Omfattande stormskador i våra skogar

Skogsbruket
8-2010
Omfattande stormskador i våra skogar
Klimatförändring på gott och ont
Tallsådd till heders igen
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 8 2010. Årgång 80
4
6
8
12
15–18
19
24
28
Klimatförändring på gott och ont
Klimatförändringen är för skogsägaren ett tveeggat svärd.
Skogens tillväxt ökar, men på samma gång höjs också risken för
skogsskador.
Sveriges Gudrun blev vår Asta och Veera
I sommar har stormar ställt till med omfattande skador i
skogarna.
4
6
Lång väg för stubbar och grot att bli energi
SKOGSBRUKET följde med de relativt nya virkessortimentens
förvandling från avverkningsrester till energi.
8
Stort intresse för miljöstöd
Skogsägarna har alltmer börjat få upp ögonen för möjligheten
att ansöka om miljöstöd för en viktig livsmiljö i skogen.
12
Skogsvårdsskolan, del 7:
Skogsbruksplanen
15–18
Planera och din röjning blir ”gratis”
Ett bra sätt att få fram pengar till röjningen är att samtidigt
göra en gallring eller slutavverkning.
Efterfrågan på virke är stort – men utbudet är dåligt
Utbudet har varit relativt svagt i år trots att virkespriserna nu
börjat vara på en relativt bra nivå.
Vindkraften växer explosionsartat
Vindkraften är en av de förnybara energikällor som kommer att
få bättre förutsättningar när åtagandepaketet för förnybar
24
28
energi verkställs.
Omslagsbild: Sakari Pönniö
2
Skogsbruket 8/2010
Skogsbruket
Ledaren
17.8.2010
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
(tjänstledig)
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
[email protected]
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
[email protected]
Marianne Palmgren
[email protected]
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
[email protected]
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
[email protected]
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
[email protected]
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
[email protected]
Helårsprenumeration (11 nr)
38 euro i Finland
370 SEK i Sverige
45 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
23 euro i Finland
230 SEK i Sverige
27 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
Tryckeri 0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 8/2010
Fart på virkeshandeln igen
Konjunkturen har svängt och efterfrågan på virke har stigit igen. Det här
syns framförallt genom att skogsbolagen höjt virkespriserna och det har
gett resultat i ett ökat utbud. Virkeshandelns volymer ligger nu på en normal nivå efter en mycket svag inledning på året. Virkeslagren är i det
närmaste tömda och även om det finns en viss osäkerhet i marknaden
för slutprodukterna finns ett stort behov av nya virkesaffärer för att hålla
hjulen rullande.
Timmerpriserna har reagerat först och jämfört med ifjol har priserna stigit med tjugofem procent. Det är alltid svårt att sia om framtiden och säga
när priserna kommer att toppa. Att pristoppen passerats syns när priserna
börjar sjunka igen. Det verkar ändå som om industrin skulle dra sig för
att upprepa prisrallyt från 2007. En tydlig signal kom från Stora Enso som
tidigt gick med permitteringsvarsel på sina sågar med hänvisning till eventuell råvarubrist. Den här gången drar man sig både för att köpa virke till
överpriser och att skapa överutbud av sågade varor. Det finns tillräckligt
med outnyttjad kapacitet i Europa för att totalt såga sönder marknaden
om allt genast tas i bruk.
Sågarna i Finland får nu draghjälp av att svenska kronan stärkts betydligt i förhållande till euron och av att konkurrenterna i Centraleuropa har
problem med att få in tillräckligt med timmer till sina sågverk. Nu finns
det goda förutsättningar att ta tillbaka förlorade marknadsandelar om bara
virkeshandeln hålls igång.
Även om byggnadskonjunkturen inte är urstark stöds efterfrågan på
byggnadsvirke av en politisk vilja att befrämja användningen av trä som
ett koldioxidneutralt byggnadsmaterial. Fransmännen har gått från ord
till handling och bestämt att nya byggnader i snitt skall innehålla 25 liter
virke per kvadratmeter byggnadsyta i år och kravet skärps till 35 liter
2011. Det kan låta som obetydliga virkesmängder, men faktum är att
användning av trä är låg och ökningen är både stor och snabb. Om andra
länder dessutom följer efter kan det bli mycket goda tider för alla dem
som skall leverera virket!
