ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING

ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING
Enligt föreskriften för utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv (2012:41) som finns i digitalt
format på adressen www.utbildningsstyrelsen.fi/yrkesutbildning
Innehåll:
1. Arbetsplatshandledarutbildningen som du deltar i
2. Arbetsplatsförlagd utbildning inom grundläggande yrkesutbildning
- Bedömning av kunnande genom yrkesprov
- Utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning
3. Arbetsplatsförlagd utbildning inom utbildning som förbereder för fristående examen
- Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen
4. Arbetsplatsförlagd utbildning inom läroavtalsutbildning
- Påvisande av yrkesskicklighet i läroavtalsutbildning
5. Arbetsplatshandledarens roll och uppgifter i genomförandet av arbetsplatsförlagd
utbildning, yrkesprov och examenstillfälle
- Planering
- Handledning
- Bedömning
6. Arbetarskydd
Arbetsplatshandledarutbildning
Utbildningsprogrammet består av 2-5 diskussionstillfällen på arbetsplatsen eller i
skolan
Läraren/Utbildaren och arbetsplatshandledaren/bedömaren går gemensamt igenom
på vilket sätt arbetsplatshandledar-/bedömarutbildningen kan ordnas på
arbetsplatsen så att både arbetsplatsen och dess arbetstagare, såväl som de
studerande/examinanden upplever verksamheten som meningsfull
Deltagarna erhåller intyg över att utbildningsprogrammet genomförts
Målet är att arbetsplatshandledaren/bedömaren efter genomgången utbildning:
Känner till yrkesutbildningens allmänna struktur samt målen och
utbildningsarrangemangen inom den egna branschen
Har förutsättningar att utveckla yrkesutbildningen mot en mer arbetslivsorienterad
utbildning
Planerar, handleder och utvärderar genomförandet av inlärning i arbetet och
bedömer yrkesskickligheten i samband med yrkesprov/examenstillfället på sin egen
arbetsplats
Har beredskap att ta hänsyn till studerande som behöver särskilt stöd och studerande
som representerar olika språk- och kulturgrupper
YRKESUTBILNDINGEN OCH SAMARBETET MED ARBETSLIVET
Grundläggande yrkesutbildningens uppbyggnad
Leder till en grundexamen
Omfattar 120 studieveckor och räcker i allmänhet 3 år;
90 sv
yrkesinriktade examensdelar (tidigare yrkesinriktade studier), varav minst
20 sv inlärning i arbetet
20 sv examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (tidigare gemensamma
studier)
10 sv valfria examensdelar (tidigare fritt valbara studier)
Erkännande av kunnande!!!
Fristående examens uppbyggnad
Leder till en yrkesinriktad grundexamen eller en yrkesexamen eller en
specialyrkesexamen (mera information; Guide om bedömning för bedömare inom
fristående examen)
Yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna förvärvas eller kompletteras
genom förberedande utbildning på en arbetsplats, för vilken examinanden,
arbetsplatshandledaren och en företrädare för utbildningsanordnaren tillsammans
utarbetar en plan
Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i
praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna.
Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete
mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn.
Läroavtalsystemets uppbyggnad
Leder till en grundexamen
Ett läroavtal grundar sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid (läroavtal) mellan
en studerande och en arbetsgivare (L 630/1998, 17 §). Enligt förordningen om
yrkesutbildning (F 811/1998, 6 §) bestämmer utbildningsanordnaren om
läroavtalsutbildningen ordnas som utbildning som leder till en examen eller som
utbildning som förbereder för en fristående examen
Läroavtalsutbildningen skiljer sig från utbildning vid en läroanstalt eftersom den
grundar sig på ett arbetsförhållande och utbildningen huvudsakligen genomförs på
en arbetsplats.
Utbildningsanordnaren ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen och den
teoretiska undervisningen bildar en logisk helhet.
Arbetsplatsutbildaren och den som ordnar den teoretiska undervisningen ska i
samråd försäkra sig om att målen i examensgrunderna uppnås.
