1. No category

Examensarbete 15 hp
’’Definitivt rumpa, squats-rumpa’’
- Kvinnors konstruktion av kropp, identitet och genus i
ett gymkulturellt sammanhang
Författare: Emelie Mårtensson &
Sofia Sandell
Handledare: Jesper Andreasson
Examinator: Tobias Stark
Termin: VT15
Kurskod: 2IV10E
Abstract
The thesis aims at exploring how women construct gender, body and
identity in a gym cultural context. To implement this purpose, a qualitative
method was used and eight women have been interviewed. The women in
the study were between 18-30 years old and exercise at the gym between 35 days a week.
The theories used in this study deals with how the body is used as an
identity markers and how the female body is perceived and understood from
a gender perspective.
The study reaches the conclusions that there are bodily dissatisfaction
among the participating women and that traditional representations of
femininity still subconsciously remains with the women. Another
conclusion is that the women use their workout at the gym to express
identity and gender.
Keywords: Body, Gender, Gym culture, identity, women
2
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att ta reda på hur kvinnor konsturerar genus,
kropp och identitet i ett gymkulturellt sammanhang, 8 kvinnor mellan 18-30
år har intervjuats. Kvinnorna tränar 3-5 dagar i veckan.
De teorier som används i studien behandlar hur kroppen används som en
identitetsmarkör samt hur den kvinnliga kroppen kan ses ur ett
genusperspektiv.
Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att det finns ett kroppsligt
missnöje hos kvinnorna som deltog. En traditionell samhällssyn på kroppen
finns fortfarande kvar undermedvetet hos kvinnorna. Samt att kvinnorna
använder sig av träning för att skapa- och uttrycka identitet och genus.
Nyckelord: Kropp, Identitet, Genus, Gymkultur, Kvinnor
3
Innehållsförteckning
1. Inledning.............................................................................................................................................. 5
2. Syfte .................................................................................................................................................... 7
2:1 Frågeställningar ............................................................................................................................. 7
3. Bakgrund ............................................................................................................................................. 8
3:1 Tidigare forskning ......................................................................................................................... 8
3:2 Teoretiskt ramverk ...................................................................................................................... 12
4. Metod ................................................................................................................................................ 18
4:1 Val av metod................................................................................................................................ 18
4:2 Urval ............................................................................................................................................ 18
4:3 Genomförande ............................................................................................................................. 19
4:4 Validitet ....................................................................................................................................... 20
4:5 Etiska aspekter............................................................................................................................. 21
4:6 Metoddiskussion.......................................................................................................................... 21
5. Resultat .............................................................................................................................................. 23
6. Diskussion ......................................................................................................................................... 33
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 33
7. Referenser/ Källförteckning .............................................................................................................. 36
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
4
1. Inledning
På olika gym och fitnessanläggningar har kroppar formats och muskler
byggts i decennier (Johansson, 2006). Framförallt har gym förknippats med
män och maskulinitet, inte med kvinnor och feminitet (Johansson, 2006,
Gaines & Butler, 1974, Klein, 1993). Gymkulturen kan spåras så långt
tillbaka som till sent 1800-tal, redan då talade man om en fysisk kultur (Budd,
1997). Gymkulturen slog igenom under det tidiga 1970-talet då den
förändrades, delvis genom att fler kvinnor sökte sig till de mansdominerade
gymmen. Denna förändring kom även att förändra kvinnors syn på vad man
kan åstadkomma med kroppen med hjälp av träning (Johansson, 2006).
Under 1970 talet uppmanade Jane Fonda kvinnor att träna framför TVapparaterna i sina hem (Mansfield, 2011). Kvinnornas träning var starkt
förknippad med att de skulle ta hand om hemmet och familjens barn. 1990talet var magrutornas årtionde enligt Johansson (2006). Att ha en “tvättbräda”
var ett kännetecken för vad Johansson (2006) kallar för den ’’vackra
människan’’, och en sådan mage går endast att skapa genom intensiv träning
och kontrollerad kost. Johansson beskriver även att könsstereotyperna på
gymmen i 1990-talets Sverige kunde uppfattas som stora. Ofta tränade
männen styrka i ett enskilt rum medan kvinnorna tränade aerobics i ett annat
rum. Gradvis förändrades detta och kvinnorna började sedan träna styrka i
samma rum som männen (Johansson, 2006, Andreasson, 2014).
Gymkulturens koppling till genus är komplex och ständigt föränderlig.
Gymmen idag har ett annat utseende, där man tränar mer individuellt och
stereotyperna spelar en helt annan roll (Andreasson & Johansson, 2014).
Många kvinnor på dagens gym väljer att kombinera styrketräning med
uthållighetsträning, detta för att skapa vad Johansson (2006) kallar för ”den
moderna fitnesskroppen”. För att uppnå detta krävs en mångsidig träning
(Johansson, 2006). Runt millennieskiftet ökade gymdeltagandet och viljan att
forma en stark kropp kraftigt. Både män och kvinnor talade om att forma sin
kropp på gymmet för att bli en bättre människa (Putney, 2001). 2000-talets
gym är ofta ett stort träningspalats som innehåller det mesta, till exempel
personlig träning, massage, kostrådgivning, gruppträningspass och mycket
därtill. Kvinnor är idag en stor del av denna gymkultur. Oavsett denna
5
förändring i gymkulturen har det hela tiden funnits ett fokus på den byggda
kroppen och utseendet. Kroppens yta har blivit allt viktigare för hur vi
uppfattas och tolkas av vår omgivning. Detta kan vara ett starkt argument till
att ägna sitt liv åt träning, dieter och en sund kost. (Johansson, 2006).
I denna studie ligger fokus på hur kvinnor konstruerar kropp, identitet och
genus i ett gymkulturellt sammanhang. Ett gymkulturellt sammanhang är den
kultur och de normer och värderingar som råder i ett gym.
6
2. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor konstruerar och resonerar
kring kropp, identitet och genus i ett gymkulturellt sammanhang.
2:1 Frågeställningar
 Hur resonerar kvinnor kring den egna kroppens gestalt, kroppslig
självkänsla, utseende och vikt samt vilka ideal eftersträvas?
 Hur kan kvinnornas identitetsskapande förstås ur ett genusperspektiv?
Ambitionen med denna studie är alltså inte att säga något generellt om
kvinnor i gymkulturen, utan att skapa förståelse för hur kvinnorna i denna
studie resonerar kring kropp, kroppslig självkänsla, utseende, vikt och ideal
samt hur deras identitetsskapande kan förstås ur ett genusperspektiv. Syftet är
att skapa en förståelse för hur kropp, identitet och genus konstrueras. I denna
studie syftar ordet konstruktion på de olika delar som tillsammans påverkar
hur man ser på olika aspekter i livet, som kropp, identitet och genus.
Nationalencyklopedins definition av ordet konstriktion syftar till en
byggnation eller en sammanfogning av delar som blir en helhet (NE.se,
2015). Gymkulturen är inte det primära i denna undersökning, då detta inte är
en kulturanalys, men är ändå viktig eftersom syftet är att undersöka hur
kvinnorna som vistas i denna kultur påverkats i sina sätt att resonera kring
kropp, identitet och genus.
I denna studie har Nationalencyklopedins definitioner av begreppen kropp,
identitet och genus antagits. Nationalencyklopedin definierar kropp som
människans yttre, fysiska varelse i motsats till hennes inre, andliga. Idenitet
definieras som självbild, en medvetenhet om sig själv som en unik individ.
Nationalencyklopedins definierar genus en uppfattning av något utifrån kön
(Nationalencyklopedin, 2015).
7
3. Bakgrund
Under rubriken bakgrund presenteras tidigare forskning inom ämnena kropp,
kroppslig självkänsla, utseende, vikt och ideal samt identitet och genus.
Tidigare forskning är strukturerad i relation till uppsatsens frågeställningar.
Sist i bakgrunden presenteras de teoretiska ramverk som används för att
analysera studiens resultat.
3:1 Tidigare forskning
Inom ämnena kropp, identitet och genus finns relevant forskning både från de
kvalitativa - och de kvantitativa metoderna. Därför presenteras studier från de
båda metoderna. I första delen av detta kapitel kommer kropp, kroppslig
självkänsla, utseende, vikt och ideal att presenteras. I den andra delen
behandlas tidigare forskning om identitet och genus.
Hur resonerar kvinnor kring den egna kroppen (med fokus på
utseende, vikt och ideal) och hur påverkas de av den
kroppsliga sjlvkänslan?
Thomas Johanssons (2006) bok Makeovermani, om dr Phil, plastikkirurgi och
illusionen om det perfekta jaget, berör ämnen som träning, hälsa och livsstil.
Hälso-, tränings- och fitnesskulturen är några av ämnena som tas upp. Johansson
(2006) diskuterar om hur man tenderar att skilja på frågor om hälsa och ett sunt
liv från frågor som berör skönhet och kroppsideal. Oftast kopplas strävan efter
ett friskare liv och en hälsosam livsstil till något som är positivt medan
kroppsfixering och jakten efter skönhet kopplas till något som anses negativt.
Tidigare forskning om kroppslig självkänsla är intressant då det har en stor
påverkan på hur kvinnor konstruerar kropp, identitet och genus. För att få en
