Oktober - Skogsbruket

En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat.
Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen.
Nu kör cellulosamaskinerna för fullt.
Under årets första hälft minskade både virkes- och flisimporten.
När handeln med Ryssland är knackig ökar affärerna med andra grannar.
Råd för dig som skördar resultatet av ett sekellångt arbete.
Två virkesuppköpare avverkade i samma bestånd.
Jord- och skogsbruksministeriet förbereder ny prissättning av virke.
Sotet är det största problemet efter jätteskogsbranden i Sverige.
Skogsmaskinföraren får räkna med perioder utan arbete.
Medelåldern bland skogsarbetarna stiger och nyrekryteringen kärvar.
Ge inte upp om aspslyet tar över på förnyelseytan.
Det kan bli menföre i skogen även på hösten.
Skådespelaren Robert Jordas prioriterade skogsbruk och familjen.
Städa gården och tjäna en hacka.
strama tider finns det fortfarande en genuin efterfrågan
på virke. På vissa geografiska områden är antalet seriösa uppköpare färre än på andra, beroende på var den egna förädlingsindustrin är belägen,
men en frisk konkurrenssituation existerar överallt. Tyngdpunkten på de
traditionella slutprodukterna håller på att förskjutas samtidigt som träförädlingsindustrin gör sitt bästa för att ta fram nya produkter.
Den nya skogslagen och de uppdaterade råden i god skogsvård ger en
trygg grund för skötseln av våra skogar. Avverkningarna är en naturlig del
av skogens kretslopp, och de ska göras både i rätt tid och med de maskiner som lämpar sig bäst för ändmålet. Avverkningsmogen skog är en av
skogsägarens få inkomstkällor. Den bör tas till vara därför att gjorda investeringar ska betala in sig och därför att skogsegendomens nettoavkastning
ska bli tillfredsställande. Våra ekonomiskogar kan på många sätt jämföras
med jordbrukets odling, där en stor del av investeringarna görs i samband
med etableringen av grödan. Den stora skillnaden är omloppstiden som
för skogsbrukets del kan röra sig om 30–120 år.
Det lönar sig att ta sig lite tid för själva virkesförsäljningsprocessen. På
en fungerande marknad finns det möjlighet att konkurrensutsätta priset
för virket och för avverkningen. I Finland finns det idag till och med en
webbaserad virkesbörs, där tusentals avverkningar och hundratusentals
kubikmeter virke byter ägare varje år. Olika uppköpare kan ha olika behov, och jämförelsen leder i bästa fall till högsta möjliga pris och ett kvalitativt utförande i fält.
En viktig aspekt vid valet av utförare av avverkningen är själva arbetet
i skogen. Väderleken, årstiden och valet av maskiner spelar en viktig roll
för kvaliteten på avverkningarna. I samband med gallringar finns det risk
för att det kvarlämnade beståndets tillväxt rubbas eller att man i samband
med slutaverkningar förorsakar skador på marken vilka påverkar den nya
trädgenerationen.
Virket från våra skogar rör sig allt mer, också som rundvirke, över landets gränser. Östersjön har blivit en gemensam handelsplats för många
olika aktörer och sortiment. Detta nummer av tidningen Skogsbruket når
också hundratals skogliga aktörer utomlands, framförallt i Sverige. De kontakter, som våra nordiska grannar tagit, visar att intresset för den finländska skogssektorn är stort.
– För att vi i Finland även i fortsättningen
ska ha möjlighet till regional gruppcertifiering, har MTK i samarbete med andra aktörer inom skogssektorn utarbetat en ny verksamhetsmodell, berättar projektarbetare Aija Rahikainen på MTK.
Enligt den nya verksamhetsmodellen
grundas det för PEFC-certifieringen en ny
förening, som ska vara det organ som ansöker om PEFC-certifikat. Föreningen, som
har arbetsnamnet ”Kestävän metsätalouden
yhdistys” (sv. Föreningen för hållbart skogsbruk), ansöker om certifikat och upprätthåller det på samma sätt som skogsägarförbunden gjort hittills.
– Det måste bli mer än ett gruppcertifikat i Finland, säger Stefan Borgman, som
är ordförande för Kustens certifieringskommitté. Annars är det fråga om ett nationellt
certifikat.
– Det är inte ännu klart vilket svenskt
namn föreningen kommer att få.
– Skogsägare som är medlemmar i en skogsvårdsförening erbjuds PEFC-certifiering
som medlemsförmån. De behöver inte skilt
meddela att de vill vara med i gruppcertifieringen. De skogsägare som inte är medlemmar i någon skogsvårdsförening kan ansluta sig till PEFC:s gruppcertifiering genom att
direkt anmäla sig till den nya föreningen eller via andra aktörer som erbjuder certifiering, säger Rahikainen.
– Gruppcertifiering är det mest kostnadseffektiva sättet att låta certifiera sina skogar. Oberoende av vilka vägar en skogsägare kommer med i gruppcertifieringen är det
samma krav på skogarnas skötsel som ska
uppfyllas, säger Rahikainen.
– Nya kriterier tas i bruk 2016. De är redan
klara och under 2015 kommer det att ordnas kurser som riktar sig till både skogsägare och skogsfackmän.
Enligt de nya kriterierna ska bland annat
ett större antal naturvårdsträd sparas för att
därigenom få mera död ved i skogen. Antalet naturvårdsträd och mängden död stamved som lämnas kvar vid avverkningar ska
i medeltal vara minst 10 stycken per hektar
på stämplingspostnivå.
Det finns också några helt nya kriterier och ett av dem gäller nedskräpning av
skogar vid skogsbruksåtgärder. Kriteriets
text är: I skogar kvarlämnas inte vid skogsbruksåtgärder plast- och metallavfall och
inte heller farligt avfall.
Ungefär 95 procent av Finlands skogar är
certifierade enligt PEFC (Programme for the
Endorsement of Forest Certification schemes), som är ett internationellt skogscertifieringssystem som främjar ett ekologiskt,
socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk
i hela världen. Omkring tio procent av världens skogar är certifierade. Av dem är en
tredjedel, omkring 245 miljoner hektar, certifierade enligt PEFC. Det finns PEFC certifierade skogar i tiotals länder.
För att få certifikatet krävs att en oberoende organisation garanterar att skogsvården följer PEFCs internationella standarder.
Du kan kontrollera om ett företag eller
en företagare är med i PEFC-gruppcertifieringen genom att gå in på PEFCs webbplats:
pefc.fi > Skogscertifiering > PEFC Företagsregister.
– Det är mycket viktigt att vi kan samarbeta med skogsägarna. Ingen riskerar att själv
bli misstänkt om man gör en anmälan om
cannabisodlingar på sina marker. Man kan
också lita på att man får vara anonym, säger Frank Holmlund, överkonstapel vid Raseborgs Polisinrättning.
Tillslagen görs i dag nästan uteslutande
utgående från tips från allmänheten. Tipsen
kan komma från folk som varit ute och plockat bär och svamp och stött på en odling, eller
från markägare som inspekterat sina skogar.
– Överlag är man lite försiktig med att
kontakta polisen och det förstår jag. Men vi
som lever på rätt sida av lagen måste jobba
tillsammans. Det är frågan om stora pengar
som kommer in i kriminella kretsar på ett
eller annat sätt.
Utomhusodlingarna är nästan uteslutande placerade på annans mark. Men det är
vanligt att odlaren valt ett ställe som hon
eller han har någon form av koppling till,
en plats som man känner väl till. Cannabisplantan kräver mycket solljus för att trivas, kalhyggen och åkermark är med andra ord den typ av platser odlarna letar efter. Plantan är relativt snabbväxande och
det tar cirka nittio dagar från frö till skörd.
Var går då gränsen mellan odling för eget
bruk och odling i kommersiell skala?
– Det är svårt att dra en klar gräns, men
om det rör sig om mera än fyrtio plantor
brukar man betrakta det som en stor odling.
Rättsväsendet utgår ifrån en produktionsvolym som motsvarar 25 gram cannabis per växt. Holmlund understryker att detta är en mycket låg uppskattning.
– Jag har själv sett plantor som producerat nästan 200 gram. Men det behövs förstås ett genomsnittligt värde som man kan
utgå ifrån.
Priset på cannabis är i dag 20 euro per
gram. Det innebär att odlaren får en avkastning på minst 500 euro per planta. Holmlund uppskattar att priset i praktiken är
kring 2 000 euro per planta. Han räknar då
med en produktionsvolym om 100 gram per
växt.
En av de stora stötestenarna i kampen mot
cannabisodlarna är att straffpåföljderna i de
flesta fall inte blir mer än böter.
– Det är mycket sällsynt att någon hamnar i fängelse för att ha odlat cannabis. Det
ligger en lockelse i kombinationen liten risk,
stora vinster och milda straff. Av någon anledning anser inte rättssystemet att cannabisrelaterade brott är så allvarliga. Men jag
anser att det är fel, säger Holmlund.
Förutom de olagliga aspekterna finns
också miljökonsekvenser att beakta. I undersökningar gjorda i USA uppskattas att
mängden energi som går åt till ljuslamporna vid inomhusodlingar motsvarar samma
mängd energi som förbrukas i två miljoner
hushåll, och detta bara i USA.
Anonyma tips kan lämnas till polisen till
exempel via nätet på https://www.poliisi.
fi/nattips.
– Skogsindustrin har inga problem att få
den mängd stock och massaved den behöver. Cellulosafabrikerna kör med full kapacitet, vilket innebär att de inte kan öka virkesförbrukningen ytterligare, säger forskningsdirektör Erno Järvinen på lantbrukarcentralen MTK.
I början av oktober var medelpriset för
tall- och granstock, som såldes på rot, 55
euro per kubikmeter. För tallamassaved var
medelpriset 15,45 euro, för granmassaved
17 euro och för björkmassaved 15,50 euro
per kubikmeter.
I Nyland och Åboland är utbudet och efterfrågan på stock i balans. I Österbotten
finns ett litet överutbud på barrstock från
vinterstämplingar. Utbud och efterfrågan på
stockdominerade sommarstämplingar är i
jämvikt, även i fråga om björkstock.
– Utbud och efterfrågan på massavedsdominerade sommarstämplingar är i jämvikt i hela Svenskfinland. Men i Österbotten är det ett stort överutbud på massavedsdominerade vinterstämplingar, konstaterar
Järvinen.
Yrjö Perälä, virkeshandelsdirektör på
Metsä Group, uppger att virkeshandeln varit livlig i höst.
– För närvarande köper Metsä Group i
första hand sommarstämplingar. Vi vill hellre ha tallstock än granstock. Massaved köper vi på normalt sätt.
Metsä Group tvingades skjuta upp en del
av den avverkning som skulle ha gjorts förra vintern.
– Många stämplingsposter som vi planerade avverka i vintras, var vi tvungna att
flytta till vintern 2014–2015. Därför måste
vi begränsa våra köp av vinterstämplingar.
Förnyelseavverkningar köper vi alltid.
– Marknaden för energived är lugnare än i
fjol. Det används mindre volymer virke för
energiproduktion och vi är tvungna att anpassa anskaffningen efter behovet. Nya investeringar är under planering och det betyder större förbrukning av energived, säger Yrjö Perälä.
– Det finns många orsaker till att efterfrågan på energived sjunkit. Stenkol är billigt för närvarande och många storförbrukare av trädbaserat bränsle har av ekonomiska orsaker gått över till stenkol, berättar
branschdirektör Tage Fredriksson på Bioenergi r.f.
En annan orsak, enligt Fredriksson, är
att stödet för el som produceras med flis
sänktes.
– Och elpriserna är låga, det har varit en
bra säsong för torvproduktion och utsläppsrättigheterna är billiga.
