin avlider. Även om risken är liten att solanumolja bildar efetylinmaltotoxin, så är det för en hundfodertillverkare som använder denna olja i fodret inte frågan om detta ämne någon gång kommer att bildas, utan snarare när. Huruvida det var föga troligt att just detta ämne skulle bildas eller ej, spelar mindre roll då bevisning fastställer att det ändå finns en risk. Det är inte visat exakt hur stor eller liten denna risk är, men den anses av övriga hundfodertillverkare vara såpass stor att solanumolja uteslutits till förmån för andra i övrigt likvärdiga oljor hos i princip alla andra tillverkare av hundfoder. Risken för att solanumolja ska bilda efetylinmaltotoxin i rumstemperatur är försumbar, det krävs nämligen temperaturer på 85 ˚C och högre för att så ska kunna ske. 85 ˚C kan vid en första anblick framstå som en extremt hög temperatur, som hundfoder aldrig riskerar att utsättas för. Enligt Länsstyrelsen i Uppsala län räcker det emellertid med en utomhustemperatur på 23 ˚C och sol för att temperaturen ska överstiga 85 ˚C i en bil, se bilaga 6. Detta är tillämpligt även på förhållandena inne i en godsvagn. Risken för att fodret skulle utsättas för dessa höga temperaturer ökade därmed markant i och med att fodret skulle fraktas genom hela Sverige i godsvagnar som uppenbarligen saknade kylfunktion. Svaranden måste med nödvändighet ha insett att denna risk förelåg. Med tanke på värmeböljan juli 2014 med temperaturer som väl översteg 23 ˚C under de dagar som transporten företogs, så måste det anses vara grovt vårdslöst att skicka värmekänsligt foder i tåg utan kylsystem. Även i Norrland översteg temperaturer 30 ˚C flera gånger, enligt SMHIs blogg “Väderleken”, se bilaga 7. Svarenden borde således räknat med att temperaturen i tågvagnen skulle överstiga 85 ˚C oavsett om tåget stannat eller inte. Livsmedelsverket fastställer dessutom i sin rapport “Hot och säkerhet i livsmedelskedjan” under rubriken “transportsätt” att inom Sverige svarar lastbilstransporter av livsmedel för 85 procent av den transporterade mängden livsmedel medan järnvägstransporter står för en försvinnande liten del. Vidare menar livsmedelsverket att “Säkerheten anses vara mycket låg vid tågtransporter. “Vagnarna är ofta olåsta [...], tågen stannar regelbundet på vissa ställen och bevakningen av dessa är inte alltid optimal.” Det måste därför anses vara vårdslöst att frakta värmekänsligt foder med tåg, då detta inte är pålitligt vid livsmedelstransport. Även om hundfoder inte per definition är ett livsmedel måste det i detta fallet ses i ljuset av sitt användningsområde, som här överensstämmer med livsmedel. Således, om domstolen inte finner det vårdslöst av käranden att använda solanumolja som kan utveckla efetylinmaltotoxin i fodret, så är det i vart fall vårdslöst att skicka hundfoder innehållandes denna olja i godsvagnar vars temperatur under sommaren med lätthet når över 85 ˚C frakta fodret på ett sådant sätt att det fanns stor risk att ämnet efetylinmaltotoxin skulle kunna bildas. Skadans storlek blev i vissas ögon kanske inte stor, men den hade kunnat få ändock allvarligare konsekvenser ifall kärandens kunder inte hört av sig till företaget så fort som de gjorde, eller ifall företaget inte haft som policy att återkalla farliga varor. Möjligheterna att förekomma skadan skulle således inte vara allt för krävande. Om svaranden hade hållit sig underrättad om eventuella avvikelser under transporten av det värmekänsliga fodret och på så vis upptäckt de tre dagarna av stillastående som gav upphov till det mycket giftiga ämnet efetylinmaltotoxin, hade fodret kunnat testas i Luleå innan det gavs ut till försäljning. Vidare måste svaranden ha insett risken för att varan skulle kunna komma att innehålla det farliga ämnet efetylinmaltotoxin eftersom att det värmekänsliga fodret transporterades