djupare inblick i den kroppslig självkänsla har tidigare forskning påvisat en
indelning av detta. Indelningen visar att den positiva kroppsliga självkänslan
kan delas in i fyra mindre kategorier. En positiv syn på kroppen (oavsett
vilket uteseende den har), en accepterad syn på kroppen (oavsett vikt och
8
kroppsform), en respekterande syn på kroppen (lyssnar på kroppens behov)
samt en skyddande attityd mot medias orealistiska kroppsideal. Kvinnor med
en övergripande positiv syn på sina kroppar visar tecken på ett välmående
som hög självkänsla och optimism (Avalos et al. 2006).
En av anledningarna till varför kvinnor har en låg kroppslig självkänsla är
deras tankar om utseende (Gatti et al., 2014 & Badmin, Furnham & Sneade,
2002). Det finns även ett samband mellan personer som angett att de är nöjda
med sitt uteseende och en hög kroppslig självkänsla (Mendelson et al. 2001).
I många studier tar forskarna alldeles för enkelt en låg kroppslig missnöjdhet,
en dålig skötsel av kroppen och en kropp som skiljer sig från kroppsidealet
storleksmässigt som motsatser till en hög kroppslig självkänsla, då de
reflekterar i ämnet. Detta även om forskning visar att ämnet är mycket mer
komplicerat än så (Tylka, 2010). Detta är intressant då syftet i denna studie
handlar om att förstå hur kvinnorna resonerar om sina kroppar.
Utifrån intervjuer med kvinnor som enligt tidigare forskning har en hög
kroppslig självkänsla har man kommit fram till vilka egenskaper som skapar
den goda kroppsliga självkänsla, och vilka egenskaper som skapas av den. I
studierna kan man se att den höga kroppsliga självkänslan skapas av en kärlek
och respekt för den egna kroppen. De egenskaper som skapar en hög
kroppslig självkänsla är bland annat att man sorterar medias information om
kroppsideal och väljer att endast ta in den hälsosamma informationen. Detta i
sin tur gör att man får en naturligare och mer accepterande syn på sin kropp.
(Wood-Barcalow et al. 2010 & Frisén & Holmqvist, 2010).
De kvinnor som tränade på gym för att uppnå funktionella egenskaper har en
högre kroppslig självkänsla och känner sig nöjdare med sina kroppar. Samt är
fysisk aktivitet ett bra sätt att höja den kroppsliga självkänslan (Strelan et al.
2003, Depcik och Williams, 2004, Ferarri et al., 2013). Styrketräning är en av
de fysiska aktiviteter som höjer den kroppsliga självkänslan mest (Tucker och
Mortell, 1993).
Dock har Strelan et al. (2003) och Johansson (2006) sett att ju mer tid
personer ägnar åt att träna desto mer fixerade blir dessa personer vid sin
kropp och sitt utseende. En kvinna i en av Johanssons studier (2006)
9
beskriver att innan hon började träna var hon nöjd med sin kropp, men ju mer
vältränad kvinnan blev desto mer granskade hon sin kropp. Hon fann alltid
något hon var missnöjd med och kroppen förvandlades tillslut till ett estetiskt
projekt. (Se även Prichard och Tiggemann, 2012)
Vikt är betydelsefullt då en kvinna resonerar över sin kropp. Forskning har
visat att när unga kvinnor kommer in i puberteten förändras deras syn på sin
egen kropp och de blir mer missnöjda med sin vikt (Gatti et al., 2014).
Hälften av alla kvinnor från tonåren upp till 35 års-åldern antar att de väger
för mycket och har en strävan till att gå ned i vikt (Davis & Cowles, 1991).
Att vara missnöjd med sin kropp skiljer sig mellan könen. Flickor oroar sig
mest för att vara överviktiga eller för att bli överviktiga. Studier visar också
att över 70 % av alla unga kvinnor vill vara smalare (Cragun et al. 2013). I
dagens samhälle är gränsen flytandande mellan hälsa och skönhetsindustrin
när det gäller ämnet vikt, det är svårt att hålla isär vilket som är vilket.
Människor måste själva bestämma vilken som är dennes egen idealvikt. Vikt
handlar både om den inre- och om den yttre upplevelsen. Eftersom den inre
upplevesen är den viktigaste är det svårt att säga hur många kilo som ska bort
(Johansson, 2006).
Olika kulturer i samhället spelar en stor roll i hur människor ser på kroppar
och kroppsideal, en av dessa kulturer är gymkulturen. Karin Johansson
skriver i boken Tecken. Läkaren och konsten att läsa kroppar (2004) om hur
olika normer i olika kulturer påverkar sättet att se på kroppen. Johansson
(2004) skriver att förr i tiden skulle mannen från den övre samhällsklassen se
kraftfull ut, men inte på ett sätt så att han kunde bli förknippad med
arbetarklassens kroppslighet och karaktär. En feminin kvinna skulle visa upp
en kropp som hade en god förmåga att skapa barn, men kroppen fick inte
förknippas med en lössläppt sexualitet. Idag är människor kritiska mot detta
sätt att se på kroppen, men har ändå inte riktigt befriats från denna
traditionella tolkning. Hur en människa är byggd, hur någon ser ut och vilken
fysik någon har är svårt att se på utan en dömande blick. När vi ser en kropp
läser vi olika betydelser och drar sedan kopplingar till det nutida samhällets
normer, värderingar och vilket egen position vi själva har i den sociala
hierarkin (se även Johansson 2006). I denna studie är det av stort intresse att
10
se om samhällets normer och värderingar påverkar kvinnorna och deras syn
på idealkroppen.
Identitet & Genus
Gymmet är en plats där man kan utmana könsstereotyperna och
kroppsidealen. Kvinnor som tränar på gym är mer öppna för förändringar i
genus- och kroppsideal. Fler och fler kvinnor strömmar till gymmen och detta
visar att dagens kvinnor har ett stort intresse av att delta i den förr manliga
gymkulturen. Gymkulturen är en social plats där både identitet och genus
konstrueras (Johansson 1996).
Identitet handlar om en medvetenhet om sig själv som en unik individ och är
en viktig aspekt då man talar om att konstruerar kropp och genus. Personer
som har en besatthet av träning, dieter och en bra livsstil ofta är påverkade av
att de arbetar på identiteten och ett nytt sätt att se på, förhålla sig till och
utforma självet. I slutändan är det svårt att skilja på vad som är kropp och vad
som är identitet (Johansson 2006).
Den aktiva kvinnan kan upptäcka att kroppens form, storlek och utseende
värderas olika i olika sammanhang och att den perfekta idrottskroppen som
fungerar bra för rörelse inte värderas på samma sätt i sociala sammanhang.
Detta medför att kvinnans identitet blir paradoxal. Kvalitativ forskning visar
även att dessa kvinnor uppskattar sina kroppar mest i idrottssammanhang där
de känner sig stolta över hur bra deras kroppar presterar. I sociala
sammanhang kan dock dessa känslor snabbt bytas ut mot ett missnöje med
kroppen då den avviker från det sociala kroppsidealet (Cash & Smolak,
2011).
Idag förväntas man att vara sig själv och utstråla en äkthet samtidigt som du
ska ha en perfekt kropp och ett lyckligt liv. Det finns en ständig press och
orimliga kombination av äkthet och måsten i sin tur leder till en splittring i
samhället istället för ett enande. Människor idag vill gärna vara speciella och
känner ett stort behov att binda fast sin identitet vid något fysiskt (Cederström
2011). Dock skriver Goldman och Kernis (2002) att de människor som är sig
11
själva samt har en äkthet är de som har bäst självförtroende, är mest nöjda
med sina liv och mår bäst. Att knyta sin identitet mot något fysiskt
exempelvis träningen är av intresse i denna studie.
Identitetsskapandet och dess betydelser kan förstås ur ett genusperspektiv.
Genus och kroppens gestalt påverkas av samhällets struktur. Människor som
utmanar könsstereotyperna ses ofta som hot av andra och får andra människor
att vilja försvara könsstereotyperna. Som om en kvinna väljer att få mycket
muskler, detta kan utmana de könsstereotyper som finns och människor runt
omkring kan tycka att det är onaturligt eller okvinnligt (Butler 1990).
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att ämnena kropp, träning,
självkänsla, identitet och genus är komplexa. Vissa studier visar att
människor som tränar eller ingår i gymkulturen kan förändra sin kroppslighet
och utveckla ett mer självsäkert förhållningssätt till sina kroppar. Samtidigt
finns det studier som visar att träning och gymkulturen väcker ett kroppsligt
missnöje. Denna paradox gör att detta fenomen är ett intressant studieobjekt.
Träning och viljan att förändra sin kropp påverkar människors kroppsliga
självkänsla samt hur de värderar sig själv och andra. Vad som påverkar den
kroppsliga självkänslan och hur den påverkas av träning verkar inte alltid vara
helt givet.
3:2 Teoretiskt ramverk
I denna studie används det två olika perspektiv på kropp, identitet och genus
för att analysera studiens empiriska material och för att besvara studiens
syfte. Perspektiven som används är kroppen som en identitetsmarkör och den
kvinnliga kroppen ur ett genusperspektiv. Teorierna i de två perspektiven
används för att sätta studiens resultat och tidigare forskning i ett större och
mer översiktligt perspektiv.
12
Kroppen som en identitetsmarkör
Genom våra kroppar berättar vi en berättelse om identitet och med hjälp av kroppen
kan man ge uttryck för och förverkliga genus (Solheim, 2001).
I denna studie är begreppen kropp, identitet och genus centrala. Man talar om
att identiteten påverkas av hur vi ser på våra kroppar och om denna syn är
positiv eller negativ. Vid analyserandet av studiens empiriska material
används ett konstruktivistiskt perspektiv för att se hur kropp, identitet och
genus skapas.
Man skulle kunna säga att identitet är ett sätt att visa att man är unik istället
för att visa vad man delar med andra (Connell, 2002). Johansson (2006,
s.138) skriver att inom gymkulturen talas det om att om man vill ha en vacker
insida är det viktigt att man arbetar med det yttre skalet. Att ha ett beroende
av träning, dieter och en hälsosam livsstil handlar om ett identitetsarbete och
ett nytt sätt att se på, förhålla sig till och utforma jaget. Människor med detta
beroende kan tillslut inte se skillnad på vad som är deras identitet och vad
som är deras kropp.
Man kan se kropp och kroppslighet på olika sätt. Antingen kan man välja att
se kroppen som någonting man är (kroppen som subjekt). Alltså som en del
av personligheten och identiteten, vilket är det vanligaste, eller någonting som
vi har, alltså att man delar upp kropp och själ (kroppen som objekt) (Larsson
& Fagrell, 2010). Om man ser kroppen som en del av sig själv då man tycker
att den passar in i ens livsstil och gör som man vill, men om man inte känner
sig bekväm i kroppen och inte har någon kontroll över den så skiljer man på
kropp och själ. Ett sätt att se på kroppen är att se den som en maskin som kan
kontrolleras till hundra procent av individen själv. Alltså en kontrollerad
