LPP Atom och kärnfysik
Småsaker ska man väl inte bry sig om, eller vad tycker du? Fast det gäller inte för de
här småsakerna, atomerna. Ordet atom betyder odelbar. Från början trodde man
nämligen att ingenting kunde vara mindre än atomer. Numera vet vi att varje atom är
uppbyggd av mindre delar, en kärna och elektroner. Mot slutet av 1800-talet trodde
många forskare att det fanns mer att upptäcka inom fysiken. Men det fanns några
experiment som forskarna inte kunde förklara. I själva verket var det en helt ny
kunskap om atomens inre som lurade bakom hörnet. Det visade sig att det finns ett
fenomen i naturen som ingen fysiker då kunde tänka sig, inte ens i sin vildaste
fantasi. Det som vi idag kallar radioaktivt sönderfall.
Följande förmågor kommer du att få utveckla och bedömas mot:
 Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och
samhälle.
 Förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva
och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället
För E krävs:
Atomen
 veta hur en atom är uppbyggd
 känna till Bohrs atommodell
 veta vad som menas med atomnummer och masstal
 veta vad som menas med isotoper samt vad som skiljer dem åt
Radioaktivitet
 kunna ge exempel på hur strålning kan uppkomma
 veta vad som menas med att ett ämne är radioaktivt
 känna till att det finns tre olika sorters strålning samt kunna beskriva vad som skiljer
dem åt
 kunna skriva en alfapartikel, en betapartikel, en proton och en neutron med masstal
och atomnummer
 veta vad som menas med joniserande strålning
 veta vad som menas med halveringstid
 veta att strålning som sänds ut mäts i becquerel (Bq), men att den stråldos vi får mäts i
millisievert (mSv)




kunna ge exempel på hur man kan stoppa olika typer av strålning
kort kunna ge exempel på när strålning är skadligt och när det kan vara bra
kunna förklara varför det är skadligt för oss att bo i s.k. radonhus
veta att man kan mäta strålning med Geiger-Müller-mätare, geigermätare och
dosimeter
Energi
 veta hur man kan omvandla ett grundämne till ett annat på konstgjord väg
 veta vad som menas med fission
 veta vad som menas med fusion
 i korta drag kunna förklara hur en atombomb fungerar
 kunna argumentera för och emot kärnkraft (kunna ge exempel på för- och nackdelar samt
motivera varför du tycker som du gör)
 kunna ge exempel på olika energiformer
 känna till vårt behov av energi och hur vi producerar, distribuerar och använder el i samhället
 kunna ge exempel på alternativa energikällor
För högre mål:
Utöver god säkerhet och förståelse av ovanstående kunskapsmål ska du även:
Atomen
 kunna förklara hur det kommer sig att en atom kan sända ut ljus
Radioaktivitet
 kunna med hjälp av kemiska formler visa hur ett ämne sönderfaller och vilket ämne
som bildas
 kunna genom att titta på en sönderfallsserie avgöra om ett ämne har sönderfallit
genom alfa- eller betasönderfall
 kunna förklara kol 14-metoden
 veta vad som menas med ett ämnes aktivitet samt vad som menas med 1 Bq
 på ett djupare plan kunna förklara varför det är skadligt för oss att bo i s.k. radonhus
Energi
 mer ingående kunna förklara hur man kan omvandla ett grundämne till ett annat på
konstgjord väg
 veta hur och i vilka sammanhang vi använder oss av fusion och fission
 kunna förklara hur en kärnreaktor fungerar
 veta vad som menas med kärnenergi
 kunna argumentera för och emot kärnkraft på ett djupare plan och utifrån olika
perspektiv. Du ska kunna styrka dina åsikter i den teori du har läst
Sidhänvisningar
Spektrum Fysik (upplaga 2)
Atom- och kärnfysik (kap 12)
s.211-233
Energiomvandlingar och energikällor (kap 14) s. 247, 249, 251-261
Spektrum, Biologi (upplaga 3)
Vår miljö (kap 10)
s. 183-185
Anteckningar och filmer från SLI
Centralt innehåll i kursplanen för Fysik och Biologi:
 Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att
lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar
för miljön.
 Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara
möjligheter och begränsningar i framtiden
 Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
 Aktuella samhällsfrågor som rör fysik och biologi.
 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av
partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på
levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern
teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
 Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av
och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle
och människors levnadsvillkor.
 Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta
storheter till exempel fart, tryck och effekt.
 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor
och samhällsdiskussioner med koppling till fysik och biologi.
 Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.