sTaDsLIv aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 3 2015 BÄTTRE LUFT med Malmöexpressen trygga besökare på Malmöfestivalen gull-britt och gun får vind i håret S TA D S L I V N R 3 2 0 1 5 Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 3 oktober 15. Utgiven v 41. Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör tel. 040 - 34 13 70. Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel. 040 - 34 21 16, anna-karin.jangmark@ malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Annika Blomquist, Fredrik Broman, Johan Edgren, Monika Nilsson, Andreas Ivansson. Grafisk produktion: kommunikation&design i malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Johan Bävman. Upplaga: 4.000 ex. Tryck: Exakta. HEJ! KERSTIN GUSTAFSSON, gatudirektör i Malmö Hjärtefrågor För några veckor sedan träffade jag Gil Peñalosa, en man från Kanada som är eldsjäl inom hållbar stadsutveckling. Han har myntat begreppet 8-80. Med det vill han säga att om staden byggs för åtta- och åttioåringar så fungerar den för alla som lever i en stad. Han har på pricken rätt! Barn och unga står alltid i fokus. Vi har många års erfarenhet av att jobba med saker som i dag kallas social hållbarhet. Folkhälsofrågorna har också funnits med på våra agendor sedan länge, inte minst genom satsningarna på de hållbara trafikslagen; gång, cykel och kollektivtrafik. Malmökommissionens rapport, som publicerades för ett par år sedan, har definitivt inte hamnat på en dammig bokhylla. Vi bidrar med vår kompetens och erfarenheter till det stora och viktiga arbete som pågår på bred front för att säkra en god uppväxt för barn och unga i Malmö. Även de äldsta stadsborna ska få möjlighet att njuta av ett gott uteliv i Malmö. Hjärtevärmande läsning är reportaget om rätten att få vind i håret. Det är också ett fint exempel på hur vi i Malmö stad kan samarbeta med ideella krafter. Cykling utan ålder är ett nytt grepp som ger ökad livskvalitet och rejält med konditionsträning för dem som trampar. Win-win på många plan! ”Sämsta sommaren på länge…” – nja, det tycker inte vi på Gatukontoret. Sommaren 2015 blev inte lika solig och varm som året innan, men visst blev den ganska bra ändå! Vi kunde vi njuta av väldigt fin grönska och vackra blommor i våra parker tack vare regnvädren. Och Skånes bönder höstar in ovanligt fina skördar i år, så även om det blivit mindre badat så har sommaren ändå varit helt OK. Eller rent av väldigt bra om vi ser på framgångarna med alla de arrangemang som gatukontoret stått värd för. Kolla den fina bildkavalkaden! Visionen om ett Malmö där vi hellre är ute än inne fungerar i alla väder. 3 S TA D S L I V I KO R T H E T Hela Kalmar pe n d l a r t i l l Malmö Ni söker en kalkylsamordnare, vad är det? Det stämmer, det är en helt ny tjänst hos oss på gatukontoret. Vi söker en person som kan vara en sammanhållande och kvalitetssäkrande kraft i förvaltningens kalkylarbete. Vi tänker att hen håller sig à jour med marknaden och skapar underlag och schabloner för kalkylering i olika skeden i projekt. Detta kommer självklart att ske i nära samarbete med projektledare, ombud och byggledare, samt övriga medarbetare inom förvaltningen. 