Planering i Malmö nr 1 2015

PLANERING
Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2015
I MALMÖ
Därför vann Malmö planpriset
200 000 kvadratmeter byggboom
– tack vare Citytunneln
Så ska sjukhusområdet förnyas
Innehåll
Svenska Planpriset – Malmö en föregångare igen! 3
Malmö – immigranternas stad 4
”Kan byggas i Västra Hamnen” 5
Förnyat sjukhusområde blir en del av staden 6
Västra Hamnen – ett kreativt och kulturellt kraftfält 8
FUNKY ROOMS – UngBo:s nya idétävling
om små smarta kök och badrum 10
Kerstin Åkerwall tillbaka i Malmö 11
Norra Sorgenfri – Malmös sovande skönhet 12
Bostadsbyggande i Malmö 14
Grönt är det nya svarta 16
Arkitekturstaden Malmö engagerar 18
Grönt och hållbart Malmö Live 19
Infrastruktur driver investeringar 20
Malmö – en gångvänligare stad 22
Malmö stad satsar på film 23
Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö 24
Levande Malmö 25
Plan för Malmös vatten 25
Malmökommissionen tilldelades Svenska Planpriset 26
Malmö lockar fler huvudkontor 26
Den nordiska supermodellen i fokus
på internationell konferens i Malmö 27
Malmö ställde ut 3D-print i Paris 27
Projekt på gång 28
Svenska Planpriset
– Malmö en föregångare igen!
Jag kan inte frånhålla mig att kommunicera och
glädjas över att Malmö uppmärksammas genom att
få Sveriges Arkitekters Planpris för Kommissionen
för ett hållbart Malmö. Detta är en kollektiv seger,
där alla inom stadens förvaltningar, näringsliv och
akademin står bakom detta pionjärarbete. Jag kan
heller inte undanhålla er kära läsare juryns motivering som kommer här:
De sociala konsekvenserna av ökande skillnader
i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har
möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för
samband mellan hälsa och den byggda miljön på
en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst
den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen.
Av speciellt intresse för juryn var bl a en av rapporterna som tillkommit på Stadsbyggnadskontoret –
Stadens rumsliga påverkan på hälsa där en rad faktorer som påverkar t ex jämlik och god hälsa lyfts fram.
Priset eller utmärkelsen manifesterar på ett utmärkt sätt Malmös nästa stora utmaning eller nästa
berättelse; hur bygger vi samman staden, läker staden, bryter ned såväl fysiska som mentala barriärer
så att de sociala klyftorna minskar. Detta kräver en
social mobilisering och här är Kommissionens arbete tillsammans med vårt framtidsdokument Översiktsplanen två viktiga avstamp. I budgeten för 2015
finns nio insatsområden formulerade, som alla passar in på vår utmaning: En ung global och modern
stad, En stad för arbete och näringsliv, En stad för
barn och unga, En öppen stad, En stad för alla, En
trygg och tillgänglig stad, En kreativ stad, En ekologiskt hållbar stad och En stad med bra arbetsvillkor.
Glädjande att notera är den sista punkten som tar
fasta på betydelsen av intern kompetens och utveckling inom Malmö stads förvaltningar. En fortsättning på den tidigare EMÖ-satsningen Engagemang
för Malmö. Maximal utväxling av insatt kapital nås
bäst om hela organisationen Malmö stad är informerad om och engagerad för ett gemensamt framtida scenario.
När jag så här vid årets slut summerar året är Planpriset bara en i raden av utmärkelser som staden­nu
skördar och den skall ses i kontext av ett mångårigt
strategiskt och tydligt framtidsarbete. Sveriges bästa­
miljöstad (tredje gången!) och Årets fritidsstad är två
exempel på detta. Till detta skall läggas rankingen –
världens tredje mest innovativa stad.
Översätter vi den sociala mobiliseringen i fysiska­
termer och utvecklingsområden kan vi identifiera följande nya framtidsprojekt: Amiralsstaden och
Rosengårds station, Holmastan och Lindängen. I det
här sammanhanget vill jag också lyfta fram en viktig detalj – infrastruktursatsningar. För en stad med
växtvärk, som Malmö, är ökad tillgänglighet en viktig konkurrens och tillväxtfaktor men också en förutsättning om vi skall fortsätta växa inåt. Vi ser därför med stort intresse fram emot ett klartecken för
Kontinentalbanans öppning, och därmed en ny station för Rosengård och kanske också för Kirse­berg,
och därmed en start för vår länge planerade ”ring”.
Området kring kontinentalbanan kan bli ett fram­
tidens kraftfält i Sverigeförhandlingen, där utbyggnaden av infrastrukturen minskar transport­arbetet
och dessutom höjer fastighetsvärdena.
En annan viktig faktor och förutsättning för ökad
tillväxt är bostadsproduktionen. Jag kan redan nu
avslöja att vi för trettionde året i rad ökar vår befolkning med i storleksordning 5 000 personer. Ökad
befolkningstillväxt ger omedelbara konsekvenser på
bostadssidan. Preliminär statistik visar på en ljusning, åtminstone vad gäller byggstarter som vi tror
kommer upp i 1 500 stycken medan färdigställda lägenheter stannar på förra årets siffror 1 100 stycken.
Trots insatser från oss och fastighetskontoret, är utvecklingen inte acceptabel. För att peka på betydelsen av bostadsproduktion, presenterade Swedbank
under året en utredning som visade på ett tillväxtbortfall på 5 miljarder för Malmö-Lund-området.
Låg bostadsproduktion är dessutom hämmande för
arbetsmarknaden och framför allt för ungdomarna.
På den positiva sidan sätter jag nyetableringen av
ytterligare huvudkontor till staden. Här märks förutom Hubhult (IKEA), Orkla Food och Perstorp för
att nämna några. Huvudkontoren är en generator
för tillväxt och sysselsättning, vilket Malmö behöver även framgent.
Christer Larsson
stadsbyggnadsdirektör
Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.
ansvarig utgivare
omslagsbild
Göran Rosberg, 040 34 36 79
Idéskiss från parallellt uppdrag Sjukhusområdet i
Malmö. Illustration: Juul Frost Arkitekter.
redaktion
Göran Rosberg, Steffanie Esse, Stefan Nilsson,
Lotta Hansson ­och Maria Örn
layout/grafisk form
Lotta Hansson och Stefan Nilsson
fotografer
Bojana Lukac om inte annat anges.
tryck
Holmbergs, Malmö, december 2014
malmö stadsbyggnadskontor
205 80 Malmö
tel. 040 34 10 00
issn
2001-1512
kontakt
e-post [email protected]
malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering
facebook.com/arkitekturimalmo
Planering i Malmö 2015:1 | 3
Malmö – immigranternas stad
Ett invandrarmuseum i Malmö? Idén lanserades av Dagens Industris ledarskribent P M Nilsson i somras. Och visst skulle Malmö kunna vara rätt plats
för en motsvarighet till amerikanska Ellis Island, menar Göran Larsson, chef
för Malmö Museer.
LEDARE
2
Politisk redaktör: PM Nilsson 08-573
– För många invandrare är Malmö första anhalten i
Sverige. Invandringen präglar på många sätt Malmö
som stad – och har gjort så i flera hundra år, säger
Göran Larsson. Men innan man bestämmer sig för
att skapa ett museum är det viktigt att fundera över
om just ett museum är det bästa sättet att manifestera invandringen.
– Det blir lätt så att man föreslår ett museum så
fort det blir tal om något slags manifestation av en
företeelse eller händelse, säger Göran Larsson. Man
måste fråga sig vilken funktion det ska fylla, om det
finns naturliga kopplingar till platsen, om det föreligger förutsättningar för att skapa något bra och relevant av just ett museum och om det finns ekonomiska och praktiska förutsättningar för att genomföra
projektet.
Naturlig första anhalt
Malmö är med sitt läge nära Danmark och den euro­
peiska kontinenten en naturlig inkörsport till Sverige och har så varit under lång tid. Att människor från när och fjärran har sökt sig till Malmö, har
också gjort tydliga avtryck såväl i människors liv och
vardag som i stadsbilden. I Malmö finns tydliga spår,
av att det är en plats dit människor från olika länder och med olika bakgrunder i alla tider har passerat eller stannat på väg mot en ny och bättre framtid.
Fagerfjäll,
650 98 Ledarskribenter: Ronald
Torun Nilsson, Bo Pettersson, Tobias
Wikström, Johan Östberg. E-post
DAGENS INDUSTRI
MÅNDAG 23 JUNI 2014
[email protected]
”
Malmö är kanske den stad som tydligast är på väg att skaffa sig en ny identitet. Bygg ett nationellt invandrarmuseum nere i hamnen som samlar namn
och berättelser om hur, när och varför resan gick hit. Satsa pengar på arkitekturen så att huset syns och märks
över Sundet, låt kronprinsessan inviga
och låt alltsammans bli ett monument
över alla dessa öden som har sökt frihet,
demokrati, rättsstat och ett bättre liv.”
PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri,
23 juni 2014
monument över alla människor som
har flyttat dit, och det är dags för
Sverige att göra likadant.
FOTO: AKG-IMAGES / ANDREA
JEMOLO
Bygg ett Ellis Island i Malmö
har lyckats resa
MIGRATIONENS ANSIKTEN. USA
Di Ledare måndag 23/6
n
■■I Johan Palmgrens och Åsa Blancks
fantastiska film ”Vikarien” uppmanar
den pensionerade läraren från Lund
om
Folke Silvén sina elever att skriva
sin bakgrund. Ni har ju så intressanta
ut
historier att berätta, säger han, delar
skrivpapper och pratar med en elev från
Armenien om den antika stormakten.
Folke Silvén är suverän i sitt möte
en
med världens barn. De bjuder ju på
resa
måste
annars
man
som
kunskap
nu
till för att upptäcka, eller läsa om,
står de här i klassrummet och vill berätta
för någon som lyssnar.
Immigrantmuseet Ellis Island utan­
för Manhattan är tillsammans med
de
Frihetsgudinnan en hyllning till
många individer som lämnade Europa
för den tidens stora innovation: frihet,
rätt
likhet inför lagen och var och ens
att söka sin lycka. Bara en sådan sak!
På museet finns korta berättelser
och
om vad män och kvinnor lämnade
vad de hoppades på, och de är starkt
berörande. Att våga ta steget bort från
något dåligt men välkänt till en tillvaro
som är helt okänd, men förhoppnings­
Chefredaktör och
ansvarig utgivare:
Peter Fellman
Tel, växel:
08-573 650 00
Tel, kundtjänst:
08- 573 651 00
Fax 08-573 652 20
E-post [email protected]
Postadress 113 90
Stockholm
Adress: Torsgatan 21
Redaktionschef och
stf ansvarig utgivare:
Lotta Edling
Nyhetschef, inrikes:
08-573 650 31
Göteborgsredaktionen:
Västra Hamngatan 9,
411 17 Göteborg,
om
vis bättre, säger något viktigt
människans styrka och vilja till hopp.
Från Sverige utvandrade 1,2 miljoner
personer, en fjärdedel av befolkningen.
I dag, ett sekel senare, är förhållandet
det omvända. I takt med att också detta
land liberaliserades och svensk ekonomi
reste sig från att vara en av Europas
sämsta till att bli en av världens bästa
har Sverige blivit ett invandrarland.
Personer från Sydamerika, Afrika,
allt
Mellanöstern, Asien och framför
sig
från andra delar av Europa har sökt
får
hit och till svenska institutioner som
individer att växa: demokrati,
lika
marknadsekonomi, rättsstat,
chanser och rättigheter.
Utan invandringen hade ekonomin
­
varit avsevärt sämre och den demo
grafiska utvecklingen långt svagare.
Invandringen för med sig human­
kapital, språkkunskaper och inter­
nationella nätverk som driver handel,
tillväxt och innovationer.
”Låt kronprinsessan
inviga och
låt alltsammans bli ett
monument
över alla
dessa öden
som sökt
frihet, demokrati,
rättsstat
och ett
bättre liv.”
Sverige är tilltagande engagerat i sin
invandring. Avståndstagandet mot
diskriminering, främlingsfientlighet
och
och rasism är kompakt i medierna
hos de etablerade partierna. Den
moderatledda regeringen har refor­
Tel: 031-701 51 50.
E-post:
[email protected]
publiceras ej artiklar
med sådant förbehåll.
Sök lagrad text: di.se
Malmöredaktionen:
Stora Nygatan 24
211 37 Malmö,
Tel: 040-791 45
E-post: [email protected]
Utgivare:
Dagens industri AB
Textarkiv: All redaktionell text lagras elektroniskt. Externa skribenter
måste meddela eventuellt förbehåll mot elektronisk lagring. I princip
Tryck: BOLD/DNEX,
Tryckeri AB, Akalla.
V-TAB, Landvetter.
Daily Print Umeå
2014.
ISSN: 0346-640X
Vd: Henrik Stangel
ANNONSER
Chef annons:
Andreas Sandin
Bokning och prisfrågor:
(textsida)
Telefon: 08-573 650 00
Fax: 08-573 652 20
E-post: [email protected]
Postadress:
113 90 Stockholm
merat lagstiftningen och gjort Sverige
till ett av världens mest öppna länder.
90 procent av väljarna söker sig till
för
partier som i huvudsak står upp
en
öppenheten, även om det finns
dissonans om arbetskraftsinvandring­
ens utformning hos S och V. Stats­
ministern är i likhet med en bred ung­
domsgeneration en flammande anti­
rasist. Näringslivets organisationer
kämpar outtröttligt för öppenhetens
alla aspekter.
Intensiteten i debatten och i engage­
manget har inte bara att göra med
Det
behovet att argumentera mot SD.
gäller något större.
Malmö är kanske den stad som
ny
tydligast är på väg att skaffa sig en
identitet. Bygg ett nationellt invandrar­
museum nere i hamnen som samlar
och
namn och berättelser om hur, när
på
varför resan gick hit. Satsa pengar
märks
och
syns
huset
arkitekturen så att
över Sundet, låt kronprinsessan inviga
och låt alltsammans bli ett monument
över alla dessa öden som har sökt frihet,
demokrati, rättsstat och ett bättre liv.
Mångkulturell manifestation
Förhoppningsvis bygger Sverige nu
en kultur som är mer i fas med befolk­
att
ningen och som i grunden bejakar
Sverige är ett land dit folk från andra
länder kommer och stannar en längre
eller kortare tid eller ett helt liv. Ett slags
New York men med granskog.
En internationell befolkning med
många nya och tillfälliga invånare rym­
mer miljoner berättelser om varför man
och
lämnade sina gamla hemländer
reste till ett nytt. Det är berättelser som
behöver en större plats. De säger något
viktigt om vår tid och om vårt land.
Jobb & Karriär,
Företagsinformation,
Rapporter, meddelanden och emissioner:
Annonssäljarna
Tel: 08-21 28 50
E-post:
[email protected]
Övriga rubriker:
Newsfactory
Tel: 08-505 738 05
E-post:
[email protected]
UPPLAGA
Chef upplaga:
Cecilia Göthlin
KUNDTJÄNST
/SUPPORT
E-post: [email protected]
Tel: 08- 573 651 00
Fax: 08-573 652 20
På 100 år hade staden vuxit från 5 000 till 100 000
invånare och kontrasterna mellan fattiga och rika
gjorde att det fanns stora problem och sociala spänningar att brottas med. Men i det spännings­fältet
växte och utvecklades också staden till en dynamisk
mötesplats för människor med olika bakgrunder.
PM NILSSON POLITISK REDAKTÖR
08-573 650 98
[email protected]
Öppettider:
mån–fre 6–18, lör 7–12.
Prenumerationspriser:
di.se/tidningen
Bankgiro: 575-8222
Plusgiro: 94 71 01-2
UPPLAGA:
2013: 96 300
LÄSARE:
Orvesto konsument
T1 2014: 314 000
Chefredaktör och
ansvarig utgivare:
Peter Fellman.
E-post: [email protected]
LÄSARE PÅ NÄTET:
667 837
(v 23, Nielsen Online)
– Det blev inte minst tydligt när vi arbetade med
utställningen “Sommarsol och mörka moln” till
100-årsminnet av Baltiska utställningen i Malmö,
berättar Göran Larsson. När vi började granska perioden före första världskriget så blev det väldigt tydligt att Malmö redan då var en i högsta grad internationell stad, öppen mot omvärlden och med hög
inflyttning.
Baltiska utställningen 1914 var en mäktig mångkulturell manifestation där staterna kring Östersjön
– Sverige, Danmark Tyskland och Ryssland – var
­representerade. Utställningen lockade 1 700 utställare och pekade fram mot nya strömningar inom
konst och arkitektur samt, inte minst, mot nya tekniska landvinningar.
– Men i dag finns dessvärre inte så många miljöer
från utställningen kvar och detsamma gäller egent­
ligen Malmö som invandringsstad, säger Göran­
Larsson. Det finns ingen specifik plats, som Ellis
­Island i New York, som har en stark koppling till invandringen och det finns få intakta miljöer som vittnar om invandringen i historisk tid.
– Däremot finns en relativt omfattande dokumentation på Malmö museer, Stadsarkivet och
Stadsbiblioteket, där man kan vaska fram intressanta­
dokument och bilder som vittnar om hur det har
­varit att leva i Malmö under olika perioder. Och talar
vi om invandring i modern tid finns ju också möjligheten att dokumentera människors egna berättelser.
Stort kliv
De människor som söker sig till Malmö i dag kommer från jordens alla hörn. Äldre tiders invandrare
kom oftast från relativt närbelägna platser i Sverige,
Norden och Europa. Men steget att ta sig till Malmö­
var oftast minst lika omvälvande som för dagens invandrare, påminner Göran Larsson.
– Även om de flesta inte reste så långt för att
komma­till Malmö, så var steget socialt, ekonomiskt och kulturellt minst lika stort som för dagens
mer långväga invandrare. Världen är ju, tack vare så
ofantligt mycket bättre kommunikationer, betydligt
mindre i dag.
70 år sedan vita bussarna
Just nu pågår förberedelserna för en ny utställning
på Malmö Museer där temat också är invandring.
