Årsrapport 2011 - Sydkustens Landskapsförbund
Årsrapport 2011 Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisa�on för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Sakkunnigorganisa�on Sekreterarorganisa�on Samarbetsorganisa�on Projektorganisa�on För a� förverkliga si� uppdrag a� främja den svenskspråkiga befolkningens förutsä�ningar a� få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet. Samlad kompetens, kopplad �ll finansiering från både den offentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en organisa�on som har flexibilitet, likviditet och legi�mitet a� agera i svenskt utvecklingsarbete. Medlemskommuner: Borgå stad Esbo stad Grankulla stad Hangö stad Helsingfors stad Ingå kommun Kimitoöns kommun Kyrkslä�s kommun Lappträsks kommun Lovisa stad Pargas stad Raseborgs stad Sibbo kommun Sjundeå kommun Vanda stad Åbo stad Nylands svenska landskapsförbund som fungerat sedan 1959 och Åbolands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f. i sy�e a� bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och a� idka annan intressebevakning, som är central i de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna. 1 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 INLEDNING 3 1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 1.1 Styrelse och arbetsutsko� 1.2 Personalen 1.3 Finansieringen 3 5 6 6 2 DAGVÅRD OCH UTBILDNING 2.1 Dagvården 2.2 Lärar�llgången 2.3 Educa 2.4 Morgon- och e�ermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet 8 8 10 11 11 3 SEMINARIER OCH KURSER 3.1 Seminarium x3 17 18 4 KULTUR 4.1 Ordkonsten 4.2 Barnkultur 4.3 VårKultur 4.4 Nordiska röster 4.5 Produforum Åboland 4.6 Barn og boka 4.7 Borgåmo�agningen 4.8 Informa�on och webbtjänster 19 19 28 31 34 41 44 44 44 BILAGOR Arbetsgrupper Kurser, utbildningsdagar och fortbildning som Sydkusten ordnat Produforums seminarier och ak�viteter under verksamhetsåret 48 48 50 54 Sydkustens landskapsförbund r.f. har en mångfasetterad verksamhet enligt tyngdpunkten i sitt uppdrag, att bevaka och bereda svenska utbildningspolitiska frågor samt främja de svenska kultursträvandena på verksamhetsområdet. För att ge läsaren en mera detaljerad information om de olika åtaganden förbundet haft under året, kompletterar vi verksamhetsberättelsen, som finns bland förbundsmöteshandlingarna som en del av bokslutet, med en årsrapport som sträcker sig från förbundsmötet den 7 april 2011 fram till förbundsmötet den 19 april 2012. Med hjälp av årsrapporten vill vi ge våra medlemskommuner, samarbetsparter och finansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar men som också inspirerar till diskussion. 1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I Sydkustens medlemskommuner bor drygt hälften av landets svenskspråkiga befolkning. Antalet medlemskommuner har förändrats i takt med att kommunfusioner ägt rum. I landskapet Nyland är medlemskommunerna Borgå, Esbo, Grankulla, Ingå, Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lovisa, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, och Vanda. I Egentliga Finland är medlemskommunerna Kimitoön, Pargas och Åbo. Sydkusten ser som sin uppgift att ge medlemskommunerna redskap med vilka kommunerna kan erbjuda och utveckla högklassiga utbildnings- och kulturtjänster för sin svenskspråkiga befolkning. Förbundets arbetssätt och ett aktivt arbete för att bredda finansieringsbasen för verksamheten, möjliggör tillförande av service inom utbildning och kultur för den svenskspråkiga befolkningen på det egna språket i medlemskommunerna. Sydkustens landskapsförbund r.f. har i enlighet med stadgarna arbetat med att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet och bevakat frågor som har speciell relevans för den finlandssvenska befolkningen. Att kontinuerligt stärka förbundet som medlemskommunernas verktyg i uppgiften att utveckla de svenska bildningstjänsterna och att samtidigt bevaka och försäkra Sydkustens verksamhetsvillkor i framtiden, har varit en dubbel utmaning för förbundets ledning. Med hänsyn till ekonomiska och personella resurser har förbundets verksamhet skötts framgångsrikt och med gott resultat. Metoden att bygga upp och stärka nätverk mellan aktörer med ansvar för svenska tjänster är betydelsefullt för fungerande svenska lösningar. En aktiv kontakt med 3 medlemskommunerna är en förutsättning för att på bästa möjliga sätt i verksamheten stöda kommunerna. Därför strävar Sydkusten att ständigt bredda kontaktytan till medlemskommunerna. Förbundsmötet utgör den formella kontakten, som kompletteras av att ett stort antal personer i våra medlemskommuner deltar i Sydkustens verksamhet. Medlemmarna i våra förtroendeorgan drar i egenskap av kommunernas representanter upp riktlinjer för verksamheten. I olika projekt- och arbetsgrupper byggs verksamheten i praktiken upp. Därtill träffar vi ett stort antal för Svenskfinland centrala sakkunniga, kulturaktörer, eftisledare, dagvårdspersonal och övriga pedagoger på de seminarier, kurser och träffar som vi ordnar. Sydkusten är en mötesplats där engagerade människor träffas, där behov och möjligheter synliggörs och ventileras och där initiativ förädlas till projektplaner och verksamhet för Svenskfinland. 2011 har varit ett särskilt aktivt verksamhetsår i Åboland, med anledning av kulturhuvudstadsåret Åbo2011. Vid förbundsmötet 2011 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten. Frågor med speciell relevans för den finlandssvenska befolkningens fram�d Genom att bevaka förändringar i samband med de processer som pågår inom den kommunala och statliga förvaltningen och även handla utgående från dem kan Sydkusten förverkliga sitt uppdrag. Försämrade förutsättningar för strukturer på svenska innebär ett ökat behov av att bistå och agera, framförallt inom de delar av Sydkustens verksamhetsområde där finskan är huvudspråk. Sydkusten bygger upp nätverk mellan politiskt förtroendevalda, anställda och övriga aktörer med ansvar för svenska tjänster. Genom täta kontakter stärks förtroendet mellan aktörerna och skapar bättre förutsättningar för att genomföra uppdraget. Barn och unga - utbildning och fri�d Barns och ungas trygga uppväxtvillkor samt rätt till lärande och utveckling är fundamentet i arbetet. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är intentionen i Sydkustens barninriktade verksamhet. Genom kultur- och konstfostran ges barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Barnen och de unga samt den finlandssvenska skolan, dagvården och eftis- och fritidsverksamheten är centrala i all verksamhet som Sydkusten bedriver. 4 Tillgången på svenskspråkig arbetskra� En växande utmaning för kommunerna är tillgången på svenskspråkig arbetskraft och utbildning till väsentliga yrken och områden. En god kvalitet är särskilt betydelsefull för den svenska dagvården och skolan. En god kvalitet förutsätter en välutbildad personal. Genom att upprätthålla nätverk och grupper och sammanföra såväl sakkunniga, personer som arbetar inom viktiga yrkessegment och som beslutsfattare, samt bistå vid personalrekrytering till skola och daghem, stöder Sydkusten medlemskommunerna. Informa�on om stödfunk�oner och svensk verksamhet För att göra Sydkustens tjänster mera lättillgängliga och synliga för såväl allmänheten som medlemskommunerna vill vi kontinuerligt utveckla och effektivera informationen. Genom förbättrad webbinformation och utveckling av sociala medier, genom kontakter till media samt genom regelbundna informationsbrev till kommunerna och en ökad dialog till såväl tjänstemän som förtroendevalda skall informationen förverkligas. Målet är att varje region inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva. 1.1. Styrelse och arbetsutsko� Vid förbundsmötet valdes Maria Björnberg-Enckell till ordförande för år 2011. Som vice ordförande har Holger Wickström och Lena Sjöberg-Tuominen fungerat. Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna Maria Björnberg-Enckell, Holger Wickström, Lena Sjöberg-Tuominen samt styrelsemedlemmarna Bo Grönholm, Jessica Lerche, Rikard Lindström och Christel von Frenckell-Ramberg. Medlemmar i styrelsen har varit: Ordinarie Monica Björkman, sfp, Esbo Roger Engblom, sfp, Raseborg Rikard Lindström, sfp, Borgå Inger Wretdal, sfp, Kimitoön Widar Nyberg, sdp, Väståboland Christel v. Martens, sdp, Hfrs Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslä� Bo Grönholm, saml, Esbo Lena Sjöberg-Tuominen, grön, Hfrs Joonas Leppänen, vf, Hfrs Björn Fant, sfp, Hfrs Christel v. Frenckell- Ramberg, sfp, Åbo Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa Holger Wickström, sdp, Raseborg Jessica Lerche, sfp, Grankulla Mariella Ramstedt, sfp, Väståboland Ersä�are Stefan Åstrand, sfp, Vanda Margita Nylander, sfp, Ingå Monika Zakowski, sfp, Sibbo Cathina Wretdal-Lindström, sfp, Kimitoön Susanne Björkfors, sdp, Väståboland Monica Friberg-Välimäki, sdp, Vanda Anssi Holmström, saml, Åbo Josefin Gustafsson, saml, Hfrs Flemming Bergh, grön, Kyrkslä� Birgi�a Gran, vf, Hangö Nina Fabricius, sfp, Hfrs Birgi�a Bröckl, sfp, Väståboland Leena Lindfors, sfp, Lovisa Ulf Lindström, sdp, Hangö Anna-Lena Saarinen, sfp, Vanda Stefan Sandström, sfp , Sibbo 5 1.2. Personalen Förbundet har två kanslier, ett i Helsingfors, Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. På kansliet i Helsingfors arbetade förbundets direktör Agneta Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, kulturproducent Michelle Mattfolk, planerare Heidi af Heurlin, vikarie för moderskapslediga Sophie Kawecki samt projektplanerarna Jolin Slotte och Malin Leppänen. PersonAgneta Eriksson, direktör. alen i Pargas har varit kulturkoordinator Lena Långbacka och Kristin Mattsson som fungerat som projektchef för Produforum Åboland. Från och med 1.3.2012 är Marina Saanila anställd som projektkoordinator för Produforum Åboland. Fem praktikanter har under verksamhetsåret fått praktik vid Sydkustens kontor i Helsingfors och i Pargas: Benedicte Fidje, Heidi Östling, Josefin Vidjeskog, Catarina Ahlstrand-Jokinen och Laura Savolainen. Ett stort antal timanställda ordverkstadsledare och med arvoden avlönade personer har medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring. Sydkustens dataoch internetservice handhas av Nudata Ab. ekonomiska rörelseutrymmet för kostnader som planering av nya projekt och anskaffning av extern finansiering kräver. Stabil likviditet är en förutsättning för att kunna ta sig an stora projekt såsom det ESF- finansierade Produforum Åboland. Sydkusten vill vara en resursgenerator som möjliggör genomförandet av projekt som kräver extern finansiering i kommunerna. Medlemsavgifterna utgör 34 % av intäkterna. Den övriga medelanskaffningen sker i huvudsak via fonder och stiftelser samt genom statliga bidrag. Intäkter 2011 Medlemsavgi�er Fonder och s��elser Stat och kommun Övriga bidrag, deltagaravg. Sammanlagt euro 230 037 228 576 154 452 70 899 683 974 Utgi�er 2011 Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden Kansli, adm. Köptjänster Övriga personalkostnader Möten och seminarier Styrelse och förtroendemän Avskrivningar Medlemsavgi�er Sammanlagt, utgi�er Resultat 2011 % 34% 33% 23% 10% 100% Vardagen på Sydkusten fylls av möten, projektarbete, planering av seminarier, uppdatering av nätsidor, ekonomiförvaltning och administration av arbetsutskottets, styrelsens, projektgruppers, lärarrekryteringsgruppens samt medie- och intressebevakning. Kontakten mellan de båda kontoren fungerar förutom genom regelbundna veckomöten per Skype, per e-post, telefon och täta besök. Personaldagar under vår och höst för att planera verksamheten hör till rutinerna. I normal ordning har utvecklingssamtal ingått i årets verksamhet. Enligt individuella önskemål och behov har personalen haft möjlighet att delta i fortbildning och kompetensutveckling. Sydkusten köper företagshälsovårdstjänsterna av Mehiläinen Oy och Pargas läkarcentral Ab 1.3. Finansieringen Via Sydkusten kanaliseras såväl EU finansiering, nationella medel samt privata fondoch stiftelsebidrag för verksamhet som gagnar medlemskommunerna inom den kompetens som förbundet besitter. Under verksamhetsåret 2011 har hela 66 % av intäkterna för verksamheten finansierats genom denna typ av extern finansiering. Ett målmedvetet arbete för att stärka förbundets ekonomi har resulterat i en stabil likviditet vilket ger en god bas för verksamheten. I en projektorganisation behövs det 6 439 331 118 391 28 028 21 558 82 519 9 105 2 154 190 701 276 % 63% 17% 4% 3% 12% 1% 0% 0% 100% 7 2 DAGVÅRD OCH UTBILDNING Redan under många år har Sydkusten målmedvetet arbetat för att utbudet av behöriga lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i södra Finland skall förbättras. Tillgången på behörig, motiverad och kompetent personal på våra daghem och i våra skolor samt inom morgon- och eftermiddagsverksamheten är av central betydelse både för kommunerna i deras lagstadgade uppgift som för hela dagvården och utbildningen på svenska i södra Finland. Det här arbetet är kontinuerligt och vi har genom olika arbetsgrupper, information och konkreta handlingar verkat för att förbättra tillgången på pedagoger. Trots att läget är något bättre för grundskolans del än för några år sedan är tillgången på lärare inte tillräklig. Detta beror bl.a. på att tillgången på behöriga vikarier inte är tillräcklig. Det råder också brist på speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare. Yrkeslärarsituationen är mycket svår. Tillgången på barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i södra Finland är fortsättningsvis ytterst bekymmersam. En i det närmaste akut brist på närvårdare råder inom dagvården på många håll. Särskilt i huvudstadsregionen med omnejd är läget svårt. Sydkusten har genom olika insatser arbetat för att upphjälpa situationen och fokusera på problemet. 