1. No category

Års
rapport
2013
1
Sydkustens landskapsförbund är en intresseorganisation
för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland.
Sakkunnigorganisation
Medlemskommuner:
Borgå stad
Esbo stad
Grankulla stad
Hangö stad
Helsingfors stad
Ingå kommun
Kimitoöns kommun
Kyrkslätts kommun
Lappträsks kommun
Lovisa stad
Pargas stad
Raseborgs stad
Sibbo kommun
Sjundeå kommun
Vanda stad
Åbo stad
Samarbetsorganisation
Projektorganisation
Sekreterarorganisation
S y d k u s t e n s l a n d s k a p s f ö r b u n d r .f. , 20 14
Texter: Sydkustens och Produforum Åbolands personal
Bilder: Sydkustens och Produforum Åbolands bildarkiv
Layout: Ulrika Öhman
Tryck: Fram, Vasa
2
Vårt uppdrag är att främja den svenskspråkiga befolkningens förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god kvalitet.
Samlad kompetens, kopplad till finansiering från både den offentliga och den ideella sektorn, är verktyget i arbetet. Sydkusten är en
organisation som har flexibilitet, likviditet och legitimitet att agera
i svenskt utvecklingsarbete.
Nylands svenska landskapsförbund som fungerat sedan 1959 och
Åbolands kulturråd gick 1998 samman och bildade Sydkustens
landskapsförbund r.f. i syfte att bevaka svenska kultur- och utbildningsfrågor och att idka annan intressebevakning, som är central i
de svensk- och tvåspråkiga medlemskommunerna.
Innehåll
5
inledning
6
1. A l l m ä n t o m v e r k s a m h e t e n
9
1.1. Styrelse och arbetsutskott
10
1.2. Personalen
10
1.3. Finansieringen
14
2. D a g vå r d o c h u t b i l d n i n g
14
2.1. Dagvården
16
2.2. Utbildningsfrågor och lärartillgång
19
2.3. Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet
22
3. S e mi n a r i e r o c h k u r s e r
22
3.1. Dagvårdsseminarier
25
3.2. Temakurser
26
4. K u lt u r
26
4.1. Ordkonst
33
4.2. Barnkultur
37
4.3. Vårkultur
39
4.4. Berättande
39
4.5. Seminarier och nätverksträffar
40
4.6. Produforum Åboland
45
5. I n f o r m at i o n o c h w e b b tj ä n s t e r
46
6. S a m a r b e t e o c h n at i o n e l l a u p p d r a g
47
Bi l a g o r
4
Inledning
Sydkustens landskapsförbund r.f. har en mångfasetterad
verksamhet enligt tyngdpunkten i sitt uppdrag, att bevaka
och bereda svenska utbildningspolitiska frågor samt främja
de svenska kultursträvandena på verksamhetsområdet. För
att ge läsaren en mer detaljerad information om de olika
åtaganden som förbundet haft under året, kompletterar vi
verksamhetsberättelsen, som finns bland förbundsmöteshandlingarna som en del av bokslutet, med en årsrapport
som sträcker sig från förbundsmötet den 18 april 2013 fram
till förbundsmötet den 10 april 2014. Med hjälp av årsrapporten vill vi ge våra medlemskommuner, samarbetsparter
och finansiärer en mera heltäckande bild av verksamheten.
Vi vill ge delegaterna på förbundsmötet ett dokument som
informerar men som också inspirerar till diskussion. ​
5
1. Allmänt om verksamheten
Majoriteten av finlandssvenskarna bor inom Sydkustens
medlemskommuner. Andelen svenskspråkiga uppgår till
ca 160 000 personer. Vardagen och verkligheten för dessa
varierar stort, från befolkningsmässigt små men väldigt
svenskdominerade områden i Åboland, till storstäderna i
Mellannyland där de svenskspråkigas procentuella andel är
mycket liten. Medlemskommunerna är 16 till antalet. I Nyland är medlemmarna Borgå, Esbo, Grankulla, Ingå, Hangö,
Helsingfors, Kyrkslätt, Lappträsk, Lovisa, Raseborg, Sibbo,
Sjundeå, och Vanda. I Egentliga Finland är medlemmarna
Kimitoön, Pargas och Åbo.
Sydkustens landskapsförbund r.f. har i enlighet med stadgarna arbetat med att främja den svenskspråkiga befolkningens
förutsättningar att få kultur- och utbildningstjänster av god
kvalitet och bevakat frågor som har speciell relevans för den
finlandssvenska befolkningen. Sydkusten har även uppdrag
som sträcker sig utanför det egentliga verksamhetsområdet. Vi har allfinlandssvenska uppgifter inom morgon- och
eftermiddagsverksamheten samt skolornas klubbverksamhet liksom även uppdraget att utveckla ordkonsten som
konstform. Förbundets arbetssätt och ett aktivt arbete för
att bredda finansieringsbasen för verksamheten, möjliggör
tillförande av service inom utbildning och kultur för den
svenskspråkiga befolkningen på det egna språket i medlemskommunerna. Med hänsyn till ekonomiska och personella
resurser har förbundets verksamhet skötts framgångsrikt och
med gott resultat.
6
Allmänt om verksamheten
För att få tillstånd fungerande svenska lösningar är metoden
att bygga upp och stärka nätverk mellan aktörer med ansvar
för svenska tjänster mycket effektiv. Våra förtroendeorgan
drar i egenskap av kommunernas representanter upp riktlinjer
för verksamheten. Vi upprätthåller kontakten till medlemskommunerna inom våra huvudsakliga kompetensområden.
Förbundsmötet utgör den formella kontakten som kompletteras av att ett stort antal personer i våra medlemskommuner
deltar i vår verksamhet.
Vi arbetar mycket i projekt- och arbetsgrupper. Sydkusten är
en mötesplats där engagerade människor träffas, där behov
och möjligheter synliggörs och ventileras och där initiativ
förädlas till projektplaner och verksamhet. Vi jobbar med
många sakkunniga i hela Svenskfinland kring gemensamma
frågor. På de seminarier, kurser och träffar som vi ordnar möter vi kulturaktörer, eftisledare, dagvårdspersonal och övriga
pedagoger.
Vid förbundsmötet 2013 fastställdes de tyngdpunktsområden som stått som bas för verksamheten.
F r å g o r m e d s p e c i e l l r e l e va n s f ö r d e n f i n l a n d s svenska befolkningens framtid
Sydkusten har ett uppdrag att bevaka förändringar i samhället. Genom att ha uppsikt över förändringar i samband med
de processer som pågår inom den kommunala och statliga
förvaltningen och handla utgående från dem, förverkligar
Sydkusten sitt uppdrag. Via kontaktnät till Utbildningssty-
Avgående förbundsordförande Maria Björnberg-Enckell
avtackas av vice ordförande Holger Wickström.
relsen, svenska serviceenheten för undervisningsväsendet
vid Regionförvaltningsverket, Nylands NTM-central,
Kommunförbundet, till demokrati- och språkenheten vid
justitieministeriet, universitet och högskolor, politiskt
förtroendevalda m.fl. bevakar vi aktuella frågor inom vår
kompetens. Försämrade förutsättningar för strukturer på
svenska innebär ett ökat behov av att bistå och agera.
​B a r n o c h u n g a – u t b i l d n i n g o c h f r i t i d
Barnen och de unga, den finlandssvenska skolan, dagvården
samt eftis- och fritids-verksamheten är centrala i all verksamhet som Sydkusten bedriver. I arbetet utgår vi från barns
och ungas trygga uppväxtvillkor samt rätt till lärande och
utveckling. Barnens lika rätt till god utbildning och stimulerande kulturfostran också på svenska i medlemskommunerna är grunden för Sydkustens barninriktade verksamhet. Vi
vill att dagvård och utbildning på svenska har hög kvalitet
och är attraktiv. Genom kultur- och konstfostran ges barn
och unga en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling
som individer. Sydkusten vill, genom att kunna erbjuda aktiviteter och meningsfull stimulans hos barn och unga, medverka i den gemensamma samhällsutmaningen när det gäller
att förebygga utslagning och utanförskap bland våra unga,
såsom i form av läroavtalsutbildning samt implementerande
av ungdomsgarantin med hjälp av den fria bildningen och
ungdomsverksamheten. Vi söker medel via EU-program,
från statliga instanser, fonder och stiftelser för att utveckla
dessa för Sydkustens centrala verksamhetsformer till gagn
för kommunerna.
​Ti l l g å n g e n på s v e n s k s p r å k i g a r b e t s k r a f t
Tillgången på arbetskraft i kommunerna är en allt större
utmaning i takt med att de stora årskullarna går i pension.
Utbudet av svenskspråkig arbetskraft och utbildningen till
väsentliga yrken är en ännu större utmaning. För kvaliteten
i den svenska dagvården och skolan är det av största vikt att
det finns en välutbildad och motiverad personal. Aktivitet i
förhållande till statsmakten, utbildningsanordnare och fortbildare är nödvändig för att påminna om de språkspecifika
Allmänt om verksamheten
7
behoven. Medlemskommunerna
stöds genom aktivt arbete för
att i nätverk sammanföra
tjänstemän och personer
inom utbildningsinrättningar, stat och kommun.
Vi bistår vid behov med
personalrekryteringen till
skola och daghem. Genom
Sydkustens projektverksamheter främjas sysselsättningen bland kulturutövarna
på finlandssvenskt håll. Genom
engagemang för att underlätta integration på svenska ges även invandrare
möjlighet att komma in i arbetslivet på svenska.
​I n f o r m at i o n o m s t ö d f u n k t i o n e r o c h
svensk verksamhet
För att göra Sydkustens tjänster mera lättillgängliga och
synliga för såväl allmänheten som medlemskommunerna vill
vi kontinuerligt utveckla och effektivera informationen. Vi
lyfter fram frågor som är av betydelse för förverkligandet av
svenskspråkiga lösningar inom utbildning och kultur genom
informationsutbyte med centrala statliga och kommunala
verk och enheter. Genom förbättrad webbinformation och
utveckling av sociala medier, genom kontakter till media samt
genom regelbundna informationsbrev till kommunerna och
en ökad dialog till såväl tjänstemän som förtroendevalda skall
informationen förverkligas. Sydkusten har också en viktig
koordinerande roll mellan kommun och tredje sektorn vad
gäller informationsförmedling. Målet är att varje region inom
Sydkustens verksamhetsområde uppmärksammas och får stöd
för den form av verksamhet man själv anser sig behöva.
8
Allmänt om verksamheten
1 .1 . S t y r e l s e o c h a r b e t s u t s k o t t
Vid förbundsmötet valdes Mikaela Nylander till ordförande för
år 2013, efter Maria Björnberg-Enckell som lotsat förbundet
sedan 2006.
Som vice ordförande har Bo Grönholm och Holger Wickström
fungerat. Arbetsutskottet har bestått av presidiemedlemmarna
Mikaela Nylander, Bo Grönholm. Holger Wickström, samt
styrelsemedlemmarna Christel von Frenckell-Ramberg, Jessica
Lerche, Rikard Lindström, fram till 29.8 och därefter Werner
Orre, samt Lena Sjöberg-Tuominen.
​M e d l e mm a r i s t y r e l s e n h a r va r i t:
Ordinarie
Ersättare
Lena Sjöberg-Tuominen, grön, Helsingfors
Joonas Leppänen, vf, Helsingfors
Björn Fant, sfp, Helsingfors
Christel von Frenckell-Ramberg, sfp, Åbo
Nina Björkman-Nystén, sfp, Lovisa
Holger Wickström, sdp, Raseborg
Jessica Lerche, sfp, Grankulla
Mariella Ramstedt, sfp, Pargas
Monica Björkman, sfp, Esbo
Werner Orre, sfp, Raseborg
Rikard Lindström, sfp, Borgå
Inger Wretdal, sfp, Kimitoön
Widar Nyberg, sdp, Pargas
Elisabeth Helander, sdp, Helsingfors
Thorolf Sjölund, saml, Kyrkslätt
Bo Grönholm, saml, Esbo
Charlotta Wolff, grön, Raseborg
Birgitta Gran, vf, Hangö
Maria Bäck, sfp, Helsingfors
Maj Björk, sfp, Pargas
Leena Lindfors, sfp, Lovisa
Ulf Lindström, sdp, Hangö
Malin Hauk, sfp, Vanda
Anna Abrahamsson, sfp, Sibbo
Stefan Åstrand, sfp, Vanda
Eivor Björklöf, sfp, Ingå
Monika Zakowski, sfp, Sibbo
Barbro Sulonen, sfp, Kimitoön
Carita Henriksson, sdp, Pargas
Monica Friberg-Välimäki, sdp, Vanda
Zacharias Aarnio, saml, Åbo
Josefin Gustafsson, saml, Helsingfors
Allmänt om verksamheten
9
1 . 2. P e r s o n a l e n
Förbundet har två kanslier, ett i Helsingfors vid Georgsgatan 29 A och ett i Pargas vid Strandvägen 24. Personalen på
kansliet i Helsingfors har varit förbundets direktör Agneta
Eriksson, utvecklingschef Monica Martens-Seppelin, förbundssekreterare Ulrica Palmroos-Siltala, planerare Filippa
Sveholm, kulturproducent Michelle Mattfolk (moderskapsledig från 17.6.), planerare Sophie Kawecki fram till 29.6,
utbildningsplanerare Johanna Öhman från 1.9 samt ledande
ordkonstledare Helena von Schoultz fram till 30.6 och från
1.8. Iréne Poutanen. Personalen i Pargas har varit platschef
Lena Långbacka, Kristin Mattsson som fungerat som projektchef för Produforum Åboland och Marina Saanila som
projektkoordinator. En praktikant har under verksamhetsåret fått praktik vid Sydkusten. Timanställda ordkonstledare
och övriga personer som avlönats med arvoden har också
medverkat i förbundets verksamhet. Tilitoimisto CH-account sköter förbundets bokföring.
det av projekt som kräver extern finansiering i kommunerna.
Medlemsavgifterna utgör 32,5 % av intäkterna. Den övriga
medelanskaffningen sker i huvudsak via fonder och stiftelser
samt genom statliga bidrag.
I n tä k t e r 2 01 3
Medlemsavgifter
Fonder och stiftelser
Stat och kommun
Övriga bidrag, deltagaravg.
Sammanlagt
euro
%
231 617,00
261 474,29
138 357,62
81 674,95
713 123,86
32,48 %
36,67 %
19,40 %
11,45 %
100,00 %
R e s u ltat 2 01 3
%
B u d g e t 2013
R e s u ltat 2012
Löner, arvoden, förtroendemannarv.
460 687,27
63,26 %
477 319,63
491 939,80
1 . 3 . Fi n a n si e r i n g e n
Kansli, admin.
