2014 2013 - Sydkustens Landskapsförbund
2014-2015 Årsrapport Sydkustens landskapsförbund r.f., 2015 Texter: Sydkustens personal Bilder: Sydkustens bildarkiv Layout: Emma Grönholm Tryck: Fram, Vasa Sydkustens landskapsförbund Sakkunnigorganisation Samarbetsorganisation Sekreterarorganisation Projektorganisation Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Vårt uppdrag är att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet. Samlad kompetens, kopplad till finansiering från både den offentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en organisation som har flexibilitet att agera i svenskt utvecklingsarbete. Medlemskommuner: Borgå stad Esbo stad Grankulla stad Hangö stad Helsingfors stad Ingå kommun Kimitoöns kommun Kyrkslätts kommun Lappträsks kommun Lovisa stad Pargas stad Raseborgs stad Sibbo kommun Sjundeå kommun Vanda stad Åbo stad Nylands svenska landskapsförbund, grundat 1959 och Åbolands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f. i syfte att bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och att idka annan intressebevakning, som är central i de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna. innehåll inledning5 1. Allmänt om verksamheten6 1.1. Styrelse och arbetsutskott 8 1.2. Personalen 9 1.3. Finansieringen 10 2. Utbildningspolitiska frågor 12 2.1. Dagvården 12 2.2. Utbildningsfrågor och lärartillgång 13 2.3. Den finlandssvenska läsambassadören 18 2.4 Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet 19 3. Seminarier och kurser24 3.1. Dagvårdsseminarier 24 3.2. Temakurser 26 4. kultur28 4.1. Ordkonst 28 4.1.1. Sydkustens ordkonstskola 28 4.2. Barnkultur 36 4.2.1 ”Ge ditt barn en gåva – Anna lapsellesi lahja” 36 4.2.3. Kulturverkstäder 37 4.3. Vårkultur 38 4.4. Berättande 40 4.5. Kulturmöten och innovation 41 4.6. Produforum Åboland 42 5. Information och webbtjänster 44 6. Samarbete och nationella uppdrag46 bilagor48 inledning Denna årsrapport sträcker sig från förbundsmötet den 10 april 2014 fram till förbundsmötet den 23 april 2015. Sydkustens landskapsförbund r.f. har under verksamhetsåret haft en bred verksamhet inom sitt uppdrag att bevaka och bereda svenska utbildningspolitiska frågor och främja de svenska kultursträvandena på verksamhetsområdet. Årsrapporten kompletterar den verksamhetsberättelse som ingår i årsmöteshandlingarna. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar men som också inspirerar till diskussion. Med hjälp av årsrapporten vill vi också ge våra medlemskommuner, samarbetsparter och finansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten. 5 1. Allmänt om verksamheten Sydkustens medlemskommuner är 16 tvåspråkiga kommuner i Nyland och Egentliga Finland. I dessa landskap bor också över hälften av alla svenskspråkiga i vårt land. I Nyland är medlemskommunerna Borgå, Esbo, Grankulla, Ingå, Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lovisa, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, och Vanda. I Egentliga Finland är medlemskommunerna Kimitoön, Pargas och Åbo. Verksamhetsfältet är vidsträckt och brokigt, men sammanbinds för den svenska befolkningens del av behovet att på lika grund ha tillgång till utbildningsoch kulturtjänster. Detta har även varit mål och inriktning för verksamheten. Sydkustens landskapsförbunds uppdrag är att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet och bevaka frågor som har speciell relevans för den finlandssvenska befolkningen. Vid sidan av de insatser förbundet gör i de egentliga medlemskommunerna har Sydkusten även allfinlandssvenska uppdrag. Till dessa hör bl.a. arbetet inom morgon- och eftermiddagsverksamheten samt skolornas klubbverksamhet liksom även uppdraget att utveckla ordkonsten som konstform. Därtill fungerar vi som projektorganisation och förverkligar projekt som gagnar finlandssvenskarna. Vi arbetar aktivt för att ständigt bredda finansieringsbasen och sålunda möjliggöra ett större utbud av service inom utbildning och kultur för den svenskspråkiga befolkningen på det egna språket i medlems6 kommunerna. Med hänsyn till ekonomiska och personella resurser har förbundets verksamhet skötts framgångsrikt och med gott resultat. Vi arbetar för att få till stånd fungerande svenska lösningar. Att söka samarbete är den bästa och mest kostnadseffektiva metoden att förverkliga målen och förankra resultaten över en bred front. Förutom att vi samarbetar över kommungränser så har vi goda samarbetsparter över hela landet. Vi upprätthåller kontakten till medlemskommunerna inom våra huvudsakliga kompetensområden på flera olika sätt. Förbundsmötet utgör den formella kontakten och våra förtroendeorgan drar i egenskap av kommunernas representanter upp riktlinjer för verksamheten. Därtill kompletteras kontaktnätet av att ett stort antal personer i våra medlemskommuner deltar i vår verksamhet. Liksom under tidigare år har vi arbetat mycket i projekt- och arbetsgrupper. Vi har fortsatt att utveckla Sydkusten som mötesplats för engagerade människor och jobbar med många sakkunniga i hela Svenskfinland kring gemensamma frågor. Arbetet är systematiskt och långsiktigt och de planer och skisser som görs upp förädlas så småningom till nytta för många inom vårt verksamhetsområde. Vår utbildningsverksamhet har fortsatt att växa och antalet deltagare i seminarier, kurser och träffar som vi ordnar har blivit allt fler. Det ger oss också ett bra och naturligt kontaktnät till kulturaktörer, eftisledare, dagvårdspersonal och övriga pedagoger. Vid förbundsmötet 2014 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten. Frågor med speciell relevans för den finlandssvenska befolkningens framtid Vi vill i vår verksamhet sikta på framtiden och arbetar långsiktigt med alla de frågor vi tar oss an. Utmaningarna gäller tillgång på service, språkets synlighet, offentliga tjänster samt information om hur man genom egen aktivitet kan främja och utveckla sina egna kulturella, språkliga och samhälleliga intressen. Vi håller uppsikt över förändringar i samband med de processer som pågår inom den kommunala och statliga förvaltningen och handlar utgående från dem. Via kontaktnät till våra medlemskommuner, Utbildningsstyrelsen, svenska serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket, Nylands NTM-central, Kommunförbundet, till demokratioch språkenheten vid justitieministeriet, universitet och högskolor, politiskt förtroendevalda m.fl. bevakar vi aktuella frågor inom vårt kompetensområde. Försämrade förutsättningar för strukturer på svenska innebär ett ökat behov av att bistå och agera. Barn och unga - utbildning och fritid I arbetet prioriterar vi barn och unga samt verksamheter som stöder det svenska språket och den svenska kulturen. Den finlandssvenska skolan, dagvården samt eftis- och fritidsverksamheten står i centrum för den verksamhet vi bedriver. I arbetet utgår vi från barns och ungas trygga uppväxtvillkor samt rätt till lärande och utveckling. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är grunden för Sydkustens barninriktade verksamhet. Vi arbetar för att dagvård och utbildning på svenska har hög kvalitet och är attraktiv. Genom kultur- och konstfostran ges barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Aktiviteter och meningsfull stimulans förebygger utslagning och utanförskap bland våra unga. För att förverkliga projekt som gagnar barn och unga i våra medlemskommu- ner söker vi medel via EU-program, från statliga instanser, fonder och stiftelser. Sydkusten upprätthåller Sydkustens ordkonstskola som erbjuder grundläggande konstundervisning i ordkonst och övrig ordkonstverksamhet på svenska i medlemskommunerna. Tillgången på svenskspråkig arbetskraft För kvaliteten i den svenska dagvården och skolan är det av största vikt att det finns en välutbildad och motiverad personal. Aktivitet i förhållande till statsmakten, utbildningsanordnare och fortbildare är nödvändig för att påminna om de språkspecifika behoven. I takt med att de stora årskullarna går i pension blir tillgången på svenskkunnig arbetskraft i kommunerna en allt större utmaning. Medlemskommunerna stöds genom aktivt arbete för att i nätverk sammanföra tjänstemän och personer inom utbildningsinrättningar, stat och kommun för att söka lösningar. Vi stöder alla åtgärder som förbättrar den ständiga bristen på lärare och dagvårdspersonal, såsom nya utbildningsprogram och utbildningar i södra Finland. Vi bistår vid behov med personalrekryteringen till skola och daghem. Vi stöder även sysselsättningen bland kulturutövarna genom vår projektverksamhet och i samarbete med andra verkar vi för att underlätta integration på svenska och därmed förenkla invandrares möjligheter att komma in i arbetslivet. Information om stödfunktioner och svensk verksamhet Sydkusten upprätthåller flera webbplatser med viktig information om svensk verksamhet. Vi utvecklar och effektiverar kontinuerligt informationen för att göra tjänsterna mera lättillgängliga och synliga för såväl allmänheten som medlemskommunerna. Genom förbättrad webbinformation och utveckling av sociala medier, genom kontakter till media samt en ökad dialog med såväl tjänstemän som förtroendevalda skall informationen spridas. Sydkusten har också en viktig koordinerande roll mellan kommun och tredje sektorn vad gäller informationsförmedling. Målet är att varje region inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva. Vi lyfter fram frågor som är av betydelse för förverkligandet av svenskspråkiga lösningar inom utbildning och kultur genom informationsutbyte med centrala statliga och kommunala verk och enheter. Mikaela Nylander 7 Deltagare vid förbundets årsmöte i Kyrkslätt 1.1. Styrelse och arbetsutskott Medlemmar i styrelsen har varit: Ordinarie: Monica Björkman, sfp, Esbo Werner Orre, sfp, Raseborg Johan Ekman, sfp, Helsingfors Inger Wretdal, sfp, Kimitoön Widar Nyberg, sdp, Pargas Anette Karlsson, sdp, Vanda Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslätt Heikki Pakarinen, saml, Esbo Lena Sjöberg, grön, Helsingfors Joonas Leppänen, vf, Helsingfors Björn Fant, sfp, Helsingfors Christel von Frenckell-Ramberg, sfp, Åbo Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa Holger Wickström, sdp, Raseborg Jessica Lerche, sfp, Grankulla Mariella Ramstedt, sfp, Pargas 8 Ersättare: Stefan Åstrand, sfp, Vanda Eivor Björklöf, sfp, Ingå Tove Ørsted , sfp, Helsingfors Mats Biström, sfp, Åbo Carita Henriksson, sdp, Pargas Elisabeth Helander, sdp, Helsingfors Johan Silverberg, saml, Kyrkslätt Josefin Gustafsson, saml, Helsingfors Charlotta Wolff, grön, Raseborg Birgitta Gran, vf, Hangö Maria Bäck, sfp, Helsingfors Maj Björk, sfp, Pargas Leena Lindfors, sfp, Lovisa Ulf Lindström, sdp, Hangö Malin Hauk, sfp, Vanda Anna Abrahamsson, sfp, Sibbo Vid förbundets årsmöte valdes Mikaela Nylander till ordförande för år 2014. Holger Wickstöm och Thorolf Sjölund har fungerat som vice ordförande. Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna Mikaela Nylander, Holger Wickström, Thorolf Sjölund samt styrelsemedlemmarna Christel von FrenckellRamberg, Jessica Lerche, Werner Orre, samt Lena Sjöberg. Personalen i Helsingfors, december 2014 1.2. Personalen Förbundet har två kanslier, ett i Helsingfors vid Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. Personalen på kansliet i Helsingfors har varit förbundets direktör Agneta Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, planerare Filippa Sveholm till 31.7. och från 1.8. Cilla Törnblom-Backman, ledande ordkonstledare Irene Poutanen, kulturproducent Michelle Mattfolk tillbaka efter moderskapsledighet 1.5., utbildningsplanerare Johanna Öhman, moderskapsledig från 22.10 och Matias Österberg anställd som vikarie från 15.10. Läsambassadö- ren Katarina von Numers-Ekman inledde sitt arbete 1.8. Personalen i Pargas har varit platschef Lena Långbacka. Fram till 30.6. då det Esf-finansierde projektet Produforum Åboland avslutades var även Kristin Mattsson, projektchef, och Marina Saanila, projektkoordinator, verksamma vid Pargaskontoret. Fem studerande har under verksamhetsåret fått praktik vid Sydkusten, tre av dem vid Pargaskontoret. Timanställda ordverkstadsledare och övriga personer som avlönats med arvoden har också medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring. Lena Långbacka på kansliet i Pargas, januari 2015 9 1.3. Finansieringen Sydkusten är en synnerligen kostnadseffektiv organisation i arbetet för sina medlemskommuner. I förhållande till den omfattning som verksamheten de facto har, är de ekonomiska kostnaderna väldigt låga. Det beror dels på att vi söker samarbetsparter för mycket av det vi gör, dels för att vi medvetet har gått in för att vara kostnadseffektiva då vi verkställer aktiviteter och processer. Vi vänder oss till såväl offentliga som privata finansiärer för att få in mera resurser. Under 2014 utgjorde de medlemsavgifter som kommunerna betalar drygt 30 % av verksamhetskostnaderna. Därtill fick vi under året in en stor del av medlen via privata fonder och stiftelser samt EU, stat och kommuner, vilket möjliggjort att en diger verksamhet har kunnat genomföras. Vi har arbetat systematiskt för att kunna stärka förbundets ekonomi. Det är viktigt för Sydkusten att ha stabil ekonomi och tillräcklig likviditet, eftersom en projektorganisation behöver ett tillräckligt rörelseutrymme för att kunna planera och ta sig an stora projekt där finansieringen kommer i efterhand, vilket bl.a. gäller de EU finansierade projekten. Vi ser det som värdefullt att vi kan fungera som en resursgenerator för våra medlemskommuner. 