Årsrapport 2011
Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisa�on för de
tvåspråkiga kommunerna i södra Finland.
Sakkunnigorganisa�on
Sekreterarorganisa�on
Samarbetsorganisa�on
Projektorganisa�on
För a� förverkliga si� uppdrag a� främja den svenskspråkiga befolkningens förutsä�ningar a� få kultur- och utbildningstjänster av god
kvalitet. Samlad kompetens, kopplad �ll ﬁnansiering från både den
oﬀentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är
en organisa�on som har ﬂexibilitet, likviditet och legi�mitet a� agera i
svenskt utvecklingsarbete.
Medlemskommuner:
Borgå stad
Esbo stad
Grankulla stad
Hangö stad
Helsingfors stad
Ingå kommun
Kimitoöns kommun
Kyrkslä�s kommun
Lappträsks kommun
Lovisa stad
Pargas stad
Raseborgs stad
Sibbo kommun
Sjundeå kommun
Vanda stad
Åbo stad
Nylands svenska landskapsförbund som fungerat sedan 1959 och Åbolands
kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens landskapsförbund r.f.
i sy�e a� bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och a� idka annan
intressebevakning, som är central i de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna.
1
INLEDNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2
INLEDNING
3
1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN
1.1 Styrelse och arbetsutsko�
1.2 Personalen
1.3 Finansieringen
3
5
6
6
2 DAGVÅRD OCH UTBILDNING
2.1 Dagvården
2.2 Lärar�llgången
2.3 Educa
2.4 Morgon- och e�ermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet
8
8
10
11
11
3 SEMINARIER OCH KURSER
3.1 Seminarium x3
17
18
4 KULTUR
4.1 Ordkonsten
4.2 Barnkultur
4.3 VårKultur
4.4 Nordiska röster
4.5 Produforum Åboland
4.6 Barn og boka
4.7 Borgåmo�agningen
4.8 Informa�on och webbtjänster
19
19
28
31
34
41
44
44
44
BILAGOR
Arbetsgrupper
Kurser, utbildningsdagar och fortbildning som Sydkusten ordnat
Produforums seminarier och ak�viteter under verksamhetsåret
48
48
50
54
Sydkustens landskapsförbund r.f. har en mångfasetterad verksamhet enligt tyngdpunkten i sitt uppdrag, att bevaka och bereda svenska utbildningspolitiska frågor samt
främja de svenska kultursträvandena på verksamhetsområdet. För att ge läsaren en
mera detaljerad information om de olika åtaganden förbundet haft under året, kompletterar vi verksamhetsberättelsen, som ﬁnns bland förbundsmöteshandlingarna som
en del av bokslutet, med en årsrapport som sträcker sig från förbundsmötet den 7 april
2011 fram till förbundsmötet den 19 april 2012. Med hjälp av årsrapporten vill vi ge
våra medlemskommuner, samarbetsparter och ﬁnansiärer en mera heltäckande bild av
verksamheten. Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som informerar
men som också inspirerar till diskussion.
1
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN
I Sydkustens medlemskommuner bor drygt hälften av landets svenskspråkiga befolkning. Antalet medlemskommuner har förändrats i takt med att kommunfusioner
ägt rum. I landskapet Nyland är medlemskommunerna Borgå, Esbo, Grankulla, Ingå,
Hangö, Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lovisa, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, och Vanda. I Egentliga Finland är medlemskommunerna Kimitoön, Pargas och Åbo.
Sydkusten ser som sin uppgift att ge medlemskommunerna redskap med vilka kommunerna kan erbjuda och utveckla högklassiga utbildnings- och kulturtjänster för sin
svenskspråkiga befolkning. Förbundets arbetssätt och ett aktivt arbete för att bredda
ﬁnansieringsbasen för verksamheten, möjliggör tillförande av service inom utbildning
och kultur för den svenskspråkiga befolkningen på det egna språket i medlemskommunerna.
Sydkustens landskapsförbund r.f. har i enlighet med stadgarna arbetat med att främja
den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet och bevakat frågor som har speciell relevans för den ﬁnlandssvenska
befolkningen. Att kontinuerligt stärka förbundet som medlemskommunernas verktyg
i uppgiften att utveckla de svenska bildningstjänsterna och att samtidigt bevaka och
försäkra Sydkustens verksamhetsvillkor i framtiden, har varit en dubbel utmaning för
förbundets ledning. Med hänsyn till ekonomiska och personella resurser har förbundets verksamhet skötts framgångsrikt och med gott resultat.
Metoden att bygga upp och stärka nätverk mellan aktörer med ansvar för svenska
tjänster är betydelsefullt för fungerande svenska lösningar. En aktiv kontakt med
3
medlemskommunerna är en förutsättning för att på bästa möjliga sätt i verksamheten stöda kommunerna. Därför strävar Sydkusten att ständigt bredda kontaktytan
till medlemskommunerna. Förbundsmötet utgör den formella kontakten, som kompletteras av att ett stort antal personer i våra medlemskommuner deltar i Sydkustens
verksamhet. Medlemmarna i våra förtroendeorgan drar i egenskap av kommunernas
representanter upp riktlinjer för verksamheten.
I olika projekt- och arbetsgrupper byggs verksamheten i praktiken upp. Därtill träffar vi ett stort antal för Svenskﬁnland centrala sakkunniga, kulturaktörer, eftisledare,
dagvårdspersonal och övriga pedagoger på de seminarier, kurser och träﬀar som vi
ordnar. Sydkusten är en mötesplats där engagerade människor träﬀas, där behov och
möjligheter synliggörs och ventileras och där initiativ förädlas till projektplaner och
verksamhet för Svenskﬁnland. 2011 har varit ett särskilt aktivt verksamhetsår i Åboland, med anledning av kulturhuvudstadsåret Åbo2011.
Vid förbundsmötet 2011 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten.
Frågor med speciell relevans för den ﬁnlandssvenska befolkningens fram�d
Genom att bevaka förändringar i samband med de processer som pågår inom den
kommunala och statliga förvaltningen och även handla utgående från dem kan Sydkusten förverkliga sitt uppdrag. Försämrade förutsättningar för strukturer på svenska
innebär ett ökat behov av att bistå och agera, framförallt inom de delar av Sydkustens
verksamhetsområde där ﬁnskan är huvudspråk. Sydkusten bygger upp nätverk mellan politiskt förtroendevalda, anställda och övriga aktörer med ansvar för svenska
tjänster. Genom täta kontakter stärks förtroendet mellan aktörerna och skapar bättre
förutsättningar för att genomföra uppdraget.
Barn och unga - utbildning och fri�d
Barns och ungas trygga uppväxtvillkor samt rätt till lärande och utveckling är fundamentet i arbetet. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran
också på svenska i medlemskommunerna är intentionen i Sydkustens barninriktade
verksamhet. Genom kultur- och konstfostran ges barn och unga en positiv värdegrund,
kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling
som individer. Barnen och de unga samt den ﬁnlandssvenska skolan, dagvården och
eftis- och fritidsverksamheten är centrala i all verksamhet som Sydkusten bedriver.
4
Tillgången på svenskspråkig arbetskra�
En växande utmaning för kommunerna är tillgången på svenskspråkig arbetskraft och
utbildning till väsentliga yrken och områden. En god kvalitet är särskilt betydelsefull
för den svenska dagvården och skolan. En god kvalitet förutsätter en välutbildad personal. Genom att upprätthålla nätverk och grupper och sammanföra såväl sakkunniga,
personer som arbetar inom viktiga yrkessegment och som beslutsfattare, samt bistå vid
personalrekrytering till skola och daghem, stöder Sydkusten medlemskommunerna.
Informa�on om stödfunk�oner och svensk verksamhet
För att göra Sydkustens tjänster mera lättillgängliga och synliga för såväl allmänheten
som medlemskommunerna vill vi kontinuerligt utveckla och eﬀektivera informationen. Genom förbättrad webbinformation och utveckling av sociala medier, genom
kontakter till media samt genom regelbundna informationsbrev till kommunerna och
en ökad dialog till såväl tjänstemän som förtroendevalda skall informationen förverkligas. Målet är att varje region inom Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas
och får stöd för den form av verksamhet man själv anser sig behöva.
1.1.
Styrelse och arbetsutsko�
Vid förbundsmötet valdes Maria Björnberg-Enckell till ordförande för år 2011.
Som vice ordförande har Holger Wickström och Lena Sjöberg-Tuominen fungerat.
Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna Maria Björnberg-Enckell, Holger
Wickström, Lena Sjöberg-Tuominen samt styrelsemedlemmarna Bo Grönholm,
Jessica Lerche, Rikard Lindström och Christel von Frenckell-Ramberg.
Medlemmar i styrelsen har varit:
Ordinarie
Monica Björkman, sfp, Esbo
Roger Engblom, sfp, Raseborg
Rikard Lindström, sfp, Borgå
Inger Wretdal, sfp, Kimitoön
Widar Nyberg, sdp, Väståboland
Christel v. Martens, sdp, Hfrs
Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslä�
Bo Grönholm, saml, Esbo
Lena Sjöberg-Tuominen, grön, Hfrs
Joonas Leppänen, vf, Hfrs
Björn Fant, sfp, Hfrs
Christel v. Frenckell- Ramberg, sfp, Åbo
Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa
Holger Wickström, sdp, Raseborg
Jessica Lerche, sfp, Grankulla
Mariella Ramstedt, sfp, Väståboland
Ersä�are
Stefan Åstrand, sfp, Vanda
Margita Nylander, sfp, Ingå
Monika Zakowski, sfp, Sibbo
Cathina Wretdal-Lindström, sfp, Kimitoön
Susanne Björkfors, sdp, Väståboland
Monica Friberg-Välimäki, sdp, Vanda
Anssi Holmström, saml, Åbo
Joseﬁn Gustafsson, saml, Hfrs
Flemming Bergh, grön, Kyrkslä�
Birgi�a Gran, vf, Hangö
Nina Fabricius, sfp, Hfrs
Birgi�a Bröckl, sfp, Väståboland
Leena Lindfors, sfp, Lovisa
Ulf Lindström, sdp, Hangö
Anna-Lena Saarinen, sfp, Vanda
Stefan Sandström, sfp , Sibbo
5
1.2.
Personalen
Förbundet har två kanslier, ett i Helsingfors, Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. På kansliet i Helsingfors arbetade förbundets direktör Agneta
Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin,
förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, kulturproducent Michelle Mattfolk, planerare Heidi af Heurlin,
vikarie för moderskapslediga Sophie Kawecki samt projektplanerarna Jolin Slotte och Malin Leppänen. PersonAgneta Eriksson, direktör. alen i Pargas har varit kulturkoordinator Lena Långbacka
och Kristin Mattsson som fungerat som projektchef för Produforum Åboland. Från
och med 1.3.2012 är Marina Saanila anställd som projektkoordinator för Produforum Åboland. Fem praktikanter har under verksamhetsåret fått praktik vid Sydkustens
kontor i Helsingfors och i Pargas: Benedicte Fidje, Heidi Östling, Joseﬁn Vidjeskog, Catarina Ahlstrand-Jokinen och Laura Savolainen. Ett stort antal timanställda
ordverkstadsledare och med arvoden avlönade personer har medverkat i förbundets
verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring. Sydkustens dataoch internetservice handhas av Nudata Ab.
ekonomiska rörelseutrymmet för kostnader som planering av nya projekt och anskaﬀning av extern ﬁnansiering kräver. Stabil likviditet är en förutsättning för att kunna ta
sig an stora projekt såsom det ESF- ﬁnansierade Produforum Åboland. Sydkusten vill
vara en resursgenerator som möjliggör genomförandet av projekt som kräver extern
ﬁnansiering i kommunerna. Medlemsavgifterna utgör 34 % av intäkterna. Den övriga
medelanskaﬀningen sker i huvudsak via fonder och stiftelser samt genom statliga bidrag.
Intäkter 2011
Medlemsavgi�er
Fonder och s��elser
Stat och kommun
Övriga bidrag, deltagaravg.
Sammanlagt
euro
230 037
228 576
154 452
70 899
683 974
Utgi�er 2011
Löner, arvoden,
förtroendemannaarvoden
Kansli, adm.
Köptjänster
Övriga personalkostnader
Möten och seminarier
Styrelse och förtroendemän
Avskrivningar
Medlemsavgi�er
Sammanlagt, utgi�er
Resultat 2011
%
34%
33%
23%
10%
100%
Vardagen på Sydkusten fylls av möten, projektarbete, planering av seminarier, uppdatering av nätsidor, ekonomiförvaltning och administration av arbetsutskottets,
styrelsens, projektgruppers, lärarrekryteringsgruppens samt medie- och intressebevakning. Kontakten mellan de båda kontoren fungerar förutom genom regelbundna
veckomöten per Skype, per e-post, telefon och täta besök.
Personaldagar under vår och höst för att planera verksamheten hör till rutinerna.
I normal ordning har utvecklingssamtal ingått i årets verksamhet. Enligt individuella
önskemål och behov har personalen haft möjlighet att delta i fortbildning och kompetensutveckling. Sydkusten köper företagshälsovårdstjänsterna av Mehiläinen Oy och
Pargas läkarcentral Ab
1.3.
Finansieringen
Via Sydkusten kanaliseras såväl EU ﬁnansiering, nationella medel samt privata fondoch stiftelsebidrag för verksamhet som gagnar medlemskommunerna inom den
kompetens som förbundet besitter. Under verksamhetsåret 2011 har hela 66 % av
intäkterna för verksamheten ﬁnansierats genom denna typ av extern ﬁnansiering.
Ett målmedvetet arbete för att stärka förbundets ekonomi har resulterat i en stabil
likviditet vilket ger en god bas för verksamheten. I en projektorganisation behövs det
6
439 331
118 391
28 028
21 558
82 519
9 105
2 154
190
701 276
%
63%
17%
4%
3%
12%
1%
0%
0%
100%
7
2 DAGVÅRD OCH UTBILDNING
Redan under många år har Sydkusten målmedvetet arbetat för att utbudet av behöriga
lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i södra Finland skall förbättras.
Tillgången på behörig, motiverad och kompetent personal på våra daghem och i våra
skolor samt inom morgon- och eftermiddagsverksamheten är av central betydelse både
för kommunerna i deras lagstadgade uppgift som för hela dagvården och utbildningen
på svenska i södra Finland. Det här arbetet är kontinuerligt och vi har genom olika
arbetsgrupper, information och konkreta handlingar verkat för att förbättra tillgången
på pedagoger. Trots att läget är något bättre för grundskolans del än för några år sedan
är tillgången på lärare inte tillräklig. Detta beror bl.a. på att tillgången på behöriga
vikarier inte är tillräcklig. Det råder också brist på speciallärare, specialklasslärare och
vissa ämneslärare. Yrkeslärarsituationen är mycket svår. Tillgången på barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i södra Finland är fortsättningsvis ytterst bekymmersam. En i det närmaste akut brist på närvårdare råder inom dagvården på många
håll. Särskilt i huvudstadsregionen med omnejd är läget svårt. Sydkusten har genom
olika insatser arbetat för att upphjälpa situationen och fokusera på problemet.
2.1
Dagvården
Genom den ständiga bristen på personal kan kvaliteten på den svenska dagvården bli
lidande i ﬂera av våra medlemskommuner. Sydkusten har gett dagvårdsadministratörerna stöd i form av möten där problemkommunerna tillsammans med representanter
för utbildningsenheterna diskuterar och söker lösningar. En grupp med dagvårdsadministratörer från huvudstadsregionens fyra kommuner och Sibbo, Kyrkslätt och
Borgå samt en representant för barnpedagogiska enheten i Jakobstad och utbildningsenhetens Arcada och Prakticum har kompletterat arbetet med sin specialkompetens.
