Årsberättelse 2014 med kvalitets- och
Årsberättelse 2014 – med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige genom att vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård, högkvalitativ forskning och bred utbildning i samarbete med Karolinska Institutet. Varje år har vi cirka 200 000 patientbesök från Stockholms län, Sverige och utlandet. Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm. Vi har även mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset. Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och sterilcentral samt konsultverksamhet vid andra sjukhus. Sjukhuset har närmare 400 medarbetare och drivs som ett aktiebolag med Stockholms läns landsting som ägare. 2 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 För frågor om årsberättelsen, kontakta avdelningen för kvalitet och patient säkerhet eller informationsavdelningen på telefon 08-672 30 00. Formgivning och produktion: Fidelity AB Foto: Johanna Hanno Tryck: Åtta.45 Förord I den här årsrapporten beskriver vi våra resultat under föregående år i fråga om medicinsk kvalitet, produktion och ekonomi. Vi beskriver också hur verksamheten har utvecklats inom de olika specialistområdena samt inom forskningen. 2014 präglades som tidigare år av ett stort fokus på att kunna erbjuda vård med hög kvalitet i rätt tid. Vi har ansträngt oss till det yttersta för att hålla vårdgarantin. Dels med extra mottagningar på kvällar och helger, dels genom att aktivt föra ut patienter som inte behöver specialistsjukhusets resurser till länets vårdvalsaktörer. Vi tar fortfarande ett stort ansvar för kompetensförsörjningen i länet genom ST-utbildningen. Vi har genom åren successivt ökat antalet ST-läkare för att kompensera dels för att vi tappar specialister till vårdval samt generellt för pensionsavgångar. Med tanke på den allmänna bristen på specialistkompetens tvingas vi dessutom vara extra nytänkande för att hitta alternativa arbetssätt och yrkesgrupper. När vi jämför vår kvalitet med de ledande internationella ögonsjukhusen ser vi att vi definitivt kan mäta oss med dem. Det ger trovärdighet till vår vision om att vara ett av världens ledande ögonsjukhus. Anders Boman Vd S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 3 Våra verksamhetsområden 4 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Innehåll Verksamheten i siffror 7 Våra verksamhetsområden Akut och allmän ögonsjukvård 10 Barnögon och skelning 10 Glaukom 10 Katarakt 11 Kirurgisk retina 11 Kornea 12 Medicinsk retina 12 Neurooftalmologi 14 Ögononkologi 15 Ögonplastik, tårvägar och orbita 15 Vår forskning och utbildning Forskning 18 Utbildning 23 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 26 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 27 Säker hälso- och sjukvård 29 Patientfokuserad vård 34 Effektiv hälso- och sjukvård 36 Jämlik vård 37 Vård i rimlig tid 38 Organisation 39 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 5 Våra verksamhetsområden 6 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Verksamheten i siffror Stabil ekonomi Personal S:t Erik redovisar ett operativt positivt resultat 2014 på 14,4 Mkr. Sjukhuset har en omsättning på 507,8 miljoner kronor. Genomsnittsåldern vid S:t Erik är 45,6 år. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med året innan, från 14,1 till 14,9 sjuk dagar per anställd och år. Till stor del är det sjukfrånvarointervallet 15-90 dagar som har ökat. Av 390 anställda var 82 procent kvinnor och 18 procent män. Intäkter (Mkr) Övriga intäkter 23,1 mkr Utomlänsintäkter 41,5 mkr Patientavgifter 19,2 mkr FoUU-anslag 10,6 mkr Yrkesgrupper antal 2014-12-31 Specialistläkare65 Vårdavtal SLL 413,4 mkr ST-läkare30 Ögonsjuksköterskor56 Operationssjuksköterskor18 Sjuksköterskor31 Ortoptister11 Undersköterskor56 Optiker19 Biomedicinska analytiker Medicintekniska ingenjörer Produktion 2 Medicinska sekreterare och vårdadministratörer 61 Administrativ och övrig personal 37 Totalt antal anställda Den totala öppenvårdsproduktionen är 0,9 procent lägre jämfört med föregående år. Den totala slutenvården minskade med 4,2 procent. Produktiviteten (producerat antal poäng/justerad totalkostnad) minskade med 0,1 procent mellan 2013 och 2014. Produktiviteten mätt i produktions poäng/bemanningskostnad har däremot ökat med 2,8 procent. 4 390 God tillgänglighet 95,1 procent av patienterna fick besökstid inom 30 dagar. Behandling eller operation utfördes inom 90 dagar för 96,9 procent av patienterna. På akuten blev patienten färdig behandlad inom fyra timmar i 94,9 procent av fallen. Utförd vård Totalt antal besök 199 725 varav akuta besök 33 766 varav ögonbottenfotografering 22 026 varav utomlänspatienter 6 063 Slutenvårdstillfällen 1 756 varav utomlänspatienter Operationer Intravitreala injektioner 336 10 280 7 584 Resurser Vårdplatser slutenvård 16 Vårdplatser dagkirurgi 15 Operationssalar 9 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 7 Våra verksamhetsområden 8 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Våra verksamhetsområden Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 9 Våra verksamhetsområden Våra verksamhetsområden Måluppfyllelse Verksamheten vid S:t Eriks Ögonsjukhus består av ett antal kliniker samt operationsavdelning, vårdavdelning, sterilcentral och administrativa stödfunktioner. Vår uppgift är att skydda, bevara och återställa synen hos barn, vuxna och äldre. På följande sidor presenteras de olika subspecialiteternas mål och resultat för året. MåttAndel patienter som behandlats och kan lämna akuten inom fyra timmar Mål 90 % Resultat 94,9 % Produktion Vår verksamhetsidé Akuta besök Helhet – Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård i egen regi eller via samarbetspartner. varav sjuksköterskebesök Nytänkande – Vi är ett universitetssjukhus som håller högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom forskning, utveckling och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet. varav botoxinjektioner Kompetens – Våra patienter får ett professionellt omhändertagande och ett respektfullt bemötande. Akut och allmän ögonsjukvård Vid ögonakuten får patienterna rådgivning och behandling eller slussas vidare för operation eller fortsatt behandling inom sjukhuset. Vi har kvällsmottagning för att kunna erbjuda en snabb tid till dem som sökt akut men som föredrar att få en bokad tid inom några dagar. Vi har även möjlighet att erbjuda återbesök kvällstid från akuten. Ögonakuten bemannas av ögonläkare, ögonsjuksköterskor, undersköterskor och optiker med en bred kompetens inom akut ögonsjukvård. Vi utreder och behandlar också patienter med allmänna ögonsjukdomar samt fungerar som en undervisningsmottagning där handledningen av ST-läkare är prioriterad. Vi kan erbjuda en snabb återbesökstid till patienter som varit på ögonakuten. Utöver detta ger vi botoxinjektioner för tillstånd som till exempel blefarospasm och resttillstånd efter tidigare ansiktsförlamning. Under året har vi implementerat de förbättringar vi identifierade under det riksomfattande projektet ”Akut förbättring” som Sveriges Kommuner och Landsting bedrivit. Vi har förändrat arbetsmetoder och rutiner och har fortsatt att arbeta pappersfritt genom att endast utgå från akutliggaren i journalsystemet. Vi har en tydlig daglig styrning med en morgon- och eftermiddagsrapport. Jourbemanningen för alla personalgrupper har utökats. 