Arbetsgivaren ska se till att den studerande har möjlighet att på ett mångsidigt
sätt utföra sådana uppgifter som hör till yrket och som fastställs i kraven på
yrkesskicklighet för examen eller examensdelarna och i det personliga
studieprogrammet
Yrkesutbildning på andra sätt
Kombistudier, studentexamen och yrkesexamen på samma gång
- Gemensamma studier på gymnasienivå
- Yrkesinriktade studier vid yrkesinstitut
- Sammanlagt 120 studieveckor
Yrkeshögskolestudier
Högskole- eller universitetsstudier
Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning erbjuds som yrkesexamina och specialyrkesexamina.
Dessa kan endast avläggas som fristående examina och de är avsedda för vuxna, som i regel
är ute i arbetslivet.
INLÄRNING I ARBETET
Studerande lär sig en del av den yrkesfärdighet som ingår i examen genom att han eller hon
arbetar på en arbetsplats ute i näringslivet
Målinriktad, handledd och utvärderad verksamhet som sker i en genuin arbetsmiljö
Perioderna med inlärning i arbetet ska vara tillräckligt långa och mångsidiga för att
kraven på yrkesskicklighet ska uppfyllas
Målet är att den studerande på sin arbetsplats uppnår en del av den yrkesskicklighet
som hör till examen och som definieras i läroplansgrunderna
Inom andra stadiets yrkesutbildning är omfattningen minst 20 studieveckor
För de studerande görs personliga studieplaner för varje inlärning i arbetet period
och/eller yrkesprov
Före den studerande kommer till arbetsplatsen går arbetsplatshandledaren, läraren
och den studerande igenom vad han/hon skall lära sig under inlärningen i arbetet
samt syftet med yrkesprovet
Arbetsplatshandledarens uppgifter i genomförandet av inlärning i arbetet:
Fungerar som kontaktperson mellan arbetsplatsen, den studerande och läroanstalten
Deltar i planeringen av inlärningsperiodens arbetsuppgifter, skapar arbetssituationer
som främjar lärande samt följer med att perioden genomförs enligt uppgjorda avtal
och fastställda planer
Informerar om utbildningen som ordnas på arbetsplatsen
Introducerar den studerande i företaget, arbetsmiljön och arbetsuppgifterna
Handleder och stöder den studerande samt ger respons på hans/hennes utveckling
Deltar i planering, handledning och utvärdering/bedömning i samråd med
läraren/utbildaren
Introduktion av studerande
En studerande skall introduceras på arbetsplatsen på samma sätt som en ny
arbetstagare
Minskar den studerandes osäkerhet i en ny situation. Det kan hända att studeranden
som kommer till arbetsplatsen på inlärning i arbete kanske samtidigt kommer till sin
första arbetsplats. Då är många självklara saker obekanta.
Ökar möjligheterna för att arbetsuppgifterna lärs in samt säkerheten i arbetssättet
och arbetsmiljön. En lyckad introduktion underlättar för den studerande att genast
från början följa arbetsrutiner och regler och komma igång med arbetsuppgifterna.
Genom att genast gå igenom viktiga detaljer undviker man onödiga missförstånd
senare
Ger den studerande en helhetsbild av arbetsplatsen, arbetsmiljön och
arbetsgemenskapen
Innehåll i introduktionen
Handledaren berättar om arbetsplatsen, verksamheten, affärsidén, kunderna,
organisationen och spelreglerna
Klargör arbetstider, matarrangemang, arbetskläder osv
Meddelar vart den studerande skall ringa om han/hon är sjuk
Presenterar arbetskamraterna, förmän och ledning
Visar socialutrymmen såsom omklädningsutrymmen, bespisning, WC mm
Berättar om agerandet vid olyckor (nödutgångar etc.)
