1. No category

Grunder för yrkesinriktad grundexamen
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen 2014
Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll, automationsmontör, underhållsmontör
Kompetensområdet för tillverkningsteknik, maskinmontör, verkstadsmekaniker, plåtslagare-svetsare, verktygstillverkare finmekaniker
Kompetensområdet för gjutningsteknik, avgjutare, gjutmodelltillverkare
Föreskrift 50/011/2014
(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift
43/011/2015)
OPETUSHALLITUS
UTBILDNINGSSTYRELSEN
2014
1
INNEHÅLL
INLEDNING
1 GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN OCH DESS UPPBYGGNAD
2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING
AV KUNNANDE FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
2.1
Obligatoriska examensdelar
2.1.1
Grundläggande arbeten i montering och automation
2.1.2
Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning
2.1.3
Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning
2.2
Kompetensområdet för tillverkningsteknik,obligatoriska examensdelar
2.2.1
Maskinell bearbetning
2.2.2
Plåt- och svetsningsarbeten
2.2.3
Maskinmontering
2.2.4
Tillverkning av verktyg
2.2.5
Finmekanisk tillverkning
2.3
Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll, obligatoriska examensdelar
2.3.1
Elektromekaniska installationer
2.3.2
Automationsmontering
2.3.3
Underhåll
2.3.4
Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar
2.4
Kompetensområdet för gjutningsteknik, obligatoriska examensdelar
2.4.1
Grundläggande arbeten i gjutningsteknik
2.4.2
Tillverkning av gjutgods med engångsform
2.4.3
Tillverkning av gjutgods med permanent form
2.4.4
Tillverkning av gjutmodell
2.5
Valbara examensdelar
2.5.1
Montering av automationsnät
2.5.2
Montering av maskinautomation
2.5.3
Montering av elektronik
2.5.4
Montering av hydraulik
2.5.5
Reparation av maskiner och anordningar
2.5.6
Montering av logikstyrning
2.5.7
Mikromekanisk tillverkning
2.5.8
Montering av styrsystem
2.5.9
Montering av pneumatik
2.5.10
Elinstallation
2.5.11
Installation av rörlinjer
2.5.12
Finmekanisk CNC-bearbetning
2.5.13
Svetsning av aluminium och rostfritt stål
2.5.14
Montagesvetsning
2.5.15
Svetsning
2.5.16
IW-svetsning
2.5.17
CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen
2.5.18
Plåt- och stålkonstruktionsarbeten
2.5.19
Användning av ett plåtbearbetningscenter
2.5.20
Mekaniserad och automatiserad svetsning
2.5.21
NC-precisionskantning
2.5.22
Tunnplåtsarbeten
2.5.23
Tillverkning av ståldelar för byggnader
2
2.5.24
Montering av stålkonstruktioner för byggnader
2.5.25
Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM
2.5.26
Skapande av verkstygsbanor i 3D med CAD/CAM
2.5.27
CNC-svarvning
2.5.28
CNC-fräsning
2.5.29
Slipning
2.5.30
Användning av FMS-system
2.5.31
Manuell bearbetning
2.5.32
Verkstadstekniska mätningar
2.5.33
Fleraxlig tillverkning
2.5.34
Precisionsbearbetning
2.5.35
Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin
2.5.36
Tillverkning och underhåll av verktyg
2.5.37
CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning
2.5.38
Basarbeten i gjutning med engångsform
2.5.39
Basarbeten i gjutning med permanent form
2.5.40
Tillverkning av plastmodeller
2.5.41
Styrning av gjuteriautomation
2.5.42
Basarbeten vid gjutmodellstillverkning
2.5.43
Planering av företagsverksamhet
2.5.44
Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen
2.5.45
Examensdel från en yrkesexamen
2.5.46
Examensdel från en specialyrkesexamen
2.5.47
Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast i grundläggande yrkesutbildning)
2.5.48
Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare (endast i grundläggande
yrkesutbildning)
2.5.49
Arbeta i ett företag (endast i grundläggande yrkesutbildning)
2.5.50
Arbete som kräver spetskompetens (endast i grundläggande yrkesutbildning)
2.5.51
Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast i grundläggande
yrkesutbildning)
2.5.52
Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast i grundläggande yrkesutbildning)
3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR MÅL FÖR KUNNANDE OCH BEDÖMNING AV
KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
3.1.Kunnande i kommunikation och interaktion
3.1.1 Modersmålet
3.1.1.1 Modersmålet, svenska
3.1.1.2 Modersmålet, samiska
3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråket
3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål
3.1.1.5 Modersmålet, svenska som andraspråk
3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk
3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga
3.1.1.8 Modersmålet, romani
3.1.2 Det andra inhemska språket, finska
3.1.3 Främmande språk
3.1.3.1 Främmande språk, A-språk
3.1.3.2 Främmande språk, B-språk
3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap
3.2.1 Matematik
3.2.2. Fysik och kemi
3.2.3 Informations-, och kommunikationsteknik samt användningen av dem
3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet
3
3.3.1 Samhällsfärdighet
3.3.2 Arbetslivsfärdighet
3.3.3Företagsamhet och företagsverksamhet
3.3.4 Upprätthållandet av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap
3.4 Socialt och kulturellt kunnande
3.4.1 Kännedom om olika kulturer
3.4.2 Konst och kultur
3.4.3 Etik
3.4.4 Psykologi
3.4.5 Miljökunnande
3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4
4. FRITT VALBARA EXAMENSDELAR
4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten
4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet
4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier
4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling
4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet
5. DELAR SOM INDIVIDUELLT UTVIDGAR EXAMEN
BILAGA 1 BESKRIVNING AV MASKIN- OCH METALL BRANSCHEN, DESS VÄRDEGRUND
OCH MÅL FÖR GRUNDEXAMEN
4
INLEDNING
Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning 630/1998 (förändring 787/2014) bestämmer Utbildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina examensbenämningarna, examens uppbyggnad,
examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt bedömningen av kunnandet.
Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan
avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning
eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998 (förändring 788/2014).
1 GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN OCH DESS UPPBYGGNAD
En grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning är uppbyggd av yrkesinriktade examensdelar (135 kompetenspoäng), av gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng)
och av fritt valbara examensdelar (10 kompetenspoäng). Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng.
De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar.
Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om
det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller
en fördjupning av studerandes yrkeskompetens.
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen består av tre kompetensområden: kompetensområdet för tillverkningsteknik (maskinmontör, verkstadsmekaniker, plåtslagare-svetsare, verktygstillverkare och finmekaniker), kompetensområdet för automationsteknik och underhåll
(automationsmontör, underhållsmontör) och kompetensområdet för gjutningsteknik (avgjutare,
gjutmodelltillverkare)
Numreringen i tabellen över examens uppbyggnad hänvisar till den numrering av examensdelarna
som används i kapitel 2, 3,4 och 5.
GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Uppbyggnaden av examen i grundläggande yrkesutbildning, 180 kp
Uppbyggnaden av examen i fristående examen
2 Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp
2 Yrkesinriktade examensdelar
2.1 Obligatoriska examensdelar, 45 kp
2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation, 15
kp
2.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 15 kp
2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 15
kp
2.1 Obligatoriska examensdelar
2.2
2.2
Kompetensområdet för tillverkningsteknik, obligatoriska examensdelar, 30 kp
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Verkstadsmekaniker
2.2.1 Maskinell bearbetning, 30 kp
Plåtslagare-svetsare
2.1.1
2.1.2
2.1.3
Grundläggande arbeten i montering och automation
Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning
Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning
Kompetensområdet för tillverkningsteknik, obligatoriska examensdelar
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Verkstadsmekaniker
2.2.1 Maskinell bearbetning
Plåtslagare-svetsare
5
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.2.5
Plåt- och svetsningsarbeten, 30 kp
Maskinmontör
Maskinmontering, 30 kp
Verktygstillverkare
Tillverkning av verktyg, 30 kp
Finmekaniker
Finmekanisk tillverkning, 30 kp
Kompetensområdet för automationsteknik och
underhåll, obligatoriska examensdelar, 60 kp
Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet
2.3.1 Elektromekaniska installationer, 30 kp
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.2.5
Plåt- och svetsningsarbeten
Maskinmontör
Maskinmontering
Verktygstillverkare
Tillverkning av verktyg
Finmekaniker
Finmekanisk tillverkning
2.3
2.3
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Automationsmontör
2.3.2 Automationsmontering, 30 kp
Underhållsmontör
En av följande examensdelar bör väljas
2.3.3 Underhåll, 30 kp
eller
2.3.4 Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar, 30 kp
2.3.1 Elektromekaniska installationer
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Automationsmontör
2.3.2 Automationsmontering
Underhållsmontör
En av följande examensdelar bör väljas
2.3.3 Underhåll
eller
2.3.4 Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar
2.4
Kompetensområdet för gjutningsteknik, obligatoriska examensdelar, 60 kp
Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet
2.4.1 Grundläggande arbeten i gjutningsteknik, 15 kp
2.4
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Avgjutare
En av följande examensdelar bör väljas
2.4.2 Tillverkning av gjutgods med engångsform, 45 kp
eller
2.4.3 Tillverkning av gjutgods med permanent form, 45 kp
Gjutmodelltillverkare
2.4.4 Tillverkning av gjutmodell, 45 kp
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Avgjutare
En av följande examensdelar bör väljas
2.4.2 Tillverkning av gjutgods med engångsform
eller
2.4.3 Tillverkning av gjutgods med pemanent form
Gjutmodelltillverkare
2.4.4 Tillverkning av gjutmodell
När examen avläggs med examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan de obligatoriska examensdelarna ersättas med de
obligatoriska examensdelarna i grundexamen inom
träbranschen (total omfattning 45 kp).
Kompetensområdet för automationsteknik och
underhåll, obligatoriska examensdelar
Obligatorisk examensdel i kompetensområdet
Kompetensområdet för gjutningsteknik, obligatoriska examensdelar
Obligatorisk examensdel i kompetensområdet
2.4.1 Grundläggande arbeten i gjutningsteknik
När examen avläggs med examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan de obligatoriska examensdelarna ersättas med de
obligatoriska examensdelarna i grundexamen inom
träbranschen (två examensdelar).
2.5 Valbara examensdelar
2.5 Valbara examensdelar
Den studerande ska välja ur punkterna 2.5.1–2.5.52
- kompetensområdet för tillverkningsteknik ska 60 kp väljas.
- kompetensområdet för automationsteknik och underhåll ska
30 kp väljas.
- kompetensområdet för gjutningsteknik ska 30 kp väljas.
Examinanden ska välja ur punkterna 2.5.1–2.5.46:
- kompetensområdet för tillverkningsteknik ska 4 examensdelar
väljas.
- kompetensområdet för automationsteknik och underhåll ska 2
examensdelar väljas.
- kompetensområdet för gjutningsteknik ska 2 examensdelar
väljas.
Den studerande kan välja icke-genomförda obligatoriska examensdelar istället för ur de valbara examensdelarna:
- kompetensområdet för tillverkningsteknik punkterna 2.2.12.4.4
- kompetensområdet för automationsteknik och underhåll 2.2.1
– 2.4.1
- kompetensområdet för gjutningsteknik 2.2.1 – 2.3.4
Examensdelarna 2.5.45–2.5.47 är sinsemellan alternativa
Examinanden kan välja icke-genomförda oblligatoriska exaemdesdelar istället för ur de valbara examensdelarna:
- kompetensområdet för tillverkningsteknik punkterna 2.2.12.4.4
- kompetensområdet för automationsteknik och underhåll 2.2.1
– 2.4.1
- kompetensområdet för gjutningsteknik 2.2.1 – 2.3.4
Examensdelarna 2.5.45 och 2.5.46 motsvarar 30 kompetenspoäng i grundläggande yrkesutbildning
Examensdelarna 2.2.1 – 2.3.4 och 2.5.5, 2.5.10, 2.5.45 och 2.5.46
motsvarar två valbara examensdelar
Examensdel 2.5.47 motsvarar 15 eller 30 kompetenspoäng,
enligt vad som definierats i kapitel 2 punkt 2.5.47
Examensdelarna 2.4.2 – 2.4.4 motsvarar tre valbara examensdelar
2.5.1
Examensdel 2.5.44 motsvarar en eller två examensdelar, enligt
vad som definierats i kapitel 2 punkt 2.5.44
Montering av automationsnät, 15 kp
6
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.5.5
2.5.6
2.5.7
2.5.8
2.5.9
2.5.10
2.5.11
2.5.12
2.5.13
2.5.14
2.5.15
2.5.16
2.5.17
2.5.18
2.5.19
2.5.20
2.5.21
2.5.22
2.5.23
2.5.24
2.5.25
2.5.26
2.5.27
2.5.28
2.5.29
2.5.30
2.5.31
2.5.32
2.5.33
2.5.34
2.5.35
2.5.36
2.5.37
2.5.38
Montering av maskinautomation, 15 kp
Montering av elektronik, 15 kp
Montering av hydraulik, 15 kp
Reparation av maskiner och anordningar, 30 kp
Montering av logikstyrning, 15 kp
Mikromekanisk tillverkning, 15 kp
Montering av styrsystem, 15 kp
Montering av pneumatik, 15 kp
Elinstallation, 30 kp
Installation av rörlinjer, 15 kp
Finmekanisk CNC-bearbetning, 15 kp
Svetsning av aluminium och rostfritt stål, 15 kp
Montagesvetsning, 15 kp
Svetsning, 15 kp
IW-svetsning, 15 kp
CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen, 15 kp
Plåt- och stålkonstruktionsarbeten, 15 kp
Användning av ett plåtbearbetningscenter, 15 kp
Mekaniserad och automatiserad svetsning, 15 kp
NC-precisionskantning, 15 kp
Tunnplåtsarbeten, 15 kp
Tillverkning av ståldelar för byggnader, 15 kp
Montering av stålkonstruktioner för byggnader, 15 kp
Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM, 15 kp
Skapande av verktygsbanor i 3D med CAD/CAM, 15 kp
CNC-svarvning, 15 kp
CNC-fräsning, 15 kp
Slipning, 15 kp
Användning av FMS-system, 15 kp
Manuell bearbetning, 15 kp
Verkstadstekniska mätningar, 15 kp
Fleraxlig tillverkning, 15 kp
Precisionsbearbetning, 15 kp
Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin, 15 kp
Tillverkning och underhåll av verktyg, 15 kp
CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning, 15 kp
Basarbeten i gjutning med engångsform, 15 kp (kan ej
väljas om examensdel 2.4.2 har valts)
2.5.39 Basarbeten i gjutning med permanent form, 15 kp (kan
ej väljas om examensdel 2.4.3 har valts)
2.5.40 Tillverkning av plastmodeller, 15 kp
2.5.41 Styrning av gjuteriautomation, 15 kp
2.5.42 Basarbeten vid gjutmodellstillverkning, 15 kp (kan ej
väljas om examensdel 2.4.4 har valts)
2.5.43 Planering av företagsverksamhet, 15 kp
2.5.44 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 10-15 kp
(kap. 2, punkt 2.5.44)
2.5.45 Examensdel från en yrkesexamen
(kap. 2, punkt 2.5.45)
2.5.46 Examensdel från en specialyrkesexamen
(kap. 2, punkt 2.5.45)
2.5.47 Examensdel från yrkeshögskolestudier
2.5.48 Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare,
5 kp
2.5.49 Arbeta i ett företag, 15 kp
2.5.50 Arbete som kräver spetskompetens, 15 kp
2.5.51 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet, 5–15 kp
2.5.52 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, 5–15
kp
Examensdelarna 2.5.45–2.5.46 är sinsemellan alternativa
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
2.5.5
2.5.6
2.5.7
2.5.8
2.5.9
2.5.11
2.5.12
2.5.13
2.5.14
2.5.15
2.5.16
2.5.17
2.5.18
2.5.19
2.5.20
2.5.21
2.5.22
2.5.23
2.5.24
2.5.25
2.5.26
2.5.27
2.5.28
2.5.29
2.5.30
2.5.31
2.5.32
2.5.33
2.5.34
2.5.35
2.5.36
2.5.37
2.5.38
Montering av automationsnät
Montering av maskinautomation
Montering av elektronik
Montering av hydraulik
Reparation av maskiner och anordningar 1)
Montering av logikstyrning
Mikromekanisk tillverkning
Montering av styrsystem
Montering av pneumatik
Installation av rörlinjer
Finmekanisk CNC-bearbetning
Svetsning av aluminium och rostfritt stål
Montagesvetsning
Svetsning
IW- svetsning
CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen
Plåt- och stålkonstruktionsarbeten
Användning av ett plåtbearbetningscenter
Mekaniserad och automatiserad svetsning
NC-precisionskantning
Tunnplåtsarbeten
Tillverkning av ståldelar för byggnader
Montering av stålkonstruktioner för byggnader
Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM
Skapande av verktygsbanor i 3 D med CAD/CAM
CNC-svarvning
CNC-fräsning
Slipning
Användning av FMS-system
Manuell bearbetning
Verkstadstekniska mätningar
Fleraxlig tillverkning
Precisionsbearbetning
Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin
Tillverkning och underhåll av verktyg
CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning
Basarbeten i gjutning med engångsform (kan ej väljas om
examensdel 2.4.2 har valts)
2.5.39 Basarbeten i gjutning med permanent form (kan ej väljas
om examensdel 2.4.3 har valts)
2.5.40 Tillverkning av plastmodeller
2.5.41 Styrning av gjuteriautomation
2.5.42 Basarbeten vid gjutmodellstillverkning (kan inte väljas
om examensdel 2.4.4 valts)
2.5.43 Planering av företagsverksamhet
2.5.44 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen
(kap. 2, punkt 2.5.44)
2.5.45 Examensdel från en yrkesexamen
(kap. 2, punkt 2.5.45)
2.5.46 Examensdel från en specialyrkesexamen
(kap.2, punkt 2.5.46)
7
3 Gemensamma examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 35 kp
Obligatoriska
9 kp
Valbara
2 kp
5
2
2
0–2
0–2
0–2
3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap, 9 kp
3.2.1 Matematik
3.2.2 Fysik och kemi
3.2.3 Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den
6 kp
3 kp
3
2
1
0–3
0–3
0–3
3.3 Kunnande som behövs i samhället och
i arbetslivet, 8 kp
3.3.1 Samhällsfärdighet
3.3.2 Arbetslivsfärdighet
3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet
3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap
3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp
5 kp
3 kp
1
1
1
2
0–3
0–3
0–3
0–3
3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp
3.1.1 Modersmålet
3.1.2 Det andra inhemska språket
3.1.3 Främmande språk
7 kp
3.4.1 Kännedom om olika kulturer
3.4.2 Konst och kultur
3.4.3 Etik
3.4.4 Psykologi
3.4.5 Miljökunnande
3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1–3.3.4
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
20 kp
15 kp
Förutom eller istället för de mål för kunnandet gällande de valbara delarna (3.1.1–3.4.6) enligt det
som föreskrivs i examensgrunderna, kan utbildningsanordnaren besluta om övriga valbara mål av
olika omfattningar för kunnandet. För de valbara mål för kunnandet som utbildningsanordnaren
själv beslutit om, bestäms bedömning av kunnandet och omfattning i kompetenspoäng.
De valbara målen för kunnandet gällande delområdena kan även vara studerandes tidigare inhämtade kunnande som stöder målen för kunnandet i ifrågavarande examensdel eller dess delområden.
4 Fritt valbara examensdelar, 10 kp
4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller
utvidgar yrkesskickligheten
4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på
yrkesskicklighet eller mål för kunnandet
4.3 Gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier
4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fort8
satta studier eller yrkesmässig utveckling
4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet
5 Delar som individuellt utvidgar examen
9
2
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING AV KUNNANDE FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
2.1
Obligatoriska examensdelar
2.1.1
Grundläggande arbeten i montering och automation
Krav på yrkesskicklighet
De som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman montera
maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem och kopplingar för motorer och manöverorgan.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa monteringsritningar
 läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman
 läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar
 maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement
 använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick
 utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kan använda maskinvattenpass
 identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängor manuellt
 montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar
 baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system
 montera pneumatiska system
 de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström
 grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer om vilka bestäms i
direktiv gällande el-arbetssäkerheten
 har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningen såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002
 grunderna i elektriska system och instrumentering
 utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter
 försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat
 göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman
 har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1
 följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
utför mekaniska monteringar och
installationer med litet handledning.
utför monteringens/ installationens basuppgifter enligt ritningar
och instruktioner.
monterar/installerar anordningshelheten av delar och komponenter.
10
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska installationer
installerar hydrauliska och pneumatiska komponenter i maskiner
eller anordningar samt tillhörande
rör och slangar
gör gängförband
installerar maskindelar för rotationsrörelse
utför installationsmätningar
installerar pneumatiska kopplingar installerar komponenter för effekpå övningsunderlag enligt schema töverföring
Elinstallationer
installerar elanordningar och elkomponenter rätt
installerar ledningar och kablar
enligt ritningar
tolkar elscheman
använder multimeter
använder godkända installationssätt för kablar och ledningar
åstadkommer självständigt rätta
och snygga apparat- och ledningsinstallationer
Användning av redskap/verktyg
använder givna redskap ändamåls- väljer ändamålsenliga redskap
enligt så att de inte skadar komponenterna
underhåller sina arbetsredskap och
håller dem i skick
Behärskande av
material
identifierar materialet som används känner till valkriterierna för
i konstruktioner, kablar och ledmaterial
ningar i anordningarna.
klarar av materialval
behandlar material rätt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
förutser materialbehovet.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och instruktioner
kan läsa enkla del- och montekan tolka del- och monteringsringsritningar och skapa sig en bild ritningar i olika projektioner
av delarna och helheten i ritningarna
kan självständigt läsa del- och
monteringsritningar
kan läsa enkla funktionsscheman
kan de pneumatiska och hydrauoch kan de vanligaste komponent- liska ritningssymbolerna och kan
symbolerna
läsa kretsscheman
kan ritningssymbolerna för komponenter och kan också läsa elektriska kretsscheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifieringen av kvalitetskraven
åstadkommer ett slutresultat med
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska gör slutledningar om följderna av
storheterna i anslutning till arbetet. förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet.
identifierar kvalitetskraven som
ansluter till arbetet
granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen.
11
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
sörjer för ordning och reda på
arbetsplatsen
Lärande och problemlösning
ber om råd vid behov
kan bedöma sitt eget arbete
förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider
fungerar interaktivt
är aktiv
klarar sig också på ett främmande
språk i interaktiva situationer som
ansluter sig direkt till arbetet
klarar sig också på ett främmande
språk i interaktiva situationer
sköter interaktiva situationer också
på ett främmande språk
sörjer för arbetsredskapen och
arbetsmiljön.
sörjer för underhållet av arbetsred- följer kvalitetssystemet.
skapen.
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra arbetsuppgifter på en arbetsplats som ansluter sig till studiehelheten. Omfattningen
av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna
kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.1.2
Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritningar tillverka delar (grovt noggrannhetskrav) som innehåller ytor framställda med enkla bearbetningar med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning av plana ytor, borrning och gängning. De kan göra arbetsritningar för enkla maskindelar genom att rita för hand och med CAD-program, finputsa arbetsstycken och kontrollmäta färdigt tillverkade detaljer.
De som avlägger examensdelen kan
 rita en enkel maskinritning
 standarderna för teknisk ritning, behärskar vändningarna av projektioner i teknisk maskinritning
och dimensionerar maskinritningar som de ritar
12























skalorna i maskinritning
rita snittvy
konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs
bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan namnge dem för olika
bearbetningsmetoder
typerna av skär och skärmaterial samt deras användning och betydelse vid bearbetning
räkna bearbetningsdata för snabbstål- och hårdmetallskär, och kan grunderna i definierandet av
skärens ytor, kanter och hörn
svarva cylinderytor och avfasningar som har små krav på noggrannhet
använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och gängbackar i svarven
välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen och montera skäret rätt i en svarv
placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det inte skadas
fräsa plana ytor med fräs
välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och montera skäret rätt
använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg
dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning
fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket
identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning
välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen, och montera
borren rätt
vässa en borr för hand med slipmaskin
göra gängor med gängtapp och gängsnitt
välja rätt borr för gänghål
finputsa arbetsstycken som de har gjort
mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv
kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort, så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning för att identi- känner till olika bearbetningsmefiera bearbetningsmetoder
toder, men behöver handledning
för att använda dem
behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder
Lärande och problemlösning
ber om råd vid behov.
förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan bedöma sitt eget arbete.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
13
Teknisk ritning
kan med litet handledning rita
projektioner och dimensionera en
arbetsritning
kan rita projektioner och dimensionera en arbetsritning
ritar självständigt en arbetsritning
rätt så att också dimensioneringen
är rätt
Svarvning
kan använda svarv
kan använda svarvens mättrumma
känner till svarvens axelsystem och och kan ställa in bearbetningsdata i
kan förse svarven med skär som
svarven
behövs
Borrning och gängning
kan använda olika typer av borrmaskiner och identifiera gängor
Vässning av borr
vet när en borr bör vässas och kan kan vässa en borr för hand
med litet handledning vässa den
vässar en borr så att det borrade
hålet uppfyller toleranserna
Fräsning
kan använda fräs, känner till fräsens axelsystem och kan förse
fräsen med skär som behövs
kan använda fräsens mättrummor
och ställa in behövliga bearbetningsdata i fräsen
kan montera och ställa in ett maskinskruvstycke med mätklocka på
fräsens bord, och självständigt
tillverka detaljer i överensstämmelse med ritning och som har
plana ytor
Mätning
väljer rätt mätinstrument och
utför mätningar självständigt med
behärskar användning av skjutmått skjutmått och rullmått.
och rullmått.
utför mätningar självständigt också
med mikrometerskruv.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan använda svarv mångsidigt, och
självständigt tillverka detaljer med
svarv i överensstämmelse med
ritningen
kan välja bearbetningsdata för
kan självständigt tillverka en detalj
borrning och välja lämplig borr för som de ritsat på plåt enligt ritning.
gänga
Detaljen ska ha gänghål och hålens
läge vara definierade på en maskinritning
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Läsning av arbetsritningar
kan läsa arbetsritningar och skapa
sig en bild av arbetsstycket som
ska bearbetas
förstår arbetsritningarnas projekt- kan läsa arbetsritningar och förstår
ioner, kan läsa toleransbeteckning- alla yt- och toleransbeteckningar
ar och
känner till ytbeteckningar
Maskinell bearbetning
kan välja bearbetningssättet (borrning, svarvning, fräsning)
kan välja verktygsmaskin enligt
kan genom inspektion av en tillprecisionskraven och arbetshastig- verkad detalj avgöra med vilken
heten
bearbetningsmetod den är gjord
Kvalitetskontroll
behöver handledning för identifie- identifierar kvalitetskraven
ringen av kvalitetskraven
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska gör slutledningar om följderna av
storheterna.
förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet.
granskar med matematikens hjälp
olika storheters inverkan på funktionen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
14
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
sörjer för ordning och reda på
arbetsplatsen
Lärande och problemlösning
ber om råd vid behov
kan bedöma sitt eget arbete
förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider
Interaktion och samar- beaktar medarbetarna
bete
fungerar interaktivt
är aktiv i par och i grupp
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant,
arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhåll och reparation
av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap rätt.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka någon maskinellt bearbetad del på arbetsplatsen. För arbetet behövs supportsvarv,
fräs och borrmaskin. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka
de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.1.3
Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet med tunnplåt och
därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och sammanfästning av plåtar med olika metoder
samt svetsning med gas, elektroder och MAG. Dessutom kan de göra arbetsritningar av plåtstycken genom att rita för hand och med CAD-program samt finputsa arbetsstycken och kontrollmäta dem.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån projektionerna och
förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar
 rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera
 ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning till ritsning,
såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar samt delning av vinklar och cirklar i
flera delar
 klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar sig för varje arbete,
enligt ritsning
 klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar enligt mått
 kant- och rundbocka plåtarbetsstycken
 använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena
 finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner
 använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar
 göra skruv- och popnitförband
15







skära plåtar med gas för hand enligt ritsning
svetsa med gassvets
grunderna i elektrodsvetsning
grunderna i MAG-svetsning
fästa samman plåtdelar med en lödmetod
mäta längd- och vinkelmått
kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta arbeten, så att de har
beredskap att skaffa detta certifikat.
Bedömning av kunande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
arbetar självständigt
Den studerande eller examinanden
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning i början av
arbetet
behöver litet handledning vid
övergång från ett arbetsmoment
till ett annat
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta självständigt arbetar på eget initiativ.
.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Ritsning och skärning
av plåt, kapning av
stänger
kan grunderna i ritsning, men
behöver handledning
ritsar självständigt
gör ritsningen på en gång enligt
mått
Klippning av plåt med
plåtsax och skärare
kan använda redskapen
klipper enligt ritsning
klipper/skär med snyggt resultat
kan justera saxar och skärare enligt
materialet som ska skäras
Användning av
gradsax
Kant- och rundbockning av plåt
behöver handledning för att ställa
in saxen och placera och fästa
plåten som ska klippas
gör grundinställningar av saxen
gör inställningarna och fäster plåten enligt måtten självständigt
kan placera och fästa plåten med
litet rådgivning
behärskar den grundläggande
kan självständigt kant- och rundanvändningen och de grundlägbocka arbetsstycken av tunnplåt
gande inställningarna av kant- och
rundbockningsmaskin
kan använda kant- och rundningsmaskin ändamålsenligt
gör kant- och rundbockningar
enligt materialtjockleken till rätta
mått
16
Slipning
kan använda handverktyg tryggt
kan välja slip- eller kapningsskiva
som är lämplig för arbetet
kan välja slip/kapningsskiva även
med beaktande av egenskaperna
hos materialet som ska slipas/kapas
Borrning
kan använda pelar- och/eller radialborrmaskin
vet betydelsen av inställningen av
varvtal och matning
borrar snygga hål med exakta mått
borrar hål enligt mått på rätt plats
Gasskärning
kan skära plåt med gas för hand
enligt ritsning
kan ställa syre-acetylenskärningsoch gassvetsningsutrustningen i
bruksklart skick
gör gasskärning med snyggt resultat
kan på eget initiativ utföra behövliga inställningar och uppgifter
som hör till underhållet av utrustningen
Svetsning
Lödning
kan använda MAG-svets och dess
tillbehör
ställer självständigt in spänning
och trådmatning
ställer vid behov på eget initiativ in
spänning och induktans
kan använda gassvetsutrustning
tryggt
kan svetsa fogar mellan plåtar
gör enhetliga och snygga fogar
mellan plåtar
åstadkommer lödförband
gör vattentät lödfog
gör snygga lödningar
kan vid behov välja tillsatsämnen
för fogen
Mätning
kan använda rullmått, skjutmått
och passare.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
utför självständigt mätningar med
skjutmått och rullmått.
gör mätningarna omsorgsfullt och
noggrant samt kan bedöma mätresultatets riktighet.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
kan läsa projektioner och skapa sig kan läsa projektioner och svetsen bild av ett arbetsstycke utifrån ningsbeteckningar
ritningen
kan självständigt läsa arbetsritningar och förstår dimensioneringarna
och beteckningarna
Materialkännedom
identifierar stål, RST- och alumini- känner till stålets beteende vid
ummaterial och deras beteckningar gasskärning och svetsning
känner till olika materials beteende
vid kant- och rundbockning
Behärskande av plåtbearbetningsmaskiner
startar och stannar tryggt och
sörjer för skyddsanordningarna
kan göra alla behövliga inställning- arbetar självständigt med maskiar självständigt
nerna så att han/hon visar sig
känna till maskinernas konstruktion och funktion
Gasskärning och
känner till gasskärningens och
kan självständigt välja den utrust-
känner till stålets och smältans
17
gassvetsning
gassvetsningens principer, deras
typiska bruksområden och lämplighet för olika grundmaterial
ning med tillhörande delar som
arbetsobjektet och tjockleken på
materialet som ska skäras och
svetsas kräver
Svetsning
kan läsa beteckningar enligt standarden för tillsatstrådar
känner till grunderna i stålets bete- kan vid behov välja tillsatsmaterial
ende vid svetsning
Matematik och naturvetenskaper
kan utifrån diametern räkna ut
längden på arbetsstycken som ska
rundbockas.
kan räkna ut rundningen och läng- kan dimensionera rundningen och
den på arbetsstycken som ska
de rundade ställenas läge med
rundbockas.
beaktande av materialtjockleken.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
beteende vid gasskärning och
gassvetsning
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
kan självständigt välja de tryggaste håller sin arbetsplats snygg och i
arbetssätten
ordning
sörjer för säkerheten vid heta
arbeten
använder gaser tryggt
kan agera rätt vid slangbrand
kan hantera gasflaskor tryggt
kan använda gaser för gasskärning
på ett tryggt sätt
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel kan vid behov be om råd
löser problem i anslutning till
arbetet
Interaktion och samar- beaktar medarbetarna.
bete
fungerar interaktivt
är aktiv i arbetet
Ykesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
att redskapen är i skick.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en arbetshelhet eller arbetshelheter av tunnplåt, där delar sammanfogas med limning, lödning och svetsning. Av dessa olika förbandstekniker kan två visas med sammanfogning av
plåtar skilt från arbetshelheten. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas
ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och
bedömningskriterierna.
18
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2
Kompetensområdet för tillverkningsteknik, obligatoriska examensdelar
2.2.1
Maskinell bearbetning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen behärskar mångsidigt de maskiner och anordningar som används vid
spånskärande bearbetning, principerna för maskinell bearbetning, skär och skärens material, skärvätskor
och råmaterial så att de kan tillverka detaljer i många former enligt arbetsritning och som fyller industrins
mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
 förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem
 maskinritning med CAD-program
 CNC-teknikens grunder
 grunderna i materialteknik och värmebehandling av stål
 välja material och arbetsmån enligt ritning samt bestämma rätt arbetsföljd
 använda olika mätverktyg samt kontrollera och justera mätverktyget före användningen
 använda supportsvarv, fräsmaskin, planslipmaskin och olika borrmaskiner tryggt med användning
av skyddsutrustning
 fästa arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls enligt ritningen
 utföra hjälpbearbetningar som behövs för fastspänningen
 bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial
 svarva arbetsstycken med yttre och inre ytor i flera former: plana, cylindriska och koniska ytor, avfasningar, rundningar och svarvade gängor
 matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor
 iståndsätta skär och vid behov göra profilskär av snabbstål
 tillverka mångformade detaljer genom fräsning, som har plana ytor, ansatser, avfasningar, kilspår
och hål
 mäta fästdon med klocka
 använda delningsapparat i en fräs
 göra måttexakta hål och försänkningar med borrmaskin
 iståndsätta snabbstålborrar med hjälp av borrvässningsmaskin
 använda maskinbrotsch i svarv, fräs och borrmaskin samt bestämma arbetsmånen för maskinbrotsch
 använda slipmaskin och känner till de vanligaste typerna av skivor för dessa
 göra plana ytor och avfasningar genom slipning och känner till principen för rundslipning
 fästa en slipskiva rätt och välja rätt rotationshastighet för skivan
 vid behov iståndsätta en slipskiva
 finputsa och mäta detaljen som de har tillverkat och vid behov göra korrigeringar för att kostnadseffektivt åstadkomma en detalj som fyller verkstadsindustrins kvalitets- och noggrannhetskrav
 räkna arbets-, maskintids- och materialkostnader
 grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
 arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
 benämningar och begrepp på engelska i anslutning till verktygsmaskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder
 klara av arbetssituationer på engelska.
19
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning för att
komma i gång
kan planera fastspänningen av
arbetsstycken, arbetsföljden och
valet av skär
arbetar planmässigt
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer den bearbetade
delen, men behöver tidvis handledning
behärskar bearbetningshelheten,
men behöver råd i problemsituationer
tillverkar självständigt den bearbetade delen enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
eftersträvar sparsamhet och
snabbhet i arbetet.
arbetar på eget initiativ och kostnadseffektivt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Svarvning
kan svarva inre och yttre cylinderytor och ansatser under handledning
kan svarva cylinder- och konytor,
avfasningar och rundningar men
kräver emellanåt handledning
kan självständigt svarva olika konytor, avfasningar, rundningar och
yttre gängor
Fräsning
kan under handledning fästa arbetsstycken och fräsa plana ytor
kan fästa arbetsstycken och behövliga verktyg, men kräver handledning för mer mångformade arbetsstycken
kan självständigt fräsa mångformade arbetsstycken, som har bl.a.
plana ytor, avfasningar och kilspår,
och kan planera fastspänning som
bearbetningen kräver
Slipning
kan fästa slipskiva och slipa plana
ytor under handledning
kan slipa plana ytor och avfasning- kan självständigt välja rätt skivtyp
ar
och iståndsätta en slipskiva, kan
använda olika fastspänningssätt för
arbetsstycken, kan slipa plana ytor
och avfasningar
Användning av arbets- kan använda verktyg
redskap
väljer arbetsredskap ändamålsen- sörjer självständigt för att arbetsligt och sörjer för redskapens skick redskapen är i skick och i god
ordning
Mätning
kan använda mätverktyg
utför behövliga mätningar och
sörjer för mätverktygens skick
utför behövliga mätningar och kan
beakta mätningens osäkerhetsfaktorer, sörjer för mätverktygens
skick och förvaring
Bearbetningsdata
kan bestämma bearbetningsdata,
bestämmer bearbetningsdata rätt,
bestämmer självständigt ekono-
20
men behöver tidvis handledning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
men måste ibland be om råd.
miska bearbetningsdata för olika
skär och material.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa enkla maskinritningar och kan tolka en maskinritnings proskapa sig en bild av föremål utifrån jektioner, snittvyer och dimensionritningen
er samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem
kan självständigt läsa och rita maskinritningar, förstår arbetsanvisningar och kan rapportera om sitt
arbete
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att åstad- kan tillverka produkter enligt kvali- kan tillverka produkter enligt kvalikomma den kvalitet som krävs
tetskraven
tetskraven och förstår kvalitetens
betydelse
Materialteknik
behöver handledning för att identi- identifierar olika material och
fiera olika material och deras bear- strävar efter att självständigt ta
betningsegenskaper
reda på deras bearbetningsegenskaper
behärskar självständigt vanliga
material och deras bearbetningsegenskaper
Matematik och naturvetenskaper
utnyttjar under handledning matematik i arbetet
använder matematik- och fysikkunskaper i arbetet
kan tillämpa matematik och fysik i
användningen av olika material,
redskap och maskiner
Färdighet i engelska
kan de vanligaste termerna och
begreppen i anslutning till arbetet
på engelska.
kan de vanligaste termerna och
begreppen i anslutning till arbetet
och förstår det centrala av anvisningar.
kan läsa engelska anvisningar som
eventuellt behövs i arbetet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar säkerhetsbestämmelser och försäkrar sig alltid om fastspän-anvisningar
ningen av arbetsstycken och skär
före bearbetningens början
håller sin arbetsplats, maskiner och
arbetsredskap snygga och i ordning
använder personlig skyddsutrustning och maskinspecifika skyddsanordningar vid behov
arbetar ergonomiskt rätt
Lärande och problemlösning
sörjer för skyddsutrustning och anordningar ändamålsenligt i alla
situationer
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser självständigt problem i anslutning till arbetet
kan bedöma sitt eget arbete
förändrar sina tillvägagångssätt
under arbetets gång så att arbetsre-
gör inte samma fel två gånger
21
sultatet förbättras
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig direkt till arbetet
även på ett främmande språk
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande språk
sköter interaktiva situationer även
på ett främmande språk
inser när det är något han/hon
inte kan och förstår då att be om
hjälp
samarbetar och agerar jämlikt
främjar arbetslagets välmående
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant
arbetsredskapen och arbetsmiljön. samt sörjer för underhåll och
reparation av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka någon maskinellt bearbetad del eller helhet av delar med användning av supportsvarv, fräs och borrmaskin på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen
för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.2
Plåt- och svetsningsarbeten
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan göra helheter i plåt av olika material (stål och aluminium), som är färdig för ytbehandling eller annan vidarebehandling.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar för plåtkonstruktioner inklusive svetsningsbeteckningar
 uppgöra en plan över arbetsföljden för arbetshelheten
 klippa plåtar med gradsax och känner till dess funktionsprincip, bruksområden, inställningar,
bruksbegränsningar och olycksriskerna vid klippning
 utför klippningsuppgifter med utnyttjande av måttskala, ritsning, ljusstreck och bakre anslag
 kontrollera skärningsresultatets måttnoggrannhet och kvalitet samt utföra behövliga korrigeringsåtgärder
 den matematik som behövs för skärning av plåt och mätning av skärningsresultaten
 göra en plan för plåtanvändningen
 mata in parametrarna för skärningsarbetet i en CNC-maskin och göra behövliga ändringar i dem
 utföra termisk skärning för hand enligt ritsning, med hjälp av stödtrissa och passare
 bedöma kvaliteten på den termiska skärningen
 de grundläggande sakerna om hur smuts, rost, målarfärg, glödskal eller basmaterialets legerings-
22




























ämnen inverkar på skärningen
skära med hjälp av modell och använda gasskärmaskin, transportvagnar för gasskärare och vriddon för skärning av rör
utföra rundbockningar av cylindriska och koniska detaljer samt utföra delrundbockningar
de typiska konstruktionerna, funktionsprinciperna och styrsätten hos rundmaskiner samt deras
användningsområden och begränsningar när det gäller användningen
med tillämpning av sina kunskaper i matematik dimensionera arbetsstycken som ska rundbockas
tillverka radiemallar för kontroll av formen på rundningar
betydelsen av förbockningen av arbetsstyckenas ändar för att de ska kunna förbocka
beakta den ändring av rundningsradien som varje gång måste göras enligt materialet i plåten, plåtens tjocklek och arbetsstyckets bredd
justera en rundmaskins valsar och känner till rundningsfelen
använda kantmaskin och utnyttja dess egenskaper vid kantbockning av tunnplåt
räkna utbredda längder och uppgöra arbets- och bockningsplan för produkten
utföra enkla kantpressningar med manuell och CNC-styrd kantpress
styrfunktionerna hos en kantpress samt välja pressverktyg, installera dem på sina platser och utföra behövliga justeringar och kontroller
uppgöra arbetsordning för pressning och räkna ut utbredda längder
uppgöra bockningsplan som fyller måttkraven som ställs på produkten
göra CNC-program för gasskärmaskin eller plasmaskärmaskin enligt ritningar
göra monterings- och svetsningsarbeten för vanliga plåtkonstruktioner
läsa svetsningsanvisningar (WPS) enligt standarden SFS-EN ISO 15609-1
dimensioneringsmetoderna och dimensioneringsbeteckningarna för svetsfogar
kontrollmätning av svetsfogar
kvalitetskraven för svetsning i svetsklass B, C och D enligt standarden SFS-EN ISO 5817
utföra elektrodsvetsning
MAG-svetsning, MAG-svetsning med fyllnadstråd och TIG-svetsning
svetsa kälsvetsningsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 eller SFS-EN ISO 9606-2, plåt/plåt
(FW) i lägena PA, PB ml och PF sl med den process de väljer, svetsklass C
räkna arbets- och materialkostnader
grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
termer och begrepp på engelska för maskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder
klara av arbetssituationer på engelska.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
korrigerar sin arbetsplan vid behov
och går planmässigt framåt från
arbetsmoment till arbetsmoment
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
kan göra arbetsplan, men behöver
hjälp i problemsituationer
kan göra arbetsplan
Behärskande av arbetshelheten
kan arbetsmomenten prestationstekniskt, men behöver handledning vid övergång från ett arbetsmoment till nästa
behärskar arbetshelheten, men
tillverkar självständigt en arbetsbehöver handledning i vissa punk- helhet av plåt enligt arbetsritning
ter för att nå slutresultatet enligt
arbetsritningen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
är aktiv och företagsam.
arbetar på eget initiativ, är kostnadsmedveten och söker alternativa lösningar
23
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av plåtbe- kan använda plåtbearbetningsmaarbetningsmaskiner
skiner samt gasskärnings- och
svetsanordningar
kan göra behövliga inställningar
och justeringar på plåtbearbetningsmaskiner
skär/klipper, skär med gas, kantbockar, rundar och kantpressar
arbetsstycken med grova toleranser för varje arbetssätt
tillverkar självständigt plåtarbeten
som består av flera delar
Termisk skärning
kan det tekniska utförandet av
gasskärning
utför termisk skärning enligt arbetsritningar
utför termisk skärning med snyggt
resultat
CNC-programmering
kan mata in parametrarna för
skärningsarbete i en CNC-maskin
kan i liten utsträckning programmera en CNC-maskin, genom att
be om råd
kan använda och programmera en
CNC-plåtbearbetningsmaskin och
dess kringutrustning
Svetsning
kan de prestationstekniska grunderna i två svetsmetoder och kan
använda svetsaggregat
kan använda svetsaggregat så att
de kan utföra behövliga inställningar i nästan alla situationer
kan självständigt göra de val och
inställningar som svetsningen
förutsätter
svetsar kälsvetsningsprov (FW) i
läge PA, svetsklass C. Provet bedöms okulärt.
svetsar kälsvetsningsprov (FW) i
läge PA och PB, svetsklass C.
Provet bedöms okulärt.
svetsar kälsvetsningsprov (FW) i
läge PA, PB och PF sl, svetsklass
C. Provet bedöms okulärt.
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
kan välja de ändamålsenligaste
handredskapen och använda redskap effektivt
Behärskande av
material
Mätning
identifierar materialet hos konstruktioner och delar som användas i anordningar
kan mäta plåtdelar.
kan med handledning välja lämp- kan självständigt välja material
liga material enligt arbetsritning för enligt arbetsritning
sitt arbete
behandlar materialen rätt
förutser materialbehovet och sörjer för korrekt lagring
kan mäta plåtdelar i olika tillverkningsfaser
kan mäta ett arbetsstycke i olika
tillverkningsfaser, kontrollmäta
den färdiga detaljen och bedöma
mätresultatets riktighet.
kan välja ändamålsenliga mätverktyg.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
den kunskap som
Goda G2
Berömliga B3
24
ligger till grund
för arbetet
Den studerande eller examinanden
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de centralaste ritsymbolerna
kan ritsymbolerna och presentationssätten för svetsning och maskinritning
kan ritsymbolerna för svetsning
och maskinritning och tolkar dem
rätt
Teknologi och datatek- har tillräckliga datatekniska färdig- kan vid behov närapå självständigt skaffar självständigt behövlig innik
heter för informationsanskaffning söka tilläggsinformation i tillgäng- formation med hjälp av datateknik
och programmering
liga källor
kan bedöma informationens riktighet
Uppgörande av plan för behöver handledning
plåtanvändningen
kan göra plan för plåtanvändningen
gör en plan för plåtanvändningen
som är förnuftig beträffande kostnaderna och mängden restbitar
känner till svetsklasserna B, C och
D
kan bedöma och tillämpa svetsklasserna B, C och D och kan
använda kunskapen i sitt arbete
Matematik och naturvetenskaper
kan räkna ut utbredda längden för
en cylinder och ett arbetsstycke
som ska kantpressas
kan den matematik som behövs
kan den matematik som behövs
vid skärning/klippning, kantpress- vid mätningar och korrigeringsåtning och rundbockning
gärder
Färdighet i engelska
kan de vanligaste termerna och
kan termer och begrepp och förbegreppen på engelska som anslu- står det centrala av anvisningar.
ter sig till arbetet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan läsa engelska anvisningar som
eventuellt behövs i arbetet.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsanvisningar
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser självständigt problem i anslutning till arbetet
analyserar och bedömer sitt arbete
under utförandet, och korrigerar
arbetsutförandet enligt planen
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig direkt till arbetet
även på ett främmande språk
Yrkesetik
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva -situationer
även på ett främmande språk
sköter interaktiva situationer även
på ett främmande språk
använder arbetsredskap så att de
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant.
inte skadar materialet som bearbe- arbetsredskapens och maskinernas
25
tas.
underhåll.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att svetsa de svetsprov som bestämts i kraven på yrkesskicklighet och tillverkar någon helhet
eller delar till en helhet av plåt som innehåller svetsfogar på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är
tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.3
Maskinmontering
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen monterar med hjälp av arbetsritningar och monteringsanvisningar stomdelar till maskiner och mekaniska konstruktionsdelar som förekommer allmänt i maskiner, såsom lager,
kopplingar, ledningar och olika effektöverföringskomponenter. De kan utföra nödiga lyft och förflyttningar och fästa anordningar på fundament, samt utföra mätningar som krävs vid monteringar.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbets- och monteringsritningar och monteringsanvisningar
 göra och montera gäng-, friktions-, press-, krymp-, kil- och limförband
 använda mikrometerskruv för mätning av yttre och inre mått och identifiera gängförbandsdelars
gängor genom mätning
 mäta excentricitet och kast med mätklocka
 utföra uppriktning med uppriktningsinstrument
 utföra balanseringar
 montera komponenter och anordningar i maskinkonstruktioner
 montera flexibla förband med hjälp av fjädrar och andra flexibla maskinelement
 tillverka tätningar samt montera tätningar för roterande och rätlinjig rörelse
 identifiera rull- och glidlagertyper samt montera lager
 använda anordningar och metoder för lagermontering, såsom uppvärmningsanordningar och
pressar
 mäta lagerglapp och justera dem till rätta värden
 de vanligaste metoderna för effektöverföring och funktionsprinciperna för maskinelement som
används i dem
 montera maskinelement som används i effektöverföring, såsom kopplingar, kuggväxlar, kugghjul
samt kedje-, kuggrems- och remdrivningar
 principerna för smörjningssystem och kan montera dem
 montera anordningar på fundament och maskinunderlag
 kontrollera med mätning att stomkonstruktioner motsvarar noggrannhetskraven
 utföra lyft och förflyttningar tryggt
 skydda maskindelar mot mekaniska skador och korrosion under lagring och transport
 de vanligaste delarna till rörsystem som används i industrin och kan montera dem
 bedöma tidsåtgången för arbetet och räkna ut arbetskostnader
 grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
 arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
26



termer och begrepp för arbetsredskap och arbetsmetoder på engelska
läsa bruks-, service- och monteringsanvisningar på engelska
klara av arbetssituationer på engelska.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver tidvis handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar planmässigt
Behärskande av arbetshelheten
kan montera maskinelement, men
behöver tidvis handledning
behärskar monteringshelheten,
men måste tidvis be om råd
gör monteringshelheten enligt
arbetsritningar och monteringsanvisningar
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter sparsamhet och
snabbhet i sitt arbete.
arbetar på eget initiativ och kostnadseffektivt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Monteringsarbeten
utför självständigt mekaniska inställningar som behövs vid ibruktagningen av anordningar
gör mekaniska fästningar av delar
hjälper gruppen med lyft och
flyttning av monteringsobjekt eller
delar
gör självständigt eller som aktiva
gruppmedlemmar krävande monteringar
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
maskindelar
underhåller sina arbetsredskap och
håller dem i skick
Behärskande av
material
identifierar materialen i anordning- känner till valkriterierna för
ars konstruktion
material
löser materialval
väljer material enligt anvisningar
förutser materialbehovet
Mätningar och inställningar
behandlar materialen rätt
väljer rätt mätutrustning och utför försäkrar sig om att monteringen
mätningar.
lyckats genom att mäta
utför inställningar av mekaniska
anordningar.
utför mätningarna omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet
utför självständigt inställningarna
av anordningar till målvärdena.
27
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Berömliga B3
känner till presentationssätten som använder monteringsritningar som tar med ritningarnas hjälp reda på
används i monteringsritningar
hjälp i arbetsuppgiften
anordningens funktion och monteringsföljden
tar med hjälp av monteringsritning sluter sig till anordningens funktoch handledning reda på funktion- ion utifrån ritningen
en hos anordningen som ska monteras
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att identi- identifierar arbetets kvalitetskrav
fiera kvalitetskraven
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till vilken inverkan förstorheter som hör ihop med arbe- ändring av de fysikaliska storhettet
erna får i arbetsobjektet
analyserar vid behov med matematikens hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen
Färdighet i engelska
kan de vanligaste termerna och
begreppen i anslutning till arbetet
på engelska.
kan läsa engelska anvisningar som
eventuellt behövs i arbetet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan de vanligaste termerna och
begreppen i anslutning till arbetet
och förstår det centrala av anvisningar.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser sörjer i alla situationer för arbetsoch anvisningar
platsens arbetarskydd
håller arbetsplatsen snygg samt
maskiner och anordningar i ordning
använder maskiner och anordningar tryggt och använder personlig skyddsutrustning
använder i alla situationer maskinernas och anordningarnas
skyddsutrustning
försäkrar sig om att maskinerna
och anordningarna är i skick före
arbetets början
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problemsituationer
löser problem
kan bedöma sitt eget arbete
gör inte samma fel två gånger
ändrar sina tillvägagångssätt under
arbetets gång så att prestationen
förbättras
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva situationer
sköter interaktiva situationer även
Lärande och problemlösning
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
klarar av interaktiva situationer
28
Yrkesetik
som ansluter sig direkt till arbetet
även på ett främmande språk
även på ett främmande språk
på ett främmande språk
tar hand om avfall korrekt
agerar enligt miljöskyddets principer
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsmiljön snygg.
håller arbetsmiljön snygg och
sörjer för underhållet av maskinerna.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra arbetshelheter i maskinmontering, såsom montering av maskiners stomkonstruktioner, lager, maskinelement för effektöverföring och smörjanordningar på en arbetsplats. Omfattningen
av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna
kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.4
Tillverkning av verktyg
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till verktygens funktion och konstruktion samt de manuella tillverkningsmetoderna och CNC-tillverkningsmetoderna för verktyg. De kan underhålla och iståndsätta
verktyg eller deras delar.
De som avlägger examensdelen kan
 verktygstyperna och deras funktionsprinciper
 tolka arbetsritningarnas projektioner, snittvyer, dimensioneringar, toleranser och ytbeteckningar
 rita arbetsritningar
 med hjälp av manuell verktygsmaskin och CNC-verktygsmaskin tillverka ett verktyg eller en del
därav enligt arbetsritning, precisionsgraden IT7
 mäta verktyg och montera dem i CNC-verktygsmaskin
 programmera och kontrollera programmen med CNC-maskinens egen styrning
 utforma modeller till behövliga redskapsdelar med CAD-system
 använda CAM-system vid tillverkning av bearbetningsbanor
 använda mätverktyg för att kontrollera kvaliteten på verktygsdelar
 principerna för tillverkning av verktyg som en del av ett kvalitetssystem
 välja rätt material för verktygstillverkning och känner till värmebehandling av dem
 utföra planslipning och filning av rundningar
 utföra polering i klass SPI B-1
 tillverka profilskär
 räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
 grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
 arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
 termer och begrepp för verktygsmaskiner och arbetsmetoder på engelska
 de centralaste termerna för arbetsredskap och begreppen för verktygstillverkning på engelska
 klara av arbetssituationer på engelska.
29
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i arbetet,
men behöver handledning för att
komma i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar på eget initiativ och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Manuell bearbetning
kan använda svarv och fräs
kan bearbeta arbetsstycken inom
toleransen och behärskar bearbetningsdata
kan självständigt och mångsidigt
bearbeta stycken enligt ritning
CNC- bearbetning
kan fästa arbetsstycket, söka nollpunkten och bearbeta stycket
kan använda verktygskompensering och verktygsförteckningen,
byta och editera program och
använda CAD/CAM-system vid
programmering
kan programmera verktygsmaskinen enligt ritning, planera arbetsmomentens följd och använda
CAD/CAM-system mångsidigt i
programmeringen
Mätning
använder mätverktyg omsorgsfullt utför behövliga mätningar och
och rätt
sörjer för mätverktygens skick
kan nollställa mätverktyg, väljer
rätt mätverktyg, håller arbetsplatsen i ordning
Tillverkning av profilskär
kan tillverka ett skär så att det skär behärskar tillverkningen och mätspån
ningen av skärens släppningsvinklar
tillverkar skär självständigt
Behärskande av
material
kan dimensionera arbetsmåner och använder material sparsamt
identifierar typiska material
håller miljön snygg, återlämnar och
märker oanvända material på rätt
plats
Slipning och filning
kan utföra planslipning och filning kan slipa ett arbetsstycke vinkelrätt behärskar självständigt slipning
och behärskar filning av rundning- och filning
ar
Polering till klass SPI
kan poleringens olika arbetsmo-
kan utföra poleringen
kan utföra poleringen självständigt
30
B-1
ment
Arbetsredskap
identifierar arbetsredskap.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
känner till arbetsredskapens funkt- kan starta processen i vilken arion.
betsredskapet fungerar.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa enkla arbetsritningar och
skapa sig en bild av en detalj utifrån ritningen
kan läsa en arbetsritnings projektioner, snitt, dimensioner. Gör
arbetsritning och dimensionering
med CAD-system
behärskar självständigt läsandet
och ritandet av en ritning, beaktar
toleranser, använder CAD-system
effektivt
Kvalitetskontroll
behöver handledning
kan tillverka produkter enligt kvali- förstår kvalitetens betydelse och
tetskraven
kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven
Materialteknik
behöver handledning i identifieringen av material
identifierar material och strävar
efter att ta reda på bearbetningen
av dem
Matematik och naturvetenskaper
utnyttjar under handledning matematik i sitt arbete
använder kunskaper och färdighet- kan tillämpa sina färdigheter i sitt
er i matematik och fysik i sitt ararbete
bete
Färdighet i engelska
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och begreppen på engelska.
kan arbetsrelaterade termer och
kan läsa anvisningar på engelska
begrepp och förstår det centrala av som eventuellt behövs i arbetet.
anvisningar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
behärskar vanliga material och
bearbetningen av dem
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig direkt till arbetet
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande språk
sköter interaktiva situationer även
på ett främmande språk
31
även på ett främmande språk
Yrkesetik
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant,
arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhåll och reparation
av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en del av ett verktyg, ett verktyg, eller en produkt för maskinell bearbetning på en
arbetsplats. Vid tillverkningen används manuella verktygsmaskiner och CNC-maskiner.. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna
kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.2.5
Finmekanisk tillverkning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda handverktyg och verktygsmaskiner mångsidigt, och kan
grunderna i CNC-teknik. De kan bearbeta finmekaniska delar och tillverka små, precisionskrävande plåtdelar och sammanfoga dem med olika förbandstekniker. De kan grunderna i elteknik och elektronik så att
de kan göra elektriska och mekaniska finmekaniska monteringar med hjälp av ritningar, kopplingsscheman
och andra anvisningar.
De som avlägger examensdelen kan:
 svarva inre och yttre cylindrar och konytor
 fräsa kilspår och plana ytor
 göra enkla kugghjul med hjälp av delningsapparat
 räkna och välja rätta bearbetningsdata
 göra finmekaniska plåtdelar med plåtbearbetningsmaskiner
 göra enkla utbredningsritningar
 göra skruv-, nit-, löd- och limförband
 montera lager och identifiera olika lagertyper
 grundbegrepp och definitioner för CNC-maskiner
 göra NC-program av en ritning som ska bearbetas
 överföra en ritning som gjorts med dator till CNC-graveringsmaskin/laser för bearbetning
 tillverka invecklade figurer med CNC-graveringsmaskin/laser
 underhålla laser- eller CNC-graveringsmaskiner
 mäta olika stycken med skjutmått och mikrometerskruv
 mäta med mätklocka, gradmått och olika tolkar (t.ex. gängtolk)
 elektriska grundstorheter och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållanden
 räkna grundläggande räkneuppgifter med lik- och växelströmsteknik
 uppgöra strömkretsscheman i anslutning till grundkopplingar
 mäta olika komponenters inverkan på strömkretsen med multimeter och oscilloskop
 mäta funktionsdugligheten hos olika komponenter, såsom motstånd, kondensatorer, dioder, transistorer och portkretsar
 demontera och montera finmekaniska anordningar enligt monteringsritningar och kopplingsscheman
32











sensorteknik och installation av sensorer
installera kretskort
dra ledningar för finmekaniska elektriska anordningar
göra tester, kontroller och behövliga mätningar i anslutning till monteringsarbeten
räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
termer och begrepp på engelska i anslutning till verktygsmaskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder
engelska termerna för de vanligaste komponenterna
läsa engelska bruks-, service- och monteringsanvisningar
klara av arbetssituationer på engelska.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
1. Behärskande av
arbetsprocessen
BEDÖMNINGSKRITERIER
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
förmår arbeta självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter sparsamhet och
snabbhet i sitt arbete.
arbetar på eget initiativ och kostnadseffektivt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Manuell bearbetning
kan svarva kon- och cylinderytor
kan svarva och fräsa enkla ytor
kan tillverka precisionskrävande
detaljer med svarv och fräs
CNC-bearbetning
kan grunderna i att göra NCprogram
överför en ritning/programkod
gjord med dator till CNCgraveringsmaskin
kan göra flerformade bearbetningsbanor och figurer med CNCgraveringsmaskin
Elteknik
känner till elektriska grundstorhet- kan dessutom identifiera elektroer och kan mäta en elanordnings
niska komponenter och kan gelik- och växelspänning
nom mätning ta reda på deras
funktionsskick
kan demontera och montera eller
bygga en enkel elanordning med
hjälp av kretsschema och monteringsritningar
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap effektivt
Kvalitetskontroll
kan korrigera sin arbetsprestation
behöver handledning i identifie-
identifierar kvalitetskraven.
33
randet av kvalitetskraven.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
enligt kvalitetskraven.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
lokaliserar kopplingskomponenterna utifrån ritningarna
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Behärskande av
material
identifierar materialet i konstruktioner, kablar och ledningar som
används
känner till valkriterierna för
material
löser materialval
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet
Färdighet i engelska
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och begreppen på engelska.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan arbetsrelaterade termer och
kan läsa anvisningar på engelska
begrepp och förstår det centrala av som eventuellt behövs i arbetet.
anvisningar.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsbestämmelser sörjer i alla situationer för arbetar- håller arbetsplatsen snygg samt
och anvisningar
skyddet på arbetsplatsen
maskiner och anordningar i ordning
använder maskiner och anordningar tryggt och använder personlig skyddsutrustning
använder i alla situationer maskinernas och anordningarnas
skyddsanordningar
försäkrar sig om att maskinerna
och anordningarna är i skick innan
arbetet påbörjas
kan bedöma sitt eget arbete
gör inte samma fel två gånger
ändrar sitt tillvägagångssätt under
arbetets gång så att prestationen
förbättras
söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande språk
sköter interaktiva situationer även
på ett främmande språk
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig direkt till arbetet
34
även på ett främmande språk
Yrkesetik
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverkar eller monterar en finmekanisk anordning på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.3
Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll ,obligatoriska examensdelar
2.3.1
Elektromekaniska installationer
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen monterar komponenter, apparater och automationsanläggningar som används i maskiner och anordningar. De utför monteringen enligt arbetsritningar, scheman och anvisningar.
De känner till de i styrsystem allmännast använda komponenterna och deras funktionsprincip, och monterar en fungerande helhet eller delhelhet. Förutom att de monterar komponenterna utför de dessutom de
behövliga kabel- och ledningsdragningarna. De utför felsökning, underhåll och byter maskindelar. De
känner till syftet med underhållssystem i underhållet av anordningar.
De som avlägger examensdelen kan
 utföra behövliga mätningar vid montering
 mäta excentricitet och kast med hjälp av mätklocka
 utföra uppriktningar med hjälp av uppriktningsinstrument
 tillverka och montera tätningar
 identifiera rull- och glidlagertyper samt montera och demontera dem
 använda anordningar för lagermontering och -demontering, såsom uppvärmnings- och tryckoljeanordningar
 kontrollera ett lagers skick och vid behov demontera och byta lager
 montera och byta maskinelement för effektöverföring
 principerna för smörjsystem och kan montera dem
 montera hydrauliska och pneumatiska manöverorgan samt utföra monteringar i anslutning till deras rörsystem och slangar
 läsa och rita maskindelar samt scheman för hydraulik, pneumatik och elteknik
 tolka monterings- och delritningar
 använda mätutrustning för mätning av elektriska storheter
 funktionsprinciperna för elektromekaniska komponenter, såsom reläer och kontaktorer, och kan
montera dem och dra ledningar för dem
 montera styranordningar, kopplingsplintar och kabeldragningar till styrskåp och maskiner
 montera sensorer och kan ta reda på deras funktion genom mätning
 montera och byta asynkrona motorer, servomotorer och stegmotorer
 principerna för jordning och störningsskydd i styrsystemens elkopplingar
 räkna ut arbetskostnader
 grunderna i produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
35




arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
de engelska termerna för de vanligaste anordningarna och komponenterna
läsa engelska bruks-, service- och monteringsanvisningar
klara av arbetssituationer på engelska
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt en plan
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
konstruerar en anordning så den
fungerar enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- utför monteringar med olika slags
ar
förband
gör självständigt behövliga mekaniska inställningar vid ibruktagandet av anordningar och avgör
behovet att byta delar
demonterar komponenter och
byter delar
Montering av el- och
elektronikanordningar
gör krävande mekaniska monteringar och byten av delar, självständigt eller som aktiv gruppmedlem
installerar elektriska och elektroanvänder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
niska anordningar och komponen- för kablar och ledningar
och snygga installationer av anter rätt
ordningar och ledningar
utför grundläggande lednings- och
kabeldragning
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt och använder dem rätt
komponenter
underhåller sina arbetsredskap,
håller dem i skick och använder
dem effektivt
Behärskande av
material
identifierar material som används i känner till valkriterierna för
anordningars konstruktioner
material
löser materialval
kan välja material enligt anvisning
förutser materialbehovet
behandlar materialen rätt
36
Mätning och inställning väljer rätt mätverktyg för mätning- säkerställer mekaniska monteringar gör mätningar omsorgsfullt och
ar av mekaniska och elektriska
genom mätning
noggrant samt bedömer mätresulstorheter.
tatets riktighet
kontrollerar elektriska installation- ställer självständigt in anordningar
er genom mätning.
till sina funktionsvärden utifrån
mätvärden.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar, känner till presentationssätten som använder scheman och montescheman och anvisning- används i monteringsritningar och ringsritningar som hjälp i arbetsar
scheman
uppgiften
tar med hjälp av ritningar och
scheman reda på den ändamålsenliga monterings- eller demonteringsföljden
tar med hjälp av monteringsritning sluter sig till anordningens funktoch handledning reda på kompo- ion med hjälp av scheman och
nenterna i monteringsobjektet
ritningar
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till vilken inverkan änd- analyserar vid behov med matemastorheterna som ansluter sig till
ringar av de fysikaliska storheterna tikens hjälp olika storheters inverarbetet
får i arbetsobjektet
kan på funktionen
Färdighet i engelska
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och begreppen på engelska.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan arbetsrelaterade termer och
kan läsa anvisningar på engelska
begrepp och förstår det centrala av som eventuellt behövs i arbetet.
anvisningar.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
37
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig direkt till arbetet
även på ett främmande språk
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande språk
sköter interaktiva situationer även
på ett främmande språk
hanterar avfall korrekt
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra arbetsuppgifter i enlighet med studiehelheten i branschens företag. Arbetsuppgifterna ska innehålla montering av både mekaniska maskindelar och komponenter och automationsanläggningar. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.3.2
Automationsmontering
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman och enligt givna funktionskrav bygga en automationsanläggning, eller en delhelhet av den. De kan utföra mätningar i samband med ibruktagandet och ställa in automationssystemet att fungera enligt önskade funktionsvärden. De kan starta styrsystemet, göra
små ändringar i det och göra små styrprogram med hjälp av modeller.
De som avlägger examensdelen kan
 grunderna i elteknik och elektronik och använda matematik som hjälp för att bestämma elektriska
storheter
 grundlösningarna för konstruktionen i elsystem som används i företag, samt principerna för effektmatning till styr- och andra anordningar
 funktions- och användningsprinciperna för inbyggda system och programmerbara styranordningar i konstruktion av maskiner och anordningar
 de vanligaste konstruktionsdelarna och manövreringsorganen i automationsanläggningar
 funktionsprinciperna för de vanligaste digitala och analoga sensorerna och kan genom mätning ta
reda på deras funktion samt installera dem
 göra kabeldragningar och kopplingar i anslutning till styrsystem samt beakta eventuella elektriska
störningskällor vid monteringar
 känner till sätt att automatisera hanterings- och transportsystem för styckegods
 grunderna för användning av robotik som en del av ett automationssystem
 funktionsprinciperna och styrsätten för de vanligaste automationskomponenterna
 grunderna för och användningen av inbyggda system i maskin- och anläggningskonstruktion
 grunderna i någon allmänt använd utvecklingsmiljö och programvara för mikrokontrollers
38











grunderna i elektronik i anslutning till mikrokontrollers
funktionsprinciperna för programmerbar logik och industridatorer, och kan till dessa ansluta sensorer och manöverorgan
göra enkla styrprogram enligt IEC61131-3 i någon programmeringsmiljö, och göra behövliga ändringar i styrprogrammets parametrar och andra ändringar som inverkar på anordningarnas funktion
de vanligaste automationsnätens (fältbussarnas) funktionsprinciper och uppbyggnad
programmera en robot och använda den som del av ett automationssystem
utföra åtgärder som ibruktagning av en automationsanläggning föranleder
mäta värdena på elektriska signaler
använda verktyg för installation av automationsanläggningar
använda mätutrustning som behövs i felsökning och undersökning av funktionen och beträffande
styrprogrammet utföra monitorövervakning av styranordningar
de centrala bestämmelserna och anvisningarna i de maskinsäkerhetsdirektiv som berör konstruktion av automationsanläggningar
läsa bruksanvisningar på engelska.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt en plan
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar på eget initiativ och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- utför de vanligaste mekaniska
utför mekaniska monteringar
ar
monteringarna som gruppmedlem självständigt eller som aktiv
gruppmedlem
utför självständigt de behövliga
mekaniska inställningarna vid
ibruktagande av anordningarna
Elinstallationer
installerar elektriska anordningar
och komponenter rätt
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
utför grundläggande lednings- och
kabeldragning
Programmering och
söker upp ett färdigt styrprogram
gör ett styrprogram efter modeller gör självständigt ett enkelt styrpro-
39
användning av styranordningar och robotar
och överför det till styranordningen
gram
startar styranordningen eller robo- startar styrprogrammet att börja
ten
styra anordningen
ändrar styrningens parametrar
efter modell
kan förutse parametrarnas inverkan i styrningen
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap effektivt
Behärskande av
material
löser materialval
identifierar materialet i konstruktioner, kablar och ledningar som
används
känner till valkriterierna för
material
väljer material enligt anvisningarna. behandlar materialen rätt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
förutser materialbehovet och sörjer för korrekt lagring.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
40
bete
gruppmedlemmar
Yrkesetik
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att montera någon automationsanläggning eller delhelhet på en arbetsplats. I arbetsuppgiften
monterar de automationskomponenter och styranordningar inklusive kablar.. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på
yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.3.3
Underhåll
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till pneumatiska, hydrauliska och elektromekaniska sätt att åstadkomma rörelse,
och de kan montera motsvarande manövreringsorgan. De känner till principerna för styrsystem. De känner till de elektriska grundstorheterna och deras fysikaliska grunder. De känner till tryckets inverkan i pneumatik och hydraulik och i
pneumatiska och hydrauliska manövreringsorgans funktion. De känner till maskiners och maskinelements funktion så
att de kan utföra vanliga maskinmonteringar och smörjningar. De kan sammanfoga basmetaller med grundläggande
svets- och lödmetoder, och behärskar grundläggande maskinella bearbetningsmetoder.
De som avlägger examensdelen kan
 säkerhetsbestämmelserna för maskiner och säkerhetsriskerna med automatiska maskiner och anordningar
 se till att elsäkerheten uppfylls
 utföra smörjningsunderhåll
 identifiera smörjmedel och förvarar och använder dem rätt, och kan bestämmelserna om spilloljehantering
 utföra förebyggande underhåll och driftsunderhåll samt avhjälpande underhåll
 utföra mätningar för drifts- och konditionsövervakning samt observera maskinernas kondition
och bedöma underhållsbehovet
 rapportera även skriftligt om underhålls- och reparationsbehov som de har upptäckt
 förstå betydelsen för underhåll och brukssäkerhet av att maskiner och anordningar är rena
 utföra uppgifter inom mekanisk kraftöverföring samt service och installationsarbeten till hydrauliska och pneumatiska system
 konstruktionen och funktionen hos de vanligaste ventilerna, och kan montera dem och ansluta
rörsystem
 använder olika material, fästdon, lim och låsmetoder
 typerna av gränslägesbrytare och kan mäta signaler i samband med koppling
 små bearbetningsarbeten och svetsningsarbete i anslutning till monterings- och underhållsarbeten,
och tillverka enkla maskindelar och stålkonstruktioner enligt arbetsritningar
 funktionsprinciperna för programmerbar logik.
Bedömning av kunnande
41
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning hela tiden
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
klarar av uppgifterna bara under
handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
kan underhålla och montera maskiner enligt en plan
Ombesörjande av
arbetarskyddet
kan göra en maskin spänningsfri
före underhållsarbete, men behöver påminnelse om andra faktorer
kan tryggt göra en maskin redo för skaffar behövlig säkerhetsutrustservice
ning för underhållet till platsen på
förhand, och stannar driften vid en
tidpunkt som är optimal för underhållet
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
arbetar på eget initiativ och snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- utför de vanligaste mekaniska
utför mekaniska monteringar
ar
monteringarna som gruppmedlem självständigt eller som aktiv
gruppmedlem
utför självständigt monteringar
och mekaniska inställningar som
behövs i underhåll av anordningar
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap effektivt
Elarbeten och elmätningar
kan tryggt koppla en maskin spän- kan mäta en gränslägesbrytares
ningsfri
signaler
kan mäta en maskins spänningar
och en gränslägesbrytares signaler
samt logiskt lokalisera fel
Tillverkning av mekaniska tilläggskomponenter genom bearbetning och svetsning
behöver hjälp i dimensioneringen
och tillverkningen av komponenter
Behärskande av
material
identifierar smörjmedel, lednings- känner till valkriterierna för
och rörmaterial samt väljer materi- material och behandlar materialen
al enligt anvisningarna
rätt
löser materialval, förutser materialbehovet och sörjer för korrekt
lagring
Mätning och inställning väljer rätt mätutrustning för mät- utför konditionsmätningar självning av mekaniska installationer,
ständigt och kan bedöma behovet
använder dem rätt och säkerställer av underhåll.
installationerna genom mätning.
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet och kan ställa in
mekaniska och elektriska gränslägesbrytare till sina funktionsvärden.
kan tillämpa lösningar som har
kan självständigt planera och tillanvänts i andra anordningar och
verka behövliga tilläggskomponenkan göra delar närapå självständigt ter
42
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de centralaste ritsymbolerna
och kan läsa maskinritningar
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskapen.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra underhållsåtgärder eller monteringsuppgifter på någon maskin eller anordning på en
arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
43
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.3.4
Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till konstruktionen hos CNC-verktygsmaskiner och anordningar i
anslutning till dem. De kan använda CNC-verktygsmaskiner och robotar i sådan omfattning som är nödvändig för montering och underhåll. De kan fungera som medlem i en monteringsgrupp eller självständigt
utföra enklare monteringar av anordningar. De kan ta reda på orsakerna till mekaniska och elektriska fel
och störningar samt reparera dem.
De som avlägger examensdelen kan
 de vanligaste konstruktionstyperna och funktionsprinciperna hos CNC-verktygsmaskiner och robotar
 ta reda på bruksändamålet för de vanligaste tilläggsutrustningarna till CNC-maskiner och hur de
kopplas till verktygsmaskinerna
 principerna för hur effektmatning och datatrafik kopplas till en CNC-verktygsmaskin och en robot, och känner till därtill hörande säkerhets- och myndighetsbestämmelser
 ansluta tryckluftsförsörjning till anordningar
 ta reda på med hjälp av verktygsmaskinernas instruktionsböcker vilka vätsketyper och -mängder
de behöver samt tillsätta och byta vätskor
 kraven som ställs på verktygsmaskiners och robotars fundament, fundamentens vanligaste konstruktionstyper och deras infästning i underlaget
 lyfta och flytta CNC-verktygsmaskiner och robotar
 montera anordningar på sina fundament och mäta att de är vågräta
 göra styrprogram som behövs för testning och testa en anordnings grundfunktioner
 principen för mätning av olika verktygsmaskiners geometri med hjälp av mätklocka, mätsten och
mätdorn
 några vanliga spindellagerkonstruktioner
 ta reda på funktionsprincipen för en kulskruv och betydelsen av dess skick för verktygsmaskinens
funktion
 ta reda på betydelsen av gejdrarnas skick för verktygsmaskinens funktion
 tolka anordningarnas el- och styrscheman
 tolka hydraulik- och pneumatikscheman
 beakta elsäkerhetsbestämmelserna i arbetet
 funktionsprinciperna för elektriska drivningar i verktygsmaskiner och robotar
 funktionsprincipen för sensorer och mätanordningar i verktygsmaskiner och robotar
 genom mätning ta reda på sensorers och mätanordningars skick samt testa sensorers funktion
 tolka engelska bruksanvisningar och förstå muntliga anvisningar på engelska vid montering och
underhåll.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
44
Behärskande av arbetshelheten
monterar och underhåller bara
under handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
monterar eller underhåller anordningar enligt anvisningar
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
strävar efter att arbeta ändamålsenligt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Mekaniska montage, monterar anordningar på sina
underhåll av mekaunderlag, monterar maskiners
niska konstruktionsde- hjälpanordningar
lar
utför enklare mekaniska monteringar av mekaniska delar
Berömliga B3
utför självständigt eller som aktiva monterar självständigt mindre
gruppmedlemmar krävande lyft
anordningar
och flyttningar
monterar anordningar på sina
underlag och mäter att de är
vågräta
tar reda på mekaniska fel och deras
orsaker
deltar som gruppmedlem i lyft och kan byta felaktiga enkla mekaniska byter mekaniska konstruktionsdeflyttningar
konstruktionsdelar
lar och testar funktionen
Programmering och
användning av CNCmaskin och robot
Installation av elektriska komponenter,
felsökning och underhåll och installation
gör enligt modell ett program för
testning
gör enligt givna anvisningar ett
testprogram
gör självständigt ett behövligt
testprogram och testar maskinens
funktioner
utför testprogrammet under övervakning
utför testprogrammet enligt anvisning
identifierar elektriska konstruktionsdelar och deras elkopplingar
mäter spänningsmatningen till
sensorer
lokaliserar självständigt störningsorsakande komponenter eller
sensorer
installerar bytta elektriska delar
och komponenter rätt
tar reda på sensorers funktion
genom mätning
tar reda på funktionsskicket genom mätning
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
komponenter
underhåller sina arbetsredskap och
håller dem i skick
Behärskande av
material
använder givna material eller
material definierade i anvisningarna.
känner till valkriterierna för
material.
väljer material självständigt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
Goda G2
Berömliga B3
3. Behärskande av den Nöjaktiga N1
kunskap som ligger till
45
grund för arbetet
Den studerande eller examinanden
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
använder scheman för att reda ut
störningar
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till vilken inverkan änd- analyserar vid behov med matemastorheterna som ansluter sig till
ringar av de fysikaliska storheterna tikens hjälp olika storheters inverarbetet.
får i arbetsobjektet.
kan på funktionen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
hanterar avfall korrekt
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra underhållsarbete enligt kraven på yrkesskicklighet, på CNC verktygmaskiner och robotar på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska
täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
46
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.4
Kompetensområdet för gjutningsteknik ,obligatoriska examensdelar
2.4.1
Grundläggande arbeten i gjutningsteknik
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan göra en utslagning samt reparera och underhålla en enkel gjutmodell, kärnlåda,
form eller en delhelhet av dessa.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa enkla maskinritningar och utifrån dem rita utslagningar enligt anvisningar
 kan rita arbetsmånerna, behövliga släppningar och kärnstift enligt anvisningar
 läsa gjutritningar
 rita ett gjutstycke, med iakttagande av principerna för gjutritningar
 använda CAD-program
 grunderna i användningen av CAD/CAM-program
 principerna för tillverkning av enkla formar
 i gjutteknisk planering beakta egenskaperna hos och kraven på metaller som ska gjutas
 behärska smältprocessen och smältanordningar samt behärskar hanteringen av smältor
 olika sätt att använda sand och principen för formtillverkning
 allmänt använda slag av sand och principen för formtillverkning
 principen för delning och slutning av en form och användningssätt för kärnan
 användningen av efterbehandlingsutrustning vid hanteringen av gjutgodset
 principen för gjutning med permanent form
 avsikten med modell, form och kärna vid formtillverkning
 tillverkningsprocessen för gjutprodukter, samt dithörande metoder för kvalitetsövervakning
 principerna för krympmått, arbetsmåner och släppningar
 tillverka enkla gjutmodeller av trä, plast eller motsvarande material
 reparera och måla om enkla gjutmodeller och kärnlådor
 funktions- och tillverkningsprinciperna för enkla tvådelade kärnlådor av trä eller motsvarande
material
 placera och fästa modeller och gjutsystem på gjutbrätten enligt anvisning
 metoder för finputsning, kittning och målning av ytorna på modeller och kärnlådor
 räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
 grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
 arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet
 grundterminologin på engelska för gjutningsteknik
 läsa bruks- och underhållsanvisningar på engelska
 klara av arbetssituationer på engelska
 räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
 grunderna i produktiv verksamhet och kostnadskalkylering.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
går självständigt framåt i sitt arbete, men behöver handledning
arbetar planmässigt
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
47
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande utslagning, men bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
åstadkommer en fungerande utslagning enligt givna dokument
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- känner till maskiner och anordkan rätt använda och ställa in
ner
ningar för tillverkning av modeller anordningar som behövs för utslagningar
åstadkommer självständigt en
måttexakt och snygg utslagning
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja rätta verktyg och underredskap
enligt
hålla dem
väljer, ställer in och underhåller
verktyg självständigt
CAD
känner till grunderna i elektronisk
ritning
känner till de standardenliga symbolerna för bearbetningsritningar
känner till fel som uppstår mellan
olika översättare
kan göra en enkel ritning med
något CAD-program
kan göra en ritning enligt givna
anvisningar och dokument
kan rita en ritning enligt standarder
kan rita rätta krympningar, släppningar och kärnanvisare
Tillverkning (målade
sidan)
Formtillverkning, sand
för formtillverkning,
efterbehandling av
gjutgodset
förstår grundegenskaperna hos
allmänt använda sandsorter, t.ex.
eldfasthet och sandbindning, och
principen för formtillverkning
känner till grundegenskaperna hos känner väl till grundegenskaperna
allmänt använda sandsorter och
hos allmänt använda sandsorter
principen för formtillverkning
och principen för formtillverkning
förstår delning och slutning av en
form vid formtillverkning, samt
syftet med kärnan
förstår delning och slutning av en
form vid formtillverkning, samt
ingjuts- och matarsystemet och
syftet med kärnan
känner till behovet av efterbehand- känner till behovet av efterbehandling samt några efterbehandlingar ling samt några efterbehandlingar
och efterbehandlingsredskap
och efterbehandlingsredskap och
deras användning
känner väl till delning och slutning
av en form vid formtillverkning,
kan t.ex. göra en form samt ingjuts- och matarsystem och förstår
syftet med och användningen av
kärnan
känner väl behovet av efterbehandling samt några efterbehandlingar och efterbehandlingsredskap, och kan använda några av
dem
48
Planering av gjutgodset, känner i samband med gjutningsgjutteknisk ritning,
teknisk planering till allmänt ansmält- och gjutprocess- vända gjutmetaller
en, samt teknik med
permanent form
Tillverkningsprocessen
för gjutgods, produktivitets- och kvalitetsövervakning samt underhåll
av anordningar
Behärskande av
material
känner i samband med gjutningsteknisk planering till grundegenskaperna för allmänt använda
metaller, t.ex. krympningen och
matningsbehovet
förstår vissa principer för gjutritningar, t.ex. projektioner, och kan
skapa sig en bild av gjutstyckenas
verkliga form
känner till och kan tillämpa princi- känner till och kan tillämpa principerna för ritning av gjutritningar
perna för ritning av gjutritningar
beträffande ett enkelt format
gjutstycke, t.ex. placeringen av
gjutkanalerna
identifierar smältanordningar,
deras syfte och smältprocessen i
allmänhet samt behandlingar av
smältan
känner till smältanordningar och redskap, smältprocessen i allmänhet samt behandlingar av smältan,
t.ex. syftet med tillsats av legeringsämnen
känner till smältanordningar och redskap samt förstår användningen
av dem, smältprocessen i allmänhet samt behandlingar av smältan,
t.ex. syftet med tillsats av legeringsämnen
kan beskriva principerna för tekni- känner till tekniken med permaken med permanent form
nent form i allmänhet
känner till principen för tillverkning av gjutgods med hjälp av
permanent form
förstår tillverkningsprocessen för
gjutprodukter, såsom processföljden och kvalitetsövervakningen,
identifierar några sätt att kontrollera arbetsprestationen
känner till tillverkningsprocessen
för gjutprodukter. De kan t.ex.
placera några arbetsmoment i
processen, såsom arbetsmomenten
i form- eller modelltillverkning. De
känner till kvalitetsövervakning
känner väl till tillverkningsprocessen för gjutprodukter och kvalitetsövervakning. De kan identifiera
hur några gjutfel har uppstått, t.ex.
ofullständigt fylld gjutform
förstår betydelsen av produktivitet
och underhåll i gjutprocessen, t.ex.
i användningen av avfall, energi
och material
förstår betydelsen av produktivitet
och underhåll i gjutprocessen, t.ex.
i användningen av avfall, energi
och material, samt i anordningarnas funktion
förstår väl betydelsen av produktivitet i gjutprocessen, t.ex. i användningen av avfall, energi och
material, och betydelsen av underhåll i produktionsprocessen
känner till materialen som används behandlar och bearbetar material
för modelltillverkning
rätt
Mätning och inställning gör de nödvändiga mätningarna av gör mätningar och dimensionerutslagningarna
ingar av utslagningarna med litet
handledning
kan ta enkla snitt
kan ta flera snitt
Användning av maski- känner till maskiner och anordkan rätt använda och ställa in
ner
ningar för tillverkning av modeller. anordningar som behövs för utslagningar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
känner i samband med gjutningsteknisk planering till grundegenskaperna för allmänt använda
metaller och därav föranledda
krav, t.ex. några matningsmetoder
förutser och väljer material när de
gör utslagningar och kan märka
arbetsfogarna i utslagningen
gör mätningar, dimensioneringar
och snitt av utslagningarna noggrant och exakt
kan utifrån ritningar och givna
dokument identifiera kärnlådans
spel, krympningar, partytor och
kan rita dem i utslagningen
åstadkommer självständigt en
måttexakt och snygg utslagning.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
den kunskap som
Goda G2
Berömliga B3
49
ligger till grund
för arbetet
Den studerande eller examinanden
Förståelse av ritningar
och anvisningar
känner till de centralaste ritsymbo- kan med hjälp av ritningar och
lerna i arbetsritningar
anvisningar skapa sig en bild av
utslagningar
kan ta reda på släppningar, bearbetningsmåner och krympningar
tar reda på utslagningar med hjälp
av ritningar och anvisningar
kan ur tabeller ta reda på behövliga drar slutledningar om arbetsfogar
uppgifter för att göra utslagningar och material utifrån geometri/ritningar
känner till filändelserna som används för att göra elektroniska
modeller
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
förstår betydelsen av kvalitet
känner till modellmålarfärgers
viskositet och Ford cup-metoden
som används för att räkna ut den
känner till kvalitetskraven på ytan kan räkna mesh-tal och viskositet
av plast- och/eller modermodeller rätt
och kärnlådor
känner till principen med mesh-tal
för sandpapper
Färdighet i engelska
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och begreppen på engelska.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan arbetsrelaterade termer och
kan läsa anvisningar på engelska
begrepp och förstår det centrala av som eventuellt behövs i arbetet.
anvisningar.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens arbetssäkerhet,
arbetare och deras arbetssäkerhet ergonomiska arbetsmetoder och
trivseln på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och agerar aktivt för att upprättegen funktions- och arbetsförmåga hålla och främja arbetsförmågan
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
är flexibel och har samarbetsförmåga
är aktiv och initiativtagande
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig direkt till arbetet
även på ett främmande språk
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande språk
sköter interaktiva situationer även
på ett främmande språk
behandlar avfall som avfallshante-
agerar enligt miljöskyddets princi-
följer kvalitetssystemet.
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
Berömliga B3
50
ringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
per
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra en utslagning för hand och/eller med CAD/CAM/CNC-teknik, samt reparerar eller
underhåller en enkel gjutmodell, kärnlåda, form eller en delhelhet av dessa på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.4.2
Tillverkning av gjutgods med engångsform
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till gjuteriteknik så att de kan planera ingjuts- och matarsystemet för ett enkelt
gjutstycke, samt tillverka formar och kärnor och självständigt gjuta i engångsformar enligt anvisningar.
De som avlägger examensdelen kan
 beakta huvudprinciperna för planeringen av gjutgods, såsom att bestämma delningsplan, släppningar, placering av gjutkanaler och matare, samt möjligheterna med simuleringsprogram
 beakta gjutmaterialets egenskaper vid planeringen av gjutgodset och således de matare som eventuellt behövs
 vid formtillverkning beakta huvudegenskaperna hos de vanligaste gjutmetallerna och sandmaterialen, t.ex. vilka sandslag som krävs för olika metaller. De ska känna till kvalitetskraven för sanden
i formens olika delar, och det eventuella behovet att avlägsna gas
 olika gjutmetallers materialkrav
 smält- och gjutprocessen
 tillverka gjutgods med beaktande av tillverkningsprocessen och huvudprinciperna för formtillverkning, smältning och efterbehandling
 utforma och göra formar och kärnor
 smältningsteknik så att de kan smälta självständigt enligt anvisningar
 tömma gjutgodset ur formen
 utföra efterbehandling enligt anvisningar
 huvudprinciperna för kvalitetskontroll av gjutgods, såsom kontroll av gjutformens och gjutgodsets yta, form och dimensioner
 välja och använda rätt och tryggt de anordningar som behövs i formtillverknings-, smältnings- och
efterbehandlingsprocessen, samt iaktta säkerhetsanvisningarna och arbetssätt i allt sitt arbete.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
51
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning i början av
arbetet
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
tillverkar ett önskat enkelt
gjutstycke med gjutform bara
under handledning
behärskar arbetshelheten med
montering av gjutform och gjutning, men behöver handledning
åstadkommer en fungerande helhet med montering av gjutform
och gjutning enligt givna dokument
tillverkar ett önskat enkelt
gjutstycke med gjutform bara
under handledning
behärskar smältnings- och efterbehandlingsprocessen för de vanligaste gjutmetallerna, men behöver
handledning
behärskar arbetshelheten med
smältning och efterbehandling av
de vanligaste gjutmetallerna enligt
givna dokument
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början, beak- arbetar på eget initiativ och företar företagsamhet.
tagsamt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- känner till maskinerna och anordner
ningarna för tillverkning av gjutgods
åstadkommer självständigt ett
gjutstycke av god kvalitet, enligt
given uppgiftsbeskrivning och med
hjälp av behövlig utrustning
kan använda maskiner och anordningar för tillverkning av gjutgods
rätt
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja rätta verktyg och underredskap
enligt
hålla dem
väljer verktyg och utför behövliga
inställningar och behövligt underhåll självständigt
Planering av gjutning
kan tillämpa grundprinciperna i
planeringen av gjutningen, t.ex.
delningsplan och släppning, samt
ritningsbeteckningarna
kan under handledning använda
grundläggande tillämpningsprogram i gjuteribranschen, med
något elektroniskt ritprogram
kan självständigt använda gjuteribranschens grundläggande tilllämpningsprogram i planeringen
av gjutningen
behöver handledning
förstår betydelsen av simuleringsprogram för gjutsystem och gjutprocess för att producera bra
gjutgods
kan identifiera sammanhang där
man kan använda simuleringsprogram för gjutsystem och gjutprocess
ber om råd vid behov
använder grundprinciper i planeringen av gjutningen, i placeringen
av matare och avlägsnandet av
gaser
kan använda alternativa lösningar i
planeringen av gjutningen, t.ex. i
planeringen av delningsplan, matare och gjutkanaler samt i användningen av kärnor
känner till hur de allmänt använda kan med hjälp av beteckningarna i
52
Formtillverkning
ritningsbeteckningarna i gjutteknisk ritning inverkar på planeringen av gjutningen
gjutteknisk ritning forma ett enkelt
gjutstycke med gjut- och ingjutssystem
känner till grundegenskaperna för
vanligaste slagen av gjutsand, t.ex.
tålighet mot hetta ur gjutprocesssens synvinkel
kan göra val vid formtillverkningen utifrån grundegenskaperna för
de vanligaste slagen av gjutsand
känner till de vanligaste bindemed- känner till egenskaperna hos de
len i gjutsand
vanligaste bindemedlen i gjutsand
känner till egenskaperna hos de
vanligaste bindemedlen i gjutsand,
t.ex. blandningsförhållandena och
hur de beter sig i sanden
känner till bruksändamålet för de
vanligaste slagen av gjutsand vid
formtillverkning
känner till huvudprinciperna för
hanterings- och återvinningssystemet för gjutsanden, såsom
vibrering, magnetavskiljare, dammavskiljning och avkylning, samt
transport
känner till och kan under handled- kan identifiera resultatet av sandning använda de vanligaste tilltillverkningsprocessen, t.ex. enligt
verknings- och blandningsproces- kriterierna för gjutsand
serna för gjutsand under tillverkningsprocessen för gjutgods
kan kriterierna för råmaterialet till känner till grunderna i hur olika
de vanligaste gjutmetallerna, t.ex. metallers egenskaper och legebitstorlek och tillåtna tillsatsämnen ringsämnen inverkar på gjutbarheten
kan grunderna i hur olika metallers
egenskaper och legeringsämnen
inverkar på gjutbarheten
identifierar material som är olämp- kan identifiera hur säkra för smältliga och avvikande för smältan
ning sådana material är som är
lämpliga för smältning, t.ex. kan
förhindra förekomsten av vätskor i
materialet
Smältning
kan självständigt välja och använda kan identifiera bruksskicket hos
verktygsmaterial som krävs i arbe- utrustning, såsom slipstenar, kaptet, för olika anordningar
trissor och blästermaterialet till
slung- och sandblästrar
känner till egenskaper hos materialen i utrustning för efterbehandling
kan momenten i laddandet och
smältprocessen för de vanligaste
gjutmetallerna
kan momenten i smältprocessen
för de vanligaste gjutmetallerna,
såsom laddningsordningen och
ordningen för tillsättandet av tillsatsämnen för olika material
behärskar smältprocesserna för de
vanligaste gjutmetallerna så att
önskad smältladdning erhålls
känner till olika metallers gjutningsegenskaper, såsom gjuttemperaturområde och gjutningsprocessen
känner till de vanligaste gjutmetallernas beteende vid smältning, t.ex.
principen för höjningen och justeringen av smälttemperaturen
känner till hur de vanligaste
gjutmetallerna uppför sig vid
smältning, t.ex. vid tillsats av legeringsämnen
sörjer för arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
kan använda smältugnar korrekt,
ekonomiskt och tryggt och med
iakttagande av anvisningar
kan använda smältugnar korrekt,
ekonomiskt och tryggt och med
iakttagande av anvisningar
kan hantera metallsmältor och
känner till vilka legeringsämnen
som anvisas t.ex. för gjutjärn och
gjutbrons
kan hantera metallsmältor, t.ex.
ändra smältparametrar under
smältningen
kan agera självständigt enligt anvisningar under gjutningsprocessen
53
Formtillverkning
kan med hjälp av anvisningar och
handledning tillverka enkelt formade gjutstycken med olika kravnivåer, med användning av engångsformar
känner till maskinella tillverkningsmetoder för formar och
kärnor, t.ex. Cold box- och Disametoderna
Efterbehandling
kan tillverka formar och kärnor
med vanliga metoder, vid behov
med anvisningar
kan självständigt tillverka enkla
formar och kärnor med vanliga
metoder, samt eventuella nya
metoder som används i utbildningen
känner till arbetsmomenten vid
tillverkning av formar och kärnor
känner till arbetsmomenten vid
tillverkning av formar och kärnor,
och principerna för kvalitetsstyrning i arbetsmomenten
känner till huvudprinciperna för
några vanliga maskinella tillverkningsmetoder för formar och
kärnor
känner till lämpliga bruksändamål
för några vanliga maskinella tillverkningsmetoder för formar och
kärnor
kan placera kärnorna i formarna
under handledning
kan placera kärnorna i formarna
kan under handledning sluta forkan sluta formen tryggt, så den
men tryggt, så den inte börjar läcka inte börjar läcka vid gjutningen
vid gjutningen
kan vid behov självständigt räkna
lyftkraften för en enkel form och
beklämma formen rätt eller sluta
formen tryggt så den inte börjar
läcka
kan lyfta och vända formen och
använder utrustning enligt anvisningarna
kan med handledning tillverka
enkelt formade gjutstycken med
användning av engångsformar
kan tillverka sandformar och kärnor manuellt och maskinellt samt
beta dem
kan arbetarskyddsaspekterna vid
form- och kärntillverkning
sörjer självständigt för arbetarskyddet i alla moment av formoch kärntillverkningen
kan principerna för efterbehandkan självständigt avlägsna ingjutsling och kan under handledning
system och finputsa gjutgods, t.ex.
utföra enkla uppgifter i avlägsnan- kapa och slipa
det av ingjutssystem och i finputsningen av gjutgods, t.ex. kapning
och slipning, beträffande gjutgods
av gjutjärn, stål, aluminium och
brons
sörjer för arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
kan självständigt välja rätta efterbehandlingsmetoder, t.ex. kapnings- och slipmetoder, med beaktande av gjutgodsets material
känner till kolbågs- och svetsrepa- kan reparera ett enkelt
rationsmetoderna för stålgjutgods stålgjutstycke med kolbågs- och
svetsreparationsmetoderna
kan använda maskiner och anordningar för rengöring av gjutgods
och färdigställa gjutgodsets yta
enligt behovet
kan använda anordningar för efterbehandling av gjutgods för att
uppnå den kvalitet som kraven
ställer
känner till arbetsmetoder för kvali- känner till tillämpningsområdena
tetskontroll, t.ex. metoder för
och begränsningarna för arbetsmebestämning av ytans kvalitet samt toderna för kvalitetskontroll
destruktiva och icke destruktiva
metoder
kan utföra vanlig kvalitetskontroll, kan utföra vanlig kvalitetskontroll
såsom måttkontroll
enligt enkla kontrollkrav som getts
för gjutgodset och dess material
54
Behärskande av
material
känner till materialen för tillverkning av gjutgods
Mätning och inställning känner till utrustningen för smältoch gjutprocessen
känner till reparationsmetoder för
gjutfel och kan reparera enkla
gjutfel
kan de vanligaste reparationsmetoderna för gjutfel och kan reparera gjutfel
känner till de vanligaste värmebehandlingarna för gjutgods av stål
och gjutjärn, t.ex. avspänningsglödgning, mjukglödgning, härdning och anlöpning
kan använda och under handledning programmera värmebehandlingsugnar och känner till de vanligaste värmebehandlingarna för
gjutgods av stål och gjutjärn, t.ex.
avspänningsglödgning, mjukglödgning, härdning och anlöpning
behandlar rätt de material som
behövs och används för tillverkning av gjutgods
förutser och väljer rätta mängder
och rätta material när de tillverkar
gjutgods
kan med lite handledning använda kan självständigt använda utrustutrustningen för smält- och gjutningen för smält- och gjutprocessprocessen
en enligt anvisningar
känner till behovet av inställningar kan under handledning ställa in en kan självständigt enligt anvisning
i utrustningen för tillverkning av
gjutmaskin för tillverkning av ett
ställa in en gjutmaskin för tillverkgjutgods.
visst gjutstycke.
ning av ett visst gjutstycke.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
känner till de centralaste ritsymbo- kan skapa sig en bild av en arbetslerna i arbetsritningar
ritning med hjälp av ritningar och
anvisningar
tar med hjälp av ritningar och
anvisningar reda på hur gjutstycket
i arbetsritningen ska tillverkas
Förståelse av anvisningar
kan med hjälp planera och forma
ett gjutstycke och de ingjuts- och
matarsystem som det kräver
kan under handledning planera
och forma ett gjutstycke och de
ingjuts- och matarsystem som det
kräver
kan självständigt planera och
forma ett gjutstycke och de ingjuts- och matarsystem som det
kräver
Kvalitetskontroll
förstår betydelsen av kvalitet
kan under handledning utföra
grundkontrollerna i kvalitetskontrollen av gjutgods
kan självständigt utföra grundkontrollerna i kvalitetskontrollen av
gjutgods
Matematik och naturvetenskaper
kan med hjälp räkna de vanligaste
räkneoperationerna som behövs i
gjutprocessen, t.ex. för tillsättning
av legeringsämnen och för bindemedelsproportioner.
kan under handledning räkna de
vanligaste räkneoperationerna som
behövs i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen och
för bindemedelsproportioner.
kan självständigt räkna de vanligaste räkneoperationerna som behövs i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen och
för bindemedelsproportioner.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
55
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Arbetssäkerhet, hälsa
och funktionsförmåga
arbetar med ergonomiskt riktiga
arbetssätt
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska arbetsmetoder och
trivseln på arbetsplatsen
beaktar också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
Lärande och problemlösning
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och agerar aktivt för att upprättegen funktions- och arbetsförmåga hålla och främja arbetsförmågan
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra delhelheter i processen och tillverka ett gjutstycke i ett gjuteri.Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på
yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.4.3
Tillverkning av gjutgods med permanent form
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till gjuteriteknik så att de kan planera ingjuts- och matarsystemet för ett enkelt
gjutstycke och kan gjuta i permanent form.
De som avlägger examensdelen kan
 beakta och förstå begrepp för kanaler och huvudprinciperna för planeringen av gjutgods, t.ex. bestämma delningsplan, släppningar samt platserna för ingjutskanalerna och matarna
 beakta gjutmaterialets egenskaper vid planeringen av gjutgodset och således de matare som eventuellt behövs
 självständigt använda smältugnar och anordningar för hantering av smältor och smälta till krävd
56















temperatur enligt anvisningar
självständigt reglera temperaturen och behärska gjutningsprocessens gång enligt temperaturkraven
för smältan
olika gjutmetallers materialkrav
smältningen och gjutningen och använda behövliga anordningar för det
formtillverkning och använda behövliga anordningar för det
vanliga sätt att tillverka permanenta formar
självständigt beta en form och en kokill enligt styckets krav
funktionsprincipen och konstruktionen för gjutmaskiner och kringutrustning
självständigt använda gjutmaskiner och några tillhörande anordningar enligt anvisningar
montera formverktyg i gjutmaskinen under handledning, för att åstadkomma en lyckad och trygg
gjutning
tömma gjutgodset ur formen
efterbehandla gjutgodset med de anordningar som lämpar sig för det
självständigt rengöra gjutgodset enligt gjuteriets anvisningar
huvudegenskaperna och -dragen för de vanligaste gjutmetallerna och formmaterialen, t.ex. hur
metallerna och formarnas delar passar ihop, samt behärskar behövligt avlägsnande av gaser
huvudprinciperna för kvalitetskontroll av gjutgods, såsom kontroll av gjutformens och gjutgodsets yta, form och dimensioner
välja och tryggt använda behövliga anordningar för smältnings-, gjutnings- och efterbehandlingsprocesserna, samt i allt sitt arbete iaktta säkerhetsanvisningar och arbetssätt.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning i början av
arbetet
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
tillverkar ett önskat, enkelt
gjutstycke med gjutform bara
under handledning
behärskar monteringen av gjutformen i gjutmaskinen och arbetshelheten kring gjutningen, men
behöver handledning
åstadkommer en fungerande helhet med montering av gjutform
och gjutning enligt givna dokument
tillverkar ett önskat enkelt
gjutstycke med gjutform bara
under handledning
behärskar smältnings- och efterbehandlingsprocessen för de vanligaste gjutmetallerna, men behöver
handledning
behärskar arbetshelheten med
smältning och efterbehandling av
de vanligaste gjutmetallerna enligt
givna dokument
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
Initiativförmåga och
företagsamhet
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsmetoder, -
Goda G2
Berömliga B3
57
redskap och
material
Den studerande eller examinanden
Användning av maski- känner till maskinerna och anordner
ningarna för tillverkning av gjutgods
kan använda maskiner och anordningar för tillverkning av gjutgods
rätt
åstadkommer självständigt ett
gjutstycke av god kvalitet, enligt
given uppgiftsbeskrivning och med
hjälp av behövlig utrustning
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja rätta verktyg och underredskap
enligt
hålla dem
väljer verktyg och utför behövliga
inställningar och behövligt underhåll självständigt
Planering av gjutning
kan under handledning använda
bastillämpningar inom gjuteribranschens datateknik, med något
ritprogram
kan självständigt använda gjuteribranschens grundläggande tilllämpningsprogram i planeringen
av gjutningen
förstår betydelsen av simuleringsprogram för gjutsystem och gjutprocess för att producera bra
gjutgods
kan identifiera sammanhang där
man kan använda simuleringsprogram för gjutsystem och gjutprocess
använder grundprinciper i planeringen av gjutningen, i placeringen
av matare och avlägsnandet av
gaser
kan använda alternativa lösningar i
planeringen av gjutningen, t.ex. i
planeringen av delningsplan, matare och gjutkanaler samt i användningen av kärnor
känner till hur de allmänt använda
ritningsbeteckningarna i gjutteknisk ritning inverkar på planeringen av gjutningen
kan med hjälp av beteckningarna i
gjutteknisk ritning forma ett enkelt
gjutstycke med gjut- och ingjutssystem
Smältning
kan tillämpa grundprinciper för
gjutningsplanering, t.ex. delningsplan och släppning, samt ritningsbeteckningar
kan momenten i laddnings- och
kan momenten i smältningsproces- behärskar smältprocesserna för de
smältningsprocessen för de vanlig- sen för de vanligaste gjutmetaller- vanligaste gjutmetallerna så att
aste gjutmetallerna
na, t.ex. laddningsordningen och - önskad smältladdning erhålls
sättet för olika material
känner till olika metallers gjutningsegenskaper, såsom gjuttemperaturområde och gjutningsprocessen
Material
känner till de vanligaste gjutmetallernas beteende vid smältning, t.ex.
principen för höjningen och justeringen av smälttemperaturen
känner till hur de vanligaste
gjutmetallerna uppför sig vid
smältning, t.ex. vid tillsats av legeringsämnen
kan använda smältugnar korrekt,
ekonomiskt och tryggt och med
iakttagande av anvisningar
kan använda smältugnar korrekt,
ekonomiskt och tryggt och med
iakttagande av anvisningar
sörjer för arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
kan hantera metallsmältor och
känner till vilka legeringsämnen
som anvisas t.ex. för gjutjärn och
gjutbrons
kan hantera metallsmältor, t.ex.
ändra smältparametrar under
smältningen
kan laddningsvis välja råmaterial
för smältningen
kan under handledning använda
råmaterial för laddning med beaktande av analysresultat
kan självständigt ladda för smältning enligt anvisningar och analysmål
känner till användningssätten för
tillsatsämnen
kan grunderna i hur olika metallers kan grunderna i hur olika metallers
egenskaper och legeringsämnen
egenskaper och legeringsämnen
inverkar på gjutbarheten
inverkar på gjutbarheten
58
kan kriterierna för råmaterialet till identifierar material som är olämp- kan identifiera hur säkra för smältde vanligaste gjutmetallerna, t.ex. liga och avvikande för smältan
ning sådana material är som är
bitstorlek och tillåtna tillsatsämnen
lämpliga för smältning, t.ex. kan
förhindra förekomsten av vätskor i
materialet
kan självständigt välja och använda kan identifiera skicket hos bruks- känner till egenskaper hos materiverktygsmaterial som krävs i arbe- material för olika anordningar,
alen i utrustning för efterbehandtet, för olika anordningar
t.ex. slipstenar och kaptrissor, samt ling
slung- och sandblästrars blåsmaterial
Form- och kokillgjutning
kan med anvisningar och handled- kan vid behov tillverka kärnor med
ning tillverka enkelt formade
vanliga metoder
gjutstycken på olika kravnivåer
med kokill och permanent form
kan självständigt tillverka enkla
formar och kärnor med vanliga
metoder, samt eventuella nya
metoder som används i utbildningen
känner till maskinella tillverkningsmetoder för formar och
kärnor, t.ex. Cold-boxmetoden
kan arbetsmomenten i kärntillverkning och principerna för kvalitetskontrollen i dem
kan arbetsmomenten i kärntillverkning och eventuell betning
känner till konstruktionen i gjutmaskiner och kokiller, t.ex. stängnings- och eventuella utskjutningsmekanismer, kylsystem och
gasevakuering
känner till funktionen för gjutprocessens kringutrustning och kan
använda den under handledning
känner till användningsprincipen
och -sätten samt bruksändamålen
för kärnor
kan med handledning placera
kärnor eller använda kärnor i formar och kokiller
behärskar användningen av kärnor
i kokiller och formar
kan vid behov självständigt räkna
ut stängningskraften för en enkel
form och justera formen rätt så
den inte läcker
kan med handledning byta form i
gjutmaskinen
kan använda kringutrustning enligt kan självständigt använda kringutanvisningar
rustning enligt anvisningar
kan självständigt utföra dagligt
underhåll av gjutmaskin och
kringutrustning samt efter varje
gjutning
kan byta en enkel form i gjutmaskinen enligt anvisningar
kan självständigt byta en enkel
form i gjutmaskinen enligt anvisningar
sörjer i alla arbetsmoment för
arbetssäkerheten
kan arbetarskyddsaspekterna vid
gjutning
sörjer självständigt för arbetssäkerheten i alla arbetsmoment i hela
gjutprocessen
kan lyfta och vända formen och
använder utrustning enligt anvisningarna
Efterbehandling
kan principerna för efterbehandkan självständigt avlägsna ingjutsling och kan under handledning
system och finputsa gjutgods, t.ex.
utföra enkla uppgifter i avlägsnan- kapa och slipa
det av ingjutssystem och i finputsningen av gjutgods, t.ex. kapning
och slipning, beträffande gjutgods
kan använda maskiner och anord-
kan självständigt välja rätta efterbehandlingsmetoder, t.ex. kapnings- och slipmetoder, med beaktande av gjutgodsets material
kan använda anordningar för ef-
59
av gjutjärn, stål, aluminium och
brons
ningar för rengöring av gjutgods
och färdigställa gjutgodsets yta
enligt behovet
terbehandling av gjutgods för att
uppnå den kvalitet som kraven
ställer
känner till arbetsmetoderna för
kvalitetskontroll av arbetsstycken,
t.ex. visuell granskning och måttgranskning
känner till tillämpningsområdena
och begränsningarna för arbetsmetoderna för kvalitetskontroll av
gjutgods
kan utföra vanlig kvalitetskontroll, kan utföra vanlig kvalitetskontroll
t.ex. måttgranskning
enligt givna, enkla kontrollkrav
beträffande gjutgodset och dess
material
känner till kriterierna för underkännande och godkännande vid
granskning av gjutgods
kan självständigt utföra åtgärderna
vid underkännande och godkännande i kontrollen av gjutgods
känner till reparationsmetoderna
för gjutfel och kan reparera enkla
gjutfel
känner till de vanligaste värmebehandlingarna för gjutgods av stål
och gjutjärn, t.ex. avspänningsoch mjukglödgning, härdning och
anlöpning
Behärskande av
material
känner till materialen för tillverkning av gjutgods
Mätning och inställning känner till anordningarna för
smältning och gjutning
känner till behovet av inställning
av anordningar vid tillverkning av
gjutgods.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
behandlar materialen för tillverkning av gjutgods rätt
förutser och väljer rätta material
och materialmängder för tillverkningen av gjutgods
kan använda anordningarna för
smältning och gjutning med litet
handledning
kan självständigt använda anordningarna för smältning och gjutning enligt anvisningar
kan under handledning ställa in en kan självständigt enligt anvisningar
gjutmaskin för tillverkning av ett
ställa in en gjutmaskin för tillverkvisst gjutstycke.
ning av ett visst gjutstycke.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G3
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
känner till de centralaste ritsymbo- kan skapa sig en bild av en arbetslerna i arbetsritningar
ritning med hjälp av ritning och
anvisningar
utreder utifrån arbetsritningen,
med hjälp av ritningar och anvisningar, hur detaljen ska tillverkas
Förståelse av anvisningar
kan med hjälp planera och utforma kan med handledning planera och kan självständigt planera och utgjutstycket och de ingjuts- och
utforma gjutstycket och de ingjuts- forma gjutstycket och de ingjutsmatarsystem som det kräver
och matarsystem som det kräver
och matarsystem som det kräver
60
Kvalitetskontroll
förstår betydelsen av kvalitet
kan under handledning utföra
grundkontrollerna i kvalitetskontrollen av gjutgods
kan självständigt utföra grundkontrollerna i kvalitetskontrollen av
gjutgods
Matematik och naturvetenskaper
kan med hjälp räkna de vanligaste
räkneoperationerna som behövs i
gjutprocessen, t.ex. för tillsättning
av legeringsämnen och för bindemedelsproportioner.
kan under handledning räkna de
vanligaste räkneoperationerna som
behövs i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen och
för bindemedelsproportioner.
kan självständigt räkna de vanligaste räkneoperationerna som behövs i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen och
för bindemedelsproportioner.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. NyckelkompeNöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Arbetssäkerhet, hälsa
och funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
iakttar arbetarskyddsanvisningar
för arbetet
arbetar med ergonomiskt riktiga
arbetssätt
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska arbetsmetoder och
trivseln på arbetsplatsen
sörjer för arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
beaktar också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverkar ett enkelt gjutstycke med permanent form med gjutmaskin på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna
angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.4.4
Tillverkning av gjutmodell
61
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda mät- och handverktyg samt maskiner för modelltillverkning rätt. De kan
tillverka gjutmodeller och kärnlådor korrekt, göra modeller med CAD/CAM-program av gjutmodeller och kärnlådor.
De kan bestämma bearbetningsbanor och bearbetning samt göra gjutsystem och fästa modeller.
De som avlägger examensdelen kan
 tillverka gjutbrätten ändamålsenligt av de vanligaste skivmaterialen
 använda modelltillverkningsmaskiner, handverktyg och specialutrustning för mätning
 programmera och använda CNC-bearbetningsmaskiner
 ställa in och underhålla maskinerna
 välja rätta skär för varje bearbetningsuppgift och rätta varvtal för dem
 läsa och tolka normala maskinritningar samt vid behov använda matematiska tillämpningar
 känner till standarder och gjuteriets anvisningar och krav för tillverkning av modeller och kärnlådor
 märka ut utslagningar utifrån ritningar och dimensionera och förse modellen med tillräckliga kärnanvisningar
 bestämma bearbetningsmåner, krympningar, släppningar, kärnstift och partytor för modeller och
kärnlådor
 tillverka gjutmodeller och kärnlådor av trä, plast och andra motsvarande material
 identifiera olika modellers och kärnlådors tillverkningsmaterial och kan behandla dem rätt
 modellmaterialens mekaniska egenskaper och deras beteende under limning, bearbetning och ytbehandling
 tillverka en modermodell av trä eller polyuretan
 tillverka ett plastnegativ med hjälp av modermodell, med laminerings- eller gjutmetod
 tillverka plastmodeller och kärnlådor av epox-, polyuretan- eller motsvarande plastföreningar i
vätskeform
 utforma enkla modelltillbehör med hjälp av CAD-CAM-program och avlägsna onödiga delar från
den elektroniskt ritade detaljens geometri
 skala krympningar och tillsätta arbetsmån, släppningar, partytor och tillräckliga anvisare för kärnorna
 med hjälp av dator skriva ut behövliga snitt för utslagningen
 skapa bearbetningsbanor för enkla modelltillbehör i bildrutan, och kan därvidlag kontrollera och
förhindra genomskärning
 bearbeta modeller och kärnlådor av rätt modellmaterial med tillräckligt liten stigning
 känner till bearbetningsbara blockmaterial av plast och hur de beter sig vid bearbetning
 välja rätta matnings- och rotationshastigheter
 måttgranska modelltillbehören
 välja en lämplig ytbehandlingsmetod samt finslipa och ytbehandla modeller och kärnlådor
 tillverka gjutbrätten ändamålsenligt av de vanligaste skivmaterialen
 framställa gjutsystem enligt anvisningar
 placera och sätta fast modellerna och gjutsystemen på gjutbrättena med tillräcklig noggrannhet.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
62
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande modell och kärnlåda, men bara under
handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
åstadkommer en fungerande modell och kärnlåda utifrån givna
dokument
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsmetoder
Goda G2
Berömliga B3
ställer vid behov in varvtal och
matning
ställer självständigt in maskiner,
anordningar och anslag
Den studerande eller examinanden
Användning av maski- väljer maskiner och anordningar
ner
rätt i förhållande till arbetsstycket
som ska bearbetas
ställer in rätt varvtal och matning
använder maskinspecifik skyddsutrustning rätt
väljer rätt skär och skärhållare samt åstadkommer självständigt en
fäster dem rätt
måttexakt, snyggt bearbetad modell och kärnlåda
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja rätta verktyg och underredskap
enligt
hålla dem
underhåller och ställer in arbetsredskap och sörjer för deras skick
Behärskande av
material
behandlar och bearbetar material
rätt
förutser materialbehovet och
åstadkommer litet restmaterial
utför självständigt mätningarna av
modell och kärnlåda
utför mätningarna omsorgsfullt
och noggrant
väljer material enligt anvisningar
och dokument
Mätning och inställning väljer rätt mätverktyg, krympning
och använder dem rätt
utför de nödvändiga mätningarna
Färdigheter i
CAD/CAM- och
CNC-teknik
identifierar vid mätningen eventuella fel, glapp och krympningar i
modell och kärnlåda, och åtgärdar
dem
har tillräckliga basfärdigheter i
datateknik
kan programmera och bearbeta
enkla modeller och kärnlådor
kan självständigt välja rätta bantyper enligt arbetsstycke
gör enkla bearbetningsbanor med
CAM-program
förfärdigar självständigt ämnen
och fäster rätt
kan ta snitt av stycket och vända
samt placera stycket på rätt plats.
kan postprocessa och bearbeta
enkla bearbetningsbanor
känner till åtminstone ett CAMbeaktar krympningar, partytor,
program och funktionsprincipen
släppningar och bearbetningsmåför CNC-maskiner och de anord- ner.
ningar, fästdon och annan hjälputrustning som används i dem.
63
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan ta reda på en utslagning med
hjälp av ritningar och anvisningar
känner till de centralaste beteckningarna i arbetsritningar
kan med hjälp av ritningar och
anvisningar skapa sig en bild av
utslagningar
känner till data som behövs för en kan ur en tabell ta reda på behövutslagning
liga uppgifter för att tillverka modell och kärnlåda
drar slutledningar utifrån utslagningen om arbetsfogar och behövliga material
kan ta reda på släppningar, bearbetningsmåner och krympningar
känner till tabeller och standarder
som behövs för modelltillverkning
kan använda tabeller, t.ex. tabell
över blockmått
Materialteknik
identifierar olika träslag, plywood
och plaster som används allmänt
för formtillverkning
känner till valkriterier för olika
material för modeller och kärnlådor, t.ex. vattenhaltens inverkan
löser materialval självständigt
Matematik och naturvetenskaper
kan räkna ut areorna i gjutkanaler- känner till kvalitetskraven för
na
modeller och kärnlådor
känner till fel som orsakas av förändringar hos plaster i vätskeform
förstår blandningsförhållandena
känner till olika formmaterials
för plaster i vätskeform betydelsen inverkan på formens och kärnlåav deras beteende
dans ytkvalitet.
kontrollerar och korrigerar vid
behov med matematikens hjälp
förhållandena mellan gjutkanalernas ytor.
förstår betydelsen av kvalitet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Arbetssäkerhet, hälsa
och funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens arbetssäkerhet,
arbetare och deras arbetssäkerhet ergonomiska arbetsmetoder och
trivseln på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och agerar aktivt för att upprättegen funktions- och arbetsförmåga hålla och främja arbetsförmågan
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem med assistans och
bedömer resultaten
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
64
arbete kritiskt
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
bete
har vilja och förmåga till samarbete kan fungera interaktivt och beaktar
alltid andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka för hand och/eller med CAD/CAM/CNC-teknik någon gjutmodell, kärnlåda eller
delhelhet på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas
ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och
bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5
Valbara examensdelar
2.5.1
Montering av automationsnät
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan montera anordningar i styrskåp och kabla systemet.
De som avlägger examensdelen
 förstår konstruktionen och funktionsprincipen i ett distribuerat styrsystem
 de vanligaste principerna för datatrafiklösningar som används i systemen
 kan principerna för datatrafikteknik och trådlös dataöverföring
 kan montera anordningar i styrskåp och i anordningar som ska styras
 kan montera kablar och ledningar längs kabelrutter och beakta eventuella störningskällor i installationerna
 kan utföra kabeldragning och jorda anordningar
 kan montera sensorer och manövreringsorgan i olika styrenheter
 kan använda mätanordningar för att säkerställa kvaliteten på kabeldragningen
 kan tillämpa programvara, felsökning och monitorövervakning av funktionerna
 kan principen för hur övervakningsprogram ansluter sig till automationsnät
 beaktar möjligheterna till elektromagnetiska störningar för systemets anordningar och kablar.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
65
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- monterar anordningar i styrskåp
ar
monterar anordningar i systemet,
självständigt eller som aktiva
gruppmedlemmar
monterar anordningar självständigt
Elinstallationer
installerar elkopplingar i styrskåp
kopplar datatrafikkablars anslutningsdon
åstadkommer självständigt riktiga
ledningsinstallationer och konstaterar deras kvalitet genom mätning
installerar datatrafikkablar för
fältanordningar
beaktar elektriska störningskällor
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
komponenter
använder arbetsredskap effektivt,
underhåller dem och håller dem i
skick
Behärskande av
material
löser materialval och förutser
materialbehovet
identifierar materialet i konstruktioner, kablar och ledningar som
används och väljer material enligt
anvisningarna
känner till valkriterierna för
material och behandlar materialen
rätt
skyddar materialet under montering
Mätning och inställning konstaterar spänning genom mätning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
konstaterar genom mätning funkt- gör mätningar omsorgsfullt och
ionerna hos anordningarna som
noggrant samt bedömer mätresulhör till systemet.
tatets riktighet.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
den kunskap som
Goda G2
Berömliga B3
66
ligger till grund
för arbetet
Den studerande eller examinanden
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på systemets funktion med
hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår principen för hur signalen
bildas som används i informationsöverföring.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
hanterar avfall korrekt
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra arbetsuppgifter som ansluter sig till studiehelheten i branschens företag. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
67
2.5.2
Montering av maskinautomation
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till en robots funktion och konstruktionsdelarna i ett elektropneumatiskt system, samt deras funktion så att de kan bygga ett litet styrsystem enligt monteringsritningar,
kopplingsscheman och givna funktionsdokument. De kan programmera en robot och ett styrsystem att
fungera enligt önskade funktionsvärden, och göra små ändringar och styrprogram.
De som avlägger examensdelen kan
 identifiera olika robottyper och -konstruktioner
 självständigt göra ett program för en robot med hjälp av handstyrdonet
 till roboten koppla dithörande automationsanordningar och programmässigt förena anordningarna till en fungerande helhet
 vid behov använda olika koordinatsystem och parkeringssätt
 provköra programmet som de gjort och använda programmet också i produktionskörning
 identifiera olika pneumatiska ventiler och cylindrar samt förstå deras funktionsprincip
 dimensionera cylindrar enligt användningsbehovet
 montera och koppla sensorer för pneumatik
 göra ett litet elektropneumatiskt system enligt kopplingsscheman
 göra inställningar i pneumatiksystemets funktioner och identifiera fel i systemet
 utföra mekanisk montering av styranordningar och sensorer för manövreringsorgan
 utföra kabeldragningar och kopplingar i anslutning till styrsystemet
 använda programmerbar logik i styrningen av systemen
 utföra mekaniska monteringar samt kabeldragningar och kopplingar för effektmatnings- och styrsystemet
 ta en enskild automationsanordnings styrprogram i drift och flytta det till styrsystemet
 starta styrsystemets hanteringsprogram (logikprogram)
 göra behövliga ändringar i programmets parametrar och andra ändringar som inverkar på anordningarnas funktion
 använda verktyg för montering av automationsanläggningar
 använda mätanordningar som behövs för mätning av skicket
 använda logikprogrammets diagnostiseringsverktyg för att ta reda på en anordnings funktion.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
kan bringa anläggningen att fungera som helhet
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar på eget initiativ och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
68
BEDÖMNING
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av robot
kan utföra de vanligaste driftsåtgärderna
gör ett program med handproutför självständigt behövliga ingrammeringsdon, självständigt
ställningar vid ibruktagningen och
eller som aktiva gruppmedlemmar provkör programmet som de gjort
Elektropneumatiska
installationer
kan fästa elektriska anordningar
och pneumatiska komponenter
rätt
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
kan utföra grundläggande ledningsdragning och kabeldragning
för anordningarna
Användning av logik
kopplar in logiken i systemet
kan koppla logiken och använda
styrsystemets hanteringsprogram
tar självständigt systemets styrprogram i bruk och gör vid behov
ändringar i programmet
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap effektivt
Mätning och inställning väljer rätta mätverktyg för mätning gör ibruktagningsmätningarna
av mekaniska installationer och
självständigt
använder dem rätt
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet
säkerställer installationen genom
mätning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
mäter styrningens elektriska signa- ställer in mekaniska och elektriska
ler med rätta mätmetoder.
komponenter till sina funktionsvärden.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
69
BEDÖMNING
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att montera någon automationsanläggning eller delhelhet på en arbetsplats. Omfattningen av
arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.3
Montering av elektronik
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan arbeta i elektronikindustrin vid produktionslinjen som medlemmar i
en arbetsgrupp, och kan tillverka kretskort med rätta arbetsmetoder antingen med hand- eller maskinladdning. De kan välja rätta komponenter, beakta esd-skyddet och utföra kvalitetskontrollmätningar av produkterna vid linjen.
De som avlägger examensdelen kan
 arbeta med tillverkningsuppgifter inom elektronik som medlemmar i en arbetsgrupp
 ritsymbolerna och ritstandarderna för elektronik
 läsa kretsscheman
 använda hand- och elverktyg rätt och tryggt
 välja rätta komponenter och material enligt arbetet
 tillverka kretskort enligt ritningar
 välja rätta verktyg enligt arbetet
 löda komponenter på kretskort
 agera som ESD-skyddet förutsätter
 utföra kvalitetskontrollmätningar
 använda mätutrustning vid felsökning
 kontrollera funktionsskicket hos elektroniska komponenter
 använda handböcker på engelska.
70
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
kan underhålla, reparera eller mon- behärskar arbetshelheten, men
tera anordningar bara under hand- behöver handledning
ledning
underhåller, reparerar eller monterar anordningar enligt ritningar
och anvisningar, iakttagande elsäkerhetsbestämmelserna
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov
strävar efter att arbeta snabbt
arbetar på eget initiativ och snabbt
Kommunikation
kan rapportera sina uppgifter
muntligt.
kan göra skriftliga rapporter.
kan göra skriftliga rapporter och
stå i kontakt med kunderna.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- kan använda enkla maskiner
ner
behöver handledning vid använd- använder maskiner och anordningning av maskiner och anordningar ar självständigt
Testning av produktionen
utför självständigt eller som aktiva utför självständigt testningarna
gruppmedlemmar testningarna
som behövs i produktionen
som behövs i produktionen
utför som gruppmedlemmar de
vanligaste testningarna som behövs i produktionen
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap rätt och
effektivt
Hantering av komponenter
behöver handledning för identifie- hanterar komponenter rätt under
ring av komponenter.
handledning.
hanterar produktionskomponenter
rätt och enligt anvisningarna.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
71
Dokument för produkt- kan de vanligaste ritsymbolerna
ionen
behöver handledning i användningen av produktionsdokument
kan självständigt använda företagets eller kundernas dokument
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbets- och elsäkerhetsanvisningar
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att arbeta i olika arbetshelheter och uppgifter i elektronikproduktion, i grupp eller ensam på en
arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.4
Montering av hydraulik
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till grunderna i funktionen hos anordningarna i hydrauliska
systems energiöverföringskedja, och kan montera dem. De kan utföra åtgärder i anslutning till start av
hydrauliksystem. De känner till grunduppgifter i underhållet av hydrauliksystem och kan utföra dem. De
kan underhålla hydrauliska anordningar.
72
De som avlägger examensdelen kan
 beakta allmänna arbetarskyddsaspekter och speciellt sådana relaterade till hydraulisk teknik
 de fysikaliska grunderna för hydraulisk teknik och kan granska olika storheters inverkan med matematikens hjälp
 de centralaste ritsymbolerna för hydraulik
 tolka hydraulikscheman när de monterar anordningar och söker fel
 planera elstyrning av enkla hydrauliska manöveranordningar
 funktionsprincipen för öppet och slutet hydrauliskt system
 faktorer som inverkar på hydraulsystems trycknivå
 identifiera inverkan av tryckchocker, kavitation och värme på ett hydrauliksystems funktion
 bruksändamålen för olika hydraulikvätskor
 beakta renhetskraven vid montering av hydraulik
 montera hydrauliska pumpar, motorer och cylindrar samt känner till deras funktionsprinciper och
utför underhåll på dem
 principen för lagring av hydraulisk energi i tryckackumulatorer
 montera riktnings-, tryck-, strömnings- och proportionalventiler för styrning av hydraulisk energi
 montera ledningarna från styranordningen till hydraulikkomponenterna
 funktionsprinciperna för logikventiler
 underhålla hydrauliksystem
 använda mätutrustning för konditionsövervakning av hydrauliksystem
 använda de vanligaste maskinerna och anordningarna för tillverkning av rör- och slangsystem
 montera standardenliga rörsystem och slangar för överföring av hydraulisk energi
 skydda komponenterna mot orenheter under monteringen
 rengöra rör- och slangsystem före ibruktagning
 utföra åtgärder i anslutning till ibruktagning av hydrauliksystem
 tolka instruktionsböcker och dokument på engelska.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt en plan
Behärskande av arbetshelheten
monterar under handledning
komponenter samt rörsystem och
slangar i anslutning till dem
kan tolka anvisningar, arbetsritningar och scheman
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
utför arbetshelheten, men behöver
handledning
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
strävar efter att arbeta ändamålsenligt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
73
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- utför de vanligaste mekaniska
ar
monteringarna och beaktar renlighetskravet vid montering
utför självständigt eller som aktiva utför självständigt mekanisk mongruppmedlemmar krävande meka- tering av komponenter, rörsystem
niska monteringar samt kan
och slangar
skydda komponenterna från orenheter
Elinstallationer
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
installerar elektriska anordningar
och komponenter rätt
utför grundläggande lednings- och
kabeldragning
Rengöring och ibruktagning av hydraulsystem
rengör och skyddar rörsystem och rengör och sköljer hydrauliksystem tar hydrauliksystem i bruk på rätt
slangar med rätta metoder enligt
enligt given anvisning
sätt och tryggt
anvisningar
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt så att de inte skadar kompo- ligt
nenter
underhåller sina arbetsredskap och
håller dem i skick
Behärskande av
material
identifierar materialen i slangar,
rörsystem och komponenter som
används för anordningarna.
väljer material enligt standarder
och förutser materialbehovet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
väljer material enligt anvisningar
och standarder
behandlar materialen rätt.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Berömliga B3
känner till de centralaste ritsymbo- tolkar ritningar för elektrifiering av tolkar scheman för styranordninglerna för hydraulik och hydrauliska hydrauliksystem
ar för hydrauliksystem
styrscheman
kan tolka monteringsritningar för
slangar, rörsystem och hydrauliska
komponenter
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av fysikaliska
storheter som ansluter sig till hydraulik.
sluter sig till vilken inverkan ändringar i de fysikaliska storheterna
har på hydrauliksystemets funktion.
granskar vid behov med matematikens hjälp vilken inverkan ändringar i olika storheter har på hydrauliksystemets funktion.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
74
BEDÖMNING
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning och agerar
aktivt för att upprätthålla arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att montera ett hydrauliksystem samt genom att starta och underhålla det i branschens företag.
Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.5
Reparation av maskiner och anordningar
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till funktionen och konstruktionsdelarna hos de vanligaste små
maskinerna och mätarna som används i hemhushåll, kontor och industri så att de kan med hjälp av bruksoch underhållsanvisningar montera, demontera och reparera dem. De ska kunna söka fel i anordningarna
med mätare, hitta komponenter som är i olag och byta dem till nya. De ska iaktta elsäkerhetsbestämmelserna i sitt arbete.
De som avlägger examensdelen kan
 underhålla kontorsmaskiner
 installera styrprogram för kontorsmaskiner
 läsa de vanligaste maskinernas monterings- och kopplingsritningar
 reparera och underhålla de vanligaste elverktygen och eldrivna konsumtionsapparater
 använda behövliga verktyg för reparationerna
 utföra eltekniska mätningar och utifrån mätningarna lokalisera anordningar eller komponenter
som är i olag
 underhålla och reparera de vanligaste analoga och digitala mätanordningarna
75