Gruppen har hållit möten 28.1, 6.5 och 26.8. På mötet 6.5 var deltog överinspektör
Maj Krogell-Haimi från justitieministeriets enhet för demokrati och språk med och
talade om språklagstiftningen.
Dagvårdsenkäten
Sydkustens landskapsförbund r.f. har sedan 2004 kartlagt personalsituationen inom de
svenska dagvårdsenheterna i medlemskommunerna i södra Finland. Den senaste baserar
sig på läget under senhösten 2011. Huvudsyftet med kartläggningarna har varit att undersöka i vilken utsträckning tillgången på personal är tillräcklig och om personalen är
behörig att jobba på daghem. Bakgrunden till detta har varit den långvariga bristen på
behöriga barnträdgårdslärare samt även övrig behörig personal inom dagvården i södra
Finland. I den kartläggning som genomfördes under senhösten 2011 har vi förutom
8
behörigheten även undersökt hur språkförhållandena inom dagvården är i praktiken
samt hur personalen själv upplever kvaliteten i dagvården. Vi riktade undersökningen
dels till kommunernas dagvårdsadministratörer och dels till daghemsföreståndarna.
Frågorna som berör personaltillgången och personalens behörighet besvarades av den
tjänstman som ansvarar för dagvårdsadministrationen på svenska i kommunen medan
frågorna som berör de praktiska språkförhållandena och kvalitetsaspekten i huvudsak
besvarades av daghemsföreståndaren. Utformningen av frågeställningen i enkäten har
gjorts i samarbete med den nystartade svenska barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors samt Demokrati- och språkenheten vid Justitieministeriet. Kartläggningens
del 1, som endast behandlar personalläget, visar att det som tidigare är svårast att värva
behörig personal för dagvården i huvudstadsregionen. Enligt undersökningen är inalles 17 % av barnträdgårdslärarna och 30 % av närvårdarna inom den svenskspråkiga
dagvården obehöriga inom de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. Personalläget
är fortsättningsvis svårast i Mellannyland där 27 % av barnträdgårdslärarna och hela
42 % av närvårdarna saknar behörighet. Del 2 som tar fasta på språkförhållanden och
kvalitetsaspekter inom dagvården är under arbete och utkommer under våren 2012.
Man har kunnat konstatera att de åtgärder som vidtagits hittills inte har varit tillräckliga. Den nya barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors kommer så småningom
att upphjälpa situationen, men det går ännu ﬂera år innan resultat syns. Ett allt mer
påtagligt problem är att antalet närvårdare inte på långt när räcker till för dagvårdens
behov. Antalet obehöriga närvårdare inom dagvården är i vissa kommuner skrämmande högt.
Som en konkret åtgärd för att förbättra personalläget i dagvården har Sydkusten
sammanställt en rekryteringsbroschyr, för att bistå kommunerna att värva nyutexaminerade. Broschyren Kom och jobba inom dagvården har distribuerats via de läroinrättningar som utbildar personal till dagvårdsbranschen. I broschyren ﬁnns bl.a.
information om de lediga tjänster som för tillfället ﬁnns inom den svenska dagvården
i medlemskommunerna.
Sydkusten har även genom kurser och seminarier stött personalen inom dagvården.
Särskilt uppskattade är de högklassiga fortbildningsdagar vi erbjudit personal runt
om i våra medlemskommuner. Seminarierna i Helsingfors, Raseborg och på Kimitoön har sammanlagt samlat närmare femhundra dagisanställda. De har fått ta del av
intressanta föreläsningar och även getts möjlighet att utbyta tankar med kolleger från
andra kommuner.
9
2.2
Lärar�llgången
Trots att tillgången på lärare i våra grundskolor och gymnasier förbättrats råder ännu
ett läge som inte kan anses tillfredsställande inom hela undervisningssektorn i södra
Finland. Andelen obehöriga som de facto ﬁnns i klassrummen på alla stadier är ännu
alltför stor. Det är svårt för kommunerna att få behöriga vikarier. Det råder också brist
på speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare och yrkeslärare.
Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning
Sydkustens landskapsförbund upprätthåller sedan många år en grupp för personal
inom dagvård och utbildning. Bristen på lärare i södra Finland har varit anledningen
till att gruppen sammankallats. I gruppen sitter bl.a. huvudstadsregionens svenska
utbildningsdirektörer samt representanter för Finlands svenska lärarförbund, Kommunförbundet, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, Utbildningsstyrelsen,
Helsingfors universitets beteendevetenskapliga fakultet och Svenska Kulturfonden.
Detta är det enda forum som regelbundet samlar dessa aktörer runt samma bord.
Syftet med gruppen är att diskutera aktuella teman och frågeställningar som berör
dagvård och utbildning, så som tillgången på behörig dagvårds- och utbildningspersonal, förändringar i lagstiftningen och frågor kring fortbildning, samt att gemensamt
främja samarbetet mellan de olika parterna och vara proaktiva för att tillgodose behovet av lärare i de ﬁnlandssvenska skolorna.
Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning har hållit tre möten under år 2011 (14.2, 16.5 och 22.11). I april (5.4) hade en delegation bestående av
medlemmar ur gruppen ett möte med Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen där lärartillgången diskuterades. I gruppen har man från kommunernas sida lyfta upp kommunernas möjlighet att uppfylla sitt lagstadgade uppdrag om tillgången på behöriga och
kompetenta lärare är begränsad. Sydkustens arbetsgrupp uttryckte sitt bekymmer över
att det idag fortsättningsvis inte ﬁnns tillgång till personal i den utsträckning behovet
förutsätter. Man uttryckte även en önskan om aktivare växelverkan mellan kommunerna och lärarutbildningen vilket man kom överens om att skall ske.
Man har även i gruppen efterlyst en entydig statistik gällande lärarsituationen i de ﬁnlandssvenska kommunerna som är nödvändig för att tillgodose behovet av lärare inom
olika kategorier. Sydkustens arbetsgrupp har även lyft fram betydelsen av växelverkan
mellan det nationella utvecklingsarbetet och lärarutbildningen i kongruens med kommunernas utvecklingsarbete.
10
Deﬁni�on av svensk dagvård och skola
Sydkustens landskapsförbund har fungerat som sammankallare och sekretariat för ett
arbete som strävar till att sammanställa en deﬁnition av svensk skola och dagvård för
Svenskﬁnland. I gruppen har ingått representanter för bildningsdirektörer i Nyland,
Åboland och Österbotten samt Utbildningsstyrelsen, Svenska folkskolans vänner och
Svenska kulturfonden. Arbetet skall resultera i en beskrivning som skall vara ett stöd
för alla som berörs av utbildningsväsendet i kommunerna. Man har konstaterat att det
är nödvändigt att deﬁniera svensk dagvård och skola för att i ett nationellt perspektiv
kunna göra relevanta jämförelser, samt för att kunna konstatera mervärdet i det svenska. Det ﬁnlandssvenska perspektivet i förhållande till det nationella är viktigt bl.a. för
att kunna fastställa resursnivån. En direkt jämförelse med den ﬁnska utbildningen är
svår.
2.3
Educa
Under verksamhetsåret har vi fördjupat samarbetet med övriga organisationer, som
ägnar sig åt utbildningsfrågor, kring den stora utbildningsmässan Educa. Sydkusten
deltog i den ﬁnlandssvenska arbetsgrupp som planerade och förverkligade hela det
svenska kvarteret på mässan 27-28.1.2012 på Mässcentrum.
Tillsammans med Förbundet Hem och Skola, Svenska Kulturfonden och Svenska
folkskolans vänner hade Sydkusten första gången även en egen monter. På den gemensamma scenen Hörnan pågick svenskt program under hela mässan och Sydkusten
deltog med två programpunkter. Under rubriken Det var en gång, berättelser som
en del av skolarbetet presenterade klasslärare Monika Sandberg från Åbo och kulturkoordinator Lena Långbacka erfarenheter av och metoder för muntligt berättande i
undervisningen. Projektledare Jolin Slotte presenterade fantasiutställningen Ordboet,
ordkonstmetoden som gör språkstimulans och inlärning roligt – för både lärare och
elever i åk 1-6.
Educamässan är ett viktigt forum där Sydkusten kan synliggöra och presentera sin
verksamhet och det material som riktar sig till pedagoger. Speciellt nu när det görs en
större ﬁnlandssvensk satsning på mässan hittar också de svenskspråkiga lärarna dit.
2.4
Morgon- och e�ermiddagsverksamhet
och skolans klubbverksamhet
Morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolans
klubbverksamhet har en betydande plats i Sydkustens
verksamhet och 2011 har varit ett aktivt år med olika
aktiviteter, seminarier, möten och samarbetsprojekt.
Sydkusten har genom det nätverk som bildats genom mångårigt målmedvetet utvecklingsarbete ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk med stark förankring
i myndigheters, utbildningsanordnares, kyrkans, centralorganisationernas, tredje sek-
11
torns och kommunernas verksamhet. Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i
Svenskﬁnland (se bilaga). Gruppen har sammankommit till fyra möten under det
gångna året (17.2, 3.5, 19.9 och 29.11). Stina Forsberg (Ung Martha) fungerade
som ordförande fram till januari 2012 då Elise Hindström (Ung Martha) tog över
ordförandeskapet.
Na�onella utvecklingsnätverket
Sydkusten deltar tillsammans med Utbildningsstyrelsens svenska linje som hela Svenskﬁnlands representant i det nationella utvecklingsnätverket för morgonoch eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet.
Nätverket består av 15 regionala nätverk och leds
av projektchef Riitta Rajala på Utbildningsstyrelsen.
Monica Martens-Seppelin från Sydkusten är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb från Vasa. Nätverket utnämndes
oﬃciellt på nytt fr.o.m. 1.3.2012 med mandat tillsvidare. Nätverket har sammankallats till gemensamma arbetsmöten, sammanlagt 4 heldagsmöten och en arbetskryssning, under år 2011 (14.3, 14.5, 12.9, 10-11.11)
12
Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den svenska kontakten och informationen till de tvåspråkiga kommunerna, de svenska skolorna och eftisarna
samt medverkar i det nationella utvecklingsarbetet tillsammans med de övriga nätverken. År 2011 fanns det i Svenskﬁnland ca 250 svensk- eller tvåspråkiga eftisar.
Det svenskspråkiga nätverket består av 33 kommuner. Tyngdpunkten i arbetet är
att förenhetliga verksamheten, att stärka eftisledarnas yrkeskompetens samt höja
verksamhetens kvalitet. Den årliga nationella uppföljningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten gjordes våren 2011. Denna gång riktade sig frågorna till vårdnadshavarna och barnen, både de familjer som deltar i verksamheten och de som
inte deltar. Under verksamhetsåret präglades det nationella utvecklingsarbetet av
utarbetandet av kvalitetskriterier för morgon- och eftermiddagsverksamheten och för
klubbverksamheten. Dessa kvalitetskriterier ska färdigställas i juni 2012 och bifogas
de kvalitetskriterier som Undervisnings- och kulturministeriet gjort upp för den grundläggande utbildningen. Också de nya grunderna (Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen, UBS 2011), som togs i bruk i
augusti 2011, har präglat året. Sydkustens landskapsförbund har inom nätverksarbetet
synliggjort de språkliga aspekterna på verksamheten och behovet av en förvaltning
som både beaktar och sköter båda språkgruppernas verksamhet och behov.
Det ﬁnns ett klart behov på fältet av ett välfungerande nätverks- och utvecklingsarbete
inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska.
Tjänstemän, ansvarspersoner och eftisledare på fältet är idag ganska ensamma i sitt arbete och de upplever ett mervärde av sakkunskap, regelbunden information, möjlighet
att träﬀas och utbyta erfarenheter samt uppleva delaktighet i utvecklingsprocessen.
Ingen annan instans än Sydkusten har idag möjlighet att handha detta omfattande
helhetsansvar i Svenskﬁnland.
Kartläggning av morgon- och e�ermiddagsverksamheten i Svenskﬁnland
Den kartläggning av eftisverksamheten som Sydkustens landskapsförbund utförde i
november 2010 sammanställdes under året och publicerades i augusti 2011. Vi riktade
en enkät till samtliga ledare som jobbar på ett svenskt eller tvåspråkigt eftis i Finland.
Avsikten är att få en heltäckande bild av och kartlägga den nuvarande situationen för
att bättre kunna utveckla och förbättra morgon- och eftermiddagsverksamheten och
yrket som eftisledare. Sammanlagt 227 ledare besvarade den elektroniska enkäten som
bestod av 47 frågor.
Rapporten sammanställdes av Monica Martens-Seppelin och praktikant Benedicte
Fidje och uppmärksammandes också medialt. Bl.a. gjorde TV-nytt (7.9.2011) ett
inslag om kartläggningen och eftisverksamheten. Också de lokala tidningarna och
radion tog upp kartläggningen. Kommunerna har i sin utveckling och planering av
verksamheten nytta och användning av kartläggningens resultat och analys. Den kommer också att användas i det fortsatta kvalitetshöjande arbetet som Sydkusten gör för
skolbarnens eftermiddagar. Rapporten ﬁnns att läsa i sin helhet på www.eftis.ﬁ.
Regionala träﬀar, kurser och möten
Sydkusten har under året i samarbete med Utbildningsstyrelsen arrangerat sex regionala möten för eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga tjänstemän i kommunerna. De regionala mötena hölls i Åbo (11.4 och 10.10), Vasa (14.4 och 3.10) och
Helsingfors (14.4 och 5.10). Vårens möten ordnades i form av fortbildning i de nya
grunderna för morgon och eftermiddagsverksamheten. På höstens möten behandlades
aktuella frågor inom verksamheten och goda exempel på hur verksamheten kan ordnas
presenterades. Höstens tillfällen var gemensamma för både eftis- och klubbansvariga
i kommunerna.
Grunden för en god kvalitet i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade
ledare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket
på samarbete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta på eftis för att locka
13
studerande till yrkesutbildningarna. Vi har också samarbete med bl.a. Åbo Akademi
och Educode gällande fortbildning för eftis- och klubbledare och dessutom ordnat
egna kurser och temadagar på lokal nivå i olika regioner i samarbete med andra.
Temakurser
Våren 2011 ordnade Sydkusten
i samarbete med Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och
Regionförvaltningsverket tre kurser kring de nya grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet.
Som föreläsare fungerade sakkunnig Kurt Torsell från Kommunförbundet och utvecklingschef Moni- Ansvarspersoner samt ledare för e�isverksamheten på kursen om de nya e�isgrunderna, Helsingca Martens-Seppelin från
fors 13.4.2011.
Sydkustens landskapsförbund.
Kurserna ordnades 11.4 i Åbo, 13.4 i Helsingfors och 14.4 i Vasa och samlade totalt
105 deltagare.
Våren 2011 ordnades kursen Lek med ord – alla har fantasi, för eftisledare och övriga
intresserade i Karleby i samarbete med Karleby stad och det Österbottniska eftisutvecklingsnätverket. Kursen var en praktisk verkstad med Ordkonstboken som utgångspunkt och sammanlagt 35 personer deltog i kursen.
Hösten 2011 ordnade Sydkusten tillsammans med Sällskapet för Mediefostran två
kurser i Mediefostran, i Helsingfors (5.10.2011) och i Vasa (3.10.2011). Deltagarna
ﬁck information om hur de kan tillämpa mediefostran i sina barngrupper. Kursledare
var Maija Laine från Sällskapet för Mediefostran. Monica Martens-Seppelin från Sydkusten deltog med allmän information på kurserna som var mycket uppskattade och
hade sammanlagt 38 deltagare. Dessa regionala träﬀar och kurser ordnades inom ramen för det nationella utvecklings-nätverksarbetet. Behovet av utbildningsdagar och
information är stort och deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med konkreta
teman där de därtill kan träﬀas och utbyta tankar och erfarenheter. Detta är ett viktigt
led i att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten.