2.1 Dagvården Genom den ständiga bristen på personal kan kvaliteten på den svenska dagvården bli lidande i flera av våra medlemskommuner. Sydkusten har gett dagvårdsadministratörerna stöd i form av möten där problemkommunerna tillsammans med representanter för utbildningsenheterna diskuterar och söker lösningar. En grupp med dagvårdsadministratörer från huvudstadsregionens fyra kommuner och Sibbo, Kyrkslätt och Borgå samt en representant för barnpedagogiska enheten i Jakobstad och utbildningsenhetens Arcada och Prakticum har kompletterat arbetet med sin specialkompetens. Gruppen har hållit möten 28.1, 6.5 och 26.8. På mötet 6.5 var deltog överinspektör Maj Krogell-Haimi från justitieministeriets enhet för demokrati och språk med och talade om språklagstiftningen. Dagvårdsenkäten Sydkustens landskapsförbund r.f. har sedan 2004 kartlagt personalsituationen inom de svenska dagvårdsenheterna i medlemskommunerna i södra Finland. Den senaste baserar sig på läget under senhösten 2011. Huvudsyftet med kartläggningarna har varit att undersöka i vilken utsträckning tillgången på personal är tillräcklig och om personalen är behörig att jobba på daghem. Bakgrunden till detta har varit den långvariga bristen på behöriga barnträdgårdslärare samt även övrig behörig personal inom dagvården i södra Finland. I den kartläggning som genomfördes under senhösten 2011 har vi förutom 8 behörigheten även undersökt hur språkförhållandena inom dagvården är i praktiken samt hur personalen själv upplever kvaliteten i dagvården. Vi riktade undersökningen dels till kommunernas dagvårdsadministratörer och dels till daghemsföreståndarna. Frågorna som berör personaltillgången och personalens behörighet besvarades av den tjänstman som ansvarar för dagvårdsadministrationen på svenska i kommunen medan frågorna som berör de praktiska språkförhållandena och kvalitetsaspekten i huvudsak besvarades av daghemsföreståndaren. Utformningen av frågeställningen i enkäten har gjorts i samarbete med den nystartade svenska barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors samt Demokrati- och språkenheten vid Justitieministeriet. Kartläggningens del 1, som endast behandlar personalläget, visar att det som tidigare är svårast att värva behörig personal för dagvården i huvudstadsregionen. Enligt undersökningen är inalles 17 % av barnträdgårdslärarna och 30 % av närvårdarna inom den svenskspråkiga dagvården obehöriga inom de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Personalläget är fortsättningsvis svårast i Mellannyland där 27 % av barnträdgårdslärarna och hela 42 % av närvårdarna saknar behörighet. Del 2 som tar fasta på språkförhållanden och kvalitetsaspekter inom dagvården är under arbete och utkommer under våren 2012. Man har kunnat konstatera att de åtgärder som vidtagits hittills inte har varit tillräckliga. Den nya barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors kommer så småningom att upphjälpa situationen, men det går ännu flera år innan resultat syns. Ett allt mer påtagligt problem är att antalet närvårdare inte på långt när räcker till för dagvårdens behov. Antalet obehöriga närvårdare inom dagvården är i vissa kommuner skrämmande högt. Som en konkret åtgärd för att förbättra personalläget i dagvården har Sydkusten sammanställt en rekryteringsbroschyr, för att bistå kommunerna att värva nyutexaminerade. Broschyren Kom och jobba inom dagvården har distribuerats via de läroinrättningar som utbildar personal till dagvårdsbranschen. I broschyren finns bl.a. information om de lediga tjänster som för tillfället finns inom den svenska dagvården i medlemskommunerna. Sydkusten har även genom kurser och seminarier stött personalen inom dagvården. Särskilt uppskattade är de högklassiga fortbildningsdagar vi erbjudit personal runt om i våra medlemskommuner. Seminarierna i Helsingfors, Raseborg och på Kimitoön har sammanlagt samlat närmare femhundra dagisanställda. De har fått ta del av intressanta föreläsningar och även getts möjlighet att utbyta tankar med kolleger från andra kommuner. 9 2.2 Lärar�llgången Trots att tillgången på lärare i våra grundskolor och gymnasier förbättrats råder ännu ett läge som inte kan anses tillfredsställande inom hela undervisningssektorn i södra Finland. Andelen obehöriga som de facto finns i klassrummen på alla stadier är ännu alltför stor. Det är svårt för kommunerna att få behöriga vikarier. Det råder också brist på speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare och yrkeslärare. Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning Sydkustens landskapsförbund upprätthåller sedan många år en grupp för personal inom dagvård och utbildning. Bristen på lärare i södra Finland har varit anledningen till att gruppen sammankallats. I gruppen sitter bl.a. huvudstadsregionens svenska utbildningsdirektörer samt representanter för Finlands svenska lärarförbund, Kommunförbundet, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors universitets beteendevetenskapliga fakultet och Svenska Kulturfonden. Detta är det enda forum som regelbundet samlar dessa aktörer runt samma bord. Syftet med gruppen är att diskutera aktuella teman och frågeställningar som berör dagvård och utbildning, så som tillgången på behörig dagvårds- och utbildningspersonal, förändringar i lagstiftningen och frågor kring fortbildning, samt att gemensamt främja samarbetet mellan de olika parterna och vara proaktiva för att tillgodose behovet av lärare i de finlandssvenska skolorna. Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning har hållit tre möten under år 2011 (14.2, 16.5 och 22.11). I april (5.4) hade en delegation bestående av medlemmar ur gruppen ett möte med Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen där lärartillgången diskuterades. I gruppen har man från kommunernas sida lyfta upp kommunernas möjlighet att uppfylla sitt lagstadgade uppdrag om tillgången på behöriga och kompetenta lärare är begränsad. Sydkustens arbetsgrupp uttryckte sitt bekymmer över att det idag fortsättningsvis inte finns tillgång till personal i den utsträckning behovet förutsätter. Man uttryckte även en önskan om aktivare växelverkan mellan kommunerna och lärarutbildningen vilket man kom överens om att skall ske. Man har även i gruppen efterlyst en entydig statistik gällande lärarsituationen i de finlandssvenska kommunerna som är nödvändig för att tillgodose behovet av lärare inom olika kategorier. Sydkustens arbetsgrupp har även lyft fram betydelsen av växelverkan mellan det nationella utvecklingsarbetet och lärarutbildningen i kongruens med kommunernas utvecklingsarbete. 10 Defini�on av svensk dagvård och skola Sydkustens landskapsförbund har fungerat som sammankallare och sekretariat för ett arbete som strävar till att sammanställa en definition av svensk skola och dagvård för Svenskfinland. I gruppen har ingått representanter för bildningsdirektörer i Nyland, Åboland och Österbotten samt Utbildningsstyrelsen, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. Arbetet skall resultera i en beskrivning som skall vara ett stöd för alla som berörs av utbildningsväsendet i kommunerna. Man har konstaterat att det är nödvändigt att definiera svensk dagvård och skola för att i ett nationellt perspektiv kunna göra relevanta jämförelser, samt för att kunna konstatera mervärdet i det svenska. Det finlandssvenska perspektivet i förhållande till det nationella är viktigt bl.a. för att kunna fastställa resursnivån. En direkt jämförelse med den finska utbildningen är svår. 2.3 Educa Under verksamhetsåret har vi fördjupat samarbetet med övriga organisationer, som ägnar sig åt utbildningsfrågor, kring den stora utbildningsmässan Educa. Sydkusten deltog i den finlandssvenska arbetsgrupp som planerade och förverkligade hela det svenska kvarteret på mässan 27-28.1.2012 på Mässcentrum. Tillsammans med Förbundet Hem och Skola, Svenska Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner hade Sydkusten första gången även en egen monter. På den gemensamma scenen Hörnan pågick svenskt program under hela mässan och Sydkusten deltog med två programpunkter. Under rubriken Det var en gång, berättelser som en del av skolarbetet presenterade klasslärare Monika Sandberg från Åbo och kulturkoordinator Lena Långbacka erfarenheter av och metoder för muntligt berättande i undervisningen. Projektledare Jolin Slotte presenterade fantasiutställningen Ordboet, ordkonstmetoden som gör språkstimulans och inlärning roligt – för både lärare och elever i åk 1-6. Educamässan är ett viktigt forum där Sydkusten kan synliggöra och presentera sin verksamhet och det material som riktar sig till pedagoger. Speciellt nu när det görs en större finlandssvensk satsning på mässan hittar också de svenskspråkiga lärarna dit. 2.4 Morgon- och e�ermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolans klubbverksamhet har en betydande plats i Sydkustens verksamhet och 2011 har varit ett aktivt år med olika aktiviteter, seminarier, möten och samarbetsprojekt. Sydkusten har genom det nätverk som bildats genom mångårigt målmedvetet utvecklingsarbete ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk med stark förankring i myndigheters, utbildningsanordnares, kyrkans, centralorganisationernas, tredje sek- 11 torns och kommunernas verksamhet. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i Svenskfinland (se bilaga). Gruppen har sammankommit till fyra möten under det gångna året (17.2, 3.5, 19.9 och 29.11). Stina Forsberg (Ung Martha) fungerade som ordförande fram till januari 2012 då Elise Hindström (Ung Martha) tog över ordförandeskapet. Na�onella utvecklingsnätverket Sydkusten deltar tillsammans med Utbildningsstyrelsens svenska linje som hela Svenskfinlands representant i det nationella utvecklingsnätverket för morgonoch eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av 15 regionala nätverk och leds av projektchef Riitta Rajala på Utbildningsstyrelsen. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb från Vasa. Nätverket utnämndes officiellt på nytt fr.o.m. 1.3.2012 med mandat tillsvidare. Nätverket har sammankallats till gemensamma arbetsmöten, sammanlagt 4 heldagsmöten och en arbetskryssning, under år 2011 (14.3, 14.5, 12.9, 10-11.11) 12 Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den svenska kontakten och informationen till de tvåspråkiga kommunerna, de svenska skolorna och eftisarna samt medverkar i det nationella utvecklingsarbetet tillsammans med de övriga nätverken. År 2011 fanns det i Svenskfinland ca 250 svensk- eller tvåspråkiga eftisar. Det svenskspråkiga nätverket består av 33 kommuner. Tyngdpunkten i arbetet är att förenhetliga verksamheten, att stärka eftisledarnas yrkeskompetens samt höja verksamhetens kvalitet. Den årliga nationella uppföljningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten gjordes våren 2011. Denna gång riktade sig frågorna till vårdnadshavarna och barnen, både de familjer som deltar i verksamheten och de som inte deltar. Under verksamhetsåret präglades det nationella utvecklingsarbetet av utarbetandet av kvalitetskriterier för morgon- och eftermiddagsverksamheten och för klubbverksamheten. Dessa kvalitetskriterier ska färdigställas i juni 2012 och bifogas de kvalitetskriterier som Undervisnings- och kulturministeriet gjort upp för den grundläggande utbildningen. Också de nya grunderna (Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen, UBS 2011), som togs i bruk i augusti 2011, har präglat året. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet synliggjort de språkliga aspekterna på verksamheten och behovet av en förvaltning som både beaktar och sköter båda språkgruppernas verksamhet och behov. Det finns ett klart behov på fältet av ett välfungerande nätverks- och utvecklingsarbete inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska. Tjänstemän, ansvarspersoner och eftisledare på fältet är idag ganska ensamma i sitt arbete och de upplever ett mervärde av sakkunskap, regelbunden information, möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter samt uppleva delaktighet i utvecklingsprocessen. Ingen annan instans än Sydkusten har idag möjlighet att handha detta omfattande helhetsansvar i Svenskfinland. Kartläggning av morgon- och e�ermiddagsverksamheten i Svenskfinland Den kartläggning av eftisverksamheten som Sydkustens landskapsförbund utförde i november 2010 sammanställdes under året och publicerades i augusti 2011. Vi riktade en enkät till samtliga ledare som jobbar på ett svenskt eller tvåspråkigt eftis i Finland. Avsikten är att få en heltäckande bild av och kartlägga den nuvarande situationen för att bättre kunna utveckla och förbättra morgon- och eftermiddagsverksamheten och yrket som eftisledare. Sammanlagt 227 ledare besvarade den elektroniska enkäten som bestod av 47 frågor. Rapporten sammanställdes av Monica Martens-Seppelin och praktikant Benedicte Fidje och uppmärksammandes också medialt. Bl.a. gjorde TV-nytt (7.9.2011) ett inslag om kartläggningen och eftisverksamheten. Också de lokala tidningarna och radion tog upp kartläggningen. Kommunerna har i sin utveckling och planering av verksamheten nytta och användning av kartläggningens resultat och analys. Den kommer också att användas i det fortsatta kvalitetshöjande arbetet som Sydkusten gör för skolbarnens eftermiddagar. Rapporten finns att läsa i sin helhet på www.eftis.fi. Regionala träffar, kurser och möten Sydkusten har under året i samarbete med Utbildningsstyrelsen arrangerat sex regionala möten för eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga tjänstemän i kommunerna. De regionala mötena hölls i Åbo (11.4 och 10.10), Vasa (14.4 och 3.10) och Helsingfors (14.4 och 5.10). Vårens möten ordnades i form av fortbildning i de nya grunderna för morgon och eftermiddagsverksamheten. På höstens möten behandlades aktuella frågor inom verksamheten och goda exempel på hur verksamheten kan ordnas presenterades. Höstens tillfällen var gemensamma för både eftis- och klubbansvariga i kommunerna. Grunden för en god kvalitet i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade ledare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket på samarbete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta på eftis för att locka 13 studerande till yrkesutbildningarna. Vi har också samarbete med bl.a. Åbo Akademi och Educode gällande fortbildning för eftis- och klubbledare och dessutom ordnat egna kurser och temadagar på lokal nivå i olika regioner i samarbete med andra. Temakurser Våren 2011 ordnade Sydkusten i samarbete med Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och Regionförvaltningsverket tre kurser kring de nya grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Som föreläsare fungerade sakkunnig Kurt Torsell från Kommunförbundet och utvecklingschef Moni- Ansvarspersoner samt ledare för e�isverksamheten på kursen om de nya e�isgrunderna, Helsingca Martens-Seppelin från fors 13.4.2011. Sydkustens landskapsförbund. Kurserna ordnades 11.4 i Åbo, 13.4 i Helsingfors och 14.4 i Vasa och samlade totalt 105 deltagare. Våren 2011 ordnades kursen Lek med ord – alla har fantasi, för eftisledare och övriga intresserade i Karleby i samarbete med Karleby stad och det Österbottniska eftisutvecklingsnätverket. Kursen var en praktisk verkstad med Ordkonstboken som utgångspunkt och sammanlagt 35 personer deltog i kursen. Hösten 2011 ordnade Sydkusten tillsammans med Sällskapet för Mediefostran två kurser i Mediefostran, i Helsingfors (5.10.2011) och i Vasa (3.10.2011). Deltagarna fick information om hur de kan tillämpa mediefostran i sina barngrupper. Kursledare var Maija Laine från Sällskapet för Mediefostran. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten deltog med allmän information på kurserna som var mycket uppskattade och hade sammanlagt 38 deltagare. Dessa regionala träffar och kurser ordnades inom ramen för det nationella utvecklings-nätverksarbetet. Behovet av utbildningsdagar och information är stort och deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med konkreta teman där de därtill kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter. Detta är ett viktigt led i att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten. Eftisledare bjuds också in till de kurser Sydkustens landskapsförbund ordnar för t.ex. ordkonstledare samt till seminarier och andra kurser för pedagoger. Som exempel kan nämnas Stimulera barns fantasi och språk, seminarium 12.3 på Arcada i Helsingfors, 14 10.8 på Seminarieskolan i Ekenäs, 12.8 på Kimitoön och Muntligt och digitalt berättande, 31.3 i Helsingfors och 28.4 i Åbo. Vid samtliga utbildningsdagar är målgruppen eftis- och klubbledare samt övriga pedagoger (rektorer, lärare, dagvårdspersonal, skolgångsbiträden, mm). Gemensamma kurser och träffar ökar medvetenheten och stärker samarbetet mellan skola och eftis. Förutom de kurser som Sydkusten ordnar så ordnas många fler kurser och fortbildning av andra aktörer vilka vi informerar om på www.eftis.fi, www.klubbar.fi samt via Eftis-info. Det svenska nätverket stöder och handleder kommunerna i att också ordna egna lokala kurser och temadagar för ledarna samt uppmuntrar, samordnar och stöder andra aktörer och samarbetsparter att ordna kurser för denna målgrupp. Ordkonst på e�is och som skolans klubbar Sydkusten har under ca två års tid satsat på att utveckla ordkonstverksamhet för eftisbarn tack vare ett bidrag från Centralkommissionen för konst. Boställsskolans eftis i Esbo har haft en ordverkstad sedan hösten 2010 och i januari 2011 startade två nya grupper, en i Ekenäs och en i Ingå. Inom ramen för projektet Nordiska Röster i Åboland ordnades lyktverkstäder på två eftisar i Åbo (läs mer om detta under kapitel 4.4 nordiska röster - lyktverkstäder på eftisar). Dessutom har eftisar i Åboland under våren 2011 fått boka in en berättarverkstad som besökt eftiset en eftermiddag. På våren besökte berättaren Eelin Hoffström från Vänö, Kimitoön, sju eftisar i Åboland. I verkstäderna återberättades en saga, en myt eller en legend som eftisbarnen sedan fick fördjupa sig i. Under verkstaden berättade, skrev och ritade barnen och lärde sig metoder för hur bilder fungerar som ett stöd för minnet då man berättar. Informationen skickades ut till alla eftisar i Åboland och de sju som var snabbast att anmäla sitt intresse fick besök av berättarverkstaden. Både berättare, ledare och barnen var mycket nöjda med verkstäderna. Berä�arverkstäder våren 2011: 2.3 Folkhälsans e�is, Pargas 8.3 Furubo e�is, Drags�ärd 9.3 Aurelia e�is, Åbo svenska församling, Åbo 10.3 Västan�ärd e�is, Västan�ärd 24.3 Malms skolas e�is, Pargas 30.3 Kimito e�is, Kimito 5.4 Pluppis e�is i Kirjala, Pargas 15 Huvudmålet med konstverkstäderna på eftis är att införa konstnärligt och kulturellt innehåll i morgon- och eftermiddagsverksamheten då eftisarna ofta inte har resurser för dylik verksamhet. Barn skall ha möjlighet att i vuxenledd professionell verksamhet få prova på olika former av konst- och kulturupplevelser. På detta sätt utvecklas verksamhetens innehåll och kvaliteten höjs. Ordkonstledaren fungerar samtidigt som en pedagogisk modell och handledare för eftisledaren och övrig personal på eftis och inspirerar till nya arbetsmetoder och -stilar. Genom konstverkstäderna på eftis vill Sydkusten också visa på Berä�arverkstad med Eelin Hoffström på ordkonsten som konstart och skapa ett inMalms e�is i Pargas. tresse hos barnen så att de också när de blir äldre väljer att fortsätta med ordkonst i till exempel ordverkstäder eller i Sydkustens ordkonstskola. En del av Sydkustens ordverkstäder förverkligas också som skolans klubbverksamhet med hjälp av det statbidrag kommunerna erhåller för klubbverksamhet i skolorna. Kultur och media Luckan, Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors stads kulturcentral och Finlandssvenskt filmcentrum har flera år samarbetat genom att erbjuda filmvisningar för eftisar i huvudstadsregionen. Eftisarna kan kostnadsfritt boka in sig på en valfri film några dagar per månad under hela året. Eftisarna kunde år 2011 välja mellan fyra olika filmer. Efter filmvisningen fick ledarna med sig ett handlednings- och övningsmaterial. Eftisfilmer visades totalt 6 gånger (3 på hösten 3 på våren) och sammanlagt såg 161 eftisbarn filmer på Luckan. Sydkusten har också aktivt arbetat för att informera eftisarna om Svenska kulturfondens bidrag för ”kultur på eftis” som blev möjligt också för eftisarna att söka fr.o.m. februari 2011. Bl.a. har det gjorts reportage på www.eftis.fi om eftisar som haft lyckad kulturverksamhet med hjälp av bidraget och information har också spridit via Eftisinfo och på olika möten och kurser. Sydkusten håller regelbunden kontakt till medierna, bl.a. i samband med skolstarten, 16 de nya grunderna, kartläggningen och andra nyheter inom området. En gemensam annonsering i Hufvudstadsbladet gjordes med Luckan i huvudstadsregionen den 22.1.2012. I annonsen fanns med information om de kurser och tillfällen för pedagoger i huvudstadsregionen under våren 2012. Annonsen riktar sig till personer som jobbar i daghem, skola och eftis samt övriga intresserade. Informa�on och nätverk Webbsidor med mera info om Sydkusten upprätthåller och uppdaterar e�is- och klubbverksamheten: webbsidan www.eftis.fi och www.klubbar.fi. www.e�is.fi Där finns aktuell information om morgonwww.klubbar.fi och eftermiddagsverksamheten och klubbwww.apip.fi verksamheten, kontaktuppgifter, länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter och mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och övriga intresserade. Regelbundet presenteras ett nytt “Eftis i fokus” i form av ett reportage på webbsidan. Besöken till eftisarna ger en bra bild av verkligheten och vardagen på eftisarna och besöken uppskattas av både personal, barn, föräldrar och kommunen. Nyhetsbrevet Eftis-info, som postas regelbundet till alla svenska eftisar och tvåspråkiga kommuner, innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för verksamheten m.m. för att komplettera och synliggöra den information som finns på webbsidan eftis.fi. Eftis-info utkom 4 gånger år 2011. I samband med infobladet bifogades oftast någon form av material för eftisledare. Eftis-info fick under året ett nytt utseende och det första numret med ny design utkom i mars 2011. 3 SEMINARIER OCH KURSER I enlighet med de målsättningar som Sydkusten uppställt för att stöda kommunerna och personalen inom segment som är viktiga för den svenska befolkningens kulturoch utbildningsbehov, har Sydkusten med åren fått en allt större roll som fortbildare av personer inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet samt ordkonst. Under året har många hundra personer deltagit i de kurser, seminarier och träffar som vi ordnat, ibland tillsammans med andra, ibland som ensam arrangör. I de särskilda verksamhetsavsnitten redogörs närmare för den kurs- och fortbildningsverksamhet som Sydkusten anordnar. En alldeles särskild betydelse har de seminarier som ordnas med huvudsaklig fokus på dagvården. Förutom personal inom dagvården deltar även eftisledare och lärare ofta i seminarierna. Vi ordnar sedan ett par år tillbaka årligen tre större seminarier för dessa grupper. Nedan beskrivs seminarierna närmare. 17 3.1 aktivt samarbete med Arcada. Tredje årets studerande bjuds in till seminariet för att ta del av högklassig föreläsning samt träffa personer som arbetar i branschen. Förutom seminariet samarbetar Sydkusten också med Arcada i andra utvecklingsområden inom dagvården, så som rekryteringsdagar, dagvårdskampanjer, information från fältet, mm. Seminarium X 3 Stimulera barns fantasi och språk – en språkligt inspirerad vardag 12.3.2011 på Arcada 11.8.2011 på Seminarieskolan i Ekenäs 12.8.2011 på Villa Lande i Kimito Temat för vårt seminarium i år var barns språkutveckling. Förskollärare och språkpedagog Marie-Louise Nyberg från Sverige föreläste om språk- och fantasipåsar. Johanna Sallinen från Folkhälsan påvisade betydelsen av pedagogens förhållningssätt till barnens språkutveckling. Seminarierna fick uppmärksamhet i media, både i tidningspress och lokalradio. Det gjordes artiklar och inslag bl.a. för tidningen Västra Nyland, Radio Vega Västnyland, Radio Vega Åboland, Åbo Underrättelser, Annonsbladet och YLEs webbnyheter Internytt. Årets föreläsare Johanna Sallinen och Marie-Louise Nyberg. Vårt traditionella lördagsseminarium som riktar sig till dagvårdspersonal, eftisledare och lärare ordnades 12 mars 2011 på Arcada i Helsingfors. Seminariet i Helsingfors lockade sammanlagt 280 deltagare från hela södra Finland, men flest från huvudstadsregionen.Gästföreläsare Marie-Louise Nyberg föreläsning gav energi och uppslag direkt användbara i praktiken. Hon är en mycket tankeväckande, underhållande och kunnig föreläsare som med hjälp av konkreta exempel utgår från vardagsarbetet i barngruppen. Dagen gav deltagarna en ökad medvetenhet och insikt om möjligheterna i att arbeta med och aktivt stimulera barns språk. Föreläsningen handlade också om hur vi kan bli ännu mera delaktiga och engagerade i barnens vardag och intresserade av deras tankar och idéer samt för att utmana och uppmuntra barnen att använda sitt språk. Deltagarnas utvärdering visade att de var mycket nöjda med dagen. I samarbete med kommunerna i Åboland och Västra Nyland anlitades samma föreläsare enligt samma koncept i början av augusti i Ekenäs och Kimito. Trots svårigheter med finansieringen hölls dessa två seminarier på nytt efter förra årets lyckade satsning. Seminarier ordnades den 11.8 i Ekenäs och den 12.8 i Kimito. Tack vare det goda samarbetet med kommunerna som Sydkustens byggt upp och det goda rykte de årligen återkommande seminarierna har, så blev också dessa tillfällen välbesökta. Seminariet i Ekenäs hade 102 deltagare och i Kimito deltog 85 personer. Kommunerna uttryckte vilja till ett fortsatt samarbete gällande motsvarande dagar också i framtiden. För att öka socialpedagogstuderandes intresse för arbete inom dagvården har vi ett 18 Ak�va deltagare på seminarium i Ekenäs 11.8.2011. 4 KULTUR 4.1 Ordkonsten Allmänt Sydkustens målinriktade koordineringsarbete för att befästa ordkonsten som konstform och nå ut till finlandssvenska barn, ungdomar och deras familjer har fortsatt under år 2011. Speciellt fokus har lagts på att skapa större möjligheter för ordkonstledare att arbeta med verksamheten samt att höja deras kompetens. Dessutom har ett utvecklingsarbete påbörjats för att verksamheten i framtiden ska ges möjlighet att bli berättigad till statsandelar för undervisning i grundläggande konstundervisning i ordkonst enligt allmän lärokurs. Tillsammans med lokala aktörer har många möjligheter att ta del av ordkonst skapats för medlemskommunernas invånare och samarbetsmöjligheter har fötts. Året har bjudit på många fina och genuina möten med ordkonstutövande barn och ungdomar samt inspirerande ledare. De är kärnan i ordkonstverksamheten och bygger tillsammans med Sydkusten det innehåll verksamheten har idag. 19 Sydkustens Ordkonstskola och ordverkstäder Under år 2011 upprätthölls sammanlagt 21 ordkonstgrupper på Sydkustens verksamhetsområde. Av dem hölls 3 inom ramen för Sydkustens ordkonstskola, 9 av dem var vanliga ordverkstäder och 9 av dem eftisordverkstäder. Dessutom ordnades 7 berättarverkstäder runt om på eftisar i Åboland våren 2011 och pilotverksamhet i babypoesi ordnades på två rådgivningar i Esbo hösten 2011. Grupperna och verkstäderna ordnades på följande orter: Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Ekenäs, Karis, Borgå, Sibbo, Åbo, Pargas, Kimito, Dalsbruk, Houtskär, Dragsfjärd och Västanfjärd. Sydkustens ordkonstskola, som ger grundläggande konstundervisning i ordkonst för åk 1-9 inom ramen för Borgå stads projekt Konststegen, startade hösten 2011 en ny grupp för åk 1-2 för att kunna tillgodose den efterfrågan på ordkonstundervisning som fanns i Borgå. Tillsammans med de två andra grupperna för åk 3-5 och 6-9 hålls verksamhet för 30 barn med ledarna Marit Björkbacka, Malin Fagerström och Michelle Mattfolk. Ordkonstskolan, som ger grundläggande konstundervisning i ordkonst, är inne på sitt fjärde verksamhetsår. Under hösten 2011 besöktes Ordkonstskolan av författarna Maria Turtschaninoff och Carina Wolff-Brandt som inspirerade deltagarna med fantasy och trollskogar. Ordlabbet, ordverkstaden på nätet för ungdomar som ordnades som pilotverksamhet under våren 2011, kom igång med fart under hösten 2011 under ledning av ledaren Hanna MehtonenRinne i Åboland. Verksamheten ordnas via en sluten portal där ledaren veckovis sänder ut ordkonstövningar, diskussionsteman och lästips. Ordlabbet deltar våren 2012 med digitala berättelser i projektet VårKultur. För barnen i ordkonstgrupperna öppnades under året Håppans blogg, där ordkonstens maskot bloggar om sina äventyr i spännande fantasivärldar. Bloggen bjuder på övningar och tips för barnen att använda sig av på sin fritid och är ett sätt att fördjupa sig i ordkonsten mellan varje ordverkstad. 