1. No category

1 (5)
DATUM
DNR
2015-10-01
KS/2015:200
Sverigeförhandlingen
PM – Nyttoberäkningar av spårinvesteringar på Lidingö
Inledning
I samband med förhandlingar om utbyggd kollektivtrafik i Stockholmsregionen har
Sverigeförhandlingen och Stockholms läns landstings trafikförvaltning kontaktat Lidingö stad
för diskussion om utbyggd spårtrafik på Lidingö med en tidshorisont bortom gällande
översiktsplan. Denna PM redovisar förslag till infrastrukturobjekt och beskriver de lokala och
regionala nyttor som de medför. Beskrivningen av nyttor ska läsas tillsammans med de
beskrivningar som Stockholms läns landsting redovisar direkt till Sverigeförhandlingen. De
objekt som föreslås utredas vidare är förlängning av tunnelbanan till Lidingö centrum, en ny
sträckning för Lidingöbanan via Lidingö centrum och åtgärder för cykel mellan Lidingö och
Stockholm. Denna PM tar upp spårinvesteringar, för cykelåtgärder se separat PM.
Nuläge
Översiktsplanen (2012) och Riktlinjer för bostadsförsörjning (2015) ger riktlinjer för stadens
planering till 2030. Stadsdelen Dalénum växer nu fram med ett hundra lägenheter om året.
Staden har ett antaget planprogram för Centrum-Torsvik som nu följs av detaljplanering för
bland annat bostäder och ett utökat centrum. För Högsätra pågår arbete med planprogram och i
flera stadsdelar, exempelvis Larsberg, Rudboda och Björnbo pågår detaljplanering för fler
bostäder. Tillskott av bostäder förutsätts ske i kollektivtrafiknära lägen inom befintlig
bebyggelse.
Utöver nya bostäder planerar Lidingö stad också för hållbara resor. Staden utreder nu Lilla
Lidingöbron, en ny bro mellan Stockholm och Lidingö för Lidingöbanan/Spårväg City, det
regionala cykelnätet samt gång- och mopedtrafik. Gamla Lidingöbron är uttjänt och måste
ersättas av en ny bro. Staden står därför inför beslut om investering i en ny bro som planeras tas
i drift år 2020. En eventuell tunnelbaneutbyggnad till Lidingö skulle kräva ytterligare en bro,
alternativt annan samordning av trafikslag.
Infrastrukturinvesteringar
De infrastrukturobjekt som föreslås i Sverigeförhandlingen är förlängning av tunnelbanan till
Lidingö centrum och/eller ny sträckning för Lidingöbanan via Lidingö centrum. Som bilaga till
denna PM finns tabeller där nyttorna av objekten redovisas i enlighet med den av
Sverigeförhandlingen önskade strukturen.
POSTADRESS
Lidingö stad
181 82 Lidingö
BESÖKSADRESS
Stockholmsvägen 50
TELEFON
08-731 30 00 vx
FAX
08-731 46 74
E-POST
[email protected]
INTERNET
www.lidingo.se
2 (5)
Förlängning av tunnelbanan till Lidingö centrum
Tunnelbanan till Ropsten invigdes 1967 och förbereddes då för förlängning vidare mot Lidingö.
Ropsten är i dag Lidingötrafikens viktigaste bytespunkt. Förutom tunnelbanestation finns
ändhållplats för Lidingöbanan, bussterminal för de flesta av Lidingös busslinjer samt
infartsparkering. Till vardags kommer arbetspendlare till fots, på cykel, med buss eller
Lidingöbana alternativt med bil till Ropsten för att byta till tunnelbana eller buss för vidare färd
mot arbetsplatser i regionen och på Lidingö. Både Lidingös utpendling och inpendling är
betydande i antal resenärer.
Förlängning av tunnelbanan till Lidingö centrum skulle innebära att bytespunkten flyttas från
Stockholm till Lidingö. Det skulle utöver stärkt regional tillgänglighet också medge ett nytt
effektivare busslinjenät på Lidingö. En eventuell framtida förlängning av tunnelbanan till
Högsätra-Dalénum skulle innebära effektiv kollektivtrafik till Lidingös befolkningstätaste delar
där också störst nytillskott av bostäder kan ske.
Tidigare utredning (Sträckningsstudie spår Lidingö, WSP 2006) visar att förlängning är möjlig.
Gällande detaljplaner i Stockholms stad och Lidingö stad medger att bro för tunnelbanans
förlängning uppförs. Bilaga visar data och möjlig sträckning för tunnelbana till Lidingö
centrum.
Ny sträckning för Lidingöbanan via Lidingö centrum
Lidingöbanan byggdes för 100 år sedan. Banan har sedan byggts ut och moderniseras för
närvarande. Den går inte förbi stadens centrum utan via Torsvik där dagens hållplats är
otillgängligt placerad med få påstigande. Det innebär att de som vill resa kollektivt mellan
centrum och stadens södra delar behöver byta mellan buss och spårväg. Det har länge funnits
tankar på en omdragning av Lidingöbanan via centrum för att öka tillgängligheten.
