1. No category

Rymdresan
Den svenska Nobelpristagaren Harry Martinson skrev 1956 rymdeposet ”Aniara”. Det är en
dystopi, där jorden är en plats som människorna måste fly från. Rymdskeppet Aniara
transporterar rutinmässigt människor till Mars för att rädda mänskligheten, men kommer snart
ur kurs och inget kan rädda dem. De kommer att sväva i oändlighet, i en existentiell limbo.
Vår rymdresa kommer inte att befinna sig i en existentiell limbo, utan är väldigt konkret och
kan förankras i, såväl Lgr 11:s värdegrund liksom i flertalet av dess kursplaner. Rymdresan
kommer att bestå av att eleverna måste planera ett rymdskepp som ska färdas i rymden under
5000 år. Rymdskeppets yta ska vara cirka 200 000 m2 och besättningen ska vara ungefär 100
personer.
I Lgr 11 står det under ”Skolans uppdrag” att: ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick
och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende
samt vilja till att pröva nya idéer och lösa problem”(a.a. s.9). Vidare står det: ”Genom ett
miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan
påverka och att skaffa ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala
miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och
arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (a.a. s.9).
Genom att planera denna rymdresa måste eleverna lösa en rad problem och kommer att ställas
inför en rad etiska frågeställningar. De måste hela tiden ha hållbarhet för ögonen eftersom de
måste hitta och försöka konstruera lösningar som ska fungera i 5000 år. Många idéer kommer
att omprövas och förkastas efter att fakta och information har inhämtats, som omkullkastar de
teorier och resonemang som eleverna haft. De områden som eleverna måste planera och
försöka hitta lösningar till är:



Att skapa ett ekologiskt hållbart kretslopp som innefattar frågor som vattenförsörjning,
matproduktion, avfallshantering, syreproduktion och avgashantering. Till några av
dessa områden måste eleverna hitta tekniska lösningar.
Matproduktionen i rymdskeppet är också något som måste lösas på ett hållbart sätt.
Eleverna måste ta ställning till vilka grödor som ska odlas och vilka eventuella djur
som kan följa med.
Sociala frågor med etiska ställningstaganden blir en stor fråga att arbeta med. Vilka
människor får följa med? Åldrar, kön? Hur ska fortplantningen ske för att förhindra
inavel? Hur hanterar man de som dör? Behövs skola, domstol, sjukvård,
historieskrivning, pengar och kultur?
I denna rymdresa sker ett samarbete mellan NO-ämnena, svenska, engelska och bild, men det
är ett projektarbete som på ett naturligt sätt kan integreras i fler ämnen i grundskolan. De
produkter som eleverna kommer att ha färdigställt när arbetet är färdigt är:



en enklare rapportskrivning
ett bildspel som kan användas för en muntlig redovisning
en byggmodell av rymdskeppet, byggt mestadels av återvunnet material.
Dessutom dokumenterar eleverna regelbundet sitt arbete med kamera och genom att reflektera
i loggbok. Eleverna har i början av arbetet fått skriva om vad de tror att de ska lära sig genom
projektet och kommer, efter att projektet är slut, att få utvärdera vad de lärt sig.
Förutom att ”Rymdresan” kan förankras i skolans värdegrundsarbete är det lätt att förankra
den i de olika ämnenas kursplaner. Här följer några exempel: i kursplanen för ämnet Teknik i
Lgr 11 anges under syftet att eleverna ska ges förutsättningar och utveckla sin förmåga att:
”värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö”. (a.a. s.269). I
syftet för ämnet svenska anges att elever ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
”formulera sig i tal och skrift, anpassa språket efter syfte, mottagare och sammanhang, söka
information från olika källor och värdera dessa.” (a.a. s.222-223). I syftet för ämnet bild står
det: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att
skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett
undersökande och problemlösande sätt.” (a.a. s.20).