62.556 personer arbetspendlade till Malmö från andra kommuner enligt senaste mätningen. Det motsvarar ganska väl invånarantalet i Kalmar kommun (62.815 enligt SCB:s senaste räkning)! Källa: MalmöLäget, malmo.se, sök på Malmöläget 62.556 Tv - se r i e n B ro n b l i r i n s ta l l at i o n I höst får vi se den tredje säsongen av TV-serien BRON/BROEN. På Malmö Museer möter du en installation med rekvisita, kostymer och ”bakom kulissen”-material från den flerfaldigt prisbelönta TV-serien. K at t & C ompa n y – e t t s a m a r be t e med k l ö s i Under fem lördagar i höst arrangerar Malmö stad och SVTs Barnkanalen ”Katt & Company”, en produktion med tema katter. I Malmö Folkets Park blir det katt-tipsrunda, katt-experter, kattdatorspel, katt-pyssel och mycket mer. På Amiralen, ett gammalt anrikt danspalats, blir det TV- inspelning under ledning av Tobbe Blom och ute i parken blir det massor av kattaktiviteter. Och allt är gratis. – Är man det minsta intresserad av katter rekommenderar jag er verkligen att ta er till Folkets Park på lördag. Jag kan garantera att ni inte kommer bli besvikna, säger Felicia Fredriksson, verksamhetsledare i Folkets Park. ”Katt & Company” började sändas den 27 september kl. 18.30 på SVTs Barnkanalen. Text: Andreas Ivansson 4 E u rope a n G a r de n Awa r d till Malmö I början av september mottog Malmö stad pris på European Garden Award i Hamburg. Priset vanns i kategorin ”Storskaliga gröna nätverk och utvecklingsidéer”. Det vinnande bidraget heter Green Malmö. För att nomineras till priset krävs bland annat innovativt genomförande och förvaltning inom urbana utvecklingsaspekter, hållbarhet och service till besökare. I motiveringen nämndes bland annat Malmös temalekplatser, skatearenor och visionära strategier för Malmös gröna värden. Som avslutning i motiveringen återfinner vi följande glädjande mening: ”M alm o is a best practice showing that visions indeed c an be r eali z ed !” Varför har den här tjänsten skapats? Vi jobbar intensivt med att höja vår projektmognad inom förvaltningen. Vi arbetar numera enligt den internationella standarden för projektledning – SS-ISO 21500. Att anställa en kalkylsamordnare är ett led i att ytterligare spetsa vår projektkompetens och projektmognad. Tjänsten hittar du via offentligajobb.se hallå där! Ingrid Persson Westberg Rätten att få vind i håret I ma r s i å r gi c k p r emi ä r tu r e r na i M alm ö f ö r C y kling utan å lde r – ett p r o jekt d ä r f r ivilliga eldsj ä la r o c h M alm ö stad tillsammans ve r ka r f ö r att ä ldr e ska få ko mma ut på c ykeltu rer oc h få vind i h å r et. N u finns en h andfull s p e c ial b yggda c y kla r ink ö p ta f r å n k o mmunens sida , r ed o att ta ut ä ld r e på c y kel r und o r i staden . Text: Anna-Karin Jangmark Foto: Johan Bävman Idén kommer från Danmark där Ole Kassow startade ”Cykling uden alder” 2012. - Att resa är att leva, sa HC Andersen, säger Ole. Och det stämmer. På våra cykelturer har vi tid att prata med de äldre. Det är en levande historia som ges och det blir som en drog till slut. Man vill bara ha mer och mer! Cykelturerna skapar relationer och de äldre får en chans att återta sin stad, som de kanske inte har möjlighet att komma ut i så ofta längre. Efter att ha läst i Sydsvenskan om projektet Cykling uden alder blev Kalle Albjär i Malmö eld och lågor. Han hörde av sig till Malmö stad och hjulen var satta i rullning. Han fick låna sju danska cyklar via Ole och kontaktade ett äldreboende i staden. Premiärturen gick i 12 grader och duggregn, men blev ändå en succé. Ett antal äldreboenden har nu kunnat erbjuda sina boende cykelturer och fler och fler frivilliga cykelpiloter ansluter. Nu har kommunen köpt in fem cyklar som äldreboendena kan leasa. Service av cykeln ingår i leasingavtalet. - Projektet knyter samman olika grupper; de boende på äldreboendena, kommunen, de frivilliga cykelpiloterna och personalen på boendena, säger Kalle. - Att jag som yrkesverksam kan erbjuda våra boende denna möjligheten är en ynnest, säger