1. No category

ASATRON EFTER DE DISKUTERANDE KUNSKAPSKRAVEN
- identitet, etik och religionerna i samhället
Identitet
1. På vilket sätt kan asatron hjälpa till att skapa identitet?
2. Ge exempel på hur asatron relaterar till kön, socioekonomisk bakgrund,
etnicitet och sexualitet (välj något/några områden).
IDENTITET
Eleven ger några exempel på hur
identitet kan formas i relation till
religion och livsåskådning samt
gör en enkel analys av denna
relation i vilken eleven beskriver
enkla samband och drar enkla
slutsatser. Eleven kan översiktligt
redogöra för hur religion kan
förhålla sig till etnicitet, kön,
sexualitet och socioekonomisk
bakgrund.
Eleven ger några exempel på hur
identitet kan formas i relation till
religion och livsåskådning samt
gör en analys av denna relation i
vilken eleven beskriver samband
och drar välgrundade slutsatser.
Eleven kan utförligt redogöra för
hur religion kan förhålla sig till
etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
Eleven ger flera exempel på hur
identitet kan formas i relation till
religion och livsåskådning samt
gör en komplex analys av denna
relation i vilken eleven beskriver
komplexa samband och drar
välgrundade och nyanserade
slutsatser. Eleven kan utförligt
och nyanserat redogöra för hur
religion kan förhålla sig till
etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
Etik
Ge exempel på olika typer av etiska resonemang från asatron. Vilka etiska perspektiv
kan du knyta resonemangen till?
Vilket etiskt perspektiv är typiskt för asatron anser du? Motivera ditt svar!
ETIK
Eleven kan översiktligt beskriva
vad som utmärker några
normativa etiska teorier och
modeller, genomföra en enkel
analys av modellerna och
använda dem för att ge enkla
argument i någon fråga.
Eleven kan utförligt beskriva vad
som utmärker några normativa
etiska teorier och modeller,
genomföra en analys av
modellerna och använda dem för
att ge välgrundade argument i
någon fråga.
Eleven kan utförligt och nyanserat
beskriva vad som utmärker några
normativa etiska teorier och
modeller, genomföra en komplex
analys av modellerna och
använda dem för att ge
välgrundade och nyanserade
argument i några frågor.
Religionerna i samhället
1. Finns det aspekter av asatron som krockar med ”den västerländska
värdegrunden”?
2. Ta bland annat upp de dygder som religionerna lyfter fram.
(ur BASkravet)
I sin analys förklarar eleven enkla
samband och drar enkla slutsatser
om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till
individer, grupper och samhällen
utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
I sin analys förklarar eleven
samband och drar välgrundade
slutsatser om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till
individer, grupper och samhällen
utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
Gott liv &
gott samhälle/Dygd
Eleven för enkla resonemang om
vad ett gott liv och ett gott samhälle
kan vara utifrån dygdetiska och
andra moraliska föreställningar.
Eleven för välgrundade resonemang
om vad ett gott liv och ett gott
samhälle kan vara utifrån dygdetiska
och andra moraliska föreställningar.
Lycka till önskar
/Magister Birgersson
I sin analys förklarar eleven
komplexa samband och drar
välgrundade och nyanserade
slutsatser om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till
individer, grupper och samhällen
utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
Eleven för välgrundade och
nyanserade resonemang om vad ett
gott liv och ett gott samhälle kan
vara utifrån dygdetiska och andra
moraliska föreställningar.
Identitet
På vilket sätt kan asatron hjälpa till att skapa identitet?
”Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna
relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. ”
Naturligtvis kan asatron vara förstärkande för en svensk identitet om man är ute efter att skapa
nationell enhet, fosterländsk yra etc. Torshammare och vikingahjälmar representerar en av de få eror i
Sveriges historia då vi spelade en roll internationellt och fortfarande ser många svenskar tillbaka på
vikingatiden med sentimental stolthet (även stormaktstiden kan samma funktion). För individen kan
det skapa en varm stolt känsla i bröstet att se sig som arvtagare till de krigare som gav Ryssland sitt
namn och hotade Miklagård mm. Det är mer osäkert om det är lämpligt internationellt att framställa
dagens Sverige som vikingarnas arvtagare. Det krockar med den syn på oss själva som ”världssamvete”
som vi ofta har i Sverige. Dessutom rimmar det illa med den flyktingpolitik vi har. Vikingatiden är inte
vaggan för demokratin och inte heller för folkhemmet.