10 Intäkter 2014 euro % Medlemsavgifter Fonder och stiftelser Stat och kommun Övriga bidrag, deltagaravg. Sammanlagt 233589,00 302916,64 105060,13 69861,77 711 427,54 32,83 % 42,58 % 14,77 % 9,82 % 100,0 % 10% 15% Medlemsavgifter 33% Fonder och stiftelser Stat och kommun 42% Övriga bidrag, deltagaravg. Utgifter 2014Resultat 2014 Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden 477081,22 Kansli, administration 115011,36 Köptjänster 21093,29 Övriga personalkostnader 26949,52 Möten och seminarier 68063,18 Styrelsens mötes- och resekostnader 7724,27 Avskrivningar 1678,19 Medlemsavgifter 405,00 Sammanlagt, utgifter 718 006,03 4% %Budget 2014 Resultat 2013 66,45 % 16,02 % 2,94 % 3,75 % 9,48 % 1,08 % 0,23 % 0,06 % 100 % 526 065,62 148 745,30 38 617,28 25 610,73 86 412,88 9 600,00 1 700,00 160,00 836 911,81 460 687,27 120 955,04 8 642,06 22 817,61 99 693,73 14 204,01 1 118,86 155,00 728 273,58 3% 1% Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden 10% Kansli, administration Köptjänster 16% 66% Övriga personalkostnader Möten och seminarier Styrelsens mötes- och resekostnader 11 2. Utbildningspolitiska frågor Arbetet för och bland barnen är grunden för den finlandssvenska framtiden. I detta arbete är de anställda i våra svenska daghem, skolor och eftisar viktiga att stöda och synliggöra. En välfungerande dagvård på svenska är förutsättningen för den svenska skolan. Tillgången på behörig personal inom dagvård och skola är garantin för att utbildningen håller en hög standard. Sydkusten har under året aktivt bevakat frågor som berör dagvård, den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning. Vad gäller andra stadiet har bevakningen varit särskilt aktiv efter att regeringen fattat beslut i det strukturpolitiska programmet att genomföra en strukturreform av utbildningen på andra stadiet. Svenska utbildningsfrågor och utveckling av eftisverksamhet och skolans klubbar är uppgifter som vi har arbetat med kontinuerligt. Sydkusten stöder genom olika projekt och insatser kommunerna i detta arbete. Vi har organiserat kursverksamhet för personal som jobbar på svenska. Anställda inom eftermiddagsverksamheten eller skolans klubbar fortbildas kontinuerligt genom Sydkustens kursverksamhet. Våra dagisseminarier har igen lockat flera hundra anställda. Vi har också berett ett antal studerande plats vid dessa eftersom vi har sett det som viktigt att stöda de ungdomar som väljer fostrande yrken. Det behövs en ständig dialog mellan utbildningsanordnarna och kommunerna 12 som arbetsgivare. För att underlätta detta fungerar vi som plattform för utbyte bl.a. i syfte att förbättra tillgången på lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i södra Finland. Vi har genom olika arbetsgrupper, information och konkreta handlingar verkat för att förbättra tillgången på pedagoger. Svårigheten att värva behörig personal till både daghem och skolor har fortgått under många år för det svenska dagvårds- och utbildningsväsendet i många av Sydkustens medlemskommuner. 2.1.Dagvården Sydkusten följer kontinuerligt upp personalsituationen i svenska daghem. Tillgången på behörig personal inom dagvården är en fråga som sysselsatt Sydkusten år efter år. Det är fortsättningsvis brist på både barnträdgårdslärare och barnskötare. Problemet är särskilt stort i huvudstadsregionen där det finns få behöriga vikarier och där det i vissa kommuner inte alltid finns behöriga sökande till ordinarie tjänster. Från och med 1.1.2015 blir förskoleundervisningen förpliktande, vilket ställer ytterligare krav på att behörig personal finns att tillgå. Diskussionen om en ny lag om småbarnsfostran har pågått hela året i takt med att beredningen av lagen fortgått. Sydkusten inbjöd undervisningsråd Kirsi Aila från Undervisnings- och kulturministeriet för att närmare höra om hur lagberedningen framskrider och hur en ny lag skulle inverka på kommunernas förvaltning, främst med tanke på den svenskspråkiga dagvården. Dagvårdslagen har inte ännu förnyats. Vi samlar regelbundet dagvårdsadministratörer från medlemskommunerna samt utbildningsanordnarna från Helsingfors universitet, Åbo akademi, Arcada, Prakticum och Axxell för att fördjupa samarbetet kring dagvården på svenska. Vi har i samband med möten uppmuntrat andra stadiets yrkesutbildning att inleda barnledarutbildning för att minska bristen på barnskötare. Det är viktigt att fortsätta barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors, vilket under året även påpekats i samband med möten som ordnats. Det har även betonats att utbildningens tyngdpunktsområden, som är flerspråkighetsfostran, identitet och mångfald samt estetisk fostran, behövs med tanke på vardagen i den svenska dagvården särskilt i huvudstadsregionen. Sydkusten har igen detta år stött dagvårdspersonalens fortbildning genom ett flertal kurser och seminarier. Sydkusten ordnade tre större regionala fortbildningsseminarier. Seminarierna i Helsingfors, Raseborg och i Pargas samlade ca 700 deltagare. Se närmare sid 24. Nätverksträff för dagvårdsadministratörer 2.2. Utbildningsfrågor och lärartillgång Sydkusten arrangerar två tillfällen per år, ett under vårterminen och ett under höstterminen, där medlemskommunernas dagvårdsadministratörer och företrädare för utbildningsanordnare kan träffas. Under dessa möten utbyter man information om aktuella frågor och redogör för hur de enskilda kommunerna utvecklar verksamheten inom dagvårdssektorn. Det förs även en dialog med utbildningsanordnarna om de särskilda behov som finns beträffande utbildningen. Under höstträffen är det i allmänhet mycket utbyte av information på agendan, medan man på våren gärna har ett tema och en utomstående sakkunnig som informerar. I slutet av januari 2014 var temat ”Dagvården i förändring” och diskussionen inleddes av Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Till Sydkustens viktigaste uppdrag hör att på alla plan bevaka och bereda svenska utbildningspolitiska frågor. Under året har vi fortsatt att följa upp de frågor som är viktiga för utbildning på svenska. Den språkliga utbildningsautonomin är central för att utbildningen på svenska skall kvarstå och kunna utvecklas utgående från de specifika behov som finns. Detta kräver att alla parter med ansvar för utbildning längs hela utbildningsstigen verkar för att den undervisning som ges på svenska håller hög kvalitet. För Sydkusten har frågan om tillgången på behöriga lärare ständigt varit högprioriterad. Vi har sett lärarfrågan som en rättvisefråga. Alla barn skall ha samma möjlighet att få sin undervisning av behöriga lärare, oberoende av boningsort. Den 30 september hölls en träff där man bl.a. diskuterade utbildningsbehovet tillsammans med utbildningsarrangörerna. Utmaningarna som läroavtalsutbildningen medför hörde till de frågor som lyftes upp. Samarbetet mellan yrkesliv och utbildning borde utvecklas, konstaterade man på mötet. Det efterlystes även en utredning över var personalen vid daghemmen har fått sin utbildning. Vid höstträffen fick Sydkusten även förslag till teman för de dagvårdsseminarier som ordnas under 2015. För att garantera en hög kvalitet i undervisningen behövs välutbildade och motiverade lärare. Det råder fortsatt brist på klasslärare, speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare och yrkeslärare i många av Sydkustens medlemskommuner. Sydkusten sammanför i sin verksamhet parter som representerar mångahanda kompetenser. Därför har vi fortsatt arbeta för att främja samarbetet mellan olika instanser inom bildningssektorn. Vi har under året både sammanfört aktörer till möten och aktivt själva deltagit i tillfällen Annons i HBL 18.1.2015 och samarbetsgrupper där utvecklingsarbete har förekommit. Samarbetet med kommunernas svenska bildningstjänster har varit mångsidigt och Sydkusten har planerat och förverkligat satsningar för att bidra till att locka lärare till skolorna i södra Finland. Annonskampanj Varierande metoder har genom åren använts för rekryteringen av lärare till södra Finland. Under det senaste verksamhetsåret har Sydkusten samarbetat med huvudstadsregionens kommuner för att 13 bloggat Lärarutbildning – igen Egentligen har allting redan sagts i de senaste svängarna kring lärarutbildningen i Helsingfors. Men jag kan ändå inte låta blir att kommentera det hela. Bristen på behöriga lärare är ju ett evighetsproblem i södra Finland. Efter ett glädjande beskedet att Åbo Akademi fått finansiering för att kunna genomföra en utlokaliserad behörighetsgivande klasslärarutbildning i södra Finland, meddelades förra veckan att endast nio personer antagits. Förklaringarna var många; snäva tidsramar och otillräcklig information, men framförallt orimligt höga antagningskriterier. Vid sidan av ämneslärarbehörighet eller långt framskridna studier vid PF skulle ännu kriteriet fem års arbetserfarenhet uppfyllas. Många upprörda röster har höjts. Såväl ledar- som insändarskribenter och politiker uttryckte sin frustration över hur det igen kunde gå så fel. Även några av de personer som, trots pedagogiekandidatexamen och tio års erfarenhet som lärare, inte fyllt antagningskriterierna har uttryckt sin besvikelse. Från PF har man konstaterat att ” Denna ansökningsomgång 2014 skulle kort och gott ge ämneslärare möjlighet att bredda sin behörighet till att också omfatta klasslärarbehörighet och klasslärare med oavslutade studier att slutföra sin examen.” Tydligen fanns det inte särkskilt många sådana. Vissa skribenter har anat en dold agenda då man från akademins sida uppgav att de elva platser som inte fylldes skulle flyttas över till den grundläggande utbildningen i Vasa. Detta har ÅA:s rektor Jorma Mattinen dementerat. Det var också rejält att Mattinen erkände akademins misstag och konstaterande att fem års arbetserfarenhet är ett alltför högt ställt krav. 14 Det här är ändå inte det enda problemet. Jag tycker att man bör våga tänkta i nya banor då det gäller behörighetsgivande utbildning för erfarna personer med brett kunnande. Det är viktigt att vi har en kvalitativt högstående utbildning och vi skall inte pruta på de kompetenser en lärare skall uppfylla. Men sättet på vilket man kan tillgodogöra studier och erfarenheter och framförallt hur man bevisar sitt kunnande bör vi nog våga ta till diskussion. För erfarna personer med akademisk slutexamen samt år av praktisk arbetserfarenhet bör vi kunna hitta flexibla lösningar där man kan visa sin kunskap utan att behöva sitta av undervisning eller föreläsningar. Hur man än vänder och vrider på saken har vi ett läge i södra Finland som omgående måste korrigeras. Fortsättningsvis saknas över 100 behöriga lärare i skolorna i huvudstadsregionen. Än en gång kan jag bara konstatera att läget är exakt det samma som för tio år sedan. Vid Helsingfors universitet är planerna på en klasslärarutbildning redan långt framskridna. Den kommer verkligen att behövas. Man har från HU:s sida sett fram emot samarbete med ÅA i frågan. Om allt går väl kan en fullskalig klasslärarutbildning inledas 2016. Det tar minst fem år att utbilda sig till lärare. Ifall inga hinder dyker upp på vägen kan vi alltså se den första kullen dimitteras om sju år. Det är en lång tid. De pengar ministeriet beviljat behövs alltså verkligen för att ge duktiga obehöriga lärare möjlighet att få sin behörighet och eleverna behöriga lärare så snabbt som möjligt. Agneta Eriksson, oktober 2014 genom annonsering synliggöra behovet av lärare i regionen. Man beslöt att kommunerna tillsammans gör en annonskampanj. Den gemensamma rekryteringsannonsen publicerades i Huvudstadsbladet 18.1 och 21.1, samt i Vasabladet och Österbottens tidning 18.1.2015. Vi såg det här som en betydelsefull insats i arbetet med att få behöriga lärare till Nyland. Sammanlagt 101 lediga lärartjänster kunde på det här sättet samtidigt uppmärksammas. Sydkusten verkställde samannonsen tillsammans med Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Grankulla och Svenska kulturfonden. Kanslichef Anita Lehikoinen Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning leds av förbundsordförande Mikaela Nylander. Gruppen samlar de centrala finlandssvenska aktörerna kring samma bord för att behandla frågan om personaltillgången och även för övrigt i konstruktiv anda diskutera aktuella teman och frågeställningar som berör dagvård och utbildning. Förändringar i lagstiftningen och frågor kring fortbildning, samt att gemensamt främja samarbetet mellan de olika parterna och vara proaktiva för att tillgodose behovet av lärare i de finlandssvenska skolorna är frågor som tas upp vid mötena. Gruppen är ett viktigt forum för kommunerna i södra Finland, Lärarförbundet, Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet, Helsingfors universitets beteendevetenskapliga fakultet och lärarutbildningen i Vasa samt finansiärerna Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner att regelbundet mötas. En fråga som stått högt på den utbildningspolitiska agendan är strukturreformen av utbildningen på andra stadiet. I enlighet med regeringens beslut i det strukturpolitiska programmet skulle en reform av utbildningen på andra stadiet genomföras och utbildningsanordnarnätet avsevärt koncentreras. Reformen förföll i riksdagen. Gruppen har hört bl.a. undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen om det strukturpolitiska programmets verkställighet och effekterna för det svenska undervisningsväsendet. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte även Ole Norrback som utredningsman med uppdraget att framlägga ett förslag till strukturell utveckling av utbildningsanordnarnätet för den svenska yrkesutbildningen. Eftersom Sydkusten är delägare i Svenska Framtidsskolan i Helsingfors (Prakticum) har vi även ett särskilt intresse för andra stadiets yrkesutbildning och inbjöd därför även Ole Norrback att presentera sitt arbete vid gruppens möte i december. En återkommande fråga som även behandlas i gruppen är Nylandsturnén som Sydkusten regelbundet ordnar i samarbete med lärarutbildningen vid pedagogiska fakulteten vid Åbo akademi (Från 2015 Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier) i Vasa. Nylandsturnén 2014 Den traditionella Nylandsturnén 2014 följde samma modell som året innan med program under tre dagar. Sydkustens roll är att fungera som kontaktlänk till skolorna och kommunerna. Nylandsturnén och dess målsättning har under året diskuterats i Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning och man har bedömt att turnén är ett bra sätt för lärarutbildningen att stärka samarbetet med kommunerna och skolorna. 15 Det upplevs viktigt att studerande får en möjlighet att bekanta sig med skolor utanför den traditionella praktiken. En fördjupning i skolornas tyngdpunktsområden och utvecklingsprojekt skall även gynna de studerandes arbete med sina pro gradu avhandlingar. Nylandsturnén 2014 arrangerades den 5-7 november. Programmet omfattade en dag med studiebesök och två dagar i de nyländska skolorna. Bl.a. besökte man Utbildningsstyrelsen och Folkhälsan. Sydkusten ordnade en kvällstillställning där studerande fick träffa lärare som jobbar i regionen samt rektorer och bildningsdirektörer från kommunerna. Det upplevdes som nyttigt och värdefullt att få träffa unga lärare och höra att det finns en stor efterfrågan på lärare i Nyland. En av målsättningarna var att så många kommuner som möjligt skulle få besök. 