på ett godståg utan kylsystem under Sveriges sommarmånader. Svaranden är i vart fall ansvariga för styrkt vållande enligt den allmänna principen i 2 kap. 1 § SkL. Detta genom att de varit oaktsamma och underlåtit att meddela den uppenbara risken att det värmekänsliga fodret kan bilda efetylinmaltotoxin under särskilda omständigheter, genom hög värme. Att svaranden skickade det potentiellt livsfarliga hundfodret med tåg genom hela Sverige, under årets varmaste månad måste anses vara sådan särskild omständighet som avses i doktrinen och som medför att svaranden blir skadeståndsskyldiga. Även det faktum att tågtransporten saknade kylfunktion och att svaranden uppenbart visste om detta (se bilaga 9) måste tala för att svaranden varit oaktsamma. Ytterligare omständigheter som talar för att svaranden är skadeståndsskyldiga är att godsvagnen med hundfodret stod stilla i tre (3) dagar, utan kylfunktion, detta bort svaranden ha insett när de bokade transporten. (Hellner s. 300 f.). Enligt 5 kap. 7 § 1 och 2 punkterna skadeståndslagen omfattar skadestånd med anledningen av sakskada dels ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, dels annan kostnad till följd av skadan. I NJA 2001 s 65 “Fråga om beräkning av skadestånd vid skada på katt (I) och hund (II)” slår HD fast att sällskapsdjur inte är att betrakta som vilken sak som helst och att det därför får anses rimligt att söka vård för djuret även om priset på vården skulle överstiga djurets ekonomiska värde. Således råder ingen tvekan om att hundarnas medicinska omkostnader måste ses som skäliga, och ersättning med 334 000 kr ska därför utgå enligt 5 kap 7 § SkL. Ersättning till kunder enligt PAL Ersättning för de 334 000 kronorna yrkas i andra hand enligt bestämmelserna i produktansvarslagen (PAL). 1 § 2 st. PAL medger skadestånd för sakskada som en produkt på grund av säkerhetsbrist har orsakat på egendom som är avsedd att användas för enskilt ändamål och användes i huvudsak för det enskilda ändamålet då skadan inträffade. Eftersom en hund är en egendom omfattas skador på hundar av lagen och räknas som sakskador. Som huvudregel gäller att en näringsidkare inte kan få ersättning för sakskada genom PAL, men enligt 11 § PAL har en näringsidkare regressrätt om näringsidkaren har lämnat ersättning för skada på egendom tillhörande konsumenten som uppkommer pga. fel i en vara i enlighet med 31 § KKL. Käranden har ersatt hundägarna för de veterinärvårdskostnader som orsakats genom fodret de fått. Käranden har därför rätt att av svaranden återfå vad de betalat till hundägarna. Enligt 3 § PAL har en produkt en säkerhetsbrist om den inte är så säker som skäligen kan förväntas. Säkerheten ska bedömas bland annat med hänsyn till hur produkten kan förväntas bli använd, tidpunkt då produkten sattes i omlopp och övriga omständigheter. Säkerhetsbristen i fråga är ett så kallat konstruktionsfel vilket innebär att produkten inte motsvarar de krav som kan ställas på den. Av det uppenbart värmekänsliga hundfodret kan man förvänta sig att en hund ska kunna äta det utan att bli skadad eller så pass sjuk att avlivning är nödvändig. Produktens säkerhetsbrist ligger alltså i att Dogrow valt att använda solanumolja i fodret, vilken sedermera utvecklade det farliga och mycket potenta giftet efetylinmaltotoxin (Hellner s. 292 f). Att detta är att se som en säkerhetsbrist styrks av NJA 1961 s. 94 där en tillverkare dömdes till att betala skadestånd eftersom denne underlåtit att vidta en mindre omfattande åtgärd som hade gjort produkten säker. För Dogrow hade en sådan mindre omfattande åtgärd kunnat vara att säkerställa att det värmekänsliga hundfodret transporterades på sådant sätt att det farliga och potenta giftet efetylinmaltotoxin inte kunde bildas, alternativt att byta ut den solanumolja som Dogrow använt i tillverkningsprocessen