20 Utöver detta kan läsning av bloggen, där både barn och föräldrar deltar, föda diskussion om vad ordkonst är samt annat att prata, tänka, skratta, skriva och fantisera vidare om. Ordkonstgrupper, läger och engångsevenemang Totalt 21 ordkonstgrupper (3 Sydkustens ordkonstskola, 9 ordverkstäder, 9 e�isordverkstäder) 16 ordkonstledare engagerades för a� leda grupperna Totalt deltog 171 barn i den kon�nuerliga gruppverksamheten. Totalt 4 ordkonstläger ordnades med 120 deltagande barn. Totalt 312 barn nåddes genom engångsevenemang. (Berä�arverkstäderna nådde 70 barn, Diktmåne-evenemanget 70 barn och Rimjammen 172 barn.) Som tidigare år ordnades ordkonstgrupperna i samarbete med lokala aktörer för att rota ordkonsten som konstform i finlandssvenska miljöer och nå ut till en bredare målgrupp. Som samarbetsparter kan nämnas lokala bibliotek och skolor, Luckor, kulturhus, medborgarinstitut och föreningar. Ordkonst är en inställning �ll det egna språket och dess användning. Genom ordkonsten kan språket behandlas såväl prövande som lekfullt. Ordkonsten väcker intresset för det egna språket och dess möjligheter. Ordkonsten är e� redskap a� utvecklas språkligt och som individ i e� socialt sammanhang. Men mest av allt handlar ordkonsten om lusten a� skapa och u�rycka sig. Ordkonst är en tvärkonstnärlig kons�orm. Den stärker barns och ungas språkkänsla på krea�va sä�. I ordkonsten står begrepp som fantasi, skrivande, muntligt berä�ande, ordlek och li�eratur i fokus. I kombina�on med musik, konst, drama, digitala media samt kulturarv och tradi�oner inspireras var och en a� hi�a glädjen för språket, skrivande och läsning. I all verksamhet som inbegriper ordkonst är fantasin utgångspunkten. Åk 3-5 i Ordkonstskolans program på julavslutningen i Borgå 2011. Det finns många olika forum för ordkonst: • Babypoesi för de allra minsta, med dikt och rytm • Rimjam för barn från e� år och uppåt där ramsor och rim, både nya och tradi�onella, står i fokus • Ordverkstaden som fungerar som en inspirerande skriv- och berä�armiljö • • Sydkustens ordkonstskola som ger grundläggande konstundervisning i ordkonst Fantasiläger för barn som vill fördjupa sig i ordkonstens värld 21 Småbarnsordkonst Sydkusten har inom ramen för barnkulturnätverket Aladdins lampa utvecklat småbarnsordkonsten under de senaste åren. Under hösten 2011 fick Sydkusten ett större koordineringsansvar och gick aktivt in för att ordna egna ordkonstgrupper för småbarn för att kunna erbjuda ordkonst åt barn i alla åldrar. I Esbo hölls pilotverksamhet i babypoesi på rådgivningar och i januari 2012 startades en kontinuerlig grupp i Esbo tillsammans med Sello och Entresse bibliotek. Tillsammans med nätverket ordnade Sydkusten som tidigare rimjamverksamhet för barn i åldern 1 år och uppåt och deras familjer. Evenemangen var öppna och man kunde där jamma tillsammans med ordkonstledare och andra barn. Rimjammen ordnades på Richardsgatans bibliotek i Helsingfors 9.2, 9.3, 13.4, 29.8, 19.10, 16.11. Under Helsingfors litteraturfestival Diktmåne 29.8 fanns Sydkusten med som en samarbetspart kring program för småbarn i form av rimjam, trubadur, författarbesök och diktfiske. Utvecklingsarbetet med småbarnsordkonsten fortsätter under följande verksamhetsår. Ledare och cer�fikat Under verksamhetsåret arbetade 16 ordkonstledare för Sydkusten med att leda gruppverksamhet runt om i södra Finland, hålla verkstäder i skolor och kulturhus samt ordna rimjamstunder på bibliotek. Sydkusten har under alla år satsat mycket på att utbilda sina ledare för att höja deras kompetens och verksamhetens kvalitet. Den utbild- Terminsplanens framsida med temat Trollskog. ning som Sydkusten erbjuder leder fram till ett certifikat för ordkonstledare. Under hösten 2011 genomgick totalt 9 ledare utbildningen och fick sitt certifikat i samband med Ordkonstveckan och ledarnas julavslutning (se bilaga för lista på certifierade ledare). Det årliga introduktionsveckoslutet som är starten på ledarnas arDet nyöppnade intranätet bete hölls i vanlig ordning på VNF i Fantasiskafferiet för ordkonstledare. Karis 3-4.9 med inspiratörerna 22 Aulikki Rundgren, rektor på Vanda ordkonstskola och Jolin Slotte, projektplanerare för Ordboet. Utöver detta hölls regionala uppföljningsträffar med ledarna i Helsingfors 14.1, Karis 15.1 och Åbo 21.1. Som grund för ledarnas arbete med grupperna finns den terminsplan som årligen utarbetas. I terminsplanen ingår centralt innehåll från Sydkustens ordkonstskolas läroplan och konkreta övningar att använda sig av. Terminsplanens tema 2011-2012 var Trollskogen. Från och med hösten 2011 startades ledarnas eget intranät Fantasiskafferiet på internet. Fantasiskafferiet fungerar via en sluten portal, för att ge ledarna möjlighet till bättre kontakt då många arbetar en-samma. I fantasiskafferiet finns material, övningar och pedagogik samlat på en lättåtkomlig plats. Kurser Utöver introduktionskursen varje september ordnar Sydkusten årligen fördjupade kurser i ordkonst (dessa båda är beståndsdelar i ledarcertifikatet). Våren 2011 ordnades två kurser med temat Muntligt och digitalt berättande i Helsingfors 31.3 och i Åbo 28.4. Som Kurs i muntligt och digitalt berä�ande i Åbo föreläsare fungerade Hanna Mehtonen 28.4, föreläsare Lena Marander-Eklund. Rinne (fotograf och digital berättare, Lina Teir (muntlig berättare) och Lena Marander-Eklund (lektor i folkloristik, deltog i Åbo). Kurserna ordnades i samarbete med Helsingfors kulturcentral, Aladdins lampa, Produforum Åboland och Åbo akademi. Kursernas tema inspirerades av Sydkustens berättarprojekt Nordiska röster. Utöver dessa hölls en kurs i ordkonst för småbarn 14.9 i Helsingfors och en fortbildning för småbarnsordkonstledare 28.11. Kurserna ordnades med Aladdins lampa och inspiratörerna var Nina Gran, Susanne Ahlroth, Malin Fagerström, Annika Sandelin och Sanna Huldén. 8-9.6 ordnade Sydkusten tillsammans med Hangö Sommaruni kursen Ordkonst-alla har fantasi. Kursen var den första i sitt slag och samlade intresserade från många målgrupper, innehållet baserade sig på Sydkustens handbok i ordkonst samt erfarenheter från det ordkonstarbete som gjorts i nätverket Aladdins lampa. Läger Fantasilägren Underön ordnades sommaren 2011 på fyra orter: i Karis 7-9.6, Helsingfors 13-17.6, Lovisa 27-29.7 och Nagu 1-4.8. Underön var en magisk plats som bjöd på ordkonstverksamhet i skärgårdsmiljö för sammanlagt 120 barn i åldern 9-12 där kreativt skapande med ord och fantasi stod i fokus. Lägret i Helsingfors var en 23 dagkoloni, de övriga lägren hade övernattning. Lägret i Nagu var tvåspråkigt och ordnades i samarbete med Sydkustens berättarprojekt Nordiska röster. Underön var en plats som endast lägerdeltagarna kunde hitta och nå fram till och var som en blandning av Skattkammarön, Den hemlighetsfulla Ön och miljön i Alice i Underlandet. Det vimlade av fantasifulla karaktärer och spännande program bakom varje hörn. De inspirerade till skrivna, muntliga och dramatiserade berättelser. Lägrens övriga samarbetsparter var Helsingfors kulturcentral och Borgå folkakademi. Lägren planerades för andra året i rad av en arbetsgrupp bestående av rutinerade ordkonstledare. Samtliga lägerledare genomgick en heldagsfortbildning 5.5 i Karis med bland annat lägerförberedelse och kurs i första hjälp. 24 Na�onellt och regionalt och samarbete Sydkustens nationella och regionala utvecklingsarbete för att stärka den svenska ordkonsten som konstform har varit aktivt under 2011. Som styrelsemedlem i Suomen sanataide-opetuksen seura möjliggörs en bred insyn i det arbete som görs för ordkonsten nationellt. Tillsammans med föreningen ordnades Ordkonst-veckan Galen i ord den 12-18.9, Sydkusten höll i den svenska koordineringen. Ordkonstveckans syfte var att lyfta fram all den ordkonst-verksamhet som spirar i landet och inspirera pedagoger, barn, ungdomar och ordkonstnärer att ordna ordkonstnärliga program samt att ta del av dem själva. Närmare 20 svenskspråkiga program deltog i Ordkonstveckan från Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt, Borgå, Sibbo, Jyväskylä, Hangö, Jomala och Lumparland. Bland programmen fanns Ordutställning i Kyrkslätts bibliotek, Borgå folkakademis lit- terära vandring, Ordkonst mitt i naturen med Sidofickans daghem, Dikttävling i Mattlidens gymnasium, Fantasispel på Åbo stadsbibliotek m.m. Sydkustens egna program under veckan var fantasifesten Galen i ord och en kurs i ordkonst för småbarn. Ett av de program som ordnades av pedagoger, för och med grupper belönades med Ordkonstveckans stipendium på 500 euro. Stipendiaterna valdes av Sydkustens referensgrupp i ordkonst. För att stimulera aktivitet på flera platser och i flera grupper delades stipendiet mellan Richardsgatans ordverkstad i Helsingfors, Lumparlands skola och Åbo ordverkstad. Ordkonstveckan väckte mycket uppmärksamhet och kommer att ordnas som ett återkommande evenemang varje höst för att lyfta ordkonstens profil. Na�vandring på Fantasilägret Underön i Nagu 2011. Fantasifesten Galen i ord den 15.9.2011 i Helsingfors. Den referensgrupp i ordkonst som Sydkusten startade 2009 fortsatte sitt arbete under årets lopp och hade sammanlagt tre möten: 4.3, 26.5 och 6.9. Gruppen fungerar som ett samarbetsnätverk som initierar ordkonstsatsningar i regionerna. Referensgruppen fanns också med som en aktiv part under Ordkonstveckan och ordnade egna program. Fantasiutställningen Ordboet År 2007 tog Sydkusten i samarbete med Helsingfors kulturcentral den mobila berättarutställningen Nattpäron till Helsingfors. Projektet var en succé och efter Nattpäron föddes snabbt idén om ett eget språkstimulerande fantasiprojekt som bygger på ordkonst och kan föras in i skolmiljö. Initiativet till ett samarbete togs av en arbetsgrupp för ett modersmålsprojekt i Östra Nyland och den första egna fantasiutställningen byggdes därmed upp som ett modersmålsprojekt i en liten byskola på 40 elever i samarbete mellan Sydkustens ordkonstledare Michelle Mattfolk, Malin Fagerström och Hanna Klingenberg och representanter för arbetsgruppen. Snabbt började projektet leva sitt eget liv och totalt kom ca 2 000 elever i Östra Nyland att ta del av Ordboet åren 2008-2010. Kunskapsknuten. Kaoskalaset. 25 Det lyckade projektet visade att det finns ett skriande behov av nya metoder och strategier för språkstimulering och stödjandet av läslusten i skolorna. Erfarenheterna som Sydkustens banbrytande arbete har gett, visar tydligt hur ordkonsten kan ge elever ett inspirerande förhållningssätt till att uttrycka sig själva både muntligt och i skrift. Arbetet med ett nytt Ordbo startade år 2010 när Sydkusten i samarbete med Helsingfors kulturcentral, inom ramen för projektet Aladdins lampa och Folkhälsans förbunds enhet för språk och kommunikation inledde planeringen av projektet. det lärarmaterial som hör till konceptet. Ordboet betonar det lekfulla och det lustfyllda i språket och litteraturen. Våren 2011 anställdes Jolin Slotte som planerare av Ordboet och i augusti samma år engagerades Mia Kivinen som ansvarig för den visuella planeringen. Under planeringen har flera ordkonstledare, lärare, barnbibliotekarier, representanter från Utbildningsstyrelsen och andra sakkunniga fått ta del av materialet och deras stöd och hjälp har varit väldigt viktig under arbetet. För att introducera såväl lärare, ordkonstnärer, bibliotekarier som övriga intresserade i ordkonst, läslust och språkstimulans hölls en serie föreläsningar kallade Ordboet lockar, stimulerar och stöder i februari och mars 2012. Över 100 personer hade anmält sig till kurserna i Helsingfors och Åbo. Som gästföreläsare fanns Agneta Möller-Salmela som talade om Läslust och berättarglädje Monica Vikström-Jokela som berättade om Skrivglädje och ordkonst, Filippa Hella som beskrev Bildernas berättelser samt Mia Österlund och Monica Sandberg vars tema var Läslust och berättarglädje. Folkhälsans samt Lärums språkstimulerande material och Helsingfors stads kulturhandbok presenterades också. Fantasiutställningen Ordboet är en interaktiv lär- och upplevelsemiljö som stimulerar besökarnas alla sinnen och inspirerar dem till att berätta, skapa och skriva. Utställningen utgörs av fyra rum, i vilka fyra olika former för berättande är i fokus. Kunskapsknuten betonar det skrivna ordet, i Harmonihålan lyfts det muntliga berättandet fram, i Kaoskalaset är det dramatiska berättandet grunden för övningarna och i Farozonen får eleverna skapa skuggteater. Ordboet är mera än en utställning. Målet med projektet är att introducera metoder inom ordkonsten i skolmiljö, för att uppmuntra lärare att arbeta än mera kreativt med sina elever. Till konceptet hör ett introducerande material i vilket det bl.a. ingår en pedagogiskt utarbetad film (med förhandsuppgifter) om de fiktiva karaktärerna som lämnat sina spår i de olika rummen i Ordboet. En viktig del av konceptet är också handledningen av lärarna i utställningen. Det finns också material för efterarbete. Ordboet lyfter in ordkonsten i klassrummet och presenterar det kreativa skrivandet som en del av arbetet i alla ämnen i grundskolans läroplan. De sinnesintryck som eleverna får i Ordboet är grunden till de övningar och arbetsmetoder som presenteras i 26 Utställningen Ordboet byggdes upp på G18 i Helsingfors där den under de två sista veckorna i februari stod uppställd. Allmänheten hade tillträde i samband med en familjedag den 4 mars varefter Ordboet inledde sin turné. Farozonen. Familjedagen 4.3.2012. Sportlovskoloni i Ordboet Under en sportlovskoloni vecka 8 fick barn bekanta sig med Ordboet. Sammanlagt nio barn deltog under tre dagar i kolonin och fick under ledning av Jolin Slo�e och Charlo�a Pe�ersson pröva på alla de möjligheter Ordboet bjuder på. 27 4.2 Barnkultur Ett av Sydkustens