1. No category

Återanvändning av produkter i Skåne
Titel:
Återanvändning av produkter i Skåne
Utgiven av:
Länsstyrelsen Skåne
Författare:
Ulrika Vinka
Beställning:
Länsstyrelsen Skåne
Miljöstrategiska enheten
205 15 Malmö
Telefon:
010-224 10 00
Copyright:
Länsstyrelsen Skåne
Diarienummer:423-397-2014
ISBN:978-91-7675-001-8
Rapportnummer:2015:13
Layout:
Länsstyrelsen Skåne
Tryckeri, upplaga:
Länsstyrelsen Skåne, 300 ex
Tryckår:2015
Omslagsbild:
Most Photos
Förord
Nuvarande ekonomiska system med tillväxt förutsätter bland
annat konsumtion av varor. Ökande råvarupriser och ökad miljömedvetenhet kan bidra till att skapa en så kallad cirkulär ekonomi
där avfall blir resurs, och där ekonomin istället baseras på hållbara varor och tjänster vilket bidrar till en grön tillväxt.
Att återanvända produkter och därmed öka produkters livslängd
kan spara jordens resurser. Det är också ett sätt för konsumenten
att spara eller tjäna pengar vilket bidragit till att second handoch vintagebutiker, loppisar och auktionshus ökar i popularitet.
Idag finns det många tips på hur man kan återanvända och hitta
andrahandsvaror, bland annat i sociala medier såsom Facebook,
Twitter, Instagram, webbplatser, bloggar och appar. Det handlar
om en livsstil där kreativitet, ekonomi och miljö går hand i hand.
Länsstyrelsen Skåne vill med denna rapport lyfta fram återanvändningen i Skåne och uppmuntra kommuner och andra viktiga
aktörer i Skåne att arbeta vidare med detta område.
Länsstyrelsen Skåne 1 mars 2015
Jeanette Schlaucher
Chef Miljöstrategiska enheten
Länsstyrelsen Skåne
Innehållsförteckning
FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Syfte och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Resultat och slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
VAD ÄR ÅTERBRUK? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Mängden hushållsavfall fortsätter att öka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Skånska kommuner arbetar med att förebygga avfall . . . . . . . . . . . . . . 9
ÅTERANVÄNDNING ÄR BÄTTRE FÖR MILJÖN ÄN NYKÖP . . . . . . . . . . . 11
ÅTERBRUKSMARKNADEN I SKÅNE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Statistik för olika typer av återbruksverksamheter i Skåne . . . . . . . . 13
Antikaffärer/auktionshus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Second hand- och vintagebutiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Återbyggdepåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Kontorsmöbler och IT-utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Loppmarknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Klädbytarbutiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Webbplatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
ÅTERANVÄNDNING I OFFENTLIG SEKTOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR ÅTERBRUKSMARKNADEN? . . . . . . . . . . . 19
Nya jobb och socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
TIPS TILL AKTÖRER I SKÅNE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Sammanfattning
Länsstyrelsen Skåne har beviljats medel från Region Skånes Miljövårdsfond för
projektet Återbruk i Skåne – En kartläggning. Projektet skulle resultera i en rapport och denna rapport är resultatet. Rapporten kommer att spridas till Skånes
kommuner och andra viktiga aktörer i länet via Länsstyrelsen Skånes nätverk,
webbplats och sociala medier såsom Facebook. Rapporten är en del i uppföljningen av utmaningen Hållbar konsumtion, en av fem utmaningar i Länsstyrelsen
Skånes åtgärdsprogram Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016.
Syfte och mål
Syftet med detta projekt var att få en överblick över återbruksmarknaden i
Skåne genom att kartlägga verksamheter som sysslar med återanvändning (antal, typ och omsättning) och mängden (kg) produkter (kläder, textilier, möbler
och andra produkter samt elektronik) som återanvänts i Skåne från 2000-talets
början. Kartläggningen skulle visa hur omsättningen av kapital och produkter i
återbruksbranschen varierat.
Målet var att visa återbruksbranschens utveckling i Skåne och att lyfta fram återanvändning som ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt fördelaktigt alternativ.
Rapportens målgrupp är framförallt de skånska kommunerna och rapporten
kan vara en hjälp i det avfallsförebyggande arbetet genom att öka kunskapen om
återanvändning i Skåne. Förhoppningen är att projektet ska öka kommunernas
vilja att upphandla fler begagnade produkter så att återbruksmarknadens andel
och omsättning i Skåne gynnas.
Metod
Denna rapport har sammanställts av tjänsteman på Länsstyrelsen Skåne genom
skrivbordsstudier, informationssökning på Internet och muntliga samt skriftliga
kontakter med olika aktörer såsom Statistiska Centralbyrån (SCB), Skatteverket
och Ideell Second hand med flera.
Resultat och slutsatser
Statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) visade att det den 14 juli 2014 fanns
totalt 333 arbetsställen registrerade i Skåne inom återbrukssektorn. De flesta
var verksamma inom handel med antikviteter, tätt följt av second hand-verksamhet. Enligt uppgifter från SCB ligger omsättningen för respektive verksamhet under en halv miljon kronor per år. Branschen utgör därför en liten del av
den totala handeln.