Utställningen öppnar i maj 2015, 70 år efter andra
världskrigets slut, när tusentals utmärglade och svårt
medtagna fångar från tyska koncentrations­
läger
kom till Malmö.
– Malmö blev en första anhalt på vägen ut från
Malmö Museers chef, Ernst Fischer, ställde 1945 delar av Malmö Museer till förfögande för att härbärgera offer från koncentrationslägren. Dessa kvinnor har nyligen anlänt till Sverige med Folke Bernadottes vita bussar. Foto K W Gullers, Nordiska­ koncentrationslägren och under den här perioden
museet. Digitalt Museum, Creative Commons, beskuren, (www.korta.se/5621).
präglades staden starkt av arbetet med att ta hand
4
|
Planering i Malmö 2015:1
”Kan byggas i
Västra Hamnen”
Invandringen har präglat Malmö under flera hundra år och idag lever människor med 175 olika nationaliteter i staden.
Bild: Oskar Falck, Malmö Turism.
om krigsoffren. Många engagerade sig i den akuta
nödhjälpen och för Malmöborna, som levt med kriget inpå knuten men aldrig sett de mänskliga konsekvenserna på allvar, gjorde det ett starkt intryck.
Beredde plats på museet
En av de mest engagerade i nödhjälpen var dåvarande­
chefen för Malmö Museer, Ernst Fischer. Han bestämde snabbt att ställa delar av museet på Slottsholmen till förfogande, för att härbärgera de ofta svårt
medtagna offren från koncentrationslägren.
– I museet bereddes plats i utställningarna, som
delvis plockades ner, berättar Göran Larsson. Det
tar vi också fasta på i utställningen genom att koppla bilder från hur det såg ut då, till dagens miljöer.
En av de vita bussarna som användes för att transportera krigsoffer från lägren till Malmö och Sverige­
ingår i utställningen, liksom vittnesmål från några av
de överlevande från koncentrationslägren, som fick
uppleva hur livet tog en ny vändning i maj 1945.
– En del av utställningen kommer för övrigt att
bli permanent liksom delar av Kvinna 100, en utställning om immigrantkvinnors liv och arbete i
Malmö under 100 år. På så vis kan man säga att vi
bit för bit faktiskt bygger en permanent dokumentation av Malmö som invandrarstad.
En handfast påminnelse om just Malmöbornas
engagemang för krigsoffren, finns för övrigt sedan
något år vid entrén till Malmö museer på Slotts­
holmen. Där sitter en plakett som påminner om
Ernst Fischers initiativ för att hjälpa människor i
nöd. En fråga som är lika aktuell nu som då.
När Andreas Ivarsson, regionchef på fastighetsbolaget Diligentia i Malmö, läste Dagens Industri den 23
juni förra året, föll plötsligt alla pusselbitar på plats.
– Vi arbetar med att utveckla Masthuskvarteren i
Västra Hamnen till en hållbar stadsdel i världsklass.
Ett invandrarmuseum, som samtidigt kan fungera
som en social mötesplats i Västra Hamnen, skulle
tillföra väsentliga mervärden för hela Malmö.
Sagt och gjort. Diligentia, som äger stora delar av
Masthusområdet, tog fram en programbeskrivning
med ett upplägg för hur ett svenskt Ellis Island skulle­
kunna etableras vid det nya Masttorget, i nära anslutning till ICA Maxi och lättillgängligt med både
kollektivtrafik och bil.
– Det var en alldeles för bra idé för att bara få passera förbi, så vi skickade förslaget till ledande tjänstemän och politiker i Malmö och så här långt har idén
fått ett gott mottagande, säger Andreas Ivarsson.
Upplägget bygger på att Diligentia bygger och förvaltar fastigheten och att andra parter, som Malmö­
stad, Region Skåne och andra statliga eller privata
aktörer driver själva museet och mötesplatsen.
– I det omfattande hållbarhetsarbete som präglar utbyggnaden av Masthuskvarteren betonas särskilt vikten av samarbete mellan olika samhällsaktörer, säger Andreas Ivarsson. Här skulle vi, i ett och
samma projekt, dels kunna ta fasta på Malmös starka
mångkulturella prägel, dels skapa en icke-kommersiell mötesplats, som kan attrahera inte bara Malmö­
bor utan även vara av stort intresse för långväga besökare.
Sven-E Lindberg
skribent
[email protected]
Spännande idé
Men så var det då idén om ett speciellt flykting­
museum i Malmö.
– Det är en intressant och tankeväckande idé som
tål att spinnas vidare på, säger Göran Larsson. Kanske kan utställningen om flyktingarna som vi tog
emot 1945 vara ett sätt att testa tanken och idén. För
ämnet är spännande och känns helt rätt. Frågan är
bara hur det i så fall ska göras.
– Ett invandrarmuseum som samtidigt kan fungera som en social mötesplats i Västra Hamnen skulle tillföra väsentliga mervärden för hela Malmö, säger Andreas Ivarsson som är ansvarig för Diligentias verksamhet i regionen, som utvecklar kvarteret Masthusen i centrum av Västra Hamnen. Illustration Diligentia.
Planering i Malmö 2015:1 | 5
Förslag till klängväxter och möblering vid Wallenbergs
torg. Illustration Sydväst.
Kulturmiljö
Parksidan av parkeringshuset med tillbygd servering. Illustration Sydväst.
Förnyat sjukhusområde
blir en del av staden
Utbyggnaden av sjukhusområdet har skett successivt sedan invigningen
1896. I området finns byggnader från olika epoker, som visar sjukhusets
utbyggnad i form av årsringar. I dagsläget är dock många byggnader i
dåligt skick och behöver ersättas med moderna vårdbyggnader där logistik
och samarbete mellan avdelningar underlättas. Det finns också en vilja att
integrera sjukhusområdet med staden.
Region Skåne vill skapa förutsättningar för ”hälsofrämjande sjukvård i en hållbar stadsmiljö”. Genom
att öppna sjukhusområdet och stärka kopplingen
sjukvård-friskvård i stråk där många människor rör
sig, ökar tryggheten och området blir en del av staden.
Stadsbyggnadskontoret och Region Skåne gick
hösten 2012 ut med ett uppdrag om parallella
skisser för sjukhusområdet. Tre arkitektkontor valdes ut: Sydväst, Juul & Frost och Vandkunsten.
Förslagen handlade om områdets struktur och
gestaltning. I samarbete med Region Skåne och
med underlag från deltagande arkitektkontor, tog
stadsbyggnadskontoret fram rapporten ”Utvecklingsplan med gestaltningsprinciper”, som Stadsbyggnadsnämnden godkände i februari 2014.
Syftet var att beskriva strukturer och huvuddrag
i utvecklingen av sjukhusområdet med stöd av det
parallella skissuppdrag som genomförts. Utvecklingsplanen beskriver gestaltningsprinciper för bland
annat byggnader, platser, stråk och vegetation. Den
fungerar också som ett underlag för prekvalificering
och upphandling av konsultgrupp för projektering
av ny vårdbyggnad och servicecentral, som är de
första etapperna i genomförandet av omvandlingen.
6
|
Planering i Malmö 2015:1
De kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna i
området är den ursprungliga huvudbyggnaden och
den anatomiska teatern. Men även den provkarta på
olika arkitekturstilar som finns i området med flera
välbevarade äldre byggnader, har ett stort bevarandevärde, liksom den gröna miljön i parkanläggningar
och i allén längs Jan Waldenströms gata.
Sydväst har i sitt arbete gett förslag på historiska biotoper, där byggnader bevaras i sitt sammanhang. Det
vill säga de äldre byggnaderna bör integreras med
gröna strukturer, vegetation, sittplatser och utblickar. Genom att även placera nya byggnader i parken,
förstärks intrycket av hus i park på så sätt som sjukhusområdet ursprungligen byggdes.
Sjukhusområdet ska integreras och bli en del av staden.
Illustration: Juul&Frost Arkitekter
Malmö stad och Region Skåne har formulerat
följande strategier:
• Integrera sjukhusområdet i staden
• Utveckla ett modernt och bra sjukhus
• Fortsätt traditionen att bygga god arkitektur
• Utveckla ett område med egen identitet och hög
arkitektonisk standard
• Utveckla ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbart område
• Annonsera sjukhuset med välkomnande entréer
• Skapa förutsättningar för folkliv och mötesplatser
• Skapa platser för lugn och ro • Visa områdets historia
• Skapa ett grönt område
• Utveckla ett område med friskvård och service
som kompletterar sjukhusets och universitetets
verksamheter.
Kartan visar befintliga byggnaders ålder inom sjukhusområdet.
Entréerna till området blir tydligare. Illustration Sydväst.
Gator och stråk
Inga Marie Nilssons gata och Jan Waldenströms
gata utvecklas till stråk där verksamheter och stadsliv
samlas. Gatorna ska utformas som ”shared spaces”
där all trafik sker på de gåendes villkor. Med vegetation och möblering skapas variation i gaturummet, vilket ger ett lugnare tempo. Två parkeringsanläggningar ska samla bilarna vid områdets infarter.
Möjlighet för handikappfordon, taxi och liknande
att parkera inne i området kommer dock att finnas
kvar. Alla transporter kommer att ske till en ny servicecentral ut mot John Erikssons väg. Därifrån transporteras varorna sedan vidare i kulvertar till sjukhusets avdelningar.
Struktur
Sjukhusområdets inre strukturer ska ansluta till
den omgivande stadens. Det ska vara lätt att röra
sig in i och ut ur området. Entéerna förstärks och
blir tydliga. Bilden nedan visar att sjukvården får
sin tyngdpunkt i den norra och centrala delen av
Inga Marie Nilssons gata med den gamla administrationsbyggnaden till höger. Illustration Sydväst.
området öster om Jan Waldenströms gata. Mellan
universitetet i väster och sjukverksamheten skapas
en interaktionszon. I öster ligger den stora parken.
Offentliga och privata rum
De offentliga rummen ska tillsammans skapa en tilltalande, innehållsrik och trygg utemiljö med stråk,
mötesplatser och målpunkter, som både välkomnar
och lockar allmänheten att röra sig i och genom området. Grönska, beläggningar, belysning och möblering ska tillsammans med tydliga skyltar, konstnärlig
utsmyckning och husfasader med god arkitektur och
levande bottenvåningar prägla utemiljön i området.
Bebyggelse
Sjukhusområdets integrering i staden ställer krav på
en levande stadsmiljö med öppna bottenvåningar.
Byggnadernas fasader mot gatan kan, genom indrag
i en eller flera våningar, skapa skyddade mindre rum
med mötesplatser eller entréer. Femton meter in från
gatan bör byggnadernas bottenvåningar vara publika
och innehålla verksamheter eller klimatskyddade
passager. Transparens i byggnaderna skapar kontakt mellan inne och ute, men också visuell kontakt
mellan olika våningar och verksamheter i byggnaderna. Med flera olika verksamheter i samma byggnad och på samma våningsplan kan nya och spännande möjligheter skapas. Olika verksamheter kan
samutnyttja ytor, om deras behov är olika stora
under dygnets olika timmar. Det som är en restaurang vid lunch kan vara konferenslokal på eftermiddagen och biograf på kvällen. För att möjliggöra denna flexibilitet krävs nytänkande när det
gäller förvaltning av byggnaderna. Gestaltningsmässigt ska de nya volymerna anpassas till den omgivande staden, till stadsbilden och till bevarade
äldre byggnader. Samtidigt ska de skapa en läkande
och trivsam miljö.
Park och vegetation
Illustration över sjukhusområdets utveckling på lång sikt.
Illustration White arkitekter.
Parken blir ett samlande grönt rum, som ansluter till
byggnadernas skala och stil. Grönska och park karaktär finns i hela området i alléer, vårdträd och grupper av träd, mellan byggnaderna och i kantzonerna.
Inslaget av exotiska och ovanliga träd är av tradition
stort. Många av träden ska sparas, men även nyplanteringar kommer att göras. Sjukhusbyggnaderna har
sina huvudentréer mot urbana stråk och vänder en
lugnare sida mot parken. Här finns möjlighet att gå
ut för att sitta i solen, träffa besökare, ta en promenad
i parken eller besöka en träningsträdgård.
Läkande arkitektur
Forskning visar att såväl inre som yttre miljö bidrar
till välmående och tillfrisknande. En bearbetad bebyggelse med god orienterbarhet, där det är lätt att
känna igen sig, där det finns omsorg i detaljerna
samt ljus och växtlighet, är några av de kvaliteter
som påverkar vårt välbefinnande.
Fortsatt arbete
Målsättningen är att staden och sjukhusområdet ska
växa samman och integreras. Detta förutsätter ett nära
samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne.
Det arbete som nu startar kommer att pågå under
minst tjugo år. Det innebär att målsättningar och
strategier ska vara långsiktiga och att de kan förändras över tiden.
Inledningsvis kommer arbetet med vårdbyggnader på båda sidor av Inga Marie Nilssons gata att påbörjas. Därefter börjar arbetet med logistikbyggnaden mot John Erikssons väg. I samband med detta
kommer tillfälliga byggnader och infrastruktur att
iordningställas.
Gestaltningsprinciperna för de offentliga rummen ska konkretiseras i ett gestaltningsprogram, där
helheten och karaktären hos olika delområden beskrivs. Resultatet av detta arbete ska ligga till grund
för nyanläggning och för återställning i anslutning
till olika arbeten som innebär schaktning, rivning
eller nybyggnad.
Carina Lindeberg
planarkitekt
[email protected]
Kerstin Torseke Hulthén
programarkitekt
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 7
Västra Hamnen – ett kreativt och kulturellt kraftfält
Västra Hamnen är fortfarande­en stadsdel i förnyelse. Utvecklingen av det
gamla industriområdet till en modern och hållbar stadsdel med 20 000
­invånare och 15 000 arbetsplatser är slående. Med samspel kan vi göra det
omöjliga möjligt.
Västra Hamnen har med sina gamla, stora industribyggnader och närheten till Malmö högskola blivit
en attraktiv stadsdel för kulturella och kreativa näringar. Här finns exempelvis Sveriges Television vid
den gamla stadskajen.
Det historiska varvsområdet Varvsstaden, är inte
bara en ny affärsstruktur utan, håller också på att
bli ett mediekluster att räkna med. Media Evolution City fick Malmö stads arkitekturpris 2012 för
arbetet med att skapa ett nytt innehåll och ny form
i en klassisk industrimiljö. Genom att bygga en ny
typ av mötesplats har också medborgarnas möjlighet
att använda området förändrats. Detta stärker områdets innovativa karaktär och lockar fler entreprenörer och företag i den kreativa och kulturella sektorn.
Läge för utveckling
Varvsstaden ligger intill såväl Malmö högskola som
Malmö Live (invigning i juni 2015) som innehåller
bostäder, hotell, butiker samt kongress- och konsertanläggningar för Malmö Symfoniorkester.­Närheten till allt detta samt till Malmö C och stadskärnan, gör Varvsstaden mycket intressant för
stadsutveckling.
Varvsstaden är i dag ett stängt område, öppet endast för de cirka 400 personer som har sina arbetsplatser här. Totalt handlar det om 20 000 kvm som
ägs av Peab/Varvsstaden AB. Det innebär att förutsättningarna för att utveckla verksamheten här skiljer sig från andra områden i Västra Hamnen, där
Malmö stad äger eller har ägt marken. Visionen är
att förnya Varvsstaden till en attraktiv och hållbar
urban plats för många olika människor och företag.
Här ingår 1 500 nya lägenheter, 1 000 arbetsplatser,
en grundskola, två förskolor samt offentliga platser
som parker och torg.
Peab säger i sitt program för utvecklingen av området: ”Ibland hittar man kärleken där man minst
anar. Exempelvis bakom rostiga staket och fönster
som gapar tomma, precis vid vattnet och mitt i staden. Varvsstaden är en skatt, full av det oväntade
som du har väntat på”.
Många utmaningar
Peab, numera Varvsstaden AB, köpte det gamla
Kockumsområdet 2005 och omvandlingen av området kommer att pågå de närmaste 20–30 åren. Eftersom området har använts för att bygga fartyg under lång tid, finns omfattande kemiska föroreningar
i mark och byggnader samt även en hel del tekniska­
problem som måste lösas. Samtidigt måste hänsyn
tas till det unika kulturarv som området utgör.
Utvecklingen av Varvsstaden är ett samarbetsprojekt som leds av Malmö stad och Varvsstaden AB.
För att skapa innehåll och struktur i utvecklingen av
området antogs 2011 ett planprogram. Under 2014
har ytterligare steg tagits för att förverkliga visionen med konkreta förslag till hur utvecklingen kan
bedrivas vidare, genom att stadsbyggnadsnämnden
godkände en utvecklingsplan.
I planen behandlas bland annat frågor som rör
privata byggprojekt och om hur stadens offentliga
rum och funktioner ska hanteras. Utvecklingsplanen­
är grunden för affärsavtalet mellan Malmö stad och
Varvsstaden AB och fungerar även som underlag för
framtida detaljplaner.
När det gäller byggnaderna så kan i vissa fall endast
fasaderna­behållas, på grund av de ekonomiska, konstruktionsmässiga och miljömässiga förutsättningarna. Illustration White.
I Varvsstaden har vi gjort ett stort arbete för att
säkerställa att de byggnader och detaljer som värderas högst kulturhistoriskt bevaras. Vi har även fört
en långtgående dialog kring andra intressanta byggnader samt kring möjligheter att bevara fasader och
detaljer, för att bidra till att skapa en intressant atmosfär och karaktär av mångfald, variation och kontrastrikedom. Detta ligger bland annat till grund för
stadens och Varvstaden AB:s ekonomiska överenskommelser och är även avgörande för exploateringsgraden inom Varvsstaden samt för att stadsutvecklingen ska vara ekonomiskt möjlig.
Det finns dock ett antal utmaningar i arbetet
med att förvandla en plats som denna till en attraktiv och hållbar stadsdel. Några av dessa känner vi till
redan i dag, andra lär dyka upp längs vägen.