120 955,04
16,61 %
133 844,47
126 522,03
Vi arbetar idogt för att föra in extern finansiering i verksamheten. Genom såväl EU finansiering, nationella medel
samt privata fond- och stiftelsebidrag kanaliseras medel för
verksamhet som gagnar medlemskommunerna inom de specialområden som förbundet utvecklar och bevakar. Under
år 2013 har närmare 70 % av intäkterna för verksamheten
finansierats genom denna typ av extern finansiering. Ett
målmedvetet arbete för att stärka förbundets ekonomi har
resulterat i en stabil likviditet vilket ger en god bas för verksamheten. I en projektorganisation behövs det ekonomiska
rörelseutrymmet för kostnader som planering av nya projekt
och anskaffning av extern finansiering kräver. Stabil likviditet är en förutsättning för att kunna ta sig an stora projekt
såsom det ESF- finansierade Produforum Åboland. Sydkusten vill vara en resursgenerator som möjliggör genomföran-
Köptjänster
8 642,06
1,19 %
17 647,90
27 291,06
Övriga personalkostnader
22 817,61
3,13 %
22 418,97
24 681,56
Möten och seminarier
99 693,73
13,69 %
67 808,91
93 410,24
Styrelse mötes- och resekostnader
14 204,01
1,95 %
13 600,00
7 639,64
Avskrivningar
1 118,86
0,15 %
-
1 491,81
Medlemsavgifter
155,00
0,02 %
160,00
160,00
728 273,58
100 %
732 799,88
773 136,14
10
Allmänt om verksamheten
Personalen i Helsingfors.
Personalen i Pargas.
U t g i f t e r 2 01 3
Sammanlagt, utgifter
Allmänt om verksamheten
11
i n tä k t e r 2 0 1 3
euro
300 000,00
250 000,00
200 000,00
150 000,00
100 000,00
50 000,00
euro
%
Medlemsavgifter
Fonder och stiftelser
Stat och kommun
Övriga bidrag,
deltagaravg.
231 617,00
261 474,29
138 357,62
81 674,95
32,48 %
36,67 %
19,40 %
11,45 %
Fonder och stiftelser 37%
Medlemsavgifter 33%
Stat och kommun 19%
Övriga bidrag, deltagaravg. 11%
U t g i f t e r 2 0 13
r e s u ltat 2013
euro
500 000,00
400 000,00
300 000,00
200 000,00
100 000,00
-
euro
%
Löner,
arvoden,
förtroendemannaarvoden
Kansli,
admin.
Köptjänster
Övriga
personalkostnader
Möten och
seminarier
Styrelsemötes och
resekostnader
Avskrivningar
460 687,2
120 955,0
8 642,06
22 817,61
99 693,73
14 204,01
1 118,86
155,00
63,26 %
16,61 %
1,19 %
3,13 %
13,69 %
1,95 %
0,15 %
0,02 %
Medlemsavgifter
Löner, arvoden, förtroendemannaarvoden 63 %
Kansli, admin. 17 %
Möten och seminarier 14 %
Övriga
personalkostnader 3 %
Styrelsemötes- och resekostnader 2 %
Köptjänster 1 %
12
Allmänt om verksamheten
13
2. Dagvård och u tbildning
Sydkusten har kontinuerligt arbetat för att den svenskspråkiga dagvården och utbildningen skall hålla hög kvalitet.
Personalrekrytering, kompetensutveckling, utvecklingsfrågor och intressebevakning inom dagvård och skola står högt
på Sydkustens agenda. Tillgången på behörig personal inom
såväl dagvård som skola är viktig för att utbildningen skall
hålla en hög standard. En kvalitativt god dagvård och skola
är avgörande för att det svenska språket skall vara levande
i samhället. Vi har arbetat i nära samarbete med ansvarspersoner inom kommunerna för att bistå i satsningar på
olika områden inom bildningssektorn. Svensk dagvård, den
grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning, såväl
gymnasiefrågan som yrkesutbildningens framtid, har aktivt
bevakats för att på bästa sätt kunna bidra till att utveckla
utbildningen.
Sydkusten arbetar systematiskt för att förbättra tillgången
på lärare på alla utbildningsstadier för de svenska eleverna
i södra Finland. Vi har genom olika arbetsgrupper, information och konkreta handlingar verkat för att förbättra
tillgången på pedagoger. För det svenska dagvårds- och
utbildningsväsendet i Sydkustens medlemskommuner har
det i åratal varit en utmaning att värva behörig personal till
både daghem och skolor. För kommunen som arbetsgivare är
det praktiskt taget omöjligt att kunna välja mellan sökande
samt att alls ha tillgång till behöriga vikarier. Tillgången på
motiverad och kompetent personal är av central betydelse,
både för kommunerna i deras lagstadgade uppgift, som för
hela dagvården och utbildningen på svenska i södra Fin14
Dagvård och utbildning
land. Trots kontinuerliga insatser är det svårt att få nyutexaminerade pedagoger att söka sig till de lediga jobben. Främst i
huvudstadsregionen råder det en stor brist på klasslärare men
även på speciallärare, specialklasslärare och vissa ämneslärare.
Också yrkeslärarsituationen har länge varit svår. Underskottet
på barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i södra
Finland är fortsättningsvis ytterst bekymmersam. En i det närmaste akut brist på närvårdare råder inom dagvården på många
håll. Särskilt i huvudstadsregionen med omnejd är läget svårt.
Sydkusten har på olika sätt fokuserat på problemet och arbetat
för att upphjälpa situationen.
2 .1 . D a g vå r d e n
Frågor som berör dagvård är ständigt på agendan inom Sydkusten. Eftersom utmaningarna är många har vi sett det som
viktigt att föra samman berörda parter för att behandla såväl
frågor som berör det praktiska arbetet som goda lösningar för
att därmed även kunna öka kvaliteten i verksamheten. Sydkusten samlar årligen dagvårdsadministratörer från de nyländska
kommunerna samt representanter för den svenska barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors och utbildningsenheterna
Arcada och Prakticum för att fördjupa samarbetet kring dagvården på svenska. Under hösten 2013 besökte utvecklingschef
Monica Martens-Seppelin och utbildningsplanerare Johanna
Öhman regionerna och träffade dagvårdsadministratörerna.
De regionala träffarna var 14.10 för Västnyland, 31.10 för
Åboland och 1.11 för Östnyland och huvudstadsregionen.
Diskussion fördes kring tema, innehåll och tidpunkter för
de traditionella seminarierna för personal inom småbarnsfostran under år 2014. Vi har under året stött personalens
fortbildning inom dagvården genom ett flertal kurser och
seminarier. Särskilt uppskattade är just de högklassiga
fortbildningsdagar vi erbjudit personal runt om i våra medlemskommuner. Seminarierna i Helsingfors, Raseborg och
i Pargas har sammanlagt samlat närmare 600 dagisanställda.
Förutom att de har fått ta del av intressanta föreläsningar
har seminarierna gett möjlighet till att utbyta tankar med
kolleger från andra kommuner.
bildningsväsendets svenskspråkiga tjänster. Därför vore det
naturligt att även den svenskspråkiga småbarnsfostran lyder
under samma myndighet.
Barnträdgårdslärarutbildningen
Dagarna samlade ca 150 daghemsföreståndare och övriga
intresserade kring temat: ”Att leda kvalitet i dagvården”.
Kommunförbundets specialsakkunniga Jarkko Lahtinen
uppskattades mycket av deltagarna. Han berättade om
aktuella förändringar när det gäller småbarnsfostran, bl.a.
om lagstiftning och läroplaner. Professor Gunilla Holm
från Helsingfors universitet pratade om det aktuella temat:
kulturell mångfald och rättvisa i dagvården och universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen från Helsingfors universitet
Sydkusten har under året igen tagit ställning till barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors och bl.a. i ett uttalande
konstaterat att det är viktigt att en utbildning på svenska
för barnträdgårdslärare garanteras i södra Finland. Bristen
på behöriga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen är
fortsättningsvis ett lika stort problem som det varit de
senaste tio åren. Därför behövs permanent barnträdgårdslärarutbildning på svenska i Helsingfors. Den gemensamma
utbildningen som Åbo Akademi och Helsingfors Universitet upprätthåller har varit en nödvändig lösning. Studieprogrammet vid den svenska barnträdgårdslärarutbildningen
i Helsingfors är särskilt anpassat för att svara på de utmaningar och möta de behov som finns inom huvudstadsregionens svenska daghem.
D a g h e ms f ö r e s tå n d a r d a g a r
De finlandssvenska daghemsföreståndardagarna arrangerades 4-5.11.2013 på Hanaholmen, i Esbo. Sydkustens
landskapsförbund medverkade i arrangemangen tillsammans
med huvudstadsregionens kommuner (Esbo, Grankulla,
Helsingfors, Kyrkslätt och Vanda), Svenska Kulturfonden
samt Svenska folkskolans vänner.
F ö r va lt n i n g av s v e n s k d a g vå r d
Genom att dagvården har överförts till undervisnings- och
kulturministeriets förvaltningsområde har frågan om vem
som har befogenheter att handha den svenskspråkiga dagvården varit oklar. Sydkusten har i två brev uppmärksammat
ministeriet på att frågan bör klarläggas samt konstaterat att
Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för
undervisningsväsendet handhar det svenskspråkiga undervisningsväsendets uppgifter som hör till regionförvaltningsverkens ansvarsområde, med ett riksomfattande ansvar för
Kasabergets daghem
Dagvård och utbildning
15
arbetade alla tillsammans kring temat kvalitet i dagvården.
Universitetslektor Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson från Göteborgs universitet, gjorde den andra dagen till en mycket
intressant helhet när hon pratade om kvalitet i förskolan
utifrån ett ledarperspektiv. Dessutom tog hon upp tidsanvändningen, något som väckte mycket diskussion och tankar
hos deltagarna. Deltagarna hade även möjlighet att besöka
ett idétorg där olika kommuner och daghem presenterade
goda modeller från just deras kommun. Man upplevde det
givande att konkret få bekanta sig med olika material och ta
med sig idéer till sitt eget arbete och sin egen kommun.
Dessa daghemsföreståndardagar är viktiga för att
kolleger från hela
Svenskfinland ska
kunna träffa varandra
och nätverka!
N ät v e r k s t r ä f f f ö r d a g vå r d s a d mi n is t r at ö r e r
I januari 2014 arrangerades en nätverksträff för medlemskommunernas dagvårdsadministratörer och representanter
för Arcada och Prakticum i Grankulla för en framtidsdiskussion under rubriken ”Dagvården i förändring”. Diskussionen inleddes av Pia Sundell, verksamhetsledare för
Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Den nya dagvårdslagen,
kvalitativ svenskspråkig dagvård med barnets bästa i fokus
samt rekryteringen av behörig mångprofessionell personal
lyftes upp. Den planerade nya barnledarutbildning vid
Prakticum fick stort understöd eftersom behovet är stort.
Diskussionen var aktiv och utbytet av tankar och erfarenheter upplevdes givande. Efter lunch gjordes ett studiebesök
till Kasabergets daghem i Grankulla där daghemsföreståndare Anette Rönnlund tog emot. Daghemmet startade sin
verksamhet 2012 och har 108 platser. Deltagarna upplevde
studiebesöket mycket givande och fick med sig idéer till de
egna kommunerna. Nästa nätverksträff arrangeras hösten
2014.
16
Dagvård och utbildning
2.2. Utbildningsfrågor och
l ärartillgång
Ur en språklig minoritets synvinkel är det av största vikt att
den utbildningsautonomi som finns för den svenska utbildningen består. Förutom att hela utbildningsstigen skall finnas
på svenska så krävs även att den undervisning som ges håller
en hög kvalitet. För att detta skall kunna garanteras bör det
finnas ett tillräckligt utbud av behöriga och mångsidiga
lärare. Utbildningen i Finland håller som känt en ytterst hög
nivå. Också eleverna i den finlandssvenska skolan klarar sig
bra. Det är dock viktigt att hela tiden fördjupa kunnandet på
alla nivåer. I ett föränderligt samhälle behövs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att kunna garantera en utbildning
av hög kvalitet. Omsorgen om eleven skall stå över alla andra
ambitioner. Goda resultat uppnås om samarbetet fungerar
mellan olika instanserna inom bildningssektorn. Sydkusten
har under året såväl sammanfört aktörer till möten som själva
deltagit i tillfällen där utvecklingsarbete har förekommit.
En ytterst central faktor för hög kvalitet i undervisningen är
en välutbildad och motiverad lärare. I samverkan med pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi har under årens lopp
vidtagits olika åtgärder för att minska på lärarbristen. Det
har varit fråga om information till studerande, aktivt rekryteringsarbete, inträdesförhör i Helsingfors, behörighetsgivande
utbildning, tillfällig utlokaliserad utbildning mm. Åtgärderna
till trots har tillgången på behöriga lärare fortsättningsvis
förblivit otillräcklig i södra Finland. Andelen obehöriga som
de facto finns i klassrummen på alla stadier är ännu alltför
stor. Det är närmast omöjligt för kommunerna att få behöriga
vikarier.
B r a , b ät t r e b ä s t – s v e n s k d a g vå r d o c h
utbildning
Inom Sydkustens landskapsförbund har en arbetsgrupp
arbetat med att sammanställa en beskrivning av vad svensk
dagvård och utbildning i Finland är. Arbetsgruppens medlemmar har varit Barbro Högström, Ulrika Lundberg, Rolf
Sundqvist, Veronica Granö-Suomalainen, Johan Aura och
Agneta Eriksson. Syftet har varit att stödja utbildningsväsendet i kommunerna. Gruppen har utgått ifrån att det behövs
en definition av vad svensk dagvård och svensk grundläggande utbildning är. Man har ansett det viktigt att klargöra vad
man i kommunen erbjuder och vad man som kommuninvånare kan förvänta sig när det gäller dagvård och utbildning.
Under arbetets gång har avsikten varit att involvera möjligast
många. Diskussioner har förts då personer inom utbildningsväsendets mötts vid seminarier och möten. Under
processens gång har nya frågeställningar dykt upp.
Arbetsgruppen har utgått från ett kommunalt perspektiv för
bildningen. En särskild betoning har lagts vid den kommunala strategin och de lokala processerna vid framställningen
av styrdokumenten för det svenska utbildningsväsendet där
barnets lärande står i fokus.
Ett dokumentet sammanställdes på basen av de diskussioner
som förts med olika aktörer inom bildningsväsendet i hela
Svenskfinland och distribuerades till de tvåspråkiga kommunernas bildningsnämnder som diskussionsunderlag t.ex.
i nämnden eller vid andra tillfällen, då förtroendevalda eller
personal samlas. (se bilaga)
S y d k u s t e n s g r u p p f ö r p e r s o n a l i n o m d a g vå r d
och utbildning
Sydkustens styrelse har därför i ett uttalande förespråkat en
kompletterande klasslärarutbildning i Helsingfors. (se bilaga)
Sedan flera år upprätthåller vi även en grupp för personal
inom dagvård och utbildning. Bristen på lärare i södra
Finland har ursprungligen varit anledningen till att gruppen
sammankallats. I gruppen sitter bl.a. svenska utbildningsdirektörer samt representanter för Finlands svenska lärarför-
Utbildningsdirektör Rikard Lindström berättar
om skolorna i Borgå och välkomnar studerande
att söka sig till Borgå efter examen.
bund, Kommunförbundet, Pedagogiska fakulteten vid Åbo
Akademi i Vasa, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors universitets beteendevetenskapliga fakultet, Svenska Kulturfonden
och Svenska folkskolans vänner. Detta är det enda forum som
regelbundet samlar dessa aktörer runt samma bord. Gruppen
diskuterar aktuella teman och frågeställningar som berör
dagvård och utbildning, så som tillgången på behörig dagvårds- och utbildningspersonal, förändringar i lagstiftningen
och frågor kring fortbildning, samt att gemensamt främja
samarbetet mellan de olika parterna och vara proaktiva för
att tillgodose behovet av lärare i de finlandssvenska skolorna.