10 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 varav utomlänspatienter Allmänna besök 33 766 5 005 1 753 12 559 1 316 Barnögonsjukvård och skelning På kliniken undersöker och behandlar vi patienter i alla åldrar med skelning, ögonmuskelförlamningar och dubbelseende. Barn under åtta år med syn- och ögonproblem kontrolleras hos oss. Vi tar också hand om patienter i alla åldrar med utvecklingsförsening och problem med ögonen. Tillsammans med katarakt- och glaukomkirurgerna på sjukhuset har vi riksspecialitet för barnkatarakt och barnglaukom. Vi har också en omfattande verksamhet för barn som behöver medicinska kontaktlinser. Som enda aktör i landstinget utför vi skelningsoperationer och nystagmusoperationer. För att klara kompetensförsörjningen har vi under året fortsatt med att internutbilda och ge delegering till andra yrkeskategorier för att täcka upp för den stora brist som finns på barnögonläkare och ortoptister. Vi har också arbetat vidare med att hitta sätt att mäta den patientupplevda kvaliteten efter skelningsoperation. ProduktionAntal Skelningsoperationer457 varav barn under 17 år Mottagningsbesök Screeningverksamhet barn 181 36 479 5 492 Kontaktlinsbesök265 Glaukom Inom glaukomsektionen behandlar vi olika former av glaukom. Vi strävar efter att bromsa glaukomrelaterade synskador med individanpassad trycksänkande behandling i form av medicin, laserbehandlingar och operationer. Vi har olika typer av modern utrustning för diagnostik och behandling samt bedriver också forskning, utbildning och utvecklingsarbete. Våra verksamhetsområden En korrekt läkemedelslista leder till ökad säkerhet för patienter och en förbättrad arbetsmiljö för medarbetarna. För att minska felen har vi gjort en genomgång av läkemedelslistan vid varje besök. Detta förbättrade resultatet till 97,5 procent korrekt läkemedelslista (66 procent 2013). Vi har under året åstadkommit en ännu kortare eftersläpning av återbesöken jämfört med 2013. Nu kan vi koncentrera oss på att ge vård till de komplicerade glaukomfallen och de patienter som är mer vårdkrävande. Vi fortsätter att arrangera glaukomkursen för STläkare. Kursen har fått bra kritik från kursdeltagarna. ProduktionAntal Mottagningsbesök (behandling och uppföljning) 10 014 varav läkarbesök 5 525 varav sjuksköterskebesök 4 489 Operationer470 Laserbehandlingar 593 Katarakt Kataraktverksamheten vid S:t Erik är den största i Sverige. Mer än hälften av de patienter som remitteras till oss lider av någon annan synhotande ögonsjukdom, vilket är väsentligt mer än vid andra kliniker i Stockholm och Sverige i övrigt. De flesta operationerna gör vi i lokalbedövning, men vi kan också, som enda klinik i Stockholm, erbjuda operation i narkos. Vi har ytterligare ökat möjligheten för patienten att före operation få träffa en av våra optiker som vägleder i valet av postoperativ refraktion och planering av behandlingen. En specialistläkare och en kirurg har anställts vid sektionen. Måluppfyllelse Mått Andel operationer där oavsiktlig kommunikation mellan ögats främre kammare och bakre delar (glaskroppen) uppkommit. Mål <2% Resultat 1,1 % (riket 1,0 %) Mått Skillnad mellan planerad och slutlig refraktion (”glasögonbehov”) Patientupplevd kvalitet Vi deltar i patientenkätstudien Catquest, som utförs årligen på patienter opererade under mars månad. I studien kart läggs besvär före respektive efter operation och skattas upplevd förbättring/försämring efter kataraktoperation. Resultat för alla patienter Förbättrade 85,4 % Resultat för patienter med annan ögonssjukdom Förbättrade 88,7 % ProduktionAntal Mottagningsbesök 6 415 Kataraktoperationer 4 219 Kirurgisk retina Sektionen för kirurgisk retina är Skandinaviens största för kirurgiska sjukdomar i näthinnan, gula fläcken och glaskroppen. De vanligaste operationerna utförs med anledning av näthinneavlossning, förändringar i gula fläcken samt vid diabetesförändringar. Vi behandlar även näthinnesjukdom hos för tidigt födda samt utför riksunika intraokulära biopsier. Sektionens kliniska och experimentalla forskning är omfattande och internationellt slagkraftig. Trenden vi sett under de senaste tio åren mot allt fler operationer har brutits och antalet ingrepp var i år något lägre än föregående år. Väntetiden för elektiva ingrepp är fortsatt mycket kort och den omfattande akuta kirurgin har upprätthållits som tidigare. De kirurgiska resultaten är fortsatt mycket goda och internationellt konkurrenskraftiga. Instrumenteringen blir allt mer förfinad och under året har ännu tunnare 27 gauge-instrument introducerats och mottagits väl. På mottagningssidan är trycket fortsatt mycket högt och under första halvåret ökade väntetiderna. Efter punktin satser och en översyn av återbesöksrutinerna kunde vänte tiderna normaliseras med bibehållen god läkarkontinuitet. Måluppfyllelse Mått Andel opererade näthinneavlossningar som läker med ett ingrepp. Mål 85 % Resultat 91 % Mål 92 % inom +/- 1,0 dioptri ProduktionAntal Resultat 90,1 % (riket 92,5 %) Operationer 2 055 varav näthinneavlossning 454 varav glaskropp (blödning, makulahål, membran)1 460 varav övriga ingrepp 141 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 11 Våra verksamhetsområden Kornea Måluppfyllelse Sjukhusets hornhinneverksamhet är ledande i landet i fråga om antal transplantationer och bredden av övriga behandlingar. Vi utmärker oss också genom att 90 procent av transplantationerna utförs i lokalbedövning. En viktig tillgång på sektionen är våra specialutbildade optiker som är inriktade på komplicerade linstillpassningar på sjuka och skadade ögon. Den synförbättring som linstillpassning kan erbjuda innebär inte sällan att personer som annars hade varit sjukskrivna kan fortsätta med ett aktivt liv. Under det gångna året har vi fördjupat samarbetet med transplantationscentrum vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge sjukhus kring avancerad systemisk immunosupression för enstaka högriskpatienter. I vissa av fallen har också en förbehandling med HLA-matchad limbal stamcellstransplantation föregått hornhinne transplantationen. De nya lamellära hornhinnetransplantationerna har vidareutvecklats både vad gäller förarbetet i hornhinnebanken och vid själva transplantationskirurgin. Pre- och postoperativa bedömningar har förfinats med olika undersökningsmetoder som mer detaljerat beskriver funktionen i de olika hornhinnelagren. Arbetet fortsätter med kerato proteser som är synräddande i de fallen där transplanta tionen inte är möjlig och patienten hotas av blindhet. En ny kirurg har tränats upp inom pterygiekirurgin. Flera kliniska studier pågår. Ett nationellt forskningssamarbete med anslag från Vetenskapsrådet är inlett kring biosyntetiska hornhinnor under ledning av professor Per Fagerholm vid Linköpings Universitetssjukhus. Doktor Branka Samolov har valts in i styrgruppen för Svenska Cornearegistret. Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det svenska hornhinneregistret. Tvåårsdata utgör slutuppföljningen. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2012 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade. Produktion Transplantationer176 varav endotelcellstransplantationer 136 Crosslinkingbehandlingar209 Medicinska laserbehandlingar Övriga operationer 90 269 Produktion kontaktlinser Kontaktlinsbesök 3 877 varav vuxna 3 661 varav barn 12 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 216 Andelen patienter som transplanteras på grund av keratokonus har stadigt sjunkit tack vare framgångarna med crosslinkingbehandlingen samt de nya specialtillpassade kontaktlinserna. Från att ha utgjort en tredjedel av alla transplantationer under många decennier stod keratokonus förra året för enbart 5 procent av de utförda transplantationerna. Detta i sig utgör en framgång i vården av denna unga och drabbade patientgrupp. Mått Fuchs dystrofi: andelen patienter med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen Mål 60 % Resultat 73 % Mått Omtransplantation: andelen patienter med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen Mål 30 % Resultat 43 % Mått Keratokonus: andelen patienter med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen Mål 60 % Resultat 50 % Medicinsk retina Hos oss finns Skandinaviens största centrum för utredning och medicinsk behandling av sjukdomar i näthinnan och gula fläcken. Här finns också uveamottagningen, där vi tar hand om patienter med inflammatoriska tillstånd i ögat. De största sjukdomsgrupperna inom medicinsk retina är patienter med åldersförändringar i gula fläcken, dia betesförändringar samt venproppar i ögat. Behandling består till viss del av laser, men flertalet tillstånd behandlas idag med läkemedel som injiceras in i ögat. Dessa läkemedel har inneburit ett stort genombrott i möjligheten att förhindra allvarlig permanent synnedsättning hos kroniskt progressiva sjukdomstillstånd i ögat. Alla patienter med diabetes erbjuds regelbunden fotografering av ögonbotten. Sjuttio procent fotograferas av våra mobila team på patientens vårdcentral. Övriga patienter fotograferas på mottagningen på Kungsholmen eller vår filial på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Under året har vi lagt om strategi för behandling av våta åldersförändringar i gula fläcken. Då vi i internationella Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 13 Våra verksamhetsområden jämförelser tidigare legat ganska lågt i antal injektioner per patient har vi ökat injicerandet. För att hålla