tyngdpunktsområden är barnkulturen. En stimulerande kultur- och konstfostran ger barn och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som individer. Under 2011 har barnkulturen fått en särskilt satsning. Barnkulturforum Den 31.3.2011 ordnade Produforum Nyland ett barnkulturforum med temat Språkstimulerande barnkultur på Luckan i Helsingfors där Sydkusten medverkade. Vilken kultur finns tillförfogande för att stimulera barnets språk, och som samtidigt stärker barns och ungas språkkänsla på ett kreativt sätt? Diskussionen leddes av Monica Martens-Seppelin, Sydkusten och diskussionspanelen bestod av Linda Teir, professionell muntlig berättare, Stefanie af Björksten, Buu-klubbens programledare och Johanna Sallinen, Folkhälsan. Diskussionen lyfte upp vad som görs, gjorts och kan göras I kombination med musik, konst, drama, digitala medier samt kulturarv och traditioner inspirerar var och en att hitta glädjen i språket, i skrivande och läsning. I forumet deltog ca 30 personer. Den 9.6 ordnade Produforum Nyland, Aladdins lampa och Hangö stadsbibliotek tillsammans med Sydkusten ett västnyländskt barnkulturforum med namnet: Kultur åt alla våra barn! Vad erbjuder vi? Forumet ordnades för aktiva inom barnkulturen som hade aktualiteter om projekt de ville dela med sig av, för dem som var intresserade av nya idéer och för dem som ville erbjuda barnkultur. Bland talarna fanns Agneta Möller-Salmela, Nina Gran, Sanna Lindholm och Zusan Söderström. Inbjudna lokala barnkulturaktörer som presenterade aktuellt var bland andra Rosie Westerlund med temat teaterklubbar och barnpjäser och Barbro Fri med levande verkstäder. Dessutom hölls en paneldiskussion med Hangö stads kulturchef Merja Kukkonen kring Hur skapar vi barnkultur över kommungränserna? I forumet deltog ett 50-tal intresserade. Kartläggning och utredning kring barnkulturen Under hösten 2011 påbörjade Sydkustens landskapsförbund ett nytt projekt med 28 fokus på barnkultur. Projektet består av en utredning och kartläggning över den svenskspråkiga barn- och ungdomskulturverksamheten i huvudstadsregionen. Ändamålet med utredningen är att få en så bred och omfattande överblick över barnkulturen i huvudstadsregionen som möjligt. Projektet finansieras av Utbildnings- och kulturministeriet. Sydkusten vill med projektet medverka till utvecklandet av en ökad kontinuerlig synlighet av det svenska kulturutbudet för barn i huvudstadsregionen. Syftet med kartläggningen var även att identifiera orsakerna till att den finlandssvenska barnkulturen i viss mån saknar en kontinuerlig och etablerad struktur i jämförelse med den finskspråkiga barnkulturverksamheten. Vi vill även se hur tvåspråkiga organisationer fördelar den svenskspråkiga och finskspråkiga undervisningen i konstämnen. Arbetet har genomförts i nära samarbete med de svenskspråkiga kulturtjänstemännen i kommunerna i huvudstadsregionen. Kartläggningen riktade sig till tre olika områden på barnkulturfältet: 1. Till organisationer som erbjuder kultur för barn på svenska, finska och är flerspråkiga. Dessa organisationer finansierades både statligt, kommunalt och privat. Sammanlagt skickades en elektroniskenkät ut till 86 organisationer. Dessa organisationer erbjöd kultur för barn och ungdomar enligt de tio konstformer ((1) filmkonst, (2) litteratur, (3) bildkonst,(4) scenkonst, (5) formgivning, illustration och serier, (6) tonkonst,(7) byggnadskonst, (8) danskonst, (9) fotokonst och (10) cirkuskonst) som det barnkulturpolitiska programmet (2003-2007) förespråkar. Svarsprocent uppgick till 44 %. 2. En elektronisk enkät skickades även ut till enskilda barnkulturproducenter som arbetade i huvudstadsregionen. Respondenterna uppgick till sex stycken. 3. Uppdraget riktade sig även till kulturarbetare i huvudstadsregionen som arbetar med svenska barnkulturfrågor kommunalt. Dessa har intervjuats personligen. Utredningens resultat och utvecklingsområden Sydkustens utredning skiljer sig från andra finländska utredningar i det avseendet att utredningen fokuserat på de svenskspråkiga barnen och ungas behov och intressen för barnkultur. Tidigare utredningar om barnkulturen i Finland har i de flesta fall inte tagit i beaktande den problematik den svenskspråkiga befolkningen berörs av med tanke på tillgänglighet, kvalitet och utbud på svenska. Utredningsresultaten visade att den svenskspråkiga barnkulturen behöver utvecklas inom flera områden. Samordning genom ett svenskspråkigt barnkulturnätverk kunde ge klara fördelar. Vidare kunde konstateras att den svenskspråkiga barnkulturverksamheten är totalt beroende av privata finansiärer. 29 I enkätsvaren uppgav finskspråkiga och svenskspråkiga organisationer att finansieringen av deras verksamhet fördelade sig på följande sätt: Organisationerna ombads även att uppge procentuellt hur stor del av deras verksamhet som finansierades av varje instans. Den privata finansieringsandelen för de svenskspråkiga organisationerna skiljde sig procentuellt avsevärt från de finskspråkiga organisationernas. I ett uträknat medeltal av de svenskspråkiga organisationerna, vilka uppgett sig få privat finansiering, uppgick den privata andelen av finansieringen till 63 % av den totala budgeten. I jämförelse med de finskspråkiga organisationerna som i medeltal endast finansierade 7 % av sin totala verksamhet med privata medel. Det saknas fasta strukturer för en kontinuerlig svensk barnkulturverksamhet som skulle finansieras med statliga eller kommunala medel. Orsakerna till att den svenskspråkiga barnkulturen i huvudstadsregionen är bristfällig berodde enligt utredningen, som baserar sig på enkätsvaren och djupintervjuerna, på att det i kommunerna inte existerar ett gemensamt ansvar för att tjänster erbjuds på svenska. 30 Vi kunde även konstatera att tidigare forskningsmaterial samt analyser och åtgärder inte redogör för de realiteter och utmaningar som den svenskspråkiga barnkulturen står inför. Ytterligare ett utvecklingsområde för den svenskspråkiga befolkningen utgjordes av tillgängligheten till barnkultur. Finlandssvenskarna i huvudstadsregionen lever glesbebott. Enligt en tidigare rapport av Helsingfors kulturcentrals utredning: Lasten ja nuorten tavoitteellinen taideopetus Helsingissä 2006, framkom att både svenskspråkiga och finskspråkiga barns delaktighet i kulturverksamhet i Helsingfors skiljde sig avsevärt beroende av bosatt stadsdel. I utredningen påvisades att barn och unga bosatta i det nordöstliga Helsingfors deltog med mindre än 5 % i konstundervisningen. I t.ex. musikundervisningen kunde man konstatera att det i vissa stadsområden deltog upptill 17 %, i jämförelse med andra stadsområden där deltagandet endast uppgick till 1,9 %. Bland annat uppgavs orsakerna vara de långa avstånden. I vår undersökning märkte vi att utbudet av svenskspråkig barnkultur var väldigt magert i utkanterna av städerna och existerade överhuvudtaget inte i vissa stadsdelar och områden i huvudstadsregionen. Det framkom även i vår undersökning att flera av konstformerna inte alls eller mycket sporadiskt erbjöds på svenska. Endast musikinstituten erbjöd i varje kommun i huvudstadsregionen grundläggande konstundervisning och fördjupade lärokurser på svenska. De övriga konstformerna för barn representeras sporadiskt i huvudstadsregionen och upprätthålls förutsatt att det finns svenskspråkig lärare. I kartläggningen kunde konstateras att det för tillfället inte finns ett svenskspråkigt barnkulturnätverk, vars uppgift skulle vara att garantera att det även finns ett svenskt utbud av barnkultur. Under våren 2012 kommer Sydkustens landskapsförbund att publicera rapporten kring den svenskspråkiga barnkulturen i huvudstadsregionen. Sammanfattningen kommer även att översättas till finska. Under maj månad ordnas ett seminarium för att diskutera dagens situation för den svenskspråkiga barnkulturen och fundera över föreslagna åtgärder och verkställanden av dessa. För Sydkusten är barnkulturen ett prioriteringsområde. Sydkusten arbetar för ett svenskspråkigt utbud av barnkultur såväl i huvudstadsregionen som i de övriga medlemskommuner. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är intentionen i Sydkustens barninriktade verksamhet. Sydkusten fortsätter arbetet för ett långsiktigt svenskspråkigt barnkulturnätverk i Nyland. 4.3 VårKultur VårKultur: Kultur för och med seniorer VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och Väståboland. Med årets tema Kultur för och med seniorer ville vi lyfta fram den kulturverksamhet som görs för att främja välmående bland seniorer. Vi ville skapa nätverk mellan kultursektorn och vårdsektorn och hitta nya former av samarbete och aktiviteter. Målet var även att ordna program och testa nya verksamheter på de åldringshem som finns i regionen. Den arbetsgrupp som arrangerar VårKultur består av Lena Långbacka (kulturkoordinator vid Sydkustens landskapsförbund r.f.), Johanna Slotte (t.f. kultursekreterare i Åbo), Fia Isaksson (kulturchef i Väståbolands stad) och Solveig Friberg (kultursekreterare i Kimitoöns kommun). VårKultur 2011 samarbetade nära med kulturnätverket Produforum Åboland och projektchef Kristin Mattsson deltog i arbetsgruppens arbete. Dessutom inkallades följande sakkunniga till arbetsgruppen: 31 Rainer Wahtera (Äldrerådet i Väståboland), Pentti Friberg (Äldrerådet i Kimitoön), Margó Storm (Folkhälsan i Åbo), Mona Lehtonen (Svenska Pensionärsförbundet), Marianne Sundroos (Kimitoöns församling), Ann-Mari Backman (Hemmet i Åbo), Gun Sirén (chef för äldreomsorgen i Väståboland). Åsa Rosenberg från Svenska Kulturfonden deltog också i ett par möten för att informera om finansieringsmöjligheter. Seminariet Kultur ger kra�, 5.4.2011 i Pargas Startskottet för VårKultur 2011 var seminariet Kultur ger kraft, som ordnades i Pargas tisdagen den 5 april. Seminariet riktade sig till personal inom äldreomsorgen, anhöriga, politiker, kulturaktörer och andra intresserade. Vid seminariet fick deltagarna bl.a. höra professor emeritus i konstvetenskap Bo Ossian Lindberg samt projektledaren Eleanor Bodel från Umeå. Dessutom fick man höra om en rapport som gjorts inom Helsingfors kulturcentral samt vilka möjligheter det finns för finansiering av kultur i äldreomsorgen. Vi ville även uppmärksamma EU:s temaår för frivilligarbete genom att låta olika frivilligorganisationer presentera sitt arbete. Målet med seminariet var att ge tankar och idéer samt att sammanföra olika aktörer till en diskussion kring kulturens hälsofrämjande effekter. Seminariet lockade närmare 70 personer, en stor del av dem personal inom äldreomsorgen. Seminariet var mångsidigt och inspirerande och gav en bra bild av vad som görs och vad som kunde göras. Speciellt upplevdes Eleonor Bodel vara inspirerande. Seminariet ordnades i samarbete med Produforum Åboland, som stod för största delen av de direkta kostnaderna. Ett programhäfte producerades för temahelheten. I häftet publicerades tankar kring temat, programmet för VårKultur 2011, nyttiga adresser samt en presentation av kulturaktörer som är intresserade av att jobba med kultur i äldreomsorgen. Häftet publicerades även på Produforums och Sydkustens hemsidor. Verksamhet på äldreboenden i regionen Ett annat mål för VårKultur var att ordna kulturverksamhet på äldreboenden i regionen. Tanken var att så många som möjligt skulle få ta del av kulturaktiviteter och att man gärna kunde testa nya koncept och verksamheter. 32 Verksamheten på äldreboendena koordinerades inom respektive kommun. Intresset för att jobba med kultur i äldreomsorgen kartlades inom Produforum-nätverket och de fick en möjlighet att presentera sig i programhäftet. Målet var att kunna erbjuda både ”underhållning” och interaktiva verksamhetsformer samt att kunna testa nya sätt att jobba med kultur inom äldreomsorgen. Målet var också att uppmärksamgöra både kulturaktörer och äldreomsorgen om möjligheter till finansiering, bl.a. med hjälp av Svenska Kulturfondens kultur i vården och Fredrikahemmets fond. Programmet som ordnades blev omfattande och de flesta äldreboenden som har svensk verksamhet i regionen fick ta del av något program: I Åbo besökte ”Påsaryssen” Sergej/Jarmo Kujala åldringshemmen. I Kimitoön ordnades gemenskapsstunder i sångens och musikens tecken med Marianne Sundroos samt dansverkstäder och -uppvisningar med Marianne Petters. Dessutom ordnades i samarbete med pensionärsföreningarna allsång, musikuppträdanden, poesi och annan underhållning under ledning av Jarmo Kujala och Ralf Nummelin. I Väståboland visades utställningen Så gjorde vi det förr, dansföreställningen Ready var ett samarbete mellan ungdomar och seniorer och hade flera föreställningar. På äldreboenden ordnades dessutom målarverkstad med Tove Bornemann, påsaryssen besökte servicehuset i Pargas, Antonia Ringbom berättade om Afrika i Korpo, musikframträdanden och allsång ordnades med Bengt Johansson, Kerstin Stubb och Marianne Sundroos. Man ordnade också en fest för hemservicens kunder, där 62 personer deltog. Resultat Förhoppningen när temat valdes var att det skulle fungera som en inspirationsspruta för fortsatt arbete med kulturverksamhet i äldreomsorgen. Glädjande har projektet fortsatt på många sätt. Inom Produforum Åboland hade man möjlighet att anställa Nicole Mattsson på halvtid för sex månader för att kartlägga behov, möjligheter och intressen inom äldreomsorgen samt för att koordinera fortsatt arbete. Till hennes uppgifter hörde även att arrangera en utbildningsdag för aktörer och anställda inom äldreomsorgen. Arbetsgruppen för VårKultur beviljades ett bidrag från Fredrikahemmets fond för en specialsatsning på kultur i äldreomsorgen. Nicole har under hösten också jobbat med att förmedla aktörer till äldreomsorgen. Nio aktörer som deltog på seminariet i Kimito kommer att under vintern besöka åldringshem i regionen för olika verksamheter tack vare detta. Seminariet i Pargas inspirerade föreningen Alfa Omega Raseborg r.f. att ordna ett 33 liknande seminarium i Ekenäs, torsdagen den 20.10.2011. Seminariet ordnades i samarbete med bl.a. Sydkustens landskapsförbund och Produforum Nyland och lockade ett stort antal deltagare. Arbetet med förmedling av kulturaktörer till äldreomsorgen har även lett till att Produforum Åboland producerat ett häfte, där kulturaktörer som vill jobba med kultur i äldreomsorgen, på dagis, i skolor, på eftisar, på bibliotek och museer, presenterar sig. Som ett resultat av samarbetet inom ramarna för VårKultur har en referensgrupp med representanter från alla de svenskspråkiga äldreboendena i Åbo bildats. Referensgruppen, som sammanstrålar ca en gång per månad, diskuterar gemensamma erfarenheter av kultur i vården och planerar gemensamma framtida projekt och evenemang. Sålunda har VårKultur i Åbo resulterat i ett konkret forum som ger möjligheter för åldringsvårdens instanser - tillsammans med Åbo kulturcentral - att skapa nytt och öka tillgängligheten till kultur i vården. Också i Väståboland har man bildat en seniorkulturgrupp, d.v.s. varje åldringshem, serviceboende och hemservicen har utsett en person som fungerar som kulturkontakt. Denna grupp sammanträder två-tre gånger per år för att diskutera kultur inom åldringsvården och för att jobba fram gemensamma projekt. I Kimitoön kommer man att fortsätta med utvecklande av Kulturkompis-systemet, som diskuterades i samband med planeringen av årets VårKultur. Det kopplas projektet Kraft i åren och man kommer bl.a. att bygga upp ett nät med Kulturkompisar. Man planerar också att inventera behoven på åldringsboenden. 