Eftisledare bjuds också in till de kurser Sydkustens landskapsförbund ordnar för t.ex.
ordkonstledare samt till seminarier och andra kurser för pedagoger. Som exempel kan
nämnas Stimulera barns fantasi och språk, seminarium 12.3 på Arcada i Helsingfors,
14
10.8 på Seminarieskolan i Ekenäs, 12.8 på Kimitoön och Muntligt och digitalt berättande, 31.3 i Helsingfors och 28.4 i Åbo.
Vid samtliga utbildningsdagar är målgruppen eftis- och klubbledare samt övriga pedagoger (rektorer, lärare, dagvårdspersonal, skolgångsbiträden, mm). Gemensamma
kurser och träﬀar ökar medvetenheten och stärker samarbetet mellan skola och eftis.
Förutom de kurser som Sydkusten ordnar så ordnas många ﬂer kurser och fortbildning av andra aktörer vilka vi informerar om på www.eftis.ﬁ, www.klubbar.ﬁ samt via
Eftis-info. Det svenska nätverket stöder och handleder kommunerna i att också ordna
egna lokala kurser och temadagar för ledarna samt uppmuntrar, samordnar och stöder
andra aktörer och samarbetsparter att ordna kurser för denna målgrupp.
Ordkonst på e�is och som skolans klubbar
Sydkusten har under ca två års tid satsat på att utveckla ordkonstverksamhet för eftisbarn tack vare ett bidrag från Centralkommissionen för konst. Boställsskolans eftis
i Esbo har haft en ordverkstad sedan hösten 2010 och i januari 2011 startade två
nya grupper, en i Ekenäs och en i Ingå. Inom ramen för projektet Nordiska Röster i
Åboland ordnades lyktverkstäder på två eftisar i Åbo (läs mer om detta under kapitel
4.4 nordiska röster - lyktverkstäder på eftisar). Dessutom har eftisar i Åboland under
våren 2011 fått boka in en berättarverkstad som besökt eftiset en eftermiddag.
På våren besökte berättaren Eelin Hoﬀström från Vänö, Kimitoön, sju eftisar i Åboland. I verkstäderna återberättades en saga, en myt eller en legend som eftisbarnen
sedan ﬁck fördjupa sig i. Under verkstaden berättade, skrev och ritade barnen och
lärde sig metoder för hur bilder fungerar som ett stöd för minnet då man berättar.
Informationen skickades ut till alla eftisar i Åboland och de sju som var snabbast att
anmäla sitt intresse ﬁck besök av berättarverkstaden. Både berättare, ledare och barnen
var mycket nöjda med verkstäderna.
Berä�arverkstäder våren 2011:
2.3 Folkhälsans e�is, Pargas
8.3 Furubo e�is, Drags�ärd
9.3 Aurelia e�is, Åbo svenska församling, Åbo
10.3 Västan�ärd e�is, Västan�ärd
24.3 Malms skolas e�is, Pargas
30.3 Kimito e�is, Kimito
5.4 Pluppis e�is i Kirjala, Pargas
15
Huvudmålet med konstverkstäderna på eftis
är att införa konstnärligt och kulturellt innehåll i morgon- och eftermiddagsverksamheten då eftisarna ofta inte har resurser för
dylik verksamhet. Barn skall ha möjlighet att
i vuxenledd professionell verksamhet få prova
på olika former av konst- och kulturupplevelser. På detta sätt utvecklas verksamhetens
innehåll och kvaliteten höjs. Ordkonstledaren fungerar samtidigt som en pedagogisk
modell och handledare för eftisledaren och
övrig personal på eftis och inspirerar till nya
arbetsmetoder och -stilar. Genom konstverkstäderna på eftis vill Sydkusten också visa på
Berä�arverkstad med Eelin Hoﬀström på
ordkonsten som konstart och skapa ett inMalms e�is i Pargas.
tresse hos barnen så att de också när de blir
äldre väljer att fortsätta med ordkonst i till exempel ordverkstäder eller i Sydkustens
ordkonstskola. En del av Sydkustens ordverkstäder förverkligas också som skolans
klubbverksamhet med hjälp av det statbidrag kommunerna erhåller för klubbverksamhet i skolorna.
Kultur och media
Luckan, Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors stads kulturcentral och Finlandssvenskt ﬁlmcentrum har ﬂera år samarbetat genom att erbjuda ﬁlmvisningar för eftisar
i huvudstadsregionen. Eftisarna kan kostnadsfritt boka in sig på en valfri ﬁlm några
dagar per månad under hela året. Eftisarna kunde år 2011 välja mellan fyra olika
ﬁlmer. Efter ﬁlmvisningen ﬁck ledarna med sig ett handlednings- och övningsmaterial. Eftisﬁlmer visades totalt 6 gånger (3 på hösten 3 på våren) och sammanlagt såg
161 eftisbarn ﬁlmer på Luckan.
Sydkusten har också aktivt arbetat för att informera eftisarna om Svenska kulturfondens bidrag för ”kultur på eftis” som blev möjligt också för eftisarna att söka fr.o.m.
februari 2011. Bl.a. har det gjorts reportage på www.eftis.ﬁ om eftisar som haft lyckad
kulturverksamhet med hjälp av bidraget och information har också spridit via Eftisinfo och på olika möten och kurser.
Sydkusten håller regelbunden kontakt till medierna, bl.a. i samband med skolstarten,
16
de nya grunderna, kartläggningen och andra nyheter inom området. En gemensam
annonsering i Hufvudstadsbladet gjordes med Luckan i huvudstadsregionen den
22.1.2012. I annonsen fanns med information om de kurser och tillfällen för pedagoger i huvudstadsregionen under våren 2012. Annonsen riktar sig till personer som
jobbar i daghem, skola och eftis samt övriga intresserade.
Informa�on och nätverk
Webbsidor med mera info om
Sydkusten upprätthåller och uppdaterar
e�is- och klubbverksamheten:
webbsidan www.eftis.ﬁ och www.klubbar.ﬁ.
www.e�is.ﬁ
Där ﬁnns aktuell information om morgonwww.klubbar.ﬁ
och eftermiddagsverksamheten och klubbwww.apip.ﬁ
verksamheten, kontaktuppgifter, länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter
och mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och övriga intresserade.
Regelbundet presenteras ett nytt “Eftis i fokus” i form av ett reportage på webbsidan.
Besöken till eftisarna ger en bra bild av verkligheten och vardagen på eftisarna och
besöken uppskattas av både personal, barn, föräldrar och kommunen.
Nyhetsbrevet Eftis-info, som postas regelbundet till alla svenska eftisar och tvåspråkiga
kommuner, innehåller aktuell information om kurser, bidrag, lagstiftning, material,
tips för verksamheten m.m. för att komplettera och synliggöra den information som
ﬁnns på webbsidan eftis.ﬁ. Eftis-info utkom 4 gånger år 2011. I samband med infobladet bifogades oftast någon form av material för eftisledare. Eftis-info ﬁck under året
ett nytt utseende och det första numret med ny design utkom i mars 2011.
3
SEMINARIER OCH KURSER
I enlighet med de målsättningar som Sydkusten uppställt för att stöda kommunerna
och personalen inom segment som är viktiga för den svenska befolkningens kulturoch utbildningsbehov, har Sydkusten med åren fått en allt större roll som fortbildare
av personer inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet samt ordkonst. Under året har
många hundra personer deltagit i de kurser, seminarier och träﬀar som vi ordnat,
ibland tillsammans med andra, ibland som ensam arrangör. I de särskilda verksamhetsavsnitten redogörs närmare för den kurs- och fortbildningsverksamhet som Sydkusten anordnar. En alldeles särskild betydelse har de seminarier som ordnas med
huvudsaklig fokus på dagvården. Förutom personal inom dagvården deltar även eftisledare och lärare ofta i seminarierna. Vi ordnar sedan ett par år tillbaka årligen tre
större seminarier för dessa grupper. Nedan beskrivs seminarierna närmare.
17
3.1
aktivt samarbete med Arcada. Tredje årets studerande bjuds in till seminariet för att ta
del av högklassig föreläsning samt träﬀa personer som arbetar i branschen. Förutom
seminariet samarbetar Sydkusten också med Arcada i andra utvecklingsområden inom
dagvården, så som rekryteringsdagar, dagvårdskampanjer, information från fältet,
mm.
Seminarium X 3
Stimulera barns fantasi och språk – en
språkligt inspirerad vardag
12.3.2011 på Arcada
11.8.2011 på Seminarieskolan i Ekenäs
12.8.2011 på Villa Lande i Kimito
Temat för vårt seminarium i år var barns
språkutveckling. Förskollärare och språkpedagog Marie-Louise Nyberg från Sverige
föreläste om språk- och fantasipåsar. Johanna Sallinen från Folkhälsan påvisade
betydelsen av pedagogens förhållningssätt
till barnens språkutveckling.
Seminarierna ﬁck uppmärksamhet i media, både i tidningspress och lokalradio. Det
gjordes artiklar och inslag bl.a. för tidningen Västra Nyland, Radio Vega Västnyland,
Radio Vega Åboland, Åbo Underrättelser, Annonsbladet och YLEs webbnyheter Internytt.
Årets föreläsare Johanna Sallinen och
Marie-Louise Nyberg.
Vårt traditionella lördagsseminarium som riktar sig till dagvårdspersonal, eftisledare
och lärare ordnades 12 mars 2011 på Arcada i Helsingfors. Seminariet i Helsingfors
lockade sammanlagt 280 deltagare från hela södra Finland, men ﬂest från huvudstadsregionen.Gästföreläsare Marie-Louise Nyberg föreläsning gav energi och uppslag
direkt användbara i praktiken. Hon är en mycket tankeväckande, underhållande och
kunnig föreläsare som med hjälp av konkreta exempel utgår från vardagsarbetet i barngruppen. Dagen gav deltagarna en ökad medvetenhet och insikt om möjligheterna i
att arbeta med och aktivt stimulera barns språk. Föreläsningen handlade också om
hur vi kan bli ännu mera delaktiga och engagerade i barnens vardag och intresserade
av deras tankar och idéer samt för att utmana och uppmuntra barnen att använda sitt
språk. Deltagarnas utvärdering visade att de var mycket nöjda med dagen.
I samarbete med kommunerna i Åboland och Västra Nyland anlitades samma föreläsare
enligt samma koncept i början av augusti i Ekenäs och Kimito. Trots svårigheter med
ﬁnansieringen hölls dessa två seminarier på nytt efter förra årets lyckade satsning. Seminarier ordnades den 11.8 i Ekenäs och den 12.8 i Kimito. Tack vare det goda samarbetet med kommunerna som Sydkustens byggt upp och det goda rykte de årligen
återkommande seminarierna har, så blev också dessa tillfällen välbesökta. Seminariet i
Ekenäs hade 102 deltagare och i Kimito deltog 85 personer. Kommunerna uttryckte
vilja till ett fortsatt samarbete gällande motsvarande dagar också i framtiden.
För att öka socialpedagogstuderandes intresse för arbete inom dagvården har vi ett
18
Ak�va deltagare på seminarium i Ekenäs 11.8.2011.
4
KULTUR
4.1
Ordkonsten
Allmänt
Sydkustens målinriktade koordineringsarbete för att befästa ordkonsten som konstform och nå ut till ﬁnlandssvenska barn, ungdomar och deras familjer har fortsatt under år 2011. Speciellt fokus har lagts på att skapa större möjligheter för ordkonstledare
att arbeta med verksamheten samt att höja deras kompetens. Dessutom har ett utvecklingsarbete påbörjats för att verksamheten i framtiden ska ges möjlighet att bli berättigad till statsandelar för undervisning i grundläggande konstundervisning i ordkonst
enligt allmän lärokurs. Tillsammans med lokala aktörer har många möjligheter att ta
del av ordkonst skapats för medlemskommunernas invånare och samarbetsmöjligheter
har fötts. Året har bjudit på många ﬁna och genuina möten med ordkonstutövande
barn och ungdomar samt inspirerande ledare. De är kärnan i ordkonstverksamheten
och bygger tillsammans med Sydkusten det innehåll verksamheten har idag.
19
Sydkustens Ordkonstskola och ordverkstäder
Under år 2011 upprätthölls sammanlagt 21 ordkonstgrupper på Sydkustens verksamhetsområde. Av dem hölls 3 inom ramen för Sydkustens ordkonstskola, 9 av dem var
vanliga ordverkstäder och 9 av dem eftisordverkstäder. Dessutom ordnades 7 berättarverkstäder runt om på eftisar i Åboland våren 2011 och pilotverksamhet i babypoesi ordnades på två rådgivningar i Esbo hösten 2011. Grupperna och verkstäderna
ordnades på följande orter: Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Ekenäs, Karis, Borgå,
Sibbo, Åbo, Pargas, Kimito, Dalsbruk, Houtskär, Dragsfjärd och Västanfjärd.
Sydkustens ordkonstskola, som ger grundläggande konstundervisning i ordkonst för
åk 1-9 inom ramen för Borgå stads projekt Konststegen, startade hösten 2011 en ny
grupp för åk 1-2 för att kunna tillgodose den efterfrågan på ordkonstundervisning
som fanns i Borgå. Tillsammans med de två andra grupperna för åk 3-5 och 6-9
hålls verksamhet för 30 barn med ledarna Marit Björkbacka, Malin Fagerström och
Michelle Mattfolk. Ordkonstskolan, som ger grundläggande konstundervisning i ordkonst, är inne på sitt fjärde verksamhetsår. Under hösten 2011 besöktes Ordkonstskolan av författarna Maria Turtschaninoﬀ och Carina Wolﬀ-Brandt som inspirerade
deltagarna med fantasy och trollskogar.
Ordlabbet, ordverkstaden på nätet för
ungdomar som ordnades som pilotverksamhet under våren 2011, kom
igång med fart under hösten 2011 under
ledning av ledaren Hanna MehtonenRinne i Åboland. Verksamheten ordnas
via en sluten portal där ledaren veckovis sänder ut ordkonstövningar, diskussionsteman och lästips. Ordlabbet deltar våren 2012 med digitala berättelser
i projektet VårKultur.
För barnen i ordkonstgrupperna öppnades under året Håppans blogg, där
ordkonstens maskot bloggar om sina
äventyr i spännande fantasivärldar.
Bloggen bjuder på övningar och tips
för barnen att använda sig av på sin
fritid och är ett sätt att fördjupa sig i
ordkonsten mellan varje ordverkstad.
20
Utöver detta kan läsning av bloggen, där både barn och föräldrar deltar, föda diskussion om vad ordkonst är samt annat att prata, tänka, skratta, skriva och fantisera vidare
om.
Ordkonstgrupper, läger och engångsevenemang
Totalt 21 ordkonstgrupper
(3 Sydkustens ordkonstskola, 9 ordverkstäder, 9 e�isordverkstäder)
16 ordkonstledare engagerades för a� leda grupperna
Totalt deltog 171 barn i den kon�nuerliga gruppverksamheten.
Totalt 4 ordkonstläger ordnades med 120 deltagande barn.
Totalt 312 barn nåddes genom engångsevenemang.
(Berä�arverkstäderna nådde 70 barn, Diktmåne-evenemanget 70 barn
och Rimjammen 172 barn.)
Som tidigare år ordnades ordkonstgrupperna i samarbete med lokala aktörer för att
rota ordkonsten som konstform i ﬁnlandssvenska miljöer och nå ut till en bredare
målgrupp. Som samarbetsparter kan nämnas lokala bibliotek och skolor, Luckor,
kulturhus, medborgarinstitut och föreningar.
Ordkonst är en inställning �ll det egna språket och dess användning. Genom ordkonsten kan språket behandlas såväl prövande som lekfullt. Ordkonsten väcker intresset för det egna språket och dess möjligheter. Ordkonsten är e� redskap a� utvecklas språkligt och som individ i e� socialt sammanhang. Men mest av allt handlar
ordkonsten om lusten a� skapa och u�rycka sig.