denna stora mottagning så enkel och lättplanerad som möjligt får de flesta patienterna nu samma sorts läkemedel. Från att tidigare fått injektioner ”vid behov” ges nu behandling enligt modellen ”treat and extend”. Det innebär i korthet att patienten får injektionsbehandling vid varje besök samt att vi i möjligaste mån glesar ut besöken för att hitta den enskilde patientens optimala behandlingsintervall. Detta har inneburit att patienten nu är mer lugn då hen vet vad som kommer att hända vid det planerade besöket. För att ytterligare förbättra logistiken kring injektionsmottagningen har vi inrättat en ny sal för injektioner i anslutning till retinamottagningen. Måluppfyllelse Mått Andel förbättrade patienter tolv månader efter behandling vid makuladegeneration. ProduktionAntal Mottagningsbesök 26 567 Intravitreala injektioner 7 584 Kontrollbesök i samband med injektioner 8 943 Laserbehandling av diabetesretinopati Ögonbottenfotografering 800 22 039 Neurooftalmologi Ögonläkarna med specialkunskap inom neurooftalmologi utreder och behandlar patienter med synsymtom som kan kopplas till sjukdomar i nervsystemet, exempelvis stroke, inflammatoriska tillstånd och tumörer i hjärnan. I uppdraget ingår också konsultverksamheten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Produktion Mål Att ligga över rikssnittet i makularegistret (46 %) under perioden. Mottagningsbesök Resultat Konsultverksamhet660 54 % 14 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Besök ögonsjuksköterska/optiker 2 770 740 Våra verksamhetsområden Ögononkologi Ögonplastik, tårvägar och orbita S:t Erik har ansvar för den nationella ögononkologiska och ögonpatologiska verksamheten i Sverige. Vi är specialiserade på diagnostik och behandling av framförallt retinoblastom och ögonmelanom. Här finns även Sveriges enda ögonpatologilaboratorium. Under året har vi arrangerat ett nordiskt retinoblastommöte och påbörjat ett samarbete för att ta fram gemensamma riktlinjer för behandlingen av barn med retinoblastom. Vi har också fått förlängt tillstånd att bedriva rikssjukvård när det gäller strålbehandling av ögonmelanom och behandling av barn med retinoblastom. Ögonplastiksektionen vid S:t Eriks Ögonsjukhus är den största ögonplastikenheten i Sverige med cirka 2 000 operationer per år. Patienter från hela landet remitteras till oss. Enheten bedriver en mottagningsverksamhet samt kirurgi av patienter med sjukdomar, missbildningar och skador i ögonlock, tårvägar samt ögonhåla. Varje vecka gör vi en orbitaröntgenrond där en teambedömning görs av patienter med sjukdomar i orbita (ögonhålan). Många av dessa patientfall blir remitterade till oss från andra landsting. Under året har en orbitarondsremiss utarbetats för att underlätta kommunikationen med hemklinikerna och säkerställa att viktig information framkommer samt att adekvata undersökningar utförts. Vårt arbete med ett orbitaregister fortsätter för att underlätta framtida uppföljning och forskning. Vi har under året gjort en uppföljning av hur våra patienter uppfattar vår postoperativa information. Denna visar att många är nöjda med vår information och det har även inkommit förslag till förbättringar som vi tagit till oss. Vi har tagit fram ett nytt vårdprogram för postoperativ uppföljning av patienter med maligna melanom, skiv epitelca och morfeabasaliom i ögonlocken. Måluppfyllelse Mått Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom ett år efter strålbehandling utförd 2013. Mål <10 % Resultat 9% Mått Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom fem år efter strålbehandling utförd 2009. Måluppfyllelse Mål <20 % Mått Radikalt PAD vid primärslutning. Resultat 17 % Mål 88 % Resultat 95 % Produktion Mottagningsbesök Antal 2 238 Operationer485 Patologipreparat 1 022 ProduktionAntal Mottagningsbesök 4 193 Operationer 1 777 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 15 Våra verksamhetsområden 16 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Våra verksamhetsområden Vår forskning och utbildning S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 17 Vår forskning och utbildning Forskning Våra fyra forskargrupper bedriver en bred syn- och ögonforskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel till kirurgisk utveckling till hur hjärnan uppfattar synintryck. Forskargrupperna är knutna till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Under 2014 har en medarbetare disputerat och en avlagt licentiatexamen. Vi publicerade drygt 30 vetenskapliga artiklar under året. Stefan Seregards och Anders Kvantas forskargrupp om retina och ögononkologi I forskargrupp Seregard/Kvanta finns två inriktningar, ögontumörer och näthinnans sjukdomar. Ögontumörer Professor Stefan Seregard leder en forskargrupp med inriktning mot tumörer i uvea (främst uvealt melanom), retina (främst retinoblastom) och konjunktiva (främst konjunktivalt melanom). Arbetet inbegriper huvudsakligen molekylära, epidemiologiska och kliniska aspekter och sker i samarbete med såväl nationella som internationella forskargrupper. Tillgängliga tekniker sträcker sig från histopatologi och cellodling till epidemiologi och radiofysik. Arbetet innefattar basalvetenskapliga aspekter men har till stor del diagnostisk och klinisk inriktning. I forskargruppen ingår en professor, en docent, två disputerade forskare och två doktorander. Under verksamhetsåret har medlemmar av gruppen deltagit i the American Brachy therapy Ophthalmic Oncology Task Force samt Svenska Melanomstudiegruppen för att utarbeta nationella och internationella riktlinjer inom ögononkologi. Företrädare för gruppen är flitigt anlitade som författare av kapitel i internationella textböcker. Näthinnans sjukdomar Professor Anders Kvantas forskargrupp studerar näthinnan och dess sjukdomar. De kliniska studierna är omfattande och i huvudsak inriktade mot att hitta nya och förbättrade behandlingar vid våra vanligaste näthinnesjukdomar. Flera studier drivs med syfte att bromsa skadlig kärlnybildning vid makuladegeneration, retinal ventrombos och diabetesretinopati. I ett translationellt samarbetsprojekt vill vi med differentierade embryonala stamceller ersätta döda celler med målsättningen Retinala pigmentepitelceller framtagna från mänskliga embryonala stamceller transplanterade till kanin. På ögonbottenbilden till vänster ses cellerna som mörkare områden medan bilden till höger (tagen med optisk koherenstomografi) visar hur cellerna är korrekt placerade under näthinnan. 18 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Vår forskning och utbildning att behandla den vanliga och allvarliga torra formen av makuladegeneration. Våra experimentella projekt inbegriper molekylär och cellbiologiska studier och prekliniska djurmodeller och har som mål att identifiera nya molekyler av betydelse för uppkomsten av kärlnybildning och celldöd vid ovanstående näthinnesjukdomar. Forskargruppen är translationell med såväl kliniskt verksamma läkare som grundforskare och innefattar en adjungerad professor, fyra disputerade forskare och fyra doktorander. Jan Ygges forskargrupp om ögonrörelser Inom denna forskargrupp som leds av professor Jan Ygge bearbetar vi frågeställningar om hur hjärnan fungerar i sjukt och friskt tillstånd med hjälp av detaljerade ögon rörelseanalyser och läsning som ett mått på högre kognitiv förmåga och synfunktion. Ett urval aktuella publikationer 2013–2014 • Girnita L, Worrall C, Takahashi S-I, Seregard S, Girnita A. Something old, something new and something borrowed: emerging paradigm of insulin-like growth factor type 1 receptor (IGF-1R) signaling regulation. Cell Mol Life Sci 2013;71:2403–2427. • Shirazi Fard S, Jarrin M, Boije H, Fillon V, All-Eriksson C, Hallböök F. Heterogenic final cell cycle by chicken retinal Lim1 horizontal progenitor cells leads to heteroploid cells with a remaining replicated genome. PLoS One 2013;8:e59133. • Höiom V, Edsgärd D, Helgadottir H, Eriksson H, All-Ericsson C, Tuominen R, Ivanova I, Lundeberg J, Emanuelsson O, Hansson J. Hereditary uveal melanoma: a report of a germline mutation in BAP1. Genes Chromosomes Cancer. 2013;52:378–384. • Fili M, Lundell G, Lundell M, Seregard S. High and low dose rate ruthenium brachytherapy for uveal melanoma. No association with ocular outcome. Br J Ophthalmol 2014,98:1349–1354. • Seregard S, All-Eriksson C, Hjelmqvist L, Berglin L, Kvanta A. Diagnostic incisional biopsies in clinically Indeterminate choroidal tumours. Eye 2013; 27: 115–118. • Kvanta A, Grudzinska MK. Stem cell-based treatment in geographic atrophy: promises and pitfalls. Acta Ophthalmol. 