Listan kan göras lång med citat från läroplanens värdegrund och från de olika ämnenas
kursplaner för hur projektet kan förankras i skolarbetet. Alltså, detta är helt enkelt ett projekt
som kan utvidgas och innehålla många fler ämnen och bli riktigt stort. Svårigheten är snarare
att begränsa det.
Pedagogisk planering – projekt Rymdresan
Allmänt
En röd tråd som återfinns i de många ämnen är bland annat synen på hållbar utveckling.
Eleverna skall få redskap att förstå hur allt hänger ihop på vår jord med nyttjandet av våra
resurser mot hanteringen av utsläpp och avfall. Genom projektet ”Rymdresan” kommer de att
behöva ta ställning till och prioritera en rad frågor som handlar om detta. Men förutom frågor
kring hanteringen av våra resurser måste de även fundera över en rad sociala problem som i
vår redan fungerande värld kan verka enkla och självklara men som när de ställs mot varandra
kräver stora och besvärliga beslut. Vem ska bestämma? Vad är rätt och fel? Vad händer om
man gör fel? Hur fördelar vi maten? Projektet är möjligt att genomföra på flera olika sätt och
man kan välja att gå in olika djupt i de olika frågeställningarna. Ju mer tid man har och ju
äldre eleverna är så kan högre krav ställas på hur förankrade deras lösningar är. Från att tex
bara konstatera att man löser dricksvattenfrågan genom att dricka ur en bäck till att gå in på
hur man renar vatten från föroreningar. Man kan släppa ut röken i rymden eller börja fundera
på vad rök består av och om det är något vi behöver återanvända osv.
Projektet med klass 8a, Sjulnässkolan
Under sex veckor har vi tillsammans med 20 elever i årskurs åtta arbetat med detta projekt. Vi
hade ett naturligt slutdatum eftersom eleverna skulle delta med sitt projekt under Nolia
Energi- och Miljövecka. De ämnen som ingått i projektet har varit naturorienterande ämnen,
teknik, svenska, bild och i viss mån engelska. Eleverna har arbetat ungefär sex timmar per
vecka med projektet samt tre heldagar för att genomföra ett modellbygge.
Arbetet inleddes med en powerpointpresentation av oss lärare för att beskriva projektets syfte,
innehåll och arbetsuppgifter. Powerpointpresentationen fungerade även som inspirationskälla
för eleverna. Det som eleverna skulle producera under projekttiden var: en skriftlig rapport
om sitt rymdskepp, någon form av bildspel som komplement till en muntlig redovisning och
en modell av rymdskeppet. Eleverna, som har arbetat i grupp, fick därefter under tre lektioner
diskutera och planera hur deras rymdskepp skulle se ut och vad det skulle innehålla. Som det
går att läsa i den färdiga instruktionen till eleverna var vissa förutsättningar givna:
rymdskeppet skulle kunna färdas i 5000 år, ha en besättning på cirka 100 personer och
energiförsörjningen av rymdskeppets drift var löst, detta var alltså ett problem som eleverna
inte behövde brottas med. De områden som eleverna var tvungna att arbeta med och försöka
hitta lösningar på var: att skapa ett hållbart eko-system, olika tekniska lösningar som till
exempel vattenrening och kompostering, matförsörjning, reproduktion, hantering av döda,
sociala frågor samt nöjen och kultur.
Efter de tre första lektionerna hade eleverna tillgång till datorer vid alla lektionstillfällen, detta
för att kunna hitta fakta, skriva sin rapport och arbeta med sin bildpresentation. De hade även
tillgång till en filmkamera för att kunna dokumentera sitt arbete. Några grupper valde att
lägga in kortare filmsnuttar i sina bildpresentationer men det huvudsakliga materialet
redigerades till en kortfilm av en av oss lärare. Rapportens omfång skulle vara cirka åtta sidor
och ha innehålls- och källförteckning och en kortare sammanfattning på engelska. Alla
grupper valde att göra powerpointpresentationer som stöd till sin muntliga redovisning.