kropp är enligt denna teori en bra kropp (Larsson & Fagrell, 2010).
Man kan se kroppen som en representant för oss som individer. Ser man
kroppen på detta sätt kan man alltså inte kontrollera kroppen från ett
utomstående perspektiv utan kroppen är en levande varelse som formas av
13
olika erfarenheter. Kroppen formas utav misslyckanden och fysiska
erfarenheter och det är alltså denna kropp som vi låter representera oss. Man
kan även se kroppen som en social markör. Hur vi rör oss talar om för
omvärlden vilka vi är och hur vi mår. De saker vi gör kan inte förklaras utan
att förklara i vilket sammanhang vi gör dessa (Andreasson, 2014). Vårt yttre
är en tydlig markör som speglar vår framgång och vår status. Genom att klä
eller smycka sig visar människor upp sina identiteter. Genom att betrakta vad
en människa har på sig, köper i affären eller äter kan man säga mycket om
dennes identitet (Hammarén och Johansson, 2009).
Bakom varje människas vardagsbeteende finns ofta en medveten tanke om
hur han eller hon vill framställa sig själv och markera sin sociala tillhörighet.
Precis som ett konstverk förmedlar sin innebörd genom färger förmedlar
människan sin genom kroppen (Duesund, 1996). Judith Butler (1993) skriver
att om man sätter en människa i en social kategori, som till exempel
miljöaktivist, 90-talist eller träningsfreak, tenderar denna person att också
leva upp till förväntningarna av hur en människa i denna kategori bör vara.
Det finns olika perspektiv för hur man ser på kroppen, aktiva och idrottande
kvinnor ser på sina kroppar som redskap eller maskiner som behövs för att
kunna prestera på topp (Andreasson, 2007, s.190, Connell, 2002). Det tyder
på att människors attityder jämtemot sina egna kroppar karaktäriseras av
kontroll, disciplin och att man ser sin kropp som ett instrument (Andreasson,
2014). Något som påverkar identiteten hos aktiva och idrottande kvinnor
mycket är den kroppsliga självkänsla och hur man ser på kroppen. Det finns
en teori om att vissa drag hos den höga kroppsliga självkänslan är unika och
inte så enkelt förklarat motsatser till den låga kroppsliga självkänslan
(Striegel-Moore & Cachelin, 1999).
Om man inte endast kastar en snabb blick utan stannar till och funderar kan
man upptäcka små detaljer som visar hur vi med våra kroppar visar vilka vi
är. Tar man till exempel tatueringar som endast män hade förr, kan man tycka
att det idag vid en första anblick ser ganska lika ut för både män och kvinnor.
Dock finns det andra detaljer som skiljer könen åt. För att fortsatt markera
vad som är manligt eller kvinnligt är det istället placeringen av tatueringarna
14
som har en stor betydelse. Män väljer i många fall att ha tatueringarna på ett
synligare ställe så som armarna, medan kvinnor i flera fall har sina tatueringar
på ställen på kroppen som går att dölja, såsom på skuldran eller vristen. Man
måste alltså titta djupare för att också få en djupare insikt i varför och hur
kvinnor och män formar och smyckar sina kroppar och vad det säger om
deras identiteter (Cash & Smolak, 2011). Rimligtvis borde även denna teori
gå att applicera på hur män och kvinnor väljer att träna sina kroppar, vilka
muskler som anses viktigast att träna och hur muskulös man vill bli.
Den kvinnliga kroppen ur ett genusperspektiv
I denna studie är begreppen skapandet av genus och kroppens roll som
identitetsmarkör i görandet av genus centrala.
Kroppen är mer än bara ett objekt i en social process. Man skulle kunna se kroppen
som en aktiv deltagare som ständigt utvecklas och får nya behov. Den finns med i
skapandet av reglerna för sociala processer och skapandet av genus (Connell, 2002,
s.58).
Det finns olika teorier när man talar om hur genus skapas. En av dessa teorier
uttrycker att genus är en social konstruktion. Alltså att föreställningar om vad
som anses feminint eller maskulint har skapats från olika sociala processer
och sammanhang (Haslanger, 1995). Människor använder sig av genus för att
kategorisera andra människor. Denna kategorisering i sin tur gynnar oftast
bara delar av en grupp och i de flesta fall är den gynnsamma gruppen män
(Naomi Scheman, 1993). Judith Butler (1990) har ett annat synsätt på hur
genus bestäms. Hon skriver att genus uppkommer genom en människas
handlingar och prestationer.
Citatet “On ne naît pas femme, on le devient” kommer ursprungligen från
Simone de Beauvoirs bok Det andra könet (1953) och betyder “Man föds inte
till kvinna, man blir det” och kan tolkas som att det kvinnliga könet skapas
och formas av omvärlden. Redan från tidig barndom lär sig flickor att vara
noga med vad de har på sig, hur de sätter upp sitt hår och andra
utseenderelaterade val. I det västerländska samhället är mäns kroppar en
standard medan kvinnors kroppar är en kopia som ska bedömas, utvärderas
15
och ständigt jämföras med männens. Männen sägs vara hjärnan och kvinnan
kroppen, där hjärnan värderas högre än kroppen (McKinley, 2010). Det finns
dock inget entydigt svar på vilka förhållanden och omständigheter som skapar
feminitet. Vad som anses som kvinnligt eller manligt avgörs inte endast av
naturen eller biologin utan är också en skapelse utav en social och kulturell
process som gett oss olika sociala normer. Människor ser dessa normer och
intar sin plats i samhället, som maskulin eller feminin, och beter sig enligt den
plats man valt (Connell, 2002). Genusteorin om den betonade kvinnligheten
(emphasized femininity) handlar om att kvinnor underordnar sig män och
tillgodoser deras behov i vardagen (Connell, 1987).
Den västerländska kulturen innehåller genomgående sexualiserade budskap.
Det vanligaste sättet att sexualisera någon är att med hjälp av blickar
inspektera en annan människas kropp (Kaschak, 1992). Bartsky (1990)
skriver att sexuell objektifiering är när en individs kropp och kroppsdelar
separeras från individens identitet och betraktas som om endast dessa
ensamma kan representera individen.
Olika objektifieringsteorier antar att miljöer där sexuell objektifiering sker
kan påverka och skapa ett mönster där flickor och kvinnor ser på sig själva
som objekt och där deras utseende är deras absolut viktigaste kvalitet, en av
dessa miljöer skulle kunna vara gymkulturen. Denna objektifiering påverkar
sedan hur dessa flickor och kvinnor kommer att behandlas i olika situationer.
Denna självobjektifiering kan vara både konstant eller endast under vissa
speciella omständigheter. En del människor verkar helt enkelt vara kroniskt
upptagna med sitt utseende i jämförelse med andra (Fredrickson & Harrison,
2005).
Det finns olika tillfällen då kvinnor och män överstiger de osynliga regler
som gäller för de båda könen (Connell, 2002). En viktig regel att inte bryta
mot som kvinna är att få för mycket styrka och synligt stora muskler. Det
finns en osynlig gräns, då en kvinna får för mycket muskler anses hon inte
längre feminin och har stigit över könsgränsen. En kvinna som har mycket
muskler frångår normerna för vad som är feminint och hur en feminin kropp
bör se ut (Hargreaves, 1994). Kvinnor som har mycket muskler avviker
16
radikalt från det ideal som eftersträvas i den svenska kulturen (Andreasson,
2007).
Skillnaderna mellan vad som är feminint och maskulint tycks väcka stort
intresse i många sammanhang i den svenska kulturen, även då Sverige anses
som ett jämnställt land. Kanske har dessa skillnader en så stor vikt att man till
och med vill göra dem ännu större. Det finns tillfällen då de sociala
processerna i samhället förstärker de kroppsliga skillnaderna mellan vad som
anses feminint och vad som anses maskulint väldigt tydligt. Ett exempel på en
sådan social process är användandet av push-up-bhån (Connell, 2002). För att
alla tjejer bör ha stora feminina bröst.
För att analysera resultatet har olika nyckelbegrepp från ovanstående teorier
tagits fram. Dessa begrepp är skapandet av identitet och femininitet, den
kontrollerade kroppen, kroppen som en markör för identitet och femininitet,
kulturens påverkan på femininiteten, och könsöverskridande.
17
4. Metod
Under denna rubrik presenteras och diskuteras undersökningens metod.
Viktiga metodval och genomförandet beskrivs, samt studiens valditet och
etiska aspekter. Avslutningsvis diskuteras metoden.
4:1 Val av metod
För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ
metod, detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor konstruerar kropp,
identitet och genus i ett gymkulturellt sammanhang. Semistrukturerade
intervjuer användes som metod i denna studie, detta för att svara på
frågeställningarna och syftet.
Under intervjuerna användes en riktat, öppen intervjumodell. Den riktade
öppna intervjumodellen handlar om att den intervjuade ger sin bild av
verkligheten och i detta fall om deras bild av kropp, identitet och genus. I den
riktade öppna intervjumodellen används tydliga begrepp som var
förutbestämda efter studiens syfte och frågeställningar, i detta fall var
begreppen kropp, kroppslig självkänsla, vikt, ideal, identitet och genus
centrala i intervjun (Lantz, 1993). Under intervjuerna användes bestämda
teman, dessa var kvinnornas uppväxt och bakgrund som aktiva, hur de såg på
sin kropp och den kroppsliga självkänslan och sitt utseende och sin vikt. Hur
de påverkades av de ideal som finns, hur gymkulturen påverkade dem, samt
hur de såg på femininitetens- och identitetsskapandets betydelser. Dessa
teman valdes för att fånga in alla aspekter som kan komma att påverka hur
dessa kvinnors tankar om kropp, identitet och genus uppkommit och formats.
Det strävades hela tiden efter att få en öppen och avslappnad diskussion i
samtalet för att kunna se nya infallsvinklar.
4:2 Urval
I denna studie valdes målgruppen kvinnor mellan 18-30 år, som lägger ned
mellan 3-5 dagar/veckan för att träna på gymmet. Åtta kvinnor kontaktades
via telefon för att få information om studien och en förfrågan om de ville
delta i studien. Samtliga var positiva och genomförde sina intervjuer. De
valdes ut då det fanns en kännedom att dessa specifika kvinnor tränade på
18
gym 3-5 dagar i veckan. Kvinnorna i studien tränar olika typer av aktiviteter.
Dessa var löpning, styrketräning (individuellt och i grupp), crossfit och
promenader på löpband. Denna målgrupp valdes då tidigare forskning inom
detta område och med denna typ av målgrupp både sett att träning påverkar
synen på kroppen både positivt och negativt. Reel et al. (2008) menar att
forskning ofta undersöker kvinnor direkt efter skolgången. Det verkar finnas
en brist på respekt gentemot den vuxna kvinnan, som om att självacceptans av