2014; 92: 21–26. • Bartuma K, Pal N, Kosek S, Holm S, All-Ericsson C. A 10-year experience of outcome in chemotherapytreated hereditary retinoblastoma. Acta Ophthalmol 2014;92:404–411. • The American Brachytherapy Society Ophthalmic Oncology Task Force.The 2013 American Brachytherapy Society (ABS) guidelines for plaque brachytherapy of uveal melanoma and retinoblastoma. Brachytherapy 2014;13:1–14. Vi har under det senaste året intresserat oss mer och mer för läsfunktion som en indikator på funktionell syn. Detta har fört oss in på dyslexi och vi har utarbetat ett screeningverktyg för att upptäcka dyslexi i ett tidigt skede för att kunna sätta in adekvata remedieringsinsatser. Detta verktyg har nu börjat prövas ute i skolorna och planen är att minst 3 000 elever i de första årskurserna i skolan ska testas under det närmaste året. Vi försöker också förstå samarbetet mellan innerörat och synfunktionen genom att använda en translationsoch rotationsstol som vi har konstruerat på labbet. Med stolens hjälp kan vi stimulera innerörats balansorgan på ett kontrollerat sätt och utläsa svaret av ögonrörelserna som kompenserar för de rörelser som utförs med stolen. Ett doktorandprojekt behandlar traumatiska hjärn skadors effekt på synfunktionen och hur man kan hjälpa dessa patienter med glasögon och ögonträning. Ett annat doktorandprojekt går ut på att utvärdera ett kliniskt instrument för en enkel kvantitativ analys av ögonrörelseförmågan. Det kliniska instrumentet kommer att underlätta detektion och uppföljning av ögonrörelseproblem hos barn och vuxna. Den långsamma darrningen av ögonpositionen kring ett fixationsobjekt som vi tidigare beskrivit påverkas av fixationsavståndet. Ett fixationsobjekt på nära avstånd ökar frekvensen på darrningen. Vår hypotes är att muskeltonus har en effekt på hastigheten (frekvensen) medan amplituden (storleken), som tidigare visats, kontrolleras perceptuellt av synen. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 19 Vår forskning och utbildning Labbets medarbetare är engagerade i den så kallade Expressstudien som utvärderar synfunktion hos extremt prematurfödda barn. Denna studie sker i samarbete med barnögonläkarna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Forskargruppen består av två professorer, fyra docenter, en medicine doktor, två filosofie doktorer, två doktorander samt ett par gästforskare. Vi har olika professioner som inkluderar ögonläkare, optiker, datorlingvister, ortoptister och neuropsykologer. Ett urval aktuella publikationer 2014 • Johansson, Jan; Pansell, Tony; Ygge, Jan; et al. Monocular and binocular reading performance in subjects with normal binocular vision. Clinical and experimental optometry 2014; 97 (4) 341–348. • Fransson, Peter; Flodin, Par; Seimyr, Gustaf Oqvist; et al. Slow fluctuations in eye position and resting-state functional magnetic resonance imaging brain activity during visual fixation. European Journal of Neuroscience 2014; 40 (12) 3828–3835 • Nystrom, Marcus; Andersson, Richard; Magnusson, Måns; Pansell Tony, Hooge Ignace. The influence of crystalline lens accommodation on post-saccadic oscillations in pupil-based eye trackers. Vision Research Volume: 107 Pages: 1–14 Published: Feb 2015 Maria Kugelbergs forskargrupp om katarakt Forskargruppen under ledning av Maria Kugelberg forskar huvudsakligen om katarakt (grå starr) men även om barnögonsjukdomar och glaukom. Vi bedriver forskning om olika intraokulära linser som implanteras i ögat vid gråstarrskirurgi, för att förbättra kvaliteten vid och resultaten efter kirurgin. I dessa studier använder vi bland annat Sirius kamera och Optec 6500 Vision Tester. Vi använder också data från det svenska nationella kataraktregistret för att titta på utfallet och patientnöjdheten efter gråstarrskirurgi. Efter gråstarrsoperationen får man en lättare inflammation i ögat som brukar behandlas med ögondroppar. I ett projekt studerar vi ett nytt ögonläkemedel som kanske kan förenkla denna behandling betydligt. Detta vore en fördel då många av gråstarrspatienterna är gamla och har svårt att få in droppar i ögonen. Barn med synnedsättning på ett öga på grund av brytningsfel eller skelning kan behöva täcka för det friska ögat för att träna upp det sämre ögat. Vi bedriver studier av hur lång tid och hur mycket barnen behöver behandlas. 20 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Barn med juvenil idiopatisk artrit kan få inflammation i ögat, så kallad uveit. Hos dessa barn ger det inga smärtsamma symtom och sjukdomen kan därför ha gått långt innan man upptäcker den. Stor skada kan då vara skedd vilket kan vara synhotande för barnen. Dessa barn screenas därför regelbundet hos ögonläkare. Om man upptäcker uveit är den ofta svårbehandlad. I ett projekt studerar vi dessa patienter, hur de reagerar på olika behandlingar med mera, och vi har också utökat barnreumaregistret med en ögondel för att lättare kunna följa uveitaktiviteten över tid. Gruppen bedriver också forskning kring glaukom hos vuxna och barn. Frågeställningar inom detta område är exempelvis om glaukompatienter kan hantera en mobil ögontryckmätare (iCare One) själv. Vi vill ta reda på hur mycket ögontrycket varierar under ett dygn och hur mycket en trycksänkning påverkar laserbehandlingen. I denna studie använder vi nya apparater: iCare One och Trygger Fish. Vi undersöker också om en 90-graders SLT-behandling ger lika bra trycksänkande effekt som en 360-gradersbehandling. Vi jämför även känslighet mellan en funktionell undersökningsmetod (synfältsundersökning) och en morfologisk metod (Heidelberg Retina Tomograf – HRT) vid glaukomuppföljning för att se om HRT är lika känslig som synfältsundersökningen för att upptäcka glaukomförsämringar. I gruppen ingår sex docenter, sex medicine doktorer, fyra registrerade doktorander och tre blivande doktorander. Ett urval aktuella publikationer 2014 • Ronbeck M, Kugelberg M. Posterior capsule opacification with 3 intraocular lenses: 12-year prospective study. J Cataract Refract Surg 2014, 40(1):70–76. • Grimfors M, Mollazadegan K, Lundstrom M, Kugelberg M. Ocular comorbidity and self-assessed visual function after cataract surgery. J Cataract Refract Surg 2014, 40(7):1163–1169. Per Montans forskargrupp om ögats främre delar Forskningen inom gruppen är inriktad på ögats främre delar såsom ögonlock, tårvägar, bindhinnan, hornhinnan och linsen samt ögonhålan. Epidemiologi, sjukdomsorsaker och –manifestationer samt effekter och komplikationer till behandlingar är vårt fokus. Mer precist studerar vi inflammationsmekanismer vid kronisk ögonallergi, livskvalitet hos patienter med rinnande ögon, incidens för ögonlockstumörer, användning av biosyntetisk Vår forskning och utbildning tarsalplatta, säkerhet vid korneal cross-linkingbehandling, kataraktoperationer vid hornhinnedystofi, vårdtyngd vid bullös keratopati, komplikationer efter gråstarrsoperationer, fria radikaler som orsak till gråstarr samt tänkbar prevention av gråstarr. Gruppen företräds av Per Montan och består av två docenter, tre disputerade överläkare samt sex specialisteller ST-läkare som kommit olika långt i sin forskning. Vi har samarbete med kvalitetsregister inom landet samt universiteten i Uppsala, Umeå och Linköping. Ett urval aktuella publikationer 2014 • Galichanin K, Löfgren S, Söderberg PG. Cataract after daily in vivo exposure to ultraviolet radiation. Health Phys 2014; 107: 523 – 29 • Zaczek A, Artzen D, Laurell CG, Stenevi U, Montan P. Nepafenac 0.1% plus dexamethasone 0.1% versus dexamethasone alone: effect on macular swelling after cataract surgery. J Cataract Refract Surg. 2014;40:1498–505. Rune Brautasets forskargrupp om fysiologisk optik Till forskningsområde ögon och syn hör också en femte forskargrupp inom institutionen. Gruppen bedriver forskning inom områden relaterade till fysiologisk optik och ögats struktur och funktion. Forskargruppen har åtta aktiva medarbetare. Förutom doktoranderna (fyra) inom gruppen så under visar övriga medlemmar på heltid inom KI:s optiker program. Exempel på pågående projekt (som delvis även görs i samarbete med andra forskargrupper och universitet) är: • Objektiv automatiserad kataraktgradering • Näthinnans struktur hos för tidigt födda (Neobig) • Visibilitet av näthinnestrukturer med OCT • OCT som parameter i svensk MS-vård • Synergonomi • Makulapigment och kosttillskott i relation till AMD • Torra ögon • Binokulärseende Under 2014 hade gruppen fem publicerade och accepterade publikationer. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 21 Vår forskning och utbildning 22 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Vår forskning och utbildning Utbildning Utbildning av ST-läkare Ögonsköterske- och ortoptistutbildning S:t Eriks Ögonsjukhus har som uppdrag att utbilda specialistläkare inom oftalmologi. Vi utbildar inom oftalmologins alla olika subspecialiteter. Detta innebär att STläkarna hos oss cirkulerar på tio olika stationer under sin fem år långa specialistutbildning. Under 2014 rekryterade vi åtta ST-läkare och tre blev färdiga specialister. Allmänmottagningen fungerar som en undervisningsmottagning. Här handleds ST-läkare av erfarna ögon specialister och dessutom deltar ögonspecialister från andra sektioner i handledningen. Vi har flera föreläsningstillfällen per vecka samt kunskapskontroller på respektive sektion. Återkoppling sker regelbundet i form av handledarkontakt, sit-in och specialistkollegium. Varje fredagsmorgon presenterar ST-läkarna patientfall som diskuteras och kommenteras av samtliga läkare vid sjukhuset. ST-läkarna kan öva sina kirurgiska färdigheter i ett träningscentrum där det finns tillgång till sju mikroskop samt två apparater för simulerad kataraktkirurgi. En kurs för blivande ögonsjuksköterskor genomfördes vid sjukhuset under året. I juni 2014 examinerades 21 ögonsköterskor varav tre är anställda på S:t Erik. Utbildningen löper under ett läsår, består av fem delkurser och bedrivs som distansutbildning med sju kursträffar på S:t Erik samt praktik på hemorten. En kurs för blivande ortoptister har också genomförts under året. Fem studenter blev ortoptister i oktober 2014. Kursen genomförs som en distanskurs. Optikerutbildning I anslutning till S:t Eriks Ögonsjukhus bedrivs också i Karolinska Institutets regi utbildningsprogrammet för blivande legitimerade optiker (tre års utbildning) samt magisterutbildningen i klinisk optometri (ett års utbildning). Vid vårterminens slut var det 40 studenter som blev legitimerade optiker och 20 studenter hade genomgått magisterutbildningen. Några av de magisterutbildade optikerna har anställts på sjukhuset och utgör ett värdefullt komplement till övrig personal inom ögonsjukvården. Läkarutbildning S:t Erik har ett stort utbildningsuppdrag. Under 2014 gjorde 288 läkarstudenter sin kurs i oftalmologi vid sjukhuset. Kursen är två veckor lång och ges fyra gånger per termin. Varje kursomgång utvärderas både avseende på vad studenterna anser om kursen men också avseende lärandemål. Under 2014 har 81,5 procent av studenterna svarat att kursen i hög grad hjälpt dem att nå lärandemålen och 74 procent av studenterna anser att deras intresse för ögonspecialiteten ökat efter kursen. På en tiogradig skala ger studenterna kursen medelbetyget 8.4. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 23 Våra verksamhetsområden 24 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Våra verksamhetsområden Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 25 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ”S:t Eriks Ögonsjukhus svarar för säker sjukvård med rätt kvalitet för dagens och morgondagens patienter. Genom att kontinuerligt och systematiskt utvärdera våra mål, metoder och arbetssätt utvecklar och säkrar vi ögonsjukvården.” Vårt kvalitets-och patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhet är allas ansvar Det övergripande målet för kvalitets-och patientsäkerhetsarbetet utgår ifrån vårt avtal där fastställda kvalitetskrav ska uppfyllas. Måluppfyllelsen i vårdavtalets kvalitetsdel var 100 procent 2014. Ytterligare indikatorer och mål hämtas från internationella och nationella samarbeten och vissa är framtagna lokalt i verksamheterna. I vårt systematiska kvalitetsarbete följer vi kontinuerligt upp och analyserar verksamhetens mål och resultat, samt återför resultatet till medarbetarna. Ledningsmöten, verksamhetsuppföljning, kvalitetsrådsmöten och arbetsplatsträffar är forum där resultat och effekter av åtgärder diskuteras och tas upp. Våra patienters och närståendes upplevelse av vården följs upp genom kontinuerliga möten i brukarråd, samt via patientenkäter. Får att nå målen krävs starkt ledningsengagemang på alla nivåer och alla medarbetare har ett ansvar att bidra till ökad patientsäkerhet. Strategin är att stärka vår säkerhetskultur, integrera värdebaserad vård och ha en stabil kompetensförsörjning som matchar behoven. 26 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Läs mer i vår patientsäkerhetsberättelse på www.sankterik.se. Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård ”Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.” Kvalitetsregister Svenska cornearegistret S:t Erik deltar i sju nationella kvalitetsregister. TABELL 1. S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2014, procent. Nationella register Täckningsgrad Nationella kataraktregistret 98 % Barnkataraktregistret 100 % Svenska kornearegistret 100 % Endoftalmitregistret 100 % Nationellt Rop, register Swedrop 96 % Makularegistret >95 % Register för ögontumörer och brachyterapi 100 % Resultat och rapporter från registren Nationella kataraktregistret S:t Eriks resultat är i stort samma som riksgenomsnittet i alla variabler. Dock har vi en högre andel patienter med annan ögonsjukdom förutom katarakt än riksgenomsnittet (54,4 procent, riket 39,0 procent) och även en högre andel patienter som enligt kataraktregistret har en preoperativ svårighet (25,8 procent, riket 9,0 procent). Vi opererade under året något färre andel patienter som var 70 år eller äldre, (59,7 procent, riket 70,8 procent). Medelåldern hos oss var 71 år, riket 73,7 år. Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det svenska hornhinneregistret. Tvåårsdata utgör slutuppföljningen. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2012 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade. Andelen patienter som transplanteras på grund av keratokonus har stadigt sjunkit tack vare framgångarna med crosslinkingbehandlingen samt de nya specialtillpassade kontaktlinserna. Från att ha utgjort en tredjedel av alla transplantationer under många decennier stod keratokonus förra året för enbart fem procent av de utförda transplantationerna. Detta i sig utgör en framgång i vården av denna unga och drabbade patientgrupp. TABELL 3. Data ur cornearegistret, procent. Preoperativ och postoperativ synskärpa vid några diagnoser. Keratokonus innebär spontan förtunning av hornhinnan. Fuchs dystrofi innebär en förlust av endotelvävnad i hornhinnan. Mått MålResultat Fuchs dystrofi: andelen 60 % patienter med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen 73 % Omtransplantation: andelen patienter med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen 30 % 43 % Keratokonus: andelen patienter med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen 60 % 50 % TABELL 2. Data ur kataraktregistret, procent. 2013 års resultat inom parentes. VariabelResultat Endoftalmitregistret Oavsiktlig kommunikation mellan ögats främre kammare och bakre delar av ögat (riksgenomsnitt 1,0), målvärde < 2 % Sedan 1998 rapporterar alla ögonkliniker i landet endoftalmitfall till det nationella kataraktregistret. Förekomsten av endoftalmit ligger idag på ett fall på 5 000 gråstarrsoperationer (0,2 promille), vilket är en av de lägsta siffrorna som rapporterats i världen. Andel som hamnar inom +/- 1 D från avsedd refraktion (riksgenomsnitt 92,5) 1,1 (0,7) 90,1 (91,3) ROP-registret Barnkataraktregistret Barnkataraktregistret startade 2007. Uppföljning av de opererade patienterna sker vid ett, två, fem och tio års ålder. Antal ögon med uppföljningsregistreringar ökar och vissa resultat kan nu börja tolkas försiktigt. I ROP-registret registreras ögonskador hos för tidigt födda barn (ROP = nyföddhetsretinopati). Vi undersöker alla prematurfödda barn födda innan vecka 31 (till och med vecka 30+6). S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 27 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Makularegistret Registret för ögontumörer Till makularegistret rapporteras alla patienter som får behandling för makuladegeneration. I tabellen nedan redovisas data från samtliga patienter 2013 till och med 2014. Andelen patienter som uppnår synskärpa ≥ 0.5 (Snellenvisus), vilket är gränsen för körkort, ligger på 62 procent efter 18 månaders uppföljning (50 procent för hela riket). S:t Erik bedriver rikssjukvård inom ögononkologi. Patienter med intraokulära tumörer behandlas med brachyterapi (strålbehandling med kort räckvidd) och vi följer upp hur många av dessa patienter som genomgått enukleation (borttagande av ögonbulben) ett respektive fem år efter brachyterapin. TABELL 4. Data ur makularegistret. ETDRS – ändring i antal TABELL 5. Uppföljning av enukleation efter brachyterapi, procent. Resultat för 2013 visas inom parentes. bokstäver från ursprungsbesök jämfört med efter tolv månader, procent. Resultat för 2013 visas inom parentes. Minst 15 bokstävers försämring S:t Erik Riket 7 (10) 11 (11) 5–14 bokstävers försämring 12 (18) 14 (16) Stabilt 32 (31) 32 (29) 5–14 bokstävers förbättring 34 (27) 30 (28) Minst 15 bokstävers förbättring 16 (15) 13 (16) 28 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Variabel ResultatMålvärde Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom ett år efter strålbehandling utförd år 2013. 