Statistiken från SCB är inte heltäckande eftersom det saknas uppgifter för
många second hand-verksamheter (till exempel loppmarknader) som antingen
inte är registrerade eller är registrerade i register som inte är lättillgängliga. En
heltäckande kartläggning var inte möjlig att genomföra inom ramen för detta
projekt eftersom statistiken överlag är bristfällig eller svårtillgänglig.
5
Foto: Most Photos
Eftersom en heltäckande kartläggning inte var möjlig ger denna rapport en mer
generell överblick över återanvändningen av produkter i Skåne. Rapporten visar
att det ur ett livscykelperspektiv är bättre för miljön att köpa begagnade produkter än nyproducerade, framförallt när den återbrukade produkten är lokalt
producerad, miljömärkt och ersätter en ny likadan produkt som inte är miljömärkt och har transporterats långt. De produkter som är mest lönsamma att
återbruka ur miljösynpunkt är de utan resursförbrukning under användningsfasen, såsom möbler.
6
Vad är återbruk?
Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet återbruk detsamma som återanvändning.1 Enligt samma uppslagsverk betyder återanvändning ”användning
på nytt av förbrukade varor eller förpackningar för ursprungligt eller likartat
ändamål”.2 Webbplatsen synonymer.se nämner följande synonymer till ordet
förbrukad: använd, åtgången, slut, utsliten, oanvändbar, utbränd.3 Denna rapport fokuserar på förbrukade varor som är använda i ett eller flera led men som
är i så gott skick att de kan återanvändas/återbrukas. Med återbruksbranschen
avses verksamheter som köper/får produkter att sälja vidare i befintligt skick.
Avfallstrappan illustrerar hur avfallet i samhället bör tas tillvara. Återanvändning
kommer på andra plats i hierarkin efter förebyggande.4
Avfallstrappan. Källa: SYSAV. http://www.kopinteskrap.se/avfallstrappan/
Steg 1: Minska avfall
Att skapa så lite avfall som möjligt är det bästa sättet att spara på jordens resurser. Det finns många hemmatips för att minska sitt eget avfall.
Steg 2: Återanvända
Skänk till Second hand, sälj och köp begagnat, laga saker som är trasiga. Saker
ska återanvändas så långt det går.
Steg 3: Återvinn
Allt som inte kan återanvändas ska i möjligaste mån återvinnas. Sortera matavfall, tidningar och förpackningar och kompostera trädgårdsavfall.
1 http://www.ne.se/%C3%A5terbruk
2 http://www.ne.se/%C3%A5teranv%C3%A4ndning
3 http://www.synonymer.se/?query=f%F6rbrukad
4 http://www.sysav.se/Om-oss/Skola1/lararrum/Avfallstrappan/
7
Steg 4: Energiåtervinning
Det som inte kan återvinnas kan ofta förbrännas vilket skapar energi som kan
användas.
Steg 5: Deponering
Det som inte kan behandlas på annat sätt deponeras. Det är det sista alternativet
för att ta hand om avfall och mängden deponering ska minska så mycket som
möjligt.
Mängden hushållsavfall fortsätter att öka
Avfallsmängderna ökar i Skåne och förbränning med energiutvinning tar hand
om den största delen. En tredjedel av hushållsavfallet går till materialåtervinning och precis som i övriga Europa ökar materialåtervinningen i Sverige. Deponering utgör en mycket liten del i Skåne och övriga Sverige, jämfört med 34
procent i Europa som helhet.5
Totalt
gisk
inning
135
146
145
129
640
508
190
575
346 383
350 880
401 426
432 819
Behandlad mängd hushållsavfall per invånare i Skåne
400
350
g)
gisk
inning
109
117
115
102
Diagrammet visar mängden behandlat hushållsavfall i Skånes avfallsanläggningar.
Viss transport av hushållsavfall sker över länsgränserna, vilket innebär att en
mindre del av det hushållsavfall som behandlas i Skåne har uppkommit i andra
län.
300
Totalt
250
279
280
318
340
Kg/inv
Deponering
200
Biologisk återvinning
Förbränning med energiåtervinning
150
100
50
0
2010
2011
2012
2013
Behandlad mängd hushållsavfall per person och år i Skåne uppdelat på olika behandlings­
metoder (deponering, biologisk återvinning och förbränning exkl. materialåtervinning).
Källa: Avfall Sverige 2013.
Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet styr sällan mot avfallsförebyggande.
Avfallstaxan för hushåll och verksamheter är relativt låg och skapar inte incitament för att reducera mängden avfall och öka återvinningen. Priset på avfallsfraktioner ger fel signaler om resursers knapphet och samhällskostnad.
5 http://www.avfallssverige.se/fileadmin/uploads/Statistikfiler/SAH_2014.pdf
8
Skånska kommuner arbetar med att förebygga avfall
I Boverkets miljömålsenkät 2014 uppger 28 av Skånes 33 kommuner att de arbetar med att förebygga avfall. Arbetet består huvudsakligen av insatser för att
minska matsvinn samt återanvändning av möbler och inventarier. Flera kommuner anger att de främst deltar i de avfallsförebyggande projekt som drivs av de
kommunala avfallsbolagen.
Kommuner som uppger att de arbetar med att förbygga avfall.
Källa: Boverket 2014.