29 studerande från PF, 22 klasslärarstuderande och 7 speciallärarstuderande, besökte totalt 28 skolor på 10 olika orter. Ungefär hälften av dem var hemma från Österbotten och hälften från Nyland, turnén hade också deltagare från Tammerfors och Åland. Bristen på behöriga lärare, speciellt i huvudstadsregionen, är stor och kommunerna tar gärna emot studerande för att de ska kunna bekanta sig med skolorna och förhoppningsvis i framtiden söka tjänster hos dem. Ur den utvärdering som gjordes av Nylandsturnén kom det fram att studerande deltog för att de ville se vardagen i skolan, var nyfikna på de nyländska skolorna och intresserade av att jobba i Nyland efter studierna, medan studiepoängen var av mindre betydelse för delta16 gandet. Överlag förhöll de studerande sig positivt till skolbesöken. Det var intressanta dagar, skolorna tog emot dem på ett bra sätt, de fick besöka olika klasser och se en riktig skolvardag. De flesta bedömde att de hade stor nytta av skolbesöket. Nylandsturnén fick också synlighet i media då Huvudstadsbladet var med på ett av skolbesöken och skrev om det 7.11. Sagt av studerande: ”Intressant att se hur det ser ut och fungerar i nyländska skolor. Fick insikten att det sist och slutligen är i princip exakt samma upplägg och miljö oberoende av vilken skola i Svenskfinland man rör sig i. Roligt att ha möjlighet att sätta sig ner med rektorerna och diskutera deras arbetsplatser, uppgifter, projekt och rekrytering.” Referensgruppen för Läsforum Sydkusten har deltagit i referensgruppen för det finlandssvenska LÄSFORUMET som ordnades av Utbildningsstyrelsen 20-21.11.2014 på Hanaholmen. Referensgruppen har sammankommit regelbundet under år 2014 och 2015 och består av ett brett nätverk av samarbetsparter som arbetar med läsfrämjande verksamhet. Educamässan i Helsingfors Sydkusten deltog i januari 2015 i den stora utbildningsmässan Educa som igen arrangerades på mässcentrum i Helsingfors. Vi medverkade också i den finlandssvenska arbetsgrupp som koordineras av FSL och som under året planerade och förverkligade hela det svenska kvarteret på mässan. Sydkusten delade monter med Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. På den gemensamma scenen ”Hörnan” pågick svenskt program under hela mässan. Sydkusten medverkade på olika sätt i flera program. I ”Bilder i huvudet” diskuterade ledande ordkonstledare Iréne Poutanen och den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman kring hur vi skapar inre bilder när vi möter en text. I samtalet presenterade de tankar om hur vi kan stimulera fantasin genom att läsa, skriva, berätta, fabulera och leka med språket. I ”Ambassadörens betraktelser” berättade von Numers-Ekman om sitt projekt som läsambassadör. Hon talade om vad hon lärt sig, både då det gäller nya idéer och intryck och då det gäller tidigare aningar och uppfattningar som fått bekräftelse. På fredagen arrangerades valdebatten ”Vem bryr sig om skolan?” där Sydkustens ordförande Mikaela Nylander deltog. Katarina von Numers-Ekman medverkade också i Schildts & Söderströms program ”Textanalys och kreativitet i gymnasiet”, där hon berättade om det nya läromedlet i modersmål och litteratur för gymnasiet, Stilisten. Educamässan har under de senaste åren vuxit till sig och i år besöktes mässan av mer än 14 000 besökare. Också det svenska kvarteret hade stor synlighet. Svenskspråkiga lärare och pedagoger från hela bloggat Läsforum 2014 Läsforumet ordnades på Hanaholmen den 21-22 november. Jag tyckte personligen att Läsforumet var lyckat och jag fick höra flera olika åsikter om och perspektiv på läsning, skriver praoelev Frida Oinonen. Sonja Ahlfors och Joanna Wingren från Blaue Frau vid öppningen av seminariet. Innan jag deltog i seminariet kände jag inte till hur mycket läsintresset har sjunkit och hur mycket man arbetar för det. (Det var dock mycket sittande och auditoriets bänkar var inte riktigt de bästa tänkbara för tre timmars sittande i sträck.) På torsdagen var det en liten besvikelse att Håkan Nesser inhiberat på grund av sjukdom, jag skulle gärna ha hört hans föreläsning. Själv tyckte jag att de två ungdomarna som intervjuades på fredagen hade bra saker att säga. Liksom de tycker jag att för att pojkar ska läsa flitigare behövs det fler manliga förebilder inom läsning, man måste hjälpa pojkarna att hitta en intressant bok och man borde få bort stämpeln att det är ”nördigt” att läsa. Jag tror inte att läslusten kommer att genom att tvinga unga att läsa! Speciellt mycket tyckte jag om Anne-Marie Körlings föreläsning och jag tyckte hennes syn på läsning och hur man ska jobba kring det var bra och realistisk, hon hade också bra tips som jag tror skulle kunna fungera. Jag som är 15 år befinner mig just i den målgruppen de flesta föreläsarna talade om. Speciellt kunde jag känna igen mig i Gunilla Molloys fakta och Anne-Marie Körling föreläser om barn och läsning. exempel. Hon berättade inspirerande om en pojke hon hade haft och hur hans skrivande hade blivit väldigt bra genast som han fick skriva om något som intresserande honom, i detta fall en moppe. Aleksi Delikouras gör enligt mig rätt med att gå runt i skolor och berätta om sitt författarskap, han är ung och man och kan bli en läsande förebild för unga pojkar. Jag tror också föräldrarnas insats för barnets läsning påverkar mycket, så som många påpekade under forumet. Det fanns också några programpunkter som inte riktigt öppnade sig för mig och som jag inte fick inte så mycket ut av och de ämnen som presenterades var främmande. Under matpausen på torsdag kunde man också besöka ordkonstutställningen Tabula Rasa som är skapad av ordkonstnären Helena von Schoultz (bilden). Text: Frida Oinonen, praoelev åk. 9 i Mattlidens skola i Esbo 17 sambassadören väckte genast intresse hos allmänheten och fick under hösten uppmärksamhet både i tidningspress och radio. Informationskanaler Educamässan landet har hittat hit. Mässan är ett viktigt forum där Sydkusten kan synliggöra och presentera sin verksamhet och det material som riktar sig till dagis, skola och eftis. Besökarna på Sydkustens monter fick i år bekanta sig med Lilla Ordboet, kursinformation, Ordkonsthandboken samt eftisoch klubbhandböcker. 2.3. Den finlandssvenska läsambassadören Läsambassadörer som arbetar för att stödja barns och ungas läsande finns i många länder. År 2011 utsåg Kulturrådet i Sverige landets första läsambassadör, författaren och illustratören Johan Unenge. Hans arbete fick stor synlighet och läsambassadören blev fort en självklar debattör i det offentliga samtalet kring sjunkande läsfärdigheter bland barn och unga i landet. Också här i Svenskfinland följde man den svenska debatten med intresse. 18 Finlandssvenskt initiativ Ungefär samtidigt som Unenge efterträddes av läraren och författaren Johanna Lindbäck hösten 2013 tog Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och organisationen Tidningen i skolan tillsammans initiativet att söka finansiering från Svenska kulturfonden för att skapa en motsvarande post i Svenskfinland för att försöka göra något åt de försämrade läsfärdigheterna på hemmaplan. Våren 2014 kom beskedet att Kulturfonden var villig att bekosta ett treårigt projekt med modersmålsläraren och barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman som finlandssvensk läsambassadör på heltid. Att Sydkustens landskapsförbund kunde vara en lämplig arbetsgivare stod klart för alla involverade parter redan i initialskedet och 1.8.2014 tillträdde Katarina von Numers-Ekman sin post med arbetsrum på Sydkustens Helsingforskontor. Den finlandssvenska lä- Enligt projektets målbeskrivning ska läsambassadören i första hand visa på möjligheter till positiv utveckling genom att lyfta fram aktuell forskning, goda pedagogiska metoder och lyckade lässatsningar. Webbplatsen www.lasambassadoren.fi, bloggen Läsambassaden och projektets populära Facebookgrupp är effektiva kanaler för att sprida information och idéer. En liknande funktion har läsambassadörens medverkan i seminarier, kurser och mässor. Besök i skolor Viktigast är ändå skolbesöken då Katarina von Numers-Ekman föreläser för lärare och föräldrar och diskuterar med dem om hur de kan stödja barnens läsutveckling. Elevgrupper försöker hon inspirera till läsning främst genom sin roll som barnboksförfattare. Under höstterminen har Katarina von Numers-Ekman besökt skolor från Nedervetil i norr till Tenala i söder och från Lappträsk i öster till Pargas i väster. Besöken bekostas helt och hållet ur projektets egen budget och skräddarsys enligt behov, något som säkerligen bidragit till det stora intresset för att bjuda in läsambassadören till den egna skolan. konceptet Lilla ordboet och besökte Stockholm i december inom ramen för ett samarbete med Länsbibliotek Sörmland tillsammans med Monica Martens-Seppelin, Iréne Poutanen och Cilla Törnblom-Backman. Den första hösten Besök i Stockholm Projektets inledande fas blev lyckad och intensiv. Under de två första månaderna gick mycket tid till att bygga upp webbplatsen och fylla den med relevant innehåll. När den lanserades tillsammans med Facebookgruppen i början på oktober och verksamheten kom igång ordentligt blev det uppenbart att det finns ett stort intresse för frågor kring barns och ungas läsande i Svenskfinland. Detta bäddar för en aktiv fortsättning på projektet. Samarbete Även om projektets huvudmålgrupp är de finlandssvenska klasslärararna och eleverna i åk 1-6 sker mycket samarbete mellan läsambassadören och andra aktörer som engagerar sig i barns och ungas läsande. Exempel på viktiga samarbetsparter är Utbildningsstyrelsen och Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Svenska modersmålslärarföreningen i Finland r.f, Tidningen i skolan, Läscentrum, FIBUL r.f., Lättläst-centrum, Hem och skola samt bibliotek och bokförlag. Samarbetet med Sydkustens landskapsförbund, och i synnerhet med Sydkustens ordkonstskola, har fungerat väl. Katarina von Numers-Ekman har bland annat varit med om att utarbeta det nya språkstimulerande 2.4 morgon och Eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet Det finns ett stort behov av ett välfungerande nätverks- och utvecklingsarbete inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska i Finland. Tjänstemän, ansvarspersoner och eftisledare är ofta ensamma i sitt arbete och de upplever ett mervärde av sakkunskap, regelbunden information, möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt uppleva delaktighet i utvecklingsprocessen. Sydkusten handhar ett omfattande helhetsansvar och har fått en stark roll som expertorganisation inom eftis- och klubbverksamheten i Svenskfinland. Denna roll har vi skapat med ett målinriktat utvecklingsarbete och med hjälp och stöd av ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk, med stark förankring i myndigheters, utbildningsanordnares, kyrkans, centralorganisationernas, tredje sektorns och kommunernas verksamhet. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i Svenskfinland (se sid 48). Gruppen har sammankommit till tre möten under det gångna året. Maarit Westerén (Förbundet Hem och Skola) har fungerat som ordförande för gruppen. Nationellt utvecklingsnätverk Sydkusten verkar, tillsammans med Utbildningsstyrelsens svenska linje, som hela Svenskfinlands representant i Utbildningsstyrelsens nationella utvecklingsnätverk för morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av 15 regionala nätverk och leds av projektchef Riitta Rajala. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten är kontaktperson för det svenskspråkiga nätverket och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb från Vasa. Nätverket har sammankallats till gemensamma arbetsmöten fyra gånger under 2014. Det finns idag ca 250 svenskspråkiga eftisar i Svenskfinland. Till det svenskspråkiga nätverket hör 33 tvåspråkiga kommuner samt 16 enskilda enheter på språköarna. Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den svenska kontakten och 19 informationen till de tvåspråkiga kommunerna och de svenska eftisarna samt medverkar i det nationella utvecklingsarbetet tillsammans med de övriga nätverken. Den årliga nationella uppföljningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten gjordes av Utbildningsstyrelsen i november-december 2014. Målgruppen för uppföljningen var denna gång vårdnadshavarna, som gav eftisverksamheten ett skolvitsord på 8,45 i medeltal, vilket är högre än tidigare resultat. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet informerat kommunerna om det som sker på nationell nivå samt överlag bevakat och synliggjort de språkliga aspekterna av verksamheten och behovet av en förvaltning som beaktar båda språkgruppernas behov och också sköter deras verksamhet. EftisKompetens Sydkusten beviljades medel ur Europeiska socialfonden för ett projekt kring morgonoch eftermiddagsverksamheten. Genom projektet samlades information för en rapport i vilken best practices och goda modeller för att skapa bättre arbetsförhållanden och höja yrkeskompetensen inom morgon- och eftermiddagsverksamheten presenteras. Projektet strävade efter att stärka samarbetet mellan yrkesutbildningen och fortbildningen och fältet. Modeller för fungerande samarbetsnätverk med skolan och eftermiddagsverksamheten tas även fram. Projektet, som går under namnet ”EftisKompetens – Kvalitet, kompetens och sysselsättning inom morgon- och eftermiddagsverksamheten”, har haft medverkande från fem av Sydkustens 20 De 15 regionala nätverken deltog i jubileumsfesten med ett eget program där 10 år av nätverksarbete presenterades i korthet. medlemskommuner dvs. Raseborg, Åbo, Esbo, Borgå, och Kyrkslätt samt Prakticum, Axxell, Folkhälsan Syd och Barnavårdsföreningen i Finland. Inom ramen för projektet har det gjorts 8 djupintervjuer med de deltagande kommunernas och organisationernas representanter. Dessutom kunde samtliga ansvariga för morgon- och eftermiddagsverksamheten i de tvåspråkiga kommunerna besvara en elektronisk enkät med liknande frågor som i djupintervjuerna. På kurser för ledare och vid möten för ansvarspersoner har projektet och olika modeller för verksamheten diskuterats. I juni ordnades ett samarbetsmöte mellan kommunernas och organisationernas eftisansvariga samt utbildningsanordnare. Mötet som hölls på Prakticum förde givande och konstruktiva diskussioner om bl.a. utveckling, behov och efterfrågan av yrkesutbildning och fortbildning för eftisledare i Nyland. Skoldagens struktur diskuteras för närvarande aktivt på myndighetsnivå och Undervisnings- och kulturministeriet har beställt en utredning kring hur skoldagen kan göras mer flexibel. Utredningen görs av professor Lea Pulkkinen under våren 2015. Projektet EftisKompetens avslutades i mars 2015 med ett seminarium i Helsingfors där rapporten publicerades. Rapporten skickas ut till ansvariga tjänstemän och förtroendevalda inom utbildningssektorn i kommunerna samt till producenter av morgon- och eftermiddagsverksamheten. Praktikant Ellen Holmström från Svenska social- och kommunalhögskolan assisterade i projektet under tiden majseptember 2014. Regionala träffar, möten