Krisledningsplan 2015-2018
Plan för extraordinära händelser eller allvarlig störning i
Torsås kommun
Antagen av kommunfullmäktige
2015-11-16
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................................... 2
Extraordinär händelse ................................................................................................................. 3
Krisledningsnämnd..................................................................................................................... 3
Anpassad organisation/alternativ händelseutveckling ............................................................... 5
Resurser ...................................................................................................................................... 5
Höjd beredskap . ........................................................................................................................ 5
POSOM (Psykiskt Och Socialt OMhändertagande) .................................................................. 6
Krisledningsstabens organisation och uppgifter ........................................................................ 7
Stab ............................................................................................................................................. 9
Krisledningsstabens uppgifter .................................................................................................. 10
Avveckling ............................................................................................................................... 11
Efterarbete ................................................................................................................................ 11
Planering för övning och utbildning . ...................................................................................... 12
Krisledningsplan Torsås kommun
1
Inledning
Lagstiftning
Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och under höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att förbereda sig på och ha en
plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Kommunen ska enligt samma lag
fastställa en ny plan för hantering av extraordinära händelser för varje mandatperiod.
Kommunen är också skyldig att utbilda och öva de personer som ingår i
krisledningsorganisationen och ska dessutom analysera vilka extraordinära händelser som
skulle kunna inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten.
Kommunen har även enligt samma lag ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att
kommunen inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid ska
verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och
förberedelsearbetet. Det innebär också att under en extraordinär händelse ska kommunen
verka för att samordning sker av krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer och se
till att informationen till allmänheten under en sådan händelse samordnas.
Planen gäller även under den s.k. anpassningsperioden, under höjd beredskap.
All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda
bestämmelser i ”Lagen om skydd mot olyckor” (2003:778). Denna verksamhet regleras av
särskilda handlingsprogram.
Syftet med en krisledningsplan med bilagor är:
-
att ge berörda förvaltningar stöd och hjälp under en kris
att ha en förberedd krisledningsorganisation
att förtydliga ansvarsförhållanden
Denna krisledningsplan ersätter inte de lokala krisledningsplaner som ska finnas hos
respektive förvaltning/bolag. Vid samtliga händelser upp till nivå 4,(se sid 8) extraordinär
händelse, utgör denna plan ett stöd för att på central nivå hantera händelsen. Med central
nivå menas förvaltningsledningsnivå eller kommunledningsnivå. Till grund för denna
planligger kommunens risk-och sårbarhetsanalys.
Krisledningsplan Torsås kommun
2
Extraordinär händelse
Med en extraordinär händelse i en kommun avses en händelse som
• avviker från det normala,
• innebär en allvarlig störning eller medför överhängande risk för en allvarlig störning i
viktiga samhällsfunktioner, eller
• kräver skyndsamma insatser av en kommun.
Kännetecknande för en extraordinär händelse i en kommun är att kommunen kan ställas
inför en svår akut ledningsuppgift. Ledningens uppgift är att så långt som möjligt minska
konsekvenserna av det inträffade för kommunens invånare.
Verksamheten ska så långt som möjligt bedrivas i sina ordinarie former. Ansvar,
organisation, lokaler och arbetsrutiner bör i princip vara desamma som i den dagliga
verksamheten. Det som utmärker ledningen vid en extraordinär händelse i kommunen är
framförallt tidsförhållandena. Den ordinarie processen ersätts av ett snabbare agerande. Ett
stort antal beslut kan behöva tas och verkställas med kort varsel.
Krisledningsnämnd
Ordföranden (eller vice ordföranden då ordföranden har förhinder) i krisledningsnämnden
bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion.
Torsås kommuns krisledningsorganisation består av en krisledningsnämnd,
kommunledning och en tillhörande stab, där ett antal funktioner ingår.
Ledamöterna och ersättarna i kommunstyrelsens arbetsutskott utgör krisledningsnämnd
Krisledningsnämndens uppgifter och befogenheter:
•
Via stabschefen få en samlad lägesbild och därigenom tolka kommunens roll vid en
extraordinär händelse
•
Fatta beslut rörande den kommunala organisationen (avseende uppgifter och resurser)
•
Bedöma behovet av och verka för samordning eller prioritering och informationsinsatser
beträffande samhällsverksamheten inom kommunens geografiska område
•
Fullgöra de uppgifter som kommunen ansvarar för under extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap.