I fjol togs det ut 8 miljoner kubikmeter energived från våra skogar. Av den volymen var omkring hälften grot och stubbar och den andra hälften virke från första gallringar och kraftigt rötskadat granvirke. I egnahemshus och sommarstugor användes drygt 4,5 miljoner kubikmeter ved
och lite mer än en halv miljon flis för uppvärmning.
I länderna runt Östersjön finns det många
cellulosafabriker, pappersbruk och sågverk.
– Det här medför att virke rör sig mellan
dessa länder, säger forskare Jussi Leppänen på Skogsforskningsinstitutet Metla.
Finland och Sverige har den största
skogsindustrin. Till Finland kommer mest
virke från Ryssland, Lettland och Estland
och till Sverige från Norge, Lettland och Estland.
År 2012 importerade Finland från Sverige 227 000 kubikmeter virke, men exporterade fyra gånger mera tillbaka till Sverige,
över en miljon kubikmeter virke.
– Finanskrisen har gjort att tillväxten i
Europa är mycket långsam. Krisen i Ukraina har ytterligare försämrat situationen på
världsmarknaden.
Konjunkturutsikterna för Finlands del är
rätt oförändrade och en positiv trend är att
efterfrågan på inhemskt virke har ökat.
– Tallsågvara går bra att sälja utanför Europa medan situationen är dystrare för gransågvara. Det här syns direkt på efterfrågan.
Enligt Leppänen är det mycket svårt att
jämföra virkespriserna i länderna runt Östersjön. Måtten och affärsformerna skiljer
sig från varandra, liksom sätten att föra statistik och hur tillförlitlig statistiken är.
– Våren 2014 var leveranspriset för tallstock i Sverige, omräknat till euro och inklusive bark, 44 euro per kubikmeter. I Finland var leveranspriset vid motsvarande tidpunkt 57 euro per kubikmeter. Prisskillnaden är stor, men trots det importerar Sverige virke från Finland.
– Stefan Karlsson på Skogsstyrelsen i
Sverige konstaterade i en intervju i tidningen Skogen för ett år sedan att ”vi har fått
kritik för att de virkespriser vi publicerar
har varit alltför låga. Och det stämmer.”, säger Jussi Leppänen.
– Energived är i regel för billig för att
kunna transporteras långt, men i Östersjöområdet förekommer det i kustnära områden, säger Tage Fredriksson på Bioenergi rf.
Priserna på energived är traditionellt
högst i mellersta Sverige. Största delen av
den energived som transporteras på Östersjön hamnar där.
– Ved från Baltikum, och speciellt från
Lettland, har sedan 1990-talet kommit till
Sverige, men de baltiska staterna behöver
nu i allt högre grad sin flis själva. Fortums
nya anläggning i Stockholm kan ge en viss
puff åt marknaden. I Sverige används betydande mängder returträ från olika länder.
För tillfället är det överutbud på flis i Finland.
Fredriksson påpekar att returträ som är
omålat, det vill säga kemiskt obehandlat,
duger som bränsle nästan var som helst.
Bland trädbaserade bränslen är returträets
andel fem procent.
– Lastpallar, kabelrullar och träemballage hör vanligen till gruppen obehandlat returträ. Vill man bränna rivningsvirke krävs
det tillstånd för det, och det finns olika klasser för rivningsvirke eller behandlat träavfall, som det också kallas. I Finland spelar
behandlat träavfall tillsvidare ingen stor roll
som bränsle, och importen är noll. I Sverige
har man mycket större kapacitet att bränna
behandlat träavfall.
Av den importerade virkesmängden är 2,3
miljoner kubikmeter björkmassaved och
1,3 miljoner kubikmeter flis, som går till
pappersindustrin. Jämfört med motsvarande period i fjol har flisimporten minskat
med en femtedel.
Skogsforskningsinstitutet anger i sin statistik också vad det importerade virket kostar.
– Priserna avser priset vid gränsövergången till Finland, uppger forskare Aarre
Peltola på Skogsforskningsinstitutet Metla.
Priset i statistiken är det pris som utgör
grunden för beräkning av mervärdeskatten,
minskat med de skatter som uppbärs i samband med importen till Finland. Priset inbegriper kostnader, försäkringar och frakt
(Cost, Insurance and Freight, så kallat CIFpris).
Enligt Peltola kan priset inte direkt jämföras med leveranspriser. När importvirket
kommer till gränsövergången är det normalt
i en järnvägsvagn eller på ett fartyg. Det är
med andra ord fråga om rätt stora virkespartier.
Ryssland har en årlig kvot för export av
barrträdsvirke till EU. Kvoten är 6 miljoner
kubikmeter gran och 3,6 miljoner kubikmeter tall.
Ryssland uppbär en tullavgift för det virke som landet exporterar till EU. Tullavgiften är för gran 13 procent av förtullningsvärdet och för tall 15 procent. För björkmassaved som är klenare än 15 centimeter
är den 0 procent och för grövre björkvirke 7
procent av förtullningsvärdet. Om volymen
blir större får Ryssland självt fastställa tullavgiften och den är för närvarande 80 procent av förtullningsvärdet.
Tullavgiften för asp är 5 procent och för
sågverksflis 3,75 procent. Tullavgiften för
sågverksflis slopas helt i slutet av 2016.
Till fabriker som finns längs kusten kommer en stor del av importvirket sjövägen.
Hamnen i Jakobstad tog emot över 40 000
kubikmeter virke under årets första halva,
vilket motsvarar den virkesmängd som
finns på 800 virkesbilsekipage. Till Kaskö
kom 267 000 kubikmeter. För att få den virkesmängden landvägen till Kaskö skulle det
ha krävts 5 000 virkesbilsekipage. En virkesbil med släpvagn lastar cirka 50 kubikmeter virke.
Finland exporterade också en liten
mängd virke under första halvan av år
2014, totalt 544 000 kubikmeter. Av den
mängden var 286 000 kubikmeter tall.
Ryssland
Estland
Lettland
Sverige
4,0 miljoner kubikmeter
0,59 ”
0,41 ”
0,06 ”
• tallstock
• tallmassaved
• granstock
• granmassaved
• björkstock
• björkmassaved
62,70 euro per kubikmeter
46,40
”
57,70 ”
41,90 ”
63,90 ”
40,70 ”
massa till en växande kartongproduktion
och till pappersfabriker som ligger närmare
de slutliga kunderna.
Flera investeringar som kommer att öka
användningen av massaved är på gång både i Finland och i Sverige. Varken Äänekoski eller Värö ligger vid Östersjöns kuster,
I Finland låg stockpriserna i juni kvar på
samma nivå som för ett år sedan. Pellervo ekonomisk forskning PTT förutspår i
sin färska prognos att priserna på tallstock
kommer att stiga med en till två procent
medan priset på granstock kan sjunka omkring en procent.
Ifjol kunde vi konstatera att priserna på sågtimmer hade rasat i Sverige och att svenska skogsägare fick betydligt sämre betalt för
virke vid väg än sina kolleger i Finland och
Baltikum. Även om priserna nu återhämtat sig en aning i Sverige är skillnaden fortfarande stor. I Estland har priserna stigit i
samma takt och i Litauen har prisökningen
varit betydligt kraftigare. Det skulle med andra ord vara ett alternativ för svenskarna att
börja exportera en del av sin stock till Baltikum. Med tanke på att massaved går i motsatt riktning kunde man dessutom få förmånliga tur-och-returtransporter.
Nyheten om lägre timmerpriser i Sverige
väckte en del reaktioner ifjol och man ville inte riktigt kännas vid sin officiella statistik. Det är möjligt att statistiken är lite missvisande om det som redovisas är grundpriser och olika former av pristillägg och efterlikvider inte blir beaktade. En mycket central del för att en marknad ska fungera effektivt är att den är transparent och att aktörerna på marknaden har tillgång till aktuell och tillförlitlig prisinformation. I Finland presenteras statistiken veckovis, i Sverige kvartalsvis.
På massavedssidan har vi nu en väldigt
jämn prisbild runt Östersjön. Även om vår
pappersindustri fortfarande kämpar med
lönsamhetsproblem och sjunkande produktion är efterfrågan på massaved god. Cellulosaindustrin går för fullt och producerar
men deras ökade behov av virke kommer
att styra om de nationella virkesflödena och
investeringarna kommer att trygga en fortsatt hög efterfrågan på massaved i hela Östersjöområdet.
Vilken är din främsta målsättning med den skog du äger? Vill du maximera avkastningen eller lämna över en skött skogsfastighet i arv till barnen? Är det någon plats i skogen som du vill hantera på ett särskilt sätt?
Kanske ett bra svampställe? Eller har du barndomsminnen som gör att
du vill spara en stor tall där du byggde din första skogskoja? Var tydlig
med dina önskemål vid diskussionen med virkesköparen.
Gör inte som alla andra. Våga ställa frågor åt virkesköparen eller din
skogsfackman. Skogsbruk är mycket långsiktigt och det du sår idag ska
skördas efter cirka hundra år. Eftersom det inte går att förutse framtiden är det ibland klokt att i en valsituation följa den egna intuitionen.
Ett exempel: känns det rätt att inte plantera enbart gran utan också satsa
på något udda trädslag på en bråkdel av skogsarealen? Och kanske du
i framtiden vill satsa på skogsvårdsmetoder med kalhyggesfritt skogsbruk på en del av skogsfastigheten? Kom då ihåg att omställningsperioden till kalhyggesfritt skogsbruk vanligen är lång.
Har du en skogsbruksplan är det bra om du har den med vid den första träffen med virkesköparen. En skogsbruksplan är ett utmärkt redskap för dig som skogsägare att planera dina framtida åtgärder i skogen.
Om du inte har någon skogsbruksplan, eller om den är äldre än tio
år, kan virkesköparen ge ett kostnadsförslag på vad en ny plan skulle kosta samt även förslag på hur du kan finansiera planen genom avverkningar.
Var noggrann när du skriver kontrakt och se till att du får alla dina önskemål inskrivna.
Det som åtminstone ska framgå är pris, avverkningstidpunkt och när
betalningen ska ske. Det är vanligt med förskott en månad efter att kontraktet undertecknats och slutlikvid omkring en månad efter att avverkningen har avslutats.
Fundera också i förväg på huruvida du tillåter uttag av grot och stubbbrytning och att priserna för energivedssortimenten också finns i kontraktet.
Avverkningstidpunkten har stor betydelse på många sätt. Om du kan
tänka dig en avverkning under vår, sommar och höst finns det ofta möjligheter för dig att få ett högre rotpris. Men tänk på att risken för markskador kan öka. Allt skogsbruk lämnar spår i naturen, så helt utan spår
av maskinernas framfart klarar du dig inte.
Massaved och stock blir ytterst sällan liggande länge i travar längs
skogsbilvägen. För grot och stubbar är situationen en annan. Vardera
energivedssortimentet bör få torka över en sommar, antingen på hygget
eller utkört till skogsbilväg, för att fukthalten ska sjunka.
För stubbarnas del ska du se till att få inskrivet i kontraktet att de ska
transporteras bort inom två år. Efter det blir granstubbar spridare av rotrötans sporer från
fruktkroppar som utvecklas underst i högen med stubbar.
Stora högar med grot, som oftast är täckta med pappersliknande material för att regn och
snö inte ska tränga in i högen, är ingen vacker syn om de finns nära huset eller infartsvägen. I sådana fall kan du också sätta en tidsfrist för när groten senast ska bort.