Berättar om risker och riskmoment i arbetet samt behövlig skyddsutrustning,
försäkringen ersätter inte skador som beror på bristfälliga instruktioner och
handledning eller avsaknad av arbetsledning och övervakning
Andra allmänna saker
En checklista för introduktion är en god hjälp, läraren ger en modell
Avtal och dokument
Obligatoriska
Avtal mellan läroinrättningen och arbetsplatsen
Personlig studieplan för inlärning i arbetet perioden och yrkesprovet
Dokument specifika för fristående examen
Dokument specifika för läroavtalsutbildningen
Övriga
Introduktionsplan för den studerande
Bedömningsblankett
Inlärningsdagbok och/eller checklista
Instruktioner för arbetsplatsen, arbetsplatshandledaren och studerande
Dokument specifika för fristående examen
Dokument specifika för läroavtalsutbildningen
Tillämpningar; Introduktion av studerande på arbetsplatsen
 Använd bifogade checklista som bas. Utveckla listan så att den fungerar på din/er
arbetsplats.
 Diskutera på arbetsplatsen vad ni skall informera en ny studerande eller nyanställd
om och vilka förväntningar ni har på denna.
YRKESPROV
Studerande visar genom praktiska arbetsuppgifter hur väl de har tillägnat sig den
yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet
Arbetssituationer som planeras, genomförs och bedöms gemensamt av arbetslivet,
skolan och studerande
Arbetssituationerna skall omfatta det centrala kunnandet i enlighet med läroplanen
Avläggs under hela utbildningstiden, inom alla yrkesinriktade examensdelar och
vanligast i slutet av inlärning i arbetet perioden
Yrkesproven planeras utgående från respektive bransch läroplan krav på
yrkesskicklighet
Ett prov kan ibland täcka fler än en examensdel
EXAMENSTILLFÄLLE
Fristående examenssystemet
Ett examenstillfälle är en situation, där examinanden utför arbetsuppgifter i sin bransch i
enlighet med de krav på yrkesskicklighet som fastställts i examensgrunderna.
Examinanden (en person som avlägger fristående examen) visar sin yrkesskicklighet
vid examenstillfällen
Sätten på vilka examinanden förvärvar yrkesskickligheten dokumenteras i ett
dokument om personlig tillämpning
Personlig tillämpning = i samband med att förvärva den behövliga yrkesskickligheten,
beaktar man här examinandens livssituation, kunnande, konstaterade
inlärningsbehov samt möjligheterna till att lära sig på sin egen eller en annan
arbetsplats. Man strävar till att hitta personliga arrangemang.
Yrkesprov jämfört med examenstillfälle
Enligt examensgrunderna
Kunskapen bygger i huvudsak på utbildning, annan kunskap måste verifieras
Utgående från skolans läroplan
Bedömningen består i huvudsak av yrkesprov och annan bedömning
Fristående examenssystemet
Yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen
Kunskap kan vara förvärvad på annat sätt
Arbetsplatshandledaren och den ansvariga läraren handleder examinanden vid
förvärvande av yrkesskicklighet
Bedömningen görs vid examenstillfälle
Planera yrkesprov
Studeranden, läraren och arbetsplatshandledaren planerar tillsammans
Fundera på vilka arbeten som ofta förekommer på företaget
- faller dessa inom ramen för målsättningarna för en eller flera examensdelar?
- ofta är det så att ett arbete/uppgift inte helt täcker alla mål och kriterier för en
examensdel, men det är inget hinder, man bedömer helt enkelt utgående från de
tillämpliga kriterierna och lämnar de övriga obeaktade
När man hittat en lämplig arbetsuppgift, avgränsa tydligt den del som hör till provet
Planera examenstillfälle
Arbetsplatshandledaren är ofta med och planerar och arrangerar examentillfällena
Yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna förvärvas eller kompletteras
genom förberedande utbildning på en arbetsplats, för vilken examinanden,
arbetsplatshandledaren och en företrädare för utbildningsanordnaren tillsammans
utarbetar en plan.
Sättet på vilka examinanden förvärvar yrkesskickligheten dokumenteras i ett
dokument om personlig tillämpning. Arbetsplatshandledaren och den ansvariga
läraren handleder examinanden vid förvärvandet av yrkesskicklighet. Den som deltar
i utbildning som förbereder fristående examen ska som en del av utbildningen ges
möjlighet att delta i examentillfällen och avlägga fristående examen.