sin kropp är en del av att åldras. Valet av gym berodde på att det var en lätt
arena att nå kvinnor som tränade på gym, vilket var studiens målgrupp.
Kvinnorna som deltog i studien tränar på två olika gym i två kommuner i
södra Sverige. Inga specifika gym valdes då det inte ansågs relevant att få en
bild av hur det såg ut på ett speciellt gym. Gymmen som valdes finns i
kommunerna Båstads Kommun och Kalmar Kommun. Detta var dock inte
relevant i studien då det var kvinnorna som var i fokus och inte vilka
kommuner de bodde i. Kommunerna valdes på grund av att resa runt i
Sverige inte var någon möjlighet då pengar och tid var begränsat.
Denna studie representerar endast kvinnorna som deltog i studien och deras
syn på sina egna kroppar, kroppsliga självkänsla, vikt, idealbilder samt deras
identitetsskapande ur ett genusperspektiv, alltså går det inte att generalisera
studiens resultat på alla kvinnor som är aktiva och tränar på gym. Studien är
en fallstudie då en mindre grupp i samhället och ett speciellt fall undersöks
(Trost 2010).
4:3 Genomförande
Innan intervjuerna kunde genomföras skapades en intervjuguide (bilaga 1).
En intervjuguide är ryggraden i intervjun och därför väldigt viktig.
Intervjuguiden i denna studie tog upp grundläggande teman som sedan
kvinnorna i studien fick reflektera kring (Trost, 2010). Intervjuerna skedde
individuellt eftersom det då var lättare att förstå de intervjuade (Trost, 2010).
Först genomfördes två provintervjuer, detta för att se om svaren under
intervjuerna skulle besvara studiens syfte och frågeställningar. Det som
upptäcktes i intervjuguiden under provintervjuerna var att vissa frågor liknade
varandra men olika formulerade. Det gjordes ändå ett val att behålla dessa
19
frågor på grund av att de intervjuade kunde tolka frågorna på ett annorlunda
vis, och då skulle viktig information försvinna om frågorna tagits bort.
Kvinnorna i denna studie fick själva bestämma vart intervjuerna skulle ske,
detta för att de skulle känna sig bekväma i intervjusituationen. Trost (2010)
skrev att om en person väljer att ställa upp i studien var det bra om han eller
hon bestämde plats för intervjun eftersom detta var bra utifrån ett
trygghetsperspektiv. Intervjuerna i denna studie skedde i kvinnornas hem då
de kände en trygghet där. Det var endast en intervjuare som deltog under
varje intervju, detta för att det inte skulle bli något överläge, utan ett samtal
mellan två personer på lika villkor. De intervjuade fick förfrågan om samtalet
fick spelas in och alla godkände detta. Intervjuerna varade ungefär 20-40
minuter, beroende på hur mycket de intervjuade pratade. Varje intervju
transkriberades. Sedan skrevs intervjuerna ut och en innehållsanalys gjordes.
Först lästes hela intervjun för att få en överblick av innehållet, sedan lästes
intervjun en gång till. Detta för att kunna hitta värdefulla citat som kunde
belysa studiens syfte och frågeställningar.
4:4 Validitet
En studie har en hög validitet då den är välgrundad, hållbar och giltig
(Thomsson, 2002). För att stärka validiteten i studien tänktes alla aspekter i
studiens metod noga igenom. Under intervjuerna användes en intervjuguide
med fasta frågeområden, detta för att ge en stabil ryggrad åt intervjun. Det
ställdes även relevanta följdfrågor till kvinnorna under intervjuerna, detta för
att försäkra oss om att inga missförstånd av frågorna skedde. Var det någon
utav kvinnorna som inte förstod en viss fråga så omformulerades denna.
Något som kan sänka studiens validitet är om de som intervjuats inte varit
ärliga under intervjuerna, detta är dock väldigt svårt att veta. När de
transkriberade intervjuerna gicks igenom lades en stor vikt vid att se att
citaten verkligen speglade det de intervjuade uttryckte och menade under
intervjun. Då citaten valdes ut gjordes en översikt för att se att citaten stämde
överens med studiens syfte och frågeställningar (Trost, 2010).
20
4:5 Etiska aspekter
Denna studie har genomgående följt Vetenskapsrådets (1990)
forskningsetiska regler och riktlinjer. Vid den första kontakten med
deltagarna i denna studie presenterade vi först oss själva. Innan personerna
valde att delta i studien informerades dessa kort och tydligt om syftet med
studien de skulle delta i, den övergripande planen, studiens metod och hur
deras medverkan i studien skulle gestalta sig. Det förklarades även tydligt att
personerna som tillfrågades att delta i studien gjorde detta frivilligt och kunde
ångra eller avbryta sitt deltagande när som helst under intervjuerna. Då
personerna gett sitt medgivande till att delta i studien informerades dessa om
hur deras personuppgifter behandlas av oss, personuppgifterna kommer inte
att föras vidare till tredje part. Kvinnorna i studien informerades även om att
forskarna i denna studie har tystnadsplikt, denna information skedde muntligt.
För att inte röja kvinnornas identitet fick kvinnorna pseudonymer. I denna
studie skedde ett muntligt avtal mellan de intervjuade och den som
intervjuade. Detta avtal innefattande den intervjuades samtycke till att delta i
studien. Ingen av de intervjuade valde att avbryta intervjun och därför är inte
vetenskapsrådets regel och riktlinjer om påtryckning relevant.
(Vetenskapsrådet, 1990).
4:6 Metoddiskussion
Under intervjuerna var det en avslappnad stämning vilket gav långa och
innehållsrika svar från kvinnorna. Det fanns en öppenhet hos de intervjuade
som medförde innehållsrika intervjuer. Innan intervjuerna genomfördes fanns
en rädsla att de intervjuade inte skulle vara öppna, utan att de skulle inta en
försvarsställning gentemot frågorna som ställdes, detta eftersom frågorna är
väldigt personliga och berör känsliga ämnen. Dock uppfattades att de
intervjuade inte intog någon försvarsställning, istället svarade de öppet och
ärligt på frågorna.
Innan studien genomfördes fanns det även en oro om att enbart de som var
nöjda med sina kroppar skulle delta i studien och att de som var missnöjda
inte skulle vilja ställa upp. Dock blev detta inte fallet, då både de som var
nöjda och missnöjda med sina kroppar ställde upp, vilket medförde både ett
21
djup och en bredd i studien, vilket gav förutsättningar för en mångsidig
diskussion. Intervjuerna kan även ha påverkats av att det var en kvinna som
intervjuade en annan kvinna. I detta fall kan det ha spelat en stor roll, de
intervjuade kan ha känt sig mer bekväma i ett kvinnligt sällskap då ämnet
bland annat behandlade hur kvinnor ser på sina egna kroppar, eftersom detta
kan vara ett känsligt ämne och kanske svårare att förstå och sätta sig in i som
man. Detta kommer dock inte analyseras vidare i studien.
Begränsningar gjordes för att smalna av studien. Istället för att inkludera
kvinnor i allmänhet, som vistas i gymkulturen, valdes att enbart undersöka
kvinnor mellan 18 till 30 år. Det fanns även en tanke att jämföra kvinnor och
män med samma frågeställningar. Detta valdes dock bort på grund av att tiden
inte räckte till.
22
5. Resultat
I detta kapitel presenteras studiens resultat, vilket är uppdelat efter studiens
frågeställningar. I framställningen varvas citat med analytiska resonemang i
vilka teorier om kropp, identitetskapande och genus samt tidigare forskning
infogas.
Hur resonerar kvinnor kring den egna kroppens gestalt,
kroppslig självkänsla, utseende och vikt samt vilka ideal
eftersträvas?
Under intervjuerna i denna studie togs ämnena kropp, kroppslig självkänsla,
utseende och vikt upp, samt vilka ideal som kvinnorna eftersträvade. Under
intervjuerna frågades kvinnorna om varför de valde att träna och varför de
valde att träna just på gym. Flera av kvinnorna började med att rada upp alla
hälsofördelar med att röra på sig och bygga muskler. Allt efter som
intervjuerna gick kom det fram andra saker som påverkade att de tränar på
gym. Kvinnorna talade om ett höjt självförtroende, att kläderna satt bättre och
att man kände sig som en bra människa.
I samtalen med kvinnorna diskuterades bland annat om hur man såg på sin
egen kropp och dess former. Klara som var en av de intervjuade tränar 4-6
gånger i veckan. Hon anser att träning är en aktivitet där man blir svettig, som
till exempel spinning eller body pump. Att vara vältränad innebär likväl inte
nödvändigtvis att man känner sig nöjd med sin kropp och form. Nedan
redogör Klara för hon tänker kring olika delar av sin kropp.
‘’Oj! Nä jag skulle faktiskt inte kunna välja någonting som jag känner mig helt nöjd
med för det finns alltid någonting. Skulle jag säga mina händer så har dom ändå lite
tjocka fingrar.. Ehh, om jag måste välja någonting så får jag väl ta mina örsnibbar,
dom har bra form.’’ (…)“Ja, jag är ju inte nöjd med något så då är det väl hela
kroppen jag vill förändra. Jag skulle vilja bli mindre på hela kroppen”. - Klara, 25
år.
Man kan se att Klara har svårt att välja någonting som hon är nöjd med då
hon talar om sin kropp. I majoriteten av intervjuerna i denna studie tvekade
23
kvinnorna då frågan om vad de var mesta nöjda med på sin kropp kom upp.
Vissa av kvinnorna fick fundera länge och väl, medan andra menade att de
inte hade någon kroppsdel som de var nöjda med.
Ett annat genomgående ämne som kom upp under alla intervjuer och som
med största sannolikhet har ett samband med hur kvinnorna i studien ser på
sina kroppar var vikt. Klara tränar mycket, hon försöker att både hinna med
att träna styrka på gymmet och att gå en lång promenad, helst varje dag. Hon
talade mycket om viktens betydelse men även om självförtroendet och hur det
påverkas av hennes träning.
Ja det gör jag och då får jag jättedåligt samvete. Jag får panik om jag inte tränar
varje dag, eftersom jag går upp i vikt jättelätt. – Klara, 25 år.
Frågan som ställdes till Klara var om hon tänkte på träning även när hon inte
tränade och hur hon kände sig om hon missade en träning. Man kan tydligt
märka att träning är väldigt viktigt för Klara och att hon sätter ett stort värde
på att röra på sig varje dag. Enligt henne själv måste hon vara aktiv varje dag
för att inte gå upp i vikt. Det finns flera underliggande faktorer som ligger till
grund för Klaras beteende. Strelan et al. (2003) har i sin studie sett att kvinnor
som tränar regelbudet på gym och tränar för utseendets skull har både lägre
kroppslig självkänsla allmänt och var de som var mest missnöjda med sina
kroppar. Även Prichard och Tiggemann (2012) har sett liknande tendenser.
Baserat på tidigare forskning kan man säga att det Klara beskriver är lite av
ett beroendetillstånd, då hon mår dåligt så fort hon inte hinner eller orkar