Maria Nordahl, från Kryddgårdens äldreboende. En av våra boende är 101 år och han blev skjutsad till Ribban för att titta på havet. När han kom hem grät han av glädje, och det var ett ögonblick jag sparar i hjärtat. Kalle vittnar också om att cykelturerna blivit succé. - Jag har varit med om att cykla äldre på turer förbi Malmö centralstation, Malmö Live och ner till Västra hamnen. De har varit helt förundrade och inte alls känt till hur staden ser ut nu. Några har till och med undrat var Kockumskranen är. Detta ger dem en chans att interagera med sin stad igen, och också färdas komfortabelt. Vi möter mycket glada miner när vi är ute och cyklar, folk vinkar och ler. Gull-Britt Berglund och Gun Tygesjö är två damer som bor på Havsutterns trygghetsboende i Malmö. De har åkt på flera turer med Kalle. - Piloterna är toppen, säger Gun. Tänk att de gör det här helt frivilligt! - Vi har haft så roligt när vi varit ute på turerna, fortsätter Gull-Britt. Vi har varit mycket i Pildammsparken, där är så vackert. Och folk som vi möter vinkar till oss! - En gång var vi nere på Blå Båten där det var stand-up, det var en så härlig kväll. Det hade du ordnat bra åt oss, Kalle, säger Gun och lägger sin hand på Kalles. Läs mer http://cyklingutanalder.se/ För mer information om projektet, kontakta Frida Beijer (projektledare från gatukontoret), [email protected] eller Kalle Albjär (frivillig cykelpilot) [email protected] 7 Skogens dagar Va r je h ö st an o r dna r gatuk o n t o r et a r r angemanget S k o gens daga r f ö r M alm ö s g r undsk o le eleve r. Då få r eleve r na komma ut i natur en och u p p täcka och l ä r a sig me r o m sk o g o c h natu r . Malmöexpressen förbättrar luften Luftkvaliteten på A mi r alsgatan h a r blivit b ätt r e sedan M alm ö e x p r essen b ö r jade r ulla i juni 2014 . K vävedi ox id h alte r na h a r minskat med åtta p r o c ent, visa r en r a p p o r t s o m milj ö f ö r valtningen tagit f r am . Foto: Johan Edgren Luftkvaliteten vid och kring Amiralsgatan har rönt stor uppmärksamhet de senaste tio åren. Halterna av kvävedioxid har under många år varit högre här, än på andra platser i Malmö. Trafiken längs med Amiralsgatan har varit mycket intensiv, men under senare år har trafikflödena minskat. Detta har varit en medveten satsning på ökad framkomlighet för kollektivtrafiken. En av satsningarna för att minska luftföroreningarna har varit Malmöexpressen. Malmöexpressen började köra i juni 2014. Sedan Malmöexpressen infördes har trafikflödet minskat med cirka 2 500 fordon per dygn. Detta är den första gashybridbussen med betydligt lägre avgasemissioner än andra bussar som trafikerar i eller till och från Malmö. Utöver Malmöexpressen har det införts separerade bussfiler på Amiralsgatan, vilket också bidragit till minskade trafikvolymer. - Även om vi bara precis tangerar miljökvalitetsnormen, så är vi på god väg i Malmö. Stockholm och Göteborg har mycket svårare att nå normen. Malmö har gjort kraftiga åtgärder och haft en tuffare prioritering på kollektiv- och cykeltrafik, säger Henric Nilsson, enhetschef för den avdelning som mäter luften i Malmö vid miljöförvaltningen. Förra året flyttade arrangemanget till Lindängelund som är Malmös stora stadspark och rekreationsområde under uppbyggnad. I området finns redan Millennieskogen och Katrinetorps gård. Terrasserna är ett nytt område som nu tar form, här är det fokus på odling och hållbarhet. Ett tjugotal aktörer bidrar med aktiviteter för eleverna och deras lärare. Alla sinnen används och fokus är att alla ska delta i aktiviteterna. Arrangemanget är mycket populärt och