Goda exempel på avfallsförebyggande Rapport

”
Rapport: 2015:03
F i n a n s i e r a d av Av f a l l Sve r i g e
ISSN 1103 - 4092
Goda exempel
på avfallsförebyggande
FÖRORD
”Det finns inget avfall”
Avfall Sveriges vision säger egentligen allt om var fokus ska ligga inom avfallsområ-det i Sverige framöver – men det
är en bit kvar. I Sverige är vi bra på att ta hand om det avfall som uppstår i samhället. Mycket återstår att göra med
bättre insamlingssystem och mer återvinning, men själva grundproblemet är att det uppstår för mycket avfall. Vår
konsumtion förbrukar råvaror och energi som bidrar till miljö- och klimatpåverkan.
Med denna sammanställning av goda idéer och exempel på förebyggande, som IVL Svenska Miljöinstitutet hjälpt
oss ta fram, hoppas vi kunna inspirera till nya initiativ kring förebyggande av avfall för kommuner och avfallsbolag.
Avfallsförebyggande är långt större än avfallshantering och handlar om att förebygga avfall uppströms, det vill
säga innan avfallen uppstår. Exemplen är därför valda ur ett brett perspektiv och kan användas i olika delar av den
kommunala verksamheten.
För att du som läsare lätt ska hitta det du är mest intresserad av har exemplen delats in i fyra huvudgrupper även
om de inte är jämnt fördelade över dessa:
1. Kommunens egen verksamhet – som bland annat rör inköp och utbildning.
2. Service till invånarna – hur kommunen kan engagera, inspirera och förändra
3. Avfallsförebyggande genom tillsyn – påverkan på verksamheter
4. Avfallsförebyggande upphandling – hur leverantörer påverkas
Har just din kommun varit framgångsrik med att förebygga avfall inom något områ-de vill vi förstås få reda på det
inför nästa version av denna idébok. Kontakta Åsa Lindskog, [email protected] på Avfall Sverige
Trevlig läsning!
Weine Wiqvist,
VD Avfall Sverige
INNEHÅLL
1Inledning
1
2
Kommunens egen verksamhet
4
2.1
För bra för att kastas – återanvänd funktionellt överskott!
4
2.2
Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning
5
2.3
Mindre matsvinn, minskade kostnader – och friskare patienter
6
2.4
Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen
7
2.5
Tänk nytt – sy om!
9
3
Service till invånarna
10
3.1
Hitta till återanvändningen!
10
3.2
Lär genom att leka!
11
3.3
Möbler till studentrum
13
3.4
Enkel och snygg återanvändning i kvarteret
14
3.5
Värdet av gamla cyklar
16
3.6
När bra mat inte blir såld
17
3.7
Lunchlåda minskar matsvinnet
18
3.8
Kaffemuggen för mer än en kopp
19
3.9
Dela är det nya äga
20
Fritidsbanken
21
Världens första verktygspool
22
Låna av grannen
24
4
Avfallsförebyggande genom tillsyn
25
5
Avfallsförebyggande i upphandlingar
27
6
Referenser
29
4
1 INLEDNING
Intresset för förebyggande ökar
Föregångaren till denna idébok [2] togs fram 2011
när begreppet avfallsförebyggande fortfarande var
ganska nytt och mycket har hänt sedan dess. Sverige
har fått ett nationellt program för avfallsförebyggande
”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt
samhälle” [3]. Programmet visar på praktiska åtgärder
för företag, branschorganisationer, myndigheter,
kommuner och landsting vad just de kan göra för
att minska avfallet. Man har i programmet fokuserat
på områdena mat, textil, elektronik och bygg- och
rivning och flera av dessa områden återkommer som
goda exempel i denna idébok. Sverige har också fått
en ny nationell avfallsplan ”Från avfallshantering till
resurshushållning” [4] med ett tydligt budskap att det
inte längre handlar om att bara hantera avfall utan
också minska uppkomsten av det. Både nationella
programmet för förebyggande av avfall och den
nationella avfallsplanen bygger på EU:s ramdirektiv
för avfall, som för de flesta av oss introducerade
avfallshierarkin när det kom 2009. Där lyftes tydligt
att förebyggande och återanvändning ska ges högsta
prioritet och att det viktigaste vi kan göra alltså är att
minska både avfallets mängd och farlighet.
Avfallsmängderna ökar
Sverige har i många år varit bra på att sortera och
återvinna avfall, men vi har också producerat allt
mer avfall för varje år som gått. Detta har ätit upp
miljövinsten av en bättre avfallshantering1. I projektet
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering tog
IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och Profu AB,
på uppdrag och i samarbete med bland andra Avfall
Sverige, fram indikatorer för hushållsavfall [1]. I
figuren kan man se att indikatorn F1, som beskriver
hur resurseffektiv avfallshanteringen är, har blivit
stadigt bättre över tid. Ett högre värde indikerar en
lägre miljöpåverkan givet oförändrade avfallsmängder.
Men när även den kontinuerliga avfallsökningen
räknas in, som i indikatorn F2, ser man att det inte
hänt särskilt mycket de senaste 25 åren. Miljövinsten
med bättre avfallshantering har alltså ätits upp av de
ökade avfallsmängderna och den totala miljöpåverkan
har därmed varit relativt konstant. Detta visar tydligt
på vikten av avfallsförebyggande.
Avfall Sverige har under flera år varit nationell värd för
”Europa minskar avfallet”-veckan som lockat fram flera
goda exempel på avfallsförebyggande, som exempelvis
leksaksbytardagar och matsvinnskampanjer. Under
en vecka varje höst anordnas aktiviteter runt om i
hela Europa som visar på hur miljön påverkas av vårt
avfall och hur vi alla gemensamt kan göra något för att
minska avfallet. Under 2015 drar Avfall Sverige även
igång en nationell kampanj kring avfallsförebyggande
med informationsmaterial och pedagogiska fakta kring
miljönyttan av att förebygga avfall. Kampanjen bygger
på styrkan i att Sveriges alla kommuner kan arbeta mot
ett gemensamt mål och lokalt påverka både invånare
och verksamheter att förebygga avfall.
Ökningen av hushållsavfall har planat ut något de
senaste åren samtidigt som den svenska ekonomin
fortsatt att växa. Det tyder på att någonting har hänt.
Vi kan ha blivit bättre på att förebygga avfall och även
se de ekonomiska vinsterna med att förebygga avfall.
Det är förstås för tidigt att säga något med säkerhet,
men om det är så kan du säga till dina barnbarn att du
var med när det hände!
1 Rapporten om avfallsindikatorer hittar du på http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2014/u201401/
1
De nationella miljömålen
Sverige har 16 nationella miljömål som ger en
inriktning för ett mer hållbart Sverige [5]. Det är dessa i
samklang med EU:s direktiv som styr hur miljöarbetet
organiseras nationellt för att nå det övergripande
generationsmålet:
Varför inte bara återvinna?
Ofta när avfallsförebyggande eller återanvändning
tas upp är det någon som tycker att det är bättre att
bara återvinna, vare sig det gäller återvinning av
material eller energi. Det som glöms bort då är att en
produkt fyller en funktion som har ett värde, både
ekonomiskt och miljömässigt. Detta värde är så gott
som alltid högre än värdet på materialet eller energin
ut från återvinningen. Ett enkelt sätt att tänka är att
vi återvinner material, men återanvänder produkter.
Och vem skulle egentligen välja en hög med plankor
framför ett hus? I exemplet om Malvin som du kan läsa
om senare i denna idébok sparar Malmö stad 5 miljoner
kronor om året på effektiv återanvändning istället för
återvinning och nyproduktion. Avfallskostnaden är
låg, men inköpskostnaden är hög. Malmös besparing
motsvarar över 10 lärartjänster, så det finns helt klart
pengar att spara på att förebygga avfall!
Miljöfördelar med att
förebygga och återanvända
Att vi hanterar vårt avfall bättre minskar alltså den
totala miljöpåverkan från avfallet – men potentialen av
att förebygga är ändå högre. De flesta miljöproblem vi
har idag är kopplade till de material och andra resurser
vi använder i samhället. Avfallsförebyggande har en
nyckelroll att minska miljöpåverkan från konsumtion
på flera nivåer.
“Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
De 16 nationella miljömålen:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Vi kan:
• minska konsumtionen, t.ex. genom att köpa få,
men hållbara produkter;
• minska resursanvändningen för vår konsumtion,
t.ex. genom att köpa materialsnåla produkter och
• konsumera återanvända produkter, t.ex. genom
second hand.
Miljömålen är ett viktigt redskap både på regional
och lokal nivå och en mycket stor andel av Sveriges
kommuner arbetar också med miljömål som ett verktyg
för lokal utveckling. Det miljömål som har störst
påverkan på avfall och avfallsförebyggande är nummer
15 ”God bebyggd miljö”, där hållbar avfallshantering
beskrivs som att:
Flera exempel i denna idébok handlar om hur vi istället
för att köpa kan hyra, dela och ärva produkter av och
med varandra. Framförallt produkter vi använder
sällan, som vissa verktyg eller kläder, kan ju vara
bättre att dela med andra. På så vis kan man både
ha produkter av en högre kvalitet och slippa lagra så
många produkter hemma när de inte används.
”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att
använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs
samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas
till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets
påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”
Detta mål är förstås tydligt kopplat till att förebygga avfall.
Det har i samband med miljömålen även föreslagits ett
antal nya etappmål där avfallsförebyggande är viktiga
delar, bland annat för avfall generellt och för textil
specifikt. För avfall generellt föreslås:
2
Textil
Att förebygga ett kg textil, motsvarande ungefär två
par jeans, minskar koldioxidutsläppen med ca 15 kg,
att återanvända det minskar koldioxidutsläppen
med ca nio kg2 medan återvinning endast minskar
koldioxidutsläppen med noll till tre kg. [8]
”Det är enkelt för hushåll och verksamheter att
lämna produkter till återanvändning och avfall till
förberedelse för återanvändning.” [6]
För textil har man valt att gå ännu längre och sätta ett
siffersatt mål för återanvändning av textil:
Elektronik
Att inte köpa en ny
bärbar dator minskar
koldioxidutsläppen med upp till 700 kg. [9] Variationen
är stor mellan olika datorer men återvinningen där
plastdelarna fortfarande ofta går till energiåtervinning
kan i vissa fall öka koldioxidutsläppen ytterligare.
”År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som
satts på marknaden.” [7]
Klimatvinsten med förebyggande
De goda exemplen i denna idébok har flera tydliga
miljövinster och här ges exempel på vikten av
avfallsförebyggande inom de fyra fokusområdena
textil, elektronik, mat och bygg- och rivningsmaterial.
Den stora skillnaden mellan förebyggande och
återvinning leder till att även en mindre förändring
mot förebyggande kan göra större skillnad än hela
återvinningen.
Mat
Att förebygga matavfall minskar koldioxidutsläppen
tio gånger mer än att göra biogas för fordon. [10]
Bygg- och rivningsmaterial
Att förebygga eller återanvända en betongbalk på tre
ton minskar koldioxidutsläppen med drygt 300 kg. [11]
Att återvinna den ger i regel ingen besparing alls.
2 Vi köper fler plagg när de återanvänds eftersom de är billigare.
3
2 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET
2.1 För bra för att kastas
– återanvänd funktionellt överskott!
Så kan man gå tillväga
• Kontrollera att ni har underlag för en fungerande
bytesmarknad genom en inventering
• Välj om ni vill utveckla en egen tjänst eller använda
en befintlig leverantör
• Om ni utvecklar en egen tjänst, ta lärdom av
befintliga tjänster
• Förankra tjänsten i gräsrötterna och visa på
möjligheterna istället för krav på användning
• Följ upp miljömässiga och ekonomiska effekter
och kommunicera dem tydligt
Saker som är för bra för att kastas finner sedan en tid
tillbaka ett nytt liv inom Malmö stads förvaltningar
genom förmedlingstjänsten Malvin. Malvin beskrivs
något förenklat som ett internt Blocket för en kommun,
ett landsting eller annan större organisation.
Alla anställda inom Malmö stad kan lägga upp saker
i Malvin som de inte längre behöver i den egna
verksamheten, men som kan användas i andra delar av
kommunen. Det är mycket möbler som förmedlas, men
även leksaker, datorer, vitvaror och annat får ett nytt
liv genom tjänsten. Grunden till Malvin tillhandahålls
av företaget off2off.
Effekter i plånboken och på miljön
Malvin bidrar till att Malmö använder invånarnas
skattemedel bättre samtidigt som kommunens totala
miljöpåverkan minskar – en riktig win-win-situation.
Genom förmedlingstjänsten kan pengarna läggas
på verksamheten istället för på inventarier. När
möbler, skolmaterial, elektronik, vitvaror med mera
återanvänds istället för att slängas förlängs deras
aktiva livslängd och deras miljöpåverkan minskar.