och fortbildning Inom ramen för det nationella utvecklingsnätverket arrangerar Sydkusten, i samarbete med Utbildningsstyrelsen, regionala möten för eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga tjänstemän i kommunerna varje termin. Under året hölls sex regionala möten. På mötena be- kurser och temadagar för ledarna samt uppmuntrar, samordnar och stöder andra aktörer och samarbetsparter att ordna kurser för denna målgrupp. En film om eftisverksamheten gjordes på eftiset Byllan & Kupan i Karis i maj 2014. Film och redigering: Marina Saanila handlade man aktuella frågor och gav goda exempel på hur verksamheten kan ordnas. Under mötena behandlades också projektet EftisKompetens. Grunden för en god kvalitet i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade ledare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket på samarbete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta på eftis för att locka studerande till yrkesutbildningarna. Vi har haft samarbete med bl.a. CLL, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, gällande fortbildning för eftis- och klubbledare. Dessutom har vi ordnat kurser och temadagar på lokal nivå i olika regioner i samarbete med andra. Tack vare projektet EftisKomptens har samarbetet med bl.a. Prakticum och Axxell blivit bättre och planering av gemensamma fristående kurser inom ramen för vuxenutbildning läsåret 2015-2016 planeras under våren 2015. Förutom de kurser som Sydkusten ordnar så ordnas många fler kurser och fortbildning av andra aktörer, vilket vi informerar om på www.eftis.fi, www.klubbar.fi samt via Eftis-info. Det svenska nätverket stöder och handleder även kommunernas tjänstemän i att också ordna egna lokala Sydkusten håller också kontakt med utbildnings- och fortbildningsanordnare för att effektivera utbud och fortbildning för målgruppen. Samarbetet med CLL vid ÅA och Novia är välfungerande och kurser för eftis- och klubbledare koordineras och planeras i samråd. Sydkusten har deltagit i planeringen av den allra första förberedande utbildningen för specialyrkesexamen för ledare i skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet, som ordnas av Axxell. Utbildningen startade i januari 2015 och vi fortsätter engagemanget i utbildningen med bl.a. stöd och konsultation så länge den pågår. Sammanlagt 15 studerande från hela södra Finland deltar i utbildningen som räcker ca 1,5 år. Samtliga deltagare har lång erfarenhet av arbete och ledande uppdrag inom eftisverksamheten. Eftislagens 10-årsjubileum Under läsåret 2014-2015 firas eftislagens tioårsjubileum. (Lagen trädde i kraft 1.8.2004). Jubileumsåret inleddes med ett stort seminarium på Paasitorni i Helsingfors. Ca 400 personer, som till vardags jobbar med eftisverksamhet i hela Finland, deltog den 29 augusti i jubileumsfesten som ordnades av Utbildningsstyrelsen. Till jubileet producerade Sydkusten en kortfilm om eftis som visades under jubileumsfesten. Filmen var inspelad i Byllans och Kupans eftis i Karis i maj 2014. 21 Filmen kan användas av kommuner, organisationer och enskilda eftisar för att på ett trevligt sätt presentera verksamheten för t.ex. förtroendevalda eller föräldrar. Se filmen här: https://vimeo.com/97408647 Året firas också genom att det nyländska och det svenskspråkiga utvecklingsnätverket tillsammans utarbetat en plan, med olika teman för varje månad, som eftisarna kan använda i sin planering och verksamhet. Idéer och tips för hur olika teman kan användas i verksamheten ges varje månad via eftis.fi och sociala medier samt per e-post. Information, synlighet och media Sydkusten håller regelbunden kontakt till medierna för att informera om verksamheten. Eftislagens tioårsjubileum har på många håll uppmärksammats med lokala evenemang som också synts i media. Sydkusten upprätthåller och uppdaterar webbsidan www.eftis.fi och www.klubbar. fi. Där finns aktuell information om morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten, kontaktuppgifter, länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter och mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och övriga intresserade. Eftis i fokus i form 22 Eftis-info av reportage presenteras regelbundet på webbsidan. Infobladet Eftis-info, som postas regelbundet till alla svenska eftisar och tvåspråkiga kommuner, innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för verksamheten m.m. Eftis-info som utkom tre gånger år 2014, kompletterar och synliggör den information som finns på webbsidan eftis.fi. I samband med infobladet bifogades oftast material för eftisledare. Som exempel på detta kan nämnas UngMarthas material ”Tack för maten” som alla eftisar fick i september 2014. Sydkustens webbsidor och sociala medier med mera info om eftis- och klubbverksamheten: www.eftis.fi www.klubbar.fi www.facebook.com/eftisochklubbar Pysselkurs Postningstalko 23 3.Seminarier och kurser Sydkusten har med åren fått en allt större roll som fortbildare av personer inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet samt ordkonst. Kursverksamheten är ett led i de målsättningar som vi uppställt för att stöda kommunerna och personalen inom segment som är viktiga för den svenska befolkningens kultur- och utbildningsbehov. Under året har igen över 1000 personer deltagit i de kurser, seminarier och träffar som vi ordnat, ibland tillsammans med andra, ibland som ensam arrangör. Vi upplever att de seminarier som Sydkusten ordnat med huvudsaklig fokus på dagvården är särskilt viktiga, eftersom fortbildningen av dagvårdspersonal på svenska är ytterst bristfällig. 3.1. Dagvårdsseminarier Deltagarna i Sydkustens traditionella seminarier år 2014 samlade närmare 700 personer. Seminarierna är riktade främst till personal inom dagvården, men även eftisledare och lärare deltar. Seminarierna hör till de största gemensamma fortbildningstillfällena för svenskspråkiga pedagoger som årligen ordnas. Tillströmningen har ibland varit så diger att alla intresserade inte rymts med. Behovet av fortbildning för denna målgrupp är stort. Vi ser det som viktigt för Sydkusten att fortsätta med verksamheten så länge möjligheterna till fortbildning på svenska är begränsade. Då det dessutom råder konstant brist på behörig dagvårdspersonal i många kom24 Dagvårdsseminariet i Helsingfors muner i södra Finland är detta en viktig kvalitetshöjande insats för dagvården. År 2014 ordnade Sydkusten tre stora seminarier i tre regioner i samarbete med medlemskommunerna: Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla, 22.3.2014 i Helsingfors Bli medveten om din närmiljö – miljöfostran och utomhuspedagogik, 8.8.2014 i Pargas Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla, 5.9.2014 i Raseborg På seminarierna i Helsingfors och Raseborg föreläste den svenska författaren och utbildaren Maria-Pia Gottberg. Hon har utvecklat metoder och förhållningssätt som hjälper barn att sätta ord på och hantera sina känslor och upplevelser. Med hjälp av EQ-dockan Friendy, som hon själv har utvecklat berättade hon om ett koncept som hjälper barn att upptäcka, utforska och utvecklas med hjälp av sina känslor. Föreläsningen innehöll många konkreta tips att använda redan nästa dag. Hon talade även om medarbetarskap på arbetsplatsen och gav inspiration och råd för hur man skapar önskade resultat i arbetet i relation till kolleger och föräldrar och i att vara förebild för barnen. Dagens andra föreläsare, familjeterapeut, Pia Rosengård-Andersson arbetar som familjearbetare på Folkhälsan i Finland. Hon föreläste om att vårda sin Orkidé - ett program om att orka i sitt arbete. Workshoppar under seminariedagen i Pargas Bor det någon under vattenytan? Mera rörelse på dagisgården Lektor Lotta Hagman, Yrkesinstitut Livia, Fiskeri och miljöinstitut Gun Hoikkala och Mari-Sofi Johansson, Folkhälsans förbund r.f. De rastlösa barnens räddning - utomhuspedagogik? Mindfullness i naturen Barnträdgårdslärare Annika Olsen Nyberg, klasslärare och friluftspedagogikstuderande Eva-Lotta Backman-Winquist, Finlands svenska idrott Grön Flagg programmet som stöd för miljöfostran i daghemmen Skogsmulleutbildare Gunborg Grönqvist Theresa Knopp, Grön Flagg koordinator i Natur och Miljö Hitta Vilse Skogsmulle Upptäck naturen på djurens vis Emilia Nordling, naturskollärare, Naturskolan Uttern Patrik Berghäll, Folkhälsans utepedagog, överlevnadsinstruktör m.m. Väck barnens nyfikenhet för mat Hur ta vara på barns upptäckarglädje? Sofia Grynngärds och Ann-Louise Ahrenberg från Marthaförbundets projekt Tack för maten! Barnträdgårdslärarna Katja Hämäläinen, Mårtensbro förskola och Barbro Kindstedt, Lagstads förskola från Esbo Lähiluonto tutuksi kaikin aistein! Matematik inne och ute Pia Bäckman, luontokouluopettaja, Naturskolan Uttern Siv Hartikainen, lektor i matematik, Lagstads skola och Mattelandet i Esbo Metsämörritoimintaa Matematik och språk ute på ett lekfullt, sinnligt sätt Vesikoulu Anna Westerlund, Färsna Naturcentrum, Norrtälje naturvårdsstiftelse Ympäristöneuvoja Martina Uotinen, Valonia, Varsinaissuomen kestävän kehityksen ja energia-asioiden palvelukeskus Tiia Eskelinen, Suomen Latu Plock ur utvärderingarna: • • • • • • • Många små idéer som jag nu ivrigt vill pröva i praktiken Jättebra och proffsiga föreläsare! Maria-Pia var super, medryckande och inspirerande! Bra att bli medveten om sitt agerande i olika situationer och hur vi kan hjälpa barnen att förstå och hantera sina känslor En givande dag med en fräsch blandning av fakta, forskning, praktiska tips, bilder och ett engagerat, kunnigt framförande som lockat till både skratt och eftertanke. Bra att bli påmind om saker och reflektera över ens egna professionella roll Trevligt med svenskspråkiga kurser med bra och viktigt tema och att få träffa kolleger Tack för att ni igen har ordnat en fantastisk kursdag! 25 Orken var ett centralt begrepp i Pias föreläsning. Hon belyste olika dimensioner av att orka. Hon talade om att möta stressen rätt för att vardagen inte skall blir något som skall genomlidas, utan levas. På seminariet i Raseborg i september var det familjerådgivare och psykoterapuet Barbro Näse som stod för inslaget om Orkidé. Seminariet i Åboland hade miljöfostran och utomhuspedagogik som tema. Anna Westerlund, ansvarig på Färsna Naturcentrum i Norrtälje i Sverige och pedagog på naturskolan för barn och elever beskrev de möjligheter utomhuspedagogiken ger. Den andra föreläsaren var Eva-Lotta Backman-Winqvist från Finlands Svenska Idrott som talade om naturen som resurs. Pargas infotorg Vid sidan av föreläsningarna ordnades även 15 olika workshoppar för de drygt 320 deltagarna. Varje workshop leddes av en sakkunnig inom sitt fält. 3.2. Temakurser Temakurser för eftis- och klubbledare År 2014 gjordes en fortsatt satsning på fortbildning och kurser för klubb- och eftisledare runt om i kommunerna. Sydkusten ordnade under året åtta kurser där sammanlagt ca 250 eftisledare deltog. Teman för fortbildningarna var bl.a. mobbningsförebyggande arbete, motion och rörelse samt pyssel och återvinning. Kurserna ordnades i samarbete med Folkhälsan och Ung Martha. 26 Pysselkurs i Helsingfors november 2014 Deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med konkreta teman där de därtill kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter. Behovet av kurser och träffar är stort eftersom det sällan ordnas fortbildning för denna målgrupp. Detta är ett viktigt led i att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. Vid samtliga utbildningsdagar är målgruppen eftis- och klubbledare samt övriga pedagoger (rektorer, lärare, dagvårdsper- En positiv stämning bidrar till en trygg vardag på eftis, Föreläsare Johanna Öhman, Sydkustens landskapsförbund. 24.3.2014 i Helsingfors sonal, skolgångsbiträden, m.fl.). Gemensamma kurser och träffar ökar medvetenheten och stärker samarbetet mellan skola och eftis. Temakurser i ordkonst Under läsåret 2014-2015 har Sydkustens ordkonstskola i samarbete med Borgå Folkakademi ordnat en ordkonstutbildning för ordkonstledare på svenska. Intresset för ordkonst på svenska i Finland har vuxit då ordkonsten börjar få ordentligt fotfäste både som fritidsverksamhet, grundläggande konstundervisning och som arbetsmetod i skolans undervisning. Det behövs personer med relevant utbildning och kompetens för att möta efterfrågan på verkstäder, kurser, läger och projekt. Utbildningen består av fyra fristående kortkurser. Två av kurserna ordnades på Annegården i Helsingfors och två kurser i Borgå. Om man kombinerar minst två moduler av utbildningen med praktik i ordkonstgrupp har man möjlighet att bli certifierad ordkonstledare vid Sydkustens ordkonstskola. Delkurserna har lyft fram olika aspekter på hur man kan lära ut ordkonst. och tf. rektor för ordkonstskolan Monica Martens-Seppelin samt kursen Kreativt skrivande och muntligt berättande med författare Mia Franck och scenkonstnär-storyteller Lina Teir. I Helsingfors hölls kurserna Visuell konst med forskare och konstpedagogisk utbildare Hannah Kaihovirta och illustratör Linda Bondestam, samt Pedagogik och psykologi - hur få en grupp att fungera med modersmålslärare, psykodramatiker Tove Hagström och författare, läsambassadör, modersmålslärare Katarina von Numers-Ekman. Kurserna som hölls i Borgå var Kreativitet och fantasimiljöer, tillsammans med författare och bitr. rektor Sabine Forsblom, ledande ordkonstledare Iréne Poutanen 27 4. kultur 4.1. Ordkonst Ordkonsten är en viktig konstform särskilt när man betraktar den ur finlandssvensk synvinkel. Via denna konstform kan man ge barn möjlighet att utveckla ett lustbetonat förhållande till att läsa, skriva och berätta. Med hjälp av fantasin kan de förflytta sig till en annorlunda värld där tillvaron är fylld av möjligheter. Ordkonsten inspirerar och öppnar nya vägar för att utveckla den egna uttrycksförmågan. Genom att vara nyfiken kan det svåra eller ointressanta bli både lätt och spännande. Ordkonsten, som Sydkusten systematiskt har utvecklat, skall klart förankras i ett bredare barnkultursammanhang. Sydkustens landskapsförbund upprätthåller Sydkustens ordkonstskola som har som uppdrag att ge grundläggande konstundervisning i ordkonst, ordna ordkonstverksamhet som hobbyverksamhet i form av kontinuerliga ordkonstgrupper, arrangera ordkonstverkstäder och -projekt samt utveckla ordkonsten som konstform. 4.1.1. Sydkustens ordkonstskola Från och med 1.1.2014 är Sydkustens ordkonstskola en egen administrativ enhet med Sydkusten som huvudman. Sydkustens landskapsförbunds styrelse utser direktionen för ordkonstskolan samt godkänner dess verksamhetsplan och budget. Målet är en långsiktig och kvalitativ verksamhet med statlig finansiering. Sydkus28 Texter ställdes ut vid våravslutningen i Borgå 2014 tens ordkonstskolas läsår inleds i september och avslutas i maj. Sydkustens ordkonstskola har verksamhet i form av ordverkstäder, grundläggande konstundervisning, sommarläger, evenemang och projekt. 