Kartläggning Hälsosam vårdmiljö
KUNSKAPSKARTLÄGGNING HÄLSOSAM VÅRDMILJÖ Januari 2015 Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 2 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Innehållsförteckning 1 Inledning .......................................................................................... 4 2 Arbetsmiljö övergripande .............................................................. 5 3 Ledning/styrning ........................................................................... 13 4 Arbetsorganisation ....................................................................... 15 5 Stress ............................................................................................. 25 6 Psykosocial arbetsmiljö ............................................................... 41 7 Arbetstider..................................................................................... 46 8 Genus och arbetsmiljö ................................................................. 47 9 Hälsa – friskvård ........................................................................... 56 10 Ekonomi, kopplingen mellan god hälsa och produktivitet ...... 57 11 Handledning ................................................................................ 59 12 Hot och våld ................................................................................ 60 13 Sjukfrånvaro ................................................................................ 61 14 Vårdförbundets undersökningar med koppling till Hälsosam Vårdmiljö ............................................................ 63 15 Viktiga länkar för arbetsmiljöområdet....................................... 64 16 Verktyg - filmer och annat .......................................................... 65 3 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 1 Inledning Under hösten 2014 har en processgrupp arbetat med en kunskapskartläggning av hälsosam vårdmiljö. Hälsosam vårdmiljö är ett mycket brett område som dagligen påverkar nästintill alla medlemmar. Begreppet hälsosam vårdmiljö betyder för Vårdförbundet; ”En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås” Kunskapskartläggningen är en delprocess inom arbetet om Hälsosam Vårdmiljö. Syftet med kunskapskartläggningen är att den ska inspirera och leda till en bredd dialog om Hälsosam Vårdmiljö. Kartläggningen görs inför arbetet med idén om Hälsosam Vårdmiljö. Rapporten inleds med en sammanställning av en del av den forskning som är aktuell inom detta bredda område. Urvalet är baserat på en prioritering av Förbundsstyrelsen av ämnesområden och processgruppens kunskap och värdering. Därefter kommer en sammanställning av utvalda mediala bilder som förmedlas. Vidare samlas också Vårdförbundets egna rapporter mellan åren 2011-2014. Slutligen finns också viktiga länkar inom området Hälsosam Vårdmiljö. Processgruppen har tagit hänsyn till alla yrkesgrupper samt chefer vid vårt urval av forskning. Dock är vi medvetna om att en del av yrkesgrupperna är mindre utforskade. Däremot är det stora delar av innehåller relevant för alla yrkesgrupper inklusive chefer. Vid kongressen 2014 beslutades att Vårdförbundet ska verka för att det ska finnas avsatt tid för alla våra yrkesgrupper att forska och ta del av forskning på arbetstid. Denna kunskapskartläggning synliggör forskning inom området Hälsosam Vårdmiljö och tillgängliggör forskning för Vårdförbundets medlemmar. Processgruppens förslag är att denna sammanställning blir levande och uppdateras med aktuell forskning framöver. För processgruppen Anna Magnusson Uppdragsgivare; Förbundsstyrelsen Processgrupp; Cecilia Helldén, Joakim Arnsberger, Annica Magnusson, Malin Lövdahl, Linnea Nordin, Johan Larsson och Janí Stjernström Processledare; Anna Magnusson 4 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 2 Arbetsmiljö övergripande Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer Kunskapsöversikt: Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer är en rapport (2012:7) från Arbetsmiljöverket Författare: Per Lindberg, Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet samt Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle Eva Vingård, Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet Länk till rapporten: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2012_07.pdf Sammanfattning Kunskapssammanställningen fokuserar på följande frågeställningar: Vad kännetecknar begreppet ”god arbetsmiljö” så som det beskrivs i den vetenskapliga litteraturen? Vilka konsekvenser av god arbetsmiljö finns belysta? Är kunskapsläget tillräckligt stabilt för att kunna identifiera lämpliga indikatorer på en god arbetsmiljö? Rapporten redogör för hur begreppet god arbetsmiljö har utvecklats från risktänkande till frisktänkande. Utifrån det traditionella riskorienterade perspektivet på arbetsmiljö med sitt preventiva syfte definieras god arbetsmiljö som en arbetsmiljö utan risker. En arbetsmiljö utan risker, problem, sjukdomar och andra negativa konsekvenser kan sägas vara neutral då den varken skadar eller främjar anställdas hälsa. Utifrån riskperspektivet har vi fått mycket kunskap om vilka arbetsförhållanden som ska undvikas eller elimineras vilket har varit bra framförallt kring förbättringar av den fysiska arbetsmiljön. Att undvika exponering av negativa förhållanden leder dock inte alltid till en positiv situation. Exempelvis är inte avsaknaden av otillfredsställelse med arbetet detsamma som arbetstillfredsställelse. Vår kunskap om vad arbetet inte ska vara bedöms dock som otillräcklig i ett arbetsliv där nyckelfaktorer för framåtskridande är motivation, samarbete och kreativitet. God arbetsmiljö kan även definieras som något mer än en miljö utan risk, till exempel som en arbetsmiljö som har positiva och gynnsamma effekter på individen. Utifrån ett sådant perspektiv blir arbetsmiljön inte bara neutral utan den ska även främja individens utveckling. En förflyttning mot ett sådant främjande perspektiv kan man utläsa i arbetsmiljölagen. Lagen stadgar bland annat att det inte är tillräckligt med att förebygga ohälsa och olycksfall utan 5 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 ska även i övrigt uppnå en god hälsa samt att arbetsförhållandena ska ge möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. Ett begrepp som går ännu längre är ”frisk arbetsplats” där definitionen av god arbetsmiljö är en arbetsplats med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter på såväl individ som verksamhet. I rapporten argumenterar författarna för att begreppet frisk arbetsplats införs i den svenska arbetsmiljödebatten. Då enligt författarna ”Begreppet definierar tydligare orsak-verkan förhållandena jämfört med god arbetsmiljö”. De menar vidare att begreppet ”ger en otvetydig signal om att arbetsmiljö är en viktig del av en organisations verksamhet” samt att ”arbetsmiljöfrågorna inte är något nödvändigt ont utan ska ses som en strategiskt viktig del i företagets välbefinnande och överlevnad”. Den litteraturgenomgång som har gjorts pekar på ett antal faktorer som anses känneteckna god arbetsmiljö. De mest frekventa faktorerna är: positiva, tillgängliga och rättvisa ledare utvecklad kommunikation samarbete/teamarbete positivt socialt klimat medinflytande/delaktighet autonomi/empowerment rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål erkännande att utvecklas i arbetet lagom arbetstempo och arbetsbelastning administrativt och personligt stöd i arbetet bra fysisk miljö bra relationer till intressenterna Någon eller några heltäckande indikatorer för god arbetsmiljö kunde inte identifieras ej heller vilken av faktorerna som har störst effekt för att uppnå god arbetsmiljö. Slutsatser Författarna kommer fram till att ”kunskapsläget är ofärdigt men inte ostabilt”. De konstaterar att det behövs mer forskning kring olika aspekter av god arbetsmiljö. Framförallt behövs en utveckling av mätinstrument inklusive indikatorer. Det behöver även utvecklas mer komplexa modeller för friska arbetsplatser samt metoder för implementering. De anser dock att det redan i dag finns goda skäl för lyfta in begreppet frisk arbetsplats i det praktiska arbetsmiljöarbetet som ett komplement till traditionell riskelimination. 6 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Patientsäkerhet – arbetsmiljö Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder Rapport: Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomfördes 2010-2012. Författare: Marianne Törner, Mats Eklöf, Pernilla Larsman och Anders Pousette. Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin Länk till rapporten: http://www.medicine.gu.se/digitalAssets/1476/1476455_sakerhetskultur_hinde r_och_stod_2014.pdf Sammanfattning I studien har man undersökt relationen mellan personalsäkerhetsklimat och patientsäkerhetsklimat inom vård och omsorg men också vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen av ett gott säkerhetsklimat. De har även studerat säkerhetsklimatets betydelse för säkerheten för såväl personal som för patienter. Studien har bestått av såväl kvantitativ data i form av enkät samt kvalitativ data i form av djupintervjuer. Begreppet säkerhetsklimat brukar definieras som arbetsgruppens gemensamma perceptioner, dvs sådant vi uppfattar med våra sinnen, och tolkningar av organisationens riktlinjer, tillvägagångssätt och praktik i relation till säkerhet. I en grupp med högt säkerhetsklimat kan man förvänta sig att medlemmarna i högre grad väljer att bete sig säkert än i en grupp med lågt säkerhetsklimat. Tidigare forskning har visat att bra personalsäkerhetsklimat har ett samband med lägre frekvens av arbetsolyckor. Likaså stödjer forskningen om än inte i samma omfattning att ett bra patientsäkerhetsklimat har betydelse för patientsäkerheten. Det finns två typer av säkerhetsbeteende: regelföljande beteende och delaktigt beteende. Regelföljande säkerhetsbeteende innebär att man följer de säkerhetsinstruktioner och regler som finns för att hålla en hög säkerhetsnivå. Ett delaktigt säkerhetsbeteende innebär att man som anställd uppfattar tecken på ett förhållande nu eller i framtiden kan komma att skapa en riskfylld situation. Individen tar även ansvar och vidtar åtgärder för att minimera den potentiella risken. Det kan handla om att påtala risken för sin chef eller ta egna initiativ för att minska den. 7 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Resultat från enkätstudien Resultatet från enkätstudien visade på att enheter med ett högt personalsäkerhetsklimat även hade ett högt patientsäkerhetsklimat och vice versa. Med andra ord visade resultatet på att patientsäkerhetsklimat och personalsäkerhetsklimat går hand i hand. Med hjälp av enkäten kan man även visa att psykosociala arbetsresurser, hanterliga arbetskrav, tillit till chefen och sammanhållning på vårdenheten var faktorer som var betydelsefulla för samtliga aspekter av säkerhetsklimatet. Dessa fyra faktorer har alltså mycket stor betydelse för säkerheten för både patienter och personal. Patientsäkerhet Personalsäkerhet Tillgång till psykosociala arbetsresurser Positivt relaterat till såväl regelföljande som delaktigt patientsäkerhetsbeteende Positivt relaterat till säkerhetsklimatet men hade ingen direkt effekt på personalsäkerhetsbeteendet Hanterbara arbetskrav Positivt relaterat till både regelföljande som delaktigt patientsäkerhetsbeteende Positivt relaterat regelföljande personalsäkerhetsbeteende men negativt relaterat till delaktigt personalsäkerhetsbeteende Gruppsammanhållning Positivt relaterat till delaktigt patientsäkerhetsbeteende men saknade samband med regelföljande patientsäkerhetsbeteende Positivt relaterat till delaktigt personalsäkerhetsbeteende men saknade samband med regelföljande personalsäkerhetsbeteende Tillit till chef Positivt relaterat till säkerhetsklimatet men saknade direkt relation till patientsäkerhetsbeteendet Positivt relaterat till säkerhetsklimatet men saknade direkt relation till personalsäkerhetsbeteende Resultatet indikerar på att en väl sammansvetsad grupp med god sammanhållning är av viktig för såväl patientsäkerheten som för personalsäkerheten. Av intervjuresultaten framgår att skaderisken uppstår i s.k. negativt kritiska situationer dessa situationer uppstår i mötet mellan negativt funktionspåverkad personal och svåra strukturella förhållanden. Funktionspåverkan hos personalen kan bestå i nedsatt kapacitet till uppmärksamhet, noggrannhet eller andra kognitiva förmågor men även nedsatt förmåga till empati och hantera känslomässig påverkan. Som exempel på besvärliga strukturella förhållanden kan nämnas överbeläggningar, underbemanning personalomsättning, 8 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 diskrepans mellan kompetens och arbetsuppgiftens svårighetsgrad och oklar ansvarsfördelning. Några av de viktigaste slutsatserna enligt författarna är: 1. Ett säkerhetsklimat som främjar säkerheten för personal främjar också säkerheten för patienterna 2. För att skapa ett gott säkerhetsklimat krävs att man känner tillit till sin chef, att arbetet ger god tillgång till psykosociala arbetsresurser, att arbetskraven är rimliga samt att det finns en god gruppsammanhållning 3. Det goda säkerhetsklimatet bidrar främst till att medarbetarna följer säkerhetsregler och föreskrivna tillvägagångssätt. 4. För att uppnå hög säkerhet räcker det inte med att alla följer reglerna. Det krävs också att samtliga är uppmärksamma på nya säkerhetsproblem och aktivt bidrar till att undanröja säkerhetsproblem som inte finns reglerade i instruktioner och föreskrifter. För detta krävs ett delaktigt säkerhetsbeteende för detta är en god tillgång på psykosociala arbetsresurser och en god sammanhållning i arbetsgruppen viktig. Så länge dessa faktorer är uppfyllda var delaktigt säkerhetsbeteende vanligt även under när arbetskraven var höga. 5. En viss överkapacitet i tillgång till resurser krävs inte bara för att klara säkerheten för personal och patienter utan också för att verksamheten ska bli effektiv och personalen ska känna arbetstillfredsställelse. Författarna presenterar följande säkerhetsfrämjande åtgärder: Erbjuda medicinskt och psykosocialt rimliga scheman Junior personal ska inte tillåtas/tvingas arbeta självständigt med för svåra uppgifter att fungerande arbetsgrupper behålls att operativa chefer ges rimliga möjligheter till hög närvaro och ett individanpassat ledarskap att chefer i handling visar att personalens behov uppmärksammas och respekteras så att kunnig och erfaren personal kan behållas och utvecklas att man har former för hantering av akut hög stresspåverkan För att kunna infria ovanstående krävs enligt författarna en insikt om att det finns en gräns för hur mycket vård och omsorg kan effektiviseras genom kostnadsneddragningar om kvalitet och volym ska bevaras. Om och när gränsen passeras blir resultatet av ytterligare kostnadsneddragningar det omvända dvs. såväl försämrad kvalitet som effektivitet. Enligt dem finns det i studien empiriska resultat som pekar på en sådan utveckling. 9 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Current and emerging issues in the healthcare sector, including home and community care Rapport: Current and emerging issues in the healthcare sector, including home and community care - European Risk Observatory Report är en rapport från Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-Osha. Författare: Tanja de Jong, Ellen Bos (TNO) Karolina Pawlowska-Cyprysiak, Katarzyna Hildt-Ciupińska, Marzena Malińska (CIOP) Georgiana Nicolescu, Alina Trifu (INCDPM) Länk till rapporten: https://osha.europa.eu/en/publications/reports/executive-summary-currentand-emerging-occupational-safety-and-health-osh-issues-in-the-healthcaresector-including-home-and-community-care Sammanfattning Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) publicerar en rapport om dagens och morgondagens arbetsmiljöfrågor inom hälso- och sjukvården. I rapporten tar man upp ett viktigt område som tidigare ofta ignorerats: vård i hemmet och i närsamhället. Hälso- och sjukvården samt den sociala omsorgen utgör tillsammans en av de största sektorerna i EU, som sysselsätter runt 10 % av arbetskraften i unionen. Bland de anställda är 77 % kvinnor. Sektorn växer snabbt, och den kommer att stå för allt fler arbetstillfällen inom en överskådlig framtid p.g.a. EU:s åldrande befolkning, utökningen av tjänsteutbudet för att uppfylla kraven på bättre vård och den ökade efterfrågan på personliga vårdtjänster. De anställda inom vården utsätts för ett antal olika risker eftersom de arbetar i många olika och i vissa fall okontrollerade miljöer och även på grund av arbetsuppgifternas typ och stora bredd. Det gäller t.ex. biologiska och kemiska risker (såsom infektioner från nålstick och hantering av farliga ämnen), ergonomiska risker som uppkommer vid arbetet med patienter samt psykosociala risker p.g.a. obekväma arbetstider, känslomässigt krävande arbete och aggressivt bemötande från patienter. Vården kan med andra ord anses vara en högrisksektor. Trots att tekniska framsteg har minskat eller undanröjt vissa av de traditionellt förekommande riskerna är antalet arbetsplatsolyckor och sjukdomsfrekvensen hos personalen fortfarande alltför omfattande. De tekniska framstegen medför dessutom nya risker som måste hanteras. 