Ordkonst är en tvärkonstnärlig kons�orm. Den stärker barns och ungas språkkänsla på
krea�va sä�. I ordkonsten står begrepp som fantasi, skrivande, muntligt berä�ande,
ordlek och li�eratur i fokus. I kombina�on med musik, konst, drama, digitala media samt kulturarv och tradi�oner inspireras var och en a� hi�a glädjen för språket,
skrivande och läsning. I all verksamhet som inbegriper ordkonst är fantasin utgångspunkten.
Åk 3-5 i Ordkonstskolans program på
julavslutningen i Borgå 2011.
Det ﬁnns många olika forum för ordkonst:
•
Babypoesi för de allra minsta, med dikt och rytm
•
Rimjam för barn från e� år och uppåt där ramsor och rim, både nya och
tradi�onella, står i fokus
•
Ordverkstaden som fungerar som en inspirerande skriv- och berä�armiljö
•
•
Sydkustens ordkonstskola som ger grundläggande konstundervisning i
ordkonst
Fantasiläger för barn som vill fördjupa sig i ordkonstens värld
21
Småbarnsordkonst
Sydkusten har inom ramen för barnkulturnätverket Aladdins lampa utvecklat småbarnsordkonsten under de senaste åren.
Under hösten 2011 ﬁck Sydkusten ett större koordineringsansvar och gick aktivt in för
att ordna egna ordkonstgrupper för småbarn för att kunna erbjuda ordkonst åt barn i
alla åldrar. I Esbo hölls pilotverksamhet i babypoesi på rådgivningar och i januari 2012
startades en kontinuerlig grupp i Esbo tillsammans med Sello och Entresse bibliotek.
Tillsammans med nätverket ordnade Sydkusten som tidigare rimjamverksamhet för
barn i åldern 1 år och uppåt och deras familjer. Evenemangen var öppna och man
kunde där jamma tillsammans med ordkonstledare och andra barn. Rimjammen ordnades på Richardsgatans bibliotek i Helsingfors 9.2, 9.3, 13.4, 29.8, 19.10, 16.11.
Under Helsingfors litteraturfestival Diktmåne 29.8 fanns Sydkusten med som en
samarbetspart kring program för småbarn i form av rimjam, trubadur, författarbesök
och diktﬁske. Utvecklingsarbetet med småbarnsordkonsten fortsätter under följande
verksamhetsår.
Ledare och cer�ﬁkat
Under verksamhetsåret arbetade 16
ordkonstledare för Sydkusten med att
leda gruppverksamhet runt om i södra
Finland, hålla verkstäder i skolor och
kulturhus samt ordna rimjamstunder
på bibliotek. Sydkusten har under alla
år satsat mycket på att utbilda sina ledare för att höja deras kompetens och
verksamhetens kvalitet. Den utbild- Terminsplanens framsida med temat Trollskog.
ning som Sydkusten erbjuder leder
fram till ett certiﬁkat för ordkonstledare. Under hösten 2011 genomgick
totalt 9 ledare utbildningen och ﬁck
sitt certiﬁkat i samband med Ordkonstveckan och ledarnas julavslutning (se bilaga för lista på certiﬁerade
ledare). Det årliga introduktionsveckoslutet som är starten på ledarnas arDet nyöppnade intranätet
bete hölls i vanlig ordning på VNF i Fantasiskaﬀeriet för ordkonstledare.
Karis 3-4.9 med inspiratörerna
22
Aulikki Rundgren, rektor på Vanda ordkonstskola och Jolin Slotte, projektplanerare
för Ordboet. Utöver detta hölls regionala uppföljningsträﬀar med ledarna i Helsingfors 14.1, Karis 15.1 och Åbo 21.1. Som grund för ledarnas arbete med grupperna
ﬁnns den terminsplan som årligen utarbetas. I terminsplanen ingår centralt innehåll från Sydkustens ordkonstskolas läroplan och konkreta övningar att använda sig
av. Terminsplanens tema 2011-2012 var Trollskogen. Från och med hösten 2011
startades ledarnas eget intranät Fantasiskaﬀeriet på internet. Fantasiskaﬀeriet fungerar
via en sluten portal, för att ge ledarna möjlighet till bättre kontakt då många arbetar
en-samma. I fantasiskaﬀeriet ﬁnns material, övningar och pedagogik samlat på en lättåtkomlig plats.
Kurser
Utöver introduktionskursen varje september ordnar Sydkusten årligen fördjupade kurser i ordkonst (dessa båda
är beståndsdelar i ledarcertiﬁkatet).
Våren 2011 ordnades två kurser med
temat Muntligt och digitalt berättande i
Helsingfors 31.3 och i Åbo 28.4. Som Kurs i muntligt och digitalt berä�ande i Åbo
föreläsare fungerade Hanna Mehtonen 28.4, föreläsare Lena Marander-Eklund.
Rinne (fotograf och digital berättare,
Lina Teir (muntlig berättare) och Lena Marander-Eklund (lektor i folkloristik, deltog i
Åbo). Kurserna ordnades i samarbete med Helsingfors kulturcentral, Aladdins lampa,
Produforum Åboland och Åbo akademi. Kursernas tema inspirerades av Sydkustens
berättarprojekt Nordiska röster. Utöver dessa hölls en kurs i ordkonst för småbarn
14.9 i Helsingfors och en fortbildning för småbarnsordkonstledare 28.11. Kurserna
ordnades med Aladdins lampa och inspiratörerna var Nina Gran, Susanne Ahlroth,
Malin Fagerström, Annika Sandelin och Sanna Huldén. 8-9.6 ordnade Sydkusten tillsammans med Hangö Sommaruni kursen Ordkonst-alla har fantasi. Kursen var den
första i sitt slag och samlade intresserade från många målgrupper, innehållet baserade
sig på Sydkustens handbok i ordkonst samt erfarenheter från det ordkonstarbete som
gjorts i nätverket Aladdins lampa.
Läger
Fantasilägren Underön ordnades sommaren 2011 på fyra orter: i Karis 7-9.6, Helsingfors 13-17.6, Lovisa 27-29.7 och Nagu 1-4.8. Underön var en magisk plats som
bjöd på ordkonstverksamhet i skärgårdsmiljö för sammanlagt 120 barn i åldern 9-12
där kreativt skapande med ord och fantasi stod i fokus. Lägret i Helsingfors var en
23
dagkoloni, de övriga lägren hade övernattning.
Lägret i Nagu var tvåspråkigt och ordnades i
samarbete med Sydkustens berättarprojekt
Nordiska röster. Underön var en plats som endast lägerdeltagarna kunde hitta och nå fram till
och var som en blandning av Skattkammarön,
Den hemlighetsfulla Ön och miljön i Alice i
Underlandet. Det vimlade av fantasifulla karaktärer och spännande program bakom varje
hörn. De inspirerade till skrivna, muntliga
och dramatiserade berättelser. Lägrens övriga
samarbetsparter var Helsingfors kulturcentral
och Borgå folkakademi. Lägren planerades för
andra året i rad av en arbetsgrupp bestående av
rutinerade ordkonstledare. Samtliga lägerledare
genomgick en heldagsfortbildning 5.5 i Karis
med bland annat lägerförberedelse och kurs i
första hjälp.
24
Na�onellt och regionalt och samarbete
Sydkustens nationella och regionala utvecklingsarbete för att stärka den svenska ordkonsten som konstform har varit aktivt under
2011. Som styrelsemedlem i Suomen sanataide-opetuksen seura möjliggörs en bred insyn
i det arbete som görs för ordkonsten nationellt. Tillsammans med föreningen ordnades
Ordkonst-veckan Galen i ord den 12-18.9,
Sydkusten höll i den svenska koordineringen.
Ordkonstveckans syfte var att lyfta fram all den
ordkonst-verksamhet som spirar i landet och
inspirera pedagoger, barn, ungdomar och ordkonstnärer att ordna ordkonstnärliga program
samt att ta del av dem själva. Närmare 20
svenskspråkiga program deltog i Ordkonstveckan från Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt, Borgå,
Sibbo, Jyväskylä, Hangö, Jomala och Lumparland. Bland programmen fanns Ordutställning
i Kyrkslätts bibliotek, Borgå folkakademis lit-
terära vandring, Ordkonst mitt i naturen med Sidoﬁckans daghem, Dikttävling i Mattlidens gymnasium, Fantasispel på Åbo stadsbibliotek m.m. Sydkustens egna program
under veckan var fantasifesten Galen i ord och en kurs i ordkonst för småbarn. Ett av
de program som ordnades av pedagoger, för och med grupper belönades med Ordkonstveckans stipendium på 500 euro. Stipendiaterna valdes av Sydkustens referensgrupp i ordkonst. För att stimulera aktivitet på ﬂera platser och i ﬂera grupper delades
stipendiet mellan Richardsgatans ordverkstad i Helsingfors, Lumparlands skola och
Åbo ordverkstad. Ordkonstveckan väckte mycket uppmärksamhet och kommer att
ordnas som ett återkommande evenemang varje höst för att lyfta ordkonstens proﬁl.
Na�vandring på Fantasilägret
Underön i Nagu 2011.
Fantasifesten Galen i ord den
15.9.2011 i Helsingfors.
Den referensgrupp i ordkonst som Sydkusten startade 2009 fortsatte sitt arbete under
årets lopp och hade sammanlagt tre möten: 4.3, 26.5 och 6.9. Gruppen fungerar som
ett samarbetsnätverk som initierar ordkonstsatsningar i regionerna. Referensgruppen
fanns också med som en aktiv part under Ordkonstveckan och ordnade egna program.
Fantasiutställningen Ordboet
År 2007 tog Sydkusten i samarbete med
Helsingfors kulturcentral den mobila berättarutställningen Nattpäron till Helsingfors.
Projektet var en succé och efter Nattpäron
föddes snabbt idén om ett eget språkstimulerande fantasiprojekt som bygger på
ordkonst och kan föras in i skolmiljö. Initiativet till ett samarbete togs av en arbetsgrupp för ett modersmålsprojekt i Östra
Nyland och den första egna fantasiutställningen byggdes därmed upp som ett modersmålsprojekt i en liten byskola på 40 elever
i samarbete mellan Sydkustens ordkonstledare Michelle Mattfolk, Malin Fagerström
och Hanna Klingenberg och representanter
för arbetsgruppen. Snabbt började projektet leva sitt eget liv och totalt kom ca 2 000
elever i Östra Nyland att ta del av Ordboet
åren 2008-2010.
Kunskapsknuten.
Kaoskalaset.
25
Det lyckade projektet visade att det ﬁnns ett skriande behov av nya metoder och strategier för språkstimulering och stödjandet av läslusten i skolorna. Erfarenheterna som
Sydkustens banbrytande arbete har gett, visar tydligt hur ordkonsten kan ge elever ett
inspirerande förhållningssätt till att uttrycka sig själva både muntligt och i skrift. Arbetet med ett nytt Ordbo startade år 2010 när Sydkusten i samarbete med Helsingfors
kulturcentral, inom ramen för projektet Aladdins lampa och Folkhälsans förbunds
enhet för språk och kommunikation inledde planeringen av projektet.
det lärarmaterial som hör till konceptet.
Ordboet betonar det lekfulla och det
lustfyllda i språket och litteraturen.
Våren 2011 anställdes Jolin Slotte som planerare av Ordboet och i augusti samma år
engagerades Mia Kivinen som ansvarig för den visuella planeringen. Under planeringen har ﬂera ordkonstledare, lärare, barnbibliotekarier, representanter från Utbildningsstyrelsen och andra sakkunniga fått ta del av materialet och deras stöd och hjälp
har varit väldigt viktig under arbetet.
För att introducera såväl lärare, ordkonstnärer, bibliotekarier som övriga intresserade i ordkonst, läslust och språkstimulans hölls en serie föreläsningar
kallade Ordboet lockar, stimulerar och
stöder i februari och mars 2012. Över
100 personer hade anmält sig till kurserna i Helsingfors och Åbo. Som gästföreläsare fanns Agneta Möller-Salmela
som talade om Läslust och berättarglädje
Monica Vikström-Jokela som berättade
om Skrivglädje och ordkonst, Filippa
Hella som beskrev Bildernas berättelser
samt Mia Österlund och Monica Sandberg vars tema var Läslust och berättarglädje. Folkhälsans samt Lärums språkstimulerande material och Helsingfors
stads kulturhandbok presenterades
också.
Fantasiutställningen Ordboet är en interaktiv lär- och upplevelsemiljö som stimulerar
besökarnas alla sinnen och inspirerar dem till
att berätta, skapa och skriva. Utställningen
utgörs av fyra rum, i vilka fyra olika former
för berättande är i fokus. Kunskapsknuten
betonar det skrivna ordet, i Harmonihålan
lyfts det muntliga berättandet fram, i Kaoskalaset är det dramatiska berättandet grunden
för övningarna och i Farozonen får eleverna
skapa skuggteater.
Ordboet är mera än en utställning. Målet med projektet är att introducera metoder
inom ordkonsten i skolmiljö, för att uppmuntra lärare att arbeta än mera kreativt med
sina elever. Till konceptet hör ett introducerande material i vilket det bl.a. ingår en
pedagogiskt utarbetad ﬁlm (med förhandsuppgifter) om de ﬁktiva karaktärerna som
lämnat sina spår i de olika rummen i Ordboet. En viktig del av konceptet är också
handledningen av lärarna i utställningen. Det ﬁnns också material för efterarbete.
Ordboet lyfter in ordkonsten i klassrummet och presenterar det kreativa skrivandet
som en del av arbetet i alla ämnen i grundskolans läroplan. De sinnesintryck som
eleverna får i Ordboet är grunden till de övningar och arbetsmetoder som presenteras i
26
Utställningen Ordboet byggdes upp på
G18 i Helsingfors där den under de två
sista veckorna i februari stod uppställd.
Allmänheten hade tillträde i samband
med en familjedag den 4 mars varefter
Ordboet inledde sin turné.
Farozonen.
Familjedagen 4.3.2012.
Sportlovskoloni i Ordboet
Under en sportlovskoloni vecka 8
ﬁck barn bekanta sig med Ordboet.
Sammanlagt nio barn deltog under
tre dagar i kolonin och ﬁck under
ledning av Jolin Slo�e och Charlo�a
Pe�ersson pröva på alla de möjligheter Ordboet bjuder på.
27
4.2
Barnkultur
Ett av Sydkustens tyngdpunktsområden är
barnkulturen. En stimulerande kultur- och
konstfostran ger barn och unga en positiv
värdegrund, kännedom om sitt kulturarv,
inspiration till egen aktivitet samt stöd för
sin utveckling som individer. Under 2011
har barnkulturen fått en särskilt satsning.
Barnkulturforum
Den 31.3.2011 ordnade Produforum Nyland ett barnkulturforum med temat Språkstimulerande barnkultur på Luckan i Helsingfors där Sydkusten medverkade. Vilken
kultur ﬁnns tillförfogande för att stimulera
barnets språk, och som samtidigt stärker
barns och ungas språkkänsla på ett kreativt
sätt? Diskussionen leddes av Monica
Martens-Seppelin, Sydkusten och diskussionspanelen bestod av Linda Teir, professionell muntlig berättare, Stefanie af Björksten, Buu-klubbens programledare och
Johanna Sallinen, Folkhälsan. Diskussionen lyfte upp vad som görs, gjorts och kan
göras I kombination med musik, konst, drama, digitala medier samt kulturarv och
traditioner inspirerar var och en att hitta glädjen i språket, i skrivande och läsning. I
forumet deltog ca 30 personer.