träna. Här handlar inte träningen längre om att vara hälsosam, utan mer om att
vara en stark och hälsosam individ, utåt mot omvärlden. Nästan alla
kvinnorna är missnöjda med sina kroppar och uttryckte liknande tankar, som
Klara. Ser man till tidigare forskning skulle gymkulturen kunna vara en del av
problemet.
En av deltagarna i denna studie var Nicky. Nicky tränar 6 dagar i veckan på
gym, samt fotboll då och då. På gymmet brukar hon träna body pump, corepass, löpning samt styrka. Nedan talar Nicky om hennes vikt.
‘’Jag skulle vilja sänka min vikt med 5 kilo så nej jag är inte nöjd med min vikt.’’ Nicky, 21 år.
24
Under intervjun talade Nicky mycket om sin vikt och det märks tydligt att den
påverkar hennes sätt att värdera sin egen kropp. Gatti et al (2004) skriver att
när kvinnor kommer in i puberteten förändras deras syn på den egna kroppen
och de blir mer missnöjda med sin vikt. Johansson (2006) skriver att i dagens
samhälle är gränsen när det gällde vikt flytande mellan hälsa och
skönhetsindustrin, det är inte lätt att skilja på vad som är vad. Dock skriver
Johansson (2006) att individen själv måste avgöra hur man ser på sin egen
idealvikt, det handlar mer om en inre- än en yttre upplevelse. Det är nästan
omöjligt att dra förnuftiga gränser när det gäller hur många kilon som ska bort
eftersom det handlar om den inre upplevelsen. Nicky ser enbart till den yttre
upplevelsen, det är viktigt för henne vad som står på vågen. Det tyder på att
Nicky påverkas av skönhetsindustrin eftersom hon tränar 6 dagar i veckan,
vilket bör medföra en god hälsa.
Under intervjuerna kom väldigt olika åsikter upp när ämnet vikt kom på tal.
För vissa kvinnor är det viktigare att gå ned några kilon för att nå drömvikten
medan andra kvinnor uttryckte att det är inte är vågen som är viktig utan det
man ser i spegeln. Malin har en helt annan åsikt om vikt än vad Nicky har.
Dock ser både Nicky, Malin och resten av kvinnorna i studien till det yttre,
ingen uttryckte att det är den inre upplevelse som räknas. Malin tränar cirka 3
till 4 gånger i veckan, hur ofta hon tränar beror på hur hon jobbar. Malin
tränar helst indoor walking, skivstångspass eller core- pass.
‘’Vikten har jag aldrig haft problem med. Tycker inte det är jobbigt att ställa mig på
vågen. Det är mer om man kollar sig själv i spegeln.’’ - Malin, 20 år.
Man kan utläsa i Malins citat att det viktigaste för henne då hon värderar sin
kropp är att hon är nöjd med sin spegelbild. Vidare i intervjun talar Malin om
att det är viktigt att vara nöjd med det man ser i spegeln och att inte påverkas
av det kvinnliga ideal som finns idag. Hon menar att man istället bör sträva
efter att uppnå sitt ”bästa jag” och den form man trivs bäst med.
Under intervjuerna diskuterades även idealet, alla kvinnor som deltog i studie
svarade väldigt snarlikt. Nedan berättar Viktoria om hur hennes idealkropp
25
ser ut. Viktoria tränar mellan 3 till 5 dagar i veckan. Hon försöker att variera
träningen så mycket som möjligt, ena dagen är det kondition och andra dagen
är det styrka. Viktoria har fastnat för högintensiv träning.
´´ Snygga ben och lår är något jag eftersträvar och definitivt rumpa, squates-rumpa.
Det har alltid varit så, kvinnor ska ha snygga rumpor. Kurvorna är viktiga, stor
rumpa höfter och nätt upptill. Timglasformen symbolserar kvinnan. Jag vet inte om
det är rätt eller fel, men det är det jag tycker är viktigt.´´ - Viktoria, 25 år
Ovan beskriver Victoria noga hur en hennes idealkropp ser ut. Man kan se
tendenser i detta citat att den traditionella synen på kroppen fortfarande lever
kvar i dagens samhälle. Den traditionella synen på en feminin kvinna ska visa
upp en kropp med en god förmåga att föda barn (Johansson, 2004). Kan det
vara denna syn som fick Victoria och de andra i denna studie att säga att det
var viktigt att ha en vältränad rumpa, stora höfter och att ha en nätt
överkropp. Höfter och rumpa speglar sexualitet och förmågan att föda barn.
Även om vi idag är kritiska till detta sätt att se på kroppen finns denna syn
fortfarande kvar i vårt undermedvetna (Johansson 2004). Johansson (2004)
och Johansson (2006) skriver att kroppsidealet är något som styrs av
samhällets normer och värderinger och detta kan vara en av anledningarna till
varför kvinnorna svarade snarlikt i denna studie när det gällde kroppsideal.
’’Jag känner mig bekväm i min kropp som jag har just nu men innan gjorde jag inte
det. Det är bara dom senaste 2-3 åren jag har känt mig nöjd med min kropp. Nu
representerar min kropp som individ. Men nu är jag nöjd med kropp som den är. Jag
är inte jättesmal utan jag har lår, rumpa och vader.’’ - Viktoria, 25 år.
I detta citat uttrycker Viktoria att synen på hennes egen kropp har förändrats,
nu känner hon sig bekväm i sin kropp samtidigt som hon är medveten om att
hon har något större lår, rumpa och vader än dagens idealkvinna. Viktoria
verkar vara nöjd med sin kropp, men vid en noggrann blick på citatet kan man
se att Viktoria verkar kluven över vad hon känner för sin kropp. Hon talar om
sin kropp både som ett subjekt och ett objekt, två olika perspektiv inom kropp
och kroppslighet. När kroppen är ett subjekt så är kroppen något man är, en
del av personligheten, eller ser man kroppen som ett objekt alltså något man
har (Larsson & Fagrell, 2010). I nästan alla intervjuer fanns denna
26
uppdelning, ingen ser sin kropp som enbart ett subjekt eller ett objekt.
Larsson & Fagrell (2010) menar att man ska se sin kropp som en maskin som
att individen känner att man kan påverka sin till 100 procent.
Johansson (2006) menar att det är vanligt att kvinnor och män blir mer
utseendefixerade ju mer de tränar. Han kallar detta för missnöjets logik.
Missnöjets logik går ut på att det alltid finns något som kan bli bättre,
vackrare, snyggare och starkare. I slutändan leder detta till ett kroppsligt
missnöje och en försämrad kroppslig självkänsla. Kvinnorna i denna studie
granskar sina kroppar mycket, hur mycket de än tränar blir de aldrig riktigt
nöjda. Deras kroppar förvandlas till estetiska projekt och objekt. Johansson
(2006) skriver vidare att det är svårt att någonsin vara nöjd, det finns alltid
något nytt att uppnå, det spelar ingen roll om det handlar om kroppen eller
karriären. Kvinnorna som deltog i denna studie tränar på gym flera gånger i
veckan och genom intervjuerna kan man se att träningen och den hälsosamma
livsstilen är en av de viktigaste aspekterna i deras liv. Dock verkar det som att
de aldrig riktigt blir nöjda med varken kropp, utseende eller vikt samt att de
ideal som finns påverkar dem att hela tiden till att uppnå dessa orealistiska
mål.
Hur kan kvinnornas identitetsskapande förstås ur ett
genusperspektiv?
Under intervjuerna diskuterades begrepp som identitet och genus. Kvinnorna
i studien har olika åsikter om hur de förhåller sig till dessa begrepp. Dock har
de alla en sak gemensamt, att de på något sätt påverkas.
Under intervjuerna uttryckte flera av kvinnorna hur viktigt det är att
omvärlden ser på dem som hälsointresserade, vältränade och aktiva. Carolina
tränar flera dagar i veckan på gym, samt är hon värd och hjälper till på
gymmet utöver sina egna pass. Det är sällan hon inte går till gymmet och sist
hon missade ett pass var det för att hon var sjuk.
”Det känns som att folk tänker att jag är lat och svag som inte orkar komma dit..”. Carolina, 22 år.
27
Något som kom fram under en av intervjuerna är att Carolina tror att andra på
gymmet ska tycka att hon är en svag och dålig människa som inte orkar, vill
eller kan gå och träna. Dessa tankar överförs troligtvis även på hennes
beteende, då hon sa att hon inte mår bra varken fysiskt eller psykiskt om hon
inte tränar så ofta som hon vill och att hon tänker väldigt mycket på träning
om hon är hemma. Precis som Andreasson (2014) skriver är det kroppen som
representerar oss och är vår sociala markör. Dessa tankar kan ha uppkommit
just eftersom hon tränar mycket och ser sig själv som en aktiv och vältränad
person. Träningen knyts an till hennes identitet så mycket att när hon inte
tränar känner hon sig som en sämre människa. Johansson (2006) skriver att
personer som har en besatthet av träning, dieter och en bra livsstil ofta är
påverkade av att de arbetar på identiteten och ett nytt sätt att se på, förhålla
till och utforma sig själva. I slutändan är det svårt att skilja på vad som är
kropp och vad som är identitet. Det är detta som hänt Carolina, att kroppen
blivit hennes identitet och vid de tillfällen hon presterar sämre ser hon sig
själv som en sämre människa.
Det kan vara så att Carolina påverkas så pass mycket av hur andra ser på
henne och hennes träning att hon själv börjar se sig själv med andra ögon.
Man märker på henne att hon gärna vill uppnå den hälsosamma livsstilen och
– idealkroppen som man enligt normer bör ha idag, att hon helt enkelt knutit
hela sin energi och identitet till att uppnå detta mål.
Mikaela har spelat fotboll hela sitt liv. Det är först nu de sista åren som hon
börjat träna på gym. Först endast för att träna upp sitt skadade knä men sedan
fortsatte hon för att det var roligt och för att det ”gav resultat på kroppen”.
Sara har tränat sedan hon var barn. Som ung utövade hon många olika
idrotter, idag tränar hon på gym flera gånger i veckan och gillar att jogga.
‘’Jag har spelat fotboll hela mitt liv och har de klassiska fotbollsben. De passar bra
in på fotbollsplan men i en snygg kort klänning är inte jätte charmigt’’ - Mikaela 25
’’Fast det är skillnad på hur jag ser på en vältränad kropp och på hur jag vill se ut.
Med tanke på att jag kan se någon annan person som jag kan tycka är fint vältränad,
men på mig kanske jag inte skulle tycka det. Man kan vara vältränad på många olika
sätt.’’- Sara, 27 år.
28
Mikaela berättar att hon spelat fotboll hela sitt liv och att hon har de klassiska
fotbollsbenen (vältränade och stora lår), hon talar om att de passar in på
fotbollsplanen, men att de inte passar lika bra när hon har på sig en klänning.
Då Mikaela talar om sig själv i idrottssammanhang ger hon en bild av sig
själv som människa medan då hon talar om sig själv i andra mer sociala
sammanhang refererar hon till sig själv som kvinna. Det verkar inte lika
viktigt att vara kvinna och utstråla en femininitet på fotbollsplanen.
I det andra citatet beskriver Sara att det är skillnad på hur hon ser på den
vältränade idealkroppen kroppen och hur hon själv skulle vilja att hennes
kropp var formad. I dessa två citat kan man se kopplingar till tidigare
forskning. De talar om att form, storlek och utseende värderas på olika sätt
