Beslut om skyddsjakt efter en varg - 218-8478-2015

1 / 10
Beslut
Datum
Dnr (anges vid skriftväxling)
2015-12-15
218-8478-2015
Tillstånd till skyddsjakt efter en varg inom Ohredahke
sameby, Jämtlands län
Beslut
Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt efter en (1) varg inom
Ohredahke sameby.
Skyddsjakten får påbörjas inom område enligt bilaga 2.
Beslutet fattas med stöd av 9,15,21, 23, 23 a tredje punkten, 23 b
och 24 d §§ jaktförordningen (1987:905), med beaktande av
skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och
undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i
artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV03681-14) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt
efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser.
Beslutet gäller under tiden från 15 december 2015 till och med den
31 december 2015.
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta
beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan
överklagas framgår av bilaga 1.
Postadress
831 86 ÖSTERSUND
Besöksadress
Residensgränd 7
Telefon
010-225 30 00
Fax
010-225 30 10
E-post
[email protected]
Webb
www.lansstyrelsen.se/jamtland
2 / 10
Villkor
När får jakten bedrivas?
Varje jakttillfälle ska initieras av Länsstyrelsen.
Var får jakten bedrivas?
Skyddsjakten får påbörjas inom det område som avgränsas på
kartan enligt bilaga 2. Jakten får ske på annans mark.
Vilka får utföra jakten?
Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare.
Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i
jakten.
Länsstyrelsens kontaktperson är områdesansvarige naturbevakare
Anders Dahlén. Länsstyrelsen informerar Polismyndigheten när
jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fällts eller
påskjutits innan jakttiden löpt ut.
Jaktmedel och jaktmetoder
De jaktdeltagare som utsett får utan närvaro av Länsstyrelsens
fältpersonal söka efter, bakspåra samt ringa djuret med
motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det inte är tillåtet
att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att
hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets
uppmärksamhet från den som jagar.
Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att
såväl pilot och skytt har erfarenhet från verksamheten.
Förföljande och avlivning av varg från skoter får genomföras av
person särskilt utsedd av Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen erinrar om att jakten, enligt § 27 i jaktlagen
(1987:259), ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt
lidande.
Länsstyrelsen beslutar att varg får avlivas med hjälp av såväl fast
som rörlig belysning, samt att jakten får bedrivas under hela
dygnet.
Efter samråd med länsstyrelsen får åtel och åtelkamera användas
om länsstyrelsen bedömer att det med hänsyn till rådande
väderförhållanden krävs för att skyddsjakten ska kunna
genomföras effektivt.
3 / 10
Hantering av fälld varg
Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och
omhändertas av Länsstyrelsen.
Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att
en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till områdesansvarig
naturbevakare. Jaktledaren ska avlysa jakten om en varg fällts eller
påskjutits med stöd av detta beslut.
Övrig information
Länsstyrelsen beslutar vidare att nedanstående angivna villkor ska
gälla för beslutet. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd
av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 §
jaktlagen. Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44
§§ samma lag.
4 / 10
Bakgrund
Den 3 december inkom Ohredahke sameby med en ansökan om
skyddsjakt efter den varg som uppehåller sig mellan Östersund och
Stugun.
Samebyn anför att eftersom hela samebyns vinterbetesområde
berörs av vargetableringar så finns det ingen annan lösning än att
avliva den varg som befinner sig inom aktuellt område.
Den vinterhjord som samebyn planerat ska beta i området mellan
Östersund och Stugun utfodras för närvarande i hage, fodret hade
beräknats räcka till och med den 8 december och därefter måste
vinterhjorden få tillgång till vinterbete. Renar som hägnas under
längre tid riskerar att drabbas av parasiter och sjukdomar.
Vargförekomst i området
Resultat från DNA-analys av spillning funnen i Rasten, Östersunds
kommun 16 juli 2015, visade att den kom från G107-15, en hane
född i Kukumäki-reviret. Vargen är tidigare DNA-bestämd från
spillning insamlad den 21 juni i Tjutboda, Bräcke kommun.
Den 5 augusti samlas spillning in i Vamsta, Östersunds kommun
och resultatet visar att det är samma vargindivid. Privatpersoner i
området som observerat vargen beskriver den som
”skabbangripen”.
Den 31 augusti 2015 dödades fyra får av varg i Aspås, Krokoms
kommun. DNA-analys från spillning i området insamlat den 6
september visar att vargen är individ G107-15.
Samma dag som fårens dödades tog en privatperson i Aspås ett
flertal foton på en varg som hade päls i dåligt skick.
Den 29 oktober visade DNA-analys av spillning insamlad i
Boggsjö, Ragunda kommun på vargindivid G107-15.
Den 27 november spårade länsstyrelsen en varg i Lits-Böle i
Östersunds kommun.
Den 1 december spårade länsstyrelsens personal en varg öster om
Lillsjöhögen på gränsen mellan Östersund och Ragunda
kommuner. Enligt privatpersoner som observerat vargen såg den
”skabbangipen” ut.
Den 3 december spårade länstyrelsens personal en varg öster om
Lillsjöhögen. Länsstyrelsen dokumenterade att vargen rullat sig i
snön ett tiotal gånger och tappade rikligt med hår i samband med
detta. Tre legor dokumenterades, i legorna finns vad som verkar
vara blod och hår.