9
IVL Svenska Miljöinstitutet AB och PROFU AB har på uppdrag av Avfall Sverige
tagit fram en vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en
resurseffektiv avfallshantering. En av indikatorerna som redovisas i vägledningen
anger mängden förebyggt avfall som skillnaden mellan den förväntade mängden
hushållsavfall (baserat på hushållens totala konsumtion) och den faktiskt uppkomna mängden hushållsavfall. Den förebyggda avfallsmängden är därmed lika
med den frikopplade mängden avfall.
Enligt modellberäkningar för ovanstående indikator har närmare 40 kg hushållsavfall per person och år förebyggts sedan år 2010. Eftersom indikatorn tar hänsyn till konjunktursvängningar kan denna minskning inte förklaras med lågkonjunkturen som inträffade under samma tidsperiod. Orsakerna tillskrivs istället
förändrade konsumtionsbeteenden. En del av den förebyggda mängden beror
på att vi lägger något mer pengar på tjänstekonsumtion än varukonsumtion,
jämfört med tidigare år. Merparten av den förebyggda mängden beror dock på
att vi har förändrat vad vi köper för produkter inom gruppen varukonsumtion.
Den totala varukonsumtionen har under perioden förändrats relativt lite i förhållande till den observerade minskningen i avfallsmängd.6
6 http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2014/u201401/
10
Återanvändning är bättre för miljön än nyköp
Nyproduktion av kläder, textilier och produkter belastar miljön när det gäller transporter, förbrukning av energi, vatten, kemikalier och råvaror när inte
återvunnet material används. Till exempel kräver jeanstillverkning omfattande
kemikalieanvändning och tillverkning av bomullskläder kräver stora mängder
vatten.
I rapporten ReUse – En antologi om återbruk 7 diskuteras miljövinsten vid återanvändning av produkter sett ur ett livscykelperspektiv. Den slutsats som dras
är att det finns en stor potential att minska miljöpåverkan genom ett ökat återbruk. De produkter som ger störst miljövinst vid återanvändning är de som inte
har någon resursförbrukning under användningsfasen, såsom möbler. Kläder
och textilier till exempel har även en resursförbrukning under användningsfasen
eftersom de tvättas, och det är därför bättre att tvätta ett plagg mer sällan.8
Återanvändning är framförallt bättre för miljön ur ett livscykelperspektiv när
den återbrukade produkten är lokalt producerad, miljömärkt och ersätter en ny
likadan produkt som inte är miljömärkt och har transporterats långt. Att laga
under användningsfasen förlänger förstås produktens livslängd ytterligare.
Tabellen ger en uppfattning om energiåtgång och energibesparingar på olika
typer av återanvända produkter i Storbritannien, USA och Schweiz, baserat på
livscykelanalyser.9 Textilprodukternas besparingspotential är starkt beroende av
hur många gånger de stryks och tvättas under användarfasen.
Produkt
Påverkan nyproduktion (MJ)
Påverkan återanvändning
(MJ)
Besparing vid återanvändning (%)
Kontorsstol
1 500
100
90
Skrivbord
3 500
1 000
70
Bomulls-t-shirt
(12,5 tvättar)
80
35
57
Viskos-blus
(12,5 tvättar)
51
<5
92
Kaffekopp (1 000
användningar)
58
45
20
7 http://sp.se/sv/index/research/hallbarkonsumtion/Documents/Reuse%20antologi.pdf
8 http://www.polygiene.com/filearchive/1/1874/Poly_LCA_En_120709_Low.pdf
9 Sahni et al. 2010, Spiztley et al. 2006, Refiller 2013, Woolridge et al. 2006, Allwood et al. 2006
11
er)
Återbruksmarknaden i Skåne
Statistiska Centralbyrån (SCB) för register över organisationer som är aktiva,
det vill säga något eller några av momsregistrerad, F-skatteregistrerad eller arbetsgivare. Dessa verksamheter är registrerade under SNI-koder.10 Vid sökning
på återbruksverksamheter och SNI-kod fanns det den 14 juli 2014 totalt 333
arbetsställen registrerade i Skåne inom återbrukssektorn. Statistiken visar att de
flesta var verksamma inom handel med antikviteter, tätt följt av second handverksamhet.
183
133
17
Antal
SNI-kod
Omfattar
183
47791
Specialiserad butikshandel med antikviteter: möbler, konstföremål, böcker.
133
47792
Second hand-butiker (ej antikviteter, motorfordon, Internetauktioner och andra auktioner i butik, pantbanker).
17
47793
Auktionshandel i butik.
Totalt 333
Återb
brukshandel i butik
200
180
160
140
120
100
Antal registrerade
återbruksverksamheter i Skåne
80
60
40
20
0
Antikviteter
(möbler, konst,
böcker)
Second hand ((ej
antikviteter))
Auktionshandel
10http://www.sni2007.scb.se/snipdf.asp
12
Foto: Most Photos
Det är svårt att hitta statistik som omfattar alla återbruksverksamheter i
Skåne. Enligt SCB är många återbruksverksamheter inte registrerade under
en SNI-kod, eller är registrerade under en annan huvudsyssla än second handverksamhet. Det går inte heller i dagsläget att få fram statistik ur Skatteverkets
kassaregister (Skatteverket registrerar alla som har en kassa i ett kassaregister)
eftersom det inte går att sortera fram typ av verksamhet ur kassaregistret.