Höjda stockpriser är alltid välkommet och viktigt med tanke på ekonomin i skogsbruket. Cirka sjuttio procent av skogsbrukets intäkter kommer
från stockförsäljning. Ändå kan man inte låta bli att fråga sig varför ingenting hänt med massavedspriserna. Priset på cellulosa har stigit kraftigt
sedan årsskiftet medan priset på råvaran inte just har rört på sig. De stora
skogsbolagen redovisar i sina halvårsrapporter kraftigt förbättrad lönsamhet. Det är framförallt cellulosa och pappersindustrin som förbättrat sina
resultat och då tycker man ju att betalningsförmågan för massaved borde
ha blivit betydligt bättre. Är det ändå så att affärerna med slutavverkningarna och intilliggande gallringar hämtar tillräckligt mycket virke för att
täcka den kemiska industrins behov? Då kan prishöjningen på massaved
låta vänta på sig. Det är synd med tanke på att aktiviteten i massavedsbetonade gallringar borde höjas om vi i framtiden skall ha stock att sälja.
Staten ger ännu till årsskiftet en skattelättnad på tjugofem procent. Det
är kanske värt att överväga en virkesaffär i höst. m
JOHNNY SVED
[email protected]
3
I framtiden kan somrarna bestå av skyfall och extrema torrperioder.
Klimatförändring
på gott och ont
Klimatförändringen är för skogsägaren ett tveeggat
svärd. Skogens tillväxt ökar, men på samma gång höjs
också risken för skogsskador.
I
Finland har vetenskapsmän forskat i den globala uppvärmningen sedan
1960-talet, men fenomenet blev under åttiotalet i
skuggan av de sura regnen. På
nittiotalet var åter det uttunnade ozonlagret i fokus.
– Det är först nu under senare hälften av 2000-talet
som klimatförändringen flitigt
har debatterats bland annat
på insändarspalter. Men inom
forskarkretsar är vi överens
om att jordens klimat håller
på att förändras, säger meteo-
4
rolog Reija Ruuhela på Meteorologiska institutet.
– Jordens medeltemperatur
har stigit med 0,74 grader Celsius under de senaste hundra
åren. Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, är nu ett obestridligt
faktum som inte längre kan
bortförklaras med naturliga
variationer i klimatet.
Skyfall och extrema torr­
perioder
På basis av forskarnas progno-
ser ökar medeltemperaturen
på jordklotet med 1–4 grader
Celsius fram till år 2100. De
mest dramatiska förändringarna skulle ske på de nordliga
breddgraderna.
Enligt Taimiuutiset skulle
för Finlands del temperaturen
kunna stiga upp till 7 grader
Celsius fram till år 2080. Sommaren kommer i framtiden att
bestå av skyfall och extrema
torrperioder. Vintern skulle bli
kort och regnig.
Klimatförändringen kommer att påverka sambandet
mellan skadegörare och träden, då flertalet skadegörare
är beroende av väderleksförhållandena. Till exempel två
på varandra påföljande regni-
ga somrar kan utlösa en epidemi av tallens knopp- och
grentorka, speciellt om också
vintern är mild.
Rotrötan kommer att trivas i
framtiden
Rotröta är en skadegörare som
skulle gynnas av en klimatförändring. Redan nu betalar
skogsbruket ett årligt pris på
40 miljoner euro för rotrötans
framfart i våra skogar.
En kort och mild vinter
skulle öka sannolikheten att
rotrötan sprids då vintern,
alltså den säkraste tiden att
avverka i skogen, blir avsevärt kortare. Om tjälen saknas
i jorden ökar risken för drivSkogsbruket 8/2010
Foto: Jarkko Hantula
ningsskador och rötan kommer åt att infektera friska träd.