Översiktsplanen anger ett utredningsområde för ny dragning.
Tidigare utredning (Sträckningsstudie spår Lidingö, WSP 2006) liksom utredningar i samband
med planprogrammet Centrum-Torsvik visar att en ny sträckning av Lidingöbanan via centrum
är möjlig att genomföra. Staden kan anpassa den nya bebyggelsen till den framtida banan. Det
är därför lämpligt att beräkna nyttan av en ny sträckning för banan på nytt. Bilaga visar data och
möjlig sträckning för Lidingöbanan via centrum.
Nyttor
Infrastrukturinvesteringar ger flera slags nyttor. Nedan redovisar Lidingö stad uppskattningar av
bostadsnytta, restidsvinster, arbetsmarknadsnytta, miljönytta, näringslivsnytta, social nytta samt
övriga nyttor.
Bostadsnytta
Staden bedömer att bostadstillskottet för de två objekten ligger inom samma intervall. Mellan år
2017 och 2035 är det möjligt att skapa totalt 4200-5600 nya bostäder. Lidingös bebyggda
områden upptar en relativt liten yta och ön har ett väl utbyggt bussnät som kommer att kunna
knytas ihop med de nya stationerna. Staden bedömer därför att spårinvesteringar på Lidingö ger
nyttor som kommer hela staden tillgodo, och har räknat hela ön som influensområde.
Bostadstillskottet redovisas som det antal bostäder som detaljplaneläggs efter att avtal tecknats
med Sverigeförhandlingen år 2017 och som färdigställts senast år 2035. De bostadsprojekt där
detaljplanerna antas innan tidpunkt för avtal med Sverigeförhandlingen ingår alltså inte.
Stadens beräkningar indikerar en bostadsnytta om ca 400 mnkr. Beräkningarna bygger på hur
mycket marknadsvärdet totalt sett för de planerade bostäderna förväntas öka, som en direkt
effekt av framtida spårinvesteringar.
3 (5)
En utbyggnad av tunnelbanan till Lidingö centrum skulle innebära att funktionerna bussterminal
och infartsparkering kan flyttas till Lidingö. Detta innebär möjligheter till förbättrad
stadsutveckling vid Ropsten med bostäder och verksamheter. Inom influensområdet bedömer
Stockholms stad att 2000 bostäder kan skapas.
Om Lidingöbanan ges ny sträckning via centrum kan attraktiva delar av det nuvarande
spårområdet exploateras med bostäder. AB Storstockholms Lokaltrafik äger spårområdet och
Lidingö stad betydande del av intilliggande mark.
Lidingöbanans befintliga sträckning i
svart och alternativa framtida
sträckningar i grönt. Röd markering
visar mark som kan frigöras för
bostäder om banan får ny sträckning.
Restidsvinster
En förlängning av tunnelbanan ger betydligt kortare restid från Lidingö centrum till regionens
centrum och viktiga kollektivtrafikknutpunkter. Beräknad restid med tunnelbana från Lidingö
centrum till T-centralen är 11 minuter.
Lidingöbanan via Lidingö centrum innebär att boende på södra Lidingö på ett enkelt och
tillgängligt sätt kan ta sig till stadens centrum och den kommersiella och offentliga service som
finns där. Restidsvinster kan eventuellt skapas med dubbelspår längs utvalda sträckor.
Boende nära Lidingö centrum kommer att kunna gå eller cykla till tunnelbanan istället för att
som idag ta sig till den med bil eller buss. En effektivare kollektivtrafik med kortare restider och
färre byten är ett attraktivt alternativ till bilen vilket ytterligare kan minska arbetspendlingen
med bil. Sammantaget ger det minskad trängsel på det övergripande vägnätet och leder till
regionala restidsnyttor.
Arbetsmarknadsnytta
Om bytet mellan tunnelbana och buss i Ropsten ersätts av tunnelbana direkt till Lidingö
underlättar det för arbetsgivare på Lidingö att rekrytera kvalificerade medarbetare som idag kan
uppleva ett motstånd i arbetspendling till Lidingö. Även det omvända förhållandet gäller, då
Lidingöbor skulle nå arbetsplatser i en större del av Stockholmsregionen än idag, vilket bidrar
till en dynamik på den regionala arbetsmarknaden. Även en omdragning av Lidingöbanan har
viss positiv effekt på arbetsmarknadsnyttan.
4 (5)
Lidingö har en befolkningsutveckling med stigande medelålder. Nya bostäder skulle ge fler
invånare i arbetsför ålder och jämnare efterfrågan på offentliga och privata tjänster. De aktuella
spårinvesteringarna ger alltså förutsättningar för ett stärkt lokalt näringsliv och ökad
sysselsättning.