10 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 EU-Oshas direktör Christa Sedlatschek satte rapporten i sammanhang och betonade hur viktigt det är att förbättra arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. ”Den här rapporten offentliggörs i en tid då de anställda inom vårdsektorn i allt större utsträckning utsätts för en mängd olika risker. Det handlar om alltifrån arbetsrelaterad stress och utbrändhet till tropiska sjukdomar som till exempel ebola. I många länder i Europa håller man just nu dessutom på att ändra hälso- och sjukvårdssystemen. En huvudtanke inom hälso- och sjukvården är att patientvården, med all rätt, ska prioriteras högst. Men detta är något som ibland har gått ut över de anställdas säkerhet och hälsa. Om vi ska åstadkomma och bibehålla en patientvård av hög kvalitet måste vi också prioritera arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett budskap som vi måste nå ut med.” I rapporten ges en översikt av dagens och framtidens arbetsmiljöproblem inom vården, och av hur dessa påverkar hälsan och säkerheten på arbetsplatsen och kvaliteten på den vård som levereras. De utmaningar som sektorn står inför tas också upp, såsom bristen på kvalificerad och erfaren personal, den åldrande arbetskraften, ökad användning av teknik som kräver nya färdigheter samt nya sätt att behandla många kroniska sjukdomar. Allt fler lever längre och behöver därför vård under längre perioder. Detta gör att tyngdpunkten förflyttas från akutvård i kontrollerad sjukhusmiljö till vård i hemmet och i närsamhället. Vid vård i hemmet uppstår en särskilt svår arbetssituation p.g.a. platsbrist, otillräcklig utbildning, ensamarbete och begränsad eller ingen handledning. Personalen står dessutom inför alla de risker som finns på t.ex. sjukhusen, men saknar resurserna för att kontrollera dessa. Rapporten bygger på en genomgång av den senaste litteraturen och en undersökning som skickades ut till arbetsmiljöexperter i samtliga EU-länder. På så sätt har man kunnat jämföra slutsatserna i litteraturen med personalens egna erfarenheter. Resultatet har blivit ett dokument som erbjuder vägledning och underlag för beslutsfattare, forskare och de som jobbar med arbetsmiljöfrågor när det gäller hur man kan förbättra arbetsmiljön inom vården. Det här är en fråga som vi måste ta itu med om det ska vara möjligt att bemöta utmaningar och tillhandahålla högkvalitativ vård i framtiden. Empati och high tech - Delresultat från LEV-projektet Rapport: Rapporten ”Den ljusnande framtid är vård” är ett delresultat från LEVprojektet (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso-och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050). Arbetet initierades genom ett regeringsbeslut hösten 2006. 11 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Författare: Lisa Brouwers, Anders Ekholm, Nils Janlöv, Josepha Lindblom och Karin Mossler, Socialdepartementet Läs rapporten http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/89/29/03b3e794.pdf Inspirationsföreläsning från kongressen 2014 https://vardforbundet.se/Om-Vardforbundet/kongress2014/filmklipp/Inspirationsforedrag-av-Anders-Ekholm-om-empati-och-hi-tech/ Sammanfattning Dagens sjukvård och omsorg behöver mer empati och mer high tech. Det är en av slutsatserna i denna rapport från LEV-projektet som studerar den Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster. Om vi ska kunna öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack, kan vi inte fortsätta att producera vård och omsorg som vi gör i dag. För att klara hälso- och äldrevård år 2050 måste vården gå från sjukvård till "riskvård" med fokus på att minska risken för att sjukdomar uppstår. Ny teknik kommer att vara katalysatorn som gör nytänkande inom sjuk- och äldrevård möjligt. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta själva i hemmet eller på telefon, medan screening och automatiserad diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan ny teknologi ta över många av de tunga arbetsuppgifterna. När tekniken används på rätt sätt får vi besparingar som kan finansiera en värdigare vård för de allt fler äldre. Då har vi möjlighet att prioritera den nödvändiga empatin. Rapporten innehåller iakttagelser av vård och omsorg som kan inspirera till nytänkande och som förhoppningsvis kan leda till att fler börjar experimentera med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster. 12 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 3 Ledning/styrning Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv Kunskapsöversikt: Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv – interventioner, verksamhetseffekter och konsekvenser är en kunskapsöversikt (2012) gjord vid skolan för teknik och hälsa, avdelningen för Ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och Helix vid Linköpings universitet. Författare: Mikael Brännmark, Jörgen Eklund, Malin Håkansson, Kjerstin Vogel Länk till rapporten: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2012_01.pdf Sammanfattning ”Med denna kunskapsöversikt har vi författare ambitionen att täcka ett område som inte lika utförligt har behandlats i tidigare kunskapsöversikter. Övergripande är vi intresserade av effekter på viktiga utfallsvariabler för verksamheten, däribland kvalitet men också andra konsekvenser för produktivitet, effektivitet och ekonomi. Det finns också interventioner där belastningsergonomin inte är den primära målsättningen med interventionen, men där det uppstår påtagliga belastningsergonomiska konsekvenser.” ”Det finns starka samband mellan ergonomi och kvalitet. Flera studier under senare tid har pekat på att ergonomi och arbetsmiljö har potential att påtagligt bidra till verksamhetens effektivitet och lönsamhet, främst inom områdena förbättrad kvalitet och produktivitet och i viss grad på personalekonomiska vinster genom minskad sjukfrånvaro och personalomsättning (Abrahamsson, 2000; Eklund et al., 2006). Kvalitetsarbetet kan med fördel integreras med arbetsmiljö/ergonomi, eftersom disciplinerna överlappar varandra. Ytterligare ett skäl är att arbetet med kvalitetsutveckling i många fall också kan bidra till en bättre arbetsmiljö.” ”Litteraturen pekar på att det finns potential i olika typer av branscher och verksamheter att både förbättra personalens arbetsmiljö ur ett belastningsergonomiskt perspektiv och samtidigt få bättre lönsamhet och produktivitet. Det finns inte en ”bästa metod” för alla situationer, utan varje företag måste finna sina lösningar utifrån sin specifika situation. Litteraturen pekar dock på några gemensamma förutsättningar som kan urskiljas: Företag som ger personalen tillit, inflytande, delaktighet och uppskattning samt erbjuder en utvecklande kultur med lärande i arbetet, där man samarbetar inom arbetsgrupperna och med företagsledningen samt har fungerande 13 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 partssamarbete har ofta högre produktivitet, bättre ekonomiskt överskott samt personal med bättre hälsa.” ”Denna litteraturöversikt visar att lean-implementeringar kan ge såväl negativa som positiva konsekvenser för belastningsergonomin, även om de negativa konsekvenserna tycks rapporteras oftare i den internationella litteraturen.” ”Även om riskerna för negativ påverkan tycks vara vanligare i litteraturen, görs i denna litteraturöversikt bedömningen att det inte finns någon entydig lagbundenhet i hur lean påverkar belastningsskaderisker. Detta beror på ledningens förhållningssätt kring hur man definierar och implementerar lean, det sammanhang som detta genomförs i, och vilken vikt man lägger vid hälsofrågor, ergonomi och arbetsmiljö.” ”Några viktiga erfarenheter från denna litteratursammanställning är att ett antal faktorer kan bidra till ökade möjligheter för ergonomiskt väl fungerande interventioner eller lean-implementeringar. Bland dessa faktorer finns: Ledningen fokuserar på ergonomi, hälsa och säkerhet De berörda erhåller utbildning i arbetsmiljö och ergonomi En organisation med arbetsrotation, lärande och arbetsutveckling Satsning på teamarbete och förbättringsgrupper Satsning på möjliggörande standardisering Fokus på kvalitet och tillverkningsbarhet Mätning och uppföljning av arbetsmiljö och ergonomi Bred delaktighet i förändringsarbetet Starkt ägarskap av förändringarna hos ledning och fack” ”Slutligen kan vi från denna litteraturöversikt konstatera att ergonomiska förbättringar inte bara är positiva för de anställda utan ofta också bidrar till verksamhetens kvalitet, och att kvalitetsförbättringar ofta bidrar till förbättrad ergonomi på arbetsplatserna.” Implementering av Lean i sjukhusorganisationer Forskningsprojekt: Implementering av Lean i sjukhusorganisationer - Betydelse för vårdpersonalens prestation, engagemang, arbetsförhållanden och hälsa samt vårdens effektivitet och kvalitet är ett forskningsprojekt som drivs av KTH. Forskningsprojektet pågår under 2011-2014 och kommer att följa hur fem sjukhus arbetar med att implementera processutveckling enligt lean. Forskargrupp: Lotta Dellve, professor, KTH och Borås högskola. Jörgen Eklund, professor, KTH och HELIX, Linköping universitet. Richard Holden, School of Medicine and Public Health, University of Wisconsin-Madison. Andrea Eriksson, post doc, beteendevetare KTH. Anna Williamsson, forskningsass, ergonom KTH. 14 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Jörgen Andreasson, verksamhetschef, Alingsås Sjukhus. Marcus Strömgren, doktorand KTH och Landstinget Västmanland Länk till information om det pågående forskningsprojektet: http://www.kth.se/sth/forskning/halso-ochsystemvetenskap/ergonomi/forskning/implementering-av-lean-isjukhusorganisationer-1.202445 Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Studie: Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna är en studie gjord vid Akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens högskola. Författare: Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson. Länk till studien: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:453275/FULLTEXT01.pdf 4 Arbetsorganisation RN4Cast Linda Aikens föreläsning på Vårdförbundets kongress, maj 2014 där hon ger en sammanfattning av resultaten från RN4CAST projektet. Länk till föreläsningen: https://www.youtube.com/watch?v=QMCV7vtPI90#t=2186 Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013 Kartläggning: Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013 är en kartläggning av eHälsosystemens användbarhet ur vårdpersonalens perspektiv. Författare: Kartläggning har gjorts av Vårdförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Kommunal och Sveriges läkarförbund på uppdrag av Socialdepartementet. 15 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Länk till slutrapporten: https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/St%C3%B6ra nde%20el%20st%C3%B6djande_eHA%20slutrapport_rev2.pdf Länk till sammanfattning av slutrapporten: http://www.storandeellerstodjande.se/FinalFolder_SE_eHalsa_2013_A5.pdf Administrationssamhället Forskningsprojekt: Administrationssamhället är ett pågående forskningsprojekt vid Södertörns högskola och Uppsala Universitet. Författare: Anders Forsell, Uppsala Universitet och Anders Ivarsson Westerberg, Södertörns högskola. Titta på en föreläsning om den ökande administrationen inom bland annat sjukvården: http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/181/video/3897 Överlevnadsstrategier i socialt arbete Vetenskaplig artikel Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? är en vetenskaplig artikel publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 19, nr 4, vintern 2013. Författare: Wanja Astvik, forskare, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås. Marika Melin, forskare, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Länk till artikeln: http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B996F112aa1E850rqq113EB28 /A&A-04-2013_Astvik_tryckt.pdf Sammanfattning Artikeln redogör för en studie på socialsekreterare rörande coping strategier. I studien definieras coping “som kognitiva och beteende mässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser.” Den teoretiska utgångspunkten är Hirshmans teori (1970) om exit, voice och loyalty, dessa tre utgör huvudstrategier som är kopplade till missnöje med arbetsförhållanden. 16 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 ”I den här artikeln har vi identifierat olika strategier som socialsekreterare använder för att hantera alltför höga krav i arbetet samt diskuterat faktiska och potentiella konsekvenser av de olika strategierna. Som beskrivits ovan får de olika strategierna inte enbart individuella konsekvenser i form av stressrelaterad ohälsa, utan förefaller påverka även arbetets kvalitet och professionell utveckling. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar en koppling mellan hög arbetsbelastning och stress i socialtjänsten, men pekar också på att den höga arbetsbelastningen tycks tvinga socialsekreterarna till strategier som går emot deras professionella anspråk och bedömningar av god kvalitet. Risken är att de senaste decenniernas förändringar av välfärdstjänstesektorn, med ökad tonvikt på ekonomi, rationalisering och decentralisering av ansvar, lämnar socialarbetarna att hantera de dilemman som uppstår när resurserna inte matchar kvalitetsmål och professionella standarder. Det är därför vår förhoppning att resultaten i studien också kan väcka frågor om nuvarande organisatoriska strukturer och styrsystem som tycks göra den strategiska och politiska nivån i organisationen fri från ansvar för konsekvenserna av de kvalitetssänkande strategier som professionen tvingas till.” Stick och skärskador Rapport: Stick o skärskador inom hälso och sjukvården - Förebyggande insatser för skador och smitta på grund av vassa instrument är en rapport från projektet Stick och skärskador där Vårdförbundet har ingått i en referensgrupp. Rapporten är gjord av IVL, Svenska Miljöinstitutet AB. Författare: Lisa Schmidt, Gabriella Östlund och Ann-Beth Antonsson. Länk till rapporten: http://www.ivl.se/download/18.7b47b48513b0e45ae7820a/1353414920122/B 2074.pdf Sammanfattning Forskningen visar att den mest exponerade yrkesgruppen är sjuksköterskor. Skadorna inträffar inom alla vårdenheter men en stor del inom medicinska vården och i samband med operation. Forskning visar att orsaken till stick o skärskador är en kombination av tre faktorer, tekniska förhållanden, organisatoriska och beteende mässiga faktorer. Olyckorna kan också bero på flera sammansatta faktorer. En annan orsak kan vara att sjuksköterskan upplever konflikt mellan alla krav som ställs i deras arbete som påverkar hur enskilda beslut fattas och vilket arbetssätt som väljs. 