Arbetsplatshandledarens roll i genomförande av yrkesprov
1. Planera
Bekantar sig med målsättningen för inlärning i arbetet och yrkesprovet
Stöder studerande i planering av yrkesprovet tex genom att hitta lämplig uppgift och
tidpunkt
2. Övervaka och handleda
Övervaka den studerande under yrkesprovet, gör noteringar över prestationerna
Handledarens roll i yrkesprovet är som vilken som helst arbetskollega. Studerande
kan be om råd eller vid behov fråga om hjälp och handledaren kan handleda
studeranden om det i arbetet förekommer en farosituation eller misstag eller ifall
den studerande blir rådlös och arbetet inte framskrider.
3. Bedöma
Bedömer studerandes kunnande enligt bedömningsgrunderna
Deltar i utvärderingssamtalet
Arbetsplatshandledarens roll i genomförande av examenstillfälle
Påvisande av yrkesskicklighet vid examenstillfällen
Arbetsplatshandledaren/bedömaren är ofta med och planerar och arrangerar
examentillfällena.
Arbetsplatshandledaren/bedömaren kan delta i bedömningen av examinandens
yrkesskicklighet
När en arbetsplatshandledare väljs som bedömare måste bestämmelserna om jäv i
förvaltningslagen (434/2003, 27-30§) beaktas. Om arbetsplatshandledaren
konstateras vara jävig, kan hon eller han inte väljas som bedömare
Yrkesprovs-/examenstillfällets miljö
Som miljö borde man använda en normal arbetsmiljö, så att uppgifterna baserar sig
på verkliga kundarbeten
Miljön bör vara sådan att den studerande på förhand har möjlighet att bekanta sig
med redskap och utrustning som finns tillgängligt samt kan öva sig i deras användning
före det egentliga yrkesprovet/examenstillfället.
I yrkesprovsmiljön får det inte förekomma faror för den studerandes hälsa eller
säkerhet
Bedömning av yrkesprov
Bedömningens viktigaste uppgift är att stöda en positiv utveckling av den
studerandes jagbild och utveckling som yrkesmänniska
I bedömningen ingår också den studerandes självvärdering
Bedömningens objekt och kriterier utgår från läroplanens målsättningar och man
mäter hur väl studerande uppnått den yrkesskicklighet som förutsätts (inte processen
fram till kunnandet)
Arbetsplatshandledaren noterar den studerandes prestationer under yrkesprovet och
noteringarna används som underlag vid bedömningsdiskussionen/tre parts
diskussionen
Såvida det är fråga om en situation där kundservice ingår, kan även kunden ge
respons
Läraren ansvarar för att en bedömningsdiskussion hålls och att alla tre parterna är
närvarande. Läraren kan men behöver inte närvara vid yrkesprovet.