Om du har tid att jobba med avverkningsarbete, kan du kanske sälja en del av virket på leverans. Välj att sälja virke från första gallringar på leverans, då får du en hygglig förtjänst
på det arbete du gör. I den första gallringen blir din förtjänst 15–20 euro per kubikmeter beroende på trädslag. Kom ihåg att leveransarbete, som du själv, din maka/make eller barn
utför, är skattefritt upp till 125 kubikmeter per år. Den överstigande delen betraktas som
skattepliktig förvärvsinkomst.
På själva virket betalar du kapitalskatt, på samma sätt som vid rotförsäljning. Bäst timlön för eget arbete får du i arbeten som görs i början av omloppstiden. Sådana arbeten är
skogsodlingsarbeten, röjning och första gallringar.
Kom ihåg att ta in anbud av flera virkesköpare och jämför dem med varandra. Du kan gärna låta dem veta att du gör det. Många skogsägare anlitar samma köpare som de haft i
många år, men om köparen är säker på att få kontraktet kanske han inte erbjuder så mycket betalt som han skulle kunna.
Om du inte har tid att sköta anbudsförandet själv, kan du t.ex. vända dig till skogsvårdsföreningen, skogsreviret eller den skogsfackman eller firma som du valt att sköta din skog.
De kan också göra en sammanställning av de anbud som kommer in och rangordna dem.
Men det är skogsägaren som fattar beslut om försäljning. Det är ju inte alltid priset som avgör när två anbud ligger nära varandra. Tidigare erfarenheter och välutförda arbeten i skogen har också sin betydelse.
Fundera på hur stora skogsmaskiner du vill ha i din skog. En liten skogsmaskin betyder inte automatiskt mindre spår i skogen. En mindre maskin måste köra flera gånger längs samma körstråk som en stor för att hämta samma mängd virke och då kan den sista överfarten
göra att groten som finns på körstråken inte längre har samma goda markbärande egenskaper. Det lönar sig att vara påläst.
Många virkesköpare erbjuder sig att efter en slutavverkning ta hand om den efterföljande
skogsodlingen som till exempel markberedning och plantering. Det här har den fördelen
att arbetena inte blir bortglömda utan utförs genast följande vår.
Då ska också dessa arbeten skrivas in i kontraktet och du bör få veta vad de kommer att
kosta. På så sätt undgår du otrevliga överraskningar och de kommande utgifterna för skogsförnyelsen känns mindre när du anger att de får avdras från virkeslikviden. Du får då ingen skild räkning för dem utan en specifikation på vad de kostat.
Om du är momspliktig betalar köparen en mervärdesskatt på 24 procent på virkespriset.
Den ska du betala tillbaka till staten före utgången av februari nästkommande år.
När du säljer virke innehåller köparen skatt på virkeslikviden, ett slags förskottsskatt. Vid
rotköp innehålls 20 procent och vid leveransköp 14 procent av virkeslikviden. Den innehållna skatten kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt.
Förskottsinnehållningen görs på det momsfria priset.
– Arrangemanget var en ny erfarenhet för
mig och krävde ingen större arbetsinsats
från min sida. Jag ringde ett par telefonsamtal och hade två kontrakt att skriva under. Virkesköparna var flexibla.
Familjen Nikus är bosatt i Ylöjärvi norr
om Tammerfors och äger skog såväl i Vörå
som i Birkaland.
Skogen i Ylöjärvi finns på 20 kilometers
avstånd från hemmet och där har numera pensionerade Torbjörn Nikus spenderat
otaliga veckoslut och helger.
– Jag är en självverksam skogsägare, och
kopplar av när jag vandrar i en välskött skog.
Målet är att idka ett aktivt skogsbruk, och
familjen har också på frivillig basis fredat
ett äldre tallbestånd i ett annat skogsskifte.
Torbjörn Nikus säger att åren som distansskogsägare förlöpt bra. Skogsarbetet
var en bra motvikt till arbetet som tandläkare.
– Finns det inte tid att göra jobbet själv,
då köper man tjänsten. Samtidigt ger man
arbete åt en person.
För distansskogsägare rekommenderar
han att röja tid i kalendern, för att kolla
upp att avverkningen har utförts enligt planerna.
– Dessutom är det bra att lära sig åtminstone grunderna i skogsbruk. Det finns ett
brett utbud kurser att välja mellan. Synd att
det inte var så när jag var ung, jag har lärt
mig mycket via försök och misstag.
Torbjörn Nikus senaste skogsåtgärd var
en förnyelseavverkning på 4,5 hektar i skogen i Ylöjärvi, uttaget i granskogen rörde sig
runt 400 kubikmeter per hektar.
– Jag tog anbud av fyra virkesköpare och
skogsbolaget UPM kom med det bästa anbudet.
Han noterade i efterskott att det fanns en
hel del högkvalitativ björkstock i beståndet.
– Jag hade tagit ett anbud av Koskitukki, vilket jag avböjde. Efteråt tog företaget
kontakt och erbjöd sig att köpa björkstockarna till ett bra pris.
Torbjörn Nikus koordinerade avverkningen. UPM avverkade granstammarna och lämnade kvar björkarna, som snart ska avverkas.
– Tillvägagångssättet var en ny erfarenhet för mig. Men jag vet inte vad det leder till om alla virkessäljare vill få ut det
optimala av beståndet. Arrangemanget fick
grönt ljus eftersom det var fråga om en större virkesaffär.
De två virkesuppköparna, som samsades på
förnyelseytan, hade ingen kontakt med varandra. Avverkningen koordinerades av Torbjörn Nikus.
– Det är inte ett allmänt tillvägagångssätt
för oss. Det är första gången under min trettioåriga arbetskarriär som jag har varit med
om att två virkesuppköpare avverkar virke i samma bestånd, säger Timo Laurikka,
skogskundsansvarig på skogsbolaget UPM.
Från skogsbolagets sida handlade arrangemanget om god kundservice.
– Vi ville gå kunden till mötes då det var
viktigt att få ett bra pris för björkstocken.
För oss var tillvägagångssättet inte fördelaktigt, avverkningen tog mer tid och arbete
i anspråk än i vanliga fall.
Inköpsförman Toni Nevantausta på Koskitukki säger att företaget i regel köper
barrvirke inom ungefär 100–150 kilometers radie från fanérfabriken i Järvelä. Målsättningen är att köpa hela bestånd. Bolaget köper björkstocksbestånd samt björkstock på leverans inom en betydligt större radie.
– Det hör inte till allmän praxis att köpa
virke från samma bestånd. Vår verksamhet
pågår för fullt och vi har haft ett akut behov av högkvalitativ björkstock. Björkarna
var av utmärkt kvalitet plus att det gällde en
stor mängd björkstock.
I somras kom arbetsgruppen med ett förslag till prissättning, som skiljer sig lite från
tidigare metoder, eller snarare placerar sig
någonstans mitt emellan de metoder, som
nu tillämpas.
Enligt gruppens förslag om stamdelsprissättning skulle virke prissättas enligt hurdana delarna är, alltså enligt grovlek på olika delar av stammen, istället för enbart enligt nuvarande uppdelning i massaved och
stock, där ju priset för massaved är betydligt lägre än för stock.
Metoden skulle innebära att det blir lättare för köparna att aptera virket som de vill
och enligt det aktuella marknadsläget. För
skogsägarna skulle den nya prissättningsmodellen innebära att de får betalt för sitt
virke enligt stammarnas diameter, men att
de inte är beroende av apteringen.
Enligt förslaget skulle alltså trädstammarna indelas i olika delar beroende på diame-
tern och olika delar skulle ha sitt eget pris.
Stammarna kunde kapas i olika sektioner.
Direktören för Skogsägarnas förbund
i Västra Finland Marko Mäki-Hakola är
medlem av virkesmarknadsarbetsgruppen.
– Inget har hänt sedan förslaget presenterades i somras. Nästa steg skulle vara att
testa det i praktiken, men det finns ännu
inga planer för när ett eventuellt försök att
ändra på prissättningen skulle kunna ske.
Han hoppas att försöket genomförs. I så fall
blir det troligen någon gång under nästa år.
– Det är en bra bit kvar till ett pilotförsök, för vi var inte eniga om alla punkter i
arbetsgruppen. Det fanns bland annat olika åsikter om ifall det behövs ett minimimått för stock.
Det har förekommit oro för att förändringen
bara gynnar industrin och inte skogsägarna,
men Marko Mäki-Hakola är hoppfull.
– Avsikten är att det ska vara enkelt. Det
ska inte spela någon roll för skogsägaren hur
köparen apterar stammarna, och priset ska i
alla fall inte bli lägre. Målet är att skogsägaren ska få rättvis betalning och att industrin
sedan bestämmer hur mycket som blir stock
och hur mycket som blir massaved.
Med nuvarande prissättning finns det en
risk, när skogsägaren säljer virket på rot, att
köparen kanske inte tar ut så mycket stock
som möjligt utan väljer massaved istället.
– Ett system med större precision skulle gynna skogsägarna, tror Marko Mäki-Hakola.
Han har suttit med i arbetsgruppen sedan den tillsattes år 2010.
– Arbetsgruppen har fungerat bra och
haft många fina ideer.
Aktia Bank erbjuder flera bra
alternativ för att sköta om
och öka din förmögenhet.
Vi berättar gärna mera.
På Aktia
Välkommen till Aktia – den lokala
finländska banken med god betjäning!
Boka tid för en lönsam träff
på www.aktia.fi eller på
tfn 0800 0 2470.
I Sverige har Västmanlands skogsägare
samlat sig efter sensommarens katastrofala
skogsbrand. Det brandhärjade området på
14 000 hektar, eller 150 kvadratkilometer,
överlämnades den elfte september av räddningsmyndigheterna till skogsägarna.
Även om släckningsarbetet är avslutat
och området överlämnat till skogsägarna är
det ännu förenat med säkerhetsrisker att arbeta i området. På grund av faran för ljudlöst fallande trädstammar, med brända rötter, råder ännu ett förbud för obehöriga att
röra sig i skogarna. I slutet av september
ordnades en riskutbildning för skogsägare och skogsarbetare för att öka säkerheten. Avverkningen kommer också att försvåras av spetsiga stubbar som formats under branden och som kan orsaka punkteringar på skogsmaskinernas däck.
Enligt tidiga rapporter varierar skadorna på virket inom området. En del timmer antas vara oskadat, medan partier som
blivit hårt upphettade har begränsade användningsmöjligheter. För att bli bra sågvirke borde timret sågas upp innan sommaren 2015.
– Vi har inte börjat avverka ännu. Det enda som gjorts är att brandgator huggits och
vägar säkrats när bränderna rasade, men vi
har ett stort arbete framför oss, säger Mikael Ambjörn, virkesområdeschef på Mellanskog Västmanland.
Bland de stora ägarna finns Svea skog,
Bergvik Skog, AB Karl Hedin och Västerås stift. Skogsägarföreningen Mellanskog
Västmanland kommer att hantera omkring
3 000 hektar skog inom brandområdet, fördelat på drygt 100 privata skogsfastigheter
och ett par hundra skogsägare.
– Vår uppskattning nu är att vi kommer
att hugga största delen och avyttra 200 000–
300 000 kubikmeter timmer från vårt område. Min bedömning är att hälften av timmerskogens volymer kan användas som timmer,
resten blir brännved, berättar Ambjörn.
Planen är att avvakta med ungskogarna och
prioritera timmerskogarna för att rädda så
stora värden som möjligt.
– Sotet är det största problemet. Marken
är täckt av sot som fastnar på barken och
letar sig in i skogsmaskinerna, där det täpper till lager och filter. Sedan smutsar det
ner transportfordon och terminaler. Varken
sågverken eller massaindustrin tar emot sotigt virke.
Mikael Ambjörn ser vattenbad som en
möjlighet att få bort sotet från virket innan
det kan sågas upp.