Till de frågor som man även behandlar hör praktiska åtgärder som den regelbundet återkommande Nylandsturnén.
Nylandsturnén
Sydkusten har under flera år, i samarbete med Pedagogiska
fakulteten (PF), arrangerat en besöksturné förlärarstuderande till de nyländska skolorna. Efter föregående Nylandsturné
Dagvård och utbildning
17
S a g t av s t u d e r a n d e s o m d e lt o g i
nyl andsturnéen:
”Nylandsturnén måste fortsätta, man lär sig
mycket nytt och fast man är från Nyland så är
det ett bra tillfälle att skapa kontakter. Uppskattade det! Fick en positiv insyn i arbetet som
specialklasslärare i Helsingfors.”
”Jag har varit rätt öppen tidigare att eventuellt
flytta ner till södra Finland efter studierna och
känner nu att det har blivit ett säkrare alternativ”
”Det var verkligen synd att inte flera personer kom
med, för jag tyckte verkligen det var en superbra idé
med turnén och att det var otroligt givande! Jag skulle
rekommendera den varmt!”
”Viktigast att få en fot in i södra Finland.
Det verkade lyckas bra, blev genast erbjuden
vikariat i skolan jag besökte!”
18
Dagvård och utbildning
hösten 2012 beslöt man att Nylandsturnén skulle förlängas
från två till tre dagar. Sydkustens roll är att fungera som kontaktlänk till skolorna och kommunerna. Nylandsturnén och
dess målsättning har under året diskuterats både i Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning och
vid referensgruppsmötet för Rådet för pedagogisk forskning
och utveckling vid PF. Kommunerna och PF har bedömt att
turnén är ett bra sätt för lärarutbildningen att stärka samarbetet med kommunerna och skolorna. Det upplevs viktigt
att studerande får en möjlighet att bekanta sig med en skola
utanför den traditionella praktiken. En fördjupning i skolornas tyngdpunktsområden och utvecklingsprojekt skall även
gynna arbetet kring pro gradu avhandlingen.
Nylandsturnén 2013 arrangerades den 6-8 november. En
dag med studiebesök och två dagar i de nyländska skolorna.
Studerande gjorde bl.a. studiebesök till Utbildningsstyrelsen för att bekanta sig med läroplansarbetet. Sydkusten
välkomnade till en kvällstillställning där studerande speciellt
uppskattade att träffa de inbjudna lärarna. Det var nyttigt
att höra hur det är att jobba som lärare och hur verkligheten
ser ut i skolorna i Nyland. Totalt önskade 28 skolor på 11
olika orter få besök av en eller flera studerande. Sydkustens
målsättning är att så många kommuner som möjligt skall få
besök. PF hade räknat med att 40-45 studerande skulle delta
i Nylansturnén men totalt deltog slutligen endast 15 studerande (9 klasslärarstuderande och 7 speciallärarstuderande).
Dessa besökte 11 skolor på 5 olika orter. Ungefär hälften av
dem var hemma från Österbotten och hälften från Nyland.
Den nya formen av Nylandsturnén utvärderades grundligt
med tanke på nästa år och för att fler studerande skulle se
mervärdet i att delta. Bristen på behöriga lärare, speciellt
i huvudstadsregionen, är stor och kommunerna tar gärna
emot studerande för att bekanta sig med skolorna och sedan
förhoppningsvis söka tjänster hos dem framöver. Ur utvärderingarna kom det fram att studerande deltog för att de
ville se skolverklighet och var intresserade att jobba i Nyland
efter studierna, medan studiepoängen var av liten betydelse
för deltagandet. Överlag var studerande positiva till skolbesöken. Det var intressanta dagar, skolorna tog bra emot dem,
de fick besöka olika klasser och se en riktig skolvardag. De
flesta bedömde att de hade stor nytta av skolbesöket.
Educa
I januari 2014 deltog Sydkusten i
den stora utbildningsmässan Educa
på mässcentrum i Helsingfors. Vi
medverkade också i den finlandssvenska
arbetsgrupp som koordineras av FSL och som under året
planerade och förverkligade hela det svenska kvarteret på
mässan. Tillsammans med Förbundet Hem och Skola,
Svenska kulturfonden och Svenska Folkskolans Vänner hade
Sydkusten en egen monter.
På den gemensamma scenen Hörnan pågick svenskt program under hela mässan. Sydkusten deltog med en programpunkt under rubriken ”Flexibel skoldag – kvalitativt
eftis”. Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin redogjorde
kort hur läget för tillfället ser ut inom morgon- och eftermiddagsverksamheten i Finland och Svenskfinland. Den
Camilla Herlin och Monica Martens-Seppelin.
modell Finno skola infört, med en flexibel skoldag och rektor
som ansvarig för hela dagen, diskuterades också under presentationen. Rektor Camilla Herlin berättade om hur de byggt
upp modellen och hur man kommer att utveckla arbetet i
framtiden. I år ordnades Educamässan i större skala än tidigare
och även det svenska kvarteret hade vuxit med fler utställare.
Svenskspråkiga lärare och pedagoger från hela landet har hittat
hit. Mässan är ett viktigt forum där Sydkusten kan synliggöra
och presentera sin verksamhet och det material som riktar sig
till dagis, skola och eftis. I år kunde besökarna bekanta sig med
den uppdaterade webbsidan www.svenskskola.fi, kursinformation, Ordkonsthandboken samt eftis- och klubbhandböcker.
För att lyfta upp svenskskola.fi hade vi till mässan tryckt upp
nya häften med post-it lappar.
2. 3 . M o r g o n - o c h e f t e r mi d d a g s v e r k s a m h e t o c h s ko l a n s
klubbverksamhet
Sydkusten har fått en stark roll som
expertorganisation inom eftis- och klubbverksamheten i Svenskfinland. Denna
roll har vi skapat med ett målinriktat
utvecklingsarbete och med hjälp av ett välfungerande dynamiskt samarbetsnätverk med stark förankring
i myndigheters, utbildningsanordnares, kyrkans, centralorganisationernas, tredje sektorns och kommunernas verksamhet.
Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten
består av representanter för centrala aktörer inom verksamheten i Svenskfinland. Gruppen har sammankommit till tre
möten under det gångna året. Lena Granqvist (Barnavårdsföreningen i Finland) har fungerat som ordförande för gruppen.
Det finns ett klart behov på fältet av ett välfungerande nätverks- och utvecklingsarbete inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten på svenska. Tjänstemän, ansvarspersoner och eftisledare är idag ganska ensamma
Dagvård och utbildning
19
i sitt arbete. De upplever ett mervärde av sakkunskap,
regelbunden information, möjlighet att träffas och utbyta
erfarenheter samt uppleva delaktighet i utvecklingsprocessen. Ingen annan instans än Sydkusten har idag möjlighet att
handha detta omfattande helhetsansvar i Svenskfinland.
Sydkusten har i början av år 2014 beviljats EU-bidrag för
ett ettårigt eftisprojekt. Projektet EftisKompetens skall bl.a.
lyfta fram goda exempel på hur morgon- och eftermiddagsverksamheten förverkligas på kommunal och lokal nivå.
Projektet förverkligas år 2014 i samarbete med Folkhälsan,
Barnavårdsföreningen i Finland, yrkesläroanstalter och olika
kommuner.
uppföljningen var denna gång vårdnadshavarna. Sydkustens
landskapsförbund har inom nätverksarbetet informerat
kommunerna om det som sker på nationell nivå och synliggjort de språkliga aspekterna på verksamheten. Sydkusten
har pekat på behovet av en förvaltning som både beaktar och
sköter båda språkgruppernas verksamhet och behov.
Monica Martens-Seppelin anlitas regelbundet som talare
och föreläsare inom yrkesutbildningen samt fortbildning
som behandlar eftis- och klubbverksamheten, bl.a. närvårdarstudier vid Prakticum samt barnledarstudier vid
Kristliga folkhögskolan i Nykarleby.
R e g i o n a l a t r ä f fa r o c h m ö t e n
N at i o n e l lt u t v e c k l i n g s n ät v e r k
Sydkusten fungerar tillsammans med Utbildningsstyrelsens
svenska linje som hela Svenskfinlands representant i det
nationella utvecklingsnätverket för morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Nätverket består av
15 regionala nätverk och leds av projektchef Riitta Rajala
på Utbildningsstyrelsen. Monica Martens-Seppelin från
Sydkusten är kontaktperson för det svenskspråkiga nätverket
och som andra kontaktperson fungerar rektor Inger Nabb
från Vasa. Nätverket har sammankallats till gemensamma
arbetsmöten fyra gånger under 2013.
Sydkusten bevakar de svenska intressena, sköter om den
svenska kontakten och informationen till de tvåspråkiga
kommunerna och de svenska eftisarna. Sydkusten medverkar i det nationella utvecklingsarbetet tillsammans med
de övriga nätverken. Det finns idag ca 250 svenskspråkiga
eftisar i Svenskfinland. Till det svenskspråkiga nätverket
hör 33 tvåspråkiga kommuner samt ca 9 enskilda enheter
på språköarna. Tyngdpunkten i arbetet är att förenhetliga verksamheten, att stärka eftisledarnas yrkeskompetens
samt höja verksamhetens kvalitet. Den årliga nationella
uppföljningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten
gjordes av Utbildningsstyrelsen våren 2013. Målgruppen för
20 Dagvård och utbildning
Inom ramen för det nationella utvecklingsnätverket arrangerar Sydkusten i samarbete med Utbildningsstyrelsen regionala möten för eftis- och klubbkoordinatorer och ansvariga
tjänstemän i kommunerna varje termin. Under året hölls
sammanlagt 6 möten.
På mötena behandlades aktuella frågor och goda exempel på
hur verksamheten kan ordnas. Grunden för en god kvalitet
i verksamheten är behöriga, kompetenta och motiverade
ledare och pedagoger som har en stark yrkesidentitet. Detta
Besök till Bredängsskolans fritidshem i Stockholm 10.10.2013.
uppnås bl.a. via yrkesutbildning och kontinuerlig fortbildning. Det svenska nätverket har alla år satsat mycket på samarbete med de utbildningar som ger behörighet att arbeta
på eftis för att locka studerande till yrkesutbildningarna. Vi
har också samarbete med bl.a. Luckan i huvudstadsregionen,
Åbo Akademi och Educode gällande fortbildning för eftisoch klubbledare och dessutom ordnat egna kurser och temadagar på lokal nivå i olika regioner i samarbete med andra.
S t u d i e b e s ö k t i l l S t o c k h o l m i o k t o b e r 2 01 3
Besök på Skolverket och Stockholms Universitet 10.10.2013.
Det svenskspråkiga utvecklingsnätverket gjorde den 9-10
oktober 2013 ett studiebesök till Stockholm. 11 personer
deltog i resan, främst personer från Sydkustens ledningsgrupp för eftis- och klubbverksamheten samt några andra
aktiva personer inom eftisverksamheten. Utbildningsstyrelsens svenska linje finansierade resan i sin helhet. Under
resan besökte vi Skolverket i Stockholm (motsvarar UBS),
Stockholms universitets fritidspedagogutbildning och två
olika fritidshem. Samtliga besök gav mycket information
och kunskap samt också inspiration och idéer för det egna
utvecklingsarbetet.
I n f o r m at i o n k r i n g e f t is
Sydkusten håller regelbunden kontakt till medierna för att
informera om verksamheten. Vi upprätthåller och uppdaterar webbsidan www.eftis.fi och www.klubbar.fi. Där
finns aktuell information om morgon- och eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten, kontaktuppgifter,
länkar, litteraturtips, kurser, utbildningsmöjligheter och
mycket annat för eftis- och klubbledare, föräldrar, lärare och
övriga intresserade. Regelbundet presenteras ett nytt ”Eftis i
fokus” i form av ett reportage på webbsidan. I januari 2014
presenterades eftisverksamheten i Norge (Sfo) i form av ett
reportage skrivet av Jolin Slotte som flyttat med sin familj
från Helsingfors till Trondheim.
Nyhetsbrevet Eftis-info som postas regelbundet till alla
svenska eftisar och tvåspråkiga kommuner innehåller aktuell
information om kurser, bidrag, lagstiftning, material, tips för
verksamheten m.m. för att komplettera och synliggöra den
information som finns på webbsidan eftis.fi. Eftis-info utkom
4 gånger år 2013. I samband med infobladet bifogades oftast
någon form av material för eftisledare.
Dagvård och utbildning
21
3. Semina rier och kurser
Sydkusten har med åren fått en allt större roll som fortbildare av personer inom dagvård, eftis- och klubbverksamhet
samt ordkonst. Kursverksamheten är ett led i de målsättningar som Sydkusten uppställt för att stöda kommunerna
och personalen inom segment som är viktiga för den svenska
befolkningens kultur- och utbildningsbehov. Under året har
igen över 1000 personer deltagit i de kurser, seminarier och
träffar som vi ordnat, ibland tillsammans med andra, ibland
som ensam arrangör. Vi upplever att de seminarier som ordnas med huvudsaklig fokus på dagvården är särskilt viktiga
eftersom fortbildningen av dagvårdspersonal på svenska är
ytterst bristfällig. Eftisledare och lärare deltar även ofta i
seminarierna.
År 2013 ordnade Sydkusten tre stora seminarier i tre regioner i samarbete med medlemskommunerna:
23.3.2013 i Helsingfors, Det professionella mötet med föräldrar
9.8.2013 i Pargas, Kick off inför läsåret 2013-2014
6.9.2013 i Raseborg, Det professionella mötet med föräldrar
Årets tema på seminarierna i Helsingfors och Raseborg
var samarbetet med föräldrarna. Gästföreläsare Elisabet
Carlén Alfredsons föreläsning gav energi och uppslag direkt
användbara i praktiken. Elisabet Carlén Alfredson är utbildningskonsult med bakgrund som förskollärare, förskolechef,
verksamhetsutvecklare och föreläsare. Syftet med dagen var
3 .1 . D a g vå r d ss e mi n a r i e r
T r a d i t i o n e l lt s e mi n a r i u m på t r e o r t e r
Sydkustens traditionella seminarier samlade år 2013 sammanlagt ca 580 personer, som till vardags arbetar inom
dagvården, som eftisledare och lärare. Dessa seminarier
hör till de största gemensamma fortbildningstillfällena för
svenskspråkiga pedagoger som årligen ordnas, vilket också
märks i det stora deltagarantalet varje år. Att alla intresserade
inte alltid ryms med visar på intresse och behov av fortbildning för denna målgrupp. I dagens läge, med den skriande
bristen på behörig dagvårdspersonal i södra Finland, är detta
en viktig kvalitetshöjande insats för dagvården.
22
Seminarier och kurser
att genom att öka medvetenheten förstå sin egen roll i mötet
med föräldrarna och ge redskap för en tydlig kommunikation.