17 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning Doktorsavhandling: Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv Författare: Henrik Andersson Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36907/1/gupea_2077_36907_1.pdf Sammanfattning Denna avhandling handlar om vårdarbete på akutmottagning med avgränsning till vårdarbetet som gäller patienter med brådskande och icke-brådskande tillstånd. Att fokus är på dessa två patientgrupper har två orsaker. Den första är att dessa grupper upptar den mesta tiden av det vardagliga arbetet på en akutmottagning. Den andra är att vårdarbete för dessa grupper endast i mindre utsträckning tidigare varit i fokus. Det vårdarbete som är inriktat mot livshotande tillstånd är också viktigt att studera, vilket också skett i tidigare studier (Burney et al., 2012; Cheung et al., 2014; Conroy et al., 2014). Med akutmottagning avses en sjukhusbunden enhet som tar emot patienter i varierande åldrar med sjukdomar eller skador, som tillhör olika medicinska specialiteter såsom internmedicin, kirurgi och ortopedi (Socialstyrelsen, 2013). Avhandlingen har ett medarbetar- och chefsperspektiv och ett systemtänkande används för att skapa förståelse för vårdarbetet. Gruppen medarbetare används i denna avhandling som ett samlingsbegrepp och avser undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Det är dessa yrkesgrupper som i vårdmöten med patienter genomför vårdarbetet. Till gruppen chefer hör verksamhetschefer, vårdenhetschefer (första linjens chef), biträdande vårdenhetschefer och verksamhetsutvecklare, vilka utgör ledningen på en akutmottagning. Vårdarbete på akutmottagning organiseras utifrån olika specialiteter exempelvis internmedicin, kirurgi, ortopedi, där patienter fördelas till respektive specialitet med hänsyn till vilken sjukdom eller skada de lider av. Det innebär att vårdarbetet huvudsakligen är en medicinskordnad verksamhet (Walsh & Kent, 2001; Socialstyrelsen, 2011b). Förståelsen för vårdarbete är betydelsefullt utifrån att allt fler patienter söker sig till Sveriges akutmottagningar (Säfwenberg, 2008; Socialstyrelsen, 2013) samtidigt som akutmottagningarna brottas med problem såsom långa väntetider och periodvis överbelastning (Socialstyrelsen, 2013). Med holistiskt perspektiv avses i denna avhandling en hållning hos medarbetare och chefer som fokuserar på helheten vad det gäller genomförandet av vårdarbete (Capra, 1996). Patienters tillstånd och vårdbehov 18 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 är relaterat till den totala livssituationen och förmåga att både hantera hälsa och ohälsa (McCormack & McCance, 2010). Att förstå patienters tillstånd och vårdbehov, vilket inkluderar fysiska, psykiska och sociala behov, är betydelsefullt. Denna hållning och förståelse innebär att patienter inte kan betraktas utifrån ingående delar (McEvoy & Duffy, 2008) och reduceras till enbart en uppsättning symtom eller tecken (Mead & Bower, 2000). Biomedicinska analytiker höjer kvaliteten i primärvården Utvecklingsarbete: I landstinget i Östergötland har en jämförelse gjorts som talar för att labbkvaliteten blir bättre när biomedicinska analytiker finns på vårdcentraler. Ett arbete av: Maria Kuusinen, leg biomedicinsk analytiker och Göran Schedvin Läs mer om utvecklingsarbetet i Östergötland: http://www.diagnostikforum.se/wpcontent/uploads/2013/10/G%C3%B6ran_Schedvin-.pdf Diagnostikforum. En jämförelse som gjorts i Östergötland talar för att labbkvaliteten blir bättre när biomedicinska analytiker finns på vårdcentraler. Vilka organisations- och arbetsmiljörelaterade patientsäkerhetsrisker finns det på akutmottagningar? Rapport: Vilka organisations- och arbetsmiljörelaterade patientsäkerhetsrisker finns det på akutmottagningar? är en rapport av Karolinska Universitetssjukhuset. Författare: Katarina Göransson, Anna Erenberg och Jan Östergren Läs sammanfattning av rapport: http://www.afaforsakring.se/Forskning/Projektkatalogen/?project=4782 Sammanfattning Syftet med studien har varit att studera akutmottagningspersonals erfarenheter av störning i samband med avbrott. De preliminära resultaten av intervjuerna bekräftar resultaten från en tidigare studie av forskargruppen som visade att akutmottagningspersonalen upplever en skillnad mellan att bli avbruten och att bli störd. De bekräftar även att en störning är kopplad till en negativ känsla av avbrottet. Vidare visar de preliminära resultaten att 19 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 akutmottagningspersonalen upplever främst risker för patientsäkerheten när de blir störda i samband med överrapportering, läkemedelshantering eller utför en uppgift som kräver koncentration då det finns en risk att man tappar bort information eller gör fel, som förväxlingar, till följd av tappat fokus. Vanliga känslor som uttrycks av att bli störd är frustration och irritation. Ett huvudfynd är att kliniskt verksam personal (undersköterskor, sjuksköterskor och läkare) på akutmottagningar arbetar i en miljö med hög kommunikationsfrekvens. Vidare utsätts personalen i hög utsträckning för störning och avbrott samt utövar multitasking för att utföra sitt jobb. Ett oväntat resultat är att det finns en större komplexitet mellan avbrott och störning än vad som hittills varit känt, vilket innebär att bli avbruten inte är synonymt med att bli störd. För att ett avbrott ska upplevas som störande behöver avbrottet vara kopplat till en störd arbetsprocess. Personalen har identifierat ett flertal arbetssituationer som de upplever som särskilt riskfyllda att bli avbrutna eller störda i. Äldreomsorgens vårdare och ledare Rapport: Äldreomsorgens vårdare och ledare; samspelet mellan strukturella förutsättningar, chef- ledarskap, arbetssituation och personalens hälsa är ett forskningsprojekt. Författare: Maria Engström, fil. dr, Högskolan i Gävle, Bernice Skytt, fil. dr, Högskolan i Gävle, Annika Strömberg, fil. dr, Högskolan i Gävle och Heidi Hagerman, doktorand. Länkar till rapporten: https://www.suntliv.nu/forskning/forskningsprojekt/?diarienr=110043 Sammanfattning Arbetet i äldreomsorgen är tungt, både fysiskt och psykiskt. Sjukfrånvaron är hög och många anställda är drabbade av stressymptom. Projektet har undersökt arbetsmiljön i äldreomsorgen utifrån en mängd synvinklar som ledarskap, hälsa, organisation, vårdkvalitet med mera. Kunskaperna kan användas både för att få sjukskrivna tillbaka till jobbet och för att förebygga ohälsa hos personalen. Resultaten visar att faktorer som stöd och självbestämmande hänger samman med både de anställdas hälsa och uppfattningen om kvaliteten i verksamheten. Projektets syfte var att över tid studera chefers och medarbetares arbetsmiljö inom äldreomsorgen samt finna samband mellan struktur på arbetsplatsen (stöd, resurser med mera), ledarskap, hälsa och verksamhetsresultat. Projektet belyser hur chefer och personal i kommunens äldreomsorg kan stöttas. Det visar vad som behöver stärkas för att förbättra såväl personalens som chefernas hälsa. Studien lyfter också fram faktorer som gör att man håller 20 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 sig frisk. Strukturella förutsättningar (stöd, resurser, självbestämmande med flera) hängde samman med hälsan hos både chefer och medarbetare samt med uppfattningen om verksamhetens kvalitet. Eftersom studien gjorts över tid kan den också peka på vad som är orsak och verkan när det gäller exempelvis hälsa och välmående. Kunskaperna kan användas för både förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Resultaten har presenterats bland annat i vetenskapliga tidskrifter. Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de första åren efter utbildning – LUST-studien Rapport: Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de första åren efter utbildning, Rapport till AFA Försäkring, 2013 Författare: Petter Gustavsson, Daniel Hultell, Ann Rudman Länk till hela rapporten: http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/ISM%20Institutet%20f%c3 %b6r%20stressmedicin/Publikationer/%c3%96vrigt/Gustavsson%202013,%2 0L%c3%a4rares%20och%20sjuksk%c3%b6terskors%20h%c3%a4lsoutveckli ng.pdf Sammanfattning ”Bakgrunden till LUST- och LÄST-projekten utgjordes bland annat av ökningen i sjukskrivningar samt den ökade psykiska ohälsan i gruppen unga vuxna. Sjukskrivningarna i Sverige har generellt minskat de senaste tio åren och detta problem kanske därför inte bedöms vara lika alarmerande som i slutet av 1990-talet. Emellertid har andelen sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa ökat med 54 procent mellan 2002 (från 14,7 procent) och 2009 (till 22,6 procent) och både vad gäller sjukpenning samt sjuk- eller aktivitetsersättning står psykisk ohälsa för de största kostnadsandelarna och var alltså den totalt mest kostsamma ohälsan. Våra resultat har visat att psykisk ohälsa i form av utbrändhet var ett problem för några redan under utbildningen. Det vi också såg var att högre nivåer av utbrändhet efter ett år i arbetslivet till viss del förklaras av variationer i grad av måluppfyllelse under utbildningen och frånvaro av adekvat introduktion på arbetsplatsen vid första anställningen. Men nivåer av utbrändhet förklaras också av arbetssituationen. Faktorer relaterade till arbetssituationen var avgörande för förloppet efter första året och resultaten visar tydligt att den utveckling av utbrändhet som ligger efter detta första år inte har någon direkt koppling till utbildningsvariabler eller introduktionen.” 21 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 A Walk Into the Digital World – a Long and Winding Road Rapport; A Walk Into the Digital World – a Long and Winding Road Författare: Kent Fridell, röntgensjuksköterska Länk till rapport: http://publications.ki.se/xmlui/handle/10616/40455 Sammanfattning När nya informations- och kommunikationstekniken genomförs, finns det organisatoriska effekter. PACS har genomförts inte bara inom radiologi, utan också inom de ortopediska och andra vårdsammanhang och som påverkar hälsovårdstjänster mer allmänt. För att förbättra användbarheten av PACS i vården, måste vi förstå hur det påverkar olika aspekter av hälso- och sjukvård, och de bakomliggande orsakerna till dessa förändringar. Syftet med denna forskning var att informera sjukvårdens ledare om hantering av förändringsprocesser som rör digital bildhantering och PACS använda genom en förståelse av dess effekt på yrkesroller, praktik och teknik i bruk, samt att belysa acceleratorer och stötdämpare i förändringsprocesser i samband med användning av PACS i vården. Förändringen i teknik som har samband med användningen av digitala bilder har lett till en ökad grad av specialisering i arbetet radiologen. De förändrade trender inom röntgensjuksköterskans yrkesroll visade att röntgensjuksköterskor, som bildproducenter, har skiftat sitt fokus från att bara producera en optimal bild för diagnos till att bli expert inom ett mycket bredare utbud av aktiviteter. Genomförande av PACS har gett upphov till påtagliga förändringar i de processer som är förknippade med bildproduktion. Röntgensjuksköterskan tog tidigt till sig den nya tekniken; nya metoder och rutiner var snart genomförda, vilket möjliggör för röntgensjuksköterskor att hitta nya sätt att samarbeta med kollegor. Vid införandet av PACS fanns liten erfarenhet hur arbetet skulle organiseras kring bildproduktionen och dess arbetsflöde därför upplevdes PACS som ett tekniskt deterministiskt system vilket innebar lite kontroll över arbetsorganisationen. Ett exempel är omfattningen av ortopedi som har förskjutits från en enda specialitet till en med ett varierat utbud av underspecialiteter expertis, och från en relativt statisk praxis vid tolkningen av bilder till en mer flexibel praxis, där varje ortoped kan visa och ha tillgång till bilder från var som helst när som helst, inklusive 3-dimensionella bilder. Det blev lättare för kirurger att se och tolka bilderna, och deras diagnostiska färdigheter blev tillgänglig för sina kollegor. Användningen av PACS förbättrades också kvaliteten på kommunikationen med patienter, enligt respondenterna intervjuades i denna studie. Läkare hänvisar till digitala bilder när man diskuterar diagnos och behandlingsalternativ med patienten. PACS fungerar därför som en 22 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 informations- och kommunikationsteknik, och användarna fått nya kunskaper och färdigheter inom detta område. Resultaten av denna studie visar att minst fyra aspekter av improvisation är viktiga faktorer för genomförandet och användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Dessa faktorer är det behövs en vision, det tar tid, viktigt med dialog och att informationsteknik används. Anledningen är att användningen av ny IKT är en sjukvårdsutvecklingsprocess, under vilka nya yrkesroller och nya arbetsmetoder måste utvecklas. I praktiken måste möten ske, och problem måste beaktas ur en mängd olika perspektiv. Det måste finnas utrymme för dialog för att uppnå en stabil och robust arbetspraktik. Dialog kring förändringar leder till en steg-för-steg-innovation under utvecklingsprocessen. Utvecklingsprocessen sker hand i hand med hjälp av den nya IKT. Designing and using an information infrastructure in radiology: prepare- share- compare IT Doktorsavhandling: Designing and using an information infrastructure in radiology : prepare share - compare IT Författare: Lars Lindsköld, röntgensjuksköterska Länk till avhandlingen: https://publications.ki.se/xmlui/handle/10616/41212 Sammanfattning: Sammanfattningsvis visar denna avhandling att omvandlingen av digitala data i lokala system till virtuell information i en informationsinfrastruktur skapar större potential för att använda den digitala informationen för att förbättra planering och logistik inom infrastrukturen informationen används, oavsett de lokala systemen inblandade. Kvalitetskontroll och förvaltning av uppgifter gör det möjligt att härleda information från det. Kvalitetsarbetet ska ske utifrån en informationsmodell grundad i användbara standarder och lagliga källor för metadataelement. Den viktigaste framgångsfaktorn verkar vara att skapa och hålla en informationsinfrastruktur med kvaliteten på metadataelementen. Implementera en informationsinfrastruktur tar tid och behöver därför särskild uppmärksamhet ur ett strategiskt perspektiv. 23 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Radiographic quality workflow: in the digitized healthcare environment Doktorsavhandling: Radiographic quality workflow: in the digitized healthcare environment Författare: Kerstin Hillergård, röntgensjuksköterska Länk till avhandlingen: https://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/41708/Spikblad_Kerst in_Hillergard.pdf?sequence=2 Sammanfattning Denna avhandling betonar två olika aspekter - hur röntgensjuksköterskor använder kunskaper i bildproduktion arbete och uppfattar en radiografisk kvalitet arbetsflöde i den digitaliserade vårdmiljö med hjälp PACS - både eftersom dessa aspekter är hörnstenar i leveransen av röntgen arbete och eftersom de två aspekterna är relaterade till en annan. Syftet var att informera inom röntgen kring förändringar i samband med digital bildproduktion arbete genom att förstå hur röntgensjuksköterskor använder sina kunskaper i arbetet och upplever en radiografisk kvalitet arbetsflöde i detalj. Resultaten visar att radiografisk arbete är en komplex verksamhet, för vilken flera olika typer av kunskap behövs för att leverera kvalitet arbetsflöde; embrained kunskap, kodad kunskap och förkroppsligade kunskap på grund av olika situationer i granskningsprocessen. Användningen av kunskap kan också vara en blandning av dem. Resultaten visar också att röntgensjuksköterskor använder sina färdigheter på två olika nivåer, antingen rutinmässigt eller reflekterande. I praktiken kan den inom röntgen vara mer reflekterande i en del av bildproduktionen och mer rutinorienterade i andra delar. Studien visar att när röntgensjuksköterskor använder sin embrained kunskaper, de använder sin intelligens och sina teoretiska kunskaper snarare än deras praktiska kunskaper. När röntgensjuksköterskor använder kodade kunskap, kan de använda en rad olika typer av dokumentation. När röntgensjuksköterskor använder förkroppsligad kunskap, är det praktiskt tänkande och problemlösning och ofta innefattar hantering av tekniska alternativ för bildproduktion arbete, en "hands-on" tillvägagångssätt. Denna studie visar också behovet av nya sätt att informellt lärande i radiografiska kvalitetsarbetsflöden som bygger på digital information. Förändringen från en analog till ett digitalt arbetsflöde kräver att röntgen har ny kunskap om diagnostik och bildkvalitetsarbete samt "ny kunskap" om informationssystem användning. De behöver också kunskap om tillvägagångssätt, metoder och protokoll samt strålskydd. Det visades också att röntgensjuksköterskorna måste kommunicera mer sinsemellan när utmaningar i arbetet uppstod. Vidare det illustrerades att det finns en önskan bland 24 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 röntgensjuksköterskor att hitta nya fruktbara sätt att kommunicera med läkare, kollegor och radiologer använder IT. Slutligen visade det sig att informellt lärande är en nyckelfaktor i röntgensjuksköterskans digitala arbetsflöde. 