Att använda asatron/vikingatiden som identitetsskapare kräver en omtolkning av en hel del av
innehållet i både mytologin och det historiska skeendet. Möjligen kan man se sig som en förkämpe för
(”gå i viking för) de ideal som man står för även om dessa inte sammanfaller med asatrons. Detta sker
också. Det är inte bara nynazister och andra våldsverkare som springer omkring med torshammare
runt halsen utan även vissa ”kulturknuttar” och ”gröna-vågare”. För dessa står torshammaren snarare
för någonting vagt ”ursprungligt” ön för ett dyrkande av en gammal krigsgud.
Man kan tänka sig en framtid för asatrons symboler när det handlar om sport, som ju kan beskrivas
som ”krig på låtsas”. Här kan den moderne svensken få känna sig som en viking i kamp i öster- och
västerled. Vi ser ju också redan nu vikingahjälmar som en del av fankulturen vid diverse
sportevenemang. Möjligen kan asatrons symboler också användas av olika militära förband för att
stärka gruppsammanhållningen, men det är mer tveksamt om vi vill stå för en sådan syn på försvaret i
vår moderna armé. (Jag kan dock tycka att en torshammare vore mer adekvat än kustjägarnas treudd.)
Asatron går att använda som en del av en nationalistisk/nordisk identitet. Som stöd för fascistiska
rörelser (som SS! och diverse nynazister) men även som en del i skapandet av en nordisk identitet.
Kanske kan asatron ligga till grund för en ny skandinavism!? På diverse sportevenemang syns som
nämnt ofta nordbor iklädda vikingahjälmar etc. Kan vi kanske, som artonhundratalets skandinavister
drömde om, fortfarande förenas av en gemensam historia?
Ge exempel på hur asatron relaterar till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och
sexualitet (välj något/några områden).
”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk
bakgrund.”
Kön
För att komma till vikarnas paradis, Valhall, så var man tvungen att vara en krigare som dog i strid. Det
är rätt givet att en fullt utvecklad asa-världsbild skulle ha svårt att hävda sig i en modern demokrati.
Vilken plats har kvinnorna? Man kan dock komma ihåg att kvinnan av många anses haft en starkare
situation i vikingatidens Sverige än hon fick efter kristendomens genombrott.
Kanske kan man som kvinna/feminist också hitta en hel del förebilder i den nordiska mytologin. Freja
är inte en kvinna som asarna kan köra över hur som helst. När asarna vill gifta bort henne med jätten
Trym för att få tillbaka Mjölner fnyser hon så att Brisingasmycket spricker och asarna får hitta en
annan lösning på problemet. Det är Idun som håller asarna unga och starka med sina äpplen och Frigg
är en föredömlig modersgestalt som går långt för att beskydda sin son Balder (även om hon
misslyckas). Jag har dock svårt att se en svensk feminist i mittfåran identifiera sig med någon av
asynjorna. De feminister som vänder sig till de gamla mytiska berättelserna tenderar att vända sig till
den sumeriska Inanna, den babylonska Ishtar eller grekernas Gaia. Antagligen för att dessa har ännu
mer av modersgudinna över sig men kanske även för att avståndet till dem är större och därmed
säkrare(?).
Socioekonomisk bakgrund (Flyttat till nedan)
I en av asatrons myter beskrivs hur Heimdall, ordningens gud, skapar samhällsklasserna genom att
gästa tre hus och bedra männen i huset, träl, man och jarl. Heimdall är även i annat
samhällsordningens gud och bevakar Valhall mot kaoskrafterna. Trickstern Loke är hans motpol. I flera
av myterna ställs de mot varandra och de dödar varandra i Ragnarrök. Även andra gudar knyts till olika
samhällsklasser. Oden är kungarnas gud medan Tor är mer folklig: korkad, stark, glad i mar- och dryck.