redan 24 timmar efter att anmälningslänken lagts ut på hemsidan var det fulltecknat. Nästan 5000 barn bussas till platsen den 7 och 8 oktober i år. Grön ö i kanalen Nu är det möjligt att ta del av Malmös kanalrum på ett nytt sätt. Vi har byggt en grön ö i kanalen vid Paulibron. Programmet för Malmös kanalrum antogs av tekniska nämnden våren 2014. Programmets syfte är att visa på de möjligheter som finns att bättre tillvarata och utveckla Malmös kanalrum för utevistelse och rekreation. Och nu är en första åtgärd på plats; en konstgjord ö i kanalen! För att skapa den gröna ön har vi återanvänt en trappa, en landgång och tre stycken cykelpontoner som är sammankopplade. Allt härstammar från den cykelparkering som tidigare fanns vid Malmö centralstation. Ute på den gröna ön finns det bersåer där du kan sitta omgiven av de ängsblommor som kommer att växa upp nästa år. Det finns också en våtmarksäng, runt om pontonerna. Trädetaljerna i bersåerna är tillverkade av kiselimpregnerad furu (organowood). Detta är ett material som vi testat ute på bryggorna vid Sibbarp och har kunnat konstatera att materialet både är miljövänligt och hållbart. Vi räknar med att den gröna ön ska hålla i 15 år. Det ska också bli möjligt för båtar att angöra på ön. Den gröna ön har redan hunnit bli ett populärt lunchställe, både för människor och änder. Text: Monika Nilsson Foto: Lars Bendroth 9 B l a n d pa ddo r och få g l a r Vi har sedan tidigare byggt dammar på Bunkeflo strandängar, vilket visade sig vara populärt. I alla fall för den grönfläckiga paddan som flyttat in i de befintliga dammarna som blev klara vintern 2013/2014. Nu bygger vi en ny damm som kan ge plats till fler grönfläckiga paddor. Vi bygger också ett tillgänglighetsanpassat fågeltorn på den så kallade Terek-udden som är mycket populär bland fågelskådare. Tornet, som beräknas stå klart i slutet av oktober, byggs för att öka möjligheterna att se ut över Stenören, som halvön utanför heter. Det byggs av ek och blir i två våningar. På det undre planet går det att ta sig ut med rullstol och barnvagn. Till det övre planet blir det en trappa. Stigen ut till udden kommer att breddas för att öka tillgängligheten. Malmö h a r fåt t e n t r ädg rupp Många gånger är träd en viktig del i gatukontorets arbeten. Det dyker ständigt upp nya frågor kring träd i parker, längs vägar och cykelbanor, sjuka träd, nya arter o s v. För att samla all vår kompetens kring träd har nu en trädgrupp bildats som ska kunna vara ett stöd och hjälp för alla på gatukontoret gällande olika trädfrågor. Trädgruppen samarbetar med Köpenhamns motsvarighet och de båda städerna har redan besökt varandra för kunskapsutbyte. Gruppens vision är; Malmös träd ska få högre status och ses som självklara byggstenar och miljöförbättrare i staden. Intensiv ARRANGEMANGSsommar i Malmö Text: Birgitta Hjertberg Foto: Tim Delshammar Trots att sommaren 2014 kanske inte går till historien som den mest soliga och varma var det högtryck för arrangemang i Malmö. Juli var kall och regnig, så gratisarrangemangen som samlades under ”Sommar på Ribban” blev inte så välbesökta som vi hoppats. I augusti fick vi däremot en hel del sol och värme, något som bland annat gladde ryttarna och publiken på ponny-EM som hölls 5-9 augusti. Här slog brittiska dressyrstjärnan Phoebe Peters två världsrekord med sin ponny SI Lucci. Vi hann också med att få besök av internationella seglare under Malmö Sail Week och vi fick se fantastisk skate i samband med Ultra Bowl. Och som vanligt hölls Malmöfestivalen i slutet av augusti. Den kan du läsa mer om på sid 14–16. 