till en annan vegetabilisk olja. Tillverkaren av hundfodret är primärt skadeståndsskyldig enligt 6 § 1 st. 1 p. PAL. Enligt 8 § föreligger dock inte skadeståndsskyldighet om tillverkaren gör sannolikt att säkerhetsbristen inte fanns när produkten sattes i omlopp. Hundfodret sattes i omlopp när det lämnade tillverkaren (det vill säga käranden), och eftersom efetylinmaltotoxin bildades först efter att produkten sattes i omlopp, så skulle detta kunna tala för att tillverkaren ska gå skadelös enligt PAL. Efetylinmaltotoxin är emellertid mycket potent, och även om själva giftet bildades först när fodret lämnat tillverkaren, så innebär själva användandet av den aktuella typen av olja i hundfoder att produkten måste anses ha en säkerhetsbrist i sig. Därmed fanns säkerhetsbristen redan när oljan tillsattes till fodret. Detta måste med nödvändighet ha skett innan produkten sattes i omlopp, och tillverkaren kan därför på denna grund inte gå fri från skadeståndsansvar. Ekonomisk förlust Resultatet för Allt för Hunden har minskat avsevärt under kort tid på grund av förlorat förtroende på marknaden. Detta styrks av bilaga 8. Från den 5 augusti 2014 då det blev känt att käranden sålde giftigt hundfoder föll resultatet per vecka från 67 650 kr till 23 320 kr på bara några få veckor. Jämfört med de två föregående åren där resultatet för motsvarande veckor istället uppgick till 76 350 kr år 2013 och 73 145 kr år 2012 är detta en markant förändring som har påverkat käranden avsevärt, både ekonomiskt och genom goodwillförlust. Som en följd av att försäljningen i mycket stor utsträckning påverkats av försäljningen av det farliga och mycket giftiga hundfodret har resultatet för veckorna 14-37 år 2014 uppgått till 222 280 kr, jämfört med föregående år där det år 2013 uppgick till 440 070 kr och 2012 till 427 452 kr är detta en resultatmässig förlust på ca 50 %. Ersättning för goodwill Käranden yrkar ersättning på 250 000 kronor för goodwillförluster som uppkommit till följd av skadan som har inträffat. Med goodwill avses det värde på företaget som inte endast utgörs av dess tillgångar utan även av dess rykte och anseende. Genom att sälja giftigt hundfoder har kärandens goodwill minskat avsevärt vilket styrks av förhöret med Stella Dogsson samt av bilaga 8. Det finns således en tydlig koppling mellan goodwillförlusten och det försämrade resultatet för Allt för Hunden. 5 kap. 7 § 3 punkten SkL stadgar vidare att följdskada, t.ex. intrång i näringsverksamhet (fortsättningsvis benämnt intrång), som uppstår till följd av en sakskada enligt 2 kap. 1 § SkL, är en ersättningsgill sådan. Enligt lagkommentarerna till lagrummet har ett intrång i enlighet med 5 kap. 7 § SkL i princip samma innebörd som vad som föreskrivs i 5 kap. 1 § 3 st. SkL (hämtad från Karnov där även hänvisning till Mats Tullberg i Nordisk Försäkringstidskrift 2002 s. 227 har skett). I 5 kap. 1 § 3 st. SkL stadgas att intrång i näringsverksamhet ska likställas med inkomstförlust. Detta avser ”den egna företagaren” och ett försämrat resultat i en rörelse ska därmed räknas som ett intrång (Hellner, s. 353). I 5 kap. 1 § 2 st. SkL framgår hur ersättningen för inkomstförlust ska beräknas. Det är differensen mellan den inkomst som skadelidande hade haft, om denne inte hade skadats, och den inkomst som den skadelidande faktiskt har efter skadan, som utgör ersättning för inkomstförlust. Syftet med skadeståndet är just att den skadelidande ska försättas i samma ekonomiska situation som denne hade haft om skadehändelsen aldrig hade inträffat. Därför är det också viktigt att skadelidande begränsar sin förlust (Hellner, s. 351). Hellner förklarar vidare att en förutsättning för att ersättning ska utgå för kostnader, är att skadelidande skulle varit utan dem om skadan ej hade inträffat (Hellner s. 386). Enligt prop. 1972:5 