Rötskadade träd är också mer
utsatta för storm- och snöskador.
Tillväxten ökar
Här uppe i Norden kommer
klimatförändringen inte bara
att vara negativ för skogsägarnas del. Forskarna utgår från
att skogens tillväxt kommer
att gynnas av ett varmare klimat.
– Hur stor tillväxten blir är
beroende av trädens tillgång
på vatten och näring, förklarar
Elina Vapaavuori från Skogsforskningsinstitutet. Hon leder
forskningsprogrammet
hur klimatförändringen påverkar skogen.
– Skogen binder också koldioxid och minskar därmed
på växthuseffekten. Den årliga nettoförbindelsen varierar årligen. Det här kommer
att få en allt större betydelse i
framtiden när bioenergins betydelse i samhället ökar.
Rotrötan kommer att gynnas av att klimatet blir varmare.
Plantorna ska klara av
mycket
De plantor som nu planteras
kommer att bli tvungna att
klara av det förändrade klimatet.
– Vårt plantmaterial har
i regel förädlats att tåla de
påfrestningar som en klimat-
Omfattande skador i Kanada
Forskare
misstänker
samband
mellan
ett
klimat-
förändring och massdöd
av skog.
I
Kanada har contortabastborren orsakat enorma
skogsskador. Närmare 15 miljoner hektar tallskog i västra
Kanada har angripits av borren. Forskarna misstänker att
det finns ett samband mellan
de omfattande skogsskadorna
och klimatförändringen.
– Kanada har haft upprepade milda vintrar som har lett
till att larverna överlevt, samtidigt som torkan och värmen
har försvagat träden. Borrarna
har dessutom på grund av det
milda klimatet kunnat massföröka sig och sprida sig till
nya näringsområden, säger
Vapaavuori.
I Finland har främst granSkogsbruket 8/2010
barkborren potential att få till
stånd lika omfattande skador
som i Kanada.
– Unga skogar har en bättre
tålighet mot borren än gamla
skogar. I Finland har vi en lagstiftning som ska förhindra att
liknande omfattande skogsska-
dor kan bli aktuella hos oss.
– Därför ska till exempel
obarkat färskt barrvirke inte
lagras i skogen hela sommaren och omkullblåsta färska
träd skall upparbetas så fort
som möjligt, säger Vapaavuori. m
Contortabastborren har orsakat enorm förödelse i Kanada.
förändring kan föra med sig,
säger Vapaavuori. Därför är
valet av plantans proveniens
eller härkomst nästan lika
viktigt som att välja rätt trädslag på förnyelseytan. Det lönar sig att satsa på inhemskt
plantmaterial som har anpassats till vårt klimat och tål patogener och skadeinsekter.
Det är inte någon rosenskimrande framtid som klimatförändringen för med sig
för skogen. Borde skogsägarna mista sin nattsömn?
– För skogsägarna gäller det
främst att vara medvetna om
att skogsskadorna kan öka
och att se till att vårda skogen
på bästa möjliga sätt så att
skogen kan stå emot klimatförändringen.
– Sist och slutligen vet vi
inte vad som väntar i framtiden. Nya skadegörare som vi
överhuvudtaget inte kunnat
förutspå kan få fotfäste i Finland och rubba balansen i naturen, avslutar Vapaavuori. m
Text:
Marianne Palmgren
5
Sveriges Gudrun blev
vår Asta och Veera
I
sommar har stormar ställt till med omfattande ska-
dor i skogarna.
Stormarna har fått namn efter namnen i den finska almanackan. Den första stormen, Asta,
drabbade oss den 29–30 juli. Den andra, Veera, kom
en vecka senare.
Totalt har de fällt omkring två miljoner kubikmeter
skog.
A
sta åstadkom större
skador än Veera.
Asta drog fram från
sydöst i riktning mot
nordväst och drabbade även
Svenskfinland. I Kronoby, Terjärv och Nedervetil är skadorna ställvis förödande.
Skog i alla åldrar har skadats
Är stammen avbruten?