Modellerna har byggts med frigolitplattor som bas vilka köptes in, men för övrigt har det
mesta av byggmaterialet bestått av återvunnet skräp.
Elevutvärdering – Projekt rymdresan
När projektet skulle starta funderade vi hur utvärderingen skulle gå till. Eftersom klassen
redan skrev loggbok varje vecka under en av svensklektionerna bestämde vi att denna skulle
bli vårt verktyg för utvärdering.
Första veckan när projektet startade och alla elevgrupper var i planeringsstadium fick de
skriva runt tre frågeställningar:



Vad tror du att du kommer att lära dig genom projekt rymdresan?
Vad tror du blir svårast?
Vad tror du bli roligast?
Under arbetets gång har eleverna varje vecka i sina loggböcker fått skriva en nulägesrapport.
På dessa loggar har de naturligtvis fått skriftlig respons. Loggarna har kunnat handla om hur
gruppen fungerar, problemlösningar som varit bekymmersamma och hur långt man hunnit i
sitt arbete. När arbetet var slutfört och gruppernas arbete var redovisat fick eleverna återigen
skriva runt några frågeställningar i sina loggböcker. De tre första syftar naturligtvis till att
följa upp frågorna från inledningsskedet och den sista för att få synpunkter från eleverna om
vad som skulle kunna utvecklas:




Vad har du lärt dig av projekt rymdresan?
Vad har varit svårast?
Vad har varit roligast?
Vad skulle man kunna ändra på, för att projektet skulle bli bättre?
Loggboken har varit ett smidigt sätt att använda för utvärdering och reflektion. Alla har fått
möjlighet att komma till tals individuellt. De frågeställningar vi bett eleverna besvara i början
och slutet av arbetet kan naturligtvis förändras och det är troligt att nästa gång vi genomför
projektet, så kommer dessa att se annorlunda ut. Kanske blir frågorna mer specificerade runt
de olika moment som ingår i projektet så eleverna kommenterar sitt förväntade lärande och
sitt förvärvade lärande före och efter projektet vad gäller de produktiva delarna och innehållet
som naturligtvis är hållbar utveckling.
Under den period som vi bedrev projektet inföll även elevernas utvecklingssamtal vilket
innebar att vi hann få ett individuellt samtal med alla elever och föräldrar. Det visade sig i
samtalen att projektet diskuterades hemma i familjerna och generellt, var både elever och
föräldrar nöjda med projektets innehåll och arbetssätt.
Det här är ett projekt vi har bedrivit tillsammans en gång tidigare. Denna gång har vi varit
betydligt noggrannare. Presentationen av projektet inför eleverna var väl förberedd och vi
förväntade oss ett mer problemlösande lärande än redovisande av fakta som rör hållbar
utveckling och resurshushållning. Våra förväntningar var att eleverna skulle få en bättre
förståelse för vad som krävs för ett hållbart eko-system, hur man måste hushålla med jordens
resurser, ta ställning i sociala, etiska och moraliska frågor. Dessutom att träna och förbättra
sin förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, argumentera och använda olika tekniker och
medier i sitt bildskapande. I loggböckerna skriver eleverna att de tror att de ska lära sig mer
om vår miljö, att vi inte får slösa med jordens reurser.BLA BLA! Det som de upplever
kommer att vara svårast är den rapportskrivning de förväntas göra i sina grupper eftersom den
texttypen är relativt ny för den klass vi arbetat med. Det många elever såg fram emot i
projektet var att bygga modellerna.