Många återbruksverksamheter kan också vara registrerade i register som inte är
möjliga att få tillgång till i detta projekt, eller är inte registrerade alls.
Statistik för olika typer av återbruksverksamheter i Skåne
Här ges en överblick över följande verksamheter (materialåtervinning, skrotfirmor och försäljare av begagnade bilar ingår inte):
•
•
•
•
•
•
•
Antikaffärer/Auktionshus
Second hand- och vintagebutiker
Återbyggdepåer
Kontorsmöbler och IT-utrustning
Loppmarknader
Klädbytarbutiker
Webbplatser
13
Antikaffärer/auktionshus
Se statistik från SCB.
Second hand- och vintagebutiker
Tillväxtverket skriver i sin rapport Modebranschen i Sverige 2013 11 att handeln
med andrahandsmode har ökat under flera år och att man i branschen tror på
en fortsatt stark utveckling. De ideella organisationerna har sett en ökning av
handeln där alla varugrupper utom möbler ökar. Mest ökar handeln med andrahandsmode, det vill säga vintage (produkter äldre än 25 år, av god kvalitet
och som helst representerar sitt årtionde) och second hand där det avses att produkterna är begagnade. Även de stora auktionshusen har hakat på trenden med
separata vintageauktioner.
Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste
decenniet. Idag förbränns större delen av det textilavfall som uppkommer i Sverige. Endast 20 procent av all textil återanvänds och en mycket liten andel går
till materialåtervinning. Detta trots att textilier är en värdefull resurs och miljövinsten vid återanvändning är stor jämfört med förbränning.12
Enligt rapporten Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall 13 samlas cirka 3
kg textilier (kläder och hemtextil) per person och år i Sverige in via välgörenhet och huvuddelen kommer från privatpersoner. Textilier från företag står för
en jämförelsevis liten andel. Enligt SMED:s beräkning, som är gjord på uppdrag
av Naturvårdsverket, återanvändes 8 600 ton textilier i Sverige år 2013. Andelen andrahandsvaror av den totala försäljningen av textilier i Sverige utgjorde
19 procent år 2013.14
Av de insamlade kläderna sorteras i regel först de kläder som går att sälja i Sverige ut. Det som är oanvändbart sorteras bort. Kläder som inte fungerar för en
svensk marknad men som ändå är användbara skänks som hjälpsändningar eller
säljs på export. Försäljningen sker på en världsmarknad för begagnade kläder
för cirka 50 öre till 1 krona per plagg. Välgörenhetsorganisationernas insamlingskostnader för kläderna är ofta högre än så, men exporten ger en viss kostnadstäckning.
Ideell Second hand, ett samarbete mellan ideella organisationer som bedriver
second hand-verksamhet i Sverige, tillhandahåller nationell statistik för sina
medlemmar:
11http://www.tillvaxtverket.se/download/18.5a5c099513972cd7fea31774/1369959589409/Modebranschen+i+Sverige++statistik+och+analys_17+jan.pdf
12 http://www.regeringen.se/sb/d/2486/a/245404
13 http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/05/SMED_Rapport_2011_46.pdf
14 http://www.smed.se/avfall/rapporter/rapportserie-smed/3430
14
Foto: Most Photos
Emmaus Björkå
Emmaus Stockholm
Sveriges Stadsmissioner
Praktisk Solidaritet
Lindra (Human Bridge)
Reningsborg
Vinden Second hand
Erikshjälpen
Hela människan
Läkarmissionen
Myrorna (Frälsningsarmén)
Röda korset
Hjärta till hjärta
Bröder till bröder
PMU (Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete)
Under 2013 skänktes 13 961 ton textilier till Ideell Second Hands medlemmar Röda korset, Emmaus Björkå, Sveriges Stadsmissioner, Praktisk Solidaritet, Lindra (Human Bridge), Reningsborg och PMU. Statistik saknas för övriga
medlemmar. Total butikförsäljning i Sverige, inklusive exportförsäljning, av
textilier, prylar, böcker, möbler etcetera för ovan nämnda medlemmar inklusive
Erikshjälpen och exklusive Lindra (Human Bridge) uppgick till drygt 579 miljoner kronor under 2013.15
Omsättningen för den svenska modebranschen var 229 miljarder kronor år
2012.16 Klädkedjan Hennes & Mauritz AB står för mer än hälften av den totala
omsättningen.17 Flera stora klädkedjor tar ett miljöansvar genom att ta emot
gamla och trasiga plagg för återanvändning respektive textilåtervinning.
Återbyggdepåer
Vissa avfallsbolag driver återbyggdepåer och returmarknader för att öka återanvändningen inom byggsektorn. Malmö Återbyggdepå, till exempel, tar emot
och säljer begagnat byggmaterial och utbudet varierar från enstaka varor till material i stora serier. Återbyggdepån drivs gemensamt av Sysav och Malmö Stads
Serviceförvaltning.18 Statistik saknas för denna kategori.
15 Erikshjälpen, Ideell Second hand 2014
16 http://volanteresearch.com/wp-content/uploads/2014/01/Rapport-0163_web_ny2.pdf
17 http://www.svd.se/naringsliv/branscher/handel-och-tjanster/hm-mer-an-halva-modebranschen_7848826.svd
18 http://www.sysav.se/Privat/Produkter-och-tjanster/begagnat-byggmaterial/
15
Foto: Most Photos
Kontorsmöbler och IT-utrustning
Elektronik är resurskrävande att tillverka och har kort livstid eftersom konsumenter kräver den nyaste tekniken. Begagnade elektroniska produkter är
därför svårare att sälja och återvinns för att ta tillvara metallerna i produkterna.