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk från förbundet
Hem och Skola deltog som föreläsare och talade engagerat
och tankeväckande om vikten av ett välfungerande samarbete med föräldrarna under rubriken Att lyssna och bli hörd
– dialog som stöder barnet. Båda föreläsarna kombinerade
teori med reflektion och praktiska verktyg och exempel
att använda i sitt arbete. Föreläsaren tog också upp vad
våra styrdokument säger om samarbetet med föräldrarna
och vad begreppet fostringsgemenskap betyder. Seminariet i Helsingfors ordnades på Arcada och i Raseborg i
Snåresalen.
I Åboland ordnades det årliga seminariet som en Kickoff inför det nya läsåret den 9.8.2013 på Sarlinska skolan
i Pargas. Ca 200 personer deltog och dagen bestod av
föreläsningar som varvades med ett info-torg med olika
lokala utställare samt med ett uppfriskande zumba-inslag
lett av Marjo Paavola. Som föreläsare hörde vi specialbarnträdgårdslärare Ann-Britt Forsblom under rubriken
”Att bemöta och mötas - smågruppsverksamhet i dagvården”.
Språkstödsbarnträdgårdslärare Johanna Karlsson talade om
hur man skapar en pedagogiskt stimulerande och inspirerande
miljö. I slutet av dagen fick alla höra Samu Sundqvist tala om
motivation, stresshantering och arbetsglädje i vardagen. På
material- och idétorget i samband med en längre lunchpaus
fick deltagarna ta del av material och information av lokala
kulturarbetare och aktörer och organisationer.
För att öka de studerandes intresse för dagvården har vi ett
aktivt samarbete med Arcada. Tredje årets studerande bjuds
in till seminariet i Helsingfors för att ta del av en högklassig
föreläsning samt träffa personer som arbetar i branschen. I år
deltog 40 studerande i seminariet på Arcada.
Elisabet Carlén Alfredson föreläste i Helsingfors och Ekenäs.
Deltagarnas utvärdering visade att de var mycket nöjda med
dagen och feedbacken var väldigt positiv.
Seminarier och kurser
23
Seminariet på Arcada var igen fullsatt.
3 . 2. T e m a k u r s e r
T e m a k u r s e r f ö r e f t is - o c h k l u b b l e d a r e
Tack vare ett utökat ekonomiskt bidrag från Utbildningsstyrelsen 2012-2013 gjordes en satsning på fortbildning och
kurser för klubb- och eftisledare runt om i kommunerna.
Sydkusten ordnade under året 6 kurser där sammanlagt ca
200 eftisledare deltog. Teman för fortbildningarna var bl.a.
språkstimulans på eftis och grunderna för morgon- och
eftermiddagsverksamheten.
Behovet av utbildningsdagar och information är stort och
deltagarna uppskattar att det ordnas dagar med konkreta
teman där de kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter.
Detta är ett viktigt led i att utveckla och höja kvaliteten i
verksamheten.
Paus-zumba på seminariet i Pargas.
Vid samtliga utbildningsdagar är målgruppen eftis- och
klubbledare samt övriga pedagoger (rektorer, lärare, dagvårdspersonal, skolgångsbiträden, m.fl.). Gemensamma
kurser och träffar ökar medvetenheten och stärker samarbetet mellan skola och eftis. Det svenska nätverket stöder och
handleder kommunerna i att också ordna egna lokala kurser
och temadagar för ledarna.Nätverket uppmuntrar, samordnar och stöder andra aktörer och samarbetsparter att ordna
kurser för denna målgrupp.
Temakurser i ordkonst
Det har funnits ett stort intresse att lyfta fram betydelsen av
ordkonst och lära ut Ordboets ordkonstnärliga metoder för
blivande pedagoger.
Barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors har under de
två senaste åren inkluderat en kurs i Ordboets metodik i den
obligatoriska kursen Språkutveckling och språkstimulering.
Ca 50 studeranden fick bekanta sig med Ordboet och deltog
i övningar från utställningen i samband med att utställningen fanns på Annegården i Helsingfors.
24
Ordkonsten kan inspirera och stimulera skolans modersmålsundervisning på många sätt. Åtta välbesökta inspirationskurser om ordkonst, läslust och språkstimulans som riktade sig
till pedagoger och andra intresserade har ordnats under verksamhetsåret. Under kurserna fick deltagarna insikt i hur olika
metoder kan göra berättelser levande och hur barns uttrycksförmåga kan utvecklas med deras egen fantasi och kreativitet
som utgångspunkt.
En del av kurserna genomfördes som workshops i Ordboet där
deltagarna också fick ta del av en materialpresentation och tips
om hur man själv kan skapa ett eget Ordbo. En kurs ordnades
i samband med bokkalaset i Ekenäs i början av oktober. Som
gästföreläsare fungerade Katarina ”Katti” Hoflin, tidigare
ansvarig för barnkulturen på Kulturhuset i Stockholm och
numera verksamhetschef för Dunkers kulturhus i Helsingborg.
Kursdeltagarna fick tillsammans med Ordboets projektplanerare Filippa Sveholm bekanta sig med utställningen och pröva
på dess olika övningar.
Många av kurserna ordnades på Annegården i samarbete med
Helsingfors kulturcentral, Folkhälsan och Helsingfors stadsbibliotek. Under Ordboets besök
på Annegården vid årsskiftet
ordnades bl.a. två halvdagskurser med läsinspiratören
Agneta Möller-Salmela
kring högläsning och
berättande. Kurserna
gav flera infallsvinklar
till och tips om hur man
läser och berättar muntligt
för barn, hur man väljer de
rätta böckerna och hur man
skapar en viss stämning eller
miljö för lässtunden.
Seminarier och kurser
25
4. Kultur
4 .1 . O r d ko n s t
Ordkonsten som Sydkusten har utvecklat systematiskt skall
klart förankras i ett bredare barnkultursammanhang och
få självständiga verksamhetsförutsättningar. Sydkustens
styrelse fattade under år 2013 beslut om att Sydkustens
ordkonstskola skall bli en egen administrativ enhet med
Sydkusten som huvudman. Sydkustens landskapsförbunds
styrelse utser direktionen för ordkonstskolan samt godkänner dess verksamhetsplan och budget. Målet är en långsiktig
och kvalitativ verksamhet med statlig finansiering.
4 .1 .1 . S y d k u s t e n s o r d ko n s t s ko l a
Många barn har deltagit i Sydkustens ordkonstskolas kontinuerliga verksamhet. Verksamheten är indelad i grundläggande konstundervisning som följer en läroplan och övrig
undervisning i ordkonstverkstäder inom ordkonstskolan.
I genomsnitt deltog 201 barn i verksamheten, 25 av dessa
inom den grundläggande undervisningen. Sydkustens ordkonstskolas läsår inleds i september och avslutas i maj. Under
vårterminen leddes ordkonstgrupperna av sju ordkonstledare och under höstterminen var de engagerade ordkonstledarna 10 till antalet. Under året certifierades ordkonstledarna
Helena von Schoultz, Lotta Sanhaie och Hanna Vilén efter
att de genomgått ordkonstskolans interna ledarutbildning.
Ledaren Elin Sundell och Karis ordverkstad.
ordnas i Borgå hade fyra grupper på vårterminen. I medeltal
har 25 barn deltagit i den grundläggande konstundervisningen i ordkonst. Undervisningen ordnades för åk 1-2,
3-4, 5-6 och 7-uppåt. På höstterminen var intresset för den
yngsta gruppen så stort att två grupper ordnades för åk 1-2.
Därtill ordnades en grupp för åk 3-4 samt för åk 7-uppåt.
Undervisningen följer Sydkustens ordkonstskolas läroplan
samt terminsplan. Sydkustens ordkonstskolas verksamhet i
Borgå är en del av Konststegen som är ett samarbetsprojekt
för läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning i
Borgå. Inom ramen för Konststegen pågår ett utvecklingsarbete gällande självutvärdering och Sydkystens ordkonstskola
deltar i detta. Under år 2014 kommer vi att utveckla vår
egen skolas utvärderingsmodell med inriktning på vårdnadshavarna, deltagarna och våra egna ledare. Utvärderingsmodellen baserar sig på den nationella Virvatulimodellen som
utarbetats för alla konstformer inom den grundläggande
konstundervisningen.
O r d v e r k s tä d e r
Temat för terminsplanen för läsåret 2012-2013 var Rymden
medan temat för läsåret 2013-2014 är Jorden runt. Ordverkstäder hålls en gång i veckan, i regel 12 gånger per termin.
En ordverkstad är 1,5 timme lång. Under vårterminen 2013
ordnades sammanlagt 22 ordkonstgrupper medan motsvarande antalet var 18 stycken under höstterminen.
S m å b a r n s o r d ko n s t
G r u n d l ä g g a n d e k o n s t u n d e r v is n i n g
Den grundläggande konstundervisningen i ordkonst som
26
Kultur
Förutom att Sydkustens ordkonstskola ordnar ordverkstäder
och ordkonstklubbar för barn i skolålder, hålls även ord-
konstverksamhet för yngre barn och bebisar. Babypoesi har i
år hållits i Esbo, så som under flera år tidigare. Rimskoj för lite
äldre barn har ordnats i Helsingfors och i Pargas. Ett projekt
kring småbarnsordkonst genomfördes i Helsingfors under
hösten 2013.
Sydkustens ordkonstskola har även varit en aktiv samarbetspartner i utvecklingen av Rimjam-ordkonsten, som ordnas på
Richardsgatans bibliotek en gång i månaden. De lekfulla Rimjamen är öppna för alla barnfamiljer med barn i åldern 0-5 år
och fokuserar på ordskoj med rim och ramsor. Rimjamledare
har under året haft en möjlighet att öva sitt program tillsammans med inspiratören och skådespelaren Harriet Abrahamsson. Ledarna har även bekantat sig med ordlös kommunikation och rörelse tillsammans med danspedagogen Päivi Aura.
K u r s e r o c h f o r t b i l d n i n g a r f ö r o r d ko n s t l e d a r e
Ordkonstläsåret 2013-2104 inleddes med ett introduktionsveckoslut för samtliga ordkonstledare i månadsskiftet
augusti-september. Introduktionsveckoslutet fungerar som en
ordkonstkurs för såväl gamla som nya ledare. Under två dagar
fick ledarna bekanta sig med varandra och de praktiska arrangemang som hör till arbetet som ordkonstledare. Då läsårets
tema var Jorden runt fick de även lära sig använda berättarkappsäckarna, som fungerar som ett hjälpmedel i undervisningen i ordverkstäderna. Under veckoslutet deltog inspiratör
Harriet Abrahamsson, som ledde bl.a. improvisationsövningar
med ledarna.
I slutet på höstterminen sökte Sydkustens ordkonstskola nya
ordkonstledare med tanke på den kommande terminen men
Kultur
27
(Ghana, Indien och Brasilien) och upptäckte till slut fantasilandet Fantasien! Lägren byggde på en berättelse om städaren Dustin Himalaya som fick chansen att åka på denna resa
som bara ordnas vart 54:e år. Eftersom han hade förhinder
bad han istället barnen att åka. I varje land som barnen besökte dök de djupare in i landets kultur, natur, ritualer samt
språk och fick på detta vis en insikt i landets historia och vardag. Som vanligt fanns också utevistelse, simning, lägerdisco
och annat roligt på lägerprogrammet.
Lägerdeltagarna besökte bl.a. Indien.
Lägret på Gammelgård i Nagu hölls 12–14.6 och ca 30 barn
från Pargas, Kimitoön och Åbo deltog.
O r d k o n s t fa b r i k e n
Borgålägret ordnades 6–8.8 på Öviks lägergård där 30 deltagare från Borgå med omnejd var med. Lägerbloggen kan
läsas här: http://ordkonst.fi/lager/lagerbloggen/
Projekt
Ordkonstens språkstödjande och – stimulerande metoder
har också blivit allt mer populära och uppskattade som
stimulans och inspiration för skolans modersmålsundervisning. Intresset att få in ordkonsten i skolan ökade och flera
projekt i skolor har utförts under året.
Ordkonstledarna väljer en berättarkappsäck att
användas i ordverkstäderna
även hösten 2014. Intresset att jobba med ordkonst var stort
och en heldags introduktion ordnades för dem som ville
bekanta sig närmare med ordkonsten.
L äger
Under sommaren 2013 ordnades fantasilägren ”Jorden runt
på 3 dagar” i Nagu och Borgå. Lägren varade tre dagar och
två nätter. Deltagarna, som gick i årskurs 1-9, fick resa runt
jorden på en flygande matta med stopp i tre olika länder
28 Kultur
Det blir allt vanligare att skolor och
daghem kontaktar Sydkustens
ordkonstskola för att få in ordkonstprogram och – projekt
i undervisningen. Flera har
märkt ordkonstens positiva
inverkan på barnens språk
och insett vad ordkonstens
metoder kan bidra med till undervisningen. Intresset har vuxit
för både kortare endagsordverkstäder och för längre och mer
Ordkonstledare Helena von
heltäckande ordkonstprojekt. Schoultz som Ordboets Dag Bladh
Under våren 2013 genomfördes projektet Ordkonstfabriken i samtliga svenska lågstadieskolor i Vanda.
Projektet gick ut på att alla tredjeklassister fick delta i två
ordverkstäder samt ett biblioteksbesök med ordkonstnärligt program. Syftet med projektet var att jobba med
språkstimulerande metoder och att introducera såväl
ordkonsten som fantasiutställningen Ordboet för eleverna. Projektet visade sig vara så omtyckt att ett dylikt
projekt planeras på nytt för våren 2014. Ordkonstfabriken var ett samarbete mellan Sydkusten ordkonstskola,
Vanda stads kulturtjänster och bibliotek.
O r d k o n s t i B o s tä l l
På beställning av Folkhälsan i Alberga i Esbo höll två
av Sydkustens ordkonstskolas ledare ett halvdagsläger
i ordkonst i Boställs skola fyra måndagar i juni 2013.
Lägret var riktat till barn i lågstadieålder och målet var
att barnen under lägrets gång skulle få bekanta sig med
ordkonsten och dess olika former.
Ordskoj
Under hösten 2013 ordnades ett småbarnsordkonstprojekt för barn på daghemmen Tärnan och Doppingen på
Drumsö i Helsingfors. Projektet Ordskoj hölls för ca
60 stycken 3-4-åringar. Vid fyra tillfällen fick barnen
bl.a. lära sig ramsor med rörelser och delta i ledda
teaterstycken som baserade sig på kända sagor. Projektet
avslutades med ett gemensamt evenemang, Ordkaos,
där alla barn deltog. Projektet genomfördes i samarbete
med Helsingfors stads utbildningsverk.
Ordkonstkal aset
På vintern 2013-2014 inleddes ett annat ordkonstprojekt i Östra Helsingfors. Ordkonstkalaset erbjöd
tre stycken ordverkstäder för samtliga elever i Degerö
lågstadieskola, Nordsjö lågstadieskola, Östersundom
skola samt lågstadieklasserna i Botby grundskola. Projektet fokuserade på läsning, skrivande och berättande.