Dessutom homofob – (Trymskvädet)
Etnicitet
Det är svårt att tala om någon nationalistisk inställning i asatron. Vikingatiden ligger mycket längre
tillbaka i vår historia än 1800-talets sentimentala nationalism. Stoltheten för en viking ligger närmare
det personliga än det etniska. Att vi sedan, med början i 1800-talet, använder vikingarna och asarna i
nationalistiska projekt är en annan sak. (Se resonemang ovan.)
Sexualitet
När Freja vägrar att gifta sig med jätten Trym i Trymskvädet får asarna idén att klä ut Tor till Freja. Han
vägrar först men övertalas av bl. a. Loke, vilken inte alls har något problem med att klä ut sig till kvinna.
Loke är också den som för talan inför Trym och förklarar Tors märkliga utseende för att lura jätten. I
många av myterna har Loke könsöverskridande drag. I en myt har han fått gudarna att gå med på en
deal. En man ska bygga en mur runt Valhall på ett år. Om han klarar det ska han bl.a. få Freja till brud.
Mannen har en fantastisk hingst till hjälp och verkar faktiskt gå i land med sin uppgift. Gudarna kräver
att Loke ska lösa det hela och förvandlar sig då till ett sto och lockar bort hingsten. Resultatet av Lokes
och hingstens umgänge blir Odens åttabenade häst Sleipner.
Asatron ser manlighet som en viktig dygd och få asatroende skulle låta sig besättas av en hingst även
om de hade turen att få befinna sig i hästhamn under akten. Den grundläggande inställningen till
homosexualitet och könsövergripande sexualitet måste beskrivas som kraftigt avståndstagande. Men
kanske kan en modern homosexuell eller transperson kunna finna något av en hjälte i den listige Loke?
Även om det är Loke som ofta ställer till problem i Valhall så har han också ofta en viktig del i deras
lösning. Loke ligger också bakom Ragnarrök (genom mordet på Balder) och är en omstörtare av den
befintliga ordningen, bl.a. evig fiende till Heimdall, ordningens bevarare. Kanske kan en nutida HBTaktivist känna igen sig i Lokes omstörtande aspekter?
Etik
Ge exempel på olika typer av etiska resonemang från asatron. Vilka etiska perspektiv
kan du knyta resonemangen till?
”Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en
komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor.”
Havamal består av en mängd kärnfulla livsvisdomar, ”regeletiska principer”, som människor i alla tider
och kulturer kan ha nytta av att följa:
Bättre börda
bär man ej på vägen
än mycket mannavett;
aldrig bär man värre
vägkost med sig
än alltför mycket öl.
Så gott är det ej som det säges vara
ölet för människans ätter;
Ju mer en dricker, dess mindre har ju
en man av sitt minne och vett.
Man ska ge sig iväg, gäst ska ej vistas
alltid på en plats blott;
Ljuv blir led, om han länge sitter
på världsfolkets väggbänk kvar.
Arla stige upp
som har arbetsfolk få,
och tage med sin syssla i tu!
Mycket försinkas
för den, om morgonen sover;
rask är till hälften rik.
Alltså: drick inte för mycket öl. Trötta inte ut andra med din närvaro. Gå upp tidigt på morgonen om du
ska få något gjort. Alla bra råd som karaktäriseras av sunt förnuft. De får väl alla sägas tillhöra
regeletikens område även om man också kan formulera dem som dygder: Nykterhet. Omsorg om
intrycket man ger. Flit. Flera av dem önskade man kanske att fler av ens bekanta följde:
Om en ovis man kommer ut bland folk,
helst bör han då hålla sig tyst,
ingen vet att han ingenting kan,
om han inte mäler för mycket.
Vilket etiskt perspektiv är typiskt för asatron anser du? Motivera ditt svar!
I Havamal finns även ordspråk som lyfter fram dygder som misstänksamhet och list:
Man skall ingenstans gå igenom dörren
utan att se sig om,
utan att utforska allt,
ty ovisst är det var ovänner
sitta på salens bänk.
I ottan skall man upp om man åstundar
andras
gods och gull eller liv;
liggande ulv får ej ofta ett lår,
ej sovande man seger.