4.4 Nordiska röster Projektet Nordiska röster - Pohjoismaisia ääniä - Nordic Voices var ett internationellt utvecklingsprojekt för muntligt berättande. Målet med projektet var att lyfta fram muntligt berättande och stärka den nordiska identiteten samt att stöda och utveckla muntlig berättartradition i Åbo och Åboland genom att ordna internationella festivaler och lokala evenemang under åren 2010-2011. De huvudsakliga målsättningarna var att skapa interkulturella mötesplatser för 34 muntligt berättande, öka medvetenheten om berättande som konstform, stöda skapandet av nätverk och ordna lokala arenor för berättande. Ett annat mål var att bjuda in internationella, i första hand nordiska, professionella berättare till kulturhuvudstaden. Man ville också lyfta fram ursprungsspråk genom att bjuda in både inuit- och samiska berättare till festivalerna. Berättarnas uppgift var bland annat att besöka svensk- och finskspråkiga skolor samt att uppträda med berättelser på allmänna platser. En annan uppgift var att utbilda lärare för berättarprojekt i deras skolor. Meningen var därutöver att producera handböcker om berättande. För skolornas konstfostran var det viktigt att betona elevernas berättande och ge möjligheter för dem att utveckla sitt berättande och att uppträda. Nordiska röster ingick i programmet för Åbo 2011 och avslutades 30.11.2011. Projektet var tvåspråkigt. Tuotantoyhtiö Koti osk var huvudman för projektet, medan Sydkusten koordinerade och förverkligade den svenska verksamheten. Berä�elsejakten Skolprojektet Berättelsejakten hörde till de viktigaste delarna av projektet och förverkligades i 3 svenska skolor och 6 finska skolor under läsåret 2010-11. Startskottet för projektet var berättarbesök i skolorna hösten 2010 och därefter en utbildning för lärare. Av de fem svenska skolorna som ursprungligen anmält sitt intresse, förverkligade tre skolor programmet: Cygnaeus skola i Åbo, Sunnanbergs skola i Pargas och Kyrkbackens skola i Nagu. Under läsåret jobbade lärarna med berättandet i sina klasser och använde då metoder som de inspirerats av under besöken och utbildningen. Under året ordnades dessutom berättarkvällar, elever samlade berättelser, berättade sagor för yngre barn och återberättade minnen för äldre i ett ålderdomshem. Eleverna fick även möjlighet att framföra berättelser på Sam Body Plays-festivalen som ordnades i Åbo i maj, 2011 samt på Åbo bokmässa hösten 2011. De lärare som jobbade med projektet har alla varit mycket engagerade och upplevt att berättandet gett dem mycket användbara verktyg för undervisningsarbetet. De tycker att projektet har varit viktigt genom att erbjuda möjligheter till utbildning och metoder men också för att det inom ramen ordnats tillfällen där eleverna fått framträda med berättelser. Dessa evenemang har sporrat eleverna och utgjort ett mål att jobba för. Som ett resultat av skolprojektet producerades tre böcker: Berättelseboken Det var en gång en Dinosaurie, där elevers berättelser och lärare personliga beskrivningar av arbetet med berättelser samlats, samt två metodhandböcker Bron till berättelsernas värld och Naturberättelser. I metodböckerna beskrivs olika metoder för användning av berättande i undervisning samt ges konkreta tips och råd. Metodböckerna har redigerats 35 av projektets konstnärliga ledare Heli Aaltonen. Berättelseboken är flerspråkig, medan metodhandböckerna finns tillgängliga både på svenska och på finska. Skolprojektet avslutades med ett seminarium och en utbildningsdag i samband med berättarfestivalen Celebrating Transformation. Dessutom ordnades en berättarstund i Pargas bibliotek onsdagen den 30 november. Elever från Sunnanbergs skola i Pargas och från Cygnaeus skola i Åbo deltog i avslutningen, där de också kunde bekanta sig med utställningen Guldanden, som bl.a. innehöll bilder som Cygnaeus-eleverna ritat. Berä�arcaféer Berättarcaféer har ordnats en gång per månad i Åbo. Under våren hölls caféerna i Åbo bokcafé, medan man på hösten höll caféerna i hantverks- och kulturkammare Selma & Nils. Idén med berättarcaféet (Tarinakahvila, StoryCafe) är att alla intresserade är välkomna för att dricka kaffe, träffa folk, dela berättelser eller bara lyssna till historier under fria former. Berättarcaféets scen är fri för den som vill berätta minnen, historier från förr, sagor eller vilda äventyr. Berättelserna har kunnat framföras på valfritt språk. Caféerna har lockat 10-15 personer per gång och det totala antalet berättare uppgår till ca 20. Berättarcaféerna ordnades följande tisdagar, 25.1, 22.2, 29.3, 26.4, 24.5. 30.8, 27.9, 25.10 och 29.11. Berä�arkvällar och Svenskfinlands Storyslam Storyslam är en lekfull och underhållande berättartävling med målet att lyfta fram den muntliga berättartraditionen på ett publikvänligt sätt. Det viktigaste är inte själva tävlingen utan att berättare och publik möts kring berättelser. Ett annat mål med tävlingen är att utse en representant till de nordiska mästerskapen. Inför de finlandssvenska mästerskapen 2011 planerades deltävlingar i olika regioner. Diskussioner fördes bl.a. med Vasa Bokmässa samt med Helsingfors arbis. Vi försökte även hitta samarbetsparter på Åland och i Västra Nyland. I början planerade arbetsgruppen att ordna en deltävling även i Åboland. I ett rätt tidigt skede konstaterade man att det inte är ändamålsenligt att ordna uttagningstävlingar på olika orter. Många berättare avskräcks av tanken på en tävling och därför ville vi i stället ordna berättarkvällar på olika håll och på det sättet öka intresset för berättande. I Vasa ville man ändå att ordna en uttagningstävling. Tyvärr lyckades man inte rekrytera tillräckligt många deltagare för en tävling. I stället fick de båda som anmält sig en möjlighet att uppträda och öva sig i samband med Vasa Bokmässa. Den finlandssvenska berättartävlingen ordnades nu för tredje gången. Sydkustens landskapsförbund har hållit i trådarna för tävlingarna, som ännu söker sina former. 36 Målet är att skapa ett fungerande koncept med deltävlingar på olika håll i landet samt att på sikt hitta samarbetsparter som kan ta över arrangemangen. År 2011 ordnades tävlingen på Strandhotellet i Dalsbruk lördagen den 7 maj. Följande personer deltog i tävlingen: Juulia Salonen, Sibbo, Reidar Wasenius, Esbo, Kenneth Sjölund, Åbo, Agneta Möller-Salmela, Hangö, Anette Norrgrann, Kaskö, Olof Österberg, Dragsfjärd och Cay Irjala, Kristinestad. I publiken fanns ca 20 personer. Emil Granberg stod för musik i pauserna och Henrik Grönroos fungerade som konferencier. Till finalomgången utsåg publikjuryn Kenneth Sjölund, Juulia Salonen och Reidar Wasenius. Reidar Wasenius vann finalen och fick därmed representera Finland i de nordiska mästerskapen som ordnades i Åbo den 24 september. I den nordiska tävlingen deltog två representanter från Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Inför tävlingen i Dalsbruk ordnades en workshop, där deltagarna fick pröva på improvisation för berättare. Henrik Grönroos ledde workshopen som lockade åtta deltagare. Berä�arläger Det tvåspråkiga berättarlägret Underön ordnades den 1-4.8.2011 i Nagu. I lägret deltog sammanlagt 40 barn och 9 ledare. Lägret var tvåspråkigt med 20 svenskspråkiga och 20 finskspråkiga barn. Lägret ordnades på Nagu Gammelgård som är vackert belägen i den åboländska skärgården. Berättarlägret beskrivs närmare i kapitlet om Ordkonsten. Berä�arkväll i Helsingfors. Berä�arverkstäder på e�isar Eelin Hoffström höll under våren berättarverkstäder på sju olika eftisar i Åboregionen. Se närmare sid 15 under ”Ordkonst på Eftis och som skolans klubbar”. Lyktverkstäder på e�isar I september 2011 ordnades lyktverkstäder på Cygnaeus eftis och eftiset Aurelia i Åbo. Barnen fick tillverka lyktor av vide och papper under ledning av Carmela Johansson. Lyktorna användes vid en berättelsepromenad som ordnades kring Aura å lördagen 37 Hösten 2010 i Oslo var första gången alla nordiska länder deltog i tävlingen och man fick höra berättelser på fem språk, även finska och isländska. Sedan dess har många diskussioner förts gällande utvecklingen av Storyslam och hur man ska hitta lösningar på språkfrågan och skapa ett evenemang där publiken kan förstå innehållet utan att arrangemangets nordiska profil blir lidande. den 1 oktober. Lyktverkstäderna inleddes med att Carmela berättade den samiska sagan Flickan som förvandlades till en guldand – den saga som berättelsepromenaden handlade om. Därefter var det dags att sätta igång med lykttillverkning. I finalen i Åbo 2011 testade vi på konceptet att en utomstående berättare gjorde en kort resumé av berättelserna på engelska. Detta experiment utföll väl och publiken på drygt 100 personer upplevde att kvällen var mycket underhållande och trevlig och gav en möjlighet att höra berättelser på alla nordiska språk. I tävlingen deltog: Reidar Wasenius och Sirkka Huhtahaara från Finland, Pelle Olsson och Joanna Häggblom från Sverige, Øystein Vestre och Tomas Kinck Wold från Norge, André Andersen och Kasper Sørensen från Danmark samt Berglind Ósk Agnarsdóttir och Ragnheidur Thora Grimsdottir från Island. Som kvällens MC fungerar berättaren Agneta MöllerSalmela. Den 6.9 och 8.9 på Aurelia eftis byggde 15 barn och två ledare lyktor. Den 7.9 och 12.9 på Cygnaeus eftis deltog 20 barn som Nordgruppen och Nordiska mästerskap i berä�ande Storyslam är en lekfull tävling där det muntliga berättandet är i fokus. Tävlarna har maximalt 7 minuter på sig att berätta sin historia. Jurygrupper utses ur publiken och de tre deltagare som får mest poäng går vidare till finalomgången. Då berättar de en ny berättelse och jurygrupperna ger återigen poäng för framträdandet. Nordgruppen har sedan starten utvecklats till ett nätverk av berättarorganisationer i alla nordiska länder. De nordiska mästerskapen i berättande har tills vidare varit den viktigaste formen av samarbete. Hösten 2011 stod Finland som värd för de nordiska mästerskapen som hölls i Åbo 24.9.2011. De fem deltagande länderna ordnar nationella tävlingar för att utse representanter till de nordiska mästerskapen. Finlands representanter har utsetts vid finlandssvenska mästerskap, som ordnats av Sydkustens landskapsförbund, samt vid de finska mästerskapen i berättande som ordnas av Suomen elämäntarinayhdistys i Kärsämäki i juli. 38 Lyktverkstad. Kvällen var dessutom nyskapande på det sättet att man testade en direktrapportering på webbplatsen Café Ratatosk. Intresserade kunde följa med kvällens tävling och skriva kommentarer på nätsidan, där en livlig diskussion pågick och folk från hela norden deltog. Stämningar från slammet finns på YouTube: http://youtu.be/zLDPwdHBFos Workshop och nätverksseminarium För att ytterligare lyfta fram betydelsen av nordiska språk och av mångspråkigt berättande ordnades en workshop om skuggberättande och ett seminarium med temat gränsöverskridande berättande. Simultanberättande eller skuggberättande är en metod där berättaren får hjälp av en annan berättare, som fungerar som översättare för publiken. Genom att få översättning av stickord och förklaringar under berättelsens gång kan publiken förstå en berättelse på ett okänt språk. Nordisk mästare i berä�ande, Pelle Olsson. Huvudfokus är fortfarande på berättaren, men skuggberättaren ger nödvändig men minimal översättning för att publiken ska förstå innehållet. Denna form kräver förberedelsetid för berättaren och skuggberättaren samt handledning och övning. Under workshopen fick deltagarna öva detta under ledning av den erfarna simultanberättaren Torgrim Mellum Stene från Norge. Han har erfarenhet av simultarberättande bl.a. i Iran och Tadjikistan. Deltagarna, som bestod av storyslamdeltagare och Nordgruppens representanter, 39 4.5 fick öva sig i mångspråkigt berättande. Under seminariet efter tävlingen diskuterades möjligheter till utvecklat samarbete och olika projekt presenterades. Som inledare på seminariet fick man höra Nordiska rösters konstnärliga ledare Heli Aaltonen, Torgrim Mellum Stene från Norge, Liv Brita Brodal och Tomas Kinck Wold från Norge och AnneMarie Krarup från Danmark. Berä�arfes�valen Celebra�ng Transforma�on Höjdpunkten för berättarprojektet Nordiska röster var festivalen Celebrating Transformation som ordnades i Åboregionen 24.9-4.10.2011. Under festivalen kunde man på många platser och i olika sammanhang bekanta sig med berättande som konstform, som underhållning, som pedagogisk metod och som ett sätt för var och en att uttrycka sig. I festivalprogrammet ingick bl.a. berättarstunder i skolor, bibliotek och caféer. Berättarna och skolelever framförde berättelser på Åbo bokmässa, där även projektets böcker publicerades. Berättarkurser ordnades för nybörjare och längre hunna och sista dagen ordnades ett slutseminarium och en avslutande berättarkväll. Berättarfestivalen kulminerade i en Story-promenad lördagen den 1 oktober Promenaden var en ”stadssafari” längs Aura å som utgick från den samiska sagan Flickan som förvandlades till en guldand. Sagan berättades på totalt 14 olika språk vid berättarställen och under promenaden fick publiken uppleva dans, musik och performancer som illustrerade sagan. Lyktor som barn tillverkade på berättarläger, i ordverkstäder Storypromenad. och på eftisar skapade stämning under promenadens gång och i slutet av promenaden deltog barn från Sydkustens berättarläger i en lyktparad. 