kalibrera mätanordningar
dokumentera reparationsarbetet och utföra kontroller och mätningar som förutsätts av elsäkerhetsbestämmelserna
funktionsprincipen och konstruktionerna hos kortslutningsmotorer
utföra mekaniska monteringar av maskiners styranordningar
utföra kabeldragningar och kopplingar i anslutning till styrsystemet
montera in frekvensomriktare som del av styrsystem, enligt ritningar och kopplingsscheman
hålla sin arbetsplats snygg och trygg
utföra monteringar, reparationer och mätningar i enlighet med elsäkerhetsstandarden 6002.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
kan underhålla, reparera eller mon- behärskar arbetshelheten, men
tera anordningar bara under hand- behöver handledning
ledning
underhåller, reparerar eller monterar anordningar enligt ritningar
och anvisningar, iakttagande elsäkerhetsbestämmelserna
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar på eget initiativ och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
strävar efter att arbeta snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Reparation och underhåll
kan demontera och fästa anordningarnas vanligaste mekaniska
och elektriska delar och komponenter rätt
utför mekaniska och elektriska
söker självständigt anordningarnas
monteringar självständigt eller som mekaniska och elektriska fel och
aktiva gruppmedlemmar
utför behövliga mekaniska inställningar vid ibruktagningen samt
behövliga elektriska kontrollmätningar
Styrströmskretsar
installerar elektriska anordningar
och komponenter rätt
använder godkända monteringssätt kan självständigt utföra korrekta
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
utför grundläggande lednings- och
kabeldragning
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap rätt och
effektivt
76
Mätning och inställning väljer rätta mätverktyg för mätning gör ibruktagningsmätningarna
av mekaniska installationer och
självständigt
använder dem rätt
säkerställer installationen genom
mätning
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet
konstaterar de elektriska signalerna ställer in mekaniska och elektriska
i anslutning till styrningen genom komponenter till sina funktionsmätning med rätta mätmetoder
värden
Elsäkerhet
kan utföra mätningar och kontrol- kan dessutom dokumentera resuller i enlighet med elsäkerhetsbetaten under handledning.
stämmelserna.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
mäter och dokumenterar självständigt.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
77
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att underhålla eller reparerar en elektrisk maskin eller monterar en helhet av anordningar på en
arbetsplats eller. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i
examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.6
Montering av logikstyrning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till funktionsprinciperna för programmerbar logik och industri-PC
samt användningen av dem för styrning i automation. De kan installera effektmatningen till logikens eller
industri-PC:ns styrskåp samt ingångar och utgångar samt kan sammanställa en fungerande helhet av modulära system. De kan göra enkla styrprogram enligt IEC61131-3 i någon programmeringsmiljö.
De som avlägger examensdelen kan
 funktionsprinciperna i och skillnaderna mellan programmerbar logik och industri-PC
 montera olika ingångs- och utgångsenheter i modulär logik eller industri-PC
 koppla effektmatning till centralenheten samt till ingångar och utgångar
 koppla ingångs- och utgångssignaler
 beakta störningsskyddet och jordningen vid installationer
 bestämma anordningshelheten med hjälp av programvara
 tolka program som uppfyller standarden IEC61131-3
 göra enkla program som uppfyller standarden IEC61131-3 med logikprogrammens programmeringsprogram
 mata programmet in i logikens eller industri-PC:ns minne
 starta logikprogrammet och ta säkerhetskopia av det
 söka fel med hjälp av programmeringsprogrammet
 signalstandarder.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
78
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Mekaniska montering- utför mekaniska monteringar av
ar
anordningar i styrskåp
Elinstallationer
Berömliga B3
monterar självständigt anordningar säkerställer självständigt att den
och komponenter i styrskåp
mekaniska monteringen och komponenterna är korrekta
monterar ledningsrännor och
fästskenor i styrskåp
sammanställer ett modulärt styrsystem
drar ledningar för anordningar i
styrskåp
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
komponenter
använder arbetsredskap effektivt,
underhåller dem och håller dem i
skick
Behärskande av
material
löser materialval och förutser
materialbehovet
identifierar materialet i delar som känner till valkriterierna för
används i anordningar samt i
material och behandlar materialen
komponenter, kablar och ledningar rätt
samt väljer material enligt anvisningarna
Mätning och inställning konstaterar spänning genom mätning
konstaterar ingångs- och utgångssignalerna för styrning med korrekta mätmetoder
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet
Programmering, ankänner till grundstrukturen i stanvändning av styranord- dardenliga styrprogram
ning
gör små styrprogram
planerar små styrprogram på olika
programmeringssätt och gör program
kan spara programmet, mata det i gör små ändringar i styrprogramstyranordningen och starta styran- men
ordningen.
tar programmet i bruk.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
startar styranordningen tryggt med
ett nytt eller ändrat program
kan spara en säkerhetskopia och
säkerställa styrprogrammet.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
känner till de centralaste ritsymbo- känner till presentationssätten för
lerna för styrscheman
styrningen i styranordningar
känner till ritsymbolerna för ma-
tar med hjälp av scheman reda på
79
növerorgan och sensorer
Behärskande av kvali- behöver handledning i identifietet
randet av kvalitetskraven
adresserna för sensorers och manöverorgans anslutningar i en
styranordning
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till vilken inverkan änd- analyserar vid behov med matemastorheterna som ansluter sig till
ringar av de fysikaliska storheterna tikens hjälp olika storheters inverarbetet.
får i arbetsobjektet.
kan på funktionen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
hanterar avfall korrekt
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra arbetsuppgifter i enlighet med studiehelheten i branschens företag. Omfattningen av
arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
80
2.5.7
Mikromekanisk tillverkning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan planera och tillverka precisionsprodukter av olika plast- och metallkvaliteter, med manuell bearbetning samt CNC- och laserbearbetning. De kan sammanfoga bearbetade detaljer och göra en större helhet av dem (t.ex. en växellåda). De kan använda mätande sensorer och mikrocontrollers samt ansluta dem till de produkter de har tillverkat. De kan göra moderna förband t.ex. med
limning. De kan testa produkterna de har tillverkat.
De som avlägger examensdelen kan
 tillverka små kugghjul och andra precisiondelar, t.ex. små gripverktyg
 räkna ut och välja rätta bearbetningsdata
 göra finmekaniska plåtdelar med laserbearbetning
 göra små delar med CNC-maskiner
 beakta toleranserna vid bearbetning
 bygga en större helhet av enskilda delar
 göra limförband
 byta batterier i mikromekaniska anordningar
 använda LED-teknik
 använda mätande sensorer
 använda mikrocontrollers som del av en anordning
 använda miniatyrmotorer
 använda trådlös styrningsteknik.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
1. Behärskande av
arbetsprocessen
BEDÖMNINGSKRITERIER
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
arbetar på eget initiativ och snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Montering
kan planera och genomföra monteringar
kan tolka monteringsbilder
kan montera
81
Tillverkning av delar
kan tillverka enkla precisionsdelar
kan tillverka krävande precisionsdelar
kan planera och tillverka krävande
precisionsdelar
Styrteknik
förstår styrtekniken för mikromekaniska anordningar.
kan bygga enkla mikrocontrollers.
kan planera och bygga styranordningar för mikromekaniska anordningar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
identifierar kvalitetskraven
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att kan tillverka precisiondelar och göra en fungerande helhet eller anordning av delarna antingen på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska
täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
82
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.8
Montering av styrsystem
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan principerna för automatisering av maskiner och anordningar samt kan
montera styr- och manöverorgan och kablar och ledningar för dem. De kan principen för anpassning av
mätsignaler och metoderna för störningsskydd. De känner till sensorer för mätning av olika storheter och
kan med hjälp av mätare och monitorprogram söka fel i styrsystem.
De som avlägger examensdelen kan
 grunderna i den el- och elektronikteknik som används för styrteknik
 principen för uppkomst av elektriska störningar
 principerna för bildandet av tal i olika talsystem och kan utföra räkneoperationer och omvandlingar med dem
 grunderna i digitalteknik
 elsäkerhetsbestämmelserna
 skillnaden mellan styrning och reglering
 signalstandarder
 identifiera el- och elektronikkomponenter som används i styrteknik
 ritsymboler och kan tolka styrscheman
 tolka hydraulik- och pneumatikscheman
 använda verktyg för elektronik- och elinstallationer
 utföra eltekniska mätningar med olika mätanordningar
 signalstandarder och kan mäta signaler
 använda rätta sensorer och detektorer för att observera närvaro och mäta temperatur, tryck, kraft,
vinkel, acceleration och nivåhöjd
 anordningar som används för att åstadkomma roterande och linjär rörelse
 principerna för programmerbar logik, industri-PC, inbyggda system och automationsnät i styrning
av anordningar
 montera styranordningar
 göra styrprogram
 montera styranordningar i styrskåp och utföra kabeldragning för dem
 principerna för styrning av CNC-maskiner och robotar
 göra enkla program för robotar
 ansluta styrterminal till styrsystemet
 ta reda på principerna för användning av övervakningsprogram
 söka fel i styrsystem och reparera dem
 tolka engelska anvisningar och dokument.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
83
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- utför mekaniska monteringar av
ar
styranordningar
monterar självständigt anordningarna och ställer in dem rätt
utför monteringsuppgifter i en
automationsanläggning
monterar styranordningar, sensorer och manöverorgan
Elinstallationer
installerar elektriska anordningar
och komponenter rätt
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
utför grundläggande lednings- och
kabeldragning
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
komponenter
använder arbetsredskap effektivt,
underhåller dem och håller dem i
skick
Behärskande av
material
löser materialval och förutser
materialbehovet
identifierar materialet i konstrukt- känner till valkriterierna för
ioner, kablar och ledningar som
material och behandlar materialen
används i anordningarna och väljer rätt
material enligt anvisningarna
Mätning och inställning väljer rätta mätverktyg för mätning
av mekaniska installationer och
använder dem rätt samt säkerställer installationen genom mätning.
gör ibruktagningsmätningarna
självständigt och konstaterar styrningens elektriska signaler genom
att mäta med rätta mätmetoder.
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet
ställer självständigt in anordningarna till funktionsvärdena.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
84
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till vilken inverkan änd- analyserar vid behov med matemastorheterna som ansluter sig till
ringar av de fysikaliska storheterna tikens hjälp olika storheters inverarbetet.
får i arbetsobjektet.
kan på funktionen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
hanterar avfall korrekt
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att montera någon automationsanläggning eller delhelhet på en arbetsplats. Omfattningen av
arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.9
Montering av pneumatik
85
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan bygga pneumatiksystem enligt scheman, arbetsritningar och anvisningar, kan ta det i bruk och ställa in det i funktionsskick. De kan utföra uppgifter i anslutning till konditionsövervakningen av pneumatiksystem och hålla systemet i funktionsskick.
De som avlägger examensdelen kan
 de vanligaste anordningarna och komponenterna som används i energiöverföringskedjan i pneumatiksystem och delarna i distributionssystemet för tryckluft
 de fysikaliska grunderna för pneumatik och kan med matematikens hjälp granska hur olika storheter inverkar
 grundegenskaperna och funktionssätten hos anordningar som används för att producera tryckluft
 de fysikaliska grunderna för tryckluftsproduktion och tryckluftsteknik
 de vanligaste principerna för styrmetoder som används i pneumatiksystem
 sammanställa ett pneumatiksystem och ett styrsystem till en fungerande helhet
 de centralaste ritsymbolerna för pneumatik och styrteknik
 ta reda på en anordnings funktion med hjälp av scheman
 använda kopplings- och styrscheman vid utredning av fel
 montera pneumatikventiler, ventilterminaler och manöverorgan med beaktande av renhetskraven
 identifiera materialen i rörsystem, slangar och kopplingar som används för trycklyft samt beteckningarna för materialen
 välja rätta rör och slangar samt kopplings- och andra förbandskomponenter för slangar och rör
 fästa rör och slangar
 använda böj- och kapanordningar som behövs vid byggnad och montering av rörsystem och
slangar för pneumatik
 rengöra ett tryckluftssystem innan det tas i bruk
 ansluta pneumatikkomponenter och behövliga sensorer till styrsystemet
 ansluta styrventiler, ventilterminaler och pneumatiska placeringsanordningar till styrsystemet
 ta ett pneumatiksystem i bruk
 övervaka ett pneumatiksystems skick och hålla det i funktionsskick
 tolka engelska bruksanvisningar och dokument.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt en plan
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
monterar under handledning
kan tolka scheman och arbetsritkomponenter samt rör och slangar ningar
i anslutning till dem
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
kan utföra enkla kopplingar
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
strävar efter att arbeta ändamålsenligt.
86
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- fäster komponenter mekaniskt och monterar självständigt komponen- utför självständigt kopplingarna
ar
kopplar slangar och rörsystem
ter, slangar och rörsystem
som krävs för att anordningarna
ska fungera och behövliga inställningar
beaktar renhetskraven
Elinstallationer
installerar under handledning
ledningarna för styrningen
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
komponenter
underhåller sina arbetsredskap och
håller dem i skick
Behärskande av
material
identifierar materialet i slangar, rör känner till valkriterierna för
samt deras kopplingar och andra
material
förbandskomponenter
löser materialval
väljer ledningar för styrning enligt
anvisningar
förutser materialbehovet
behandlar materialen rätt och
sparsamt
Mekaniska montering- fäster komponenter mekaniskt och monterar självständigt komponen- utför självständigt kopplingarna
ar
kopplar slangar och rörsystem
ter, slangar och rörsystem.
som krävs för att anordningarna
ska fungera och behövliga inställningar.
beaktar renhetskraven.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
känner till ritsymbolerna för de
centralaste komponenterna för
styrning av pneumatik och pneumatiska anordningar
känner till presentationssätten för
styrningen i pneumatiska styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av fysikaliska
storheter som ansluter sig till
pneumatik.
sluter sig till vilken inverkan änd- granskar vid behov med matemaringar av de fysikaliska storheterna tikens hjälp olika storheters inverfår i arbetsobjektet.
kan på pneumatiska anordningars
funktion.
87
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
hanterar avfall korrekt
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra arbetsuppgifter som ansluter till studiehelheten. Uppgifterna utförs i branschens företag. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.10
Elinstallation
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan utföra elarbeten i anslutning till montering och reparation av maskiner
och anordningar. De kan installera anordningens eller anordningshelhetens matarledning från installationsdosan eller fördelningscentralen, i vilken finns färdiga kopplingar för matarledningen. De känner till
myndighetsbestämmelserna för elinstallationer och elsäkerhet.
De som avlägger examensdelen kan
 ta reda på utrymmesklasserna, anordningarnas kapslingsklasser och installationplatserna utifrån
dokumenten som finns för installationsobjektet
 med hjälp av monteringsritningar, huvud- och kretsscheman samt kopplingstabeller installera rätt
utrustning, kabelrutter, rör- och kabelmaterial samt andra tillbehör för installationen
88
















beakta kraven för mekaniskt och elektriskt skydd vid installationer
avgöra vilka ställningar och lyftanordningar som behövs enligt lagen om skydd i arbete, samt reservera och använda skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet
välja de vanligaste installationsledningarna och -kablarna, och känner till deras konstruktion, tilllåtna draghållfastheter, böjningsradier och installationsmiljöer
installera kabelrutterna enligt el- och automationsritningarna
installera kablarna längs kabelrutterna och beakta kraven för störningsskydd i installationerna
installera jord- och potentialutjämningsledningar jämte kopplingar enligt planerna för dessa
använder verktyg och specialverktyg för installationer rätt och tryggt
funktionsprincipen och konstruktionen för kortslutningsmotorer
de vanligaste standardkopplingarna och frekvensomriktardrifterna och kan utföra kopplingar av
styrkretsar och huvudströmkretsar för dem
ansluta motorers styrning till det övriga styrsystemet
principerna för överbelastnings- och kortslutningsskydd som behövs för motordrifter och kan säkerställa riktigheten i skyddsanordningarna och ställa in dem rätt enligt motorns märkvärde och
informationen i skriftligt tilläggsmaterial
söka information gällande branschen i lagen och förordningen om elsäkerhet samt i därtill anslutande beslut av handels- och industriministeriet
kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som ingår i allmän elsäkerhetsutbildning enligt elsäkerhetsstandarden SFS 6002
övriga sådana icke nämnda kunskaper och färdigheter som ingår i den utbildning (Bilaga andra
stycket) som förutsätts för el-arbeten i arbets- och näringsministeriets förordning 351/2010 § 11,
mom. 5.
fylla i idrifttagningsprotokollen som uppgjorts för arbetsobjektet, och införa i el-ritningarna de
förändringar som har vidtagits efter granskningarna eller under arbetets gång
efter att installationen har färdigställts ge information om hur systemet används.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
konstruerar anordningen så att den
fungerar enligt planen
kräver handledning i början
arbetar på eget initiativ och företagsamt.
installerar på godkänt sätt anordningens eller anordningshelhetens
matarledning från installationsdosa
eller fördelningscentral, i vilken det
finns färdiga kopplingar för matarledningen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
89
BEDÖMNING
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Mekaniska montering- monterar kabelhyllor och kabelrut- monterar kabelrutter självständigt planerar kabelrutter och genomföar i anslutning till
ter enligt anvisningar
eller som aktiva gruppmedlemmar ringar enligt situationen
elinstallationerna
bygger monteringsställningar
Installering av elanord- installerar elektriska anordningar
ningar och elledningar och komponenter rätt
väljer rätta komponenter
använder godkända monteringssätt åstadkommer självständigt riktiga
för kablar och ledningar
och snygga installationer av anordningar och ledningar
utför grundläggande lednings- och
kabeldragning
Användning av arbets- använder givna arbetsredskap
väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
ändamålsenligt så att de inte skadar ligt
komponenter
underhåller sina arbetsredskap och
håller dem i skick
Behärskande av
material
löser materialval
identifierar materialet i anordning- känner till valkriterierna för
arna och väljer dem enligt anvismaterial
ningar
Mätningar och gransk- utför idrifttagningsgranskning
ningar
under handledning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
behandlar materialen rätt
förutser materialbehovet
säkerställer självständigt genom
mätning att installationen har
lyckats.
fyller i idrifttagningsprotokollen
som uppgjorts för arbetsobjektet,
och inför i elritningarna de förändringar som har vidtagits under
granskningarna eller under arbetets
gång.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
utreder en anordnings funktion
och installationsordningen med
hjälp av ritningar
förstår presentationssätten i installationsritningarna
använder installationsritningar i
arbetet
utreder installationsobjektet med
hjälp av installationsritning och
handledning
sluter sig till en anordnings funktion med hjälp av ritning
Elsäkerhet
slutför med godkänt resultat allmän utbildning i elsäkerhet enligt SFS 6002
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
Matematik och natur-
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till vilken inverkan änd-
identifierar kvalitetskraven i anslutning till arbetet
åstadkommer ett slutresultat av
god kvalitet
analyserar vid behov med matema-
90
vetenskaper
storheterna som ansluter sig till
arbetet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
ringar av de fysikaliska storheterna tikens hjälp olika storheters inverfår i arbetsobjektet.
kan på funktionen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsanvisningar i
anslutning till arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer kritiskt
sitt arbete
Interaktion och samar- fungerar under handledning i par
bete
eller i grupp
kan fungera i par eller i grupp
kan fungera interaktivt och beaktar
andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt principerna för miljö- följer kvalitetssystemet.
skydd
hanterar avfall korrekt
sörjer för att arbetsmiljön är snygg. sörjer för att arbetsplatsen är snygg
och att maskinerna underhålls.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra arbetsuppgifter i enlighet med studiehelheten i branschens företag. Omfattningen av
arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.11
Installation av rörlinjer
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan montera och sammanfoga rörhelheter enligt arbetsritningar och
rörscheman.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar, dellistor och rörscheman samt monteringsritningar för anordningshelheter
 utifrån rörens storleks- och materialmärkningar identifiera rör, delar till rörsystem, flänskopplingar, andra kopplingar samt rörtätningar
 identifiera stängnings- och tryckreduktionsventiler utifrån utseendet och märkningarna
 uppgöra en arbetsplan för rörinstallationen och vid behov planera dragningsrutten med beaktande
av utrymmena som har reserverats för anordningarna
91














planera fästningen av rören utifrån att de känner till de grundläggande sakerna om hur rören
slår/rör sig beroende på rörstorleken och rörväggens tjocklek, den strömmande vätskan och
tryckvariationerna
räkna uträtad längd för bockade rör
kapa rör med såg och röravskärare samt vid behov med vinkelslipmaskin, gasskärare och plasmaskärare
bocka rör med handbockningsanordning och bockningsmaskin
göra rörgängor och känner till märkningarna för rörgängor
göra förberedelse för förgrening av rör, t.ex. kragning
sammanfoga rör med lödning
svetsa samman rör och rörkonstruktioner med elektrod-, MAG- och TIG-metod
skydda roten vid rörsvetsning, t.ex. med rotgas
fästa rör med fästdon samt vid behov tillverka sådana
koppla rör med rör-, fläns- och svepkopplingar och kan använda rörtätningar
installera rör med värmeutvidgningsmån och göra behövliga U-böjar
avväga rör med självcirkulation
skölja rörsystem rena och utföra täthetsprov.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Arbetsplan
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
behöver handledning i överraskande, förändrade situationer
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behöver råd
behöver råd bara i speciella problemsituationer
Initiativförmåga och
företagsamhet
behöver övervakning.
ber om råd vid behov.
ber om råd bara i de svåraste
problemsituationerna.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av arbets- kan grunderna i användning av
redskap
handverktyg
använder arbetsredskap ändamålsenligt
kan välja verktyg ändamålsenligt
Behärskande av
material
känner till materialbeteckningarna
och identifierar grundmaterialen
hanterar rör, rördelar och komponenter omsorgsfullt
hanterar rör, rördelar och komponenter så att de inte smutsas
Passningar och genomföringar
kan göra passningar och genomfö- utför i huvudsak arbetet självstänringar under handledning
digt, men behöver råd
kan självständigt göra passningar
och genomföringar enligt scheman
Kapning och gängning
kan arbetsmetoderna
gör snyggt arbetsresultat och kan
gör gängorna färdiga med en gång
92
av rör
och kapar rören till rätt mått
kapa rör med rätta arbetsmåner
Fästning av rör
gör rörfästen enligt arbetsritningar kan utan arbetsritningar göra vaneller givna anvisningar
liga rörfästen och dimensionera
dem
kan dimensionera mellanrummen
mellan rörfästena
Bockning av rör
kan metoderna
bockar rör men måste göra korrigeringar
bockar rör till rätt vinkel nästan
med en gång
Mekaniska rörkopplingar
kan tekniken för mekaniska rörkopplingar
behöver handledning för placeringen vinkelrätt och centralt av
mekaniska kopplingar
kan placera kopplingar och gör
dem täta
Lödning
kan löda enkla fogar
kan självständigt förbereda lödstäl- gör en vattentät fog med en gång
lena och löda ihop rören
Svetsning
svetsar rörfogar med en svetsmetod i svetsklass B
svetsar rörfogar med två svetsmetoder i svetsklass B
svetsar rörfogar med tre svetsmetoder i svetsklass B
Mätning
kan använda rull- och skjutmått.
får rätta mätresultat
kan beakta mätfel och värmeutvidgning.
kan avväga.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av arbetsritningar och scheman
känner till märkningssätten och
kan tolka enkla rörritningar
kan läsa arbetsritningar och
rörscheman nästan självständigt
förstår arbetsritningar, monteringsritningar och rörscheman
utan hjälp
Matematik och naturvetenskaper
kan räkna längdmått samt enkla
area- och volymuträkningar för
rörsystem
kan räkna uträtad längd som behövs för bockning
kan räkna vinkelstorlekar och
längdmått med hjälp av trigonometriska ekvationer
känner till de fysikaliska grundkan räkna massa- och tryckuträkstorheterna och förstår betydelsen ningar i anslutning till arbetet och
av massa och tryck i rörkonstrukt- bedöma värmeutvidgning.
ioner, kan räkna enkla massa- och
tryckuträkningar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan beakta korrosionen som ett
elektrokemiskt fenomen vid
materialval och sörja för att metallytorna är rena.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
sörjer för att arbetsplatsen är snygg
iakttar arbetarskyddsbestämmel-
arbetar ergonomiskt rätt
93
funktionsförmåga
serna
och i ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
att rörsystemet är rent.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar komponenter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att installera en rörlinje i ett verkligt arbetsobjekt. Installationen innefattar sammankoppling av
olika rör och komponenter samt rörbockningar. Dessutom löds rör ihop och avläggs rörsvetsningsprov. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.12
Finmekanisk CNC-bearbetning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen behärskar CAD/CAM-teknik och grunderna i CNC-programmering i sådan omfattning att de kan tillverka exakta maskindelar enligt arbetsritningar och med olika tillverkningsmetoder.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar
 överföra en CAD-ritning till CAM-program och bestämma bearbetningsbanorna
 göra 2D-ritningar med CAM-program
 simulera och postprocessa bearbetningsbanorna som de gjort
 tryggt använda CNC-styrd bearbetningsmaskin med beaktande av skyddsutrustningens betydelse
 tillverka krävande bearbetade detaljer med CNC-maskin enligt arbetsritningar
 välja rätta verktyg, fästdon och mätverktyg samt använda dem på rätt sätt
 göra verktygs- och maskininställningar för bearbetningen
 välja rätta skär
 mäta detaljen som de gjort och göra mätprotokoll över mätta detaljer.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
94
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande helhet bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
arbetar självständigt enligt planen
arbetar på eget initiativ och snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
CAD/CAM
kan tolka arbetsritningar
kan göra 2D-ritningar med
CAD/CAM-program
behärskar dessutom skapande av
bearbetningsbanor och postprocessning
CNC- bearbetning
kan använda CNCbearbetningsmaskin tryggt
kan dessutom göra maskin- och
kan göra CNC-program och tillskärinställningar på CNC-maskiner verka detaljer enligt arbetsritningar
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap effektivt
Behärskande av
material
löser materialval
identifierar olika metaller
kan välja material enligt arbetet
väljer material enligt anvisningarna. behandlar materialen rätt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
förutser materialbehovet och sörjer för korrekt lagring.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
kan välja material och verktyg
enligt ritning
kan tolka ritningar rätt och välja
arbetsföljd enligt dem
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
95
BEDÖMNING
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
fungerar interaktivt
använder verktyg så de inte skadas. arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverkar en krävande bearbetad detalj enligt arbetsritningar med CNC-maskin på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.13
Svetsning av aluminium och rostfritt stål
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan svetsa aluminium och rostfritt stål enligt arbetsritningar och svetsanvisningar i produkttillverkning.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa svetsanvisningar (WPS)
 svetsa rostfritt stål och aluminium med TIG- och MIG/MAG-svets
 funktionsprincipen för TIG/MIG-svetsströmkällor
 de viktigaste faktorerna som begränsar grundmaterialets svetsbarhet och specialåtgärder för utförandet av svetsningen, t.ex. svetsning i förhöjd arbetstemperatur och begränsad värmetillförsel
 specialkrav på arbetsmiljön och materialbehandlingen
 hantera plåtämnen av aluminium och rostfritt stål
 de materialläromässiga grunderna om rostfria stålsorter
 de allmännast använda rostfria stålen samt deras märkningar och handelsbenämningar
 grunddata om tillsatsämnen för svetsning av rostfritt stål
 svetsbarheten, svetsfogar och formförändringar hos rostfria stålsorter
 särdragen för svetsning av rostfria och syrafasta stål
 efterbehandla svetsfogar med betning, borstning och slipning
96







vässa wolframelektroder
särdragen för svetsning av aluminium, aluminiums svetsbarhet och svetstekniker för aluminium
de allmännast använda aluminiumkvaliteterna och märkningarna för deras legeringsämnen
basdata om tillsatsämnen för svetsning av aluminium
efterbehandla och räta ut aluminiumprodukter och svetsfogar
utföra båglödning (svetslödning, MIG-svetsaggregat)
svetsa plåtsvetsprov FW eller BW i positionerna PA, PB, PF, svetsklass C enligt standarderna
SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9606-2, med den svetsmetod som de har valt.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av arbetshelheten
kan läsa svetsmomenten i arbetsritningarna, men behöver handledning i svetsföljden
behöver något handledning i svets- utför svetsarbetet för produkthelföljden och i några detaljer
heten självständigt enligt arbetsritningarna
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Svetsning
kan svetsa enligt svetsanvisning
(WPS) och läsa detaljer om svetsningen i ritningarna samt tolka
svetsbeteckningarna
arbetar på eget initiativ och snabbt.
Berömliga B3
kan inverka på svetsfogens kvalitet behärskar svetsströmmen
med inställning av svetsparametrarna
svetsar plåtsvetsprov som bedöms svetsar plåtsvetsprov som bedöms svetsar plåtsvetsprov som bedöms
okulärt, FW eller BW i positionen okulärt, FW eller BW i positioner- okulärt, FW eller BW i positionerPA, svetsklass C
na PA och PB, svetsklass C
na PA, PB och PF, svetsklass C
känner till TIG- och MIGsvetsströmkällors konstruktion
och funktionsprincip
Finputsning och efter- avlägsnar svetsstänk
behandling av svetsfogar
kan de tekniska grunderna för
betning av svetsfogar
kan undvika svetsfel
känner till användningsmöjligheterna för tomgångsspänning
(OVC), AC, DC och högfrekvens
kan utföra båglödning (svetslödning MIG-svetsaggregat)
kan vässa wolframelektroder
slipar vassa kanter
kan självständigt efterbehandla
svetsfogar
betar till erforderlig nivå
betar snyggt
97
Behandling av tillsatsämnen för svetsning
kan förvara rätt och vid behov
torka tillsatsämnen
Behandling av material beaktar i sitt arbete betydelsen av
renhet och skick hos arbetsbord,
rundningsvalsar, plåthållare o.dyl.
som kommer i kontakt med rostfritt stål och aluminium för produktens ytkvalitet
kan välja tillsatsämnen enligt WPS
för ett visst svetsarbete med MIG
och TIG
känner till betydelsen av materialens skyddsfolier för produktens
ytkvalitet, kan förvara dem hela
medan materialet hanteras och
avlägsna från svetsningsområdet
kan självständigt utföra behövligt
skyddande av arbetsstycken i arbetssituationer som äventyrar
ytkvaliteten på produkten
kan mäta och vid svetsning beakta
måtten på delsvetsarna vid
flersträngssvetsning och på den
färdiga svetsfogens tvärsnitt enligt
svetsanvisningarna.
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet och inverkan på
svetsfogens hållfasthet.
kan använda redskap som inte
skadar rostfria stål- och aluminiumplåtars yta vid lyft och flytt av
plåtar och arbetsstycken
Mätning
förstår och kan med tolk mäta
svetsfogars a- och z-mått och
svetsrågens höjd vid stumsvets.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
känner till presentationssätten för
styrningen i styranordningar
tar reda på anordningens funktion
med hjälp av ritningar och scheman
Material
förstår indelningen av material:
olegerat stål, legerat stål, rostfritt
stål och syrafast stål
känner till olika slag av rostfritt stål identifierar olika basmaterial enligt
och deras egenskaper: austenitiskt, ISO/TR 15608
ferritiskt, martensitiskt, duplext
(austenitiskt-ferritiskt)
har baskunskaper om tillsatsämnen känner till de teoretiska grunderna
för MIG-svetsning
för aluminium och aluminiumlegeringar
Svetsningens teoretiska känner till de typiska svetsfelen för känner till de teoretiska grunderna känner till vikten av att behärska
grunder
legerat stål, rostfritt stål och aluför de typiska svetsningsproblevärmetillförseln och temperaturen
minium
men för legerat stål, rostfritt stål
på mellansträngarna
och aluminium
förstår hur svetsning av rostfritt
stål skiljer sig från svetsning av
olegerat stål och aluminiumlegeringar
Kvalitetskontroll
känner till hur värmetillförsel
inverkar på basmaterialets egenskaper
behöver handledning för att identi- identifierar kvalitetskraven
fiera kvalitetskraven
vet hur man behärskar fällning
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
98
Matematik och naturvetenskaper
vet vad korrosionsresistensen hos
rostfritt stål baserar sig på
känner till korrosionstyperna hos
rostfritt stål
känner till säkerhetsaspekterna i
kan redogöra för hur svetsningen
anslutning till svetsning av rostfritt inverkar på rostfritt stål.
stål.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
känner till effekten av olika efterbehandlingar mot korrosion
känner till principerna för tillsatsämnen vid svetsning och för
rotgas.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
arbetar ergonomiskt rätt
iakttar arbetarskyddsbestämmelser sörjer för arbetsplatsens arbetarskydd
känner till hälsovådorna av att
svetsa rostfritt stål och aluminium
och sörjer för personligt skydd
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant.
arbetsredskapens och maskinernas
skick.
använder arbetsredskap så att
plåtytorna inte skadas.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att svetsa svetsproven som definieras i kraven på yrkesskicklighet, och genom att göra någon
konstruktionshelhet av aluminium eller rostfritt stål enligt arbetsritningar. Omfattningen av arbetet är
tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.14
Montagesvetsning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan svetsa montagesvetsningar med de svetsmetoder som behövs för sådana (elektrod-, MIG/MAG- och TIG) samt skära med gas, hårdlöda och svetsa med gassvets. De kan
grunderna i reparationssvetsning, t.ex. fyllnadssvetsning, påsvetsning och hopsvetsning av olika metaller.
99
De som avlägger examensdelen kan
 svetsbeteckningarna och kan läsa arbetsritningar
 svetsa med elektrod-, MIG-, MAG- och TIG-svets och känner till deras centrala egenskaper samt
faktorer som begränsar användningen av dem i monteringsförhållanden
 använda gasskäraggregat
 hårdlöda
 svetsa med gassvets
 centrala egenskaper hos stål, aluminium och rostfritt stål som påverkar svetsbarheten
 beakta de rådande förhållandena på svetsplatsen
 välja lämpliga tillsatsämnen och skyddsgas enligt basmaterialet
 förbehandla delarna som ska svetsas: göra skåror, rengöra, placera och häfta delarna före svetsning
 observera de vanligaste svetsfelen och undvika dem i sitt arbete
 beakta betydelsen och följderna av värmetillförsel för materialet som ska svetsas
 beakta svetsspänningens och formförändringarnas betydelse för arbetsstycket
 tekniken för på- och fyllnadssvetsning
 principen för varmriktning och kan utföra enkla uppriktningar
 efterbehandla svetsfogar och utföra omedelbar rostskyddsbehandling som hör till svetsarbetet
 svetsa ihop olika metaller och välja rätt tillsatsämne
 de elektrokemiska grunderna för korrosion och olika metallers position i den elektrokemiska
spänningsserien (grad av ädelhet)
 konstruktionslösningar som påverkar korrosionsresistensen och kan utföra slipningar och t.ex.
fylla gropar och hål
 uppfylla säkerheten på en tillfällig arbetsplats med heta arbeten.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
klarar av arbetet med de tillgängklarar av arbetet självständigt
liga arbetsanvisningarna och
materialguiderna samt i någon mån
med att fråga
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
tar initiativ och strävar efter att
arbeta självständigt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Svetsning
arbetar självständigt och flinkt.
Berömliga B3
kan svetsa med elektrod-, MIG-,
MAG- och TIG-svets
använder elektrod- och TIGsvetsar effektivt med elektrod-,
svetsaggregatets egenskaper effek- MIG-, MAG- och TIG-svets
tivt
också i svåra positioner
känner till betydelsen av utsläpps-
kan välja tillsatsämnen med hjälp
kan använda OVC-, AC-, DC- och
100
värden för svetsningens kvalitet
av anvisningarna
högfrekvenspulsfunktionerna
förstår väl betydelsen av vässning
kan vässa en wolframelektrod
enligt anvisning
kan vässa elektroden för stål och
aluminium utan anvisning
kan ställa in ljusbågen med hjälp av
att vässa elektroden
kan lagra tillsatsämnen rätt
kan torka tillsatsämnen
identifierar problem som orsakas
av fel lagring av tillsatsämnen
Gasskärning
kan använda gasskäraggregat tryggt kan välja lämpliga munstycken och kan utan anvisningar välja lämpliga
gastryck enligt anvisningar
munstycken för gasskärning
Hårdlödning och
gassvetsning
kan hårdlöda och svetsa med
gassvets
kan effektivt hårdlöda och svetsa
med gassvets
kan välja lämpliga metodlösningar
samt hårdlödnings- och svetstillsatsämnen för objektet
Behärskande av
material
skyddar ytan på rostfritt stål och
aluminium
behandlar aluminium och rostfritt
stål enligt renhetskraven
sörjer i alla situationer för renheten
och skyddet av ytorna
Arbetsmiljö, arbetsred- förstår inverkan av förhållandena
skap och finputsning av på utförandet av svetsningen
svetsningen
kan vidta behövliga skyddsåtgärder kan på eget initiativ vidta sådana
i arbetsmiljön beroende på svets- åtgärder att svetsningen lyckas i de
ningsförhållandena
rådande förhållandena, känner till
svetsmetodernas väderbegränsningar i monteringsförhållandena
Finputsning av svetsfo- slipar svetsfogarna
gen
finslipar svetsfogarna omsorgsfullt sörjer för jämnheten och utseendet
och avlägsnar vassa kanter
vid all finslipning
kan efterbehandla rostfria svetsfogar på det lämpligaste sättet i montagesvetsningssituationer
Mätningar
kan svetsa och mäta svetsfogar
som definieras i ritningen och
anvisningarna.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan tolka svetsanvisningar tillförlit- utför mätningarna omsorgsfullt
ligt och färdigställer svetsningen
och noggrant samt bedömer mätenligt anvisningar beträffande mått ningens riktighet.
och form.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
förstår svetsbeteckningarna och
kan läsa svetsanvisningar (WPS)
kan läsa tabeller och t.ex. guider
för val av tillsatsämnen
kan flexibelt tillämpa informationen i guider och anvisningar i montagesvetsning
Kännedom om basmaterial
kan särskilja kolstål, rostfritt stål
och aluminium
förstår skillnaden mellan olegerat
och legerat stål beträffande svetsbarheten
känner till svetsningsproblemen
med stål, legerat stål, rostfritt stål
och aluminium
identifierar basmaterialen enligt
101
ISO/TR 15608
Förhindrande av korrosion
känner till hur material som inte
kan välja rätta tillsatsämnen för
passar ihop och orenheter inverkar sammanfogning av olika material
på korrosionen
känner till konstruktionslösningar
som reducerar korrosion, kan göra
utfyllningar och slipa
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att identi- identifierar kvalitetskraven
fiera kvalitetskraven
känner till kvalitetskraven och kan
korrigera sin arbetsprestation
enligt dem
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av skyddsgaser
vid svetsning.
förstår de teoretiska grunderna för
hur svetssmältan bildas och stelnar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
känner till de vanligaste svetsfelen
och hur de undviks.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna och använder personlig
skyddsutrustning
arbetar ergonomiskt rätt och håller
sin arbetsplats snygg och i ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
sörjer för arbetarskyddet på arbetsplatsen
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
är flexibla och fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlemmar
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt.
är precis.
sörjer för arbetsredskapen och
deras skick samt använder professionellt riktiga arbetssätt.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
med två svetsmetoder i montagesvetsning på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för
att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet,
föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.15
Svetsning
Krav på yrkesskicklighet
102
De som avlägger examensdelen kan använda olika svetsmetoder och anordningar. De kan svetsa med åtminstone två olika svetsmetoder på en nivå som motsvarar vanlig produkttillverkning.
De som avlägger examensdelen kan
 välja svetsmetod enligt arbetsobjekt
 svetsa med elektroder (111) och känner till den metodens typiska bruksområden
 använda svetsströmkällor för elektrodsvetsning, känner till deras bruksegenskaper och bruksområden
 iordningställa svetsaggregatet i användningsklart skick, utföra driftsunderhåll på det och välja
strömkällans polaritet enligt elektrodtypen
 använda strömkällornas manöver- och reglerdon så att de kan reglera svetsströmmen
 använda de vanligaste svetselektrodtyperna, känner till deras standardbeteckningar och enligt vilka
kriterier de väljs för olika användningsändamål
 med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller välja svetselektroder för arbetsobjektet enligt basmaterialet och svetssituationen
 lagra, torka och hantera svetselektroder på rätt sätt samt hanterar dem ekonomiskt
 svetsa med MIG och MAG (131, 135) och känner till bruksområdena för dem
 svetsa olika basmetaller med TIG och känner till TIG-svetsningens fördelar och bruksområden
 svetsaggregatets konstruktion och utrustning samt kan göra val i anslutning därtill, enligt de krav
svetssituationen ställer
 välja tillsatstrådar för stål vid MIG- och MAG-svetsning
 vid MIG- och MAG-svetsning välja styrrör, matarhjul och munstycke enligt den valda tråden
samt kan ställa in och reglera dem
 välja skyddsgas och känner till skyddsgasernas beteckningar
 ansluta skyddsgasutrustning till svetsaggregatet och kan kontrollera och reglera gasflödet enligt
svetsobjektet
 använda strömkällornas manöver- och reglerdon
 reglera svetsparametrarna, t.ex. trådmatning, spänning och induktans och kan välja lämpligt bågsvetsområde för arbetsobjektet
 svetsa med MIG och MAG inom områdena kortbågs-, blandbågs- och spraybågssvetsning samt
principen för pulsbågssvetsning och känner till dess fördelar vid svetsning
 uppgöra svetsanvisningar (WPS) enligt SFS-EN-ISO 15609-1 och förstår sådana
 dimensioneringssätten för svetsfogar och kan dimensioneringsbeteckningarna
 kontrollmäta svetsfogar
 häfta på det sätt som spalten och metallstycket kräver
 fördelarna med flersträngssvetsning och känner till vad den typiskt används för
 identifiera typer av svetsfel och känner till de vanligaste faktorerna som inverkar på att sådana
uppkommer
 kvalitetskriterierna för olika svetsklasser, B, C och D enligt SFS-EN ISO 5817, och kan bedöma
sina resultat okulärt och genom mätning
 principen för spalter där svetsfogar ska göras och olika förbandsformer samt kan göra dem
 svetsbarheten för de vanliga metallerna som används i maskinbyggnad
 behärska formförändringar under och efter svetsningen och förstår inverkan av spänningar
 svetsa kälsvetsningsprov med den svetsmetod de väljer enligt SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO
9606-2 plåt/plåt (FW) i positionerna PB ml, PF, PD, svetsklass C.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
utför svetsprovet rätt under hand- arbetar planmässigt
arbetar planmässigt och systema-
103
ledning
tiskt
kan vid behov ändra sitt arbetssätt
enligt situationens krav
Behärskande av arbetshelheten
svetsar kälsvetsningsprov (FW)
som bedöms okulärt i positionen
PB ml, svetsklass C.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
svetsar kälsvetsningsprov (FW)
som bedöms okulärt i positionen
PB ml och PF, svetsklass C.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
svetsar kälsvetsningsprov (FW)
som bedöms okulärt i positionen
PB ml, PF och PD, svetsklass C.
Berömliga B3
Svetsning
kan prestationstekniskt grunderna i kan prestationstekniskt grunderna i gör självständigt alla nödvändiga
två svetsmetoder och kan använda de svetsmetoder som krävs och
val och inställningar.
svetsaggregaten.
kan använda svetsaggregaten så att
de kan utföra behövliga inställningar nästan självständigt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan göra allmänna svetsanvisningar (WPS) utan informationskällor
kan tolka innehållet i en färdig
svetsanvisning (WPS) och agera
som den förutsätter
kan göra en svetsanvisning (WPS)
med hjälp av informationskällor
förstår svetsbeteckningarna i arbetsritningar
Matematik och naturvetenskaper
förstår de teoretiska grunderna för förstår de teoretiska grunderna för kan räkna ut värmetillförseln till
svetsfogar.
hur svetssmältan bildas och stelsvetsfogen och tillämpar resultatet
nar, och kan räkna ut värmetillför- enligt arbetsobjektet.
seln.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
beaktar ergonomin i svetspositionerna
iakttar arbetarskyddsbestämmelser sörjer för arbetarskyddet på aroch -anvisningar
betsplatsen
104
sörjer för det personliga skyddet
Lärande och problemlösning
kan bedöma sitt eget arbete
vet vad ett eventuellt fel berodde
på
vet hur ett eventuellt fel åtgärdas
Interaktion och samar- ber om råd vid behov
bete
använder en fackmänniskas uttryckssätt
uttrycker sin sak med exakta, standardenliga termer
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
arbetar enligt anvisningarna.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att svetsa med elektroder, TIG, MIG eller MAG i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan
konstateras motsvara svetsmetodens krav och kraven som ställs på behärskandet av svetsparametrarna. Dessutom svetsar de svetsproven som bestäms i kraven på yrkesskicklighet enligt SFS-EN 287-1
och SFS-EN ISO 9616-2. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska
täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.16
IW-svetsning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen erhåller behörighet som IW-svetsare med den svetsmetod som de valt.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 5817 och förstår beteckningarna
 tekniken för svetsmetoderna 135/136/138 och/eller 111 och 141 och inställningen av svetsparametrarna
 välja lämpliga svetsgaser och tillsatsämnen enligt anvisning
 med den svetsmetod de valt svetsa kälsvets plåt/plåt (FW) enligt IIW/IAB i positionerna PA, PB,
PG, PF och PD och rör/plåt i positionerna PB, PF, PD och PD≥60° samt stumsvetsförbindning
(BW) i positionerna PA och PF så att svetsfogarnas kvalitet vid okulär inspektion fyller kraven för
svetsklass C enligt SFS-EN ISO 5817
 med den svetsmetod de valt svetsa kälsvetsprov enligt kraven i SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO
9606-2, plåt/plåt (FW) enligt IIW/IAB i positionerna PB ml och PF samt kälsvetsprov rör/plåt
(FW) i positionerna PF och PD
 göra de svetsspalter som behövs i proven och positionera arbetsstyckena för behörighetsprovet
 tolka svetsanvisningar (WPS) enligt SFS-EN ISO 15609-1
 läsa svetsbeteckningar.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
105
BEDÖMNING
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Svetsning
svetsar plåt/plåt (FW) i positionerna PA och PB i klass C
svetsar plåt/plåt (FW) i positionerna PA, PB, PF och PD i klass C
svetsar plåt/plåt (FW) i positionerna PA, PB, PF och PD och
rör/plåt (FW) i positionerna PB,
PF, PD och PD≥ 60° samt
plåt/plåt (BW) i positionerna PA
och PF, klass C
IW -svetsprov
utför behörighetsprov enligt SFSEN 287-1, plåt/plåt FW i positionen PB ml.
utför behörighetsprov enligt SFSEN 287-1, plåt/plåt FW i positionen PB ml och PF.
utför behörighetsprov enligt SFSEN 287-1, plåt/plåt FW i positionen PB ml och PF samt rör/plåt
FW i positionerna PF och PD
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Inställning av svetsparametrarna
behärskar parametrarna i svetsme- behärskar parametrarna i svetsmetoderna och utför behövliga intoderna och utför självständigt
ställningar för svetsningen.
behövliga inställningar för svetsningen.
behärskar parametrarna i svetsmetoderna och utför behövliga inställningar, och visar därvidlag att
han/hon förstått inställningarnas
sammantagna inverkan på svetsresultatet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa standarderna SFS-EN
287-1 och SFS-EN ISO 5817
Berömliga B3
kan läsa standarderna SFS-EN
känner till kvalitetskraven för
287-1 och SFS-EN ISO 5817 samt svetsfogar i svetsklasserna som
förstår alla beteckningar
standarderna definierar
kan läsa svetsningsanvisning
(WPS) och förstår svetsbeteckningarna
Svetsningens teori
visar att han/hon behärskar teorikunskapen som krävs för svetsuppgifterna som han/hon har
utfört
visar att han/hon behärskar teorikunskapen som krävs för svetsuppgifterna som han/hon har
utfört
visar att han/hon behärskar teorikunskapen som krävs för svetsuppgifterna som han/hon har
utfört, och blir godkända IWteoriprovet
Matematik och natur-
förstår de teoretiska grunderna för förstår de teoretiska grunderna för kan räkna ut värmetillförseln och
106
vetenskaper
svetsfogar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
hur svetssmältan bildas och stelnar tillämpa det erhållna resultatet på
samt kan räkna ut värmetillförseln arbetsobjektet.
till svetsfogen.
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser sörjer för arbetarskyddet på aroch -anvisningar samt sörjer för
betsplatsen
det personliga skyddet
sörjer för att arbetsställningarna är
ergonomiska
Lärande och problemlösning
kan bedöma sitt eget arbete
vet vad ett eventuellt fel berodde
på
vet hur ett eventuellt fel åtgärdas
Interaktion och samar- kan diskutera saker relaterade till
bete
svetsandet
använder en fackmänniskas uttryckssätt
uttrycker sin sak med exakta, standardenliga termer
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
arbetar enligt anvisningarna.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att bereda en svetsspalt, positionerar och häftar provstyckena, ställer in svetsparametrarna enligt det prov som ska svetsas, och utför under övervakade förhållanden svetsproven enligt SFS-EN
287-1 och SFS-EN ISO 9606-2 samt behörighetsproven för svetsare som bestämts i kraven på yrkesskicklighet. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.17
CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen gör mångformiga plåtkomponenter enligt arbetsinstruktioner och ritningar
med någon CNC-styrd plåtbearbetningsmaskin (laser-, vatten-, gasskär- och plasmaskärmaskin eller en robot och till den anslutna enheter). De känner väl till funktionsprincipen för den maskin de använder och
kan använda den säkert och produktivt.
De som avlägger examensdelen kan
 tillverka mångformiga detaljer med en CNC-styrd plåtbearbetningsmaskin
 överföra ett färdigt program till CNC-maskinen
 programmeringsprogrammets funktionssätt
 göra program som gäller skärning av plåtkomponenter med en CNC-styrd plåtbearbetningsma-
107

