– Det kommer att behövas någon form av
vattenbehandling. Om man barkar timret i
en terminal behöver man också kapa sotiga ändytor. En fördel med att lagra stockar
i vatten är att man blir av med sot och får
barken att släppa.
Timret sågas förmodligen upp i stora lager vid enskilda tillfällen, utan att blandas
med andra partier. Hela hanteringen kommer att innebära tilläggskostnader som sänker värdet på skörden. Dessutom minskar
intäkterna när flis säljs till bränslepannor i
stället för till cellulosaproduktion.
Nu håller man tummarna i Västmanland för
gynnsamt väder.
– Jag tror vi har kapacitet att ta tillvara det som kan användas, förutsatt att det
blir en normal vinter med bra bärighet och
lämpliga mängder snö. En bra höststorm
kommer att fälla stammar med avbrända
rötter, men om det kommer kraftiga stormar
blir skadorna på skogen ännu värre, säger
Mikael Ambjörn.
Både liggande träd och de träd som står
kvar kommer de närmaste åren att attackeras av insekter, som snytbaggar och granbarkborrar. Risken sträcker sig miltals utanför brandområdet.
– Röken kan ha stressat granen inom
mycket stora arealer utanför brandområdet
så att risken för granbarkborre kommer att
vara förhöjd under ett par tre år framöver.
Nästa år kommer de branddödade granarna
att vara för torra för granbarkborren, men en
del överlevande granar kommer troligen att
angripas, säger Gunnar Isacsson, insektexpert på svenska Skogsstyrelsen.
Snytbaggen lockas av brandlukt och utnyttjar stubbar och rötter på branddödade
barrträd för att fortplanta sig.
– Man kan förvänta sig en kraftigt ökad
population av snytbagge de närmaste åren.
Det samma gäller dubbelögad bastborre,
som angriper starkt stressade och brandskadade träd. Förutom att många skadeinsekter ökar kommer flera naturvårdsintressanta arter att gynnas efter branden, säger
Gunnar Isacsson.
Mitt i bedrövelsen ser man möjligheter att
återskapa nya artrika skogsmiljöer. Drygt
iståndsättning av ungskog. Stödet för uttag
av energived blir ett höjt arealstöd. Stödet
för stubbrytning föreslås slopat.
Enligt det förslag, som nu föreligger, fås understöd även för slyröjning. Stöden för röjning och iståndsättning av ungskog förblir
oförändrade. Stödet för uttag av energived
slopas, men i stället införs ett understöd för
uttag av röjningsvirke och gallringsvirke
som energived i samband med röjning och
2 000 hektar av brandområdet i Västmanland har nyligen upptagits i Naturvårdsverkets nationella program för att skydda 50 000–60 000 hektar av Sveriges skogar. I utbyte får Bergvik Skog och Västerås stift produktiv skogsmark på andra
platser.
Trots den stora uppmärksamhet som
skogsbränderna fick, även i de finländska
medierna, har det inte varit någon rusning
bland finska skogsägare att teckna brandförsäkringar.
– Stormskadorna på senare år har i högre
grad ökat benägenheten att försäkra skog,
men ännu är bara en tredjedel av Finlands
skogar försäkrad, säger Sami Viljanen, utvecklingsdirektör på LokalTapiola.
Årspremien på en brandförsäkring ligger
kring en euro per hektar, med viss variation
beroende på var skogen ligger. Ersättningen
omfattar också efterbevakningen, som faller
på skogsägaren.
– Vi har få skogsbränder på nationell nivå i Finland, men för en enskild skogsägare som drabbas kan en brand innebära stora
förluster, konstaterar Sami Viljanen.
I förslaget sägs att en markägare, som har
beviljats stöd för byggande av en skogsväg, är skyldig att tillåta att skogsbilvägen avgiftsfritt får användas för rekreation. Användningen kan dock begränsas
om det är nödvändigt för att till exempel
undvika att vägen skadas. Skyldigheten
skulle vara i kraft tio år efter att understödet betalats ut.
Markägare, som beviljats stöd för vård
av ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av
torvmarksskog eller för byggande av en
skogsväg, föreslås bli skyldiga att i tio år efter att understödet betalts ut se till att det
område eller den skogsväg, som åtgärden
har omfattat, vårdas och underhålls.
Enligt förslaget är de markägare, som beviljats understöd för slyröjning och röjning,
skyldiga att i sju år efter att understödet betalts ut se till att plantskogen sköts.
Kostnader för planering och verkställighetsutredningar skulle ingå i projektens totalkostnader.
Regeringen har överlämnat propositionen om den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk till riksdagen.
Lagen ska gälla till slutet av år 2020 och
träder i kraft tidigast 1.7.2015, eftersom den
först måste godkännas av EU-kommissionen.
– Att vara utan jobb några månader är inte
direkt roligt, säger Henrik Jansson.
Han har lång erfarenhet av skogsbruk
och har gått från att tidigare själv äga skogsmaskiner till att i dag arbeta som förare åt
två olika entreprenörer, som i sin tur lånar
ut honom till flera andra avverkningskedjor.
Jansson har varit helt utan jobb sedan maj
och fick äntligen sätta sig i en skogsmaskin
igen i slutet på augusti. Det var dessutom
dåligt med arbete under hela våren.
– Jag upplever att det är enklare att vara kusk, den ekonomiska stressen är inte lika stor. Men visst saknar jag charmen med
att vara egen företagare. Att arbetsmängden
minskat är verkligen ett stort problem. Jag
ser till att mina arbetsgivare vet när jag är
ledig så att jag kan jobba så mycket som
möjligt.
Som flexibel förare får Henrik Jansson
växla mellan flera skogsmaskiner och flera arbetsmoment. Han byter mellan att avverka virke, köra ut rundvirke och köra ut
energived.
– Just nu byter jag mellan fem olika
skogsmaskiner. Det tar ungefär en halv dag
att vänja sig vid en maskin som jag kört förut, sedan flyter arbetet normalt igen.
Jansson upplever att de stora virkesbolagen
inte anser att entreprenörerna och förarna
har något människovärde.
– Arbetet är så ojämnt. I ena stunden ska
det komma ut så mycket virke som möjligt
för att i nästa stund vara helt stopp.
Fred Nordell köper upp virke för Stora
Enso på bland annat Kimitoön. Han berättar att hans skogsmaskiner har haft jobb
konstant under de senaste två åren.
– Genom att låta maskinerna sköta första
gallringar under semestermånaderna har vi
kunnat undvika ståtider.
Entreprenören Nordells Forest (inget
släktförhållande mellan entreprenör och
uppköpare) avverkar och kör ut virke på
Kimitoön och de är nöjda med att få ha maskinerna i gång.
– Det betyder mycket att virkesköparen
försöker köpa så mycket virke som möjligt
på ett och samma område. Det innebär mindre flyttningar och mer kontinuerligt arbete. Virkesbilarna har förstås också nytta av
att det finns mycket virke på en och samma
lagringsplats, säger Anders Nordell, en av
delägarna i Nordells Forest.
Vice vd Simo Jaakkola på Maskinföretagarnas förbund bekräftar att skogsbranschen fortfarande är säsongsbetonad och att
virkesmängderna under mars månad är tredubbla jämfört med den lugnaste månaden.
– Orsakerna är många. Skogsbranschen
är traditionellt säsongbetonad, det finns lagobjekt att beakta, vissa avverkningsytor
kräver vinterförhållanden, insektlagen begränsar och semestrarna påverkar och så vidare, säger Jaakkola.
Hur mycket maskinerna står stilla beror
naturligtvis också på efterfrågan på virke.
Maskinförare Henrik Jansson förundrar sig
över varför det ofta står i medierna att exporten drar bra, medan skogsmaskinerna
ändå står stilla.
Enligt Jaakkola har maskinernas ståtider
de senaste åren varierat mellan några veckor till ett par månader. Variationerna från
år till år och mellan olika entreprenörer är
förstås stora.
– Man skall också komma ihåg att det
finns entreprenörer som inte vill vara igång
hela året. De jobbar med annat, till exempel
jordbruk eller turism, då det inte är högsäsong inom skogsbranschen.
Simo Jaakkola oroar sig dessutom för hur
skogsbranschen ska kunna locka ny, ung arbetskraft då man inte kan garantera jobb
året om.
– Ingen vill utbilda sig inom ett område som inte erbjuder regelbunden inkomst
och ärligt sagt har skogsbranschen inte haft
den bästa imagen under den senaste tiden.
Det finns ett stort behov av att få rytmen i
avverkningarna jämnare. De flesta förare är
ändå sådana som inte har något annat jobb.
Skogsmaskiner är dyra i inköp. Man kunde
tänka sig att det skulle vara lönsammast att
hålla i gång maskinerna så gott som dygnet runt. Skiftesarbete är dock rätt sällsynt.
– För att maskinerna ska kunna jobba
fullt ut i flera skift behövs stämplingsposter
som går att avverka året om, dygnet runt.
Det skulle gå på vintern, men i menförestider ser det annorlunda ut. Maskinföretagaren vill ofta försäkra sig om att han själv
har jobb så länge som möjligt och varierar
hellre arbetstimmarna. Dessutom upplever
många entreprenörer att maskinerna sköts
bättre om de körs av bara en chaufför, vilket
i sin tur innebär besparingar i reparationsoch driftskostnader, berättar Jaakkola.
För virkesköpare Fred Nordell spelar det
inte så stor roll om maskinerna jobbar i skift
eller inte.
– På kalytorna får entreprenörerna göra
som de vill, men jag vill att de gallrar i dagsljus. Summa summarum tror jag att ståtiderna skulle bli längre och att entreprenörerna skulle jobba flera skift.
Anders Nordell bekräftar Fred Nordells
tankegångar och säger att det borde finnas både gallring och förnyelse på samma
stämplingspost för att jobbet skulle löpa
smidigt i skiftesarbete. Han har erfarenhet,
eftersom hans företag har en avverkningsmaskin och en skogstraktor för utkörning
av virke. Ända till i våras hade bolaget två
anställda chaufförer.
– Vi var tvungna att fundera om. Det har
huggits mycket på Kimitoön under många år,
och det innebär att skogarna har blivit yngre
och klenare. Det här betyder i sin tur att virkesuttaget är mindre, och lönsamheten sämre.
Henrik Jansson anser att många förare
helt enkelt inte vill arbeta i skift. Han upplever också att samarbetet mellan entreprenörerna blir sämre i ekonomiskt svåra tider.
– Det leder i sin tur till att risken för att
främmande entreprenörer kommer in på det
egna området ökar och det är aldrig särskilt
populärt. I stället jobbas det långa dagar,
mina arbetsdagar är tio till elva timmar.
I Finland har vi omkring 1 500 skogsmaskinentreprenörer inom avverknings- och
energivedssektorn. De sysselsätter närmare 7 000 personer. Därutöver finns det entreprenörer som bara jobbar en del av året.
Skogsmaskinentreprenörerna har de senaste åren i snitt avverkat och kört ut 51–
58 miljoner kubikmeter virke för skogsindustrins räkning och 5–6 miljoner kubikmeter energived i form av grot och klenvirke
från gallringar. Nu kommer virkesbehovet
att öka med 10 miljoner kubikmeter till följd
av nyinvesteringar, bland annat i Ääneko-
ski. På Maskinföretagarnas förbund anser
man att det är en stor möjlighet för skogsmaskinentreprenörerna, men verksamheten
måste bli effektivare.
– Genom utbildning och satsning på ny
teknik får vi upp produktiviteten, säger Simo Jaakkola på Maskinföretagarnas förbund. Skillnaden i produktiviteten i gallringsavverkningar mellan två förare kan
vara tiotals procent. Skillnaderna måste bli
mindre och den genomsnittliga produktiviteten måste öka.