•
Fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i
kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära
händelsens art och omfattning. Om möjligt samråda med berörd nämnd innan beslut om
övertagande fattas. I vissa fall kan kraven på skyndsamhet göra samråd omöjligt. Nämnd
som fråntas verksamhetsområde eller delar av det ska dock skyndsamt informeras om
detta samt vid beslut besluta om anpassad tjänstemannaorganisation.
Krisledningsplan Torsås kommun
3
•
Ge inriktningsdirektiv, till exempel eventuell omflyttning av personal mellan de
kommunala verksamheterna, eventuell flytt av verksamhet (som patienter i vård dygnet
runt), återhållsamhet i konsumtion av vatten, el och värme, med mera.
•
Fatta beslut som underlättar för enskilda och grupper av människor, till exempel lämna
begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbas av händelsen.
•
Ta ställning i frågor som påkallas av t.ex. grannkommuner eller länsstyrelsen.
•
Samverka med externa intressenter efter krav/behov och begära bistånd när det krävs.
•
Bistå andra kommuner och landsting som drabbas av en extraordinär händelse
(överenskommelse Kalmar Län)
•
Fatta beslut om kommunala verksamheter ska stängas, ianspråktagande av reservsystem,
fördelning av reservkraft.
•
Fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra åtgärder som är jämförbara med något av
ovanstående fall.
Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden gäller den sekretess som skulle ha
gällt i den ordinarie nämnden.
Krisledningsnämndens beslut kan överklagas. Nämndens verksamhet omfattas av
kommunstyrelsens uppsiktsplikt och av den kommunala revisionen.
När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta om att de uppgifter som
nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Beslutsordningen
ska återgå till det normala så snart situationen medger det.
Kommunstyrelsen får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. När ett
sådant beslut fattas återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit
till ordinarie nämnd.
Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till närmast följande fullmäktigesammanträde av
krisledningsnämndens (KSAU) sekreterare.
Krisledningsnämnden ska endast fatta inriktningsbeslut. Ansvaret för utförandet av
besluten ligger på kommunledningen med stab och dess funktioner.
Krisledningsplan Torsås kommun
4
Anpassad organisation/alternativ händelseutveckling
Stora delar av en kris kan hanteras av berörd förvaltning med personal i sina vanliga roller. I
en kris eller situation med risk för en kris behövs det oftast göras en anpassning av
organisationen. Anpassningen skall göra att verksamheten bättre klarar de speciella krav som
ställs. En del arbetsuppgifter tillkommer i en kris och en del av dessa kommer krisstaben att
arbeta med utifrån ett på förhand bestämt arbetssätt.
Krisledningsnämnden/ kommunchefen har till sitt förfogande en stab med uppgift att
understödja krisledningsnämnd/kommunchef, bereda ärenden till
krisledningsnämnd/kommunchef och se till att krisledningsnämndens/kommunchefens
beslut och intentioner verkställs. Staben ska leda kommunens operativa arbete med hänsyn
till händelsens art och omfattning. (se skiss sid 8)
En förutsättning för en effektiv krishantering är att krisledningsorganisationen är flexibel.
Den ska kunna anpassas till flera olika typer av händelser, allt ifrån då en enskild nämnd eller
bolagsstyrelse behöver förstärkta resurser till att hela den centrala krisledningen måste
aktiveras. Krisledningen ska anpassa verksamheten efter hur händelsen utvecklas.
Det är viktigt att krisledningen har beredskap för alternativ händelseutveckling.
Händelseutvecklingen kan bygga på olika variabler: händelsens varaktighet, skadornas
omfattning, tidsåtgång för reparation och hur allmänheten berörs.
Resurser
De samlade resurserna inom de kommunala förvaltningarna kan disponeras vid extraordinära
händelser eller allvarlig störning i kommunen. Det är lämpligt att förvaltningarna i förväg
inventerar den personal som kan ställas till förfogande utan att andra viktiga funktioner
åsidosätts.
Telefonlistor med personalens telefonnummer upprättas och hålls aktuella av respektive
förvaltningsledning.
Den kommunala krisledningen kan disponera resurser som ställs till förfogande av
kommunala bolag och förbund samt av entreprenörer och statliga myndigheter.
Höjd beredskap
Denna krisledningsplan gäller även vid höjd beredskap och krig. En viss komplettering
kommer att ske.
Krisledningsplan Torsås kommun
5
POSOM (Psykiskt Och Socialt OMhändertagande)
POSOM:s ledningsgrupp är en samordningsgrupp med representanter för
socialförvaltningen, skolan, svenska kyrkan, polisen, Landstinget och
Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås. Sammankallande för gruppen är MAS
(Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) i Torsås kommun. Ersättare är socialchefen.