Den 9.6 ordnade Produforum Nyland, Aladdins lampa och Hangö stadsbibliotek tillsammans med Sydkusten ett västnyländskt barnkulturforum med namnet: Kultur åt
alla våra barn! Vad erbjuder vi? Forumet ordnades för aktiva inom barnkulturen som
hade aktualiteter om projekt de ville dela med sig av, för dem som var intresserade
av nya idéer och för dem som ville erbjuda barnkultur. Bland talarna fanns Agneta
Möller-Salmela, Nina Gran, Sanna Lindholm och Zusan Söderström. Inbjudna lokala
barnkulturaktörer som presenterade aktuellt var bland andra Rosie Westerlund med
temat teaterklubbar och barnpjäser och Barbro Fri med levande verkstäder. Dessutom
hölls en paneldiskussion med Hangö stads kulturchef Merja Kukkonen kring Hur
skapar vi barnkultur över kommungränserna? I forumet deltog ett 50-tal intresserade.
Kartläggning och utredning kring barnkulturen
Under hösten 2011 påbörjade Sydkustens landskapsförbund ett nytt projekt med
28
fokus på barnkultur. Projektet består av en utredning och kartläggning över den
svenskspråkiga barn- och ungdomskulturverksamheten i huvudstadsregionen. Ändamålet med utredningen är att få en så bred och omfattande överblick över barnkulturen i huvudstadsregionen som möjligt. Projektet ﬁnansieras av Utbildnings- och
kulturministeriet. Sydkusten vill med projektet medverka till utvecklandet av en ökad
kontinuerlig synlighet av det svenska kulturutbudet för barn i huvudstadsregionen.
Syftet med kartläggningen var även att identiﬁera orsakerna till att den ﬁnlandssvenska barnkulturen i viss mån saknar en kontinuerlig och etablerad struktur i jämförelse med den ﬁnskspråkiga barnkulturverksamheten. Vi vill även se hur tvåspråkiga
organisationer fördelar den svenskspråkiga och ﬁnskspråkiga undervisningen i konstämnen. Arbetet har genomförts i nära samarbete med de svenskspråkiga kulturtjänstemännen i kommunerna i huvudstadsregionen.
Kartläggningen riktade sig till tre olika områden på barnkulturfältet:
1. Till organisationer som erbjuder kultur för barn på svenska, ﬁnska och är ﬂerspråkiga. Dessa organisationer ﬁnansierades både statligt, kommunalt och privat. Sammanlagt skickades en elektroniskenkät ut till 86 organisationer. Dessa organisationer erbjöd
kultur för barn och ungdomar enligt de tio konstformer ((1) ﬁlmkonst, (2) litteratur,
(3) bildkonst,(4) scenkonst, (5) formgivning, illustration och serier, (6) tonkonst,(7)
byggnadskonst, (8) danskonst, (9) fotokonst och (10) cirkuskonst) som det barnkulturpolitiska programmet (2003-2007) förespråkar. Svarsprocent uppgick till 44 %.
2. En elektronisk enkät skickades även ut till enskilda barnkulturproducenter som
arbetade i huvudstadsregionen. Respondenterna uppgick till sex stycken.
3. Uppdraget riktade sig även till kulturarbetare i huvudstadsregionen som arbetar
med svenska barnkulturfrågor kommunalt. Dessa har intervjuats personligen.
Utredningens resultat och utvecklingsområden
Sydkustens utredning skiljer sig från andra ﬁnländska utredningar i det avseendet att
utredningen fokuserat på de svenskspråkiga barnen och ungas behov och intressen för
barnkultur. Tidigare utredningar om barnkulturen i Finland har i de ﬂesta fall inte
tagit i beaktande den problematik den svenskspråkiga befolkningen berörs av med
tanke på tillgänglighet, kvalitet och utbud på svenska.
Utredningsresultaten visade att den svenskspråkiga barnkulturen behöver utvecklas
inom ﬂera områden. Samordning genom ett svenskspråkigt barnkulturnätverk kunde
ge klara fördelar. Vidare kunde konstateras att den svenskspråkiga barnkulturverksamheten är totalt beroende av privata ﬁnansiärer.
29
I enkätsvaren uppgav ﬁnskspråkiga och svenskspråkiga organisationer att ﬁnansieringen av deras verksamhet fördelade sig på följande sätt:
Organisationerna ombads även att uppge procentuellt hur stor del av deras verksamhet som ﬁnansierades av varje instans. Den privata ﬁnansieringsandelen för de svenskspråkiga organisationerna skiljde sig procentuellt avsevärt från de ﬁnskspråkiga organisationernas. I ett uträknat medeltal av de svenskspråkiga organisationerna, vilka
uppgett sig få privat ﬁnansiering, uppgick den privata andelen av ﬁnansieringen till 63
% av den totala budgeten. I jämförelse med de ﬁnskspråkiga organisationerna som i
medeltal endast ﬁnansierade 7 % av sin totala verksamhet med privata medel.
Det saknas fasta strukturer för en kontinuerlig svensk barnkulturverksamhet som
skulle ﬁnansieras med statliga eller kommunala medel. Orsakerna till att den svenskspråkiga barnkulturen i huvudstadsregionen är bristfällig berodde enligt utredningen,
som baserar sig på enkätsvaren och djupintervjuerna, på att det i kommunerna inte
existerar ett gemensamt ansvar för att tjänster erbjuds på svenska.
30
Vi kunde även konstatera att tidigare forskningsmaterial samt analyser och åtgärder
inte redogör för de realiteter och utmaningar som den svenskspråkiga barnkulturen
står inför. Ytterligare ett utvecklingsområde för den svenskspråkiga befolkningen utgjordes av tillgängligheten till barnkultur. Finlandssvenskarna i huvudstadsregionen
lever glesbebott. Enligt en tidigare rapport av Helsingfors kulturcentrals utredning:
Lasten ja nuorten tavoitteellinen taideopetus Helsingissä 2006, framkom att både svenskspråkiga och ﬁnskspråkiga barns delaktighet i kulturverksamhet i Helsingfors skiljde
sig avsevärt beroende av bosatt stadsdel. I utredningen påvisades att barn och unga bosatta i det nordöstliga Helsingfors deltog med mindre än 5 % i konstundervisningen.
I t.ex. musikundervisningen kunde man konstatera att det i vissa stadsområden deltog
upptill 17 %, i jämförelse med andra stadsområden där deltagandet endast uppgick
till 1,9 %. Bland annat uppgavs orsakerna vara de långa avstånden. I vår undersökning
märkte vi att utbudet av svenskspråkig barnkultur var väldigt magert i utkanterna av
städerna och existerade överhuvudtaget inte i vissa stadsdelar och områden i huvudstadsregionen.
Det framkom även i vår undersökning att ﬂera av konstformerna inte alls eller mycket
sporadiskt erbjöds på svenska. Endast musikinstituten erbjöd i varje kommun i huvudstadsregionen grundläggande konstundervisning och fördjupade lärokurser på svenska. De övriga konstformerna för barn representeras sporadiskt i huvudstadsregionen
och upprätthålls förutsatt att det ﬁnns svenskspråkig lärare. I kartläggningen kunde
konstateras att det för tillfället inte ﬁnns ett svenskspråkigt barnkulturnätverk, vars
uppgift skulle vara att garantera att det även ﬁnns ett svenskt utbud av barnkultur.
Under våren 2012 kommer Sydkustens landskapsförbund att publicera rapporten
kring den svenskspråkiga barnkulturen i huvudstadsregionen. Sammanfattningen
kommer även att översättas till ﬁnska. Under maj månad ordnas ett seminarium för
att diskutera dagens situation för den svenskspråkiga barnkulturen och fundera över
föreslagna åtgärder och verkställanden av dessa.
För Sydkusten är barnkulturen ett prioriteringsområde. Sydkusten arbetar för ett
svenskspråkigt utbud av barnkultur såväl i huvudstadsregionen som i de övriga
medlemskommuner. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är intentionen i Sydkustens barninriktade verksamhet. Sydkusten fortsätter arbetet för ett långsiktigt svenskspråkigt
barnkulturnätverk i Nyland.
4.3
VårKultur
VårKultur: Kultur för och med seniorer
VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i
samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och Väståboland. Med årets tema
Kultur för och med seniorer ville vi lyfta fram den kulturverksamhet som görs för att
främja välmående bland seniorer. Vi ville skapa nätverk mellan kultursektorn och vårdsektorn och hitta nya former av samarbete och aktiviteter. Målet var även att ordna
program och testa nya verksamheter på de åldringshem som ﬁnns i regionen.
Den arbetsgrupp som arrangerar VårKultur består av Lena Långbacka (kulturkoordinator vid Sydkustens landskapsförbund r.f.), Johanna Slotte (t.f. kultursekreterare i Åbo),
Fia Isaksson (kulturchef i Väståbolands stad) och Solveig Friberg (kultursekreterare i
Kimitoöns kommun). VårKultur 2011 samarbetade nära med kulturnätverket Produforum Åboland och projektchef Kristin Mattsson deltog i arbetsgruppens arbete.
Dessutom inkallades följande sakkunniga till arbetsgruppen:
31
Rainer Wahtera (Äldrerådet i Väståboland),
Pentti Friberg (Äldrerådet i Kimitoön), Margó
Storm (Folkhälsan i Åbo), Mona Lehtonen
(Svenska Pensionärsförbundet), Marianne
Sundroos (Kimitoöns församling), Ann-Mari
Backman (Hemmet i Åbo), Gun Sirén (chef för
äldreomsorgen i Väståboland). Åsa Rosenberg
från Svenska Kulturfonden deltog också i ett par
möten för att informera om ﬁnansieringsmöjligheter.
Seminariet Kultur ger kra�, 5.4.2011 i Pargas
Startskottet för VårKultur 2011 var seminariet Kultur ger kraft, som ordnades i Pargas
tisdagen den 5 april. Seminariet riktade sig till personal inom äldreomsorgen, anhöriga, politiker, kulturaktörer och andra intresserade. Vid seminariet ﬁck deltagarna bl.a.
höra professor emeritus i konstvetenskap Bo Ossian Lindberg samt projektledaren
Eleanor Bodel från Umeå. Dessutom ﬁck man höra om en rapport som gjorts inom
Helsingfors kulturcentral samt vilka möjligheter det ﬁnns för ﬁnansiering av kultur i
äldreomsorgen. Vi ville även uppmärksamma EU:s temaår för frivilligarbete genom att
låta olika frivilligorganisationer presentera sitt arbete.
Målet med seminariet var att ge tankar och idéer samt att sammanföra olika aktörer
till en diskussion kring kulturens hälsofrämjande eﬀekter. Seminariet lockade närmare
70 personer, en stor del av dem personal inom äldreomsorgen. Seminariet var mångsidigt och inspirerande och gav en bra bild av vad som görs och vad som kunde göras.
Speciellt upplevdes Eleonor Bodel vara inspirerande.
Seminariet ordnades i samarbete med Produforum Åboland, som stod för största delen
av de direkta kostnaderna. Ett programhäfte producerades för temahelheten. I häftet
publicerades tankar kring temat, programmet för VårKultur 2011, nyttiga adresser
samt en presentation av kulturaktörer som är intresserade av att jobba med kultur i
äldreomsorgen. Häftet publicerades även på Produforums och Sydkustens hemsidor.
Verksamhet på äldreboenden i regionen
Ett annat mål för VårKultur var att ordna kulturverksamhet på äldreboenden i regionen. Tanken var att så många som möjligt skulle få ta del av kulturaktiviteter och
att man gärna kunde testa nya koncept och verksamheter.
32
Verksamheten på äldreboendena koordinerades inom respektive kommun. Intresset
för att jobba med kultur i äldreomsorgen kartlades inom Produforum-nätverket och
de ﬁck en möjlighet att presentera sig i programhäftet. Målet var att kunna erbjuda
både ”underhållning” och interaktiva verksamhetsformer samt att kunna testa nya sätt
att jobba med kultur inom äldreomsorgen. Målet var också att uppmärksamgöra både
kulturaktörer och äldreomsorgen om möjligheter till ﬁnansiering, bl.a. med hjälp av
Svenska Kulturfondens kultur i vården och Fredrikahemmets fond. Programmet som
ordnades blev omfattande och de ﬂesta äldreboenden som har svensk verksamhet i
regionen ﬁck ta del av något program:
I Åbo besökte ”Påsaryssen” Sergej/Jarmo Kujala åldringshemmen. I Kimitoön ordnades gemenskapsstunder i sångens och musikens tecken med Marianne Sundroos
samt dansverkstäder och -uppvisningar med Marianne Petters. Dessutom ordnades i
samarbete med pensionärsföreningarna allsång, musikuppträdanden, poesi och annan
underhållning under ledning av Jarmo Kujala och Ralf Nummelin.
I Väståboland visades utställningen Så gjorde vi det förr, dansföreställningen Ready var
ett samarbete mellan ungdomar och seniorer och hade ﬂera föreställningar. På äldreboenden ordnades dessutom målarverkstad med Tove Bornemann, påsaryssen besökte
servicehuset i Pargas, Antonia Ringbom berättade om Afrika i Korpo, musikframträdanden och allsång ordnades med Bengt Johansson, Kerstin Stubb och Marianne
Sundroos. Man ordnade också en fest för hemservicens kunder, där 62 personer deltog.
Resultat
Förhoppningen när temat valdes var att det skulle fungera som en inspirationsspruta
för fortsatt arbete med kulturverksamhet i äldreomsorgen. Glädjande har projektet
fortsatt på många sätt. Inom Produforum Åboland hade man möjlighet att anställa
Nicole Mattsson på halvtid för sex månader för att kartlägga behov, möjligheter och
intressen inom äldreomsorgen samt för att koordinera fortsatt arbete. Till hennes uppgifter hörde även att arrangera en utbildningsdag för aktörer och anställda inom
äldreomsorgen.
Arbetsgruppen för VårKultur beviljades ett bidrag från Fredrikahemmets fond för en
specialsatsning på kultur i äldreomsorgen. Nicole har under hösten också jobbat med
att förmedla aktörer till äldreomsorgen. Nio aktörer som deltog på seminariet i Kimito
kommer att under vintern besöka åldringshem i regionen för olika verksamheter tack
vare detta.
Seminariet i Pargas inspirerade föreningen Alfa Omega Raseborg r.f. att ordna ett
33
liknande seminarium i Ekenäs, torsdagen den 20.10.2011. Seminariet ordnades i samarbete med bl.a. Sydkustens landskapsförbund och Produforum Nyland och lockade
ett stort antal deltagare.
Arbetet med förmedling av kulturaktörer till äldreomsorgen har även lett till att Produforum Åboland producerat ett häfte, där kulturaktörer som vill jobba med kultur i
äldreomsorgen, på dagis, i skolor, på eftisar, på bibliotek och museer, presenterar sig.
Som ett resultat av samarbetet inom ramarna för VårKultur har en referensgrupp med
representanter från alla de svenskspråkiga äldreboendena i Åbo bildats. Referensgruppen, som sammanstrålar ca en gång per månad, diskuterar gemensamma erfarenheter av kultur i vården och planerar gemensamma framtida projekt och evenemang.
Sålunda har VårKultur i Åbo resulterat i ett konkret forum som ger möjligheter för
åldringsvårdens instanser - tillsammans med Åbo kulturcentral - att skapa nytt och öka
tillgängligheten till kultur i vården.
Också i Väståboland har man bildat en seniorkulturgrupp, d.v.s. varje åldringshem,
serviceboende och hemservicen har utsett en person som fungerar som kulturkontakt. Denna grupp sammanträder två-tre gånger per år för att diskutera kultur inom
åldringsvården och för att jobba fram gemensamma projekt.
I Kimitoön kommer man att fortsätta med utvecklande av Kulturkompis-systemet,
som diskuterades i samband med planeringen av årets VårKultur. Det kopplas projektet Kraft i åren och man kommer bl.a. att bygga upp ett nät med Kulturkompisar.