Spillning och hår skickades för DNA-analys.
5 / 10
Den 8 december spårades en varg i området och spillning och hår
samlades in för DNA-analys.
Skäl
Naturvårdsverket fattade den 2 juni 2014 med stöd av 24 a §
jakförordningen (1987:905) beslut (NV-03681-14) om att delegera
rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till
vissa länsstyrelser.
Juridiska förutsättningar för skyddsjakt
Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut
med stöd av 23 a, 23 b, 24 a §§ jaktförordningen. För att
skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a §
jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt
bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på
gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det
inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens
bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b § samma
förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas
även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor
sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå.
Rovdjurspolitiska riktlinjer
I proposition 2012/13:191, En hållbar rovdjurspolitik står:
”att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska
begränsas till de områden där den gör minst skada”
6 / 10
Länsstyrelsens bedömning och motivering
Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall.
Länsstyrelsen bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild,
om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter till
förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig
lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan
försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten.
Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som
helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare bedömer
Länsstyrelsen om det går att identifiera speciellt skadegörande
individer eller särskilt skadeutsatta områden.
Nyttjande av fordon
Av 21 § jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge
undantag från 31 § jaktlagen. För att skyddsjakten ska kunna
bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att
undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas.
Annan lämplig lösning
Erfarenheter finns dokumenterade av de konsekvenser som
uppstått tidigare med förekomst av varg inom rennäringens
vinterbetesområden. Skadeförebyggande åtgärder som att flytta
renarna till ett annat område är i dagsläget ej möjlig eftersom
samtliga samebyns vinterbetesområden är berörda av
vargetablering, och samebyns enda reservbete i Backe-området
redan är upptaget av en annan vintergrupps betande renar.
Länsstyrelsen bedömer att Ohredahke sameby inte kommer ha
möjlighet att bedriva en ordnad renskötsel i det aktuella området
då vargens närvaro negativt kommer påverka flera enskilda
renskötselföretag med ekonomiska förluster.
Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot
predation på ren är att hålla väl samlade vinterhjordar. Varg jagar
med en metod som innebär att renhjordarna skingras och sprids
över en stor yta vilket medför ökad exponering för predation.
Att hålla renar i hägn visar forskning och tidigare erfarenhet att
risken för att renarna drabbas av parasiter och sjukdomar ökar
dramatiskt och att hålla renar i hägn under längre tid som regel
resulterar i stora förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus.
Eftersom den vargindivid som dokumenterats i området sedan den
16 Juli är av skandinaviskt ursprung så finns inga genetiska motiv
till en flytt av vargen ut ur renskötselområdet.
7 / 10
Gynnsam bevarandestatus
Resultatet från DNA-analyserna visar att det är en hanvarg av
skandinaviskt ursprung. Länsstyrelsen gör bedömningen mot
bakgrund av vargpopulationens utveckling att skyddsjakt efter
denna varg inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen kommer fortlöpande att
skicka insamlat material som kan innehålla DNA på analys och
skulle analys visa att genetiskt viktig varg skulle ha kommit in i
det aktuella området så kommer länsstyrelsen att vidta åtgärder för
att förhindra att en sådan varg riskerar att avlivas.
Allvarlig skada
Länsstyrelsen bedömer utifrån tidigare erfarenhet av varg inom
renskötselområdet, att rennäringen i området med stor sannolikhet
kommer att orsakas allvarlig skada. Rennäringens vinterhjordar
består av djur som renägarna valt att inte slakta under hösten, utan
hjordarna består av djur som rennäringen valt ut för framtida avel
varför kraftiga störningar inom vinterhjordarna kan medföra
betydande skada i form av förlust av utvalda avelsdjur. Dessutom
utgör vinterbetet en flaskhals för renarna och upprepade störningar
kan medföra en kraftig nedsättning av renarnas kondition vilket
kan medföra förutom ”kastade” kalvar även att renarna är betydligt
känsligare för sjukdom vilket medför en ökad dödlighet bland
renhjordarna.
Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter
föredragande av vilthandläggare Mikael Wallén.
Ruona Burman
Mikael Wallén
Bilaga 1
Bilaga 2
Hur man överklagar
Karta över jaktområde
8 / 10
Sändlista (e-post):
Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet
Länsstyrelsen i Dalarnas län, [email protected]
Skandulv, [email protected]
Polisen i Jämtlands län
SVA
VFD
9 / 10
Bilaga 1
Hur man överklagar till Naturvårdsverket
Om ni är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan ni överklaga till Naturvårdsverket.
Det gör ni genom att i brev:
•
•
Tala om vilket beslut ni överklagar, tex genom att ange ärendets diarienummer
Redogöra för dels varför ni anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur ni anser att beslutet skall
ändras.
Ni skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och telefonnummer.
Om ni har handlingar eller annat som ni vill åberopa till stöd för er ståndpunkt så bör ni
skicka med det.
Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte
Länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att skickas till
Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen måste ha erat överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av
beslutet. I annat fallkan er överklagan ej prövas.
Om ni behöver veta mer om hur ni skall gå till väga, så kan ni vända er till Länsstyrelsen,
telefonnummer 010-225 30 00.
Länsstyrelsens postadress:
Länsstyrelsen i Jämtlands län
83186 Östersund
10 / 10
Bilag 2 Karta över område var jakten får påbörjas.