Återanvändningen minskar också behovet av långväga
transporter eftersom produkterna bara behöver
omlokaliseras inom kommunen.
Så funkar det
Tjänsten Malvin bygger på förmedling av produkter
inom Malmö stad. Produkter som inte längre behövs
i en del av den kommunala verksamheten visas
upp på en webbsida och kan användas där behov
för produkten finns. Tjänsten är endast öppen för
byten inom kommunala verksamheter. Det går alltså
inte för privatpersoner att köpa, sälja eller byta via
tjänsten. Produkten beskrivs med rubrik, beskrivning,
kategori och var den finns. Den som lägger upp en
produkt får även göra en grov uppskattning av skicket
på produkten i en sexsiffrig skala från ”nyskick” till
”reservdelsobjekt”.
Användandet av Malvin minskar årligen inköps­
behovet i Malmö stad med ca 5 miljoner kronor,
motsvarande över 10 lärartjänster. Samtidigt minskar
återanvändningen, grovt räknat, utsläppen av koldioxid
med 130 ton – lika mycket som nästan 50 bilar släpper
ut under ett års genomsnittlig körning.
Kopplat till förmedlingstjänsten finns även en rad
kringtjänster för att få produkterna att lättare byta
användare och uppgradera dem. Här har Malmö valt att
integrera befintliga strukturer inom den kommunala
verksamheten, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder,
för att erbjuda transport, måleri, möbel-tapetseri,
snickeri, re-design och smide för att förädla och
förlänga livet på de produkter som behöver repareras.
Tänk på!
En intern förmedlingstjänst kräver en stor grupp aktiva
användare.
Undvik!
Tvinga ingen att använda, utan tala om möjligheter!
Mer information
Off2off är leverantören bakom tjänsten Malvin. På
deras webbsida finns mer information om hur du går
tillväga för att starta din kommuns Malvin.
http://www.off2off.se
Genom att tjänsten sker helt inom en huvudman, i
Malmös fall Malmö Stad, berörs återanvändningen
inte av upphandlingsregler utan förmedlingar kan ske
helt fritt mellan verksamheterna.
Malvins webbsida är öppen för alla, även om det bara
är anställda inom Malmö stad som kan förmedla
produkter.
http://www.malvin.se
4
Enhetliga premiumprodukter med garanti
Eftersom begagnade datorer är billigare än nya kan
kommunerna unna sig att köpa produkter av högre
kvalitet. För dessa premiumprodukter spelar det i
regel mindre roll om datorerna är några år gamla.
Genom att handla rekonditionerad IT-utrustning har
Laholms kommun kunnat bygga upp en enhetlig ITpark med likvärdiga datorer. Detta har möjliggjort
en mer effektiv administration och support. Gällivare
kommun har i sin tur kunnat begränsa sig till enbart en
modell för stationära datorer och ett fåtal modeller för
bärbara datorer.
Citat
“Äntligen tar vi ett samlat grepp för att främja
återanvändningen och hållbar konsumtion inom
kommunen. Med tjänsten förenklas den interna
förmedlingen av fullt användbara möbler, böcker och
hjälpmedel på ett smidigt sätt.” – Lari Pitkä-Kangas
(MP), kommunalråd Malmö stad
“Det känns helt rätt att det som är över hos oss när
vi saknar lagringsmöjlighet, kan göra nytta någon
annanstans. Detta tänkande behöver vi alla utveckla,
då jordens resurser faktiskt är begränsade.” – Birgitta
Vourinen, rektor Skåreskolan i Karlstad
De flesta större företag som säljer rekonditionerad ITutrustning erbjuder garanti för sina produkter. Skulle
alltså problem uppstå med en begagnad dator kan
köparen reklamera den precis som med den ny dator.
2.2 Premiumprodukter och fler
datorer genom upphandling av
rekonditionerad IT-utrustning
Nöjda användare
I Laholms kommun har användarna av de
rekonditionerade datorerna varit genomgående positiva
till valet av begagnade produkter. Erfarenheterna från
Gällivare kommun visar att användarna är nöjda även
om enskilda personer alltid vill ha ”det senaste”. Det
finns en stor förståelse och acceptans för åtgärden då
pengarna som sparas in genom att köpa begagnade
datorer behövs på andra ställen i verksamheterna.
Gällivare och Laholms kommun köper begagnade
datorer istället för nya. Den drivande faktorn är att hålla
nere kostnaderna för IT-utrustning– men fördelarna
är fler: nöjda användare, enhetliga premiumprodukter
och möjlighet att köpa fler datorer
Produktionen av datorer och andra IT-produkter
har en stor påverkan på miljön. Att producera en
enda laptop ger upphov till mellan 50 och 700
kilogram koldioxidekvivalenter beroende på storlek,
utrustningsnivå, produktionsland och materialval.
Genom att förlänga datorernas livstid går det att
kraftigt minska deras miljöpåverkan.
Datorerna får ett tredje liv
De rekonditionerade datorerna i Gällivare och Laholm
används i tre till fyra år och får sedan ett tredje liv genom
att de säljs eller skänks vidare för användning. Företag
som köper och tar tillbaka begagnad IT-utrustning
erbjuder ofta certifierade tjänster som garanterar
att affärsinformation raderas och utrustningen
avidentifieras på ett korrekt sätt.
Gällivare och Laholms kommun köper och använder
sedan flera år tillbaka rekonditionerade datorer.
Livslängden för varje begagnad dator som köps blir
genom detta tre till fyra år längre. I Gällivare köps över
99 procent av alla bärbara och stationära datorer in
begagnade. I Laholm är ungefär hälften av de 4 000
datorerna inom kommunen inköpta begagnade.
Även kommuner som inte själva köper begagnade
datorer kan bidra till att förlänga livet på datorerna
genom att sälja dessa till företag som rekonditionerar
datorer för återanvändning. Detta görs exempelvis av
Helsingborgs kommun, som har sålt över 1 000 datorer
till återanvändning, och Göteborgs Stad, som årligen
säljer 1 000-1 500 datorer från gymnasieverksamheten
och vuxenutbildningen till återanvändning.
Prisskillnaden mellan en ny och en rekonditionerad
dator ligger på runt 4 000 kronor, men kan i vissa
fall vara ännu större. Gällivare och Laholms kommun
kunde på så vis minska sina inköpskostnader för
datorer med motsvarande sex respektive åtta miljoner
kronor de senaste åren. Pengar som istället kan läggas
på att köpa in fler datorer i skolorna och på att möta allt
hårdare budgetkrav.
5
2.3 Mindre matsvinn, minskade
kostnader – och friskare patienter
Så kan man gå tillväga
• Definiera vilka datorer som egentligen behövs –
fundera på om ett till två år gamla datorer håller
för den plan som finns för de närmaste fem åren
• Hitta en partner som kan leverera enhetliga
produkter med hög kvalitet
• Kommunicera fördelarna av att köpa och använda
rekonditionerad IT-utrustning tydligt – och
anpassa budskapet utifrån målgruppen. Det kan
exempelvis röra sig om att spara kostnader, få
möjlighet att köpa fler datorer eller att få bättre
support
Sundsvalls sjukhus lagade mat för 25 miljoner kronor
per år – och slängde en tredjedel. Genom fokus på rätt
mat för rätt patient och förbättrad kommunikation har
sjukhuset halverat matsvinnet och sparar årligen fyra
miljoner kronor.
När projektet Kassation Sundsvall drog igång 2010
saknades uppgifter på hur mycket mat som slängdes
på Sundsvalls sjukhus. Det gjorde att personalen
inte upplevde matspillet som ett problem, något
som ändrades efter en första mätning av matsvinnet.
Undersökningen visade att sjukhuset årligen slängde
mat motsvarande ett värde av åtta miljoner kronor –
hissnande siffror när man jämför med att köket vid
sjukhuset årligen lagade mat för 25 miljoner kronor.
Tänk på!
Standardisering underlättar både användning och
support. Det gäller därför att hitta en leverantör som
kan leverera tillräckligt många datorer av en och
samma modell eller av ett fåtal utvalda modeller.
Mindre rester i köket
Först undersöktes hur matsvinnet i köket, i form av
överproducerad mat, kunde minskas. I dialog mellan
köket och en av sjukhusets dietister analyserades vilka
rätter som kom tillbaka. Genom ett fåtal enkla åtgärder
kunde matsvinnet i köket snabbt reduceras: matsedeln
uppdaterades oftare och anpassades efter säsongen,
valmöjligheterna med flera rätter minskades och de
rätter som genererade mycket matavfall togs bort från
matsedeln. 2014 hade matsvinnet i köket reducerats
med 86 procent jämfört med den första mätningen.
Mer information
Det finns en rad företag och förmedlare som specialiserat
sig på att köpa, sälja och hyra begagnad IT-utrustning.
Man hittar dem enkelt genom en internetsökning med
nyckelord (eller kombinationer av nyckelord) som
exempelvis ”rekonditionerad”, ”begagnad”, ”dator” och
”IT-utrustning”.
Citat
”Vi har en väldigt fin IT-park idag med hög prestanda
och det hade inte varit ekonomiskt möjligt att uppnå
med nyköp. Vi köper bara premiumprodukter,
riktiga proffsdatorer, och då spelar det ingen roll om
utrustningen har några år på nacken.” – Ove Bengtsson,
IT-chef Laholms kommun
Olika kost för olika behov
Analysen visade också att vårdavdelningarna i för stor
utsträckning beställde mat för friska människor – stora
portioner med normal kost – även om en anpassad
kost skulle kunna göra större nytta. Mindre portioner
med energirik mat gör att patienterna äter upp maten
och därmed får den näring och energi de behöver för
att bli friska.
Att få byta ut ett stort antal datorer med varierande
ålder och prestanda mot en enhetlig datorpark med
för verksamheten relevanta prestanda är värt mycket.
Att spara två miljoner kronor per år skapar utrymme
för att ta hand om datormiljön på helt andra sätt.” –
Anders Skoglund, IT-chef i Gällivare kommun
En meny med mellanmål utvecklades, som personalen
på vårdavdelningarna kan beställa från och servera utan
att exempelvis behöva bre smörgåsar. Mellanmålen
syftar till att minska, motverka och behandla
undernäring som är vanligt hos inlagda patienter.
Aktivt informationsarbete
En stor utmaning var att nå ut till vårdavdelningarna
för att minska matsvinnet där. Därför startades ett
strategiskt informationsarbete och personalen på
6
avdelningarna integrerades aktivt i processen med
att minska matsvinnet. Affischer om olika sorters
kost hängdes på matvagnarna och ”bordspratare”
med information om passande kost för olika personer
placerades på borden i personalmatsalen. Det centrala
budskapet var ”rätt kost till rätt patient”.
Mer information
Landstinget Västernorrland har med stöd av Sveriges
kommuner och landsting (SKL) låtit utvärdera
projektet. Film och rapport hittar du här:
http://lvn.se/Utveckling/Miljo/Prioriterademiljoomraden/Avfall/Minskat-matsvinn-/
Personalen utbildades kring kost och dess betydelse för
tillfrisknande i en tvådagars workshop. Olika kostslag
presenterades fysiskt och skillnader i portioner
och utformning förklarades. Mellanmålsmenyn
presenterades och provsmakades. Dessutom åskådlig­
gjordes omfattningen av sjukhusets matsvinn.
Citat
”Det är jätteviktigt att mäta matsvinnet, få fakta på
bordet och kunna följa utvecklingen. Och det är viktigt
att ha blandad kompetens – människor med olika
utgångspunkt som får jobba tillsammans. Det har gett
en oerhörd energi.” – Olle Bertilsson, miljöchef på
Landstinget i Västernorrland
Halvering av matsvinnet
2014 har matsvinnet från Sundsvalls sjukhus minskat
från 61 ton till 30 ton – en minskning med 51 procent!
Minskningen innebär årliga kostnadsbesparingar på 4
miljoner kronor.
2.4 Anpassade lösningar: En nyckel
till mindre blöjavfall i äldreomsorgen
Nya rutiner på äldreboende minskar blöjavfallet med 24
procent – och sparar årligen 44 000 kronor. Personal
och boende på Kaptensgården i Hässleholm vittnar om
ökad vårdkvalitet och förbättrad arbetsmiljö.
Konceptet och informationsmaterialet från Kassation
Sundsvall har införts och distribuerats till kommuner
och landsting/regioner i landet med bra resultat.
Erfarenheterna från Sundsvalls sjukhus kan inspirera
kommuner att använda liknande arbetssätt inom
exempelvis äldreomsorgen.
Från avfallsplan till verklighet
2012 gick startskottet för pilotprojektet Förebygga
avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun.