Eleverna fick nya språkstimulerande uppgifter varje
vecka och vid sidan av dem fick de en utmaning att läsa
sig hela vägen runt jorden. Varje bok som lästs av en
av skolans elever under projektets gång omvandlas till
kilometer. I slutändan räknades alla lästa kilometer ihop
för att se hur långt skolan rest tillsammans. Ordkonstprojektet verkställdes av Sydkusten på beställning av de
ovannämnda skolorna.
under Ordkonstfabriken.
Kultur
29
K u lt u r k a r n e va l e n
ORDKONSTKALASET:
Projektet fokuserar på läsning, skrivande och
berättande. Ordkonstkalaset leds av två av
Sydkustens ordkonstskolas certifierade ordkonstledare. Huvudtemat i ordverkstäderna är
författaren Roald Dahls böcker ”Mitt magiska
finger” (för årskurs 1-2) och ”Häxorna” (för
årskurs 3-6). Eleverna får också en utmaning
att läsa sig hela vägen runt jorden. Varje bok
som lästs av en av skolans elever under projektets gång omvandlas till kilometer och i slutändan räknas alla lästa kilometer ihop för att se
hur långt skolan rest tillsammans. Det land som
skolan läst sig till är temat för den sista ordverkstaden. Därtill får eleverna språkstimulerande uppgifter som de får göra i klassen varje
vecka under projektets gång. Ifall skolorna så
önskar ordnar de en läsdag, – kväll eller – natt
i skolan efter den sista ordverkstaden. Under
evenemanget kan Ordkonstkalasets ordkonstledare leda övningar i anknytning till läsning
och litteratur med eleverna.
Under den första ordverkstaden träffar ledarna
barnen i varje skola. Den första ordverkstaden
bygger på en interaktiv teaterpjäs, där ordkonstledarna involverar barnen samtidigt som
de introducerar Dahls bok för dem.
Den första ordverkstaden slutar med en diskussion kring hur mycket man kan lära sig av
att läsa böcker. Genom att läsa böckerna kan
man också resa i tid och rum. Att läsa är som
att resa.
Till den andra ordverkstaden skall klasserna ha
läst den bok av Roald Dahl som de blev introducerade till under första träffen. Den här
gången får eleverna göra olika ordkonstnärliga
övningar i anknytning till boken. Boken diskuteras också.
Den tredje gången hålls en gemensam ordverkstad för skolans samtliga elever och leds
av bägge ordkonstledarna. Ordkonstledarna
hjälper eleverna att i sin egen fantasi resa till
landet som de läst sig till och göra olika interaktiva övningar med landet som tema.
Sydkustens ordkonstskola och ledande ordkonstledare Iréne
Poutanen deltog i årets Kulturkarneval som arrangerades
i Lovisa 7-10.11.2013. Sydkusten deltog i karnevalen med
verkstaden Ordlabb – Digitalt berättande med en grupp på
åtta ungdomar.
Ordlabb på Kulturka rnevalen
Det här var första gången som jag fick uppleva Kulturkarnevalen som ett evenemang. Kulturkarnevalen samlar
varje år ihop omkring 500 ivriga skolungdomar från hela
Svenskfinland från årskurserna 7-9, folkhögskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och svenska språkbadsklasser.
Nu arrangerades Kulturkarnevalen redan för elfte gången
i rad, denna gång i Lovisa. Sydkusten deltog i karnevalen
med verkstaden Ordlabb – Digitalt berättande.
Vi fokuserade på processen, inte slutprodukten. Under två
hela dagar gick vi igenom en modell till kreativ process.
Steg för steg arbetade vi genom en konstant linbanegång
mellan ramar och frihet. Jag hade bett alla på förhand
hämta med sig fotografier, gamla eller nya, som på något
sätt illustrerar deras liv. Vi jobbade med minnena så att
de först formades till muntliga berättelser och sedan till
inbandade audiovisuella berättelser.
Kulturkarnevalen är ett underbart koncept för unga i
Svenskfinland. Under fyra dagar samlas hundratals unga
människor för att delta i olika labb med temat kultur i all
dess breda bemärkelse. Ungdomarna kan välja mellan en
massa olika labb - allt från voguedans och poetry slam till
30
Kultur
båthantverk och quidditch. För att låna kulturkarnevalens
arrangörer: ”Fyra dagar gemenskap, utmaningar, skratt
och kulturfrossa! Kulturkarnevalen är en vision om hur
man i skolan kunde arbeta på ett utomakademiskt sätt
och utvinna samma kunskap ur en konstnärlig skaparprocess som ur en lärobok.” Det gläder mig att se att det
satsas på ett tvärkonstnärligt tänkande. Dessutom anser
jag att bara genom inlevelse och aktivt deltagande kan
man lära sig kritiskt tänkande och inse att inlärningsprocessen är en livskraft.
Som evenemang upplevde jag Kulturkarnevalen som ett
perfekt tillfälle för ungdomar att uppleva kultur genom
det praktiska utövandet. Dessutom knyts hundratals nya
vänskapskontakter utöver landskapsgränderna. Årligen
åker varenda deltagare hem med en bunt goda minnen
från Kulturkarnevalen.
En liten del av Kulturkarnevalen kan du se på arkivet:
www.kulturkarnevalen.fi/blogg
Iréne Poutanen
Ledande ordkonstledare
Kultur
31
R e g i o n a lt, n at i o n e l lt o c h n o r d is k t s a m a r b e t e
Sydkustens ordkonstskola satsar mycket på samarbete på olika
plan. En stor del av verksamheten baserar sig på samarbete
mellan bl.a. bibliotek, skolor och kulturcentrum. Sydkustens
ordkonstskola ordnar bl.a. ordverkstäder, fortbildningar och
projekt i samarbete med andra.
Under vintern 2013 inledde Sydkustens ordkonstskola ett
nordiskt samarbete som resulterat i att Sydkustens Filippa
Sveholm i maj skall åka till Norge och hålla ett föredrag om
ordkonst, Ordboet och samarbete på konferensen Barn XOTa språket! Konferensen riktar sig till bibliotekarier och andra
som arbetar med barn i åldern 0-12 i Norden.
Det regionala samarbetet kan bland annat påvisas i den referensgrupp som Sydkustens ordkonstskola upprätthåller.
4.1.2. Fa n ta si u t s tä l l n i n g e n O r d b o e t
Referensgruppens syfte är att fungera som ett inspirationsnätverk för att stöda ordkonstskolans utveckling. Gruppen samlades tre gånger under 2013. I februari träffades referensgruppen
i Åbo och på referensgruppens möte i Helsingfors i maj deltog
Hannah Kaihovirta-Rosvik som inspiratör. Referensgruppens
möte i oktober hölls på Hangö stadsbibliotek där vi fick besöka
upplevelserummet som biblioteksfunktionär, läsinspiratör
Agneta Möller-Salmela byggt upp.
På nationell nivå jobbar Sydkustens ordkonstskola i samarbete
med bl.a Suomen sanataideopetuksen seura (SSOS), Sällskapet
för ordkonstundervisning i Finland. Ordkonstskolan har en
styrelseplats sedan fem år tillbaka. Sydkustens ordkonstskola ordnar tillsammans med SSOS varje år Ordkonstveckan.
Under den nationella, tvåspråkiga Ordkonstveckan lyfts all
ordkonstverksamhet fram runtom i landet. Årets ordkonstvecka hölls 23–29.9 och temat var ”Läsandets magi”. Inför
ordkonstveckan varje år finns det en möjlighet för vem som
helst att skicka in förslag på ett ordkonstprogram. Under årets
ordkonstvecka ordnades evenemang som lyfte fram språkstimulans, litteratur, ordlek och berättarkonst. Ordkonstveckan
fick stor synlighet i press och media, bl.a. i HBL, BBL, ÖN och
ÅU. Sällskapet för ordkonstundervisning belönade de bästa
idéerna i den svenska och finska kategorin med stipendium på
200 euro. De svenskspråkiga prisen gick till två av Sydkustens
ordkonstledare, Lotta Sanhaie med en idé som går ut på att få
barn i lågstadieåldern att läsa Häxorna av Roald Dahl och Elin
Sundell med idén att välja ut ord ur en favoritbok och göra en
utställning av dem.
32
Kultur
Fantasiutställningen Ordboet har igen ett lyckat år bakom
sig. Samtliga lärare som använt Ordboet i sin undervisning
har i utvärderingen uppgett att de har fått en ”mycket bra
eller bra helhetsuppfattning” av utställningen. Ordboet
uppfattas som någonting nytt och som någonting som inte
har en motsvarighet på annat håll. Eleverna har upplevt
Ordboet som något spännande och roligt. I slutet av året
fanns ca 20 stycken skolor på väntelistan över att få Ordboet
på besök. Av de skolor som fått uppleva utställningen har
samtliga bett om att få ett återseende med den i ett senare
skede. Medan pedagogerna ser nyttan i Ordboet, sprudlar
eleverna av glädje efter att ha fått ta del av Ordboets fantasifulla och annorlunda värld.
Utställningen har under året besökt ett knappt dussin skolor
och inspirerat både elever och lärare med sina lockande roliga, språkstimulerande metoder. Förutom att Ordboet har
förgyllt vardagen i skolorna, har inspirationsdagar i Ordboet
lockat många deltagare och i dagstidningar har man skrivit
gott om utställningen. Den stora efterfrågan efter Ordboet
har fortsatt och utställningens popularitet växt.
O r d b o e t s t u r n é u n d e r å r e t s o m g åt t
Under året 2013 fortsatte Ordboets turné som startade
våren 2012. Sammanlagt fick 10 skolor besök av Ordboet,
varav fem stycken i Esbo (en språkbadsskola), två i Vanda,
två i Ekenäs och en i Borgå (se bilaga för lista på skolorna).
Då Ordboets turné tidigare fokuserat främst på skolor i huvudstadsregionen, blev 2013 året då skolor i både Väst- och
Östnyland besöktes för första gången. I början av år 2014
styr Ordboet för första gången kosan mot Åboland. I de
skolor som turnén besökt under året har ca 1530 elever och
ca 140 lärare hållit lektioner inne i utställningen. I november spelades en reportagefilm om Orboet in. I filmen deltog
sjätteklassister från Vindängens skola i Esbo.
Då Ordboet i vanliga fall endast turnerar omkring i skolor var det spännande att för första gången sedan turnén
startade år 2012 få ha Ordboet öppet för allmänheten. Det
skedde under de två månader som utställningen var stationerad på kulturhuset Annegården i Helsingfors. Under tiden
20.11.2013–23.1.2014 var utställningen öppen för allmänheten varje dag under Annegårdens öppethållningstider.
Invid Ordboet –utställningen byggdes även ett inspirationsrum, som innehöll språkstimulerande material och böcker
från Helsingfors stadsbibliotek, Helsingfors kulturcentral
och Folkhälsan. Den 20 november invigdes utställningen på
Annegården.
Under tre veckor i november och januari hölls guidade
rundturer på 1,5 timme för skol- och förskolegrupper.
Rundturerna leddes av Sydkustens ordkonstledare. Allt som
allt deltog 437 barn i en guidad rundtur. Utställningen fick
mycket uppmärksamhet och fin feedback av besökarna,
vilket bevisar att Ordboet uppskattas av barn, lärare och
föräldrar. Under den tid som Ordboet var öppet för allmänheten på Annegården besökte hela 5400 personer Ordboet.
24.10 presenterades och diskuterades Ordboet på Bokmässans Tottiscen. Programnumrets tema var Ordboet-fantasi
ger läsglädje. Wivan Nygård-Fagerudd intervjuade Sydkustens Filippa Sveholm och Monica Martens-Seppelin om
innehållet i Ordboet och om utställningens metoder. Åhörarna bestod av såväl lärare, skolbarn och andra intresserade.
Intresset för Ordboet och dess metoder är stort och inspirationskurserna om utställningen har varit välbesökta.
4 . 2. B a r n k u lt u r
En stimulerande kultur- och konstfostran ger barn och unga
en positiv värdegrund, kännedom om sitt kulturarv, inspiration till egen aktivitet samt stöd för sin utveckling som
individer. Att stöda barns förutsättningar och tillgång till
kultur på svenska hör till Sydkustens tyngdpunksområden.
Kultur
33
Vi ser det som vår uppgift att bevaka att kulturtjänster för
de svenskspråkiga barnen är tillgängliga på ett jämlikt sätt
och att de håller hög kvalitet. Vi har ett nära samarbete med
Luckan kring barnkulturen.
Fascinerad besökare i Ordboet.
4 . 2 .1 ” G e d i t t b a r n e n g åva – A n n a
l a p s e l l e si l a h j a”
För att möta behovet av att stöda tvåspråkiga familjer inom
mödra- och barnrådgivningen och höja kompetensen hos
personalen vid mödra- och barnrådgivningarna kring frågor
som berör tvåspråkiga familjer, har Sydkusten tillsammans
med Folktinget och Folkhälsan startat en kampanj som syftar till att förbättra förmågan att möta flerspråkighet och att
stöda barnfamiljerna i att förankra barnet i två språkkulturer
i huvudstadsregionen.
Kampanjen ”Ge ditt barn en gåva – Anna lapsellesi lahja” är
en ny satsning efter Sydkustens tidigare rådgivningsprojekt
2006-2011, ”Dubbelt så roligt - Molempi parempi”.
I samarbete med Folktinget och Folkhälsan har det gjorts
en uppdatering av broschyren ”Ge ditt barn din gåva –
Anna lapsellesi lahja”. Mödra- och barnrådgivningarna i
kommunerna har fått beställa broschyren för att dela ut den
till svensk- och tvåspråkiga familjer. Under Neuvolapäivät
(THL) den 9-10.10 fanns organisationerna med och lyfte
fram vikten av att främja båda språken i en tvåspråkig familj. Broschyren har haft en stor åtgång och ett
nytryck har gjorts.
Organisationerna har under hösten
2013 samlat en referensgrupp kring
arbetet med tvåspråkighetsfrågor
inom mödra- och barnrådgivningarna. Förankringen i kommunerna
34 Kultur
35
är viktig. I referensgruppen finns representanter från
huvudstadsregionens kommuner med. Målet är att
sprida information om tvåspråkighet till barn- och
mödrarådgivningarna, tvåspråkiga familjer och beslutsfattare. Gruppens uppdrag är dels att arrangera ett stort
seminarium våren 2014 och få synlighet i frågan och dels
att nå ut till rådgivningspersonalen som arbetar på fältet
genom mindre utbildningar kring temat.
Tanken finns även att göra en uppföljning på ”Din egen
bok – din egen skiva”. En ny kulturgåva planeras till år
2014. Kampanjen pågår under år 2014. Arbetet utvärderas i referensgruppen innan julen 2014.
4.2.2. Utredning
k r i n g b a r n k u lt u r e n
I maj 2012 publicerade Sydkusten rapporten ”Svenskspråkig barnkultur i huvudstadsregionen - En utredning
och kartläggning av utbud och verksamhetsförutsättningar” kring den svenskspråkiga barnkulturen i huvudstadsregionen. Utredningen visade att den svenskspråkiga barnkulturen behöver utvecklas inom flera områden.
Samordning genom ett svenskspråkigt barnkulturnätverk kunde ge klara fördelar. En skillnad som konstaterades vara särskilt påtaglig i jämförelse med verksamhet på
finska är att den svenskspråkiga barnkulturverksamheten
är totalt beroende av privata finansiärer.