För den direkta krishanteringen med drabbade som behöver akut psykosocial hjälp kallar
ledningsgruppen in POSOM:s stödgrupper. Dessa utgörs av representanter för:
1. Lokala krisgrupper i kommunen (socialförvaltningen, skolan)
2. Svenska kyrkans stödgrupper
Målet med POSOM:s verksamhet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid
större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa.
POSOM-gruppen nås via SOS Alarm, telefon 112 eller säkerhetssamordnaren.
Samtliga förvaltningschefer, kommunchef, säkerhetssamordnare, räddningschef och polis har
rätt att kalla in ledningsgruppen. Stödgrupper kallas in av ledningsgruppen
När POSOM-gruppen träder i funktion ger ledningsgruppen direktiv och anvisningar till
stödgrupperna.
Krisledningsplan Torsås kommun
6
Krisledningsstabens organisation och uppgifter
Krisledningsnämnd (Ksau)
Kommunledning
(kommunchef,
förvaltningschefer)
Stabschef
Stab
Analys & ledning
Administration &
service
Information
Krisledningsplan Torsås kommun
7
Nivåer
Torsås kommun har fyra nivåer gällande organisation för krisledning. Organisationen för
krisledning ser i stort sett likadan ut för händelser i alla nivåer. Det som främst skiljer
nivåerna åt är antalet personer som bemannar de olika funktionerna. I samtliga händelser
förutom nivå 4, extraordinär händelse är det kommunchefen(eller dennes ersättare)som
beslutar om nivå. I en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden tillkomma.
Nivå
Händelsetyp
Ansvar
Nivå 4
Extraordinär händelse
Krisledningsnämnden med stöd av
kommunchefen och krisstaben
Nivå 3
Mycket allvarlig händelse
Samordning av kommunchefen. Berörd
förvaltning med stöd av krisstaben
Nivå 2
Allvarlig händelse
Berörd förvaltning med stöd av
kommunchefen och krisstaben
Nivå 1
Oroande händelse
Berörd förvaltning i samråd med
krisstaben
Principer för ansvar
Torsås kommun arbetar efter de tre principerna: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och
närhetsprincipen.
Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden också skall ha det under kris- och krigssituationer. Likhetsprincipen anger att
organisationen så långt som möjligt skall vara densamma. Undantaget är under en
extraordinär händelse, nivå 4, då krisledningsnämnden kan besluta att överta ansvaret.
Närhetsprincipen anger att händelsen bör hanteras där den inträffar och av närmast
berörda.
Krisledningsplan Torsås kommun
8
Stab
Krisledningsstab
Det skall finnas en på förhand utsedd, utbildad och övad krisstab. Krisstaben arbetar enligt
särskilda instruktioner och mallar. Exempel på sådana är lägesbild, dokumentation och
krisinformationsplan.
En stödresursförteckning finns upprättad för att säkerställa inlarmning när behov
påkallas.
Krisstaben leds av stabschef med berörd förvaltningschef (nivå 1–3) alternativt
kommunchef (nivå 2–4) kommunledning enligt organisationsskissen
Det skall finnas två (2) lika staber för att kunna arbeta under längre tid. Vid avlösning
genomförs stabsorientering med avgående och pågående stabschef närvarande. Den
avgående personalen ansvarar för att allt arbete är uppdaterat.
Krisstab kan bedrivas av en- eller flera personer för att sedan stegras vid behov.
Staben består av följande funktioner:
- Stabschef
- Analys & ledning
- Information
- Administration & service
Till staben kan vidare adjungeras annan kommunal personal som har den fackkompetens
som krävs i den specifika händelsen. Men även personal från kommunala bolag samt
representanter från externa samverkanspartner. Dessa representanter ingår då antingen i
staben eller fungerar som ren samverkansperson från sin organisation.
Tjänstgörande stabschef har även rätt att efter samråd med respektive förvaltningar
ianspråkta personal för tjänstgöring i staben.
Staben skall vid behov kunna påbörja stabsarbete med minst 50 procents bemanning inom
3 timmar efter det att kallelse gått ut dygnet runt, året runt. Staben skall senast inom sex (6)
timmar ha full kapacitet och förmåga. Uthållighet ska säkerställas så att staben kan verka i
minst sju (7) dygn i följd.
Alla medlemmar i centrala ledningsgruppen, säkerhetssamordnaren samt räddningschefen
har rätt att kalla in staben.
Kommunchef initierar utvärdering.