Få fler att höja ambitionsnivån
Malmö stad har höga ambitioner för klimatneutralt och grönt byggande. Kan vi utmana framtida
utvecklare att ha samma höga ambitioner? Kan vi
skapa­en trygg och kreativ miljö för barnen på ett
sätt som ger glädje, kunskap och identitet?
Flera byggnader som speglar stadsdelens historia
kommer att bevaras. En stor utmaning är att hitta
rätt innehåll till stora byggnader. Kanske nationell
och regional verksamhet inom den kreativa industrin, i kombination med annan användning av utrymmet i några av byggnaderna.
Kan vi lära oss något
av andra projekt i Europa?
För att säkerställa de kulturhistoriskt intressanta byggnadernas livslängd och skick så krävs det också att de fylls med ett innehåll i stället för att de står tomma och förfaller.
8
|
Planering i Malmö 2015:1
I Oslo finns exempel på hur det industriella arvet kan
utvecklas genom att exempelvis livsmedels­butiker
och hotell drivs av arbetslösa, ett sätt att ta till vara
humankapitalet. I Berlin kan vi se goda ­exempel på
hur man kan skapa innovativa områden.
För att öppna ett område som har varit stängt för
Varvsstaden ligger intill såväl Malmö högskola som Malmö Live (invigning i juni 2015) och närheten till allt detta samt till Malmö C och stadskärnan gör Varvsstaden mycket intressant
för stadsutveckling.
Malmöborna under så lång tid är det nödvändigt
att under de kommande 20–30 åren ge plats även
för tillfälliga aktiviteter som stadsodling, kaféer, och
­offentliga tillställningar. Tillfälliga kulturaktiviteter
är också viktiga för att öppna för en fördjupad debatt om hur staden ska utvecklas.
vis kan få de 6 000 personer som arbetar inom de
kulturella­och kreativa näringarna utmed The Line
i Västra Hamnen att börja mötas och samtala med
varandra. Vilka krafter och idéer sker då?
Vi hjälper till att skapa mötesplatser och plattformar för att olika verksamheter, även de kulturella
och kreativa näringarna, ska kunna hitta intressanta­
Viktiga detaljer
möjligheter tillsammans med fastighetsutvecklare. I
För att säkerställa de kulturhistoriskt intressanta Malmö arbetar vi också mycket med kvaliteten i gabyggnadernas livslängd och skick, krävs det också­ turummet. Hur byggnadernas bottenvåningar möatt de fylls med ett innehåll i stället för att de står ter dig som rör dig i staden och hur stadens allmänna
tomma och förfaller. Det är därför viktigt att stöt- platser, parker, torg och gator och stråk hjälper dig
ta kreativa lösningar och kulturella näringar som vill att möta andra kreativa individer. Möten som i sin
etableras sig i området.
tur kan generera innovationer och nya idéer.
När det gäller byggnaderna så kan i vissa fall
­endast fasaderna behållas, på grund av de ekono- Vilka är de strategiska frågorna?
miska, konstruktionsmässiga och miljömässiga för- Det har varit en lång process för att hitta en gemenutsättningarna. Industridetaljer som pollare, traver- sam värdegrund inom staden och utveckla denna
ser, järnvägsspår och bryggor skapar karaktär och är tillsammans med fastighetsägaren Varvsstaden AB.
därför historiskt värdefulla. Sådana detaljer är vik- Det är ett arbete som har krävt och kommer att forttiga att behålla som artefakter från den industriella sätta kräva ett stort engagemang och tålamod. Det
eran. Kanske kan man inspireras av Nantes i Frank- gäller att ha en tydlig ambitionsnivå och inte komrike, där konstnärer fick göra installationer utifrån promissa bort sig på vägen, men samtidigt vara flexi­
bel och öppen för nya lösningar.
områdets unika karaktär?
Varvsstadens utveckling måste vara både socialt,
Hur arbetar man strategiskt
kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Vi
med kulturarvet?
har en nära dialog med Malmö Museer, våra duktiga­
På vilka sätt kan bevarandestrategier i stadsplane- bebyggelseantikvarier och vår kulturförvaltning –
ringen bidra till social och ekonomisk urban rege- som är stadens länk till det fria kulturlivet – men
neration? Stadens urbankapital är summan av hu- också med fastighetsägaren som står för fastighetsmankapitalet och det sociala kapitalet multiplicerat utvecklingen. Vi är öppna för kreativa idéer och utmed de urbana kvaliteterna som finns i stadsstruktu- vecklar gärna nya koncept i de historiska byggnaderren och byggnaderna och livet mellan husen. Husen na i unika kombinationer med modern arkitektur.
är värdelösa utan människorna. Många företag och
människor dras hellre till platser som ger emotionel- Hur kan då arbetet
la värden än till traditionella kontorsbyggnader och med det urbana kulturarvet gå vidare?
kontorslokaler. Miljöer och arbetsplatser måste­kun- Vi måste bli ännu bättre på att tidigt i processen
na hjälpa framtidens företag och anställda att han- samtala om vilken identitet som vi tillsammans vill
tera sin vardag och sitt livspussel. Därför behöver skapa i en stadsdel, dels mellan stadens olika förvaltvi skapa stadsmiljöer som rymmer kontor, innova- ningar, dels med andra aktörer och investerare. Vi
tionsmiljöer, restauranger, barer, hotell, torg – allt i måste försöka hitta gemensamma inriktningar för
att lyckas.
ett väl fungerande samspel.
Det är viktigt att inte för tidigt låsa sig vid en viss
Uppmuntra kreativa möten
lösning eller viss verksamhet när det gäller innehållet­
Det behövs också strukturer som gör att man enkelt – en lösning som sedan kanske inte blir möjlig. Vi
kan röra sig mellan de olika miljöerna. I dag är man behöver tidiga samtal om hur vi vill att gator, torg
inte bara på sin arbetsplats, man kan lika gärna sätta­ och byggnader och bottenvåningar ska nyttjas och
sig på ett kafé för att jobba eller arbeta hemifrån. Vi vad de kan tillföra platsen i form av karaktär, idenser en annan rörlighet, mellan lugn och stadspuls.
titet och atmosfär.
För att få kreativa och innovativa idéer krävs
Genom att många olika professioner deltar i sammöten­mellan människor och miljöer som lockar talet och processen, kan vi skapa nya dimensioner
till samtal och dialog. Vad händer om vi exempel- av kultur, så att våra städer inte blir för tillrättalag-
da, utan kan visa upp den kreativitet, öppenhet, tolerans och mångfald som de faktiskt besitter. Vi behöver få arkitekter, ingenjörer, konstnärer, designers,
fastighetsekonomer och det fria kulturlivet samt våra
bebyggelseantikvarier att arbeta tillsammans för att
ta fasta på vår historia och vår nutid. Tillsammans
kan vi skapa kreativa utvecklingsmöjligheter, där staden kan läsas, förstås och ge rötter och identitet till
invånarna.
Behövs fler kontaktytor
Vi behöver ta till oss alla goda exempel och skapa fler
kontaktytor mellan många olika aktörer, verksamheter och fastighetsägare och det fria kulturlivet. Vi behöver fler som kan facilitera den typen av processer.
Vad händer exempelvis om Varvsstaden AB anställer två kulturarbetare för att skapa temporära aktiviteter under omvandlingen av Varvsstaden? Vad
händer om en procent av investeringarna går till
konstnärlig utsmyckning och tillvaratagande av de
industriella detaljer som finns i området? Vad händer om bebyggelseantikvarierna tar en större plats i
projekteringen av byggnaderna för att skapa kreativa
kombinationer mellan gammalt och nytt? Vad händer om det fria kulturlivet aktivt får vara med och
utveckla parker och torg?
Vilka företag inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige lockas då att vara här i Malmö, där
det omöjliga är möjligt och där alla världens kryddor blandas till en spännande, färgstark och oväntad upplevelse?
Stort ansvar och dialogprocess
Det vilar ett stort ansvar på alla parter i denna process att vara lyhörda för olika intressen. Varvsstaden
AB och Malmö stad har en särskilt viktig roll i detta.
Därför är det viktigt att föra en dialog med medborgare och företag i området. Vi måste hitta nya sätt
att mötas och debattera stadens utveckling. Det är
en viktig del av den svenska demokratin.
Ytterst handlar det ju i projekt som dessa – med
urbana kvalitéer och frågeställningar som rör ekonomisk och social hållbarhet – att vi bygger människors och företags framtid. I Varvsstaden kommer
barn att ta sina första steg i livet, här kommer de att
cykla för första gången, uppleva sin första kyss och
vara med om den stora kärleken.
Josephine Nellerup
planchef
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 9
FUNKY ROOMS – UngBo:s nya
idétävling om små smarta kök och badrum
Med sin nya idétävling Funky rooms fortsätter UngBo att utmana invanda
föreställningar om hur man kan bo, var man kan bygga och om det
alltid måste vara dyrt med kvalitet. Projektet är ett samarbete mellan Malmö
stadsbyggnadskontor, JM, HSB och MKB och har även fått Boverkets stöd för
innovativt byggande för unga. Med Funky rooms vill UngBo sätta fokus på
små bostäder och de delar som är dyrast att bygga; kök och badrum.
En
iDéTävling om boende på liten yta
Funky rooms vinster
Juryns pris:
Badrumstävling
1:a plats, 40.000 kr
Kökstävling
1:a plats, 40.000 kr
Kök- & badrumstävling
1:a plats, 40.000 kr
Folkets pris
Badrumstävling
1:a plats, 10.000 kr
2:a plats, 4.000 kr
3 – 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live
Kökstävling
1:a plats, 10.000 kr
2:a plats, 4.000 kr
3 – 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live
Kök- & badrumstävling
TAPPERGEIST.SE
1:a plats, 10.000 kr
2:a plats, 4.000 kr
3 – 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live
En Tävling
ÖppEn fÖR
AllA
FUNKY ROOMS – En idétävling om boende på liten yta. TEMA: KÖK OCH BADRUM. Tävlingen pågår från
oktober 2014 till februari 2015.
Unga efterfrågar framför allt små lägenheter. Det är person klarar sig själv och vi tror att det är en fördet också många andra grupper som gör och unga utsättning för att kunna bo i en liten lägenhet. Besom ofta saknar tidigare referenser, fasta anställning- höver man hjälp i sin vardag påverkas inte bara kök
ar och pengar på banken har därmed svårt att få sin och badrum, utan även andra ytor såsom sovplats
första lägenhet. För att unga ska ha en chans på bo- och vardagsrum. Det är med andra ord svårt att bo
stadsmarknaden behöver vi fler små lägenheter. Sam- på 20 kvm med en permobil även om badrummet
tidigt är det dyrt att bygga nytt och unga har svårt är tillgängligt. Kan badrumsytan i små lägenheter
att efterfråga nyproduktion. För att ungdomar skall minska till förmån för andra ytor och lägre kostnaha råd med
en bostad måste
de bli och
billigare. I en
li- der, tror vi att vi skulle få fler och mer funktionella
TEMA:
KÖK
BADRUM
ten lägenhet tar kök och badrum, som kostar mycket små lägenheter. UngBo:s mål är att alla människor
pågår sett
oktober
2014 Kunde
till februari
att bygga,Tävlingen
proportionellt
stor plats.
dessa2015ska kunna bo i hem som motsvarar och är anpassaMer
info
hittar
du
på:
www.ungbo.se
ytor minskas genom smarta köks- och badrumslös- de efter deras behov.
ningar skulle det bli billigare att bo. Det är anled- Funky rooms startade den 1 oktober och är uppningen till att vi nu arrangerar idétävlingen Funky
rooms där vi efterfrågar påhittiga förslag på hur man
kan utforma funktionella våtrum på liten yta.
Annons Inrikes Helsida 2014-10-17.indd 1
2014-10-17 12:15
Dyrt att bygga kök och badrum
Men om det nu är så dyrt att bygga kök och badrum varför byggs de inte redan så små som möjligt?
I Sverige har vi en stark och mycket bra tillgänglighetslagstiftning som säger att alla nyproducerade
lägenheter måste vara tillgängliga d.v.s. människor
med funktionsnedsättning som exempelvis rörelsehindrade och hörsel- eller synskadade ska kunna bo
i dessa lägenheter. Det ställer krav på att framför allt
badrum inte görs för små; en rullstolsburen person
måste utan problem kunna ta sig in, vända och rulla
ut. Hur mycket plats behöver då en rullstolsburen i
ett badrum? Vi bad en person att ge oss mått utifrån
en reell situation. Resultatet ser ni nedan. Vår test10
|
Planering i Malmö 2015:1
Hur mycket plats behövs? Vi bad en rullstolsburen visa oss.
Hjulen smordes in med blå färg och lämnade spår.
delad i tre deltävlingar: 1. kök, 2. badrum och 3.
kombination av kök och badrum. Den 3 november
hölls det första jurymötet för deltävlingen badrum
med livliga diskussioner om funktionalitet och kostnadseffektivitet. Juryn ansåg att de fått in många förslag som behandlade minskade ytor, men få med nya
tekniska- och designmässiga lösningar. Därför valde
juryn att utöka tävlingstiden för badrum. Badrumstävlingen har under hösten pågått parallellt med
kökstävlingen och sista inlämningsdag var den 5/12.
Juryn kommer att bedöma de inlämnade bidragen
enligt tre kriterier:
• Innovativ höjd – hur kreativt och ny skapande är förslaget?
• Användbarhet – kan lösningen omsättas
i praktiken?
• Yta – hur mycket mindre kan rummet
bli med förslaget?
Den stora förhoppningen med tävlingen är att få
in smarta idéer, som kan omsättas i praktik av våra
samarbetande byggbolag JM, HSB och MKB.
Så här gick det på InnoCarnival Skåne
Den 13–15 november deltog UngBo i InnoCarnival på Malmö mässan och ställde ut några av de
kreativa idéer som inkom under UngBo:s idé- och
arkitekttävlingar 2011–2012. I montern som designats av arkitektstudion Within Walls gestaltades
bl.a. idén om en luftby i Oxie och förslaget ”Svartbygget” av Lina Nilsson. ”Svartbygget” är inritat på
kvarteret Brännaren i Norra Sorgenfri och väckte
2012 stort intresse hos Riksbyggen, som äger tomten och som tillsammans med förslagsställaren har
skissat vidare på förslaget. Under fredagen deltog
designstudenter från Drottning Blankas gymnasieskola i en UngBo-workshop, där de i intensiva tiominuterspass utformade de nya innovativa
lösningar för badrum och kök. Modellerna inspirerade sedan andra innovatörer i olika åldrar att ta
fram kreativa lösningar på funktionella och roliga
badrum på liten yta.
Hannah Wadman
projektledare UngBo
[email protected]
Kerstin Åkerwall tillbaka i Malmö
”– Jag vill vara med och göra skillnad”
Malmös nya miljödirektör Kerstin Åkerwall är arkitekt och stadsplanerare i
grunden och miljöfrågorna har alltid varit en viktig del av hennes arbete.
– Men nu får jag för första gången ägna mig på heltid åt miljöfrågor och för mig är det ett drömjobb att
få göra det i en stad som Malmö med höga miljöambitioner och bred kompetens på området.
Kerstin Åkerwall har arbetat med stadsplanering
i en rad olika sammanhang. Hon har varit planchef
på stadsbyggnadskontoret i både Lomma och Malmö, enhetschef på gatukontoret i Malmö, länsarkitekt vid Länsstyrelsen i Skåne och expert på detaljplaneprocesser på Boverket. Och sedan juni 2014 är
Kerstin Åkerwall alltså miljödirektör i Malmö stad.
– Det känns som ett naturligt steg, eftersom miljö-­­och hållbarhetsfrågor har blivit en allt mer integrerad del av planeringsarbetet, säger Kerstin Åkerwall. Allt hänger ihop och ska vi bygga hållbara
städer måste miljöaspekten finnas med i alla faser,
från planering till vardagsliv.
Stor spännvidd
Just bredden i miljöförvaltningens verksamhet, från
de handfasta tillsynsfrågorna till det långsiktiga strategiska arbetet för att nå uppsatta klimat- och miljömål, är både lockande och utmanande, förklarar
Kerstin Åkerwall.
– Miljöfrågorna berör ju alla invånare i Malmö
och det är ett område där vi alla har ett ansvar att bidra och där vi genom att gå före verkligen kan göra
skillnad.
Miljöförvaltningen spelar, genom både strategiskt utvecklingsarbete och tillsyn och kontroll av
allt från livsmedel till buller, en viktig roll i det dagliga arbetet för en bättre miljö.
– Men miljöförvaltningen ska också fungera som
pådrivande kraft för att få fler att engagera sig i arbetet för en bättre och mer hållbar stad.
Malmö har i flera år legat i toppskiktet när tidningen Miljöaktuellt har rankat Sveriges bästa miljöstäder och utsågs i somras för tredje gången till landets miljöbästa kommun.
– Vi ska vara stolta över att Malmö hela tiden ligger i framkant, men det betyder inte att vi kan luta
oss tillbaka och tro att vi har gjort vad som behövs.
Ska vi hålla jämna steg med utvecklingen på miljö- och klimatområdet måste vi ligga i – hela tiden.
En viktig framgångsfaktor i miljöarbetet är den
starka samverkanstradition som finns i Malmö. Förvaltningarna arbetar ofta gränsöverskridande och
det finns en stor öppenhet för dialog med invånarna och samarbeten med andra offentliga aktörer, näringsliv, högskolor och universitet.
– Samverkan och dialog är viktiga verktyg för att
vi ska kunna nå miljömålen, säger Kerstin Åkerwall.
Via de möten som uppstår kan vi öka medvetenheten och förståelsen för vad som behöver göras samtidigt som vi kan lära av varandra.
Vågar testa
En annan viktig framgångsfaktor är ett innovativt
förhållningssätt till hållbarhetsfrågor.
– Här nöjer vi oss inte med det som
redan är gjort utan vi vågar testa­och
söka nya vägar. Malmö är i dag ”testbed” för innovationer och nya lösningar på hållbarhetsområdet som
sedan,­om de faller väl ut, kan användas i större skala i andra sammanhang.