9 % (3 %) <10 % Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom fem år efter strålbehandling utförd år 2009. 19 % (12 %) <20 % Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Säker hälso- och sjukvård ”Skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete.” Patientsäkerhetskultur Vi har hittills genomfört patientsäkerhetskulturmätningar 2011 och 2013. 2013 upprättade vi nya handlingsplaner tillsammans med de olika verksamheterna. Vi har arbetat med åtgärderna från handlingsplanerna under 2014. Exempel på åtgärder: • En icke straff- och skuldbeläggande kultur. Återkoppla på möten en gång per månad och prata om nära-händelser och misstag i ett öppet klimat för att lära av varandra. • Benägenhet att rapportera händelser. Underlätta rapportskrivning, supportroll, skapa mall. Lägga till en läkarhandläggare i avvikelsesystemet. Nästa patientsäkerhetskulturmätning planeras till 2015. Avvikelserapporter ger oss ett underlag för att identifiera risker, tillbud och negativa händelser som kan leda till förbättrade rutiner och riktlinjer, för att öka patientsäkerheten. Måluppfyllelse avvikelsehantering Antal avvikelserapporter Mål 400 Resultat 261 300 250 200 150 100 50 0 Vård Miljö Arbets- Förbättringsmiljö förslag Under året har ett flertal förbättringar skett utifrån avvikelserapporteringen och även om rapporteringen minskat så har kvaliteten på rapporterna ökat och lett till fler effektiva åtgärder. Riskanalyser och händelseanalyser Avvikelsehantering Mått Vi har under året haft två möten där vi träffat alla handläggare där vi genom gruppdiskussioner kommit fram till följande förbättringsförslag för att öka antalet avvikelser: • Bättre återkoppling. • Utbildning i patientsäkerhet ska erbjudas all vårdpersonal. • Användarutbildning för avvikelsesystemet Händelsevis ska erbjudas. Totalt Risk- och händelseanalys görs dels i förebyggande syfte vid förändringar i verksamheten och dels när en patient skadats eller utsatts för risker. Vid risk- och händelseanalyser använder vi ”Riskanalys & Händelseanalys – Handbok för patientsäkerhetsarbete”. En riskbedömning har gjorts i samband med förändrad schemaläggning på vårdavdelning för att fördela bemanning och säkra kompetensen. Våren 2014 gjorde vi en riskanalys av onkologens brachyterapiprocess, det vill säga strålbehandling med applikator med ett radioaktivt ämne. Processen som analyserades börjar vid förundersökningstillfället då beslut om behandling tas och slutar efter första återbesöket efter behandlingstillfället. De risker vi identifierade var att några arbetsrutiner inte fanns nedskrivna. I slutet av året initierades en händelseanalys då en akut operation blev uppskjuten då det saknades anestesipersonal på grund av bristande kännedom om innehållet i vårt anestesiavtal. Resultatet av analysen blev att information om avtalets innehåll ska nå ut till all berörd personal. Kommunikationsmodellen SBAR bör användas som stöd vid telefonkontakt för att undvika missförstånd. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 29 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete TABELL 6. Anmälningar och klagomål på S:t Eriks Ögonsjukhus, 2008–2014, antal. Vårdkontakter 2008 2009 2010 20112012 20132014 185 000 Lex Maria 196 000 195 000 200 000 197 000 201 000 199 725 2 0 1 00 00 Patientnämnden32 25 38 4444 4640 Löf 32 36 25 4042 5141 IVO Patientärenden Anmälningar till Patientförsäkringen Löf (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) har minskat jämfört med föregående år. Under 2014 kom de in 41 anmälningar. Av dessa har sex beviljats ersättning, sju har avböjts och övriga 28 är ännu inte slutade. Patientnämnden i landstinget har fått in 40 anmälningar varav 19 gällde vård och behandling, fem gällde kommunikation, fem gällde administrativ hantering och ekonomi, sex gällde organisation och tre gällde rådgivning och sekretess med mera. Under 2014 har 14 ärenden angående missnöje med vård eller behandling anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inget ärende har anmälts enligt Lex Maria under 2014 (se tabell 6). Vi går igenom patientklagomål och anmälningar på våra arbetsplatsträffar. I regel är det verksamhetschefen som utreder ärendena, eventuellt i samråd med chefläkaren. Resultatet kommuniceras på ledningsgruppens möten och via kvalitetsrådet. Patientvägledare Patienter med frågor och problem kan kontakta vår patientvägledare som är tillgänglig dagligen. Patientvägledaren tar emot och hanterar patientklagomål, lotsar ärenden vidare inom sjukhuset och medverkar i utredningar vid anmälningsärenden och patientklagomål. Hygienmätningar Hygienronder Vi har genomfört hygienronder tillsammans med hygiensjuksköterskan från Vårdhygien Stockholm. Vi har bland annat använt oss av Svensk förening för vårdhygiens självskattningsinstrument. 30 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 17 5 1414 Följsamhet till riktlinjer om multiresistenta bakterier Vi har gjort punktprevalensmätningar angående följsamheten till intagnings- och screeningodlingar samt vård av patienter med multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, ESBL-Carba och VRE) varje halvår under 2014. Totalt 19 patienter, åtta kvinnor och elva män, var inneliggande vid de två mättillfällena. Inga patienter hade några riskfaktorer. Uppföljning av basala hygien- och klädregler Alla våra mottagningar och vårdavdelning deltar i två observationsmätningar av basala hygien och klädregler som genomförs varje vår och höst. Under 2014 förbättrades resultatet för korrekta basala hygien- och klädregler till 97 procent (94 procent 2013). DIAGRAM 1. Basala hygien- och klädregler 2014 (procent) 100 80 60 40 20 0 Korrekt Korrekt desinfektion desinfektion före efter Våren Hösten Korrekt arbetsdräkt Fri från ringar, Kort eller klockor och uppsatt armband hår Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Vårdrelaterade infektioner Vårdavdelningen deltog i två punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner. Vid årets mätningar fann vi endast en vårdrelaterad infektion hos de 21 patienter som var inskrivna vid vårdavdelningen vid den aktuella tidpunkten. Riskbedömning avseende fall 2014 initierades 225 fallriskbedömningar enligt kriterierna. Ingen av dessa fick mer än 1 på Downton Fall Risk Index varvid inga ytterligare åtgärder var nödvändiga. Vid inskrivning på vårdavdelning är numera termen ”bedömd risk för fall” obligatoriskt och anpassade vårdprogram är under framtagande. Postoperativ infektion vid plastikkirurgi Sedan 2011 följer vi upp antalet postoperativa infektioner vid ögonplastikkirurgiska ingrepp. 