Initiativet ingick i arbetet med Hässleholm Miljö ABs
nya avfallsplan. Man beslutade att fokusera på blöjor
eftersom dessa utgör största delen av avfallet från
äldreomsorgen.
Så kan man gå tillväga
• Börja med att mäta matsvinnet för att synliggöra
problemen – och våga kommunicera resultaten
• Involvera
personalen
i
köket
och
på
vårdavdelningarna
• Anpassa kommunikationsmaterial efter målgruppen. Vårdpersonalen prioriterar patienten och patientens tillstånd – inte primärt miljöbesparingar
• Integrera olika kompetenser i arbetet med att
minska matsvinnet
Förbrukningen av inkontinensprodukter på äldreboendet Kaptensgården mättes under en vecka. Resultat: de
50 boende beräknades årligen förbruka knappt 55 000
inkontinensprodukter – till en kostnad av runt 195 000
kronor (inklusive avfallsavgifter). Mätningen uppenbarade skillnader mellan olika avdelningar som inte bara
kunde förklaras av antal boende.
Tänk på!
Skapa positiv uppmärksamhet och ”vi-känsla” i arbetet
med att minimera matsvinnet!
Dialog med personalen
Gemensamt med personalen togs förslag fram för att
minska mängden blöjavfall. Förslagen fokuserade
kring personalens kunskap och inställning och att välja
rätt inkontinensskydd till varje person. Diskussionerna
gav positiva reaktioner, mycket energi och stort
engagemang bland personalen.
Undvik!
Undvik att falla tillbaka i gamla hjulspår efter avslutat
projekt eller informationskampanj – det gäller att
kontinuerligt jobba vidare i arbetet med att minska
matsvinnet!
7
Så kan man gå tillväga
• Mät förbrukningen av inkontinensprodukter
• Diskutera anledningarna till att de används och
identifiera förbättringspotentialer
• Utbilda och för en aktiv dialog med personalen –
de anställda måste veta vad de gör och varför och
vad det finns för olika hjälpmedel
• Anpassa inkontinensskydden utifrån vårdtagarnas
behov
Byte till återanvändbara underlägg
Engångsunderläggen i sängarna byttes ut mot tvättbara
flergångsunderlägg. Dessa är bekvämare för de boende
och mer praktiskt för personalen att hantera, bland
annat för att de kan användas som hjälpmedel att
vända de boende. För boende som har urinläckage
kan flergångsunderlägg leda till mycket tvätt. Men
efter att att varje enskild person fått specialanpassade
inkontinensskydd har man på Kaptensgården sett
att tvättkostnaderna minskat då man inte måste byta
underläggen lika ofta som innan.
Tänk på!
Det är personalen som är motorn i att få det hela att
fungera. Nyckeln är därför att ge de anställda kunskap
om vad som ska göras och varför.
Toalettbesök får prioritet
Personalens inställning är att alla boende ska få
toalettbesök vid behov. Dock är detta inte alltid
möjligt när exempelvis flera personer ringer efter hjälp
samtidigt. Målsättningen är att erbjuda rätt insats i rätt
tid till rätt person.
Sjuksköterskan måste vara aktiv i diskussionen om de
boendes individuella behov för att kunna specialanpassa
produkter och rutiner för varje vårdtagare.
Mer information
Information om Hässleholms utbildningssatsning för
att hjälpa personalen att välja rätt inkontinensskydd till
de boende hittar du här: http://www.hassleholmmiljo.
se/om-bolaget/vart-miljoarbete/projekt/blojavfall/
Rätt blöja till varje person
Hela personalen på 56 anställda har utbildats kring
inkontinens och dess hjälpmedel av en konsulent/
uroterapeft från Tena Inkontinensprodukter. Varje
avdelning har ett inkontinensombud som står
i regelbunden dialog med omvårdnadsansvarig
sjuksköterska. Tillsammans med sjuksköterskan
ser personalen individuellt över alla boendes behov
av inkontinenshjälpmedel. Detta görs genom att
detaljerat mäta och väga mängden urin i skyddet under
två dygn. Resultatet används för val av rätt skydd och
uppsugningsförmåga samt för att identifiera lämpliga
tider för byten och toalettassistans. Informationen
sammanfattas på ett ”blöjkort”. Bara skydd som
individuellt ordinerats av sjuksköterskan får användas.
En ny undersökning görs om problem med de
ordinerade skydden uppstår, exempelvis om de börjar
läcka.
Information om projektet hittar du här:
http://www.hassleholm.se/43028
Citat
”Varje vårdtagare får ett individuellt anpassat skydd.
Det gör att vi har fått vårt egna specialanpassade
lilla sortiment utefter vilka inkontinenshjälpmedel
som verkligen behövs. Vi har inga hyllvärmare och
inget köps in på ett ungefär för att senare se om det
skulle kunna passa någon.” – Sabina Ubel, Enhetschef
Kaptensgården
”Det har tagit oss två år att nå hit. Men resultaten visar
att det varit resan värt! Det är viktigt att inte dra igång
saker som man sedan inte ror i land.” – Sabina Ubel,
Enhetschef Kaptensgården
Resultat
Behovet av inkontinensprodukter – och därmed också
blöjavfallet – har minskat med 24 procent. Årligen
sparar Kaptensgården med sina 50 boende därmed
44 000 kronor. Med rätt inkontinensskydd blir det
inget läckage, vilket gör att personalen inte måste
bädda rent sängar lika ofta som förut. Detta har
minskat arbetsstressen och upplevs mycket positivt
bland personalen. De boende känner sig säkrare för
att de vet att sina skydd håller, vilket ger dem en ökad
frihetskänsla och livskvalitet.
”Ambitiös ledning, engagerad personal och en duktig
workshopsledare är nyckeln för ett långsiktigt arbete
för att minimera avfall i verksamheter. Jag har jobbat
med avfallsfrågor i många år. När frågan ”Varför
blöjavfall?” kom upp på workshopen trodde jag
att det var en retorisk fråga! Jag hade fel! Den var
öppningsfrågan för en bred brainstorming som ledde
till prioriteringen av de bästa minimeringsåtgärder!”
– Dolores Öhman, projektledare, Hässleholm Miljö,
renhållning och fjärrvärme.
8
2.5 Tänk nytt – sy om!
Så kan man gå tillväga
• Samordna gärna arbetsmarknadsenheten, skolor
och avfallsenheten i kommunen för en gemensam
satsning
• Ordna avtal med textilinsamlare eller samla in
textil själva så att materialtillgången säkerställs
• Lägg upp en plan för hur omsömnad och
användning av begagnad textil bäst kan användas
inom syslöjden
• I en arbetsmarknadsinsats där samarbete sker
med välgörenhetsorganisation eller socialt företag
finns det flera erfarenheter och tips att tar lärdom
av. Dessa hittas genom en enkel internetsökning
Studio Re:design använder produktionsspill från
textilindustrin och insamlade textilier för att skapa nya
produkter och inspirera till omsömnad och reparation.
Projektet drivs av Västra Götalandsregionen i
samarbete med företag och organisationer för att få
redesign att bli en naturlig del av vår textilkonsumtion.
Studio Re:design startade som en utmaning till
designers att ta vara på spill från textilindustrin och har
utvecklats till ett nätverk som tittar på allt från design,
logistik, produktion och affärsutveckling kopplat till att
skapa något nytt av begagnat textilmaterial.
Tänk på!
Begagnad textilråvara är billig men inte gratis – så
använd även den sparsamt.
Inspirera
Målet med Studio Re:design är att skapa lokala affärsmöjligheter med begagnad textil, inspirera och visa
vad som går att göra med textil som annars blivit avfall. Studio Re:design har tagit fram produktprototyper
inom kategorierna accessoarer, barn, inredning och
mode där de begagnade textilierna presenteras tillsammans med slutprodukten. Mönster och beskrivning för
hur den nya produkten tillverkats kan användas fritt.
Mer information
Studio Re:designs webbsida innehåller både
information om projektet men också prototyper på
produkter som gjorts om till något nytt och korta
beskrivning av hur det gick till.
http://epi.vgregion.se/sv/studioredesign/
Syslöjd
Kommuner kan exempelvis inom syslöjden använda
prototypbeskrivningarna som utgångspunkt för
praktiska projekt för att minska textilavfallet.
Skolan har en möjlighet att förmedla kunskap om
grundläggande reparation och vikten av att använda
resurser effektivt. Material från textilinsamling är i
regel billigare än ny råvara. Att använda begagnade
textilier kan därför även spara materialkostnader och
därmed frigöra resurser, till exempel för mer lärartid.
Stockholms stadsmission har en webbsida som
beskriver hur de arbetar med arbetsträning inom
bland annat REMAKE. http://www.stadsmissionen.
se/Secondhand/Arbetstraning/
Citat
”Detta är en outnyttjad råvarutillgång. Jag som avskyr
resursslöseri går verkligen igång på det. Det är ju
irrationellt, korkat och rent av omoraliskt att inte
försöka hitta vägar att förädla det här materialet” –
Helle Robertson Forslund, designer för Robert&Blad
Hur gör andra?
Studio Re:design är ett projekt av flera inom omsömnad.
Stockholms stadsmission har under en period använt
omsömnad som ett verktyg för arbetsträning och
intäktskälla för sitt välgörenhetsarbete. Här finns
möjligheter för en kommun att, antingen i egen regi eller
i samarbete med en lokal välgörenhetsorganisation, ge
dem som står utanför arbetsmarknaden utbildning
och sysselsättning. Stockholms stadsmission har
skapat märket REMAKE som blivit känt som något
ganska exklusivt och bland annat säljs mitt i centrala
Stockholm i bästa säljläge.
”Studio Re:design vill stimulera skapandet av attraktiva
produkter genom att se på textilt spillmaterial på
ett nytt sätt. Dessutom vill vi utmana västsvenska
entreprenörers kreativitet för att hitta nya smarta
affärsmöjligheter.” – Birgitta Nilsson, projektansvarig
på Västra Götalandsregionen
9
3 SERVICE TILL INVÅNARNA
3.1 Hitta till återanvändningen!
Kartverktyget erbjuder även en sökfunktion ”Jag
vill slänga eller skänka”, där användaren kan skriva
in sökord som exempelvis möbler, böcker, kläder
och få tips om var dessa kan lämnas – antingen för
återanvändning eller för återvinning. Sökfunktionen
skiljer bland annat på trasiga eller hela produkter
eftersom en del second hand-butiker bara tar emot hela
och rena saker. I resultatlistan redovisas möjligheterna
att lämna produkter till återanvändning före
möjligheterna att lämna dem till återvinning. Det gör
att användarna uppmanas att fundera på om de skulle
kunna skänka sina saker till återanvändning istället för
att lämna dem på återvinningscentralen.
Många kommuner upplever att det är svårt att nå ut med
information kring återanvändning och förebyggande
av avfall till sina invånare. Med rätt information på rätt
ställe hoppas Gästrike återvinnare kunna ändra en del
gamla hjulspår och få oss att återanvända i först hand.
Att på olika sätt stödja handeln med begagnade varor
bidrar indirekt till att förebygga avfall. Ett sätt att
göra detta är att informera om var och hur det går att
handla begagnat och var det går att lämna produkter
man inte längre vill ha. Gästrike återvinnare har valt
att inkludera ett användarvänligt kartverktyg på sin
webbsida. Kartan hjälper invånarna att inte bara hitta
återvinningscentraler eller återvinningsstationer, utan
att även hitta butiker där man kan lämna in och köpa
begagnade produkter.
Ett levande verktyg
Kartverktyget har tagits fram av en extern webbyrå,
men uppdateras av Gästrike återvinnare. Den nya
webbsidan lanserades våren 2013 och utvärderades nio
månader senare. Då hade kartfunktionen fått 30 000
besök.
I vägskälet mellan återanvändning
och återvinning
Kommuner och kommunala avfallsbolag är för många
den naturliga kontakten att ta när man vill göra sig av
med något och har frågor om hur och var man ska göra
det på bästa sätt. Många har en klar uppfattning om
vad de vill skänka för återanvändning och vad de vill
lämna för återvinning – andra har som primärt mål att
bli av med allt på en gång.
Allt eftersom second hand-butiker öppnar eller stänger
igen kan kartmarkeringarna ändras. Kartan har hittills
uppdaterats två gånger om året och omfattar i nuläget
19 second hand-butiker.
En vidareutveckling av kartan skulle kunna vara
att även infoga markeringar för (återkommande
eller permanenta) loppmarknader och andra
andrahandsmarknader samt för företag och
organisationer som fokuserar på någon form av
reparation och/eller upparbetning av produkter,
exempelvis skomakare, skrädderi eller datorreparatör.