skin enligt ritningar (en CNC-laserskärmaskin, en CNC-vattenskärmaskin, en CNCgasskärmaskin, en CNC-plasmaskärmaskin eller en robot)
läsa och tolka ett färdigt program samt göra nödvändiga korrigeringar i det
grunderna i parameterprogrammering
materialmärkningarna på den plåt som ska skäras
använda en lyftanordning och flytta plåtar till skärbordet utan att skada materialet
de viktigaste användningsområdena för laserbearbetning i industrin
ta reda på laserklassen för den laser som ska användas och riskfaktorerna som motsvarar laserklassen och kraven på säkerhet
välja och ställa in skärparametrarna
utföra de arbetsmoment som ingår i positioneringskörning av plåtar
de skyddsåtgärder som ska vidtas för att förebygga olycks- och hälsorisker i samband med användning av en vattenskärmaskin
förstår den belastning som högt drifttryck innebär för anordningarna
förstår riskerna med skärljudet vid vattenskärning och vet hur man ska skydda sig
vattenskärutrustningens konstruktion, funktionsprincip och styrdon
utföra de arbetsmoment som ingår i positioneringskörning av plåtar
utföra de uppgifter som ingår i driftsunderhållet och vet vad som ska kontrolleras
de vanligaste svetsrobotsystemen och de programmeringssätt som används i dem
robotens koordinatsystem och rörelsetyper
programmera och använda arbetsplatsens svets- eller godshanteringsrobot .
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt arbetsinstruktionerna
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
kan läsa arbetsinstruktioner
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning i början av
arbetet
behöver litet handledning vid
övergång från ett arbetsmoment
till ett annat
behärskar under handledning
största delen av kärnpunkterna i
yrkesskickligheten och kan under
handledning tillämpa dem i arbetsprocessen
behärskar i regel de viktigaste
behärskar de viktigaste kärnkärnpunkterna i yrkesskickligheten punkterna i yrkesskickligheten och
och kan nästan självständigt tillkan tillämpa dem i arbetsprocessen
lämpa dem i arbetsprocessen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar självständigt.
är initiativrik.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
Goda G2
Berömliga B3
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsmetoder, -
arbetar självständigt
108
redskap och
material
Den studerande eller examinanden
Användning av plåtbe- arbetar under alla förhållanden så
arbetningsmaskiner
omsorgsfullt att det inte finns risk
för att plåtbearbetningsmaskinen
skadas
kan läsa arbetsritningar
kan använda ett CNCkan göra de termiska skärningar
plåtbearbetningscenter men måste som krävs
ofta be om råd
kan göra behövliga inställningar
och justeringar på plåtbearbetningsmaskiner
kan självständigt använda en
CNC-plåtbearbetningsmaskin och
dess kringutrustning
kan använda en CNCplåtbearbetningsmaskin och dess
kringutrustning
Programmering av
kan under handledning göra upp
plåtbearbetningsmaski- en arbetsplan för ett enkelt arbetsner
stycke samt göra ett lämpligt
CNC-program för den maskin
som ska användas
känner till plåtbearbetningsmaskinernas konstruktion och
funktionsprinciper
vet användningsområdena för
plåtbearbetningsmaskinerna och
deras begränsningar
kan utifrån en arbetsritning nästan
självständigt utarbeta en genomförbar skriftlig arbetsplan samt ett
CNC-program som passar den
arbetsmaskin som ska användas
kan utifrån en arbetsritning självständigt utarbeta en genomförbar
skriftlig arbetsplan samt ett CNCprogram som passar den arbetsmaskin som ska användas
Användning av en
robot
känner till roboten och kan använda den när den är färdigt programmerad
kan självständigt använda en robot
vid svetsning och godshantering
Programmering av en
robot
kan göra enkla korrigeringar i
färdiga program
kan programmera en svets- och
godshanteringsrobot enligt kraven
Användning av arbets- använder arbetsredskap och fästredskap
don ändamålsenligt
väljer arbetsredskap och fästdon
ändamålsenligt
kan välja de mest ändamålsenliga
hand- och mätverktygen och använda dem effektivt
Behärskande av
material
kan hantera materialämnen så att
de inte skadas.
kan för sitt arbete välja lämpliga
väljer materialämnet så att svinnet
materialämnen enligt mått- och
blir så litet som möjligt
materialuppgifterna i arbetsritningen.
tar självständigt hand om restbitarna och sörjer för ordningen i
materiallagret.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
använder ritningar och instruktioner effektivt och kan vid behov
självständigt söka mera information i tillbudsstående källor (t.ex.
skärdata, svetsdata, programme-
kan de viktigaste ritbeteckningarna kan vid behov nästan självständigt
söka mer information i tillbudsstående källor (t.ex. skärdata,
gör en skärplan för plåt, men den
svetsdata, beräknande av utbredda
är inte planmässig
längder, programmeringskoder
109
m.m.)
kan läsa de ritningar som behövs
vid CNC-bearbetning och robotsvetsning
ringskoder, felmeddelanden m.m.).
kan ritsymbolerna för svetsning
och maskinritning och kan tolka
dem rätt
Teknologi och datatek- har tillräckliga datatekniska färdig- har goda färdigheter i programme- har mycket goda färdigheter i
nik
heter för informationssökning och ring
programmering
programmering
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att identi- identifierar kvalitetskraven
fiera kvalitetskraven
Färdigheter i matema- kan den matematik som behövs,
tik och naturvetenskap- vid behov genom att använda
er
informationskällor.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan den matematik som behövs
vid programmering.
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven
kan den matematik som behövs
vid mätningar och korrigeringar.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna och anvisningarna
sörjer för arbetarskyddet på arbetsplatsen
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
kan bedöma sitt eget arbete
gör inte samma fel två gånger
löser problem i anslutning till
arbetet
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
handlar flexibelt
är initiativrik
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
är varsamma med materialämnen
och färdiga produkter.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en mångformig detalj (plåtkomponent eller produkt) eller del av en helhet med en
CNC-programmerbar plåtbearbetningsmaskin eller ett svetsaggregat på en arbetsplats. Omfattningen
av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna
kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.18
Plåt- och stålkonstruktionsarbeten
110
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka plåt- och stålkonstruktioner enligt arbetsritningar. De kan
hela processen från plåtråvara, konstruktionsrör och profiljärn till en plåtprodukt som färdigbearbetats för
ytbehandling.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar och förstå snittvyer och form- och lägetoleranser samt svetsbeteckningar
 göra upp en arbetsplan och korrekt monteringsordning och välja tillverkningsmetoder
 både manuell och maskinell gasskärning av grov- och profilplåt enligt kraven i SFS-EN ISO 9013
 klippning av grovplåt med gradsax samt rundbockning och kantning
 kapning av profilstål och konstruktionsrör genom sågning, med vinkelslipmaskin och sax för profilstål
 göra CNC-program enligt ritningar för maskiner som behövs i plåt- och stålkonstruktionsarbeten
 de svetsprocesser som behövs i stålkonstruktionsarbeten (elektrod-, MIG/MAG- och TIG) samt
sätten att dimensionera svetsarna samt svetsbeteckningarna
 läsa svetsningsanvisningar (WPS) enligt standarden ISO 15609-1 och svetsa enligt dem
 kvalitetskraven för svetsning i svetsklasserna B, C och D enligt standarden SFS-EN ISO 5817
 använda styr- och fästdon rätt
 vid förmontering och fastspänning mäta läges- och konstruktionsmåtten
 häfta konstruktionsdelar så att tillräcklig hållfasthet uppnås
 göra kontrollmätningar
 med hjälp av arbetsritningarna ta reda på svetsförbandens fogtyper och göra fogarna genom
svetsning och gasskärning och med maskiner för tillverkning av fogar
 forma, bocka och rikta stålkonstruktioner med hydrauliska pressar och böjvalsar
 principerna för hur kall- och varmriktning ska göras och hur arbetsstycket påverkas
 göra riktningsarbeten med ändamålsenliga arbetsmetoder
 använda säkert lyft-, fäst- och hjälpanordningar som används vid montering och installation av
stålkonstruktioner
 utföra ett kälsvetsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9606-2, plåt/plåt
(FW) i lägena PA, PB ml och PF sl med den process de väljer, svetsklass C.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
gör självständigt upp en arbetsplan
med vilken det är möjligt att uppnå
ett slutresultat som uppfyller kvalitetskraven
Den studerande eller examinanden
Planmässighet
gör upp en arbetsplan, men behöver handledning till och med vid
val av monteringsordning och
tillverkningsmetoder
gör upp en arbetsplan och väljer
rätt monteringsordning och rätta
tillverkningsmetoder, men behöver
handledning när det gäller detaljerna
Behärskande av arbetshelheten
tillverkar en arbetshelhet som
överensstämmer med arbetsritningen, men behöver handledning
under arbetets gång
tillverkar en arbetshelhet som
gör självständigt en arbetshelhet
överensstämmer med arbetsritenligt en arbetsritning
ningen, men behöver handledning
i vissa problematiska moment
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
är initiativrik och försöker arbeta
snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
111
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av plåtbe- använder plåtbearbetningsmaskiarbetningsmaskiner
ner och kan rundbocka och kanta
arbetsstycken för vilka toleranserna är grova
använder plåtbearbetningsmaskiner och kan rundbocka och kanta
arbetsstycken enligt arbetsritningarna
kan vid behov eller på eget initiativ
göra även ovanliga inställningar
och justeringar på plåtbearbetningsmaskiner
Programmering
programmerar nästan självständigt programmerar självständigt de
de CNC-maskiner som behövs
CNC-maskiner som behövs
kan den grundläggande programmeringen av de CNC-maskiner
som behövs
kan basanvändningen av en CNC- kan nästan självständigt program- programmerar självständigt en
styrd gasskärmaskin med ett färmera en CNC-styrd gasskärmaskin CNC-styrd gasskärmaskin
digt program
Kapning till bestämda
mått
kan kapa profilstål med en profiljärnssax och en såg, men efter
kapning med en vinkelslipmaskin
behövs mycket efterbearbetning
kan kapa till bestämda mått med
olika arbetsmetoder
Gasskärning
kan gasskära på ett säkert sätt
kan gasskära tekniskt sett rätt, men gör gasskärning med snyggt resuldet behövs mycket efterbearbettat
ning
Svetsning
kan grunderna i hur svetsprocesser
utförs och kan använda en svetsmaskin så att de nästan självständigt i alla situationer kan utföra de
inställningar som behövs
gör självständigt de val och inställ- kan sluta sig till behovet av fästningar som svetsningen förutsätter och styrdon
och kan göra svetsar som uppfyller
kvalitetskriterierna i olika svetslägen
svetsar kälsvetsprov (FW) i läge
PA, svetsklass C. Provet bedöms
okulärt.
svetsar kälsvetsprov (FW) i läge
PA och PB ml, svetsklass C. Provet bedöms okulärt.
Riktning och behärskänner till principen om varmriktkande av arbetshelheten ning
kan kapa till bestämda mått så att
det inte behövs mycket efterarbete
svetsar kälsvetsprov (FW) i läge
PA och PB ml och PF sl, svetsklass C. Provet bedöms okulärt.
kan under handledning göra varm- kan göra varmriktningar
riktningar
förstår vikten av rätt svetsordning
med tanke på formförändringar
hos arbetsstycket
Efterbearbetning av
arbetsstycken
kan under handledning efterbearbeta arbetsstycken
känner till principerna om korrosionsskydd och kan efterbearbeta
arbetsstycken enligt anvisningar,
men behöver handledning
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
kan självständigt efterbearbeta
arbetsstycken
kan välja de handverktyg och
mätverktyg som är mest ändamålsenliga
använder arbetsredskap effektivt
Behärskande av
kan avgöra vilket material de kon-
kan under handledning för sitt
kan utifrån arbetsritningen själv-
112
material
struktioner och delar som ska
användas i anordningar är gjorda
av
Mätningar
kan utföra längdmätningar med
skjut- och rullmått.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
arbete välja lämpliga materialämnen enligt arbetsritningen
ständigt välja material
hanterar materialen rätt
förutser materialbehovet och sörjer för korrekt lagring
kan utföra korsmätningar och
andra kontrollmätningar under
arbetets gång.
kan kontrollmäta det färdiga arbetet så att de med korsmätning kan
tolka sina resultat och bedöma om
mätresultaten är korrekta.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Förståelse av ritningar
Berömliga B3
kan de viktigaste ritbeteckningarna kan de ritbeteckningar och presen- kan ritbeteckningarna för svetstationssätt som används vid svets- ning och maskinritning och kan
ning och maskinritning
självständigt tolka och tillämpa
dem i sitt arbete
kan läsa lättare arbetsritningar
kan läsa arbetsritningar
Förståelse av instruktioner om arbetet
förstår arbetsinstruktioner och
känner till beteckningarna i svetsanvisningen (WPS)
känner till beteckningarna för
kan vid behov på eget initiativ
stålkvaliteter och storleksbetecktillämpa arbetsinstruktioner
ningarna för plåtar, konstruktionsrör och profilstål
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att identi- identifierar kvalitetskraven
fiera kvalitetskraven
Färdigheter i matema- kan räkna ut den utbredda längden klarar av räkneuppgifter med Pyttik och naturvetenskap- på en cylinder och ett föremål som hagoras sats och kan beräkna
er
ska kantas och en cylinders volym. volymer för skivformade och
cylindriska föremål samt massor
med hjälp av densitet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven
kan beräkna vinklarna i en triangel
och längden på sidorna med trigonometriska funktioner och kan
matematik och trigonometri så väl
att de kan räkna ut rundningsradier, vinklar och utbredda längder.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar säkerhetsbestämmelserna
och -anvisningarna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser självständigt problem i anslutning till arbetet
113
Interaktion och samar- ber om råd vid behov
bete
Yrkesetik
är flexibla och samarbetsvilliga
använder arbetsredskap så att de
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
inte skadar materialet som bearbe- att redskapen och maskinerna är i
tas.
skick.
är aktiva och handlar interaktivt
för att arbetet ska lyckas väl
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra de svetsprov som bestämts i kraven på yrkesskicklighet och tillverkar en grovplåtsoch stålkonstruktion eller en del av en sådan på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig
för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.19
Användning av ett plåtbearbetningscenter
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda ett plåtbearbetningscenter och dess kringutrustning. De kan
tillverka mångformiga detaljer med ett plåtbearbetningscenter och då utnyttja alla egenskaper och funktioner hos centret.
De som avlägger examensdelen kan
 plåtbearbetningscentrets konstruktion, funktion och användningsområden
 använda ett programmeringsprogram och skapa måttnoggranna geometriska bilder av detaljerna
 överföra en geometrifil som eventuellt kommer från en kund till programmeringsprogrammet och
göra de behövliga korrigeringarna i det
 principen och verktygstermerna i fråga om verktygssystemet i ett plåtbearbetningscenter
 välja verktyg och utrusta maskinen enligt arbetsuppgiften
 välja material i programmet
 placera ut på plåten de detaljer som ska bearbetas och microbryggorna (nestning)
 kontrollera med hjälp av ett simuleringsprogram att programmet fungerar
 överföra ett programmeringsprogram till plåtbearbetningscentret
 styrfunktionerna på plåtbearbetningscentrets operatörspanel och sökning av programfiler
 starta plåtbearbetningscentret rätt och säkert och köra till referensen
 starta lastnings- och lossningsfunktionerna och inleda bearbetningen med säkerhetshastighet
 styra och övervaka plåtbearbetningscentrets funktion
 de vanligaste orsakerna till störningar och kan starta maskinen på nytt
 köra ner produktionen vid produktbyte och starta den på nytt
 stänga av maskinen rätt och säkert
 efterbehandla de bearbetade detaljerna
 mäta plåtdetaljernas form- och måttnoggrannhet
 rengöra verktygen och skyddsbehandla dem efter arbetet
 hantera plåtämnen med plåtbearbetningscentrets kringutrustning
 övervaka plåtbearbetningscentrets kondition och utföra driftsunderhållsuppgifterna.
Bedömning av kunnande
114
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
kan självständigt utföra programmering, verktygssättning och nestning och köra plåtbearbetningscentret, men kan behöva lite anvisningar till exempel vid placering
av microbryggorna och vid
granskning och korrigering av fel i
programmet eller vid utredning av
orsakerna till störningar
Den studerande eller examinanden
Behärskande av arbetshelheten
kan basanvändningen av ett plåtbearbetnings-center, men behöver
handledning vid programmering,
val av verktyg och nestning
arbetar självständigt vid maskinen
men behöver handledning i vissa
moment vid programmering och
val av verktyg
Initiativförmåga och
företagsamhet
arbetar ansvarsfullt.
arbetar motiverat och företagsamt. är aktiv och initiativtagande.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Användning av ett
plåtbearbetningscenter
Berömliga B3
kan använda ett CNC-styrt plåtbe- kan använda ett CNC-styrt plåtbe- använder ett CNC-styrt plåtbeararbetningscenter och dess kringut- arbetnings-center och dess kring- betningscenter och utnyttjar alla
rustning, men måste be om råd vid utrustning
dess egenskaper och funktioner
problem
kan efter starten kvittera säkerhetskretsen
kan tolka felmeddelandena från
programmeringsutrustningen och
utföra de kontroll- och korrigeringsåtgärder som behövs
utföra de åtgärder som ingår i de
gör nästan självständigt inställavslutande arbetsmomenten på ett ningarna, valen och justeringarna
plåtbearbetningscenter
på ett plåtbearbetnings-center
kan kontrollera kvaliteten på bearbetningsresultatet och stansverktygens kondition samt fatta de rätta
besluten om iståndsättning av
verktygen
gör självständigt inställningarna,
valen och justeringarna på ett
plåtbearbetningscenter
kan göra anteckningar om störkan utföra de uppgifter som ingår i
ningar, felmeddelanden och åtgär- driftsunderhållet och vet vad som
der som vidtagits vid störningar
ska kontrolleras
Programmering
kan under lite handledning skapa
geometrin för en enkel detalj med
ett styrprogram
kan nästan självständigt använda
ett programmerings-program för
att rita detaljernas geometriska
former
kan söka och välja ur programbiblioteket ett bearbetningsprogram
för nästa arbete och mata in det i
plåtbearbetningscentrets RAM-
kan kontrollera i bearbetningsprogrammet att verktygen är rätt
inställda och kan göra de korrigeringar som eventuellt behövs
kan självständigt använda ett programmeringsprogram för att rita
detaljernas geometriska former
115
minne
kan kontrollera om plåtens fästdon kan programmera ett program för
behöver flyttas till en annan plats klippningen för att avlägsna spillet
för att undvika kollision, om stansen under bearbetningen rör sig
inom fästdonets säkerhetsområde
Användning av arbets- använder arbetsredskap, fästdon
redskap
och stansar ändamålsenligt
väljer ändamålsenliga stansar,
arbetsredskap och fästdon
bestämmer rätt storlek på verktygens spel enligt det material som
ska bearbetas och tjockleken på
materialet
vet verktygsplatserna (A, B, C, D, kan montera verktygsfästen och
E) i plåtbearbetningscentret och
ställa in slaglängden
kan välja verktygens position
(vinklarna) så att de inte kolliderar
identifierar verktyg som är för
slitna eller skadade
rengör verktygen efter arbetet
kan montera de stansverktyg som
ska användas i plåtbearbetningscentret och kontrollera att deras
spel är korrekta
rengör och skyddsbehandlar verktygen noggrant efter arbetet
Behärskande av
material
identifierar plåtmaterial utifrån
märkningar på materialet och ser
skillnaden mellan kolstål, rostfritt
stål och aluminium
väljer ett ändamålsenligt materialämne för sitt arbete
väljer materialämnet så att svinnet
blir så litet som möjligt
Hantering av plåtar
lyfter och förflyttar plåtar på ett
säkert sätt
kan förvara och hantera material
hanterar plåt omsorgsfullt och
av aluminium samt rostfria och
noggrant
syrafasta material så att ytorna inte
skadas
Mätningar
kan mäta plåtdelar
kan kontrollmäta plåtdelar i olika
tillverkningsfaser
Finputsning
kan utföra den slipning som ingår i utför de behövliga finputsningsarfinputsningen.
betena.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan självständigt utföra kvalitetskontrollmätningarna av färdigt
bearbetade detaljer
utför de slipningar som ingår i
finputsningen omsorgsfullt och
noggrant.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
kunskapen som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
känner till ritbeteckningarna och
kan läsa arbetsritningar
känner till de sätt på vilka arbetsanvisningar skrivs och kan läsa
arbetsanvisningar
känner till manualen för plåtbearbetningscentret så att de kan ta
reda på saker genom att läsa den
Kännedom om hur ett
plåtbearbetningscenter
fungerar
kan vid behov nästan självständigt
söka mer information i tillbudsstående källor (t.ex. skärdata,
svetsdata, beräkning av utbredd
längd, programmeringskoder
vet hur utrustningen är uppbyggd
och känner till det rätta funktionssättet så att han/hon kan observera ändringar i funktionen samt
reparationsbehov
använder sina kunskaper effektivt
och kan vid behov självständigt
söka mera information i källor som
finns till förfogande (t.ex. bearbetningsdata, programmeringskoder,
116
m.m.)
felmeddelanden m.m.).
Kännedom om verktyg
känner till de stansverktyg (stansar känner till verktygsfästenas (A, B,
och dynor) som används i ett
C osv.) konstruktion
plåtbearbetningscenter och vet
grunderna för valet av verktyg
vet vilka krav som ställs på stansverktyg för att de ska vara användbara
Kvalitetskontroll
vet när resultatet av klippningen
inte uppfyller kvalitetskraven
kan vid behov ta reda på orsaken
till ett fel
Teknologi och datatek- har tillräckliga färdigheter i pronik
grammering
märker fel och vidtar åtgärder
snabbt
har goda färdigheter i programme- har mycket goda färdigheter i
ring
programmering
Färdigheter i matema- kan den grundläggande matematik kan göra de beräkningar som betik och naturvetenskap- som behövs när detaljens geometri hövs vid programmering (trigoer
skapas.
nometri).
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan den matematik som behövs
vid mätningar och korrigeringar.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelsäkerställer säkerheten i alla situat- sörjer för arbetarskyddet i arbetsserna och anvisningar om säkert
ioner när plåtbearbetningscentret miljön
arbete vid ett plåtbearbetningscen- körs
ter
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel löser problem under handledning
Interaktion och samar- ber om råd vid behov
bete
Yrkesetik
fungerar interaktivt
ser till att det inte finns risk för att städar upp på klippningsbordet
maskinen går sönder innan de
inför den fortsatta körningen.
vidtar åtgärder.
löser självständigt problem som
anknyter till arbetet
diskuterar arbetet på ett utvecklande sätt
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverkar plåtdelar med ett CNC-styrt plåtbearbetningscenter, programmerar bearbetningscentret med ett programmeringsprogram och väljer verktyg och placerar på plåtämnet de plåtdetaljer
som ska bearbetas (nestning). I arbetet ska ingå stansning av hål, nibbling av kroklinjiga figurer, klippning av hörn och losstagning av delar med ett plåtbearbetningscenter. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
117
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.20
Mekaniserad och automatiserad svetsning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda mekaniseringsutrustning för svetsning och svetsa med en
automatiserad svetsprocess, såsom en robotsvetsstation.
De som avlägger examensdelen kan
 fördelarna med mekanisering inom svetsning med avseende på effektivitet och produkternas kvalitet
 använda lättmekaniseringsutrustning vid svetsning
 använda hjälputrustning som behövs vid svetsning, exempelvis rotationsbord och vändanordningar
 spänna fast arbetsstyckena och svetspistolerna i mekaniseringsanordningar
 sätta robotsvetsutrustningen i skick
 programmera roboten för svetsuppgifter och använda den
 mata in ett program i robotens RAM-minne samt kontrollera att programmet fungerar med manuell och automatisk körning
 robotens koordinatsystem
 svetstekniken i anslutning till mekaniserad och automatiserad svetsning
 utifrån felmeddelanden utföra de korrigeringar som hör till operatörens uppgifter
 använda makroprogrammering vid programmering av en robotsvetsstation
 den manuella svetsningen i MIG/MAG-svetsprocesserna (135/136/138)
 de kunskaper och färdigheter som krävs vid avläggande av behörighetsprovet för svetsoperatörer
enligt standarden SFS-EN 1418.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
kan nästan självständigt planera
genomförandet av ett svetsarbete
med en mekaniseringsanordning
kan mata in svetsprogrammet för
den svetsrobot som används
arbetar planmässigt vid en robotsvetsstation
Behärskande av arbetshelheten
kan använda lättmekaniseringsanordningar för svetsning, men behöver handledning vid genomförandet av svetshelheten
kan genomförandet av en mekaniserad och automatiserad svetshelhet och nästan självständigt använda en robotsvetsstation
har de kunskaper och färdigheter
som behövs för att klara av den
arbetshelhet som ingår i behörighetsprovet för svetsoperatörer
enligt standarden SFS-EN 1418
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta självständigt.
arbetar självständigt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
118
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av meka- installerar en lättmekaniseringsutniseringsutrustning
rustning i svetsobjektet, men behöver handledning vid styrningen
av svetsningen
använder lättmekaniseringsutrustning effektivt
kan svetsa med hjälp av lättmekaniseringsutrustning
Användning av robotsvetsutrustning
kan under handledning använda en kan självständigt använda en svets- gör självständigt de val och inställsvetsrobot och dess kringutrustrobot och tillhörande kringutrust- ningar som svetsroboten förutsätning
ning
ter
Programmering
kan basprogrammeringen av en
svetsrobot
Svetsning
kan använda svetsutrustning och
kan under lite handledning ändra kan självständigt ändra svetsparasvetsa manuellt med en
svetsparametrar för att få till stånd metrar för att få till stånd en svets
MIG/MAG-process (135,136 och en svets av rätt storlek och form
av rätt storlek och form
138)
Användning av svetsfixturer
använder svetsfixturer ändamålsenligt
väljer arbetsredskap och svetsfixturer ändamålsenligt
kan välja de mest ändamålsenliga
svetsfixturerna och använda dem
effektivt i sitt arbete
Behärskande av
material
kan utifrån en arbetsritning under
handledning från materiallagret
välja det material som lämpar sig
för arbetet och sköta om materiallagret
kan utifrån arbetsritningen välja de
materialämnen som lämpar sig för
sitt arbete och behandlar materialen rätt
kan utifrån en arbetsritning självständigt och medvetet välja och
skaffa från materialförrådet det
material som lämpar sig bäst för
sitt arbete så att materialsvinnet är
så litet som möjligt
Mätningar
kan ta de mått på svetsfogar som
krävs.
gör kontrollmätningarna på den
färdiga detaljen.
kontrollmäter den färdiga detaljen
och bedömer mätresultatets riktighet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan kontrollera och vid behov
korrigera ett program men behöver hjälp i vissa moment
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa svetsanvisningar (WPS)
och under handledning ställa in
robotens svetsparametrar så att
processen fungerar enligt svetsanvisningen
kan färdigställa ett program nästan
självständigt
Berömliga B3
kan läsa svetsanvisningar (WPS)
och ställa in robotens svetsparametrar så att processen fungerar
enligt svetsanvisningen
känner till ritsymbolerna och presentationssätten för svetsning och
maskinritning
Materialkännedom
känner till de faktorer som inver-
känner till hur stålets legeringsäm- känner till hur stålets legeringsäm-
119
kar på stålkvaliteternas svetsbarhet nen inverkar på svetsbarheten
nen inverkar på svetsbarheten och
formförändringarna vid svetsning
och beaktar dessa vid fastspänning
av arbetsstycket
Teknologi och datatek- har tillräckliga färdigheter i pronik
grammering
har goda färdigheter i programme- har mycket goda färdigheter i
ring
programmering
Kvalitetskontroll
identifierar kvalitetskraven
behöver handledning för att ta
reda på kvalitetskraven
Färdigheter i matema- kan göra de räkneoperationer som kan med hjälp av trigonometri
tik och naturvetenskap- behövs vid svetsning.
beräkna en triangels vinklar och
er
sidornas längder.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
kan den matematik som behövs
vid mätningar och korrigeringar.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
arbetar ergonomiskt rätt
fungerar interaktivt
arbetar så omsorgsfullt att det inte arbetar ansvarsfullt och sörjer för
finns risk för att roboten eller
underhållen.
svetsutrustningen skadas.
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att bereder en svetsfog, programmerar en robot eller installerar en lättmekaniseringsutrustning
och väljer svetsparametrar för en svetshelhet eller en del av en helhet och utför svetsningen på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
2.5.21
NC-precisionskantning
Krav på yrkesskicklighet
120
De som avlägger examensdelen kan med hjälp av arbetsritningar kanta plåt enligt märkningar och då använda främre och bakre anhållet. Dessutom kan de programmera kantmaskinen med operatörspanelen
och använda ett programmeringsprogram.
De som avlägger examensdelen kan
 de tekniska grunderna i kantning och vet hur ämnet uppför sig vid kantning
 använda en kantpress på ett säkert sätt
 läsa arbetsritningar för kantningsarbeten och göra upp en arbetsplan
 använda ett rit- och bockningsprogram för kantpressar och överföra bockningsprogrammet till
kantmaskinen
 NC-programmering av en kantmaskin med operatörspanelen
 simulering av bockning både med automatisk och manuell funktion
 de vanligaste egenskaperna hos de material som kantas och de faktorer som påverkar kantningen
 basmodellerna av stansar och dynor samt deras användningsområden
 välja de rätta verktygen för olika kantningsuppgifter
 montera verktygen samt ställa in och kontrollera dem
 sköta lagringen av verktygen och se till att de är i funktionsdugligt skick
 använda lyft- och flyttredskap och hantera plåtmaterial
 mäta vinklarna efter kantningen och göra korrigeringsprogrammeringar
 hantera färdiga kantningsprodukter samt förpacka och dokumentera dem
 använda anläggningens konditionsövervakning och utföra operatörens underhållsuppgifter.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Uppgörande av arbetsplan
gör utifrån arbetsritningarna en
arbetsplan och behöver då lite
handledning
planerar arbetsordningen för
säkerställer att man med arbetsplabockningen så att alla kantningsfa- nen kan få till stånd ett slutresultat
ser kan utföras utan hinder
som uppfyller kraven på måttnoggrannhet i arbetsritningen
Behärskande av arbetshelheten
utför kantning, men behöver emel- utför kantning självständigt
lanåt handledning
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
arbetar motiverat och ansvarsfullt. är aktiv och företagsam.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Användning av en
kantpress
får kantningsarbetet färdigt på en
gång
Berömliga B3
kan använda en kantpress och
kan ställa in maskinen och göra
kan korrigera vinklar och längdställa in den under lite handledning justeringar och korrigeringar under mått
driften
121
Programmering
kan utföra de grundläggande programmeringarna och korrigeringarna på operatörspanelen
kan använda ett styrprogram och
utifrån arbetsritningarna göra
bockningsprogram och mata in
dem i maskinen
Användning av kantpressverktyg
behärskar de grundläggande fråkan välja kantpressverktyg och
kan bestämma det minsta kantgorna när det gäller val av kantgöra de behövliga inställnings- och avståndet och minimiavståndet
pressverktyg och kan montera dem kontrollåtgärderna
mellan två olika kantningspunkter
på plats
Behärskande av
material
identifierar de material som ska
kantas utifrån materialbeteckningarna
kan bearbeta material av aluminium samt rostfria och syrafasta
material samt förvara dem enligt
kraven
Hantering av plåtar
gör lyft och förflyttningar på ett
säkert sätt.
kan vid kantning och hantering av hanterar plåtar så att ytorna inte
plåtar använda lyftanordningar och får repor och blir tillstötta.
gripverktyg för plåtar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
kan ändra en 3D-modell till en
2D-bild och bestämma dess mått
kan redogöra för de egenskaper
hos plåtmaterialet som inverkar på
kantningsförloppet och göra
materialbestämningarna för kantmaskinen
Berömliga B3
Kännedom om anordningar
känner till kantpressens konstruktion, funktionsprincip och begränsning vad gäller användningsområde
känner till basmodellerna av stan- väljer de rätta stansarna och dysar och dynor samt deras använd- norna för varje arbete
ningsområden och kan grunderna i
hur man väljer dem
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa arbetsritningar
kan de ritsymboler och presentationssätt som används i plåt- och
kantningsarbeten
kan de vanligaste ritsymbolerna
kan de ritsymboler som används i
plåt- och kantningsarbeten och
kan tolka dem rätt
Teknologi och datatek- har tillräckliga färdigheter i pronik
grammering
har goda färdigheter i programme- har mycket goda färdigheter i
ring
programmering
Kvalitetskontroll
kan med tolkar kontrollera att de
kantpressade detaljerna uppfyller
kraven på mått och form
kan genom att läsa mått- och
kan ta reda på orsaken till ett måttformkraven i arbetsritningar och
eller formfel och utföra de korrigegenom mätningar kontrollera att
rande åtgärder som behövs.
de kantpressade detaljerna uppfylller mått- och formkraven i ritningarna
Matematik och naturvetenskaper
förstår betydelsen av ämnets tjock- kan den matematik som behövs
lek och kan beräkna de utbredda
vid kontrollmätningar av detaljen
längderna.
och vid korrigering av kantningen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
122
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna och instruktionerna om
maskinsäkerhet
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser självständigt problem som
anknyter till arbetet
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
är aktiv i arbetslaget
Yrkesetik
ser till att kantpressverktygen är i
skick och sköter förvaringen medan de inte används.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder kantpressverktyg så att
de inte skadas.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att kunna precisionskanta plåtdelar enligt arbetsritningar med en NC-kantmaskin på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning
och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.22
Tunnplåtsarbeten
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka tunnplåtsprodukter. De kan hela processen från plåtråvara till
färdigställd plåtprodukt. De kan foga samman tunnplåtar genom att svetsa med MIG-, MAG- och TIGsvetsprocesserna samt med motståndssvetsning (punktsvetsning). De kan foga samman plåtar också med
skruvförband samt genom att nita, falsa och limma.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar, bilder (särskilt snittvyer) och ritbeteckningar (svets- och andra fogbeteckningar samt beteckningar för form- och lägetoleranser)
 göra upp en arbetsplan
 utbredning av tunnplåtsdelar med manuella metoder
 använda ett CAD-program för utbredning (3D-modellering).
 de ritsningsmetoder och märkningssätt som används i tunnplåtsarbeten samt kan använda
ritsverktyg ändamålsenligt
 klippa mångsidiga arbetsstycken med figursax och nibblingsmaskiner enligt ritsningarna
 använda gradsaxar avsedda för klippning av tunnplåtar
 använda en kantbockmaskin, vet hur man ställer in den och kan principerna för inställningen
 göra en bockningsplan som uppfyller måttkraven
 använda en kantpress för bockning av tunnplåt
123













välja lämpliga trissor, göra inställningarna på dem och sicka
känner till falsningstyperna och falsningsmetoderna när det gäller tunnplåtar och kan tillverka en
fals som är tät och uppfyller kvalitetskraven i fråga om utseende
limma tunnplåtar
foga samman tunnplåtar med skruvförband
göra nitförband
hantera olika materialplåtar (koppar, aluminium, plastöverdragen tunnplåt, slipat rostfritt stål, syrafast stål…)
kvalitetskraven för svetsning i svetsklass B, C och D enligt standarden SFS-EN ISO 5817
motståndssvetsningens funktionsprincip och lämplighet för olika material och plåttjocklekar samt
anordningarnas lämplighet för olika svetsändamål
svetsa med en motståndssvetsprocess (punktsvetsning)
svetsa tunnplåt med en MAG-svetsprocess
svetsa tunnplåt med en MIG-svetsprocess
svetsa tunnplåt med en TIG-svetsprocess
med kännedom om kvalitetskraven på arbetet bedöma behovet av finputsning och utföra denna,
till exempel avlägsnande av svetsstänk och vassa kanter.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässighet
gör upp en arbetsplan men behöver handledning
gör upp en arbetsplan men behöver i vissa moment handledning
Behärskande av arbetshelheten
tillverkar en arbetshelhet som
överensstämmer med arbetsritningen, men behöver handledning
under arbetets gång
tillverkar en arbetshelhet som
gör självständigt en arbetshelhet
överensstämmer med arbetsritenligt en arbetsritning
ningen, men behöver handledning
i vissa problematiska moment
Initiativförmåga och
företagsamhet
är företagsam, men det finns brister i initiativförmågan.
är initiativrik och försöker arbeta
snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Användning av arbets- kan använda handverktyg för
redskap och maskiner tunnplåtsarbeten, gradsax samt
kantbockmaskin och kantpress
kan välja och använda arbetsredskap och maskiner ändamålsenligt
gör självständigt upp en arbetsplan
med vilken det är möjligt att uppnå
ett slutresultat som uppfyller kvalitetskraven
arbetar självständigt och snabbt.
Berömliga B3
använder gradsax, kantbockmaskin använder figursax och nibblingsoch kantpress på eget initiativ och maskiner effektivt
självständigt
kan använda de utrustningar som får bockningarna och kantningarna
hör till gradsaxen, kantbockmaski- färdiga på en gång
nen och kantpressen
124
Sickning och falsning
kan göra en enkel hakfals
kan göra de vanligaste tunnplåtsfalsningarna
kan självständigt välja de lämpliga
trissorna för sickning och göra
sickningar mångsidigt
Limning
kan göra en limfog under handledning
kan göra en limfog
gör snygga limfogar
Svetsning
kan de prestationstekniska grunderna i den svetsprocess som de
använder och kan använda svetsaggregat
gör självständigt de val och inställ- förstår vikten av rätt svetsordning
ningar som svetsningen förutsätter med tanke på svetsspänningar
Motståndssvetsning
kan använda ett punktsvetsaggregat
kan välja data för punktsvetsning
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
kan välja punktsvetselektroder
kan välja de handverktyg och
mätverktyg som är mest ändamålsenliga
använder arbetsredskap effektivt
Behärskande av
material
känner till materialbeteckningarna
och identifierar tunnplåtsmaterialen
hanterar plåtmaterial medveten om kan beakta de olika arbetsmånerna
de olika materialens egenskaper
som behövs i tunnplåtsarbete
och känslighet för skador
Mätningar
kan mäta plåtdelar och mått på
ämnen.
kan ta de rätta kryssmåtten i olika
tillverkningsfaser.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan kontrollmäta den färdiga detaljen och bedöma mätresultatets
riktighet.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa arbetsritningar och förstår kan läsa svets- och andra fogbede vanliga projektionerna och
teckningar och förstår form- och
beteckningarna på ritningar
lägetoleranserna
kan läsa även de svåraste snittvyer
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
Färdigheter i matema- kan räkna ut den utbredda längden kan räkna ut rundningsradier,
tik och naturvetenskap- på en cylinder och ett föremål som vinklar och utbredda längder
er
ska kantas
kan grunderna i plåtutbredning.
FÖREMÅL FÖR
behöver i något skede råd om
plåtutbredning.
kan den matematik och trigonometri som behövs
kan utföra plåtutbredning.
BEDÖMNINGSKRITERIER
125
BEDÖMNING
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar säkerhetsbestämmelserna
och -anvisningarna
sörjer för arbetarskyddet på arbetsplatsen och arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
kan bedöma sitt eget arbete
lär sig av sina fel och gör inte
samma fel två gånger
löser problem i anslutning till
arbetet och förbättrar sin arbetsprestation under arbetets gång
Interaktion och samar- ber om råd vid behov
bete
är flexibel och samarbetsvillig
är aktiv och handlar interaktivt för
att arbetet ska lyckas väl
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskap och underhåll av
maskiner.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap så att de
inte skadar det material som används.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka på en arbetsplats en mångformig tunnplåtsarbetshelhet på vilken det ställs mått-,
form- och rakhetskrav som är vanliga när det gäller tunnplåtsprodukter. Plåtarbetshelhetens plåtfogar
görs beroende på plåtmaterial med en MAG-, MIG- eller TIG-svetsprocess. Dessutom visas yrkesskickligheten i samband med arbetet med denna arbetshelhet eller separat genom svetsning med en
motståndssvetsningsprocess och med minst två andra fogmetoder som används för tunnplåtar (skruvförband, nitförband, falsning och limning). Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande
som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.23
Tillverkning av ståldelar för byggnader
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan som medlem i ett yrkeskunnigt arbetsteam tillverka ståldelar för byggnader, såsom balk- och pelarkonstruktioner och fackverk, enligt arbetsritningar samt svetsplaner och andra
arbetsinstruktioner. Dessutom kan de tillsammans med en fackman tillverka plåt- och lådbalkar.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar för stålkonstruktioner och tillhörande komponenter samt mäta och ritsa enligt
arbetsritningar
 profiltyperna och läsa beteckningar för profiltyper och material
 konstruktionerna och kvalitetskraven på ståldelar i byggnader, såsom balkar, pelare, fackverk, stag
och balkar för mellanbjälklag
126


























kapa profilstål genom sågning, med en vinkelslipmaskin och med en sax för profilstål
klippa plåt med mekaniska och CNC-styrda gradsaxar
den manuella termiska skärningen och användningen av styrredskap
använda och programmera aggregat för gas- och plasmaskärning
gasskära plåtdelar och konstruktionshål
tillverka flänsar och göra hål för fästbultar genom borrning och stansning
i instruktioner ta reda på i vilken ordning ståldelar för byggnader ska svetsas och delvis planera
ordningen samt göra de behövliga stöden och fastspänningarna
metoderna för dimensionering av svetsfogar och kan läsa dimensioneringsbeteckningarna
läsa svetsplaner och svetsanvisningar (WPS) inklusive svetsbeteckningar och beräkna behövlig
värmetillförsel
från arbetsritningarna ta reda på fogtyperna och göra fogarna
sammanfoga byggnadsdelar av stål genom svetsning med MAG- och elektrodsvetsprocesserna
utföra ett kälsvetsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9606-2, plåt/plåt
(FW) i lägena PA ml, PB ml och PF sl med den process de valt (135, 136 eller 111), svetsklass C
svetsa balk- och profilskarvar med rotstöd samt flänsar för balkar och pelare
tillverka delar av en fackverkskonstruktion och montera ihop fackverkskonstruktioner med hjälp
av monteringsfixturer
förmontera och häftsvetsa konstruktionsdelar
vid förmontering och fastspänning mäta läges- och konstruktionsmåtten
svetsa fackverkskonstruktioner
de grundläggande frågorna när det gäller plåt- och lådbalkar: skära balkplåtar och göra avfasningar
samt positioneringar med fästdon och monteringsfixturer
de grundläggande frågorna när det gäller pulverbågsvetsning
grunderna i användning av mekaniseringsutrustning för svetsning
grunderna i användning av hydrauliska pressar och valsmaskiner vid formning och bockning av
profil- och rörbalkar
varmbocka stålprofiler med hjälp av formstöd och jiggar
grunderna i teori och metoder vad gäller kall- och varmriktning av plåt och profilstål samt balkar,
pelare och fackverkskonstruktioner
göra kontrollmätningar och försäkra sig om att konstruktionen motsvarar mått- och formkraven i
ritningarna (toleranserna och deras betydelse)
använda lyftanordningar och göra lyft och förflyttningar på ett säkert sätt
läsa standarden SFS-EN 1090-2 och vet för vad det finns krav i standarden när det gäller tillverkning av stålkonstruktioner.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
arbetar nästan självständigt
Den studerande eller examinanden
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning i början av
arbetet
behöver tidvis handledning för att
göra arbetet i rätt ordning
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
är aktiv och strävar efter att arbeta arbetar självständigt och snabbt.
snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
127
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av
gradsax
kan ställa in spelet mellan betten,
klippvinkeln, slaglängden och det
bakre anhållets position
säkerställer måttnoggrannheten
gör inställningarna snabbt
CNC-programmering
kan programmera under handledning
behöver lite handledning
kan programmera
Manuell termisk
skärning
utför skärning och använder då en kan använda styrredskap
schablon, och gör skärningen
enligt ritsningen
använder styrredskap med ett
säkert grepp
behöver handledning vid användning av styrredskap
Monteringssvetsning av behöver handledning vid fastsättstålkonstruktionsdelar ning av de delar som ska svetsas
använder styr- och fästdon rätt
behärskar uppvärmningen
behöver handledning vid svetsning behöver lite handledning vid anav balk- och profilskarvar
vändning av rotstöd
svetsar självständigt balk- och
profilskarvar och använder då
rotstöd
Behärskande av svetsprocesserna
utför ett kälsvetsprov plåt/plåt
(FW) i läge PA ml, svetsklass C.
Provet bedöms okulärt.
utför ett kälsvetsprov plåt/plåt
(FW) i lägena PA ml och PB ml,
svetsklass C. Provet bedöms okulärt.
utför ett kälsvetsprov plåt/plåt
(FW) i lägena PA ml, PB ml och
PF sl, svetsklass C. Provet bedöms
okulärt.
Mätning
kan under handledning använda
och tolka de mätverktyg som behövs vid tillverkningen
kan självständigt använda och
tolka de mätverktyg som används
vid tillverkningen
kan välja och använda mätverktyget på ett sätt som är korrekt i situationen och får rätt mätresultat
Behärskande av
material
kan lyfta och förflytta föremål
kan lyfta och förflytta utan att
skada konstruktionsdelarna
gör lyft och förflyttningar omsorgsfullt och noggrant
Riktning
känner till principerna för riktning kan rikta en enskild stålkonstrukti olika metoder.
ionsdel under handledning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
kan rikta stålkonstruktioner under
lite handledning.
Berömliga B3
Behärskande av ritningar och anvisningar
kan läsa arbetsritningar för byggnadsdelar, förstår svets- och fogbeteckningarna samt monteringsbeteckningarna
förstår dimensioneringar och be- kan helt självständigt läsa och tolka
teckningar i konstruktionsritningar arbetsritningar och anvisningar
som gäller tillverkning av stommar
Grunder i de standarder som används vid
känner till det grundläggande
innehållet i standarden SFS-EN
känner till det grundläggande innehållet i standarden SFS-EN
kan redogöra för kraven i standarden och följa dem
128
tillverkning av stommar 1090-2 vad gäller tillverkning av
stålkonstruktioner
1090-2 vad gäller tillverkning av
stålkonstruktioner och följer dem
till största delen
Materialkännedom
identifierar profil- och ståltillbehör känner till användningen av olika kan fatta beslut som gäller materioch deras material.
profil- och stålkvaliteter och deras alanvändning när det finns flera
begränsningar i olika konstruktalternativ att välja mellan.
ioner.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
gör lyft och förflyttningar på ett
säkert sätt
Lärande och problemlösning
löser under handledning problem i löser vanliga problem i anslutning
anslutning till arbetet
till arbetet
löser problem i anslutning till
arbetet
kan bedöma sitt eget arbete
lär sig av sina fel och gör inte
samma fel på nytt
förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Yrkesetik
kan vara noggrann, använda
material sparsamt, använda anordningar förnuftigt och beakta miljöfrågor, och gör detta under normal övervakning av arbetsledningen.
kan handla självständigt och vara
noggrann, använda material sparsamt, använda anordningar förnuftigt och beakta miljöfrågor.
kan under handledning vara noggrann, använda material sparsamt,
använda anordningar förnuftigt
och beakta miljöfrågor.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utför de svetsprov som bestämts i kraven på yrkesskicklighet och tillverkar bärande konstruktionsdelar för en byggnad i en normal verkstadsmiljö. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för
att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet,
föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
129
2.5.24
Montering av stålkonstruktioner för byggnader
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan under handledning av en arbetsledare och som medlem i ett yrkeskunnigt arbetsteam montera en byggnad med en vanlig stålkonstruktion enligt konstruktionsritningarna
och monteringsplanen. De kan montera stom- och mantelkonstruktioner i stål och tillhörande byggnadsdelar och kan utföra de vanligaste efterbehandlingsarbetena.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa monteringsplaner, konstruktionsritningar samt monteringsritningar och -anvisningar
 delta som medlem i ett arbetsteam i utarbetandet av en monteringsplan
 fastställa mätlinjerna och göra positionsmätningar med ett avvägningsinstrument eller en lasermätare
 grunderna i hur monteringsarbetet uppdelas i moment och känner till arbetsplatsarrangemangen
vid montering och följer dem
 basfrågorna när det gäller byggnaders grundkonstruktioner och kan montera grundmoduler av stål
 basfrågorna vad gäller byggnadsstatik
 basfrågorna vad gäller korrosion som elektrokemiskt fenomen
 aluminiets, kopparns, zinkens samt kolstålets och det rostfria stålets placering i den elektrokemiska spänningsserien och hur de uppför sig som par och vet dessutom hur man förhindrar korrosion
 göra stöd och förbindningar under montering
 montera stompelare och -balkar
 montera takkonsoler och fackverk, yttertakskonstruktioner och takplåtar
 montera väggkonstruktioner
 montera tillhörande byggdelar, såsom dörrar och fönster
 göra skruvförband i konstruktioner ändamålsenligt samt säkerställa åtdragningen och göra låsningarna
 utföra de avslutande arbetena, till exempel listning och falsning
 utföra kontrollmätningar av monterade konstruktioner och skriva protokoll över dem
 de arbetarskyddsbestämmelser som gäller byggarbetsplatsen och kan arbeta på ett säkert sätt (bl.a.
använda fallskyddsselar) och enligt arbetarskyddsbestämmelserna
 säkerställa att det är säkert att använda byggställningarna (anteckning om besiktning) och att räckena är på plats samt utföra de övriga kontrollerna som gäller arbetarskydd
 utföra de lyft och förflyttningar som ingår i montörens arbete på ett säkert sätt
 använda personlyftar avsedda för arbetet på ett säkert sätt
 använda standarden SFS-EN 1090-2, vet för vad det finns krav i standarden och förstår standardens text och de beteckningar som används.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Uppgörande av monteringsplan
vet vilka huvudpunkterna är när
det gäller att utföra ett monteringsarbete
deltar i uppgörandet av monteringsplanen
kan göra upp en genomförbar
monteringsplan
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning av en fackman
är tvungen att be om råd i några
svåra situationer
arbetar självständigt enligt monteringsplanen och monteringsanvisningen
130
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
är aktiv och strävar efter att arbeta arbetar självständigt och snabbt.
snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Montering av stomkon- kan montera pelare, balkar och
struktioner
fackverk
kan montera konstruktioner för
stöd under byggtiden
förstår avsikten med stöden under
monteringsarbetet
Montering av mantelkonstruktioner
kan montera basmantelelement
kan montera element och tillhörande konstruktioner
kan utföra ändamålsenliga fastspänningar och färdigställa tillhörande konstruktioner
Göra stöd och förband
kan göra stöd och förband under
handledning
gör stöd och förband under lite
handledning
gör självständigt stöd och förband
Göra fogar och montera kan foga och montera lister med
lister
skruvar och nitar
fogar och väljer ändamålsenligt
sätt att montera lister
fogar och monterar lister noggrant,
och slutresultatet är gott
Göra klämförband
kan göra förband på metodnivå
gör förband och låsningar rätt
säkrar förbanden på eget initiativ
Mätning och användning av mätutrustning
kan använda mätutrustning
får korrekta mätresultat
kan bestämma måttlinjerna och
utföra positionsmätningarna
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
använder arbetsredskap effektivt
Behärskande av
material
identifierar metaller, stålkvaliteter,
ytbeläggningar och fogmedel
vet att när två metaller är i kontakt känner till den galvaniska korrosmed varandra ska den mindre
ionen hos olika ädla metaller och
(klämman) vara ädlare
hur man kan förhindra den
Användning av lyftoch flyttanordningar
använder ändamålsenligt lyft- och
flyttanordningar.
använder smidigt lyft- och flyttan- gör lyft och förflyttningar särskilt
ordningar och reparerar eventuella omsorgsfullt och noggrant.
skador som uppkommit på byggdelar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
känner till beteckningarna i ritningar och förstår instruktioner,
även detaljerna i dem
känner till de viktigaste beteckningarna och termerna, men behöver stöd för att se helheten
kan läsa arbetsritningar och anvisningar självständigt
131
Användning av standarden
känner till basinnehållet i standarden
vet vilka arbetsmoment som standarden gäller
kan söka svar på frågor i standarden
Kvalitetskontroll
känner till kvalitetskraven i en
byggplan
lägger märke till sådant som avviker från byggplanen och monteringsplanen
kan göra rapporter om avvikelser
från kvalitetskraven
Färdigheter i matema- kan grunderna i statik och de räktik och naturvetenskap- neoperationer som behövs.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
förstår knäckningen och vippning- vet hur man eliminerar knäckning
en.
och vippning.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
använder personlig skyddsutrustning (inkl. säkerhetsutrustning)
beaktar alltid riskerna vid lyft och
förflyttningar
håller sin arbetsplats i ordning
behöver handledning
kan be om råd vid problem
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Lärande och problemlösning
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
Yrkesetik
hanterar byggelement och byggde- arbetar ansvarsfullt och sörjer för
lar omsorgsfullt.
arbetsredskapen.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att monterar som medlem av ett arbetsteam en industrihall eller en lagerliknande byggnad med
stålkonstruktion på en byggplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning
och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.25
Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM
Krav på yrkesskicklighet
132
De som avlägger examensdelen har sådana grundläggande färdigheter i CNC-bearbetning att de med ett
CAD/CAM-program kan rita en 2D-bild, utifrån vilken de skapar de behövliga banorna för bearbetning.
De kan göra en arbetsritning av den detalj som ska tillverkas inklusive dimensioner samt skriva ut den.
De som avlägger examensdelen kan
 använda ett CAD/CAM-program
 göra en arbetsritning och dimensionera den enligt tillverkningen
 skriva ut arbetsritningen
 flytta arbetsstycket till rätt position via bildskärmen
 flytta arbetsstycket till nollpunkten
 använda typiska dataöverföringsformat
 modellera detaljen utifrån dokument
 vid behov redigera bilden
 använda ritlager som hjälp
 göra de verktygsbanor som behövs för bearbetning
 använda en postprocessor och vet dess betydelse
 välja de element som behövs för verktygsbanan
 använda ett verktygsbibliotek och lägga in nya verktyg där
 välja ändamålsenligt verktyg
 ställa in skärdata och spåntjocklekar som lämpar sig för materialet
 välja rätt metod för bearbetningen
 använda arbetsmåner ändamålsenligt
 arbetsmomenten i grov- och finbearbetningen
 kontrollera verktygsbanan innan den överförs till verktygsmaskinen
 korrigera felen i verktygsbanan
 överföra verktygsbanan till verktygsmaskinen
 beakta verktygsmaskinens egenskaper när banorna görs.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten men
behöver handledning i vissa moment
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
Goda G2
Berömliga B3
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsmetoder, -
133
redskap och
material
Den studerande eller examinanden
Behärskande av arbetsmetoder
kan under handledning läsa och
skriva olika filformat med ett program, kan under handledning göra
en arbetsritning och kan skapa en
ny fil
kan läsa och skriva olika filformat kan skapa verktygsbanor och övermed ett program, kan göra en
föra en verktygsbana till verktygsarbetsritning under beaktande av
maskinen
tillverkningen och kan skapa verktygsbanor och göra modellering
Användning av ett
CAD/CAM-system
kan använda typiska funktioner i
programmet och göra enkla modelleringar och verktygsbanor
kan redigera funktioner på bildskärmen, känner till programmets
parametriska egenskaper och utnyttjar dem i sitt arbete
arbetar effektivt och smidigt i en
CAD/CAM-miljö
kan använda en postprocessor och använder programmets parametbehärskar användningen av verk- riska egenskaper och kan redigera
tygsfilen
och använda verktygsfilen
Modellering
Verktygsbanor
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan modellera bilder under handledning
kan modellera bilder utifrån dokument
fäster uppmärksamhet vid att
arbetet ska gå smidigt
redigerar och bearbetar bilden vid
behov
söker lösningar i problemsituationer
kan skapa verktygsbanor enligt
instruktioner
kan skapa verktygsbanor för grov- kan ställa in ändamålsenliga skäroch finbearbetningen
data och spåntjocklekar
kan använda ett verktygsbibliotek.
väljer lämplig typ av verktygsbana
för det objekt som ska bearbetas.
använder arbetsmåner ändamålsenligt, behärskar grov- och finbearbetningen, verktygsbanorna och
arbetsmomenten och väljer rätt
skär för ändamålet.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka en arbetsritnings projekt- kan maskinritning så bra att
skapa sig en bild av detaljen utifrån ioner, snittvyer, dimensioneringar hon/han förstår arbetsritningar i
ritningen
och ytmärkningar
detalj
Kvalitetskontroll
behöver handlednig för att uppfylla kvalitetskravet
Färdigheter i matema- kan utnyttja matematik i arbetet
tik och naturvetenskap- genom att be om råd.
er
FÖREMÅL FÖR
kan tillverka en detalj enligt kvalitetskraven
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven och förstår
kvalitetens betydelse
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
BEDÖMNINGSKRITERIER
134
BEDÖMNING
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetsplatsens arbetarskyddsinstruktioner
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
Berömliga B3
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
är öppen och flexibel
är aktiv
Yrkesetik
är samvetsgrann och noggrann.
arbetar omsorgsfullt.
är noggrann och försöker göra ett
gott arbete.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra en arbetsritning, de behövliga modelleringarna och verktygsbanorna med ett
CAD/CAM-program och överför verktygsbanorna till verktygsmaskinen på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.26
Skapande av verkstygsbanor i 3D med CAD/CAM
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen behärskar CNC-bearbetningen så att de kan CAD/CAM-programmering,
3D-modellering och skapande av verktygsbanor.
De som avlägger examensdelen kan
 använda ett 3D CAD/CAM-program
 modellera en 3D-detalj utifrån dokument
 använda ritlager som hjälp
 skapa verktygsbanor för former i 2D och 3D
 flytta det modellerade arbetsstycket till nollpunkten
 använda typiska dataöverföringsformat
 använda en postprocessor och vet dess betydelse
 välja de former som behövs för verktygsbanan
 avgränsa verktygsbanan till önskat område
 använda ett verktygsbibliotek och lägga in nya verktyg där
 välja ändamålsenligt verktyg
 ställa in de rätta skärdata och spåntjocklekarna enligt material
 välja rätt metod för bearbetningen
 använda arbetsmåner ändamålsenligt
135