2014 hade vi inga fall (0,58 procent) av infektioner och har därmed med god marginal uppnått sjukhusets interna mål. Postoperativ endoftalmitfall vid kataraktkirurgi Endoftalmit är den allvarligaste vårdrelaterade infektionen som kan uppstå efter ögonkirurgi. Alltsedan sjukhusets start 1990 har vi registrerat denna komplikation. Sedan 1998 rapporterar alla ögonkliniker i landet endoftalmitfall till det nationella kataraktregistret. Före komsten av endoftalmit nationellt ligger idag på ett fall på 5000 gråstarrsoperationer (0.2 promille), vilket är en av de lägsta siffrorna som rapporterats i världen. Under 2014 har vi haft ett enda fall efter kataraktoperation på sjukhuset vilket motsvarar riksgenomsnittet. Postoperativ endoftalmitfall vid övriga operationer Endoftalmit kan även uppkomma efter annan kirurgi och vid injektioner när ögats vägg penetreras. Under senare år har framför allt vitrektomier (kirurgi i ögats glaskropp) drabbats. Under 2014 kan vi konstatera en klar förbättring för denna operationstyp med endast ett fall. Under året konstaterades emellertid två endoftalmitfall efter glaskroppsinjektion med kärlhämmande medel för gula fläcken-sjukdom. Med tanke på mängden injektioner får frekvensen räknas som förväntad. Omvårdnad Nutritionsbedömning 2014 genomfördes 74 nutritionsbedömningar på vårdavdelningen. Av dessa var det 71 som inte bedömdes ha risk för undernäring, två som hade lågt BMI och en som hade högt BMI. Adekvata åtgärder sattes in utifrån bedömningarna. Vid inskrivning på vårdavdelning är numera termen ”bedömd risk för undernäring” obligatoriskt och anpassade vårdprogram under framtagande. Punktprevalensmätning av trycksår Inga patienter hade trycksår eller en ökad risk för trycksår (0 av 22 patienter). Hälften av alla patienterna hade varit inlagda mindre än 24 timmar och ingen patient hade ökad risk för trycksår vid de två mättillfällena. Över 72 procent av patienterna hade en dokumenterad riskbedömning. Läkemedelshantering Läkemedelsavvikelser 2014 Under året har totalt 28 (43 stycken 2013) läkemedels avvikelser rapporterats. Granskning av läkemedelsjournal i öppenvård Vi har fortsatt att följa upp läkemedelshanteringen och granskat läkemedelsjournaler. Måluppfyllelse läkemedelsgranskning Mått Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler Mål Resultat Öppenvården 100 % 77 % (56 % 2013) Retinamottagningen har under året förbättrat resultatet till 57 procent 2014 (46 procent 2013). Glaukommottagningen har uppnått ett resultat på 97,5 procent (66 procent 2013). De båda mottagningarna har under 2014 arbetat vidare med olika åtgärder för att säkerställa att läkemedelslistan i journalen är korrekt. Skillnaden mellan de olika mottagningarna är att retinamottagningen är mer diversifierad med många olika patientgrupper och diagnoser, medan glaukommottagningen är en homogen grupp. Några framgångsfaktorer har varit att all personal varit mycket motiverade och övertygade om att en korrekt läkemedelslista kommer att leda till bättre beslut tillsammans med patienten om fortsatt behandling. Genom att fråga patienten vid varje tillfälle har vi kunnat stämma av med patienten att hen tar det som ordinerats. En korrekt läkemedelslista har också underlättat för receptförnyelse och förskrivning. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 31 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Läkemedelsgenomgång i slutenvård Vi håller på att ta fram en lokal riktlinje för enkel läke medelsgenomgång. I väntan på att Stockholms läns landsting kommer fram till en gemensam dokumentationsrutin har vi valt att göra en egen granskning av läkemedel. Vid slutenvården på S:t Eriks Ögonsjukhus har 120 (tio per månad) slumpmässigt utvalda journaler granskats. I 95 procent av journalerna fanns en bedömning av patientens läkemedel vid inskrivningstillfället och fortsatt ordination av ögonläkemedel vid utskrivningstillfället. Måluppfyllelse läkemedelsgranskning Mått Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler Mål Resultat Slutenvård 100 % 95 % Följande förbättringsförslag har identifierats: • Alla kliniker använder samma mall för utskrivning • Läkemedel i läkemedelsjournal signeras i samband med inskrivning. Kompetensutveckling Kompetensförsörjning För att säkra kompetensen och tillgången på ögonläkare inom länets ögonsjukvård fortsätter vi att rekrytera ST-läkare. Sjukhuset gör extra satsningar på kompetensutveckling, undervisning och forskning samt beviljar kompetenshöjande auskultations- och studieresor för ögonläkare. ST-läkarna får fortlöpande fortbildning via gemensamma fallbeskrivningar, sektionsvisa föreläsningar och möjlighet att delta på Karolinska Institutets föreläsningar för medicinstudenter. För att möta framtida behov av sjuksköterskor med vidareutbildning inom ögonsjukvård har sjukhuset beslutat att köpa platser på Karolinska Institutets uppdragsutbildningar. I augusti fick två sjuksköterskor en utbildningsförmån för att vidareutbilda sig till ögonsjuksköterska och en sjuksköterska för den landstingsfinansierade uppdragsutbildningen till operationssjuksköterska. 32 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Som ett komplement till att utveckla nya arbetssätt och förbättra kvaliteten för patienterna, effektiviteten och arbetsmiljön för våra medarbetare har andra kompetenser rekryterats, såsom optiker, grundutbildade sjuksköterskor och undersköterskor. Utbildningsverktyg Under 2014 fortsatte arbetet med att införa utbildningsverktyget Tilda på klinikerna. För närvarande finns: • 36 publicerade kompetenskort, • 15 kompetenskort ska granskas av antingen medicinska ingenjörer eller kortets ägare, • 34 blockerade kompetenskort (detta innebär att de fortfarande skapas). Tilda är även ett utbildningsregister för miljö och för hjärt-lungräddning. Utbildning i hjärt-lungräddning Samtliga medarbetare som arbetar i patientnära vård ska delta i HLR-utbildning en gång per år. Administrativ personal ska genomgå Bas-HLR vartannat år. Under 2014 infördes en ny rutin för bokning av utbildningstid via ett bokningssystem för att underlätta för vårdpersonalen att boka in sin utbildning. Vi har också blivit bättre på att registrera vilka som genomgått utbildningen i Tilda. Cirka 60 procent av all vårdpersonal har genomgått S-HLRutbildningen under 2014. Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 33 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Patientfokuserad vård ”Vården ska ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.” Patientenkäter Smärtskattning Resultatet presenteras med positivt resultat i patientupplevd kvalitet med ett värde mellan 1 och 100. Ju högre värden desto bättre. Tio olika enheter skickar löpande ut patientenkäter varje månad. Svarsfrekvensens medelvärde är 59 procent (41–86 procent). Hittills i år har vi fått svar från 1 591 patienter från januari till och med oktober 2014. Vi har valt att redovisa enkätresultatet för slutenvården, öppenvården och akutmottagningen utifrån dimensionerna information, patientmedverkan och bemötande. Alla patienter som vårdas på vårdavdelningen i samband med sin operation får skatta sin smärta enligt Vas-skalan. Smärtskattningen dokumenteras enligt bestämda kriterier i journalen. Under 2014 granskade vi dokumentationen vid två tillfällen. DIAGRAM 4. Resultat av patientenkäten januari – oktober 2014. Patientupplevd kvalitet (procent). 100 Måluppfyllelse dokumentation av smärtskattning Mått Andel journaler för opererade patienter Mål I 75 % av granskade journaler för opererade patienter ska smärtskattning vara korrekt dokumenterad enligt riktlinjen Resultat 56 % (67 % 2013) av granskade patientjournaler är korrekt ifyllda 80 60 40 20 0 Slutenvård Information Öppenvård Patientmedverkan Akut Bemötande Under 2014 började vi att följa slutenvårdspatienternas upplevelse av smärta via patientenkäten och i den var det 62 procent av patienterna som inte upplevde någon smärta under sin sjukhusvistelse. Akutmottagningen har förbättrat sitt resultat för den patientupplevda kvaliteten på informationsområdet till 86 (79) och kvaliteten på bemötandet till 79 (72). Både vård avdelningen och öppenvården behåller sitt goda resultat från 2013. 