Elkretsen samlade under 2014 in 81 064 ton elektronik och batterier i Sverige
vilket motsvarar 8,4 kilo per invånare. Motsvarande siffra för Skåne samma år
var 10 470 ton vilket motsvarar 8,2 kg per skåning.19
Det finns flera företag i Skåne som köper och säljer begagnad kontors- och ITutrusning. I databasen OPIC (opic.com) kan leverantörer av begagnat kontorsmaterial se vilka offentliga upphandlingar som är på gång och därmed öka sina
chanser att hitta köpare.
Loppmarknader
Statistik saknas för denna kategori.
Klädbytarbutiker
Klädbytarbutiker, där verksamheterna finansieras av bland annat inträdesavgifter, har börjat etablera sig. Statistik saknas för denna kategori.
Webbplatser
Begagnatbarometern mäter utvecklingen av den online-drivna privata andrahandsmarknaden och i mätningen ingår kategorier såsom kläder och skor, möbler och heminredning, hemelektronik, sport och fritid, båtar och övrigt, dock ej
bilar och bostäder. Som indikator för utvecklingen används statistik från Blocket
(antal annonser) som jämförs med detaljhandelns försäljningsutveckling i volym
(antal sålda produkter) jämfört med samma period föregående år. Detaljhandelns försäljningsutveckling mäts via HUI Research och SCB:s detaljhandelsindex (DHI) där sällanköpsvaruhandel ingår (ej livsmedel).
19 http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/insamlingsstatistik_2014.pdf
16
Diagrammen visar utvecklingen för två av fem kategorier på Blocket. Trenden
visar att nyproducerade produkter fortsätter att öka medan second hand-marknaden endast tagit små andelar.
Utvecklingen för Möbler & Heminredning i begagnathandeln och detaljhandeln.
Diagrammet visar utvecklingen av antalet annonser för Möbler & Heminredning på begagnatmarknaden (Blocket) samt försäljningsutvecklingen för motsvarande detaljhandelsvaror.
Källa: Begagnatbarometern.
Utvecklingen för Kläder & Skor i begagnathandeln och detaljhandeln
Diagrammet visar utvecklingen av antalet annonser för Kläder & Skor på begagnatmarknaden
(Blocket) samt försäljningsutvecklingen för motsvarande detaljhandelsvaror. Källa: Begagnatbarometern. 20
20 http://www.hui.se/statistik-rapporter/index-och-barometrar/begagnatbarometern
17
Återanvändning i offentlig sektor
Offentlig sektor är en stor inköpare av varor och tjänster. Värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppskattas till mellan 450-535 miljarder kronor
per år.21 I dagsläget saknas tillgänglig statistik över hur stor andel av detta som
utgörs av begagnade produkter.
En offentlig aktör är fri att avropa och upprätta ramavtal med företag som säljer
begagnade produkter. Lagen om offentlig upphandling (LOU) utgör inget hinder för detta. Eftersom återbruksmarknaden är en etablerad bransch i dagsläget
ska det vid upphandling konkurrensutsättas. Ett synnerligt skäl för att inte behöva göra detta är om det man behöver slumpas bort till ett mycket lågt pris.
Anledningar till att man ändå köper nytt är krav på modern och enhetlig kontorsinredning, effektiva datorer, kvalitetskrav vid ny- och ombyggnation samt
dålig kännedom om var man hittar försäljare av begagnade produkter. Flera
aktörer har tagit fram riktlinjer för miljöanpassad offentlig upphandling, bland
annat Konkurrensverket, Commentus och Sveriges Offentliga inköpare. Det
finns en del skrivet om upphandling av begagnade datorer och fordon i Konkurrensverkets riktlinjer22 men generella vägledningar saknas i dagsläget.
I Skåne har det genomförts flera projekt och bildats nätverk i syfte att främja
miljöanpassad anskaffningsprocess och stärka den offentliga upphandlingens roll
som drivkraft för hållbar utveckling. Några exempel är projektet MILOU (Miljöanpassad Offentlig Upphandling) och MILOU2 som drivs av Hållbar Utveckling Skåne (HUT Skåne)23 samt projektet SILABE-GU (Skånska Implementerings LAB för Energieffektivisering – Genom Upphandling)/Handlingsforum24
som fokuserar på inköp av energieffektiva produkter.25
Malmö stad har etablerat MALVIN (malvin.se), en förmedlingstjänst som kan
beskrivas som ett ”internt Blocket” där stadens förvaltningar förmedlar möbler,
böcker, hjälpmedel och annan utrustning mellan varandra.
21 http://www.kkv.se/t/SectionStartPage____6244.aspx
22 http://www.msr.se/wizard/attachments//3821/2?type=.pdf Sida 6-7.
23 http://www.milou.hutskane.nu/
24 http://www.idrelay.com/showarchive.asp?q=495-1D59C-D3
25 http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/projekt/Pages/workshop-serie-energieffektivisering-genom-upphandling.aspx
18
Foto: Most Photos
Hur ser framtiden ut för återbruksmarknaden?