Rapporten spreds till många och Sydkustens och Luckans representanter överlämnade också rapporten till
kulturministerns specialmedarbetare. I februari gavs besked att Föreningen Luckan inlemmats i barnkulturnätverket (Aladdins lampa) som är ett riksomfattande nät
av barnkulturcenter. Nätverket utvecklar och förmedlar
kulturtjänster för barn och unga och vill stöda verksamheten hos existerande barnkulturaktörer. Inom nätverket
36
Kultur
Aladdins lampa får barn och unga förverkliga sig själva och
sina idéer genom mångsidiga konstnärliga metoder.
4.2.3. K u lt u r v e r k s tä d e r
Kulturverkstäder för daghemsgrupper ordnades i Pargas
Idrotts- och Ungdomsgård 1-3 oktober och på Gillesgården
i Åbo 8-10 oktober 2013. Sammanlagt 10 kulturaktörer
deltog och förverkligade 62 verkstäder för ca 600 barn.
Verkstäderna ordnades under tre förmiddagar. Målet var dels
att daghemsbarn och personal skulle få pröva på kulturverksamhet och få bättre kännedom om vilka aktörer som finns i
regionen, dels att kulturaktörerna skulle få testa och utveckla sina paket. Förhoppningen är att intresset för kulturpaket
ökar och att tröskeln att ta kontakt med aktörer blir lägre.
Vi informerade också om möjligheter att få bidrag för
kulturverksamhet, t.ex. med hjälp av Kulturfondens ”Kultur
på dagis”-paket. Ett annat mål var att daghemspersonalen
skulle få idéer för att kunna utveckla sin egen verksamhet
på daghemmet. Aktiviteterna riktades i första hand till barn
mellan 3 och 6 år.
Kulturverkstäder har nu ordnats tre gånger, två gånger i
Pargas och en gång i Åbo. Konceptet har varit lyckat och
målen har uppnåtts. Småningom
börjar verksamheten hitta sina
former. Både daghemmen
och aktörerna har uppskattat möjligheten och
önskar en fortsättning.
Daghemmen upplever
att det är bra att kunna
testa olika verksamhetsformer innan de besluter
sig för vad de beställer till
sina daghem. Aktörerna
har möjligheter att visa vad
de gör och få kontakt med personalen och därmed flera
arbetsmöjligheter. Förhoppningen är att vi kunde hitta en
permanent finansiering för att regelbundet kunde erbjuda
verkstäder i den här formen.
Följande teman hölls i verkstäderna: Paola Fraboni,
sagoberättande med hjälp av fingerdjur, mjukisar eller
andra hjälpmedel. Marjo Paavola, Rimsalabim: dans,
rörelselekar, sång, rim, kompismassage. Ylva Gustavsson,
sångstunder för barn. Susanne Montag- Wärnå, Dans
med mycket improvisation. Erika Halonen, cirkuskonster.
Pia Holm: färgglada tryck på tyg, färgexperiment. Heidi
Fredriksson och Tiina Puranen: sagodrama. Åbolands
hantverk: spökeverkstad. Tillverkning av litet spöke i tyg,
virka armband.
4 . 3 . Vå r k u lt u r
Vårkultur är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas, Åbo och Kimitoön. Genom satsningen, som förverkligats årligen sedan
2007, vill vi lyfta fram ett tema och ordna olika evenemang, diskussioner och seminarier i anknytning till temat.
Temat för VårKultur 2013 var fest och kalas. I programmet ingick något för alla åldersgrupper och temat belystes
ur olika perspektiv. Nya koncept testades och lekfulla
tävlingar ordnades för att engagera människor i hela
Åboregionen. I samarbete med Åbolands Ungdomsförbund uppmärksammades ungdomsföreningsrörelsens
125-årsjubileum. Minnen från fester och evenemang i
ungdoms- och föreningslokaler samlades in och utgavs i
en liten skrift och öppet hus ordnades i samarbete med
lokalföreningarna.
Kultur
37
Detta år gjordes en annonsbilaga i ÅU för att uppmärksamma projektet. Bilagan gjordes 8-sidig och innehöll information om programmet och artiklar i anslutning till temat.
Bilagan distribuerades med ÅU:s meganummer 22.3.2013.
Dessutom togs ett särtryck på 500 exemplar. Produforum
Åboland hade en sidas annons, där nätverkets aktörer fick
presentera sig utgående från temat.
VårKultur 2014 har temat Barn och böcker – läsglädje i
vardagen. Programmet innehåller läskampanj, seminarium,
verkstäder och läsfest på bibliotek i Åbo och Åboland.
rum Åboland), Dag Andersson (Finlandssvenskt filmcentrum), Johanna Slotte (Åbo stads fritidssektor), Hanna Mehtonen-Rinne och Lisa Roberts (filmfestivalen UPLOAD)
bedömde filmerna och utsåg pristagarna. Första pris (200€)
gick till SDSP av Ellen Järvinen och Adrienne Westerback.
Alla bidrag visades i Villa Lande i samband med filmfestivalen UPLOAD. Då premierades de vinnande bidragen och
allt firades med ett kalas. Filmerna laddades upp på Vimeo.
com och kan ses via www.varkultur.fi.
N o v e l ltäv l i n g
F i l m täv l i n g
Filmtävlingen FESTLIGT riktade sig till ungdomar i åldern
13-19. Temat för filmerna var fest och kalas och längden på
bidragen fick vara maximalt 10 minuter. Tävlingen fick in
sex bidrag. En jury bestående av Marina Saanila (Produfo-
Den lekfulla tävlingen gick ut på att skriva noveller på 9 ord
med temat fest och kalas. Nästan 90 bidrag skickades in och
alla bidrag publicerades på www.varkultur.fi. Ett urval av
novellerna fanns med på den utställning som ordnades på
gamla kommunalstugan i Pargas i maj.
4 . 4 . B e r ät ta n d e
Sydkustens landskapsförbund har under året fört diskussioner gällande fortsatt arbete kring berättande. För att samla
berättarintresserade ordnades seminariet ”Storytelling i
Svenskfinland - berättandets många möjligheter” i samarbete
med Svenska Studiecentralen och KulturÖsterbotten. För att
nå så många som möjligt ordnades två seminarier: i SFV-salen i Helsingfors 11.9 och på Stundars i Korsholm 18.9.
Det visade sig att intresset för berättande är stort. Deltagarna representerade bland annat föreningar, guider och
utbildningssektorn. I Helsingfors deltog ca 40 personer och
i Korsholm kring 30 personer. Målet var att presentera och
diskutera berättandets möjligheter samt fundera på hur man
kan fortsätta arbeta kring berättande. Det som tydligt kom
fram var att det finns ett behov av utbildning på området.
Som ett resultat av seminarierna har diskussionsgruppen
”Storytelling” i Svenskfinland startats på Facebook. Gruppen
har även en berättarbank, där berättare kan registrera sig
och man kan hitta kontaktuppgifter till berättare för olika
sammanhang.
Bi d r a g i n o v e l ltäv l i n g e n :
Dansa sommarnatten lång. Gå hem i gryningsljuset. Utan skor.
Ljusblå viskosklänning, Escada-doft. Förväntansfullt hjärta klappar.
- Får jag lov?
Champagnen på is. Ringarna graverade. Var fan dröjer hon?
Storstäda, pynta, handla, baka, putsa, tvätta, stryka, paketera, psykakuten.
Födelsedagskalas. En gång varje år. Åldern är en attityd.
Komma i stämning. Fixa håret. Rödvin, läppstift och partymusik.
Sup i buskarna. Orkestern stämmer upp. In och trycka.
Vårpartaj på Rivieran. Gråbleka nordbor. Måsarna skrattar. Dubbel glädje.
K u lt u r s e mi n a r i u m på K a n k a s g å r d 20.8
Det åboländska kulturseminariet ordnades i samarbete med
Produforum Åboland och lockade 29 deltagare. Målet var att
diskutera gemensamma mål och möjligheter på kulturfältet i
Åboland.
Dagen inleddes med kaffe och presentationsrunda och därefter rundvandring på Kankas gård. Efter att deltagarna fått
höra om Kankas historia var det dags för Bobo Lundén att
tala kring rubriken ”Vad vinner vi på nätverk och samarbete?”
Bobo talade en hel del om mänskliga relationer, att jobba tillsammans och att fungera med andra människor. Han liknade
samarbete och människorelationer vid trädgårdsskötsel. Det
var också diskussion om ”Världens bästa medarbetare”.
På eftermiddagen diskuterades följande teman i grupper:
1. Projekt. Behöver vi gemensamma projekt på kulturfältet?
Förslag till projektidéer.
2. Information på svenska i Åboland. Hur ska vi bäst få ut
information om det som händer på svenska?
3. Barnkultur. Vad borde utvecklas på barnkulturens område?
4. VårKultur. Finns det ett behov av VårKultur-samarbetet?
Hur ska det se ut i framtiden?
Deltagarna upplevde att det är viktigt att träffas för att diskutera gemensamma frågor och att det är värt att satsa på en
årlig gemensam seminariedag.
I n s p i r at i o n s k vä l l f ö r f ö r e n i n g a r
Seminariedeltagarna lyssnar till Bobo Lundén.
38 Kultur
4 . 5. S e mi n a r i e r o c h
n ät v e r k s t r ä f fa r
I samarbete med Svenska Kulturfonden ordnades en inspirationskväll 5.11. för föreningar på Åbo Svenska Teater. Temat
var: ”Pengar och projekt - från idé till bidragsansökan”. Ca 30
personer deltog. Kvällen inleddes med rundvandring på teatern med Ida Kreutzman som guide. Därefter serverades en
Kultur
39
lätt kvällsbit och teaterchef Dick Holmström berättade om
aktuellt på ÅST. Åsa Rosenberg från Svenska Kulturfonden
berättade kort om ansökningsprocessen och om de aktuella
satsningar Kulturfonden gör.
Efter en kort presentationsrunda delades deltagarna in i fem
grupper som diskuterade följande:
1. Vad saknas/behövs på kulturfältet i Åboland?
2. Konkreta projektidéer som kunde utvecklas
3. Frågor gällande finansiering och ansökningar
Under diskussionen framkom bland annat behovet av en
gemensam händelsekalender samt av ett forum för evenemangsproduktion. Öppen kulturmässa eller en kulturfestival
för alla åldersgrupper som kopplar ihop alla aktörer och där
deltagarna ges möjlighet att pröva på olika verksamheter,
föreslogs. Ett annat önskemål var att det skulle ordnas möjlighet för kulturarbetare att presentera sig själv, typ Pecha
Kucha-kvällar på ÅST. Det föreslogs också att man i fortsättningen skulle ordna regelbundna temaluncher/-bruncher, där man kan fortsätta diskussionen.
4 .6 . P r o d u f o r u m Å b o l a n d
Produforum Åboland (Pf ) är ett
ESF-projekt som startades upp av Sydkustens landskapsförbund i november
2009. Syftet är att tillsammans med
kulturaktörer i Åboland bygga upp
strukturer för verksamhetsutveckling, kompetensutveckling, nätverk, kulturföretagsamhet och marknadsföring
inom de kreativa branscherna i regionen.
F o r t b i l d n i n g o c h ko m p e t e n s u t v e c k l i n g
Projektchefen intensifierade samarbetet med Centret för
Livslångt Lärande vid Åbo Akademi och yrkeshögskolan
Novia. Produforums aktörer hade möjlighet att delta i fyra
40 Kultur
öppna föreläsningar som ingick i kursen ”Introduktion till
kulturledning” vid Öppna universitetet i februari 2013.
Dessa kurser i Digital Storytelling planerades tillsammans
med Pf Åboland. Lärare för Digital Storytelling var Produforum-aktören Hanna Mehtonen-Rinne.
Produforumaktörer på studieresa till Åland.
Hösten 2013 hölls kurserna Juridiska pusselbitar för
kultursektorn och Kartlägg ditt kunnande. Gör en kompetensportfolio på nätet. I samarbete med Åbo arbetarinstitut
ordnades tre kortkurser i dataprogrammen GIMP, Publisher
och Excel. I samarbete med Väståbolands medborgarinstitut
ordnade Produforum Åboland en föreläsning om finansieringsmöjligheter med äventyraren och konsulten Patrik Degerman. Han berättade hur han lyckats övertyga sponsorer
att finansiera hans polarresor till Antarktis. Föreläsningen
lockade över 50 åhörare.
K u lt u r v e r k s tä d e r f ö r d a g is b a r n
Sydkustens landskapsförbund ordnade kulturverkstäder
för barn i Pargas och i Åbo under tre dagar i oktober 2013.
(se sid 36) Verkstäderna riktades till daghemsbarn över två
år. Produforum förmedlade aktörer. Både daghemmen och
aktörerna har uppskattat verkstäderna och konceptet. Det
är önskvärt att konceptet framöver kan ordnas regelbundet
utan Produforum Åbolands hjälp. För att underlätta en
sådan satsning finns häftet Välj Kultur med konstnärer och
kulturaktörer i Åboland och Nyland som ska underlätta
instanser att själva beställa verkstäder till sina arbetsplatser.
Häftet har delats ut till alla daghem, äldreboenden och bibliotek. Det finns också på Luckorna i Kimitoön och i Åbo. De
åboländska kommunernas kultursektorer har fått häftet.
A k t ö r s t r ä f fa r o c h n ät v e r k a n d e
Produforum Åboland har enda sedan starten ordnat olika
möjligheter för kulturaktörer och konstnärer i Åboland att
träffas. Under 2013 ordnades 9 aktörsträffar i Åbo, Pargas
och Kimitoön. På träffarna medverkade inbjudna gäster som
talade om olika teman som aktörerna önskat sig. De teman
som togs upp var bl.a. bokföring, att skriva ansökningar, att
skriva blogg och olika frågor kring företagande.
S e mi n a r i u m
Sektoröverskridande arbete är viktigt inom Produforum-projekten. För första gången ordnades ett seminarium
om Åboländskt kultursamarbete över de nya kommungränserna. Pf Åbolands fortsättning och hur resultaten
från projektet ska användas i framtiden diskuterades som
ett grupptema. Tyngdpunkten var sysselsättning och lokal
kultur som viktiga ingredienser i kommande projektansökningar. Gemensam marknadsföring och ett större samarbete
mellan kultursektorn och tredje sektorn lyftes upp. Diskussionsdeltagarna enades om att kulturturismen i Åboland har
stor utvecklingspotential. I framtiden borde kulturen och
turismen utvecklas tillsammans och det är viktigt att skapa
nya koncept för att ena och förstärka branscherna.
Det framkom också att man kunde systematisera kulturaktörernas verksamhet i skolor och inom vården. Konkreta
förslag var att ordna stadsdelsevenemang för att lyfta upp
lokal kultur, en gemensam kulturskola i Åboland, kulturbussar eller -båtar för att föra ut kultur till glesbygden.
Kultur
41
F r a m t i d s v e r k s tä d e r
Coaching och handledning
Tre framtidsverkstäder hölls i november, i Pargas, Kimitoön
och Åbo. Anki Hellberg Sågfors från Pf riks ledde dem och
5-10 aktörer och samarbetspartner deltog i dessa. En sammanställning av det som diskuterades finns under arkiv på
Produforums webbsida. På mötena diskuterades den kreativa
sektorn idag, år 2023 och vad man gjort för att uppnå idealsamhället år 2023.