Bedömningsdiskussionen bör genomföras så fort det är möjligt efter yrkesprovet och
studerandes egen utvärdering av sin prestation bör ingå
Bedömningen dokumenteras på ett bedömningsformulär och där antecknas även
motivering till bedömningen, till dokumenteringen kan man också foga material som
producerats under yrkesprovet
Om den studerande underkänns bör man klart kunna motivera och dokumentera
detta
Följer bestämmelser om sekretess i enlighet med examensarrangörens anvisningar
Lämnar på överenskommet sätt in de dokument som berör bedömningen till
examensarrangören
Examenstillfälle
Bedömningen fokuserar på hur examinanden utför arbetet och fungerar i
arbetssituationen
Examinandens kunnande ska i huvudsak bedömas direkt i förhållande till
motsvarande arbetets utförande
Deltar vid behov i ett möte, där examinanden kompletterar sina examensprestationer
muntligt
Är insatt i jävsfrågor som gäller bedömare
Tillämpningar; Lämpliga uppgifter för ett yrkesprov på din arbetsplats
 Bekanta dig med ett material som används för bedömning av
yrkesprov/examenstillfälle
 Utgående från din egen arbetsplats, vilka praktiska arbetsuppgifter kan ett
yrkesprov/examenstillfälle omfatta för att det centrala kunnandet skall kunna visas
 Skriv ner lämpliga arbetsuppgifter för yrkesprov på din arbetsplats inom den
examensdel du bekantat dig med
HANDLEDNING UNDER INLÄRNING I ARBETET OCH
YRKESPROV/EXAMENSTILLFÄLLE
Studerande har beskrivit handledarens uppgift och god handledning med följande
kommentarer:
Hjälper att omsätta det inlärda i
praktiken
”Det är viktigt att jag får råd men
ända är tvungen att tänka själv”
Motiverar
”Handledaren
förklarar och visar
varför man ska göra
något på ett visst
sätt”
Ger ansvar
”En bra handledare ger ansvar och
har förtroende för mig samt kräver
att jag tar initiativ och gör arbetet
samvets-grant”
Tar reda på vad jag kan
”En bra handledare frågar vad jag
har gjort tidigare”
Uppmuntrar och
ger respons
”Handledaren är
uppmuntrande och
stressar inte upp
sig över småsaker”
Lyssnar och ger tid
”En bra handledare är
uppmuntrande, snäser inte och har
förståelse för mina åsikter och idéer.
Om jag föreslår någon förbättring,
förkastar han inte förslaget direkt
utan funderar om något av det
kanske var vettigt”
Handledning och bedömning av studerande på
arbetsplatsen/Ekonomiska informationsbyrån
2006
Respons bygger på:
Öppenhet
Tillit
Respekt för individen
Livlig kommunikation
Misstag tillåts
Uppmuntran till kontinuerligt lärande och utveckling
Lärstilar
Men inlärningsstilar menas de sätt på vilket vi tar emot information, bearbetar och
lagrar den
Vissa lär sig bäst genom att göra (försök och misstag), andra genom att tänka och
analysera. Vissa har synminne och andra minns bäst vad de hört
Var och en av oss har ett eget sätt att lära, tänka och arbeta. När du i handledningen
tar hänsyn till dessa olikheter ökar förutsättningarna för att studerande lär sig
arbetet
Testa gärna hur du själv bäst lär dig! Läraren har material för detta.
OM SKADA UPPSTÅR...
Alla studerande vid YA! är försäkrade via försäkringsbolaget If
Gäller vid olycksfall samt person- och sakskador som vållats under den egentliga
skoltiden och inlärning i arbetet
Kontakta omedelbart ansvarige läraren och berätta vad som hänt
Läraren kontaktar nödvändiga parter inom YA! och en arbetsskyddsgranskning görs
Försäkringen ersätter
Person- eller sakskada, då den skadade är annan än avtalet för inlärning i arbetet
undertecknad arbetsgivare, till den del arbetsgivarens tagna ansvarsförsäkring inte
ersätter skadan
Skador som vållats egendom på arbetsplatsen där inlärning i arbetet genomförs, bara
till den del ifrågavarande egendom inte ersätts från egendomens sakskadeförsäkring
Ersättningsbara sakskador är endast omedelbara och direkta kostnader
Försäkringen ersätter inte
Skada som uppstått p.g.a. att studerande haft bristande kunskap om eller otillräcklig
handledning i arbetsuppgiften endera av yrkesinstitutet eller företaget som
undertecknat avtalet
Skada som uppstått p.g.a. bristfällig övervakning eller arbetsledning enligt gällande
avtal från företagets sida
Indirekta skador eller kostnader såsom uteblivna inkomster, avbrott i verksamheten,
skador som orsakats någon annan än den som drabbats av den direkta skadan
Upprepade skador
Arbetsgivarens uppgifter och ansvar i samband med arbetarskyddet
Följa upp arbetsomständigheterna och arbetsmetoders säkerhet och
arbetskollektivets situation
Bedöma hälsorisker som kan förekomma tillsammans med arbetshälsovårdspersonal
Utarbeta handlingsanvisningar för arbetarskyddet för att befrämja
arbetsomständigheternas hälso- och säkerhetssituation