beroende på hur det sociala sammanhanget ser ut. Under
träningssammanhang är kvinnorna i denna studie väldigt nöjda med sina
kroppar, detta på grund av vad kroppen presterar. Medan i andra sociala
sammanhang kan dessa kvinnor bli missnöjda med sina kroppar då de avviker
från det sociala kroppsidealet, vilket även Cash och Smolak (2011) bekräftar i
sin bok.
Viktoria har delade åsikter om sina “fotbollsben”, på fotbollsplan passar de in
men i andra sociala sammanhanget som till exempel på en fest, då hon ska ha
klänning på sig, passar inte benen in. Samma tendenser kan man se hos Sara
då hon menar att hon ser olika på en vältränad person och hur hon ville se ut
själv. Kan det vara så att Sara känner att hon inte passar in i det sociala
sammanhanget om hon skulle bli den mest vältränade tjejen.
Kvinnorna i denna studie är kluvna mellan vad som presenterar dem som
individer och vad som passar in i olika sociala sammanhang. Kan det vara så
att problemet ligger i att kvinnor som lever på 2000-talet måste välja mellan
att passa in eller att göra det som de tycker om att göra. Detta fenomen
grundas troligtvis på de gamla normer som ligger kvar än idag och som säger
att kvinnan är det svagare könet (Connell, 2002). Simone de Beauvoirs
(1953) skriver att “Man föds inte till kvinna, man blir det” och detta kan
tolkas som att det kvinnliga könet skapas och formas av omvärlden. Kan det
vara omvärlden som målar ut fenomenet att kvinnor ska vara slanka och inte
29
väga för mycket eller är detta endast ett fenomen som främst finns i
gymkulturen.
Under intervjuerna diskuterades även musklernas roll hos kvinnorna, hur
mycket muskler de ville ha och vilka muskler som var åtrovärda. Kvinnorna i
studien talade ofta om hur man ska se ut som en motpol till hur de ser på sig
själva.
Carolina har tränat länge på gym. Hon tränar flera dagar i veckan och har
gjort det under många år. Oftast tränar hon styrka, går på pass eller springer
på löpbandet.
’’Hmm, en kvinnlig muskel är ju såklart rumpmusklerna. Det känns som att det har
blivit en typiskt tjejig grej att träna rumpan och även uppe vid nyckelbenet typ. Det
känns som att det är stället på kroppen som är lite mer kvinnliga, tjejer får
annorlunda muskler än män på dom här ställena. Och nere vid ryggen, ovanför
rumpan, det är också en kvinnlig muskel.’’ - Carolina 22 år.
Frågorna som ställdes till Carolina handlade om hur en aktiv kvinna skulle
vara formad samt om kvinnlighet och muskler hade något samband. Man kan
tydligt se att svaret präglas av en objektifierande syn på hur kvinnan ska se ut
och vara formad. Cash och Smolaks (2011) tatueringsteori som handlar om
var och hur män och kvinnor väljer att tatuera sig kan även appliceras på detta
fenomen. Med detta menas att man måste se förbi det faktum att idag både
män och kvinnor tränar på gym och se på hur och vilka muskler de tränar.
Precis som Carolina uttryckte i intervjun kan man se tendenser till att kvinnor
tränar annorlunda än män. De väljer att träna muskelgrupper som inom
gymkulturen anses som sensuella för det kvinnliga könet, såsom rumpa och
ländrygg och de väljer att träna för att få ett “fit” utseende och slanka
muskler. Indikationer från intervjuerna tyder på att kvinnorna i denna studie
är rädda för att förlora sin kvinnliga identitet om de skulle börja bygga
muskler på samma sätt och ställen som männen som tränade på gym gör. Och
på grund av detta anses som mindre feminina och kvinnliga av sin omgivning
(Hargreaves, 1994 & Andreasson, 2007).
Carolina talar om hur man idag bör se ut som kvinna. Man kan tydligt märka
på Carolina att hon dömer sig själv efter de värderingar och normer som
30
finns, men är mer öppen i det sätt hon ser på andra kvinnor och deras
femininitet.
”För några år sen skulle jag nog säga att en vältränad kropp var en smal kropp,
men nu skulle jag nog säga att en vältränad kropp är en väldigt stor tjej. Även om
man har lite hull utanpå”(…)”alltså man vill ju inte bli större än sin kille eller så,
haha.”- Carolina, 22 år.
En av frågorna som ställdes under intervjuerna var om kvinnorna i studien
såg likadant på hur en vältränad kropp skulle se ut idag som de gjorde för
några år sedan. Liknande tankar kom upp under flera av intervjuerna då
kvinnorna uttryckte att de idag skulle säga att en vältränad tjej har mycket
muskler, stora starka lår och stora muskulösa armar. Carolina uttrycker även
att man kan “ha lite hull” utanpå musklerna och ändå se vältränad ut. Det
intressanta i detta ligger i att då frågorna ställdes, som handlade om
kvinnornas egna kroppar, ville flertalet av dem gå ned i vikt och applicerar
alltså inte dessa värderingar på sig själva. Detta fenomen kan handla om att
tjejerna i studien vill hålla kvar vid sin feminitet och att det är därför de själva
inte vill bygga för mycket muskler, även om de tycker att det är fint på andra
tjejer. Det Carolina uttrycker i citatet ovan handlar mycket om att hon vill
träna mycket, men samtidigt inte förlora sin kvinnlighet och att hon är
kvinnan i sitt förhållande. Detta beteende kan grundas i att kvinnorna är rädda
för att deras träning ska sluta med att de överstiger könsgränsen för hur
mycket muskler en kvinna enligt dessa normer borde ha (Hargreaves, 1994 &
Andreasson, 2007). Precis vart denna könsgräns går eller när den överstigs är
oklart för kvinnorna. Det verkar som att det är upp till var och en att tolka
detta.
Ett stort diskussionstema under intervjuerna var hur kvinnorna ser på sig
själva, sina kroppar och sin träning och hur detta i sin tur kan komma att ha
påverkat deras identitet och femininitet.
Malin tränar både löpning och styrka på gymmet och under intervjuerna talar
hon mycket om femininitet och vad som förväntas av henne som kvinna. Hon
talar mycket om självförtroendet och den goda hälsan som kommer på köpet
då man tränar.
31
’’ Få bättre självförtroende och kunna känna att man ser bra ut och kunna ha
snygga kläder på sig och inte skämmas för sig själv. Och sen mår man så mycket
bättre.’’ - Malin, 20 år.
I ovanstående citat uttrycker Malin att hon tränar för att få ett bättre
självförtroende samt för att kunna ha snygga kläder på sig. Man märker på
Malin att hennes kropp är betydande för hur hon ser på, uppfattar och
bedömer sig själv. McKinley (2010) skriver i sin genusteori om hur tjejer
redan från tidig ålder måste vara noga med val av klädsel, att håret ska vara
fint och andra val som har med utseendet att göra. Genom denna genusteori
förstås dessa kvinnors syn på den egna kroppen, varför denna syn har
uppkommit och varför en kvinna inte kan se på sin kropp som något vackert.
Under intervjun kunde man uppfatta att Malin använder sin kropp som en
markör för femininitet i valet av tajta-, och feminina kläder och träningen för
att markera sin identitet, att hon är en aktiv och vältränad kvinna.
Man kan tydligt märka på flera av kvinnorna att träningen för dem i första
hand inte handlar om att få en bra hälsa och en hållbar livsstil utan handlar
om att de vill kunna uttrycka sin femininitet och skapa sig en identitet med
hjälp av träningen.
32
6. Diskussion
I detta kapitel diskuteras studiens resultat varvat med resultat från tidigare
forskning, de teorier som använts för att analysera studiens resultat samt
författarnas tankar och åsikter. Samt besvaras studiens syfte och
frågeställningar.
Resultatdiskussion
Oroväckande i denna studie är att samtliga kvinnor tvekade när de fick frågan
om vad de var mest nöjda med på sin kropp. Några av kvinnorna har inte
någon kroppsdel som de är nöjda med. Man kan även se att vikt är något som
de flesta kvinnorna förknippar med kroppen. Vikt är något som kan påverka
synen på kroppen, då man inte tillåter sig själv att vara nöjd om man väger en
viss siffra. Dock fanns det delade åsikter i intervjuerna, det finns de kvinnor
som är fixerade vid vad numret på vågen visar, medan andra menar att det är
spegeln som är det bästa sättet att veta om man har uppnått idealvikten eller
inte. Kan denna syn på kroppen bero på att mycket i dagens samhälle kretsar
kring kroppen och dess vikt. Samhället måste ta ett steg bort från vågen och
upplysa människor att det är den inre upplevelsen av kroppen som gäller.
Johansson (2006) skriver att det är viktigt med den inre upplevelsen för att
hitta en inre tillfredställelse. Detta missnöje med kroppen beror även på
missnöjets logik. Kvinnorna strävar hela tiden efter nya mål och ger sig aldrig
tillåtelse att vara nöjda med sin kropp precis som den är. Kan detta missnöjets
logik bero på vårt svenska samhälle, där vi sällan får tala om saker vi är bra
på eller som vi är nöjda med.
Kroppsideal är något som också kom upp under intervjuerna och som finns
med i studiens frågeställningar. Det man kan se i denna studie är att dagens
ideal speglar den traditionella synen på ideal och kropp. Victoria sa i
intervjun att idealet för en kvinna är att hon har en snygg rumpa och snygga
ben. Förr skulle mannen vara kraftfull och kvinnan skulle visa upp en god
förmåga att skaffa barn. Detta ideal och denna syn på kroppen finns
fortfarande kvar i dagens samhälle. Det är som Johansson (2004) och
Johansson (2006) skriver att det är samhällets normer och värderingar som
styr kroppsidealet. Ganska intressant att dessa gamla normer och värderingar
33
fortfarande finns kvar trots att dagens syn på människans olikheter är mycket
mer öppen än vad den var förr. Ideal kan vara något som påverkar individen
undermedvetet, individen tar in intryck från tidningar, sociala medier och
umgängen, dessa intryck formas sedan till en egen idealbild av kroppen. Dock
kan man se en trend att kroppsidealet håller på att förändras och en
muskulöskropp blir mer och mer accepterat.
En annan trend som visat sig i denna studie är fenomenet att kvinnorna knyter
sina identiteter till sin träning. Det de tränar och hur de tränar definierade
deras identiteter. Kvinnorna anser att om man tränar mycket, äter hälsosamt
och uppnår de kroppsliga förväntningar som finns på den aktiva kvinnan
anses man som en bra människa enligt gymkulturen. Detta fenomen märktes
tydligt vid intervjuerna då flera av kvinnorna kopplade ihop sina identiteter
med träning och hälsa. Carolina talade om att hon är rädd att andra människor
ska se henne som en svag människa om hon inte orkar, kan eller vill gå till
gymmet. Denna trend har även Carl Cederström (2011) sett i sin studie.
Cederström talar om att denna hälsotrend inte endast påverkar vår
träningsmängd, utseendefixering och muskeltillväxt utan även påverkar hur vi
ser på vår identitet. Han skriver även att det idag är vanligt att man anser att
