P4-laboratoriet - en viktig resurs för Sveriges krisberedskap (PDF
P4-laboratoriet – en viktig resurs för Sveriges krisberedskap k- er. . ch m m- n- Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smitt ämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns därför ett säkerhets laboratorium som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för analys av bland annat Ebolavirus. Myndigheten har även avtal med flera av de nordiska och baltiska länderna och hanterar därigenom även prover från dessa länder. Forskning och laboratorienätverk Vid SMI bedrivs forskning i syfte att stärka den svenska och europeiska beredskapen att hantera utbrott av allvarlig smitta. SMI leder eller deltar i flera internationella forskningsprojekt kring blö- darfebervirus och ingår i nationella och europeis laboratorienätverk. Inom dessa bedrivs gemensa ma projekt kring metodutveckling för analys och identifiering av högpatogena smittämnen. Genom nätverken får SMI i tidigt skede infor mation om utbrott och förekomst av smittämnen Ett effektivt smittskydd kräver tillgång till kvalificerade laboratorier Vid Folkhälsomyndigheten i Solna finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). På laboratoriet bedrivs diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena smittämnen i riskklass 4. P4-laboratoriet utgör en viktig del av den nationella beredskapen mot allvarliga infektioner. Både kända och okända terial med misstanke om allvarlig smitta. SMI:s besmittämnen kan identifieras och analyseras redskapsteam består av experter som inom två timi laboratoriet. mar kan påbörja hanteringen ett inkommet prov. Ett tjugotal personer av arbetar i eller i anslutning till laboratoriet, som består av två separata I vissa fall krävs analys i P4-laboratorium, exempelmoduler. Laboratoriet, som varit i drift sedan vis vid diagnostik av prover som misstänks innehålla 2001, etablerades som en resurs för att möjliggöra blödarfebervirus såsom Ebolavirus, Marburgvirus, arbete med smittämnen som orsakar sjukdomar Krim-Kongo blödarfebervirus och smittsamhet Lassavirus. och där med hög dödlighet och hög Metoder finnsav tillgängliga förinte diagnostik det försom de flesta sjukdomarna finns någon specifik behandling. av virus i riskklass 4 är molekylärbiologiska ana- lyser, elektronmikroskopi, virusodling, serologi Beredskap och diagnostik och experimentell biomedicin. Kombinationen av Folkhälsomyndigheten aktuella infektions experimentell biomedicin ochföljer kapaciteten att i utbrott världen över och håller beredskap dygdetalj analysera ett smittämnes arvsmassa ger en net runt för att kunna analysera patientprover unik möjlighet att identifiera okända eller kraftigt med misstanke om allvarlig smitta. Folkhälso förändrade smittämnen och därigenom etablera myndighetens diagnostikberedskap består av experter som inom två timmar kan påbörja specifika diagnostiska metoder. hanteringen provmaterial. Prover kanviroloanalyI anslutning till av P4-laboratoriet finns ett seras för ett flertal smittämnen såsom Ebolavirus, giskt och ett bakteriologiskt säkerhetslaboratorium och samverkar kring hanteringen av utbrott som Marburgvirus, Krim-Kongo blödarfebervirus sträcker sig över nationsgränser. och Lassavirus. För en fullständig förteckning överVia deltagande den diagnostik myndigheten erbjuder, god seoch Sverige tillgå internationella nätverk var får SMI www.folkhalsomyndigheten.se. till kvalitetssäkrad och väl utvärderad analysmetod även forskare möjligheten Metoder somSMI finnserbjuder tillgängliga förexterna diagnostik av virus i riskklass 4 ärprojekt i säkerhetslaboratoriet kombiner bedriva analyseroch träning. • Molekylärbiologiska med utbildning (Q-PCR, sekvensering av delar eller hela arvsmassan hos ett smittämne) • Serologiska analyser (inklusive virusneutralisationstest) •Elektronmikroskopi •Virusodling/virusisolering • Experimentell biomedicin Kombinationen av experimentell biomedicin och kapaciteten att i detalj analysera ett smittämnes arvsmassa ger en unik möjlighet att identifiera okända eller kraftigt förändrade smittämnen och därigenom etablera nya specifika diagnostiska metoder. Virus kan med hjälp av cell kulturer odlas och därefter isoleras och vidare analyseras. De serologiska metoderna möjliggör att avgöra om en person har en pågående virus infektion eller en tidigare genomgången. Med elektronmikroskopi så kan direktpåvisning av virus i patientprover göras. Diagnostiken är bland annat kvalitetssäkrad via deltagande i europeiska diagnostiknätverk. i skyddsnivå 3 (P3). Här hanteras bland annat virus som orsakar rabies och denguefeber samt bakterier som orsakar tuberkulos och mjältbrand. Diagnostiken är kvalitetssäkrad via deltagande i europeiska FAKTA Skyddsnivå 4 är den högsta skyddsnivån för biologiska labor I anslutning till P4-laboratoriet finns ett viro logiskt och ett bakteriologiskt säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 3 (P3). Här hanteras bland annat virus som orsakar rabies och