19 kontinuerliga ordverkstäder upprätthålls i följande kommuner: Åbo, Pargas, Raseborg, Kyrkslätt, Vanda, Esbo, Helsingfors, Sibbo och Borgå. Målgruppen för ordkonstverksamheten sträcker sig från småbarn till ungdomar. Småbarnsordkonst Grunden för ett starkt språk byggs upp i en tidig ålder och vi satsar därför på att sprida ordkonstverksamheten också till riktigt små barn. Tillsammans med Helsingfors kulturcentral, Helsingfors stadsbibliotek och Åbo fritidssektor har vi ordnat fortbildningstillfällen för dem som arbetar med läsning, språk och skapande verksamhet med småbarn på bibliotek, daghem, klubbar eller rådgivningar. Även föräldrar har deltagit. Fortbildningen tar upp frågor som varför det är viktigt att leka ordlekar med småbarn, hur man kan leka sig fram till ett rikare språk och hur man skall gå tillväga för att starta upp babypoesi eller rimlek på bibliotek, kulturhus eller rådgivning. Ett tillfälle hölls på Richardsgatans bibliotek i Helsingfors 22.9.2014 och ett annat i Åbo kommer att arrangeras 21.4.2015. Rimjam med temat ugglor i mossen i Malms bibliotek Gruppen för åk 1-2 i ordkonstskolan i Borgå För de allra yngsta, erbjuder vi babypoesi på olika bibliotek i Esbo. Babypoesigrupperna, som består av småbarnen med deras föräldrar, har varit populära. Under hösten 2014 hölls en babypoesi-grupp i Äppelbiblioteket. Intresset var stort och på våren 2015 ordnas babypoesi på tre olika bibliotek i Esbo, Äppelbiblioteket, Entresse och Sello. ett interaktivt sätt njuta av rim, ramsor, dikter och små texter. Tanken är att blanda gamla och nya texter för barn till en lockande kompott. Rimjam för barn i åldern 1-5 år är ett koncept som är utarbetat i samarbete mellan Helsingfors kulturcentral, Helsingfors stadsbibliotek och Sydkustens ordkonstskola. Rimjam är en lekfull, interaktiv och inkluderande stund av verbal interaktion och närvaro – alla är välkomna. Tillsammans så leker man med orden och får på Den grundläggande konstundervisningen Grundläggande konstundervisning erbjuds i Borgå för årskurserna 1-9. Undervisningen sker i fyra grupper och hålls i Borgå Konstskolas utrymmen. Vi har kombinerade årskurser: åk 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9. Våren 2014 gjordes en ingående utvärdering av verksamheten i Borgå. Utvärderingen genomfördes i alla läroanstalter som ger grundläggande konst- undervisning i Borgå och baserades på den nationella utvärderingsmodellen ”Virvatuli”. Andra konstformer som deltog vid sidan om ordkonsten var dans, teater, hantverk, bildkonst, arkitektur, visuell konst och musik. Sydkustens ordkonstskola samlade information bland elever och föräldrar under våren och sammanställde sedan rapporten under senare delen av året 2014. Rapporten finns att läsas på vår webbsida http://ordkonst.fi/ordverkstader/grundlaggande_konstundervisning/. Under våren 2015 firades läsårets tema Bokhyllan med att elever i Sydkustens ordkonstskolas grundläggande konstunder- 29 visning i Borgå samlade ihop texter till en antologi, som ges ut på vårfesten. Ordverkstäderna Sydkustens ordkonstskola arrangerar ordverkstäder för barn i lågstadieålder i nio olika kommuner på sitt verksamhetsområde. Ordverkstäderna hålls oftast efter skoltid. Gruppernas storlek varierar mellan fem och tolv barn. Gruppen får inte vara för stor. En grupp på ca tio möjliggör en bra gruppdynamik och ger ledaren god förmåga att ge varje barn uppmärksamhet under lektionen, som varar 1,5 timme. Ordverkstäder har även ordnats inom eftermiddagsvården. Under året har vi haft två eftisordverkstäder, en i Bobäck i Kyrkslätt och en i Cygnaeus eftis i Åbo. I Åbo har alla barn i eftis, sammanlagt 60 stycken, getts möjlighet till ordkonst och där har undervisningen getts i roterande form. Ordkonsten som konstform har visat sig passa ypperligt också för elever i åk 1-2, trots att läsandet och skrivandet ännu inte är så starkt. Fokus kan då läggas på fantasin och det muntliga berättandet i ordkonsten. Terminsplanen Sydkustens ordkonstskola har en läroplan som baserar sig på den nationella läroplanen för den grundläggande konstundervisningen för ordkonst. För att hitta vår egen modell att jobba med inom ordkonsten på ett varierande och aktuellt sätt, formas innehållet i läroplanen genom att vi årligen utarbetar en ny terminsplan. I den byts temat och de praktiska övning30 Läger i Borgå arna ut. 2013-2014 var temat jorden runt och 2014-2015 är temat bokhyllan. Temat bokhyllan bygger på tanken att konkret öppna upp bokens och berättelsernas värld. Att läsa en bok är ett sätt att bekanta sig med berättelsen inuti. Vi vill visa att ordkonsten öppnar möjligheterna att arbeta med bokens innehåll också genom olika metoder, såsom muntlig framställning, drama och andra konkreta konstformer. Syftet med terminsplanen är att på ett åskådligt sätt presentera målen för undervisningen och hela ordkonstpaletten. Samtidigt blir verksamheten i ordkonstgrupperna enhetlig och ledarna får ett stöd för sin undervisning. Planen gör också att ledarna lättare kan utbyta idéer med varandra, eftersom alla arbetar med liknande innehåll. Fantasilägret ”Katastrofsommar” Årets fantasiläger hade namnet Katastrofsommar. Lägren fungerar som en intensiv introduktion till det tema som valts för läsåret. Därför planerar vi lägren samtidigt med terminsplaneringen. Tack vare våra kunniga ledare blir de roliga helheter fullpackade med fantasi. Vi arrangerade två läger, på Kirjais kursgård i Nagu 25.27.6 och på Borgå Folkakademi 6.-8.8. Äventyren och utmaningarna under ordkonstlägren var det här året inspirerade av barnlitteraturen. Under lägren bekantade vi oss med böcker av olika barnboksförfattare på spännande och mycket påtagliga sätt. Uppdragen som deltagarna fick göra och uppgifterna som skulle lösas handlade om välkända figurer. Med Nicke Nyfiken fick barnen lösa färggåtor. De fick prova på Emil i Lönnebergas snickarboa där teaterdockor blev till och de fick vara på rymmen med Pippi Långstrump och bekantade sig med sjörövare. Under lägret råkade deltagarna också ut för mindre katastrofsituationer plockade direkt ur böckerna. Situationerna kunde handla om klimatförändringar som innebar översvämning, eller att havet frös till is. Också blixtar och oväder förekom. Dessa katastrofer lärde barnen att samarbeta, känna empati och förstå världen runt omkring. Dagarna var fullspäckade av ordkonstprogram i vilka man fick använda sin fantasi och bli inspirerad av kända berättelser av författare som Tove Jansson, H.C. Andersen och J.K. Rowling. Allt som allt deltog 49 barn i lägren. Projekt Utöver ordverkstäderna genomför Sydkustens ordkonstskola ofta olika uppdrag i form av verkstäder, kurser och evenemang, framförallt i skolor. Det kan vara fråga om enstaka engagemang, som att sitta med i juryn vid välläsningstävlingen i högstadiet Lönkan i Helsingfors, eller att bygga upp större helheter som riktar sig till en eller flera skolor, dagisar eller kulturhus. Den interaktiva utställningen Ordboet Ordboet är en språkstimulerande interaktiv utställning som besöker svenska skolor i Sydkustens medlemskommuner. Utställningen byggs upp i ett av skolans utrymmen, t.ex. i gymnastiksalen, biblioteket eller ett större klassrum. Utställningen stannar i genomsnitt tre veckor i en skola. Ordboet startade sin turné på våren 2012 och har sedan dess besökt ett drygt dussin skolor per läsår. 2014-2015 turnerade Ordboet i skolor i Raseborg, Kimitoön, Åbo, Pargas, Ingå, Lovisa och Sibbo. Ordboet har vuxit in i Sydkustens ordkonstskola som en del av ordkonstverksamheten och som ett viktigt redskap för att väcka såväl elevers som lärares intresse för att se på läsande, skrivande och berättande med nya ögon. Den interaktiva lärmiljön Ordboets framgång har fortsatt och intresset har varit anmärkningsvärt stort. Det står hela tiden ett stort antal skolor i kö för att få ta del av Ordboet. Trots att Ordboet från början var uppbyggt för att ge lärarna tips om nya ar- Så upplevde eleverna Ordboet: • • • • • Att klä ut sig och vara en annan person var omtyckt, också skuggteatern var pop! De var fulla av iver och deras idéer var varierande. De uppskattade helheten! Förskolebarnen var nyfikna och intresserade! Det inspirerade dem mycket till att skriva och berätta. Eleverna såg med spänning fram emot att få besöka Ordboet. De frågade dagligen när vi härnäst skulle jobba i Ordboet. Speciellt mycket tyckte de om att få klä ut sig. Mervärde i undervisningen: • Det gav eleverna en möjlighet att utvidga sätten att vara kreativa på • Eleverna måste /kunde /lärde sig att använda sin fantasi. Genom Ordboet fick de modeller för hur de kan börja fantisera kring personer, saker mm. Också de som har svårt att komma igång fick idéer. • Vissa elever vågade mera än de gör i vanliga gruppen • Absolut! I språkundervisningen (finska, engelska) är idéerna jättebra att använda 31 betsmetoder och verktyg för att föra in fantasin i undervisningen, så har Ordboet gått allt mer från att vara en interaktiv utställning till att bli en lärmiljö där man verkligen vågar pröva på att göra undervisningen annorlunda. Det viktiga är att lärarnas professionella kunnande används i den fantasistimulerande miljön. Metoden inspirerar eleven att nyfiket ta sig an läsande, skrivande och berättande. Fortsättningsvis är det en viktig del av konceptet att introduktionen och handledningen av lärarna i såväl material som metoder sker grundligt. Ingen skola kan ta emot Ordboet utan att lärarna har invigts i hur lärmiljön kan användas. Då Ordboet byter ort ordnar vi även kurser i ordkonst förlagda just till Ordboet för att även ge andra personer som jobbar med barn, såsom eftis och bibliotekspersonal, möjlighet att ta del av metoderna. Mottagandet av Ordboet i skolorna har överlag varit väldigt positivt såväl bland elever och lärare som bland övrig personal. Eleverna är glada och förväntansfulla när Ordboet anländer och ledsna när det åker vidare. Samtliga lärare som svarat på vår enkät uppfattar att Ordboet fungerar bra eller mycket bra. Flera skolor och klasser har efter Ordboets besök bestämt sig för att skapa egna ”bon”, antingen i ett avskilt utrymme eller i en enskild klass. Lilla Ordboet Konceptet Lilla Ordboet utarbetades under år 2014 utgående från erfarenheter av fantasiutställningen Ordboet. Målet var att skapa en lightversion av den relativt 32 Pedagogiska kappsäckar ställdes ut i LillaLuckan skrymmande och arbetsdryga utställningen, men ändå erbjuda lärarna ett lika populärt och inspirerande ordkonstmaterial. För att nå ännu flera skolor och klasser valdes därför kappsäcksformatet. Kappsäcken innehåller en handbok för lärarna, ca. 90 pedagogiska uppgifter att välja mellan och en massa fantasieggande föremål. Materialet i Lilla Ordboet är utarbetat så att varje lärare kan ha kappsäcken i sin klass under ett antal lektioner och även jobba med uppgifterna däremellan och efteråt. Materialet finns också tillgängligt på nätet och klasserna uppmanas blogga om sitt äventyr med kappsäcken t.ex. genom att sätta in foton på processen eller skicka in texter som klassen producerat. Det språkstimulerande pedagogiska materialet i Lilla Ordboet är uppbyggt kring en spännande, nyskriven berättelse. Klassen tar sig etappvis framåt i berättelsen och lever sig in i äventyret genom att utföra olika ordkonstuppdrag. Det stora urvalet av ordkonstuppgifter bygger på olika slags berättande: både skriftligt, muntligt, dramatiskt och tvärkonstnärligt. I alla sammanhang betonas fantasifullhet, språkglädje och skaparlust. Lilla Ordboet bygger på en pedagogik där både lärare och elever för en stund får glömma allt som har med betygsättning, vitsord och korrigering att göra. Den första kappsäcken lanserades och presenterades på Educa-mässan 2324.1.2015. Den är uppbyggd kring den blivande franska skådespelarens Dijonne Senappes förunderliga resa genom Europa. Mottagandet på mässan var gott och en del skolor har redan meddelat sitt intresse för att beställa kappsäcken. Under mars månad 2015 kommer kappsäcken att befinna sig i Finno skola i Esbo, för att där utprövas av flera lärare och deras klasser i olika årskurser. Samtliga Lilla Ordboet kappsäckar kommer att marknadsföras under våren 2015 och kan beställas av skolorna fr.o.m. höstterminen. Skolprojekt Bland de skolsatsningar som gjorts under året kan nämnas Sagornas kväll i Staffansby skola där man fokuserade på högläsning och Cool med kultur – evenemanget i Gammelbacka skola i Borgå med temat flaskpost. Skolorna som vi samarbetar med satsar på språkstimulans och vill inspirera eleverna Familjelördag på LillaLuckan Det var ordkonst med mysterier och detektiver på LillaLuckan lördagen den 27 september. Vi började som en vanligt och diskuterade lite om vad ordkonst är. Sedan hade vi presentation och en liten lek för att sätta igång fantasin. Jag läste lite ur Mästerdetektiven Blomkvist (Astrid Lindgren) för att komma in på rätt tema. Jag hade med mig lite grejer som är bra att ha som detektiv (förstoringsglas, tidning med hål i och en hatt). Alla i gruppen fick bli detektiver. Vi fick ett meddelande från Lilla Luckans personal i vilket det stod att en berättelse försvunnit och de bad oss hjälpa dem att hitta den igen. Vi fick också en ledtråd. Med i meddelandet fanns också det gröna papper där berättelsen förut funnits men som nu var tomt. Runt om i rummet hade jag placerat ut kuvert med siffror på. I varje kuvert fanns en uppgift som man måste göra eller gåta man måste lösa (det var allt från alfabetsdikt, muntligt berättande med magisk berättelseform till att rita sin favoritsagofigur) för att få med sig delar av den försvunna berättelsen som också gömde sig i kuvertet (det var föremål). Efter fem kuvert hade vi fått ihop alla delar av berättelsen! Då samlades vi och lade ut allt på golvet och så fick gruppen tillsammans muntligt skapa den försvunna berättelsen och jag skrev upp den. Till slut fanns den försvunna berättelsen åter på det gröna pappret och vi hade lyckats med vårt uppdrag. Text: Helena von Schoultz 33 i skolan till läsning. Bland de projekt som vi haft under år 2014 finns också Lovisas satsning Ordkarnevalen, där Sydkusten planerade och genomförde ordkonstprogram i tre olika skolor, Generalshagens skola, Tessjö skola och Haddom skola samt även i Kapellby skola i Lappträsk. Ett spännande projekt denna vår är ett ordkonstprojekt i Kottby lågstadieskola som varar under hela året 2015. Innehållet erbjuds till alla årskurser i skolan, åk 1-6. Kottby lågstadieskola vill ge likadana förutsättningar för alla elever att få öva upp och använda det svenska språket på ett kreativt sätt. Därför har Sydkustens ordkonstskola planerat ett språkstimulerande ordkonstprojekt som består av inspirerande och innehållsrika regelbundna besök av en ordkonstledare. Ordkonstutställning på kulturhuset Grand i Borgå Sagornas trädgård Språköarna Sydkustens ordkonstskola har även rört sig utanför det egentliga verksamhetsområdet under året. Det finns många barn i svenska daghem och skolor inom helfinska kommuner och Sydkustens ordkonstskola kunde under en dag presentera ordkonst också för en del av dem. Den 11 april 2014 var skolor från språköarna samlade till en gemensam dag i Lahtis. Sydkustens ordkonstskola ordnade då ordverkstäder för 340 elever och förskolebarn. Fem ordkonstledare från Sydkusten genomförde det omsorgsfullt planerade projektet. Temat för ordkonstverkstäderna var en jordenruntresa. 