Vad drömmer du om att bli när du
blir stor? Ställs den frågan till ett
barn är det inte många som svarar skogsarbetare. Medelåldern
på skogsarbetarna stiger hela tiden och det oroar Skogsvårdsföreningen Österbotten som till
skillnad från till exempel skogsbolag har anställda skogsarbetare.
– På mitt område jobbar en
skogsarbetare som fyllt sextio år
och en som fyller sextio nästa år.
Utöver dem finns det en som är
i 45-årsåldern, så medelåldern är
onekligen hög, säger Johan Nynäs, skogsvårdsinstruktör i Korsnäs för Skogsvårdsföreningen
Österbotten.
Att hitta unga som vill ta sig
an arbetet som skogsarbetare är
en utmaning.
– Unga vill inte jobba som
skogsarbetare, de vill hellre göra något annat. Det lockar inte
att gå omkring och jobba ensam
och dessutom utföra ett jobb som
är tungt. Många av de unga, som
satsar på en karriär som skogsarbetare, investerar i maskiner.
– Vi har till exempel två skogsmaskinentreprenörer söder om
Vasa som röjer maskinellt.
För Nynäs och markägarna i hans
område är situationen ändå bra
för tillfället. För det kan föreningen tacka
det faktum att man har tillgång till utländsk
arbetskraft.
– Jag hade faktiskt turen att hitta tre utländska arbetare som är i 25–30-årsåldern.
Utan dem skulle vi vara i en svårare situation, men nu har vi i stället kvoten fylld.
Behovet av skogsarbetare är som störst
under den snöfria tiden av året. Under våren är det planteringsarbete som gäller och
därefter röjning.
– Vintertid kan det bli problem med att
sysselsätta alla om det snöar mycket, för då
går det inte att röja i plantskogar. Om det är
snörikt kan vi ibland bli tvungna att permittera en del av skogsarbetarna, säger Nynäs.
Han och föreningen strävar efter att inte
permittera alla under hela vintern om snön
omöjliggör röjningar.
– Om det är mycket snö går det inte att
röja plantskogar. Då försöker vi hitta objekt
som ska förröjas inför en avverkning som
framflyttats till vintern. Det brukar gå, för
det är mindre snö på ytor som ska förnyelseavverkas.
Enligt Jan Slotte, verksamhetsledare för
Skogsvårdsföreningen Österbotten, är det
en fördel att ha tillgång till anställd personal som dessutom bor i nejden och har lokalkännedom.
– En annan fördel är att vi kan reagera
snabbt på kort tid om det dyker upp arbete plötsligt. Det klarar man inte av om man
köper tjänsterna.
Skogsvårdsföreningen Österbotten köper
också tjänster.
– Vi köper av företagare som utför samma jobb som våra anställda. Det är bra att
ha en kombination.
Jan Slotte tror att en del av de skogsarbeten, som traditionellt utförts manuellt,
kommer att göras maskinellt i framtiden.
Men behovet av arbetskraft kommer alltid
att finnas.
– Vi har alltid behov av motormanuella arbeten, som röjning och plantering. Maskinerna kan inte ersätta allt det arbetet.
Här tror jag att den utländska arbetskraften
kommer att öka i Finland, och det är bra om
finländarna inte själva vill utföra jobbet. I
Sverige utförs cirka 90 procent av skogsarbetet av arbetskraft utifrån.
Det var inte den syn skogsägaren hade väntat sig när han kollade upp den avverkade ytan på 1,5 hektar. Under loppet av en
sommar hade förnyelseytan invaderats av
en meter högt aspsly.
Avverkningen skedde för ett år sedan och
skogen bestod av rötskadad gran och flera
stora aspar.
– Faktum är att aspens rotskott rekordsnabbt bildar täta aspdungar, konstaterar
Ove Simosas, skogsvårdsinstruktör och
teamchef på Södra Skogsreviret, med Borgå
som ansvarsområde.
Han tillägger att skogsägaren inte behöver känna sig misslyckad. Att odla asp på
bördig mark kan vara ekonomiskt lönsamt.
– Volymtillväxten kommer att vara snabb
i beståndet. Dessutom vet ingen vilka virkessortiment som prioriteras om 30–40 år.
Men nu gäller det att besluta om det är asp
eller gran som ska bli huvudträdslag i beståndet.
Väljer skogsägaren att odla asp som huvudträdslag lönar det sig att vänta ett par tre år,
och låta asparna växa till ungefär tre meters höjd.
– Under tiden lönar det sig att följa upp
vilka aspar som klarar sig bäst på ytan. De
här stammarna ska sedan sparas då det blir
aktuellt att röja plantskogen med hård hand.
Efter röjningen ska det finnas högst 2 000
aspplantor per hektar. Som tumregel kan
man hålla i minnet att det ska vara ungefär
två till tre meter mellan plantorna.
– Fördelen med att röja glest är att man
samtidigt ger granen möjlighet att etablera sig i luckorna. Då får skogsägaren gratis granplantor.
Men älgarna kommer att orsaka bekymmer.
– Därför ska beståndet röjas glest. Älgen
stortrivs i övertäta bestånd där den tryggt
kan äta sig mätt.
Borde man vid avverkningen ha lämnat
kvar ett par stora aspar?
– Då hade utgångsläget varit ett annat.
Det hade funnits mindre aspsly på ytan eftersom flera fullstora aspar hade hämmat
uppkomsten av rotskott. Att asparna har
bildats från rotskott påverkar inte nödvändigtvis stammarnas framtida kvalitet.
Om meningen var att granen skulle bli beståndets huvudträdslag, och man vill hålla fast vid den planen, gäller det att agera snabbt.
– Ytan måste högläggas och planteras
med gran.
Högläggning betyder att man med grävmaskin gör högar på förnyelseytan. När
plantan planteras i högen får den ett rejält
försprång jämfört med övrig växtlighet.
– Det här alternativet blir dyrare än alternativet att låta aspen bli huvudträdslag.
Och oberoende vilket alternativ man väljer,
kommer kampen mot slyet att vara hård.
Jag skulle inte gå in för kemisk bekämpning, om inte skogsägaren vill det.
Ove Simosas tillägger att björk är ett uteslutet trädslag. I det här beståndet finns det
livsutrymme endast för asp och gran.
På grund av svampsjukdomen knäckesjukan passar tall och asp dåligt ihop. Knäckesjukan skadar toppskotten på unga tallar.
Angreppen leder till stamkrökar och dålig
kvalitet på virket.
– Svampen värdväxlar mellan tall och
asp. Därför kommer knäckesjukan inte att
bli en risk för förnyelse med gran och asp,
berättar Ove Simosas.
Östnyland har delvis förskonats från
knäckesjukan, i motsats till Österbotten.
– För tio till femton år sedan var knäckesjukan ett gissel på mitt område, säger Mats
Linnsén, skogsvårdsinstruktör på Skogsvårdsföreningen Österbotten, med Vasa
med omnejd som sitt ansvarsområde.
Nu har läget blivit bättre.
– Under en längre tid har vi gått in för
att, om marken är tillräckligt bördig, plantera gran och asp för att undvika knäckesjukan.
”Vägen stängd på grund av menföre”.
Skyltar med den texten brukar dyka upp
på många skogsbilvägar om vårarna. När
snön börjar smälta försämras vägarna så att
tunga fordon som virkesbilar inte kan transportera ut virket från skogen.
– Det kan också bli menföre under hösten. I augusti hade vi problem på några ställen på grund av att det regnade. Därefter
blev det torrare, men vi håller oss hela tiden uppdaterade om läget, säger Sune Hagström, drivningsförman för Metsä Group i
Vasadistriktet.
Det händer några gånger per år att en
avverkning eller utkörning av virke måste
skjutas upp på grund av menföre. En sådan
situation kan bli kostsam för skogsmaskinentreprenören.
– När menförestiderna närmar sig brukar
vi planera in avverkning av några skiften
i taget. Det handlar ibland om att chansa,
men om skogsmaskinentreprenören konstaterar att avverkningen måste avbrytas gör
vi det.
– Det är klart att det blir dyrare för entreprenören om en påbörjad avverkning måste
avbrytas. Men i sådana fall försöker vi planera om och välja objekt i närheten, förklarar Hagström.
Vi befinner oss på en avverkningsyta i Köklot i Korsholm som skogsmaskinentreprenör Mikael Bergfors håller på att avverka. I
det här fallet har man kommit överens med
markägaren om att lägga nytt krossgrus på
vägen när virket har transporterats ur skogen.
– Den här vägen är den enda som vi kan
placera virket vid, eftersom det finns ellinjer längs den asfalterade vägen.
Om en del av en skogsbilväg körs sönder
på grund av menföre i samband med fjärrtransporten, brukar Metsä Group komma
överens med markägarna i efterhand.
– Märker vi att vägen är sönderkörd kontaktar vi markägaren eller tvärtom. Vi strävar alltid efter att ärendet ska redas ut, säger Hagström.
Om vädret skulle växla till extremt regn
och vägen riskera att köras sönder helt,
skulle Bergfors skjuta upp utkörningen av
virket.
– Då skulle jag lämna virket kvar i skogen och vänta på att marken fryser eller att
det torkar innan vi kör ut det.
Detsamma gäller själva avverkningsarbetet. Märker Bergfors att marken inte bär maskinerna kan han fatta beslutet att avbryta arbetet.
– Om det är fråga om en förnyelseavverkning kan vi lägga ut ris för att inte köra sönder terrängen, men det går inte om det är en
gallring. Då måste vi avbryta.
Gör alla skogsmaskinentreprenörer så
här?
– Det hoppas jag. Som skogsmaskinentreprenör har man en yrkesstolthet, och det
går inte att arbeta i skogen om terrängen
förstörs. Om jag förstör terrängen är det ingen som vill anlita mig igen, säger Bergfors.
Metsä Group gör årliga granskningar av
drivningskvaliteten.
– Det slutliga ansvaret för att kvaliteten
hålls på en hög nivå ligger hos entreprenörerna och vi har ett långsiktigt samarbete
med dem. Därför granskar vi årligen en viss
procent av gallringsytorna och kontrollerar
både gallringskvalitet och spårbildning.
– Objekten lottas ut, så vi övervakar också våra entreprenörer och utgår ifrån att de
avbryter avverkningar om bärigheten försämras. Markägarna ska kunna lita på oss
och våra entreprenörer.
Att lägga ut ris i skogen är en vedertagen metod för att skona terrängen. Skogsmaskinerna är i allmänhet också utrustade
med band runt däcken, vilket förbättrar bärigheten. Det finns också band som inte river terrängen.
– Vissa skogstraktorer är utrustade med
sådana band. Banden vänder upp efter hjulen och därmed river de inte terrängen.
Enligt Hagström har man inte på hans
område testat så kallade terrängbroar som
används i Sverige.
– Däremot kan vi ibland lägga virke på
vägen, dels för att virkesbilarna ska kunna
ta sig in på mindre vägar och dels för att förbättra bärigheten.
Är det bättre att köra flera gånger med en
mindre skogstraktor eller färre gånger med
en stor som tar mer virke?
– Risken för att köra sönder terrängen
ökar om lasten är tung. I fall där marken
är mjuk är det därför bättre att köra flera
gånger med en mindre skogsmaskin, trots
att det innebär extra arbete, konstaterar Sune Hagström.
– När almanackan är fulltecknad kan man
omöjligt hinna med allt skogsarbete själv.
Jag vill också ha tid över för att promenera
med barnen i skogen.
Robert Jordas har tagit en paus i arbetet
så att han och dottern kan ta en skogspromenad. Det är en lyx man som egen företagare kan unna sig då och då.