Klimatkontraktet i Hyllie, där
Malmö stad kom överens med aktörer
som E.ON och VA Syd om offensiva
klimat- och miljömål i bygget av den
nya stadsdelen, är ett exempel på ”nytänk” som har gett mersmak.
– När vi nästa år ska utvärdera Klimatkontraktet i Hyllie, så är jag övertygad om att vi kommer att ha med oss
värdefulla erfarenheter, som kan komma till nytta i utvecklingen av andra
stadsdelar. Genom att testa, utvärdera­
och hela tiden sträva efter att göra
­saker ännu bättre, når vi längre.
Ska vara lätt att göra rätt
Malmö har satt upp ambitiösa mål för
miljöarbetet och det kommer att krävas kraftfulla åtgärder för att ställa om
till den ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara staden. Redan 2020 ska
Malmös egen organisation vara helt
klimatneutral och 2030 ska Malmö­
försörjas till 100 procent av förnybar
energi.
– Det är extremt tuffa miljömål,
men det behövs tydliga målbilder för att få till en så
stor omställning som den vi står inför. Samtidigt är
det viktigt att vi bryter ner de övergripande målen i
mätbara delmål, så att vi kan följa utvecklingen och
se hur vi ligger till. Det måste också vara lätt att göra
rätt, så att du inte avstår från att göra hållbara val i
vardagen bara för att det är krångligt.
Stora satsningar
De närmaste åren kommer det att behöva göras
omfattande satsningar på att ställa om från fossila bränslen och energikällor till förnybara. Det behövs långtgående energieffektiviseringar och stora
investeringar i mer kollektivtrafik och utbyggd infrastruktur för gång- och cykeltrafik.
– Det krävs kompetens inom en rad områden för
att vända utvecklingen åt rätt håll. Där känner jag
mig trygg med att vi har fantastiskt kompetenta och
besjälade politiker och tjänstemän som kan driva på
så att vi även i fortsättningen är en offensiv aktör i
framkant av utvecklingen.
Tätare och grönare stad
Även i planeringen av staden väger hållbarhets­
aspekterna allt tyngre.
– En av de stora utmaningarna i bygget av den
Kerstin Åkerwall är före detta planchef på Malmö stadsbyggnadskontor och sedan i somras ny miljödirektör i Malmö.­
Foto Johan Bävman.
hållbara staden är att kunna hantera en tillväxt på
upp till 100 000 nya invånare fram till 2035 utan att
vi behöver ta mer värdefull jordbruksmark i anspråk,
säger Kerstin Åkerwall. Därför planerar vi i dag för
en tätare stad, som växer inifrån och ut. Samtidigt
måste vi slå vakt om de gröna ytorna i staden. Grönskan är viktig både för trivseln och för att staden ska
kunna stå emot extrema regnväder och stormar.
Ett sätt att skapa nya gröna ytor i en allt tätare
stad är att odla på tak, väggar och tidigare outnyttjade platser.
– Det pågår flera spännande stadsodlingsprojekt i
Malmö, där man tillför staden grönska på ett smart
sätt som är bra för miljön och som samtidigt bidrar
till en förbättrad livskvalitet, genom att det skapas
nya kontaktytor mellan människor. Stadsodlingsprojekten är lyckade exempel på hur vi genom att
tänka nytt tillför värden på ett sätt som pekar framåt mot den goda, hållbara staden.
Sven-E Lindberg
skribent
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 11
Norra Sorgenfri – Malmös sovande skönhet
Att utveckla Norra Sorgenfri svarar mot ett av översiktsplanens viktigaste mål: att skapa en tät och funktionsblandad stad. Förtätning tar tillvara fördelar såsom god miljö och hållbart samhällsbyggande. Området kommer att få
en mera småskalig kvartersstruktur än dagens sju storkvarter, med ett väl integrerat nät av gator, torg och gröna
platser. I vår tas de första spadtagen i vad som kan bli innerstadens mest attraktiva kvarter.
”– Det här blir startskottet för
omvandlingen av Norra Sorgenfri”
Industrigatan löper som en historisk linje genom
Malmös äldsta industriområde. Här finns byggnader med varierad karaktär från olika tider under närmare ett sekel, från slutet av 1800-talet fram till slutet
av 1900-talet då Sorgenfri var ett aktivt och expanderande industriområde. På senare år har industriverksamheterna gradvis avvecklats i takt med stadens omvandlingsplaner växt sig tydligare i området.
Tankarna på en omdaning började redan 2006
med ett visionsarbete som Malmö stad tog fram genom ett brett samarbete med områdets aktörer, med
grundtanken att Norra Sorgenfri successivt ska utvecklas till att bli en del av innerstaden och utgöra en
blandning av både bostäder och verksamheter. Som
ett underlag till kommande detaljplaner för området utarbetades ett planprogram två år senare, som
skulle utreda förutsättningarna för omvandlingen av
Norra Sorgenfri från industriområde till ett innerstadsområde av blandad karaktär.
En vit fläck på innerstadskartan
I dag betraktas Industrigatan därför som ryggraden i stadens mest prioriterade omvandlingsområde, med uppgiften att länka samman Malmös centrala och östra delar. Kvarteren längs huvudgatan
har redan börjat anta en blandning av verksamheter,
allt från storskalig tillverkningsindustri till småskalig före­ningsverksamhet. Men den tydligaste markören för områdets planerade omvandling är kvarteret Spår­vägen vid Industrigatans västra del, som
sedan bussgaragets avveckling 2008 varit en vit fläck
på Malmös­innerstadskarta.
Stina Räftegård, på fastighetskontoret, är projektledare för det cirka fem hektar stora området
som Malmö stad är markägare till. De senaste fyra
åren har hon arbetat intensivt med förberedelserna
att omvandla industritomten till nya kvarter för en
blandad användning av marken. Detaljplanen för
kvarteret Spårvägen som skett i nära dialog med ett
20-tal byggherrar vann laga kraft i november 2013.
Under 2014 har samarbetet fortsatt och markanvisningsavtal har tecknats med ett antal intressenter
som nu får möjlighet att vidareutveckla sina projekt
i kvarteret.
– Det här blir startskottet för omvandlingen av
Norra Sorgenfri. Från visioner, via planprogram och
detaljplan går vi nu in i genomförandeskede. Tillsammans med byggherrarna arbetar vi för att förverkliga intentionerna med området. Med kvarteret
Spårvägen kommer en ny del av innerstaden börja
ta form och bli en brygga mellan centrala och östra
Malmö, säger Stina Räftegård.
En blandning med variation
I de nya mindre kvarteren inom kvarteret Spår­vägen
planeras det för cirka 700 bostäder med olika upp­
låtelseformer och varierad utformning, som student12
|
Planering i Malmö 2015:1
lägenheter, stadsradhus och LSS-boende. Utöver detta planeras en förskola med fyra avdelningar och ett
gemensamt parkeringshus. Ett syfte med kvartersstrukturen är att skapa levande gaturum med ett antal mindre torg- och grönområden, men också­olika­
typer av mötesplatser och möjlighet till lokaler i bottenvåningarna. Bussgaragets äldsta delar som ska bevaras, ska också ge plats för gemensamhet och aktivitet, med fokus på kultur- och fritidsverksamheter.
– Att tillsammans med många byggherrar skapa
hållbara lösningar för nya byggnader och funktioner
jämte det som finns i kvarteret är utvecklande för en
levande och varierad stadsmiljö. Det bevarar en del
av kulturhistoriska arvet samtidigt som det stärker
omvandlingen för hela Norra Sorgenfri, säger­Stina­
Räftegård.
Utbyggnadsstrategi
Då byggrätterna är relativt små och ett stort antal intressenter ska samverka inom kvarteret under flera år
har en utbyggnadsstrategi tagits fram under 2014 för
att etappvis kunna utveckla kvarteret Spårvägen i en
jämn och sund takt. Först ut blir fem aktörer vars
projekt är belägna i de två mittkvarteren Föraren och
Passageraren. I första etappen ingår även tomten för
förskolan som man är tänkt komma igång med så tidigt som möjligt. Första möjliga byggstart för denna etapp är hösten 2015, totalt handlar det om cirka 200 bostäder.
Andra utbyggnadsetappen omfattar de södra
kvarteren längs Industrigatan och är i viss mån beroende av huvudgatans ombyggnad. Förutom bostadskvarter planeras ett parkeringshus integrerat
med kontor, bostäder och lokaler. Första möjliga
byggstart beräknas i dagsläget till våren 2016.
Radhuskvarteren i norra delen av området utgör
tillsammans med ett kvarter i hörnet av Nobelvägen
och Celsiusgatan områdets tredje och sista etapp.
Här tror man på byggstarter för 19 radhus och ett
blandat kvarter med bostäder, kontor och lokaler
under 2017–2018.
Aktivitetsstyrda dialoger
Genom denna etappindelning skapas förutsättningar för en bättre framdrift i kvarteret och en mer
koncentrerad dialog med byggherrarna genom varje­
etapp. Samarbetet med de aktuella aktörerna sker aktivitetsstyrt vilket innebär att mindre kvarters­möten
varvas med större etappmöten och stormöten.
Just nu arbetar staden, VA SYD och aktuella byggherrar med att tillsammans ta fram en modern lösning
för sophanteringen. Förutom gemensamma sopstationer under mark och matavfallskvarnar i lägen­
heterna planeras en bemannad återvinningscentral
för sällanavfallet i kvarteret. Konceptet innefattar
även en byteshörna för prylar och kaféverksamhet.
– Vi vill synliggöra källsorteringen på olika platser i området där spontana möten kan ske och ge
insikten att det också finns sociala och ekonomiska­
vinster med att gemensamt ta ansvar för miljön,
­säger Stina Räftegård.
De äldsta båghallarna bevaras
I planeringen för genomförandet av utbyggnadens
första etapp gör historien sig påmind genom bussgaraget som står på den annars tomma och byggklara
tomten. Rivningsarbetet för bussgaraget har pågått i
etapper fram till hösten 2014. Det som bevaras är de
fyra äldsta båghallarna från 1932 och 1936 samt fasaAktuella aktörer
Malmö stad i samarbete med ByggVesta , Hauschild-Siegel, HSB, Ikano Bostad, JM, Lifra, MKB,
Peab, Skanska, VA SYD och Veidekke.
Visionsbild av Industrigatan och ett utbyggt kv Spårvägen till vänster. Illustrations Mandaworks.
den mot Celsiusgatan. Nu pågår provtagningar som
följs av saneringsarbeten som förväntas vara färdiga
till sommaren 2015. Därefter påbörjas projektering
för renovering och ombyggnad i Stadsfastig­heters
regi. Kulturförvaltningen arbetar redan nu med att
hitta lämpliga hyresgäster till båghallarna.
– Går allt enligt planerna kommer kvarteren utvecklas parallellt med både ny och befintlig bebyggelse som tillsammans karaktäriseras av mångfald,
småskalighet och variation – det är våra kärnvärden. Jag är övertygad om att byggstarterna i kvar­
teret Spårvägen kommer bli ett startskott som ger
ringar på vattnet för hela Norra Sorgenfris fortsatta
utveckling, säger Stina Räftegård.
Nytt liv i Båghallarna
I omvandlingen av Norra Sorgenfri finns ett antal
äldre byggnader värda att bevara för att behålla den
gamla industrikaraktären som ger området sin identitet. De fyra båghallar som i dag står kvar i kvarteret
Spårvägen tillhör de kulturminnesvärda byggnader
som bevaras. Båghallarna, det forna bussgaraget som
byggdes på 1930-talet, har trots renoverings­behovet
en otrolig potential med stora öppna ytor och höga
takhöjder.
Utöver industrikaraktären bjuder Norra Sorgenfri även på en hög kreativ nivå med nära 300 kultur­
aktörer verksamma i området. I Båghallarna vill
man ta tillvara på områdets kulturella och kreativa­
näringar för att skapa en mötesplats för områdets
boende och besökare. Det detaljplanerade kvarteret
Spårvägen blir ett av startskotten i Norra Sorgenfri,
där Båghallarnas funktion kan sätta prägel på hela
områdets fortsatta utveckling.
Kulturella verksamheter
Detaljplanen föreslår att Båghallarna ska innehålla
verksamheter inom kultur som vänder sig både till professionella utövare och till allmänheten. Ett koncept för
Båghallarnas framtida innehåll och drift utvecklas därför av Kulturförvaltningen för närvarande.
Målet är att de potentiella hyresgästerna i Båghallarna till stor del ska vara öppna för allmänheten och
skapa en plats där kultur står i centrum. Konceptet
medger också att verksamheterna ska ges möjlighet
att samverka vilket i sin tur ger ett kunskaps- och kulturutbyte som gynnar samtliga inblandade. Dessutom kan vissa ytor utnyttjas gemensamt för att effek-
”
sträcka på totalt 1,3 kilometer. Den ombyggda gatan
ska bidra till att stärka stadslivet i Norra Sorgenfri,
främja verksamheter längs gatan och ge en attraktiv
boendemiljö. Hög prioritet har givits åt cykeltrafik,
ökad trygghet, sociala ytor och grönska.
Industrigatan erhåller en dubbel funktion av
(Ur Utställningsförslag till ÖP 2012 Malmö Översiktsplan)
både stråk och mötesplats. Gatan får inte samma
tivisera lokalanvändningen och hålla nere kostnaden sektion längs hela sin 1,3 kilometer långa sträckning,
utan de tre etapperna får varierande karaktärer och
för hyresgästerna.
Båghallarnas kommande funktioner ska samverka­ en sekvens av rum skapas. Andra element än en enmed omgivande parker och torg så att verksam­heter, hetlig sektion används istället för att skapa en samutställningar och olika typer av arrangemang och manhängande känsla, som till exempel en genomuppträdanden kan ske både i och kring byggnader- gående joggingslinga, cykelbanan och belysningen.
na – vi tänker oss Båghallarna som en mötesplats för
Maria Nyman-Moritz
Pernilla Theselius
alla Malmöbor!
Att planera för ett mer sammanhållet Malmö
s­ ocialt har hög prioritet. Det främjas av fler rörelser mellan olika delar av staden liksom av fler och
bättre mötesplatser. Genom att bryta barriärer,
förstärka­stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden läkas samman socialt.”
Industrigatan blir stråk
och mötesplats
kommunikatörlandskapsarkitekt
[email protected]@malmo.se
Industrigatan är tänkt att bli områdets huvudgata – en
ryggrad i Norra Sorgenfri – som agerar både stråk och
stadsrum. Upprustning och ombyggnad av Industri­
gatan är därför en av nyckelfaktorerna för att utvecklingen av Norra Sorgenfri ska lyckas.
Upprinnelsen till Industrigatan var en vindlande
landsväg mellan betesmarker och fält som ledde in
till staden. Det var förstås långt innan den fick sitt
signifikativa namn, långt innan den stiftade bekantskap med celebriteter som Nobelvägen och Scheelegatan. När Malmö så småningom gick in i sin industriella era fick Industrigatan sitt namn, samtidigt
som stadens betesmarker fick ge plats åt ett nytt område av produktion och stadens stora verk. Det mesta
av produktionen i Norra Sorgenfri har lagts ned eller
flyttats ut, men Industrigatan spelar fortfarande­en
viktig roll i Malmös vägnät genom att knyta samman
centrum och Malmös östra delar ­under Kontinentalbanan. I dag gör gaturummets storskalighet och ruffa karaktär att sträckan under delar av dygnet känns
otrygg för gång- och cykeltrafikanter och bidrar till
att Norra Sorgenfri upplevs mera som barriär än som
koppling. Gatumiljön är i dag i första hand tillgänglig för biltrafik. De cykelvägar som finns är väl trafikerade men osammanhängande utbyggda och upplevs som provisoriska. Belysningen är av äldre snitt
och inte anpassad för fotgängare och cyklister.
Industrigatan byggs ut i tre etapper: Föreningsgatan-Nobelvägen, Nobelvägen-Östra Farmvägen,
Östra Farmvägen-Scheelegatan, vilket innebär en
Industrigatans olika delar och olika planteringskoncept. Första fasen från Zenithgatan
fram till St Knuts väg har karaktären Paradgata, med ljusa, skira träd som följer befintliga lindarnas mönster.
Linnéa Eriksson
projektledare
[email protected]
Magnus Metz
utvecklingssekreterare
[email protected]
Där kv Spårvägen ligger i dag, låg fram till slutet av
1800-talet ett antal gårdar och i hörnet Nobelvägen-Celsiusgatan fanns en hartsfabrik.
Spårvägstationen etablerades i kv Spårvägen
1906 när man gick över till eldrivna spårvagnar i
Malmö. Den sista spårvägslinjen lades ned 1973 och
på 1990-talet revs en stor del av spårvagnshallarna.
På 1930-talet byggdes bussgaraget mot Celsiusgatan och Nobelvägen. På 1950-talet byggdes en
verkstads- och kontorsbyggnad mitt emellan spårvagnshallarna och detta bussgarage, som innehöll
verkstäder för bussar, spårvagnar, förråd, snickeri,
smedja, plåtslageri och hjulsvarnar, med mera.
Bussgaraget, de så kallade Båghallarna, öster
om spårvagnhallarna byggdes efter ritningar­av
Frans Ewers. Det var en tvåskeppig byggnad med
rundbågiga tak, som några år senare byggdes till
mot söder med ytterligare två, lägre skepp. I mitten av 1940-talet gjordes ännu en tillbyggnad av bussgaraget, ritad av arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. Denna­del har nu rivits
på grund av undermåligt skick. Den sista utbyggnadsetappen av bussgaraget skedde 1968, med en
stor tillbyggnad mot söder i samma stil, med flacka
sadeltak och dekormurning i brunt tegel.
Från och med St Knutsgatan längs kv Spårvägen börjar karaktären Klippskreva med blandade träd med specialistkaraktär, som har tätare plantering.
Planering i Malmö 2015:1 | 13
Bostadsbyggande i Malmö
Under senare år har debatten kring bostadsbyggande och bostadsförsörjning varit intensiv. Bostadsförsörjning för en
ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling. Bostäder av god kvalitet ska finnas tillgängliga för
människor i livets alla skeden. På en väl fungerande bostadsmarknad finner hushållen en lämplig bostad som motsvarar behov och efterfrågan. Så är det inte för alla grupper i Malmö i dag.