s. 579 ska det i skadeståndet för sakskada inräknas “... annan kostnad till följd av skadan samt ersättning för värdeminskning och hinder eller förlust i den skadelidandes näring.” Bevisning och beräkning av goodwillförlust ter sig tämligen svårt med hänsyn till dess art. Domstolen har därför i vissa fall utdömt skadestånd på grund av goodwillförlust utan att någon närmare bevisning lagts fram. Se exempelvis det s.k. Rolls Royce-fallet där domstolen utdömde det yrkade beloppet på 50 000 kr för goodwillskada utan att någon närmare bevisning lagts fram (NIR 1981 s. 421). På grund av den skadehändelse som inträffat har goodwillförlusten lett till att Allt för Hundens resultat har minskat avsevärt. Som ovan nämnts menar Hellner att en sådan skada ska räknas som intrång enligt lydelsen i 5 kap. 7 § 3 p. SkL och ska alltså ersättas därigenom (Hellner s. 353). Kostnaderna som käranden yrkar ersättning på omfattar endast den faktiska förlust som uppstått på grund av skadan. För att stryka detta, se bilaga 8. Varför käranden ej yrkar på ersättning för eventuella framtida förluster är för att deras försök att reparera sina kundrelationer samt varumärke gav resultat, då försäljning därefter började ligga på en mer jämn nivå med en svag uppgång. Annonskostnad Käranden valde att annonsera i den lokala pressen, vilket kostade dem 120 000 kronor. Syftet var att minimera den skada som orsakades av försäljningen av det giftiga hundfodret. Käranden handlande således i enlighet med den i skadeståndsrätten allmänna rättsgrundsatsen om att den skadelidande ska begränsa sin skada. I prop. 1972:5, s. 580 anges också att det som ska ersättas enligt 5 kap. 7 § SkL bland annat innefattar “... utgifter som varit nödvändiga för att begränsa skadeverkningarna.”. Annonsering skedde i tre olika tidningar, under två (2) på varandra följande veckor. Detta för att nå så många som möjligt. Om skadan ej hade inträffat hade annonskostnaden heller aldrig uppstått och den ska således ersättas som följdskada enligt 5 kap. 7 § 2 punkten Vidare måste denna kostnad anses som skälig, om inte annat för att den vida understiger den förlust som hade uppstått om käranden istället hade avstått från att vidta åtgärder. I förhållande till kärandens faktiska förlust på hittills 211 481 kronor i försämrat resultat (differensen mellan kärandens resultat vid denna tiden på året jämfört med en genomsnitt beräkning vid samma tidpunkt på två föregående år), kan annonskostnaden inte heller ses som oskälig, se bilaga 4, 5 och 8. Med ren förmögenhetsskada enligt 2 kap. 1 § SkL anses en sådan skada som uppkommit genom brott utan något samband med att någon lider en sakskada (Hellner, s. 65). De skador som Allt för hunden drabbats av i form av goodwillförluster och annonskostnader uppkom i samband med en sakskada på hundar, och är därför inte att anses som rena förmögenhetsskador. Medvållande Käranden kan inte anses ha varit medvållande till skadan, eftersom de inte kände till vilken typ av vegetabilisk olja som användes i fodret. På förpackningen angavs bara att fodret innehöll vegetabilisk olja, men det specificerades inte exakt vilken sort. Käranden utgick då ifrån att det rörde sig om någon av de vegetabiliska oljor som brukar tillsättas i hundfoder. I vart fall kunde käranden aldrig ha anat att det var just solanumolja i fodret, eftersom denna typ av olja dem veterligen inte används i hundfoder. Det var först när käranden fick resultaten från laboratorieundersökningen som de insåg att solanumolja ingick i fodret. Käranden har dessutom agerat mycket snabbt sedan de fått kännedom om att hundar blivit sjuka efter att ha ätit foder köpt hos Allt för Hunden. Även om det då ännu ej var bekräftat att det var just foder från Dogrow som orsakat sjukdomsfallen, så valde käranden att omedelbart avbryta försäljningen av