11 Text: Anna-Karin Jangmark Foto: Johan Bävman Malmös attraktivitet klarlagd M alm ö H abitabilit y I n d e x 1 4 parametrar : 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. CHR I S T I A N R E S E B O 12 F ö r delning av gatu r ummet T illg ä nglig h et Rumslig h et M å ngfald aktivitete r Att r aktiva aktivitete r G r ö nska L judnivå L uftkvalitet L o kalklimat N ä r h et till h å llba r a t r ans p o r te r N ä r h et till dagliga aktivitete r ( s å s o m livsmedelsaffä r ) N ä r h et till kultu r o c h se r vi c e V istelsek o mf o r t T r y gg h et Vill du veta mer? Kontakta Christian Resebo, [email protected], 0709-341460 I c i r ka två å r h a r gatu k o nto r et a r betat med att ta f r am ett ”at Tr aktivitetsinde x ” f ö r staden , elle r h abita bilit y inde x s o m det kallas . Tanken ä r att inde x et ska ge en m åttsto c k på vistelse kvaliteten i gatu r um met o c h att det ska kunna anvä ndas s o m diskussi o nsunde r lag vid e x em p elvis budget p r i o r ite r inga r . - Vi på gatukontoret ville utveckla en metod för att objektivt följa upp våra mål. Ett viktigt mål för oss är en attraktiv stad. Men hur mäter man det? Hur vet vi när vi kan vara nöjda? Det var så tanken föddes på att lägga ihop ett antal faktorer som gör en stad attraktiv och få fram ett index, berättar Christian Resebo, chef på analys- och utvecklingsenheten på gatukontoret i Malmö. Spansk inspiration Inspirationen hämtades från den spanska staden Vitoria-Gasteiz, där ett habitability index arbetats fram av forskare. - I ursprungsindexet ingår tolv parametrar och vi utlyste en tävling där konsulter fick lämna in förslag på hur vi skulle kunna anpassa parametrarna till svenska och malmöitiska förhållanden. Vi valde att gå vidare med Tyréns förslag och nu är hela Malmö kartlagt, säger Christian. Det spanska indexets parametrar kan delas in i fyra olika kategorier; ergonomi (t ex hur lätt är det att ta sig fram i staden), psykologi (vad finns det på gatan som gör att vi vill besöka den), fysiologi (buller och luftkvalitet) samt närhet (hur långt är det till knutpunkter, offentlig service osv). - Vi har lagt till två Malmöparametrar, nämligen vistelsekomfort (tillgång till sittmöbler, närhet till offentlig konst osv) samt trygghet, säger Anna Vindelman, planeringsarkitekt på Tyréns. - Till bas ligger översiktsplanens vision om en tät, grön och blandad stad, fyller Christian i. Det är så vi valt ut parametrarna och det får effekten att centrala staden får höga värden på attraktivetsskalan, medan villaområden får sämre. Det betyder ju inte att de är dåliga bostadsområden, men gatorna i villaområdena innehåller inte de kvaliteter som får högt betyg i indexet, som t ex en blandning av aktiviteter. Exempel på faktorer som ingår i Malmös habitability index är närhet till hållbara transporter, såsom cykelvägar, busshållplatser och tågstationer. Tillgång till grönska är en annan parameter. - Här består underlaget av Malmös träddatabas, som innehåller alla träd som växer på Malmös mark. Däremot ingår inte grönska i villaträdgårdar och liknande i dagsläget, säger Anna. - Detta kommer att ändras då vi får in ny satellitdata i våra databaser. Då kommer vi även att kunna få in grönska på kvartersmark, fortsätter Christian. Indexet är GIS-baserat* och i princip all data som ingår ägs av gatukontoret, vilket gör att indexet kan tas fram kontinuerligt och användas för jämförelser. Självklart kan det användas av andra förvaltningar i Malmö stad. Kan subjektivt bli objektivt? - Vistelsekvalitet och upplevd attraktivitet är förstås en subjektiv upplevelse, men när vi väl