– Jag tycker om skogen, för där finns
blåbär och man kan bygga kojor, säger femåriga Linn. Hon bär på en kartong där hon
ska samla sina bär och visar vilka skogsstigar man ska välja för att komma till de bästa bärmarkerna i skogen.
Det är något speciellt med att vandra i
en höstskog. Luften är frisk och skogen är
fylld av färger och dofter. Det gäller att ta
vara på stunden, alltför snart är novembermörkret här.
Robert Jordas är lantbrukare, skogsägare, och driver också växthusföretaget Robbes lilla trädgård som finns på hemgården i
Lindkoski i Lappträsk i östra Nyland.
– Min son Jean, som är sju år, är för
tillfället i skolan. Tillsammans med barnen brukar vi upptäcka skogen, vi berättar spännande sagor och kollar på olika löv.
Jag brukar visa hur skogen kan se ut, jag
visar allt mellan gammal granskog och ung
plantskog.
Jordas intresse för skogsbruk började
via 4H-verksamheten på orten. Forsttekniker Tryggve Pihl lärde ett gäng killar bland
annat att stämpla, hur man mäter grundytan i ett bestånd och att känna igen olika skogstyper.
– Jag minns hur roligt det var att delta i
skogsfärdighetstävlingarna. Som skogsägare har jag haft nytta av kunskapen. Man förstår vad skogsfackmännen pratar om när de
kommer för att kolla upp skogen.
Den unge Jordas intresse för att bli skådespelare växte sig allt starkare. Efter gymnasiet sökte han till Teaterhögskolan i Helsingfors.
– Jag ville vidga vyerna. Inom skådespelandet fascineras jag av rollarbetet, att
upptäcka och leva i en ny värld via karaktären i skådespelet. Studieåren var intensiva och i bakhuvudet grodde affärsidén om
ett växthus. Meningen var att testa planerna
i liten skala, men månaderna har blivit år.
– Intresset för att spela teater har inte försvunnit någonstans och man ska aldrig
säga aldrig. Att försörja sig som skådespelare är intensivt. Det gäller att vara förberedd på att vara arbetslös i perioder för att
sedan delta i tre produktioner på samma
gång.
Skådespelandet är inte lagt på is, bland
annat har Robert Jordas regisserat pjäsen
Brudval som spelades på Lurens sommarteater för några år sedan och han är aktiv i
Hindersbyteaterns verksamhet.
Robert Jordas har varit skogsägare i fem år.
En ny skogsbruksplan skaffade han för två
år sedan.
– Jag har haft en viss koll på skogen från
förut. Men det var inspirerande att en utomstående granskade skogen, nu har man en
tydlig plan att följa.
En förnyelseavverkning på en hektar var
hans första skogsvårdsåtgärd som nybliven
skogsägare. Uttaget, tall- och granstock, var
300 kubikmeter per hektar. Ett år efter avverkningen markbereddes ytan genom högläggning och planterades med tall.
På ytan hade lämnats fröträd för att komplettera planteringen, men fröträden klarade inte höststormarna.
Jordas har bestämt sig för att varje år utföra en skogsvårdsåtgärd. Meningen är att
sköta skogen på bästa möjliga sätt och att
det ska finnas ekonomi i skogsbruket.
– För tillfället har jag inte alltför mycket avverkningsmogen skog, men desto fler
gallringskogar som behöver åtgärdas.
I fjol gallrade Jordas en blandskog på åtta hektar. I vinter väntar en drygt 1,5 hektar stor slutavverkning och en grangallring
på drygt tre hektar.
Jordas anlitar för tillfället Metsä Group
som uppköpare och är nöjd med både rådgivning och virkeshandel.
– En god skogsfackman ser till helheten
och koncentrerar sig inte enbart på vinstmaximering för bolaget. Viktigt är också att
det ser städat ut efter avverkningen.
Det skulle också finnas arbete för röjsågen. Jordas säger att om tiden är på kort är
det bättre att ge röjningsjobbet åt en utomstående, än att lämna röjandet ogjort i väntan på att man får tid.
– Den tid som blir över från växthusföretagandet går till lantbruksarbeten. Spannmålsodlingen och skogsbruket kompletterar
växthusverksamheten, deras andel är ungefär fem procent av omsättningen.
Skogspromenaden går vidare, bärskogen
har övergått i en äldre granskog. Robert
Jordas pekar på en gran som fallit omkull.
– Kolla den här granen Linn, du får aldrig leka vid rotvältan. Den är livsfarlig. Med
hjälp av den här fallna granen kommer jag
att odla basilika.
Det går åt ungefär tio kubikmeter flis per
dag för att värma upp växthusen. Förutom
flis från egen skog köper han flis, alternativt granbarkborreskadat virke som en lokal
entreprenör flisar.
– I växthusen sluter sig cirkeln. Jag säljer virke och grönsakerna växer upp i en
växtbädd som är gjord av cellulosa.
Växthusodlingen började småskaligt
men när försäljningssiffrorna stadigt pekade uppåt gjorde Jordas slag i saken och utvidgade verksamheten. Efter tillbygget är
växthuset 8 000 kvadratmeter.
I växthusen gäller högteknologi. Datorer
styr klimatet, maskineriet justerar temperatur och koldioxidnivåer. Allt plockas för
hand. Jordas har sexton anställda och odlar upp till fyrtio olika sorter. Bäst säljer olika örter. Kunderna är i första hand partiaffärer och storkök.
Att grönsaker är populära beror på att
allt fler hakar på trenden att äta hälsosamt.
Kunderna uppskattar också inhemska råvaror.
– Kriserna i Ryssland och Ukraina har
öppnat folks ögon. De inser vikten av att
ha inhemsk produktion och drar sitt strå till
stacken genom att köpa inhemskt. Det är
jag tacksam för.
Robert Jordas tar skogsägandet med en
klackspark. När arbetsdagarna är långa kan
man inte öka arbetsbördan med att stressa
över allt som borde åtgärdas i skogen.
Linn börjar bli trött i benen och tjoar
glatt när hon blir upplyft på pappas axlar.
Alltför många blåbär eller lingon blev det
inte i kartongen, bärsäsongen är ohjälpligt
över. Det bekymrar inte Linn som planerar
inför nästa skogspromenad.
– Jag vet, vi tar en picknick i stället, och
äter massor av mat i skogen!
Massaindustrins kapacitet ökar globalt. I
Latinamerika och Kina har flera massafabriker som använder lövmassaved nyligen
startat eller kommer att starta inom kort.
Araucos och Stora Ensos gemensamma fabrik i Montes del Platas i Uruguay startade
sin produktion den 6 juni och förväntas producera cirka 650 000 ton 2014. Det betyder
1,3 miljoner ton per år med full kapacitet.
Oji Nantong i Kina har producerat lövmassa från augusti och den årliga kapaciteten är
cirka 500 000 ton. CMPC kommer att starta upp en ny 1,3 miljoner tons enhet i maj
2015 i Guaiba i Brasilien och Arauco planerar att ta i bruk sin 1,6 miljoner tons fabrik
i Chile under fjärde kvartalet 2015.
I fråga om barrsulfatmassa planerar UPM
att 2015 öka kapaciteten med 170 000 ton
per år vid sin fabrik i Kuusankoski i Finland. Södra kommer att öka produktionen
av barrsulfatmassa med 275 000 ton. Metsä
Group planerar en 1,3 miljoner tons fabrik
med start 2017 och Klabin går framåt med
en 1,5 miljoner tons kapacitetsökning i Bra-
silien. Av den kapaciteten är 300–400 000
barrsulfatmassa. Det kanadienska konsultföretaget Valois Vision uppskattar dessutom
att cirka 350 000 ton lövmassa ersätts med
barrsulfatmassa under 2014.
I början av 2014 sjönk produktionen av
avsalumassa i två av de tre stora massaproducerande regionerna i världen. I Nordamerika minskade produktionen med 5,2 procent och i Europa med 4,2 procent. I Latinamerika gick produktionen upp med 2,6
procent främst på grund av större export till
Kina och Europa.
Priserna på blekt barrmassa, s.k. NBSKmassa, har varit stabilare än priset på blekt
lövmassa, så kallad BHKP-massa, i år. För
blekt barrsulfatmassa har balansen mellan
utbud och efterfrågan varit bra och lagren
har varit små. Det stora utbudet av lövsulfatmassa har gjort att tillverkarna har stora lager.
Som följd av den rakt motsatta prisutvecklingen för barr- och lövmassa, har prisskillnaden mellan de två stora massakvali-
Skogsforskningsinstitutet Metla publicerar en gång per kvartal
statistik över priser på energived.
I statistiken ingår uppgifter om omkring två tredjedelar av
alla virkesaffärer som gäller energived. Priserna baserar sig på
uppgifter som företag, som köper stora mängder energived,
och skogsvårdsföreningar tillställt Metla.
Om antalet köpare är färre än tre inom ett område, anges
inget pris (…).
Områdesindelningen är den samma som gäller för virkesprisstatistiken över stock och massaved på nästa sida.
OBS! Priserna statistikförs utan tillägg av statsstöd, det vill säga att Kemera-stöden inte är medräknade. Vid vård av ungskog höjer statsstödet priset avsevärt. Köparna har även blivit
uppmanade att dra av det stöd för uttag av energived (7 euro/
m³) som eventuellt kanaliserars till dem via fullmakt.
I praktiken kan följande situationer uppstå:
– Via fullmakt får köparen stödet för uttag av energived
(7 euro/m³).
– I kontraktet är priset för helträd 6 euro/m³.
– Utan stöd skulle energiveden inte ha något rotpris.
– Rotpriset kan till och med vara negativt, vilket betyder att
skogsägaren utan stödet för uttag av energived skulle bli
tvungen att betala för avverkningen och utkörningen av
energiveden.
teterna blivit rekordstor. Globalt har leveranserna av massa gått tillbaka något under januari–juni efter uppgången i fjol. Hos
tillverkarna har lagren av blekt sulfatmassa
globalt pendlat mellan 33 och 37 dagar under årets första månader – en högre nivå än
under slutet av 2013.
Stängning av kapacitet förklarar nedgången i pappersproduktionen. I Europa
fortsätter efterfrågan på grafiskt papper att
sjunka. Trots en liten förbättring av papperindustrins lönsamhet, har priserna på skrivoch tryckpapper fortsättningsvis utvecklats
mycket måttligt. Produktionen av förpackningsmaterial och hygienpapper är däremot
i många länder på samma nivå som under
högkonjunkturåren 2007–2008. I Finland är
den största utmaningen ur skogssektorns
synvinkel att hitta ny högvärdig användning för papperindustrins minskande virkesförbrukning.
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan
moms.
Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka
tillställer Skogsforskningsinstitutet Metla om inköpta virkesmängder från privatägda
skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens
egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från
ca 90 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts
de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden
för något sortiment vid rotköp är under 1 000
m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges
inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges
(–) som pris.
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken
Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar
vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och
dem hittar du på din faktura. •
Husmossan och väggmossan är två av våra
absolut vanligaste mossarter. De växer ofta tillsammans och är lätta att känna igen.
Mossornas namn berättar tydligt om deras
användningshistoria.
Förr packade man husmossa och speciellt väggmossa mellan timmerstockarna
som tätning mot drag när man byggde hus.
Det gör man än i dag på sina håll då man
bygger timmerhus. Mossorna har även använts för att täcka jordgolv, som madrasser
och för att isolera frukt- och grönsakslådor.
Att man använt just husmossa och väggmossa beror på att de funnits till hands i tillräckligt stora mängder.