Projektkoordinatorn och coachen Marina Saanila har gett
karrärscoaching på 5-10 ggr för 10 aktörer. Marina Saanila
är utbildad samtalscoach i psykosyntes.Coaching i psykosyntes innebär att man reflekterar kring sin nuvarande
situation i livet. Coachen identifierar tillsammans med
aktören mönster eller beteenden som ligger i vägen för att
aktören ska nå dit han/hon vill. En coachingprocess omfattar oftast 5-10 samtal. Man utgår från nuet och framtiden
och fokuserar mer på människans möjligheter och mindre
på hennes begränsningar.
Behovskartl äggning
Projektkoordinator Marina Saanila samtalade med 27 fasta
aktörer i Produforum Åboland om vad de hittills har fått
ut av projektet och vad de önskar för verksamhet under
den resterande projektperioden. De flesta vill delta i olika
kompetenshöjande kurser. Också synlighet och marknadsföringshjälp är sådant som många av de fria kulturaktörerna är
i behov av.
Studieresa till Åland
Produforum Åboland reste till Åland med åtta kulturaktörer den 25.9 för att bekanta sig med åländska kulturaktörer
och delta i en Pecha Kucha -kväll, arrangerad av Nordens
institut på Åland. Tre åboländska och sju åländska aktörer
presenterade sig under kvällen i Mariehamn. Från Åboland
deltog Pia Holm, Hans G Hästbacka och Sade Kahra med
presentationer. Sammanlagt var vi 10 stycken på resan.
Restaurang Indigo, där evenemanget ägde rum, var fullsatt
med runt 200 åhörare. Bredden på presentatörerna var stor.
Det handlade bl.a. om cirkus i äldreboenden, läsprojekt i
skolan, kulturhus mm. Våra åboländska aktörer presenterade
konstarterna fotokonst, design och bildkonst.
Deltagarna i resan besökte också Kulturfabriken som stöder
kulturutövare på Åland, bl.a. genom att erbjuda utrymmen.
Kulturfabriken består av konst- och hantverksföreningar
på Åland. De har delvis samma målsättningar som hos Pf
Åboland, och mötet gav idéer för framtida gemensamma
satsningar, t.ex. samarbetsprojekt kring kulturturism.
42 Kultur
Pecha Kucha – et t sät t at t presentera sig
20 bilder och 20 sekunder per bild. 10 presentatörer. 120 människor i publiken. Kvällen kan
börja. Det handlar om Pecha Kucha-kväll på Bar Indigo i Mariehamn. En onsdag i september.
Kvällen ordnades av Nordens institut på Åland.
Pecha Kucha uppstod i Japan av arkitekter som tröttnat
på långa och utdragna presentationer. Jag vet inte om
det stämmer att arkitekter är långrandiga, men någonstans läste jag att det var orsaken till att man ville
begränsa tiden för deras framföranden. Uttrycket Pecha
Kucha är onomatopoetiskt och betyder ungefär ”snicksnack”. Nu har idén spridit sig runt världen och kvällar
har ordnats i över 600 städer. En av städerna är alltså
Mariehamn, där det helt klart blivit mycket populärt.
Första gången jag hörde om Pecha Kucha var jag inte
särskilt imponerad. Tänkte att det för mycket är formatet som styr en presentation. 20 bilder och 20 sekunder
per bild. Bildbytet sker automatiskt och det gäller bara
att hänga med… Ingen möjlighet att tala mera eller mindre om en viss bild. Utan prick 20 sekunder och därmed
punkt. På något sätt kändes det väldigt mekaniskt.
Å andra sidan betyder formatet att en presentation
aldrig blir mera än 6 minuter och 40 sekunder lång. Det
innebär att presentatörerna verkligen måste fokusera
på det viktiga – man hinner ändå säga förvånansvärt
mycket på den tiden. Viktigt är förstås att bild och prat
synkroniseras, så att det blir en helhet. För publiken
hinner det inte bli tråkigt, speciellt inte om presentatörerna representerar olika ämnesområden. För även om
man inte är så intresserad, så vet man att det inte kan
dra ut på tiden.
Den 25 september ordnade Nordens institut på Åland
sin tredje Pecha Kucha-kväll av fyra. Bar Indigo var helt
proppfull med folk som ville höra presentationerna. I pu-
bliken fanns också 10 åbolänningar som var på Produforums studieresa till Åland. Tre av deltagarna hörde till
kvällens presentatörer. De övriga var ålänningar. Det var
en underhållande kväll med mycket varierande presentationer. Det handlade om allt från bageriverksamhet
till cirkus. En del presentationer var mycket poetiska,
andra mera krassa. Vi fick höra om jämställdhet och om
läsprojekt för pojkar, men också om fotografering med
nålhålskamera och om tygtryck.
Jag är glad över att jag fick möjligheten att vara med
på en Pecha Kucha-kväll. Formatet har många fördelar.
Men ibland känns det ändå som om det blir lite väl styrt
av tekniken. Även om presentationerna är varierande
och intressanta kan det ibland kännas att man vet hur
det går till, vad man ska vänta sig. Pecha Kucha ger inte
så många möjligheter till improvisation. Eller kanske det
är min egen fantasi som är begränsande.
Ändå är jag så pass övertygad att jag gärna skulle se
något liknande här hos oss. Eftersom tiden för varje
presentation är begränsad, kan man ha många presentatörer under en kväll. Det vanliga är 8-12 stycken. 10
kändes riktigt lämpligt – kvällen på Indigo gick mycket
snabbt och man hann uppleva mycket. Jag gillar också
det avspända och informella i idén. Kanske det är dags
att utveckla en egen modell, där inramningen och
utformningen är ungefär lika, men formatet för presentationerna kan varieras?
Lena Långbacka
Kultur 43
5. Inform ation och webbtjänster
Sydkusten informerar kontinuerligt via flera kanaler om
sin verksamhet. Målet är att såväl allmänheten som berörda inom medlemskommunerna kan ta del av de frågor
som är aktuella. I tidningspress samt i radio och på webben
har information om Sydkustens olika evenemang regelbundet presenterats. Genom informationsbroschyrer över
aktuell verksamhet har information spridits vid mässor,
konferenser, seminarier mm. Sydkusten har också varit aktiv på Facebook där man bland annat laddat upp information om aktuella seminarier och annan verksamhet.
tur ytterligare förenklats och layouten förenhetligats. Målet
har varit att göra det lättare för användaren att hitta information. Under perioden 1.4.2013-28.2.2014 besöktes www.
sydkusten.fi totalt 8117 gånger av 3701 unika besökare. De
flesta besökarna kom från Sydkustens medlemskommuner,
men besökarna kommer också från t.ex. Vasa och Tammerfors, samt från utlandet. 313 av besökarna kom från Sverige.
Bloggen uppdateras veckovis med en ny text av någon av
Sydkustens personal. Facebook har använts för att informera
om händelser och lyfta fram aktuella frågor på webben. Den
28 februari 2014 hade Sydkusten 461 gillare.
J u l k a l e n d e r n 2 01 3​
Även 2013 hade Sydkusten en julkalender på
webben. I julkalendern 2013 presenterade
Sydkusten sina medlemskommuner på
ett lekfullt sätt. I kommunluckorna
fanns fem ledtrådar och målet var
att man med hjälp av så få ledtrådar som möjligt skulle gissa vilken
kommun det handlade om. Dessutom innehöll kalendern
en tävling varje söndag. Deltagandet i tävlingarna var det
här året ganska litet. Tre priser delades ut. Första pris var
ett presentkort på 50 euro till valfritt kulturevenemang
och det gick till Bibi Jakobsen-Korvenoja från Esbo.
Bokpriser skickades till Susanne Smeds från Kyrkslätt och
Ann-Christine Lindström från Pargas.
Webben
Webben kräver kontinuerlig bearbetning för att hållas
uppdaterad och modern. Under 2013 har webbens struk44
S y d k u s t e n u p p r ät t h å l l e r
f ö l j a n d e w e b b p l at s e r :
www.sydkusten.fi
www.ordkonst.fi
www.eftis.fi
www.klubbar.fi
www.svenskskola.fi
www.varkultur.fi
På Fa c e b o o k a d mi n is t r e r a r S y d k u s t e n
f ö l j a n d e g r u p p e r / si d o r :
Sydkusten
Eftis och klubbar
Sydkustens ordkonstskola
Vårkultur 2014
Sanataideviikko/Ordkonstveckan
Information och webbtjänster 45
6. Sam a rbete och nationella uppdrag
Som delägare i Svenska Framtidsskolan i
Helsingfors (Prakticum) har Sydkusten ett
särskilt intresse för andra stadiets yrkesutbildning. Genom en styrelseplats i skolan har vi
medverkat till att utveckla Prakticum.
Föreningen Luckan grundades av Sydkusten
tillsammans med några andra organisationer
år 2001 för att synliggöra den finlandssvenska
kulturen i huvudstadsregionen. Samarbetet
mellan Sydkusten och Luckan har varit omfattande; bl.a. i projekten FIKA och Allas Lucka
som stöder integration på svenska, inom barnkulturen samt genom medverkan i styrelsen.
I Nylands NTM-centrals delegation för svensk
service har Sydkusten bevakat frågor som har
relevans för den svenska befolkningen.
Genom regelbunden kontakt med Utbildningsstyrelsen, och den svenskspråkiga
serviceenheten för undervisningsväsendet
inom Regionförvaltningsverket har vi deltagit i
såväl bevakning som i utveckling av tjänster på
svenska. Tillsammans med regionförvaltningsverket har vi medverkat till att planera hur
vägledningstjänster på svenska skall ordnas.
Vi har haft samarbete inom flera verksamheter med Svenska Finlands folkting och
även upprätthållit kontakt till tankesmedjan
Magma.
I samarbete med flera organisationer har vi utvecklat en samlad finlandssvensk intressebevakning av EU-medel för utvecklingsarbete inom
Svenskfinland. I föreningen 4 Byar i huvudstadsregionen ingår Sydkusten i en partnerorganisation för start av LEADER i stadsmiljö i
huvudstadsregionen. Ett deliberativt arbetssätt
”Community Led Local Developement” med
lokal social mobiliserig på språklig och kulturell
grund i huvudstadsregionen är avsikten att
förverkliga ifall Leaderfinansiering erhålls.
Svensk byaservice upprätthålls av Sydkusten,
Svenska Österbottens förbund för utbildning
och kultur och Svenska studiecentralen. Svensk
byaservice inledde sin verksamhet som forum
för landsbygdsutveckling i Svenskfinland i medlet av 1990-talet, då också de finska aktörerna
organiserade arbetet med byautveckling.
Som medlem i Utvecklingscentralen Lärorik
(tidigare Kerhokeskus-Klubbcentralen) har vi
medverkat till att nationellt utveckla skolans
klubbar. Samarbetet med förbundet Hem och
skola har under årens lopp stärkts genom bl.a.
arbetet för skolans klubbar.
Sydkusten verkar som sekretariat för det
svenska utvecklingsnätverket för morgon- och
eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet.
Sydkusten representerar Svenskfinland i det
nationella utvecklingsnätverket bestående av 15
regionala nätverk vid utbildningsstyrelsen.
bilagor
Samfundet Folkhälsan har varit en viktig samarbetspartner såväl inom Svenska framtidsskolan som inom ett flertal projektet såsom
rådgivningskampanjen.
PRESSMEDDELANDE
Genom medverkan i styrelsen i den finska
intresseorganisationen för ordkonst, Suomen
sanataideopetuksen seura har vi deltagit i det
nationella arbetet för ordkonstens främjande.
Sydkustens landskapsförbund förespråkar en kompletterande
klasslärarutbildning i södra Finland
Utbildningsstyrelsen har utarbetat en gemensam modell som stöd för den strategiska
planeringen i kommunerna. Sydkusten ingår i
Utbildningsstyrelsens nationella styrgrupp för
Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan,
KuntaKesu.
Sydkusten medverkar i den av statsrådet tillsatta Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen
(YTR) är ett organ som bereder landsbygdspolitiken och utvecklar systemet på riksnivå.
Sydkusten medverkar i referensgruppen för
Rådet för pedagogisk forskning och utveckling
vid PF vid ÅA.
​​Helsingfors 10.2.2014
Lärarutbildning på svenska sker huvudsakligen vid Åbo Akademis
pedagogiska fakultet i Vasa. Sydkustens landskapsförbund förespråkar en kompletterande klasslärarutbildning i södra Finland. Trots ett
långvarigt arbete med att försöka öka utbudet av behöriga lärare på
alla utbildningsstadier för de svenska eleverna i de tvåspråkiga kommunerna i Nyland, har bristen på lärare ständigt varit ett problem.
I samverkan med pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi har
under årens lopp vidtagits olika åtgärder för att upphjälpa situationen. Det har varit fråga om information till studerande, aktivt
rekryteringsarbete, inträdesförhör i Helsingfors, behörighetsgivande
utbildning, tillfällig utlokaliserad utbildning mm. Åtgärderna till
trots har tillgången på behöriga lärare fortsättningsvis förblivit
otillräcklig i södra Finland.
Sydkustens landskapsförbund uppmanar Åbo Akademi och Helsingfors universitet att gemensamt hitta en lösning för hur utbildningen av klasslärare kunde ordnas i Helsingfors. Utmaningarna
för det svenska språket och den svenska skolan tilltar i allt snabbare
takt. Det är essentiellt att den undervisning som ges i våra svenska
grundskolor håller en hög kvalitet och är attraktiv. För att detta skall
kunna garanteras bör det finnas ett tillräckligt utbud av behöriga och
mångsidiga lärare.
Styrelsen för Sydkustens landskapsförbund r.f.