Miljönytta
Stadens mål är att 80 procent av arbetsresorna ska ske med kollektiva färdmedel eller
gång/cykel år 2030. Effektiv och tillgänglig kollektivtrafik ökar incitamenten att resa kollektivt i
kombination med gång och cykel. Ett lokalt bussnät på Lidingö som kopplas till en ny
tunnelbanestation kan uppehållas med ett mindre antal bussar än idag. Dessutom reduceras
behovet av busstrafik över Lidingöbron, vilket medför positiva miljöeffekter i form av minskade
utsläpp. En minskad biltrafik genom ovan nämnda omflyttning till kollektivtrafik, gång och
cykel skulle få samma effekt. Även Lidingöbana via Lidingö centrum skulle få positiva effekter
framför allt i form av att boende i Lidingös befolkningstätaste områden (södra ön) skulle nå
kommuncentrum utan tidskrävande byten mellan spårvagn och buss.
Näringslivsnytta
Staden planerar för ett utvecklat Lidingö centrum till vilket tunnelbana skulle ge ökat
kundunderlag, dels genom att bytespunkten flyttas från Ropsten, dels genom fler boende på
Lidingö. Ökad handel och service innebär fler lokala arbetstillfällen. Även områden längre bort
från tunnelbanestationen får en ökad tillgänglighet som i förlängningen kan innebära att de blir
intressanta för företagsetableringar. Förutsättningarna för Lidingös besöksnäring och
kontorsmarknad stärks genom ökad regional tillgänglighet.
Lidingöbanan via Lidingö centrum skulle också medföra ökat kundunderlag för centrumhandeln
då tillgängligheten ökar framför allt för boende längs banan på södra Lidingö, men även för
boende i de nya bostäder som planeras på Lidingö.
Social nytta
En förbättrad kollektivtrafik och breddad arbetsmarknad, liksom ett större utbud av arbetsplatser
på Lidingö, kommer att ha gynnsamma sociala effekter på regionen som helhet. Ett
kollektivtrafiksystem med färre byten och nivåskillnader kommer också att gynna grupper som
har svårt att resa idag som t.ex. äldre och funktionshindrade.
Direkt förbindelse mellan regionens centrum och Lidingö förbättrar regionens tillgänglighet till
Lidingös många natur- och kulturvärden.
Sammanfattning/övriga nyttor
Lidingö stad ser stora nyttor med båda infrastrukturobjekten och önskar föra en fortsatt dialog
med Sverigeförhandlingen.
En gynnsam faktor för tunnelbana till Lidingö centrum är att både Stockholms stad och Lidingö
stad har intresse av den. Båda kommunerna får infrastruktur- och exploateringsnyttor och
kommunernas intressen sammanfaller. Detta ger goda förutsättningar för en effektiv förhandling
och framgångsrikt genomförande.
Lidingö stad är stor markägare och förfogar över den allra största delen av den byggbara marken
på ön, vilket innebär att staden har verktyg för att genomföra sina åtaganden. Detta tillsammans
med de höga markvärdena på ön och den stora efterfrågan på bostäder, ger en hög nivå av
realism i antagandena både för tunnelbana och Lidingöbanan via centrum. Det gör också att det
kommer att finnas goda möjligheter att diskutera en viss grad av medfinansiering. Stadens
markinnehav gör det även möjligt att styra upplåtelseformen på en del av de nya bostäderna.
5 (5)
Lidingö har redan en relativt hög andel hyresrätter, ca en tredjedel av det totala beståndet av
bostäder, och det är stadens ambition att fortsätta arbeta med varierade upplåtelseformer.
Båda de aktuella infrastrukturåtgärderna är redan väl studerade ur ett tekniskt perspektiv. Staden
har tillsammans med SL/SLL tidigare utrett nya sträckningar för både Lidingöbanan och
tunnelbana, och Lidingöbanans nya sträckning är markerad som utredningsområde i stadens
översiktsplan. Lidingö stad förfogar över den allra största delen av den mark som berörs av
infrastrukturobjekten.
De största stadsbyggnadsprojekten på Lidingö är Lidingö centrum och Högsätra/Larsberg.
Dessa projekt syftar till att skapa attraktiva, varierade och levande stadsdelar med ett utbud av
mötesplatser och service. Projektens förutsättningar förbättras av båda infrastrukturåtgärderna. I
Lidingö centrum planerar staden för en utvidgad stadskärna med handel, arbetsplatser,
mötesplatser, kultur och bostäder. I Larsberg och Högsätra handlar det om att tillföra nya
stadskvaliteter som trygga stadsmiljöer, förbättrat utbud av service och aktiviteteter samt nya
bostäder.
Anna Hadenius
Stadsdirektör