kommit överens om alla parametrar, då kan vi få det till något objektivt, som går att diskutera enklare. Indexet utgör förstås inte ”sanningen”, men det kan utgöra en gemensam bas i diskussioner, menar Christian. Indexet kan användas till att identifiera brister, för att jämföra gator och stadsdelar och i prioriteringsarbete. Det kan också användas för att följa upp förändringar och göra utvärderingar över tid, eller för att analysera nya planer och strategier. - Min förhoppning är att andra svenska städer också vill testa att göra något liknande och vi hjälper gärna till eller är bollplank, avslutar Christian. *) GIS står för geografiska informationssystem. GIS är, enkelt uttryckt, en kombination av kartor och tabellinformation som kan hanteras via datorn. 13 Text: Fredrik Broman Foto: Johan Bävman I augusti gen o mf ö r de gatuk o nto r et den 31: a u p p lagan av N o r dens stö r sta u p p levelse festival i stadsmilj ö – M alm ö festivalen . Å r ets åtta daga r bj ö d på unde r ba r t s o mma r vä de r o c h ett im p o ne r ande f o lkm y lle r i h ela c ent r ala M alm ö. TRYGGA BESÖKARE! Precis som vanligt bjöd Malmöfestivalen på världskända artister, nytänkande konstinstallationer, kräftkalas, dans, debatter, väldoftande matstånd och inte minst miljontals oväntade möten. En trend som blivit tydlig är de senaste åren är att besökare känner sig trygga på Malmöfestivalen, trots det stora antalet människor i rörelse med mycket trängsel som följd, och trots andra oroligheter som pågått i staden. I de senaste årens attitydsundersökningar har nio av tio tillfrågade känt sig trygga under sitt besök. Resultatet av årets attitydsundersökning är inte klar än. Men läser man Sydsvenskans intervju med Matthias Nilsson, Polisens insatsledare under årets festival, går det att förvänta sig ett liknande resultat. ”Det har varit en väldigt lugn festival, sett ur polisiär synvinkel. Det har blivit lugnare med åren, och det gäller inte bara antalet anmälda ärenden, utan även stämningen har generellt sett varit lugn och positiv. Det i sin tur gör att vi inte behöver ha lika många patrullerande Poliser i tjänst nu som vi hade för några år sedan.” >> S TA D S L I V I KO R T H E T >> malmöfesivalen SVERIGES FÖRSTA PROFESSIONELLA SNAPCHATTER M å nga f ö r etag o c h o r ganisati o ne r h a r en svå r t n öt att kn ä c ka i f r amtiden . Hu r kan vi a r beta f ö r att n å ut till den lite y ng r e p ubliken ? P R E N U M E R E RA M E RA Är du ännu inte prenumerant på tidningen Stadsliv? Du vet väl att du enkelt anmäler dig för en kostnadsfri prenumeration på www.malmo.se/stadsliv? tillSAM till butikenMAnS SKAteS i kommunAMordnAr e ala korr idorer sTadsLiv aktuellt från ans TiLLsamm till butiken rdnare skaTesamOkorridorer i kommunala stadsliv aktuel lt från MalMö stads gat ukonto r nr 3 2015 gull och g-brit t får vinun i håre d t MalMö stads r nr 2 2015 gatukonto ev Linda bLö r ambassad Ln ke för eLcy 25% av Sveriges och Danmarks samlade befolkning bor i Öresundsregionen. Regionen står dessutom för 25% av ländernas samlade BNP. Källa: MalmöLäget (se malmo.se, sök på Malmöläget) Stadsvapnet i sin vanliga form Under Malmöfestivalen är det tusentals ungdomar som tar sig in till centrala Malmö. Trots festivaltidning, hemsida, Facebookoch Instagramkonto har Malmöfestivalen upptäckt att det är många unga som tar sig till festivalen utan att veta vad som händer just idag. Ett vanligt antagande är att man når unga genom Facebook. Men den kanalen lockar inte den yngsta målgruppen längre. Tittar man på Malmöfestivalens Facebook är det lätt att hålla med. Av