arbetsmomenten i grov- och finbearbetningen
kontrollera verktygsbanan innan den överförs till verktygsmaskinen
korrigera felen i verktygsbanan
överföra verktygsbanan till verktygsmaskinen och bearbeta arbetsstycket
beakta verktygsmaskinens egenskaper när verktygsbanorna skapas.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten men
behöver handledning i vissa moment
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetoder
Användning av ett
CAD/CAM-system
kan under handledning läsa och
skriva olika filformat med ett program och kan under handledning
göra en arbetsritning
kan göra en arbetsritning under
beaktande av tillverkningen, kan
skapa verktygsbanor och göra
modellering
kan skapa verktygsbanor
kan använda typiska funktioner i
programmet och göra enkla modelleringar och verktygsbanor
känner till programmets parametriska egenskaper och kan utnyttja
dem i arbetet
arbetar effektivt och smidigt i en
CAD/CAM-miljö
göra modellering och överföra en
verktygsbana till verktygsmaskinen
kan använda en postprocessor och
behärskar användningen av verktygsfilen
Spånskärande bearbet- kan överföra verktygsbanan till
ning
verktygsmaskinen och bearbeta
arbetsstycket
mäter och ställer in verktygen i
verktygsmaskinen, spänner fast
arbetsstycket och söker nollpunkten
bearbetar arbetsstycket självständigt
Modellering
kan modellera 3D-bilder utifrån
utför modelleringen på egen hand
kan modellera 3D-bilder under
136
Verktygsbanor
handledning
dokument och redigera bilden vid
behov
kan skapa verktygsbanor enligt
instruktioner och använda ett
verktygsbibliotek.
kan skapa verktygsbanor för grovoch finbearbetningen, kan avgränsa verktygsbanorna till önskat
område och välja lämplig typ av
verktygsbana för det objekt som
ska bearbetas.
kan ställa in ändamålsenliga skärdata och spåntjocklekar enligt
material
använder arbetsmåner ändamålsenligt
behärskar arbetsmomenten och
ordningen i grov- och finbearbetningen
väljer ändamålsenligt skär.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka arbetsritningen och
skapa sig en bild av detaljen utifrån modellera detaljen i 3D-form
ritningen
utifrån ritningen
kan självständigt läsa arbetsritningen och modellera detaljen i 3Dform utifrån ritningen
Kvalitetskontroll
behöver handlednig för att uppfylla kvalitetskravet
kan tillverka en detalj enligt kvalitetskraven
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven och förstår
kvalitetens betydelse
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
Färdigheter i matema- kan under handledning använda
tik och naturvetenskap- matematik i arbetet.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetsplatsens arbetarskyddsinstruktioner
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
är öppen och flexibel
är aktiv
Yrkesetik
är samvetsgrann och noggrann.
arbetar omsorgsfullt.
är noggrann och försöker göra ett
137
gott arbete.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra utifrån en arbetsritning eller andra dokument en 3D-modellering av en detalj och
verktygsbanor med ett CAD/CAM-program och överför verktygsbanorna till verktygsmaskinen på en
arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.27
CNC-svarvning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda en CNC-styrd 2-axlig verktygsmaskin. De kan CNCprogrammering och känner till skären och skärens material, skärvätskorna och råmaterialen så att de kan
tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningen och som uppfyller industrins
mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar och tolka en maskinritnings projektioner, snittvyer och dimensioneringar samt
förstår toleranserna och ytbeteckningarna i anslutning till dem
 grunderna i CAD/CAM-teknik
 använda en CNC-styrd verktygsmaskin på ett säkert sätt
 välja material och arbetsmåner enligt ritningen
 planera i vilken ordning arbetsmomenten ska utföras och de fastspänningar som behövs
 använda olika mätverktyg rätt samt kontrollera och ställa in mätverktyget före användningen
 matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor och rundningar
 köra maskinens axlar till referenspunkterna och kontrollera att maskinen är i skick
 identifiera de vanligaste felkoder som maskinen meddelar
 byta chuckbackar, justera backarnas tryck och vid behov svarva mjuka backar
 spänna upp arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls enligt
ritningen
 använda lyftanordningar rätt
 välja rätta verktyg och skär
 bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial
 ställa in och mäta skären
 söka och ställa in nollpunkten samt vid behov göra korrigeringar av nollpunkten
 ta ett färdigt program till verktygsmaskinen och redigera det
 göra vanliga program och använda kompensering av nosradien och arbetscykler
 testa programmet före den egentliga körningen
 beakta värmens inverkan vid bearbetning
 använda verktygskorrektörer
 dokumentera inställningen
 färdigställa och mäta den tillverkade detaljen och vid behov göra korrigeringar för att få till stånd
en detalj som uppfyller kraven på kvalitet och noggrannhet.
138
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
får till stånd en detalj genom bear- behärskar bearbetningshelheten,
betning endast med hjälp av hand- men behöver handledning i proledning
blemsituationer
tillverkar självständigt en detalj
genom bearbetning enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
strävar efter att arbeta snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetod
kan självständigt göra normala
bearbetningsprogram, planera
ordningsföljden för arbetsmomenten och vid behov tillverka mjuka
backar
kan spänna fast arbetsstycket rätt,
söka nollpunkten och bearbeta
arbetsstycket med ett färdigt program
kan använda verktygskorrektörer
och redigera program
kan byta program, inställningar
och fixturer för ett nytt arbetsstycke
Behärskande av arbets- behöver handledning för att kunna väljer arbetsredskap och material
redskap och material
använda arbetsredskap ändamåls- ändamålsenligt och sörjer för
enligt
redskapens skick
väljer självständigt arbetsredskap
och material samt ser till att redskapen är i skick och att ordningen
på arbetsplatsen är god
Mätning
använder mätverktyg omsorgsfullt utför behövliga mätningar och
sörjer för mätverktygens skick
utför behövliga mätningar och kan
beakta osäkerhetsfaktorerna i
samband med mätningen samt
sörjer för mätverktygens skick och
förvaring
Bearbetningsdata
behöver handledning vid bestämning av de rätta bearbetningsdata.
kan bestämma bearbetningsdata,
men måste ibland be om råd.
bestämmer självständigt ekonomiska bearbetningsdata för olika
skär och material.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
Goda G2
Berömliga B3
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
den kunskap som
139
ligger till grund
för arbetet
Den studerande eller examinanden
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa enkla maskinritningar och kan tolka en maskinritnings prokan självständigt läsa och göra en
skapa sig en bild av föremål utifrån jektioner, snittvyer och dimension- maskinritning och förstår arbetsritningen
eringar samt toleranser och ytbe- anvisningar
teckningar i anslutning till dem
kan ge en rapport om sitt jobb
Kvalitetskontroll
behöver handledning
Materialteknik
behöver handledning för att identi- identifierar olika material och
fiera olika material och deras bear- strävar efter att självständigt ta
betningsegenskaper
reda på deras bearbetningsegenskaper
Färdigheter i matema- utnyttjar under handledning matik och naturvetenskap- tematik i sitt arbete.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan tillverka produkter enligt kvali- kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven
tetskraven och förstår betydelsen
av kvalitet
behärskar självständigt de vanliga
materialen och deras bearbetningsegenskaper
använder kunskaper och färdighet- kan tillämpa matematik och fysik
er i matematik och fysik i sitt arvid användning av olika material,
bete.
arbetsredskap och maskiner.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna och använder maskinens
skyddsutrusning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
Berömliga B3
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant
arbetsredskapen och arbetsmiljön. och sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka någon detalj eller del av en helhet med en CNC-styrd verktygsmaskin på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
140
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.28
CNC-fräsning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda en CNC-styrd 3-axlig eller fleraxlig verktygsmaskin. De kan
CNC-programmering och tillämpning av CAD/CAM-teknik och känner till skären och skärens material,
skärvätskorna och råmaterialen så att de kan tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningen och som uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar och tolka en maskinritnings projektioner, snittvyer och dimensioneringar samt
förstår toleranserna och ytbeteckningarna i anslutning till dem
 grunderna i 3D-ritning och 3D-bearbetning
 tillämpningen av CAD/CAM-teknik vid CNC-bearbetning
 hämta den geometri som ska användas vid bearbetning från en CAD-bild och göra verktygsbanor
med ett CAM-program samt postprocessera programmet till en CNC-kod
 överföra CNC-koden till bearbetningsmaskinen
 välja material och arbetsmåner enligt ritningen
 planera i vilken ordning arbetsmomenten ska utföras och de fastspänningar som behövs
 använda olika mätverktyg rätt samt kontrollera och ställa in mätverktyget före användningen
 den matematik och mätteknik som behövs vid bestämning av olika former och positioner
 använda en CNC-styrd verktygsmaskin på ett säkert sätt och då beakta betydelsen av skyddsutrustning
 köra maskinens axlar till referenspunkterna och kontrollera att maskinen är i skick
 identifiera de vanligaste felkoder som maskinen meddelar
 spänna fast arbetsstycket ordentligt så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls enligt ritningen
 använda olika jiggar för fastspänning av arbetsstycket
 använda lyftanordningar rätt
 välja de rätta bearbetningsriktningarna och då beakta bearbetningskrafterna, skärens utböjningar
och vibrationer
 välja rätta fräsverktyg, skär och skärhuvud, spänna fast verktygen rätt och vid behov reparera dem
 bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial
 använda en förinställningsanordning för att bestämma verktygsmåtten
 mata in verktygsdata i maskinen
 välja en nollpunkt för arbetsstycket som är lämplig i situationen i fråga
 söka och ställa in nollpunkten samt vid behov göra korrigeringar av nollpunkten
 ta ett färdigt program till verktygsmaskinen och redigera det
 göra vanliga program och använda kompensering av nosradie, arbetscykler och underprogrammering
 testa programmet före den egentliga körningen
 använda verktygskorrektörer
 dokumentera inställningen
 färdigställa och mäta den tillverkade detaljen och vid behov göra korrigeringar.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
141
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
får till stånd en detalj genom bear- behärskar bearbetningshelheten,
betning endast med hjälp av hand- men behöver handledning
ledning
tillverkar självständigt detaljen
enligt planen
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
strävar efter att arbeta snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetod
utnyttjar mångsidigt ett
CAD/CAM-system vid framtagning av bearbetningsprogram, gör
självständigt vanliga bearbetningsprogram med hjälp av verktygsmaskinens styrning, planerar ordningsföljden för arbetsmomenten
samt gör och använder jiggar för
fastspänning
kan spänna fast arbetsstycket rätt,
söka nollpunkten och bearbeta
arbetsstycket med ett färdigt program
kan använda verktygskorrektörer
och redigera program, byta program, inställningar och fixturer för
ett nytt arbetsstycke samt använda
ett CAD/CAM-system som
hjälpmedel för programmeringen
Behärskande av arbets- behöver handledning för att kunna väljer arbetsredskap och material
redskap och material
använda arbetsredskap ändamåls- ändamålsenligt och sörjer för
enligt
redskapens skick
väljer självständigt arbetsredskap
och material samt ser till att redskapen är i skick och att ordningen
på arbetsplatsen är god
Mätning
använder mätverktyg omsorgsfullt utför behövliga mätningar och
sörjer för mätverktygens skick
utför behövliga mätningar och kan
beakta mätningens osäkerhetsfaktorer samt sörjer för mätverktygens skick och förvaring
Bearbetningsdata
behöver handledning vid bestämning av de rätta bearbetningsdata.
bestämmer självständigt ekonomiska bearbetningsdata för olika
skär och material.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan bestämma bearbetningsdata,
men måste ibland be om råd.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
142
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa enkla maskinritningar och kan tolka en maskinritnings proskapa sig en bild av föremål utifrån jektioner, snittvyer och dimensionritningen
eringar samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem
Kvalitetskontroll
behöver handledning
Materialteknik
behöver handledning för att identi- identifierar olika material och
fiera olika material och deras bear- strävar efter att självständigt ta
betningsegenskaper
reda på deras bearbetningsegenskaper
Färdigheter i matema- utnyttjar under handledning matik och naturvetenskap- tematik i sitt arbete.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan självständigt läsa och göra
maskinritningar, förstår arbetsanvisningar, kan ge en rapport om
sitt arbete
kan tillverka produkter enligt kvali- kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven
tetskraven och förstår betydelsen
av kvalitet
behärskar självständigt de vanliga
materialen och deras bearbetningsegenskaper
använder kunskaper och färdighet- kan tillämpa matematik och fysik
er i matematik och fysik i sitt arvid användning av olika material,
bete.
arbetsredskap och maskiner.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna och använder maskinens
skyddsutrusning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
Berömliga B3
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
är initiativrik och aktiv
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt.
arbetar omsorgsfullt och noggrant.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka någon detalj eller del av en helhet med en CNC-styrd fleroperationsmaskin på en
arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.29
Slipning
143
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till slipmaskinernas konstruktion och funktion, principerna för
slipning, slipstenarnas egenskaper, skärvätskorna och råmaterialen. De kan slipa med rundslipmaskin, innerslipmaskin och planslipmaskin. De kan kostnadseffektivt tillverka detaljer som överensstämmer med
arbetsritningen och uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
 mäta det arbetsstycke som ska slipas
 form- och lägetoleranserna
 välja lämplig fastspänning för arbetsstycket och spänna fast det
 läsa maskinritningar och ur dessa hitta de ytor som ska slipas
 ta reda på arbetsmånerna för arbetsstycken som ska slipas
 byta slipsten
 balansera slipstenen
 ställa in och välja de rätta bearbetningsdata
 diamantslipa slipstenen vid rätt tid, på rätt djup och med rätt hastighet
 ställa in slipmaskinsbordet så att det blir rakt eller så att man kan slipa koniska former enligt maskinritningen
 mäta ytfinhet
 se till att skärvätskan har rätt koncentration
 planera rätt slipordning för arbetsstycket
 välja rätt typ av sten för det material som ska slipas
 kontrollera i samband med byte av sten att stenen är felfri
 fästa arbetsstycket i maskinen så att det inte skadas
 identifiera stenens material
 identifiera egenskaperna hos det arbetsstycke som ska slipas
 hantera slipade arbetsstycken rätt
 utföra de dagliga och veckovisa underhållsåtgärderna på maskinen.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning vid uppgörande av en arbetsplan
känner till olika slipmetoder, men
behöver handledning vid användning av dem
behärskar självständigt olika slipmetoder
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
Goda G2
Berömliga B3
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
144
arbetsmetoder, redskap och
material
Byte av slipsten
Den studerande eller examinanden
kan byta och balansera slipstenen
kan kontrollera att slipstenen är i
skick
Fastspänning av arbetsstycket
känner till form- och lägetoleranserna i maskinritningar och kan
under handledning planera arbetsordningen
identifierar slipstenens material
kan självständigt planera och utoch kan under handledning välja
föra de arbetsmoment som ingår i
rätt typ av slipsten för det material bytet
som ska slipas
kan välja de rätta bearbetningsdata
och fixturerna för arbetsstycket
under beaktande av kraven i fråga
om ytkvalitet och tolerans
kan självständigt planera arbetsordningen och göra upp en plan
för den, och i planen beakta arbetsgången och bearbetningsdata
Riktning av slipmaski- kan under handledning rikta arnens arbetsbord
betsbordet
kan under handledning ställa in
kan självständigt ställa in maskiarbetsbordet för att erhålla önskad nens koniskhet under beaktande
konisk form
av slipmånen för arbetsstycket
Kontroll av skärvätskan
kan vid behov tillsätta mer skärvätska
kan mäta skärvätskans koncentrat- kan självständigt sköta skärvätskeion och vid behov justera koncent- systemet
rationen
Mätning
väljer de rätta mätverktygen för
mätningar.
gör självständigt mätningar med
olika mätverktyg och kan ställa in
och kontrollera mätverktygen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa maskinritningar och skapa kan tolka en maskinritnings prosig en bild av detaljen utifrån ritjektioner och de mått- och geoningen
metriska toleranserna i anslutning
till dem
kan självständigt läsa och göra en
maskinritning och förstår vad olika
toleranser betyder
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att ta
reda på kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
Färdigheter i matema- förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
tik och naturvetenskap- storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
er
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
145
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
arbetar ergonomiskt rätt
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant
arbetsredskapen och arbetsmiljön. och sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att utföra ett mångsidigt sliparbete på en arbetsplats. I arbetet behövs två olika slipmetoder.
Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.30
Användning av FMS-system
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan bearbeta arbetsstycken med ett flexibelt tillverkningssystem, i vilket
ingår en NC-styrd maskin. De behärskar och kan använda ett FMS-system och en robot. Dessutom kan
de med systemet kostnadseffektivt tillverka mångformiga detaljer som uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
 de driftsuppgifter som ingår i arbetet i ett flexibelt tillverkningssystem
 de grundläggande uppgifter som hör till underhållet av systemet
 laddning och losstagning av arbetsstycken
 verktygssystemet och monteringarna av arbetsverktyg
 programmering av systemet och programhanteringen
 ställa in verktyg och bestämma verktygskorrektionsuppgifterna och mata in dem i verktygsmaskinerna
 få systemet ur ett eventuellt felläge
 materialhanteringen i systemet
 programmera roboten för byte av arbetsstycke
 använda en hissautomat
 NC-programmering, som görs från en CAD-ritning som CAM-programmering
 välja de skärverktyg som behövs i tillverkningen
 tillverka en detalj enligt en arbetsritning med ett flexibelt tillverkningssystem eller produktionscell
 har kunskaper som motsvarar nivå A i FMS-körkortet.
Bedömning av kunnande
146
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Behärskande av arbetshelheten
identifierar systemets delar
kan under handledning använda
systemet
kan självständigt använda systemet
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av systemet
kan ta ut de färdiga detaljerna från kan planera arbetskön enligt inlossningsstationen och placera de struktionen
arbetsstycken som ska bearbetas
på de rätta platserna i laddningsstationen
kan självständigt planera arbetsköerna rätt ekonomiskt sett
Fastspänning av arbetsstycket
känner till form- och lägetoleranserna i maskinritningar och kan
under handledning planera fastspänningen av arbetsstycket
kan självständigt planera arbetsordningen och göra upp en plan
för det, och i planen beakta arbetsgången och bearbetningsdata
Behärskande av systemets program
kan ladda och lossa material i
behärskar materiallagret
systemet med hjälp av instruktionen
kan förutse behovet av material
och beställa material
Ta systemet ur en
störningssituation
identifierar en störning i systemet.
kan självständigt åtgärda en störning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan välja de rätta bearbetningsdata
och fixturerna för arbetsstycket
under beaktande av kraven i fråga
om ytkvalitet och tolerans
kan lokalisera en störning och be
om hjälp av rätt person.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av instruktioner
kan tolka meddelanden från systemet och kan utifrån dem dra de
rätta slutsatserna
har en bild av systemets omfattning
kan tolka meddelanden från systemet
147
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att ta
reda på kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
Färdigheter i matema- förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
tik och naturvetenskap- storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
er
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant
arbetsredskapen och arbetsmiljön. och sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att använda en flexibel tillverkningsmetod vid tillverkning av en detalj på en arbetsplats. För
att de ska kunna visa sin yrkesskicklighet behövs en NC-verktygsmaskin, ett FMS-system och en robot. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.31
Manuell bearbetning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examen kan med manuella verktygsmaskiner enligt arbetsritningar utföra bearbetningshelheter som kräver noggrannhet och god ytkvalitet. I arbetet ingår det noggranna passningar samt detaljer
som det har fastställts krävande form- och lägetoleranser för. Den generella toleransgraden för de ytor på
arbetsstycket som ska bearbetas är medel (ISO 2768-m). I de arbetsstycken som ska svarvas ingår cylindrar, koner och gängor. De ska fräsa förutom plana ytor även ansatser, tandningar och kilspår. De som avlägger examen ska också kunna finputsa arbetsstyckena.
148
De som avlägger examensdelen kan
 svarva ytter- och innergängor
 spänna fast arbetsstycket på rätt sätt
 göra de inställningar som behövs i tillverkningen
 bearbeta mjuka backar
 utföra alla kontrollmätningar under arbetet och av det färdiga arbetet
 kontrollera arbetsstyckets mått inklusive mått-, form- och lägetoleranserna och jämföra dem med
kraven i ritningen
 mångsidigt mäta med olika mätverktyg
 tillverka en detalj genom att prova det med ett motstycke
 mäta den tillverkade detaljens ytfinhet
 välja skärverktyg och göra inställningarna av det
 bearbetningsegenskaperna hos arbetsstyckets material
 värmebehandlingen av arbetsstycket
 tillverka ett kugghjul med en fräsmaskin och då använda indirekt delning
 använda fräsmaskinens delningsdocka och behärskar den matematik som anknyter till användningen av delningsdocka
 beräkna de mått som behövs för mätning av ett kugghjul och kan mäta kugghjulet
 vid planering av arbetsmomenten beakta den inverkan som fastspänningen av arbetsstycket har på
tillverkningsordningen och på att de toleranser som krävs uppnås
 mättekniken vad gäller krävande detaljer
 göra profilskär av snabbstål
 underhålla skärverktygen och skärhuvudena
 använda arborrning i fräsmaskinen.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
behöver handledning för att
komma i gång
arbetar självständigt enligt planen
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning för att identi- känner till olika bearbetningsmefiera bearbetningsmetoder
toder, men behöver handledning
för att använda dem
behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
strävar efter att arbeta snabbt.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Svarvning
kan använda en svarv mångsidigt
kan svarva in- och utvändiga cy-
kan svarva in- och utvändiga ko-
149
lindriska ytor till den generella
toleransklassen fin
ner, så att ytkvaliteten uppfyller
kraven, och kan använda sinuslinjal
och göra in- och utvändiga gängor
genom svarvning
Fräsning
kan ställa in de behövliga bearbetningsdata i fräsmaskinen och
spänna fast fixturen på fräsmaskinens bord
kan underhålla fräsverktyg och
använda ett arborrningsverktyg
kan använda en fräsmaskin
mångsidigt och självständigt tillverka arbetsstycken enligt arbetsritningen
Användning av delningsdocka
kan spänna fast delningsdockan på behärskar den matematik som
fräsmaskinens bord och då ananknyter till delningsdockan
vända indikatorklocka
kan tillverka ett kugghjul med en
fräsmaskin och då självständigt
använda delningsdocka och kan
mäta kugghjulet
Fastspänning av arbetsstycket
känner till form- och lägetoleranserna i maskinritningar och kan
under handledning planera arbetsordningen
kan välja de rätta bearbetningsdata
och fixturerna för arbetsstycket
under beaktande av kraven i fråga
om ytkvalitet och tolerans
kan självständigt planera arbetsordningen och göra upp en plan
för den, och i planen beakta arbetsgången och bearbetningsdata
Mätning
väljer de rätta mätverktygen för
mätningar.
gör självständigt mätningar med
olika mätverktyg och kan ställa in
och kontrollera mätverktygen.
gör mätningar omsorgsfullt och
noggrant samt bedömer mätresultatets riktighet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan läsa och göra maskinritningar
och skapa sig en bild av detaljen
utifrån ritningen
kan tolka en maskinritnings projektioner och de mått- och geometriska toleranserna i anslutning
till dem
kan självständigt läsa och göra en
maskinritning och kan de olika
toleranserna
Kvalitetskontroll
behöver handledning i identifierandet av kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Färdigheter i matema- förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
tik och naturvetenskap- storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
er
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problem-
behöver handledning och exempel söker information och löser pro-
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
150
lösning
blem under handledning
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant
arbetsredskapen och arbetsmiljön. och sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en del eller del av en helhet genom spånskärande bearbetning på en arbetsplats.
För arbetet behövs en supportsvarv, en fräsmaskin och en borrmaskin. Dessutom behövs en tillräcklig mängd hjälputrustning, t.ex. en delningsdocka och ett maskinskruvstycke. Omfattningen av arbetet
är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.32
Verkstadstekniska mätningar
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan utföra typiska verkstadstekniska mätningar med en noggrannhet på
0,01 mm med analoga mätinstrument. De kan bestämma längd, bredd och djup samt invändiga och utvändiga diametrar och fastställa orundheter och skriva ett mätprotokoll för den uppmätta produkten.
De som avlägger examensdelen kan göra positionsmätningar med en mätmaskin.
De som avlägger examen kan
 läsa arbetsritningar
 använda ett skjutmått
 använda olika mikrometrar
 använda en gradskiva
 använda en indikatorklocka
 använda passbitar
 mäta ytfinhet
 använda sinuslinjal
 identifiera en gänga
 skriva ett mätprotokoll
 identifiera och beakta osäkerhetsfaktorerna i samband med mätning
 utföra den dagliga kalibreringen av en bygelmikrometer
 använda en mätmaskin
 kvalitetens betydelse för företagets verksamhet
 beakta kvalitetstänkandet i sina egna arbetsuppgifter
 göra en skriftlig beskrivning av mätprocessen, och med hjälp av denna beskrivning är det möjligt
att mäta ett arbetsstycke.
Bedömning av kunnande
151
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning i de mest
krävande mätningarna
kan vid behov be om råd
arbetar självständigt
kan självständigt utföra de grundläggande mätningarna, men får
felfria mätresultat i de mest krävande mätningarna först efter att
ha fått handledning
får felfria mätresultat efter upprepade mätningar
får snabbt felfria mätresultat
Initiativförmåga och
företagsamhet
känner till principerna i fråga om
kvalitet.
känner till de grundläggande begreppen i ISO 9001-standarden.
är samvetsgrann och noggrann.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetoder
kan använda ett skjutmått och en
bygelmikrometer
kan använda de typiska mätinstrumenten
kan använda mätinstrument och
skriva ett mätprotokoll
Användning av en
mätmaskin
kan mäta längder med en mätmaskin
kan mäta längder och positioner
men kan behöva handledning
kan mäta längder och positioner
och skriva mätprotokoll över
mätningarna
Användning av mätverktyg
kan använda de grundläggande
mätverktygen
kan använda en indikatorklocka
och passbitar självständigt
kan självständigt mäta positioner
med en mätmaskin
behöver handledning exempelvis behöver handledning vid användvid användning av indikatorklock- ning av en mätmaskin
or och passbitar
Kvalitetstänkande
känner till principerna i fråga om
kvalitet
Färdigheter i matema- kan under handledning använda
tik och naturvetenskap- matematik i arbetet.
er
känner till de grundläggande begreppen i ISO 9001-standarden
känner till kvalitetens betydelse för
företagets verksamhet och kan
beakta kvaliteten i sitt eget arbete
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
152
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka en arbetsritnings projekt- kan självständigt läsa och göra en
skapa sig en bild av detaljen utifrån ioner, snittvyer, dimensioneringar maskinritning
ritningen
och ytmärkningar
Materialhantering
behöver handledning
försöker ta reda på de uppgifter
som fattas
kan självständigt söka uppgifter
som de behöver från olika källor
Kvalitetskontroll
känner till kvalitetens betydelse
kan beakta osäkerhetsfaktorerna i
samband med mätning
kan vid behov korrigera sin arbetsprestation
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
Färdigheter i matema- kan under handledning använda
tik och naturvetenskap- matematik i arbetet.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
Interaktion och samar- har samarbetsförmåga
bete
Yrkesetik
arbetar ergonomiskt rätt
fungerar interaktivt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
handlar konstruktivt och så att ett
gott slutresultat kan nås
använder mätverktyg omsorgsfullt. sörjer för mätverktygens skick och utför de dagliga kalibreringarna av
förvaring.
mätverktygen noggrant.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra före mätningarna en skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, och i denna behandlas
mätning av arbetsstycket. Examinanderna mäter arbetsstycken och skriver ett mätprotokoll enligt instruktionerna för sin arbetsprocess. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som
påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
153
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.33
Fleraxlig tillverkning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till fördelarna och nyttan med den fleraxliga verktygsmaskinen. Vid
programmering använder de maskinens styrning eller ett CAM-program och kontrollerar verktygsbanan
före bearbetningen. De kan läsa skärdata för bearbetningen och spänna fast arbetsstycket enligt de krav
som fleraxlig tillverkning ställer.
De som avlägger examensdelen kan
 utnyttja de möjligheter som en fleraxlig verktygsmaskin erbjuder
 vid tillverkning beakta kraven i toleransgrad IT6
 programmera verktygsmaskinen
 överföra ett program till verktygsmaskinen
 spänna fast arbetsstycket i verktygsmaskinen så att det kan bearbetas från flera håll och behärskar
den matematik som anknyter till bearbetningen
 kontrollera och underhålla de skärverktyg som används i miljön
 mäta skärverktygen och välja eller ta bort dem från verktygstabellen och verktygsmagasinet
 beräkna och ställa in de rätta skärdata
 söka och vid behov flytta nollpunkten i arbetsstycket
 använda en kantavkännare
 använda verktygskorrektörer
 kontrollera programmet med hjälp av simulering
 korrigera ett felaktigt program
 utföra de behövliga mätningarna och skriva mätprotokollet enligt kvalitetssystemet
 beakta de ekonomiska arbetsmetoderna
 planera arbetsmomenten
 utvärdera sin egen arbetsprestation
 beakta arbetarskyddet i sina arbetsprestationer.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
154
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetoder
kan på förhand planera arbetsmomenten för arbetsstycket
förstår de fördelar och den nytta
som fleraxlig tillverkning för med
sig
kan mäta, välja och ta bort skärverktyg ur verktygsmagasinet
behärskar koordinatsystemet i en
fleraxlig verktygsmaskin
kan planera de olika arbetsmomen- kan beakta de skärverktyg som ska
ten i tillverkningen
användas och beräkna bearbetningsdata för dem enligt arbetsstycket
sörjer för ordning och reda i arbetsmiljön
Behärskande av en
fleraxlig verktygsmaskin
kan programmera enkla former
med en fleraxlig verktygsmaskin
kan programmera en fleraxlig
verktygsmaskin och kontrollera
programmet
kan självständigt programmera en
fleraxlig verktygsmaskin och kontrollera och vid behov korrigera
programmet
Fastspänning av arbetsstycket
kan spänna fast arbetsstycket med
typiska metoder och söka nollpunkten för arbetsstycket
använder en kantavkännare
kan spänna fast arbetsstycket för
bearbetning i flera riktningar och
kan söka nollpunkten för arbetsstycket med en kantavkännare
Mätning
kan utföra typiska mätningar för
arbetsstycket.
kan mäta arbetsstycket och skriva
ett mätprotokoll.
kan mäta arbetsstycket och självständigt skriva ett mätprotokoll.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka en arbetsritnings projekt- kan självständigt läsa och göra en
skapa sig en bild av detaljen utifrån ioner, snittvyer, dimensioneringar maskinritning
ritningen
och ytmärkningar
Materialhantering
behöver handledning vid val av
material
identifierar material och strävar
efter att ta reda på bearbetningen
av dem och beakta de rätta arbetsmånerna
behärskar självständigt de vanliga
materialen och bearbetningen av
dem samt gör märkningar på
material som de returnerar
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att uppfylla kvalitetskravet
kan tillverka en detalj enligt kvalitetskraven
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven och förstår
kvalitetens betydelse
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
Färdigheter i matema- kan under handledning använda
tik och naturvetenskap- matematik i arbetet.
155
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant,
arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhåll och reparation
av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en detalj enligt kraven i toleransgrad IT6 på en arbetsplats. Vid tillverkningen används en fleraxlig verktygsmaskin. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning
och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.34
Precisionsbearbetning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda en slipmaskin samt en HSM-maskin, en CNC-fräsmaskin eller en CNC-svarv vid tillverkning av en detalj eller flera detaljer. De känner till särdragen vid bearbetning
av hårda material. De som avlägger examen kan skapa 3D-verktygsbanor med ett CAM-program.
De som avlägger examensdelen kan
 använda flera bearbetningsmetoder
 göra en arbetsplan på förhand
 tolka arbetsritningarnas projektioner, snittvyer, dimensioneringar, toleranser och ytbeteckningar
 välja lämplig maskin för arbetet
 välja rätta verktyg och skär
 mäta och välja verktygen i verktygsmaskinen
 välja de rätta skärdata enligt det material som ska bearbetas
156








utföra bearbetningarna i rätt ordning
spänna fast ett mångformigt arbetsstycke i verktygsmaskinen så att det inte skadas
söka nollpunkten för arbetsstycket
tillverka en detalj enligt noggrannheten i IT5 och ytkvaliteten Ra 0,8
använda verktygskorrektörer
skapa 3D-verktygsbanor med ett CAM-program
skapa och testa verktygsbanor
använda mätverktyg för att kontrollera kvaliteten på verktygsdelar.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetoder
kan använda verktygsmaskinerna
kan använda verktygskorrektörer,
göra och redigera ett program
samt byta och testa program samt
göra inställningar och fixturer för
ett nytt arbetsstycke
kan självständigt göra ett bearbetningsprogram, självständigt kontrollera och redigera programmet
och planera ordningsföljden för
arbetsmomenten
3D-verktygsbanor
skapar verktygsbanor med ett
CAM-program
skapar och kontrollerar verktygsbanor och ändrar dem vid behov
behärskar självständigt skapandet
av verktygsbanor
Bearbetning enligt IT5 kan utföra de behövliga mätningoch ytkvalitet Ra 0,8 arna och vid behov bearbeta arbetsstycket på nytt
vid behov ändra inställningar för
att nå det rätta slutresultatet
uppnår självständigt noggrannhetsvärdena
Behärskande av verktyg och material
väljer de rätta verktygen och fastspännings-metoderna, sörjer för
verktygens skick och väljer material ändamålsenligt
väljer självständigt verktyg och
material samt ser till att verktygen
är i skick och att ordningen på
arbetsplatsen är god
behöver handledning vid användning av verktyg
157
Bearbetningsdata
använder de rätta bearbetningsdata kan bestämma bearbetningsdata.
under handledning.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
bestämmer bearbetningsdata och
ändrar dem vid behov.
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka en arbetsritnings projekt- kan självständigt läsa och göra en
skapa sig en bild av detaljen utifrån ioner, snitt, dimensioneringar och maskinritning
ritningen
ytmärkningar
Materialhantering
behöver handledning vid val av
material
identifierar material och strävar
efter att ta reda på bearbetningen
av dem och beakta de rätta arbetsmånerna
behärskar självständigt de vanliga
materialen och bearbetningen av
dem samt gör märkningar på
material som de returnerar
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att uppfylla kvalitetskravet
kan tillverka en detalj enligt kvalitetskraven
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven och förstår
kvalitetens betydelse
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
Färdigheter i matema- kan under handledning använda
tik och naturvetenskap- matematik i arbetet.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant,
arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhåll och reparation
av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en detalj enligt kraven i toleransgrad IT5 på en arbetsplats.Vid tillverkningen används utöver slipmaskin även en HSM-maskin, CNC-fräsmaskin eller CNC-svarv. Omfattningen av
158
arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.35
Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan vid tillverkning använda en sänk- eller trådgnistmaskin. Med en sänkgnistmaskin uppnår de ytkvaliteter enligt tabellen VDI 3400 och med trådgnistmaskin ytkvaliteter på Ra
0,56 – 1,60. De kan utföra de arbetsmoment som behövs före bearbetningen.
De som avlägger examensdelen kan
 använda en sänk- eller trådgnistmaskin
 beakta kraven i toleransgraden IT7-IT5 vid tillverkning
 vid sänkgnistbearbetning beakta kravet i VDI 3400-tabellen vad gäller ytkvalitet
 beakta kraven på ytkvalitet enligt Ra 0,56–1,60 vid trådgnistbearbetning
 tolka en arbetsritning
 spänna fast arbetsstycket i bearbetningsmaskinen och kan den matematik som anknyter till bearbetningen
 använda de hjälpanordningar som behövs vid förinställningar
 montera elektroderna och tråden och de övriga redskap som behövs vid bearbetningen
 beräkna och ställa in de rätt skärdata och sköljningarna
 beakta de arbetsmåner som behövs skilt för varje arbetsmoment
 placera nollpunkten för arbetsstycket på ett ställe som är mest fördelaktigt med avseende på tillverkningen och vid behov ändra nollpunktens plats
 programmera gnistmaskinen
 använda arbetscykler
 kontrollera programmet med hjälp av simulering
 korrigera ett felaktigt program
 utföra de behövliga mätningarna och skriva mätprotokollet enligt kvalitetssystemet
 beakta de ekonomiska arbetsmetoderna
 planera arbetsmomenten på förhand
 utvärdera sin egen arbetsprestation
 beakta arbetarskyddet i sina arbetsprestationer.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
går självständigt framåt i sitt arbete, men behöver handledning
arbetar planmässigt
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
159
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Behärskande av arbetsmetoder
kan spänna fast arbetsstycket, söka kan använda en gnistbearbetnollpunkten och bearbeta arbets- ningsmaskin och beakta kraven i
stycket
toleransgrad IT7-IT5 eller kraven
på en ytfinhet på Ra 0,56–1,6 eller
kraven enligt VDI3400-tabellen
kan självständigt använda en
gnistbearbetningsmaskin och vid
tillverkningen beakta kvalitetskraven i dokument
Programmering av
bearbetningsmaskinen
och kontroll av programmet
kan kontrollera ett bearbetningsprogram
programmerar en bearbetningsma- programmerar en bearbetningsmaskin, kontrollerar programmet och skin, kontrollerar programmet och
korrigerar det vid behov
korrigerar det vid behov, och gör
detta självständigt
Behärskande av arbetsmoment
kan planera arbetsmomenten och
vet arbetsmånernas betydelse
kan på förhand planera arbetsmomentens ordningsföljd, fastställer
arbetsmånerna, beräknar bearbetningsdata skilt för varje arbetsmoment och ställer in sköljningen
samt känner till systemet med
nollpunktsfastspännings-systemet
Inställning av elektroderna eller tråden i en
trådgnistmaskin
kan fästa elektroden i hållaren och kan placera elektroden i en sänkkan använda en förinställningsenplacera dem i bearbetningsmaski- gnistmaskin med hjälp av en indi- het.
nen.
katorklocka eller ställa in tråden i
en trådgnistmaskin samt känner till
fördelarna med att använda för en
förinställningsenhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan på förhand självständigt planera arbetsmomentens ordningsföljd, bestämmer självständigt de
behövliga arbetsmånerna och kan
självständigt beräkna och använda
bearbetningsdata i anknytning till
arbetsmomenten
Berömliga B3
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka en arbetsritnings projekt- kan självständigt läsa och göra en
skapa sig en bild av detaljen utifrån ioner, snitt, dimensioneringar och maskinritning
ritningen
ytmärkningar
160
Materialhantering
behöver handledning vid val av
material
identifierar material och strävar
efter att ta reda på bearbetningen
av dem och beakta de rätta arbetsmånerna
behärskar självständigt de vanliga
materialen och bearbetningen av
dem samt gör märkningar på
material som de returnerar
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att uppfylla kvalitetskravet
kan tillverka en detalj enligt kvalitetskraven
kan korrigera sitt arbete i enlighet
med kvalitetskraven och förstår
kvalitetens betydelse
använder matematik som hjälp i
sitt arbete.
kan tillämpa matematik i arbetsuppgifter.
Färdigheter i matema- kan under handledning använda
tik och naturvetenskap- matematik i arbetet.
er
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetar omsorgsfullt och noggrant,
arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhåll och reparation
av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka en del av ett verktyg enligt kraven i toleransgrad IT7-IT5 och kraven på en ytfinhet
om Ra 0,8 – Ra 0,4 på en arbetsplats. Vid tillverkningen används en för verktygsbranschen typisk
verktygsmaskin, tråd- eller sänkgnistmaskin. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen
för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.36
Tillverkning och underhåll av verktyg
Krav på yrkesskicklighet
161
De som avlägger examensdelen kan tillverka och underhålla verktyg. De kan med ett mätverktyg kontrollera måttnoggrannheten och kvaliteten på den produkt som de har tillverkat och gör upp ett mätprotokoll
över detaljen.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa arbetsritningar
 göra en arbetsplan för det verktyg som ska tillverkas
 göra de hjälpredskap som behövs för fastspänning av arbetsstycket i verktygsmaskinen
 spänna fast ett mångformigt arbetsstycke i verktygsmaskinen
 tillverka en detalj eller ett skär enligt toleransgrad IT6
 känner till passningarna och kan tillverka detaljerna enligt dem
 kan passa ihop delarna av ett verktyg och kan montera och ta loss ett verktyg
 diamantpolering
 formning
 tillverka ett verktyg för skärande bearbetning och fixturer
 skriva ett mätprotokoll
 service och underhåll av verktyg.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
behöver handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta snabbt.
arbetar självständigt och snabbt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Bearbetningsmetoder
känner till de olika metoderna och kan planera tillverkningen av ett
vid verktygstillverkning kan spänna fast ett arbetsstycke
verktyg, kan fästa arbetsstycket
med de vanligaste metoderna och
kan göra inställningar för snabbt
byte av arbetsstycke
kan självständigt planera tillverkningen av ett verktyg och kan
planera och använda metoder för
att spänna fast ett arbetsstycke
Montering av ett verktyg
kan göra en enkel montering av ett kan montera ett verktyg och säker- känner till betydelsen av adaptrar
verktyg
ställa att det fungerar
för att verktyget ska fungera, sä-
162
kerställer att verktyget fungerar
rätt och sörjer för ordning och
reda
Diamantpolering
kan utföra polering
polerar en yta till klassen SPI A3
polerar självständigt en yta till
klassen SPI A3
Formning
kan utföra en formning
kan utföra en formning av en
planyta
kan självständigt utföra en formning av en planyta
Tillverkning av verktyg kan tillverka ett verktyg för skäför skärande bearbet- rande bearbetning
ning samt verktygshållare
kan tillverka en verktygshållare för kan självständigt tillverka ett spånett skärverktyg
skärande verktyg och en verktygshållare
Underhåll av verktyg
kan underhålla ett verktyg.
kan underhålla ett verktyg och
känner till underhållets betydelse
för att verktyget ska fungera.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
NÖJAKTIGA N1
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
sörjer för underhållet av verktyget,
kan utföra underhållsåtgärder på
verktyget och beakta renhet, ordning och noggrannhet i arbetet.
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan tolka enkla arbetsritningar och kan tolka en arbetsritnings projekt- kan självständigt läsa och göra en
skapa sig en bild av detaljen utifrån ioner, snitt och dimensioneringar maskinritning
ritningen
Behärskande av
material
behöver handledning i identifieringen av material
identifierar material och strävar
efter att ta reda på bearbetningen
av dem
behärskar självständigt de vanliga
materialen och deras bearbetning
Kvalitetskontroll
behöver handledning för att ta
reda på kvalitetskraven
identifierar kvalitetskraven
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
Färdigheter i matema- förstår betydelsen av de fysikaliska sluter sig till hur ändringar i de
tik och naturvetenskap- storheterna.
fysikaliska storheterna inverkar på
er
arbetsobjektet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
analyserar med matematikens hjälp
hur olika storheter inverkar på
funktionen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
håller sin arbetsplats snygg och i
ordning
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
arbetar ergonomiskt rätt
163
Lärande och problemlösning
behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och samar- beaktar andra arbetare
bete
fungerar interaktivt
fungerar aktivt i par eller som
gruppmedlem
Yrkesetik
arbetar ansvarsfullt och sörjer för
arbetsredskapen och arbetsmiljön
arbetar omsorgsfullt och noggrant
och sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar.
använder arbetsredskap omsorgsfullt.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka ett verktyg eller en del av ett verktyg på en arbetsplats. Examinanderna kontrollerar funktionen och funktionsdugligheten hos verktyget eller verktygsdelen. Vid tillverkningen används
arbetsmetoderna inom verktygsbranschen. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande
som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.37
CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan göra en gjutmodell och en kärnlåda med ett CAD-program samt med
ett CAM-program skapa fungerande verktygsbanor för dem.
De som avlägger examensdelen kan
 modellera gjutmodellens ytor eller solider med ett CAD-program
 avlägsna de onödiga delarna från den elektroniska geometrin
 skala krympningar och tillsätta arbetsmåner, släppningar, partytor och kärnanvisare som är tillräckliga för ändamålet
 använda nivåer, färger samt linjetyper och -bredder enligt standarderna
 med dator skriva ut de behövliga snitten för utslagningen
 skapa bearbetningsbanor för en modell och en kärnlåda på datorskärmen och kan också kontrollera verktygsbanorna och förebygga genomskärning
 bearbeta en modell och en kärnlåda av rätt modellmaterial med tillräckligt liten stigning
 känner till blockmaterialen av plast och hur de beter sig under bearbetningen
 välja rätta matnings- och rotationshastigheter
 placera arbetsstycket elektroniskt så att bearbetning blir möjlig
 sända verktygsbanorna till bearbetningscentret
 känner till och förstår användningen av postprocessering.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
164
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
får till stånd en fungerande geome- behärskar arbetshelheten, men
tri och verktygsbana endast med
behöver handledning
hjälp av handledning
modellerar en fungerande modell
och en kärnlåda utifrån geometri
och verktygsbanor enligt de givna
dokumenten
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar självständigt och företagsamt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kräver handledning i början och
beaktar företagsamhet.
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- väljer rätt verktyg med tanke på
justerar vid behov varvtal och
ner
det arbetsstycke som ska bearbetas matning
får elektroniskt till stånd en modell
och en kärnlåda som är måttnoggrann och snyggt bearbetad,
och gör det självständigt
ställer in varvtal och matning rätt
väljer rätta skär och typer av banor
kan sända verktygsbanorna till
bearbetningscentret
Användning av verktyg använder verktyg ändamålsenligt
Behärskande av
material
gör bearbetningsdata enligt materi- behandlar och bearbetar material
al, anvisningar och dokument
rätt
Mätning och inställning gör de nödvändiga mätningarna
IT-färdigheter
kan skapa de rätta verktygen
skapar och ställer in verktyg självständigt
förutser materialbehovet och spillet är inte stort
mäter och dimensionerar självgör mätningar och dimensionerständigt en modell och en kärnlåda ingar samt tar snitt omsorgsfullt
och noggrant
kan ta enkla snitt
kan ta flera snitt
identifierar spelen, krympningarna
och partytorna i en modell och en
kärnlåda och kan modellera dem
kan öppna och lagra de filer som
behövs
kan hålla filerna i logisk ordning
kan göra säkerhetskopiering och se
till att den blir gjord
kan skriva ut de geometrier som
behövs
kan få en fil så liten som möjligt
kan överföra filer med olika metoder, t.ex. via nätet, USB-utrustning
eller DVD
165
vet hur viktig säkerhetskopiering
är
Färdigheter i
CAD/CAM
kan skapa olika verktygsbanor
enligt material.
vet hur de olika material som
används i modeller och kärnlådor
inverkar på verktygsbanorna.
känner till fel som uppstår mellan
olika översättare
väljer självständigt verktygsbanor.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
tar med hjälp av ritningar och
anvisningar reda på en 3D-modell
känner till de viktigaste ritsymbolerna i arbetsritningar
kan skapa sig en bild av geometri
med hjälp av ritningar och anvisningar
kan ta reda på släppningar, bearbetningsmåner och krympningar
kan i tabeller ta reda på de uppgif- tar med hjälp av geometri eller en
ter som behövs för att skapa geo- ritning reda på arbetsfogar, negametri
tiv, de behövliga plastgjutningarna
och materialen
känner till de filändelser som används för att göra elektroniska
modeller
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
kan skapa olika verktygsbanor
enligt material
känner till kvalitetskraven på ytan
när det gäller plast- och/eller modermodellen och kärnlådan
kan bestämma volym utifrån solid- vet vilken inverkan olika metoder
geometri
för verktygsbanor har på plastoch/eller modermodellen och
kärnlådans ytkvalitet.
kan beräkna ämnets storlek och
förstår betydelsen av kvalitet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan skapa och korrigera olika
verktygsbanor för att minimera
bearbetningstiden.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
kontrollerar och korrigerar självständigt ytans kvalitet
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningarna i anslutning till
arbetet
arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens arbetssäkerhet,
arbetare och deras arbetssäkerhet ergonomiska arbetsmetoder och
trivseln på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och upprätthåller aktivt arbetsföregen funktions- och arbetsförmåga mågan
166
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultaten
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
bete
har vilja och förmåga till samarbete kan fungera interaktivt och beaktar
alltid andra arbetare
Yrkesetik
följer principerna inom miljöskyd- följer kvalitetssystemet.
det
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra en arbetsritning, de behövliga modelleringarna och verktygsbanorna med ett
CAD/CAM-program och överför verktygsbanorna till verktygsmaskinen på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.38
Basarbeten i gjutning med engångsform
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan gjuteriteknik så att de med en vanlig metod med engångsform kan
gjuta enkla detaljer enligt en gjutteknisk ritning.
De som avlägger examensdelen kan
 de vanliga metoderna för gjutning med engångsform
 smält- och gjutprocessen
 de ritbeteckningar som används vid gjutteknisk ritning och kan läsa maskinritningar
 kraven på gjutmetallerna när det gäller gjutning och smältning och förstår begreppen i fråga om
kanalerna
 de material som behövs vid tillverkning av formar och vid efterbehandling
 metoderna för tillverkning av formar, såsom formningen och kärntillverkningen
 efterbehandlingsmetoderna, såsom skärning och slipning
 välja och använda rätt och säkert den utrustning som behövs vid formtillverkning och efterbehandling
 de tillverkningsmetoder som används vid tillverkning av formar och vid efterbehandling
 avlägsna gjutgodset ur formen
 utföra efterbehandling av gjutgodset med en lämplig anordning
 välja och använda rätt och säkert den utrustning som behövs vid formtillverkning och efterbehandling
 råmaterialen i smältmomentet
 kvalitetskraven samt gjutfelen och åtgärdandet av dessa
 underhålla maskiner och apparater.
167
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
kan enligt uppdrag forma och
konstruera ett gjutgods med en
mer krävande form endast med
hjälp av handledning
kan utföra en arbetshelhet som
han/hon blir tilldelad och som
omfattar utformning och planering
av en gjuten detalj av mer krävande konstruktion, men behöver
handledning
kan självständigt utföra en arbetshelhet som han/hon blivit tilldelad
och som omfattar utformning och
planering av en fungerande detalj
av mer krävande konstruktion
enligt erhållna dokument
har kunskap om smältprocessen
vad gäller de vanligaste gjutmetallerna samt tillverkningen och efterbehandlingen av mer krävande
formar och kärnor, men kan arbeta
endast med hjälp av handledning
behärskar smältprocessen vad
gäller de vanligaste gjutmetallerna
samt tillverkningen och efterbehandlingen av mer krävande formar och kärnor, men behöver lite
handledning
behärskar smältprocessen i fråga
om de vanligaste gjutmetallerna
samt tillverkningen och efterbehandlingen av mer krävande formar och kärnor enligt givna dokument
ber om råd vid behov.
behöver handledning i början
arbetar självständigt och företagsamt.
Initiativförmåga och
företagsamhet
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- kan använda de maskiner och
ner
anordningar som används vid
tillverkning av gjutgods
kan använda behövliga anordningar och självständigt med dem
tillverka gjutgods som är konstruktions- och kvalitetsmässigt
sett krävande, och detaljerna är av
god kvalitet
kan använda de maskiner och
anordningar som används vid
tillverkning av gjutgods enligt
kvalitetsmålen
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja de rätta verktygen och
redskap
enligt
göra de dagliga underhållen på
dem
Gjutplaneringsteknik
kan principerna för placering av
ingjuts- och matningssystemet för
gjutning
väljer, ställer in och gör de dagliga
underhållen på verktygen självständigt
kan under lite handledning planera kan självständigt placera gjut- och
ingjuts- och matningssystemet för matningssystemet
ett enkel gjutgods
168
Material
förstår behoven vad gäller utform- kan beakta principen för dragning
ning av ett enkelt gjutgods
av modellen ur formen och de
krav som dragningen ställer på
modellen
kan välja partyta för gjutgodset
och de behövliga släppningsriktningarna
känner till de vanligaste beteckningarna i ritningar
kan använda ritbeteckningar och
känner till maskinritning
kan läsa maskinritningar
förstår vid tillverkning av formar
de vanligaste formsandstypernas
användningsändamål och mängder
med avseende på gjutprocessen
kan under handledning välja och
använda de formsandsblandningar
som behövs vid tillverkning av
formar
kan självständigt välja de sandblandningar och material som
behövs för tillverkning av formar
och kärnor i enlighet med de
krävda användningsändamålen
känner till egenskaperna hos de
vanligaste bindemedlen i gjutsand,
såsom blandningsförhållandet i
sandblandaren
känner till egenskaperna hos de
vanligaste bindemedlen i gjutsand,
såsom blandningsförhållandet i
sandblandaren och kan med handledning framställa sandblandningen
kan under handledning justera de
vanligaste egenskaperna hos bindemedlen för formsand, såsom
blandningsförhållandena, i en
sandblandare, och kan göra sandblandningen
förstår användningsändamålen för kan med hjälp välja de material
de vanligaste apparat- och verksom behövs vid efterbehandlingen,
tygsmaterial som används för
såsom slipstenar och skivor
rensning av gjutgods
Smältning
Formtillverkning
identifierar de vanligaste råmaterialen för smältningen
kan kraven vad gäller smältråvarornas smältduglighet
kan välja råmaterial för smältning
kan under handledning arbetsmomenten i smältningen, såsom val
och insamling av beskickningsmaterial
kan under handledning beskickning och beräkning av mängden
råmaterial vid smältning
kan under handledning tillsätta
råmaterial
kan under handledning förvärmkan under handledning underhålla
ningen av skänkan, åtgärderna vid anordningarna för hantering av
tippning av smältan samt tippning- smältan
en och slaggningen vid gjutningen
kan självständigt utföra åtgärderna
vid smältning, såsom beskickningen, åtgärderna som gäller skänkan,
tippningen och gjutningen
kan under handledning arbetsmoment som ingår i metoden med
engångsform, såsom ingjutning,
vändning, losstagning av modellen,
färdigbearbetning och montering
av formen
känner till de huvudsakliga egenskaper som formens och kärnlådans konstruktion och tillverkningsprocessen kräver, såsom
insättning av kärna, blackning och
stängning av formen, och kan
under handledning utföra dessa
åtgärder
vet betydelsen av formens och
kärnas kvalitet och funktionsduglighet vid gjutning och beaktar den
vid tillverkning av formar
förstår formens och kärnlådans
konstruktion, såsom styrningen,
lådans och ramens skick samt
rammningens betydelse
känner till arbetsmomenten vid
tillverkning av kärnor och formar
och betydelsen av att arbetet lyckas
och vet att de som gjuttekniska
variabler kan ge upphov till gjutfel
har grundläggande kunskaper om
gjuttekniska variabler så att de
förstår sambandet mellan dem och
gjutfelen, kan bedöma vilka korrigeringar som behövs och kan
utföra dem
känner till säkerhetsaspekterna i
alla arbetsmoment
kan beakta arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
sörjer för och beaktar arbetarskyddet väl i alla arbetsmoment
förstår behovet av underhåll av
maskiner och apparater, såsom
sköter det dagliga underhållet av
maskiner och apparater
sköter och använder maskiner och
apparater med beaktande av att de
169
slip- och skäranordningar, men
behöver handledning i arbetet
Efterbehandling
Behärskande av
material
kan grunderna i efterbehandling av
tillverkade detaljer och kan använda dem under handledning,
t.ex. slipning och skärning
känner till och kan använda de
verktyg som ingår i efterbehandlingsanordningarna självständigt
enligt arbete
kan använda efterbehandlingsanordningar genom att tillämpa dem
enligt användningsändamål
kan under handledning okulärt
identifiera typiska gjutfel vid gjutning med engångsform och med
hjälp korrigera dem
kan med hjälp avsyna gjutgods
okulärt och känner igen gjutfel
samt kan åtgärda felen
kan observera och självständigt
åtgärda enkla gjutfel och kan föreslå hur de kan förhindras
identifierar kvalitetskrav som
ställts på gjutgods
kan vid efterbehandlingen beakta
kvalitetskraven på gjutgodset
kan tillverka en gjuten detalj som
uppfyller kvalitetskraven
känner till säkerhetsaspekterna i
alla arbetsmoment
kan beakta arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
sörjer för och beaktar arbetarskyddet väl i alla arbetsmoment
förstår behovet av underhåll av
maskiner och apparater, såsom
slip- och skäranordningar, men
behöver handledning i arbetet
sköter det dagliga underhållet av
maskiner och apparater
sköter och använder maskiner och
apparater med beaktande av att de
ska hållas i skick
känner till de material som används vid tillverkning av gjutgods
hanterar de material som behövs
och används vid tillverkning av
gjutgods enligt krav och anvisningar
förutser och väljer de rätta mängderna och de rätta materialen för
gjutning för att nå det önskade
slutresultatet
Mätning och inställning känner till anordningarna för
smältning och gjutning
känner till behovet av reglering av
bindemedel vid tillverkning av
formar.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
ska hållas i skick
kan under lite handledning ankan självständigt använda de redvända anordningarna för smältning skap och anordningar som behövs
och gjutning
för smältning och gjutning enligt
anvisningarna
kan under handledning reglera
bindemedlet vid tillverkning av
formar.
kan självständigt och enligt anvisningarna reglera bindemedlet vid
tillverkning av formar.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de viktigaste grafiska symbolerna och gjuttekniska lösningarna
kan med hjälp av en ritning och
anvisningar skapa sig en bild av de
gjuttekniska lösningar som anges i
arbetsritningen
tar med hjälp av ritningar och
anvisningar reda på de gjuttekniska
lösningar som krävs vid tillverkning av gjutgodset
kan med hjälp konstruera och
utforma en mer krävande gjuten
detalj och de ingjuts- och matningssystem som behövs för gjutningen
kan under handledning konstruera
och utforma en mer krävande
gjuten detalj och de ingjuts- och
matningssystem som behövs för
gjutningen
kan självständigt konstruera och
utforma en mer krävande gjuten
detalj och de ingjuts- och matningssystem som behövs för gjutningen
170
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
förstår kvalitetssäkringens betydelse i arbetsprocessen
kan under handledning göra de
grundläggande kontrollerna av
kvaliteten på ett mer krävande
gjutgods
kan självständigt utföra de grundläggande kontrollerna av kvaliteten
på ett mer krävande gjutgods
kan utföra de vanligaste matematiska räkneoperationer som behövs
i gjutningsprocessen, såsom multiplikation, division, procent- och
analogiräkning.
kan under handledning utföra de
vanligaste matematiska räkneoperationer som behövs i gjutprocessen, såsom beräkningar av behövlig
mängd legeringsämnen och blandningsförhållanden för legeringsämnen.
kan självständigt utföra de vanligaste matematiska räkneoperationer
som behövs i gjutprocessen, såsom
beräkningar av behövlig mängd
legeringsämnen och blandningsförhållanden för legeringsämnen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningarna arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
i anslutning till arbetet
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens arbetssäkerhet,
arbetare och deras arbetssäkerhet ergonomiska arbetsmetoder och
trivseln på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och upprätthåller aktivt arbetsföregen funktions- och arbetsförmåga mågan
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
bete
har vilja och förmåga till samarbete kan kommunicera och ta hänsyn
till andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra en arbetsplan och tillverkar ett enkelt gjutgods som ingår i en helhet på en arbetsplats.
Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
171
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.39
Basarbeten i gjutning med permanent form
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examen kan gjuteriteknik så att de med vanliga gjutmetoder med permanent form kan
gjuta gods av enkel konstruktion i formar och kokiller.
De som avlägger examensdelen kan
 de ritbeteckningar som används vid gjutteknisk ritning och kan läsa maskinritningar
 olika gjutmetallers materialkrav
 basfrågorna vad gäller gjutformens konstruktion
 förstår kanal- och matningsbegreppen och kan med deras hjälp styra tillverkning av ett gjutgods
mot kvalitetsmålen
 avlägsna gjutgodset ur formen eller kokillen
 efterbehandla gjutgodset
 välja och använda rätt och säkert den utrustning som behövs vid efterbehandling
 kvalitetskraven för smältningsmomentet och hanteringen av smältan samt gjutfelen och åtgärdandet av dessa
 underhåll av maskiner och apparater.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
tillverkar med en gjutform en
önskad enkel detalj endast med
hjälp av handledning
kan monteringen av gjutformen i
gjutmaskinen och hela gjutarbetet
men behöver handledning
åstadkommer en fungerande helhet med montering av gjutform
och gjutning enligt givna dokument
behärskar smältningen och efterbehandlingen av de vanligaste
gjutmetallerna endast med hjälp av
handledning
behärskar smält- och efterbehandlingsprocessen för de vanligaste
gjutmetallerna, men behöver handledning
behärskar arbetshelheten vid
smältning och efterbehandling av
de vanligaste gjutmetallerna enligt
givna dokument
ber om råd vid behov.
behöver handledning i början
arbetar självständigt och företagsamt.
Initiativförmåga och
företagsamhet
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
172
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- känner till de maskiner och anord- kan använda maskiner och anordner
ningar som behövs och används
ningar för tillverkning av gjutgods
vid tillverkning av gjutgods
på rätt sätt
åstadkommer självständigt med
anordningar ett gjutgods av god
kvalitet
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja de rätta arbetsredskapen
redskap
enligt
och underhålla dem
väljer arbetsredskap och utför de
inställningar och underhåll som
ingår i gjutarens uppgifter, och gör
detta självständigt
Planering av gjutning
Material
förstår huvuddragen i utformning
och planering av ett gjutgods
kan under handledning använda
huvuddragen i planeringen av
gjutningen
kan välja partyta för gjutgodset
och de behövliga släppningsriktningarna
förstår behoven i fråga om utformning av ett enkelt gjutgods
kan under handledning planera
ingjuts- och matningssystem för
ett enkel gjutgods
kan under handledning placera
ingjuts- och matningssystemet för
ett enkelt gjutgods
identifierar de vanligaste råmaterialen för smältningen
kan kraven vad gäller smältråvarornas smältduglighet
kan välja råmaterial för smältningen
identifierar tillsatsämnen för formen, såsom släppmedel och kylmedel
kan beakta användningsförhållandena för de tillsatsämnen som
används för formen
känner till anvisningarna för användning av tillsatsämnen
förstår användningsändamålen för kan med hjälp välja de material
kan självständigt välja och använda
de vanligaste apparat- och verksom behövs vid efterbehandlingen, de verktygsmaterial som krävs i
tygsmaterial som används för
såsom slipstenar och skivor
arbetet
rensning av gjutgods
Smältning
Form- och kokillgjutning
kan under handledning arbetsmomenten i smältningen, såsom val
och insamling av beskickningsmaterial
kan under handledning utföra
kan under handledning tillsätta
beskickningen vid smältningen och råmaterial
beräkningen av mängden råmaterial
kan under handledning förvärmningen av skänkan eller skopan
kan under handledning underhålla kan självständigt utföra åtgärderna
smälthanteringsutrustningen
i samband med smältningen,
såsom beskickningen
sörjer i alla arbetsmoment för
säkerheten i arbetet
sörjer i alla arbetsmoment för
säkerheten i arbetet
sörjer i alla arbetsmoment för
säkerheten i arbetet
kan arbetsmomenten i någon
metod med permanent form
känner till de viktigaste egenskaperna hos en forms konstruktion
känner till formens konstruktion
förstår och kan under handledning förstår betydelsen av kvaliteten
förvärma formen eller kokillen
och funktionsdugligheten hos en
form
känner till några sätt att bibehålla
kvaliteten och funktionsdugligheten hos en form, såsom förvaring
och hanteringssätt
kan under handledning använda
släppmedel
kan under handledning sluta sig till
vilka korrigeringar som behövs
och kan under handledning göra
dem
känner till några gjuttekniska variabler så att de förstår sambandet
mellan dem och gjutfelen
173
kan under handledning använda en kan under handledning självstängjutmaskin för tillverkning av ett
digt använda en gjutmaskin
enkelt gjutgods
kan självständigt använda en gjutmaskin eller kokill vid tillverkning
av ett enkelt gjutgods
förstår och kan under handledning
underhålla en permanent form
sörjer för arbetarskyddet i alla
arbetsmoment
Efterbehandling
sköter underhållet av maskiner och förstår anordningarna och de
apparater, men behöver handled- ställen i dem som ska underhållas
ning
sköter under handledning självständigt underhållet av maskiner
och apparater
kan grunderna i efterbehandling av
tillverkade detaljer och kan använda dem under handledning,
t.ex. slipning och skärning
kan använda efterbehandlingsutrustningen genom att tillämpa den
enligt andvändningsändamål
känner till och kan använda de
verktyg som ingår i efterbehandlingsutrustningen självständigt
enligt arbete
kan under handledning okulärt
kan med hjälp avsyna gjutgods
identifiera typiska gjutfel vid gjut- okulärt och då beakta kvalitetskrining med permanent form och
terierna
skilja på godkända och underkända
kan under handledning sluta sig till
orsakerna till gjutfel och föreslå
hur de kan förhindras
identifierar kvalitetskrav som
ställts på gjutgods
kan vid efterbehandlingen beakta
kvalitetskraven på gjutgodset
kan identifiera ett gjutgods som
uppfyller kvalitetskraven
förstår betydelsen av underhåll av
maskiner och apparater och kan
göra det dagliga underhållet
sköter underhåll av maskiner och
apparater under handledning
sköter självständigt underhållet
och den dagliga servicen på maskiner och apparater
Behärskande av
material
känner till materialbehoven i tillverkning av gjutgods
hanterar de material som behövs
och används vid tillverkning av
gjutgods korrekt både kvantitativt
och kvalitativt
förutser och väljer vid tillverkning
av gjutgods de rätta mängderna
och de material som behövs samt
kan tillämpa dem så att målen för
gjutningen uppnås
Mätningar och inställningar
känner till anordningarna för
smältning och gjutning
kan under lite handledning ankan använda anordningarna för
vända anordningarna och paramet- smältning och gjutning självstänrarna för smältning och gjutning
digt enligt anvisningarna och vid
behov ändra parametrarna
sörjer i alla arbetsmoment för
arbetarskyddet
känner till behovet av inställningar kan under lite under handledning kan självständigt ställa in en gjutpå anordningarna vid gjutning och ställa in en gjutmaskin för tillverk- maskin för tillverkning av det
kan under handledning göra inning av det gjutgods som krävs.
gjutgods som krävs.
ställningarna.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
den kunskap som
Goda G2
Berömliga B3
174
ligger till grund
för arbetet
Den studerande eller examinanden
Förståelse av ritningar
och anvisningar
känner till de viktigaste ritbeteckningarna i arbetsritningar
kan med hjälp av en ritning och
anvisningar skapa sig en bild av
arbetsritningen och gjutgodsets
konstruktion
tar med hjälp av ritningar och
anvisningar reda på konstruktionen på det gjutgods som krävs samt
kvalitetskraven
kan med hjälp planera och utforma
ett krävande gjutgods och de ingjuts- och matningssystem som
behövs för gjutningen
kan under handledning planera
och utforma ett krävande gjutgods
och de ingjuts- och matningssystem som behövs för gjutningen
kan självständigt planera och utforma ett krävande gjutgods och
de ingjuts- och matningssystem
som behövs för gjutningen
förstår betydelsen av kvalitet
kan under handledning göra de
grundläggande kontrollerna av
kvaliteten på ett gjutgods
kan självständigt utföra de grundläggande kontrollerna av kvaliteten
på ett gjutgods
kan utföra de vanligaste matematiska räkneoperationer som behövs
i gjutningsprocessen, såsom multiplikation, division, procent- och
analogiräkning.
kan under handledning utföra och
tillämpa de vanligaste matematiska
räkneoperationer som behövs i
gjutprocessen, såsom beräkningar
av behövlig mängd legeringsämnen.
kan självständigt utföra och i praktiken tillämpa de vanligaste matematiska räkneoperationer som
behövs i gjutprocessen, såsom
beräkningar av behövlig mängd
legeringsämnen.
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNINGSKRITERIER
BEDÖMNINGEN
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningarna i anknytning till
arbetet
arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens arbetarskydd, ergoarbetare och deras arbetssäkerhet nomiska arbetsmetoder och trivseln på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och upprätthåller aktivt arbetsföregen funktions- och arbetsförmåga mågan
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
bete
har vilja och förmåga till samarbete kan kommunicera och ta hänsyn
till andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
175
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra en arbetsplan och tillverkar enkla gjutgods i formar eller kokiller på en arbetsplats.
Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.40
Tillverkning av plastmodeller
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka modeller och kärnlådor av plast samt bestämma vilken modellutrustning som ska användas.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa maskinritningar och rita utslagningarna utifrån dem
 kan dimensionera och förse modellen med kärnanvisare som är tillräckliga
 kan bestämma bearbetningsmåner, krympningar, släppningar och partytor för modeller och kärnlådor
 tillverka en modermodell av trä eller polyuretan
 tillverka ett plastnegativ med hjälp av en modermodell med laminerings- eller gjutmetoden
 tillverka plastmodeller av epoxi- och uretanplast eller andra motsvarande flytande plastföreningar
 kan tillverka modeller för kärnor av trä eller polyuretan
 tillverka kärnlådor med laminerings- eller gjutningsteknik.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
får till stånd en fungerande moder- behärskar arbetshelheten, men
och/eller plastmodell och kärnlåda behöver handledning
endast med hjälp av handledning
tillverkar en fungerande moderoch/eller plastmodell och kärnlåda
enligt de erhållna dokumenten
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
arbetar självständigt och företagsamt.
kräver handledning i början
beaktar företagsamhet.
176
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- väljer maskiner och anordningar
justerar vid behov varvtal och
ner
rätt med tanke på det arbetsstycke matning
som ska bearbetas
gör självständigt de behövliga
inställningarna på maskiner, anordningar och anhåll och får självständigt till stånd en måttnoggrann
och väl bearbetad moder- och
plastmodell och kärnlåda
ställer in varvtal och matning rätt
använder de maskinvisa skyddsanordningarna rätt
väljer de rätta skärverktygen och
hållarna samt spänner upp dem
rätt
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- väljer arbetsredskap ändamålsenredskap
enligt
ligt
underhåller och ställer in arbetsredskap och ser till att de är i skick
Behärskande av
material
väljer material enligt anvisningar
och dokument samt väger och
blandar flytande plastmaterial rätt
behandlar och bearbetar material
rätt
förutser materialbehovet och spillet är inte stort
Mätningar och inställningar
väljer de rätta mätverktygen och
använder dem rätt
gör självständigt mätningarna på
en moder- och/eller plastmodell
och en kärnlåda
gör mätningarna omsorgsfullt och
noggrant
gör de nödvändiga mätningarna
identifierar eventuella fel, spel och
krympningar vid mätningar av en
moder- och/eller plastmodell och
kärnlåda och åtgärdar dem
kan välja de rätta plasttyperna och
metoderna för sitt arbete
Färdigheter i plastarbetsteknik
kan läsa tabeller över blandningsförhållanden
kan väga upp och noggrant blanda kan ta ett helt och fungerande
flytande plastmaterial
negativ av modellen.
kan tillverka en enkel modergör plastgjutning eller laminering
och/eller plastmodell och/eller en självständigt
kärnlåda
känner till modellplasternas lämplighet för sitt arbete
vet vilken betydelse släppmedlen
har och kan använda dem.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
beaktar partytorna, släppningarna
och arbetsmånerna.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
177
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan de viktigaste grafiska symbolerna i arbetsritningar
kan med hjälp av ritningar och
anvisningar skapa sig en bild av
utslagningarna
tar reda på utslagningar med hjälp
av ritningar och anvisningar
känner till de utgångsuppgifter
som behövs för utslagningen
kan ta reda på släppningar, bearbetningsmåner och krympningar
känner till de tabeller och standarder som används vid tillverkning
av plast- och modermodeller t.ex.
tabeller över blandningsförhållanden
kan i tabeller ta reda på de uppgif- tar utifrån utslagningen reda på
ter som behövs för tillverkning av arbetsfogar, negativ, de behövliga
plast- och/eller modermodeller
plastgjutningarna och materialen
och kärnlådor
Materialteknik
identifierar de träslag, faner- och
plastsorter som används allmänt
vid modelltillverkning
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
kan beräkna arean på gjutkanalerna känner till kvalitetskraven när det
gäller plast- och/eller modermodellen och kärnlådan
känner till fel som beror på förändringar i flytande plastmaterial
kan beräkna blandningsförhållandena för flytande plastmaterial
granskar och korrigerar vid behov
gjutkanalernas areaförhållanden
med hjälp av matematik.
förstår blandningsförhållandena
för flytande plastmaterial och
betydelsen av hur materialet uppför sig
vet kriterierna för vilka material
gör materialval självständigt
som ska väljas för modeller och
kärnlådor, såsom fuktens inverkan
vet vilken inverkan olika formmaterial har på plast- och/eller
modermodellen och kärnlådans
ytkvalitet.
förstår kvalitetens betydelse.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningarna arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
i anknytning till arbetet
arbetssätt och beaktar också andra säkerheten på arbetsplatsen, ergoarbetare och deras arbetssäkerhet nomiska arbetsmetoder och trivseln på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och upprätthåller aktivt arbetsföregen funktions- och arbetsförmåga mågan
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem med hjälp och bedömer resultaten
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
har vilja och förmåga till samarbete kan fungera interaktivt och beaktar
178
bete
alltid andra arbetare
Yrkesetik
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
agerar enligt miljöskyddets principer
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att tillverka av plast en enkel modermodell, gjutmodell, kärnlåda eller av dessa en del av en
helhet manuellt och/eller med hjälp av CAD/CAM/CNC-teknik på en arbetsplats. Omfattningen av
arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven
på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.41
Styrning av gjuteriautomation
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda och ställa in de automationsutrustningar för gjutning som
används i utbildningen. De känner till allmänna funktionsprinciper och användningstillämpningar för
automationsutrustningar i gjuterier. De som avlägger examen känner till och kan använda några dataprogram som används i gjuteriautomation.
De som avlägger examensdelen kan
 handla självständigt vid redigering och korrigering av program och känner till möjligheterna inom
automation
 huvudprinciperna i fråga om styrning och reglering av värmebehandlings- och smältugnarna
 grunderna i datortillämpningar.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning i början av
arbetet
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av ar-
tillverkar ett enkelt gjutgods med
behärskar monteringen av en
åstadkommer en fungerande hel-
179
betshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
en gjutform endast med hjälp av
handledning
gjutform och arbetshelheten vid
gjutning, men behöver handledning
het med montering av gjutform
och gjutning enligt givna dokument
behärskar smältningen och efterbehandlingen av de vanligaste
gjutmetallerna endast med hjälp av
handledning
behärskar smältningen och efterbehandlingen av de vanligaste
gjutmetallerna men behöver handledning
behärskar arbetshelheten vid
smältning och efterbehandling av
de vanligaste gjutmetallerna enligt
de givna dokumenten
ber om råd vid behov.
behöver handledning i början
arbetar självständigt och företagsamt.
beaktar företagsamhet.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
arbetsmetoder, redskap och
Den studerande eller examinanden
material
Berömliga B3
Användning av maski- känner till automationsutrustningner
ar som används vid gjutning
åstadkommer självständigt en
automationsfunktion med en utrustning enligt erhållen uppgift
kan använda automationsutrustningar som används vid gjutning
på rätt sätt
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja rätta verktyg och underredskap
enligt
hålla dem
väljer verktyg och utför behövliga
inställningar och behövligt underhåll självständigt
Behärskande av
material
förutser och väljer de anordningsoch redskapsmaterial som används
i gjuteriprocessen och som är
korrekta
vet vilka anordnings- och redhanterar de anordnings- och redskapsmaterial som lämpar sig för skapsmaterial som används i gjutegjuteriprocessen och som används riprocessen på rätt sätt
i den
Reglering och program- känner till grunderna och huvudmering
principerna i fråga om hur gjuteriutrustning regleras
kan under handledning reglera
gjuteriutrustningar, såsom sandblandare och kvarnar samt slungblästermaskiner
förstår några grundläggande frågor känner till programmerbara styri reglerteknik, såsom olika typer av systems reglerutrustningar, såsom
programmerbara styrsystem, t.ex. de som reglerar sandblandare
kommandon som används
känner till och klarar väl av att
reglera gjuteriets utrustningar
under handledning
kan ställa in styrvärden för utrustningar, såsom sandblandarens
pumpar
kan under handledning programmera och reglera sandtillverkningsanordningar, såsom sandblandares och kvarnars funktion
kan under handledning programmera och reglera några huvudfunktioner hos gjutmaskiner med
permanent form, såsom
pressgjutmaskiners funktion
kan under handledning självständigt programmera och reglera
några huvudfunktioner hos gjutmaskiner med permanent form
kan under handledning reglera och kan under handledning självstän-
kan självständigt programmera och
reglera några huvudfunktioner hos
gjutmaskiner med permanent
form, såsom funktionskommandon för pressgjutmaskiner
kan självständigt reglera och pro-
180
programmera några funktioner hos digt reglera och programmera
värmebehandlingsanordningar,
några funktioner hos värmebemen behöver handledning
handlingsanordningar
kan under handledning reglera
gjuteriutrustningar som används i
utbildning
grammera några funktioner hos
värmebehandlingsanordningar
kan under handledning självstän- kan självständigt reglera nya gjutedigt reglera nya gjuteriutrustningar riutrustningar som används i utsom används i utbildning
bildning
Informationsteknik
kan under handledning använda
kan under lite handledning annågra grundläggande dataprogram vända några grundläggande datasom används i gjuterier, t.ex. Auto- program som används i gjuterier.
Cad, Excel, MasterCam.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
kan självständigt använda några
grundläggande dataprogram som
används i gjuterier.
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
känner till några programmeringssätt som används i gjuteriteknik
kan med hjälp av anvisningar
använda och göra program som
används i gjuteriteknik
kan göra och använda program
som arbetsinstruktionen kräver
med hjälp av anvisningar
kan med hjälp planera programmeringar
kan under handledning planera
programmeringar
kan självständigt planera programmeringar
förstår betydelsen av kvalitet
kan under handledning utföra de
grundläggande kvalitativa kontrollerna av de skapade automationsfunktionerna
kan självständigt kontrollera de
grundläggande kvalitativa kontrollerna av de skapade automationsfunktionerna
kan med hjälp utföra de vanligaste kan under handledning utföra de
räkneoperationer som behövs i
vanligaste räkneoperationer som
gjutautomationsprocessen.
behövs i gjutautomationsprocessen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
kan självständigt utföra de vanligaste räkneoperationer som behövs
i gjutautomationsprocessen.
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningarna arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
i anslutning till arbetet
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens säkerhet, ergonoarbetare och deras säkerhet
miska arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och upprätthåller aktivt arbetsföregen funktions- och arbetsförmåga mågan
181
Lärande och problemlösning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
bete
har vilja och förmåga till samarbete kan kommunicera och ta hänsyn
till andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för det dagliga
underhållet av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att göra en arbetsplan och ett arbete enligt en given uppgift, som gäller en gjuteriutrustnings
automationsfunktion, på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande
som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.42
Basarbeten vid gjutmodellstillverkning
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka och reparera en enkel gjutmodell och en kärnlåda.
De som avlägger examensdelen kan
 läsa enkla maskinritningar och rita utslagningar utifrån dem enligt anvisningarna
 principen för krympmånen
 märka ut bearbetningsmånerna, de behövliga släppningarna och kärnstiften enligt anvisningarna
 tillverka en enkel gjutmodell av trä eller något motsvarande modellmaterial
 tillverka en enkel kärnlåda av trä eller något motsvarande modellmaterial
 placera gjutsystemet och fästa det i brättet enligt givna dokument
 utföra finslipning, kittning och målning av modellernas och kärnlådornas ytor
 göra reparationer och ommålning av enkla modeller och kärnlådor
 betydelsen av finslipning och ytbehandling för att kvaliteten på gjutgodset ska bli bra och för att
formningen ska lyckas
 betydelsen av den modellutrustning som tillverkas med CAD/CAM-teknik i framtidens gjuteriteknik.
Bedömning av kunnande
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
182
1. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsprocessen
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete
behöver handledning
går självständigt framåt i sitt ararbetar planmässigt
bete, men behöver handledning
för att komma i gång eller för att
gå från ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av arbetshelheten
åstadkommer en fungerande utslagning, men bara med handledning
behärskar arbetshelheten, men
behöver handledning
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början, beak- arbetar självständigt och företagtar företagsamhet.
samt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av Nöjaktiga N1
arbetsmetoder
Goda G2
åstadkommer en fungerande utslagning enligt givna dokument
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Användning av maski- känner till maskiner och anordkan använda och ställa in de anner
ningar för tillverkning av modeller ordningar som behövs för utslagningen rätt
åstadkommer självständigt en
måttexakt och snygg utslagning
Användning av arbets- använder arbetsredskap ändamåls- kan välja rätta arbetsredskap och
redskap
enligt
underhålla dem
väljer, ställer in och underhåller
arbetsredskap självständigt
Behärskande av
material
känner till de material som används vid tillverkning av modeller
behandlar och bearbetar material
rätt
förutser och väljer material när de
gör utslagningar och kan märka
arbetsfogarna i utslagningen
Mätningar och inställningar
gör de nödvändiga mätningarna
från utslagningen
gör mätningarna och dimensioner- gör mätningarna och dimensioneringarna i samband med utslagning- ingarna samt tar snitten för utslagarna med litet handledning
ningen omsorgsfullt och noggrant
kan ta enkla snitt.
kan ta flera snitt.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
kan utifrån ritningar och givna
dokument identifiera kärnlådans
spel, krympningar och partytor
och kan rita dem i utslagningen.
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Behärskande av Nöjaktiga N1
Goda G2
den kunskap som
ligger till grund
Den studerande eller examinanden
för arbetet
Berömliga B3
Förståelse av ritningar
och anvisningar
tar reda på utslagningar med hjälp
av ritningar och anvisningar
känner till de viktigaste ritbeteckningarna i arbetsritningar
kan med hjälp av ritningar och
anvisningar skapa sig en bild av
183
utslagningar
Färdigheter i matematik, naturvetenskaper
och kvalitet
kan ta reda på släppningar, bearbetningsmåner och krympningar
kan i tabeller ta reda på de uppgif- drar slutledningar om arbetsfogar
ter som behövs för att skapa utoch material utifrån geomeslagningen
tri/ritningar
förstår betydelsen av kvalitet
känner till kvalitetskraven på ytan
när det gäller plast- och/eller modermodellen och kärnlådan.
känner till viskositeten för modellfärgerna och metoden Ford cup,
som används för beräkning av
viskositeten
kan räkna ut meshtal och viskositet
rätt.
känner till principen i fråga om
slippappers meshtal.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1
Goda G2
tenser för livslångt
lärande
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Berömliga B3
iakttar arbetarskyddsanvisningarna i anslutning till
arbetet
arbetar med ergonomiskt riktiga
agerar initiativrikt för att utveckla
arbetssätt och beaktar också andra arbetsplatsens säkerhet, ergonoarbetare och deras säkerhet
miska arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
behöver handledning för att upprätthålla funktions- och arbetsförmågan i sitt eget arbete
är motiverad att iaktta hälsosamma iakttar hälsosamma levnadsvanor
levnadsvanor samt sörja för sin
och upprätthåller aktivt arbetsföregen funktions- och arbetsförmåga mågan
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
löser problem med hjälp och bedömer resultaten
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer sitt eget
arbete kritiskt
Interaktion och samar- kan uppföra sig i arbetslaget
bete
har vilja och förmåga till samarbete kan fungera interaktivt och beaktar
alltid andra arbetare
Yrkesetik
agerar enligt miljöskyddets principer
behandlar avfall som avfallshanteringen förutsätter och håller arbetsmiljön i ordning.
följer kvalitetssystemet.
håller arbetsplatsen snygg och i
ordning samt sörjer för dagligt
underhåll av maskiner och anordningar.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle
genom att skapa en utslagning manuellt och/eller med hjälp av CAD/CAM/CNC-teknik samt reparerar eller underhåller en enkel gjutmodell, kärnlåda eller av dessa en del av en helhet på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
184
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
2.5.43 Planering av företagsverksamhet
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande eller examinanden kan
 bedöma produktifieringen av sitt eget kunnande eller möjligheterna till affärsverksamhet på
marknaden
 kartlägga affärsmiljön och konkurrenssituationen för ett företag som ska grundas