40 Produforum Åboland Produforum Åboland är ett ESF-projekt som startades upp av Sydkustens landskapsförbund i november 2009 för att tillsammans med kulturaktörer i Åboland bygga upp strukturer för verksamhetsutveckling, kompetensutveckling, nätverk, kulturföretagsamhet och marknadsföring inom de kreativa branscherna i regionen. Ursprungligen skulle projektet ha tagit slut 31.12.2011 men Produforum fick förlängning fram till 30.6.2014. Konceptet har varit framgångsrikt och engagerar allt fler kulturaktörer. Aktörsträffar Kulturaktörer arbetar ofta ensamma och har därför stor nytta av att träffa andra i samma situation, dels för att lära av varandra och inspirera till nya samarbeten, dels för att ta del av nyttig information om vad som händer på kulturfältet. Produforum Åboland ordnar därför olika möjligheter för aktörerna att träffas. Under 2011 ordnades t.ex. två Open Stage -tillfällen, 20.1 (17 deltagare)i Kimito där fotografen Hanna MehtonenRinne och formgivaren Marika Holm presenterade sin verksamhet och 18.2 (16 delt.) i Pargas där dansaren Susanne Montag, sångerskan Catarina Ahlstrand-Jalonen och fotografen Hans G Hästbacka presenterade sig. Ett annat forum för träffar har varit aktörsmöten och vardagsrumskvällar som ordnats i alla medverkande kommuner; i Åbo, Kimitoön och Pargas, sammanlagt åtta st. Seminarier Kultur ger kraft och Kultur i äldreomsorgen Sektoröverskridande arbete är viktigt inom Produforum-projekten. Under år 2011 har Produforum Åboland särskilt satsat på kultur i äldreomsorgen. Två seminarier om temat har arrangerats och Nicole Mattsson har varit deltidsanställd under ett halvår för detta ändamål. En stor del av arbetet har skett i samarbete med det kommunala projektet Vårkultur som år 2011 hade seniorer som tema. Den 5.4. arrangerade Produforum Åboland och Vårkulturgruppen seminariet Kultur ger kraft. Alla har rätt till en meningsfull vardag (68 deltagare). Den 15.9 arrangerade Produforum Åboland ett fortsättningsseminarium – Kultur i äldreomsorgen. Konst- och kulturarbete med och för seniorer (36 deltagare). På det senare tillfället fanns också sju av Produforum Åbolands kulturaktörer på plats för att ge personal på äldreboenden möjlighet att träffa dem och boka in dem på sina arbetsplatser. Matchningen upplevdes som mycket lyckad och ledde till arbetstillfällen för samtliga medverkande kulturaktörer. Med hjälp av Produforum Åboland har det varit möjligt att presentera aktörer inom vitt skilda konst- och kulturformer så som måleri, dans och hantverk för äldreomsorgen. 41 Kulturaktörer har i sin tur fått möjligheter att utveckla kulturpaket att marknadsföra och sälja framöver. Konceptet med matchningen har nu prövats också med kulturaktörer och dagvårdspersonal i början av 2012. Ett matchningstillfälle mellan fria bildningen och kulturaktörer kommer också att ordnas nästa september. Det här visar hur koncept som prövas inom Produforum sprider sig och kan användas på flera områden. genom att medverka och producera material Bron till berättelsernas som kan leva kvar och vara till nytta långt värld efter kulturhuvudstadsårets slut. Resultatet av samarbetet är två metodhandböcker i berättande som kan användas inom den kreativa branschen. Intresset för berättandet och berättelser har ökat enormt de senaste åren, och Produforum Åboland vill genom att översätta böckerna till svenska ge pedagogiska verktyg i berättande för svenska aktörer. Ett av Produforum Åbolands målsättningar är att synliggöra kulturaktörer i Åboland. Produforum Åboland har därför gett ut häften där aktörerna och deI metodhandboken Bron �ll ras kompetens marknadsförs. Det första häftet berä�elsernas värld finns �ps gavs ut i samband med Vårkulturprogrammet och råd för hur man kan anoch innehåller de aktörer som erbjuder sig att vända berä�ande i si� arbete. jobba inom äldreomsorgen. Det andra häftet innehåller alla de kulturaktörer som erbjuder sig att arbeta i Åboland inom någon sektor, så som på bibliotek, i skolor, i dagvården, i företag osv. Detta häfte – Välj kultur! Här hittar du konstnärer och kulturaktörer i Åboland som vill jobba med er – har skickats ut till alla tänkbara kunder, finns att få på Luckan i Åbo och i Kimito, och finns både på Produforums och Sydkustens webbsidor. På detta sätt stöder och uppmuntrar vi olika sektorer att få reda på vilka kulturaktörer som finns tillgängliga för dem. Heli Aaltonen (red.) Hur gick det sen? Samtal om svenskt kulturliv efter Åbo 2011 Ett samarbete mellan Åbo kulturcentral, Produforum ÅboAlf Rehn, professor land, Stiftelsen Åbo 2011 och Sydkustens landskapsförbund i företagsekonomi, resulterade i den tredelade seminariehelheten Hur gick det talar om “den krea�va sen? Samtal om svenskt kulturliv efter Åbo 2011. Samtliga staden”. hölls i Åbo, var välbesökta och har fått ett gott bemötande. Den första, 19.5 (19 deltagare), hette Den finlands-svenska dramatiken och teaterscenen och hölls i samarbete med Åbo Svenska Teater. Det andra, Barnkulturens ABC - från Armada till Å-djur, samtal om barnkulturpedagogik hölls 13.9 (18 deltagare) Den sista delen som också var Produforum Åbolands (2009-2011) slutseminarium Hur gick det sen? kulturella nätverk och kreativa infrastrukturer - hölls 24.11 (35 deltagare) och på detta var Alf Rehn huvudtalare. På seminariet presenterades erfarenheter från några Åbo 2011 -projekt. Seminariet avslutades med gruppdiskussioner där det kom fram att de flesta vill fortsätta med de kulturnätverk de byggt upp under året. Produforum Åboland bygger nu vidare på den plattform som skapades i och med detta samarbete. Studieresa �ll Österbo�en Många nya idéer föddes under den resa som Produforum Åboland gjorde tillsammans med AiA (Artists in the Archipelago) i februari 2011till Österbotten. Syftet med resan var att bekanta sig med nätverksarbete i Österbotten, lära av goda exempel och skapa en starkare samhörighet mellan aktörerna i AiA och Produforum Åboland. Resan gick bl.a. till Juthbacka kulturcentrum, Nykarleby, där vi besökte Produforum Österbotten, till Jakobstad och Vasa. Sammanlagt 16 kulturaktörer deltog i resan. Handböcker och broschyrer Under Åbo2011 kunde Produforum Åboland stöda berättelseprojektet Nordiska röster 42 Samarbeten Många möten med olika samarbetsparters och sektorer har hållits. Här kan nämnas samarbetsmöten med både Luckan i Kimito och Luckan i Åbo. Samarbetsmöten har även hållits med fria bildningen, Centret för livslångt lärande och Novia i Åbo. I samarbete med Kimitoöns vuxeninstitut och Väståbolands medborgarinstitut har planerats gemensamma föreläsningar med kulturaktörer som målgrupp. I Kimito hölls under hösten två föreläsningar; Kul ful marknadsföring (50 deltagare) med Maria Österåker och Så få du igenom ditt budskap i media (13 deltagare) med Marika Mäklin. Liknande samarbeten har startats upp med Väståbolands medborgarinstitut. Kulturforum.fi Samarbetet med de andra Produforum projekten har ofta skett genom Produforum riks. En viktig satsning för kulturaktörerna är Kulturforum.fi. Den 26 maj 2011 lanserade Produforum Riks ett forum på nätet där alla verksamma på kulturfältet efter en enkel registrering kan lägga upp presentationer och digitala annonser om aktu43 ella evenemang, produkter och tjänster. Kulturforum.fi är öppet för presentationer av konstnärer och enskilda kulturaktörer, grupper, institutioner, projekt, produkter och tjänster. Presentationer och annonser kan läggas upp på Kulturforum. 4.6 Barn og Boka – Nordiskt samarbetsprojekt Sydkustens landskapsförbund deltar i ett Norplus-finansierat projekt Barn og Boka. Huvudman för projektet är Lillehammer stad i Norge och samarbetsparter är Leksands kommun i Sverige samt Helsingfors stad och Sydkustens landskapsförbund i Finland. Projektets huvudmålsättning är att barn ska få en målinriktad, tidig och god språkstimulans i dagvården. Olika åtgärder och projekt för språkstimulans i dagvården i de olika kommunerna presenteras och lyfts fram. Inom ramen för projektet har det ordnats ett besök till Lillehammer 5-7.9.2011 och ett besök till Leksand 20-22.11.2012. Gruppen besöker Helsingfors 22-24.4.2012. Då kommer bl.a. Ordboet, babypoesi, rimjam, ordkonsten och Annegården att presenteras för de övriga nordiska länderna. Sydkustens representant i den nordiska projektgruppen är Monica Martens-Seppelin. 4.7 Borgåmo�agningen Genom den traditionella sommarmottagningen i Borgå kunde Sydkustens delegation i Östra Nyland igen erbjuda ett gemensamt tillfälle för personer inom kultur- och utbildning i landskapet att mötas. Denna gång hölls sommarmottagningen på Borgå folkakademi den 31augusti 2011. Borgå folkakademi preseneterades och årets gäst var skolans nya rektor Henrika Nordin. Inbjudna var förtroendevalda och anställda inom kultur,-bildnings-, och fritidssektorn, regionens kommundirektörer och föreningsaktiva. 4.8 Informa�on och webbtjänster Under verksamhetsåret har Sydkusten kontinuerligt utvecklat och effektiverat informationen. Målet har varit att öka synligheten genom att på många olika sätt informera såväl allmänheten som medlemskommunerna om aktuella frågor. I tidningspress samt i radio och tv har information om Sydkustens olika evenemang regelbundet presenterats. Genom informationsbroschyrer över aktuell verksamhet har information spridits vid mässor, konferenser, seminarier mm. Sydkusten har också varit aktiv på Facebook där man bland annat laddat upp information om aktuella seminarier och annan verksamhet. Press och media Sedan förra förbundsmötet (2011) har Sydkustens verksamhet uppmärksammats i pressen i bred utsträckning. Inom ramen för det svenskspråkiga utvecklingsnätverket för eftis- och klubbverksamhet gjorde Sydkusten en bilaga till tidningen Läraren och tidningen Hem och Skola. Bilagan som omfattade 8 sidor innehöll artiklar om olika former av klubbverksamhet i Svenskfinland. Upplagan var sammanlagt 43 000 ex och gjordes i samarbete med Vasa stad och Förbundet Hem och Skola. Den utkom i september 2011. Projektet VårKultur (då nämns ofta både Produforum och Sydkusten) har lyfts upp i ett flertal tidningsartiklar både under våren 2011 och hösten 2011. Lena Långbacka berättade även om VårKultur i radio Vega Åboland 6.3.2012. Storyslam 2011 som är en del av berättarprojektet Nordiska röster skrevs det om i hela elva tidningsartiklar våren 2011 och hösten 2011. Övrig medierapportering om berättarfestivalen uppgick till 18 tidningsartiklar. Ordkonsten har uppmärksammats i ett flertal artiklar under hösten 2011. Babypoesi i Sibbo och ordkonstskolan i Borgå var också med i ett TV inslag hösten 2011. Fantasilägren som ordnas om somrarna skrevs det om sommaren 2011. Ordboet har uppmärksammats under hösten 2011 i några tidningsartiklar. Det traditionella seminariet för pedagoger som ordnades mars i Helsingfors samt i augusti både på Kimitoön och i Ekenäs har uppmärksammats i media under augusti 2011. Sydkustens landskapsförbunds kartläggning om morgon- och eftermiddagsverksam- 44 45 heten har tagits upp under hösten 2011 både i tidningsartiklar, i radio och i TV. Genom sitt mandat i Nylands NTM-centrals delegation för svensk service har Sydkusten bevakat frågor som har relevans för den svenska befolkningen. Produforums verksamhet har det skrivits om i ett flertal tidningsartiklar våren 2011 och hösten 2012. Regelbunden kontakt har hållits till den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet inom Regionförvaltningsverket, Utbildningsstyrelsen samt CIMO i frågor som berör utbildning och utveckling av projektkompetens på svenska. Sydkustens nya undersökning om dagvårdssituationen i de svenska dagvårdsenheterna i medlemskommunerna har lyfts fram i tidningsartiklar under hösten och vintern 2011-2012. Samarbete och kontakt har även upprätthållits till Svenska Finlands folkting och tankesmedjan Magma. Delar av Sydkustens landskapsförbunds personal varit Radio Vega Åboland studiogäster: 21.1.2011, 23.9.2011, 26.9.2011 Webbinforma�on På webbsidan www.sydkusten.fi finns information om Sydkustens verksamhet och presentationer av pågående projekt och satsningar. Förutom www.sydkusten.fi upprätthåller Sydkusten www.eftis.fi, www.ordkonst.fi, www.klubbar.fi och www.svenskskola. fi. Den sistnämnda webbplatsen innehåller en databas med uppgifter om samtliga svenskspråkiga skolor, eftisar och daghem i Finland. Uppgifterna på www.svenskskola. fi uppdaterades kontinuerligt. Samarbetspartner I Sydkustens verksamhetskoncept ingår att sammanbinda personer, aktörer och organisationer av från många olika områden för att i nätverk utveckla fungerande och kostnadseffektiva lösningar. Som organisation arbetar vi även mycket tillsammans med andra. Nedan exempel på centrala samarbetsparter. Svensk byaservice inledde sin verksamhet som forum för landsbygdsutveckling i Svenskfinland i medlet av 1990-talet, då också de finska aktörerna organiserade arbetet med byautveckling. Svensk byaservice upprätthålls av Sydkusten, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och Svenska studiecentralen. Som medlem och med en styrelseplats i Klubbcentralen - Kerhokeskus har vi medverkat till att nationellt utveckla skolans klubbar. Samarbetet med förbundet Hem och skola har under årens lopp stärkts genom bl.a. arbetet för skolans klubbar. Samfundet Folkhälsan är en viktig samarbetspartner i projektet Ordboet och vid utvecklandet av kontaktnätet till hälsovårdarna. Genom att delta i den årliga Organisationskonferensen och Föreningsfestivalen, ordnade av Svenska kulturfonden och Svenska studiecentralen, håller Sydkusten därtill kontakt med alla centrala finlandssvenska föreningar och organisationer. Genom medverkan i styrelsen i den finska intresseorganisationen för ordkonst, Suomen sanataideopetuksen seura har vi deltagit i det nationella arbetet för ordkonstens främjande. Som delägare i och med tillgång till styrelseplats på Samfundet Folkhälsans mandat i Framtidsskolan har Sydkusten medverkat till att utveckla yrkesinstitutet Prakticum. Föreningen Luckan grundades av Sydkusten tillsammans med några andra organisationer år 2001 för att synliggöra den finlandssvenska kulturen i huvudstadsregionen. Samarbetet mellan Sydkusten och Luckan är omfattande. Sydkusten har medverkat i styrelsen till en fortsatt utveckling av Luckan i Huvudstadsregionen som i sin tur samordnar det nätverk som Luckorna i Svenskfinland bildar. Sydkusten har även representation i Åbo svenska teaters delegation. 