34 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Det försämrade resultatet av korrekt dokumenterad smärtskattning i journalerna i början av året beror till viss del på ny personal på vårdavdelningen. Därför såg vi över introduktionsrutinerna. En förbättring i slutet av året kan ses och andelen korrekt dokumenterad smärtskattning låg på 73 procent vid sista mätningen. Medel över året var 56 procent. På frågan ”På det hela taget, hur upplevde du den smärtlindring du fick?” ska patientupplevd kvalitet vara högre än 85 hos kvinnor och män som vårdas inom slutenvården. Måluppfyllelse upplevelse av smärtlindring Mått Patientupplevd smärta MålPatientupplevd smärta bör vara högre än 85 i slutenvården Resultat 88 (män 80 och kvinnor 92) Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Hälsofrämjande hälso-och sjukvård Vår handlingsplan för hälsofrämjande arbete utgår ifrån målområdena i Folkhälsopolicyn: • Goda livsvillkor • God miljö • Goda arbetsförhållanden • Hälsosamma levnadsförhållanden • Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Vi följer två indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. • Redovisning av rökstatus hos patienter med ålders relaterad makuladegeneration. • Redovisning av rökstatus och rekommendation om rökstopp hos patienter som ska opereras i narkos. Resultatet av redovisning av rökstatus hos patienter med åldersrelaterad makuladegeneration är 50 procent för 2014 (33 procent 2013). I 48 (47 procent 2013) procent av journalerna hade vi dokumenterat rökstatus hos elektiva patienter som ska opereras i narkos. Varje år genomför S:t Erik ett antal informationsträffar för allmänhet och patienter om de vanligaste ögonsjuk domarna. För nyblivna glaukompatienter har vi en glaukomskola. Vi vill stimulera medarbetarna till ett friskt och hälso samt liv genom till exempel friskvårdsersättning, flera olika friskvårdsaktiviteter och lokala hälsoinspiratörer med uppgift att inspirera och stödja medarbetarna till en bättre hälsa. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 35 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Effektiv hälso- och sjukvård ”Vården utformas och ges i samverkan med interna och externa vårdaktörer så att onödig förbrukning av resurser undviks.” Läkemedelsförbrukning Läkemedelsförbrukningen på sjukhuset domineras av några få specialläkemedel och ögondroppar. Beträffande receptförskrivning innehåller Kloka listans basläkemedel enbart ett fåtal av våra läkemedel och täcker en mycket begränsad del av verksamheten. Glaukomläkemedel finns också på Kloka listan, men räknas som specialläkemedel. Sjukhuset har kostnadsansvar för ögonvårdsläkemedel som förskrivs på recept och som inte är basläkemedel. Sjukhusets rekvisitioner Under januari 2013 introducerades ett nytt preparat för behandling av våt AMD (makuladegeneration), Eylea (aflibercept). Preparatet har börjat användas alltmer och har blivit förstahandsval till nya patienter och har därmed blivit det mest använda preparatet vid AMD. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av preparat har ökat väsentligt, vilket förklaras av ett ökat antal patienter och nya indikationer för preparaten. Ett nytt preparat har tillkommit, Jetrea (ocriplasmin), som är ett medel som injiceras i glaskroppen till utvalda patienter med så kallad vitreomakulär traktion, det vill säga dragning i gula fläcken vid avlossning av glaskroppen. Denna behandling kan ersätta vitrektomi i vissa fall. Vår totalkostnad för rekvisition av läkemedel till sjukhuset var under året 54 368 507 kronor (jämfört med 41 767 248 kronor 2013). 36 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 TABELL 7. De dyraste rekvirerade läkemedlen 2013 och 2014, kronor Preparat Kostnad 2013 Kostnad 2014 7 762 794 24 590 335 Lucentis 26 626 157 21 455 808 Ozurdex 3 426 521 3 654 403 Eylea Indocyaningrön 525 576 628 968 Botulinumtoxin 486 200 464 892 Visudyne 603 195 456 207 0 286 700 Jetrea Cyclopentolat 277 870 258 162 Tetrakain 127 137 160 729 81 581 136 058 Klorhexidin Receptförskrivningar Antalet recept som skrivits har ökat med 1,6 procent till 97 512 stycken, medan kostnaderna för receptläkemedlen sjunkit marginellt (från 21 903 208 till 21 824 873 kronor). Det är framförallt kostnaderna för kombinationspreparaten med timolol som sjunkit, i första hand på grund av prissänkning av Cosopt. Priset för Taflotan har också sjunkit, medan användningen av Nevanac ökat. Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Jämlik vård ”Vårdgivaren ska verka för en jämlik vård där vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oavsett ursprung, ålder och kön.” Vårdade patienter – könsuppdelad statistik Resultat av patientenkäter utifrån ett genusperspektiv Inom öppenvården behandlas lika många kvinnor som män. Inom slutenvården finns något fler män än kvinnor. Det kan bero på att män oftare drabbas av skador, nät hinneavlossningar och allvarliga diabeteskomplikationer. DIAGRAM 6. Patientupplevd kvalitet 2014 (procent). Jämförelse kvinnor/män. 100 80 DIAGRAM 5. Vårdade patienter i slutenvård respektive öppenvård 2013. Jämförelse kvinnor/män. Slutenvården 60 Öppenvården 40 20 55 % 45 % Män Kvinnor 49 % 51 % Män Kvinnor 0 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling Blev du bemött på ett respektfullt sätt av personalen Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd Öppenvård män Öppenvård kvinnor Slutenvård män Slutenvård kvinnor En jämförelse mellan kvinnors och mäns uppfattning av delaktighet och bemötande samt information om tillstånd i öppenvården visar ingen skillnad. Däremot kan man se en liten skillnad inom slutenvården. Inom slutenvården upplever patienterna som inte har svenska som modersmål sig mer delaktiga än de som har svenska som modersmål. Samtidigt upplevde patienter som inte har svenska som modersmål att de fick mindre information än de patienter som har svenska som modersmål. Inom öppenvården var det ingen skillnad. S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 37 Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Vård i rimlig tid ”Inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av.” Uppföljning av vårdgarantin Vistelsetid på akutmottagningen Under året har vi haft fortsatt fokus på att öka tillgängligheten till våra olika mottagningar liksom till operation och behandling, bland annat genom att erbjuda kvälls- och lördagsbesök. Endast ett fåtal patienter har fått vänta längre än vårdgarantin anvisar. Till våra återbesöksmottagningar har antalet väntande patienter minskat. Vi arbetar för en bättre akut tillgänglighet med en total vistelsetid under fyra timmar. Andelen patienter som har blivit handlagda inom fyra timmar har ökat under året. Det betyder att vi nått vårt eget mål på 90 procent, liksom hälso- och sjukvårdsförvaltningens krav på 87 procent. Måluppfyllelse akut tillgänglighet Måluppfyllelse vårdgaranti 2013 MåttAndel patienter som kommer till mottagning inom 30 dagar Mål 100 % Resultat 95,1 % (97,3 %) MåttAndel patienter som kommer till behandling eller operation inom 90 dagar Mål 100 % Resultat 96,9 % (98,3 %) Mått Andel av totala antalet besök vid akuten som är klara inom fyra timmar Mål 90 % Resultat 94,9 % (93,7%) Telefontillgänglighet Antalet mottagna samtal år 2014 är 115 600 (120 000, 2013). Vi har under året behövt minska antalet telefontider men samtidigt har vi kunnat öka antalet samtal per timme. Vi har 23 olika köer i vårt telefonkösystem och vi har en hög tillgänglighet för våra patienter. Måluppfyllelse telefontillgänglighet MåttTelefontillgänglighet Mål 99 % telefontillgänglighet Resultat 95,5 % (90 %) Antal behandlade samtal: 115 600 (120 000) 38 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 Våra verksamhetsområden Organisation S:t Eriks Ögonsjukhus 2014 Vd Anders Boman Stab Kliniken för främre segmentet, glaukom, neuro oftalmologi och ögonplastik FoUU Kliniken för vitreoretinala sjukdomar Verksamhetschef Stefan Seregard Verksamhetschef Maria Kugelberg Kliniken för utbildning och akut ögonsjukvård Verksamhetschef Pia Agervi Sektionen för kornea Sektionen för medicinsk retina Sektionschef Branka Samolov Sektionschef Urban Eriksson ST-läkarchef Charlotta All-Eriksson Sektionen för katarakt Sektionen för kirurgisk retina Sektionen för allmän oftalmologi Sektionschef Gisela Wejde Sektionschef Göran Olivestedt Sektionschef Christina Persson Sektionen för glaukom Sektionen för ögononkologi Sektionen för akut ögonsjukvård Sektionschef Enping Chen Sektionschef Charlotta All-Eriksson Sektionschef Eva Zand Kliniken för barnögonvård och skelning Verksamhetschef Ulla Kugelberg Styrelseledamöter Inger Andersson, styrelseordförande Claes Hultling Per-Olof Karlsson Christina Torstensson Jan Liliemark Jan Ygge (Adjungerad KI) Fackliga företrädare: Lena Ivert, Läkarförbundet Ulla Hurtig,Vårdförbundet Operation och vårdavdelning Medicinsk administration Verksamhetschef Lena Ekstrand Verksamhetschef Kicki Morsing ST-läkarsektionen Sektionen för neurooftalmologi Sektionschef Frank Träisk Sektionen för ögonplastik, tårvägar och orbita Sektionschef Eva Dafgård S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2014 39 S:t Eriks Ögonsjukhus Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm Telefon: 08-672 30 00 www.sankterik.se
© Copyright 2024