Har du en annan, som du inte tror gott om
och du dock vill hugnad ha av honom,
tala då fagert, men tänk falskt
och löna svek med lögn
Och även om Havamal innehåller många resonemang som kan sägas höra till regeletiken uppfattar jag
det som bäst att beskriva asatron som en övervägande dygdetisk religion. Det är krigarens mod, list
och skicklighet som finns i bakgrunden i Havamal och i centrum av många av berättelserna om den
populäre Tor. Den kanske mest kända strofen i Havamal illustrerar framgångsrikt den nordiske hjältens
dygd. Det är äran som är det bestående, ett sant riddarideal:
Fä dör,
fränder dö,
även själv skiljes du hädan,
men ett vet jag,
som aldrig dör,
domen över död man.
En annan krigardygd som är karaktäristisk i den tidiga nordiska litteraturen är den lakoniska kommentaren i
farans stund. Även den tillhör riddaridealet och är typisk för mängder av vår tids filmhjältar (James Bond,
Arnold…)1. I en av sagorna utbrister den nystuckne, döende, hjälten: ”De är på modet nu de där bredbladiga
1
Jfr. även riddarnas ”sprezzatura”. Wikipedia, ”Sprezzatura: … "’a certain nonchalance, so as to conceal all art
and make whatever one does or says appear to be without effort and almost without any thought about it’".
spjuten.”. Och den förste av Gunnars fiender2 som vågar sig in genom porten och får frågan ”Är Gunnar
hemma?” svarar ”Det vet jag inte men spjutyxan hans är det”.
Religionerna i samhället
1. Finns det aspekter av asatron som krockar med ”den västerländska värdegrunden”?
2. Ta bland annat upp de dygder som religionerna lyfter fram.
”I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv.”
”Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och
andra moraliska föreställningar.”
På ett uppenbart område krockar asatron med människovärdesprincipen och ”människolivets
okränkbarhet”: människooffrandet. Det är i och för sig osäkert hur utbrett detta inhumana bruk var
men det finns klara belägg för att människooffer genomförts bland annat i Uppsala. Människolivets
helgd kränktes även av den rättspraxis med ”holmgång” som fanns på sina håll.
Asatron kan dessutom användas för att vidmakthålla ett ståndssamhälle. I en av asatrons myter
beskrivs hur Heimdall, ordningens gud, skapar samhällsklasserna genom att gästa tre hus och bedra
männen i respektive hus: träl, man och jarl. Heimdall är även i andra funktioner samhällsordningens
gud. Han bevakar Valhall mot kaoskrafterna. Trickstern Loke är hans motpol. I flera av myterna ställs
de mot varandra och de dödar varandra i Ragnarrök. Även andra gudar knyts till olika samhällsklasser.
Oden är kungarnas gud medan Tor är mer folklig: korkad, stark, glad i mat och dryck. Demokratins
innersta kärna skulle kunna sägas vara rätten att ifrågasätta och denna får man väl anse krockar med
andan i den nordiska mytologin. Loke, normbrytaren och gränsöverskridaren, orsakar ju många av
asarnas kriser.
Att man höll sig med slavar är en annan punkt som asatron krockar med det moderna samhällets
värderingar. Slaveriet fasades ut i Sverige på 1300-talet.
Det finns också inslag av homofobi i myterna om asagudarna. Loke, som leder asarna mot
undergången, har många gränsöverskridande drag och har inga problem med att klä ut sig till kvinna
eller förvandla sig till ett sto. (Se resonemang under identitet ovan.)
Religionsfriheten har en intressant lösning på Island. År 1000 skulle man fatta beslut om Island skulle
gå över till kristendomen eller behålla asatron. Typiskt för Island så fattades detta beslut i en
rättsprocess. En av de laglärda, en asatroende, fick lägga sig under en filt och fundera fram en lösning.
Efter moget övervägande kom han fram och sa att man skulle gå över till kristendomen, men den som
ville skulle få fortsätta att blota, så länge han gjorde det i hemlighet. Kan man inte hävda att detta
liknar vår attityd i Sverige i dag: Religion är ok så länge den inte stör någon och inte utövas till
allmänhetens beskådande?