Eftersom vårt projekt startade tidigt under hösten och hade en ”verklig” deadline, mässan,
hann vi inte presentera någon lokal pedagogisk planering för eleverna där kunskapskraven i
Lgr 11 var konkretiserade till projektets innehåll, syfte och mål. Eleverna fick därför veta att
de skulle bedömas hela tiden under projektets gång genom observationer och de samtal de
förde när de arbetade. Naturligtvis skulle också slutprodukterna bedömas ur flera
ämnesperspektiv. Den bedömning vi därför valde att använda var att applicera projektets
innehåll, olika moment och kunskapakrav till befintliga delar i de ämnen vi undervisar i. Den
skriftliga rapporten har bedömts av svenskläraren och NO-läraren, den muntliga
redovisningen med bildspel, har bedömts av svensk- NO- och bildläraren och modellen har
bedömts av, i första hand bildläraren. En fördel hade naturligvis varit att ha haft
konkretiserade kunskapskrav men det finns också en nackdel, eftersom det är lätt att
miss/feltolka läroplanens intentioner genom att konkretisera. Eftersom projektet sträckte sig
under relativt lång tid gav det oss lärare en bra översikt av enskilda elevers förmåga till att
bidra till projektets innehåll och olika delar.
Resultat
Projektet Rymdresa är fortfarande, flera månader efter att det slutförts, högst levande hos
eleverna och oss lärare. Eleverna ser tillbaka på projekttiden med en positiv inställning och är
mycket nöjda över sitt arbete. Förutom att delta i Nolias energivecka har en mindre grupp
elever också visat projektet i Piteås stadshus. I sina loggböcker uttrycker många elever att de
lärt sig mycket under projektets gång. Till exempel att jordens resurser inte är oändliga och att
vi måste hushålla med dessa på ett bättre sätt än vad vi gör idag. Elevernas kommentarer visar
tydligt att arbetet har satt i gång en medvetandeprocess kring det resursslöseri som präglar vår
livsstil i det västerländska samhället. Alla grupper insåg ganska fort att allt som skulle finnas i
deras rymdskepp var tvunget att kunna återvinnas. Något som också blev ganska uppenbart
var att köttkonsumtionen i rymdskeppen måste vara minimal, en grupp valde att vara helt
vegetarisk. Vad några elever också reflekterat över är, att när ett problem var löst skapade
detta ett nytt problem. Kedjan av problemlösningar blev så gott som oändlig.
Förutom att eleverna tycker att de lärt sig mer om en hållbar utveckling uttrycker de att de lärt
sig planera, samarbeta, skriva rapport och lösa problem. Problemlösning och rapportskrivning
är det som eleverna tycker har varit svårast. Det som eleverna upplevt som roligast har varit
att bygga modellerna och att delta i mässan men ganska många elever har också kommenterat
hela arbetssättet på ett positivt vis, det vill säga att arbeta intensivt i projektform. Många
elever har tyckt att de tre heldagar vi använt till projektet var meningsfulla eftersom de fått
tillfälle att koncentrerat arbeta med modellerna, rapporterna och bildspelen.
På frågan om det fanns något som borde förändras i projektets upplägg var det endast ett fåtal
kommentarer. De flesta eleverna tyckte att det var bra som det var. Några elever hade velat
arbeta en längre tid, främst med modellbygget.
Som lärare är vi nöjda med det resultat vi uppnått. Eleverna har uppenbarligen tillgodogjort
sig ett mer medvetet tänkande runt hållbar utveckling. Detta kan vi se genom de
loggboksanteckningar de fört under arbetets gång, de frågor som vi bett dem besvara innan
arbetet inleddes och efter att det slutförts och inte minst, genom de observationer och samtal
vi gjort och har haft under projektet.
Diskussion
Det finns många fördelar med projektet Rymdresan. Många fler skolämnen kan integreras i
projektet än vad vi valde denna gång. Med fler ämnen involverade kan också projekttiden
förkortas eftersom det blir fler lektionstimmar per vecka som man kan arbeta på. En annan
fördel är, att förutom att eleverna lär sig om hållbar utveckling, tränar de sig på
problemlösning, samarbete, informationssökning och att uttrycka sig i tal och skrift. Detta är
också ett projekt som man kan bedriva med både yngre och äldre elever eftersom
svårighetsgraden i problemlösningarna är lätt att anpassa till ålder.