De flesta kommuner och kommunala avfallsbolag
informerar på sina webbsidor om öppettider för
återvinningscentraler, vilka avfall man kan lämna där
och hur man hittar dit. Eftersom återvinningscentraler
ofta förknippas med återvinning saknas ofta tanken på
vilka produkter som går att återanvända.
Så kan man gå tillväga
• Identifiera vilka second hand-butiker som finns i
kommunen
• Ta gärna extern hjälp för att göra ett praktiskt och
lättanvänt kartverktyg
• Hänvisa även till andra möjligheter att laga eller
skänka och sälja produkter till återanvändning
• Titta på andra hemsidor som listar butiker och
loppisar för tips och inspiration
Gästrike återvinnare visar
vägen till återanvändning
Gästrike återvinnare har valt att aktivt informera om
och visa vägen till möjligheter för återanvändning.
Detta görs genom ett kartverktyg som baseras på Google
Maps och där markeringar har lagts in för second handbutiker, återvinningscentraler, återvinningsstationer
och matbutiker där man kan lämna in smått el-avfall
och/eller hämta påsar för matavfall. Genom att klicka
på kartmarkörerna visas öppettider, kontaktuppgifter
och länk till externa hemsidor.
10
Ett populärt familjenöje
Att besöka loppisen kostar ingenting och leksakerna
är även de gratis, vilket skapar en stor tillströmning av
besökare. I ett stort partytält ligger leksakerna upplagda
på bord och Tekniska Verken har personal på plats som
tar emot leksaker som besökarna vill lämna in. Detta
garanterar att leksakerna är rena och hela. Genom
att samla in leksaker på återvinningscentralerna ett
par veckor innan loppisen finns det redan i början
av dagen leksaker att byta till sig. Det första året
leksaksloppisen arrangerades annonserade Tekniska
verken för att visa på möjligheten att skänka och byta
leksaker, men idag är leksaksloppisen etablerad och
besökarna på återvinningscentralerna vet om att de
kan lämna leksaker till loppisen. Under den senaste
leksaksloppisen samlades tio kubikmeter leksaker in
och familjens dag besöktes av 6 000 personer.
Tänk på!
Uppdatera informationen regelbundet – gamla och
felaktiga uppgifter avskräcker användarna!
Mer information
Gästrike Återvinnares webbsida där man kan se hur de
visar var återanvändningen finns.
www.gastrikeatervinnare.se/karta-och-oppettider/
Vintagekartan är en karta med många second handoch vintagebutiker i hela landet. Många är betygsatta
av användare.
www.vintagekartan.se
Loppiskartan och svenska loppisar är två liknande
hemsidor. Kostnadsfria kartor som visar många av de
tillfälliga och permanenta loppisar som arrangeras i
hela Sverige. Användare kan själva uppdatera sidorna.
www.loppiskartan.se/
www.svenskaloppisar.se/
Så löste Linköping insamling av leksaker
I Linköping har insamlingen av leksaker skett
genom vanliga plastbehållare med innersäck och en
informationsskylt. Det har inte varit några större
problem med annat avfall som lagts i behållarna, men en
regelbunden tillsyn av återvinningscentralens personal
möjliggör att eventuellt felsorterat material eller
trasiga leksaker snabbt tas bort. Behållarna bör även
stå under tak för att skydda leksakerna. Bemötandet på
återvinningscentralerna har varit positivt och visat på
möjligheten att ge leksakerna ett fortsatt liv.
Citat
”Vi vill visa var man kan återvinna saker och hela
tiden visa vilka alternativ som finns.” – Anette Noack,
kommunikatör, Gästrike Återvinnare
3.2 Lär genom att leka!
De flesta barn har stora mängder leksaker som
de fått från alla möjliga håll, klappar, presenter
och snabbmatsrestauranger. Leksaksloppisar och
leksaksbytardagar kan både minska antalet nya
leksaker och vara lärorikt för barn som del(t)ar.
I Linköping arrangeras en stadsfest varje år och som en
del av detta anordnar Tekniska Verken en leksaksloppis
sedan 2010. Den sker i anslutning till det som kallas
Familjens dag och är genom det en arena där många
barn och föräldrar befinner sig.
11
Retoy
Leksaker byter ägare på många håll i Sverige.
Förutom begagnathandeln mellan privatpersoner
på nätet finns det specialiserade butiker. Många
barnloppisar arrangeras där både kläder och leksaker
byter ägare. Det är bra produkter att byta, barnen
tröttnar ofta på dem innan de gått sönder och det
kan vara pedagogiskt att dela istället för att handla
nytt. En organisation som samarbetar med ett flertal
kommuner, och dessutom vill lära barnen någonting,
är Retoy. Deras leksaksbytarträffar är mer småskaliga
än leksaksloppisen i Linköping, men med en annan
ambition.
Deras idé är att barn lär sig genom lek, inte information.
Retoy använder lek som ett sätt att lära ut att dela och
att byta som en del av en mer hållbar konsumtion.
De passar även på att prata med barnen om deras
rättigheter enligt barnkonventionen, som går som en
röd tråd genom verksamheten.
Lek först, ta hem sedan
Rent praktiskt går en leksaksbytaraktivitet till på
följande sätt. Retoy anlitas, och tillsammans med en
partner, till exempel en kommun, bygger man upp
en färgglad yta på 30 till 50 kvadratmeter där det ska
lekas. Retoy har alltid med en del leksaker som de
samlat in på annat håll, men framförallt tar barnen med
leksaker som de checkar in. De får en stämpel för varje
sak de lämnar. Sedan är det bara att börja leka! Alla
incheckade leksaker sorteras av volontärer tillsammans
med föräldrarna och de som kan innehålla farliga
kemikalier plockas bort. Detta ökar även föräldrarnas
kunskap om vilka leksaker som kan innehålla farliga
ämnen. Barnen får leka, rita och prata och när de vill
får de använda stämplarna för att ta med sig sina nya
favoritleksaker hem.
Under Retoys tre första år bytte 18 000 barn över 42 000
leksaker. Under 2014 genomfördes fyra aktiviteter
i samarbete med Lerums kommun i Västsverige.
Lärdomar därifrån är att engagerade volontärer är
nyckeln till en lyckad bytesdag då målen för vad barnen
ska uppleva och lära sig är höga. För att nå dem behövs
volontärer som deltar flera gånger och då för med sig
kunskap till nästa tillfälle. Att ha aktiviteten i samband
med andra event ger fler besökare och många glada
miner, hos stora som små.
12
3.3 Möbler till studentrum
Så kan man gå till väga
• Samarbeta med ett större event för att få besökare
• Samla in leksaker på ÅVC
• Informera om insamling och loppis
• Ordna med transport till loppisen
• Ha gärna flera partytält för att vädersäkra och
möjliggöra ”lagerhållning” och rengöring
• Personal behövs för att kontinuerligt plocka fram
och rengöra leksaker
• Skänk de leksaker som blir över till sjukhus eller
vårdcentraler
På Gastelyckans återvinningscentral (åvc) i Lund
slängdes tidigare 9 000 sängar, soffor och andra möbler varje år. Välgörenhetsorganisationerna såg dem
som osäljbara och ville inte ha dem. Ett samarbete mellan fyra organisationer gör nu att många möbler får ett
nästa hem.
Second hand-butiker som drivs av välgörenhetsorganisationer är ingenting nytt. Det finns ett antal butikskedjor och en mängd lokala butiker runt om i landet.
Dessa gör en stor nytta både för miljön genom återanvändning och genom att låta överskottet gå till social
verksamhet. Att dessa organisationer samlar in kläder
och annat på kommunens återvinningscentral är inte
heller ovanligt. Men i Lund finns en butik och ett samarbete som tagit det ett steg längre för att hantera större möbler på ett bättre sätt.
Tänk på!
Ha tillräckligt med personal under dagen!
Undvik!
Trasiga eller smutsiga leksaker är inte roliga!
Mer information
Information om alla aktiviteter på Tekniska verkens
Familjens dag och länkar till arrangörerna.
www.familjensdag.se
Svårt att hantera möbler
De vanligaste varorna som organisationerna tar vara
på är kläder och mindre husgeråd. Dessa är lätta att
hantera i en butik, tar liten plats och ger ett bra pris
per objekt. Möbler är däremot skrymmande och
kräver mycket butiksyta vilket medför en stor kostnad
även om säljpriset kan vara bra. Detta gör att många
organisationer behöver avvisa möbler i bra skick som
istället går till energiåtervinning.
Retoy arrangerar mer än bara bytesaktiviteter och
beskriver sin verksamhet mer ingående på sin
webbsida.
www.retoy.se
Citat
”Allt fler familjer har börjat ta med leksaker till
loppisen. Föräldrarna tycker det är mer pedagogiskt att
byta... än att bara ta.” – Linda Genander, Information
hushållsavfall, Tekniska verken i Linköping
Granne med studentbostäderna
För att göra försäljningen av möbler tillräckligt
lönsam för att bli intressant att sälja behövs en större
efterfrågan och genom den en större genomströmning
av produkterna. I Lund hittade man en målgrupp i
studenterna och 2014 öppnade Erikshjälpen Second
Hand och Pingstkyrkan en butik med ett stort utbud av
möbler i anslutning till studentbostäder. Studenterna
flyttar ofta och med begränsade ekonomiska medel
ger det en hög efterfrågan på billiga möbler. Att
de ofta saknar bil och möjlighet att ta sig till större
möbelvaruhus gör läget på högskoleområdet än mer
attraktivt.
”Att det är återkommande och anordnas i flera
kommuner skapar ett större sammanhang. Jag tror det
behövs för en beteendeförändring.” – Karin LindbladJohansson, projektledare, Lerums kommun
13
Citat
”Det är bra att ha en grund färdig när man går ut
och pratar med aktörer men det är viktigt att lämna
spelrum för alla att komma med egna förslag.” – Ellen
Lindblad, projektledare, Sysav Utveckling AB
Butiksytan på 1 500 kvadratmeter upplåts av Akademiska Hus som en åtgärd för att underlätta miljövänliga lösningar för de boende. Möbler är i speciellt fokus
men butiken innehåller även andra varor. Butiken har
på kort tid blivit välbesökt av både studenter och andra
lundabor. På Gastelyckans ÅVC har man placerat en
särskild container för insamling av möbler som sedan
säljs i butiken. Erikshjälpen tömmer containern och
håller den prydlig. Den är placerad på återvinningscentralen för att vara det första besökaren ser och inlämningen av möbler täcker väl försäljningsbehovet.
3.4 Enkel och snygg
återanvändning i kvarteret
Bostadsbolaget i Göteborg har skapat en attraktiv
möjlighet för grannarna på Husargatan i Haga att
byta saker med varandra. I det specialdesignade
återbruksrummet kan hyresgästerna lämna föremål
som de inte längre behöver eller tröttnat på och ta med
sig saker som någon annan lämnat.
Började med ett examensarbete
Idén till denna hantering av möbler kom från renhållningsbolaget Sysav som upplevde att mycket möbler
slängdes på deras återvinningscentraler. En examensarbetare inventerade mängderna och möjligheterna att
göra någonting bättre av möblerna. Examensarbetet
visade på att second hand-försäljning kunde fungera
och studenten anställdes som projektledare. Diskussioner påbörjades med intresserade aktörer. Erikshjälpen
second hand hade redan en butik i Lund och vågade
satsa på idén.
Återbruksrum i ny tappning
Det allmännyttiga Bostadsbolaget i Göteborg har i
olika sammanhang försökt skapa bytesrum för föremål
som söker nya ägare. Ibland har dessa återbruksrum
tenderat att bli ansamlingar av föremål som ingen
riktigt vill ha – ungefär som ett bättre grovsoprum.
Det har ofta inneburit extra arbete med att hålla efter
och röja bort saker ingen vill ha. När Bostadsbolaget
planerade det nya återbruksrummet på Husargatan
i Haga ville de därför pröva något nytt. Tillsammans
med designbyrån Resense Design har Bostadsbolaget
skapat ett återbruksrum med gallerikänsla.
Det största hindret var att hitta en stor, central lokal
med låg hyra. Akademiska Hus bidrag med lokal var
nödvändigt för att starta verksamheten. Under två
år kommer butiken drivas i denna lokal för att se om
verksamheten blir lönsam. Butiken bygger på ett
samarbete mellan välgörenhetsorganisationer och
avfallsinsamlare, vilket också kretsloppsparker gör.
Den viktiga skillnaden är tillgängligheten för köparna.
En central roll i återbruksrummet är det specialdesignade hyllsystemet Omge, som ramar in de utställda föremålen och gör att de kommer till sin rätt. Hyllsystemets utformning gör också att hyllorna inte belamras.
Belysning med LED-lister på de sammanlagt knappt
40 hyllorna ger återbruksrummet ett fint och fräscht
intryck.