Idag används husmossa främst av blomsterhandlare som behöver grönt i kransar
och dekorationer. Dessutom används husmossa och väggmossa som biomonitorer
för atmosfäriskt nedfall av tungmetaller,
särskilt bly. Även andra mossor används på
samma vis. Undersökningar av mossor för
detta ändamål görs i ett flertal europeiska
länder i femårsintervaller.
lig i hela landet. Den bildar ofta vida mattor på marken i våra granskogar men även
i lövskog. Husmossans blad är brungröna
till olivgröna och tydligt glansiga. Stammen
skiftar mot rött. Mellan bladen kan man se
ett slags ludd eller hårlika utväxter. De kalllas parafyllier och är något som skiljer husmossan från många andra arter. Parafyllierna bildar tillsammans ett slags kapillärsystem som effektivt transporterar vatten från
marken. Mossor saknar ju, liksom lavar,
egentliga rötter.
Små skott av husmossa kan likna väggmossa, men äldre husmossa är mycket lätt
att känna igen. Varje nytt årsskott är nämligen upplyft ovanför fjolårets, som en ny
våning eller ett nytt trappsteg. En gammal
husmossa kan ha uppemot 10 synliga våningar! Våningarna syns bäst då man tittar på mossan från sidan. På finska heter
husmossa träffande nog kerrossammal.
Husmossans unika växtsätt gör att den kan
”klättra” över nedfallet material från ett år
till ett annat och därmed få lite mer solljus.
Husmossa (Hylocomium splendes) är van-
Väggmossan (Pleurozium schreberi) finns
Trico är ett avskräckningsmedel som ska
hålla hjortdjur borta från plantskogarna.
Skogsägare kan köpa medlet till subventionerat pris tack vare understöd från Jord- och
skogsbruksministeriet.
Trico består av en emulsion av fårfetter
och vatten med en liten tillsats av emulgeringsmedel och vit färg för att man lätt
ska kunna se vilka plantor som behandlats.
Medlets repellerande effekt kommer sig av
både doft- och smaksubstanserna.
Medlet sprejas på toppskottet och kvistarna på de träd som ska skyddas. September–oktober är bra tid för appliceringen. Åtgången är 5–10 liter per hektar, beroende på
plantornas storlek och täthet.
– Trico har blivit efterfrågat, säger viltvårdschef Stefan Pellas på Viltcentralens
kontor i Kvevlax.
Många skogsägare väljer att behandla
på nästan all slags skogsmark men också på
ängar och i myrkanter. Den växer gärna lite torrare än husmossan men hittas även på
blöta mossar och myrar. Väggmossan kan
växa upprättstående eller ligga längs marken. Skotten är parbladiga, bladen gulgröna och stammen ofta tydligt rödaktig. Väggmossan ger ett aningen pösigt intryck.
plantorna i en drygt tjugo meter bred zon
utmed kanterna av plantskogen och sedan
enstaka plantor längre in i plantskogen.
– Det här fungerar och minskar åtgången av medlet.
Skogsägare kan köpa Trico från jaktvårdsföreningarna och från Viltcentralens
regionkontor. Priset för tio liter är 50 euro
plus eventuella leveranskostnader.
Pamela Aalto, kontorsarbetare vid Romu
Keinänen Oy i Karis, berättar att kunderna
ofta blir glatt överraskade då det visar sig att
de kan få betalt för skräpet de för till skrotmottagningen.
– De flesta kunder är män. De brukar vika in och konstatera att de städat lite i förråden. När det framgår att de kan få en liten peng för sitt skrot blir de glatt överraskade. Jag brukar säga åt dem att jag också
städade i går, men inte fick några pengar för
det, skojar Aalto.
För att få ekonomisk ersättning bör man
ha samlat ihop minst 500 kg blandskrot.
Man får också komma med mindre mängder, men då uteblir ersättningen. För ett
halvt ton blandskrot får man mellan 30 och
40 euro hos Romu Keinänen.
Skrot från lantbruket består ofta av grov
metall och behöver skäras i mindre bitar
innan slutlig nedskrotning. Ett traktorlass
med denna typ av metallskrot väger i genomsnitt 3 000–4 000 kilo, lite beroende
på hur tätt lasten ligger. Priset på den här
sortens grövre skrot ligger i dagsläget kring
150 euro per ton. Koppar hör till de metalller man får bäst betalt för.
Om man önskar få ut maximal vinst av sitt
skrot, lönar det sig att själv sköta sorteringen innan man lämnar in det till mottagningsstationen. Om man är osäker på hur
skräpet skall sorteras, kan man per telefon
kontakta personalen för att få vägledning.
– Om man inte vill använda tid på att
sortera går det också bra att komma med
allt osorterat. Då klassas skrotet som
blandskrot och betalning sker därefter. Här
på mottagningspunkten plockar vi sedan ut
rostfria föremål, prylar i aluminium, grövre skrot och så vidare. Sorteringen är tidskrävande.
Då man för avfall till blandskrotsklassen
får en viss andel vara något annat än metall. Om man exempelvis vill göra sig av
med ett gammalt solparasoll behöver man
inte dra bort tyget. Har man en säng i metall
med träbotten, kan träbottnen lämnas kvar.
Romu Keinänen ordnar med transporter för sina kunder. Tjänsten är avgiftsfri
om det handlar om större mängder. Då får
man också betalt för skrotet, men för mindre skrotlass måste kunden betala en liten
peng för transporten.
– Vi hämtar exempelvis gamla bilar helt
gratis och skriver ut skrotningsintyg.
Aalto berättar att personalen på stationen plockar bort däck och batterier samt
tappar bilarna på oljor och alla andra vätskor innan de skrotas. De är så att säga helt
torra vid skrotningstillfället.
– Vi tar dock inte emot stora behållare
och tankar med olja i, tillägger Aalto.
Stationen i Karis grundades år 2008 och
har växt i rask takt. De kärva ekonomiska
tiderna har gjort att allt flera hittat skrotstationen och insett att det finns ett värde
i skrotet.
– Men vi är noggranna med att det är
eget och inte ”lånat” skrot man kommer
med till oss. Sådant förekommer också, säger Aalto.
skogsett effektivt
talar för
uktionen
Jari Hynynenmaximera virkesprod
Hynynen.
att
säger Jari
skick
bruk för
sin
rna sjunker,
är i sämre
na sköter
virkesprise
i Finland.
skogsägatill att skogarna
att skogsägar srekommenOrsaken
Det betyder
om att andelen av att sköskogsvård planterar
handlar
gällande
eller klarar
er och
än förut
skog enligt
vill, kan,
gen, vårdar
och markbered
re som inte
som
avverknin
ar
dationer,
har ökat.
möjen flaskhals
slutavverk
direkt efter
ta sin skog
med bästa
vården är
ny skog
gallrar och
vård utförs
är utrustad
n, röjer,
– Plantskogs åt. Plantskogs
g var den
l
plantskoge
skogsarea
komma
trots att fabriken min uppfattnin och även
ge fler arav den
Enligt
vi borde
vid rätt tidpunkt.skogsbruk skulleantalet arpolitisk
55 procent
skogsliga teknik.
.
ande orsaken
ett effektivt skul- på ungefär röjas.
– Ett effektivt bästa fall skulle
arbakomligg
t skulle vara
a förekom.
n. I
borde
del Platill 14 000
på lata skogsägareutuktionen
betstillfälle öka från 8 000
– Botemedle att virkesprod
ex- som kan inte skyllas
anlita
direkt avundsjukatt fabriken Montes
ben
effekt på
dyrare att
Allt
eten i
betstillfälle
ter
bruk. Förutomdet ha en positiv
hela tiden
Rajala säger inte har haft liknande tas i
ter och leda
striproduk
inte
– Det blir
t för skötselarb plantPereira
s. Det är
betsår.
striproduk
le öka skulle
för
speav skogsindu
arbetskraf
skogstan Punta
kunde fabriken
världsklas
skogsindu Finland, säger
exporten
effektivt
det strejkaomstående Arbetskostnaderna
seett
rtis är i
Däremot
Även
av
de
i
säger utporten av
höjas
llen
eftersom
n.
under
kymmer.
en energikick skulle kunna
– Vår skogsexpe vara stolta över, skogsbopå Skogsforsk
tidtabellen
plantskoge har fördubblats
t.
skulle få
till fler arbetstillfä
på
borde
värde
en
bruk enligt
e Jari Hynynen
T. Rajala
et i Urunågot vi
under byggskede
en
bruk. Exportens euro.
cialforskar
hef Pekka
inte. skogsvård
skogsingen som
des mycket lära oss av skogsbruk
åren.
miljoner
utet Metla.
vecklingsc
han ändå
effektivt
vi
naste 20
a som
naderser mekaniser
till 10 600
ningsinstit
profet är
Enso.
Vad kan
beskriver
alys som
i Sydamerik
ets framtid
effektiv.
Jari Hynynen minska arbetskost för att
laget Stora
Hynynen
Uruguay
scenarioan
Jari
Någon domedagspå skogsbruk
extremt
en
Finför att
an är
guay?
ljust
metoder
r och
hjälp av
Han nämner framgångshistoria.
mellersta
möjlighet
i Uru– Jag ser
utvecklas
bruk med
i plantskolo
södra och
– Hela virkeskedj
på en
gen av
tillfället
regeringen hekskogar i
n i den maskinella
exempel
na. För
som användsuktionen är i toppsedan insåg
agäller för
i Finland. utgår från att användnin
ffektivitete
miljoner
Tekniken
anatt öka, på
För 30 år
skyddsare
över fyra
plantprod
öka kostnadse
amheten
från att
Hynynen
som kunland.
landet hade
på sikt kommer
vården.
timmer,
lingsverks
under hela
en utgår
uktion, mark
guay att
. Via
plantskogs
plantföräd
ara råvaror.
Beräkning I scenariet granskas från daträ och biomassa
i underprod
skogsmark
klass. Vid
helt
av ickeförnyb har mycket skog
ökar.
tar mark
möjliga expertis. är nästan
utgående
förnyar
som produktiv ett omfattanlerna inte
bekostnad
det
är inte
litas bästa
att Finland
och energived
skogsägare
år 1987
utveckla
bekämpsstöden
gen i Urguay
de utnyttjas
– Tack vare
massaved
ingar att
önskar att
g startades .
Skogsodlin
i tid.
r. Skogsbruk
tillman använder
har vi en
förutsättn
lagstiftnin
Jari Hynynen gsmogna skogar
ad och
hektar
gsprogram expertis för att
gens virkesprise en.
finns det
för att kickstarta
et. Dessutom
mekaniser
ineffektiv
miljoner
skogsodlin
gödsel
avverknin
finsk
de
fem
gäller
skogsbruk
och
beräkning
30
t
l
valde
ur.
använder
nästan
med i
finska
an- sina
alternative
ningsmede
eller slut– Uruguay skogssektor. Nu
e infrastrukt virkesråvara kan
oskött i närmare är
två skift,
– Det finns
affI det första
sin
rna går i
fungerand
varken vårdas då virkesvirkesansk
og som varit miljoner hektar,
att vår
växten.
a träpro, skogen
gsmaskine
bygga upp
4000 timologi vid
landar
beHan tillägger
skogsvård
från högklassig för vå- ekonomisk hälften, 2,5
– Avverknin år, vilket betyder
skogstekn
är i akut
per hektar
mycket,
i tid. I scenariot
matpaude finsk
år. Knappt
per
finskt
skog som
130 euro
avverkas
och bioråvaror
vändas till
5 euhjälp av
gsmogen
200 dagar Service utförs under
på ungefär
cellulosa
är cirka
ningen.
väg
kalla effekavverknin
är det med
år.
har en
intäkterna Årskostnaderna
dukter till
rn är på
kan man
mar per
strin plaEnligt Rajala som skogssekto
år.
nätter. Det
komhov av förnyelse. att om skogsägare
gör
under ett
ra fabriker. också att skogsindu
ande
som snart
ser och på
bedriven
är
affning.