Man planerar också att inventera behoven på åldringsboenden.
4.4
Nordiska röster
Projektet Nordiska röster - Pohjoismaisia
ääniä - Nordic Voices var ett internationellt utvecklingsprojekt för muntligt berättande. Målet med projektet var att lyfta
fram muntligt berättande och stärka den
nordiska identiteten samt att stöda och utveckla muntlig berättartradition i Åbo och
Åboland genom att ordna internationella
festivaler och lokala evenemang under åren
2010-2011.
De huvudsakliga målsättningarna var att
skapa interkulturella mötesplatser för
34
muntligt berättande, öka medvetenheten om berättande som konstform, stöda skapandet av nätverk och ordna lokala arenor för berättande. Ett annat mål var att bjuda in
internationella, i första hand nordiska, professionella berättare till kulturhuvudstaden.
Man ville också lyfta fram ursprungsspråk genom att bjuda in både inuit- och samiska
berättare till festivalerna. Berättarnas uppgift var bland annat att besöka svensk- och
ﬁnskspråkiga skolor samt att uppträda med berättelser på allmänna platser. En annan
uppgift var att utbilda lärare för berättarprojekt i deras skolor. Meningen var därutöver
att producera handböcker om berättande. För skolornas konstfostran var det viktigt
att betona elevernas berättande och ge möjligheter för dem att utveckla sitt berättande
och att uppträda.
Nordiska röster ingick i programmet för Åbo 2011 och avslutades 30.11.2011. Projektet var tvåspråkigt. Tuotantoyhtiö Koti osk var huvudman för projektet, medan
Sydkusten koordinerade och förverkligade den svenska verksamheten.
Berä�elsejakten
Skolprojektet Berättelsejakten hörde till de viktigaste delarna av projektet och förverkligades i 3 svenska skolor och 6 ﬁnska skolor under läsåret 2010-11. Startskottet för
projektet var berättarbesök i skolorna hösten 2010 och därefter en utbildning för
lärare. Av de fem svenska skolorna som ursprungligen anmält sitt intresse, förverkligade tre skolor programmet: Cygnaeus skola i Åbo, Sunnanbergs skola i Pargas och
Kyrkbackens skola i Nagu.
Under läsåret jobbade lärarna med berättandet i sina klasser och använde då metoder
som de inspirerats av under besöken och utbildningen. Under året ordnades dessutom
berättarkvällar, elever samlade berättelser, berättade sagor för yngre barn och återberättade minnen för äldre i ett ålderdomshem. Eleverna ﬁck även möjlighet att framföra
berättelser på Sam Body Plays-festivalen som ordnades i Åbo i maj, 2011 samt på Åbo
bokmässa hösten 2011.
De lärare som jobbade med projektet har alla varit mycket engagerade och upplevt att
berättandet gett dem mycket användbara verktyg för undervisningsarbetet. De tycker
att projektet har varit viktigt genom att erbjuda möjligheter till utbildning och metoder men också för att det inom ramen ordnats tillfällen där eleverna fått framträda med
berättelser. Dessa evenemang har sporrat eleverna och utgjort ett mål att jobba för.
Som ett resultat av skolprojektet producerades tre böcker: Berättelseboken Det var en
gång en Dinosaurie, där elevers berättelser och lärare personliga beskrivningar av arbetet
med berättelser samlats, samt två metodhandböcker Bron till berättelsernas värld och
Naturberättelser. I metodböckerna beskrivs olika metoder för användning av berättande i undervisning samt ges konkreta tips och råd. Metodböckerna har redigerats
35
av projektets konstnärliga ledare Heli Aaltonen. Berättelseboken är ﬂerspråkig, medan
metodhandböckerna ﬁnns tillgängliga både på svenska och på ﬁnska. Skolprojektet
avslutades med ett seminarium och en utbildningsdag i samband med berättarfestivalen Celebrating Transformation. Dessutom ordnades en berättarstund i Pargas bibliotek
onsdagen den 30 november. Elever från Sunnanbergs skola i Pargas och från Cygnaeus
skola i Åbo deltog i avslutningen, där de också kunde bekanta sig med utställningen
Guldanden, som bl.a. innehöll bilder som Cygnaeus-eleverna ritat.
Berä�arcaféer
Berättarcaféer har ordnats en gång per månad i Åbo. Under våren hölls caféerna i Åbo
bokcafé, medan man på hösten höll caféerna i hantverks- och kulturkammare Selma
& Nils. Idén med berättarcaféet (Tarinakahvila, StoryCafe) är att alla intresserade är
välkomna för att dricka kaﬀe, träﬀa folk, dela berättelser eller bara lyssna till historier
under fria former. Berättarcaféets scen är fri för den som vill berätta minnen, historier
från förr, sagor eller vilda äventyr. Berättelserna har kunnat framföras på valfritt språk.
Caféerna har lockat 10-15 personer per gång och det totala antalet berättare uppgår till
ca 20. Berättarcaféerna ordnades följande tisdagar, 25.1, 22.2, 29.3, 26.4, 24.5. 30.8,
27.9, 25.10 och 29.11.
Berä�arkvällar och Svenskﬁnlands Storyslam
Storyslam är en lekfull och underhållande berättartävling med målet att lyfta fram den
muntliga berättartraditionen på ett publikvänligt sätt. Det viktigaste är inte själva tävlingen utan att berättare och publik möts kring berättelser. Ett annat mål med tävlingen är att utse en representant till de nordiska mästerskapen. Inför de ﬁnlandssvenska
mästerskapen 2011 planerades deltävlingar i olika regioner. Diskussioner fördes bl.a.
med Vasa Bokmässa samt med Helsingfors arbis. Vi försökte även hitta samarbetsparter på Åland och i Västra Nyland. I början planerade arbetsgruppen att ordna en
deltävling även i Åboland.
I ett rätt tidigt skede konstaterade man att det inte är ändamålsenligt att ordna uttagningstävlingar på olika orter. Många berättare avskräcks av tanken på en tävling och
därför ville vi i stället ordna berättarkvällar på olika håll och på det sättet öka intresset
för berättande. I Vasa ville man ändå att ordna en uttagningstävling. Tyvärr lyckades
man inte rekrytera tillräckligt många deltagare för en tävling. I stället ﬁck de båda som
anmält sig en möjlighet att uppträda och öva sig i samband med Vasa Bokmässa.
Den ﬁnlandssvenska berättartävlingen ordnades nu för tredje gången. Sydkustens
landskapsförbund har hållit i trådarna för tävlingarna, som ännu söker sina former.
36
Målet är att skapa ett fungerande koncept med deltävlingar på olika håll i landet samt
att på sikt hitta samarbetsparter som kan ta över arrangemangen. År 2011 ordnades
tävlingen på Strandhotellet i Dalsbruk lördagen den 7 maj. Följande personer deltog i
tävlingen: Juulia Salonen, Sibbo, Reidar Wasenius, Esbo, Kenneth Sjölund, Åbo,
Agneta Möller-Salmela, Hangö, Anette Norrgrann, Kaskö, Olof Österberg, Dragsfjärd
och Cay Irjala, Kristinestad.
I publiken fanns ca 20 personer. Emil Granberg stod för musik i pauserna och Henrik
Grönroos fungerade som konferencier. Till ﬁnalomgången utsåg publikjuryn Kenneth
Sjölund, Juulia Salonen och Reidar Wasenius. Reidar Wasenius vann ﬁnalen och ﬁck
därmed representera Finland i de nordiska mästerskapen som ordnades i Åbo den 24
september. I den nordiska tävlingen deltog två representanter från Finland, Sverige,
Norge, Danmark och Island. Inför tävlingen i Dalsbruk ordnades en workshop, där
deltagarna ﬁck pröva på improvisation för berättare. Henrik Grönroos ledde workshopen som lockade åtta deltagare.
Berä�arläger
Det tvåspråkiga berättarlägret Underön ordnades den 1-4.8.2011 i
Nagu. I lägret deltog sammanlagt
40 barn och 9 ledare. Lägret var
tvåspråkigt med 20 svenskspråkiga
och 20 ﬁnskspråkiga barn. Lägret ordnades på Nagu Gammelgård som är vackert belägen i den
åboländska skärgården. Berättarlägret beskrivs närmare i kapitlet
om Ordkonsten.
Berä�arkväll i Helsingfors.
Berä�arverkstäder på e�isar
Eelin Hoﬀström höll under våren berättarverkstäder på sju olika eftisar i Åboregionen.
Se närmare sid 15 under ”Ordkonst på Eftis och som skolans klubbar”.
Lyktverkstäder på e�isar
I september 2011 ordnades lyktverkstäder på Cygnaeus eftis och eftiset Aurelia i Åbo.
Barnen ﬁck tillverka lyktor av vide och papper under ledning av Carmela Johansson.
Lyktorna användes vid en berättelsepromenad som ordnades kring Aura å lördagen
37
Hösten 2010 i Oslo var första gången alla nordiska länder deltog i tävlingen och man
ﬁck höra berättelser på fem språk, även ﬁnska och isländska. Sedan dess har många
diskussioner förts gällande utvecklingen av Storyslam och hur man ska hitta lösningar
på språkfrågan och skapa ett evenemang där publiken kan förstå innehållet utan att
arrangemangets nordiska proﬁl blir lidande.
den 1 oktober. Lyktverkstäderna inleddes
med att Carmela berättade den samiska sagan Flickan som förvandlades till en guldand
– den saga som berättelsepromenaden
handlade om. Därefter var det dags att
sätta igång med lykttillverkning.
I ﬁnalen i Åbo 2011 testade vi på konceptet att en utomstående berättare gjorde en
kort resumé av berättelserna på engelska. Detta experiment utföll väl och publiken
på drygt 100 personer upplevde att kvällen var mycket underhållande och trevlig och
gav en möjlighet att höra berättelser på alla nordiska språk. I tävlingen deltog: Reidar
Wasenius och Sirkka Huhtahaara från Finland, Pelle Olsson och Joanna Häggblom
från Sverige, Øystein Vestre och Tomas Kinck Wold från Norge, André Andersen
och Kasper Sørensen från Danmark samt Berglind Ósk Agnarsdóttir och Ragnheidur
Thora Grimsdottir från Island. Som kvällens MC fungerar berättaren Agneta MöllerSalmela.
Den 6.9 och 8.9 på Aurelia eftis byggde
15 barn och två ledare lyktor. Den 7.9 och
12.9 på Cygnaeus eftis deltog 20 barn som
Nordgruppen och Nordiska mästerskap
i berä�ande
Storyslam är en lekfull tävling där det
muntliga berättandet är i fokus. Tävlarna
har maximalt 7 minuter på sig att berätta
sin historia. Jurygrupper utses ur publiken
och de tre deltagare som får mest poäng
går vidare till ﬁnalomgången. Då berättar
de en ny berättelse och jurygrupperna ger
återigen poäng för framträdandet.
Nordgruppen har sedan starten utvecklats till ett nätverk av berättarorganisationer i alla nordiska länder. De nordiska
mästerskapen i berättande har tills vidare
varit den viktigaste formen av samarbete.
Hösten 2011 stod Finland som värd för
de nordiska mästerskapen som hölls i Åbo
24.9.2011. De fem deltagande länderna
ordnar nationella tävlingar för att utse representanter till de nordiska mästerskapen.
Finlands representanter har utsetts vid ﬁnlandssvenska mästerskap, som ordnats av
Sydkustens landskapsförbund, samt vid
de ﬁnska mästerskapen i berättande som
ordnas av Suomen elämäntarinayhdistys i
Kärsämäki i juli.
38
Lyktverkstad.
Kvällen var dessutom nyskapande på det sättet att man testade en direktrapportering
på webbplatsen Café Ratatosk. Intresserade kunde följa med kvällens tävling och skriva kommentarer på nätsidan, där en livlig diskussion pågick och folk från hela norden
deltog. Stämningar från slammet ﬁnns på YouTube: http://youtu.be/zLDPwdHBFos
Workshop och nätverksseminarium
För att ytterligare lyfta fram betydelsen av nordiska språk och av mångspråkigt berättande ordnades en workshop om skuggberättande och ett seminarium med temat
gränsöverskridande berättande.
Simultanberättande eller skuggberättande är en metod där berättaren får hjälp av en
annan berättare, som fungerar som översättare för publiken. Genom att få översättning
av stickord och förklaringar under berättelsens gång kan publiken förstå en berättelse
på ett okänt språk.
Nordisk mästare i berä�ande,
Pelle Olsson.
Huvudfokus är fortfarande på berättaren, men skuggberättaren ger nödvändig men
minimal översättning för att publiken ska förstå innehållet. Denna form kräver förberedelsetid för berättaren och skuggberättaren samt handledning och övning. Under
workshopen ﬁck deltagarna öva detta under ledning av den erfarna simultanberättaren
Torgrim Mellum Stene från Norge. Han har erfarenhet av simultarberättande bl.a. i
Iran och Tadjikistan.
Deltagarna, som bestod av storyslamdeltagare och Nordgruppens representanter,
39
4.5
ﬁck öva sig i mångspråkigt berättande. Under seminariet efter tävlingen diskuterades
möjligheter till utvecklat samarbete och olika projekt presenterades. Som inledare på
seminariet ﬁck man höra Nordiska rösters konstnärliga ledare Heli Aaltonen, Torgrim
Mellum Stene från Norge, Liv Brita Brodal och Tomas Kinck Wold från Norge och
AnneMarie Krarup från Danmark.
Berä�arfes�valen Celebra�ng Transforma�on
Höjdpunkten för berättarprojektet Nordiska röster var festivalen Celebrating Transformation som ordnades i Åboregionen 24.9-4.10.2011. Under festivalen kunde man på
många platser och i olika sammanhang bekanta sig med berättande som konstform,
som underhållning, som pedagogisk metod och som ett sätt för var och en att uttrycka
sig.
I festivalprogrammet ingick bl.a. berättarstunder i skolor, bibliotek och caféer. Berättarna och skolelever framförde berättelser på Åbo bokmässa, där även projektets böcker
publicerades. Berättarkurser ordnades för nybörjare och längre hunna och sista dagen
ordnades ett slutseminarium och en avslutande berättarkväll.
Berättarfestivalen
kulminerade
i en Story-promenad lördagen
den 1 oktober Promenaden var
en ”stadssafari” längs Aura å som
utgick från den samiska sagan
Flickan som förvandlades till en
guldand. Sagan berättades på totalt 14 olika språk vid berättarställen och under promenaden ﬁck
publiken uppleva dans, musik och
performancer som illustrerade sagan. Lyktor som barn tillverkade
på berättarläger, i ordverkstäder Storypromenad.
och på eftisar skapade stämning
under promenadens gång och i
slutet av promenaden deltog barn
från Sydkustens berättarläger i en
lyktparad.
40
Produforum Åboland
Produforum Åboland är ett ESF-projekt som
startades upp av Sydkustens landskapsförbund
i november 2009 för att tillsammans med kulturaktörer i Åboland bygga upp strukturer för
verksamhetsutveckling,
kompetensutveckling,
nätverk, kulturföretagsamhet och marknadsföring
inom de kreativa branscherna i regionen. Ursprungligen skulle projektet ha tagit slut
31.12.2011 men Produforum ﬁck förlängning fram till 30.6.2014. Konceptet har
varit framgångsrikt och engagerar allt ﬂer kulturaktörer.