Så kan man gå tillväga
• Bjud in relevanta aktörer
• Kartlägg möjligheter för insamling på ÅVC
• Leta efter lämpliga områden för butik, var finns
kunderna?
• Hitta en billig lokal
• Arbeta fram en fungerande ansvarsfördelning
mellan kommun och samarbetspartner
Byte grannar emellan
Det är bara hyresgästerna i kvarteret som har tillgång
till återbruksrummet, vilket sammanlagt rör sig om
knappt 100 hushåll. Det finns ingen gräns för hur
många föremål man får ställa in i återbruksrummet
eller ta med sig därifrån.
Tänk på!
Samarbeta med dem som kan branschen!
Oavsett läge är möbelförsäljning dyr i drift då det
kräver stor yta.
Mer information
Erikshjälpens webbsida beskriver deras verksamhet
och möbelbutiken i Lund.
http://www.erikshjalpen.se/secondhand/vaarabutiker/lund-studentbutik/
14
Så kan man gå tillväga
• Säkerställ att personalen som är ansvarig för att
återbruksrummet fungerar är engagerad i rummet
och gillar idén – om de inte är intresserade eller
inte ser poängen med det faller det inte väl ut
• Var tydlig med vilka regler som gäller för att lämna
och hämta föremål
• Använd en genomtänkt design för att skapa ett
rum där fungerade föremål byts och undvik att
rummet omvandlas till en avstjälpningsplats för
skrymmande och trasiga saker
Det är stor bredd på vad som ställs in i rummet. Allt
från böcker och bruksföremål, exempelvis skålar
och elektriska köksmaskiner, byter ägare, men även
exempelvis leksaker och lampor. Enstaka finare plagg
som kostymer och klänningar hängs upp på galgar men
annars är grundidén att det är saker som ska bytas.
För kläder finns det annars en insamlingsbehållare för
begagnade textilier i återbruksrummet.
Tydliga husregler
Reglerna för vilka föremål som får lämnas i
återbruksrummet och hur de ska behandlas är tydliga
och uppsatta på en tavla i rummet. Grundregeln är
att ”gett är gett” och föremålen ska vara hela, rena
och fungera. Bostadsbolaget har rätten att rensa ut
saker från återbruksrummet vid behov och om saker
stått för länge skänks de vidare till välgörenhet via
Human Bridge som även ansvarar för tömningen av
textilbehållaren.
Bostadsbolagets personal i form av kvartersvärden och
miljövärden tittar till återbruksrummet varje vecka.
Sedan invigningen i maj 2014 har det varken funnits
behov av att röja och hålla efter eller av att rensa ut
saker. Förutom de specialdesignade hyllorna kan detta
även bero på att det är relativt miljömedvetna boende
i kvarteret.
Kostnader
Återbruksrummet installerades i ett befintligt rum.
Kostnaderna för att måla om och byta belysning och
för de specialdesignade hyllorna (design och snickeri)
landade på runt 80 000 kronor, varav Bostadsbolaget
fick 50 000 kronor i bidrag från Göteborgs Stads
miljöprogram. Driftskostnaderna bedöms såhär långt
som försumbara eftersom personalen som tittar till
återbruksrummet ändå befinner sig i området och det
hittills inte funnits behov av att röja ut föremål.
Totalt äger de runt 300 allmännyttiga bostadsföretagen
730 000 bostäder och flertalet av dem ägs av
kommunerna. Att öka antalet återbruksrum innebär
en stor potential för kommuner och kommunala
bostadsbolag att aktivt arbeta med avfallsförebyggande.
15
Tänk på!
Utan engagerad personal går det inte – den som ska
hålla ögonen på återbruksrummet måste brinna för
idén!
högskola. Västerås är en bra cykelstad, men för långväga studenter som bara ska vara där några terminer är
cykelköp inte alltid praktiskt. För 800 kronor per termin, eller 1 000 kronor om året, får de en fungerande
restaurerad cykel. 500 kronor av dessa är deposition så
hyran är låg. Då ingår även fria reparationer för normalt slitage. Hösten 2014 var ett fyrtiotal cyklar uthyrda – vilket är samtliga cyklar som hunnit restaureras
sedan projektet startades.
Undvik!
Förhindra att återbruksrummet förvandlas till ett rum
för grovsopor med halvtrasiga föremål som ingen vill
ha!
Få verksamheten att rulla
Mimer rensar sina bostadsområden från övergivna
cyklar varje år. Genom ett samarbete med
avfallsbolaget VafabMiljö får de även cyklar från en
av deras återvinningscentraler. Sammanlagt blir det
hundratals cyklar om året att reparera eller plocka
reservdelar ifrån. I nuläget är en person anställd och en
person som arbetstränar. Verkstaden drivs av Mimer,
som sköter administrationen, men målet är att det
ska kunna drivas som ett socialt företag inom ett par
år. Då är tanken att runt 200 cyklar är uthyrda och
att verkstaden även reparerar cyklar med begagnade
reservdelar. VafabMiljö och Hyresgästföreningen
sponsrar verksamheten.
Mer information
Du kan läsa mer om projektet under:
https://www.bostadsbolaget.se/Om-bostadsbolaget/
Pressrum/Pressmedelande-nyheter/Inramataterbruksrum-invigt/
Citat
”Det handlar mer om att ändra attityder än om
att kortfristigt minska restavfallet i nämnvärd
utsträckning. För att göra det skulle man behöva införa
återbruksrum i mycket större omfattning.” – Eva
Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget
”Det speciella hyllsystemet gör att man blir påverkad
att bara ställa dit saker som verkligen har ett värde
för någon annan.” – Eva Bengtsson, miljöstrateg på
Bostadsbolaget
Arbetsträning är ett av syftena med projektet och det
är viktigt med en kompetent och engagerad person
som kan sköta verksamheten. Det är också viktigt att
föra en dialog med stadens cykelhandlare. Det är inte
meningen att Recykling ska konkurrera med dem,
utan snarare att vända sig till nya kunder som annars
inte hade köpt en cykel. Detta blir extra viktigt när
målgruppen breddas från endast utbytesstudenter.
3.5 Värdet av gamla cyklar
En cykel som får rätt vård kan rulla länge, en cykel utan
ägare rullar inte alls. Övergivna cyklar som rensas bort
är en resurs som kan göra flerfaldig nytta.
Använd de resurser som finns
Recykling behöver idag finansiering och det är inte
troligt att verksamheten kan gå med vinst. En fördel för
Recykling har varit att kunna använda en lokal som stått
tom. Cykelställen måste rensas regelbundet oavsett så
kostnaden för cyklarna är låg. Utan samordning med
arbetsmarknadsinsatser som arbetsträning är det svårt
att få ekonomi i en verksamhet som Recykling.
Att cykla lyfts ofta fram som ett miljövänligt och
hälsosamt sätt att ta sig fram. Det finns dock gott om
cyklar som står oanvända år efter år i cykelställ och
cykelrum. Många slängs även på ÅVC efter att ha slitits
av tid, snarare än av användning. Bostads AB Mimer,
ett kommunalt bostadsbolag i Västerås, gör cykling
ännu mer miljösmart och prisvärt genom återbruk och
reparation.
Recykling har varit mycket uppskattat och ser ut att
fortsätta växa. Framgångsfaktorer är att utnyttja de
resurser som finns till hands och anpassa tjänsten efter
rätt målgrupp. Tack vare Recykling kommer många
cyklar fortsätta rulla i Västerås.
Hyr ut hittade cyklar
Verkstaden kallas Recykling och ligger i en tidigare
oanvänd källarlokal. Här rustas gamla cyklar upp för
att sedan hyras ut till utbytesstudenter vid Mälardalens
16
Stötta bra initiativ
Matakuten, som verksamheten kallades, drevs av
Lasse Wennman som fick ersättning via a-kassan.
Detta var dock inte hållbart ekonomiskt och våren
2014 kontaktade han därför kommunalförbundet
Gästrike Återvinnare. Han frågade om de var
intresserade av att stötta verksamheten – och fick ja.
Han projektanställdes på ett år för att driva Matakuten
vidare samtidigt som en förstudie utfördes. Syftet med
förstudien är att utreda vilka möjligheter och hinder
som finns för redistribution av livsmedel och hur en
sådan verksamhet bör vara utformad.
Så kan man gå tillväga
• Hitta en lämplig lokal och verktyg för reparation
• Hitta engagerad personal för arbetsträning
• Säkra finansiering över några år
• För dialog med lokala cykelhandlare
• Finn en målgrupp och en kanal för att nå dem
• Samla ihop fler cyklar än vad som är tänkt att hyra
ut för att möjliggöra återanvändning av reservdelar
Tänk på!
Hitta kompetent personal som är villig att lära sig
cykelreparation.
Utreder framtida organisation
I nuläget är inga beslut fattade om Matakutens framtid.
Det har inte gått att bedriva verksamheten gratis mot
butiker och behövande utan såväl finansiellt som
administrativt stöd. Det är heller inte helt självklart
att Gästrike Återvinnare, ett kommunalförbund inom
renhållning, ska bedriva socialt arbete i den omfattning
som Matakuten innebär.
Kontrollera med polisen att cyklarna inte är stulna!
Mer information
Cykelköket finns i både Göteborg och Malmö, men drivs
oberoende av varandra. Konceptet är en öppen verkstad
för cyklar för den som vill lära sig cykelreparation. De
lånar ut verktyg och har visst utbud av reservdelar. Det
finns även möjlighet att få en mycket billig begagnad
cykel och rusta upp den själv.
www.cykelkoket.org/
cykelkoket.blogspot.se/
Att som eldsjäl sköta kontakter och transporter är
möjligt i viss skala. Det är möjligt att fylla en skåpbil
med bröd från ett fåtal butiker och distribuera till
behövande. Men för att göra det möjligt att bedriva
en större hållbar verksamhet med redistribution
behöver finansiering och organisationsform lösas. Kan
matvarubutiker och olika organisationer tillsammans
finansiera verksamheten? Kan verksamheten bedrivas
som en stiftelse eller en förening? Frågorna är inte
lösta i dagsläget.
Returhuset i Göteborg är en del av Alelyckans kretsloppspark. Cyklar och vissa andra saker som samlats
in från besökarna rustas upp genomarbetsträning och
säljs sedan till besökare.
www.goteborg.se/wps/portal/enheter/
arbetsmarknadsinsats/returhuset
Många inblandade aktörer
Under förstudien sker flera samråd med de aktörer som
påverkas. Till exempel måste livsmedelslagstiftningen
följas och god kontakt med tillsynsmyndigheten är
viktig. Det har diskuterats om även skolmatsalar kan
vara en mottagare av maten, vilket då behöver stämmas
av med personal och inköpare. Butikerna måste ha
förtroende för att livsmedlen hanteras och förmedlas
på ett etiskt korrekt sätt.
3.6 När bra mat inte blir såld
Livsmedelsbutiker slänger varje dag stora mängder
bröd som inte blivit sålt. Samtidigt finns det människor
som har svårt att ha råd med sitt dagliga bröd. Även
matsvinn kan göra nytta!
Efter en längre tids arbetslöshet bestämde sig Lasse
Wennman för att starta eget. Han vände sig till
livsmedelsbutikerna i Gävle och frågade om de var
villiga att dela med sig av sitt dagsgamla bröd. Fullt
ätbart bröd som inte gick att sälja gick nu istället
till EU-migranter, hemlösa och andra som hade det
knapert. En bilfirma sponsrade verksamheten med en
bil som annars står för en stor del av kostnaderna.
Verksamheten samordnas även med fördel med
socialtjänst, kyrkan och välgörenhetsorganisationer.
Även om projektet finns till för att minska matsvinn
är den synliga delen också socialt stöd. Det finns idag
en mängd framförallt ideella föreningar som hjälper
utsatta grupper och är beroende av donerad mat eller
pengar. Matakuten är en av dessa.
17
3.7 Lunchlåda minskar matsvinnet
Minskning av matsvinn
Mycket av det matsvinn som uppstår i butiker är
frukt, grönsaker och bröd som inte säljs. Anledningen,
enligt handlarna, är att konsumenter vill ha ett stort
utbud, att de inte accepterar skönhetsfläckar och krav
på dagsfärskt bröd. Att butikerna väljer att donera
sitt svinn innebär inte att överproduktionen upphör.
Samtidigt blir det en social och inte bara teknisk fråga
att hantera maten. Redistribution kan vara en viktig
metod för avfallsförebyggande och social hjälp, men
det lindrar bara symptomen på matsvinnet snarare än
angriper grunden till problemen.
Restaurang Karavan i Stockholm minskar matsvinnet
genom att sälja rester som blivit över från dagens
lunch. Försäljningen av lunchlådor ger en årlig vinst
på 37 000 kr – samtidigt som man undviker att slänga
råvaror för 260 000 kronor – och en enormt positiv
respons från kunderna.
