Beslut skyddsjakt varg ruhvten sijtes

1/9
Beslut
Datum
Dnr (anges vid skriftväxling)
2015-02-12
218-1322-2015
Ruhvten sijte
Tillstånd till skyddsjakt efter varg inom Ruhvten Sijte.
Beslut
Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar om tillstånd till skyddsjakt
efter fyra (4) vargar inom Ruhvten Sijte vinterbetesområde (se
bilaga 2)
Länsstyrelsen beslutar att jaktdeltagare får medföra jaktvapen till
och från samt inom jaktområdet på skoter under förutsättning att
vapnet är väl nerpackat och i enlighet med 32 § jaktförordningen.
Beslutet gäller under tiden från 12 februari 2015 till och med den
28 februari 2015.
Länsstyrelsen beslutar vidare att nedanstående angivna villkor ska
gälla för beslutet.
Beslutet fattas med stöd av 23, 23 a tredje punkten, 23 b, 24 d och
33 §§ jaktförordningen (1987:905), med beaktande av
skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och
undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i
artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV03681-14) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt
efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser.
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta
beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan
överklagas framgår av bilaga 1.
Postadress
831 86 ÖSTERSUND
Besöksadress
Residensgränd 7
Telefon
010-225 30 00
Fax
010-225 30 10
E-post
[email protected]
Webb
www.lansstyrelsen.se/jamtland
2/9
Villkor
När får jakten bedrivas?
Varje jakttillfälle initieras av Länsstyrelsen.
Var får jakten bedrivas?
Skyddsjakten får påbörjas inom det område som avgränsas på
kartan enligt bilaga 2. Jakten får ske på annans mark.
Vilka får utföra jakten?
Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare.
Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i
jakten. Länsstyrelsens fältpersonal ska beredas möjlighet att
närvara vid varje jakt och ha rätt att avbryta jakten.
Länsstyrelsens kontaktperson är områdesansvarige naturbevakare.
Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt
vid jaktens slut om djuren fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt
ut.
Jaktmedel och jaktmetoder
De jaktdeltagare som Länsstyrelsen utsett får utan närvaro av
Länsstyrelsens fältpersonal söka efter, bakspåra samt ringa djuren
med motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det ej är
tillåtet att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt,
för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets
uppmärksamhet från den som jagar.
Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att
såväl pilot och skytt har erfarenhet från verksamheten.
Förföljande och avlivning av varg från skoter får genomföras
endast av personal utsedd av Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen erinrar om att jakten, enligt § 27 i jaktlagen, ska
bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
Hantering av fälld varg
Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och
omhändertas av Länsstyrelsen i samråd med Polismyndigheten för
vidarebefordran till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för
obduktion.
3/9
Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att
en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till områdesansvarige
naturbevakare. Jaktledaren ska avlysa jakten om tillåtet antal
vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktledaren
ansvarar för att eventuella eftersök genomförs.
Övrig information
Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i
strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259).
Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 §§ samma
lag.
4/9
Bakgrund
Den 9 februari 2015 upptäckts tre vargar som jagat ren inne bland
en av Ruhvten Sijte’s vinterhjordar, personal ur samebyn lyckas
skrämma vargarna från området med betande vinterhjord. Under
natten mot den 10 februari återkommer vargarna in i området med
ren varvid samebyn återigen skrämde vargarna ut ur området.
Samma dag dokumenterade länsstyrelsens personal att minst tre
vargar jagat och dödat ren inom området, länsstyrelsens personal
dokumenterade att vargarna åter varit inne i området med ren den
11 februari och spårade dessa och kunde konstaterat att de befann
sig på Trollberget som ligger ca: 4 km från samebyns renhjordar.
Den 12 februari visar spårningar att flocken består av minst fyra
individer.
Under vargarnas besök inom betesområdet skingras renhjorden
och det innebär att samebyn får hämta igen renar uppe vid
Lövnäsvallen som ligger över milen bort från det området som är
aktuellt för bete. De får även hämta igen renar upp mot Kölsvallen
som även detta ligger långt utanför det område som renarna skall
beta inom. Arbetet med återsamling av renar har försvårats av den
omständigheten att renarna som jagats av varg vägrar att låta sig
vallas av hundar, vilket är den traditionella metoden som samebyn
använt sig av.
Vid kontroll av sändarpositioner kan det konstateras att individ M09-09 (tiken i tandsjöreviret) varit i området under aktuell
tidsperiod.
Ytterligare bakgrund
De skadegörande vargarna tillhör Tandsjöreviret ett revir som
funnits på kanten till renskötselområdet sedan 2010, tidigare har
reviret ej orsakat renskötseln i området någon skada, under 2014
ersattes den revirmarkerande hanen i reviret av en ny hane. Under
2014-2015 har länsstyrelsen kunnat konstaterat att revirets
utsträckning har utvidgats i västlig och nordvästlig riktning och i
högre grad än tidigare innefattat rennäringens vinterbetesområden.