I Völuspa, völvans spådom, skildras hur Jorden går under i ett stort krig, Ragnarrök. Apokalyptiska
undergångsskildringar är en populär religiös genre. Både bibeln och koranen innehåller skildringar av
de sista dagarna och många filmer har ett apokalyptiskt tema. Det är givet att apokalyptiska skildringar
som The Day After Tomorrow kan väcka oss till engagemang i miljöfrågor mm men vi ska komma ihåg
2
Njals saga
den oro profetior ställer till med. Kom ihåg årsskiftet 2000 och mayakalendern för att bara ta två
exempel. Att ta apokalyptiska profetior på allvar har konsekvenser. Fundera lite på hur en varmt
troende skulle kunna tolka följande strof:
Surt [en eldjätte] far från söder
med svedjande låga,
stridsgudars sol
av svärdet skiner.
Stenberg störta,
det stupar jättekvinnor;
trampa dödingar Hels väg,
och himmelen rämnar.
Dygder
Varje polyteistiskt system innehåller gudar som representerar egenskaper som på många sätt kan vara
nyttiga för människor både på individnivå och för samhället som helhet. Heimdall, ordningens
försvarare; Loke, den gränsöverskridande omstörtaren; Oden, vishetens gud som offrar sitt öga för
kunskap; Tor, den levnadsglade atleten, Valhalls förkämpe och hopp. Freja är kanske för några en
intressantare kvinnlig förebild än kristendomens Maria. Friggs omsorg om sin son Balder är föredömlig;
intressant är också att hon och Oden faktiskt är särbor. Kanske kan förespråkare för fria förhållanden
hitta gudomligt stöd här?
Men de viktigaste av dygderna för asatroende var otvivelaktigt krigarens. Man ska vara stark,
kompetent, lagom intelligent och alltid ha en cool kommentar i farans stund. Det är osäkert om detta
ideal kan framföras som något vi kan samlas kring på en nationell nivå. Som jag har diskuterat tidigare
kan dock vissa myter och gudar tjäna till förebild i militära samanhang, kanske även inom sporten och
på något ytterligare område. Kanske kan en asainspirerad nutida hjälte inspireras till kamp mot
”kränkningsvansinnet” som breder ut sig över de politiskt korrekta i vårt land? (Skulle Tor ha sina barn
på ett hen-dagis?)
Jag tror inte att asatron kan ge speciellt mycket för att skapa det goda samhället. Däremot kan dock
myterna verkligen bidra till att skapa det goda livet för en hel del av oss. Som underhållning. De
mustiga historierna och de kärnfulla formuleringarna i Eddan inspirerar fortfarande till läsning och
många av berättelserna är både roliga och spännande. Korpen-filmerna till exempel har setts av
mängder av nordbor under de sista decennierna. Asatron och vikingatidens berättelser kan helt klart
bidra till att skapa det goda livet – genom att underhålla oss. Det kanske inte är en helt föraktlig roll för
en religion trots allt?
E-nivåsvar
Identitet
1. På vilket sätt kan asatron hjälpa till att skapa identitet?
2. Ge exempel på hur asatron relaterar till kön, socioekonomisk bakgrund,
etnicitet och sexualitet (välj något/några områden).
1: Asatron kan skapa identitet genom att stärka de nationalistiska känslorna. Vikingatiden kan lyftas
fram som en stolt tid i vårt förflutna. 2: Asatron kan vara med och stärka en manlig identitet:
Vikingatidens krigardygder, som styrka och mod, kan vara med och skapa identitet för till exempel
idrottsmän och soldater.
Etik
Ge exempel på olika typer av etiska resonemang från asatron. Vilka etiska perspektiv
kan du knyta resonemangen till?
Vilket etiskt perspektiv är typiskt för asatron anser du? Motivera ditt svar!
Att man inte ska dricka för mycket öl, inte ska vistas för länge hos sina vänner och att man ska gå upp
tidigt på morgonen är levnadsregler och hör till regeletiken.
Trots att det finns många regler inom asatron så är den främst dygdetisk. Det är krigardygderna, ex:
mod och hårdhet, som är det viktigaste i religionen.
Religionerna i samhället
1. Finns det aspekter av asatron som krockar med ”den västerländska
värdegrunden”?
2. Ta bland annat upp de dygder som religionerna lyfter fram.
Att man ska använda våld som metod att lösa problem fungera mycket dåligt i vårt samhälle. Det finns
lagar som hindrar den som vill bete sig som asatron predikar. Att vara listig och gå upp tidigt om man
ska slå ihjäl någon är en dygd som verkligen inte passar in i vårt nutida samhälle.