Handlingsplan för bostadsförsörjning
De senaste tio åren har Malmös befolkning växt med
cirka 4 700 personer per år samtidigt som det har
byggts drygt 1 200 bostäder per år. Nära hälften av
Malmös invånare är unga och en stor andel av inflyttarna är just unga vuxna. Men befolkningsökningen
beror också till stor del på inflyttning från utlandet
och på ökat barnafödande i Malmö. Malmös invånare har låg förvärvsfrekvens och låg medelinkomst
vilket påverkar hushållens möjligheter att efterfråga en lämplig bostad. Lösningen på bostadsbristen
finns dels inom nybyggnation, dels genom att tillgången och fördelningen av bostäder inom det befintliga bostadsbeståndet fungerar för alla.
Vad gör egentligen
Malmö stad åt situationen?
Hur gör vi det då? Vad gör Malmö stad för att bostadsförsörjningen ska fungera? Vilken är kommunens roll på bostadsmarknaden?
Svaret hittar du i Handlingsplan för bostadsförsörjning som antogs i kommunstyrelsen den 26 november. Handlingsplanen är framtagen för att samla och
koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad
ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar och nå de
bostadspolitiska målen som antas varje mandatperiod. Tillsammans med Utbyggnadsstrategi för Malmö
stad (som arbetas fram under 2015) utgör handlingsplanen Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning
enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men
under 1990-talet och 2000-talet avreglerades bostadsmarknaden, vilket gör att bostadbyggandet i
dag till stor del följer ekonomins svängningar. Kommunens verktyg är främst det kommunala planmonopolet, en aktiv markpolitik samt det allmännyttiga bostadsbolaget. Malmö stad arbetar aktivt med
alla tre. Men ett lika viktigt redskap för att arbeta
med bostadsförsörjningen är dialogen och samverkan med byggherrarna som är de som står för det
faktiska bostadsbyggandet. Det sker i en rad olika
former genom processen från idé till färdig bostad.
I Handlingsplan för bostadsförsörjning redovisas
situationen på bostadsmarknaden i Malmö; vilken
typ av bostäder som finns och byggs, situationen för
olika grupper på bostadsmarknaden och hur Malmö stad arbetar med sina redskap för bostadsförsörjning. Sist i Handlingsplanen framgår hur Malmö
stad arbetar för att möta de bostadspolitiska målen.
Tre stora utmaningar för bostadsförsörjningen identifieras tillsammans med vilka insatser Malmö stad
gör för att arbeta med dessa. De sammanfattas kort
här nedan.
Ökat bostadsbyggande
Bostadsproduktionen måste hålla jämna steg med
befolkningsutvecklingen och på så sätt bidra till
stadens attraktionskraft och stödja en god utveck14
|
Planering i Malmö 2015:1
Kollektivhuset på Lantmannagatan under konstruktion. Byggherre MKB.
ling skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder
i olika lägen. Tillsammans med byggherrarna arbetar staden för att bostadsbyggandet ska öka. Målet
är att ta fram planer för 2 000 bostäder per år, varav minst 1 000 bör vara hyresrätter. 1 500 av bostäderna ska kunna byggas på kommunal mark. För
att skapa ännu bättre förutsättningar för att öka
bostadsbyggandet har Malmö stad gjort en särskild
satsning på en Bolots som ska verka för smidigare
processer och vara en katalysator i projekt som är av
strategiskt viktig karaktär för bostadsförsörjningen.
Se även artikel här intill.
Öka utbudet av bostäder för
hushåll med knappa resurser
En följd av för lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad.
En grundläggande förutsättning för att finna en bostad som passar är arbete, samtidigt är ofta bostaden
en förutsättning för att kunna arbeta Malmö stad
präglas av en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt har svag betalningsförmåga, men också barnfamiljer som väljer att
bo i staden. I Malmö ska alla ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor. Boplats Syd är en viktig
aktör för att finna en lämplig bostad, men det behövs fler bostäder till rimliga kostnader som hushåll
med små inkomster efterfråga. Det sker dels genom
bättre tillgång till bostäder i det befintliga bostadsbeståndet men även genom nyproduktion som landar i
rimliga kostnader för de boende. Den ekvationen är
svår att lösa, dock har Kommissionen för ett socialt
hållbart Malmö genererat uppdrag som ska komma
med förslag på åtgärder under 2015.
Minska hemlösheten
Målet för arbetet med hemlöshet i Malmö är att den
socialt betingade hemlösheten ska minska, vilket
den också gör. Samtidigt sker insatser för att minska den strukturellt betingade hemlösheten. Malmö
stads förvaltningar arbetar dels med långsiktiga strategier för att ingen ska behöva hamna i hemlöshet,
dels med insatser för att tillgodose behovet av en
akut bostad. Några insatser för att minska hemlösheten är att MKB bidrar med 100 lägenheter extra
under ett år riktade till hemlösa barnfamiljer för att
undvika dyra tillfälliga boendelösningar, MKB räknar försörjningsstöd som inkomst och Malmö stad
förhandlar med fastighetsägare för att fler ska acceptera försörjningsstöd som inkomst.
Läs mer om arbetet i Handlingsplan för bostads­
försörjning som finns att ladda ner på http://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Bostadsforsorjning.html
Hanna Björklund
samordnare för bostadsförsörjningen
[email protected]
Bostadsplanering och byggande i Malmö
Att bostadsbyggandet ska gå i takt med befolkningsökningen är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling och för att klara en hållbar utveckling som skapar
välfärd och tillväxt. Ett generellt ökat bostadsbyggande är en gemensam utmaning för Malmö­stad
och marknadens aktörer för att bostadsförsörjningen­
Kollektivhuset på Lantmannagatan. Byggherre MKB.
långsiktigt ska fungera. Genom att öka bostadsbyggandet kan nya hushåll i Malmö få tillgång till efterfrågade bostäder, men det sker också en omflyttning
i det befintliga bostadsbeståndet som gör att bostäder
frigörs för hushåll som inte har möjlighet att efterfråga en nyproducerad bostad. Läs mer i Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2014 om hur staden
arbetar med att skapa förutsättningar för bostadsbyggandet. Dagens bostadsbyggande följer till stor
del ekonomins svängningar efter att bostadsmarknaden avreglerades under 1990- och 2000-talen. I takt
med att konjunkturläget stärkts efter den senaste finanskrisen så återhämtar sig nu bostadsbyggandet i
Malmö sakteliga och det ser ut att kunna byggstartas fler bostäder under 2014 än föregående år, men
bostadsbyggandet är fortfarande långt ifrån det som
behövs för att möta befolkningsutvecklingen.
Detaljplaner
Hittills i år har det anmälts få nya detaljplaner för
bostäder. Men det finns fortfarande ett mycket stort
antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner där
byggnation kan sättas igång, samt ett pågående detaljplanearbete för omkring 8 000 bostäder. Inom
ramen för de tre stadsutvecklingsområdena, Västra
Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-HolmaKroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård, pågår
ett stort antal utredningar och uppdrag. Detaljplanen för kvarteret Brännaren, med cirka 280 bostäder, är på gång under hösten och även detaljplanen
för området kring Einar Hansens Esplanad förväntas påbörjas under hösten. Antalet bostäder i lagakraftvunna detaljplaner är nästan dubbelt så många
som vid samma tid förra året och ökar därmed på
planberedskapen. Därtill kommer ett flertal detaljplaner innehållande bostäder att vara färdiga för antagande i SBN under hösten.
Bygglov, kontrollplaner och startbesked
Beslutade bygglov för bostäder ligger något lägre än
vid samma tid förra året. Men likt detaljplanerna,
som under 2013 hade en stor inströmning av nya
Bostäder på Lundavägen-Hornsgatan. Byggherre Peab.
ärenden, så finns nu många pågående bygglov med
större projekt och ett större antal bostäder som kommer beviljas efterhand under hösten, bland annat i
Hyllie. Bostäder i beviljade kontrollplaner/startbesked ligger däremot högre än samma tid förra året
och indikerar delvis ett ökat antal bostäder i kommande byggstarter.
Byggstarter och bostadsbyggande
Det byggstartades redan under årets första fyra månader fler bostäder än vid motsvarande tid 2013, och
ökningen har fortsatt under följande fyramånadersperiod vilket gör att antalet byggstartade bostäder
nu ligger på nästa det dubbla jämfört med tertial
2 2013. Fördelningen mellan upplåtelseformerna är
cirka 35 procent bostadsrätter, 47 procent hyresrätter inklusive LSS-boenden och 18 procent småhus.
Cirka 6 procent av de påbörjade bostäderna hittills i
år har tillkommit genom ombyggnation i befintligt
bestånd. Med bakgrund av det ökade antalet byggstarter och ett stort antal bostäder på gång i bygglov
revideras den tidigare prognosen till 1 500 byggstartade bostäder för helåret 2014.
Annika Reischmann
ansvarig för bostadsstatistik
[email protected]
Bostadsinitiativet och Bolots
Oavsett konjunkturläge skall Malmö stad vara en
attraktiv stad att bygga och bo i. Malmö skall erbjuda bostäder som kan efterfrågas av olika grupper.
Som byggherre i Malmö skall man uppleva att servicen från och kontakten med Malmö stad som en del
av byggprocessen skall vara enkel, effektiv och transparent i en god dialog. Att utveckla arbetsmetoder
som fungerar väl för byggherrar och för Malmö stad
är en ständigt pågående process. För att stärka arbetet har Malmö stad satsat på en Bolots som kan verka för en smidigare process och dialog både externt
och internt. Bolotsen arbetar utifrån ett särskilt projekt, Bostadsinitiativet, som är en del i Bygg Malmö helt, med syfte att ytterligare öka bostadsbyg-
gandet i Malmö och därmed arbeta mot de mål om
en tät, blandad och integrerad stad som ÖP beskriver. Arbetet är också en del i att söka nya metoder
inom uppdrag som Malmökommissionen genererat, kring aktivare dialog och samverkan med byggherrar i syfte att öka antalet bostäder som fler kan efterfråga, särskilt barnfamiljer.
Under året har Bostadsinitiativet arbetat intensivt
med att förankra projektet både internt och externt
och har lyft ett flertal projekt i dialog med byggherrar som nu är under pågående. De frågeställningar
som är aktuella handlar om p-normer, idéer om det
bilfria boendet, tillfälliga bostäder, frågor om detaljplaner för att möjliggöra bostadsprojekt. Bolotsen
har verkat som en ingång i staden för helt nya byggherrar som har velat få kontakt med Malmö stad
och bolotsen har också varit en väg in för etablerade
byggherrar för att underlätta kontakten kring vissa
frågeställningar som legat i det ordinarie arbetet eller
inom Bostadsinitiativet. Alla dessa åtgärder är en del
av bolotsens roll och syftet med Bostadsinitiativet –
att effektivisera och förenkla kontakter och därmed
påskynda de processer som handlar om bostadsbyggandet. Arbetet med att bidra till ökat bostadsbyggande fortsätter.
Byggherre eller fastighetsägare med frågeställningar eller idéer kring bostadsprojekt är varmt välkomna att kontakta Malmö stads Bolots, Marléne
Engström!
Marléne Engström
Bolots
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 15
Grönt är det nya svarta
När Bo01 planerades och byggdes var hållbarhetsaspekter långt ifrån självklara i samhället. Miljö betraktades av
många som ett särintresse och intresset för de gröna och blå frågorna var inte särskilt utbrett utanför de invigdas­
krets. Det var ju också något helt nytt att planera för biologisk mångfald i ett bostadsområde – mig veterligen
gjordes­ingenting liknande i hela världen förrän många år senare.
Skepsisen var stor både inom och utom Malmö stads
organisation. När utvecklingen av Västra Hamnen
fortsatte med Flagghusen kom ändå urban biologisk
mångfald med som ett av få prioriterade hållbarhetsområden. Det levde vidare i Miljöbyggprogram Syd
som tillämpades i Fullriggaren och Kappseglaren.
Det långvariga arbetet med urban biologisk mångfald har lett till att erfarenheter och kunskaper inom
fältet har byggts upp. Utveckling och återföring av
kunskaper och erfarenheter har stärkts genom til�lämpningen av byggherredialoger som gjorts i bland
annat de fyra nämnda utvecklingsområdena.
Förbättrad hälsa
Denna läroprocess, tillsammans med ett ändrat samhällsklimat till förmån för hållbar utveckling, har
gjort att acceptansen och intresset för gröna och blå
aspekter av stadsutveckling i dag är stora. Många
nya byggnader och projekt illustreras med bilder där
gröna och blå inslag är iögonenfallande. Det är en
glädjande utveckling, eftersom grönskan kan medföra så många positiva effekter, även kallade ekosystemtjänster. Förbättrad hälsa, bättre mikroklimat,
minskade dagvattenmängder och bullerdämpning
är några exempel. Och med hjälp av grönska kan
vackra, trivsamma och attraktiva urbana miljöer skapas. Miljöer som inbjuder till möten och olika aktiviteter som odling, rörelse och lek, och som möjliggör förståelse och kunskap om natur och miljö för
barn och vuxna.
Malmö stad har i sina övergripande mål tagit fasta på denna kunskap. Den nya översiktsplanen målar upp en vision av den täta och gröna staden och
säger att ”ekosystemtjänster ska värderas, beaktas
och stärkas i stadsplanering, underhåll och skötsel så
att dess värden och funktioner inte försämras”. Miljöprogrammet säger att stadens gröna och blå kvaliteter ska utvecklas och den biologiska mångfalden
ska bevaras och öka.
Men hur ska vi åstadkomma detta samtidigt som
staden ska förtätas?
Samarbete med SLU
De senaste två åren har ett intensivt samarbete pågått mellan staden och ett antal privata byggherrar,
SLU Alnarp och andra organisationer för att hitta
metoder för att öka den biologiska mångfalden i den
täta staden. Arbetsgrupper med många olika kompetenser – ekologer, arkitekter, byggare, landskapsarkitekter, ingenjörer och andra experter – har arbetat fram koncept för urbana biotoper. Med biotoper
menas här små naturliknande områden. Målet är att
biotoperna ska fungera ur en rad olika synvinklar.
Framför allt ska de gynna den biologiska mångfalden, men de ska också vara lättskötta, vackra, trygga
och hållbara på lång sikt. Ett annat mål har varit att
hitta metoder för att göra staden grönare där traditionell markvegetation inte kan anläggas – i projektet kallas detta tredimensionell grönska och mobila
växtsystem. Resultatet har blivit innovativa produkter, processer och metoder som i de flesta fall har omsatts i verkliga byggprojekt. I förlängningen bidrar
de alla till att leverera ekosystemtjänster åt staden.
Samarbetet går under projektnamnet BiodiverCity.
Ett sätt att få in mycket grönska i stadsrummet på
platser där det är olämpligt att plantera träd i mar-
ken, är att låta klängväxter klättra på olika strukturer. En arbetsgrupp arbetar med detta som vi kallar
tredimensionell grönska. I projektet bygger Malmö kommunala bostadsbolag, MKB, cykelställ där
grönskan integreras i konstruktionen. Gatukontoret och Sydväst arkitekter har tagit fram koncept för
multifunktionella biotoper i Nordenskiöldsgatan,
som dock inte kommer att realiseras inom projekttiden.
Gröna tak
En annan arbetsgrupp arbetar med gröna tak. Gröna tak innebär i Sverige i de flesta fall en tunn, prefabricerad matta med torktåliga växter, framför allt
Sedumarter och mossa. I Malmö finns inslag av gröna tak i de allra flesta nyproduktioner av bostadshus
i dag, framför allt tack vare att vi tillämpar grönytefaktor som kräver en viss mängd grönska på tomten.
Genombrottet kom under byggandet av Bo01-området för femton år sedan. Takmattorna är tillräckligt lätta för att de flesta tak ska klara vikten och bidrar med många nyttor, de fångar uppemot hälften
av allt regnvatten som faller på dem under ett år, de
har en bullerdämpande effekt och de är bättre för
biologisk mångfald än hårda tak.
Men gröna tak som anläggs med tjockare och varierande substrat och andra växter levererar ännu
större nyttor, inte minst är de bättre för den biologiska mångfalden. I projektet bygger vi sju olika gröna tak som är unika i Sverige. Dels är det nya sorters
takbiotoper som efterliknar strandängar, torrängar,
kalkstäpper och ruderatmarker (dvs gamla industri-,
hamn- och järnvägsområden). Dels är det tak som
byggs upp med hjälp av nya material, till exempel
lättviktsmaterial som råghalm och hampa och på tak
oprövade material som biokol.
Gröna fasader
Barnen på Bäckens förskola i Tygelsjö hjälper till att plantera de flyttbara fjärils- och strandängsbiotoperna.
16
|
Planering i Malmö 2015:1
Gröna fasader är en given lösning för att förgröna
den täta staden. Sveriges lantbruksuniversitet och
Peab är huvudansvariga för ett delprojekt där två olika modulsystem för gröna fasader satts upp i Varvsstaden – ett där växter planteras i fickor i en väv med
pimpsten och kompost och ett där de sitter i mineralull i metallfack. Växterna har suttit uppe i en respektive två vintrar och dessförinnan köldbehandlats
i växthus. Försöket har gett många intressanta resultat, framför allt har ett antal växtarter lämpade för
gröna fasader i sydsvenskt klimat identifierats – något som inte gjorts tidigare.
Det skuggiga läget på MKB:s bostadsgård i Västra Hamnen utnyttjas för att få en bra miljö för den
skogsbiotop som anläggs där. Hela gården kommer
att vara utformad som en skog, där gångvägar och
miljöhus ligger insprängda i den gröna helheten. Ett
liknande angreppssätt används av gatukontoret i en
del av Varvsparken, där en artrik skogsbiotop etableras.