Skäl
Juridiska förutsättningar för skyddsjakt
Naturvårdsverket fattade den 2 juni 2014 med stöd av 24 a §
jakförordningen (1987:905) beslut (NV-03681-14) om att delegera
rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till
vissa länsstyrelser.
5/9
Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut
med stöd av 23 a, 23 b, 24 a §§ jaktförordningen. För att
skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a §
jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt
bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på
gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det
inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens
bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Av 23 b § samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt
efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att
det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att
uppstå.
Rovdjurspolitiska riktlinjer
I proposition 2012/13:191, En hållbar rovdjurspolitik, står:
”att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska
begränsas till de områden där den gör minst skada”
Länsstyrelsens bedömning och motivering
Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall.
Länsstyrelsen bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild,
om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter till
förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig
lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan
försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten.
Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som
helhet. Vidare bedömer Länsstyrelsen om det går att identifiera
speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta
områden.
Nyttjande av fordon
Av 21 § jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge
undantag från 31 § jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska
kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att
undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas.
Antalet vargar som får fällas
6/9
Länsstyrelsen har dokumenterat att det finns minst fyra individer
inom området och skulle senare dokumentation visa att fler vargar
finns i området kan länsstyrelsen komma att fatta beslut om
skyddsjakt efter fler vargar.
Allvarlig skada
Riksdagen har fastslagit en toleransnivå för rennäringen om
maximalt 10 procents förluster orsakade av rovdjur. Målet ska nås
med bibehållna rovdjursstammar, vilket medför att
förvaltningsåtgärder bör sättas in där störst effekt erhålles.
Det aktuella området är av stor betydelse för samebyns möjligheter
till vinterbete för sina renhjordar eftersom samebyns
reservbetesområde redan är upptaget av Tandsjöreviret.
Länsstyrelsen bedömer att om vargarna finns kvar inom det
aktuella området kommer de att utgöra en betydande belastning för
rennäringen i form av såväl förluster i nettohjorden som betydande
merarbete i form av skingrade hjordar som i högre grad exponeras
för predation av såväl varg som andra rovdjursarter. Vargarnas
närvaro och renjakt i området medför även att renarna trampar ner
obetade lavmarker vilket medför att det betet som samebyn
planerat att nyttja framgent under innevarande vinter blir
otillgängligt för renarna.
Ingen annan lösning
Samebyn har hållit renhjorden väl samlad med kontiunerlig
bevakning, och trots upprepade skrämselåtgärder har vargarna vid
två tillfällen återkommit nästföljande natt till området med renar.
Samebyns reservområden för renbete är redan idag belägna inom
Tandsjöreviret, varför samebyn ej förfogar över andra betesmarker
till vilka man kan flytta renhjorden.
Länsstyrelsen bedömer att andra lämpliga lösningar är alltför
resurskrävande såväl personell som ekonomisk för att utgöra
långsiktigt hållbara lösningar för rennäringen i området.
Gynnsam bevarandestatus
Vargpopulationen i landet överskrider den nationella miniminivån
vilket medfört att vargen som art uppnått gynnsam bevarandestatus
i Sverige.
Tandsjöreviret består av ett revirmarkerande par som båda är av
skandinaviskt ursprung, kvarvarande fjolårsvalpar i reviret
härstammar från den tidigare revirmarkerande hanen i reviret som
även han är av skandinavisk härkomst.
7/9
Länsstyrelsen bedömer att det inte finns några genetiskt viktiga
individer inom reviret.
Beslut i detta ärende har fattats av biträdande enhetschef Göran
Gabling efter föredragande av vilthandläggare Mikael Wallén.
Göran Gabling
Mikael Wallén
Bilaga 1
Bilaga 2
Hur man överklagar
Karta över jaktområde
Sändlista (e-post):
Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet
Länsstyrelsen i Dalarnas län, [email protected]
Länsstyrelsen i Gävleborgs län, [email protected]
Skandulv, [email protected]
Polisen i Jämtlands län - [email protected]
SVA – [email protected]
8/9
Bilaga 1
Hur man överklagar till Naturvårdsverket
Om ni är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan ni överklaga till Naturvårdsverket.
Det gör ni genom att i brev:
•
•
Tala om vilket beslut ni överklagar, tex genom att ange ärendets diarienummer
Redogöra för dels varför ni anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur ni anser att beslutet skall
ändras.
Ni skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och telefonnummer.
Om ni har handlingar eller annat som ni vill åberopa till stöd för er ståndpunkt så bör ni
skicka med det.
Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte
Länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att skickas till
Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen måste ha erat överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av
beslutet. I annat fall kan er överklagan ej prövas.
Om ni behöver veta mer om hur ni skall gå till väga, så kan ni vända er till Länsstyrelsen,
telefonnummer 010-225 30 00.
Länsstyrelsens postadress:
Länsstyrelsen i Jämtlands län
83186 Östersund
9/9
Bilaga 2