46 47 BILAGOR ARBETSGRUPPER Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning Maria Björnberg-Enckell, ordförande Agneta Eriksson, Sydkusten Nina Fabricius, Helsingfors Niclas Grönholm, Helsingfors Niclas Rönnholm, Helsingfors Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden Gunilla Holm, HU Christer Holmlund, FSL Barbro Högström, Esbo Dan Johansson, FSL Berndt-Johan Lindström, Vanda Rikard Lindström, Borgå Michaela Lithén, PF Bjarne Mollgren, Grankulla Kurt Torsell, Kommunförbundet Michael Uljens, PF Annika Westerholm/Sofia Svahnström, Utbildningsstyrelsen Heidi af Heurlin, Sydkusten (sekreterare) Styrgruppen Svensk dagvård och utbildning Johan Aura, Utbildningsstyrelsen fr.o.m. hösten 2011 Svenska folkskolans vänner. Barbro Högström, Esbo Ulrika Lundberg, Väståboland/Pargas Rolf Sundqvist, Pedersöre Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden, Agneta Eriksson, Sydkusten Heidi af Heurlin, Sydkusten (sekreterare) Sydkustens grupp för dagvårdsadministratörer Pia Furu, Prac�cum Nina Fabricius, Helsingfors Annika Hiitola, Grankulla Lucia Bigos, Esbo Marita Westerlund ÅA Janita Metsämäki, Borgå Gunvor Brunberg, Sibbo Carina Kiukas, Arcada 48 Lena Karlsson, Vanda Margot Flinck, Kyrkslä� Agneta Eriksson, Sydkusten Heidi af Heurlin, Sydkusten (sekreterare) Sydkustens landskapsförbunds ledningsgrupp för morgon- och e�ermiddags- och klubbverksamheten: S�na Forsberg/Elise Hindström Ung Martha (ordförande 2011) Eva-Lo�a Backman-Winqvist Finlands Svenska Idro� Sonja Hyvönen/Sofia Svahnström Utbildningsstyrelsen Carina Kekäle Yrkesakademin i Österbo�en Helena Pulkkinen Folkhälsan Syd Helena Sandberg Kyrkans central för det svenska arbetet Anne Lindholm Borgå stad Gun Sandberg-Wallin S��elsen Sedmigradsky Hanna Wahlman/Anna-Maija Laine Sällskapet för mediefostran Maarit Westerén Förbundet Hem och Skola Monica Martens-Seppelin, sekr. Sydkustens landskapsförbund Arbetsgruppen för VårKultur Lena Långbacka, kulturkoordinator vid Sydkustens landskapsförbund r.f. Johanna Slo�e, t.f. kultursekreterare i Åbo Fia Isaksson, kulturchef i Väståbolands stad Solveig Friberg, kultursekreterare i Kimitoöns kommun Dessutom inkallades följande sakkunniga �ll arbetsgruppen: Rainer Wahtera, Äldrerådet i Väståboland Pen� Friberg, Äldrerådet i Kimitoön Margó Storm, Folkhälsan i Åbo Mona Lehtonen, Svenska Pensionärsförbundet Marianne Sundroos, Kimitoöns församling Ann-Mari Backman, Hemmet i Åbo Gun Sirén, chef för äldreomsorgen i Väståboland VårKultur 2011 samarbetade nära med kulturnätverket Produforum Åboland och projektchef Kris�n Ma�sson deltog i arbetsgruppens arbete. Åsa Rosenberg från Svenska Kulturfonden deltog också i e� par möten för a� informera om finansieringsmöjligheter. Referensgruppen för den svenska ordkonsten, medlemmar 2011 Nina Gran, Helsingfors stads kulturcentral Camilla Cedercreutz-Bäck, Nordens ins�tut i Finland Susanne Ahlroth, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors 49 Jannika Stenius, klasslärare Zusan Söderström, Luckan och Produforum Katarina von Numers-Ekman, Modersmålslärarföreningen Mia Franck, Åbolands li�eraturförening Ane�e Jansson, Helsingfors Arbis Johanna Sallinen, Veronica Hertzberg, Folkhälsan Johanna Slo�e, Åbo stads kulturcentral Sabine Forsblom, Borgå folkakademi Agneta Möller-Salmela, Hangö stadsbibliotek Irina Johansson, Gammelbacka skola, Borgå Michelle Ma�olk och Malin Fagerström från Sydkustens landskapsförbund KURSER, UTBILDNINGSDAGAR OCH FORTBILDNING SOM SYDKUSTEN ORDNAT Inspira�onskurser i Ordbet 28.2, kl 9-12 eller 13-16 Läslust och berä�arglädje (Agneta Möller-Salmela) 29.2, kl 9-12 eller 13-16 Skrivglädje och ordkonst (Monica Vikström-Jokela) 1.3, kl 9-12 eller 13-16 Bildernas berä�elser (Filippa Hella) (Sammanlagt deltagarantal 121) Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande 31.3 Helsingfors, Hanna Mehtonen-Rinne och Lina Teir (15 deltagare) 28.4 Åbo, Lena Marander-Eklund, Hanna Mehtonen-Rinne och Lina Teir (15 deltagare) Introduk�onsveckoslut för ordkonstledare 3-4.9 Karis, Jolin Slo�e och Aulikki Rundgren (18 deltagare) Övriga kurser i ordkonst 14.9 Kurs i ordkonst för småbarn, Nina Gran, Malin Fagerström, Susanne Ahlroth och Annika Sandelin (14 deltagare) 28.11 Småbarnsordkons�ortbildning, Susanne Ahlroth, Sanna Huldén och Michelle Ma�olk (10 deltagare) 8-9.6 Hangö sommaruni kurs, Nina Gran, Annika Sandelin, Agneta Möller-Salmela, Michelle Ma�olk(14 deltagare) 14.5 Karis Lägerledardag (20 deltagare) Övriga kurser 23.3.2011 i Karleby 11.4.2011 Åbo 13.4.2011 Helsingfors 50 Lek med ord – alla har fantasi (Föreläsare Hanna och Malin Klingenberg) De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamhet en (föreläsare Kurt Torsell, från Finlands kommunförbund och Monica Martens-Seppelin från Sydkusten) De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamheten (föreläsare Kurt Torsell, från Finlands kommunförbund och 14.4.2011 Vasa 3.10.2011 Vasa 5.10.2011 Helsingfors 12.3.2011 Helsingfors 11.8.2011 Raseborg 12.8.2011 Kimitoön Monica Martens-Seppelin från Sydkusten) De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamheten (föreläsare Kurt Torsell, från Finlands kommunförbund och Monica Martens-Seppelin från Sydkusten) Mediefostran (föreläsare Maija Laine från Sällskapet för mediefostran) Mediefostran (föreläsare Maija Laine från Sällskapet för mediefostran) S�mulera barns språk och fantasi (Föreläsare Marie-Louise Nyberg från Sverige) S�mulera barns språk och fantasi (Föreläsare Marie-Louise Nyberg från Sverige) S�mulera barns språk och fantasi (Föreläsare Marie-Louise Nyberg från Sverige) Seminarier och större evenemang Produforums riksträff i Tammerfors, 17.2: VårKultur Luckan i Helsingfors, 16.5 och 9.11: Nordiska röster Kultursekreteraredagar i Åbo, 19-20.9: Nordiska röster Kommunförbundets rektorsdagar, 6.10: Nordiska röster Seminariet ”Hur gick det sen”? I Åbo, 24.11: Nordiska röster Uppdragsgivartorget, Novia, 1.11: Sydkustens verksamhet Educamässan: 27-28.1.2012 Åbo bokmässa: 30.9-2.10.2011 Föreläsare och gäster under året Susanne Ahlroth Småbarnsordkons�ortbildning 28.11.2011 Eleanor Bodel Seminariet ”Kultur ger kra� ” 5.4.2011 Tove Bornemann Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Malin Fagerström Kurs i ordkonst för småbarn 14.9.2011 Nina Gran Kurs i ordkonst för småbarn 14.9.2011 Filippa Hella Inspira�onskurs i Ordbet 29.2.2012 Sanna Huldén Småbarnsordkons�ortbildning 28.11.2011 Bengt Johansson Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Hanna Klingenberg Lek med ord – alla har fantasi 23.3.2011 Malin Klingenberg Lek med ord – alla har fantasi 23.3.2011 Jarmo Kujala Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Maija Laine Mediefostran 3.10.2011, 5.10.2011 Bo Ossian Lindberg Seminariet ”Kultur ger kra� ” 5.4.2011 51 Lena Marander-Eklund Hanna Mehtonen-Rinne Marika Mäklin Agneta Möller-Salmela Henrika Nordin Ralf Nummelin Marie-Louise Nyberg Marianne Pe�ers Alf Rehn Antonia Ringbom Aulikki Rundgren Johanna Sallinen Monica Sandberg Annika Sandelin Kers�n Stubb Marianne Sundroos Lina Teir Kurt Torsell Maria Turtschaninoff Monica Vikström-Jokela Carina Wolff-Brandt Maria Österåker Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande 28.4.2011 Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande 31.3.2011, 28.4.2011 Produforum. Föreläsningen ”Så får du igenom di� budskap i media” hösten 2011 Hangö sommaruni kurs 8-9.6.2011 Inspira�onskurs i Ordbet 28.2.2012 Borgåmo�agningen 31.8.2011 Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 S�mulera barns språk och fantasi 12.3.2011, 11.8.2011, 12.8.2011 Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Produforum. Seminariet ”Hur gick det sen? Kulturella nätverk och krea�va infrastrukturer 24.11.2011 Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Introduk�onsveckoslut för ordkonstledare hösten 2011 S�mulera barns språk och fantasi 12.3.2011, 12.8.2011 Medverkade på Educa mässan 27.1.2012 Kurs i ordkonst för småbarn 14.9.2011 Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren 2011 Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande 31.3.2011 De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamheten 11.4.2011, 13.4.2011, 14.4.2011 Besökte ordkonstkolan hösten 2011 Inspira�onskurs i Ordbet 29.2.2012 Besökte ordkonstkolan hösten 2011 Produforum. Föreläsningen ”Kul och ful marknadsföring” hösten 2011 Ordkonstledare våren 11/hösten 11 Josefin Vidjeskog Pargas ordverkstad och Åbo ordverkstad, samt lägerkoordina tor 2011 Elin Willows Pargas ordverkstad 52 Petra Erickson Ann-Charlo�e Fröberg Hanna Mehtonen-Rinne Marit Björkbacka Malin Fagerström Anna-Lena Wiik Iréne Poutanen Micaela Pikulinsky Danielle Mickos Karin-Astrid Stenberg Heini Rautoma Charlo�a Pe�ersson Annika Sandelin Eelin Hoffström Åbo ordverkstad Pargas ordverkstad Åbolands ordlabb Sydkustens ordkonstskola i Borgå åk 1-2 och 6-9, Babypoesi på Esbo rådgivningar Sydkustens ordkonstskola i Borgå åk 3-5 Dagäppelordverkstad, Östra centrum Dagäppelordverkstad, Östra centrum Vanda språkbadsordverkstad, Esbo e�isordverkstad, Dagäp pelordverkstad, Östra centrum, Gumbostrand och Salpar e�isordverkstad, Karis e�isordverkstad, Babypoesi på Esbo rådgivningar Karis ordverkstad Karis ordverkstad, Snappertuna och Svalbo e�isordverkstad Ko�by ordverkstad Ko�by ordverkstad, Bobäck e�isordverkstad, Esbo e�isordverkstad, Winellska skolans ordverkstad Richardsgatans ordverkstad Berä�arordverkstad på e�isar i Åboland(Pargas, Houtskär, Kimito, Dalsbruk, Drags�ärd, Åbo, Västan�ärd) Cer�fierade ordkonstledare år 2011 Petra Erickson Lena Viljanen Josefin Vidjeskog Malin Fagerström Ingeborg Lindholm Micaela Pikulinsky Annika Sandelin Marit Björkbacka Iréne Poutanen Medverkande berä�are i Nordiska röster 2011 Heli Aaltonen, Finland; även konstnärlig ledare för projektet Nordiska berä�are Love Ersare, Sverige Torgrim Mellum Stene, Norge Annemarie Krarup, Danmark Sigurbjorg Karlsdó�r, Island Makka Kleist, Grönland Anna-Maria Toivonen, Finland (fi) Lina Teir, Finland (sve) Samiska berä�are 53 Siiri Magga-Mie�unen, Finland Berit Ale�e Mienna, Norge Övriga berä�are Judy Paterson, Sko�land Claire Hewi�, Sko�land Georgiana Keable, Norge/England Suse Weisse, Tyskland Berä�arkvällar ordnades enligt följande 30.3 Axxell, Pargas, 15 deltagare, Claire Hewi� från Sko�land inledde. Även stu derandevid Axxell berä�ade. 6.4 Hangö stadsbibliotek, 8 deltagare. Agneta Möller-Salmela och Eelin Hoffström inledde. 13.4 Café Hallonblad, Pargas, 15 deltagare Egil Essén inledde med a� berä�a om ”byaoriginalet” Wilhelm Hallonblad, som ge� si� namn åt caféet. Däre�er fick deltagarna höra många olika berä�elser på bl.a. Pargasdialekt, Närpesdialekt, svensknorska och på engelska 14.4 Helsingfors arbis, 15 deltagare Camilla Cedercreutz-Bäck och Agneta Möller-Salmela fungerade som inledare och diskussionsledare. 16.4, Vasa bokmässa Österbo�ens representanter i Storyslam-tävlingen berä�ade på Vasa bokmässa, Lena Långbacka representerade arbetsgruppen. 15.9 Seminarium: Kultur och äldreomsorg, Kimito; 36 deltagare. 11.11. Verkstad: A� äga sin röst, �llsammans med Produforum i Raseborg; 22 deltagare. 24.11 Seminarium Hur gick det sen? Kulturella nätverk och krea�va infrastrukturer; 35 deltagare. 24.11. Produforum träff på Åbo Svenska Teater; 61 deltagare. 25.11 Möte med Turk Design New; 12 deltagare, Åbo 29.11 Drama -seminarium. Läsningar av finlandssvenskt drama; 19 deltagare Föreläsning: Kul och ful marknadsföring 19.10; 50 deltagare. Hur få igenom budskap i media 24.11; 13 deltagare, Kimito 7-25.11. Produforum-aktörers utställning i Galleri 18, Helsingfors. (4 fotografer) PRODUFORUMS SEMINARIER OCH AKTIVITETER UNDER VERKSAMHETSÅRET 8 st aktörsmöten med konst- och kulturaktörer i Åboland Open Stage-�llfällen: 20.1, Kimito; 16 deltagare, 18.2, Pargas; 17 deltagare Föreläsning, 20.1. Branding av kultur, Nina Kivinen, Åbo; 33 deltagare Studieresa �ll Österbo�en 11-13.2; 17 deltagare Barnkulturforum -diskussionsseminarium 3.3, Pargas; 12 deltagare Vårkultur -seminarium 5.4: Kultur ger kra�. Kultur för och med seniorer, Pargas; 68 deltagare Kurs i muntligt och digitalt berä�ande, i samarbete med ordkonsten. 28.4, Åbo; 19 deltagare Seminarium: Den finlandssvenska drama�ken och teaterscenen 19.5; 21 deltagare Resa �ll Produforum riksträff i Helsingfors, 6 deltagare 13.9 Diskussionsseminarium: Från Armada �ll Å-djur, om barnkulturpedagogik. Åbo; 18 deltagare. 54 55 EGNA ANTECKNINGAR __________________________________________________________ __________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ __________________________________________________________ __________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ __________________________________________________________ __________________________________________________________ ___________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________ __________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________ __________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ __________________________________________________________ __________________________________________________________ ____________________________________________________________ ___________________________________________________________ 56
© Copyright 2024