Valet av substrat är en avgörande faktor för att
få växter att överleva på lång sikt i utsatta lägen som
tak, fasader och odlingskärl. Även när biotoper byggs
upp på marken krävs att jordmånen gynnar den vegetation man vill ha på platsen. Diskussionerna har
gått heta i arbetsgrupperna om rätt näringsmängd,
fuktighetshållande och näringshållande förmåga och
användning av det nya supermaterialet biokol. På
tak ska substraten även vara lätta. Vi har försökt att
ha ett miljötänk vid valet av substrat, undvika ändliga resurser och sådana som kräver långa transporter.
Skötsel av biotoperna
Skötsel är en annan nyckelfråga för att biotoperna
ska kunna överleva på lång sikt. Kunskapen hos både
beställare och utförare om hur de ska skötas är liten, eftersom denna typ av vegetationsanläggningar är ny. En arbetsgrupp har jobbat fram en mall för
skötselplaner för att underlätta det framtida arbetet med att utveckla biotoperna i önskad riktning.
En stor hjälp är att använda bilder för att kommunicera hur det önskade målet med biotopen ser ut
på sikt. En annan användbar strategi är att utgå från
mål- och behovsstyrd skötsel i stället för regelbunden skötsel av viss karaktär.
Har då BiodiverCity lyckats med målet? Vi har
kommit en god bit på väg genom att med många
På det här biodiversitetstaket vid Augustenborgstorget är förutsättningarna för växter och småkryp bästa tänkbara. Foto
­Jonatan Malmberg.
olika­kompetenser arbeta fram koncept som har väldigt goda förutsättningar för att göra den täta staden grönare och gynna den biologiska mångfalden.
Efter­som projekttiden är kort – bara två år – kommer vi inte inom projekttiden att hinna följa upp
resultatet. Vi hoppas dock på fortsatt finansiering
från Vinnova för att både kunna utvärdera det vi
byggt under projektet och att tillämpa våra lösningar­
i större skala.
BiodiverCity leds av Malmö stad. Övriga partners är SLU Alnarp, MKB, Skanska, Briggen,
Hauschild+Siegel, ByggVesta, Peab, Diligentia,
Markkompaniet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sydväst arktitekter, Watreco, Gröna Tak-institutet, Region Skåne och White arkitekter. Vinnova delfinansierar. Läs mer om projektet på www.malmo.se/
biodivercity.
Arbetet med urban, biologisk mångfald kan sammanfattas i sex principer:
•
•
•
•
•
•
Identifiera, skydda och restaurera befintliga
områden med höga naturvärden. Restaurera
dem och utöka dem. Anlägg buffertzoner (ex
golfbanor, stadsodling, naturskolor) kring kärnområden
Identifiera och förbättra områden med potential för höga naturvärden
Skapa nya gröna högkvalitativa gröna områden i delar av kommunen där sådana saknas.
Gör staden däremellan generellt grönare genom naturlika habitat i vägrenar, längs gångoch cykelvägar och på bostadsgårdar, fler träd,
gröna tak och väggar, armerat gräs och liknande, i stället för hårdgjorda ytor.
Skapa korridorer eller gröna stråk (även om det
finns få belägg för att sådana fungerar i praktiken). Dessa behöver definieras från område till
område och utifrån vilka arter man vill bevara
och gynna.
Skötsel som är anpassad för att gynna biologisk mångfald, och som följs upp och ändras
efter behov.
Källa: Biologisk mångfald i urbana miljöer – förutsättningar, fördelar och förvaltning. CEC syntes nr
02. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds
universitet)
Uppåt 20 växtarter har överlevt vintrarna i detta modulsystem som Peab och SLU Alnarp har satt upp på en vägg i
Varvstaden. Foto Ann-Mari Fransson.
En öppen dagvattenhantering, som här i Augustenborg, har
fördelar som ökad biodiversitet och förhindrande av översvämningar och fuktproblem.
Annika Kruuse
projektledare
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 17
Arkitekturstaden Malmö engagerar
Malmös arkitekturpolitiska program, Arkitekturstaden Malmö, har varit på samråd under hösten och vi har
tagit emot många värdefulla och tänkvärda synpunkter, som vi tar med oss i det fortsatta arbetet. Målet är
ett arkitekturpolitiskt program som så många som möjligt kan relatera till. Hur uppnår vi det på bästa sätt?
Med Arkitekturstaden Malmö har vi som mål att skapa en gemensam och bred förståelse för de många
värden vi med arkitektur kan skapa, att tydliggöra de värden vi i Malmö eftersträvar i byggandet
och hur vi med gestaltning kan bidra till att uppnå
dessa. Vårt mål på resan mot ett hållbart och attraktivt Malmö är att det i varje del av stadsbyggnadsprocessen förs en dialog kring dessa möjligheter. Att
det görs medvetna ställningstaganden i varje enskilt
fall, utifrån stadens, platsens och projektens unika
förutsättningar.
Arkitekturstaden Malmö vänder sig mot en bred
publik. Till alla som är inblandade i stadsbyggnadsprocessen – de som fattar beslut, de som investerar, de som beställer, de som bygger, de som gestaltar och de som använder och konsumerar arkitektur.
Genom att sprida kunskap och uppmuntra till dialog om de värden vi kan skapa och hur dessa tar sig
till uttryck hoppas vi kunna bidra till ett större engagemang och en bredare diskussion i arkitektur- och
gestaltningsfrågor.
Samrådsförslaget
Kärnan i Arkitekturstaden Malmö är den matris som
belyser arkitekturen utifrån tre aspekter: funktion,
form och framtid, och lägger fast att vi har möjlighet
och ansvar att skapa värden för såväl staden som helhet, närområdet och med själva arkitekturen. I matrisen formuleras nio teser, eller stadens ställningstaganden inom prioriterade frågor, samt nio kritiska
frågor, vilka vänder sig till läsaren och uppmanar till
egen reflektion. Hur förhåller sig det enskilda projektet till var och en av teserna?
Att diskutera arkitektur ur funktionssynpunkt är
självklart. All arkitektur byggs av någon anledning,
för att det ska användas till något och av någon. Vare
sig det handlar om bostäder, skolor, kontor eller en
liten kiosk fyller våra byggnader funktionella värden.
I Malmö menar vi att det är viktigt att blanda olika
funktioner, för att skapa närhet till det mesta, skapa levande miljöer och bidra till en trygg stad. Här
finns en utmaning – och möjlighet – att förtäta staden genom att komplettera med fler funktioner. Ett
område som innehåller en blandning av olika funktioner; verksamheter, bostäder och kultur, befolkas
av olika människor under olika tider på dygnet året
om.
I sin gestaltning ska arkitekturen i Malmö utgå
från, å ena sidan den lokala platsens karaktär och
sammanhang, å andra sidan den mänskliga skalan
och våra sinnen. Arkitekturen ska med sin form,
sina estetiska och sinnliga värden, visa omsorg om
den lilla människan och bidra till att stärka och utveckla Malmös särart. Hur skapar vi en arkitektur
som andas mer Malmö än 2014, i ett samhälle som
alltmer präglas av globalisering och rationalisering?
All arkitektur uttrycker något och det är viktigt att
fundera på hur den upplevs av betraktaren och påverkar våra beteenden.
18
|
Planering i Malmö 2015:1
I Malmö vill vi att man bygger med långsiktighet och tar ansvar för de konsekvenser ett projekt
får långt in i framtiden. För att Malmö ska fortsätta
vara en förebild inom hållbar stadsutveckling måste
vi fortsätta vara modiga. Vi måste ha mod att experimentera och testa oss fram, både med det som byggs
och de verktyg och processer som möjliggör byggandet. Allt för att hitta lösningar som möter dagens
och framtidens samhälleliga utmaningar. Hur får vi
fart på bostadsbyggande? Hur bygger vi prisvärt och
för många olika livsstilar? Hur bidrar arkitekturen
till att klimatanpassa staden, minska energikonsumtionen och skapa en grönskande stad? Kan vi med
arkitektur bidra till att Malmö blir mer jämnlikt?
Samrådet
Det har varit roligt att vara arbeta med samrådet
kring Arkitekturstaden Malmö och att få ta del av det
engagemang som finns kring arkitektur- och gestaltningsfrågor i Malmö. Vår utställning har, för att nå
så många människor som möjligt, cirkulerat mellan
olika platser i Malmö med start på stadsbiblioteket
gorna, använt dem och kommunicerat dem på olika vis i olika forum. Vi har använt dem för att skapa diskussion om vad god arkitektur är inom vår
egen organisation och med aktörer på marknaden.
Vi har diskuterat vad ett arkitekturpolitiskt program
ska göra, vem det riktar sig till och vilka frågor som
bör behandlas. Här har samrådet, de många frågor
som ställts och synpunkter som inkommit varit oerhört värdefullt för oss som kommer att arbeta vidare med programmet. Tack till alla er som engagerat
er hittills!
Under våren 2015 kommer samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö, att bearbetas för att ställas ut
efter sommaren. Målet är att ha ett i kommunfullmäktige antaget arkitekturpolitiskt program kring
årsskiftet 2015/2016.
Anna Modin
arkitekt
[email protected]
via Form/Design Center och avslutningsvis har den
funnits att ta del av i Stadshuset foajé. Under vårt arrangemang på Form/Design Center som lockade ett
70-tal arkitekturintresserade, delade Thomas Hellqvist, arkitekt, lärare och kritiker, med sig av sina
tankar om arkitekturens roll på ett inspirerande och
stundtals provocerande sätt och vi från Malmö stad,
med stadsarkitekt Ingemar Gråhamn i spetsen, talade arkitekturpolitik och om vad vi vill uppnå med
Arkitekturstaden Malmö.
Vi har använt programmet som diskussionsunderlag för avdelnings- och förvaltningsövergripande aktiviteter och engagerat medarbetare på Malmö
stad och privata aktörer i staden i rundturer, workshops, informationsmöten, föreläsningar och runda
bords-samtal. På Arkitekturgalan i Stockholm talade
arkitekt Khadidja Ouis arkitekturpolitik och att det
är i Malmö det händer. På stadsarkitektavdelningen undersöker vi nu hur vi kan arbeta in Arkitekturstaden Malmö i det dagliga arbetet och bygglovsprocessen.
Vi har vänt och vridit på de nio teserna och frå-
När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska den samrådas med Länsstyrelsen, berörda
kommuner och regionala organ som har ansvar för
regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i
övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar
som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska
ges tillfälle att delta i samrådet.
Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet bör därför starta på ett tidigt
stadium, när behovet av idéer är som störst och
det ännu finns stora möjligheter att påverka. Under samrådet ska kommunen redovisa:
•
•
•
•
förslagets innebörd
skälen för förslaget
förslagets konsekvenser
planeringsunderlag av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan
synpunkt redovisa
Källa Boverket.
Grönt och hållbart Malmö Live
Under hösten har 247 solcellspaneler monterats på konserthustaket till
­Malmö Live och på alla andra takytor har det lagts gröna sedumtak. Miljöaspekterna omfattar allt från installation av geoenergianläggning till att
montera tornfalksholkar på det gröna taket.
Hållbarhet och miljö är viktiga aspekter för
Malmö­Live – Malmös nya konsert-, kongressoch h
­ otellanläggning, som öppnar den 2 maj 2015.
Målet­är att både anläggningen och hela kvarteret
ska certifieras enligt det internationella miljösystemet LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) med sikte på den högsta nivån, Platina. Faktorer som materialval, inomhusmiljö, design,­
effektiva installationer och vattenförbrukning vägs
in i bedömningen. Huset byggs också i enlighet
med det för Malmö och Lund lokala miljösystemet
Miljö­byggprogram Syd, med sikte på den högsta
nivån Klass A. – Vi har ett ansvar mot Malmö och dess invånare att leverera miljövänliga byggnader som sedan
kan fungera med så lite miljöpåverkan som möjligt,
säger Behar Abdulah, projektutvecklare på Skanska
och hållbarhetsansvarig för Malmö Live. Närproducerad energi
och biologisk mångfald
Som ett led i att hållbarhetsmålen ska uppnås skall
anläggningen i princip fungera som ett passivhus
1.
2.
3.
4.
5.
och generera sin egen uppvärmning. Den energi­som
­behövs utöver den självgenererade kommer ifrån
närproducerad energi som bergvärme och -kyla, solenergi samt ”grön” el från vindkraft.
De gröna taken på anläggningen kommer att
vara en bidragande faktor i satsningen att binda samman de gröna stråken mellan centrum och Västra
Hamnen. På så sätt bidrar det till biologisk mångfald genom att underlätta fåglarnas och insekternas
mobilitet och population. Gröna sedumtak tar även
upp och fördröjer dagvatten vilket är positivt för
kommunens dagvattenledningar.
– Vi ska även sätta upp pilgrimsfalksholkar på
­taken, efter rekommendation från Malmös Ornitologer, och vi tror att den sällsynta fågelarten kommer
att häcka här, berättar Behar Abdulah.
Från parkering till grönt kvarter
Miljöarbetet inleddes redan när marken sanerades
från föroreningar inför byggstarten. På området har
det tidigare varit parkeringsplats och legat industrier och verkstäder, som under årens lopp hade lämnat skadliga ämnen efter sig. När borrningarna star-
Hissar med regenererande funktion.
6.
Lokalt producerade, lågemitterade byggmaterial. 7.
Produkter av återvunnet material.
Bästa ljus- och luftkvaliteten. Arbetsplatser med 8.
dagsljus och utsikt.
9.
Behovsstyrd belysning.
10.
Visualisering av energianvändning på skärmar
11.
eller liknande.
Tornfalksholkar, för att gynna sällsynt fågelart. 12.
Energisnål LED-belysning i allmänna ytor och i
nödutrymningsskyltar.
13.
Snålspolande toaletter och blandare.
14.
Laddningsstolpar till bilar i garaget.
Minst 97,5 % av byggavfallet går till återvinning. 15.
Solceller som dimensioneras för att täcka delar
av fastighetens behov.
16.
tade inför byggandet av geoenergianläggningen kom
det upp mycket vatten som innehöll en hel del kalk
som finns naturligt i berget.
– Det vi gjorde var att samtidigt som vi borrade­
hål för geoenergianläggningen, byggde vi upp en
sedi­menteringsanläggning för att rena det utpumpade vattnet från kalk, för att sedan återföra det i
kanalen. Detta är en av de många åtgärder vi gör för
att förbättra miljön. Klimatsmart även inne
Nu när byggnaderna är klara går miljötänket vidare
invändigt. Även inneklimatet ska vara det bästa för
människorna som ska vistas där. För hotellgästerna
innebär det till exempel att hotellrummens ventilation styrs av var gästen befinner sig. Först när nyckel­
kortet sätts i dörren går ventilationen upp på full
styrka.
– Genom att arbeta med visualisering försöker vi
göra det lätt för hyresgästerna att bete sig på rätt sätt.
Det ska vara lätt att till exempel avläsa hur mycket
energi man använder, säger Behar Abdulah.
– Vi försöker tänka i livscykler i så stor utsträckning som möjligt i projektet. Ibland kan det göra att
vår investeringskostnad blir högre för att sedan få
en lägre driftskostnad. På så sätt uppnås ännu högre
grad av hållbarhet, avslutar Behar Abdulah.
Carolin Sjöholm
kommunikationsansvarig, Malmö Live Konsert
[email protected]
Gröna sedumtak för biologisk mångfald och
dagvattenfördröjning.
Nära tillgång till allmänna kommunikationer.
Matavfallskvarn och matavfall som körs till biogasanläggning.
Certifieringar: LEED med målnivå Platina, Miljöbyggprogram Syd Klass A samt Builtsmart Projekt.
Geoenergianläggning, där vi har möjlighet/kommer att lagra kyla och värme i berget.
Planering i Malmö 2015:1 | 19
Niagara / BTA 27 050 m2
Byggherre: Malmö högskola
Arkitekt: Lundgaard & Tranberg A/S
Kv Trollhättan/ BTA 31 000 m2
Byggherre: Skanska Nya Hem och Skanska Öresund AB
Brf Tenoren / BTA 9 485 m2
Byggherre: Skanska Nya Hem
Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor
Kontorshus Malmö Live / BTA 14 570 m2
Byggherre: Skanska Sverige AB
Arkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter A/S
Infrastruktur driver investeringar
Sedan Citytunneln invigdes i december 2010 har Universitetsholmen och området runt Centralstationen
upplevt en enorm byggboom. Mest iögonfallande är såklart Malmö Live, stadens nya sociala och kulturella
Brf Sopranen / BTA 10 280 m2
Byggherre: Skanska Nya Hem
Arkitekt: Tegnestuen Vandkunsten A/S
20
|
Planering i Malmö 2015:1
mötesplats, som invigs till våren. Ännu fler bostäder och lokaler för kontor och utbildning är på gång. Totalt
handlar det om ett tillskott på cirka 200 000 kvadratmeter BTA (bruttototalarea).
Studio / BTA 28 005 m2
Byggherre: Skanska Öresund AB
Arkitekt: Schmidt Hammer Lassen A/S
Norr om Malmö C / BTA 24 550 m2
Byggherre: Jernhusen
Glasvasen / BTA 9000 m2
Byggherre: Jernhusen
Arkitekt: Kanozi Arkitekter
Urbana Hängsel / BTA 3 310 m2 + 740 m2
Byggherre: Malmö stad
Arkitekt: Kim Utzon Arkitekter AB
Malmö Live / BTA 47 000 m2
© Lantmäteriet Flygfoto 2014
Byggherre: Skanska Öresund AB
Arkitekt: Schmidt Hammer Lassen A/S
Planering i Malmö 2015:1 | 21
Malmö – en gångvänligare stad
Satsningar som Citytunneln, MalmöExpressen, utbyggnad av cykelbanor
och beteendekampanjer har alla hjälpt till att minska biltrafiken i Malmö.
Nu ska vi få Malmöborna att snöra på sig promenadvänliga skor. Som första
kommun i Sverige har Malmö tagit fram en gångstråksplan.
I september 2006 inkom en motion från miljöpartiet som beskriver visionen om ett gångvänligare Malmö. Men det dröjde till 2012 innan staden
tog ett samlat grepp kring frågan och antog Malmös
första fotgängarprogram. Programmet ska lyfta fram
fotgängarnas villkor, men det är först i den helt nya
gångstråksplanen som man pekar ut vilka stråk som
ska prioriteras.