denguefeber samt bakterier som orsakar tuberkulos och mjältbrand. Där kan även andra mindre farliga smittämnen Utbildning träning som ger och likartade symtom som blödarfebrar påvisas, som t.ex. malaria. På SMI finns expertis som är rådgivande gentemot a andra myndigheter i frågor som rör biosäkerhet och i ska am- h r- n m i ång dik. att at Forskning och laboratorienätverk bioskydd. Kunskap om biosäkerhet och bioskydd Vid Folkhälsomyndigheten bedrivs forskning behövs på diagnostiska laboratorier, vid universitet/ i syfte att stärka den svenska och europeiska högskolor, industrier andra platser där laboraberedskapen att eller hantera utbrott av allvarlig smitta. tiv verksamhet förekommer och biologiskt material Folkhälsomyndigheten leder och deltar i flera internationella blödar hanteras. Som WHOforskningsprojekt Biological Safetykring Collaborating febervirus och ingår i nationella och europeiska Center (WHO Biosafety CC) erbjuder SMI utbildnätverk. Inom dessa bedrivs gemensamma ning och träning i biosäkerhet (biosafety) ochoch i projekt kring metodutveckling för analys bioskydd (biosecurity) samt praktisk träning i säkeridentifiering av högpatogena smittämnen. Genom nätverken får som Folkhälsomyndigheten hetslaboratoriet. I uppdraget WHO Biosafety i tidigt skede information om och föreCC ingår att till andra länder bidrautbrott med expertkunkomst av smittämnen och samverkar kring hanskap vid konstruktion av nya säkerhetslaboratorier teringen av utbrott som sträcker sig över nationsoch anläggningar för experimentell biomedicin samt gränser. Via deltagande i internationella nätverk vid etablering av biosäkerhetsprogram. får Folkhälsomyndigheten och Sverige tillgång till kvalitetssäkrad och väl utvärderad analysmetodik. Folkhälsomyndigheten erbjuder även externa forskare möjligheten att bedriva projekt i säkerhetslaboratorierna. Bioriskhantering På Folkhälsomyndigheten finns expertis som är rådgivande gentemot andra myndigheter i frågor som rör biosäkerhet och bioskydd (gemensamt benämnt bioriskhantering). Kunskap om bioriskhantering behövs vid diagnostiska laboratorier, universitet/högskolor, bioteknikföretag inom så kallad life science eller andra platser där laboratorieverksamhet förekommer och det finns risk för biologisk smitta. Folkhälsomyndigheten har möjlighet att tillhandahålla grundläggande utbildning och träning i hantering av biorisker. Som en del i arbetet med att stärka säkerheten på laboratorier sprider Folkhälsomyndigheten kunskap och ger vägledning vid tillämpningen av Laboratory biorisk management (Hantering av biorisker vid laboratorier), ledningssystemet CWA 15793. Dokumentet är en internationell överenskommelse som beskriver ett ledningssystem med syfte att identifiera och hantera biologiska risker. För att underlätta för verksamheter som hanterar biologiska agens att tillämpa CWA 15793 har Folkhälsomyndigheten tagit fram ett webbaserat självskattningsverktyg – Säkra biorisker. Verktyget nås via http://sakrabiorisker.se. SKYDDSNIVÅ 4 är den högsta skyddsnivån för laboratorier. Laboratoriet är fysiskt isolerat från övrig verksamhet och tillträde är begränsat till ett fåtal särskilt utbildade p ersoner. Laboratoriepersonalen bär gastät skyddsdräkt och andnings luften tillförs via slang. Blödarfebrar är allvarliga feber sjukdomar med varierande inslag av blödning från olika organ i kroppen och med olika hög dödlighet. Blödarfeber kan orsakas av flera olika virus varav flertalet är zoonotiska, dvs. sprids mellan människa och djur. ratorier. Laboratoriet är fysiskt isolerat från övrig verksamhet och tillträde Folkhälsomyndigheten I smittskyddets frontlinje Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor och ska verka för god folkhälsa och också utvärdera effekterna av metoder och strategier inom området. Uppdraget är att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. I samverkan med andra aktörer arbetar myndigheten för att erbjuda vetenskapligt grundade kunskapsunderlag, metodstöd samt uppföljning av insatser. Viktiga samarbetsparter är andra statliga myndigheter, landsting och kommuner. Folkhälsomyndigheten arbetar med mikrobiologiska laboratorieanalyser och ger kunskapsstöd inom området. Myndigheten bidrar till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik som har betydelse för landets smittskydd samt gör diagnostiska undersökningar av prover för smittsamma sjukdomar. Myndigheten bedriver också viss forskning som är nödvändig för uppdraget inom smittskyddsområdet. En viktig uppgift är att vara expertstöd vid konstaterade eller misstänkta utbrott och att upprätthålla den laboratorieberedskap som behövs för ett effektivt smittskydd. © FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, 2015 ISBN (PDF) 978-91-7603-496-5 ISBN (PRINT) 978-91-7603-497-2 ARTIKELNR 15053 GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: EDITA BOBERGS AB, VEDDESTA 2015 Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund www.folkhalsomyndigheten.se
© Copyright 2024