presentera en affärsidé och en företagsform

utarbeta en affärsplan för ett företag

utarbeta de dokument som behövs vid grundande av ett företag
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av
arbetsprocesserna
Nöjaktiga N1
Planering av det
egna arbetet och
utarbetande av planer
kartlägger under
handledning de
olika faserna vid
planering och
genomförande
av företagsverksamhet
Behärskande av
arbetshelheten
framskrider
framskrider systemaunder handled- tiskt i sitt arbete
ning systematiskt i sitt arbete
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Kvalitativ verksam- beaktar i sitt
het
arbete de kvalitetsmål som
satts upp för
arbetet och
förändrar sitt
eget handlingssätt utifrån erhållen respons.
kartlägger de olika
faserna vid planering
och genomförande av
företagsverksamhet
och handlar initiativrikt och ansvarsfullt
kartlägger på ett innovativt sätt de
olika faserna vid planering och genomförande av företagsverksamhet och
handlar initiativrikt och ansvarsfullt
framskrider systematiskt och smidigt i
sitt arbete
beaktar i sitt arbete de beaktar i sitt arbete de uppsatta kvaliuppsatta kvalitetsmå- tetsmålen och utvecklar sitt eget arbete
len och utvärderar sitt för att uppnå målen.
eget arbete för att
uppnå målen.
185
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av
arbetsmetoder,
arbetsredskap och
material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Användning av
informations- och
kommunikationsteknik
använder under handledning informations- och
kommunikationsteknik i
sitt planeringsarbete under beaktande av principerna för informationssäkerhet
använder informations- och kommunikationsteknik i sitt
planeringsarbete under
beaktande av principerna för informationssäkerhet
använder informations- och
kommunikationsteknik på
egen hand och smidigt i sitt
planeringsarbete under beaktande av principerna för
informationssäkerhet
Kartläggning av
affärsmiljön
bedömer hur det egna
kunnandet kan produktifieras eller vilka möjligheter till affärsverksamhet
det finns på marknaden,
men behöver emellanåt
stöd och handledning
bedömer hur det egna
kunnandet kan produktifieras eller vilka
möjligheter till affärsverksamhet det finns
på marknaden
bedömer på egen hand hur
det egna kunnandet kan produktifieras eller vilka innovativa möjligheter till affärsverksamhet det finns på
marknaden
kartlägger företagen inom kartlägger företagen
branschen samt kunder- inom branschen samt
na, men behöver emelkunderna
lanåt handledning
gör på egen hand en omfattande kartläggning av företagen inom branschen
bedömer utifrån en kartläggning vilka möjligheter
det finns att genomföra
sin plan med beaktande
av branschens lagstiftning
och huvudpunkterna i
konkurrenslagstiftningen,
men behöver emellanåt
handledning
bedömer utifrån en
kartläggning vilka möjligheter det finns att
genomföra sin plan
med beaktande av
branschens lagstiftning
och huvudpunkterna i
konkurrenslagstiftningen
bedömer kritiskt utifrån en
kartläggning vilka möjligheter det finns att genomföra
sin plan med beaktande av
branschens lagstiftning och
huvudpunkterna i konkurrenslagstiftningen
presenterar sin produkt
eller tjänst för den tänkta
kundgruppen genom att
beskriva den nytta kunden skulle ha av den, men
behöver emellanåt handledning
presenterar sin produkt eller tjänst för
den tänkta kundgruppen genom att beskriva den nytta kunden
skulle ha av den
presenterar sin produkt eller
tjänst för den tänkta kundgruppen genom att heltäckande beskriva den nytta
kunden skulle ha av den
Grundande av ett
företag
väljer under handledning väljer företagsform för väljer på egen hand företagsföretagsform för företaget företaget
form för företaget och motiverar valet
utarbetar de dokument
som behövs vid grundande av företaget, men
behöver en aning handledning
utarbetar de dokument utarbetar på egen hand de
som behövs vid grun- dokument som behövs vid
dande av företaget
grundande av företaget
186
Utarbetande av en
affärsplan
kartlägger utvecklingsperspektiven i fråga om
marknaden och konkurrenssituationen, men behöver en aning handledning
kartlägger utvecklingsperspektiven i fråga
om marknaden och
konkurrenssituationen
gör på egen hand en omfattande kartläggning av utvecklingsperspektiven i fråga
om marknaden och konkurrenssituationen
presenterar en plan över
hur de olika funktionerna
(t.ex. försäljning, marknadsföring, produktion,
inköp, logistik, tekniska
lösningar inklusive informations- och kommunikationsteknik och bokföring) ska skötas och
tilldelas resurser, men
behöver en aning handledning
presenterar en plan
över hur de olika
funktionerna (t.ex.
försäljning, marknadsföring, produktion,
inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive informations- och
kommunikationsteknik
och bokföring) ska
skötas och tilldelas
resurser
presenterar en realistisk och
välgrundad plan över hur de
olika funktionerna (t.ex. försäljning, marknadsföring,
produktion, inköp, logistik,
tekniska lösningar inklusive
informations- och kommunikationsteknik och bokföring) ska skötas och tilldelas
resurser
upprättar en budget och
en finansieringsplan, men
behöver emellanåt handledning
upprättar en budget
och en finansieringsplan under beaktande
av företagarens ansvar
upprättar en budget och en
finansieringsplan på egen
hand och under beaktande
av företagarens ansvar
utför en analys av riskhanteringen för företaget
och utarbetar en säkerhetsplan, men behöver en
aning handledning
utför en analys av
riskhanteringen för
företaget och utarbetar
en säkerhetsplan
utför på egen hand en analys
av riskhanteringen för företaget och utarbetar en säkerhetsplan
3. Kunskap som
Nöjaktiga N1
Goda G2
ligger till grund för
Den studerande eller examinanden
arbetet
Berömliga B3
Val av företagsform
samt informationssökning gällande
grundande och
nedläggning av ett
företag
söker under handledning
information om grundande och nedläggning av
företag samt om den lagstiftning och dokument
som gäller verksamhet
inom den valda branschen
söker information om
grundande och nedläggning av företag samt om
den lagstiftning som
gäller verksamhet inom
den valda branschen
gör på egen hand en omfattande sökning av information om den lagstiftning och
dokument som gäller grundande och nedläggning av
företag samt verksamhet
inom den valda branschen
Utarbetande av en
affärsplan
skaffar under handledning
information som behövs
vid planering av de olika
delområdena i det egna
företagets affärsverksamhet
skaffar information som
behövs vid planering av
de olika delområdena i
det egna företagets affärsverksamhet
skaffar på egen hand och
mångsidigt information
som behövs vid planering
av de olika delområdena i
det egna företagets affärsverksamhet
skaffar under handledning
information om tjänster
som stöder grundandet av
företaget och verksam-
skaffar information om
tjänster som stöder
grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a.
skaffar mångsidigt information om tjänster som stöder grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a. om
187
heten, bl.a. om tjänster
som erbjuds av bokföringsbyråer.
om tjänster som erbjuds tjänster som erbjuds av
av bokföringsbyråer.
bokföringsbyråer.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompetenser för livslångt
lärande
Nöjaktiga N1
Lärande och problemlösning
fattar beslut under handledning
gör val och fattar beslut
ger motiverade förslag, gör
val och fattar beslut för utveckling av företagets verksamhet
utvärderar under handledning sin verksamhet
och hur det egna arbetet
framskrider
utvärderar sin verksamhet och hur det
egna arbetet framskrider
utvärderar på eget initiativ
sin verksamhet och sitt arbete samt hur företagsverksamheten framskrider
Interaktion och
samarbete
förhandlar under handledning om samarbete
med intressentgrupper
förhandlar om samarbete med intressentgrupper
förhandlar innovativt om
samarbete med intressentgrupper
Yrkesetik
följer under handledning
vid planering av företagsverksamheten alla de värdena som rör hållbar
utveckling
följer vid planering av
företagsverksamheten
alla de värden som rör
hållbar utveckling
följer de vid planering av
företagsverksamheten alla de
värden som rör hållbar utveckling samt motiverar betydelsen av dem för företagsverksamheten
använder säkra, lämpligt belastande och
omväxlande arbetsmetoder och beaktar ergonomin.
använder säkra, lämpligt
belastande och omväxlande
arbetsmetoder och beaktar
ergonomin. Är initiativrik
när det gäller att förbättra
säkerheten och ergonomin
på den egna arbetsplatsen.
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Hälsa, säkerhet och använder i regel säkra,
funktionsförmåga lämpligt belastande och
omväxlande arbetsmetoder och beaktar ergonomin.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden visar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att planera uppgifter som behövs vid grundande av ett företag och uppgifter gällande företagets
verksamhet. . Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i
examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller
inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att
påvisandet av kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.
188
2.5.44 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen
I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesinriktade grundexamina
för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen
bör avvika avsevärt från andra examensdelar som valts till examen. I grundexamen för maskin- och
metallbranschen motsvarar en sådan examensdel 15 kompetenspoäng och i fristående examina en
valbar examensdel.
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan examendelar eller delar av examensdelar inkluderas i examen, enligt det antal kompetenspoäng som de motsvarar i den ursprungliga examen. Examina och högsta antal kompetenspoäng för examensdelarna hittas i tabellen nedan.
För en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen kan väljas endast examensdelar som ingår i den fristående examens uppbyggnad.
Grundexamen inom gruvbranschen
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen i ur- och mikromekanik
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom företagsekonomi
Kompetensområde för kundbetjäning och försäljning
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom skogsbranschen,
Kompetensområde för montering av skogsmaskiner
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen i plast- och gummiteknik
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom ytbehandlingsbranschen,
Kompetensområde för industriytbehandling
examensdel/-delar, sammanlagt högst45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom processindustrin
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen för planeringsassistent
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom el- och automationsteknik
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
____________________________________________ ________________________________
Grundexamen inom datateknik- och datakommunikation examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom husteknik
examensdel/-delar, sammanlagt högst 45
kp / 3 valbara examensdelar
Grundexamen inom bilbranschen,
Kompetensområdeför bilteknik eller bilplåtslagning
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30
kp / 2 valbara examensdelar
Grundexamen inom träbranschen
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30
kp / 2 valbara examensdelar
189
Grundexamen inom byggnadsbranschen
___________________________________________
Grundexamen inom båtbyggnadsbranschen
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30
kp / 2 valbara examensdelar
________________________________
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30
kp / 2 valbara examensdelar
2.5.45 Examensdel från en yrkesexamen
I denna grundexamen kan inkluderas en examensdel från yrkesexamina som finns listade nedan. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen bör avvika avsevärt från andra examensdelar som valts till
examen.
I denna grundexamen kan inkluderas endast en sådan examensdel från yrkesexamen, vars krav på yrkesskicklighet är i förhållande till kraven på yrkesskicklighet i hela examen till sin omfattning, svårighetsgrad och signifikans minst 30 kompetenspoäng och som i fristående examen motsvarar två valbara examensdelar i grundexamen i maskin- och metallbranschen.
Möjliga yrkesexamina:
 Yrkesexamen för automationsmontör
 Yrkesexamen inom elektronik- och elindustrin
 Yrkesexamen för hissmontör
 Yrkesexamen för svetsare
 Yrkesexamen för ventilationsmontör
 Yrkesexamen inom gruvbranschen
 Yrkesexamen för fjärrvärmemontör
 Yrkesexamen för hovslagare
 Yrkesexamen för fastighetsskötare
 Yrkesexamen för stenarbetare
 Yrkesexamen för maskinmontör
 Yrkesexamen för verkstadsmekaniker
 Yrkesexamen inom snickeribranschen
 Yrkesexamen för korrosionsskyddsmålare
 Yrkesexamen inom underhåll
 Yrkesexamen för kylmontör
 Yrkesexamen för skeppsbyggare/fartygsbyggare
 Yrkesexamen i plåtteknik
 Yrkesexamen för låssmed
 Yrkesexamen för värmeanläggningsinstallatör
 Yrkesexamen för lantbruksmaskinmontör

Yrkesexamen för marknadsföringskommunikation




Yrkesexamen i metallförädling
Yrkesexamen i försäljning
Yrkesexamen för småmaskinsinstallatör
Yrkesexamen för rörmontör

Yrkesexamen inom snickeribranschen




Yrkesexamen för byggnadsplåtslagare
Yrkesexamen för tungmaterielsmekaniker
Yrkesexamen i underhåll av järnvägsmateriel
Yrkesexamen för smedgesäll
190

Yrkesexamen inom husbyggnadsbranschen




Yrkesexamen för teknisk isolerare
Yrkesexamen för planeringsassistent
Yrkesexamen för industriytbehandlare
Yrkesexamen för rörmontör inom industrin


Yrkesexamen inom datateknik och datakommunikation
Yrkesexamen för vindkraftsmontör

Yrkesexamen för verktygstillverkare

Yrkesexamen inom utrikeshandel




Yrkesexamen för avgjutare
Yrkesexamen för framställare av gjutmodeller
Yrkesexamen för båtbyggare
Yrkesexamen för företagare
Om det i examensstrukturen tas in en ny examen där kraven på yrkesskicklighet är jämförbara med någon av
de ovan nämnda yrkesexamina, kan en av dess examensdelar tas in i grundexamen inom maskin- och metallbranschen
2.5.46
Examensdel en specialyrkesexamen
I denna grundexamen kan inkluderas en examensdel från yrkesexamina som finns listade nedan. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen bör avvika avsevärt från andra examensdelar som valts till
examen.
I denna grundexamen kan inkluderas endast en sådan examensdel från yrkesexamen, vars krav på yrkesskicklighet är i förhållande till kraven på yrkesskicklighet i hela examen till sin omfattning, svårighetsgrad och signifikans minst 30 kompetenspoäng och som i fristående examen motsvarar två valbara examensdelar i grundexamen i maskin- och metallbranschen.
Möjliga yrkesexamina är:











Specialyrkesexamen för svetsarmästare
Specialyrkesexamen för maskinmontörsmästare
Specialyrkesexamen för verkstadsmästare
Specialyrkesexamen inom underhåll
Specialyrkesexamen för plåtarbetsmästare
Specialyrkesexamen inom miljöbranschen
Specialyrkesexamen i teknik
Specialyrkesexamen för produktutvecklare
Specialyrkesexamen för verktygsmästare
Specialyrkesexamen för avgjutarmästare
Specialyrkesexamen för gjutmodellmästare
Om det i examensstrukturen tas in en ny examen där kraven på yrkesskicklighet är jämförbara med någon av
de ovan nämnda yrkesexamina, kan en av dess examensdelar tas in i grundexamen inom maskin- och metallbranschen
2.5.47 Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan examensdel från yrkeshögskolestudier inkluderas som
191
antingen 15 eller 30 kompetenspoäng. Kompetenshelheten i högskolestudierna bör minst vara sådan, att den
jämfört med kraven på yrkesskickligheten i grundexamen i maskin- och metallbranschen ,till sitt omfång, svårighetsgrad och betydelse omfattar minst 15 kompetenspoäng. Om kompetenshelheten i yrkeshögskolestudierna till sitt omfång, svårighetsgrad och betydelse motsvarar minst 30 kompetenspoäng jämfört med kraven
på yrkesskicklighet i hela examen kan den inkluderas i grundexamen i maskin- och metallbranschen omfattande 30 kompetenspoäng.
Inget yrkesprov förutsätts gällande yrkeshögskolestudier
2.5.48 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande kan
 på arbetsplatsen identifiera arbetsuppgifter som lämpar sig för inlärning i arbetet och för yrkesprov och kan utreda föremålen för bedömning och bedömningskriterierna
i
 arbetsgemenskapen förhandla om genomförande av inlärning i arbetet och yrkesprov
 i samarbete med läraren och arbetsplatshandledaren bereda planer för inlärning i arbetet och
för yrkesprov
 introducera övriga studerande i arbeten som utförs på arbetsplatsen eller i läroanstalterna och i
de rutiner och regler som gäller där
presentera
arbets- och utbildningsmöjligheterna i sin bransch t.ex. för studerande som är på

praktisk arbetslivsorientering
 föra handledningsdiskussioner, utveckla sin verksamhet på basis av respons och medla när
olika synsätt förekommer
 fungera tillsammans med olika lärande och arbetskamrater
 ta emot och ge utvecklande respons
 självvärdera sin inlärning i arbetet och sitt yrkesprov enligt de på förhand överenskomna föremålen och kriterierna för bedömning
 bedöma de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt kan fungera och
handleda även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisningarna.
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL
FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskandet Nöjaktiga N1
av arbetsprocessen
Den studerande
Goda G2
Planering av det egna bereder med handledning plaarbetet och uppgörner för inlärning i arbetet och
ande av planer
för yrkesprov
bereder enligt givna anvisningar bereder självständigt och initiaplaner för inlärning i arbetet
tivrikt planer för inlärning i
och för yrkesprov
arbetet och för yrkesprov
Behärskande av
arbetets helhet
utför självmant de anvisade
uppgifterna.
behöver tidvis handledning.
Berömliga B3
framskrider smidigt i sitt arbete
och anpassar sitt arbete till den
övriga verksamheten i arbetsmiljön.
192
FÖREMÅL
FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskandet Nöjaktiga N1
av arbetsmetoder, -redskap
Den studerande
och material
Goda G2
Handledning av
studerande
introducerar med handledning
andra studerande
introducerar enligt anvisningar introducerar andra studerande,
andra studerande och för hand- fungerar flexibelt med olika
ledningsdiskussioner
människor och medlar vid olika
synsätt
Bedömning av studerande
tar emot och ger med handledning respons på arbetsuppgifterna samt självvärderar med
handledning inlärningen i arbetet och yrkesproven enligt
överenskomna föremål och
kriterier för bedömningen.
tar emot och ger respons på
arbetsuppgifterna samt självvärderar inlärningen i arbetet
och yrkesproven enligt överenskomna föremål och kriterier
för bedömningen.
för konstruktiva feedbacksdiskussioner samt självvärderar
inlärningen i arbetet enligt på
förhand överenskomna föremål
och kriterier för bedömningen.
FÖREMÅL
FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
Goda G2
Berömliga B3
3. Behärskandet Nöjaktiga N1
av den kunskap
som ligger till
Den studerande
grund för arbetet
Berömliga B3
Kännedom om arpresenterar några arbets- och
presenterar arbets- och utbildbetslivet och utbild- utbildningsmöjligheter inom sin ningsmöjligheter inom sin
ningen inom den egna bransch
bransch
branschen
presenterar självständigt och
mångsidigt arbets- och utbildningsmöjligheter inom sin
bransch
Kännedom om läroplaner
identifierar med handledning de
saker som ska läras under en
period för inlärning i arbetet
och det kunnande som bedöms
i yrkesprov.
identifierar enligt anvisningar
de saker som ska läras under en
period för inlärning i arbetet
och det kunnande som bedöms
i yrkesprov.
identifierar självständigt de
saker som ska läras under en
period för inlärning i arbetet
och det kunnande som bedöms
i yrkesprov.
FÖREMÅL
FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkom- Nöjaktiga N1
petenser för livslångt lärande
Den studerande
Goda G2
Berömliga B3
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
bedömer de arbetarskyddsrisker
som hör ihop med det egna
arbetet samt handlar enligt
arbetarskyddsanvisningarna.
bedömer de arbetarskyddsrisker
som hör ihop med det egna
arbetet och fungerar och handleder även andra att handla
enligt arbetarskyddsanvisningarna.
bedömer de arbetarskyddsrisker
som hör ihop med det egna
arbetet samt handlar enligt
arbetarskyddsanvisningarna.
193
Sätt att visa yrkesskickligheten
De studerande visar sitt kunnande genom att göra upp en plan för ett yrkesprov eller för inlärning i arbetet. De
gör sig förtrogna med verksamheten, arbetsuppgifterna, arbetskulturen och reglerna i arbetsgemenskapen samt
bedömer arbetsgemenskapens arbetarskyddsrisker och frågorna om arbetsergonomi för det egna arbetets del.
De studerande kartlägger möjligheterna att genomföra inlärning i arbetet och yrkesprov på arbetsplatsen. De
studerande analyserar bedömningarna av sin egen inlärning i arbetet och sina yrkesprov. Yrkesprovet ges i regel
i samband med något annat yrkesprov.
Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av
kunnandet blir heltäckande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras
detta med annan bedömning av kunnandet.
2.5.49 Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande kan
 bedöma utbudet inom den egna branschen och möjligheterna att hitta nya kunder ur produktifieringens perspektiv
 precisera en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission
 planera ett företags verksamhet målinriktat och kundorienterat
 utföra arbetsuppgifter som rör ett företags verksamhet
 skaffa samarbetspartner och bygga upp de nätverk som behövs i affärsverksamhet
 presentera ett företags verksamhet i olika situationer
 använda informations- och kommunikationsteknik som hjälp i sitt arbete
 arbeta i ett team i ett företag, men kan också arbeta på egen hand och fatta självständiga beslut
 bedöma ett företags utvecklingsbehov.
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Nöjaktiga N1
Planering av det
egna arbetet
deltar i planeringen av
företagets verksamhet
och arbetar i ett arbetslag,
men tar ansvar för sina
egna arbeten
Behärskande av
arbetshelheten
framskrider systematiskt i framskrider systemasitt arbete under handled- tiskt och smidigt i sitt
ning
arbete
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
planerar företagets
verksamhet och agerar
initiativrikt och ansvarsfullt som medlem
i ett arbetslag samt tar
ansvar för sina egna
arbeten
planerar företagets verksamhet innovativt och agerar
initiativrikt, ansvarsfullt och
uppmuntrande samt tar ansvar för sina egna arbeten
framskrider systematiskt och
smidigt i sitt arbete och anpassar sitt arbete efter arbetslagets verksamhet
194
Behärskande av
tidsanvändning
gör upp en tidsplan för
olika uppgifter, men behöver en aning handledning, och följer sin tidsanvändning
gör upp en tidsplan för
olika uppgifter och
följer sin tidsanvändning
gör upp en tidsplan för olika
uppgifter under beaktande
av effektiv tidshantering och
följer sin tidsanvändning
Kvalitativ och
kostnadsmedveten
verksamhet
beaktar de kvalitetsmål
som satts upp för det
egna arbetet och förändrar sitt arbetssätt utifrån
erhållen respons
beaktar de gemensamt
uppsatta kvalitets- och
kostnadsmålen och
utvärderar det egna
arbetet för att uppnå
målen
beaktar de gemensamt uppsatta kvalitets- och kostnadsmålen och utvecklar det
egna arbetet för att uppnå
målen
agerar serviceinriktat i sitt agerar serviceinriktat agerar serviceinriktat och
arbete.
och främjar kundnöjd- försäkrar sig om kundnöjdheten.
heten.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
2. Behärskande av
arbetsmetoder,
arbetsredskap och
material
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Användning av
informations- och
kommunikationsteknik
använder efter att ha fått
instruktioner informations- och kommunikationsteknik under beaktande av principerna för
informationssäkerhet
använder informations- och kommunikationsteknik under
beaktande av principerna för informationssäkerhet
använder informations- och
kommunikationsteknik på
egen hand och smidigt under
beaktande av principerna för
informationssäkerhet
Kartläggning av
affärsmiljön
bedömer som teammedlem utifrån den information som skaffats de nya
kundgrupperna och de
produkter och tjänster
som ska erbjudas kunderna, men behöver emellanåt handledning
bedömer som teammedlem utifrån den
information som skaffats de nya kundgrupperna och de produkter och tjänster som
ska erbjudas kunderna
bedömer som teammedlem
på egen hand och fördomsfritt utifrån den information
som skaffats de nya kundgrupperna och de produkter
och tjänster som ska erbjudas kunderna
Precisering av en
affärsidé
tar som teammedlem
fram en ekonomiskt lönsam affärsidé och en
mission, men behöver en
aning handledning
tar som teammedlem
fram en ekonomiskt
lönsam affärsidé och
en mission
tar på egen hand och som
teammedlem fram en ekonomiskt lönsam affärsidé
och en mission
Planering av företa- tar under handledning
gets verksamhet
fram mål för företagets
grundläggande funktioner
och en kundorienterad
plan som innehåller åtgärder genom vilka målen
för funktionerna ska
uppnås
tar fram mål för företagets grundläggande
funktioner och en
kundorienterad plan
som innehåller åtgärder genom vilka målen
för funktionerna ska
uppnås
tar på egen hand fram välmotiverade mål för företagets grundläggande funktioner och en kundorienterad
plan som innehåller åtgärder
genom vilka målen för
funktionerna ska uppnås
Skaffande av samar- väljer som teammedlem
väljer som teammed-
väljer som teammedlem in195
betspartner
samarbetspartner och
kommer överens om
samarbetsformerna samt
ingår vid behov avtal,
men behöver handledning
vid upprättande av avtal
lem samarbetspartner
och kommer överens
om samarbetsformerna samt ingår vid behov avtal
novativt och mångsidigt
samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformerna samt ingår vid behov avtal
sköter på egen hand
och som teammedlem
arbetsuppgifter som
rör företagets verksamhet, såsom materialanskaffning, tillverkning, marknadsföring,
försäljning och distribution av produkter
sköter på egen hand och
som teammedlem arbetsuppgifter som rör företagets
verksamhet, såsom materialanskaffning, tillverkning,
marknadsföring, försäljning
och distribution av produkter, och sköter uppgifterna
smidigt och använder arbetstiden väl
Presentation av före- deltar i några möten där
tagets verksamhet
företagets produkter eller
tjänster presenteras (försäljning och marknadsföring, skaffande av samarbetspartner och bokföringstjänster, möten med
finansiärer och logistik)
presenterar företaget
och dess produkter
eller tjänster (försäljning och marknadsföring, skaffande av
samarbetspartner och
bokföringstjänster,
möten med finansiärer
och logistik)
presenterar företaget och
dess produkter eller tjänster
på ett övertygande sätt och
under beaktande av de olika
kundgrupperna (försäljning
och marknadsföring, skaffande av samarbetspartner
och bokföringstjänster, möten med finansiärer och logistik)
Utveckling av affärs- följer under handledning
verksamheten
hur affärsmiljön och kundernas behov förändras
och bedömer utifrån detta
behoven av att utveckla
affärsverksamheten
följer hur affärsmiljön
och kundernas behov
förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla
affärsverksamheten
gör en omfattande uppföljning av hur affärsmiljön och
kundernas behov förändras
och bedömer utifrån detta
behoven av att utveckla affärsverksamheten samt
handlar kreativt
Nedläggning av före- utarbetar under handledtaget
ning de dokument som
behövs vid nedläggning
av företaget.
utarbetar de dokument utarbetar de dokument som
som behövs vid ned- behövs vid nedläggning av
läggning av företaget. företaget och har i samband
med nedläggningen av företaget bedömt möjligheterna
att sälja företaget
Utförande av arbetsuppgifter i företaget sköter på egen hand och
som teammedlem några
arbetsuppgifter som rör
företagets verksamhet,
såsom materialanskaffning, tillverkning, marknadsföring, försäljning
och distribution av produkter
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
3. Kunskap som
Nöjaktiga N1
ligger till grund för
arbetet
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Kartläggning av affärsmiljön
skaffar inform- skaffar information
ation om kon- om konkurrenternas
skaffar på egen hand och mångsidigt
information om konkurrenternas ut196
Precisering av företagets affärsidé och
planering av verksamheten
kurrenternas
utbud och kunder
utbud och kunder, men behöver emellanåt
handledning
bud och kunder
söker under
handledning
information om
lagstiftning som
gäller grundande av företag och verksamhet inom
den valda branschen
söker information om
lagstiftning som gäller
grundande av företag
och verksamhet inom
den valda branschen
gör på egen hand omfattande sökningar av information om lagstiftning som
gäller grundande av företag och verksamhet inom den valda branschen
skaffar under
handledning
den information
som behövs vid
planering av de
olika delområdena i det egna
företagets affärsverksamhet
skaffar den information som behövs vid
planering av de olika
delområdena i det egna
företagets affärsverksamhet
skaffar på egen hand och mångsidigt
den information som behövs vid planering av de olika delområdena i det
egna företagets affärsverksamhet
skaffar information
om olika behövliga
tekniska eller andra
produktionsmässiga
lösningar samt stöduppgifter.
skaffar innovativt och fördomsfritt
information om olika behövliga tekniska eller andra produktionsmässiga
lösningar samt stöduppgifter.
Utförande av arbets- skaffar under
uppgifterna i företa- handledning
get
information om
olika behövliga
tekniska eller
andra produktionsmässiga
lösningar samt
stöduppgifter.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
BEDÖMNINGSKRITERIER
4. Nyckelkompetenser för livslångt
lärande
Nöjaktiga N1
Lärande och problemlösning
hanterar kundorienterat problemsituationer
som gäller företagets verksamhet, men behöver en aning
stöd
Goda G2
Berömliga B3
hanterar kundorienterat problemsituationer
som gäller företagets
verksamhet
hanterar kundorienterat problemsituationer som gäller företagets verksamhet
och ser alltid till att kunderna blir
nöjda
Den studerande
197
Interaktion och
samarbete
deltar i förbere- kommer med förslag,
delser inför val gör val och fattar beoch beslut i en slut i en grupp
grupp
kommer med förslag, gör val och fattar beslut i en grupp för att utveckla
företagets verksamhet, och gör detta
med goda motiveringar
utvärderar under handledning
sin verksamhet
och hur det
egna arbetet
framskrider
utvärderar sin verkutvärderar sin verksamhet och hur det
samhet och hur det
egna arbetet och företagsverksamheten
egna arbetet framskri- framskrider
der
deltar i samarbetsdiskussioner
med gruppmedlemmar och
intressentgrupper
diskuterar samarbete diskuterar samarbete med gruppmedmed gruppmedlemmar lemmar och intressentgrupper
och deltar i samarbetsdiskussioner med intressentgrupper
följer under
handledning
alla de värden i
företagsverksamheten som
rör delområden
i hållbar utveckling
följer alla de värden i
företagsverksamheten
som rör delområden i
hållbar utveckling
följer alla de värden i företagsverksamheten som rör delområden i hållbar utveckling och motiverar betydelsen för företagsverksamheten
Hälsa, säkerhet och följer branfunktionsförmåga schens arbetarskyddsanvisningar i sin egen
verksamhet och
sörjer för kundernas säkerhet
enligt givna
anvisningar
följer branschens arbetarskyddsanvisningar i
sin egen verksamhet
och i kundservicesituationer samt uppskattar eventuella arbetarskyddsrisker och farosituationer
följer branschens arbetarskyddsanvisningar i sin egen verksamhet och i
kundservicesituationer samt gör realistiska förslag för att utveckla arbetarskyddet
sörjer under
handledning
för sin egen,
arbetskamraternas och kundernas säkerhet
i bekanta situationer.
sörjer enligt anvisningar för sin egen, arbetskamraternas och kundernas säkerhet i olika
situationer.
sörjer för sin egen, arbetskamraternas
och kundernas säkerhet i olika situationer
Yrkesetik
instruerar vid arbete i ett team andra i
att beakta hälso- och säkerhetsfrågor.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov genom att arbeta tillsammans med medlemmar i en
grupp, med ett samarbetsföretag och med olika aktörer, till exempel i ett eget företag, ett övningsföretag eller
198
något motsvarande. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i
examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande
yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir
heltäckande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med
annan bedömning av kunnandet.
2.5.50 Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande kan











arbeta i uppgifter som kräver spetskompetens inom branschen
utföra arbetena inom branschen och behärskar arbetsuppgifterna i sin helhet och ett brett materialutbud
beakta kvalitetskraven på produktion, produkter eller tjänster på spetsnivå
lösa problem och anpassa sig till förändringar
se till att bestämmelser och anvisningar om säkerhet i arbetet följs
kommunicera med kunderna på sitt modersmål och på minst ett för honom eller henne främmande
språk
bedöma och utveckla sin kompetens
dimensionera de egna mentala resurserna i enlighet med arbetsuppgiften
utveckla arbeten och arbetsmiljöer
delta i arbetet i nätverk inom branschen
delta i utveckling av arbetsgemenskapen.
Bedömning av kunnandet
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
1. Behärskande av
Bedömningskriterier
arbetsprocesserna
Nöjaktiga N1
Den studerande
Planering av arbetet
sätter upp sina mål samt
gör upp arbets- och tidsplaner som är realistiska
och genomförbara och
som beaktar de höga kvalitetskraven
Utvärdering av arbetet
utvärderar sitt arbete och
sin kompetens
Goda G2
Berömliga B3
sätter upp mål samt gör
upp arbets- och tidsplaner
som är realistiska och genomförbara i föränderliga
förhållanden och som beaktar de höga kvalitetskraven
sätter upp mål samt gör
upp arbets- och tidsplaner som är realistiska
och genomförbara i
föränderliga förhållanden och som beaktar de
höga kvalitetskraven
och kan vid behov
ändra en plan
utvärderar realistiskt sitt
arbete och sin kompetens
samt motiverar sin bedömning
utvärderar realistiskt sitt
arbete och sin kompetens samt motiverar sin
bedömning och fastställer sina utvecklingsbehov
199
Agerande i arbetet och i främjar arbetshälsan inom
arbetsgemenskapen
arbetsgemenskapen genom sitt agerande i arbetet
samt
utvecklar sin arbetsmiljö
tillsammans med de övriga
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
Nöjaktiga N1
2. Behärskande
Den studerande
av arbetsmetoder, redskap
och material
Val och användanvänder på egen
ning av arbetsme- hand arbetsmetoder,
toder, arbetsredarbetsredskap och
skap och material
material som behövs
som är lämpliga
för arbetsuppgiften och arbetsmiljön
arbetar omsorgsfullt
Kvalitativt arbete i
enlighet med principen om hållbar
utveckling
arbetar mot företagets
eller organisationens
mål för kvalitet och
hållbar utveckling
utvecklar sin kompetens och sina arbetssätt
Kostnadseffektiv
och resultatrik
verksamhet
arbetar kostnadseffektivt och resultatrikt med tanke på tid
och andra tillgängliga
resurser
arbetar aktivt för arbetshälsan inom arbetsgemenskapen tillsammans med
de övriga
deltar i utvecklingen av
arbetshälsan inom arbetsgemenskapen samt
stöder tillsammans med
de övriga utvecklingen
av arbetsmiljön så att
den är på en nivå som
krävs för spetskompetens
Goda G2
Berömliga B3
väljer på egen hand
arbetsmetoder, arbetsredskap och
material som behövs
samt använder dem i
föränderliga situationer
arbetar omsorgsfullt
och lugnt samt kreativt och innovativt
väljer modigt även nya arbetsmetoder,
arbetsredskap och material samt använder
dem smidigt i föränderliga situationer
är aktiv i arbetet mot
företagets eller organisationens mål för
kvalitet och hållbar
utveckling och
observerar utvecklingsområden
utvecklar aktivt sin
kompetens och sina
arbetssätt
är mycket engagerad i arbetet mot företagets eller organisationens mål för kvalitet
och hållbar utveckling samt utvecklar verksamhetsmodeller för att uppnå dessa mål
arbetar på eget initiativ kostnadseffektivt med tanke på tid
och andra tillgängliga
resurser och så att
det är till nytta för
företagets eller organisationens resultat
arbetar med en entreprenöriell inställning
och beaktar tid och andra tillgängliga resurser kostnadseffektivt och så att det är
till nytta för företagets eller organisationens resultat
arbetar systematiskt, noggrant och säkert
samt kreativt och innovativt
utvecklar aktivt sin kompetens och sina
arbetssätt så att dessa uppfyller kraven i de
utmanande arbetsuppgifterna
200
observerar avvikelser
förhandlar och finner lösningar vid
avvikelser
korrigerar verksamheten i enlighet med
överenskomna lösningar
främjar varaktiga
kundrelationer i sitt
arbete
främjar aktivt verksamhetens kontinuitet och varaktiga
kundrelationer
främjar på egen hand verksamhetens kontinuitet och varaktiga kundrelationer
anpassar sig till förändringar och arbetar
uthålligt i arbetsuppgifter som kräver
spetskompetens
anpassar sig snabbt
till förändringar,
arbetar uthålligt och
utvecklar sitt arbete i
arbetsuppgifter som
kräver spetskompetens
förutser förändringar för att lättare kunna
anpassa sig till dem, arbetar uthålligt och
utvecklar på egen hand sitt arbete i arbetsuppgifter som kräver spetskompetens
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
Nöjaktiga N1
3. Kunskap som ligger
Den studerande
till grund för arbetet
Behärskande och tillämpskaffar och använder på
ning av kunskap som beeget initiativ den informathövs i arbetet
ion som behövs i arbetet
och ber vid behov om råd
FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING
Nöjaktiga N1
4. Nyckelkompetenser
Den studerande
för livslångt lärande
Lärande och problemlösutarbetar en individuell
ning
utvecklingsplan för sig
själv utifrån de egna utgångspunkterna
klarar av de vanligaste
problemsituationerna med
hjälp av läromedel och
instruktionsböcker
Goda G2
Berömliga B3
skaffar och tillämpar på
eget initiativ den information som behövs i arbetet och klarar av problemsituationer tillsammans med andra
skaffar och tillämpar på
egen hand information
som behövs i arbetet i
föränderliga arbetssituationer och motiverar
sina lösningar utifrån
den information som
han/hon skaffat
Goda G2
Berömliga B3
utarbetar en individuell
utvecklingsplan för sig
själv utifrån de egna utgångspunkterna så att den
stöder utvecklingen till en
person med spetskompetens inom branschen
utvecklar sin kompetens
i enlighet med en individuell utvecklingsplan
utifrån de egna utgångspunkterna så att den
stöder utvecklingen till
en person med spetskompetens inom branschen
klarar av problemsituationer på egen hand och
kan motivera sina val
klarar av problemsituationer på egen hand
201
Interaktion och samarbete
kommunicerar med kunderna och på arbetsplatsen på sitt modersmål och
hjälpligt på minst ett för
honom/henne främmande språk
är en aktiv medlem i ett
arbetslag och anpassar sig
till en arbetsgemenskap
kommunicerar med kunderna och på arbetsplatsen på sitt modersmål och
på minst ett för honom/henne främmande
språk
är en aktiv medlem i ett
arbetslag och anpassar sig
väl till en arbetsgemenskap
kommunicerar smidigt
med kunderna och på
arbetsplatsen på sitt modersmål och på minst ett
för honom/henne
främmande språk
är en aktiv medlem i ett
arbetslag och delar med
sig av sin spetskompetens till de övriga
Yrkesetik
följer arbetsplatsens regler
för uppträdande och iakttar arbetstiderna
är ansvarsfull och följer
branschens yrkesetiska
principer
uppträder sakligt och iakttar arbetstiderna
uppträder väl och iakttar
arbetstiderna
är ansvarsfull och initiativrik när det gäller att följa
de yrkesetiska principerna
inom branschen
tar ansvar för säkerheten i
det egna arbetet och följer
bestämmelserna och anvisningarna om arbetarskydd
tar ansvar för säkerheten i
det egna arbetet, observerar farorna förknippade
med sitt arbete och följer
bestämmelserna och anvisningarna om arbetarskydd
är stolt över sitt yrke och
sin kompetens, är ansvarsfull och utvecklar
sitt arbete i enlighet med
de yrkesetiska principerna inom branschen
tar ansvar för säkerheten
i det egna och arbetslagets arbete, följer bestämmelserna och anvisningarna om arbetarskydd och meddelar om
observerade faror förknippade med sitt arbete
arbetar ergonomiskt riktigt och håller sin arbetsmiljö snygg under hela
arbetsprocessen
arbetar ergonomiskt riktigt och håller sin arbetsmiljö snygg under hela
arbetsprocessen även om
arbetssituationerna är
utmanande
sörjer för sitt välbefinnande i arbetet och har
sunda levnadsvanor.
sörjer aktivt för sitt välbefinnande i arbetet och
främjar sunda levnadsvanor.
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
arbetar ergonomiskt
riktigt och håller sin arbetsmiljö snygg under
hela arbetsprocessen
även om arbetssituationerna är utmanande samt
deltar i utveckling av
arbetsförhållandena
sörjer aktivt för sitt välbefinnande i arbetet,
främjar sunda levnadsvanor och uppmuntrar
även de övriga på arbetsplatsen att göra det.
Sätt att påvisa yrkesskickligheten
Den studerande påvisar sitt kunnande i yrkesprov genom att arbeta inom den egna branschen i arbetssituationer som kräver spetskompetens. Kunnandet kan också påvisas i nationella och internationella tävlingssituationer. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.
Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande
yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir
heltäckande.
202
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras den med
annan bedömning av kunnandet.
2.5.51 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Detta kan vara examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och studerandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala
krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en
verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng (5-15 kp).
Dessutom bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att
påvisa yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift. (Principer för
dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen grundutbildning 93/011/2014).
2.5.52 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)
Dessa kan vara examensdelar (5–15 kp) som väljs bland de fritt valbara examensdelarna (kapitel 4) i enlighet
med punkterna 4.1–4.5.
GEMENSAMMA EXAMENSDELAR, MÅL FÖR KUNNANDE OCH BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion
Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 9
kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde
eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 11 kompetenspoäng i kunnande i
kommunikation och interaktion.
3.1.1 Modersmålet
3.1.1.1 Modersmålet, svenska
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer

förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer
inom den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur källorna används


kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben
samt presentera sin yrkeskompetens
kan göra skriftliga arbeten som gäller den egna branschen

kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet
203


förstår modersmålets samt litteraturens och den övriga kulturens betydelse med tanke på branschen och
yrket
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i sitt modersmål
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
motiverar mångsidigt
sina åsikter och argument i samarbets- och
gruppsituationer
motiverar mångsidigt sina
ståndpunkter och agerar
kundorienterat, flexibelt
och övertygande i olika
interaktionssituationer
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
uttrycker sakligt sina
åsikter i samarbets- och
gruppsituationer
deltar i diskussioner med deltar i diskussioner, för deltar aktivt och konstrukegna inlägg
diskussionen framåt
tivt i diskussioner och tar
mot målet
för sin del ansvar för kommunikationsatmosfären i
gruppsituationer
handlar ändamålsenligt i
interaktionssituationer i
arbetslivet
handlar sakligt och artigt i olika interaktionssituationer och i kundoch gruppsituationer
som gäller arbetet
handlar flexibelt och konstruktivt i olika kund- och
gruppsituationer som gäller
arbetet
håller ett kort anförande
genom att använda det
språk och den sakstil
som situationen kräver
håller olika anföranden
genom att använda den
sakstil och de branschtermer som situationen
kräver
agerar flexibelt i kommunikationssituationer inom den
egna branschen och håller
olika anföranden på det sätt
som krävs i situationen och
inom branschen
Förståelse av texter
och texttyper
känner till texttyper
inom arbetslivet och
jämför dem
förstår det huvudsakliga
syftet med texter som är
väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten och
tolkar texternas innebörd
förstår texters syfte och
budskap samt detaljernas
innebörd, drar slutsatser
och bedömer texters innehåll och uttryckssätt
Informationssökning
söker i tydliga texter
information som är väsentlig med tanke på det
egna yrkesområdet
skaffar information som
gäller det egna yrkesområdet från olika källor och bedömer även
om källorna är tillförlitliga
söker information i olika
källor, även i svåra texter,
och bedömer kritiskt om
källorna är tillförlitliga
204
beaktar upphovsrätten,
men behöver emellanåt
handledning
Mediekompetens och
användning av kommunikation på webben
känner till upphovsrätten både som rättighet
och som skyldighet och
beaktar den bl.a. genom
att uppge sina källor
kan hänvisa till källor som
använts och vid behov anhålla om rätt att använda
dem
använder den egna bran- använder centrala
schens fackpublikationer kommunikationsverktyg
och medietexter
och kan bedöma medietexter
använder kommunikationsverktyg mångsidigt och
bedömer medietexter kritiskt
använder under handledning olika typer av
medier för presentation
av sin yrkesskicklighet
presenterar sin yrkeskompetens med hjälp
av olika medier
dokumenterar och beskriver sina studier och sitt
kunnande med hjälp av
olika medier
kommunicerar i digitala
miljöer enligt överenskomna principer
kommunicerar med ett
lämpligt språk i digitala
miljöer
kommunicerar på ett professionellt sätt i interaktionssituationer i digitala
miljöer
skriver enligt de grundläggande rättstavningsreglerna
använder flytande satsoch meningsstrukturer
och strukturerar texten
behärskar de grundläggande
normerna för språkbruket
och finslipar språkdräkten
och layouten i sina egna
texter
producerar texter som är producerar texter som
väsentliga med tanke på är väsentliga med tanke
yrkesskickligheten, men på yrkesskickligheten
behöver emellanåt handledning
producerar målinriktat och
bearbetar sina texter utifrån
egen bedömning och utifrån respons
utarbetar dokument
enligt mallar
utarbetar ändamålsenliga dokument
utarbetar ändamålsenliga
dokument och kan tillämpa
dokumentmallar
Användning av läsoch studiestrategier
gör anteckningar och
sammanfattar kärnfrågorna utifrån det hörda,
lästa och sedda.
gör anteckningar, sam- bedömer sin egen läs- och
manfattar den informat- studiestrategi och förbättrar
ion som han/hon sökt
den utifrån respons.
fram och använder källor i sina egna texter.
Förståelse av modersmålets samt litteraturens och den övriga kulturens betydelse
är medveten om hur
viktigt det är att inom
den egna branschen
kunna sitt modersmål
förstår modersmålets
betydelse inom den
egna branschen och i
ett flerspråkigt arbetsliv
Skriftliga arbeten som
gäller branschen
kan bedöma modersmålets
betydelse inom den egna
branschen samt dess ställning i ett flerspråkigt samhälle både ur arbetslivets
och ur individens synvinkel
____________________
___________________
__________________
känner till exempel från
vet hur man kan an-
förstår betydelsen av litteratur eller övrig kultur i arbe205
litteraturen eller övrig
kultur som gäller den
egna branschen
Bedömning av de egna bedömer sina kunskaper
kunskaperna i moi modersmålet och sin
dersmålet
läskunnighet utifrån
respons och anger vad
som skulle kunna förbättras i den
vända litteratur eller
övrig kultur i den egna
branschen
tet inom branschen
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet samt identifierar sina styrkor och
utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina
styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar sina
kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller
Muntlig kommunikation (MO 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
 kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter
 kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp
 kan använda och tolka olika texttyper
 känner till språkets, litteraturens och kulturens former och betydelse.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommunikations- och interaktionsfärdigheter
uttrycker sakligt sina
åsikter och motiverar
dem på ett övertygande
sätt
är artig och flexibel i
håller interaktionen vid liv
interaktionssituationer i när han/hon talar, åskådligolika miljöer
gör sitt inlägg och bygger
upp dess innehåll så att det
är logiskt
beaktar andras ståndpunkter vid interaktion
tar i sin kommunikation hänsyn till mottagaren, situationen och
kraven inom den egna
branschen
kommunicerar på ett konstruktivt sätt även i konflikt- och problemsituationer
206
Utveckling av förmågan att
uppträda och att arbeta i
grupp
Yrkesrelaterad multilitteracitet och produktion av
texter
Kännedom om språk och
kultur
förstår människors
icke-verbala kommunikation och dess påverkan på mottagandet av
budskapet.
beaktar den ickeverbala kommunikationens påverkan när
han/hon uttrycker sig.
tillämpar reglerna för ickeverbal kommunikation i sin
interaktion och jämför betydelser, även mellan olika
kulturer.
framför både ett spontant och ett förberett
inlägg eller muntligt
anförande om ett ämne
som är bekant för honom/henne
får kontakt med åhörarna när han/hon talar
och kan bygga upp sitt
inlägg så att det är lätt
att följa
framför både ett spontant
och ett på egen hand förberett inlägg även om ett utmanande ämne samt åskådliggör sitt inlägg och bygger
upp innehållet logiskt
visar samarbetsvilja vid
grupparbete
främjar aktivt gruppens
arbete och värdesätter
andras ståndpunkter
lägger märke till hur det
egna agerandet inverkar på
gruppens verksamhet och
uppmuntrar gruppens övriga medlemmar till att
agera
följer arbetslivets mötes- och förhandlingsrutiner, men behöver
emellanåt handledning
följer arbetslivets mötes- och förhandlingsrutiner
behärskar smidigt mötesoch förhandlingsrutinerna
känner till kraven vad
gäller situationsanpassad användning av texttyper
undersöker texttypernas olika uttryckssätt
kritisk
varierar mellan olika uttryckssätt och texttyper i
sina egna texter och i olika
språkmiljöer
använder enligt mallar
olika yrkesrelaterade
texttyper
omarbetar egna yrkesrelaterade texter utifrån
respons
gör observationer av yrkesrelaterade texttyper, omarbetar dem och bedömer de
språkliga valens inverkan
producerar texter i en
grupp tillsammans med
andra
ger och tar emot konstruktiv respons på
gemensamt producerade texter
handlar flexibelt i en skrivprocess som genomförs
tillsammans med andra
känner till det egna
språkets betydelse och
den interkulturella
kommunikationens
betydelse
beaktar den interkulturella kommunikationen
i sin egen interaktion
tillämpar mångsidigt sitt
interkulturella kunnande
och värdesätter kulturell
mångfald
bekantar sig med olika
genrer inom litteraturen
och med andra konstformer
bedömer böcker som
han/hon läst och andra
konstformer som
han/hon upplevt
skaffar sig mångsidiga
läsupplevelser och bedömer
litteraturens och andra
konstformers betydelse
207
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden
(MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig
kommunikation (MO 7).
3.1.1.2 Modersmålet, samiska
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande








kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer
förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer inom den egna branschen
kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information
kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder
samt presentera sin yrkeskompetens
utvecklar sina färdigheter i att skriva på samiska och kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen
kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet
känner till den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
agerar i olika kund- och
interaktionssituationer
och framför sina
ståndpunkter
kommunicerar aktivt i
olika interaktionssituationer och beaktar då
andras ståndpunkter
agerar mångsidigt i olika
interaktionssituationer och
motiverar sina ståndpunkter
handlar ändamålsenligt
i situationer i arbetslivet
handlar sakligt och artigt i olika interaktionssituationer och i kundoch gruppsituationer
som gäller arbetet
handlar flexibelt och konstruktivt i olika kund- och
gruppsituationer som gäller
arbetet
håller ett kort anförande genom att använda det samiska allmänspråket enligt situationens krav
håller olika anföranden
genom att använda det
samiska allmänspråket
enligt situationens krav
agerar flexibelt i kommunikationssituationer inom
den egna branschen och
håller olika anföranden på
samiska på det sätt som
krävs i situationen och
inom branschen
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
208
Förståelse av texter och
texttyper
förstår det huvudsakliga syftet med texter
som är väsentliga med
tanke på yrkesskickligheten och kan koppla
informationen i texten
till de egna erfarenheterna och kunskaperna
förstår texters syfte och
huvudsakliga innehåll
och kan koppla detaljerna i texter till egna
erfarenheter och kunskaper samt jämföra
dem med egna erfarenheter och kunskaper
förstår texters syfte och
budskap samt detaljernas
innebörd, drar slutsatser
och bedömer texters innehåll och uttryckssätt
Informationssökning
söker i tydliga källor
information som är
väsentlig med tanke på
det egna yrkesområdet
skaffar information som
gäller det egna yrkesområdet från olika källor
och bedömer även om
källorna är tillförlitliga
söker information i olika
källor, även i svåra texter,
och bedömer kritiskt om
källorna är tillförlitliga
Mediekompetens och
användning av kommunikation på webben
använder den egna
branschens fackpublikationer och medietexter
använder centrala
kommunikationsverktyg
och kan bedöma medietexter
använder kommunikationsverktyg mångsidigt och
bedömer medietexter kritiskt
använder under handledning olika typer av
medier för presentation
av sin yrkesskicklighet
presenterar sin yrkeskompetens med hjälp
av olika medier
dokumenterar och beskriver sina studier och sitt
kunnande med hjälp av
olika medier
Skriftliga arbeten som
gäller branschen
producerar under
handledning texter som
är väsentliga med tanke
på yrkesskickligheten i
enlighet med de grundläggande rättstavningsreglerna för samiska
producerar texter som
är väsentliga med tanke
på yrkesskickligheten
under användning av de
grundläggande rättstavningsreglerna för samiska
producerar flytande och
naturligt olika texter som
hänför sig till yrkesskickligheten på samiska
Användning av läs- och
studiestrategier
gör anteckningar och
sammanfattar kärnfrågorna utifrån det
hörda, lästa och sedda
gör anteckningar, sambedömer sin egen läs- och
manfattar den informat- studiestrategi och förbättion som han/hon sökt
rar den utifrån respons
fram och använder källor i sina egna texter
Förståelse av språk och
kultur
känner till den språkliga känner till det samiska
och kulturella bakgrun- språkets och den sadens betydelse.
miska kulturens betydelse och kan bedöma
dess betydelse i ett
mångfaldigt samhälle.
känner till det samiska
språkets och den samiska
kulturens betydelse och
kan mångsidigt bedöma
dess betydelse i ett mångfaldigt samhälle.
209
Bedömning av de egna
kunskaperna i modersmålet
bedömer sina kunskaper i modersmålet och
sin läskunnighet utifrån
respons och anger vad
som skulle kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet samt identifierar sina styrkor och
utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina
styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar sina
kunskaper utifrån respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser
(MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext
(MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på samiska


kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp

kan använda och tolka olika texttyper och utveckla sin produktion av texter på samiska