identitet är samma sak som vanor och livsstil, vilket visade sig stämma för
flera kvinnor i denna studie.
Något annat som har visat sig i studien är att flera av kvinnorna använder sin
tid och träning på gymmet till att forma vad de kallar för en ”feminin kropp”.
Kvinnorna talade om att det var viktigt för dem att få fina kvinnliga muskler,
som en stor rumpa, vältränade lår och en platt mage. Carolina talade om att
hon gärna vill få stora muskler och kunna lyfta tungt, men inte så pass att hon
blir större än sin pojkvän. Detta kan tolkas som om att Carolina är rädd att
förlora sin femininitet och sin roll som kvinna i förhållandet om hon skulle
uppnå sina mål. Det verkar vara viktigt för flera av kvinnorna i studien att de
anses som vältränade, hälsosamma och feminina av utomstående och det är
tydligt att de knyter både sin livsstil och sina identiteter till detta.
De slutsatser som kan dras är att kvinnorna som deltog i studie har en relativt
låg kroppslig självkänsla. Troligen beror detta på missnöjets logik, att
34
kvinnorna hela tiden måste uppnå nya ideal med sin kropp. Kvinnornas syn
på idealkroppen påverkas av samhällets normer och värderingar. Gymmet och
gymkulturen fungerar som drivkrafter för kvinnorna i strävan efter att uppnå
det ideal som finns. Det visade sig i studien att ett traditionellt synsätt på
kroppen fortfarande undermedvetet påverkar kvinnorna. Detta kan man se då
kvinnorna talade om att det var feminint att ha en stor fast rumpa och fasta
lår, vilket är kroppsdelar som kan förknippas med sexualitet och förmågan att
föda barn. Studien visar även att kvinnorna knyter sina identiteter till sin
träning och hälsosamma livsstil. Vidare använder de inte endast sin träning
som en identitetmarkör utan också som ett verktyg för att framhäva sin
feminitet, som tillexempel träning av vissa muskler, så som rumpa och lår.
Det finns goda möjligheter till vidare forskning inom detta ämne då
gymkulturen är ett relativt nytt sammanhang och ämnena kropp, identitet och
genus är väldigt breda. Det skulle vara av intresse att se en studie som jämför
gymkulturens påverkan på kropp, identitet och genus hos män och kvinnor.
Det skulle även vara intressant att undersöka smalare ämnen så som
gymkulturens påverkan på kroppsfixering, ortorexi och ätstörningar.
35
7. Referenser/ Källförteckning
Vetenskapliga Artiklar
Andreasson, J. (2014) ‘Shut up and squat!’ Learning bodyknowledge within the
gym. Routledge
Andreasson, J. & Johansson, T. (2014) The Fitness Revolution: Historical
Transformations in the Global Gym and Fitness Culture
Avalos, L., Tylka, T. L., & Wood-Barcalow, N. (2006). The Body Appreciation
Scale: Development and psychometric evaluation. Body Image, 2, 285–297.
Badmin, N., Furnham., A., & Sneade, I. (2002). Body image dissatisfaction:
Gender differences in eating attitudes, self-esteem, and reasons for exercise. The
Journal of Psychology, 136, 581–596.
Bartsky, S. L. (1990). Femininity and domination: Studies in the phenomenology
of oppression. New York: Routledge.
Budd, M. A. (1997). The Sculpture Machine. Physical Culture and Body Politics
in the Age of Empire. London: MacMillan Press.
Cederström, C. (2011) Fit for everything: Health and the ideology of
authenticity. Emphemera, Vol. 11, s.27-45.
Cragun, D., DeBate, R.D., Ata, R.N. & J.K. Thompson (2013) Psychometric
properties of the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults in an early
adolescent sample. Eat Weight Disord, Vol. 18, Issue 3, Page 275-282.
Davis, C. & Cowles (1991) Body image and exercise: A study of relationships
and comparisons between physically active men and women. Sex Roles, 25, 33–
44.
Depcik, E. & Williams, L.(2004) Weight Training and Body Satisfaction of
Body-Image-Disturbed College Women. JOURNAL OF APPLIED SPORT
PSYCHOLOGY, 16: 287–299, 2004
36
Ferarri, P., Santos Silvia, E., Augusto, D. & Petrolski, L. (2013) Association
between perception of body image and stages of behavioral changes among
physical education university students. Brazilian Journal of Kineanthropometry
& Human Performance. Vol. 14, Issue 5, page 535 10p.
Fredrickson, B.L. & Harrison, K. (2005) Throwing lika a girl - SelfObjectification Predicts Adolescent Girls’ Motor Performance. Journal of Sport
& Social Issues, Volume 29, No. 1, Page 79-101.
Frisen, A. & Holmqvist, K. (2010) Body Dissatisfaction Across Cultures:
Finding and Research Problem.
European Eating Disorders Review,
Volume 18, Page 133-146.
Gatti, E., Ionio, C., Traficante, D. & Confalonieri, E.(2014) I Like My Body;
Therefore, I Like Myself”: How Body Image Influences Self-Esteem—A CrossSectional Study on Italian Adolescents. Europe's Journal of Psychology 2014,
Vol. 10(2), 301–317.
Goldman, B.M. and M.H. Kernis (2002) ‘The role of authenticity in healthy
psychological functioning and subjective well-being’, Annals of the American
Psychotherapy Association, 5: 18-20.
Haslanger. S (1995) Ontology and Social Construction.”Philosophical Topics,
23 (2) (Fall): 95–125.
Johansson, T. (1996) Gendered spaces: The gym culture and the construction of
gender. Young, volume 4, issue 3, page 32-47.
Klein, A. M. (1993). Little big men. Bodybuilding subculture and gender
construction. New York: State University of New York Press.
McKinley, N. M. (2010) Continuity and change in self-objectification: Taking a
lifespan approach to women’s experiences of objectified body consciousness. In
R. Calogero, S. Tantleff-Dunn, & J. K Thompson (Eds.), self-objectification of
women: Causes, consequences, and counteractions (pp.101-115). Washington,
DC: American psychological association.- A theoretical argument for the use of
lifespan theory to inform studies of objectification and OBC and a review of
relevant research.
37
Mendelson, B.K., Mendelson M.J. & White D.R. (2001) Body-Esteem Scale for
Adolescents and Adults. Journal of personality assesment. Vol. 76, Page 90-106.
Prichard, I. & Tiggemann, M. (2012) Predictors of Self-Objectification in New
Female Fitness Center Members. Women in Sport & Physical Activity Journal,
Vol. 21 Issue 1, Page 22-33.
Putney, C. (2001). Muscular Christianity. Manhood and Sports in Protestant
America, 1880-1920. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Reel, J. J., SooHoo, S., Summerhays, J.F., & Gill, D. L. (2008). Age before
beauty: An exploration of body image in African-American and Caucasian adult
women. Journal of Gender Studies, 17(4), 321-330.
Strelan, P., Mehaffey, S.J. & Tiggemann, M. (2003) Brief Report: SelfObjectification and Esteem in Young Women: The Mediating Role of Reasons
for Exercise. Springer, Sex Roles, Vol. 48, Issue 1-2, Page 89-95.
Striegel-Moore, R. H., & Cachelin, F. M. (1999) Body image concerns and
disorderd eating in adolecent girls: Risk and protective factors. In N.G Johanson
& M. C. Roberts (Eds.), Beyond appearance: A new look at adolecent girls
(pp.85-108). Washington, DC: American psychological Assciation.-Suggests
sociocultural, family environment, intrapersonal, and life event factors that may
protect girls’s resistance to unhealthy dieting and disordered eatingTucker LA, Mortell R.(1993) Comparison of the effects of walking and weight
training programs on body image in middle-aged women: an experimental
study.American Journal Of Health Promotion Volume: 8 Issue: 1
Tylka, T. L., & Augustus-Horvath, C. L. (2010). Fighting self objectification in
prevention and intervention contexts. In R. M. Calogero, S. Tantleff-Dunn,
&J.K. Thompson (Eds.), Selfobjectification in women: Causes, consequences
and counteractions (pp.187-214). Washington, DC: American Psychological
Association.-Discusse practical interventions to promote characteristics of
positive body image in girls and wommen
38
Wagner Oehlhof, M.E., Musher-Eizenman, D.R., Neufeld, J.M. & Hauser, J.C.
(2009) Self-objectification and ideal body shape for men and women. Elsevier,
Body Image, Vol. 6, Issue 4, Page 308-310.
Wood-Barcalow, N. L., Tylka, T. L., & Augustus-Horvath, C. L. (2010). “But I like
my body”: Positive body image characteristics and a holistic model for young-adult
women. Body Image, 7, 106-116.
Böcker
Andreasson, J. (2007) Idrottens kön – Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens
vardag. Lund, Media-Tryck
De Beauvoir Simone (1953), The second sex. London: Jonathan Cape
Butler, J. (1990) Gender trouble-feminism and the subversion of identity. New
York: Routledge
Cash, T.F. & Smolak, L. (2011) Body Image - A Handbook of Science, Practice
and Prevention. New York: The Guilford press.
Connell, R.W. (1987) Gender and power. Stanford: Stanford University Press.
Connell, R.W. (2002) Om Genus. Uddevalla, Daidalos.
Duesund, L. (1996) Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber.
Gaines, C., & Butler, G. (1974). Pumping Iron.The Art and Sport of
Bodybuilding. London: Sphere Books Ltd.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2009) Identitet. Malmö, Liber AB.
Hargreaves, J. (1994) Sporting females. Critical issues in the History and
Sociology of Women’s Sports. London, New York; Routledge.
Kaschak, E. (1992). Engendered Lives: A new psychology of women’s
experience. NewYork: Basic Books.
Johansson, K.(2004) Tecken. Läkaren och konsten att läsa kroppar. Sverige:
Nordstedts
39
Johansson, T. (2006) Makeovermani. Sverige: Natur Kultur
Lantz, A. (1993), Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. & Fagrell, B. (2010) Föreställningar om kroppen - kropp och
kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber AB.
Scheman, N. (1993) Engenderings: constructions of knowledge, authority and
privilege. New York, Routledge.
Solheim, J. (2001) Den öppna kroppen. Om könssymbolik i modern kultur.
Göteborg: Daidalos.
Statens folkhälsoinstitut (2008) Fyss - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling. Stockholm: Elanders
Thomsson, H. (2002) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Andra källor
Nationalencyklopedin (2015) Tillgänglig på:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konstruktion
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genusperspektiv
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/identitet
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kropp
Vetenskapsrådet, CODEX (2013) Regler och riktlinjer för forskning - Forskning
som involverar människan. Stockholm. Tillgänglig på:
http://jss.sagepub.com.proxy.lnu.se/content/25/2/158.full.pdf+html
Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning
(1990). Tillgänglig på: codex.vr.se
40
Bilagor
Intervjuguide
Bakgrund:

Har du alltid tyckt om att rör på dig? Varför?

Vad fanns det för möjligheter att vara aktiv när du var mindre?

Fanns det någon period i ditt liv som du rörde dig mer eller mindre? Vad tror du
detta berodde på?

Har din familj påverkat hur aktiva liv har utformats?
Kroppslig självkänsla, allmänt

Kan du beskriva hur en vanlig träningsvecka ser ut för dig?

Är du nöjd med hur den träningsveckan ser ut? (Mer eller mindre eller
annorlunda?)

Varför började du träna för första början? (på gym/annan träning?)

Har du samma mål med din träning idag som du hade för 5/10 år sedan?

Hur känns det efter du har tränat? (Fysiskt & Psykiskt)

Hur påverkar träning din hälsa? (Psykiskt & Fysiskt & Socialt)

Tänker du på träning även fast du inte tränar? Hur känner du om missar en
träning? (kroppsligt, psykiskt)

Känner du dig bekväm i din kropp? Känner du att din kropp representerar dig
som individ?
Kropp, utseende och vikt?

Känner du att du är nöjd med din vikt, skulle du vilja förändra detta?

Hur påverkar speglarna dig på gymet? varför? hur känns det? Brukar du aktivt
kolla i de när du tränar?

Vad är du mest nöjd med på din kropp och varför?
41

Är det något på din kropp du skulle vilja förändra och varför?

Har din syn på hur en vältränad kropp ska se ut förändras under tid?

Hur påverkas din kost av att du lever ett aktivt liv?

Är du nöjd med din kosthållning? Skulle du vilja förändra något i din kost?

Hur känner du dig när du äter något du anser är onyttigt?

Händer det att du hoppar över måltider och varför händer detta?
Vilka ideal gällande prestation och fysisk form gestaltas?

Skulle du vilja ha större muskler? Varför är det viktigt? Vilka muskelgrupper
och varför?

Vilka muskelgrupper är kvinnliga? Varför? Hur tror du detta har uppstått?

Vilka muskelgrupper är manliga? Varför? Hur tror du detta har uppstått?

Har mycket muskler och kvinnligt något samband?

Har mycket muskler och manligt något samband?

Vad är din målsättning när det gäller träning? Vilka egenskaper vill du få ut av
din träning?

Tror du att målsättningen med träningen förändras från att man var yngre tills
man blir äldre? Varför ?

Tror du att träningsmålsättningarna skiljer sig mellan män och kvinnor? Hur då?
Varför då?

Vilket kroppsideal tror du gymmen målar ut? Berörs du av detta?
Genus/Identitet

Ser idealet för män och kvinnor olika eller lika ut?

Vad tänker du på om vi säger manlig, kvinnligt inom hälsa, träning, kost, och
kropp?

Hur ska en manlig kropp vara formad? Vilka centrala kroppsdelar är manliga
och varför?
42

Hur ska en kvinnliga kropp vara formad? Vilka centrala kroppsdelar är
kvinnliga och varför?

Hur påverkar idealet som målas ut i media dig och din hälsa?
43