5 Stress En perspektiv utvärdering av etikronder Doktorsavhandling: Ethical Competence and Moral Distress in the Health Care Sector - A Prospective Evaluation of Ethics Rounds, doktorsavhandling, Uppsala Universitet, 2007 Författare: Sofia Kälvemark Sporrong Länk till rapporten: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:169667/FULLTEXT01 Sammanfattning Hälso- och sjukvården i västvärlden har genomgått, och genomgår fortlöpande, strukturella och finansiella förändringar. Teknisk utveckling, ökad komplexitet i terapier, organisatoriska reformer, förändrade finansieringsprinciper, en mer utbildad befolkning och kulturell mångfald är några av de faktorer som påverkar verksamheten. Samtidigt, och delvis förstärkt av utvecklingen, uppkommer ofta etiska dilemman för hälso- och sjukvårdens personal. Det finns många intressenter när det gäller etiska ställningstaganden i sjukvården, några av dessa är; samhället, som genom lagar och förordningar ställer krav på bl.a. en god vård på lika villkor, patientens autonomi och principer för prioriteringar arbetsgivaren genom till exempel etiska regler och policys, vårdprofessioner och deras organisationer genom etiska riktlinjer, patienter och anhöriga som har uppfattningar om vad som är etiskt riktigt. Den enskilda hälso- och sjukvårdspersonalen måste förhålla sig till allt detta, men också till sin egen uppfattning om vad som är etiskt. Det är inte alltid alla dessa regler, riktlinjer och viljor sammanfaller, eller går att överföra i praktiken. Etiska dilemman kan i förlängningen leda till stressreaktioner som kan vara fysiologiska, känslomässiga, kognitiva och beteendemässiga. Stressreaktioner förknippade med etiska frågeställningar benämns moralisk stress. För att kunna fatta så väl övervägda etiska beslut som möjligt behöver hälso- och sjukvårdspersonal såväl etisk kompetens som kunskap och träning i metoder för etiskt beslutsfattande. Etisk kompetens innefattar både teoretisk kunskap om etik och etiska riktlinjer, och medvetenhet kring och förmåga att 25 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 reflektera över moraliskt svåra situationer. Dessutom måste man kunna, och våga, handla utifrån den kompetens man har. Etikronder är en, av flera, metoder som kan användas för att öka den etiska kompetensen och bidra till ett bättre etiskt beslutsfattande. Etikronder utgår från autentiska situationer som någon/några av deltagarna upplevt. Det är en metod för att på ett strukturerat sätt definiera vad som är problemet, reflektera över det, och möjligen ta ett beslut. Metoden innebär att såväl medvetenhet som förmåga att reflektera övas, samtidigt som deltagarna får möjlighet att bättre förstå varandras ståndpunkter och bevekelsegrunder. Syften med avhandlingen har dels varit att utforska etiska dilemman och begreppet moralisk stress inom svensk hälso- och sjukvård där även apotek inkluderas. Dessutom har syftet varit att genomföra och utvärdera en intervention, med föreläsningar i etik och etikronder, avseende effekter på moralisk stress. Interventionen syftade till att höja den etiska kompetensen och därmed minska den moraliska stressen. I en första kvalitativ fas genomfördes fokusgrupper på tre arbetsplatser, två sjukhuskliniker och ett apotek, dels för att undersöka vilka typer av situationer som är etiskt svåra och kan leda till moralisk stress, och dels för att få underlag till en enkät (se nedan). Resultaten från fokusgrupperna visar att följande situationer är associerade med moralisk stress: Resurser; brist på tid, personal, sängplatser, pengar. Detta leder till att prioriteringar måste göras mellan patienter samt mellan patienter och administrativt arbete. Regler kontra praxis; kan innebära att man har svårt att följa regler, att man tvingas följa regler man inte vill följa eller att man väljer att bryta mot regler. Intressekonflikter; exempelvis kan patientens intressen ställas mot kollegornas och olika professioners intressen mot varandra. Dessutom framkom att det råder en brist på stödjande strukturer, t.ex. i form av etisk handledning eller etiska ronder, på arbetsplatserna. Utifrån dessa resultat föreslogs följande definition av moralisk stress: Traditionella negativa stressymptom som uppstår på grund av situationer som innefattar etiska dimensioner och där vårdpersonalen upplever att hon/han inte kan upprätthålla alla intressen och värden som står på spel. Utifrån fokusgrupperna utvecklades och validerades en moralisk stress-skala i enkätform. Tillsammans med en befintlig arbetsmiljöenkät (QWC) distribuerades den till all personal med patient/kund-kontakt på fyra sjukhuskliniker och tre apotek som förmätning i en prospektiv studie. Därefter genomfördes en intervention på ett apotek och en klinik, övriga fungerade som kontrollgrupper. Interventionen bestod av föreläsningar i etik samt tre etikronder; detta i syfte att både bidra till en ökad teoretisk kunskap, men också för att utveckla andra delar av etisk kompetens som medvetenhet och reflektionsförmåga kring etiska frågor. Interventionens påverkan på moralisk stress mättes genom moralisk stress-skalan ett år efter den första mätningen. Resultaten från den kvantitativa mätningen visade att personal vid sjukhusklinikerna upplevde mer moralisk stress än apotekspersonalen. Dock uppvisades inga statistiskt signifikanta effekter av interventionen. Det senare kan ha flera orsaker; interventionen var inte tillräckligt lång eller på andra sätt 26 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 ineffektiv, sambandet mellan moralisk stress och etisk kompetens är inte så starkt som antagits, moralisk stress-skalan är inte tillräckligt känslig eller ledningen på arbetsplatserna var inte tillräckligt involverade. Några av de slutsatser som kan dras av studien är att moralisk stress drabbar samtliga undersökta yrkeskategorier och att det är av vikt att de etiska frågeställningarna synliggörs på arbetsplatserna inom svensk hälso- och sjukvård, eftersom etiska dilemman oundvikligen uppstår i vårdens vardag. För att förbättra möjligheterna för hälso- och sjukvårdens personal att leva med och hantera etiska dilemman och följderna av dessa krävs fler insatser och dessutom studier som utvärderar och visar vilka metoder som ger ett effektivt stöd i reflektion och beslutsfattande samt minimerar den moraliska stressen. Detta blir till gagn för såväl patienter, personal, hälso- och sjukvårdens organisationer som samhället i stort. Stress och hälsa Skrift: Stress och hälsa, en skrift i Skandias serie VÅR HÄLSA, 2001 Författare: Lennart Levi , Karolinska institutets avdelning för stressforskning och Institutet för psykosocial medicin (IPM) Länk till skriften: http://www.lennartlevi.se/dokument/stress_o_halsa.pdf Sammanfattning Otaliga människor i dagens samhälle klagar över att de lider av "stress". Ordet används i de mest skiftande betydelser och missbrukas ofta. Vad menar man då egentligen med stress? Hur känns stress? Vad händer i organismen? är det berättigat att tala om stressjukdomar? Hur vanliga är dessa? Kan man mäta stress? Kan stress botas? Eller rent av förebyggas? Hur främjas välfärd och välbefinnande? Vad kan du göra själv eller tillsammans med andra? Vad kräver politiska beslut och samhällsåtgärder? Dessa rader är inledningen i Lennart Levis skrift "Stress och hälsa". Läs mer i den och andra publikationer och artiklar om den psykosociala hälsan i Sverige och övriga Europa. 27 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Stressforskningsinstitutets föreläsning Almedalen 2014 Seminarieserie: Stressforskningsinstitutets seminarieserie 3 juli i Almedalen, 2014 Länk till seminarieserien: http://www.su.se/play/public-lectures/stressforskningsinstitutetsseminarieserie-3-juli-9-17-i-almedalen-1.197695 Verksamhetschefens etiska kompetens Doktorsavhandling: Verksamhetschefens etiska kompetens – Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården. Författare: Erica Falkenström Länk: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:545082/FULLTEXT01 Studiens syfte Det övergripande syftet med studien i detta projekt är att skapa kunskap om vilken kompetens som behövs och vilka villkor denna kompetens kräver för att verksamhetschefen ska kunna hantera intressekonflikter och etiska dilemman i hälso- och sjukvården på ett ansvarsfullt sätt. Syftet är också att skapa kunskap om verksamhetschefers sätt att använda sig av dessa individuella, sociala och organisatoriska villkor. Slutligen syftar studien till att ge konstruktiva förslag på hur kompetensen att hantera intressekonflikter och etiska dilemman i rollen som verksamhetschef kan tänkas öka. Studien omfattar följande frågeställningar: • Vad för slags intressekonflikter identifierar verksamhetscheferna? • Hur identifierar och preciserar informanterna intressekonflikter? • Hur hanterar informanterna intressekonflikter? Vilken kompetens kommer till uttryck? • Vad underlättar respektive försvårar verksamhetschefens identifiering och hantering av intressekonflikter? Vilka handlingsförutsättningar föreligger? Studiens resultat som de sammanfattas i Erica Falkenströms doktorsavhandling är följande: Verksamhetscheferna i studien identifierar såväl målkonflikter, prioriteringskonflikter, lojalitetskonflikter som maktkonflikter som intressekonflikter. När vi kommer till frågan om hur verksamhetscheferna identifierar ovanstående intressekonflikter visar resultatet att känslor ofta indikerar att någonting informanterna uppfattar som värdefullt är hotat. Dessa känslor driver i vissa fall informanterna att undersöka saken närmare. I andra fall bidrar känslorna till att man agerar defensivt. Reflektion och granskning av egna och andras känslor och 28 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 emotioner hjälper verksamhetschefen att identifiera och precisera intressekonflikter. Ibland sker detta genom frågor som informanten ställer till sig själv: Vill jag vara med och göra det här? Är det här verkligen en riktig prioritering? Vems behov ska jag ta hänsyn till? Reflektionen är i vissa fall också kombinerad med inlevelse i t.ex. patientens eller medarbetarens situation. Informanterna identifierar också intressekonflikter med hjälp av exempelvis systematiska styrinstrument som jämställdhetsplan och i mer sällsynta fall genom att själva skapa former för delaktighet och dialog för att precisera intressekonflikter tillsammans med olika personalkategorier. Ofta identifieras intressekonflikter som en konsekvens av motstridiga och omöjliga politiska och administrativa direktiv som försätter verksamhetschefen i en pressad situation. Å andra sidan framstår dessa intressekonflikter inte primärt som etiska problem för informanterna utan som vilken annan chefsuppgift som helst som behöver lösas. Informanterna har inte några särskilda rutiner och former för att precisera intressekonflikter. Stödstrukturer och teoretiska begrepp för att analysera etiska problem, s.k. etisk analys, finns på något enstaka håll men används inte av någon verksamhetschef i studien. Intressenter involveras som regel först när intressekonflikten redan är identifierad och preciserad och ska hanteras. Informanterna skiljer sig åt beträffande aktiva och passiva förhållningssätt när de identifierar och preciserar intressekonflikter. Det betyder att de är olika aktiva, eller helt passiva, när det gäller att skapa förutsättningar för dialog och delaktighet innan beslut om åtgärder fattas i intressekonflikten. Intressant är att en informant genom reflektion mellan de båda intervjutillfällena upptäckte att etiska begrepp som intressekonflikt hjälpte till att identifiera nya intressekonflikter. Informanterna förefaller anstränga sig mycket för att lösa de intressekonflikter som uppstår. Detta sker framförallt genom att interagera, organisera och utöva ledarskap och med hjälp av samlad kunskap och erfarenhet. Det sker med magkänsla och sunt förnuft. Liksom med hjälp av traditionell management och ekonomistyrning, snarare än med hjälp av dygd, etiska kunskaper, analysmetoder för etiska bedömningar och arbetsformer lämpade för etisk analys och bedömning. Informanterna hanterar intressekonflikter på olika sätt. Några informanter är betydligt mer förtrogna än andra med exempelvis etiska begrepp, emotioner och dialogiska arbetsformer. Även uppfattningar om värdegrunder och praktiska erfarenheter av att arbeta med sådana skiljer sig åt. Verksamhetscheferna hanterar ofta intressekonflikter ensamma. 29 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Depression och utmattning i människovårdande yrken Rapport: Depression och utmattning i människovårdande yrken, DU-projektet, slutrapport, Karolinska Institutet, 2012 Författare: Marie Åsberg och Åke Nygren Länk till hela rapporten: https://www.suntliv.nu/forskning/forskningsprojekt/?diarienr=S-25:00 DU-projektet är ett omfattande forskningsprogram som syftar till att förstå bakgrunden till utmattningssyndrom (utbrändhet) hos långtidssjukskrivna offentliganställda och att ta fram metoder för att rehabilitera till arbete. Projektet tillkom på initiativ av arbetsmarknadens parter inom den primärkommunala och landstingskommunala sektorn år 2000 och stöddes av AFA med ett femårigt anslag som förlängdes till 2008. DU-projektets avslutande fas avsåg att besvara tre frågeställningar som väckts under tidigare skeden av projektet, nämligen (1) om den minskade känslighet i stresshormonsystemet vid utmattningssyndrom vi tidigare beskrivit kvarstod efter 7 år, (2) om ett preliminärt fynd av förhöjda halter av vissa cellulära tillväxtfaktorer vid utmattningssyndrom kunde bekräftas, och (3) om långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa medförde en ökad risk för förtidig död i hjärt-kärlsjukdom eller cancer. Samtliga dessa frågeställningar har besvarats. Stresshormonaxelns känslighet var fortfarande nedsatt, oavsett om de sjuka tillfrisknat eller ej, vilket talar för att det finns en konstitutionell sårbarhet för utmattningssyndrom och att tillståndet är skilt från egentlig depression. To stress the importance of Nature Rapport: Nature – Based Therapy for the Rehabilitation and Prevention of Stress Related disorders Författare: Eva Sahlin Länk till rapporten: http://pub.epsilon.slu.se/11651/ 30 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Sammanfattning Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än idag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från SLU i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering. Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa. I denna behandlingsform varvas traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom "grön rehabilitering" gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och idag finns uppföljare på flera andra orter. Eva Sahlin har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat Gröna Rehab – en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen, drivet i Göteborgs botaniska trädgårds regi. Gröna Rehab har naturunderstödd rehabilitering för personer som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, men också stresshanteringskurser för personer i riskzonen. Eva Sahlin har använt djupintervjuer för att ta reda på hur deltagare i dessa två verksamheter upplever, beskriver och värderar sin behandling och har följt deltagarna under 1,5 år genom frågeformulär bl.a. om deras psykiska hälsa och välbefinnande Den naturunderstödda rehabiliteringen hade lett till förbättringar i flera avseenden, t.ex. när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och välbefinnande. Ett annat positivt tecken var minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion. För personer i behov av rehabilitering visade det sig vara viktigt att inte påbörja denna för tidigt. Att få tid för vila under en första återhämtningsperiod i hemmet var viktigt. Den naturunderstödda kursen i stresshantering hade också lett till förbättringar när det gäller symptom på utbrändhet. Många tyckte också att deras arbetsförmåga hade ökat och att de hade färre stressrelaterade hälsoproblem. Ett annat positivt tecken var en minskning av de långa sjukskrivningarna. – Deltagarna i båda verksamheterna tillägnade sig strategier och verktyg som gör dem bättre på att hantera sin stress, och detta hade de stor nytta av även ett år efter att rehabiliteringen eller kursen var avslutad, säger Eva Sahlin. I båda verksamheterna ingick avspänningsövningar både inomhus och utomhus, och de som genomfördes utomhus fick överlägset bäst betyg av flertalet av dem som intervjuades. Guidade naturvandringar gav deltagarna inspirerande kunskap om naturen och öppnade upp för existentiella reflektioner som var av betydelse i läkeprocessen. Naturvandringarna bidrog också till att deltagarna oftare sökte sig ut i naturen efter kursen och hade större glädje av sin egen trädgård. 