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommunikations- och interaktionsfärdigheter
agerar i olika interaktionssituationer under
beaktande av andras
ståndpunkter
kommunicerar aktivt i
olika interaktionssituationer och beaktar då
andras ståndpunkter
kommunicerar mångsidigt i
olika interaktionssituationer
under beaktande av andras
ståndpunkter
Utveckling av förmågan att
uppträda och att arbeta i
grupp
håller både ett spontant
och ett förberett inlägg
eller muntligt anförande
om ett ämne som är
bekant för honom/henne
får kontakt med åhörarna när han/hon talar
och kan bygga upp sitt
inlägg så att det är lätt
att följa
framför både ett spontant
och ett på egen hand förberett inlägg även om ett utmanande ämne samt åskådliggör sitt inlägg och bygger
upp innehållet logiskt
visar samarbetsvilja vid
grupparbete
främjar aktivt gruppens
arbete och värdesätter
andras ståndpunkter
lägger märke till hur det
egna agerandet inverkar på
gruppens verksamhet och
uppmuntrar gruppens övriga medlemmar till att
agera
210
Yrkesrelaterad multilitteracitet och produktion av
texter
känner till kraven vad
gäller situationsanpassad användning av texttyper
undersöker texttypernas olika uttryckssätt
kritisk
varierar mellan olika uttryckssätt och texttyper i
sina egna texter och i olika
språkmiljöer
producerar enligt mallar omarbetar egna yrkesolika yrkesrelaterade
relaterade texter utifrån
texttyper
respons
gör observationer av yrkesrelaterade texttyper, omarbetar dem och bedömer de
språkliga valens inverkan
skriver under handledning texter på samiska
som är väsentliga med
tanke på yrkesskickligheten
skriver texter på samiska som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten
skriver på egen hand olika
texter på samiska som anknyter till yrkesskickligheten
Agerande i en språkligt och känner till särdrag i den
kulturellt mångfaldig miljö samiska kulturen och
drar nytta av sina kunskaper i samiska och
den samiska kulturen i
den mångkulturella
miljön
känner till de centrala
särdragen i den samiska
kulturen och drar nytta
av sina kunskaper i
samiska och den samiska kulturen i den
mångkulturella miljön
känner till de centrala särdragen i den samiska kulturen samt agerar självständigt i den mångkulturella
miljön och drar då nytta av
sina kunskaper i samiska
och den samiska kulturen
bekantar sig med de
olika genrerna inom
den samiska litteraturen
och andra konstformer
bedömer böcker som
han/hon läst och andra
konstformer som
han/hon upplevt
skaffar sig mångsidiga
läsupplevelser på samiska
och bedömer litteraturens
och andra konstformers
betydelse
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser
(MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext
(MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).
3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråk
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande






kan kommunicera på teckenspråk i olika interaktionssituationer
förstår och tolkar olika kommunikationstyper som anknyter till den egna branschen
kan söka information i olika informationskällor med hjälp av olika medier
kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder samt
presentera sin yrkeskompetens
kan agera i situationer där teckenspråk samt muntligt och skriftligt språk används
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.
211
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
Förståelse av meddelanden och texttyper
använder teckenspråket på
ett ändamålsenligt sätt i
bekanta kommunikationssituationer inom sin
bransch och tar hänsyn till
de andra under kommunikationen
klarar av kommunikationssituationer även med personer som hör
använder teckenspråket på
ett ändamålsenligt sätt i
kommunikationssituationer
inom sin bransch och tar
hänsyn till de andra under
kommunikationen
använder teckenspråket
aktivt i kommunikationssituationer inom den egna
branschen och tar på ett
konstruktivt sätt hänsyn till
de andra under kommunikationen
interagerar i yrkesrelaterade interagerar smidigt i olika
situationer med teckenmiljöer med teckenspråkiga
språkiga och personer som och personer som hör
hör
vet hur man använder tolk
i interaktionssituationer
använder tolk ändamålsenligt i olika situationer
använder tolk smidigt i
olika situationer
följer överenskomna mötesrutiner och uttrycker
sina åsikter i samarbetsoch gruppsituationer
följer mötes- och förhandlingsrutinerna samt motiverar mångsidigt sina åsikter och påståenden i samarbets- och gruppsituationer
behärskar mötes- och förhandlingsrutinerna samt tar
för sin del ansvar för kommunikationsatmosfären
känner till de olika formerna av teckenspråk (allmänna och yrkesrelaterade
situationer) och
använder yrkesrelaterade
tecken under handledning
behärskar de allmänspråkliga tecknen och kommunicerar på teckenspråk i
yrkesrelaterade situationer
känner väl till de yrkesrelaterade tecknen och kommunicerar professionellt på
teckenspråk
förstår på teckenspråk
kärnfrågorna i de meddelanden som är väsentliga
inom sitt yrkesområde
förstår på teckenspråk det
huvudsakliga innehållet i
meddelanden som är väsentliga inom sin bransch
och kan relatera det till sina
egna erfarenheter
förstår på teckenspråk det
huvudsakliga innehållet i
branschrelaterade meddelanden och kan på basis
av det göra jämförelser och
dra slutsatser
212
Informationssökning
söker i olika källor information som är väsentlig med
tanke på sitt yrkesområde
skaffar information som
gäller det egna yrkesområdet från olika källor och
bedömer även om källorna
är tillförlitliga
använder mångsidigt olika
kommunikationsverktyg vid
informationssökning och
bedömer om texterna är
tillförlitliga
beaktar upphovsrätten,
men behöver emellanåt
handledning
känner till upphovsrätten
både som rättighet och
som skyldighet och beaktar
den bl.a. genom att uppge
sina källor
kan hänvisa till källor som
använts och vid behov anhålla om rätt att använda
dem
använder den egna branschens fackpublikationer
och medietexter
använder centrala kommunikationsverktyg och kan
bedöma medietexter
använder kommunikationsverktyg mångsidigt och
bedömer medietexter kritiskt
använder under handledning olika typer av medier
för presentation av sin
yrkesskicklighet
presenterar sin yrkeskompetens med hjälp av olika
medier
dokumenterar och beskriver sina studier och sitt
kunnande med hjälp av
olika medier
Agerande i en språkligt och kulturellt
mångfaldig miljö
känner till det finlandssvenska teckenspråkets
mångfald och använder
sina språkkunskaper i den
mångfaldiga miljön.
känner till det finlandssvenska teckenspråkets
mångfald och användargrupper samt använder
sina språkkunskaper i den
mångfaldiga miljön.
känner till det finlandssvenska teckenspråkets
mångfald, särdrag och användargrupper samt agerar
flexibelt i den mångfaldiga
miljön genom att smidigt
använda sina språkkunskaper.
Bedömning av de
egna kunskaperna i
modersmålet
bedömer sina kunskaper i
modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons
och anger vad som skulle
kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och läskunnighet samt identifierar
sina styrkor och utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina
styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar sina
kunskaper utifrån respons
Mediekompetens och
användning av kommunikation på webben
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i
Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5), Textens makt (MO6)eller
Muntlig kommunikation (MO 7).
213
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande




kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och sina sätt att uttrycka sig på teckenspråk i olika situationer
kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp
kan använda och tolka olika kommunikationssätt
känner till den språkliga och kulturella mångfaldens betydelse.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
kommunicerar artigt
och flexibelt i interaktionssituationer i olika
miljöer
håller interaktionen vid liv
när han/hon talar, åskådliggör sitt inlägg och bygger
upp dess innehåll så att det
är logiskt
Den studerande
Utveckling av kommunikations- och interaktionsfärdigheter
uttrycker sakligt sina
åsikter och motiverar
dem på ett övertygande
sätt
beaktar andras ståndpunkter vid interaktion
använder allmänna och
yrkesrelaterade tecken
använder mångsidigt ett
teckenspråk som har smidig
struktur och ett rikt uttryck
Utveckling av förmågan att
uppträda och att arbeta i
grupp
håller både ett spontant
och ett förberett anförande på teckenspråk
om ett ämne som är
bekant för honom/henne
förklarar olika omständigheter som gäller
branschen i ett anförande på teckenspråk
eller i anvisningar riktade till andra
producerar olika teckenspråkiga anföranden och
drar mångsidigt nytta av
olika uttrycksformer
Användning och tolkning
av kommunikationssätt
producerar enligt en
mall teckenspråk som
anknyter till den egna
branschen
interagerar smidigt i
olika miljöer med teckenspråkiga och personer som hör
använder de sätt att uttrycka sig och uppträda som
förekommer inom de teckenspråkigas kultur
Förståelse av språkets och
kulturens mångfald
identifierar olika former dryftar teckenspråkiga
av teckenspråk
texters (på video) mål
och innehåll
känner till teckenspråkets
språkliga särdrag
känner till drag hos den
egna språkliga och kulturella bakgrunden
känner till det finlandssvenska teckenspråkets
mångfald och användargrupper
känner till det finlandssvenska teckenspråkets
mångfald
214
förstår de teckenspråkigas ställning i det finländska samhället.
jämför de teckenspråkigas kommunikationssätt med kommunikationssätten hos dem
som använder talat
språk.
känner väl till bakgrunden
för de teckenspråkiga som
grupp och kan representera
sin språkliga kultur i den
flerspråkiga miljön.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller
Muntlig kommunikation (MO 7).
3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande

kan kommunicera i olika interaktionssituationer på sitt eget modersmål

förstår det väsentliga innehållet i och syftet med de viktigaste texterna som förekommer
inom den egna branschen

kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information med
hjälp av olika medier

utvecklar sina färdigheter i att skriva på sitt eget modersmål och kan göra skriftliga arbeten
som anknyter till den egna branschen

kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som
finns på webben


kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö
kan bedöma och utveckla sina färdigheter i sitt modersmål.
.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
agerar aktivt i olika interaktionssituationer
och tar hänsyn till de
andra
agerar initiativrikt och
flexibelt i olika interaktionssituationer, motiverar sina ståndpunkter
och tar konstruktivt hänsyn till de andra
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
agerar på ett ändamålsenligt sätt i bekanta interaktionssituationer och tar
hänsyn till de andra
215
använder det språk som
situationen kräver i enlighet med det standardspråk som talas i sitt eget
modersmål
använder i olika situationer standardspråket i
sitt eget modersmål och
kan vissa facktermer
inom branschen
använder i olika situationer standardspråket i
sitt eget modersmål och
kan facktermerna inom
branschen
Textförståelse
förstår kärnfrågorna i de
viktigaste texterna inom
branschen
förstår det huvudsakliga
innehållet i och syftet
med de viktigaste texterna inom branschen
förstår det huvudsakliga
innehållet i och syftet
med branschtexter och
kan relatera det till sina
egna erfarenheter
Informationssökning
söker i olika källor information som är väsentlig med tanke på sitt yrkesområde
söker i olika källor information som anknyter till det egna yrkesområdet och bedömer
under handledning om
källorna är tillförlitliga
använder mångsidigt
kommunikationsverktyg
för det egna språket vid
informationssökning och
bedömer om texterna är
tillförlitliga
Produktion av texter
skriver under handledning texter som anknyter
till sin egen bransch och
använder då de viktigaste
rättstavningsreglerna för
sitt eget modersmål
skriver olika texter som
anknyter till sin egen
bransch och använder
då de viktigaste rättstavningsreglerna för
sitt eget modersmål
skriver på egen hand
texter som anknyter till
sin egen bransch och
använder då rättstavningsreglerna för sitt eget
modersmål
Mediekompetens och
användning av kommunikation på webben
använder den egna branschens fackpublikationer
och medietexter
använder centrala
kommunikationsverktyg
och bedömer medietexter
använder kommunikationsverktyg mångsidigt
och bedömer medietexter kritiskt
Agerande i en språkligt
och kulturellt mångfaldig miljö
förstår tvåspråkighetens
betydelse för sitt arbete
och använder det egna
språket i olika interaktionssituationer och tar
hänsyn till de andra
jämför användningen av
det egna språket och
finskan samt agerar i en
mångfaldig miljö genom att ganska
mångsidigt utnyttja sitt
kunnande
känner till de mest kännetecknande dragen hos
den egna språkliga och
kulturella bakgrunden
och agerar smidigt i en
mångfaldig miljö genom
att mångsidigt utnyttja
sitt kunnande
Bedömning av de egna
kunskaperna i modersmålet
bedömer sina kunskaper i
modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons
och anger vad som skulle
kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet samt identifierar sina styrkor och
utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet, identifierar
sina styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar
sina kunskaper utifrån
respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM
1), Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).
216
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på sitt eget modersmål


kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen

kan utveckla färdigheterna i att producera texter på sitt eget modersmål
 förstår den språkliga och den kulturella mångfaldens betydelse i samhället.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommunikations- och interaktionsfärdigheter
uttrycker sig muntligt i
den kulturkrets som
han/hon tillhör i de
vanligaste kommunikationssituationerna
använder på sitt eget
språk de viktigaste begreppen inom sitt yrkesområde och deltar i diskussioner inom sitt
språkområde
kommunicerar aktivt i
interaktionssituationer,
motiverar sina ståndpunkter och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de
andra
Textförståelse
förstår de viktigaste
frågorna i bekanta texter på sitt eget språk
förstår det huvudsakliga
innehållet i texter på sitt
eget språk och kan
branschrelaterade facktermer
förstår det huvudsakliga
innehållet i branschrelaterade texter på det egna
språket och utvidgar sitt
branschrelaterade ordförråd
Produktion av texter
skriver med hjälp av en
mall texter på det egna
språket
skriver under handledning olika texter på sitt
eget modersmål
skriver på egen hand
branschrelaterade texter
på sitt eget modersmål
Förståelse av språk och
kultur
känner till drag hos den
egna språkliga och kulturella bakgrunden och
utnyttjar sitt kunnande i
språket inom sitt yrkesområde
känner till möjligheterna
att använda sitt modersmål och variationerna inom språket i sitt
språkområde och utnyttjar sitt kunnande i språket inom sitt yrkesområde
är intresserad av sitt modersmål och sin språkliga
bakgrund och utnyttjar
aktivt sitt språkliga och
kulturella kunnande inom
sitt yrkesområde och i
samhället
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1),
Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).
217
3.1.1.5Modersmålet, svenska som andraspråk
De studerande kan studera tillämpat modersmål, svenska som andra språk, om deras modersmål inte är
finska, svenska eller samiska eller om de annars har en flerspråkig bakgrund.
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande

kan kommunicera i olika interaktionssituationer

förstår och tolkar olika texttyper som anknyter till den egna branschen och utvidgar sitt förråd av ord och
uttryck
 kan använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben
 kan söka information i olika informationskällor och följa principerna för hur källorna används
 kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen
 kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö
 kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska som andraspråk
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
förstår kommunikation
som används i talsituationer inom branschen
förstår olika slag av
kommunikation som
används i talsituationer
inom branschen
förstår mångsidigt kommunikation som används
i talsituationer inom
branschen
deltar i diskussioner med
egna inlägg
deltar i diskussioner,
kommer med inlägg och
motiverar sina ståndpunkter
deltar aktivt i diskussioner och motiverar
mångsidigt sina ståndpunkter
följer överenskomna rutiner i grupp- och mötessituationer, men behöver
emellanåt handledning
följer mötes- och förhandlingsrutinerna
behärskar de mötes- och
förhandlingsrutiner som
är viktiga med tanke på
yrket
förstår det huvudsakliga
innehållet i texter som är
väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten och
känner till olika texttyper
förstår det huvudsakliga
innehållet i och syftet
med texter som är väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten och
tolkar texternas innebörd
förstår innehållet och
detaljerna i texter som är
väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten, drar
slutsatser och bedömer
innehållet och uttryckssättet i texter
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
Förståelse av texter och
texttyper
218
Informationssökning
söker under handledning
i tydliga texter information som är väsentlig med
tanke på det egna yrkesområdet
skaffar information som
gäller det egna yrkesområdet från olika källor
och bedömer även om
källorna är tillförlitliga
skaffar på egen hand
information från olika
källor och bedömer om
källorna är tillförlitliga
beaktar upphovsrätten,
men behöver emellanåt
handledning
känner till upphovsrätten både som rättighet
och som skyldighet och
beaktar den bl.a. genom
att uppge sina källor
kan hänvisa till källor
som använts och vid
behov anhålla om rätt att
använda dem
Mediekompetens och
användning av kommunikation på webben
använder under handledning den egna branschens
fackpublikationer och
medietexter
använder centrala
kommunikationsverktyg
och bedömer medietexter
använder kommunikationsverktyg mångsidigt
och bedömer medietexter kritiskt
Skriftliga arbeten som
gäller branschen
skriver under handledning texter som är väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten
skriver texter som är
väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten
skriver målinriktat och
bearbetar sina texter
utifrån respons
tillämpar under handledning grundreglerna för
skriven svenska och utvidgar sitt ordförråd
tillämpar grundreglerna
för skriven svenska och
utvidgar sitt förråd av
ord och uttryck
tillämpar på egen hand
och mångsidigt grundreglerna för skriven
svenska och utvidgar sitt
förråd av ord och uttryck
är förtrogen med sin egen
språkliga och kulturella
bakgrund och med mångfalden i det finländska
samhället
är förtrogen med sin
egen språkliga och kulturella bakgrund och
med mångfalden i det
finländska samhället
har mångsidiga kunskaper om sin egen språkliga
och kulturella bakgrund
och om den språkliga
och kulturella mångfalden i det finländska
samhället
utnyttjar sitt språkliga och
kulturella kunnande i
olika situationer inom
yrkesområdet
beaktar den interkulturella kommunikationen i
sina uppgifter inom
yrkesområdet
utnyttjar aktivt sitt språkliga och kulturella kunnande i uppgifter inom
yrkesområdet
Bedömning av sina fär- bedömer sina kunskaper
digheter kunskaper i
och sin läskunnighet i
svenska som andraspråk svenska utifrån respons
och anger vad som skulle
kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet samt identifierar sina styrkor och
utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet, identifierar
sina styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar sina kunskaper utifrån
respons
Agerande i en språkligt
och kulturellt mångfaldig miljö
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21), Text och dialog (S22),
Finlandssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25).
219
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
 kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter

kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp

kan utveckla sin förmåga att förstå och tolka olika typer av texter

kan utveckla sin förmåga att producera texter

fördjupar förståelsen av den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Utveckling av kommunikations- och interaktionsfärdigheter
tar hänsyn till de andra i kommunicerar aktivt i
olika interaktionssituat- olika interaktionssituationer
ioner och tar hänsyn
till de andra
kommunicerar aktivt och
mångsidigt i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra
Utveckling av förmågan att
uppträda och att arbeta i
grupp
håller både ett spontant
och ett förberett inlägg
eller tal i ett ämne som
är bekant för honom/henne
får kontakt med åhörarna när han/hon talar
och kan bygga upp sitt
inlägg så att det är lätt
att följa
framför både ett spontant
och ett på egen hand förberett inlägg, åskådliggör sitt
inlägg och bygger upp innehållet logiskt
kommunicerar i gruppsituationer som anknyter till yrkesområdet
deltar i diskussioner
som gäller yrkesområdet och behärskar termerna
agerar flexibelt i gruppsituationer som anknyter till
yrkesområdet
Förståelse av texter och
texttyper
förstår det huvudsakliga
syftet med texter som
är väsentliga med tanke
på yrkesskickligheten
och bedömer texttyper
förstår syftet och det
huvudsakliga innehållet
i texter samt texttypens
användbarhet för olika
ändamål
förstår texter utan hjälp,
även texter om abstrakta
ämnen, och uppfattar ändamålet med olika yrkesrelaterade texttyper
Produktion av texter
skriver under handledning texter som är väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten och
utvidgar samtidigt sitt
förråd av ord och uttryck
känner till den språkliga
och kulturella mångfaldens betydelse.
skriver texter som är
väsentliga med tanke
på yrkesskickligheten
och utvidgar sitt förråd
av ord och uttryck
skriver på egen hand texter
som anknyter till yrkesskickligheten och utvidgar
sitt förråd av ord och uttryck
känner till det finländska arbetslivets
och samhällets språkliga och kulturella
mångfald.
har mångsidiga kunskaper
om det finländska arbetslivets och samhällets språkliga och kulturella mångfald.
Förståelse av språk och
kultur
220
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21),Text och dialog (S22), Finlandssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25).
.
3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk
I finskspråkig utbildning motsvarar målen för kunnandet för examensdelen Modersmålet, finska som andraspråk, målen för kunnandet och bedömningskriterierna för studierna Modersmålet, svenska som andra språk.
3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp
Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer

förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer
inom den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur källorna används


kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben
kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
använder professionell
svenska samt sina övriga
språkliga färdigheter och
deltar sakligt i diskussionen i olika interaktionssituationer
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
använder under handledning professionell
svenska samt sina övriga
språkliga färdigheter när
han/hon kommunicerar
med personer som kan
höra
använder professionell
svenska och sina övriga
språkliga färdigheter när
han/hon kommunicerar
med personer som kan
höra samt förstår andras
inlägg
Textförståelse
förstår det centrala innehållet i en allmän och i en
yrkesrelaterad text
förstår innehållet och
förstår utan svårighet
stilarten i en allmän text både allmänna texter och
och jämför skriftspråk- yrkesrelaterade texter
liga, allmänspråkliga och
talspråkliga texter
221
Informationssökning
söker under handledning
svenskspråkig information som är väsentlig med
tanke på det egna yrkesområdet
använder svenska vid
sökning av information
som gäller det egna yrkesområdet
söker information i
skriftliga och digitala
källor och bedömer deras
tillförlitlighet
beaktar upphovsrätten,
men behöver emellanåt
handledning
beaktar upphovsrätten
bl.a. genom att uppge
sina källor
kan hänvisa till källor
som använts och vid
behov anhålla om rätt att
använda dem
Mediekompetens och
användning av kommunikation på webben
använder den egna branschens fackpublikationer
och medier
använder centrala
kommunikationsverktyg
och kan bedöma medietexter
använder kommunikationsverktyg mångsidigt
och bedömer medietexter kritiskt
Skriftliga arbeten som
gäller branschen
skriver under handledning texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och använder ett begripligt språk
skriver texter som är
väsentliga med tanke på
yrkesskickligheten i
enlighet med rättstavningsreglerna
skriver smidigt ett begripligt och tydligt allmänspråk i enlighet med
rättstavningsreglerna
Bedömning av sina
kunskaper i svenska
utarbetar dokument enligt utarbetar ändamålsenen mall.
liga dokument.
utarbetar ändamålsenliga
dokument och kan tilllämpa dokumentmallar.
bedömer sina kunskaper
och sin läskunnighet i
svenska utifrån respons
och anger vad som skulle
kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet, identifierar
sina styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar
sina kunskaper utifrån
respons
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet samt identifierar sina styrkor och
utvecklingsbehov
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter
(T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO
5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
 kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter
 kan tolka olika texttyper och har kännedom om litteratur
 utvecklar sin produktion av yrkesrelaterade texter
 förstår vad språklig identitet betyder och kan jämföra det tecknade och talade eller skrivna språkets uttrycksformer med varandra.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
222
Den studerande
Utveckling av kommunikations- och interaktionsfärdigheter
uttrycker sina åsikter
och motiverar dem på
ett övertygande sätt
får kontakt med åhörarna när han/hon talar
och bygger upp sitt
inlägg så att det är lätt
att följa
håller interaktionen vid liv
när han/hon talar, åskådliggör sitt inlägg och bygger
upp dess innehåll så att det
är logiskt
agerar samarbetsvilligt i
arbetsuppgifterna och
använder hjälpmedel
vid behov
agerar samarbetsvilligt
som medlem av ett
team och förmedlar
meddelanden
kommunicerar professionellt och ansvarsfullt både
med personer som hör och
med döva personer
använder med hjälp av
mallar olika texttyper
och känner till kraven i
de miljöer där texterna
används
beaktar kraven förknippade med texttypen i de miljöer där
texterna förekommer
följer de grundläggande
normerna för språkbruket
och förklarar skrivna texter
på teckenspråk
identifierar litteraturens
huvudtyper och har fått
erfarenheter av att läsa
dem
känner till litteraturens
huvudtyper och bedömer böcker som
han/hon läst
bekantar sig med litteraturens huvudtyper och skaffar
sig mångsidiga läsupplevelser genom att läsa dem
Produktion av yrkesrelaterade texter
producerar yrkesrelaterade texter och använder ett lämpligt språk
producerar yrkesrelaterade texter och beaktar
arbetslivets krav i texterna
producerar flytande och
förståeliga yrkesrelaterade
texter och utvecklar sina
färdigheter utifrån respons
Förståelse av språklig identitet samt jämförelse av
tecknat språk med talat
språk
känner till de viktigaste undersöker kritisk de
skillnaderna mellan talat olika uttryckssätten i
och tecknat språk
språkbruket
jämför strukturer som är
karaktäristiska för det talade
språket med motsvarande
strukturer i teckenspråket
bedömer vilken betydelse det skrivna språket har för teckenspråkiga med tanke på yrkesarbete.
jämför svenskans och teckenspråkets betydelse i ett
flerspråkigt samhälle både
ur arbetslivets och individens synvinkel.
Tolkning av texttyper och
kännedom om litteratur
bedömer det skrivna
språkets ställning i förhållande till teckenspråket i samhället och
i arbetslivet.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter
(T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO
5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).
3.1.1.8 Modersmålet, romani
Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

kan kommunicera i olika interaktionssituationer på romani

förstår det väsentliga innehållet i och syftet med texter som är skrivna på romani och som
223
gäller den egna branschen

skaffar och bedömer information med hjälp av medier på romani

producerar texter på romani


känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle
kan bedöma och utveckla sina kunskaper i romani.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
lyssnar på andra och
kommer med inlägg i
interaktionssituationer
kommunicerar i olika
interaktionssituationer
och tar hänsyn till de
andra
kommunicerar aktivt i
olika interaktionssituationer och tar hänsyn till
de andra
använder romani på ett
begripligt sätt i bekanta
situationer
använder romani
ganska mångsidigt i
olika situationer
använder romani
mångsidigt i olika situationer
Textförståelse
kan några branschrelaterade begrepp på romani
förstår det väsentliga
innehållet i texter och
kan viktiga branschrelaterade begrepp på romani
förstår det huvudsakliga
innehållet och detaljer i
texter och har god kännedom om centrala
branschrelaterade begrepp på romani
Informationssökning
söker information i olika
källor
söker information som
anknyter till det egna
yrkesområdet med hjälp
av olika kommunikationsverktyg och bedömer under handledning
om texterna är tillförlitliga
använder mångsidigt
olika kommunikationsverktyg vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga
känner till medier som
ges ut på romani
använder medier som
ges ut på romani
använder på egen hand
medier som ges ut på
romani
skriver under handledning texter på romani
skriver texter på romani
skriver på egen hand
texter genom att
mångsidigt använda romani
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
Produktion av texter
224
Agerande i en språkligt
och kulturellt mångfaldig miljö
känner till de centrala
dragen hos romernas
språkliga och kulturella
bakgrund och drar nytta
av sin kännedom i den
mångfaldiga miljön.
känner till de centrala
dragen hos romernas
språkliga och kulturella
bakgrund och dragens
betydelse samt drar
nytta av sin kännedom i
den mångfaldiga miljön.
känner till romernas
språkliga och kulturella
tradition och dess betydelse samt agerar smidigt
i det mångfaldiga samhället.
Bedömning av sina
kunskaper i romani
bedömer sina kunskaper
och sin läskunnighet i
romani utifrån respons
och anger vad som skulle
kunna förbättras i den
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet samt identifierar sina styrkor och
utvecklingsbehov
bedömer realistiskt sin
språkanvändning och
läskunnighet, identifierar
sina styrkor och utvecklingsbehov samt utvecklar
sina kunskaper utifrån
respons
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den
närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna
Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4),
Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på romani


kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen

kan utveckla sin förmåga att skriva texter på romani


kan använda sina språkkunskaper för att söka information
känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
kommunicerar på ett
ändamålsenligt sätt i
olika interaktionssituationer och tar hänsyn
till de andra
kommunicerar aktivt i olika
interaktionssituationer, motiverar sina ståndpunkter
och tar på ett konstruktivt
sätt hänsyn till de andra
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
kommunicerar i olika
interaktionssituationer
och tar hänsyn till de
andra
225
Textförståelse
förstår de viktigaste
frågorna i bekanta texter på romani
förstår det huvudsakliga innehållet i olika
texter och kan vissa
facktermer inom sin
bransch på romani
förstår innehållet i olika
texter, vissa kärnfrågor i
texter som gäller den egna
branschen och vissa facktermer inom sin bransch på
romani
Produktion av texter
producerar under hand- använder språkets
ledning yrkesrelaterade former smidigt i skrifttexter på romani med
lig kommunikation
rätt texttyp
producerar på egen hand
texter som anknyter till sin
egen bransch och använder
en smidig sats- och meningsbyggnad på romani
Informationssökning
söker information i
olika källor genom att
använda medier på
romani
söker med hjälp av
kommunikationsverktyg branschrelaterad
information i olika
källor
använder olika kommunikationsverktyg vid informationssökning och bedömer
om texterna är tillförlitliga
Förståelse av språk och
kultur
bedömer vilken betydelse och inverkan romernas språkliga och
kulturella tradition har
inom branschen.
drar nytta av dragen
hos romernas språkliga
och kulturella bakgrund samt av sin tvåeller flerspråkighet.
drar mångsidigt nytta av
romernas språkliga och
kulturella bakgrund och
bedömer sina möjligheter
att bevara romanin.
.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den
närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna
Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4),
Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).
3.1.2 Det andra inhemska språket, finska
Obligatoriska mål för kunnandet kompetensmål, 2 kp
Den studerande


har sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter att hon/han klarar av arbetsuppgifterna inom sin
bransch på finska, även i digitala miljöer
förstår olika slags texter som gäller den egna branschen och skriver enklare texter på finska


kan söka information från olika källor och använda dem i sitt arbete
inser betydelsen av att kunna finska både i arbetslivet och i privatlivet.
Bedömning av kunnandet
Föremål för be-
Bedömningskriterier
226
dömning
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
förstår innebörden i instruktioner och artiklar på
finska som ansluter till
yrkesområdet och viktiga
samhällsföreteelser
läser och förstår utan
svårighet olika slags texter och manualer som
anknyter till yrket, följer
med finska yrkespublikationer och samhällslivet i finskspråkiga medier
Den studerande
Textförståelse och
förstår innebörden i
skriftlig kommunikat- enkla skriftliga medion
delanden och instruktioner som hänför sig
till branschen och vardagslivet
skriver korta meddelanden och även
enkla redogörelser på
finska
skriver meddelanden samt svarar skriftligen på fråvid behov även längre
gor och skriver rapporter
redogörelser på finska
på finska
förstår enkla instruktioner och tilltal som
berör arbetet eller vardagslivet och kan möta
en kund eller arbetskamrat och förstå dennas frågor
förstår tydliga instruktioner och samtal i normalt tempo på arbetsplatsen och kan möta och
förstå kunder och arbetskamrater, samt även följa
med i medierna vad som
händer i branschen och
samhället
förstår även i snabbt
tempo olika slags instruktioner och diskussioner som anknyter till
yrkesområdet, kan bemöta finskspråkiga kunder modigt och förstår
deras avsikter och önskemål
betjänar nöjaktigt
finskspråkiga kunder,
frågar sig fram i alldagliga situationer och
sköter de allra viktigaste arbetsuppgifterna
på finska, även i digitala miljöer
betjänar väl finskspråkiga
kunder, svarar på frågor
och gör beställningar
även i digitala miljöer;
deltar i rutinartat samtal
på arbetsplatsen
diskuterar utan svårighet
sina arbetsuppgifter på
finska, kan förklara
funktioner och detaljer,
även i digitala miljöer
samt ta initiativ till och
upprätthålla en diskussion i växlande tempo
Informationssökning
känner till principerna
för hur ordböcker,
medier och andra kunskapskällor används
använder ordböcker, medier och andra kunskapskällor på finska
använder mångsidigt
ordböcker, facklitteratur
och medier på finska, för
att få mera kunskap
Språkets och kulturens betydelse
inser betydelsen av att
kunna finska i alldagligt
umgänge och att kunna
arbeta i en finskspråkig
arbetsgemenskap.
arbetar väl i en finskspråkig arbetsgemenskap och
förkovrar sig medvetet i
yrkesspråket.
deltar aktivt i en finskspråkig arbetsgemenskap
och intresserar sig för
den finskspråkiga kulturen.
Interaktion och agerande på finska i arbetslivet
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare
en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i
fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun227
skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i
delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk
motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och
skrivförmåga.
Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska
(FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de
obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska.
Valbara kompetensmål, 2 kp
Den studerande




fördjupar sin förmåga att förstå och skriva arbetslivrelaterade texter
blir säkrare i att samtala och argumentera på finska
förkovrar sin förmåga att uppträda och samarbeta på finska
känner till sina strategier för språkinlärning.
Bedömning
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
förstår innebörden i
en arbetslivsrelaterad
text och kan kortfattat återge dess innehåll
förstår innebörden och
det centrala innehållet i
en arbetslivsrelaterad
text och kan anknyta
informationen till egna
erfarenheter
förstår både innebörden och budskapet i en
arbetslivsrelaterad text
och kan utvärdera textens innehåll
skriver korta och
enkla texter med anknytning till yrkeskompetensen
skriver texter med anknytning till yrkeskompetensen
uttrycker och motiverar sina åsikter och
beaktar även åsikterna
i arbetsgruppen
uttrycker och motiverar
på ett övertygande sätt
sina åsikter och beaktar
olikheterna i arbetsgruppens åsikter
skriver målinriktat texter med anknytning till
yrkeskompetensen och
bearbetar dem utgående från given respons
uttrycker och analyserar
på ett självkritiskt sätt
sina åsikter och kan
även kommunicera på
ett konstruktivt sätt i en
debatt
presenterar muntligt
ett bekant ämne
kan muntligt presentera
ett ämne på ett förståeligt sätt
kan muntligt presentera
även ett mer krävande
ämne på ett logiskt
uppbyggt sätt
känner till de svaga och
starka sidorna i sin inlärningsstrategi.
prövar nya inlärningsstrategier och inlärningsstilar.
Den studerande
Textförståelse och skriftlig kommunikation
Interaktion och agerande
på finska i arbetslivet
Språkinlärningsfärdigheter är medveten om sin
personliga inlärningsstrategi.
228
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare
en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i
fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.
Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det
andra inhemska språket, finska.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk
motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och
skrivförmåga.
Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska
(FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de
valbara målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska
3.1.3 Främmande språk
Inom den grundläggande yrkesutbildningen är målen för kunnandet i främmande språk och bedömningen av
kunnandet differentierade på basis av om det språk som den studerande valt är ett A- eller B-språk. Det valda
främmande språket kan också vara ett helt nytt språk för den studerande, och då tillämpas målen och bedömningen för B-språket. Med A-språk och B-språk avses följande:
A-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 1–6
B-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 7–9
3.1.3.1 Främmande språk, A-språk
Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke



kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen
kan söka information i olika källor på det främmande språket
kan agera i en flerspråkig och mångkulturell miljö.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
förstår de vanligaste
muntliga meddelandena
om produkter och processer i det egna arbetet
och den egna branschen
och kan följa dem
förstår de centrala tankegångarna i vanligt tal i
normalt tempo och följer dem
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
förstår korta och
enkla muntliga instruktioner som gäller
arbete inom den egna
branschen och kan
följa dem
229
berättar kort om sig
själv och sina arbetsuppgifter genom att
svara på frågor som
ställs i förutsägbara
och bekanta arbetssituationer
berättar om sig själv och
arbetsuppgifterna inom
branschen på ett förståeligt sätt och deltar i diskussionen om samtalspartnern talar långsamt
och använder enkla konstruktioner
berättar i bekanta situationer om sin arbetsplats
och sitt arbete samt om
de normer och sätt som
hör ihop med arbetet
samt begär fler instruktioner om sitt arbete
Förståelse och produkt- förstår korta och
ion av texter
enkla skriftliga meddelanden som gäller
arbete inom den egna
branschen
förstår skriftliga instruktioner om produkter och
processer som anknyter
till det egna arbetet och
den egna branschen,
ställer preciserande frågor och kan följa instruktionerna
förstår skriftliga instruktioner om produkter och processer som
anknyter till det egna
arbetet och den egna
branschen samt respons
som getts på arbetet
skriver under handskriver med hjälp av en
ledning och med hjälp mall korta texter som
av en mall korta texter gäller det egna arbetet
som gäller det egna
arbetet
skriver smidigt vanliga
meddelanden och korta
texter samt fyller i dokument som gäller det
egna arbetet
Informationssökning
söker under handledning information i
material och instruktioner som gäller det
egna arbetet, även
genom att använda
elektroniska informationskällor
söker på egen hand information om den egna
branschen, tillämpar sina
kunskaper och färdigheter samt motiverar
sina lösningar
Agerande i en flerspråkig och mångkulturell
miljö
är medveten om bety- använder språket i en
delsen av det språk
flerspråkig eller mångsom han/hon studerat kulturell miljö.
och av den kultur som
det representerar.
söker mångsidigt information som gäller den
egna branschen, även i
elektroniska informationskällor
tillämpar i sitt arbete
sina kunskaper och färdigheter i det främmande språket och i
kulturen.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk
motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för taloch skrivförmåga.
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
230
Den studerande
 kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet
 kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk
 kan vara aktiv som medborgare i sammanhang där ett främmande språk används
 förstår språkets och kulturens betydelse
 kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
berättar om sig själv
berättar på ett begripligt
och sina arbetsuppgifter sätt om sig själv och
samt svarar på frågor
arbetsuppgifterna inom
branschen och deltar i
diskussionen
berättar i bekanta situationer om sin arbetsplats
och sitt arbete och om
de normer och sätt som
hör ihop med arbetet
och tar vid behov reda
på motsvarande saker i
andra länder samt begär
fler instruktioner om
sitt arbete
klarar av allmänspråkklarar av en mängd
liga interaktionssituatolika arbetsrelaterade
ioner, där man även
interaktionssituationer
behandlar ämnen relaterade till de vanligaste
arbetsuppgifterna
uppträder naturligt i
arbetsrelaterade interaktionssituationer där
man även behandlar
svårare ämnen
Agerande som aktiv
medborgare i sammanhang där ett främmande
språk används
förstår hur man kan
påverka och dra nytta
av sociala medier på det
främmande språket
använder det främmande språket för att
påverka och dra nytta
av sociala medier
följer aktuella diskussioner på det främmande
språket och tar ställning
i diskussionerna
Förståelse av språkets
och kulturens betydelse
skaffar information om
levnadssätten i de länder där det främmande
språket talas
visar i sitt arbete att
han/hon förstår språklig och kulturell mångfald
drar i sitt eget arbete
mångsidig nytta av de
möjligheter som olika
språk och kulturer erbjuder
Utveckling av språkinlärningen
identifierar sina egna
strategier för inlärning
av språket.
bedömer styrkorna och stärker sin inlärning
svagheterna i sitt sätt att genom att pröva nya
lära sig språket.
inlärningssätt
skaffar grundläggande
information om möjligheterna att studera i en
miljö där det främmande språket används.
231
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk
motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för taloch skrivförmåga.
3.1.3.2 Främmande språk, B-språk
Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke

kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen

kan söka information i olika källor på det främmande språket.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
förstår korta och
enkla muntliga meddelanden som gäller
den egna branschens
arbete och kan följa
dem
förstår de vanligaste
muntliga instruktionerna
om produkter och processer i det egna arbetet
och den egna branschen
och kan följa dem
förstår de centrala tankegångarna i ett vanligt
tal i normalt tempo och
följer dem
berättar kort om sig
själv och sina arbetsuppgifter i förutsägbara och bekanta arbetssituationer
berättar om sig själv och
arbetsuppgifterna inom
branschen på ett förståeligt sätt och deltar i diskussionen genom att
använda enkla konstruktioner
berättar i bekanta situationer om sin arbetsplats
och sitt arbete samt begär fler instruktioner om
sitt arbete
förstår korta och
enkla skriftliga meddelanden som gäller
arbete inom den egna
branschen
förstår skriftliga instruktioner om produkter och
processer i det egna arbetet och den egna branschen genom att använda hjälpmedel samt
ställer preciserande frågor och kan agera enligt
förstår skriftliga instruktioner om produkter och processer som
anknyter till det egna
arbetet och den egna
branschen samt respons
som getts på arbetet
Den studerande
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
Textförståelse
232
dem
Informationssökning
skriver enkla och
korta texter som gäller
det egna arbetet under
handledning och efter
en mall
skriver efter en mall
enkla och korta texter
som gäller det egna arbetet
skriver vanliga meddelanden och korta texter samt fyller i enkla
dokument som gäller det
egna arbetet
söker under handledning information i
material och instruktioner som gäller det
egna arbetet, även
genom att använda
elektroniska informationskällor.
söker mångsidigt information som gäller den
egna branschen, även i
elektroniska informationskällor.
söker mångsidigt information om den egna
branschen, tillämpar sina
kunskaper och färdigheter samt motiverar
sina lösningar.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och
samhälle.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk
motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för taloch skrivförmåga.
Valbara mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
 kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet
 kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk
 kan skriva en branschrelaterad text på ett främmande språk
 vet språkets och kulturens betydelse
 kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
233
Agerande i kommunikations- och interaktionssituationer
berättar om sig själv
och sitt arbete, nämner
t.ex. verktyg, yrkesbenämningar och arbetsuppgifter
svarar på enkla frågor
vid behandling av sin
arbetsmiljö och sig själv
när samtalspartnern
talar långsamt och tydligt
ställer enkla frågor och
svarar när man behandlar den egna arbetsmiljön och honom/henne
själv när samtalspartnern talar tydligt samt
begär förtydliganden
vid behov
kommunicerar muntligt
t.ex. när han/hon presenterar sig i bekanta
vardags- och arbetslivssituationer
deltar i diskussionen om klarar sig i arbetslivets
samtalspartnern talar
vanliga servicesituationlångsamt och använder er
tydliga konstruktioner
Produktion av texter
skriver under handledning och med hjälp av
en mall texter som gäller det egna arbetet
skriver med hjälp av en
mall texter som gäller
det egna arbetet
Agerande i en flerspråkig och mångkulturell
miljö
är medveten om betyanvänder språket i en
delsen av det språk som flerspråkig eller mångstuderats och den kultur kulturell miljö
som det representerar
Utveckling av språkinlärningen
identifierar sina egna
strategier för inlärning
av språket.
skriver ledigt vanliga
meddelanden och arbetsrelaterade texter
samt fyller i dokument
som gäller det egna
arbetet
tillämpar i sitt arbete
sina kunskaper och
färdigheter i det främmande språket och i
den främmande kulturen
bedömer styrkorna och stärker sin inlärning
svagheterna i sitt sätt att genom att pröva nya
lära sig språket.
inlärningssätt.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och
samhälle.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk
motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för taloch skrivförmåga.
3.2
Kunnande i matematik och naturvetenskap
Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 6
kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde
eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 9 kompetenspoäng i kunnande i
matematik och naturvetenskap.
3.2.1 Matematik
Obligatoriska mål för kunnandet, 3 kp
234
Den studerande
 behärskar de elementära räkneoperationerna, procenträkning och omvandling av måttenheter i den omfattning som krävs inom den egna branschen och i vardagslivet
 kan beräkna ytor och volymer
 kan tillämpa geometri i den omfattning som uppgifterna inom den egna branschen kräver och uppfattar rum
och former tredimensionellt
 kan använda lämpliga matematiska metoder för att lösa problem inom den egna branschen
 kan bedöma om erhållna resultat är riktiga och av rätt storleksordning
 kan använda räknare, dator och vid behov övriga matematiska hjälpmedel för att lösa matematiska problem.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Utförande av elementära räkneoperationer
och procentberäkningar samt omvandling av
måttenheter
utför de vanligaste räkneoperationerna som
anknyter till arbetsuppgifterna och vardagslivet
utför smidigt räkneoperationer som anknyter till
yrket och vardagslivet
tillämpar de räkneoperationer som behövs
inom yrkesområdet och
i vardagslivet och bedömer nivån på resultatens noggrannhet
Beräkning av area och
volym, tillämpning av
geometri
utför de vanligaste areoch volymberäkningarna
utför smidigt de vanligaste area- och volymberäkningarna
tillämpar area- och volymberäkningar i arbetsuppgifter och bedömer resultaten
Lösning av matematiska problem
löser de viktigaste matematiska problemen
som anknyter till arbetsuppgifterna och
använder då enkla räkneoperationer
löser yrkesrelaterade
problem med matematiska metoder
tillämpar matematiska
metoder vid lösning och
uppställning av matematiska problem som anknyter till yrkesområdet
samt bedömer metodernas tillförlitlighet och
noggrannhet
Kontroll av riktigheten kontrollerar att enkla
i matematiska resultat beräkningar är riktiga
kontrollerar att beräkningar är riktiga
kontrollerar att olika
typer av beräkningar är
riktiga och av rätt storleksordning
Användning av räknare och andra hjälpmedel
använder smidigt räknare och andra hjälpmedel för att lösa problem
som anknyter till yrkesområdet.
använder mångsidigt
och effektivt egenskaperna hos en räknare och
andra hjälpmedel för att
lösa problem som anknyter till yrkesområdet.
använder räknare och
andra hjälpmedel för att
lösa elementära matematiska uppgifter som
anknyter till arbetsuppgifterna.
235
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik
(MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA
3).
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
 kan uttrycka relationer mellan variabler med matematiska uttryck
 kan bilda och göra upp ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar som anknyter till den egna branschen
 kan lösa matematiska uppgifter som behövs i arbetet med hjälp av ekvationer, slutledningar eller diagram
 kan bedöma om resultaten är riktiga och av rätt storleksordning
 kan tillämpa den ekonomiska matematik som behövs i vardags- och arbetslivet, såsom lönsamhets-, kostnads-, skatte- och lånekalkyler
 kan samla och gruppera information som anknyter till den egna branschen.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Användning av matematiska uttryck
använder enkla matematiska uttryck
bildar och använder enkla
matematiska uttryck
bildar och använder matematiska uttryck
Användning av ekvationer, uttryck,
tabeller och ritningar
i branschspecifika
uppgifter
använder enligt instruktioner ekvationer,
uttryck, tabeller och
ritningar i branschspecifika uppgifter
använder ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspecifika uppgifter
tillämpar ekvationer,
uttryck, tabeller och ritningar i branschspecifika
uppgifter
Tillämpning av ekonomisk matematik
gör enkla kostnadsoch lönsamhetsjämförelser med hjälp av
ekonomisk matematik
gör kostnads- och lönsamhetsjämförelser med
hjälp av ekonomisk matematik
gör kostnads- och lönsamhetsjämförelser med
hjälp av ekonomisk matematik och drar utifrån
jämförelserna välgrundade slutsatser
Kontroll av riktigheten i matematiska
resultat
kontrollerar att enkla
beräkningar är riktiga
kontrollerar att beräkningar är riktiga
kontrollerar att olika
typer av beräkningar är
riktiga och av rätt storleksordning
Insamling och gruppering av information
samlar information i
grafisk form och i tabellform från olika
källor.
samlar och grupperar
information enligt behovet genom att som källa
använda statistik, tabeller
och diagram.
samlar information på ett
mångsidigt sätt och tilllämpar och använder
statistik, tabeller och
diagram som informationskällor och grupperar
utifrån dessa information
för olika behov.
236
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik
(MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA
3).
3.2.2 Fysik och kemi
Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande
 kan tillämpa de begrepp, fenomen och lagbundenheter inom fysiken som är centrala med tanke på den
egna branschen
 kan i sitt arbete beakta de kemiska fenomen som är centrala med tanke på den egna branschen samt kemiska ämnens särskilda egenskaper
 kan förvara, använda och bortskaffa ämnen som behövs inom den egna branschen.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Tillämpning av fysikens begrepp, fenomen och lagbundenheter
behärskar fysikens begrepp och lagbundenheter så väl att han/hon i
sina arbetsuppgifter kan
beakta de fenomen som
anknyter till dem, men
behöver handledning på
vissa punkter
behärskar fysikens begrepp och lagbundenheter så väl att han/hon i
sina arbetsuppgifter kan
beakta de fenomen som
anknyter till dem
behärskar fysikens begrepp och lagbundenheter så väl att han/hon
i sina arbetsuppgifter på
egen hand kan beakta
de fenomen som anknyter till dem
Beaktande av kemiska ämnen och
deras egenskaper i
arbetet
beaktar i sitt arbete egenskaperna hos de kemiska
ämnen som används
mest i det egna arbetet
samt reaktionerna och
miljöriskerna i anknytning till dessa så väl att
han/hon inte äventyrar
sin egen eller andras säkerhet eller miljön, men
behöver en aning handledning
beaktar i sitt arbete egenskaperna hos de kemiska
ämnen som används mest
i det egna arbetet samt
reaktionerna och miljöriskerna i anknytning till
dessa så väl att han/hon
inte äventyrar sin egen
eller andras säkerhet eller
miljön
beaktar på egen hand i
sitt arbete egenskaperna
hos de kemiska ämnen
som används mest i det
egna arbetet samt reaktionerna och miljöriskerna i anknytning till
dessa så väl att han/hon
inte äventyrar sin egen
eller andras säkerhet
eller miljön och ger
även andra instruktioner om säkert arbete
Förvaring, hantering
och bortskaffande
av kemikalier
hanterar, förvarar och
bortskaffar på rätt sätt
kemikalier som behövs i
de egna arbetsuppgifterna, men behöver delvis
handledning.
hanterar, förvarar och
bortskaffar på rätt sätt
kemikalier som behövs i
de egna arbetsuppgifterna.
hanterar, förvarar och
bortskaffar på rätt sätt
kemikalier som behövs i
de egna arbetsuppgifterna, och gör detta på
egen hand och smidigt.
237
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1) och Människans
kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i examensdelen Fysik
och kemi.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
 kan tillämpa de grundläggande begrepp och lagbundenheter inom mekanik, värmelära och ellära som är
centrala med tanke på den egna branschen samt beakta dem i sitt arbete
 kan framställa blandningar av ämnen som behövs inom branschen
 kan göra experimentella observationer och mätningar av fysikaliska och kemiska fenomen som är centrala
med tanke på den egna branschen
 kan samla, hantera och analysera sina experimentella observationer och mätningar
 kan bedöma tillförlitlighet, noggrannhet och relevans för sina experimentella observationer och mätresultat.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Kännedom om
lagbundenheterna
inom värmelära,
mekanik och ellära
och beaktande av
dem i arbetet
behärskar lagbundenheterna i värmelära, mekanik
och ellära så väl att
han/hon i sina arbetsuppgifter beaktar de fenomen som anknyter till
dem, men behöver handledning på vissa punkter
behärskar lagbundenheterna i värmelära, mekanik
och ellära så väl att
han/hon i sina arbetsuppgifter beaktar de fenomen
som anknyter till dem
behärskar lagbundenheterna i värmelära, mekanik och ellära så väl
att han/hon i sina arbetsuppgifter på egen
hand beaktar de fenomen som anknyter till
dem
Framställning av
blandningar
beräknar under handledning halter och ämnesmängder även med hjälp
av reaktionslikheter samt
söker enligt instruktioner
information i säkerhetsdatabladen för kemikalierna
beräknar halter och ämnesmängder även med
hjälp av reaktionslikheter
samt söker information i
säkerhetsdatabladen för
kemikalierna
beräknar på egen hand
och smidigt halter och
ämnesmängder även
med hjälp av reaktionslikheter i olika arbetssituationer i enlighet med
den information
han/hon hämtat från
olika informationskällor
Observation och
mätning
utför mätningar och experimentella observationer genom att använda de
vanligaste mätmetoderna
och mätinstrumenten i en
handledd arbetssituation
utför mätningar och experimentella observationer
genom att använda de
vanligaste mätmetoderna
och mätinstrumenten på
egen hand
använder smidigt de
lämpligaste metoderna
och instrumenten för
mätningar och experimentella observationer
och utför sitt arbete
systematiskt och omsorgsfullt
238
Insamling, bearbetning och analys
av mätresultat
samlar resultaten som
erhållits vid mätning och
experimentellt arbete,
presenterar dem med
möjliga diagram och tabeller och beräknar med
hjälp av dem det slutliga
resultatet, men behöver
handledning i vissa frågor
samlar resultaten som
erhållits vid mätning och
experimentellt arbete, presenterar dem med diagram
och tabeller och beräknar
med hjälp av dem det slutliga resultatet efter en analys
samlar på egen hand
resultaten som erhållits
vid mätning och experimentellt arbete, presenterar dem med diagram och tabeller och
beräknar med hjälp av
dem det slutliga resultatet efter en analys
Bedömning av
mätresultatens
tillförlitlighet,
noggrannhet och
relevans
bedömer mätresultatens
tillförlitlighet, bestämmer
några felfaktorer och
redovisar resultaten med
rätt noggrannhet, men
behöver emellanåt handledning.
bedömer mätresultatens
tillförlitlighet, bestämmer
några felfaktorer och redovisar resultaten med rätt
noggrannhet.
bedömer på egen hand
mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer felfaktorerna och redovisar
resultaten med rätt noggrannhet.
Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1), Värme (FY 2) och
Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i examensdelen Fysik och kemi.
3.2.3 Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den
Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp
Den studerande
 kan använda de vanligaste informations- och kommunikationstekniska tillämpningarna och utnyttja de
anvisningar och handböcker som är avsedda för dem
 kan skydda sin nätidentitet och integritet
 kan följa anvisningar och bestämmelser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd
 behärskar de olika sätten att lagra och skicka filer.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömBedömningskriterier
ning
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Användning av informations- och kommunikationstekniska tillämpningar
använder de tillämpanvänder smidigt tillningar som han/hon
lämpningar som
behöver men behöver han/hon behöver
emellanåt handledning
använder tillämpningar
mångsidigt enligt situation och behov
Användning av anvisningar och handböcker
använder anvisningar
och handböcker, men
behöver emellanåt
handledning
använder smidigt anvisningar och handböcker
och löser olika problem
med hjälp av dem
Skydd av sin nätidentitet
och integritet
skapar under handskapar en nätidentitet
ledning en nätidentitet och bedömer riskerna
och bedömer riskerna förknippade med an-
använder smidigt anvisningar och handböcker
skapar en nätidentitet,
bedömer riskerna förknippade med använd239
förknippade med användningen av den
samt skyddsmetoderna
vändningen av den
samt skyddsmetoderna
ningen av den och väljer
skyddsmetoder som är
lämpliga för utrustningen och användningssätten
väljer under handledning en för situationen lämplig skyddsnivå
för internetanslutningen
väljer en för situationen
lämplig skyddsnivå för
internetanslutningen
väljer en för olika situationer lämplig skyddsnivå
för internetanslutningen
kan välja ett säkert
sätt för att sköta betalningar i Finland
kan välja ett säkert sätt
för att sköta betalningar
i Finland samt utlandsbetalningar
kan välja ett för situationen lämpligt och säkert sätt för att sköta
betalningar i Finland
samt utlandsbetalningar
följer på egen hand
anvisningar och bestämmelser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd
följer på egen hand anvisningar och bestämmelser om upphovsrätt,
informationssäkerhet
och dataskydd, håller
sina kunskaper uppdaterade och ger vid behov
andra handledning
följer etiketten för
nätanvändningen
följer etiketten för nätanvändningen
följer etiketten för nätanvändningen
kan använda de vanligaste sätten att förvara och sända filer.
väljer ändamålsenliga
sätt att förvara och
sända filer.
väljer ändamålsenliga
sätt att förvara och
sända filer och beaktar
då informationssäkerheten.
Iakttagande av anvisföljer i sitt arbete anningar och bestämmelser visningar och bestämmelser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd, men behöver
emellanåt handledning
Förvaring och sändning
av filer
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de
obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande
 kan sätta sig in i tillämpningar som finns i olika informationssystem och som kan användas inom det egna
yrkesområdet
 kan lösa de vanligaste problemen i anknytning till informations- och kommunikationstekniska tillämpningar
 kan börja använda nya informations- och kommunikationstekniska enheter och tillämpningar
 kan agera i elektroniska medier för att utveckla och dela med sig av sitt kunnande
 kan utnyttja digitalt material vid beskrivning av den professionella utvecklingen och vid marknadsföring av sitt
kunnande/sin yrkesskicklighet.
Bedömning av kunnandet
240
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Utnyttjande av tillämpningar i informationssystem avsedda för det
egna yrkesområdet
söker information som
han/hon själv behöver
om de tillämpningar i
informationssystem
som används inom yrkesområdet
söker information om
de tillämpningar i informationssystem som
håller på att utvecklas
för yrkesområdet
söker aktivt information om hur man inom
yrkesområdet utvecklar
tillämpningar i informationssystemet
Ibruktagning av utrustning och tillämpningar
tar i bruk ny utrustning
och nya tillämpningar
som han/hon själv ska
använda, men behöver
emellanåt handledning
tar smidigt i bruk ny
utrustning och nya tilllämpningar som
han/hon själv ska använda
tar smidigt i bruk ny
utrustning och nya tilllämpningar som
han/hon själv ska använda och kan vid behov ge andra handledning
Utnyttjande av elektroniska medier
söker branschrelaterad
information, arbetar i
nätverk som använder
informations- och
kommunikationsnät och
bedömer informationens praktiska betydelse,
men behöver emellanåt
handledning
söker branschrelaterad
information, arbetar i
nätverk som använder
informations- och
kommunikationsnät och
bedömer informationen
kritiskt
söker mångsidigt
branschrelaterad information, arbetar aktivt i nätverk som använder informationsoch kommunikationsnät och bedömer informationen kritiskt
Utnyttjande av digitalt
material
använder digitala
material för beskrivning
av sitt kunnande och sin
yrkesskicklighet, men
behöver emellanåt
handledning.
använder digitala
material för beskrivning
av sitt kunnande och sin
yrkesskicklighet och
utnyttjar dem vid arbetssökning.
beskriver sin yrkesskicklighet mångsidigt
med digitala material
och utnyttjar dem effektivt vid arbetssökning.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de
valbara målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.
3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet
Examensdelen ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla fyra delområden (sammanlagt 5 kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller
vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 8 kompetenspoäng för kunnande som
behövs i samhället och i arbetslivet.
3.3.1
Samhällsfärdigheter
Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp
Den studerande
241
 kan agera som medborgare och delta i samhälleligt beslutsfattande
 kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling
 kan planera och sköta sin egen ekonomi och bedöma riskerna i fråga om den
 använder sociala medier som ett medel för aktivt deltagande
 kan använda tjänster som samhället tillhandahåller och vara konsument.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
känner till medborgarnas grundrättigheter
och skyldigheter i Finland och kan berätta
om dem
känner till medborgarnas
grundrättigheter och
skyldigheter i Finland och
kan berätta om dem
känner till medborgarnas
grundrättigheter och
skyldigheter i Finland
och bedömer dem i förhållande till rättigheterna
och skyldigheterna i
andra länder
följer det samhälleliga
beslutsfattandet
följer det samhälleliga
beslutsfattandet och uttrycker sina egna åsikter
om frågor som han/hon
anser viktiga
följer aktivt det samhälleliga beslutsfattandet
och deltar i det på olika
sätt
deltar i verksamhet
som ordnas av studerande eller andra
och påverkar för sin
del den gemensamma
verksamheten
deltar i verksamhet som
ordnas av studerandekåren eller andra organisationer och påverkar för
sin del beslutfattandet
deltar i verksamhet som
ordnas av studerandekåren eller andra organisationer och påverkar aktivt
beslutfattandet i frågor
Iakttagande av principerna om jämlikhet
och likabehandling
samarbetar smidigt
med olika människor,
även i mångkulturella
arbetsenheter
behandlar människor
respektfullt, bemöter sina
arbetskamrater och kunder jämlikt oberoende av
eventuell olikhet
Planering och skötsel
av sin egen ekonomi
utarbetar under handledning en plan över
sina utgifter och inkomster och beaktar
då villkoren, följderna
och riskerna förknippade med lån
utarbetar en plan över
sina utgifter och inkomster och förutser då kommande händelser samt
beaktar villkoren, följderna och riskerna förknippade med lån
bidrar till en tolerant
atmosfär på arbetsplatsen och ingriper på
lämpligt sätt om det
förekommer mobbning
eller trakasserier
utarbetar på egen hand
och ansvarsfullt en plan
över sina utgifter och
inkomster och förutser
då kommande händelser
samt beaktar villkoren,
följderna och riskerna
förknippade med lån
Utnyttjande av sociala
medier
använder under handledning sociala medier
för att främja sina egna
intressen och/eller
använder sociala medier
för att främja sina egna
intressen och/eller intressen som en samman-
Den studerande
Agerande som medborgare och deltagande i samhälleligt
beslutsfattande
använder sociala medier
mångsidigt för att främja
sina egna intressen
och/eller intressen som
242
Användning av tjänster som tillhandahålls i
samhället och agerande som konsument
intressen som en
sammanslutning eller
ett företag som
han/hon representerar
har
slutning eller ett företag
en sammanslutning eller
som han/hon represente- ett företag som han/hon
rar har
representerar har
använder de tjänster
som studerande behöver och förstår hur
tjänsterna i samhället
finansieras
använder mångsidigt och
med urskillning de tjänster som studerande behöver och förstår hur
tjänsterna i samhället
finansieras
använder och väljer på
egen hand de tjänster
som studerande behöver
och förstår hur tjänsterna i samhället finansieras
känner till konsumentens rättigheter och
skyldigheter och vet
var man kan få hjälp i
konsumentfrågor.
söker forskningsbaserad
information om produkter och tjänster i olika
källor och vet var man
kan få information och
hjälp i konsumentfrågor.
söker forskningsbaserad
information om produkter och tjänster i olika
källor och kan bedöma
informationskällornas
tillförlitlighet.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande

kan söka information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattandet, även om Europeiska unionen
 känner till den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan
 kan följa den samhälleliga debatten och ekonomiska nyheter
 kan redogöra för hur den samhälleliga och ekonomiska situationen återspeglar sig på arbetsplatserna
och sysselsättningen inom den egna branschen
 kan redogöra för de grundläggande samhällsekonomiska begreppen och för de viktigaste samhällsekonomiska aktörerna samt bedöma deras betydelse för den nationella ekonomin.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Informationssökning
om möjligheterna till
samhällelig påverkan
och om det samhälleliga beslutsfattandet i
Europeiska unionen
söker under handledning
information om möjligheterna till samhällelig
påverkan och om det
samhälleliga beslutsfattandet
söker information om
möjligheterna till samhällelig påverkan och om
det samhälleliga beslutsfattandet
söker mångsidigt och
aktivt information om
möjligheterna till
samhällelig påverkan
och om det samhälleliga beslutsfattandet
243
Kännedom om den
egna branschens samhälleliga betydelse och
inverkan
känner till den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan i huvuddrag
ger en väl underbyggd
redogörelse för den egna
branschens samhälleliga
betydelse och inverkan
ger en omfattande och
väl underbyggd redogörelse för den egna
branschens samhälleliga betydelse och
inverkan
Att följa den samhälleliga debatten och ekonomiska nyheter
följer i någon informationskälla den samhälleliga
och ekonomiska debatten
följer i olika informationskällor den samhälleliga och ekonomiska
debatten
följer aktivt i olika
informationskällor
den samhälleliga och
ekonomiska debatten
gör upp en översikt över
läget i den egna branschen, men behöver emellanåt handledning
bedömer mångsidigt
läget i den egna branschen och bedömer den
information som förmedlas av olika medier
ger en väl underbyggd
och mångsidig översikt över läget i den
egna branschen och
bedömer kritiskt den
information som förmedlas av olika medier
ger en åskådlig redogörelse för hur det aktuella
samhälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig
på arbetsplatserna och på
sysselsättningen inom den
egna branschen
ger en åskådlig och väl
underbyggd redogörelse
för hur det aktuella samhälleliga och ekonomiska
läget återspeglar sig på
arbetsplatserna och
sysselsättningen inom
den egna branschen
ger en åskådlig redogörelse för hur det
aktuella samhälleliga
och ekonomiska läget
återspeglar sig på arbetsplatserna och
sysselsättningen
Beaktande av det samhälleliga och ekonomiska läget inom den
egna branschen
underbygger sin redogörelse mångsidigt
och omfattande
Att redogöra för de
grundläggande samhällsekonomiska begreppen och för de
viktigaste samhällsekonomiska aktörerna
ger exempel på grundläggande samhällsekonomiska begrepp och på de
viktigaste samhällsekonomiska aktörerna.
redogör för de grundläggande samhällsekonomiska begreppen och för
de viktigaste samhällsekonomiska aktörerna
samt bedömer deras
betydelse för den nationella ekonomin.
redogör för de grundläggande samhällsekonomiska begreppen
och för de viktigaste
samhällsekonomiska
aktörerna, för deras
betydelse och för beroendeförhållandena
mellan dem.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).
3.3.2 Arbetslivsfärdigheter
Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp
Den studerande
 kan söka en arbetsplats åt sig själv
 kan redogöra för de viktigaste frågorna i arbetsavtalssystemet och i arbetsavtal
244


kan sätta sig in i arbetsplatsens verksamhet och arbetsuppgifterna på arbetsplatsen samt sörja för säkerheten i arbetet
kan arbeta på en arbetsplats och utveckla sitt kunnande.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
söker arbete på egen
hand och skriver en
tydlig arbetsansökan och
ett tydligt CV
söker arbeten aktivt och
initiativrikt och identifierar sina styrkor
Den studerande
Arbetssökning
söker arbete och skriver
en arbetsansökan och
ett CV, men behöver
en aning handledning
skriver en tydlig arbetsansökan och ett tydligt
CV som ger en bra bild
av det egna kunnandet
uppträder korrekt vid
en anställningsintervju
uppträder artigt och
korrekt vid en anställningsintervju
uppträder artigt och
korrekt vid en anställningsintervju
klär sig korrekt med
tar i sin klädsel hänsyn
tanke på branschen och till arbetsplatsens och
arbetsplatsen
branschens karaktär
tar i sin klädsel hänsyn
till arbetsplatsens och
branschens särdrag
redogör för sitt kunnande
redogör tydligt för sina
styrkor vid presentation
av sitt kunnande
ger en väl underbyggd
och omfattande redogörelse för sitt kunnande
och sina styrkor
Användning av medier vid söker uppgifter om
arbetssökning
arbetsplatser i medier
bekantar sig med arbetsplatser med hjälp av
uppgifter i medier
använder mångsidigt
medier vid arbetssökning och drar nytta av
möjligheterna i de sociala medierna
Kännedom om arbetsavtalssystemet, arbetsavtal
och innehållet i arbetslagstiftningen
har kunskap om branschens arbetsvillkor och
den centrala arbetslagstiftning som gäller den
egna branschen
har goda kunskaper om
den egna branschens
arbetsvillkor och om
möjligheterna i den centrala arbetslagstiftningen
när det gäller att utveckla arbetet
ser till att innehållet i det
egna arbetsavtalet överensstämmer med det
man kommit överens
om
ser till att innehållet i det
egna arbetsavtalet överensstämmer med det
man kommit överens
om
har kunskap om de
viktigaste frågorna i
branschens arbetsvillkor och i den arbetslagstiftning som gäller den
egna branschen
känner till innehållet i
det egna arbetsavtalet
245
Att sätta sig in i arbetsplatsens verksamhet och i
arbetet
Arbete på en arbetsplats
beaktar i sitt arbete sina
rättigheter och skyldigheter, men behöver
emellanåt handledning
beaktar i sitt arbete sina
rättigheter och skyldigheter
beaktar i sitt arbete sina
rättigheter och skyldigheter samt motiverar
ansvarsfullt sitt agerande
söker information om
arbetsplatsens verksamhet och om sina
arbetsuppgifter
söker mångsidigt information om arbetsplatsens verksamhet och
om sina arbetsuppgifter
söker på egen hand och
mångsidigt information
om arbetsplatsens verksamhet och om sina
arbetsuppgifter
följer de säkerhetsanvisningar som getts om
arbetet
följer de säkerhetsanvisningar som getts om
arbetet
tillämpar och utvecklar
de säkerhetsanvisningar
som getts om arbetet
följer arbetstiderna och
de överenskomna rutinerna
följer arbetstiderna och
de överenskomna rutinerna samt agerar flexibelt i olika arbetssituationer
följer arbetstiderna och
de överenskomna rutinerna samt agerar flexibelt i olika föränderliga
situationer på arbetsplatsen
sköter om de skyddskläder och andra kläder
som krävs i arbetet
sköter om de skyddskläder och andra kläder
som krävs i arbetet
sköter om de skyddskläder och andra kläder
som krävs i arbetet
arbetar i ett arbetslag
och tillsammans med
olika människor, men
behöver emellanåt
handledning.
arbetar naturligt på arbetsplatsen tillsammans
med olika människor
och grupper.
arbetar naturligt på sin
arbetsplats tillsammans
med olika människor
och grupper samt
kommer med utvecklingsidéer som kan användas på arbetsplatsen
och i arbetslaget.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska
målen för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande



kan främja atmosfären på arbetsplatsen och personalens engagemang
kan sköta olika uppgifter på arbetsplatsen
kan för sin del ansvara för att arbetet på arbetsplatsen framskrider, för att kvaliteten på arbetet är god och
för att arbetet utvecklas
 kan utveckla sitt eget kunnande
 kan söka arbete på den internationella arbetsmarknaden och i synnerhet i EU-länderna.
Bedömning av kunnandet
246
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Främjande av atmosfären på arbetsplatsen och personalens
engagemang
främjar för sin del en
tolerant atmosfär på
arbetsplatsen och sporrar andra att delta i
gemensamma aktiviteter, men behöver emellanåt handledning
främjar för sin del en
tolerant atmosfär på arbetsplatsen och sporrar
andra att delta i gemensamma aktiviteter
främjar aktivt en tolerant
atmosfär på arbetsplatsen och sporrar andra att
delta mångsidigt i gemensamma aktiviteter
Skötsel av olika uppgifter på arbetsplatsen
meddelar sin villighet
att delta i några nya
uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med
sitt kunnande och sina
resurser
meddelar sin villighet att
delta i nya uppgifter på
arbetsplatsen i enlighet
med sitt kunnande och
sina resurser
meddelar sin villighet att
delta i olika uppgifter på
arbetsplatsen i enlighet
med sitt kunnande och
sina resurser
Ombesörjande av att
arbetet och arbetsprocesserna framskrider och att kvaliteten på arbetet är
god
beaktar de kvalitetsoch kostnadsmål som
satts upp för sitt arbete
och förändrar sitt eget
arbete utifrån erhållen
respons, men behöver
emellanåt handledning
beaktar de kvalitets- och
kostnadsmål som satts
upp för sitt arbete och
utvärderar sitt eget arbete
för att uppnå målen
beaktar de kvalitets- och
kostnadsmål som satts
upp för sitt arbete och
utvecklar sitt eget arbete
för att uppnå målen
är serviceinriktad
är serviceinriktad och
sörjer för kundnöjdheten
är initiativrik när det
gäller att utveckla kvaliteten på det egna arbetet
och arbetsmiljön
Utveckling av sitt
kunnande
utvecklar sig själv och
sitt kunnande, men
behöver emellanåt
handledning
utvecklar sig själv och sitt
kunnande planmässigt
och bedömer sina utvecklingsbehov i samarbete med andra
utvecklar sig själv och
sitt kunnande planmässigt och mångsidigt och
bedömer sina utvecklingsbehov
Arbetssökning på
den internationella
arbetsmarknaden
söker i medier uppgifter om internationella
arbetsplatser
söker i medier uppgifter
om arbetsplatser och bekantar sig med arbetsplatser med hjälp av uppgifter
i medier
använder mångsidigt
medier vid arbetssökning
och drar nytta av möjligheterna i de sociala medierna
247
söker arbete och skrisöker arbeten på egen
ver en arbetsansökan,
hand och skriver en tydlig
men behöver emellanåt arbetsansökan
handledning
söker arbeten aktivt och
initiativrikt, identifierar
sina styrkor och skriver
en tydlig arbetsansökan
som beskriver det egna
kunnandet
kommunicerar vid
arbetssökning med
människor som har
olika kulturbakgrund
och drar då nytta av
sina språkkunskaper,
men behöver emellanåt
handledning.
kommunicerar vid arbetssökning med människor som har olika kulturbakgrund och använder då sina goda språkkunskaper.
kommunicerar vid arbetssökning med människor
som har olika kulturbakgrund och drar då nytta
av sina språkkunskaper.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen
för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.
3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet
Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp
Den studerande
 kan bedöma och identifiera sitt kunnande och sina styrkor
 kan ta fram en egen affärsidé och undersöka möjligheterna att utveckla den
 kan bedöma sina möjligheter att bli företagare
 kan undersöka sina egna professionella nätverk
 kan identifiera lönsamma principer för affärsverksamhet
 kan bedöma betydelsen av sin egen företagsamhet och företagsverksamhet för den egna välfärden och för
Finlands ekonomi.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
bedömer mångsidigt
sitt kunnande och sina
styrkor med tanke på
verksamhet inom den
egna branschen
bedömer mångsidigt
och välgrundat sitt
kunnande och sina
styrkor med tanke på
verksamhet inom den
egna branschen
Den studerande
Bedömning och identifie- bedömer sitt kunnande
ring av det egna kunnan- och tar reda på sina
det
styrkor med tanke på
verksamhet inom den
egna branschen, men
behöver emellanåt
handledning
248
Framtagning av en egen
affärsidé och undersökning av möjligheterna att
utveckla den
undersöker och kommer med idéer när det
gäller möjligheter i
fråga om företagsverksamhet, företagsformer, viktiga tjänster
eller produkter, men
behöver emellanåt
handledning
undersöker och kommer med idéer när det
gäller möjligheter i
fråga om företagsverksamhet, företagsformer, viktiga tjänster
eller produkter
undersöker mångsidigt
och på egen hand möjligheter i fråga om företagsverksamhet, företagsformer, viktiga
tjänster eller produkter
utvecklar affärsidén
utvecklar och motiverar affärsidén
Bedömning av möjligheterna att bli företagare
skaffar information om
åtgärder och stödtjänster för grundande av
ett eget företag, men
behöver emellanåt
handledning
tar mångsidigt reda på
vilka åtgärder som behövs vid grundande av
ett eget företag och
vilka stödtjänster som
finns tillgängliga
tar mångsidigt reda på
och motivera vilka
åtgärder som behövs
vid grundande av ett
eget företag och vilka
stödtjänster som finns
tillgängliga
Undersökning av egna
professionella nätverk
tar reda på vilka samarbetspartner och vilka
professionella nätverk
som finns inom den
egna branschen och
beskriver samarbetsmöjligheterna med
olika aktörer
tar grundligt reda på
vilka samarbetspartner
och vilka professionella
nätverk som finns
inom den egna branschen och bedömer
samarbetsmöjligheterna
med olika aktörer
tar mångsidigt och på
egen hand reda på vilka
samarbetspartner och
vilka professionella
nätverk som finns
inom den egna branschen och bedömer
kritiskt samarbetsmöjligheterna med olika
aktörer
Utredning av principerna
för affärsverksamhet
tar utifrån den egna
affärsidén reda på
finansieringskällor,
intäkter och kostnader,
men behöver emellanåt
handledning
tar utifrån den egna
affärsidén reda på
finansieringskällor,
intäkter och kostnader
tar grundligt och välgrundat utifrån den
egna affärsidén reda på
finansieringskällor,
intäkter och kostnader
Utredning av betydelsen
av företagsverksamhet
inom den egna branschen
tar reda på riskerna
förknippade med företagsverksamheten och
verksamhetens betydelse för det egna livet
och för näringslivet,
tar mångsidigt reda på
riskerna förknippade
med företagsverksamheten och verksamhetens betydelse för det
egna livet och för nä-
tar reda på riskerna
förknippade med företagsverksamheten och
verksamhetens betydelse för det egna livet
samt
249
men behöver emellanåt
handledning.
ringslivet.
motiverar vilken betydelse företagsverksamhet inom den egna
branschen har och
förutser framtidsutsikterna för branschen.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska
målen för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande


kan kartlägga utvecklingsbehoven i företagsverksamhet inom den egna branschen
kan analysera resultatet i den egna affärsverksamheten och den egna arbetsinsatsens inverkan på resultatet
genom att genomföra ett litet projekt
 kan ge förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändra sin verksamhet
 kan planera sin egen verksamhet och tidsanvändning.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
kartlägger mångsidigt
förändringarna i kundernas behov, konkurrensen
och verksamhetsmiljön
kartlägger på egen hand
och mångsidigt förändringarna i kundernas
behov, konkurrensen
och verksamhetsmiljön
Den studerande
Kartläggning av behoven att utveckla
företagsverksamheten
inom branschen
kartlägger förändringarna i kundernas behov, konkurrensen och
verksamhetsmiljön,
men behöver emellanåt
handledning
förutser framtidsutsikterna
Analys av resultatet i
affärsverksamhet
analyserar i ett litet
projekt utifrån den
egna affärsidén intäkter
och kostnader samt
den egna arbetsinsatsens inverkan, men
behöver emellanåt
handledning
analyserar i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén intäkter och
kostnader samt den egna
arbetsinsatsens inverkan
analyserar mångsidigt i
ett litet projekt utifrån
den egna affärsidén intäkter och kostnader
samt den egna arbetsinsatsens inverkan och
motiverar sina åtgärder
Utveckling av nya
arbetssätt
ger förslag till utveckling av nya arbetssätt
och ändrar sin verksamhet, men behöver
emellanåt handledning
ger motiverade förslag till
utveckling av nya arbetssätt och ändrar sin verksamhet
förutser framtidsutsikterna och ger motiverade
förslag till utveckling av
nya arbetssätt och ändrar
sin verksamhet
250
Planering av det egna
arbetet och tidsanvändningen
planerar sina uppgifter
och gör upp en tidsplan för utförandet av
dem, i huvudsak på
egen hand.
planerar sina uppgifter
och gör upp en tidsplan
för utförandet av dem
planerar på egen hand
sina uppgifter och gör
upp en tidsplan för utförandet av dem och beaktar kommande arbetsfaser
reagerar på förändringsbehov.
reagerar på förändringsbehov och ger utvecklingsförslag som gäller
arbetet.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen
för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.
3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap
Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp
Den studerande

kan åt sig själv utarbeta en plan som främjar ett sunt levnadssätt, arbetsförmågan och sitt motionsutövande och kan följa planen

kan främja och upprätthålla sin studie-, funktions- och arbetsförmåga
 kan ta hänsyn till kostens betydelse för hälsan samt den negativa effekten av rökning och berusningsmedel

kan beskriva den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelationerna har för människans välbefinnande

kan främja välbefinnandet i läroanstalten
 kan utveckla sina arbetssätt samt säkerheten och hälsan i sin arbetsmiljö
 kan arbeta på ett säkert och ergonomiskt sätt, förebygga olyckor, agera i nödsituationer samt kalla på
hjälp.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
251
Utarbetande av en
plan som främjar ett
sunt levnadssätt, arbetsförmågan och
sitt motionsutövande
samt genomförande
av planen
beaktar i sin plan
kopplingen mellan
motionsutövande, hälsosam mat, vila, sömn,
rekreation, människorelationer och hälsa när
det gäller att upprätthålla sina motionsvanor samt sin studieoch arbetsförmåga
beaktar i sin plan på ett
mångsidigt sätt kopplingen mellan motionsutövande, hälsosam mat,
vila, sömn, rekreation,
människorelationer och
hälsa när det gäller att
upprätthålla sina motionsvanor samt sin studieoch arbetsförmåga
beaktar i sin plan kopplingen mellan motionsutövande, hälsosam mat,
vila, sömn, rekreation,
människorelationer och
hälsa när det gäller att
upprätthålla sina motionsvanor samt sin studie- och arbetsförmåga
Beaktande av kostens
betydelse och den
negativa effekten av
rökning och berusningsmedel
söker information om
de vanligaste hälsoproblemen samt om de
vanligaste faktorerna
och folksjukdomarna
som har negativ inverkan på hälsan och studie- och arbetsförmågan
söker information om
hälsoproblem samt om de
faktorer och folksjukdomar som har negativ inverkan på hälsan och studie- och arbetsförmågan
söker mångsidig information om hälsoproblem
samt om de faktorer och
folksjukdomar som har
negativ inverkan på hälsan och studie- och arbetsförmågan
söker information om
kosten och dess betydelse för människans
hälsa
söker information om
hälsosam kost och dess
betydelse för människans
hälsa
söker mångsidig information om hälsosam kost
och dess betydelse för
människans hälsa samt
jämför innehållet i födoämnen och matprodukter
Genomförande av
planen
beaktar informationen beaktar informationen i
i sin plan, men behöver sin plan
emellanåt handledning
vid sökning av information som främjar hälsan
beaktar kritiskt informationen i sin plan
förbinder sig till planen
och genomför den,
utvärderar regelbundet
planen och genomförandet av den samt
uppdaterar den, men
behöver emellanåt
förbinder sig till planen
och genomför den, utvärderar regelbundet och
kritiskt planen och genomförandet av den,
utnyttjar respons från
andra vid utvärderingen,
förbinder sig till planen
och genomför den, utvärderar regelbundet planen
och genomförandet av
den, utnyttjar respons
från andra vid utvärderingen, uppdaterar planen
252
handledning
och bedömer sin utveckling
uppdaterar planen och
bedömer sin utveckling
använder de motoriska
basfärdigheter som
behövs i motionsaktiviteter
använder och tillämpar
mångsidigt de motoriska
basfärdigheter som behövs i motionsaktiviteter
använder mångsidigt de
motoriska basfärdigheter
som behövs i motionsaktiviteter och i olika motionsgrenar
upprätthåller sin fysiska funktionsförmåga
och deltar i motionsaktiviteter enligt givna
anvisningar samt följer
principerna om rent
spel
upprätthåller sin fysiska
funktionsförmåga och
deltar aktivt i motionsaktiviteter enligt givna anvisningar samt följer principerna om rent spel
följer, bedömer och upprätthåller sin fysiska
funktionsförmåga och
deltar aktivt i motionsaktiviteter samt främjar
principerna om rent spel
iakttar säkerhet i motionsaktiviteter
beaktar säkerheten i motionsaktiviteter både självständigt och i grupp
främjar säkerheten i
gruppen
redogör för den betydelse som den mentala
hälsan, den sexuella
hälsan och människorelationerna har för
människans välbefinnande
redogör för den betydelse
som den mentala hälsan,
den sexuella hälsan och
människorelationerna har
för människans välbefinnande
redogör mångsidigt för
den betydelse som den
mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelationerna har för
människans välbefinnande
nämner med vilka åtgärder ovan nämnda
frågor kan främjas,
men behöver emellanåt
handledning
nämner och överväger
med vilka åtgärder ovan
nämnda frågor kan främjas
bedömer med vilka åtgärder ovan nämnda
frågor kan främjas
Främjande av välbefinnande och delaktighet på läroanstalten
agerar i en studerandegrupp så att det främjar
välbefinnandet och
deltar i motionsaktiviteter och andra aktiviteter och evenemang
som är riktade till de
studerande
agerar aktivt i en studerandegrupp så att det
främjar välbefinnandet
och planerar och deltar i
motionsaktiviteter och
andra aktiviteter och evenemang som de studerande ordnar
agerar aktivt i en studerandegrupp samt planerar och deltar i motionsaktiviteter och andra
aktiviteter och evenemang som de studerande
ordnar så att det främjar
välbefinnandet
Beaktande av hälsa,
säkerhet och arbets-
följer de överenskomna hälso- och
följer de överenskomna
hälso- och säkerhetsfräm-
följer de överenskomna
hälso- och säkerhets-
Främjande och upprätthållande av studie-, funktions- och
arbetsförmåga med
hjälp av motion
Beskrivning av vilken
betydelse den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelationerna har
253
förmåga
säkerhetsfrämjande
instruktionerna, men
behöver emellanåt
handledning
jande instruktionerna i
samverkan med andra
främjande instruktionerna i samverkan med
andra och bedömer om
det finns behov av att
förbättra instruktionerna
Förebyggande av
olyckor, första hjälpen och ergonomiskt
arbete
förutser olycksrisker i
motionsaktiviteter
förebygger uppkomsten
av idrottsolyckor
är omsorgsfull och förebygger idrottsolyckor
kan kalla på hjälp och
ge första hjälpen i vanliga situationer som
kräver första hjälpen
kan kalla på hjälp och ge
första hjälpen
kan kalla på hjälp och ge
första hjälpen
kan i sitt arbete beakta
belastningsfaktorerna i
det egna yrket och
arbeta ergonomiskt.
kan i sitt arbete beakta
belastningsfaktorerna i
det egna yrket och arbeta
ergonomiskt.
kan i sitt arbete beakta
belastningsfaktorerna i
det egna yrket och arbeta
ergonomiskt i olika miljöer.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för
kunnandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Färdighet och kondition (GY 1)
eller Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2) och Hälsokunskapens grunder (HÄ 1).
Valbara mål för kunnandet, 3 kp
Den studerande





kan beskriva hälsoskillnaderna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjukdomarna och hur dessa kan förebyggas
kan bedöma de faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan i
det egna levnadssättet och i den egna verksamhetsmiljön
kan vid behov använda social- och hälsovårdstjänster
kan utnyttja hälsofrämjande motion
kan som gruppmedlem främja gruppens arbete och fungera som handledare för en studerandegrupp när det gäller att främja arbets- och studieförmåga samt välbefinnande.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
254
Beaktande av hälsoskillnaderna hos befolkningen
och riskfaktorerna för de
vanligaste folksjukdomarna
Beaktande av faktorer som
påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan
Användning av social- och
hälsovårdstjänster
söker information om
de vanligaste hälsoproblemen, om faktorer som påverkar
funktionsförmågan
negativt och om folksjukdomarna, men
behöver emellanåt
handledning
söker information om
hälsoproblem, om
faktorer som påverkar
funktionsförmågan
negativt och om folksjukdomarna
söker mångsidigt information om hälsoproblem, om faktorer
som påverkar funktionsförmågan negativt
och om folksjukdomarna
söker information om
faktorer som påverkar
den fysiska, sociala och
psykiska funktionsförmågan
söker mångsidig information om faktorer
som påverkar den
fysiska, sociala och
psykiska funktionsförmågan
söker mångsidig information om faktorer
som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan
motiverar med information lösningarna
i sin plan för motion
och välbefinnande
bedömer informationens betydelse och motiverar lösningarna i
sin plan för motion
och välbefinnande
bedömer kritiskt informationens betydelse
och motiverar lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande
behöver emellanåt
handledning vid genomförande av planen
följer sin plan
genomför sin plan systematiskt
söker vid behov hjälp
hos social- och hälsovården, men behöver
emellanåt handledning
för att hitta lämplig
tjänst
använder vid behov
social- och hälsovårdstjänster och söker på
egen hand information
om tillgängliga tjänster
i tillförlitliga informationskällor
använder vid behov
social- och hälsovårdstjänster och söker på
egen hand information
om tillgängliga tjänster
i tillförlitliga informationskällor
bedömer kritiskt erhållen information
ger andra studerande
råd om att använda
tjänsterna
Utnyttjande av hälsofrämjande motion
utnyttjar i sin egen
verksamhet de vanligaste formerna av konditions- och hälsofrämjande motion,
men behöver emellanåt individuell handledning
utnyttjar i sin egen
verksamhet olika former av konditionsoch hälsofrämjande
motion och följer sina
egna framsteg
utnyttjar planmässigt i
sin egen verksamhet
olika former av konditions- och hälsofrämjande motion och följer
kritiskt sina egna framsteg och ändrar vid
behov sin plan
255
Främjande av gruppens
verksamhet och välbefinnande
deltar aktivt som
gruppmedlem i ett
motionsevenemang
eller något annat evenemang.
deltar aktivt som
gruppmedlem i ett
motionsevenemang
eller något annat evenemang och uppmuntrar även andra att
delta.
deltar aktivt i motionsevenemang eller andra
evenemang
beaktar vid deltagandet
de övriga deltagarnas
olikhet och olika preferenser.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kunnandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Motionsidrott (GY 5) och Ungdomar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2).
3.4
Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp
Denna examensdel ska innehålla mål för kunnandet från minst ett av dess delområden så att den studerande
får ihop sammanlagt 7 kompetenspoäng i socialt och kulturellt kunnande.
3.4.1 Kännedom om olika kulturer, 3 kp
Mål för kunnandet
Den studerande





kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling och främjar för sin del jämlikhet och likabehandling av alla
kan agera, uppföra sig och klä sig enligt situationens och arbetskulturens krav
kan identifiera de grundläggande särdragen hos olika kulturer och den kulturella mångfalden inom sin
bransch
kan ta hänsyn till de olika kulturella gruppernas viktigaste traditioner och deras inverkan på verksamheten
inom sin bransch
kan förmedla den egna branschens historia, traditioner och förändrade tillvägagångssätt och jämföra dem
med särdragen i andra kulturer.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
främjar genom sitt agerande interaktionen och
förståelsen när det gäller
individers och gruppers
kulturella värderingar,
föreställningar och åsikter
agerar på ett etiskt hållbart sätt i interkulturella
konfliktsituationer genom att dra nytta av sina
kunskaper om gruppers
olika levnadssätt
Den studerande
Iakttagande av principerna om jämlikhet
och likabehandling
respekterar kulturell
mångfald och mänskliga
rättigheter samt agerar
rättvist
256
Iakttagande av den
arbetskultur som
uppgiften kräver
vet vilka krav arbetsuppgiften och verksamheten ställer på
klädsel och uppförande
beaktar i klädsel, uppförande och agerande på
egen hand kraven i arbetsplatsens kultur
utvecklar i sina dagliga
arbetsuppgifter de krav
på arbetssätt och rutiner
som arbetsplatsens kultur ställer
Identifiering av kulturers grundläggande
drag och mångfald
observerar kulturella
bruk i det vardagliga
livet och lägger märke
till hur de inverkar i
verksamheten
identifierar kulturell
mångfald och dess inverkan på handlingssätten
identifierar på egen hand
kulturell mångfald och
agerar naturligt och initiativrikt i interkulturella
situationer
Beaktande av kulturers särdrag
beaktar under handledning bruket inom olika
kulturer
beaktar i sina arbetsuppgifter de handlingssätt
som den kulturella mångfalden kräver
beaktar i sitt arbete den
kulturella mångfalden
och utvecklar arbetet
utifrån den
Utveckling av traditioner och praxis
observerar förändringar
i praxis inom den egna
branschen och identifierar olika kulturella sätt
att lösa problem.
identifierar den egna
branschens historia, tillvägagångssätt och praxis
och jämför olika kulturer
i fråga om dessa.
utvecklar den egna branschens praxis och tillvägagångssätt utifrån traditioner och kulturella
influenser.
I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara målen för kunnandet i delområdet Kännedom om olika kulturer.
3.4.2 Konst och kultur, 3 kp
Mål för kunnandet
Den studerande





kan identifiera olika konstnärliga och kulturella uttrycksformer och utnyttja dem
kan utforska, uttrycka och tolka kulturell verklighet (t.ex. genom musik, dans, teater, litteratur, medier,
bildkonst eller hantverk)
kan värdera och tillämpa det mångsidiga finländska kulturarvet och de olika etablerade arbetssätten inom
den egna branschen
kan följa principerna för en kulturellt hållbar utveckling och förstår de egna valens kulturella konsekvenser
kan utveckla sin kännedom om de för konsten karaktäristiska framställningssätten och materialen, det
egna uttryckssättet, planeringsprocesserna, service- och produktdesignen och estetik och kan tillämpa sin
kännedom om konst och kultur i det egna arbetet.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
257
Den studerande
Identifiering och
utnyttjande av konst
och kultur
deltar i konst- och kulturevenemang
upprätthåller läroanstaltens kultur och dess estetiska karaktär samt deltar i
ordnandet av ett evenemang
förnyar läroanstaltens
kultur genom att utnyttja
konstens uttrycksformer
eller genom att delta i
ordnandet av gemensamma evenemang
Egen produktion och deltar under handledtolkning
ning i genomförande
och tolkning av ett
verk som framförs och
som uttrycker egna
tankar och erfarenheter
planerar, genomför och
utvärderar ett verk som
uttrycker de egna tankarna, erfarenheterna och
utforskningarna
planerar, utvecklar, genomför och utvärderar
ett verk som uttrycker de
egna tankarna, erfarenheterna och utforskningarna
Tillämpning av kulturarvet
identifierar det
mångsidiga kulturarvet
och använder det i sin
egen produktion och
verksamhet
för kulturarvet vidare
genom att utnyttja det
aktivt i sin egen produktion och verksamhet
utvecklar kulturarvet
genom att tillföra det
nytt innehåll som bygger
på egna idéer och bedömningar
Iakttagande av principerna för hållbar
utveckling
identifierar den hållbara utvecklingens
delområden och fattar
sina beslut utifrån
livscykeltänkandet
är medveten om principerna för hållbar utveckling och om kraven vad
gäller livscykeltänkandet
och beaktar dem aktivt i
valsituationer
agerar konsekvent i valsituationer i enlighet med
principerna för hållbar
utveckling och i enlighet
med kraven vad gäller
livscykeltänkandet
Genomförande av
planeringsprocesser
planerar, genomför
och utvärderar under
handledning processen
för utformning av ett
verk, en produkt eller
en tjänst.
planerar, genomför, utvärderar och vidareutvecklar processen för
utformning av ett verk, en
produkt eller en tjänst.
samlar in bakgrundsinformation, planerar, följer genomförandet, utvärderar och vidareutvecklar aktivt processen
för utformning av ett
verk, en produkt eller en
tjänst.
Vid erkännande av kunnande motsvarar två av följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts
upp för kunnandet i delområdet Konst och kultur: Jag, bilden och kulturen(KO1), Miljö, plats och rum (KO2), Musiken
och jag (MU1), Ett flerstämmigt Finland (MU2).
3.4.3 Etik, 3 kp
Mål för kunnandet
Den studerande
 dryftar vad värderingar, normer och åskådningar betyder i det egna livet, i människorelationerna
 kan bedöma vilken inverkan de mänskliga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling har med tanke på
den egna branschen
 kan skaffa information om det yrkesetiska kunskapsunderlaget för den egna branschen och övriga branscher
 identifierar etiska situationer och kan följa etiska principer
 kan identifiera den betydelse som egna och andras värderingar har i arbetssituationer och kan lösa konflikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer inom den egna branschen.
258
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
diskuterar etiska frågor,
frågor som gäller åskådningar samt frågor och
värderingar som gäller det
egna livet och de egna
människorelationerna
diskuterar vad värderingar, normer och olika
åskådningar betyder i det
egna livet, i människorelationerna, i arbetet och i
samhället
Bedömning av värde- visar att han/hon känringars konsekvenser ner till de viktigaste
internationella konventionerna om
mänskliga rättigheter
samt Finlands åtaganden i dem
identifierar de etiska frågorna inom sin bransch
med tanke på de mänskliga rättigheterna, rättvisa
och hållbar utveckling
bedömer de etiska frågorna inom sin bransch
med tanke på de mänskliga rättigheterna, rättvisa
och hållbar utveckling
Att söka den yrkesetiska kunskapsbasen
skaffar information om
den yrkesetiska kunskapsbasen för den egna
branschen och övriga
branscher och använder
den i sitt eget liv och i sitt
arbete
jämför information om
den yrkesetiska kunskapsbasen för den egna
branschen och övriga
branscher och använder
den som en yrkesmässig
resurs i sitt arbete
Identifiering av etiska uppför sig väl och ansituationer och etiskt svarsfullt i sitt arbete
agerande
och i problemsituationer i arbetet, men
behöver stöd och
handledning i nya situationer
handlar ansvarsfullt och
etiskt i olika situationer i
sitt arbete och i arbetslivet och uppför sig väl i
arbetet och i sina människorelationer
handlar självständigt, är
ärlig och ansvarsfull,
respekterar andra människors ståndpunkter och
kan motivera sina handlingar utifrån etiska
aspekter
Identifiering av värderingar och hantering av konflikter
som gäller värderingar och normer
identifierar etiska problemsituationer i sitt yrke
och söker lösningar på
dem tillsammans med
andra samt bedömer lösningens verkningar ur de
viktigaste parternas synvinkel.
kan ge förslag på hur
konflikter i arbetslivet
som gäller värderingar
och normer ska lösas på
ett etiskt acceptabelt sätt.
Den studerande
Att dryfta etiska frågor
diskuterar under handledning värderingar
som gäller det egna
livet och relationerna
till andra människor
samt etiska frågor och
frågor som gäller
åskådningar
söker under handledning information om
de etiska frågorna
inom den egna branschen och använder
kunskapsbasen i bekanta situationer
kan under handledning
upptäcka etiska problemsituationer i sitt
yrke och löser på ett
etiskt sätt konflikter i
arbetet som gäller värderingar och normer
tillsammans med medlemmarna i sitt arbetslag.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts upp för
kunnandet i delområdet Etik: Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1) eller någon av helheterna a) Religionens na259
tur och betydelse (RE 1), Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) och Människans liv samt etik (RE 3) eller b) Den ortodoxa världen (RO 1), Dogmatik och etik (RO 2) och Bibelkunskap (RO 3) eller c) Ett gott liv (LK 1), Världsbilden
(LK 2) och Individen och samhället (LK 3).
3.4.4. Psykologi, 3 kp
Mål för kunnandet
Den studerande





kan observera och förstå de psykologiska faktorer som påverkar människans agerande
kan utnyttja kunskaper i utvecklingspsykologi i sitt arbete i olika interaktions- och gruppsituationer
kan förklara sitt eget och andras beteende med hjälp av kunskaper i psykologi
kan agera så att det egna psykiska välbefinnandet och arbetet inom den egna branschen främjas
kan bedöma arbetsrelaterade situationer där det förekommer människorelationer och kundservicesituationer
samt agera med hjälp av kunskaper i psykologi.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
Observation och förståelse av handlingar
känner till de centrala
begreppen inom psykologi och förstår vilket samband de har
med människans handlingar
använder kunskaper i
psykologi för att förstå
människans handlingar i
vanliga vardags- och arbetslivssituationer
tillämpar kunskaper i
kognitiv psykologi och
personlighetspsykologi i
vanliga situationer i arbetslivet och förklarar
med hjälp av dem både
sina egna och andras
handlingar
Utnyttjande av kunskaper i psykologi
tillämpar de viktigaste
kunskaperna om de
psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för individens
psykiska utveckling
observerar och förstår
sambanden mellan de
faktorer som utgör grunden för den psykiska
utvecklingen i olika livsskeden och i olika åldrar
förstår eventuella problem i individens psykiska utveckling och
förstår att man kan påverka utvecklingen
Beaktande av psykets
inverkan på beteende
beaktar motivationens,
känslornas och engagemangets betydelse
för de egna prestationerna
förstår vilken inverkan
motivationen och engagemanget har på arbetsprestationerna när
han/hon interagerar med
olika slags människor på
arbetsplatsen och i sin
studiegrupp
är medveten om sina
egna och andras känslor
samt behärskar sina
känslor och attityder i
arbetslivet enligt situationens krav
260
Upprätthållande av
psykisk arbets- och
funktionsförmåga
främjar under handledning sin psykiska
arbets- och funktionsförmåga
känner till sätt att upprätthålla det psykiska
välbefinnandet och påverkar välbefinnandet på
arbetsplatsen på ett positivt sätt
är medveten om de psykiska faktorer som inverkar på den egna orken och stresshanteringen och kan påverka dem
så att det främjar den
egna orken
Agerande i situationer
med människorelationer och i interaktionssituationer
använder kunskaper i
psykologi i vanliga
kundservice- och interaktionssituationer på
arbetsplatsen.
känner till rollernas,
normernas och gruppdynamikens betydelse vid
interaktion och identifierar olika ledarstilar och
deras inverkan på arbetskulturen.
tillämpar kunskaper i
psykologi när han/hon
innehar olika roller på
arbetsplatsen och agerar
samarbetsvilligt i interaktionen med människor
som kommer från olika
samhällsförhållanden
och har en annan kulturbakgrund.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för
delområdet Psykologi: Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp). Om
den studerande utöver denna gymnasiekurs har avlagt Människans psykiska utveckling (PS 2), Motivation, känslor
och intelligent aktivitet (PS 4) och Personligheten och den mentala hälsan (PS 5) motsvarar dessa kurser i fråga om målen alla de mål som satts upp för hela delområdet Psykologi.
3.4.5 Miljökunnande, 3 kp
Mål för kunnandet
Den studerande
 kan följa miljölagstiftningen och principerna i kvalitets-, miljö- och säkerhetssystemen inom den egna branschen samt principerna för hållbar utveckling
 behärskar livscykeln för de produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten
 kan i sitt arbete sörja för den biologiska mångfalden
 kan anpassa sig till klimatförändringen genom sina arbets- och handlingssätt
 kan främja energi- och materialeffektiviteten och förhindra uppkomsten av avfall
 kan i sitt arbete beakta de potentiella miljökonsekvenserna, såsom utsläpp i luften, vatten eller marken
 kan sortera avfall och utnyttja möjligheterna till återvinning inom den egna branschen.
Bedömning av kunnandet
Föremål för bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1
Goda G2
Berömliga B3
Den studerande
261
Iakttagande av miljölagstiftningen, principerna i säkerhetssystem och principerna
för hållbar utveckling
följer under handledning de centrala författningarna, föreskrifterna och instruktionerna om miljön
följer de centrala författningarna, föreskrifterna
och instruktionerna om
miljön
följer de centrala författningarna, föreskrifterna och instruktionerna om miljön och förutser kommande ändringar
följer under handledning miljö-, kvalitetsoch säkerhetssystemen
följer miljö-, kvalitetsoch säkerhetssystemen
deltar aktivt i att bygga
upp och/eller utveckla
miljö-, kvalitets- och
säkerhetssystemen på
sin arbetsplats
skadar inte miljön genom sina åtgärder
bygger sitt agerande på
respekt för miljön
bygger sitt agerande på
en exemplarisk respekt
för miljön
agerar under handledning miljöeffektivt
agerar miljöeffektivt
främjar miljöeffektivitet
genom sitt agerande
värnar under handledning om kulturarvet i
sitt yrke
värnar om kulturarvet i
sitt yrke
deltar aktivt i att värna
om kulturarvet i sin
närmiljö och främjar det
i sitt yrke
agerar tolerant i sitt
arbete
respekterar medmänniskornas värderingar och
rättigheter
respekterar medmänniskornas värderingar och
rättigheter och strävar
efter att följa principerna om jämlikhet och
likabehandling
Genomförande av
livscykeltänkande
väljer under handledning produkter och
tjänster med små
livscykeleffekter på
naturen
väljer produkter och
tjänster med små livscykeleffekter på naturen
väljer produkter och
tjänster med små livscykeleffekter på naturen
och motiverar sitt val
Bevarande av naturens mångfald
strävar genom sitt
handlingssätt efter att
bevara naturens mångfald
strävar aktivt efter att
bevara naturens mångfald genom sitt handlingssätt
främjar genom sitt
handlingssätt bevarandet
av naturens mångfald
Anpassning till klimat- väljer under handledförändringen
ning arbets- och handlingssätt som möjliggör
anpassning till klimatförändringen
väljer arbets- och handlingssätt som möjliggör
anpassning till klimatförändringen
främjar användningen av
arbets- och handlingssätt som möjliggör anpassning till klimatförändringen
Främjande av energioch materialeffektivitet samt förhindrande
av att avfall uppkom-
väljer redskap och
material som främjar
energieffektiviteten
främjar en energieffektiv
användning av redskap
och material
väljer under handledning redskap och
material som främjar
energieffektiviteten
262
mer
Beaktande av verksamhetens miljökonsekvenser
Sortering av avfall och
återvinning
beaktar under handled- beaktar materialeffektivining materialeffektivite- teten i valsituationer
ten i valsituationer
främjar en effektiv användning av material
förhindrar under handledning uppkomsten av
avfall i vanliga arbetsuppgifter
förhindrar uppkomsten
av avfall
arbetar aktivt för att
avfall inte ska uppkomma
identifierar under handledning de aktiviteter
som kan orsaka utsläpp
i luften, vatten eller
marken
identifierar under handledning de aktiviteter
som kan orsaka utsläpp i
luften, vatten eller marken
förutser de aktiviteter
som kan orsaka utsläpp i
luften, vatten eller marken
observerar i sitt arbete
de vanligaste miljöriskerna och kan under
handledning ge förslag
på hur de ska hanteras
observerar i sitt arbete de
vanligaste miljöriskerna
och kan ge förslag på hur
de ska hanteras
observerar i sitt arbete
de vanligaste miljöriskerna och vet hur de ska
hanteras
strävar genom sitt
handlingssätt efter att
förhindra utsläpp
föregår med gott exempel när det gäller att förhindra utsläpp
föregår aktivt med gott
exempel när det gäller
att förhindra utsläpp
identifierar enligt instruktioner bekanta
avfallsfraktioner
identifierar avfallsfraktioner
identifierar på egen hand
avfallsfraktioner
sorterar avfall under
handledning i normala
arbetsuppgifter och
strävar efter att utnyttja
möjligheterna till återvinning
sorterar avfall enligt instruktionerna och utnyttjar möjligheterna till
återvinning
sorterar avfall och söker
nya möjligheter till återvinning
uppskattar under handledning kostnadsbesparingar.
uppskattar kostnadsbesparingar.
ger råd om kostnadsbesparingar.
Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för
delområdet Miljökunnande: Miljöekologi (BI 3). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp).
3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4
Examensdelen socialt och kulturellt kunnande kan innehålla valbara mål för kunnandet gällande delområden
ur de övriga gemensamma examensdelarna från punkterna 3.1.1-3.3.4. Dessa mål för kunnandet kan även
vara valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna vilka utbild263
ningsanordnaren bestämt om eller kunnande som studerande tidigare inhämtat och som stöder mål för kunnandet i examensdelen eller dess delområden.
4 FRITT VALBARA EXAMENSDELAR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
De fritt valbara examensdelarna (10 kp) stöder kraven på yrkesskicklighet och mål för kunnandet i examen
och de kan bestå av en eller flera examensdelar. Examensdelarna kan vara följande:
4.1 Yrkesinriktade examensdelar
Dessa kan vara yrkesinriktade examensdelar från det egna utbildningsområdet eller från yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina från något annat utbildningsområde.
4.2 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet
Denna kan innefatta examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och
studerandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala
krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en
verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng. Dessutom
bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa
yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principerna för dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande och omvandling av vitsord i grundläggande
yrkesutbildning 93/011/2014).
4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier
Dessa kan vara gemensamma examensdelar i en yrkesinriktad grundexamen, delområden av dessa examensdelar eller gymnasiestudier som genomförs i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan.
4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling
Dessa kan vara examensdelar som ger förutsättningar för fortsatta studier eller examensdelar som stöder den
yrkesmässiga utvecklingen. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng.
För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt utbildningsanordnarens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 tillämpas, kan bedömningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och
erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen 93/011/2014)
användas.
4.5 Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet
Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet kan bestå av
kunnande som förvärvats i arbete inom den egna branschen eller andra branscher, i arbete som självständig
yrkesutövare eller vid drivande av ett företag. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som
kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för
kunnandet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt utbildningsanordnarens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 tilllämpas, kan bedömningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen
264
av identifiering och erkännande avkunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen 93/011/2014) användas.
5
EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE
YRKESUTBILDNINGEN
Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av studerandes yrkeskompetens. De kan vara examensdelar ur grunder för yrkesinriktade examina eller examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet.
265
BILAGA 1
BESKRIVNING AV MASKIN –OCH METALLBRANSCHEN DESS VÄRDEGRUND OCH MÅLEN
FÖR GRUNDEXAMEN .
Beskrivning av yrkesområdet
Utbildningen inom maskin- och metallbranschen är inriktad särskilt efter behoven inom teknologiindustrin. Teknologiindustrin har en central ställning i Finlands nationalekonomi och utrikeshandel. Den sysselsätter över 250 000 kunniga personer, vilket utgör nästan hälften av de anställda inom industrin. Dessutom har teknologiindustrin i sina utländska dotterbolag lika många anställda. Av företagens produktion
exporteras cirka 70 %, vilket utgör 60 % av Finlands hela export. Företagen inom teknologiindustrin har
kraftigt internationaliserats och konkurrensen inom teknologiutveckling och marknadsföring har hårdnat.
På denna utmaning har man svarat genom att använda 75 % av de satsningar på forskning och utveckling
som görs i Finland inom teknologiindustrin.
Maskin- och metallvaruindustrin sysselsätter över 130 000 personer. Av dessa har 70 000 personer avlagt
någon yrkesinriktad examen. Antalet som har avlagt grundexamen inom maskin- och metallbranschen är
40 000. Av dem som har avlagt grundexamen inom maskin- och metallbranschen får nästan hälften arbete
i produktions- och underhållsuppgifter inom andra branscher.
De viktigaste arbetsuppgifterna inom maskin- och metallvaruindustrin är maskinbearbetning, plåt- och
stålkonstruktionsarbeten samt monterings-, installations- och underhållsarbeten. Branschen sysselsätter
verkstadsmekaniker, svetsare, plåtslagare, maskinmontörer, finmekaniker, verktygstillverkare, automationsmontörer och underhållsmontörer samt gjutare och gjutmodellstillverkare. De som utför maskinbearbetning utgör den största gruppen – cirka 30 000 personer. De som utför plåt-, svetsnings- och stålkonstruktionsarbeten bildar den näst största gruppen, cirka 20 000 personer. Antalet personer som utför montering och underhåll är relativt litet, men kommer sannolikt att stiga i takt med att det erbjuds allt mer service i anslutning till produkttillverkningen.
I och med att teknologiindustrin är en exportinriktad industribransch är den mycket beroende av den globala efterfrågan på produkter och tjänster. Den höga kostnadsnivån i Finland och det faktum att tyngdpunkten i efterfrågan har förskjutits till de växande marknadsområdena har drivit på internationaliseringen
inom branschen och produktionsetableringarna i andra länder. I den hårda konkurrensen är det allt viktigare att sörja för att konkurrenskraften och kompetensen inom branschen är på en hög nivå.
Teknologiindustrin kommer inte att inom den närmaste framtiden behöva fler anställda i Finland, men ny
yrkeskunnig arbetskraft behövs särskilt på grund av personalavgång som beror på åldersstrukturen. Behovet av ny arbetskraft kommer att vara störst i plåt- och svetsarbeten och maskinbearbetning. Monterings-,
installations- och underhållsuppgifternas andel kommer att stiga. Det är viktigt att det i Finland även i
framtiden finns personer som behärskar finmekanisk tillverkning och verktygstillverkning.
Yrkesområdets värdegrund
Verksamheten inom maskin- och metallvaruindustrin inverkar på människornas dagliga liv, livsmiljöns
kvalitet och säkerhet, landets näringsliv och samhällets sociala, ekonomiska och kulturella utveckling samt
på arbetarskyddet inom olika produktionsgrenar liksom även på naturens tillstånd. För branschen är det
viktigt att näringslivet och samhället utvecklas effektivt och på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt
samt att människornas dagliga livskvalitet och säkerhet förbättras.
En av de centrala utgångspunkterna vad gäller produktionen och tjänsterna inom branschen är att produkterna ska vara hållbara och driftsäkra, trygga att använda, ändamålsenliga, lättanvända och estetiska samt
ha en låg energiförbrukning. Affärsverksamheten är beroende av god kvalitet på tjänster, arbete och produkter, verksamhetens produktivitet och lönsamhet, företagsamhet och kreativitet samt värdering av yrkesskicklighet och kunnande. Framgångsrik och ansvarsfull företagsverksamhet inom maskin- och metallvaruindustrin baserar sig på respekt för människovärdet och de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, tolerans, ärlighet, kundinriktning samt iakttagande av principerna om sund konkurrens. Dessutom baserar den
sig på att man på arbetsplatserna sörjer för personalens hälsa och på att produkterna, tjänsterna och arbetet samt yrkesskickligheten och miljön fortlöpande utvecklas.
266
De som är yrkesverksamma inom maskin- och metallbranschen är självständiga, samarbetsvilliga, omsorgsfulla, noggranna och pålitliga. De värdesätter eget och andras arbete, följer de överenskomna tillvägagångssätten inom arbetslivet och bestämmelserna om arbetarskydd. De vet sitt ansvar och sörjer för arbetarskydd och miljövård. De beaktar kundens behov och önskemål och sörjer för kvaliteten i arbetet och
utvecklar ständigt sin yrkesskicklighet.
Grundexamens mål
Målet för grundexamen inom maskin- och metallbranschen är att de som avlagt examen har vittomfattande baskunskaper i uppgifter inom tillverkning i teknologiindustrin och i installation av maskiner, anordningar och automatik samt i underhåll inom teknologiindustrin. Förutom vittomfattande baskunskaper
har de specialkunnande för någon arbetsuppgift, och beredskap att lära sig nya färdigheter enligt arbetsuppgifterna. De har materialkännedom och känner till maskiners och anordningars konstruktion och
funktioner. De kan använda handverktyg och maskiner som används i tillverkning och underhåll. De behärskar olika tillverkningstekniker och arbetsmetoder som används vid montering och installation av maskiner och anordningar. De kan utföra helheter av arbetsuppgifter enligt arbetsritningar och arbetsbeskrivningar, tillämpa sina inlärda kunskaper och färdigheter i arbetslivets varierande situationer, samt fungera både självständigt och som medlemmar av en arbetsgrupp. De kan följa kvalitetssystem och utföra
mätningar i anslutning till kvalitetskontroll och underhåll.
De som avlagt examen kan använda datateknik i kommunikation och införskaffande av information. De
kan använda NC-styrda maskiner och har beredskap att använda och programmera vanliga operativsystem
och underhållssystem. De förstår tekniska ritningar, arbetsbeskrivningar och arbetsinstruktioner samt kan
uppgöra enkla arbetsritningar för hand och med CAD-program.
De som avlagt examen behärskar muntlig och skriftlig kommunikation i anslutning till sitt arbete. Vid behov kan de kommunicera och fungera i interaktiva situationer även på det andra inhemska språket och på
ett främmande språk.
De som avlagt examen iakttar arbetarskyddsbestämmelser, använder maskiner och anordningar på ett
tryggt sätt, och har de kunskaper och färdigheter som förutsätts för arbetssäkerhetskort och certifikat för
heta arbeten. De sörjer för arbetarskydd och personlig skyddsutrustning, avfallshantering och miljövård.
De förstår och beaktar risk- och belastningsfaktorer i det egna arbetet och dessas inverkan på dem själva
och arbetsmiljön, samt agerar på det sätt som risk- och belastningsfaktorerna förutsätter. De använder vid
behov alltid personlig skyddsutrustning, sörjer för sin hälsa och funktionsförmåga samt bidrar för sin del
till välbefinnandet på arbetsplatsen. De har beredskap att ge första hjälpen vid sjukdomsattacker och arbetsolyckor.
De som avlagt examen har företagsamhet att verka enligt organisationens kvalitetsmål, och på ett sätt som
främjar kostnadseffektiviteten och resultatet. De har en uppfattning om hur kunnande kan produktifieras,
och kan delta i bedömning av affärsverksamhet och dess utveckling inom sin egen bransch.
De som avlagt examen kan tillämpa inlärd kunskap i arbetsuppgifterna samt bedöma och organisera den.
De kan bedöma sitt eget arbete och lärande. De är medvetna om sitt behov att lära sig, sin lärprocess och
sin inlärningsstil. De kan lösa problem som förekommer i arbetet, göra val och fatta beslut.
De som har avlagt examen har beredskap att verka i ett arbetslag och i kundbetjäning. I arbetslaget fungerar de flexibelt och konstruktivt samt behandlar andra jämbördigt. De iakttar arbetslagets beteenderegler
och arbetssätt. I interaktiva situationer agerar de på det sätt som olika situationer kräver. De kan fungera
interaktivt och kommunicera på det sätt som olika arbetssituationer kräver. De kan förklara sig begripligt
och uttrycka sin åsikt tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande.
De som har avlagt examen utför sitt arbete på överenskommet sätt, omsorgsfullt, noggrant och ansvarsfullt samt iakttar arbetstiderna. De arbetar enligt kvalitetskraven och gängse yrkespraxis samt uppskattar
sitt eget och andras arbete. De är toleranta och agerar rättvist och jämlikt mot andra. Med sitt eget agerande främjar de trivsel i arbetet samt samarbete och öppenhet i arbetslaget. De iakttar tystnadsplikt, dataskydd och konsumentskyddsbestämmelser.
De som har avlagt examen känner till arbetarskyddsbestämmelserna och iakttar dem. De håller sin arbets-
267
plats snygg och i ordning, och befattar sig aktivt med missförhållanden som de iakttar i sitt arbete och sin
arbetsmiljö. De använder personlig skyddsutrustning och maskinernas skyddsanordningar enligt arbetarskyddsbestämmelser och anvisningar. De kan hantera tunga föremål och skydda sig mot vibration, buller
och orenheter i andningsluften.
De som har avlagt examen sörjer för sin egen hälsa och funktionsförmåga, och främjar också andras hälsa
och arbetsförmåga. De använder hälsosamma arbetsmetoder och ergonomiskt riktiga arbetsställningar. De
identifierar riskfaktorer i anslutning till arbetet och arbetsmiljön, och kan bekämpa dessa och skydda sig
mot dem.
De som har avlagt examen förhåller sig till sitt arbete så att de i alla situationer verkar för arbetslagets
bästa, bidrar till att de uppställda målen uppnås och främjar lönsamheten för arbetsgivarens verksamhet.
De tar egna initiativ och är aktiva medlemmar i arbetslaget, samt fungerar innovativt och företagsamt. De
kan välja arbetssätt med beaktande av arbetets totalekonomi och bedöma löne-, material- och arbetskostnader som ansluter sig till det egna arbetet.
De som har avlagt examen använder material sparsamt och arbetar så att det uppstår så litet avfall som
möjligt. De använder miljövänliga material samt arbets- och verksamhetssätt, och i mån av möjlighet återvinningsbara material. De identifierar problemavfall och hanterar uppkommet avfall ändamålsenligt.
De som har avlagt examen arbetar medvetna om att arbetsresultatets utseende och ett finputsat arbete har
avgörande betydelse för slutresultatet. De identifierar vackra former och konstruktioner samt är medvetna
om betydelsen av avfasningar och rundningar.
De som har avlagt examen behärskar grundläggande matematik, kan använda relationstal och räkna räkneoperationer i anslutning till arbetet, såsom vinklar, areor och volymer. De kan läsa matematiska modeller som förekommer i arbetsuppgifterna, grafiska representationer och statistik, samt tillämpa matematiskt beskrivna lösningsmodeller i problemsituationer. De känner till metallers och plasters egenskaper
samt beteckningar för lättmetall- och stålsorter. De känner till storleksklassen för de vanligaste materialens
specifika vikter och värmeutvidgning, samt hur aluminium och de vanligaste stålsorterna beter sig vid bearbetning och svetsning. De känner till hur värmetillförsel inverkar på stålets struktur och vet vad som
händer vid härdning och anlöpning av stål.
De som har avlagt examen kan använda programmeringsprogrammet för en numeriskt styrd maskin inom
personens specialiseringsområde, eller något operativ- eller underhållssystems datahanteringsprogram. De
kan använda datateknik för att skaffa och spara information samt för att rapportera och kommunicera.
De som har avlagt examen deltar på ett konstruktivt sätt i gemenskapens verksamhet och beslutsfattande.
De agerar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter. De respekterar mänskliga rättigheter och jämlikhet i all sin verksamhet. De iakttar jämställdhetslagens principer och behandlar andra jämlikt oberoende
av kön, ålder, etnisk bakgrund och handikapp. De kan fungera sakligt och naturligt med människor från
annan etnisk bakgrund eller kulturkrets, och kan använda sina språk- och kommunikationsfärdigheter.
De som har fullföljt kompetensområdet för tillverkningsteknik behärskar maskin- och metallbranschens tillverkningstekniker mångsidigt. Verkstadsmekaniker kan utföra borrnings-, svarvnings-, fräsnings- och slipningsarbeten med både manuellt och numeriskt styrda verktygsmaskiner. Maskinmontörer
har förutom monteringsfärdigheter även tillverkningstekniska baskunskaper i maskinell bearbetning och i
plåt- och svetsningsarbeten. Plåtslagare-svetsare kan utföra plåtarbeten, svetsa och göra olika metallkonstruktionsarbeten. Finmekaniker behärskar förutom finmekaniska bearbetnings- och förbandstekniker
även elteknik så att de klarar av att montera och reparera anordningar som innehåller elektronik. Verktygstillverkare kan tillverka olika verktyg exakt enligt arbetsritningarnas mått-, form- lägestoleranser, med
användning av mångsidiga bearbetningsmetoder och ofta med specialverktygsmaskiner och specialmaterial. Centralt kunnande i utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik är också verkstadstekniska mätningar i anslutning till kvalitetsövervakning och kalibrering av mätapparatur.
De som har fullföljt kompetensområdet i automationsteknik och underhåll har verkstadstekniska
basfärdigheter och maskinmonteringsfärdigheter i förening med specialkunnande i antingen automationsteknik eller underhåll. Automationsmontörer kan tillämpa mekanik, hydraulik, och pneumatik i arbete
med automationsanläggningar. Dessutom behärskar de synnerligen omfattande elarbeten i anslutning till
automation. Underhållsmontörer kan verka i service- och underhållsuppgifter. De kan utföra underhålls-
268
smörjning och mätningar för användning och konditionsövervakning, samt använda ett underhållssystem
och agera enligt det. De kan montera och reparera maskiner och anordningar.
De som har fullföljt kompetensområdet för gjutningsteknik behärskar förutom grunderna i maskinoch metallbranschen även allmän gjuteriteknik, och de har specialkunnande i antingen gjutningsteknik
med engångsform eller permanentform eller i gjutmodellteknik. Gjutmodelltillverkare kan också ha
grundkunskaper som införskaffats via grundexamen inom träbranschen. De som har fullföljt utbildningsprogrammet känner till branschens struktur och huvuddragen i tillverkningsfaserna för en gjuteriprodukt,
från tillverkningsmaterialen till kunden. Gjutmodelltillverkare behärskar tillverkningen av gjutmodeller
och kärnlådor av olika modellmaterial. Avgjutare som har specialiserat sig på gjutningsteknik med engångsform kan tillverka engångsformar samt smälta, gjuta och efterbehandla arbetsstycken. De som specialiserat sig på gjutningsteknik med permanentform kan använda gjutanläggningar som används vid gjutning med permanent form samt smälta och efterbehandla arbetsstycken.
Dessutom är den grundläggande yrkesutbildningens mål att ge de studerande färdigheter i företagande. Målet för utbildningen är dessutom att stödja de studerandes utveckling till goda och harmoniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter
som de behöver med tanke på förutsättningarna för fortsatta studier, en yrkesmässig utveckling,
fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling. (L630/1998, 5 § (förändring
787/2014)).
Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i de yrkesinriktade examensdelarnas krav på
yrkesskicklighet, i de gemensamma examensdelarnas mål för kunnandet och i deras bedömningskriterier. Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs
vid kontinuerligt lärande, vid hantering av situationer i arbetslivet och i framtidens nya utmaningar.
Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande
Lärande och problemlösning
De studerande eller examinanderna planerar sitt arbete och utvecklar sig själva och sitt arbete. De
bedömer sitt eget kunnande. De löser problem i sitt arbete samt gör val och fattar beslut. De
handlar smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt
strukturerar, bedömer och tillämpar den.
Interaktion och samarbete
De studerande eller examinanderna handlar ändamålsenligt i olika interaktionssituationer och
framför olika synpunkter på ett tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande sätt. De kan samarbeta med olika slags människor och med medlemmar i ett arbetslag och bemöter människor jämlikt. De följer allmänt omfattade regler för uppförande och tillvägagångssätt. De drar nytta av erhållen respons i sitt arbete.
Yrkesetik
De studerande eller examinanderna följer yrkets värdegrund i sitt arbete. De är engagerade i sitt
arbete och handlar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket.
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
De studerande eller examinanderna beaktar säkerheten och handlar ansvarsfullt under arbetstiden
och fritiden samt i trafiken. De har sunda levnadsvanor och sörjer för sin funktions- och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och drar nytta av den hälsofrämjande motion som behövs inom den egna branschen samt förebygger faror och hälsoproblem förknippade med arbetet
och arbetsmiljön.
Initiativförmåga och företagande
De studerande eller examinanderna bidrar till att målen uppnås. De är initiativrika och kundorienterade som arbetstagare och/eller företagare. De planerar sitt arbete och arbetar för att uppnå
269
målen. De arbetar på ett ekonomiskt sätt samt är resultatinriktade och självstyrda. De dimensionerar sitt eget arbete utifrån målen.
Hållbar utveckling
De studerande eller examinanderna följer i det egna yrket de ekologiska, ekonomiska, sociala och
kulturella principerna för hållbar utveckling. De iakttar de centrala författningarna, bestämmelserna och avtalen som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifterna inom branschen.
Estetik
De studerande eller examinanderna beaktar de estetiska faktorerna inom sin bransch. De främjar
eller upprätthåller trivseln och andra estetiska aspekter i sin arbetsmiljö.
Kommunikation och mediekompetens
De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som är
lämpligt i situationen och använder sig av sina språkkunskaper. De observerar, tolkar och bedömer kritiskt olika medieprodukter, använder medier och kommunikationsteknik samt producerar
mediematerial.
Matematik och naturvetenskaperna
De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer vid lösning av räkneuppgifter som behövs i arbetet och i vardagen. De använder t.ex. formler, grafer, figurer och statistik vid lösning av uppgifter och problem i yrket, och i sitt arbete använder de metoder och tillvägagångssätt som baserar sig på fysikens och kemins lagar.
Teknologi och informationsteknik
De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som används i yrket. De
beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete. De använder informationsteknik
mångsidigt i sitt yrke och som medborgare.
Aktivt medborgarskap och andra kulturer
De studerande eller examinanderna drar nytta av information om samhällets grundläggande
strukturer och om tillvägagångssätten i samhället och deltar på ett konstruktivt sätt i organisationens verksamhet och beslutsfattande. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter
både i arbetet och i vardagslivet. De arbetar aktivt för att eliminera missförhållanden. De iakttar
lagarna om jämställdhet och likabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de
möter människor med en annan kulturbakgrund i Finland och i internationella aktiviteter.
270