1. No category

Strålsäkerhet vid
interventionell kardiologi
Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Röntgenstrålning som verktyg
Röntgens barndom
Tidiga strålskador
Strålskydd
Passar skon?
Riskhantering
Alla röntgenundersökningar
innebär en
risk för patienten
Strålskyddslagen
SFS 1988:220
Grundprinciper
Berättigad
– Den kliniska nyttan för patienten
skall överväga strålrisken
Optimerad
– Tillräckligt diagnostiskt utbyte
med lägsta möjliga stråldos
(ALARA-principen)
Dosgränser för personal
Strålskyddslagen
SFS 1998:220
Arbetsgivaren skall svara
för att arbetstagaren
–
–
–
–
har kännedom om föreskrifter
är upplysta om riskerna
har tillräcklig utbildning
har tillräcklig kunskap om
strålskydd
Arbetstagaren skall
– använda de strålskydd som
finns
– vidta åtgärder för strålskydd
Föreskrifter
SSMFS 2008:31 och 2008:35
Berättigande och optimering
Kompetens
Strålskyddsorganisation
Kvalitetssäkring
Utrustning
Kvinnor i fertil ålder
Diagnostiska referensnivåer
SSMFS 2008:51
Dosgränser vid arbete med strålning
Kategoriindelning av arbetstagare
och arbetsställen
Persondosmätningar
Läkarundersökning
www.ssm.se
Röntgenröret
Elektromagnetisk strålning
Radio
Mikrovågor
Infrarött
Icke-joniserande
Synligt ljus
UV-ljus
Röntgen
Gamma
Joniserande
=> Ger stråldos
13
Jonisation
Spridd strålning!
Stråldos
– absorption av strålningsenergi
Jonisation
Röntgenstrålning
in mot kroppsdel
100 %
Röntgenstrålning
ut från kroppsdel
?%
Kontrast
Luft i lungor dämpar
röntgentrålningen
mycket lite
Mjukvävnad dämpar lite
mer
Skelett dämpar mest
Bild från
Håkan Petersson Linköping
Risker med strålning
Vävnadsskador
Sena effekter
Vävnadsskador
Cancerinduktion
Skada
Mutation
Skada
Nekros
Strålningsinducerad cancer
18
Vad händer i kroppen?
Cellen
Cellens huvudbeståndsdelar: Vatten 70 %
Protein 15 %
RNA 6 %
DNA 1%
Fri radikal
OH˙, H˙
Direkt effekt
Indirekt effekt
Vävnadsskador
Strålskada
Tröskeldos
Dos
20
Vävnadsskador
American Journal of Roentgenology 2001; 177: 3-25
Tröskeldoser:
Huderytem
Hudnekros
Katarakt
Håravfall
Sterilitet
2 Gy
20 Gy
4 Gy / 0,5 Gy
3 Gy
3 Gy
3 mån efter PTCAx2
2 mån efter PTCAx2
International
Journal of
Cardiology,
Maj 2011
PCI CTO
Sena effekter
Cancerrisk
Riskökning: 0,015 % / mSv
(foster, barn 0-9 år)
Riskökning: 0,005 % / mSv
Riskökning: 0,001% / mSv
(>70 år)
Effektiv dos,
mSv
0
100
Höga stråldoser
Ej cancer
Cancer
normalt i
samhället
Cancer
orsakad av
strålning
Låga stråldoser
Ej cancer
Cancer
Extra
cancerfall
Naturlig bakgrundsstrålning ca 1 mSv/år
27
Dosgränser - Personal
Kategoriindelning
A
Effektiv dos :
20 mSv/år
6 mSv/år
B
1 mSv/år
Dosgränser - Personal
Ögondos:
150 mSv/år
20 mSv/år
Ny
ICRP-rekommendation
april 2011
Dosgränser - Personal
Hud-, handdos:
500 mSv/år
Gravid personal
Rätt att avstå från arbete med joniserande strålning
Stråldosen till fostret får ej överstiga 1 mSv
Individuell stråldosövervakning
Strålskydd - Personal
32
Röntgenutrustningen
Strålskyddsförkläde
1
0,9
0,8
Relativ risk
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
Oskyddad person
Strålskyddsförkläde
0.35 mm
Strålskyddsförkläde
0.5 mm
35
Rätt storlek?
För stort
Lagom
För litet
Lagom
Rätt modell
Strålskyddsvård
Komplement
Tyreoidea-skydd
Frekvent arbete nära patient
Blyglasögon
Frekvent arbete nära patient
vid intervention
39
Takhängt strålskydd
Takhängt strålskydd
Bordshängt strålskydd
Mobilt strålskydd
Avstånd
1/4
1
50 cm
1m
1/16
1,5 m
2m
Personalplacering vid vinkling?
Denna sida?
Denna sida?
Strålskydd - Patient
46
KAP/DAP (Kerma-Area-Produkt eller
Dos-Area-Produkt)
Ett mått på hur mycket strålning som
”använts” .
Enhet: Gycm2
(eller cGycm2, mGym2, µGym2…)
Registrering ett krav från SSM
KAP/DAP
Jämföra
– Operatörer
– Undersökningar
– Utrustningar
Effekt av optimering
Diagnostiska standarddosmätningar
Dosberäkningar (patientdos, fosterdos)
Huddos
ICRP 85:
”Alla patienter med huddos över 3 Gy skall följas upp
efter 10-14 dagar”.
ICRP 120:
500 Gycm2
Michael Sandborg, sjukhusfysiker, Linköping
Gravid patient
Kvinnor i fertil ålder skall tillfrågas om graviditet!
Riskbedömning (ICRP):
Fosterdos < 100 mGy utgör inte abortindikation
Gravid patient
Planerade ingrepp
– Skjut upp om möjligt
Akuta ingrepp
– Notera:
– Fostervecka
– Genomlysningstid
– KAP-värde
– Spara en bild
– Kontakta sjukhusfysiker
Patientens placering?
Nära bildmottagaren?
Nära röntgenröret?
Bildmottagarens placering?
Långt från röntgenrör?
Nära röntgenrör?
Patientstorlek
Vilken kroppsdel ger upphov
till mest spridd strålning?
Patientstorlek
Minska patientstorlek
3 cm mindre patient → ½ dose
Ändra vinkling några grader!
Inbländning
Tumregel:
Inbländning 3 cm runt om
ger ca 50% lägre dos!
Ex. fotpedal
Kontinuerlig genomlysning
på
kontinuerlig
av
tid
Pulsad genomlysning
på
pulsad
av
tid
Antal pulser per sekund
Kontinuerlig
Dos per puls
Dosläge genomlysning
x
2x
4x
Exponering
på
av
tid
Genomlysning vs exponering
Exponeringsserie/
Exponering
Dos till bilddetektor
Tid
Genomlysning
filmning/angioserie
Dos till bilddetektor
Dos till bilddetektor
Tid
Tid
Förstoring
Ingen förstoring
Förstoring
Fö
rsto rin g
OBS!
Ger högre huddos till patienten!
Tack för mig!