Restaurang Karavan serverar lunch fem dagar i
veckan. Varje dag säljs runt 800 luncher för 85 kronor
per portion. Maten lagas efterhand för att undvika
överproduktion i köket, men en liten del av maten
blir ändå över. Efter lunchen erbjuder restaurangen
sedan tre år tillbaka därför under en halvtimmes tid
efter lunchen matlådor med den överblivna maten.
Lunchlådorna kostar 40 kronor per portion och
erbjudandet är beroende på tillgång.
Förutom att lindra problem idag är det värdefullt för
kommuner och kommunala bolag att arbeta med
frågan. Det leder till många insikter och uppslag till
förbättringar och samverkan på flera håll.
Så kan man gå tillväga
• Kartlägg vilka aktörer som påverkas av redistributionen
• Identifiera vilka som arbetar med frågan idag
• Hitta engagerad personal
• Skapa långsiktigt hållbar finansiering
Kunderna
Det är en brokig och varierande kundkrets som kommer
för att köpa lunchlådorna: bland annat studenter
från det närbelägna campusområdet, pensionärer,
byggarbetare som har vägarna förbi, föräldrar som
köper middagsmat eller matlådor till sina barn och
anställda i de omkringliggande kontorsbyggnaderna
som missat lunchen. De flesta kunderna köper en eller
ett fåtal lunchlådor, men det förekommer också att en
kund köper tio till femton lådor och fryser in hemma.
Tänk på!
Det handlar om att bygga relationer, både till de som
donerar och de som tar emot.
Att donera mat kräver merarbete från butiken och
deras betalningsvilja är sällan hög.
Försäljningen
Eftersom försäljningen av matlådorna bara sker under
en kort tid (mellan 13:30 och 14:00) då personalen ändå
är på plats för att diska och röja undan efter lunchen
krävs ingen extra personal. Genom att försäljningen av
lunchlådor förlagts till efter lunchen konkurrerar den
inte heller med försäljningen av dagens lunch.
Mer information
Fødevarebanken är en organisation i Köpenhamn
som distribuerar överbliven mat från framförallt
livsmedelsföretag till hjälporganisationer.
www.foedevarebanken.dk
Resultatet
Om köket bedömer att några rester kan användas
som utgångspunkt för nya rätter i egna köket tas de
omhand där – annars komponeras lunchlådorna av allt
som blir över från lunchen. Det gör att en mycket stor
andel av den överblivna maten säljs som lunchlådor.
I genomsnitt säljs 30-35 lådor varje dag. Sammanlagt
säjs på så vis årligen minst 3 000 kg matrester som
annars hade slängts.
Matsentralen är en organisation i Oslo som distribuerar
överbliven mat från livsmedelsföretag och även butiker
till hjälporganisationer.
www.matsentralen.no
Citat
”Detta kan vara en lösning tills butikerna löst överproduktionen.” AnnaCarin Söderhielm, samordnare,
Gästrike Återvinnare
Försäljningen av lunchlådor innebär att restaurangen
årligen tjänar 37 000 kronor istället för att slänga
råvaror motsvarande 260 000 kronor. Man undviker
också kostnaden för hantering av avfallet som dessa
råvaror skulle gett upphov till.
”Det intressanta med matakuten är att det kickar igång
tankar. Någonting intressant kommer det komma ur
det här.” .” AnnaCarin Söderhielm, samordnare, Gästrike Återvinnare
18
3.8 Kaffemuggen för mer än en kopp
Reaktionerna
Reaktionerna på lunchlådorna har varit mycket positiva
både från lunchgäster och från kunder som köper
lådorna. Efter en inledande kort marknadsföringsinsats
med plakat i restaurangen som informerade om
lunchlådorna sprids informationen om dem enbart
med mun-till-mun-metoden.
Kaffe i parken, i lektionssalen eller i farten? Ofta
innebär take-away kaffe en pappmugg, men det finns
alternativ. Go:refill och KeepCup visar vägen för
flergångsmuggar!
Take-away kaffe genererar stora mängder avfall i form
av pappmuggar och plastlock. Muggarna hamnar sedan
i bästa fall i en papperskorg för blandat avfall och i
värsta fall på gatan eller i naturen. Att ta med sig kaffet
är allt mer populärt och de flesta muggar används bara
en gång, även om en ny kopp köps på samma kafé. I
Göteborg såg man möjligheten till en flergångsmugg i
samarbete med stadens kaféer.
Så kan man gå tillväga
• Undvik att överproducera mat i köket! Miljötänk
och ekonomitänk måste vara med redan från
första steget
• Fundera på vilka rester som kan användas för nya
rätter i det egna köket och ta vara på dessa
• Börja inte försäljningen av lunchlådor förrän efter
lunchen
• Begränsa försäljningen till en kort tid då kökspersonalen ändå är på plats för att undvika extra personalkostnader
Förebygga nedskräpning var målet
2011 var minskning av nedskräpning ett prioriterat mål
i Göteborgs stads budget. Samverkansorganisationen
Trygg, vacker stad genomförde ett flertal projekt för
att utveckla städningen i Göteborg och även förebygga
nedskräpning. Ett av projekten var att erbjuda en
återanvändbar termosmugg genom go:refill. Go:refill
byggde på att kaféerna själva säljer muggen och
erbjuder kunden att fylla den, istället för en pappmugg.
Termosmuggar i sig fanns tidigare, men genom att
kaféerna erbjöd muggarna blev det mer vanligt att
ta med sig egen mugg för take-away kaffet. Kunden
fick köpa go:refill-muggen för 59 kronor och fick
sedan en mindre rabatt då den användes vid köp
av kaffe. Inspirationen till konceptet kom från den
internationella kedjan Starbucks och över 20 kaféer i
Göteborg anslöt sig till go:refill.
Tänk på!
Maten för lunchlådorna måste vara färsk och av bra
kvalitet.
Undvik!
Undvik att erbjuda lunchlådorna förrän efter lunchen!
Innan lunchen är avslutad vet man inte hur mycket
som blivit över.
Mer information
Mer information om Lunchlådan och Restaurang
Karavan hittar du på: http://www.restaurangkaravan.
se/?page_id=31
En praktisk ägodel
En flergångsmugg behöver förstås användas flera
gånger för att få en mindre miljöpåverkan än
engångsmuggarna och företaget KeepCup som säljer
termosmuggar, anger att det krävs 20 användningar
innan miljöpåverkan minskar. För t.ex. pendlaren som
köper en kaffe varje morgon blir det alltså en vinst för
miljön redan efter en månads användning.
Citat
”Målet är naturligtvis att bara laga så mycket mat som
serveras på lunchen. Den överblivna maten som säljs
som matlådor är egentligen ett mått på hur långt man
är från att nå detta mål. Men genom att maten ändå
tas till vara lönar det sig ändå – både ekonomiskt för
restaurangen och för miljön.” – Jyrki Backhamn,
Köksmästare på Restaurang Karavan
Samarbeta med kaféerna
Göteborg stad började med att göra ett utskick till alla
kaféer i staden och erbjöd en helhetslösning med en
designad mugg, pappställ för försäljning av muggar
och ett klistermärke så att det skulle vara lätt att
hitta anslutna kaféer. Man gjorde även en gemensam
webbsida. Genom samordningen kunde priset på
muggarna hållas lågt. Då kommunens syfte var att
förebygga nedskräpning och alla erbjöds att delta
undvek man problem med att gynna enskilda aktörer.
”Internt är det en självklarhet att hålla matsvinnet
på ett minimum för att minska kostnaderna och
belastningarna på miljön – utåt sett är lunchlådorna
en mycket bra marknadsföring.” – Jyrki Backhamn,
Köksmästare på Restaurang Karavan
19
Stadens mugg
En viktig del av go:refill projektet var enligt Trygg,
vacker stad att företagens logotyper inte var på muggen,
utan enbart texten go:refill. Det gjorde det lättare att
knyta fler kaféer till projektet efterhand.
Mer information
KeepCup marknadsförs av företaget Icing on the cake.
Här finns även en lista på kaféer i Sverige som använder
muggarna.
http://icingonthecake.se/
I Göteborg stads utvärdering av projektet ansåg man
att staden tagit ett större ansvar för projektet än vad
som egentligen kunde vara motiverat. Kommunerna
hade tjänat som motor för att få igång initiativet. En
alternativ lösning kunde varit att skapa ett råd eller
förening för kaféer som kunde erbjuda muggen. Maria
Börgeson, kommunikatör på Trygg, vacker stad under
projektets gång, tror att det hade varit lättare i en
mindre stad med färre stora kafékedjor. Det hade gjort
det lättare att lyfta fram ”stadens” mugg, för den som
värnar om den lokala miljön.
Citat
”Vi pushade vägen för att fler kaféer skulle skaffa egen
mugg.” – Maria Börgeson, kommunikatör, Trygg,
vacker stad
3.9 Dela är det nya äga
Vissa saker är bra att ha hemma. En sax, ett decilitermått
och extra handdukar kommer ofta väl till pass, men det
finns också flera saker som mest tar upp plats i skåpen.
Olika formella och informella nätverk för att dela på
saker blir allt större. Sociala medier och internet spelar
ofta en avgörande roll för att människor och saker ska
hitta varandra, men det kan även ske genom en lokal
och engagerad personal.
Kaféerna tar över idén
Projektet med go:refill lades ner 2013 efter att ha sålt
cirka 6 000 muggar. Kaféerna hade då börjat sälja egna
muggar och stadens stöd behövdes inte längre. Flera
kaféer använder idag muggar av märket KeepCup som
trots företagslogotyper på sidan välkomnas även på
andra anslutna kaféer. I Göteborg har go:refill-muggen
alltså försvunnit, men idén med flergångsmuggar lever
kvar och sprider sig till fler och fler kaféer.
Ofta är det funktionen hos en produkt vi är ute efter
snarare än själva produkten och för saker vi använder
sällan kan det vara både ekonomiskt och miljömässigt
bättre att dela produkterna med andra. Under detta
avsnitt har vi samlat tre olika exempel där produkter och
därmed resurser används mer effektivt inom framförallt
sportutrustning och verktyg. Samtliga exempel bygger
till viss del på förtroende hos användarna och i vissa
fall kan det behövas kontrollsystem för att få delandet
att fungera smidigt för alla.
Så kan man gå tillväga
• Undersök intresset bland stadens kaféer för att
ansluta sig till ett system med flergångsmuggar
• Diskutera vad de vill få ut av samarbetet och visa
på möjligheterna
• Bestäm hur kommunen kan stödja arbetet
• Starta upp ett råd eller en förening för kaféerna
som ansvarar för genomförande
Kommunen har här en roll som sammanhållande aktör
genom egna system för att dela produkter eller genom
att hänvisa till befintliga tjänster och påverka normen
från att äga till att dela. Här följer tre goda exempel
som delar en och samma grundidé.
Tänk på!
Skapa en tydlig organisation och ansvarsfördelning
redan från början – och engagera kaféerna!
Var noga med vilket stöd kommunen får ge enskilda
företagare!
20
FRITIDSBANKEN
En del sportutrustning använder man bara några
gånger om året. Annan hinner barnen växa ifrån innan
den blir utsliten. Istället för att köpa kan man i Deje i
Värmland istället låna det man behöver!
Fritidsbanken startades i Deje i Värmland med idén
är att låna ut sport- och fritidsutrustning, precis som
bibliotek lånar ut böcker. Skidor, skridskor, inlines,
snowboards och mycket mer lånas ut på kortare eller
längre tid. Alla är välkomna och syftet är att uppmuntra
till spontant idrottande för motion och hälsa. Genom
att låna utrustningen sänks tröskeln för att prova på
en ny sport och det blir billigare för föräldrar att förse
barnen med saker i rätt storlek.
Succé från starten
Under det första året lånades över 1 000 produkter
ut. Användarna kom inte bara från Deje, utan
också från besökare från tätorten Forshaga och
från grannkommuner. Fritidsbanken tar varken ut
depositionsavgift eller förseningsavgift, utan bygger på
förtroende för de som lånar. Det händer att utrustning
går sönder men oftast rör det sig om normalt slitage. Det
flesta produkter som lånas ut är begagnad utrustning
som skänkts från användare som gillar initiativet och
vill bidra till Fritidsbanken.
Fritidsbanken i Deje öppnade i januari 2013 med ett
sortiment på cirka 100 produkter. Efter bara några
månader och utan någon större informationssatsning
hade utbudet vuxit till 400 och efter ett och ett halvt år
är antalet 2 500. Sortimentet och antalet utlån växer
när allt fler provar på att låna.