Krisledningsplan Torsås kommun
9
Krisledningsstabens uppgifter
-
Ta fram beslutsunderlag till uppdragsgivaren.
Verkställa krisledningsnämnden/kommunchefens beslut och följa upp dessa
Hålla samband med olika organisationer i och utanför kommunen
Sammanställa och distribuera intern och extern information och bevaka omvärldens
rapportering
Skapa och upprätthålla en aktuell bild av läget och bedöma utvecklingen på sikt
Hålla regelbundna genomgångar för krisledningsnämnd/kommunchef och vid
samverkansmöten
Dokumentera beslut och händelser
Inventera resursbehov
Kommunledning
Kommunledningens uppgift är att fördela krisledningsarbetet, fatta beslut samt ge
stabschefen en arbetsinriktning. Kommunledningen deltar vid stabschefernas genomgångar
med krisledningsnämnden för att vara både nämnd och stab behjälplig. Kommunledningen
leder dessutom kommunens ordinarie verksamhet under den extraordinära händelsen.
Stabschef:
Stabschefen leder, samordnar och planerar arbetet i krisledningsstaben.
Analys & ledning
Ansvarar för att staben har en aktuell lägesbild som kan spridas. Analyserar tänkbara
händelseutvecklingar på kort och lång sikt. bearbetar, analyserar och skapar beslutsunderlag
samt effektuerar och följer upp beslut, omfallsplanering, samverkan.
Information
Extern och intern information, kommunikation, bemannar kommunens
växel(upplysningscentral) samt
bedriver omvärldsbevakning.
Administration & service:
Sekreterarfunktion, kansli, ekonomi, teknik (IT), dagbok, personal, service
Se bilaga för funktionernas befattningskort.
Krisledningsplan Torsås kommun
10
Avveckling
Utgångspunkten för krisledningsorganisationens ikraftträdande är tidsaspekten. När någon
tidspress inte längre föreligger och så snart som den ordinarie organisationen har
förutsättningar att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala
verksamhetsformer.
Se bilaga 9 för checklista vid avveckling.
Efterarbete
Utvärderingen av händelsen bör påbörjas snarast möjligt efter det att kommunen återgått
till normal verksamhet. En eller flera personer utses att genomföra utvärderingen.
I utvärderingsarbetet bör allt material i form av t ex dokument och anteckningar samlas in
och katalogiseras. All personal som deltagit bör intervjuas och samverkande myndigheters
och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med
stöd av de insamlade uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på
revideringar i organisationen och planer.
Analysen med slutsatser och förslag på förändringar redovisas för kommunstyrelsen som
beslutar om åtgärder. Utvärderingen delges andra berörda parter.
Krisledningsplan Torsås kommun
11
Planering för övning och utbildning
I andra kapitlet 8 § i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting
ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal inom hela kommunen får den
utbildning och övning som behövs.
Torsås kommun har ansvar att säkerställa att samtliga kommuninvånare får godtagbar
service oavsett händelse eller situation som samhället kan utsättas för. För att kommunen
ska kunna klara denna uppgift ska de förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd)
och anställd personal öva.
Syfte
Syfte med utbildnings- och övningsplanen är följande:




att utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda/anställda vid en
extraordinär händelse i fred (höjd beredskap).
att utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter,
organisationer och företag på ett sådant sätt att alla hjälpresurser utnyttjas oavsett
organisatorisk tillhörighet.
att öka kunskaperna om risker och hot inom den egna kommunen och därmed
verka för ett ökat risk- och säkerhetstänkande. Detta för att minska risken för
skador på människor och viktiga samhällsresurser.
att övning och utbildning ska ses som en del i en process där gjorda erfarenheter
ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet på
både lokal nivå men framför allt på den egna verksamhetens område.
Tidsintervaller för övning
Utbildnings- och övningsplanen gäller för respektive mandatperiod.





Inriktning på övning/utbildning:
Hela krisledningen ska övas en gång vartannat år.
Larmövning med krisledningen ska genomföras minst en gång vartannat år.
Krisledningsnämnden ska i seminarieform fortbildas cirka ½ dag vartannat år.
Stabspersonal och övriga nyckelpersoner ska utbildas och övas minst en dag
vartannat år.
Hela krisledningen
Krisledningsnämnden
Staben
2015
Tillämpad
övning
2016
Larmövning
2017
Tillämpad
övning
Seminarier
Stabsmetodik
Stabsmetodik
2018
Larmövning
Seminarier
Stabsmetodik
Krisledningsplan Torsås kommun
12