31 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 – Att utnyttja trädgårdsaktiviteter och naturmiljöer i kurser och rehabilitering tycks ha positiva effekter på människor med stressrelaterade psykisk ohälsa, säger Eva Sahlin. Hennes rekommendation är att det bör satsas mer på naturunderstödd rehabilitering än i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt, utan snarare som ett permanent alternativ till andra modeller för rehabilitering och förebyggande vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Stress i arbetslivet Powerpointpresentation: Stress i arbetslivet, Arbetsmiljöverket, 2012 Länk till presentationen http://www.av.se/publikationer/oh/sds37.aspx Denna Powerpoint tar upp olika aspekter på stress utifrån arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Bilderna fokuserar på de faktorer i arbetets uppläggning och innehåll som bidrar till psykisk påfrestning (stress). Arbetsgivarens ansvar för att undersöka och åtgärda stress presenteras. Unga kvinnor stressas av kraven i arbetslivet och den traditionella rollen Avhandling: Skapa rum – Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten och hälsofrämjande intervention, medicinsk avhandling, Umeå Universitet, 2014 Författare: Maria Strömbäck Länk till rapporten: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:717275/FULLTEXT01.pdf Sammanfattning Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor. Flera unga kvinnor i studien var sjukskrivna redan innan de kom ut i yrkeslivet. Det är viktigt att skapa bra arbetsmiljöer för att minska risken för långvariga problem, säger författaren till avhandlingen som har forskat på stressade unga kvinnor, pressade mellan traditionellt kvinnliga roller och 32 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 yrkeslivets växande krav på självständighet och kompetens. En kurs visade sig minska fysiska och psykiska besvär. Avhandling handlar om ett 60-tal unga kvinnor, både studerande, arbetslösa och ute i jobb, som gick en kurs i stresshantering för att lära sig bemästra sin oro kring vuxenblivande och inträde i yrkeslivet. Kvinnorna var mellan 16 och 25 år och hade själva sökt vård och lockats av erbjudandet om en kurs i att klara av sin stress. De yngsta gick i skolan, de äldre fanns i högre utbildning eller var ute i arbetslivet. Gemensamt var att de var stressade, kunde ha ångest och depressioner, värk och magproblem. Kvinnorna kunde berätta om en ”kollapsande kropp”, en kombination av olika symtom. Symtomen skattades och mättes inför kursen och efter den. Några var rädda att bli psykiskt sjuka eller utveckla ätstörningar. De var oroliga för framtiden, för hur de skulle orka med arbetslivet, berättar Maria Strömbäck som efter avhandlingsarbetet återgått till jobb på en mottagning för unga vuxna vid psykiatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Plugg och jobb Kvinnorna träffades i grupper med färre än tio deltagare, vid åtta tillfällen. Några av dem skulle bli pedagoger, andra sjuksköterskor, någon läste statsvetenskap, andra utbildades sig för jobb inom turism, personal administration eller kultur. De som arbetade fanns i yrken som personlig assistent, kassabiträde, undersköterska, brevbärare, inom restaurang och omvårdnad. En tjej som skulle bli lärare kunde få panikångest inför att stå framför en klass och undrade hur det skulle gå. En blivande sjuksköterska var pressad av ta ansvar för andra människors hälsa. Många var upptagna av frågor om de dög, berättar hon. Det har alltid varit prövande för en ung kvinna att gå ut i livet, men det finns också tidstypiska påfrestningar. Framförallt de som studerade på universitetet var oroliga för sin framtid i arbetslivet. De brottades också med en mängd andra och delvis motstridiga förväntningar och krav. Att ta hand om familjen, vara sociala med kompisar, ta hand om andra, sköta sin egen hälsa. De ville göra karriär, kände krav på sig att tjäna pengar, att komma ut och resa. Manliga krav De traditionellt kvinnliga förväntningarna finns delvis kvar. Samtidigt ska unga kvinnor leva upp till traditionellt manliga krav på att göra karriär och tjäna pengar, anser forskaren. Flickorna kan berätta om uttalade förväntningar från föräldrar och omgivning, men främst handlar det om självupplevda krav. Men kraven har också med samhällstrender att göra. Individen ska vara stark och självständig, klara sig ensam, ha bra idéer, säger Maria Strömbäck. Utseende och god fysik var också 33 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 viktigt. Man ska träna, leva ett hälsosamt liv och vara medveten. Kravet på normalitet är också starkt, menar hon. Att vara lyckad och frisk. När de unga kvinnorna kommer ut i jobb så möts de av krav på effektivitet och självständighet. Krav i jobbet Maria Strömbäck säger att hon kan se i sjukvården hur man ganska direkt åläggs arbetsuppgifter med eget ansvar, och det är inte enkelt att säga nej. Samtidigt finns en historia av att kvinnor har en mer underordnad position och mindre inflytande än män. Höga krav i kombination med bristande inflytande är drabbande. I synnerhet om man tror att det bara handlar om ens egna tillkortakommanden. Därför var det en avlastning för kvinnorna att gå stresshanteringskursen. De fick lära sig mer om vad som kan utlösa stress, hur kroppen reagerar. I studien har också frågan om hur det är att vara ung tjej idag belysts, om kroppsideal, att sätta gränser, sömn, ensamhet och återhämtning. Mindre värk Även träning i ”medveten närvaro”, enklare kroppsövningar och massage ingick. Efter projekttiden uppmättes minskade symtom som ångest, depression och smärta. Spänning i axlar och nacke minskade minst. Maria Strömbäck ser flera möjliga slutsatser för insatser i arbetslivet från bland annat arbetsgivare, fack och företagshälsovård. Att skapa en arbetsmiljö med delaktighet, där man kan påverka sin arbetssituation, är jätteviktigt. Arbetsledare bör vara mer uppmärksamma på ansvarsbördan som läggs på människor, att en person inte känner sig ensam med kraven, säger Maria Strömbäck. Företagshälsovården bör vara närvarande och arbeta förebyggande. Arbetsledare bör ta tecken på stress på allvar. Stress kan ses som något normalt. Arbetsledningen tar inte tidiga tecken på allvar. Chefer måste också vara vaksamma på personer som jobbar mer än de är ålagda. Mentorskap Introduktionsprogram och mentorskap kan vara bra verktyg. Inom psykiatrin är det rutin att ha handledning, gruppuppsamtal ledda av utbildade personer. Arbetsgivarna bör försöka skapa miljöer där det går att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Resurserna i vården har minskat, det är mer stress idag, mycket mer krav på att den enskilde ska ha fler patienter, ha en viss stock patienter. Ledningen räknar mer vad var och en gör. Det gör att man känner sig mer styrd, kontrollerad och begränsad, säger författaren till avhandlingen 34 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 UR utbildningsserie - Stress o sömn Utbildningsserie: Stress o sömn – En UR-serie i 4 program om olika teman kring stress och sömn, produktionsår 2012 och finns tillgängligt till 2017 Föreläsningar från Stockholms universitets seminarium "Stress, sömn och allt däremellan". Med professorer och forskare från Stressforskningsinstitutet. Om stress, sömn och hälsa. Hur stort är problemet och hur påverkar det oss? Inspelat i april 2012. Arrangör: Stockholms universitet. 1. Trötthet - hjärnans stoppsignal, längd: 36:20 Trötthet existerar inte utanför hjärnan, det är bara information om att något är fel som existerar och det tolkar hjärnan som trötthet. Det säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet. Han föreläser om trötthet, stress och sömnproblem. Kvinnor är tröttast, och till skillnad mot vad de flesta tror, så blir vi bara piggare med åren. Vi får också tips på hur vi kan förbättra vår sömn och bli mindre trötta. Moderator: Per Naroskin Länk till avsnittet: http://www.ur.se/Produkter/172249-UR-Samtiden-Stress-och-somn-Trotthethjarnans-stoppsignal 2. Sömnbrist i en social värld, längd: 17:13 Hur fungerar vi i den sociala världen när vi inte har sovit ordentligt? Den frågan ställer sig Tina Sundelin, forskare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon berättar att det gör oss sämre på att läsa av andra människors sinnestillstånd, och sämre på att visa för andra hur vi själva känner oss. Dessutom avslöjar hon att skönhetssömn definitivt inte skall underskattas. Moderator: Per Naroskin. Länk till avsnittet: http://www.ur.se/Produkter/172250-UR-Samtiden-Stress-och-somnSomnbrist-i-en-social-varld 3. Den nya tidens stress, längd: 37:48 Har stressen ökat i samhället? Det frågar sig Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stockholms universitet. Han talar om att psykiska och stressrelaterade besvär ökar framförallt hos unga kvinnor, men vad är orsaken? Vissa bevis talar för att det beror på jobbet, men Hugo menar att det finns många orsaker till stress och att det till och med kan vara så att vi ser en ny typ av stress nu när vi är friskare i övrigt. Moderator: Per Naroskin. 35 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Länk till avsnittet: http://www.ur.se/Produkter/172246-UR-Samtiden-Stress-och-somn-Den-nyatidens-stress 4. Stress - vän och fiende, längd: 20:17 Kroppens reaktion på stress är ett system som är väldigt bra för oss, även i det moderna samhället. Det säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Stockholms universitet. Men när systemet aktiveras i allt för hög grad kan det leda till ohälsa, förklarar han. Till exempel blir vi lättare blir förkylda om vi är stressade. Moderator: Per Naroskin. Länk till avsnittet: http://www.ur.se/Produkter/172483-UR-Samtiden-Stress-och-somn-Stressvan-och-fiende Ledarskap i vården Rapport; Ledarskap i vården - att möte media och undvika personfokuserade drev Författare; Lotta Delve, Maria Wramstam Wilmar, Christian Jacobsson och Gunnar Ahlborg Jr. Länk; http://bada.hb.se/bitstream/2320/13376/3/Vetenskapforprof28.pdf Sammanfattning Vård- och omsorgsverksamhet tilldrar sig naturligt nog en stor medial uppmärksamhet. Det är en omfattande verksamhet av stor samhällelig betydelse och med stark fokus på den enskilde individen. Händelser av skilda slag inom verksamheten skildras i media och förklaringar till missöden och begångna misstag i möten med och i behandlingen av verksamhetens av nämare söks inte sällan i agerandet hos ansvariga personer. Felen söks inte i omvärldsförutsättningar, strukturer och organisationsmodeller utan på individnivå och hos verksamhetens chefer. En incident i verksamheten kan leda till stor uppmärksamhet. 36 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Stress/samvetsstress Rapport; Att känna sig otillräcklig – om samvetsstress hos vårdpersonal. Författare; Astrid Norberg Länk; http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/88/88045_norberg.pdf Om sin forskning om hur vårdpersonalen upplever svåra etiska situationer. Samvetsstress hos vårdpersonal Avhandling: Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden Författare: Christina Juthberg Länk till avhandling: http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:142172/FULLTEXT01.pdf Sammanfattning: Avhandlingens övergripande syfte har varit att beskriva syn på samvete, samvetsstress (stress relaterat till dåligt samvete) och utbrändhet och undersöka sambanden dem emellan samt att belysa innebörder i den levda erfarenheten av dåligt samvete hos sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden i kommunal äldreomsorgs särskilda boenden. Delstudie I-III bygger på data insamlad via enkäterna ”Syn på samvete” (Perceptions of Conscience Questionnaire PCQ), ”Samvetsstress” (Stress of Conscience Questionnaire SCQ) och ”Ubrändhet” (Maslach Burnout Inventory MBI) från 50 sjuksköterskor och 96 undersköterskor/ vårdbiträden i en kommuns särskilda boenden för äldre. Delstudie IV bygger på data från intervjuer med sex sjuksköterskor och sex undersköterskor/ vårdbiträden (n=12) utvalda bland dem som tidigare besvarat frågeformulären. Resultatet i denna avhandling pekar på att sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden upplever samvetet som en tillgång. När de upplever samvetet som en börda dövar de samvetet för att kunna stanna kvar i vården. Avhandlingens delstudier påvisar att upplevelser av att samvetet måste dövas för att kunna stanna kvar i vården har samband med samvetsstress och utbrändhet. Ata samvetet för att kunna samarbeta kan ske på bekostnad av en förlorad identitet som en god vårdare. Resultatet pekar på att sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden har svårigheter att orientera egna värden och normer mot andras. De kan få dåligt samvete när gruppens normer eller de fastslagna villkoren för arbetet inte stämmer överens med egna värderingar och normer. Om känslan av det dåliga samvetet formuleras och uttrycks i gemenskap kan det vändas till något 37 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 positivt. Egna och gemensamma värden och normer kan då tydliggöras och förväntningarna göras mer realistiska. Distriktsköterskans samvetsstress - en enkätstudie Distriktssköterskors samvetsstress i omvårdnadsarbetet - En enkätstudie, examensarbete 15 HP, Specialistsjuksköterskeprogrammet, med inriktning mot distriktssköterska, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2013 Författare: Annika Lundström Anna-Karin Qvarnström Länk till rapporten: https://pure.ltu.se/portal/files/69370427/LTU-EX-2013-68058585.pdf Sammanfattning Samvetsstress är en speciell form av stress som tidigare beskrivits bland grundutbildade sjuksköterskor och vårdbiträden. Däremot finns inte mycket som är skrivet om distriktssköterskor och samvetsstress. Syftet med vår studie var att undersöka förekomsten av samvetsstress i distriktssköterskans omvårdnadsarbete. Verktyg för datainsamling var en validerad enkät. Sammantaget visar resultatet tydligt att distriktssköterskorna upplever stress vid höga krav i sitt arbete, då de bevittnar att patienter kränks eller skadas samt då de ger avkall på ambitionerna om att ge god vård. Samvetsstress förkommer också när distriktssköterskor känner att de måste undvika patienter och dess närstående samt när arbetet kräver så mycket att de inte orkar med familjen och privatlivet. I dessa situationer får distriktssköterskor dåligt samvete i större grad än vid de övriga efterfrågade situationerna. Mindre grad av dåligt samvete förekom i andra situationer. Situationer som oväntat ledde till relativt låg grad av samvetsstress var till exempel situationer där distriktssköterskor tvingades ge vård som känns fel. En viktig slutsats av resultaten i studien är att samvetsstress är vanligt förekommande i distriktssköterskors arbete och att det är viktigt att detta uppmärksammas och diskuteras så att stressfulla situationer kan hanteras. Totalt har 36 enkäter sänts åter komplett ifyllda. Inte i någon av enkäterna saknades uppgifter vilket medförde att alla kunde analyseras. 