Av den totala varukonsumtionen i Skåne utgör begagnade produkter fortfarande
en liten del, men det finns en potential att öka denna andel genom att informera aktörer i länet om återanvändningens ekonomiska och miljömässiga vinster.
Återanvändning kan skapa nya affärsverksamheter, arbetstillfällen och nya samarbeten i kommunen (se tips på sida 23).
Det är svårt att avgöra om återanvändning är en framtidsbransch eftersom den
styrs av trender, vad kunder vill ha för typ av begagnade produkter och pris.
Unga skapar modetrender som sprids till övriga samhällsgrupper och som kan
bli normbildande. Enligt rapporten Modebranschen i Sverige 2013 26 anses den nya
andrahandskunden framförallt vara en mode- och miljömedveten yngre konsument från Stockholm, Göteborg eller Malmö. Trenden där man blandar nya
plagg med andrahandsplagg anses vara en anledning till ökningen av handeln
med andrahandsmode.
Upcycling innebär att avfall eller uttjänta produkter får nya användningsområden
och därmed anses få en högre kvalitet. Detta börjar bli vanligt inom inredningsoch designindustrin vilket har gett hantverkaryrket ett uppsving.
I rapporten Mot en mer hållbar konsumtion - En studie om konsumenters anskaffning
och avyttring av kläder 27 beskrivs att trots att miljömedvetenheten bland unga har
ökat, och de köper mer på second hand, handlar de också mer kläder och produkter totalt eftersom de i högre grad än äldre styrs av trender. Rapporten visar
resultat från enkäter om konsumenternas attityder till second-handkläder.
26http://www.tillvaxtverket.se/download/18.5a5c099513972cd7fea31774/1369959589409/Modebranschen+i+Sverige++statistik+och+analys_17+jan.pdf
27 http://bada.hb.se/bitstream/2320/10630/1/Vetenskapnr20.pdf
19
ngre
e
2 22
4 64
8 8
2 72
6 76
4 74
econd
hand
- fördelat
på ålder
Varför manVarför
köper
kläder
på
se
econd
hand
-hand
fördelat
på- -fördelat
ålder
econd
hand
- fördelat
på
ålder
Varför
man
köper
kläder
på
se
econd
-hand
fördelat
på ålder
Varför
man
man
köper
köper
kläder
kläder
på
påse
se
econd
econd
hand
fördelat
på
påålder
ålder
Där kan jag köpaDär
unika
kläder
Där
kan
jag
köpa
unika
kläder
Där
kan
kan
jag
jagköpa
köpa
unika
unika
kläder
kläder
Det är billigare än
nytillverkat
Det
är billigare
än nytillverkat
Det
Det
är
ärbilligare
billigare
än
ännytillverkat
nytillverkat
35 år och yngre
35 år och35
yngre
35
år yngre
och
yngre
år och
35
35yngre
årår
och
och
yngre
36 - 54 år
36 - 54 år36 - 54 36
36
- år
54 år
år36- -54
54år
55 år och äldre
55 år och55
äldre
55
år äldre
och
äldre
år och
55äldre
och
äldre
55
årår
och
Det är skonsamtDet
mot
miljön
Det
är skonsamt
miljön
Detär
är
skonsamt
skonsamt
mot
motmot
miljön
miljön
Nytillverkat är inte
snyggt
Nytillverkat
är snyggt
inte
snyggt
Nytillverkat
Nytillverkat
ärärinte
inte
snyggt
Jag kan hitta billiga
Jag
kan
hitta
billiga
märkeskläder
Jag
Jagmärkeskläder
kan
kanhitta
hitta
billiga
billiga
märkeskläder
märkeskläder
Det är trendigt med
second
hand
Det
är trendigt
second
hand
Det
Detär
ärtrendigt
trendigt
med
medmed
second
second
hand
hand
0
10
0
50
60
70
80
90 100
20 00 300 10
0 20
060
5070
6080
7090
10
2030
30
40
03060
50
100
1040
2050
40
40
0070
50
5080
60
6090
70
70100
80
80 80
90
90 90100
100100
second
hand
- fördelat
på kön
Varför manVarför
köper
kläder
på
second
sekläder
hand
fördelat
på- -fördelat
kön
second
hand
- fördelat
på
kön
Varför
man
köper
kläder
på
se
second
-hand
fördelat
på kön
Varför
man
man
köper
köper
kläder
på
påsecond
se
second
se-hand
hand
fördelat
på
påkön
kön
Där kan jag köpaDär
unika
kläder
Där
kan
jag
köpa
unika
kläder
kan
jag
unika
kläder
Där
kan
jagköpa
köpa
unika
kläder
Det är billigare än
nytillverkat
Det
är billigare
än nytillverkat
Det
är
än
Det
ärbilligare
billigare
ännytillverkat
nytillverkat
Det är skonsamtDet
mot
miljön
Det
är skonsamt
miljön
skonsamt
mot
miljön
Detär
är
skonsamt
motmot
miljön
Kvinna
Kvinna Kvinna Kvinna
Kvinna
Kvinna
Man
Man
Man
Man Man
Man
Nytillverkat är inte
snyggt
Nytillverkat
är snyggt
inte
snyggt
Nytillverkat
ärärinte
Nytillverkat
inte
snyggt
Jag kan hitta billiga
Jag
kan
hitta
billiga
märkeskläder
Jag
kan
billiga
märkeskläder
Jagmärkeskläder
kanhitta
hitta
billiga
märkeskläder
Det är trendigt med
second
hand
Det
är trendigt
second
hand
Det
med
second
hand
Detär
ärtrendigt
trendigt
medmed
second
hand
0
10
40
50
60
70
80
90
100
2000 03010
100
40
50
60
70
80
90
10 104020