Aktörsträﬀar
Kulturaktörer arbetar ofta ensamma och har därför stor nytta av att träﬀa andra i samma situation, dels för att lära av varandra och inspirera till nya samarbeten, dels för att
ta del av nyttig information om vad som händer på kulturfältet. Produforum Åboland
ordnar därför olika möjligheter för aktörerna att träﬀas. Under 2011 ordnades t.ex. två
Open Stage -tillfällen, 20.1 (17 deltagare)i Kimito där fotografen Hanna MehtonenRinne och formgivaren Marika Holm presenterade sin verksamhet och 18.2 (16 delt.)
i Pargas där dansaren Susanne Montag, sångerskan Catarina Ahlstrand-Jalonen och
fotografen Hans G Hästbacka presenterade sig. Ett annat forum för träﬀar har varit
aktörsmöten och vardagsrumskvällar som ordnats i alla medverkande kommuner; i
Åbo, Kimitoön och Pargas, sammanlagt åtta st.
Seminarier
Kultur ger kraft och Kultur i äldreomsorgen
Sektoröverskridande arbete är viktigt inom Produforum-projekten. Under år 2011
har Produforum Åboland särskilt satsat på kultur i äldreomsorgen. Två seminarier om
temat har arrangerats och Nicole Mattsson har varit deltidsanställd under ett halvår
för detta ändamål. En stor del av arbetet har skett i samarbete med det kommunala projektet Vårkultur som år 2011 hade seniorer som tema. Den 5.4. arrangerade
Produforum Åboland och Vårkulturgruppen seminariet Kultur ger kraft. Alla har rätt
till en meningsfull vardag (68 deltagare). Den 15.9 arrangerade Produforum Åboland
ett fortsättningsseminarium – Kultur i äldreomsorgen. Konst- och kulturarbete med
och för seniorer (36 deltagare). På det senare tillfället fanns också sju av Produforum
Åbolands kulturaktörer på plats för att ge personal på äldreboenden möjlighet att
träﬀa dem och boka in dem på sina arbetsplatser. Matchningen upplevdes som mycket
lyckad och ledde till arbetstillfällen för samtliga medverkande kulturaktörer. Med
hjälp av Produforum Åboland har det varit möjligt att presentera aktörer inom vitt
skilda konst- och kulturformer så som måleri, dans och hantverk för äldreomsorgen.
41
Kulturaktörer har i sin tur fått möjligheter att utveckla kulturpaket att marknadsföra och sälja framöver.
Konceptet med matchningen har nu prövats också med
kulturaktörer och dagvårdspersonal i början av 2012. Ett
matchningstillfälle mellan fria bildningen och kulturaktörer
kommer också att ordnas nästa september. Det här visar hur
koncept som prövas inom Produforum sprider sig och kan
användas på ﬂera områden.
genom att medverka och producera material
Bron till berättelsernas
som kan leva kvar och vara till nytta långt
värld
efter kulturhuvudstadsårets slut. Resultatet av
samarbetet är två metodhandböcker i berättande som kan användas inom den kreativa
branschen. Intresset för berättandet och berättelser har ökat enormt de senaste åren, och
Produforum Åboland vill genom att översätta
böckerna till svenska ge pedagogiska verktyg i
berättande för svenska aktörer. Ett av Produforum Åbolands målsättningar är att synliggöra
kulturaktörer i Åboland. Produforum Åboland
har därför gett ut häften där aktörerna och deI metodhandboken Bron �ll
ras kompetens marknadsförs. Det första häftet
berä�elsernas värld ﬁnns �ps
gavs ut i samband med Vårkulturprogrammet
och råd för hur man kan anoch innehåller de aktörer som erbjuder sig att
vända berä�ande i si� arbete.
jobba inom äldreomsorgen. Det andra häftet
innehåller alla de kulturaktörer som erbjuder sig att arbeta i Åboland inom någon sektor, så som på bibliotek, i skolor, i dagvården, i företag osv. Detta häfte – Välj kultur!
Här hittar du konstnärer och kulturaktörer i Åboland som vill jobba med er – har skickats
ut till alla tänkbara kunder, ﬁnns att få på Luckan i Åbo och i Kimito, och ﬁnns både
på Produforums och Sydkustens webbsidor. På detta sätt stöder och uppmuntrar vi
olika sektorer att få reda på vilka kulturaktörer som ﬁnns tillgängliga för dem.
Heli Aaltonen (red.)
Hur gick det sen? Samtal om svenskt kulturliv efter Åbo 2011
Ett samarbete mellan Åbo kulturcentral, Produforum ÅboAlf Rehn, professor
land, Stiftelsen Åbo 2011 och Sydkustens landskapsförbund
i företagsekonomi,
resulterade i den tredelade seminariehelheten Hur gick det
talar om “den krea�va sen? Samtal om svenskt kulturliv efter Åbo 2011. Samtliga
staden”.
hölls i Åbo, var välbesökta och har fått ett gott bemötande.
Den första, 19.5 (19 deltagare), hette Den ﬁnlands-svenska dramatiken och teaterscenen
och hölls i samarbete med Åbo Svenska Teater. Det andra, Barnkulturens ABC - från
Armada till Å-djur, samtal om barnkulturpedagogik hölls 13.9 (18 deltagare) Den sista delen som också var Produforum Åbolands (2009-2011) slutseminarium Hur gick
det sen? kulturella nätverk och kreativa infrastrukturer - hölls 24.11 (35 deltagare) och
på detta var Alf Rehn huvudtalare. På seminariet presenterades erfarenheter från några
Åbo 2011 -projekt. Seminariet avslutades med gruppdiskussioner där det kom fram
att de ﬂesta vill fortsätta med de kulturnätverk de byggt upp under året. Produforum
Åboland bygger nu vidare på den plattform som skapades i och med detta samarbete.
Studieresa �ll Österbo�en
Många nya idéer föddes under den resa som Produforum Åboland gjorde tillsammans
med AiA (Artists in the Archipelago) i februari 2011till Österbotten. Syftet med resan
var att bekanta sig med nätverksarbete i Österbotten, lära av goda exempel och skapa
en starkare samhörighet mellan aktörerna i AiA och Produforum Åboland. Resan gick
bl.a. till Juthbacka kulturcentrum, Nykarleby, där vi besökte Produforum Österbotten, till Jakobstad och Vasa. Sammanlagt 16 kulturaktörer deltog i resan.
Handböcker och broschyrer
Under Åbo2011 kunde Produforum Åboland stöda berättelseprojektet Nordiska röster
42
Samarbeten
Många möten med olika samarbetsparters och sektorer har hållits. Här kan nämnas
samarbetsmöten med både Luckan i Kimito och Luckan i Åbo. Samarbetsmöten har
även hållits med fria bildningen, Centret för livslångt lärande och Novia i Åbo. I samarbete med Kimitoöns vuxeninstitut och Väståbolands medborgarinstitut har planerats
gemensamma föreläsningar med kulturaktörer som målgrupp. I Kimito hölls under
hösten två föreläsningar; Kul ful marknadsföring (50 deltagare) med Maria Österåker
och Så få du igenom ditt budskap i media (13 deltagare) med Marika Mäklin. Liknande
samarbeten har startats upp med Väståbolands medborgarinstitut.
Kulturforum.ﬁ
Samarbetet med de andra Produforum projekten har ofta skett genom Produforum
riks. En viktig satsning för kulturaktörerna är Kulturforum.ﬁ. Den 26 maj 2011 lanserade Produforum Riks ett forum på nätet där alla verksamma på kulturfältet efter
en enkel registrering kan lägga upp presentationer och digitala annonser om aktu43
ella evenemang, produkter och tjänster. Kulturforum.ﬁ är öppet för presentationer av
konstnärer och enskilda kulturaktörer, grupper, institutioner, projekt, produkter och
tjänster. Presentationer och annonser kan läggas upp på Kulturforum.
4.6
Barn og Boka – Nordiskt samarbetsprojekt
Sydkustens landskapsförbund deltar i ett Norplus-ﬁnansierat projekt Barn og Boka.
Huvudman för projektet är Lillehammer stad i Norge och samarbetsparter är Leksands
kommun i Sverige samt Helsingfors stad och Sydkustens landskapsförbund i Finland.
Projektets huvudmålsättning är att barn ska få en målinriktad, tidig och god språkstimulans i dagvården. Olika åtgärder och projekt för språkstimulans i dagvården i de
olika kommunerna presenteras och lyfts fram. Inom ramen för projektet har det ordnats ett besök till Lillehammer 5-7.9.2011 och ett besök till Leksand 20-22.11.2012.
Gruppen besöker Helsingfors 22-24.4.2012. Då kommer bl.a. Ordboet, babypoesi,
rimjam, ordkonsten och Annegården att presenteras för de övriga nordiska länderna.
Sydkustens representant i den nordiska projektgruppen är Monica Martens-Seppelin.
4.7
Borgåmo�agningen
Genom den traditionella sommarmottagningen i Borgå kunde Sydkustens delegation
i Östra Nyland igen erbjuda ett gemensamt tillfälle för personer inom kultur- och
utbildning i landskapet att mötas. Denna gång hölls sommarmottagningen på Borgå
folkakademi den 31augusti 2011. Borgå folkakademi preseneterades och årets gäst var
skolans nya rektor Henrika Nordin. Inbjudna var förtroendevalda och anställda inom
kultur,-bildnings-, och fritidssektorn, regionens kommundirektörer och föreningsaktiva.
4.8
Informa�on och webbtjänster
Under verksamhetsåret har Sydkusten kontinuerligt utvecklat och eﬀektiverat informationen. Målet har varit att öka synligheten genom att på många olika sätt informera
såväl allmänheten som medlemskommunerna om aktuella frågor. I tidningspress samt
i radio och tv har information om Sydkustens olika evenemang regelbundet presenterats. Genom informationsbroschyrer över aktuell verksamhet har information spridits
vid mässor, konferenser, seminarier mm. Sydkusten har också varit aktiv på Facebook där man bland annat laddat upp information om aktuella seminarier och annan
verksamhet.
Press och media
Sedan förra förbundsmötet (2011) har Sydkustens verksamhet uppmärksammats i
pressen i bred utsträckning.
Inom ramen för det svenskspråkiga utvecklingsnätverket för eftis- och klubbverksamhet gjorde Sydkusten en bilaga till tidningen Läraren och tidningen Hem och Skola.
Bilagan som omfattade 8 sidor innehöll artiklar om olika former av klubbverksamhet
i Svenskﬁnland. Upplagan var sammanlagt 43 000 ex och gjordes i samarbete med
Vasa stad och Förbundet Hem och Skola. Den utkom i september 2011.
Projektet VårKultur (då nämns ofta både Produforum och Sydkusten) har lyfts upp i
ett ﬂertal tidningsartiklar både under våren 2011 och hösten 2011. Lena Långbacka
berättade även om VårKultur i radio Vega Åboland 6.3.2012.
Storyslam 2011 som är en del av berättarprojektet Nordiska röster skrevs det om i
hela elva tidningsartiklar våren 2011 och hösten 2011. Övrig medierapportering om
berättarfestivalen uppgick till 18 tidningsartiklar.
Ordkonsten har uppmärksammats i ett ﬂertal artiklar under hösten 2011. Babypoesi
i Sibbo och ordkonstskolan i Borgå var också med i ett TV inslag hösten 2011. Fantasilägren som ordnas om somrarna skrevs det om sommaren 2011.
Ordboet har uppmärksammats under hösten 2011 i några tidningsartiklar.
Det traditionella seminariet för pedagoger som ordnades mars i Helsingfors samt i
augusti både på Kimitoön och i Ekenäs har uppmärksammats i media under augusti
2011.
Sydkustens landskapsförbunds kartläggning om morgon- och eftermiddagsverksam-
44
45
heten har tagits upp under hösten 2011 både i tidningsartiklar, i radio och i TV.
Genom sitt mandat i Nylands NTM-centrals delegation för svensk service har Sydkusten bevakat frågor som har relevans för den svenska befolkningen.
Produforums verksamhet har det skrivits om i ett ﬂertal tidningsartiklar våren 2011
och hösten 2012.
Regelbunden kontakt har hållits till den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet inom Regionförvaltningsverket, Utbildningsstyrelsen samt CIMO i
frågor som berör utbildning och utveckling av projektkompetens på svenska.
Sydkustens nya undersökning om dagvårdssituationen i de svenska dagvårdsenheterna i medlemskommunerna har lyfts fram i tidningsartiklar under hösten och vintern
2011-2012.
Samarbete och kontakt har även upprätthållits till Svenska Finlands folkting och
tankesmedjan Magma.
Delar av Sydkustens landskapsförbunds personal varit Radio Vega Åboland studiogäster: 21.1.2011, 23.9.2011, 26.9.2011
Webbinforma�on
På webbsidan www.sydkusten.ﬁ ﬁnns information om Sydkustens verksamhet och presentationer av pågående projekt och satsningar. Förutom www.sydkusten.ﬁ upprätthåller Sydkusten www.eftis.ﬁ, www.ordkonst.ﬁ, www.klubbar.ﬁ och www.svenskskola.
ﬁ. Den sistnämnda webbplatsen innehåller en databas med uppgifter om samtliga
svenskspråkiga skolor, eftisar och daghem i Finland. Uppgifterna på www.svenskskola.
ﬁ uppdaterades kontinuerligt.
Samarbetspartner
I Sydkustens verksamhetskoncept ingår att sammanbinda personer, aktörer och organisationer av från många olika områden för att i nätverk utveckla fungerande och
kostnadseﬀektiva lösningar. Som organisation arbetar vi även mycket tillsammans
med andra. Nedan exempel på centrala samarbetsparter.
Svensk byaservice inledde sin verksamhet som forum för landsbygdsutveckling i Svenskﬁnland i medlet av 1990-talet, då också de ﬁnska aktörerna organiserade arbetet
med byautveckling. Svensk byaservice upprätthålls av Sydkusten, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och Svenska studiecentralen.
Som medlem och med en styrelseplats i Klubbcentralen - Kerhokeskus har vi medverkat till att nationellt utveckla skolans klubbar. Samarbetet med förbundet Hem och
skola har under årens lopp stärkts genom bl.a. arbetet för skolans klubbar. Samfundet
Folkhälsan är en viktig samarbetspartner i projektet Ordboet och vid utvecklandet av
kontaktnätet till hälsovårdarna. Genom att delta i den årliga Organisationskonferensen och Föreningsfestivalen, ordnade av Svenska kulturfonden och Svenska studiecentralen, håller Sydkusten därtill kontakt med alla centrala ﬁnlandssvenska föreningar och organisationer.
Genom medverkan i styrelsen i den ﬁnska intresseorganisationen för ordkonst,
Suomen sanataideopetuksen seura har vi deltagit i det nationella arbetet för ordkonstens främjande.
Som delägare i och med tillgång till styrelseplats på Samfundet Folkhälsans mandat i
Framtidsskolan har Sydkusten medverkat till att utveckla yrkesinstitutet Prakticum.
Föreningen Luckan grundades av Sydkusten tillsammans med några andra organisationer år 2001 för att synliggöra den ﬁnlandssvenska kulturen i huvudstadsregionen.
Samarbetet mellan Sydkusten och Luckan är omfattande. Sydkusten har medverkat
i styrelsen till en fortsatt utveckling av Luckan i Huvudstadsregionen som i sin tur
samordnar det nätverk som Luckorna i Svenskﬁnland bildar.
Sydkusten har även representation i Åbo svenska teaters delegation.
46
47
BILAGOR
ARBETSGRUPPER
Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning
Maria Björnberg-Enckell, ordförande
Agneta Eriksson, Sydkusten
Nina Fabricius, Helsingfors
Niclas Grönholm, Helsingfors
Niclas Rönnholm, Helsingfors
Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden
Gunilla Holm, HU
Christer Holmlund, FSL
Barbro Högström, Esbo
Dan Johansson, FSL
Berndt-Johan Lindström, Vanda
Rikard Lindström, Borgå
Michaela Lithén, PF
Bjarne Mollgren, Grankulla
Kurt Torsell, Kommunförbundet
Michael Uljens, PF
Annika Westerholm/Soﬁa Svahnström, Utbildningsstyrelsen
Heidi af Heurlin, Sydkusten (sekreterare)
Styrgruppen Svensk dagvård och utbildning
Johan Aura, Utbildningsstyrelsen fr.o.m. hösten 2011 Svenska folkskolans vänner.