– Fotgängarprogram samlar ihop all fakta om hur
vi rör oss i staden. I gångstråksplan går vi ett steg
längre och pekar ut exakta stråk. Stråk där det borde vara mycket folk, även om det inte är det i dag,
berättar gatukontorets trafikplanerare Elin Engqvist.
Många positiva aspekter
Det finns många positiva aspekter om vi lyckas få
fler att gå. Gång är ett jämlikt, hälsosamt, trafiksäkert och miljövänligt färdsätt. Gångvänliga miljöer,
där det är säkert och tryggt, bidrar även till ett attraktivt stadsliv med mycket människor i rörelse. Arbetet med att peka ut stadens viktiga och attraktiva
stråk har pågått i närmare två år och cirka 15 stråk
har identifierats.
– Stråken har pekats ut eftersom de innehåller ett
pärlband av målpunkter. Viktiga målpunkter i våra
ögon kan vara handelsplatser, torg, parker, skolor,
större arbetsplatser eller platser med en stark koppling till kollektivtrafik, för att nämna några exempel.
Gångtrafikanter är svåra
Att arbeta med gångtrafikanter är oftast svårare än
andra trafikslag.
– Man går långsammare, så detaljrikedom är väl-
En attraktiv färdväg med god arkitektur, variation och vacker, grön utformning upplevs ofta som kortare än en
monoton sträcka.
digt viktigt. Fotgängare ser detaljer, hör ljud och
känner lukter i större utsträckning än övriga trafikanter och väljer ofta en färdväg som man upplever som vacker och trevlig. Därför måste det finnas
variation längs ett bra gångstråk. En attraktiv färd-
väg med god arkitektur, variation och vacker, grön
utformning upplevs ofta som kortare än en monoton sträcka. Gångare får inte heller känna sig undanträngda av cyklar, bilar eller andra trafikslag om det
ska bli ett populärt stråk, säger Elin Engqvist.
Demonstrationsgångstråk
I dagsläget finns det inga pengar avsatta till programmet, men förhoppningen är att något av de utpekade stråken kommer att fungera som demonstrationsgångstråk inom en snar framtid.
– Tanken är att man ska testa nya innovativa idéer
på demonstrationsgångstråket. En insats kan handla
om aktiviteter som urbana odlingar, lekfulla intryck
i miljön, sittplatser eller andra former av pausplatser. Men det kan också handla om trygghet och bättre belysning. Vi gjorde en liknande satsning när vi
tog ett helhetsgrepp på cyklingen för några år sedan.
Då satsades det på ledljus i form av ljusdioder, cykelpumpar och cykelräcken vid överfarter. Saker som
blev mycket lyckade och som vi i dag ser längs flera
av stadens större cykelvägar, avslutar Elin Engqvist.
Lekfulla inslag i miljön, till exempel i form av sittplatser där man kan pausa, gör gångstråket attraktivare.
22
|
Planering i Malmö 2015:1
Fredrik Hansson
kommunikatör
[email protected]
Barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF visar film från hela
världen.
Ny biograf i hörnet Friisgatan-Ängelholmsgatan. Illustration: BSK-Arkitekter.
Malmö stad satsar på film
Film är ett profilområde för Malmö stad som satsar på att utveckla och
befästa rollen som kreativ plattform för filmområdet i regionen. En ny
biograf skapas på Möllevången och staden stödjer flera internationella
filmfestivaler. Dessutom görs satsningar på fiktionsturism och film- och
tv-produktion som till exempel tv-serien Bron.
Det finns ett blomstrande filmliv i Malmö tack vare
att Kulturförvaltningen stödjer ett antal filmaktörer
som biografer, visningsorganisationer, filmfestivaler
och ett resurscentrum för filmproduktion.
Se film i Malmö
Världspremiären för rörliga bilder ägde rum i Paris
1896 då bröderna Lumières kortfilmer väckte stort
uppseende och blev inledningen till filmens segertåg över världen. Den första offentliga filmvisningen i Sverige genomfördes i Malmö vid Industri- och
slöjdutställningen sommaren 1896. 1904 öppnade
den första kända biosalongen i Malmö. Den hette Malmö Biografteater, hade 180 platser och låg på
Södra Tullgatan.
I Malmö finns, utöver SF:s biografer Royal, Filmstaden och Entré, kvalitetsfilmbiografen Spegeln
(som drivs av Framtidens Mötesplats AB, dotterbo-
lag till Folkets hus och parker). Där visas film och
digitala teater- och operaföreställningar m.m.
Från Bo Widerberg till Bron
Redan på 1910-talet gjordes film i Malmö, t ex den
nyupptäckta stumfilmen Komtessan Charlotte från
1912 i regi av Frans Lundberg. Några av Sveriges
mest välkända regissörer har verkat i Malmö. Ingmar Bergman spelade in En Lektion i Kärlek på färjan mellan Köpenhamn och Malmö, Bo Widerberg
gjorde på 60-talet Barnvagnen och Kvarteret Korpen (utnämnd till Sveriges bästa film) och på 90-talet spelades Lust och fägring stor in i Malmö. Även
Jan Troell har verkat här.
I dag arbetar flera framgångsrika bolag i Malmö,
på dokumentärfilmsidan finns WG Film som nått
internationell uppmärksamhet med filmerna Bananas och Big Boys Gone Bananas och Auto Images
som med Tusen Bitar, filmen om Björn Afzelius,
nått över 100 000 biografbesökare.
Långfilmsproduktion sker på olika platser i Skåne. Malmö har varit inspelningsplats för tre Bollywoodfilmer och för den kommande filmen Yarden.
På tv-sidan finns den ytterst framgångsrika tv-serien
Bron, vars tredje säsong spelas in under hösten. Serien har hittills sålts till fler än 170 länder.
Ny biograf och filmkluster
I början av nästa år öppnar Malmös andra kvalitetsfilmbiograf Panora på Möllevången, där tidningen
Arbetet tidigare låg. Kulturförvaltningen har byggt
en tre-salongsbiograf i nära samarbete med Folkets
Bio Malmö som ska driva verksamheten. Den nya
biografen kommer att ha ett starkt fokus på film för
barn och unga, men även vara repertoar-, festivaloch eventbiograf. Stadsarkivet har nyligen flyttat in
i nya lokaler i samma hus.
In i samma byggnad flyttar andra filmaktörer som
till exempel Folkets Bio Lager, Film i Skånes Malmökontor och MAFF, Malmö Arab Film Festival. I närheten finns också Filmcentrum Syd, filmbolag som
Auto Images och Way Creative, filmfestivaler samt
andra kulturverksamheter. Området kommer att utvecklas till ett spännande film- och kulturkluster.
Filmfestivalstaden Malmö
I Stockholm, Göteborg och Köpenhamn arrangeras varje år stora spelfilmfestivaler. Malmö har valt
en annan väg genom att stödja ett tiotal tematiska
filmfestivaler som visar film från olika delar av världen. Med tanke på att Malmös befolkning består av
170 nationaliteter finns stor potential för publik utveckling och möjlighet till fler filmevent med olika
inriktning.
De största festivalerna sätter Malmö på kartan
med hög internationell status, stor publik och omfattande antal branschdeltagare. I mars visar barnoch ungdomsfilmfestivalen BUFF film från hela
världen för Malmös barn och ungdomar. Festivalen
har funnits i mer än 30 år och många malmöbor har
en relation till festivalen.
I september arrangeras två stora internationella
festivaler: Nordisk Panorama Nordic Short & Doc
Film Festival, som visar de bästa nordiska kort- och
dokumentärfilmerna för bransch och allmänhet,
och MAFF, Malmö Arab Film Festival, som är Europas största arabiska filmfestival.
Andra festivaler är ARF (Antirasistiska filmdagar), Dancing in the Dark, IFEMA – International Female Film Festival, Latinamerika i Fokus och
SMUFF. Dessutom visar filmklubben Doc Lounge
dokumentärfilm varje tisdag på Babel. Sammanlagt
når festivalerna en publik om cirka 50 000 besökare per år.
Filmstaden Malmö
Flera viktiga branschträffar inom filmområdet arrangeras årligen i Malmö. Financing Forum for Kids
Content, Malmö Filmdagar och under Nordisk Panorama Nordic Short & Doc Film Festival: Nordisk Panorama Forum och Nordisk Panorama Market. Dessa event är viktiga för utvecklingen av den
regionala, nationella och internationella filmbranschen. De har även stor betydelse för Malmös position som filmstad.
Malmö stad stödjer film- och tv-produktion i
mindre skala. En förutsättning för att kunna vidareutveckla produktionsområdet är att skapa en filmfond som kan komplettera de filmfonder som redan
finns i regionen. Det är nästa naturliga steg för Malmö som filmstad.
Ann Körling
filmutvecklare
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 23
Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö
Att Malmö under de senaste 15 åren har växt i snabb takt är något de flesta boende
och verksamma i staden känner till. Malmös befolkningstillväxt är procentuellt bland
de högsta inom EU. Detta ger nya förutsättningar för planeringen av staden.
Med en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på 1,15
procent mellan 1994–2009 så har Malmö haft den
nionde högsta procentuella befolkningstillväxten av
EU:s 400 största städer. En sådan snabb befolkningsökning ställer krav på stadsplaneringen – det krävs
nya bostäder, nya arbetsplatser, nya vägar, nya grönområden och, inte minst, ny samhällservice.
Malmö har under ganska lång tid haft stora barnkullar i förskoleålder vilket satt press på stadens förskoleplanering. Dessa barn börjar nu nå skolålder, vilket
resulterat i det stora behov av grundskoleplatser som
Malmö stad behöver planera för under de kommande åren. Utöver skolplatser innebär befolkningstillväxt även ett behov av nya ytor och anläggningar för
fysisk aktivitet i både spontan och organiserad form.
Parallellt med det stora behovet av ny samhällsservice
har stadens nya översiktsplan en tydlig planeringsinriktning med tonvikt mot att växa inåt. Detta innebär högre krav på effektivt mark-utnyttjande, flexibel användning och olika typer av samutnyttjande.
Fastighetskontoret: exploatering
Serviceförvaltningen
MARK
FÖRVÄRV
Beställande förvaltning
Privat aktör
EXPLOATERING
AV MARK SOM
KOMMUNEN
TILLHANDAHÅLLER
Från mellanstor stad till storstad
Trots att Malmö med internationella mått är en ganska liten stad så börjar den nu – på gott och ont –ta
klivet mot att bli en storstad. Översiktsplanens förtätningsfokus pekar även tydligt på att Malmös framtid ligger i det urbana, täta och blandade. Malmö
24
|
Planering i Malmö 2015:1
TOMTRÄTTSELLER
KÖPEAVTAL
MARK
ANVISNINGS
AVTAL
INTERNT
MARKUPPLÅTELSE
AVTAL
PRIVAT
EXPLOATÖR
EXTERNT
HYRESAVTAL
INTEGRERAT
PROJEKT
SOLITÄR
SERVICEFÖRVALTNINGEN
INTERNT
HYRESAVTAL
EXPLOATERINGS
AVTAL
Ett strategiskt dokument för planering
I mötet mellan dessa utmaningar identifierades ett
behov av att ta fram ett strategiskt dokument med
metodik, för att planera en högkvalitativ samhällsservice i den nära, täta och gröna staden. Dokumentet skulle tidsmässigt och i konkretiseringsgrad vara
en brygga mellan översiktsplanens långsiktiga inriktningsmål och detaljplaneringens konkreta ställningstaganden. Hösten 2013 gav kommunstyrelsen
stadsbyggnadskontoret uppdraget att påbörja arbetet
i form av en kommunövergripande plan, Plan för
samhällsservicens markbehov i Malmö (PLASMA).
Planen har arbetats fram i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från för- och
grundskoleförvaltningen, fastighetskontoret, serviceförvaltningen, miljöförvaltningen och gatukontoret
under samordning av stadsbyggnadskontoret. Arbetsgruppen identifierade tidigt några nyckelområden som planen fokuserar kring: process, prognoser
och nyckeltal, mark- och avtalsfrågor och planeringsriktlinjer. Utifrån dessa områden har utgångspunkten för planen för samhällsservice varit att identifiera strategiska knutpunkter i planeringsprocessen,
som försenat eller skapat problem med serviceplaneringen och föreslå lösningar för att förhindra eller
förbigå dem. I många fall handlar det om att lyfta
fram de många goda exempel som funnits vad gäller arbetsmetodik eller fysiska lösningar. I vissa frågor kan det handla om att gemensamt besluta att ett
visst tillvägagångssätt eller en viss riktlinje skall gälla
i alla projekt.
SOLITÄR
KÖPE
AVTAL
INTEGRERAT
PROJEKT
SOLITÄR
EXPLOATERING
AV
PRIVAT
MARK
EXPLOATERINGS
AVTAL
PRIVAT
EXPLOATÖR
EXTERNT
HYRESAVTAL
INTEGRERAT
PROJEKT
En interaktiv karta över mark- och avtalsfrågor togs fram i pedagogiskt syfte för att visa vilka typer av avtal som kan vara
aktuella i olika skeden av exploateringsprocessen, när det handlar om utbyggnad av samhällsservice.
kan i dag kanske beskrivas som att vara mitt i utvecklingsklivet mellan mellanstor stad och storstad.
Man är även i utvecklingsklivet mellan modernistisk
planering och planering för den blandade staden.
Detta innebär att man har identifierat en riktning
som man vill röra sig mot, samtidigt som man
ibland organisatoriskt och mentalt är kvar i gamla
mönster eller sätt att se på saker. Ibland finns det lagar, finansieringssystem och kulturer som försvårar
utvecklingen.
PLASMA kan ses som en del i Malmös resa i att
förstå (och delvis acceptera) att utgångspunkten för
planeringen i många delar av staden är en urban och
tät storstad. Även för samhällsservicen måste det
vara utifrån dessa förutsättningar man utgår. Frågan
blir då hur man fortsatt kan planera förskolor,
skolor och fysisk aktivitet med hög kvalitet i den
täta staden. Det kan kräva att man skriver nya typer
av exploateringsavtal, utmanar de gängse uppdel-
ningarna mellan förvaltningarnas ansvarsområden
och jobbar med nya utformningsmässiga och arkitektoniska lösningar. Detta kommer vara en resa
– och ett ständigt utvecklingsarbete – som Malmö
stads förvaltningar tillsammans gör under de kommande åren. Plan för samhällsservicens markbehov i
Malmö är förhoppningsvis ett projekt som tar staden
några steg framåt under denna resa.
Projektledarna för Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö
Philip Tanimura
planeringssekreterare
[email protected]
Kristoffer Arvidson
planeringssekreterare
[email protected]
Levande Malmö
Levande Malmö är ett projekt som initierades för att ”Fysiska och mentala barriärer hindrar en positiv utveckling i
hela Malmö”. För att råda bot på detta ska ”ett antal oberoende experter ges i uppdrag att göra en forskningsöversyn,
samla goda exempel från andra städer i Sverige, Europa och världen och presentera åtgärdsförslag som stödjer hur
en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet.”
Medel avsattes i kommunens budget för 2014 och
2015. En arbetsgrupp med representanter från flera
förvaltningar har under året arbetat med att definiera­
barriärer av olika slag och hämtat in kunskap och
information genom inventering, studiebesök, workshops och seminarier. Bland annat har en studie­resa
genomförts till Hovsjö i Södertälje och Rinkeby i
Stockholm. Det kan konstateras att barriärer kan vara av flera­
olika slag, dels uppenbara fysiska barriärer mellan
stadens olika delar i form av stora trafikleder, dels
osynliga men starka sociala eller mentala barriärer
mellan olika kvarter. Även mentala barriärer mellan
och inom olika samhällssektorer kan också ibland
­bidra till att bromsa eller hindra en positiv utveckling. I en tid när ekonomi och avregleringar kräver
allt mer samverkan mellan olika sektorer i samhället blir detta en allt viktigare aspekt att ­arbeta med.
Projektet Levande Malmö ska inte bedrivas isolerat, utan kommer att stödja pågående stadsbygg-
nadsprocesser i Malmö där fokus på ett eller annat
sätt ligger på att bryta barriärer. Holmastan, Rosengårds station/Culture Casbah, Lindängens centrum,­
Öster­värns station och samutnyttjande av skolor och
mötesplatser är projekt som inledningsvis har identifierats som intressanta att följa. Fler kan tillkomma
under processen.
Ofta finns initialt i projekt goda intentioner för
att bryta barriärer av olika slag som alla kan vara överrens om. Men i en del fall fastnar goda idéer i genomförandeskedet av olika orsaker. Det är därför viktigt
att identifiera och förstå de hinder som kan finnas för
att få till stånd en önskad utveckling eller­förändring. Patrik Derk från TeljeHovsjö förevisar området för en deleFinansieringssystem, organisationsstrukturer och ar- gation från Malmö och Levande Malmö.
betsprocesser behöver utvecklas för att kunna möta
de utmaningar som finns i dagens Malmö.
Under 2014 har Levande Malmö fokuserat
Tyke Tykesson
på kunskapsinsamling och under 2015 kommer
Arkitekt
projektet­att arbeta mer utåtriktat med bland annat
[email protected]
politiker och olika externa aktörer som målgrupp.
Plan för Malmös vatten
– tematiskt tillägg till Översiktsplan för Malmö
Kommunstyrelsen har gett stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att
upprätta förslag till ett tematiskt tillägg till Malmös översiktsplan om
vatten, benämnd ”Plan för Malmös vatten”.
Augustenborg är ett exempel på ett område som arbetat framgångsrikt med dagvatten för att undvika översvämningar och
fuktproblem.
Syftet med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen
om vatten är att mer ingående behandla olika frågeställningar kring vatten än vad som ryms i den kommuntäckande översiktsplanen.