20 205030
30 306040
40 407050
50 508060
60 609070
70 70
80
80 80100
90
90 90100
100100
å second
hand
- fördelat
på kön
Varför manVarför
inte
köper
kläder
på
å second
hand
fördelat
på- -fördelat
kön
å-hand
second
hand
- fördelat
på
kön
Varför
man
inte
köper
på
åkläder
second
-hand
fördelat
på kön
Varför
man
man
inte
inte
köper
köper
kläder
kläder
på
på
ååsecond
second
hand
fördelat
på
påkön
kön
De håller inte lika
länge
De håller
inte
lika
länge
De
De
håller
håller
inte
intelika
likalänge
länge
De är ohygieniska
De
är ohygieniska
De
Deärär
ohygieniska
ohygieniska
Kvinna
Kvinna Kvinna Kvinna
Kvinna
Kvinna
Man
Man
Man
Man Man
Man
De är omodernaDe
De
är omoderna
Deärär
omoderna
omoderna
Det är pinsamt att
bära
second
hand
Det
är pinsamt
att
second
hand
Det
Det
är
ärpinsamt
pinsamt
att
attbära
bärabära
second
second
hand
hand
Det är pinsamt att
handla
en second
hand
Det
äri pinsamt
att
handla
i second
en second
hand
butik
Det
Det
är
ärpinsamt
pinsamt
att
atthandla
handla
i en
ibutik
ensecond
hand
hand
butik
butik
0
10
20
2
20 30 40 50 60 70 80 90 100
40 30
60 50
70 60
80 70
90 80
100
20
30
40
50
60
70
80
010
10
230
030
0 20
10
20
220
250 40
30
40
40
50
50
60
60
70
70 90
80
80100
90
90 90
100
100100
Diagrammen visar andel i procent. Källa: Mot en mer hållbar konsumtion – En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder.
20
Återbruk i praktiken på en innergård i Malmö juni 2014. Foto: Ulrika Vinka
Nya jobb och socialt ansvar
Återbruksbranschen bidrar inte bara till mindre miljöbelastning utan skapar
också nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen. När second hand-butiker och
reparatörer samlas inom samma geografiska område ger det en profil till en
stadsdel och andra miljöinriktade företag kan motiveras att etablera sig inom
samma område.
På nationell nivå diskuteras efterföljare till ROT och RUT i form av reparationsbidrag (REP) för hushållen och ett ROST-avdrag för att reparera bilar. Detta
bland annat för att öka produkters livslängd och för att minska förekomsten av
svartarbete.28
28 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/REP--och-ROST-avdrag_H102Sk357/
21
Foto: Most Photos
Att reparera elektronik är särskilt viktigt eftersom trasig elektronik går till återvinning, som i sin tur missgynnas av höga återvinningsavgifter vilket gör det billigare att tillverka ny elektronik.29
I dagsläget är second hand-butiker som drivs av ideella föreningar momsbefriade. De behöver alltså inte betala någon moms på sin försäljning eftersom de
säljer gåvor som redan beskattats vid inköpet. Ett undantag gäller butiker som
har öppet högst 24 timmar i veckan eller där majoriteten av de anställda arbetar
ideellt. Då slipper man moms.
Efter ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen under 2013 har Skatteverket hösten 2014 kommit till slutsatsen att second hand-butiker konkurrerar
med kommersiell handel och därför ska beläggas med en 25-procentig moms.
Detta har bemötts av kritik från flera håll och regeringen vill i skrivande stund
hitta en lösning som är förenlig med det EU-regelverk som finns.
Införande av moms hade drabbat dessa verksamheter negativt med höjda priser
och minskad försäljning som följd. Vissa verksamheter hade tvingats lägga ner
och överskottet från försäljningen, som idag går till hjälpverksamheter, hade
riskerat att hamna i statskassan. Dock kan nätförsäljningen gynnas eftersom den
inte har några direkta kostnader för lokaler och personal.30
29http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/politikenmissgynnaratervinning.5.11267d7d14570
ee98ae71f.html
30http://www.dn.se/ekonomi/second-hand-moms-far-skarp-kritik/
22
Tips till aktörer i Skåne
Med denna rapport vill Länsstyrelsen Skåne, i sitt uppdrag som samordnande
regional aktör (se nästa sida), uppmuntra kommuner och andra aktörer i Skåne
att återanvända mer. Här följer några tips på vad man kan göra:
• Köp, skänk, sälj och byt begagnade produkter. Upcyckla och laga, helst med
begagnat material. Minska konsumtionen av nya produkter.
• Upplåt övervakade och bemannade lokaler där kommunens verksamheter
och alla som bor och verkar i kommunen kan lämna begagnat material och
begagnade produkter. Kommunerna kan samordna detta och denna typ av
verksamhet kan ge nya arbetstillfällen. Upcycling kan vara en del i detta
koncept. Se Malmö stads förmedlingstjänst MALVIN (malvin.se).