34 Sagornas trädgård är en illustrationsoch barnboksutställning med verk av 43 finländska illustratörer. Pro lastenkirjallisuus – Pro barnlitteraturen ry arrangerade detta upplevelserika barnlitteraturevenemang på Virka Galleri i Helsingfors stadshus 5.11.2014–1.2.2015. Besökarna kunde bekanta sig med böcker och delta i lässtunder eller i verkstäder som byggdes upp kring barnlitteraturen. Sydkustens ordkonstskola och LillaLuckan sammanställde i samarbete ett häfte med uppgifter på svenska, genom vilket barnen kunde bekanta sig med utställningen via ordkonstövningar som direkt var förknippade med utställningen. Runeberg tänker till! – en ordkonstutställning Ordkonstnärerna i Sydkustens ordkonstskola fick bekanta sig med J.L. Runeberg och lät sig inspireras av honom i både ord och bild. Slutresultatet blev en fin utställning på Kulturhuset Grand i Borgå i början av februari 2015. Verken visade en modern sida av nationalskalden, sedda ur dagens ungdoms synvinkel. Alla elever i årskurserna 1-9 i den grundläggande konstundervisningen i ordkonst deltog med sina konstverk. Ordkonstnärerna reste också tillbaka i tiden och satte sig själva in en annan tidsperiod. Bland uppgifterna ingick att se vardagsföremål från vår tid med Runebergs ögon. Vad hade Runeberg månntro tyckt om dessa? Funderingarna formulerades bl.a. till dikter. Tanken bakom utställningen var att de tvärkonstnärliga verken skulle binda ihop minnet av nationalpoeten Johan Ludvig Runeberg med teman som konstnärerna själv fått välja. Medverkande i ordkonstutställningen: Sissi Karlsson, Viveca Sundman, Elin Wikström, Fanny Böhling, Ann-Sofie Rautio, Oliver Pajunen, Felix Grönman, Oliver Illman, Bruno Schakir, Nerina Olander, Victoria Elers, Tilde Westerholm, Beatrice Jahic, Winona Saarikko, Mikael Lindholm, Stella Wedenberg, Nalle Silberstein, Malin Johansson. Eleverna går alla i Sydkustens ordkonstskolas grundläggande konstundervisning i Borgå. Fortbildningar för ordkonstledare Tillgången på kunniga, motiverade och engagerade ledare är förutsättningen för en vidare utveckling och spriding av ordkonsten. För tillfället finns 15 certifierade ordkonstledare. Certifikatet fås då de kriterier som Sydkustens landskapsförbund har uppställt uppnås. Under verksamhetsåret kallas ledarna till ledarmöten som också fungerar som fortbildningstillfällen. Förutom ledarmötena ordnas ett obligatoriskt introduktionsveckoslut i början av september. Hösten 2014 ordnades dagen på Lagstads hembygdsgård i Esbo. Under läsåret ordnas ett ledarmöte minst en gång i terminen för att följa upp hur arbetet i grupperna framskrider och planera Ordkonstutbildning i Borgå nytt innehåll för undervisningen. Inför lägren ordnas också utbildning för alla lägerledare. På Lilla Prästgården i Karis erbjöd vi lägerledarna en kort förstahjälpskurs vid sidan om genomgång av lägerprogrammet. Nordiskt samarbete Sydkustens ordkonstskola har etablerat kontakt med aktörer som arbetar med motsvarande verksamhet i de övriga nordiska länderna, främst i Sverige och Norge. Intresset för det sätt vi jobbar på, de metoder vi använder samt våra projekt är stort. I maj 2014 presenterade Monica Martens35 Seppelin ordkonsten och Ordboet på en nordisk konferens Barn XO – Ta språket! i Norge. Hösten 2014 fick Ordkonstskolan en inbjudan från Länsbiblioteket i Sörmlands län till diskussioner om gemensamma projekt och utbyte av erfarenheter. Fyra personer från Sydkustens ordkonstskola inklusive läsambassadören deltog i ett tvådagars studiebesök som bestod av workshop för Sörmlands läns barnbibliotekarier, guidad rundtur på biblioteken Tio Tretton, Rum för Barn och Lava samt möte med bibliotekskonsulenter. Samarbetet och utvecklingen av gemensamma satsningar mellan flera nordiska länder fortsätter. Under år 2015 planeras bl.a. ett studie- och samarbetsbesök i samband med Göteborgs bokmässa för ordkonstledare från Sydkustens ordkonstskola och Bookwormsledare från Sörmland. 4.2. Barnkultur En stimulerande kultur- och konstfostran ger barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Att stöda barns förutsättningar och tillgång till kultur på svenska hör till Sydkustens tyngdpunksområden. Vi ser det som vår uppgift att bevaka att kulturtjänster för de svenskspråkiga barnen är tillgängliga på ett jämlikt sätt och att de håller hög kvalitet. Vi har ett nära samarbete med Luckan kring barnkulturen. 36 Seminariet Ge ditt barn en gåva 4.2.1 ”Ge ditt barn en gåva – Anna lapsellesi lahja” Att lyfta upp stödet för barnens språkliga utveckling, särskilt i tvåspråkiga familjer, är viktigt redan i mödra- och barnrådgivningen. Under årens lopp har Sydkusten med jämna mellanrum haft kampanjer för att stöda personalen inom mödra- och barnrådgivningen, att på ett trevligt sätt lyfta upp frågan med familjerna i rådgivningsverksamheten. Sydkusten ser det som viktigt att förstärka och utveckla kunskapen om tvåspråkighet, språkutveckling och språklig identitet hos rådgivningspersonalen. I en kampanj i samarbete med Folktinget och Folkhälsan har vi riktat information till hälsovårdarna om de språkliga rättigheterna, betydelsen av kulturtjänster som en naturlig del av språkinlärningen och nyttan av sektorövergripande arbete med tanke på barnfamiljernas behov. Vi har utarbetat såväl kulturmaterial, utbildning för rådgivningspersonalen samt en informationsfilm. En styrgrupp med företrädare för samarbetsparterna, huvudstadsregionens kommuner, justitieministeriet, Helsingfors universitet och Arcada har bistått i arbetet. Föräldrar i tvåspråkiga familjer som vill lära barnet svenska behöver få stöd på rådgivningen men den kompetens som krävs för detta finns inte alltid att tillgå. Genom att stöda hälsovårdarna kan språkliga och kompetensmässiga resurser stärkas. Seminarium Projektets utåtriktade verksamhet inleddes med ett seminarium på Arcada den 16.5.2014 och riktade sig till personal inom mödra- och barnrådgivningar, studerande, beslutsfattare, familjer och övriga intresserade. I inläggen behandlades projektets centrala innehåll ur olika perspektiv. Anna Henning-Lindblom, universitetslektor i socialpsykologi vid Svenska soci- al- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, föreläste under rubriken ”Språk och identitet - att tillhöra flera språkgrupper samtidigt”. Lindblom disputerade hösten 2012 med en avhandling om språkgruppsidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige. Scenartisten Thomas Lundin och skådespelaren Lilli Sukula-Lindblom underhöll med avdramatiserad språkinlärning med humor, musik och glimten i ögat. Duon har genom åren framgångsrikt inspirerat vårdpersonal och studeranden att våga använda sin skolsvenska. ”A good practice - hur stöder Helsingfors stad svensk- och tvåspråkiga familjer inom mödra- och barnrådgivningen?” var rubriken för Monica Lindberg, som fungerar som överskötare inom Helsingfors stad Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Justitieministeriet utredde de juridiska aspekterna på den språkliga servicen under rubriken ”Vad säger språklagen?” Film Vardagen hos en tvåspråkig familj beskrevs och dokumenterades i en film som spelades in under hösten 2014. Materialet har använts bl.a. för att för hälsovårdare konkretisera hur det går till i praktiken när man konsekvent talar två språk i samma familj. Filmen som gjordes av Marina Saanila kan ses på adressen http://sydkusten.fi/kultur/radgivning/ Kulturverkstad i Kimito Kulturgåva En bok som innehåller traditionella rim, ramsor och sånger och som skall ges som kulturgåva till nyblivna föräldrar, har framställts under året. Under våren 2015 har materialet färdigställts och boken tryckts. Allt material i boken finns även inspelat och kan laddas ner från webben. Sångerna har arrangerats, spelats och sjungits in av elever vid Sibeliusakademin under ledning av Marina Lindholm. För textinläsningen står Harriet Abrahamsson. Under våren 2015 hålls ett slutseminarium där erfarenheterna och boken presenteras. 4.2.3. Kulturverkstäder Kulturverkstäder för daghemsgrupper ordnades i Villa Lande i Kimito 4-6 mars 2014 i samarbete med Produforum RIM, RAMSOR OCH SÅNGER GE T B DIT EN ARN A GÅV Åboland. Målet var dels att daghemsbarn och personal skulle få pröva på kulturverksamhet och få bättre kännedom om vilka aktörer som finns i regionen, dels att kulturaktörerna skulle få testa och utveckla sina paket. Förhoppningen är att intresset för kulturpaket ökar och att tröskeln att ta kontakt med aktörer blir lägre. 37 Familjedagvårdare Tina Eriksson med barn på kulturverkstad i Kimito Vi informerade också om möjligheter att få bidrag för kulturverksamhet, t.ex. med hjälp av Kulturfondens ”Kultur på dagis”paket. Ett annat mål var att daghemspersonalen skulle få idéer för att kunna utveckla sin egen verksamhet på daghemmet. Planering av verkstäderna gjordes i samarbete med den pedagogiska personalen på daghemmen samt familjedagvårdsledaren. Enligt deras önskemål erbjöd vi verkstäderna till olika grupper olika dagar. Detta för att transporterna lättare skulle kunna ordnas. Dessutom ordnades en dag speciellt för familjedagvården. På basen av tidigare erfarenheter beslöt vi ordna endast två verkstäder per dag och i stället göra dem lite längre. Verkstäderna ordnades under tre förmiddagar. Fyra kulturaktörer deltog och förverkligade sammanlagt 21 verkstäder á 38 Kurs i storytelling med Claire Hewitt från Skottland ca 40 minuter. Verkstäderna besöktes av 15 grupper från fem daghem. Dessutom deltog familjedagvården med tre grupper och tio enskilda familjedagvårdare. Totalt uppgick personalen som deltog till ca 40 personer medan barnens antal var ca 165. Studerande Sofia Ekholm från Yrkeshögskolan Novia hjälpte med koordinering av verkstäderna, med att ta emot anmälningar samt med själva förverkligandet. Temat för VårKultur 2014 var ”Barn och böcker – läsglädje i vardagen”. I programmet ingick seminarier och kurser om berättande, läsning och litteratur. En viktig satsning, som gjordes i samarbete med biblioteken och Åbolands Ungdomsförbund, var att barn och unga i årskurs 3-9 fick göra boktipsfilmer för webben. Öppna verkstäder ordnades på biblioteken, men de flesta filmerna gjordes i samarbete med skolklasser. 4.3. Vårkultur Totalt lämnades 20 filmer in av närmare 40 barn och unga, största delen var i årskurs 3-6. Filmerna publicerades på de åboländska bibliotekens gemensamma webbportal www.blanka.fi. Bland deltagarna lottades bokpriser och presentkort ut. För satsningen tilldelades Blanka-biblioteken diplom av Finlands svenska biblioteksförening. Priset gavs för bästa biblioteksgärning på nätet 2014 och motiveringen var följande: Vårkultur är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas, Åbo och Kimitoön. Genom satsningen, som förverkligats årligen sedan 2007, ordnas olika evenemang, diskussioner och seminarier i anknytning till ett specifikt tema. “Boktipsfilmerna som är gjorda av elever i årskurserna tre till nio är ett bra exempel på ett lyckat samarbete mellan skolor och bibliotek. Att barnen får göra egna boktipsfilmer är ett nytt och fräscht sätt att inspirera barn och unga att läsa. Användandet av teknik kan också inspirera pojkar till läsning. Barnen aktiveras då de gör filmer, de får uppträda och använda sig av olika uttrycksmedel som t.ex. att rita.” Seminariedeltagare bekantar sig med material på seminariet Barnlitteratur och läsglädje i Åbo Seminariet ”Barnlitteratur och läsglädje”, ordnades den 1 april i samarbete med Åbo Akademi/Litteraturvetenskap. Som föreläsare deltog Mia Österlund och Maria Lassén-Seger från Åbo Akademi samt Elspeth Randelin från Mariehamn. Dessutom presenterades aktuella satsningar och projekt. I seminariet deltog ca 80 personer. Under VårKultur ordnades även en läsinspirationskväll med Agneta MöllerSalmela i Kimito, en kurs i storytelling med berättaren Claire Hewitt samt öppet hus i Ordboet. Bibliotekarien Elspeth Randelin besökte Amosparkens skola och höll läsinspiration för årskurs 5-6. På biblioteken ordnades ordkalas och annat specialprogram i anslutning till temat. Ordboet besökte Åboland och barnboksillustratören Linda Bondestams utställning visades i Villa Lande i Kimito. Kulturaktörer i Åboland på kulturseminarium i Åbo. Bilaga i ÅU En tolvsidig informationstidning distribuerades med ÅU för att uppmärksamma projektet. Den innehöll information om programmet och artiklar i anslutning till temat. Tidningen distribuerades med ÅU:s meganummer 14.3.2014. Dessutom togs ett särtryck på 500 exemplar. Produforum Åboland deltog i produktionen av bilagan genom att presentera aktörer, som på olika sätt sysslar med ordkonst. 39 bloggat Borde vi hitta nya sätt att ta vara på mörkrets möjligheter? Hur skulle det vara med en ljusfestival när det är som mörkast i oktober-november? Ett evenemang utgående från samspelet mellan ljus och mörker? För ett par veckor sedan besökte jag ”Enchanted forest” (ungefär ”den förtrollade skogen”) i Skottland – ett evenemang som tar vara på mörkret och använder det för att leka med ljus och ljud. Den belysta skogspromenaden har flera år i rad blivit utsedd till det bästa kulturella evenemanget och är numera en av de större turistattraktionerna i Skottland. Enchanted forest var en upplevelse för många sinnen. Vi vandrade på en skogsstig runt en liten sjö. Med belysning och ljud blev skogen faktiskt som förtrollad. Ljusshowerna avlöste varandra under promenaden. På viskningarnas bro kunde man själv påverka ljudspelet genom ekande högtalare. Det bjöds också på storytelling i ett tält och luftakrobatik mellan träden. Man kunde köpa varm kakao och smått ätbart på ett par ställen. Det var helt enkelt magiskt, så lite regn störde inte upplevelsen. Evenemanget har ordnats i ungefär 10 år och har hela tiden vuxit. Det riktar sig till familjer och ordnas under skolornas höstlovstider under tre veckor. I år blev besökarantalet totalt 46 400 – närmare 2000 personer per kväll! Kanske också vi borde satsa på något liknade? En ljusfest under den mörka tiden. Vi har det som behövs: skog, vatten och mörker. Det är bara att sätta igång. Lena Långbacka VårKultur 2015 Temat för VårKultur 2015 är visuell konst. Programmet har planerats av en arbetsgrupp som består av representanter för kommunerna, för organisationer och konstnärer. VårKultur förverkligas under tiden 7.4-9.5 och i programmet ingår bl.a. temakvällar, konstvandringar, fotokampanj, bildprat, samt öppna gallerier. 