Barbro Högström, Esbo
Ulrika Lundberg, Väståboland/Pargas
Rolf Sundqvist, Pedersöre
Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden,
Agneta Eriksson, Sydkusten
Heidi af Heurlin, Sydkusten (sekreterare)
Sydkustens grupp för dagvårdsadministratörer
Pia Furu, Prac�cum
Nina Fabricius, Helsingfors
Annika Hiitola, Grankulla
Lucia Bigos, Esbo
Marita Westerlund ÅA
Janita Metsämäki, Borgå
Gunvor Brunberg, Sibbo
Carina Kiukas, Arcada
48
Lena Karlsson, Vanda
Margot Flinck, Kyrkslä�
Agneta Eriksson, Sydkusten
Heidi af Heurlin, Sydkusten (sekreterare)
Sydkustens landskapsförbunds ledningsgrupp för morgon- och e�ermiddags- och klubbverksamheten:
S�na Forsberg/Elise Hindström
Ung Martha (ordförande 2011)
Eva-Lo�a Backman-Winqvist
Finlands Svenska Idro�
Sonja Hyvönen/Soﬁa Svahnström
Utbildningsstyrelsen
Carina Kekäle
Yrkesakademin i Österbo�en
Helena Pulkkinen
Folkhälsan Syd
Helena Sandberg
Kyrkans central för det svenska
arbetet
Anne Lindholm
Borgå stad
Gun Sandberg-Wallin
S��elsen Sedmigradsky
Hanna Wahlman/Anna-Maija Laine
Sällskapet för mediefostran
Maarit Westerén
Förbundet Hem och Skola
Monica Martens-Seppelin, sekr.
Sydkustens landskapsförbund
Arbetsgruppen för VårKultur
Lena Långbacka, kulturkoordinator vid Sydkustens landskapsförbund r.f.
Johanna Slo�e, t.f. kultursekreterare i Åbo
Fia Isaksson, kulturchef i Väståbolands stad
Solveig Friberg, kultursekreterare i Kimitoöns kommun
Dessutom inkallades följande sakkunniga �ll arbetsgruppen:
Rainer Wahtera, Äldrerådet i Väståboland
Pen� Friberg, Äldrerådet i Kimitoön
Margó Storm, Folkhälsan i Åbo
Mona Lehtonen, Svenska Pensionärsförbundet
Marianne Sundroos, Kimitoöns församling
Ann-Mari Backman, Hemmet i Åbo
Gun Sirén, chef för äldreomsorgen i Väståboland
VårKultur 2011 samarbetade nära med kulturnätverket Produforum Åboland och projektchef Kris�n Ma�sson deltog i arbetsgruppens arbete. Åsa Rosenberg från Svenska
Kulturfonden deltog också i e� par möten för a� informera om ﬁnansieringsmöjligheter.
Referensgruppen för den svenska ordkonsten, medlemmar 2011
Nina Gran, Helsingfors stads kulturcentral
Camilla Cedercreutz-Bäck, Nordens ins�tut i Finland
Susanne Ahlroth, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors
49
Jannika Stenius, klasslärare
Zusan Söderström, Luckan och Produforum
Katarina von Numers-Ekman, Modersmålslärarföreningen
Mia Franck, Åbolands li�eraturförening
Ane�e Jansson, Helsingfors Arbis
Johanna Sallinen, Veronica Hertzberg, Folkhälsan
Johanna Slo�e, Åbo stads kulturcentral
Sabine Forsblom, Borgå folkakademi
Agneta Möller-Salmela, Hangö stadsbibliotek
Irina Johansson, Gammelbacka skola, Borgå
Michelle Ma�olk och Malin Fagerström från Sydkustens landskapsförbund
KURSER, UTBILDNINGSDAGAR OCH FORTBILDNING SOM SYDKUSTEN ORDNAT
Inspira�onskurser i Ordbet
28.2, kl 9-12 eller 13-16 Läslust och berä�arglädje (Agneta Möller-Salmela)
29.2, kl 9-12 eller 13-16 Skrivglädje och ordkonst (Monica Vikström-Jokela)
1.3, kl 9-12 eller 13-16 Bildernas berä�elser (Filippa Hella)
(Sammanlagt deltagarantal 121)
Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande
31.3 Helsingfors, Hanna Mehtonen-Rinne och Lina Teir (15 deltagare)
28.4 Åbo, Lena Marander-Eklund, Hanna Mehtonen-Rinne och Lina Teir (15 deltagare)
Introduk�onsveckoslut för ordkonstledare
3-4.9 Karis, Jolin Slo�e och Aulikki Rundgren (18 deltagare)
Övriga kurser i ordkonst
14.9 Kurs i ordkonst för småbarn, Nina Gran, Malin Fagerström, Susanne Ahlroth och
Annika Sandelin (14 deltagare)
28.11 Småbarnsordkons�ortbildning, Susanne Ahlroth, Sanna Huldén och Michelle
Ma�olk (10 deltagare)
8-9.6 Hangö sommaruni kurs, Nina Gran, Annika Sandelin, Agneta Möller-Salmela,
Michelle Ma�olk(14 deltagare)
14.5 Karis Lägerledardag (20 deltagare)
Övriga kurser
23.3.2011 i Karleby
11.4.2011 Åbo
13.4.2011 Helsingfors
50
Lek med ord – alla har fantasi
(Föreläsare Hanna och Malin Klingenberg)
De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamhet
en (föreläsare Kurt Torsell, från Finlands kommunförbund och
Monica Martens-Seppelin från Sydkusten)
De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamheten
(föreläsare Kurt Torsell, från Finlands kommunförbund och
14.4.2011 Vasa
3.10.2011 Vasa
5.10.2011 Helsingfors
12.3.2011 Helsingfors
11.8.2011 Raseborg
12.8.2011 Kimitoön
Monica Martens-Seppelin från Sydkusten)
De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamheten
(föreläsare Kurt Torsell, från Finlands kommunförbund och
Monica Martens-Seppelin från Sydkusten)
Mediefostran (föreläsare Maija Laine från Sällskapet för mediefostran)
Mediefostran (föreläsare Maija Laine från Sällskapet för mediefostran)
S�mulera barns språk och fantasi (Föreläsare Marie-Louise
Nyberg från Sverige)
S�mulera barns språk och fantasi (Föreläsare Marie-Louise
Nyberg från Sverige)
S�mulera barns språk och fantasi (Föreläsare Marie-Louise
Nyberg från Sverige)
Seminarier och större evenemang
Produforums riksträﬀ i Tammerfors, 17.2: VårKultur
Luckan i Helsingfors, 16.5 och 9.11: Nordiska röster
Kultursekreteraredagar i Åbo, 19-20.9: Nordiska röster
Kommunförbundets rektorsdagar, 6.10: Nordiska röster
Seminariet ”Hur gick det sen”? I Åbo, 24.11: Nordiska röster
Uppdragsgivartorget, Novia, 1.11: Sydkustens verksamhet
Educamässan: 27-28.1.2012
Åbo bokmässa: 30.9-2.10.2011
Föreläsare och gäster under året
Susanne Ahlroth
Småbarnsordkons�ortbildning 28.11.2011
Eleanor Bodel
Seminariet ”Kultur ger kra� ” 5.4.2011
Tove Bornemann
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Malin Fagerström
Kurs i ordkonst för småbarn 14.9.2011
Nina Gran
Kurs i ordkonst för småbarn 14.9.2011
Filippa Hella
Inspira�onskurs i Ordbet 29.2.2012
Sanna Huldén
Småbarnsordkons�ortbildning 28.11.2011
Bengt Johansson
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Hanna Klingenberg
Lek med ord – alla har fantasi 23.3.2011
Malin Klingenberg
Lek med ord – alla har fantasi 23.3.2011
Jarmo Kujala
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Maija Laine
Mediefostran 3.10.2011, 5.10.2011
Bo Ossian Lindberg
Seminariet ”Kultur ger kra� ” 5.4.2011
51
Lena Marander-Eklund
Hanna Mehtonen-Rinne
Marika Mäklin
Agneta Möller-Salmela
Henrika Nordin
Ralf Nummelin
Marie-Louise Nyberg
Marianne Pe�ers
Alf Rehn
Antonia Ringbom
Aulikki Rundgren
Johanna Sallinen
Monica Sandberg
Annika Sandelin
Kers�n Stubb
Marianne Sundroos
Lina Teir
Kurt Torsell
Maria Turtschaninoﬀ
Monica Vikström-Jokela
Carina Wolﬀ-Brandt
Maria Österåker
Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande
28.4.2011
Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt
berä�ande 31.3.2011, 28.4.2011
Produforum. Föreläsningen ”Så får du igenom di� budskap
i media” hösten 2011
Hangö sommaruni kurs 8-9.6.2011
Inspira�onskurs i Ordbet 28.2.2012
Borgåmo�agningen 31.8.2011
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
S�mulera barns språk och fantasi 12.3.2011, 11.8.2011,
12.8.2011
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Produforum. Seminariet ”Hur gick det sen? Kulturella nätverk
och krea�va infrastrukturer 24.11.2011
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Introduk�onsveckoslut för ordkonstledare hösten 2011
S�mulera barns språk och fantasi 12.3.2011, 12.8.2011
Medverkade på Educa mässan 27.1.2012
Kurs i ordkonst för småbarn 14.9.2011
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Verksamhet på äldreboenden via projektet VårKultur våren
2011
Fördjupad ordkonstkurs Muntligt och digitalt berä�ande
31.3.2011
De nya grunderna för morgon-och e�ermiddagsverksamheten
11.4.2011, 13.4.2011, 14.4.2011
Besökte ordkonstkolan hösten 2011
Inspira�onskurs i Ordbet 29.2.2012
Besökte ordkonstkolan hösten 2011
Produforum. Föreläsningen ”Kul och ful marknadsföring”
hösten 2011
Ordkonstledare våren 11/hösten 11
Joseﬁn Vidjeskog
Pargas ordverkstad och Åbo ordverkstad, samt lägerkoordina
tor 2011
Elin Willows
Pargas ordverkstad
52
Petra Erickson
Ann-Charlo�e Fröberg
Hanna Mehtonen-Rinne
Marit Björkbacka
Malin Fagerström
Anna-Lena Wiik
Iréne Poutanen
Micaela Pikulinsky
Danielle Mickos
Karin-Astrid Stenberg
Heini Rautoma
Charlo�a Pe�ersson
Annika Sandelin
Eelin Hoﬀström
Åbo ordverkstad
Pargas ordverkstad
Åbolands ordlabb
Sydkustens ordkonstskola i Borgå åk 1-2 och 6-9, Babypoesi på
Esbo rådgivningar
Sydkustens ordkonstskola i Borgå åk 3-5
Dagäppelordverkstad, Östra centrum
Dagäppelordverkstad, Östra centrum
Vanda språkbadsordverkstad, Esbo e�isordverkstad, Dagäp
pelordverkstad, Östra centrum, Gumbostrand och
Salpar e�isordverkstad, Karis e�isordverkstad, Babypoesi på
Esbo rådgivningar
Karis ordverkstad
Karis ordverkstad, Snappertuna och Svalbo e�isordverkstad
Ko�by ordverkstad
Ko�by ordverkstad, Bobäck e�isordverkstad, Esbo e�isordverkstad, Winellska skolans ordverkstad
Richardsgatans ordverkstad
Berä�arordverkstad på e�isar i Åboland(Pargas, Houtskär,
Kimito, Dalsbruk, Drags�ärd, Åbo, Västan�ärd)
Cer�ﬁerade ordkonstledare år 2011
Petra Erickson
Lena Viljanen
Joseﬁn Vidjeskog
Malin Fagerström
Ingeborg Lindholm
Micaela Pikulinsky
Annika Sandelin
Marit Björkbacka
Iréne Poutanen
Medverkande berä�are i Nordiska röster 2011
Heli Aaltonen, Finland; även konstnärlig ledare för projektet
Nordiska berä�are
Love Ersare, Sverige
Torgrim Mellum Stene, Norge
Annemarie Krarup, Danmark
Sigurbjorg Karlsdó�r, Island
Makka Kleist, Grönland
Anna-Maria Toivonen, Finland (ﬁ)
Lina Teir, Finland (sve)
Samiska berä�are
53
Siiri Magga-Mie�unen, Finland
Berit Ale�e Mienna, Norge
Övriga berä�are
Judy Paterson, Sko�land
Claire Hewi�, Sko�land
Georgiana Keable, Norge/England
Suse Weisse, Tyskland
Berä�arkvällar ordnades enligt följande
30.3
Axxell, Pargas, 15 deltagare, Claire Hewi� från Sko�land inledde. Även stu
derandevid Axxell berä�ade.
6.4
Hangö stadsbibliotek, 8 deltagare.
Agneta Möller-Salmela och Eelin Hoﬀström inledde.
13.4
Café Hallonblad, Pargas, 15 deltagare
Egil Essén inledde med a� berä�a om ”byaoriginalet” Wilhelm Hallonblad, som
ge� si� namn åt caféet. Däre�er ﬁck deltagarna höra många olika berä�elser på
bl.a. Pargasdialekt, Närpesdialekt, svensknorska och på engelska
14.4
Helsingfors arbis, 15 deltagare
Camilla Cedercreutz-Bäck och Agneta Möller-Salmela fungerade som inledare
och diskussionsledare.
16.4,
Vasa bokmässa
Österbo�ens representanter i Storyslam-tävlingen berä�ade på Vasa bokmässa,
Lena Långbacka representerade arbetsgruppen.
15.9 Seminarium: Kultur och äldreomsorg, Kimito; 36 deltagare.
11.11. Verkstad: A� äga sin röst, �llsammans med Produforum i Raseborg;
22 deltagare.
24.11 Seminarium Hur gick det sen? Kulturella nätverk och krea�va infrastrukturer;
35 deltagare.
24.11. Produforum träﬀ på Åbo Svenska Teater; 61 deltagare.
25.11 Möte med Turk Design New; 12 deltagare, Åbo
29.11 Drama -seminarium. Läsningar av ﬁnlandssvenskt drama; 19 deltagare
Föreläsning: Kul och ful marknadsföring 19.10; 50 deltagare. Hur få igenom budskap i
media 24.11; 13 deltagare, Kimito
7-25.11. Produforum-aktörers utställning i Galleri 18, Helsingfors. (4 fotografer)
PRODUFORUMS SEMINARIER OCH AKTIVITETER UNDER VERKSAMHETSÅRET
8 st aktörsmöten med konst- och kulturaktörer i Åboland
Open Stage-�llfällen: 20.1, Kimito; 16 deltagare, 18.2, Pargas; 17 deltagare
Föreläsning, 20.1. Branding av kultur, Nina Kivinen, Åbo; 33 deltagare
Studieresa �ll Österbo�en 11-13.2; 17 deltagare
Barnkulturforum -diskussionsseminarium 3.3, Pargas; 12 deltagare
Vårkultur -seminarium 5.4: Kultur ger kra�. Kultur för och med seniorer, Pargas; 68
deltagare
Kurs i muntligt och digitalt berä�ande, i samarbete med ordkonsten. 28.4, Åbo;
19 deltagare
Seminarium: Den ﬁnlandssvenska drama�ken och teaterscenen 19.5; 21 deltagare
Resa �ll Produforum riksträﬀ i Helsingfors, 6 deltagare
13.9 Diskussionsseminarium: Från Armada �ll Å-djur, om barnkulturpedagogik. Åbo; 18
deltagare.
54
55
EGNA ANTECKNINGAR
__________________________________________________________
__________________________________________________________
____________________________________________________________________
___________________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
___________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
__________________________________________________________
__________________________________________________________
____________________________________________________________
___________________________________________________________
56