• Kartlägg återbruksmarknaden i kommunen och starta upp samarbeten med
dessa verksamheter. Involvera lokala miljöföreningar, idrottsföreningar och
andra ideella föreningar i arbetet.
• Uppmuntra återbruksverksamheter att etablera sig i kommunen genom att
öka andelen begagnade produkter i upphandlingen. Näringslivskontor kan
informera om initiala etableringsstöd (liknande starta eget-bidrag) så att nya
företag inom återbruksbranschen får hjälp att etableras.
• Driv på att befintliga kriterier, verktyg och riktlinjer för miljöanpassad upphandling också ska omfatta instruktioner om hur man upphandlar begagnade
produkter.
• Driv på att återbruksverksamheter registreras i register så att statistik över
antal, mängd och omsättning är lättillgänglig. Detta för att kunna följa återbruksmarknadens andel i samhället och därmed kunna se trender.
23
Bakgrund
Hållbar produktion och konsumtion är ett ämne som diskuteras på alla nivåer i
samhället. Vid FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro Rio+20 i juni
2012 antogs det globala tioåriga (2012-2022) ramverket av program för hållbar
konsumtion och produktion. Beslutet innebär att världens länder åtar sig att
ställa om till hållbara konsumtions- och produktionsmönster i sina respektive
länder och att stödja utvecklingsländerna i deras omställningsarbete. Sverige
har aktivt deltagit i detta arbete och Naturvårdsverket har utsetts till nationell
samordnare för implementeringen av ramverket i Sverige. Myndigheten ska
samordna kunskaper och erfarenheter på området.31
Under hösten 2014 presenterade Naturvårdsverket till regeringen 23 förslag till
åtgärder som Naturvårdsverket bedömer kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Åtgärdsförslagen är främst inriktade på den privata konsumtionen genom
att påverka efterfrågan eller genom att öka utbudet av sådant som underlättar
för konsumenterna. Olika myndigheter är ansvariga för åtgärdsförslagen.32
Naturvårdsverket har även tagit fram Sveriges första avfallsförebyggande program som visar vad företag, branschorganisationer, myndigheter, kommuner
och landsting kan göra i praktiken. Programmet tar upp fyra områden (mat,
textil, elektronik samt byggande och rivning) där avfallsförebyggande åtgärder
kan betyda vinster för både ekonomi och miljö.33
Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål, med tillhörande preciseringar och
etappmål samt generationsmålet, har länge utgjort ett ramverk för miljöarbetet
i landet. Av dessa miljökvalitetsmål är det endast preciseringen Hållbar avfallshantering under God bebyggd miljö som kan sägas beskriva hållbar konsumtion:
Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna
och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till
vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa
och miljö minimeras.34
Hållbar konsumtion är en viktig fråga för att nå miljökvalitetsmålen. I Fördjupad Utvärdering (FU) 2012 handlade en av tre strategier Utveckla strategier
för Hållbar konsumtion om att produktionsleden behöver miljöanpassas och att
miljöfrågorna behöver integreras i flera politikområden. Naturvårdsverket har
föreslagit ett etappmål för återanvändning av textilier.
31 http://www.regeringen.se/sb/d/1591/a/197720
32 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/
Hallbar-konsumtion1/
33 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/
Avfallsforebyggande-program/
34 http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/Preciseringar-av-God-bebyggd-miljo/
24
Foto: Most Photos
Enligt förslaget ska minst 40 procent av de textilier som satts på marknaden år
2020 återanvändas.35
Enligt Länsstyrelseinstruktionen36 ska Länsstyrelsen, som regional miljömålsmyndighet, verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och ska
vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Länsstyrelsen Skånes åtgärdsprogram Skånska åtgärder för miljömålen 2012-201637 innehåller utmaningen
Hållbar konsumtion, en av fem utmaningar, där åtgärd 3 lyder:
Nr
Åtgärd
Huvudaktör
3
Minskning av avfallsmängden
Näringslivet,
Flöden av material i verksamheten, från kravstälOffentlig sektor
lande till kvittblivning av avfall, kartläggs. Minst
fem förbättringsåtgärder som kan minska onödig
resursförbrukning (felbeställningar, skadat material,
spill etc.) hittas.
Medaktör
Åtgärden har koppling till steg 1 i avfallstrappan, Minska avfall, men också till
steg 2, Återanvända, eftersom återanvändning gör att mindre avfall uppstår.
35 http://www.smed.se/avfall/rapporter/rapportserie-smed/3430
36 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2007825-med-lans_sfs2007-825/
37 http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/atgarder/Pages/beslutade-atgarder-for-miljomalen-2012-2016.aspx
25
26
27
Återanvändning av produkter i Skåne
I denna rapport lyfts återanvändningen av produkter i Skåne fram.
Återanvändning är bättre för miljön ur ett livscykelperspektiv och Länsstyrelsen Skåne vill uppmuntra aktörer i länet att köpa mer begagnade
produkter så att återbruksmarknadens andel och omsättning i Skåne
gynnas.
Rapportens målgrupp är framförallt de skånska kommunerna men
rapporten kan vara en hjälp i alla aktörers avfallsförebyggande arbete
genom att öka kunskapen om återanvändning i Skåne.
www.lansstyrelsen.se/skane