Han påminner skog och ingenting
skogskunn
Positivt
ro per hektar. två är effektivt
på
eui Finland.
som går.
landets ekonomi,
gsmogen
tiv virkesansk
terna 220
nivå.
investera
att lyfta
för var dag
av
en efterfrågan att avverknin
Alternativ
nerar att
på god väg
europeisk
virkesintäk nu är ockriskerna
drabbas
är
finns det
nå
blir
att
ökar
sikt
helst
Då
kommer
.
mer
den
som
år. Men
et i Uruguay
– På lång
som Finatt virket
skogsvård
va- åt
kan när
rotröta.
20 euro
under ett
– Skogsbruk framgångshistoria
är möjligt sätt än det vi är
ter eller
– Skogen
sitt
ro per hektar erna högre, ungefär
virke. Det
1900-talet.
or, skadeinsek
g med
på ett annat
att bli samma ria var under en celluloråvara försvinpå
stormskad ens målsättnin
så årskostnad
användas virkets roll som
nettoinmed tanke
har byggt
lands skogshisto
Skogsägar
den årliga
get UPM
skogsbolaper hektar.
gena vid, men .
i
hav är avgörande
visar att
Skogsbola
skogen
Det chilenskaäger tillsamskogsinne
– Exemplet
vårdade
ner ingenstans
sköts.
i landet.
d av virkesEnso
den effektivt per hektar, medan
safabrik
hur skogen
hen ointressera
som har
och Stora
täkten i
skogen
Skogarna
del Plata
är 200 euro
ifall skogsfastig n
– Är skogsägare
get Aurauco
himlen.
Montes
nomsnitt
Pereira vid
för den ovårdadevind för
, till exempel
finns på
Skogarn förmodlige
de siffra
mans företaget
brik i Punta
motsvaran En skog som lämnats Därför,
inte effektivt. miljoner produktion
Men orosmoln
blir plantskogeslutavverkningcellulosafa
används
är liten,
och
byggt en
runt 100
.
är 125 euro. intäkter eller utgifter.
i Finland
de la Plata.
an- ten
gallringar
är på årsnivå
volymen
i rubrikerna motsatfloden Rio
oskött. Även
våg ger varken
har varit
nas tillväxt virke, av den här
nter
skogsägare
Fabriken
r
din skog.
det finns
ar uteblir.
sitt
ka demonstra av miljöskäl,
sköt om
kubikmete
visar att
sjungar med
brik
70 procent.
– Argentins
Forskning
andel har
målsättnin
a om
s cellulosafa
av
vänds bara
skogarnas
har direkta
procent
te sig UPM:
som inte
som är omedvetn
De välskötta 1990-talet var 40
hav eller
av
siffran sjunkit
skogsinne
a värde.
kit. I början skötta. Nu har
ekonomisk viktigt att skogsfackväl
skogens
a och
skogarna
nu mycket
här en längre
– Det är
de här skogsägarn
till 28 procent.sikt betyder det
dynår ut till
gen blir
skog.
– På lång
avverknin
en männen att sköta om sin
virke från
d eftersom
dem
att ta ut
omloppsti
att får
kostar mera kan igen leda till
rare. Det
här
skog. Det
ovårdad
Med rätt ytmodifiering av trä kan man framställa lätta, starka eller lufttäta plastliknande material eller alternativt göra träytor vattentåliga.
– Mitt specialområde är bioprodukternas
kemi, i synnerhet träförädlings-ytkemi. Det
betyder att jag forskar i ytor, närmare bestämt cellulosafibrernas ytor, säger professor Monika Österberg på Aalto-universitetets avdelning för träförädlingsteknik i Otnäs.
Till hennes forskningsområde hör att utveckla nya sätt att utnyttja trä, inom både medicin och hållbarhetstänkande. Österbergs sätt att utveckla nya material från
träpolymerer är genom att påverka deras ytegenskaper. Just nu har hon flera, helt skilda forskningsprojekt på gång.
Tyngdpunkten inom forskningen i träförädlingskemi har förskjutits under de senaste
tio åren. Den renodlade papperskemin är
på tillbakagång, bland annat därför att den
finländska pappersindustrin har tvingats till
stora nedskärningar.
– När jag började forska handlade det
mycket om att göra starkare papper, nu
handlar det mer om att göra nya material.
Forskningen om förpackningsmaterial
fortsätter troligen att vara populär, och också forskningen om att utveckla de gamla
traditionella sätten att använda trä. Hållbarhetstänkandet har överlag blivit allt viktigare. I sin forskning jobbar Monika Österberg
konsekvent med att hitta hållbara lösningar.
– Det räcker inte med att man använder
förnyelsebara råvaror, som till exempel cellulosa, om råvaran sedan behandlas med
icke-hållbara metoder och ämnen. Helst ska
modifieringen gå att göra i vatten, och med
hjälp av andra naturliga ämnen. Avsikten
är att allt ska vara hållbart, inte bara delar
av processerna.
Forskningen om nanocellulosa är ett aktivt forskningsområde och det finns hopp
om att nanocellulosa ska kunna användas
till många olika saker. Ett användningsområde är förpackningar. Av nanocellulosa kan
man framställa tåliga, lufttäta filmer som
kunde ersätta plaster.
– De blir väldigt täta och släpper inte igenom luft eller fukt om man behandlar dem
rätt.
Problemet och fördelen med cellulosa är
att det reagerar med vatten, alltså måste det
modifieras för att hålla vatten.
För att se om en ytbehandlingsmetod
fungerar behövs avancerade instrument
med vilka man kan studera förändringar på
ytor på molekylär nivå.
– Vi kombinerar olika metoder för att
studera absorption, ytkemisk sammansättning och ytstruktur bland annat med hjälp
av atomkraftsmikroskopi.
Atomkraftsmikroskopi heter så eftersom
man kan få bilder med atomupplösning, vilket innebär att man kan se extremt små partiklar och studera ytor i detalj. Atomkraftsmikroskopet är ett så kallat svepsensormikroskop som fungerar så att en spetsig nål
fäst på en känslig fjäder sveper över provet
och en bild byggs upp då nålen reagerar på
höjdskillnader i provet. Atomkraftsmikroskopi kan också användas till att mäta växelverkan mellan ytor.
Forskningen i träanvändning handlar inte
bara om att hitta nya användningsområden
utan också om att förbättra träets förutsättningar att fungera på redan vedertagna användningsområden.
Österberg deltar i det tvärvetenskapliga
projektet Wood Life, som syftar till att minska energiförbrukningen genom att använda
mera trä i inredning.
– Vi kan utnyttja att trä leder värme dåligt, vilket gör att det känns varmare. Träytor kan också utjämna snabba ändringar i
luftfuktighet. Tanken är att eventuellt kunna dra ner inomhusvärmen genom att använda mer naturliga trämaterial. Också arkitekter och miljöpsykologer deltar i projektet, som leds av en professor i träteknik.
Min uppgift är att fundera på hur man kunde modifiera träytor så att träet fungerar ännu bättre för ändamålet, till exempel genom
att göra träytorna vattentåliga eller lätta att
rengöra.
Monika Österberg leder ett litet team med
forskare på olika nivåer på Aalto-universitetet, och räknar upp några saker som speciellt intresserar henne inom det träförädlingskemiska området:
– Nanocellulosa är en sak förstås, det kan
bli nya kompositer. Jag har studerat nano-
cellulosa under de senaste tio åren och vill
göra starka och lätta material, att använda i
till exempel bilar och flygplan. När de inte
väger så mycket kunde man minska bränsleåtgången.
Hon tror att textilier framställda av träfibrer, eller snarare av upplöst cellulosa,
kommer att bli ett viktigt forskningsområde i Finland.
– Trä kommer kanske att kunna ersätta bomull som cellulosaråvara för textilier i framtiden. Vi hoppas att vi ska kunna
utveckla ekologiska, hållbara goretextyger.
Det går att modifiera ytan på textilier för
att göra dem mer antibakteriella eller vattenavstötande.
Också inom medicinen och läkemedelsbranschen är träpolymerer på frammarsch.
Mätteknikerna, som Österberg använder i
sin forskning, är till nytta inom medicinen.
– Träpolymererna kan mycket väl användas inom medicin, eftersom kroppen inte
har något emot lignin och cellulosa, de stöts
inte bort. Jag deltar i ett nytt Finlands Akademi-finansierat projekt, där vi kommer att
studera växelverkan mellan levande celler
och bland annat nanocellulosa.
Forskningsresultaten kan komma att användas för framställning av till exempel ersättande mjukdelar och skyddande hudlager för brännskador eller kroniska sår som
inte läker. Med hjälp av dem kan det gå att
minska antalet djurförsök när man testar
läkemedel. Det är ett fyraårigt projekt som
börjar i höst, och Österberg samarbetar med
en professor i farmaci på Helsingfors universitet.
– Jag har också ett samarbetsprojekt med
forskare från Australien. Vi försöker hitta en
nanocellulosaform som kan fungera som ersättning för bortslitet brosk i knäleder.
– Förutom cellulosa är lignin en annan
intressant träpolymer som jag hoppas skulle hitta fler användningsområden. Jag har
just påbörjat ett projekt där vi framställer
ligninnanopartiklar som kan användas till
exempel vid läkemedelstransport i kroppen.
Monika Österberg gillade naturvetenskaper
och kemi redan i skolan.
– Men det blev mycket roligare på universitetet, när det inte mer var så svart-vitt
och man fick göra experiment istället för att
plugga text.
Hon tog sin magisterexamen på HU, och
skulle egentligen bli lärare, men började
istället läsa polymerkemi.
– Jag flyttade till Stockholm och doktorerade i ytkemi på Kungliga Tekniska Hög-
skolan. Som professor på Aalto-universitetet började jag år 2012. Nu har jag en egen
liten forskargrupp och är nöjd med det. Jag
satsar mycket på handledningen.
Till Monika Österbergs forskargrupp hör
två doktorander, en gästdoktorand, en studerande som håller på med sitt diplomarbete, och en postdoc, det vill säga en forskare
som avlagt sin doktorsexamen.
– Det är roligt att få jobba med unga
mänskor, bäst tycker jag om att handleda
unga doktorander och se dem bli experter
på sitt område, färdiga att gå ut i världen på
egen hand. Jag undervisar mycket, både på
kandidat- och magisternivå. Det är nyttigt
att undervisa, för då lär man sig själv, men
det är tidskrävande.
I sin forskning använder Monika Österberg mest inhemska trädslag. Hon påpekar
att användningsområdena är oändliga.
– Björk är bra för framställning av nanocellulosa, finländska trädslag passar överlag
bra till möbler. Forskningsmässigt har jag
egentligen ingen favorit, men jag gillar tall.
Privat tycker jag inte om björkar, jag har flera på gården och de skräpar ju ner året om.
Österberg har några patent, som utvecklats i en forskargrupp tillsammans med
UPM, om modifiering av nanocellulosa.
– Patent får man kanske främst om man
jobbar i industrin, för oss forskare är det oftast viktigare att publicera våra forskningsresultat så snabbt som möjligt. Forskningsresultaten som vi kom till i industriprojekten har vi inte publicerat än, därför kan jag
inte säga så mycket om dem.
MENKÄÄ METSÄÄN!
7–9.11.2014
Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors
helsinginmetsamessut.fi
Öppettider: fre 7.11 kl. 9–18,
lö 8.11 kl. 10–18, sö 9.11 kl. 10–17
Biljetter: förköp i nätbutiken 15 / 9 €,
under mässan från kassorna
eller nätbutiken 18 / 11 €
shop.messukeskus.com
* . QG7 1 *