42 enkäter vilket motsvarar 54 % av total utskickad mängd är svarsbortfall. Svarsfrekvensen är 46 % bland de 78 distriktssköterskor som deltog. Sex vårdenheter deltog, en vårdenhet tackade nej till deltagande. Från fyra av de förfrågade vårdenheterna fick vi inget svar alls. 38 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Samvetsstress bidragande orsak till utbrändhet i vården Rapport: Stress of Conscience and Burnout in Healthcare: The danger of deadening one´s conscience, Department of Nursing, Umeå University, 2007 Författare: Ann-Louise Glasberg Länk till hela rapporten: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:140236/FULLTEXT01.pdf Sammanfattning Ann-Louise Glasberg har undersökt sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet, där hon tittat på utbrändhet utifrån två dimensioner: emotionell utmattning och distansering eller cynism. Resultaten visar att faktorer som har samband med emotionell utmattning är: att tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i vården; samvetsstress pga. att man saknar tid att ge den vård patienten behöver, att arbetet är så krävande att det påverkar privatlivet och att man upplever att man inte kan leva upp till andras förväntningar; upplevelse av bristande stöd från medarbetare och låg grad av inre styrka. Därtill inverkade även faktorerna: att vara kvinna, att vara läkare eller tillhöra gruppen övrig vårdpersonal (t.ex. sjukgymnast eller arbetsterapeut) och att arbeta inom äldrevård eller primärvård. De faktorer som visade på samband med distansering eller cynism var: återigen att tvingas döva sitt samvete; samvetsstress pga. att man inte kan leva upp till andras förväntningar och att man måste sänka sina ambitioner att ge god vård samt återigen upplevelsen av bristande stöd från arbetskamraterna och att vara läkare. I brist på passande mätinstrument för att mäta dåligt samvete utvecklade gruppen ett sådant. I mätinstrumentet frågar forskarna dels hur ofta ett antal stressande situationer förekommer på personens arbetsplats, dels i vad mån dessa situationer leder till dåligt samvete, vilket forskarna benämner ”samvetsstress”. Frågeformulär delades ut till alla anställda inom ett sjukvårdsdistrikt i norra Sverige, och 423 användbara svar lämnades in. 50 % av de svarande var sjuksköterskor, 27 % var undersköterskor, 11 % var läkare, och 12 % hade andra yrken, exempelvis arbetsterapeut, sjukgymnast eller socialarbete. Svaren visar att samvetsstress förekommer inom vården, och att det har ett samband med personens uppfattning eller sätt att se på samvete. Särskilt gäller det uppfattningen att samvetet varnar oss för att skada andra, att inte kunna 39 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 följa samvetet i sitt arbete och att vara tvungen att döva samvetet för att kunna arbeta kvar i vården. Dessutom hade upplevelsen av bristande stöd från närmaste chefen, låg grad av inre styrka, att arbeta på medicinska vårdavdelningar samt hur moraliskt känslig man är inverkan på samvetsstressen. Ann-Louise Glasberg har även intervjuat 30 sjukvårdschefer i norra Sverige, de flesta verksam-hetschefer, angående faktorer som bidrar till utbrändhet. Cheferna beskriver bristande ledarskap, misstro och minskad respekt inom organisationen. Personalen känner sig utbytbara och inte sedda som unika personer. Bilden av sjukvården i media som den ”tärande sektorn” har dessutom bidragit till att personalen ifrågasätter sitt eget värde. Allt bidrar till att vårdpersonalen hamnar i en nedåtgående spiral vad gäller upplevelse av otillräcklighet, pessimism och maktlöshet Ledarskap och stress Videointervju: Videointervju (7.45 min) med Professor Gerry Larsson om stress och ledarskap. Publicerades den 21 nov. 2013 Länk till video: http://www.youtube.com/watch?v=UkxcmHTBwyo Lyssna Gary Larssons konkreta råd om hur du som ledare kan uppmärksamma och förebygga skadlig stress. Det goda arbetet Videoföreläsning: Det goda arbetet, videoföreläsning (4.46 min), AFA Försäkring Föreläsare: Annika Härenstam Länk till video: http://www.youtube.com/watch?v=QNJRQigwOVY Sammanfattning Annika Härenstam berättar om vilka faktorer som är viktiga för att människor ska må bra på arbetet. Balans, inflytande och stimulans är några av dem 40 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 6 Psykosocial arbetsmiljö Rapport Inspektionskampanj - Psykosociala riskbedömningar Rapport: Inspektionskampanj SLIC 2012 – psykosociala riskbedömningar, projektrapport, rapport 2013:6, Arbetsmiljöverket Författare: Ywonne Strempl, Projektägare och Jeanette Falk Berglind, Projektledare, Arbetsmiljöverket Länk till rapporten: http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2013_06.pdf Sammanfattning ”Arbetsmiljöverket har under 2012 genomfört 408 inspektioner på 218 arbetsställen i en inspektionskampanj med inriktning på psykosociala riskbedömningar. Insatsen är en del i en gemensam inspektionskampanj som genomförts av de europeiska medlemsländerna i regi av Yrkesinspektörskommittén, The Committee of Senior Labour Inspectors (SLIC), där Arbetsmiljöverket har lett det europeiska förberedelsearbetet. Inspektionerna i Sverige har främst genomförts mot hälso- och sjukvården samt inom omsorgen.” Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom Litteraturöversikt: Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 223. Projektgrupp: Töres Theorell (ordförande), Gunnar Aronsson (expert), Bo Bergman (expert vid kansliet), Agneta Brolund (informationsspecialist), Tom Grape (expert), Charlotte Hall (projektledare), Anne Hammarström (expert), Sven Ove Hansson (expert, etik), Christer Hogstedt (expert), Therese Kedebring (projektadministratör), Ina Marteinsdottir (expert), Ingmar Skoog (expert), Karin Stenström (biträdande projektledare), Lil Träskman-Bendz (expert), Lena Wallgren (skribent) 41 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Länk till rapporten: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/arbetsmiljo_depression/Ar betsmiljo_depression_sammanf.pdf Sammanfattning ”SBU har gått igenom forskningsläget för samband mellan en lång rad faktorer i arbetsmiljön och depressionssymtom, respektive symtom på utmattningssyndrom. Det visar sig att forskningen främst varit inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå: Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom. Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom på utmattningssyndrom. Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner. I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom. Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. Forskare som har undersökt arbetets betydelse för depressionssymtom har ofta analyserat sitt material separat för kvinnor och män, men detta har sällan gjorts i motsvarande forskning om symtom på utmattningssyndrom. En förklaring kan vara att man i forskningen om utmattningssyndrom i högre utsträckning än i depressionsforskningen har studerat arbetsmiljöer där ett av könen dominerar, såsom omvårdande yrken. 42 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Inom vissa viktiga områden saknas relevant forskning som motsvarar de kriterier vi har valt för att kunna dra säkra slutsatser. Ibland saknas forskning helt, i andra fall har studierna metodologiska begränsningar och i ytterligare andra fall har studierna lagts upp på ett sätt som inte ger information om förändringar över tid. Inom ytterligare några viktiga områden har vi identifierat relevant forskning som uppfyller våra kriterier, men det finns alltför få studier för att slutsatser ska kunna dras. Denna rapport bygger på studier som sammantaget har undersökt många olika miljöer, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. I de flesta av studierna har forskarna undersökt arbetsförhållanden och symtom på depression, respektive symtom på utmattningssyndrom, för män och kvinnor i flera olika yrken under minst ett års tid. Rapportens resultat och slutsatser har bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden. Rapporten medför att det nu finns vetenskapligt verifierad kunskap om arbetsmiljö och depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom som är användbar för åtgärder på arbetsplatserna.” Arbetsmiljö och ryggproblem SBU Litteraturöversikt: Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBUrapport nr 227. Sakkunniga: Karin Harms-Ringdahl (ordförande), Sven Ove Hansson (etiska frågor), Olle Hägg, Ulf Lundberg, Svend Erik Mathiassen, Gunnevi Sundelin, Magnus Svartengren, Hans Tropp, Birgitta Öberg SBU:Agneta Brolund (informationsspec), Charlotte Hall (projektledare), Therese Kedebring (projektadmin), Laura Lintamo (utredare), Maria Skogholm (projektadmin), Karin Stenström (bitr projektledare), Lena Wallgren (skribent) Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetsmiljons-betydelse-forryggproblem/ Sammanfattning: Hur arbetsmiljön upplevs är viktigt. Personer som är nöjda med sitt jobb, som känner att de kan påverka sitt arbete och att de får stöd från omgivningen utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Dessutom finns det en rad faktorer i den fysiska arbetsmiljön som har samband med ryggproblem. SBU har systematiskt granskat den samlade forskningen om kopplingar mellan arbetsmiljö och ryggproblem. 43 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Många samband rör den fysiska arbetsmiljön – arbete som är fysiskt ansträngande, som kräver böjd eller vriden rygg och som utförs på knä, på huk eller med lyft. Ryggproblem förekommer också oftare i arbete som innebär att hela kroppen utsätts för vibrationer. Den psykosociala arbetsmiljön har också visats vara betydelsefull. Problem med ryggen är vanligare hos personer som upplever att arbetet innebär för höga krav i kombination med för små möjligheter att påverka eller dåligt arbetsklimat. Detsamma gäller vid arbete utanför vanlig arbetstid, till exempel skift. Hierarkier av hälsa Rapport: Hierarkier av hälsa - Chefers hälsa och psykosocial arbetsmiljö i kommuner och landsting, Karolinska Institutet, 2011. Projektet har genomförts vid Enheten för interventions och implementeringsforskning, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Författare: Christina Björklund, Fil Dr, projektledare, Malin Lohela Karlsson, Med Dr, Gunnar Bergström, Docent, Irene Jensen, Professor, Jan Hagberg, Fil Dr, statistiker. Länk till rapporten: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved= 0CDMQFjAD&url=http%3A%2F%2Fwww.fhvforskning.se%2FGetFile.aspx %3Fkey%3DHierarkier%2520av%2520h%25C3%25A4lsa&ei=OXWBVKfc Esf_ywPN6YCYBw&usg=AFQjCNFTnB5HB17PIfnhkGa3WdRhV6R9w&sig2=baAxBSmTzBuONIgvtZ1NLA&bv m=bv.81177339,d.bGQ Sammanfattning I denna rapport har chefers psykosociala arbetsmiljö, arbetsstress och hälsa jämförts mellan olika organisationer, mellan män och kvinnor och för olika hierarkiska nivåer bland chefer. I studien ingick 1 384 manliga chefer och 3 509 kvinnliga chefer inom kommuner och landsting. En jämförelse mellan dessa visar att en något större andel av cheferna inom kommunerna rapporterar sjukfrånvaro, sjuknärvaro och en sämre hälsa. Generellt sett är dock likheterna större än skillnaderna mellan organisationerna för de faktorer som studerats. Resultaten visar att chefers hälsa och psykosocial arbetsmiljö är relativt god men att det finns några områden där chefers situation bör bli föremål för insatser för att förbättra förhållandena. 44 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Stress, utmattning, sjuknärvaro och dålig livsstil är de hälsofaktorer där chefer, speciellt Slutsatserna från denna studie är att: Chefers psykosociala arbetsmiljö bör ges fokus i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vara en grupp som studeras för sig. Chefer inom gruppen lägre chefer upplever hög stress och arbetsbelastning och har också en ökad risk för framförallt stressrelaterad psykisk ohälsa. Insatser bör utarbetas för att förbättra framförallt lägre chefer och kvinnliga chefers psykosociala arbekvinnliga chefer, rapporterar problem. I den psykosociala arbetsmiljön är det framförallt s.k. spänt arbete, d.v.s. hög arbetsbelastning och låg kontroll, som förekommer i högre utsträckning bland kvinnliga än manliga chefer. Förutom kön visar denna studie också att både hälsa och psykosocial arbetsmiljö är relaterar till vilken nivå chefen befinner sig på i organisationen. Manliga högre chefer är ”vinnarna” följt av högre kvinnliga chefer, lägre manliga chefer och sist lägre kvinnliga chefer. Kvinnliga lägre chefer är de med sämst hälsa och livsstil samt sämst psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: 1. Skiljer sig cheferna sig åt gällande psykosocial arbetsmiljö, arbetsstress, sjukfrånvaro och sjuknärvarofrekvens samt hälsa mellan de olika verksamheterna (kommun och landsting)? 2. Skiljer kvinnliga och manliga chefer sig åt gällande psykosocial arbetsmiljö, arbetsstress, sjukfrånvaro och sjuknärvarofrekvens samt hälsa inom samma verksamhet? 3. Vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön har en relation till chefers arbetsstress, sjukfrånvaro och sjuknärvarofrekvens samt hälsa? Baserat på teoretiska antaganden valdes ett antal av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna ut för att möjliggöra en analys av ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön, arbetsstress, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och lägre livskvalitet. De faktorer som valdes ut var socialt klimat, krav från arbetet negativt för familjelivet, engagemang i organisationen, rolltydlighet, rollkonflikt, stöd från arbetskamrater och stöd från chef. Arbetsstress definierades här som spänt arbete. Slutsatserna från denna studie är att: Chefers psykosociala arbetsmiljö bör ges fokus i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vara en grupp som studeras för sig. Chefer inom gruppen lägre chefer upplever hög stress och arbetsbelastning och har också en ökad risk för framförallt stressrelaterad psykisk ohälsa. Insatser bör utarbetas för att förbättra framförallt lägre chefer och kvinnliga chefers psykosociala arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa. 45 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 7 Arbetstider Arbetstider, hälsa och säkerhet Rapport: Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell forskning, Stressforskningsrapport nr 322, Stressforskningsinstitutet, 2010 Författare: Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Länk till rapporten: http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51631.1321968484!/Stressfors kningsrapport_322.pdf Länk till Powerpoint presentation: https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/Arbetstider,% 20h%C3%A4lsa%20och%20s%C3%A4kerhet-ppt-Kecklund.pdf Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Rapport: Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsrapport nr 324, Stressforskningsinstitutet, 2012 Författare: Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Länk till hela rapporten: http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.90680.1339147472!/menu/stan dard/file/Stressforskningsrapport_324.pdf Författarna gör följande konklusion: ”Sammanfattningsvis bör kort framförhållning, kort dygnsvila och delade skift undvikas. Även många skift i rad, periodplanering, långa skift och varierande starttider bör undvikas så långt det går. Positiva arbetstidsfaktorer är dagarbete, stort inflytande över arbetstiden eller frånvaro av ovan nämnda negativa faktorer. Man bör dock hålla i minnet att skillnader i människors reaktioner på visa arbetstidsaspekter kan vara mycket stora beroende på ålder, kön, familjestatus, sociala intressen, biologiska förutsättningar och mycket annat. Inflytande på arbetstiden och möjligheten att själv välja tider kan ha en avgörande effekt på människors förmåga att hantera “icke dagtid”. Vi tror dock att de tydligast identifierade problem faktorerna utgör problem för de allra flesta.”, sida 6. 46 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Ambulans dygnstjänstgöring Enkätstudie: Dygnstjänstgöring inom ambulanssjukvården i södra Sverige. Enkätstudie om arbetsmiljö, patient- och trafiksäkerhet. Magisteruppsats, 2012, Lunds Universitet. Författare: Beatrice Zsoka Länk till rapporten: http://www.ambulansforum.se/Dygnstjanstgoring_inom_ambulans.pdf Sammanfattning Fyrtiosju procent av respondenterna upplever dygnstjänstgöring som negativt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Även patientsäkerheten påverkas negativt då 78% anger lägre toleransnivå med en ibland underlåtelse av omvårdnadsåtgärd till 38%. Ur trafiksäkerhetsperspektiv anger 50% att de har svårt att hålla sig vakna och 22% av respondenterna har varit med om en trafikolycka. En majoritet (60%) önskar ej fortsätta med dygnstjänstgöring. Slutsats: Resultatet i denna studie visade att dygnstjänstgöring har en negativ påverkan på arbetsmiljö, patient och trafiksäkerhet. 