det misstänkta fodret. Detta gjorde att antalet hundar som blev sjuka eller tvingades avlivas begränsades till ett minimum. Sammanfattning Sammanfattningsvis så yrkar käranden i första hand på ersättning enligt skadeståndslagen. Vårdslösheten enligt 2:1 SkL ligger i svarandes beslut att i sitt hundfoder använda den farliga vegetabiliska olja som under vissa omständigheter bildar ett ämne som är giftigt för hundar. Det måste även anses vårdslöst att frakta ett värmekänsligt foder på ett sätt där det med stor sannolikhet kommer utsättas för höga temperaturer. Vidare så vidhåller käranden att beloppet som käranden yrkar på (334 000 kr) är skäligt enligt 5:7 SkL 1 och 2 punkten. I vart fall har svaranden varit uppenbart oaktsamma genom sin underlåtenhet att meddela käranden om att de använt det potentiellt giftiga ämnet i sitt hundfoder och ska således vara skadeståndsskyldiga enligt de allmänna principerna i 2:1 SkL. I andra hand yrkar käranden på ersättning enligt produktansvarslagen. Enligt 1:2 PAL omfattas förgiftade hundar av lagen, detta kan ej betalas ut till näringsidkare men i 11 § PAL stadgas att näringsidkare har regressrätt genom 31 § konsumentköplagen. Fodret är en säkerhetsbrist enligt 3§ och innehåller konstruktionsfel. Säkerhetsbrister ligger också i valet av att bruka solanumolja samt att svaranden ej har vidtagit mindre omfattande åtgärder för att undvika risken enligt 6§ 1st 1 punkten PAL så är svaranden således skadeståndsskyldig. Eftersom att användandet av solanumolja är en säkerhetsbrist i sig kan svaranden ej undkomma skadeståndsansvar i enlighet med 8 § PAL. Vidare yrkar käranden på ersättning av goodwillförluster genom skadeståndslagen. Dessa har lett till ett försämrat resultat och är alltså ersättningsgilla enligt 5 kap. 7 § 3 punkten SkL eftersom att det uppstått till följd av sakskada 2 kap. 1 § SkL. Ersättningen som käranden yrkar på har beräknats utifrån 5 kap. 1 § 2 st. SkL och avser alltså endast den faktiska förlust som har uppstått till följd av skadan. Käranden har vidare levt upp till sin skyldighet att begränsa sin skadan genom att annonsera i tidning och vill således även ha ersättning för denna utgift enligt 5 kap. 7 § 2 punkten SkL. Denna kostnad utgör en sådan som käranden hade varit utan om aktuell skadehändelse aldrig hade skett, och uppfyller således den förutsättning som krävs för att den ska kunna bli ersatt. Vidare ska kostnaden anses som skälig då man måste beakta summan som käranden faktiskt hade förlorat samt ovissheten huruvida resultatet ytterligare kunde försämras beroende på om man valde att annonsera eller inte. Bevisning Som muntlig bevisning åberopas: 1. Partsförhör med Stella Dogsson som styrker att de drabbade hundägarna har sin hund för ”enskilt ändamål” och ej för näringsverksamhet. Vidare kommer Stella styrka hur kärandens resultat och goodwill försämrats. 2. Vittnesförhör med Kim Canis veterinär på Djurvännens djursjukhus AB, bland annat i syfte att styrka omkostnaderna för avlivning och vård. Som skriftlig bevisning åberopas: Bilaga 1: Kvitto på omkostnaderna för veterinärvården från djursjukhuset. Utgör ett exempel på kostnaderna för veterinärvård. Bilaga 2: Blodanalys från djursjukhuset. Styrker att även de hundar som blivit sjuka haft efetylinmaltotoxin i blodet. Bilaga 3: Sammanställning från revisorn. Styrker de sammanlagda veterinärvårdskostnaderna (334 000 kr). Bilaga 4: Kvitto annonser. Styrker kärandens annonskostnader samt tid för dessa. Bilaga 5: Kvitto annonser. Styrker kärandens annonskostnader samt tid för dessa. Bilaga 6: Skärmdump Länsstyrelsen i Uppsala Län som styrker att en utomhustemperatur på 23 ˚C och sol räcker för att temperaturen ska överstiga 85 ˚C i en bil. Bilaga 7: Skärmdump SMHIs blogg angående den värmebölja som rådde under sommaren år 2014 med höga temperaturer