ca 41 000 följare är det bara ca 2 500 (6,1 %) som tillhör åldersgruppen 13-17 år. Samarbete med byrå I ambitionen att nå ut till sin unga publik valde Malmöfestivalen att anlita sociala-mediebyrån Wicked Society. – När vi fick uppdraget att hjälpa Malmöfestivalen att nå ut till unga tänkte vi: Varför inte försöka nå unga på den platt- 16 på Malmöfestivalen var den första i sitt slag, även i fråga om rekryteringsprocessen. – Rekryteringen gjordes över Snapchat och vi har inte hittat att någon annan gjort det i Sverige tidigare. Så vi vågar säga att det är Sveriges första rekrytering på Snapchat, säger Jonathan. Över hundra personer tog chansen att på ett tio sekunder långt videoklipp berätta varför just de skulle få bevaka Malmöfestivalen. Därefter fick 14 utvalda skicka in “snaps” på totalt 50 sekunder för att visa hur deras rapportering från festivalen skulle kunna se ut. Mona Hadad knep jobbet som Sveriges Den första i sitt slag En annan utmaning är att tala samma språk som första professionella snapchatter och under fessina följare. Om man inte anpassar sig efter de tivalens åtta dagar var Mona med om att öka förutsättningar som finns och speglar målgrup- antalet följare på Snapchat till ca 3000. pens beteende är det svårt att lyckas. Därför testade Malmöfestivalen ett nytt knep. Att anställa Sveriges första professionella Snapchatter. Text: Fredrik Broman Tjänsten som professionell snapchatter Foto: Johan Bävman form där de finns sedan tidigare? Istället för att tvinga dem att gå in på hemsidan eller läsa festivaltidningen satsar vi på Snapchat, säger Jonathan Liedman, medgrundare av Wicked Society. Enkelt uttryckt är Snapchat en app för att skicka videoklipp, bilder och meddelanden som visas några sekunder på mottagarens skärm innan de försvinner. I juni skrev Dagens media att Snapchat är det sociala medium som ökar mest. Sett till dagligt användande är kanalen just nu tredje störst efter Facebook och Instagram. UrbankoNst i storformat Under en höstvecka kunde nyfikna malmöbor följa tillkomsten av ett konstverk i jätteformat. På inbjudan av gatukontoret tog urbankonstorganistion ”Artscape” sig an att tolka Malmös stadsvapen, tillsammans med tre internationellt erkända gatukonstnärer. Den klassiska leken ”Cadavre Exquis” (översatt till svenska blir det utsökt lik) var utgångspunkt för konst- verket, där Malmös grip delades upp i delar och sedan sattes ihop igen. S:t Knuts torg var platsen där det under hela veckan var möjligt att med egna ögon följa konstverkets framväxt. En av dagarna hölls en workshop då alla som ville fick måla sin egen tolkning av Malmös stadsvapen. 17 Årets stadsbyggnadspris Å r ets stadsb yggnads p r is 2015 g å r till U rbana H ä n g sel ; tillb yggnaden till den gamla h amnf ö r valtningsb yggnaden , s o m nume r a ä r h emvist f ö r W o r ld M a r itime U nive r sit y. Urbana Hängsel får priset för byggnadens spännande nutida och väl genomförda gestaltning. Kim Utzon Arkitekter har stått för designen i samarbete med Terroir på uppdrag av Malmö stad. - Urbana Hängsel är resultatet av en arkitekttävling som uppmanade till ett djärvt formspråk. Förslaget har på alla sätt infriat förväntningarna. Med ömsesidig respekt vävs äldre och nutida arkitektur samman. Och resultatet har blivit en gränslös arkitektur för en verksamhet utan gränser, säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö. Läs mer: www.malmo.se/stadsbyggnadspriset Foto: Bojana Lukac Test av regnbäddar KARIN SJÖLIN Text: Anna-Karin Jangmark Foto: Anna-Karin Jangmark, Lars Bendroth I en h å r dgj o r d stad b yggd på le r j o r d ä