8 Genus och arbetsmiljö Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet Rapport: Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet, Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i Arbetslivet, SOU 2014:30 Författare: Varje kapitel i rapporten är skrivet av olika författare. Länk till hela rapporten: http://www.regeringen.se/sb/d/18373/a/247494 Sammanfattning För att på ett överskådligt sätt sammanställa åtminstone en del av all den kunskap som finns om jämställdhet i arbetslivet publicerar delegationen för jämställdhet i arbetlivet en serie forskningsrapporter. Rapporterna spänner tillsammans över det vida fält som jämställdhet i arbetslivet utgör. I varje rapport bidrar ett antal forskare med kapitel om olika delfrågor ur skilda vetenskapliga perspektiv. Rapporterna har olika teman, men samma upplägg. Varje kapitel innehåller dels en forskningsöversikt som 47 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 beskriver det aktuella kunskapsläget på området, dels presenteras författarens egen forskning. Författarna svarar själva för innehållet i respektive kapitel. I den här rapporten behandlas arbetslivets organisatoriska villkor och ramar. Kvinnor och män jobbar fortfarande i stor utsträckning i olika sektorer och har olika yrken och positioner. Det innebär att de verkar under skilda villkor och har varierande möjligheter att påverka sina arbeten. Olika aspekter av denna könssegregering på arbetsmarknaden diskuteras i flera av rapportens kapitel, liksom vad som krävs för att förändra etablerade mönster. Jämställdhet – eller bristen på jämställdhet – i arbetslivet och på arbetsplatsen påverkar både kvinnor och män oavsett om de är anställda eller företagare. Arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrelaterad ohälsa är några av de frågor som författarna analyserar närmare Rapporterna beskriver nuläget, blickar bakåt och utåt samt pekar i vissa fall ut riktningen framåt. De utgör därmed viktiga bidrag både Positiva tendenser Vi kan i vår vardag, om vi vill, se många tecken på ökad jämställdhet i det svenska arbetslivet (Grönlund 2014/kommande ) t.ex. ökad andel kvinnor i högre utbildningar, i vissa mansdominerade branscher och yrken och på ledande positioner. Och det går också att se fler män inom exempelvis kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken, även om männen inte uppvisar lika mycket rörlighet som kvinnorna. I några av antologins kapitel får vi läsa om att det rör på sig i tydlig positiv riktning. Exempelvis visar Anne Lise Ellingsæter i kapitel 2: att könssegregeringen i det svenska arbetslivet bryts långsamt upp och den högre utbildningen fungerar som hävstång som ger kvinnor inträdesbiljetter till tidigare mansdominerade yrken. Sverige är inte längre bland de mest könssegregerade länderna i Europa och kvinnors deltidsuttag minskar jämfört med andra länder. I kapitel 3 beskriver Anita Nyberg att kvinnors arbetstider har ökat de senaste åtta åren och därmed sakta, även om det är mycket sakta, närmat sig mäns. Det är även en förhållandevis jämn sysselsättningsutveckling för kvinnorna och det visar att kvinnor har en stabil förankring på arbetsmarknaden. I kapitel 7 skriver Sara Kjellsson, Charlotta Magnusson och Michael Tåhlin att könssegregeringen efter yrke minskat påtagligt från 1990-talet till i dag och att detta till viss del beror på att arbetsmarknadsstrukturen har ändrats. Yrken med lägre kvalifikationskrav och som varit typiskt manligt könsmärkta har minskat i storlek. Kvinnors yrken och arbeten har de senaste 20 åren tydligt fått en högre utbildningsnivå. 48 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Sammantaget har yrken med högre kvalifikationskrav blivit både större och fler och sådana yrken är oftare könsblandade. att de bästa jobben verkar finnas i könsblandade yrken. här finns bättre arbetsmiljö, bättre hälsa, högre lön och flexibla arbetstider. Kjellsson, Magnusson och Tåhlin konstaterar att även om kvinnor generellt har lägre lön än män i de flesta yrken är det inte ett rätlinjigt samband mellan lönenivå och andel av ett visst kön i yrket. Såväl kvinnodominerade som mansdominerade yrken har lägre lön än könsblandade. Det är också individer som arbetar i könsblandade yrken med högre kvalifikationskrav som har flexibla arbetsvillkor och därmed möjligheter att kombinera yrkesarbete med familjeansvar. Yrken med traditionell kvinnlig könsmärkning är, tvärtemot vad man kan tro, mindre flexibla och svårare att förena med familjeplikter. Vi kan också se ett ökat intresse för jämställdhet och kunskaper om genus på organisationsnivå. Rapport Jadelegationen SOU 2014:81 Rapport: Yrke, karriär och lön– kvinnors och mäns olika villkor på den svenska Arbetsmarknaden, Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, SOU 2014:81 Författare: Varje kapitel i rapporten är skrivet av olika författare. Länk till rapporten: http://jamstalldhetiarbetslivet.se/wp-content/uploads/2014/12/SOU2014_81_total.pdf I den här forskningsrapporten beskrivs kvinnors och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden beträffande löner, karriärer och yrken. Lönerespektive inkomstskillnader, könssegregering efter yrke, rekrytering, kvotering och chefspositioner studeras. Kapitlen vrider och vänder på en rad faktorer som leder till ekonomisk ojämställdhet. En del är redan känt, en del är nytt och allt är angeläget. I alla fall om vi menar allvar med det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma villkor och möjligheter i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Den här antologin är skriven på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen). Den sammanställer och gör tillgänglig kunskap om kvinnors och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden vad gäller yrkesval, karriär och lön. Antologin har skrivits under tidspress och baseras därför på forskningsmaterial som i stort sett redan funnits tillgängligt. 49 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Sammanfattning De sju kapitlen i den här boken målar upp en bild av en svensk arbetsmarknad där kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män och om fortfarande är starkt könssegregerad. Även om den yrkesmässiga segregationen har minskat något under det senaste decenniet skulle en majoritet av arbetskraften behöva byta yrke för att uppnå en arbetsmarknad med perfekt balans mellan könen. Beroende på vilket mått som används för att mäta den yrkesmässiga könssegregationen, gör Sverige det antingen relativt bra (Association Index) eller något sämre än genomsnittet i Europa (Duncan & Duncans likhetsindex). I tillägg är kvinnor starkt underrepresenterade på chefspositioner. Trots att kvinnor utgör hälften av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden har de endast en tredjedel av alla ledarpositioner. Det finns också fortfarande en signifikant och stor löneskillnad mellan könen. En kvinna tjänar i genomsnitt endast 86 procent av en mans lön. Löneskillnaderna mellan könen varierar mycket inom ka områden, men har totalt sett minskat något under det senaste decenniet. Värt att notera är att skillnaderna mellan manliga och kvinnliga löner är som störst bland höginkomsttagarna. Antologin utgör en samling av sju artiklar som handlar om mäns och kvinnors olika villkor på den svenska arbetsmarknaden vad avser yrke, karriär och lön. Målet är att beskriva och analysera situationen i Sverige i dag såväl som utvecklingen under de senaste årtionden. Flexibel arbetstid – en ny kvinnofälla? Rapport: Flexibel arbetstid – en ny kvinnofälla? 2003 Författare: Maria Tullberg, Gothenburg research Institute, Göteborg Universitet Länk till hela rapporten: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3007/1/GRIrap2003-4Tullberg.pdf Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Kunskapssammanställning: Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, rapport (2013:1), Arbetsmiljöverket. Författare: Annika Vänje, Fil.dr., Avdelningen för ergonomi, skolan för teknik och hälsa, KTH Länk till rapporten: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_01.pdf 50 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Sammanfattning ”Rapportens teoretiska tyngdpunkt ligger i avsnitten om vilken betydelse kön och/eller genus har i organisationer. Avslutningsvis presenteras exempel på hur ett förändringsarbete kan struktureras samt en redovisning av kunskapsluckor i forskningen.” Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften Kunskapssammanställning: Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, rapport (2014:8), Arbetsmiljöverket Författare: Professor Dominique Anxo, docent Jonas Månsson samt civilekonom Ellinor Ivarsson, Institutionen för nationalekonomi och statistik, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet. Länk till hela rapporten: http://av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2014_08.pdf Sammanfattning ”Kunskapsöversikten har som syfte att kartlägga forskningen som det direkta sambandet mellan arbetsmiljön och tidpunkten för utträde ur arbetsmarknaden.” Med utträde från arbetsmarknaden avser författarna personer som frivilligt pensionerar sig före eller efter 65 års ålder. De personer som tvingas sluta av t ex hälsoskäl rör det sig som förtidspensionering. Författarna konstaterar att det finns en begränsad forskning kring direkta samband mellan arbetsmiljön och tidpunkten för utträde. Kartläggningen visar dock att följande har betydelse för ökad risk för förtida utträde: Dålig psykisk arbetsmiljö Låg kontroll tillsammans höga krav Dåligt socialt stöd Fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer Kontaktyrken, dvs. yrken som kräver mycket social kontakt med vårdtagare eller kunder. Forskningen som gåtts igenom i kunskapssammanställningen visar på att kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män. 51 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 På grund av det smala utbudet av forskning på området gör författarna gör bedömningen att fler studier behöver göras kring sambandet mellan arbetsmiljön och arbetslivslängden. Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Kunskapssammanställning: Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, rapport (2013:9), Arbetsmiljöverket Författare: Charlotte Lewis, fil. dr. och Svend Erik Mathiassen, professor, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Centrum för belastningsskadeforskning. Länk till rapporten: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_09.pdf Sammanfattning ”Denna rapports granskning av den vetenskapliga litteraturen visar på en tydlig könssegregering på arbetsmarknaden. Segregationen är både horisontell, det vill säga att män och kvinnor befinner sig inom olika yrken, intern, det vill säga att män och kvinnor inom samma yrke har olika uppgifter (se figur 2) och vertikal, vilket innebär att män och kvinnor har olika positioner inom samma yrke (olika nivåer; ledning, arbetare, etc.). Den horisontella segregeringen tar sig uttryck i att männen arbetar inom byggbranschen, process- och maskinoperatörsarbete och transport. Kvinnorna återfinns typiskt inom yrken som vård, omsorg och service. Eftersom arbetet och dess belastningar skiljer sig mellan yrken ger detta snedvridna arbetskrav. Kvinnors arbete är typiskt mer repetitivt och/eller innefattar kontakter med människor. Även tunga lyft är vanligt. Manligt dominerade yrken innehåller ofta tunga lyft och arbete med maskiner och fordon. Den interna segregeringen är tydlig inom en rad olika yrken. Män och kvinnor inom samma yrken utför i hög grad olika arbetsuppgifter. Likt den horisontella segregeringen, bidrar den interna segregeringen till att kvinnor utför mer repetitiva och mer handintensiva uppgifter. Männen lyfter tyngre och hanterar maskiner och fordon. Repetitivt och handintensivt arbete ökar risken för att utveckla belastningsskador i framförallt nacke, skuldra och arm där tung manuell hantering ökar risken för ländryggsbesvär. Sammantaget kan såväl den interna som den horisontella segregeringen vara starkt bidragande faktorer till att kvinnor rapporterar mera belastningsbesvär än män i nackeskuldra-arm, medan könen är mera lika vad gäller förekomst av besvär i ländryggen.” ”Sammanfattningsvis bedömer vi att det faktum att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter även om de arbetar i samma yrken sannolikt är en väsentlig förklaring till ojämnlikheter i arbetshälsan. Att män och kvinnor belastas olika när de gör samma arbetsuppgift kan också vara en viktig förklaring, men vi bedömer att mäns och kvinnors olika fysiologiska reaktioner på samma 52 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 belastning inte i någon särskild omfattning kan förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor.” Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning Rapport: Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning, Projektrapport (2014:3), Arbetsmiljöverket Författare; Arbetsmiljöverket Länk till hela rapporten http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2014_03.pdf Sammanfattning Under 2013 genomförde Arbetsmiljöverket 900 inspektioner av arbetsmiljön samt studerade arbetsförhållandena i övrigt i 59 kommuners hemtjänst och tekniska förvaltningar. Storleken på kommunerna varierade ifrån ca 7000 till 310 000 invånare. Syftet med inspektionerna var att “öka kunskapen och medvetenheten hos förvaltningschefer och representanter för nämnder och kommunledning om hur den ledning och den styrning de utövar påverkar arbetsmiljön för första linjens chefer och för arbetstagarna, kvinnor och män”. Arbetsmiljöverket konstaterar i sin sammanfattning att “det genusmönster som råder i samhället och i arbetslivet dvs. att mannen är normen och att kvinnors arbete värderas lägre, även återfinns i de två verksamheterna”. Det rådande genusmönstret påverkar på ett negativt sätt förutsättningarna för en bra arbetsmiljö för cheferna och medarbetarna i hemtjänsten. I hemtjänsten bestod medarbetarna av 92 procent kvinnor och i den tekniska verksamheten var det 21 procent kvinnor. I chefsgruppen var i hemtjänsten 94 procent kvinnor medan de inom den tekniska verksamheten utgjorde 24 procent. I den tekniska verksamheten hade 65 procent av cheferna färre än 20 medarbetare medan hemtjänsten hade 39 procent av cheferna fler än 31 medarbetare och 34 procent hade fler än 40 medarbetare. 53 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Resultat Antal brister per inspektionsärende Personalkategori Hemtjänst Teknisk verksamhet Medarbetare 8,2 5,6 Chef 6,8 4,2 Huvudsakliga brister i arbetsmiljön för medarbetare, antal per inspektionsärende Brister gällande Hemtjänst, Teknisk verksamhet, Medarbetare Medarbetare Arbetskrav och arbetsbelastning 1,7 0,5 Resurser och utrustning 1,8 0,9 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2,8 2,5 Huvudsakliga brister i arbetsmiljön för chefer, antal per inspektionsärende Brister gällande Hemtjänst, Teknisk verksamhet, Chef Chef Arbetskrav och arbetsbelastning 1,8 1,0 Resurser och utrustning 1,2 0,2 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2,1 1,8 54 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Hur många procent av de tillfrågade medarbetarna som angav att det fanns problem i arbetsmiljön relaterat till respektive område Område Mål/arbetsuppgifter Hemtjänst, Teknisk verksamhet, Medarbetare Medarbetare ca 33 procent ca 25 procent Arbetskrav och arbetsbelastning ca 53 procent ca 26 procent Resurser och utrustning ca 35 procent ca 12 procent Stöd ca 18 procent ca 11 procent Hur många procent av de tillfrågade cheferna som angav att det fanns problem i arbetsmiljön relaterat till respektive område Område Mål/arbetsuppgifter Hemtjänst, Teknisk verksamhet, Chef Chef ca 47 procent ca 35 procent Arbetskrav och arbetsbelastning ca 50 procent ca 38 procent Resurser och utrustning ca 42 procent ca 23 procent Stöd ca 14 procent ca 11 procent Hur många av de tillfrågade som trodde att de skulle orka med sitt arbete fram till pension Personalkategori Hemtjänst Teknisk verksamhet Medarbetare 47 procent svarade ja 82 procent svarade ja Chef 64 procent svarade ja 83 procent svarade ja Jämförelsen mellan hemtjänsten och de tekniska verksamheterna visar att i hemtjänsten: 55 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 hade man fler arbetsmiljöbrister per inspektionsärende än de tekniska verksamheterna var det inte ovanligt att man inte kunde ta ut sina raster på grund av arbetsanhopningar har varje chef fler medarbetare, 73 procent av cheferna i hemtjänsten hade fler än 30 medarbetare i den tekniska verksamheten hade 10 procent av cheferna fler än 30 medarbetare. är arbetssituationen för både chefer och medarbetare i hemtjänsten är mer pressad är det svårare att nå uppsatta verksamhetsmål eftersom arbetsmängden, bemanningen och andra resurser inte är anpassade till det arbete man förväntas utföra. har cheferna ofta mindre tillgång till administrativt stöd än chefer inom teknisk verksamhet 9 Hälsa – friskvård Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Rapport: Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen - vad säger den vetenskapliga evidensen? Rapport. Karolinska Institutet, 2014 Författare: Irene Jensen, professor, Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Wim Grooten, docent och högskolelektor. Karolinska Institutet – Institutionen förneurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för fysioterapi med flera. Länk till rapporten: http://fhvforskning.se/FixedDynamic/Blank.aspx?Publicerat#7 56 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 10 Ekonomi, kopplingen mellan god hälsa och produktivitet Patientsäkerhet lönar sig Rapport: Patientsäkerhet lönar sig – kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013, Sveriges kommuner och landsting Författare: Rapporten har sammanställts av Einar Sjölund i samarbete med Eva Estling och Hans Rutberg. Länk till rapporten: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/halso-och-sjukvard/patientsakerhet-lonar-sigkostnader-for-skador-och-vardskador-i-slutenvarden-ar2013.html#sthash.tU5vZSUf.dpuf