Grunden är engagemang
Verksamheten bygger på en gemensam värdegrund som
kan sammanfattas i tre regler: Alla får låna, allt är gratis
och fokus på miljön. Det är inte ovanligt att besökare
frågar om det är välgörenhet och om det vänder sig
till utsatta grupper. Men Fritidsbanken verkar för god
hälsa hos alla och har ingen specifik målgrupp. Det
finns ett stort fokus på att alla ska känna sig välkomna
och det ska inte kännas konstigt eller genant att låna
istället för att köpa. Att det är gratis skapar lust till
att prova på nya sporter eller spontanidrott. Ett fokus
på miljön har varit viktigt för de ideella aktörer och
finansiärer som driver verksamheten. Fritidsbanken
har en bred kundkrets med olika ekonomiska och
idrottsliga förutsättningar.
21
Initiativtagare till Fritidsbanken är Svenska Kyrkan,
Forshaga kommun och projektet Ett Öppnare Värmland. Fritidsbanken drivs kvällstid av tio till tolv volontärer och erbjuder praktikplatser på dagtid som betalas
av Forshaga kommun. Knappt två år efter starten har
initiativet även öppnat i Grums och Lidköping. Organisationen ser lite olika ut mellan orterna, men kostnaden
för kommunerna är genom samverkan med frivilligorganisationer relativt låg. Att kunna låna ut saker gratis
kräver dock både viss finansiering och arbetskraft. Volontärer kan organiseras via till exempel idrottsföreningar eller kyrkan och erfarenheter och kunnande delas
mellan filialerna allt eftersom rörelsen växer.
Så kan man gå till väga
• Undersök vilka föreningar som redan finns
• Kontakta Fritidsbanken för att dela erfarenheter
• Engagera eldsjälar
• Ordna lokal, verktyg och tvättmöjligheter
• Ordna ett enklare datasystem för utlåning
• Se till att det finns handledare som kan stödja de
som arbetstränar
• Sprid budskapet, börja lokalt
Rätt person på rätt plats
Att föra en dialog med lokala sporthandlare har varit
viktigt. Syftet har inte varit att konkurrera med dessa
utan vara ett komplement. De flesta handlare har varit
positiva till Fritidsbankens popularitet eftersom det
kan ge dem fler kunder som köper kvalitetsprodukter
de provat genom Fritidsbanken när de fastnat för en
idrott. Sporthandlarna har även större kunskap och
möjlighet att anpassa utrustningen efter varje person.
Undvik!
Se det inte som välgörenhet utan som ett sätt för fler
att röra på sig!
Arbetsträningen som kopplats till Fritidsbanken börjar
med att serva utrustningen som doneras eller kommer
tillbaka från utlån för att sedan gå till mer avancerade
arbetsuppgifter. Skridskor ska slipas, skosnören ska
bytas och så vidare. Det är en syssla som passar många
och kan vara ett första steg in i arbetslivet. Nästa steg
kan vara att stå i utlåningsdisken, prata med kunder
och registrera utrustningen i datorn. Tanken är att
verksamheten ska expandera och skapa nya tjänster.
Det kan vara att köra ut utrustning till friluftsdagar eller
andra event för att göra Fritidsbanken mer tillgänglig
för stora grupper. Det är även tänkbart att flera filialer
samverkar för större event som friluftsdagar för hela
skolor.
Citat
”Människor ser olika saker som är bra med
Fritidsbanken. Några tycker att det är ett bra ställe för
arbetsträning, vissa tycker att det skapar integration,
andra talar om folkhälsan. Vissa tycker det är bäst
för miljön.” – David Mathiasson, projektledare,
Fritidsbanken
Tänk på!
Samverkan mellan flera organisationer och eldsjälar
har varit nyckeln till framgång i Deje.
Mer information
På Fritidsbankens webbsida finns förutom information
om de lokala filialerna även tips på hur man startar en
ny fritidsbank.
www.fritidsbanken.se
VÄRLDENS FÖRSTA VERKTYGSPOOL
För att få upp en tavla på väggen måste man köpa spik –
men måste man köpa en hammare? ToolPool i Malmö
möjliggör delande av verktyg så att reparationer kan
göras utan egen utrustning.
Fritidsbanken fortsätter att växa, både till fler orter och
till en större kundkrets. Det ger mer idrottande och
färre dyra prylar i förråden.
Det finns flera fördelar med en mindre järnhandel för
de som bor centralt och inte har varken bil att ta sig
till byggvaruhus med eller förvaringsplats för verktyg
som används någon gång per år. Att ha tillgång till
plastplugg, eltejp och en burk spackel bara när det
behövs och dessutom kunna få tips och råd är förstås
även det praktiskt.
22
Nytta och målgrupp
Vissa produkter lämpar sig mer än andra för att dela
och det gäller att hitta rätt sätt att kommunicera med
rätt målgrupp. ToolPool har lyckats på tre avgörande
punkter som skapat deras framgång:
1. De flesta som lånar är mellan 20 och 35 år, boende
i lägenhet och vill fixa i den emellanåt.
2. Det centrala läget och möjligheten att boka via
internet passar denna målgrupp väl.
3. Kunderna är inte särskilt intresserade av att äga
verktyg, utan är i större grad i behov av kunskap
och hjälp.
Malmö Järnhandel tog detta ett steg längre och startade
ToolPool 2012. Ett initiativ som de själva kallar
världens första verktygspool. Det är helt kostnadsfritt
för kunder att låna upp till ett dygn och i sortimentet
finns de mest populära verktygen, från vattenpass och
borrmaskin till olika slipar och sågar. Butiksägaren
ville verka för en större miljönytta genom reparation
och underhåll av hem och trädgård så att de saker vi
redan äger håller längre. Att inte sälja mer verktyg än
kunderna behöver stämde väl med dessa tankar kring
resurseffektivitet.
En god affär
Det kan verka motstridigt att en affär gratis lånar ut
verktyg, men något problem för affärerna är det inte.
Kunder som lånar en borrmaskin går inte till en annan
butik för att köpa beslag. Det är alltså en utveckling
av servicen och den vinst man tidigare gjorde på
verktyg får man istället in på andra produkter. Runt
100 verktyg i månaden lånas ut och på ett år ökade
butikens försäljning med 35 procent och servicen
gör att kunderna väljer att handla här istället för i
byggvaruhusen.
Kommuner sitter på gott om resurser för en
verktygspool i någon form, hos personal, brukare och
elever. Det gäller att hitta rätt sammanhang för att
utnyttja resurserna väl och även om kommuner inte ska
driva en järnaffär finns det gott om sätt att organisera
delande av både saker och tjänster.
Så kan man gå tillväga
• Undersök vilket område du vill inkludera i
verktygspoolen. Det kan vara inom ett bostadsbolag
eller ett visst bostadsområde
• Identifiera var verktygspoolen kan ha sin bas och
se till att det finns personal som är kunnig och
kan hjälpa de som lånar. Ett vaktmästeri eller en
fastighetsskötare kan vara lämplig
• Köp in verktyg eller använd befintliga där så är
möjligt
• Marknadsför möjligheten och använd gärna
sociala medier för att få möjligheten att sprida sig
själv
Rosa verktyg
För att göra verktygen mindre stöldbegärliga och
dessutom tydligt marknadsföra verktygspoolen är de
målade rosa. ToolPool har inte upplevt problem med
verktyg som försvinner eller lämnas tillbaka för sent,
trots att butiken ligger centralt i en storstad. Genom
att kunderna får en god service skapas ett förtroende
mellan butik och kund som verkar räcka för att
utlåningen ska fungera smidigt. Man tar inte ut någon
depositionsavgift men däremot behöver den som lånar
verktyg kunna visa en legitimation. Att verksamheten
är någorlunda småskalig och personlig verkar minska
risken för missbruk.
Tänk på!
Rätt tjänst till rätt person – vissa gillar att äga och
pyssla, andra vill bara ha hjälp att få jobbet gjort.
Mer information
Toolpools Facebooksida ger mer information om hur
utlåningen fungerar i praktiken
https://www.facebook.com/toolpoolmalmo
Marknadsföring via Facebook
Att låna verktyg som kund är enkelt. Man går med
i ToolPools Facebookgrupp och klickar sig fram till
rätt pryl och datum för uthämtning. Varje gång man
gör en bokning syns det även på egna Facebooksidan
vilket sprider möjligheten att låna verktyg. Över 2 400
personer var medlemmar hösten 2014 och för detta
sätt att marknadsföra sig har tjänsten vunnit flera
reklampriser.
Citat
”En typisk lånare har en bostadsrätt eller hyresrätt och
vill få upp en tavla. Då måste man borra. En rätt stor
grupp är folk som aldrig har använt verktyg innan. De
vågar försöka när jag visar hur man gör.” Matti Jokela,
ägare, Malmö Järnhandel
Det finns planer på att starta fler ToolPool i andra
städer. Bokningssystemet och erfarenheterna från
Malmö kan användas av fler.
23
LÅNA AV GRANNEN
Butiker som hyr eller lånar ut istället för att sälja är
ett sätt att få fler att dela istället för att köpa. Men det
enklaste är trots allt att låna av grannen och här kan
kommunen bidra till en plattform för invånarna att
mötas.
Ju fler användare som är med och delar, desto mer
attraktivt är det att gå med. Kommunen kan använda
interna nyhetsbrev, anslagstavlor, avdelningsmöten
och fikaraster för att sprida möjligheten till sina
anställda att registrera sig. Om bara en liten del av
kommunens anställda är medlemmar är det många
nog för att utgöra en grund att bygga på.
Streetbank.com började med en webbsida för att
låna saker och utbyta tjänster i London. Idén bakom
tjänsten är enkel där användare skapar en profil gratis,
berättar var de bor, vilka saker de vill låna ut samt vad
de kan tänka sig att hjälpa till med. Andra användare
i närheten ser dessa annonser och kan via ett kort
meddelande fråga om de kan komma över och låna.
Kommunen kan också arbeta med information
till sina invånare att börja dela genom Streetbank
eller andra bytesnätverk. Kommunen har flera
kanaler för information som går att använda för att
informera invånarna om möjligheten att dela och
kan sprida budskapet genom sina bostadsbolag,
återvinningscentraler och nyhetsbrev. Om man
anordnar andra aktiviteter kring delande eller hållbar
konsumtion, kan man med fördel även visa på denna
möjlighet.
Potential att bli stort
Eftersom webbsidan tillåter vem som helst att skriva
upp sig och är baserad på ett globalt kartsystem har
sidan spridit sig från London till hela 81 länder. Hösten
2014 fanns det saker motsvarande nästan 20 miljoner
kronor tillgängliga för utlån bland sidans användare.
Språket på sidan är engelska men de flesta annonser
läggs ut på det lokala språket. Givetvis blir Streetbank
bättre och mer praktiskt ju fler som lägger ut annonser
i ett område.
Så kan man gå tillväga:
Undersök om det redan finns ett aktivt nätverk för
delning i kommunen.
• Börja med information inom den kommunala
verksamheten för att få de första användarna
Informera om delningstjänster på återvinningscentralerna eller andra platser där hemmafixare ofta befinner
sig. Inom ett bostadsbolag kan också vara lämpligt för
att få tillräckligt med användare.
Miljönyttan med att dela saker uppkommer när de kan
användas av fler personer och på så sätt får en längre
aktiv livslängd. Men förutom ökad resurseffektivitet
och minskat avfall finns det en social aspekt av att
dela i närområdet. Kontakter knyts med grannar och
människor som kanske normalt sett inte skulle prata
med varandra möts genom utlån.
Tänk på!
Starta med ett litet geografiskt område – det blir
svårare att dela med längre avstånd.
Var rädd om andras saker, men också medveten om att
de kan gå sönder!
Kommunens roll
Streetbank är en gratistjänst för privatpersoner,
drivs ideellt och finansieras med donationer och
reklamintäkter. Så hur kan kommuner använda sig av
den? Det bästa sättet är förmodligen att hjälpa nätverket
att växa. Kommunen är största arbetsgivaren på många
orter och har ofta en bred verksamhet som på något sätt
når de flesta invånare. Streetbank bygger på närhet och
enkelhet att dela saker och att behöva åka buss i tjugo
minuter för att låna en trappstege är inte praktiskt.
Mer information
På Streetbanks webbsida går det att registrera sig och
låna saker gratis.
www.streetbank.com
Citat
”Praktiskt att använda och även väldigt trevligt. Jag
hittade en borrmaskin att låna bara några hus bort.”