r f ö r m å gan att ta h and o m sto r a r egn m ä ngde r sta r kt beg r ä nsad. N å g ot s o m g ö r sig sm ä r tsamt på mint i f o r m av ö ve r svä mmade k ä llar e och vägar då det falle r stor a v o lymer r egn . På o lika vis a r beta r M alm ö stad f ö r att g ö r a staden b ätt r e r ustad f ö r ö kade r egn m ä ngde r . I kva r te r et Oket i c ent r ala M alm ö testas t e x o lika r egnb ä dda r s o m , f ö r uto m att bid r a med vatten h å llande o c h - r enande egenska p e r , o c ks å bid r a r med g r ö nska o c h fa r td ä m p ning . Karin Sjölin på gatukontoret har varit projektledare för testet av regnbäddarna i kvarteret Oket. Hon tog över projektledarskapet i slutet av maj efter Karin Nilsson som för närvarande är föräldraledig. - Allt började med att Karin Nilsson hört om Portland i Oregon där man jobbat mycket med dessa bäddar. Hon blev väldigt inspirerad och började fundera över om inte vi i Malmö kunde dra nytta av Portlands erfarenheter. Sedan tidigare testar vi olika typer av regnbäddar i nybyggnadsområden, men nu fanns det en chans att prova i befintlig miljö i centrala Malmö, berättar Karin Sjölin. I kvarteret Oket fanns en bred gata, en skola och det skulle uppföras nya flerfamiljshus. Det var mycket asfalt och bebyggelse, inte så mycket grönska. - Det var ett gyllene tillfälle att anlägga regnbäddar – eller raingardens, som de heter på engelska – och vi la dem växelvis på gatans sidor, så de gav en fartdämpande och avsmalnande effekt, säger Karin. Två olika typer av bäddar testas. Den ena är uppbyggd av pimpsten och den andra har en grusuppbyggnad. Bägge ska ha väldigt bra vattenhållande egenskaper. - Nu när bäddarna står färdiga och projektet är klart, tas testet över av utvecklingsenheten på vår förvaltaavdelning, berättar Karin. De kommer även att ta över bäddarna vi testat i nybyggnadsområdena. På så vis kan vi utvärdera vilka typer av material som lämpar sig bäst för de malmöitiska förhållandena, avslutar Karin. Vill du veta mer? Kontakta Karin Sjölin, [email protected], eller 0709- 0709-341686 19 Returadress: Gatukontoret, Malmö Stad, 205 80 Malmö B PORTO BETALT Ett steg närmare øresundsmetro Text: Anna-Karin Jangmark f ö r studien av Ö r esundsmet r o n g å r in i en n y f ö r dju pad fas . Nu fokuseras arbetet på Öresundsmetrons koppling till höghastighetståg, anläggningsteknik, miljöpåverkan, kommunikation samt kartläggning och analys av sammankopplingar mellan Köpenhamn och Malmö. Förstudien är det tredje steget som Köpenhamn och Malmö gemensamt tar för att undersöka möjligheterna till att länka samman städerna och regionen ytterligare med en gemensam metro. – Jeg er glad for at Malmø og København har fået tilsagn om yderligere EU-støtte til at undersøge vores fælles langsigtede projekt om Øresundsmetro, som kan binde vores to byer og vores region endnu tættere sammen og understøtte fremtidige højhastighedstog fra Stockholm til Malmø og København, säger Köpenhamns overborgmester Frank Jensen. – Det är glädjande att vi nu kan gå in i nästa fas i arbetet kring Öresundsmetron. Vi ser att stora infrastrukturprojekt såsom Fehmarn Bält-förbindelsen och Sverigeförhandlingen med höghastighetståg till Malmö kommer att påverka våra två städer, men även våra regioner och länder. Därför är det viktigt att se över kopplingarna över sundet och vidare ut i Europa. Här ser vi att Öresundsmetron har en central funktion att fylla eftersom den både kan avlasta och komplettera Öresundsbron, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Nästa nummer av stadsliv kommer ut i december 2015.
© Copyright 2024