Sammanfattning ”Denna rapport redovisar kostnadsberäkningar för skador och vårdskador i vården baserade på resultatet av journalgranskning under år 2013. Med skador avses alla typer av skador som drabbar patienter under vårdtiden. De skador som bedöms vara undvikbara kallas för vårdskador. Underlagen som används möjliggör inte exakta kostnadsberäkningar varför ambitionen i första hand är att visa på storleksordningen på kostnaderna för skador och vårdskador i vården, och att föra ett resonemang kring de problemställningar som uppstår vid denna typ av beräkningar. Beräkningarna visar på en total kostnad på nästan elva och en halv miljard kronor för den längre vårdtid som skador och vårdskador är förknippade med. Beräknas kostnaden endast på de vårdtillfällen som innehåller vårdskador ger det en kostnad på åtta och en halv miljard kronor. Det kan också beskrivas som att 13,1 respektive 9,6 procent av alla vårddagar eller vårdplatser kan relateras till en skada respektive vårdskada. Resultaten ska dock tolkas med viss försiktighet. Eftersom de som drabbas av skador i vården ofta är sjukare överskattar beräkningarna antagligen merkostnaderna vid de sjukhusvårdtillfällen då skadorna uppstår. Men då beräkningarna endast avser kostnaderna för ett sjukhusvårdtillfälle, underskattar de sannolikt de totala samhälleliga kostnaderna för skador.” Arbetsmiljöinvestering - en värdefull satsning? Rapport: Arbetsmiljöinvestering – en värdefull satsning? Författare: Paula Liukkonen, ED, docent, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet. 57 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Länk till rapporten: http://www.paula-liukkonen.se/pdf/Arbetsmiljoinvestering.pdf Sammanfattning ”Företagsekonomer får ofta frågor om hur arbetsmiljö- och hälsoinvesteringar ska motiveras ekonomiskt och hur nyttan av dessa ska räknas hem. Det behövs nya just för arbetsmiljöarbetet utformade räknemetoder för att kunna räkna på en investering, argumenterar frågeställaren. Men det är inte alltid nya metoder som löser upplevda kalkylproblem. Snarare behöver de befintliga kalkylmetoderna lyftas fram, och den information som kommer fram om arbetsmiljön behöver tillgängliggöras. Frågan är hur vi får tag i de data som innehåller viktiga fakta om det problem som investeringen avser. Dessa data visar också investeringens ekonomiska konsekvenser. Man behöver vara lyhörd för att uppfatta intressenters signaler om vilka problem investeringen i arbetsmiljö och hälsa ska lösa. Svaren på frågorna kanske går att hämta om vi bättre förstår investeringsbeslutsprocessen och de deltagande aktörernas roller, istället för att utveckla nya räknemetoder. Aktörerna i arbetsmiljöinvesteringsprocessen får därför stort utrymme i denna text. Stort utrymme får också ämnesfrågor som tangerar eller är en del av en arbetsmiljöinvestering. Till sådana ämnen räknar jag ledarskap, personalarbete, organisations- och produktionsutveckling samt satsningar i människors hälsa och möjligheter att växa i arbetet. Organisationens interna resurser måste kompletteras med information om externa intressenters aktiviteter och hur dessa positivt eller negativt påverkar arbetsmiljöinvesteringarna.” Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen Kunskapsöversikt: Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, del 1 En analys av svenska fall studier, rapport (2013:11) från Arbetsmiljöverket. Författare: Kaj Frick, professor emeritus, Avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Ulf Johanson, professor emeritus, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens högskola. Länk till rapporten: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2013_11.pdf 58 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 11 Handledning A good learning enviroment for nursing students in primary health care Doktorsavhandling: A good learning enviroment for nursing students in primary health care, Karolinska Institutet, 2014 Författare: Elisabeth Bos, Leg. Sjuksköterska, MSc Länk till abstract: http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/42183/Spikblad_Elisab eth_Bos.pdf?sequence=3 Sammanfattning Trots att distriktssköterskorna själva upplever det som tufft att handleda – de har ont om tid, saknar stöd och uppfattar uppdraget som oklart – tycker de flesta att det är stimulerande att handleda sjuksköterskestudenter. Och studenterna själva är i regel mycket nöjda med den handledning de får. Över 80 procent av dem som ingick i undersökningen tycker att de distriktssköterskor som handledde dem var bra förebilder. Hela 94 procent kände sig motiverade under sin placering. – Trots att handledarna upplever många problem tar de väl hand om studenterna. De försöker skapa en god pedagogisk atmosfär, speciellt i hemsjukvården, enligt Elisabeth Bos som nyligen disputerat inom området. Av resultaten framgår också att: 80 procent av handledarna är stolta över sin profession. 70 procent saknar utbildning i handledning. 70 procent efterlyser en ansvarig distriktsköterska som kan samordna den kliniska utbildningen på vårdcentralen. Cirka hälften av distriktsköterskorna är missnöjda med stödet från sina chefer och från lärosätena. De tycker att det är svårt att hålla sig uppdaterade med innehållet i sjuksköterskeprogrammet. – För att känna sig bättre rustad att ta emot studenter behövs ett tydligt mandat från ledningen, men också kontinuerlig handledarutbildning, enligt Elisabet Bos. 59 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 12 Hot och våld Hot och våld inom vård och omsorg Kunskapsöversikt: Hot och våld inom vård och omsorg är en rapport (2011:16) från arbetsmiljöverket. Författare: Ulrika Hallberg, socionom/docent i folkhälsovetenskap Länk till rapporten http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2011_16.pdf Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem Rapport: Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem, 2009. En longitudinell studie av 9000 kommun- och landstingsanställda Författare: Marjan Vaez, Karolinska Institutet Margaretha Voss, Karolinska Institutet Länk till rapporten: http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=10&ca d=rja&uact=8&ved=0CGkQFjAJ&url=http%3A%2F%2Fwww.suntliv.nu%2F forskning%2Fforskningsprojekt%2F%3Faction%3Ddownload%26reportid%3 D98&ei=mHUJVK6ZKIeXOOFgeAJ&usg=AFQjCNF5WwN4xtH3bRMR_RYMLbCMLaq0Ow&sig2=3s 8YBMwnvkeQo_U-WNCIyA&bvm=bv.74649129,d.ZWU Skapa en tryggare arbetsmiljö Video: Skapa en tryggare arbetsmiljö - Del 6. Video av Suntliv. Länk till video: https://www.youtube.com/watch?v=4EES90e94mM&feature=BFa&list=PL15 387F8A3325692E&lf=plpp_video&noredirect=1 Sammanfattning Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg berättar medarbetare om sitt arbete med att både motverka tolerans för hot och våld bland de erfarna och 60 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 medvetandegöra de nya om riskerna - innan något hänt. Och om något händer: inte missa att rapportera och följa upp det som hände. I projektet ingick också möten med ungdomar och personer i uniformsyrken om "människan bakom uniformen". 13 Sjukfrånvaro Psykisk ohälsa Webinar: Ett webinar (35 min) om rapporten om psykisk ohälsa utifrån AFA försäkrings årliga sammanställning från AGS databas psykisk ohälsa som lett till långvarig sjukskrivning. Länk till webinar http://www.youtube.com/watch?v=qdjIoAX-QOQ Sammanfattning Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning bland svenska arbetstagare. Kvinnor är värst utsatta. Och antalet långvariga sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av långvarig psykisk ohälsa är lägst i Stockholm och högst i Västra Götaland och Blekinge. Det visar en ny rapport från AFA 2013. Sjukfrånvaro utvecklingen 2010-2013 Rapport: Försäkringskassans rapport om sjukfrånvaro utvecklingen 2010-2013, 2014-06-02 Författare: Ulrik Lidwall, Analys och prognos, Försäkringskassan Länk till rapporten: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/9b49044e-0b13-4444a7dd-dac6a5d326ce/pm14_26_bilaga.pdf?MOD=AJPERES Hälsa och framtid - i kommuner och landsting Rapport: Hälsa och framtid i kommuner och landsting, 2013 Författare: Magnus Svartengren, Karolinska Institutet och Uppsala Universitet 61 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet januari 2015 Ulrich Stoetzer, Karolinska Institutet Marianne Parmsund, Karolinska Institutet Tomas Eriksson, Uppsala Universitet Åsa Stöllman, Uppsala Universitet Eva Vingård, Uppsala Universitet Länk till rapporten http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/rapporter/2013/ammuppsala_rap port1_2013.pdf Sammanfattning: Forskningsprojektet Hälsa och framtid i offentligförvaltning (HOFF) övergripande syfte var att studera om det fanns faktorer på organisationsnivå som kännetecknade kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro. Projektet kom fram till att kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro ”kännetecknas av genomtänkta strategier på organisationsnivå, särskilt inom följande områden: Uppföljning och kontroll av ledarskap/chefskap genom direktkontakt Individuella önskemål om utbildning tillgodoses Möjligheter till byte av arbetsuppgifter finns och uppmuntras Feedback och möjligheter för medarbetare att framföra idéer och kritik Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning Det systematiska arbetsmiljöarbetet införs strukturerat i verksamheten” Projektet visade även att ”friska kommuner och landsting skiljer sig från mindre friska genom att de har större kunskap om sjukfrånvaron i organisationen och försöker anpassa arbetet till perioder med nedsatt arbetsförmåga hos medarbetarna. Större flexibilitet tycks råda och mer kontakter med andra aktörer tas och fungerar bra vid behov av rehabilitering.” 62 (68) 14 Vårdförbundets undersökningar med koppling till Hälsosam Vårdmiljö 2011 Novus – Deltid eller ej, rapport/sammanfattning finns, frågor till medlem 2013 Egen – Arbetsmiljö juni, juli och aug 2013, rapport/sammanfattning ej funnen/klar, beställare okänd, medlem. Egen – Ambulans – rapport ej funnen/klar, beställare förhandlingsstrategiska avd., sammanfattning saknas, medlem Egen – Sommarenkät – frågor ställs till avdelningarna. Prognos: https://intranet.vardforbundet.se/PageFiles/12178/Rapport_Inf%c3%b6r%20so mmaren%202013_V%c3%a5rdf%c3%b6rbundet.pdf Uppföljning: https://intranet.vardforbundet.se/PageFiles/12178/Rapport_Efter%20sommare n%202013_V%c3%a5rdf%c3%b6rbundet_uppdaterad.pdf 2014 Egen – An/Iva – rapport/sammanfattning, ej klar, medlem Egen – Psykosocial arbetsmiljö, målgrupp Huvudskyddsombud, beställare Vårdfokus Egen – Sommarenkät – frågor ställs till avdelningarna Prognos: https://vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/Vardforbundets%20 sommarrapport%202014.pdf Uppföljning: https://intranet.vardforbundet.se/PageFiles/12178/Sommarrapport%20efter%2 0sommaren%202014_publicerad.pdf Andra undersökningar av intresse NMI- nöjd medlemsindex Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet / 2014-12-04 15 Viktiga länkar för arbetsmiljöområdet AFA försäkring https://www.afaforsakring.se/ ARTUR – Arbetstidsutvärderaren http://www.stressforskning.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biolog isk-psykologi-och-behandling/arbetstidsutv%C3%A4rderaren Stressforskningsinstitutet http://www.stressforskning.su.se/ Arbetsmiljöforskning http://www.arbetsmiljoforskning.se/ Arbetsmiljökunskap - Arbetsmiljöverket http://www.av.se/arbetsmiljokunskap/ Arbetsmiljöverket http://www.av.se Prevent http://www.prevent.se/ Sunt arbetsliv https://www.suntliv.nu/ Forum för arbetslivsforskning http://falf.se/foreningen/allman-information/ Arbetsmarknad & Arbetsliv artiklar 2007http://www.kau.se/arbetsmarknad-arbetsliv/lasa-publicerade-artiklar#2013 64 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet / 2014-12-04 16 Verktyg - filmer och annat Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Sammanfattning Detta är ett arbetsmaterial som kan användas för analys, reflektion och utveckling av hälso- och arbetsmiljöarbete. Det kan användas på den enskilda arbetsplatsen/resultatenheten eller som ett verktyg för att få struktur på hälsooch arbetsmiljöarbetet i hela organisationen. Arbetsmaterialet syftar till att: Stärka det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet Öka medvetenheten om hälsa och förutsättningar för hälsa Uppmuntra initiativ och initiativtagare till hälsofrämjande satsningar Uppmärksamma friskfaktorer på arbetsplatsen Öka medvetenheten om stödjande och hindrande faktorer i hälsofrämjande arbete Öka medvetenheten om hur synsätt, roller och ansvarstagande bland ledare och medarbetare kan påverka utvecklingsarbetet. Ett arbetsmaterial för att stödja http://www.gr.to/download/18.4fea3bce1110929824680001802/SAMS+slutlig +version.pdf Här hittar du verktyg http://fhvmetodik.se/metod/metoderhalsoframjande-ledarskap-ochmedarbetarskap/ Övrigt Vårdguiden http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/ Arbetsmiljöverkets temasida http://www.av.se/teman/stress/ EU-kampanj 2014-2015 - Friska arbetsplatser förebygger stress http://www.av.se/Aktuellt/eu_veckan2014-2015/ Stressenkät Prevent http://www.prevent.se/Stressenkat/ 65 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet / 2014-12-04 Det goda arbetet; inflytande, stimulans, tillhörighet, uppskattning, fysisk trygg, social o ekonomisk trygghet, inte utsatt för risker http://www.youtube.com/watch?v=QNJRQigwOVY Friska arbetsplatser förebygger stress Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-Osha har lanserat en gratis e-guide för hantering av stress och psykosociala risker på arbetsplatsen. Den är tillgänglig på webben och kan även laddas ned för att användas offline. Stress är en av de främsta orsakerna till förlorade arbetsdagar i Europa. Det påverkar arbetstagarnas hälsa och kan leda till ökade personalkostnader och sämre produktionsresultat. E-guiden är ett praktiskt verktyg som än så länge finns i flera nationella versioner. Den ger förklaringar, råd och exempel och vänder sig särskilt till arbetsgivare och anställda i små företag. https://www.healthy-workplaces.eu/sv/ Sunt arbetsliv parter för prevention Fas arbetsliv https://www.suntliv.nu/verktyg/fas-arbetsliv/ Hållbar Rehabilitering https://www.suntliv.nu/verktyg/hallbar-rehabilitering/ Vård i annans hem https://www.suntliv.nu/verktyg/vard-i-annans-hem/ Bättre beredd än rätt om Hot och våld https://www.suntliv.nu/verktyg/battre-beredd-an-radd/ Statliga sektorn verktyg Partsrådet Centrala parters stöd till lokal samverkan. Syftet med Arbetsområdet Stöd till lokal samverkan är att utveckla och stimulera hanteringen av samverkan på lokal nivå i linje med intentionerna i det centrala avtalet Samverkan för utveckling. http://www.utvecklingsradet.se/1014 Verksam samverkan - nytt material öppnar för dialog I vilka arbetskulturer frodas samverkan? Hur kan roller och förhållningssätt utvecklas för att samverkansmetoden ska bli framgångsrik? Det är frågor som ligger till grund för Verksam Samverkan, ett material som Partsrådet tagit fram för att stimulera till diskussioner om lokal samverkan på statliga arbetsplatser. Tonvikten ligger vid begrepp som förtroende, ansvar, inflytande och process. 66 (68) Kartläggning Hälsosam vårdmiljö Vårdförbundet / 2014-12-04 Verksam Samverkan ger alla på arbetsplatsen tillgång till en gemensam begreppsapparat och en gemensam referensram kring samverkan, oavsett vilken lokal part man tillhör eller på vilken nivå i organisationen man befinner sig. Materialet ger också goda råd för hur samverkansarbete kan bedrivas. http://www.utvecklingsradet.se/4090 Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten ”Utvecklingsredskap i en ständigt föränderlig verksamhet”, och på intervjuer med dess författare, Gunnar Sundqvist. http://www.partsradet.se/wp-content/uploads/2014/03/Arbetsmiljo-ochforandringsberedskap.pdf Stöd i arbetet I ”Verktygslådan” kan du hitta exempel på bland annat mallar, rutiner, policies och bildspel som används inom myndigheter för att underlätta rutiner och utvecklingsarbete. Avsikten är inte att presentera material som kan kopieras rakt av utan mer för att tjäna som inspirationskälla och hjälp till eget arbete. Materialet är i första hand resultat av projekt genomförda av myndigheter med stöd av Satsa friskt. Respektive myndighet ansvarar för innehållet och för uppdateringar. I flera fall finns underavdelningar som inte redovisas här. http://www.utvecklingsradet.se/stod-i-arbetet 67 (68) Medlemmarna i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet VÅRDFÖRBUNDET
© Copyright 2024