Eleverna har upplevt projektet som meningsfullt och roligt. De upplever att de lärt sig mycket
men också att ta ansvar för sitt jobb. Att dessutom ha en ”verklig” mottagare har varit en
sporre som förhöjt kvaliteten på elevernas olika produkter. Det är knappast troligt att vi har
samma möjlighet att visa vårt projekt på en mässa, nästa gång vi genomför det. Därför är det
viktigt att fundera på hur redovisningen ska gå till. Bjuder vi in föräldrarna eller ska
redovisningen ske för en annan elevgrupp?
Som lärare har det varit spännande att genomföra projektet. Vår roll har till största del varit
att ge handledning, stötta, medla och fungera som ”experter” utifrån våra specifika
ämneskompetenser. Det har varit intressant att se de olika grupprocesser som pågått under
projektets gång och de elever som fått tillfälle att kliva fram och visa sina starka sidor som
inte alltid kommer till sin rätt i mer traditionell undervisning. Eftersom arbetssättet kräver
stort ansvarstagande är det inte säkert att det passar alla elevgrupper. Vad som var väldigt
lyckat, var att starta med några planeringslektioner där eleverna helt enkelt fick spruta idéer
och strukturera sitt arbete innan de fick tillgång till datorer för faktasökning för att belägga
sina teorier.
De flesta elever har nämnt i sin utvärdering att problemlösningen av vissa dilemman har varit
svår. Det är inte enbart tekniska eller biologiska lösningar som: vattenrening eller vilka
växter/grödor måste finnas med i rymdskeppet, utan även sociala, etiska och moraliska
problem som: behövs utbildning, vilka får följa med som besättning, hur nya generationer ska
formas och hur tar man hand om de döda. Ett annat moment som upplevts som svårt är
rapportskrivningen. Eleverna hade förvisso under årskurs sju provat på en enklare
rapportskrivning men denna gång krävdes mer av eleverna att strukturera innehållet på egen
hand och en mer formell struktur.
För att mäta kunskapsutvecklingen hade vi denna gång valt att använda redan befintliga
loggböcker och naturligtvis observationer och samtal. Detta, är som sagt, något som kan
förfinas och utvecklas. Frågorna som vi ville att eleverna skulle besvara vid arbetets början
och slut kan vara mer specifika och detaljerade, men loggbok som utvärderingsinstrument är
bra, eftersom man kan följa arbetets gång individuellt från varje elev. Vill man kan eleverna
skriva en kort arbetslogg vid varje lektionstillfälle, i stället för som vi gjort, en gång per
vecka.
Bedömning och betygssättning har inte vållat några särskilda bekymmer för oss lärare och det
har inte kommit fram några oklarheter kring bedömningen från elevernas sida. De har förstått
att det är deras resonemang under lektionstillfällena, deras förmåga till problemlösning,
argumentation, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, bildskapande i olika tekniker och
därmed förmedla ett budskap som skulle bedömas.
En svaghet med projektet är att eleverna inte i någon större grad behöver bekymra sig över
energiförsörjningen eller energiförbrukningen i rymdskeppet. Vi har därför en fundering kring
att flytta hela scenariot till en öde ö. Kretsloppstänkandet måste även finnas där och de etiska
och moraliska frågeställningarna kvarstår. Vad eleverna måste arbeta mycket mer med är att
få till klimatsmarta och hållbara energilösningar. Detta innebär att eleverna måste inhämta
information och kunskap om olika energikällor, dess funktion och dess för- och nackdelar.
Det innebär också fler matematiska beräkningar och även en fördjupning i fysikämnet.
Eftersom vi har fått en hundraprocentig positiv respons kring projektet av eleverna kommer vi
naturligtvis att göra det igen. Vi vet med säkerhet att eleverna lärt sig mer om hållbar
utveckling. Troligast är då som vi nämnde att scenariot är flyttat till en öde ö men
rapportskrivningen, den muntliga redovisningen med hjälp av bildspel och modellbygget
kommer att kvarstå.