Mikaela Nylander ​
Ordförande​
46 Samarbete och nationella uppdrag
Agneta Eriksson
Direktör
Bilagor
47
48 Bilagor
Bilagor 49
A rbetsgrupper
Referensgruppen för kampanjen ”Ge ditt barn en gåva”:
Ledningsgruppen för eftis- och klubbverksamheten, medlemmar (2013):
Eva-Lotta Backman-Winqvist, koordinator, Finlands Svenska Idrott
Lena Granqvist (Johanna Saxén), Barnavårdsföreningen i Finland rf
Sonja Hyvönen (Minna Lindberg), specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen
Carina Kekäle, fortbildningsplanerare, Yrkesakademin i Österbotten
Elise Hindström (Johanna Andersson), verksamhetsledare, Ungmarta, Marthaförbundet
Anne Lindholm, koordinator för eftis- och klubbverksamheten, Borgå stad
Monica Martens-Seppelin, utvecklingschef, Sydkustens landskapsförbund
Helena Pulkkinen, enhetsansvarig, Folkhälsan Syd
Helena Sandberg, branschsekreterare för undervisning, Kyrkans central för det svenska arbetet
Hanna Wahlman, koordinator, Sällskapet för mediefostran
Maarit Westerén, informatör, Förbundet Hem och Skola
Syrgruppen för svensk skola och dagvård:
Johan Aura, Svenska folkskolans vänner
Veronica Granö-Suomalainen, Svenska kulturfonden
Barbro Högström, Esbo
Ulrika Lundberg, Pargas
Rolf Sundqvist, Pedersöre
Agneta Eriksson, Sydkusten
Sydkustens grupp för personal inom dagvård och utbildning:
Mikaela Nylander, ordförande
Johan Aura, Svenska folkskolans vänner
Agneta Eriksson, Sydkusten
Nina Fabricius, Helsingfors
Veronica Granö-Suomalainen, Kulturfonden
Niclas Grönholm, Helsingfors
Ria Heliä-Ylikallio, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa
Christer Holmlund/Dan Johansson, Finlands Svenska Lärarförbund
Barbro Högström, Esbo
Berndt-Johan Lindström, Vanda
Rikard Lindström, Borgå
50
Michaela Lithén, Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa
Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet
Bjarne Mollgren, Grankulla
Kurt Torsell, Kommunförbundet
Annika Westerholm, Utbildningsstyrelsen
Johanna Öhman, Sydkusten
Hälsovårdare May Bacher​Grankulla stad​
Direktör Agneta Eriksson​
Sydkusten​
Universitetslektor Heidi Harju-Luukkainen ​
Helsingfors universitet​
Informatör Anna Jungner-Nordgren ​
Folktinget​
Hälsovårdare Mari Kivikko​
Esbo stad​
Överskötare Monica Lindberg​Helsingfors stad​
Universitetslektor Jan-Erik Mansikka ​Helsingfors universitet​
Lektor Berit Onninen​
Arcada ​
Språkkoordinator Johanna Sallinen​
Folkhälsan​
Språkrättsråd Corinna Tammenmaa ​Justitieministeriet​
Utbildningsplanerare Johanna Öhman ​
Sydkusten​
Folktingssekreterare Markus Österlund​Folktinget
Referensgruppen för den svenska ordkonsten 2013:
Sabine Forsblom, Borgå folkakademi
Mia Franck, lärare vid Åbo Akademi
Nina Gran, Helsingfors stads kulturcentral
Jan Hellgren, Utbildningsstyrelsen
Malin Hollmén, Nickby bibliotek, Sibbo
Anette Jansson, Helsingfors Arbis
Irina Johansson, klasslärare, Gammelbacka skola, Borgå
Monica Martens-Seppelin, Sydkustens ordkonstskola
Agneta Möller-Salmela, Hangö stadsbibliotek
Leena Pylkkö, ​Åbo stadsbibliotek
Johanna Sallinen, Folkhälsan
Johanna Slotte, Åbo stads kulturväsende
Jannika Stenius, klasslärare, Lagstads skola, Esbo
Filippa Sveholm, Sydkustens ordkonstskola
Anna Söderström, Richardsgatans bibliotek, Helsingfors
Föreläsningar, kurser och seminarier :
23.3.2013 i Helsingfors, Det professionella mötet med föräldrar (278)
9.8.2013 i Pargas, Kick off inför läsåret 2013-2014 (187)
6.9.2013 i Raseborg, Det professionella mötet med föräldrar (92)
51
Kurser/fortbildning eftis – och klubbverksamheten:
7.2.2013 Meningsfull eftermiddag i skolan, Helsingfors.
Föreläsare: Riitta Rajala, Sonja Hyvönen, Monica Martens-Seppelin, Harriet Strandell, Micaela
Romantschuk, Inger Nabb, Camilla Herlin, Kristian Åbacka (43 deltagare)
24.2 och
20.5.2013
Språkstimulans på eftis , Jakobstad​
Att stödja barnens språkutveckling.
Föreläsare: Pia Norrbäck-Kackur
Samarbetspart: Jakobstad stad och Jakobstads svenska församling, Educo​de (30 deltagre)
16.10.2013
​Barnen, ledaren och möjligheterna, Helsingfors
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten är en utgångspunkt i verksamhet
med hög kvalitet.
Föreläsare: Lena Granqvist ( 42 deltagare)
22.10.2013
​Barnen, ledaren och möjligheterna, Vasa
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten är en utgångspunkt i verksamhet med
hög kvalitet.
Föreläsare: Lena Granqvist ( 19 deltagare)
30.10.2013
Barnen, ledaren och möjligheterna, Åbo
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten är en utgångspunkt i verksamhet med hög kvalitet.
Föreläsare: Lena Granqvist, Barnavårdsföreningen i Finland (11 deltagare)
Kurser där vi deltagit som samarbetspart:
22.1 - Krävande barn i gruppen, Helsingfors
19.3.2013
Fortbildning med 4 moduler under våren 2013.
Föreläsare: Eeva-Liisa Salmi (24 deltagare)
Arrangörer: CLL vid Åbo Akademi, Novia, Sydkusten
24.1 och
25.1.2013
4.4, 8.4 och
10.4.2013
Yoga på daghem och eftis, Helsingfors
Föreläsare: Viviann Seege, Yogalärare, fysioterapeut.
Arrangörer: Luckan i huvudstadsregionen, Sydkusten
Tecken som stöd (Helsingfors)
Introduktion och 2 kurstillfällen, kursledare Sandra Westerholm
Arrangörer: Luckan i Helsingfors, Sydkusten
De regionala nätverksmötena år 2013:
Vasa: 12.4 och 22.10.2013
Helsingfors: 17.4 och 16.10.2013
Åbo: 25.4 och 30.10.2013
52
Ordkonst
Sydkustens ordkonstskolas grupper
och deltagarantal våren 2013:
Sydkustens ordkonstskolas grupper
och deltagarantal hösten 2013:
H u v u d s ta d s r e g i o n e n
H u v u d s ta d s r e g i o n e n
Dagäppel-ordverkstad i Helsingfors (8)
Richardsgatans ordverkstad i Helsingfors (3)
Tölö ordverkstad i Helsingfors (5)
Nordsjö rimskoj i Helsingfors (7+ föräldrar)
Ordverkstad i Steinerskolan i Helsingfors (30)
Rimlek på daghemmet Lasse Maja i Helsingfors (12)
Kyrkoby ordverkstad i Vanda (6)
Sello babypoesi i Esbo (22+ föräldrar)
Karamalmens ordverkstad i Esbo (12)
Mattlidens ordkonstklubb i Esbo (11)
Boställsskolans eftisordverkstad i Esbo (14)
Winellska skolans ordkonstklubb åk 2-4 i Kyrkslätt (11)
Winellska skolans ordkonstklubb åk 5-9 i Kyrkslätt (6)
Bobäck eftisordverkstad i Kyrkslätt (15)
Dagäppel-ordverkstad i Helsingfors (5)
Richardsgatans ordverkstad i Helsingfors (5)
Tölö ordverkstad i Helsingfors (7)
Haga ordkonstklubb i Helsingfors (19)
Åshöjden ordkonstklubb i Helsingfors (17)
Kyrkoby ordverkstad i Vanda (9)
Sello babypoesi i Esbo (14+ föräldrar)
Mattlidens ordkonstklubb i Esbo (8)
Winellska skolans ordkonstklubb åk 2-4 i Kyrkslätt (12)
Winellska skolans ordkonstklubb åk 5-9 i Kyrkslätt (6)
Bobäck eftisordverkstad i Kyrkslätt (12)
Vä s t r a N y l a n d
Ös t r a N y l a n d
Hangö ordverkstad (7)
Ös t r a N y l a n d
Grundläggande konstundervisning åk 1-2 i Borgå (4)
Grundläggande konstundervisning i åk 3-4 i Borgå (8)
Grundläggande konstundervisning i åk 5-6 i Borgå (6)
Grundläggande konstundervisning i åk 7 och uppåt i Borgå (6)
Nickby ordverkstad i Sibbo (8)
Vä s t r a N y l a n d
Karis ordverkstad (8)
Grundläggande konstundervisning åk 1-2 i Borgå (13)
Grundläggande konstundervisning i åk 3-4 i Borgå (12)
Grundläggande konstundervisning i åk 7 och uppåt i Borgå (10)
Nickby ordverkstad i Sibbo (9)
Söderkulla ordverkstad i Sibbo (11)
Åboland
Pargas ordverkstad (5)
Pargas rimskoj (10)
Åboland
Åbo ordverkstad (6)
Pargas ordverkstad (5)
T o ta lt 1 70 d e lta g a r e
T o ta lt 1 92 d e lta g a r e
53
Ordkonstledare verksamma under år 2013:
Ledare våren 2013:​
()= antal grupper
Ledare hösten 2013:
Marit Björkbacka (2)
Petra Erickson (1)​
Malin Fagerström (1)
Charlotta Panzera (5)​
Micki Pikulinsky (4)​
Lotta Sanhaie (4)
Helena von Schoultz (6)
Hanna Vilén (1)​
​ arit Björkbacka (2)
M
Paola Fraboni (2)
Riina Lindroos (1/2)
Charlotta Panzera (4)
Micki Pikulinsky (6)
Iréne Poutanen (2)
Nora Rinne (1)
Lotta Sanhaie (2)
Helena von Schoultz (1)
​Elin Sundell (1/2)
Ordboet
Ordboet har besökt följande skolor och platser under år 2013:
Lagstads skola, Esbo
Kungsgårdsskolan, Esbo
Smedsby skola, Esbo
Westendinpuiston koulu språkbad, Esbo
Gammelbacka skola, Borgå
Dickursby skola, Vanda
Mårtendals skola, Vanda
Österby skola, Ekenäs
Västerby skola, Ekenäs
Vindängen skola, Esbo
Kulturhuset Annegården, Helsingfors
Besökare i Ordboet
Ordkonstledare som certifieras år 2013:
Helena von Schoultz
Lotta Sanhaie
Hanna Vilén
Läger sommaren 2013:
Ledare på Nagu lägret var Helena von Schoultz, Petra Erickson, Josefin Vidjeskog, Charlotta Panzera och
Nora Rinne. I lägret deltog 30 barn från Pargas, Kimitoön och Åbo.
Hittills har allt som allt 3365 barn och 856 vuxna besökt Ordboet. Under året 2013 var antalet 1527
barn och 405 vuxna. Därtill besökte 5400 personer Ordboet under dess vistelse på Annegården. Av
dessa deltog 437 barn i de guidade rundturer som hölls för barngrupper.
Inspirationskurser i Ordboet
3.10
Inspirationsdag om ordkonst, läslust och språkstimulans i Österby skola i Raseborg. Katti Hoflin, Filippa Sveholm och Monica Martens-Seppelin (45).
Ledare på Borgå lägret var: Helena von Schoultz, Micaela Pikulinsky, Marit Björkbacka, Anna-Lena Wiik,
Iréne Poutanen och Ellinor Öström. Lägret hade också 30 deltagare från Borgå med omnejd.
13.11
Utbildning och handledning om Ordboet för Sydkustens ordkonstledare i Vindängens skola, Esbo. Filippa Sveholm (8)
Kurser och utbildningar:
21.11
Inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimulans på Annegården i Helsingfors. Filippa
Sveholm, Monica Martens-Seppelin, Nina Gran, Johanna Sallinen (15)
26.11
Inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimulans på Annegården i
Helsingfors. Filippa Sveholm, Monica Martens-Seppelin, Nina Gran, Johanna
Sallinen (förmiddagen 30 och eftermiddagen 25)
6.3.2013
Att upptäcka en öde ö (Helsingfors)
En inspirationsdag kring ordkonst, lek och språkutveckling
Föreläsare: Michelle Mattfolk, Nina Gran, Johanna Karlsson m.fl
Samarbetspart: Helsingfors kulturcentral, Annegården (25)
Introduktionskurs för ordkonstledare i Karis 31.8-1.9, inspiratör Harriet Abrahamsson (13)
Lägerledardag i Karis 19.5 (11)
Introduktion till ordkonst 22.1.2014 (12)
54
3.12
Inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimulans för barnträdgårdslärarstuderanden på Annegården i Helsingfors (50)
16.1
Inspirationsdag kring höglösning och berättande. Agneta Möller-Salmela (eftermiddagen 50, kvällen 15)
55
Föreläsare och gäster i Ordboet under året
Katti Hoflin
Inspirationsdag om ordkonst, läslust och språkstimulans, 3.10
Agneta Möller-Salmela
Inspirationsdag kring högläsning och berättande 16.1
Johanna Sallinen
Inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimulans på Annegården i Helsingfors 21.11, 26.11 och 3.12
Nina Gran
Inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimulans på Annegården i Helsingfors 21.11 och 26.11
Filippa Sveholm
Inspirationsdag om ordkonst, läslust och språkstimulans 3.10 och inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimu
lans på Annegården i Helsingfors 21.11, 26.11 och 3.12
Monica Martens-Seppelin
Inspirationsdag om ordkonst, läslust och språkstimulans 3.10 och inspirationskurs om ordkonst, läslust och språkstimulans på Annegården i Helsingfors 21.11 och 26.11
Kulturverkstäder för dagisbarn:
Kulturaktörer:
Aktör:
Antal verkstäder:
Paola Fraboni
Susanne Montag-Wärnå
Pia Holm
Heidi Fredriksson & Tina Puranen
Marjo Paavola
Åbolands hantverk
Erika Halonen & Akseli Hannula
Ylva Gustafsson
4
16
13
5
11
6
5
2
Totalt
62
56
Daghem och grupper som deltog
i verkstäderna (Pargas):
Daghem och grupper som deltog
i verkstäderna (Åbo):
Bantis:
Förskola 1 & 2 & 3
Gullvivor
Kottar
Björkhagens daghem:
Huvikumpu
Kirjala daghem:
Myror
Igelkottar
Nallet
Knattebo förskola:
Björnarna
Peikkorinteen esikoulu:
Peikot esikoulu
Peikot 1&2
Pjukala daghem:
Svalorna
Ekorrar
Sälarna
Sagoängen:
Ängstroll
Solfrön
Haitulit
Trollgläntan
Tummeliisa Esikoulu:
Tuulikellot
Heinähatut
Meritähdet
Cygnaeus förskola:
Igelkottar
Clowner
Trollen
Daghemmet Gunghästen:
Isbjörnar
Pandor
Folkhälsan:
Kastanjen, Stora sidan
Kuratorstigens daghem:
Homsorna
Hemulerna
Lasarettsgatans daghem:
Blåbär
Lingon
Sirkkala daghem:
Regnbågen
Stora Björnen 1 & 2
Sirkkala förskola:
Äppelmaskar
Äppelskruttar
Skolgatans daghem:
Blåsipporna
Villa Solaris:
Regnbågen
Skoban
Äppelbo daghem:
Mullebarn
Knyttebarn
Humlorna
57
Vi tackar alla bidragsgivare som g jort verksamheten och projekten möjliga.
Aktiastiftelsen i Borgå
Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla
Aktiastiftelsen i Vanda
Centralkommissionen för konst
Egentliga Finlands konstkommission
Europeiska socialfonden
Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse
Föreningen Konstsamfundet
NTM-centralen i Egentliga Finland
NTM-centralen i Södra Finland
Nylands konstkommission
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne
Stiftelsen Martha och Albin Löfgrens kulturfond
Stiftelsen Pro Juventute Nostra
Stiftelsen Tre Smeder
Svenska folkskolans vänner
Svenska kulturfonden
Utbildningsstyrelsen
Enskilda kommuner har bidragit som delfinansiärer i gemensamma projekt.
58
59
www.sydkusten.fi
60