även i Norrland som styrker att temperaturen i godsvagnarna i vilka hundfodret transporterades med råge översteg 85 ˚C. Bilaga 8: Diagram för Allt för hunden´s resultat under sommarmånaderna för år 2012 till 2014 som styrker kärandens resultatförlust pga. att de sålt giftigt hundfoder. Bilaga 9: Mail från Jan Killström, VD Green Cargo, där det styrks att deras transportvagnar inte är utrustade med kylutrustningar samt att den som beställer transport att Green Cargo får denna information. Bilaga 10: Provresultatet av hundfodret från laboratoriet som styrker att fodret innehöll höga halter av den vegetabiliska oljan solanumolja samt höga halter av giftet efetylinmaltotoxin. Bilaga 1 Djurvännens Djursjukhus AB KVITTENS Specifikation Avlivning av Hund Avgiftning 3 nätters vård Datum: 2014-‐07-‐30 850 SEK 10 000 SEK 30 000 SEK 40 850 SEK Bilaga 2 Djurvännens Djursjukhus AB 2014-‐08-‐06 TESTRESULTAT Resultat blodprov KOD 312 533 237 987 372 522 114 130 143 ANALYS Etandiol Efetylinmaltotoxin Xylitol Cyanobakterier Teobromin Tannin S-Järn S-Urea Lymfocyter RESULTAT 112 76,8 0,6 1,3 36,7 0,43 25,6 5,0 24,2 ENHET g/L % mmol/L ukat/L fl umol/L Umol/L mmol/L % L=Låg, H=Hög, N=normal N H N N N N L N L De låga halterna i blodet av S-Järn och Lymfocyter, var endast en bråkdel under normala halter och tyder troligen på den förgiftning som hunden lider av. Den extremt höga halten av Efetylinmaltotoxin utesluter att förgiftningen är till följd av andra orsaker eller ämnen än just detta. Hunden har troligen fått i sig ämnet via mat. Ämnet finns inte naturligt i omgivningen. Ämnet kan vid ovanliga fall bildas då Solanumolja hettas upp i över 85 grader C under upprepade tillfällen eller under längre perioder. Evert Koppel Evert Koppel Biomedicinsk analytiker vid Djurvännens Djursjukhus AB Bilaga 3 Datum: 2014-‐08-‐30 Lundströms Revision ¨ Sammanställning av kvittenser från samtliga hundägare vars hundar drabbats av efetylinmaltotoxinförgiftning; Avlivning Övriga veterinärkostnader Självrisk Antal hundar 6 16 3 Den totala summan uppstiger till 334 000 SEK Patrik Persson Patrik Persson Revisor vid Lundströms Revision Styck pris 850 15 000-30 000 2 000 Totalt pris 5 100 322 900 6 000 Bilaga 4 Datum: 2014-‐09-‐09 KVITTENS Annonsplats i tidningen EXTRA 164*268 plats 46 Annons i tidningen som delas ut i både Luleå och Boden 20 383 kr/dag 2 dagar 2014-‐09-‐02 2014-‐09-‐08 Summa att betala Bilaga 5 KVITTENS Annonsplats i tidningarna NSD och Norrbottens-‐Kurriren Annons 122*200 35B på begärd plats Rabatt för fler annonser i samma vecka. Datum: Pris per dag: 2014-‐09-‐02 20 809 kr 2014-‐09-‐05 18 808 kr 2014-‐09-‐08 20 809 kr 2014-‐09-‐11 18 808 kr Summa: 79 234 kr Datum: 2014-‐09-‐12 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 norrutLAB KOD 2014-‐08-‐05 Resultat testanalys av hundfoder av varumärket Dogrow ANALYS RESULTAT ENHET L=Låg, H=Hög, N=normal Vegetabiliskt protein 245 g/kg N Vitamin A 30000 IE/kg N Vitamin D 700 IE/kg L Vitamin E 750 IE/kg N Solanumolja* 355 g/kg H Kalcium 100 g/kg N Efetylinmaltotoxin 150 g/kg H Fosmor 150 g/kg L *värmekänsligt ämne, kan vid temperaturer på ≥85o C bilda det mycket giftiga ämnet Efetylinmaltotoxin Laboratorieledare Rick Sanchez skrev följande kommentar på testanalysen: Den vegetabiliska olja som funnits i testanalysen (solanumolja) är av mycket ovanlig karaktär och brukar normalt sett inte användas i djurfoder. Detta pga. att ledande auktoriteter inom området har avrått näringsidkare från att använda ämnet vid tillverkning av varor som ska förtäras av djur eftersom det är vedertaget att det potentiellt kan skapa det giftiga ämnet efetylinmaltotoxin. Mig veterligen använder ingen seriös tillverkare av hundfoder denna potentiellt farliga olja i sin tillverkning. Rick Sanchez Rick Sanchez Laboratoriumledare vid norrutLAB
© Copyright 2024