Johan Hagman, användare av Streetbank
24
4 AVFALLSFÖREBYGGANDE GENOM TILLSYN
Informell dialog vid tillsyn
Miljönämnder har möjlighet att väcka frågor utöver de
i agendan, till exempel vid rundvandring på byggarbetsplats. Vid bygg- och rivningsverksamhet är avfallshantering en viktig fråga, gällande till exempel sortering och hantering av farligt avfall. Tillsynsbesök kan
även vara ett bra tillfälle att ta upp frågan om återbruk
och avfallsförebyggande. Även om det huvudsakliga
syftet med besöket inte rör avfallsförebyggande, kan
en informell dialog leda till insikter och även kostnadsbesparingar. Miljöförvaltningen i Stockholms stad har
vid ett antal tillfällen tagit upp frågan vid tillsynsärenden med en positiv respons från byggherrarna. Specifika effekter på avfallet har dock inte följts upp.
Tillsynsmyndigheten har befogenhet att kräva
förebyggande av avfall vid tillståndsgivning och tillsyn.
Det finns möjligheter till både morot och piska.
Hållbar konsumtion är en viktig del i ett hållbart
samhälle. Företag kan påverkas till att förändra sin
produktion och ändra sin affärsmodell genom konsumentmakt – både av privatpersoner och upphandlande
myndigheter. Men många gånger kan konsumenten ha
svårt att göra ett upplyst val bland produkter. Då är ett
bra komplement tillsynsmyndigheten, som kan ge vägledning och ställa krav på åtgärder och egenkontroll.
Möjligheter i miljöbalken
Miljöbalken kan användas för att påverka mängder och
farligheten hos avfallet och stöd finns i de allmänna
hänsynsreglerna. 2 kapitlet 7 § säger att ”alla som
bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall
hushålla med råvaror och energi samt utnyttja
möjligheterna till återanvändning och återvinning.”
Det går alltså att ställa krav på åtgärder på minskade
avfallsmängder och minskad användning av farliga
ämnen.
Miljödiplom
En morot för företag att vidta miljöåtgärder kan
vara certifiering, till exempel genom miljödiplom
enligt Svensk Miljöbas eller för byggbranschen flera
av de certifieringssystem som finns för byggnader.
Utfärdare och revisorer kan vara både kommuners
miljöförvaltningar och privata företag. Cirka 650
företag är miljödiplomerade och kan använda det i sin
marknadsföring genom intyg och bildekaler.
Tyvärr är detta en möjlighet som används mycket lite
av tillsynsmyndigheterna. En viktig anledning till detta
är brist på tillsynsvägledning. Naturvårdsverket identifierar i sin plan för tillsynsvägledning 2013 – 2015
behov av ”vägledning med syfte att genom operativ
tillsyn enligt miljöbalken få till åtgärder som förebygger uppkomsten av avfall, och för att minska avfallets
innehåll av farliga ämnen”. En punkt som återfinns i
både nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande
programmet är att Naturvårdsverket ska ”ta fram vägledning för hur miljöbalkens allmänna hänsynsregler
och avfallshierarkin bör tillämpas vid tillsyn över hantering av bygg- och rivningsavfall samt hur samarbetet
mellan byggnadsnämnd och miljönämnd kan utvecklas”. Vägledning är alltså under utveckling.
Första steget mot en miljödiplomering är en kartläggning av företagets miljöpåverkan. Kartläggningen ska
inkludera både direkt och indirekt påverkan, till exempel avfall hos deras kunder. Utifrån detta tas handlingsplaner fram som ska följas och revideras varje år. Olika
miljöområden prioriteras beroende på verksamheten.
En viktig del av miljödiplomeringen är även utbildning
av all fast personal. Utöver det måste företaget se till att
alla anställda har rätt kompetens för att utföra sitt arbete
på ett miljömässigt riktigt sätt. Miljöförvaltningen i
Göteborg har valt att arrangera frukostmöten fyra till
sex gånger om året för diplomerade företag. Exempel
på teman är avfallslagstiftning och ”det hållbara
kontoret”.
25
Mer information
Avfallsförebyggande programmet ger många förslag på
vad olika aktörer kan göra
www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/
Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/
Avfallsforebyggande-program/
Så kan man gå tillväga
• Lär er mer om goda exempel på avfallsförebyggande
inom respektive bransch och ta lärdom av hur
andra kommuner och förvaltningar arbetar
• Sprid kunskap genom vägledning
• Lyft fokus från sortering av avfall och titta även på
hur mängderna kan minskas
• Arbeta för att få in förebyggande av avfall i
företagens handlingsplaner, både direkta och
indirekta flöden
Miljödiplom enligt Svensk Miljöbas utfärdas av flera
organisationer. Här är information samlat om vad det
innebär
www.svenskmiljobas.se
Tänk på!
Avfallsförebyggande innebär oftast även kostnadsminskning hos företag.
Citat
”Jag kan peka på till exempel snygga handtag och
fråga om de funderat på att lämna dem till återbruk.”
– Nanna Spett, miljöinspektör, Miljöförvaltningen,
Stockholms Stad
26
5 AVFALLSFÖREBYGGANDE I UPPHANDLINGAR
Så testade Skurup
Skurups kommun deltog i Sysavs arbete med att ta
fram praktiskt material för att använda metoden
i upphandling. Skurup har använt metoden för
upphandling av anläggningsentreprenader som
ett sätt att tvinga entreprenören att följa deras
regler för avfallshantering. Man upplevde att själva
upphandlingsförfarandet är mycket enkelt och la helt
enkelt till en bilaga till övrigt underlag. Den svåra biten
var däremot, som för många andra krav, att följa upp
och kontrollera under byggmötena att kraven faktiskt
uppfylls.
Det går att ställa krav vid upphandling av byggentreprenader som minskar avfallet enligt en metod framtagen
av bland andra konsultbolaget Tyréns. Renhållningsbolaget Sysav presenterade och paketerade metoden
till sina ägarkommuner och Skurups kommun valde att
prova på upphandling av markentreprenadtjänster.
Med ursprung från projekt inriktade på avfallsförebyggande när man byggde Barts sjukhus i London tog
Tyréns, Skanska och Stockholms läns landsting fram
en metod för att förebygga avfall vid byggande. Det är
lätt att tänka att varje byggprojekt är sitt eget, men det
är mycket som återkommer och att lära av tidigare projekt är en av de viktigaste åtgärderna för att minimera
avfall när ett byggprojekt upphandlas. Metoden som
beskrivs här är för byggande, men ett liknande tänk
kan användas i de flesta upphandlingar, oavsett produkt eller tjänst.
Så kan man gå tillväga
Som beställare har man stora påverkansmöjligheter
och metoden listar ett antal viktiga frågor att ställa
tidigt i byggprocessen:
• Kan man använda ekonomiska eller andra
incitament för att minska materialåtgång och
avfallsmängder? Här är det viktigt att fundera
på hur incitamenten styr, så att de inte leder till
försämringar på andra områden
• Hur ska krav om förebyggande av avfall ställas?
• Hur ska uppföljning av mål och krav göras?
• Vilket system ska entreprenören använda för
materialval, till exempel Byggvarubedömningen,
SundaHus eller BASTA? Här finns också en
koppling till om man vill klassa byggnaden enligt
något miljöklassningssystem, till exempel LEED,
BREEAM eller Miljöbyggnad
Metoden
Metoden har en enkel tankegång där det handlar om
att identifiera var det uppstår avfall, varför det uppstår
avfall och vilka åtgärder man kan ta för att det inte
ska uppstå avfall. Det låter enkelt, men kräver ett
strukturerat arbetssätt och ett gott minne för lärdom
av tidigare misstag. Konkreta åtgärder för att förebygga
avfall ligger i områdena:
• Förutsättningar på företagsnivå
• Utformning av byggnaden och materialval
• Byggmetoder
• Logistik och materialhantering
• Inköp
• Åtgärder för att minska mängden byggfel och
skador på färdigbyggda delar
• Kommunikation, samordning och ledarskap
Effekter på byggandet, avfallet och miljön
Vid byggandet av Barts sjukhus var den viktigaste
åtgärden att man inrättade ett logistikcenter utanför
byggarbetsplatsen. Det gjorde att mängden material
och produkter som skadades eller på annat sätt
förstördes minskade då ökat utrymme gjorde hela
logistikkedjan mer lätthanterlig. Man kunde även
minska transporterna med 75 procent!
Den stora bredden på områden för åtgärder visar tydligt
att det är ett övergripande arbete att förebygga avfall
och den sista punkten ”Kommunikation, samordning
och ledarskap” är därför troligen viktigast.
Genom att använda returförpackningar för belysningsarmaturer minskade man även mängden skadade elprodukter med stor miljönytta och kostnadsbesparingar som följd.
27
Tänk på
Kostnadsbesparingarna ligger i inköpsledet, inte i
avfallet.
Stockholms läns landsting var med och tog fram
metoden för förebyggande och har även ett aktivt
arbetssätt för hur miljöpåverkan vid upphandling kan
minimeras.
www.tmr.sll.se/Miljoutmaning-2016/Resurseffektivt/
Resurseffektivt-i praktiken/Forebygga-avfall-ochutslapp/Engangsmaterial-i-vardverksamhet1/1/2/3/
Följ upp kravställningen löpande så att entreprenören
utför arbetet korrekt.
Undvik
Att upphandla förebyggande är relativt oprövat, så sätt
rimliga mål!
Citat
”Beträffande utförandet, handlar det som alltid att
ligga på entreprenören (under byggmötena). Gör du
inte det, struntar de oftast att följa bilagan. Väljer du att
fokusera på det, har de ingen juridisk möjlighet att inte
utföra det.” Christian Lagerblad, Utvecklingsingenjör
Skurups kommun
Mer information
Rapporten som beskriver metoden för att förebygga
avfall vid byggande och hur man ställer kraven i
upphandlingen finns tillgänglig för nedladdning.
www.tyrens.se/Global/Nyheter/Nyheter%202012/
Rapport%20Minska%20byggavfall%20120410.pdf
28
6 REFERENSER
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
M. Elander, D. Holmström, C. Jensen, Å. Stenmarck och J. Sundberg, ”Avfallsindikatorer - Vägledning för hur
man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering,” Avfall Sverige rapport 2014:01,
2014.
M. Ljunggren Söderman, H. Davidsson, C. Jensen, D. Palm och Å. Stenmarck, ”Goda exempel på förebyggande
av avfall för kommuner,” Avfall Sverige Rapport U2011:05, 2011.
Naturvårdsverket, ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle,” Naturvårdsverket,
2014.
Naturvårdsverket, ”Från avfallshantering till resurshushållning,” Naturvårdsverket rapport 6502, 2014.
Naturvårdsverket, ”Miljömål.se,” [Online]. Available: miljomal.se. [Använd 25 11 2014].
Naturvårdsverket, ”Återvinning och återanvändning av avfall – förslag till nytt etappmål i miljömålssystemet,”
18 12 2013. [Online]. Available: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2013/Fem-nya-etappmal/Atervinning-och-ateranvandning-avavfall/. [Använd 25 11 2014].
Naturvårdsverket, ”Textil och textilavfall – förslag till nytt etappmål i miljömålssystemet,” 18 12 2013.
[Online].
Available:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/
Regeringsuppdrag/Redovisade-2013/Fem-nya-etappmal/Textil-och-textilavfall-/. [Använd 25 11 2014].
D. Palm, S. Harris och T. Ekvall, ”Livscykelanalys av svensk textilkonsumtion,” Naturvårdsverket / IVL
Rapport B2133, Göteborg, 2013.
Apple, ”Macbook Pro Environmental report,” Apple, 09 09 2014. [Online]. Available: https://www.apple.
com/environment/reports/docs/15inch_MacBookPro_wRetina_PER_July2014.pdf. [Använd 04 11 2014].
O. Hansen, ”Food waste in Norway in a value chain perspective,” Østfoldforskning, 2011.
D. Palm, J. Lindblom, K. Hemström, A. Lisbona, L. Horckmans, A. Monero, V. Ferrando och W. Trinius,
”Definition of optimal supply chains for reuse of building components derived from C&DW in the EU,” EU 7e
ramprogrammet ENV. 2010.3.1.3-1, Göteborg, 2012.
29
RAPPORTER FRÅN AVFALL SVERIGE 2015
2015:01
2015:02
2015:03
2015:04
2015:05
Sammanställning av svenska lakvattenanläggningar samt
kunskapsläget inom lakvattenhantering i Sverige 2011
Utvärdering av miljöpåverkan vid användning av slaggrus baserat på utförda projekt
Goda exempel på avfallsförebyggande
Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige
Metanutsläpp från restgas vid uppgradering
Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och
återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att
avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi gör
det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt.
Vår vision är “Det finns inget avfall”. Vi verkar för att förebygga att
avfall uppstår och att mer återanvänds. Kommunerna och deras
bolag är motorn och garanten för denna omställning.
Avfall Sverige Utveckling 2015:03
ISSN 1103-4092
©Avfall Sverige AB
Adress
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
Telefon
040-35 66 00
Fax
040-35 66 26
E-post
[email protected]
Hemsida
www.avfallsverige.se