4.4. Berättande Svenskfinland berättar Sydkusten har under året fortsatt samarbetet med KulturÖsterbotten/Söfuk och SFV Bildning (tidigare Svenska Studiecentralen) inom satsningen Svenskfinland berättar med stöd av Svenska kulturfonden. Tillsammans ordnades hösten 2014 nio inspirationskvällar för berättare i Svenskfinland. Sydkusten ansvarade för kvällarna som ordnades i Åboland och Nyland. Som inspiratörer fungerade Mariella Lindén (Pargas, Karis, Åbo och Kimito), Ann-Sofi Backgren (Helsingfors och Borgå) samt Gunhild Berger och Yvonne Hoffman i Österbotten. Totalt deltog ca 100 personer. Under kvällarna diskuterades berättelser med lokal anknytning som på många håll utgick från Finlands svenska folkdiktning. Diskussioner fördes om vilka historier man vill föra vidare och hur man ska göra för att fängsla lyssnaren. På många håll inspirerade kvällarna deltagarna till att fortsätta utforska lokala berättelser och fundera på hur man vill dela med sig av dem till gamla 40 och unga, till fast bosatta och besökare. Ett mål var också att uppmuntra till berättarhändelser under Svenska veckan. I oktober åkte Lena Långbacka på studieresa till Skottland för att lära sig mera om storytelling. Bland annat besökte hon det prisbelönta evenemanget Enchanted forest i Perth och Scottish Storytelling Festival i Edinburgh. Hon har också fört diskussioner kring fortsatt samarbete med den skotska berättaren Claire Hewitt. 4.5. Kulturmöten och innovation Kulturseminarium 9.9 Storytelling i Skottland Det åboländska kulturseminariet ordnades i samarbete med Svenska Kulturfonden och lockade 18 deltagare. Målet var att diskutera gemensamma mål och möjligheter på kulturfältet i Åboland. Dagen inleddes med rundvandring i JanErik Anderssons konstprojekt ”Life on a leaf”. Därefter fortsatte diskussionerna på Logomo i Åbo. Det huvudsakliga temat var idéverkstad för VårKultur 2015 med temat visuell konst. Inspirationen flödade och idéerna var många. För att fortsätta arbetet utsågs en arbetsgrupp bestående av Fia Isaksson (Pargas stad), Anna Edgren (Åbo), Solveig Friberg (Kimitoön), Reima Honkasalo (bildkonstnär), Hans G. Hästbacka (bildkonstnär), Eliisa Riikonen (Åbolands hantverk), Kerttu Raittila (Söderlångvik) och Maria Pick (företagare). Lena Långbacka fungerar som sammankallare. Berättarverksamhet i Svenskfinland. 41 bloggat Innovationsläger – hur gick det? Frustration, skratt, diskussion, inspiration och glädje – det var många känslor vi hann uppleva under tre intensiva lägerdagar i Pjukala i Pargas. Det första allfinlandssvenska innovationslägret samlade närmare 50 personer från hela Svenskfinland. Målet var landsbygdsutveckling. Vi jobbade mest i grupper och varje grupp hade ett tema. Gruppens uppgift var att utveckla en idé som man under sista dagen presenterade för de andra deltagarna, inbjudna gäster och en jury. Vi uppmanades att hitta på icke-traditionella sätt att presentera idéerna. Min grupp hade temat ”Företagande i skärgården genom kulturturism” och vår presentation innehöll både film, teater, sång och bildspel. Man hinner förvånansvärt mycket på ett par dagar. Det var konsultfirman MDI från Seinäjoki som ansvarade för arbetsprocesserna. Vi som var lokala arrangörer visste egentligen väldigt lite om hur vi skulle jobba och om vilka metoder som skulle användas. Vi hade visserligen diskuterat vilka ämnen vi vill att grupperna skulle diskutera och planerade praktiska frågor. I övrigt visste vi lika lite som övriga deltagare när lägret startade. 42 Allfinlandssvenskt innovationsläger i Pargas 1719.3.2014 I förhandsinformationen hette det att ”Då olika människor och olika tankar möts under intensiva lägerdagar och med inspirerande ledare kan vad som helst hända.” Och det stämde verkligen. Samtidigt insåg åtminstone jag att man borde utgå från mera konkreta frågor. Nu hade vi valt stora frågor i stället för konkreta problem. I vår grupp ledde det till att vi använde många timmar till att diskutera vad vi menar med begreppen och för att komma till en gemensam utgångspunkt ”med fötterna stadigt i luften”. När vi till slut kunde enas om en idé, började det verkligen hända. Det var en spännande process att vara med i. När vi hade idén klar kunde vi fokusera på att utveckla den. Vårt gemensamma mål gjorde det med ens lättare och framför allt roligare att jobba. Och när vi till slut presenterade idén var vi alla nöjda och glada – även om vi inte vann den lekfulla tävlingen. Det var en spännande process och jag antar att det var nödvändigt att satsa så mycket tid på att komma till en gemensam nämnare. Den plattformen gjorde att samarbetet löpte och att vi kunde ta tillvara gruppens kompetenser för att fortsätta processen. Kanske något att komma ihåg vid framtida projekt och samarbeten. Text: Lena Långbacka Sydkusten deltog i planering och förverkligande i det allfinlandssvenska innovationslägret som ordnades i Pargas 1719.3.2014. I lägret deltog ca 50 personer från hela Svenskfinland. Temat var gränsen som möjlighet och målet idéer för landsbygdsutveckling. Innovationslägret finansierades av Landsbygdsnätverksenheten genom Programmet för landsbygdsutveckling i Finland. Medarrangörer var Sydkustens landskapsförbund, Egentliga Finlands Byar, Svenska studiecentralen, Pro Agria/Finska Hushållningssällskapet och Finlands svenska 4H samt Leadergrupperna I Samma Båt, Leader Åland, Aktion Österbotten, Silmu och Pomoväst. 4.6. Produforum Åboland Efter fyra och ett halvt år avslutades det ESF-finansierade projektet Produforum Åboland 30.6.2014. Projektet var framgångsrikt och byggde upp strukturer för verksamhetsutveckling, kompetensutveckling, nätverk, kulturföretagsamhet och marknadsföring inom de kreativa branscherna i regionen. Våren 2014 hölls ett slutseminarium där projektet lanserade en tidning - Produforum Åboland 20092014. Nätverket för kulturaktörer – som presenterade projektresultat och verksamhetens olika dimensioner i artikelform. Produforum Åbolands slutfest Bland de många verksamheter som projektet prövade ut och utförde kan nämnas ett matchningskoncept där aktörerna fått presentera sig för olika sektorer. Matchningar ordnades mellan kulturaktörer och dagvårdssektorn, mellan kulturaktörer och äldreomsorgen samt mellan kulturaktörer och fria bildningens personal. Produforum har även starkt bidragit till att förverkliga kulturverkstäder för barn. Därtill kan noteras att Produforum Åboland gav stor synlighet för kulturaktörer och deras tjänster genom att publicera broschyrer, genom gemensamma annonser i Åbo Underrättelser och genom ett koncept med julkalender med tio filmer där kulturaktörer presenterades. Filmerna visades också i YLE:s program Min morgon. Projektet har också handlett och gett yrkescoachning åt deltagarna. tenshöjande kurser, verkstäder och seminarier ordnades kontinuerligt under hela projektperioden, t.ex. kurser i entreprenörskap, producentskap och dataprogram. Projektet har spridit resultaten till utbildningsarrangörer som kan fortsätta med den kompetenshöjande verksamhet som Produforum Åboland visat att det finns behov av. Verksamheten har fortsatt bland annat i Pargas, där man på initiativ av en aktör fortsatt med s.k. kulturluncher en gång per månad. Fortbildning för och med kulturaktörer diskuteras i samarbete med utbildningsanordnare och i mars 2015 ordnas en matchning mellan kulturaktörer och fria bildningen. Konceptet matchning och ”pröva på”-verkstäder diskuteras även med andra sektorer. Nätverket Produforum Åboland fortsätter i form av en grupp på facebook. Projektkoordinator Marina Saanila på Produforum Åbolands slutfest Ett viktigt mål var att erbjuda fortbildning åt kulturaktörer på det fria fältet. Kompe43 5. Information och webbtjänster Sydkusten informerar kontinuerligt via flera kanaler om sin verksamhet. Målet är att såväl allmänheten som berörda inom medlemskommunerna kan ta del av de frågor som är aktuella. I tidningspress samt i radio och på webben har information om Sydkustens olika evenemang regelbundet presenterats. Genom informationsbroschyrer över aktuell verksamhet har information spridits vid mässor, konferenser, seminarier mm. Sydkustens allmänna informationsbroschyr uppdaterades och moderniserades under året. Sydkusten har också varit aktiv på Facebook där man bland annat laddat upp information om aktuella seminarier och annan verksamhet. Webbtjänsten www.svenskskola.fi Webben Under 2014 och 2015 har Sydkusten arbetat med att utveckla webbtjänsten www. svenskskola.fi och en hel del nya funktioner har tillkommit. I databasen finns samlad information om svenska daghem, samtliga skolstadier, morgon- och eftermiddagsverksamhet och musikläroinrättningar. Dessutom finns det kontaktuppgifter till kommunernas ansvars- och kontaktpersoner för alla kategorier. Webben kräver kontinuerlig bearbetning för att hållas uppdaterad och modern. Utmaningen är att presentera den mångsidiga verksamheten på ett tydligt sätt och att göra det lätt för användaren att hitta relevant information. Under året har sidorna utökats med bildmaterial och gjorts enhetligare. Bloggen uppdateras veckovis med en ny text av någon av Sydkustens personal. Facebooksidan har nu över 500 användare och används för att lyfta fram aktuella händelser. Sydkusten upprätthåller även följande webbplatser: På Facebook administrerar Sydkusten följande grupper/sidor: www.ordkonst.fi Sydkusten www.eftis.fi Sydkustens ordkonstskola www.klubbar.fi Vårkultur www.svenskskola.fi Produforum Åboland www.lasambassadoren.fi Eftis och klubbar www.varkultur.fi Den finlandssvenska läsambassadören 44 Mera info: www.sydkusten.fi 45 6. Samarbete och nationella uppdrag Som delägare i Svenska Framtidsskolan i Helsingfors (Prakticum) har Sydkusten ett särskilt intresse för andra stadiets yrkesutbildning. Genom en styrelseplats i skolan har vi medverkat till att utveckla Prakticum. Föreningen Luckan grundades av Sydkusten tillsammans med några andra organisationer år 2001 för att synliggöra den finlandssvenska kulturen i huvudstadsregionen. Samarbetet mellan Sydkusten och Luckan är omfattande. Bl.a. i projektet FIKA som stöder integration på svenska, inom barnkulturen, i 4 Byar samt genom medverkan i styrelsen har vi haft samarbete. I Nylands NTM-centrals delegation för svensk service har Sydkusten medverkat för att bevaka frågor som har relevans för den svenska befolkningen. Genom regelbunden kontakt med Utbildningsstyrelsen och den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet inom Regionförvaltningsverket har vi deltagit i såväl bevakning som i utveckling av tjänster på svenska. Genom medverkan i Regionförvaltningsverkets svenska sektion för livslång vägledning i Nyland, LIV-sektionen, har vi medverkat till att utveckla vägledningstjänster på svenska. 46 Sydkusten har kontinuerligt samarbetat med Svenska Finlands folkting i frågor som berör svensk intressebevakning. Samfundet Folkhälsan är en viktig samarbetspartner såväl inom Svenska framtidsskolan som inom ett flertal projekt och i utvecklandet av kontaktnätet till hälsovårdarna. I samarbete med andra organisationer har vi arbetat för gemensamma finlandssvenska satsningar med EU-medel för utvecklingsarbete inom Svenskfinland. Svensk byaservice upprätthålls av Sydkusten, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och SFV bildning. Svensk byaservice inledde sin verksamhet som forum för landsbygdsutveckling i Svenskfinland i medlet av 1990-talet, då också de finska aktörerna organiserade arbetet med byautveckling. Sydkusten medverkar i den av statsrådet tillsatta Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), som är ett organ som bereder landsbygdspolitiken och utvecklar systemet på riksnivå. Som medlem i Utvecklingscentralen Lärorik (tidigare Kerhokeskus-Klubbcentralen) fortsätter vi att nationellt utveckla skolans klubbar. Samarbetet med förbundet Hem och skola har under årens lopp stärkts genom bl.a. arbetet för skolans klubbar. Sydkusten verkar som sekretariat för det svenska utvecklingsnätverket för morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Sydkusten representerar Svenskfinland i det nationella utvecklingsnätverket bestående av 15 regionala nätverk vid utbildningsstyrelsen. Genom medverkan i styrelsen i den finska intresseorganisationen för ordkonst, Suomen sanataideopetuksen seura, deltar vi i det nationella arbetet för ordkonstens främjande. Sydkusten medverkar också i “Osaamistyöryhmä” inom Förbundet för grundläggande konstundervisning / Taiteen perusopetusliitto (TPO) i egenskap av representant för Föreningen för ordkonstundervisning i Finland r.f. Utbildningsstyrelsen har utarbetat en gemensam modell som stöd för den strategiska planeringen i kommunerna. Sydkusten ingår i Utbildningsstyrelsens nationella styrgrupp för Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan, KuntaKesu. Sydkusten medverkar i referensgruppen för Rådet för pedagogisk forskning och utveckling vid PF vid ÅA 47 bilagor Arbetsgrupper: Ledningsgruppen för eftis- och klubbverksamheten, medlemmar (2014): Maarit Westerén, Förbundet Hem och Skola (ordförande) Eva-Lotta Backman-Winqvist, Finlands Svenska Idrott Lena Granqvist/Noora Lohi, Barnavårdsföreningen i Finland rf Minna Lindberg, Utbildningsstyrelsen Carina Kekäle, Yrkesakademin i Österbotten Elise Hindström , Ungmarta, Marthaförbundet Anne Lindholm, Borgå stad Helena Pulkkinen, Folkhälsan Syd Helena Sandberg/Maria Björkgren-Vikström , Kyrkans central för det svenska arbetet Isabella Holm, Sällskapet för mediefostran Ida Lundell, Prakticum Monica Martens-Seppelin, Sydkusten Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning Mikaela Nylander, ordförande Johan Aura, Svenska folkskolans vänner Agneta Eriksson, Sydkusten Nina Fabricius, Helsingfors Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden Niclas Grönholm, Helsingfors Ria Heliä-Ylikallio, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa Christer Holmlund, Finlands Svenska Lärarförbund Barbro Högström, Esbo Berndt-Johan Lindström, Vanda Rikard Lindström, Borgå Michaela Lithén, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet Bjarne Mollgren, Grankulla Kurt Torsell, Kommunförbundet Annika Westerholm, Utbildningsstyrelsen Johanna Öhman/Matias Österberg, Sydkusten 48 Referensgruppen för kampanjen ”Ge ditt barn en gåva”: Referensgruppen för den svenska ordkonsten 2014 May Bacher, Grankulla stad Agneta Eriksson, Sydkusten Heidi Harju-Luukkainen, Helsingfors universitet Anna Jungner-Nordgren, Folktinget Mari Kivikko, Esbo stad Monica Lindberg, Helsingfors stad Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet Berit Onninen, Arcada Johanna Sallinen, Folkhälsan Corinna Tammenmaa, Justitieministeriet Johanna Öhman, Sydkusten Markus Österlund, Folktinget Sabine Forsblom, Borgå folkakademi Mia Franck, lärare vid Åbo Akademi Nina Gran, Helsingfors stads kulturcentral Jan Hellgren, Utbildningsstyrelsen Malin Hollmén, Nickby bibliotek, Sibbo Anette Jansson, Helsingfors Arbis Irina Johansson, klasslärare, Gammelbacka skola i Borgå Monica Martens-Seppelin, Sydkustens ordkonstskola Agneta Möller-Salmela, Hangö stadsbibliotek Leena Pylkkö, Åbo stadsbibliotek Johanna Sallinen, Folkhälsan Johanna Slotte, Åbo stads kulturväsende Jannika Stenius, klasslärare, Lagstads skola i Esbo Filippa Sveholm, Sydkustens ordkonstskola Anna Söderström, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors Föreläsningar, kurser och seminarier 22.3.2014 8.8.2014 5.9.2014 i Helsingfors, Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla i Pargas, Bli medveten om din närmiljö – miljöfostran och utomhuspedagogik i Raseborg, Upptäcka, utforska och utvecklas med känsla Kurser/fortbildning eftis – och klubbverksamheten: En positiv stämning bidrar till en trygg vardag på eftis 10.3, kl 9-12, Vasa (35 personer) 13.3, kl 9-12, Åbo (24 personer) 24.3, kl 9-12, Helsingfors (37 personer) - om att öka gemenskapen och förebygga kränkande beteende mot varandra. Föreläsare: Utbildningsplanerare Johanna Öhman, Sydkustens landskapsförbund och koordinator för mobbningsförebyggande arbete Stina Forsberg, Folkhälsans förbund 49 Röris på eftis 28.10.2014, kl 9-12, Helsingfors (12 personer) 29.10.2014 , kl 9-12, Raseborg (9 personer) För att fysisk aktivitet ska vara en naturlig del av vardagen behövs lustfyllda och lättillgängliga lösningar. Både för barnen och de vuxna som ska leda och inspirera. Med Friskis & Svettis inspirerande pausgympaprogram Röris kan du få in rörelse som en aktiv del av eftisdagen. Under inspirationsdagen får vi både teori och praktisk genomgång av materialet Röris 6. Föreläsare: Linda Hongisto, Gun Hoikkala och Mari-Sofi Johansson, Folkhälsans förbund Förvandla och förnya – pyssel och kreativa idéer! 11.11.2014, kl. 8.30-12 i Vasa (26 personer) 25.11.2014, kl. 8.30-12 i Helsingfors (23 personer) 3.2.2015, kl. 8.30-12 i Åbo, Gillesgården (21 personer) Temadag kring återvinning, pyssel och skapande Ge använda prylar, tyger och naturföremål ett nytt liv! Tillsammans med loppisproffset Karin Lindroos lär vi oss kreativt pyssel och får idéer som väcker skaparglädje. Hållbar livsstil och återvinning är billigt, kreativt och roligt! Inspireras och gör dina egna skapelser och få idéer för ditt eget arbete med barn! Föreläsare: Karin Lindroos och Elise Hindström, Ung Martha EftisKompetens – Kvalitet, kompetens och sysselsättning inom morgon- och eftermiddagsverksamheten 26.3.2015, kl 13-16 i Helsingfors Slutseminarium för projektet EftisKompetens De regionala nätverksmötena 2014 Vasa 10.3 och 11.11.2014 Åbo 13.3 och 13.11.2014 Helsingfors 18.3 och 25.11.2014 50 Ordkonst Sydkustens ordkonstskolas grupper och deltagarantal våren 2014: Sydkustens ordkonstskolas grupper och deltagarantal hösten 2014: Huvudstadsregionen Richardsgatans ordverkstad i Helsingfors (5) Kårböle ordkonstklubb i Helsingfors (14) Rimjam i Helsingfors (10) Kyrkoby skola i Vanda (9) Mattlidens ordkonstklubb i Esbo (9) Sellobibliotekets babypoesi i Esbo (14) Äppelbibliotekets babypoesi i Esbo (12) Winellska skolans ordkonstklubb åk 2-4 i Kyrkslätt (10) Bobäck eftisordverkstad i Kyrkslätt (11) Huvudstadsregionen Östra centrums ordverkstad (Sydkusten/Arbis) i Helsingfors (6) Munkshöjdens ordverkstad i Helsingfors (11) Ordkonstklubben i Rudolf Steiner skolan i Helsingfors (11) Rimjam i Helsingfors (10) Kyrkoby skola i Vanda (7) Mattlidens ordkonstklubb i Esbo (8) Äppelbibliotekets babypoesi i Esbo (14) Winellska skolans ordkonstklubb åk 2-4 i Kyrkslätt (7) Winellska skolans tidningsklubb åk 7-9 i Kyrkslätt (9) Bobäck eftisordverkstad i Kyrkslätt (12) Västra Nyland Karis ordverkstad i Katarinaskolan i Raseborg (6) Östra Nyland Grundläggande konstundervisning åk 1-2 i Borgå (7) Grundläggande konstundervisning åk 3-4 i Borgå (8) Grundläggande konstundervisning åk 7 och uppåt i Borgå (10) Nickby bibliotek i Sibbo (5) Söderkulla bibliotek i Sibbo (7) Åboland Ordkonstklubb i Sirkkala skola i Åbo (7) Ordverkstad på Pargas bibliotek i Pargas (5) Totalt: 149 Västra Nyland Karis ordverkstad i Katarinaskolan i Raseborg (10) Östra Nyland Grundläggande konstundervisning åk 1-2 i Borgå (4) Grundläggande konstundervisning åk 5-6 i Borgå (5) Grundläggande konstundervisning åk 7 och uppåt i Borgå (6) Nickby bibliotek i Sibbo (6) Söderkulla bibliotek i Sibbo (10) Åboland Eftisordverkstad i Cygneaus skola i Åbo (60) Ordverkstad i Sirkkala skola i Åbo (6) Ordverkstad på Pargas bibliotek i Pargas (7) Totalt: 195 51 Ledare under våren 2014: Ledare under hösten 2014: Riina Lindroos Iréne Poutanen Micaela Pikulinsky Elin Sundell Marit Björkbacka Matthias Railo Marica Fagerholm-Åsten Lotta Sanhaie Joel Vidjeskog Paola Fraboni Maja Ottelin Iréne Poutanen Micaela Pikulinsky Charlotta Panzera Marit Björkbacka Helena von Schoultz Nora Rinne Katarina Stolt Cilla Törnblom-Backman Carolina Wendelin Ingrid Svanfeldt Joel Vidjeskog Paola Fraboni Maria Mannil Läger sommaren 2014: Lägerledare på Nagulägret var Iréne Poutanen, Petra Ericksson, Anna-Leena Wiik, Helena von Schoultz och Nora Rinne. Deltagare på lägret: 24. Lägerledare på Borgålägret var Iréne Poutanen, Marit Björkbacka, Micki Pikulinsky, Elin Sundell och Nora Rinne. Deltagare på lägret: 25. SYDKUSTENS ORDKONSTSKOLAS VERKSAMHET sommar 2014 – vår 2015 April 2014 11.4 29.4 Ordkonstprojekt i Lahtis för 300 elever Ordkonstskolans vårfest i Borgå Maj 6-7.5 17.5 Föreläsning om Ordboet på Barn XO-konferensen, Drammen i Norge Lägerledarskolning på Lilla Prästgården, Karis 52 Juni 25-27.6 Fantasilägret Katastrofsommar, Kirjais kursgård, Nagu Augusti 6.-8.8 9. 8 10.8 14.8 24.8 30.8 Fantasilägret Katastrofsommar, Akan, Borgå Tove Janssons födelsedagsfest, Borgå Konstskola (programpunkt) Litteraturseminarium på Kulturhuset Grand, Borgå (lägerpresentation) Konstens natt , Luckan i Åbo (Sydkusten medverkar) Barnens Diktmåne på Annegården, Helsingfors (programpunkt) Introlördag för ordkonstledare, Esbo (utbildning för ordkonstledare) September 22-28.9 22.9 25.9 27.9 Ordkonstveckan Utbildning i småbarnsordkonst, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors (Sydkusten medarrangör) Öppen verkstad, Lilla Luckan, Helsingfors Familjelördag på Lilla Luckan, Helsingfors Oktober 1.10 10-11.10 22.10 24.10 29.10 Rimjam – Ugglor i mossen, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors Ordkonstutbildning modul 1/4, Akan, Borgå (Sydkusten huvudarrangör) Rimjam – Ugglor i mossen, Malms bibliotek, Helsingfors Bokmässan – föreläsning (von Numers/Poutanen: Inre bilder) Höstmöte för ordkonstledare November 3-4.11 4.11 5.11-1.2 5.11 6.11 6.11 12.11 14-15.11 16.11 24, 26.11 27.11 Ordkarnevalen i Generalshagens skola, Lovisa Sagornas kväll, Staffansby skola, Helsingfors Sagornas trädgård, pedagogiskt material, Virka Galleri, Helsingfors (Sydkustens ordkonstskola/ Luckan) Ordkarnevalen i Tessjö, Lovisa Ordkarnevalen, Kapellby skola, Lovisa Välläsningstävling, Sydkustens ordkonstskola med i juryn, Lönkan, Helsingfors Ordkonstutbildning (Palmenia huvudarrangör): Inspiration, berättande och litterära knep & knåp(1sp), Kulturhuset Borgå (Sydkusten medverkar med denna modul) Ordkonstutbildning modul 2/4, Annegården, Helsingfors Cool med kultur, ordkonst i Gammelbacka skola, Borgå (programpunkt) Ordkonst i Haddom skola, Lovisa Mystiska meddelanden, utbildning för eftisledare, Borgå Konstskola, Borgå (Sydkustens ordkonstskola/Borgå Konstskola) 53 December 1.-2.12 10.12 Workshop och studiebesök, Bibliotek TioTretton och Svensk Biblioteksförening , Stockholm Julmöte för ordkonstledare Januari 16-17.1 23-24.1 24.1 31.1 Ordkonstutbildning: Först var ordet – kreativt skrivande och muntligt berättande Föreläsningar och projektet Lilla Ordboet presenteras på Educa, Mässcentrum, Helsingfors Rimjam – Vintervitt, LillaLuckan, Helsingfors (Sydkusten medarrangör ) Rimjam – Vintervitt, Gamlasgården, Helsingfors (Sydkusten medarrangör ) Februari 2-12.2 24.2 27.2-20.3 28.2 Ordkonstutställning på Kulturhuset Grand, Borgå Pedagogiska kappsäckar – material för skapande arbete, Lilla Luckan, Helsingfors (Sydkustens ordkonstskola, LillaLuckan, Svenska Teatern, Norra Paipis skola, SLS) Lilla Ordboet piloteras i Finno skola Rimjam – Färgkarneval, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors (Sydkusten medarrangör) Mars 5.3 6.3 8.3 8.3 17.3 13–14.3 Ordkonstinspiration i Kottby 2015 - projektet inleds Vårens ledarmöte, Pargas Rimjam – Prickigt och randigt, Malms kulturhus och bibliotek, Helsingfors (Sydkusten medarrangör) Rimjam – Prickigt och randigt, Nordhuset, Helsingfors (Sydkusten medarrangör) Vårens ledarmöte, Helsingfors Ordkonstutbildning: Pedagogik och psykologi – Hur få en grupp att fungera? Sydkustens ordkonstskola - kurser och utbildningar: 30.8 17.5 22.9 10-11.10 12.11 14-15.11 54 Introduktionskurs för ordkonstledare på Lagstads hembygdsgård, Esbo, med inspiratör Filippa Hella (ca 10) Lägerledarutbildning på Lilla Prästgården, Karis (5) Utbildning i småbarnsordkonst, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors (Sydkusten medarrangör) Ordkonstutbildning modul 1/4, Akan, Borgå (Sydkusten huvudarrangör) (9) Ordkonstutbildning (Palmenia huvudarrangör): Inspiration, berättande och litterära knep & knåp (1sp), Kulturhuset Borgå (Sydkusten medverkar med denna modul) Ordkonstutbildning modul 2/4, Annegården, Helsingfors (Sydkusten huvudarrangör) (14) 27.11 16.-17.1 24.2 13-14.3 21.4 Mystiska meddelanden, utbildning för eftisledare, Borgå Konstskola, Borgå (Sydkustens ordkonstskola/Borgå Konstskola) (10) Ordkonstutbildning: Först var ordet – kreativt skrivande och muntligt berättande (16) Pedagogiska kappsäckar – material för skapande arbete, Lilla Luckan, Helsingfors (Sydkustens ordkonstskola, Luckan, Svenska Teatern, Norra Paipis skola, SLS) Ordkonstutbildning: Pedagogik och psykologi – Hur få en grupp att fungera? Dag för småbarnsordkonsten, Åbo Ordboet Ordboet har besökt följande skolor under år 2014: 28.1- 28.2 Katarinaskolan, Karis 3.3- 23.3 Dalsbruks skola, Kimitoön 24.3- 25.4 Cygnaeus skola, Åbo 28.4- 23.5 Malms skola, Pargas 11.8- 5.9 Amosparkens skola, Kimito 5.9- 1.10 Billnäs skola, Raseborg 1.10- 28.10 Degerby skola, Ingå 28.10- 28.11 Generalshagens skola, Lovisa 28.11- 18.12 Norra Paipis skola, Sibbo Därtill har elever och lärare från följande skolor jobbat i Ordboet: Tessjö skola, Haddom skola, Södra Paipis skola. Övrig verksamhet i Ordboet: Öppna dörrars dag i Åbo 4.4.2014. Föräldrar och elever hade möjlighet att bekanta sig med Ordboet på kvällstid under ledning av Filippa Sveholm. Föräldrakväll i Billnäs skola 23.9.2014. Föräldrar fick information om, guidades och gjorde olika aktiviteter i Ordboet under ledning av Cilla Törnblom-Backman. Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman föreläste för och diskuterade med föräldrarna under kvällen. 55 Föräldrakväll i Degerby skola 8.10.2014. Skolans föräldrar fick information om, guidades och gjorde olika aktiviteter i Ordboet under ledning av Cilla Törnblom-Backman. Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman föreläste för och diskuterade med föräldrarna under kvällen. Ordkarneval i Lovisa 3-8.11.2014 Under Ordboets vistelse i Generalshagens skola i november 2014 kunde även andra skolor i kommunen besöka det. Kulturverkstäder i Kimito, 4-6.3.2014 Aktör Antal verkstäder Marianne Petters 6 Sofia Törnqvist 6 Pia Holm 5 Ylva Gustafsson 4 Totalt21 Daghem och grupper: Tisdag, 4.3, daghem i Kimito Pjånkis daghem: Ekorren Flygekorren Eskarit Kotten Muurahaiset Nyckelpigan Onsdag, 5.3, familjedagvården Gruppfamiljedagvård: Karusellen Bullerbyn Lillsaga 10 familjedagvårdare 56 Torsdag, 6.3, daghem i Dragsfjärd och Västanfjärd Sofia daghem Björnarna Trollen Förskolan Furubo daghem Furubo förskola Hitis-Rosala förskola Hulta daghem Mumrikar Mymlor Mymmelit Förskolan VårKultur 2014 Publika program: Tid Program Plats/medarrangör 1.4 1.4 3.4 7.4 9.4 11-12.4 13.4 22.4 23.5 26.4 26.4 26.4 26.4 Barnlitteratur och läsglädje Åbo Akademi, Åbo Skolbesök med Elspeth Randelin Amosparkes skola, Kimito Läsglädje och läsinspiration med Agneta Möller-Salmela Villa Lande, Kimito Storytelling med Claire Hewitt Pargas bibliotek Bibliotekets ettårskalas med program Villa Lande, Kimito Brandbil Bondestams & Sandelins föreställningar Årets låntagare-utdelningen Utställningsvernissage Berättarworkshop Novia, Åbo Ordkalas / familjedag Korpo bibliotek Ordkalas Nagu bibliotek Ordkalas / sånger och berättelser från Knotteland Houtskärs bibliotek Ordkalas, pyssel, musik, sagoläsning Åbo Stadsbibliotek Ordkalas / barnens lördag / Apan Anders Pargas bibliotek Ordkalas / teater / ÅST:s Mamma Mu Kimito bibliotek Ordkalas / dansteater Marianne Petters Dalsbruks bibliotek Antal deltagare/kommentar Ca 80 personer Årskurs 5-6 Ca 50 besökare ca 70 barn ca 60 deltagare 29 personer 15 personer 25 deltagare Samarbete med Folkhälsan Samarbete med Lyan 30 besökare 30 besökare 80 besökare 100 besökare Ca 35 besökare 57 58 Vi tackar alla bidragsgivare som gjort verksamheten och projekten möjliga. Aktiastiftelsen i Vanda Centret för konstfrämjande Europeiska socialfonden Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Föreningen Konstsamfundet Regionförvaltningsverket i Egentliga Finland Regionförvaltningsverket i Södra Finland Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Martha och Albin Löfgrens kulturfond Stiftelsen Pro Juventute Nostra Stiftelsen Tre Smeder Svenska folkskolans vänner Svenska kulturfonden Utbildningsstyrelsen Åbolands svenska kulturfond Enskilda kommuner har bidragit som delfinansiärer i gemensamma projekt. www.sydkusten.fi
© Copyright 2024