En del material finns kring Malmös vatten men
det behöver kompletteras och samlas. Tidigare framtaget finns till exempel en dagvattenstrategi och en
dialog-PM om klimatet och havsnivån. I projektet
Malmös marina miljö har en översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden tagits fram. B
­ ehov
finns av en översyn av befint­liga dokument och
kompletteringar krävs med bättre underlag, bland
annat för att möta extrema regn, höga havsvattenstånd och för att miljökvalitetsnormer ska kunna
uppfyllas. Som en del av arbetet ska såväl en VA-­
utbyggnadsplan som en skyfallsplan tas fram.
Planen ska visa vilka möjligheter Malmö har att
kunna genomgå en långsiktig miljömässig, ekonomisk och social hållbar utveckling genom att i fortsatt
planering utnyttja stadens förmånliga läge vid kusten
och goda tillgänglighet till hav, kanaler, åar och dammar. Planen ska även omfatta frågor kring havsnära
stadsutveckling, vattennära rekreation och fritidsverksamhet samt näringsliv i anslutning till havet.
Syftet är att ta fram en strategi, för att möta extrema regn och
höga havsvattenstånd. Foto Gustav Aulin.
Planen omfattar hela Malmö kommun, inklusive
havsområdet. Vissa aspekter i planen har ett regionalt perspektiv och en del frågor berör direkt grannkommunerna.
Tematiskt omfattar planen flertalet aspekter av
vatten. Olika frågor kommer dock att behandlas
mer eller mindre fördjupat.
Arbetet har påbörjats och kommer att pågå u
­ nder
2015. Arbetet genomförs som ett samarbete mellan
stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, fastighetskontoret och VA SYD.
Tyke Tykesson
arkitekt
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 25
Malmökommissionen tilldelades Svenska Planpriset
Planpriset, Sveriges arkitekters pris för bästa samhälls­
planering eller stadsbyggnad, gick i år till Malmö. Det stod
klart i början av december när Sveriges Arkitekters riks­
förbund delade ut priset under högtidliga former i Blå
­hallen i Stockholm.
Planprisjuryn lyfter särskilt fram underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa (2012), som
man menar lyfter fram faktorer, som påverkar jämlik och god hälsa i den fysiska miljön, och vad stadsplaneringen kan göra för att bryta barriärer.
– Det är uppseendeväckande och modigt av juryn att ge priset till ett skrivet dokument om social
hållbarhet och inte till någon ritad plan, säger Marianne Dock, programarkitekt på Malmö stadsbyggnadskontor.
Malmökommissionen har fått stort genomslag
både nationellt och internationellt, eftersom det är
en av de första rapporterna utifrån WHO:s rapport
Closing the gap in a generation, som har tillämpats på
kommunal nivån.
– Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att
Malmökommissionens arbete skulle inspirera i
dessa, för folkhälsosfären, helt nya sammanhang,
säger Anna Balkfors, tidigare huvudsekreterare i
Malmökommissionen.
Juryns motivering:
”De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden
i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de
flesta kommuner arbetar Karolina Skog, Christer Larsson stadsbyggnadsdirektör, Sven-Olof Isacsson kommissiomed. Årets Planprisvin- nens ordförande, Marianne Dock, programarkitekt, och Anna Balkfors, huvudsekreterare
nare har närmat sig frågan i kommissionen var på plats för att ta emot priset. Foto Jonas Eriksson.
på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och
med både forskning, ideella krafter och näringsliv. ställning i stadsutvecklingen. Vinnaren av PlanpriGenom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat för- set 2014 är en bra inspiration för andra kommuner:
ståelsen för samband mellan hälsa och den byggda Malmö stad med Kommissionen för ett socialt hållmiljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker bart Malmö.”
Malmö lockar fler huvudkontor
IKEA:s nya internationella kontor, Hubhult, i Hyllie. Bild Ikea.
Allt fler företag väljer att etablera sina huvudkontor i Malmö. Senast i raden
är Ikano Bank, Ikano Fastigheter och Ikeas globala mötesplats Hubhult,
Orkla Foods, Perstorp, Oatley och Peugeot.
Malmös läge med närheten till Köpenhamn och kontinenten och med Nordens ledande internationella
flygplats Copenhagen Airport på bekvämt avstånd,
tillgången till välutbildad arbetskraft och specialistkompetens inom en rad områden är viktiga faktorer som gör att allt fler internationella bolag väljer
Malmö­som utgångspunkt för sina svenska, skandinaviska eller nordeuropeiska verksamheter. Orkla
Foods exempelvis, som flyttar sitt huvudkontor till
Dockan i Malmö från Eslöv vid årsskiftet 2015/2016
nämner bland annat just kommunikationsmöjligheterna som en av de stora anledningarna att man
valde­ Malmö.
Kopplingen till Copenhagen Malmö Port,
Sveriges­största hamn för bilimport, har gjort att
flera­bilföretag som Subaru, Mercedes och Peugeot
lokaliserat sina huvudkontor till Malmöregionen.
26
|
Planering i Malmö 2015:1
I Hyllie etablerar Ikano Bank och Ikano Fastigheter sina nya huvudkontor och på gångavstånd byggs
nu Ikeas globala mötesplats Hubhult i Hyllie.
Andra företag som valt Malmö som lokalisering
för sina huvudkontor de senaste åren är bilbarnstolstillverkaren Britax, textilföretaget Moltex, kontraktstillverkaren Partnertech, trucktillverkaren Still,
konfektyrförtaget Storck Sverige, kinesiska IT-jätten
Zhonghuan Hi-tech, medicinteknikbolaget Arjo
Huntleigh samt teleoperatören Telavox.
Sedan 2003 har fler än 50 företag flyttat sina huvudkontor till Malmö. Beräkningar som Öresunds­
insitutet gjort visar att dessa lokaliseringar skapar
över 3 000 nya jobb i staden till och med år 2015.
Jessica H Jönsson
näringslivsutvecklare, kommunikation
[email protected]
Sedan 2003 har följande huvudkontor etablerat sig i Malmö
Thule Sparbanken Öresund
Hilding Anders Elfa Securitas Direct Carl Zeiss Vision IMP
Anton Paar
Publishers Master
Arjo Huntleigh
Duni MiL Institute
TAT Telavox
Inwido Britax
Panduro Hobby Kunskapsporten
AarhusKarlshamn Moltex Textil
Kwintet Partnertech
Midelfart Sonesson Still
Brio
Storck Sverige
Cefar Medical Subaru Fordon
Vesta Skadeförsäkring
Zhonghuan Hi-Tech IT
Teleca Stockholm
Algo Chemicals AB
Sanitec
Oatly
Lantmännen
Perstorp
Viktväktarna
Peugeot
Hilanders
Söderbergföretagen
Mercedes-Benz Ikea Daimler Chrysler
Babyliss
Vestas Northern Ikano Bank
Ballingslöv
Ikano Fastigheter Bank
Fojab Ikeas ”Hubhult” DSB First
Orkla Foods
Region Skåne
Den nordiska supermodellen i fokus
på internationell konferens i Malmö
Fredagen 3 oktober samlades några av Europas främsta tänkare och samhällsdebattörer i Malmö för att diskutera och reflektera över den nordiska
välfärdsmodellen och ställa denna i en internationell kontext.
första gången som de tre organisationerna uppträdde i den nya konstellationen NUF, Nordic U
­ rban
Forum.
Sharing the Nordic Supermodel
Paneldebatt under konferensen.
På konfernsen medverkade bl a Mr Charles Landry,
Think Tank Comedia, London, Mrs Ann McAfee,
City Choices Consulting and former co-director of
Planning at City of Vancouver, Canada, Mr Kevin
Murray, Academy of Urbanism, London, Secretary
Michel Sudarskis, INTA, Paris, Mr Trevor Davies,
Director Copenhagen International Theater m fl.
Trippelkonferens Köpenhamn-Malmö
Malmö och Nordic City Network (NCN) stod som
värd för den tredje dagen av trippelkonferensen Sharing Cities – Bridging Regions som startades den 1
oktober i Köpenhamn. Denna internationella konferenstrilogi arrangerades i samarbete med IFHP,
International Federation for Housing and Planning
och DAC, Dansk Arkitekturcenter. Detta var också
Det nordiska samhället och de nordiska städerna befinner sig i en brytningstid. Sedan 1950-talet
har de nordiska länderna byggt starka välfärdssamhällen. Välfärdsmodellerna har över tiden fått stor
uppmärksamhet utanför Norden tex i artikel i The
Economist, mars 2013, men också i utredningar om
Norden som vinnarregion m fl. I detta sammanhang har nämnts en rad för Norden gemensam värdegrund där följande uttryck som i t ex tillit, inkluderande, flexibilitet, protestantisk arbetsestetik,
likhet, respekt för naturen o s v är återkommande.
För att syna denna hypotes eller påstående genomfördes en unik kartläggning av avgörande projekt för
de 18 medlemsstädernas stadsutveckling som totalt
ger 450 nordiska projekt. Samtliga 18 medlemsstäder hade också fått möjligheten att välja ut två av
sina projekt och dessutom ett som kunde symbolisera stadens utveckling. Dessa blev grunden för en
boxutställning som visades på Form/Design Center
under konferensen och ytterligare några veckor efter.
På konferensen redovisades också en analys och
en internationell betraktelse av den samlade bilden
av dessa projekt. Ur materialet kunde man urskilja
åtta gemensamma linjer eller trender. Dessa är stadskonkurrens, regionalisering, näringsliv och innova-
tion, stadsrummet, stadens välfärdsinstitutioner,
historia och kulturarv, kulturell och etnisk mångfald, infrastruktur och naturen i staden. Dagen avslutas med en rundabordskonferens där huvudsyftet
var att ge ramarna för en reformcharter.
Nordic City Network är en ”thinktank” för stadsoch regionplanerare och andra som är engagerader i att utveckla de nordiska städerna till attraktiva ,
innovativa och konkurrenskraftiga kunskapsstäder.
Nätverkets mission är:
•
•
•
att sätta människan, värden, gemenskap, välfärd och demokrati i centrum för stadskultur
och stadsutveckling.
att utveckla de nordiska städerna till hållbara, funktionella, attraktiva, innovativa,kulturella
och konkurrenskraftiga städer.
att utnyttja det nordiska nätverket av städer
och människor, experimentets kraft och den
nordiska stadsmodellens tillit och värden i städernas utveckling.
För ytterligare information se www.nordicitynetwork.com.
NCN:s kansli
Christer Larsson, ordförande
Per Riisom, Riisomcity, direktör
Hannah Wadman, kanslichef
Malmö ställde ut 3D-print i Paris
3D Printhow är världens största vandrande mässa med den senaste tekniken
inom 3D-print. Malmö stadsbyggnadskontor bjöds in att ställa ut sitt arbete
med 3D-print inom stadsutveckling.
Mässan är en fullständigt interaktiv teknologisk
show med det mest avancerade industriella innehållet, ett jättestort golv fyllt med 3D-printinstallationer där den senaste tekniken visas upp.­Mässan arbetar hela året med att hitta världens bästa konstnärer,
designers, ingenjörer för att visa upp deras banbrytande verk.
London-Paris-New York
Man vill vara en synlig internationell plattform för
denna teknologi och de kreativa männi­skor som använder den. Med utställningar i tre av världens större
huvudstäder, London, Paris och New York, hjälper
man till att driva fram en ny era av experimentella
events. Alla är välkomna – från stora tillverkare och
investerare i teknologi till små startup-företag och
allmänhet. Och mässan har en bred publik. Utställningarna attraherar besökare från en mängd industrier och från många olika bakgrunder, vilket skapar en unik plattform att marknadsföra såväl som
en etablerad affärsverksamhet som att lansera en ny.
År 2012 framstod 3D-printshow som en av
Londons mest banbrytande, unika och omtalade
shower. 2013 återvände man till London, debuterade i Paris. År 2014 korsades Atlanten och tog
3D-printshow till New York. 2015 fortsätter denna
expan­sion genom att mässan kommer till sju olika
städer­världen­runt. Man har mässor i följande städer: Berlin,­Madrid, London, New York, San Fran­
sisco, Paris, Dubai. Fler än 20 000 personer har
­redan ­besökt mässan och den fortsätter att utvecklas.
Malmö stadsbyggnadskontor inbjöds att ställa ut
i Louvren i Paris, Louvren, den 17–18 oktober i år.
Modelltekniker Björn Fröding, som är ansvarig för
3D-print, var med och ställde ut på mässan.
Varför valdes just Malmös stadsbyggnadskontor att ställa ut?
– Vi ligger i absolut Europatopp med att använda
3D-printtekniken i stadbyggnadsprocessen. Vi är
väldigt stolta att vi fick erbjudandet att delta i Paris.
Malmö stadsbyggnadskontors monter på mässan i Louvren
i Paris. Foto Björn Fröding.
Vi valde att visa en del av vår 3D-print­modell ”Västra Hamnen 1:1000”. Modellen var mycket uppskattad med mängder av nyfikna besökare, säger modelltekniker Björn Fröding.
Vad var innehållet i utställningen?
– Allt det senaste inom 3D-print, mängder med olika 3D-printers. Allt från 3D-printad mat till fullskaleprint av möbler m m. Det var även två scener
späckade med föreläsningsprogram, en scen med
tema industri samt en scen med tema specialist. Det
var mycket givande!
Lotta Hansson
kommunikatör
[email protected]
Planering i Malmö 2015:1 | 27
Projekt på gång
Returadress: Malmö stadsbyggnadskontor, August Palms plats 1, 205 80 Malmö
Ny ridanläggning på Klagshamnsudden
Bygglov för flerbostadshus
på Elinegård i Limhamn
På fastigheten Klagshamn 55:1, belägen vid Klagshamnsuddens gamla cementfabrik har ridverksamhet bedrivits sedan 1980-talet. Nu möjliggör en ny
detaljplan en ridanläggning med plats för cirka 50
hästar samtidigt som det kulturhistoriska sammanhanget och de biologiska värdena tillvaratas.
Bygglovsprocessen är uppdelad i två delar; den
första (detta ärende), berör själva ridhuset med
dess teknik- och kontorsutrymmen, omklädningsrum, lektionssal och café samt en lada för höförvaring. Nästa etapp avser stallbyggnad och gödselhus
(bygglov pågår).
Ridhusbyggnaden är uppförd i kopparbrun perforerad plåt, återvunnet tegel, svart träpanel och
med inslag av Profilit glasprofiler. Taket består av
grå fibercementplattor. Större portar är i naturfärgad aluminium. Ladan uppförs med svart träpanel
och tak av sedum.
Arkitekt: Reinertsen
Bygglov för påbyggnad
av befintligt hyreshus i kv Katten i Lugnet
Ett flerbostadshus med 59 bostadsrätter och ett
lite mindre gårdshus med sex bostadsrätter har fått
bygglov på det nya bostadsområdet Elinegård i Limhamn.
Det större flerbostadshuset består av flera sammanbyggda huskroppar med olika våningsplan och
balkonger mot innergården. Byggnadens utformning och ljusa fasadmaterial följer det gestaltningsprogram som tagits fram i samband med detaljplanen.
Byggherre: Ikano Bostad AB
Arkitekt: Stadstudio, Malmö
Detaljplan för fastigheten
Gjuteriet 18 med flera i Limhamn
Befintligt flerbostadshus i kv Katten i Lugnet beviljas bygglov för att bygga på huset med ytterligare
tre våningar. Påbyggnaden kommer att generera i 48
nya hyreslägenheter.
Befintliga byggnader i kvarteret är utförda med
mörkröda tegelfasader. Fasader på påbyggnaden utförs med cortenplåt i en rostkulör med den översta
indragna våningen i gråa fibercementskivor. Fönster utförs med aluminiumprofiler i gråa och oxidröda kulörer.
Alla lägenheter förses med balkong/uterum som
glasas in från golv till tak.
Parkering kommer att ske via p-köp i p-hus Anna
medan handikapparkering anordnas i befintligt parkeringsgarage.
Byggherre: MKB
Arkitekt: Tengbom
28
|
Planering i Malmö 2015:1
Syftet med planen är att göra det möjligt att fortsätta den stadsomvandling som redan pågår i området.
Industribyggnaderna kommer att ersättas av bostäder med kontor, handel med mera, främst i bottenvåningarna i publika lägen. Norr om Geijersgatan
möjliggör planen en livsmedelsbutik i en byggnad
för centrumverksamheter i två plan med bostäder
och trädgård ovanpå.
I ett av kvarteren ska det byggas en förskola med
fem avdelningar varav en avdelning som uteförskola. Järnvägsområdet väster om bostäderna planläggs
som park och den ska utvecklas som en ruderatpark.
Planen omfattar 5,7 hektar och medger omkring 700
lägenheter.
Byggherre: Wihlborgs Fastighets AB
Bygglov till flerbostadshus
på Limhamns sjöstad
Bygglov för flerbostadshuset på Glasbrukskajen i
Limhamns sjöstad. Flerbostadshuset är uppdelat i
fem huskroppar kring en gemensam innergård med
passager mellan husen. Tillsammans rymmer de 121
bostäder (4 st 1:or, 35 st 2:or, 63 st 3:or, 17 st 4:or, 2
st 6:or), som kommer att upplåtas med bostadsrätt.
Huskropparnas våningsantal varierar mellan fem
och tre våningar. De är högst mot kajen och höjden
sjunker inåt land. Samtliga hus har takvåningar utöver ordinarie våningsantal.
Mellan huskropparna finns fyra komplementbyggnader med gästlägenhet, miljöhus och sopsorteringsutrymme. I källaren hittas parkeringsgarage (bil+cykel), lägenhetsförråd samt utrymmen för
förvaring av rullstolar och barnvagnar. Utöver det
underjordiska parkeringsgaraget finns nio bilplatser
ovan mark och ett bilpoolsavtal har tecknats.
Innergården har kontakt med kajen genom en
bred ramp försedd med en lång sittbänk som också
är tillgänglig för förbipasserande.
Huvudbyggnadernas fasader består av två slags
tegel, ett rödbrunt på kvarterets utsida och ett sandbeige in mot gård. Tegelfasaderna varieras med
mönstermurning och inslag av målad träpanel. Takvåningarna kläs delvis med tegel och delvis med en
varmgrå liggande träpanel.
Byggherre: JM AB
Arkitekt: White Arkitekter