Avbrutna stammar som fyller
stockdimension ska upparbetas inom tre veckor för att
virket inte ska få blånads- och
insektskador och därmed bli
oanvändbart för sågindustrin.
Den del av stammen som är
spjälkt duger varken till stock
eller massaved utan kapas
och blir kvar i skogen. Den
enda användningen är som
energived.
Stammar med rotkontakt
kan överleva en begränsad tid
och därmed stå emot skador i
form av uttorkning och svampangrepp.
Det är arbetskrävande att
upparbeta virke i en stormskadad skog, även med avverkningsmaskiner. Det påverkar virkespriset negativt.
Nerblåsta träd har oftast
Avbrutna träd ska upparbetas
inom tre veckor på sommaren
för att inte bli angripna av in­
sekter och blånadssvamp.
Foto: Sakari Pönniö
Kustens skogscentral har gjort
en inventering och uppskattar
att stormarna har fält omkring
30 000m3 skog i Österbotten.
– Skog i alla åldrar har
drabbats, säger Alf Käld som
inventerat stormskadorna. I
Terjärv har vi de värsta skadorna, för där förekom fallvindar. Det finns områden där
alla träd är nerblåsta eller avbrutna. Tallstammar är oftast
avbrutna, då de djupgående
rötterna håller stammen kvar i
marken. Granstammarna drar
oftast med sig rotvältan och
en del av rötterna behåller
därmed kontakten med marken. Det är en stor fördel, för
då fungerar vatten- och näringstransporten mellan trädkronan och rötterna åtminstone till en del och därför är
det inte lika bråttom med att
upparbeta sådana stammar.
6
Skogsbruket 8/2010
sprickor inne i stammen och
de är vanligtvis så små att de
inte syns med blotta ögat. De
framträder först när stocken är
uppsågad. Det är ytterligare
en av orsakerna till att virkesköparna betalar ett lägre pris
för grovt virke från stormskadad skog.
Vilka ersättningar finns det?
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Vee
ra
Skogsägare som har en om­
fattande skogsförsäkring får
stormskadorna ersätta till sitt
fulla belopp, vilket innefattar
även ersättning för kvalitetsförluster och tillväxtförluster.
Om skogen är så förstörd att
den ska förnyas ersätter för-
säkringen kostnaderna för
planteringen och planteringsarbetet i sin helhet och även
kostnader för markberedning.
Skogsägare utan försäkring
kan räkna med ersättning
från staten enbart när skogen
är så förstörd att den ska förnyas. Och den ersättningen är
inte fullständig. Skogsägaren
får plantorna gratis, men bara
10–35 procent av planteringskostnaderna ersätts. Inga
kvalitets- och tillväxtförluster
ersätts. m
As
ta
Vasa
Stormen tog 2 500 m3
skog på 30 sekunder
– Skogarna längs riksväg 13, stamväg 63 och i vissa delar
av Nedervetil är värst drabbade, säger Stig Högnabba på
Skogsvårdsföreningen Österbotten med ansvar för Terjärv
och sydöstra delen av Nedervetil. En fallvind var ödesdiger.
På drygt en halv minut tog stormen 2 500 kubikmeter skog
i Högnabba by i Terjärv. Träden är antingen nerblåsta eller
avbrutna.
– En skogsägare som gallrade en ungskog för två år sedan
ringde förra veckan och berättade att alla träd ligger omkull.
Han har till all tur en omfattande skogsförsäkring och får full
ersättning för skadan. Min insats blir att värdera skadan.
– Enstaka nerblåsta och avbrutna träd finns här och där i
skogarna. Jag uppskattar att det är närmare 3 000 kubikmeter virke som ska samlas in. m
Den här tallskogen som är omkring 40 år gallrades för två år
sedan. Nu är den så förstörd att den måste förnyas. Samma
skogsägare har på ett annat ställe knappt en hektar som ock­
så måste förnyas och ett tre hektar stort område med starkt
lutande och skadade träd. Den här skogsägaren har inte sin
skog försäkrad mot stormskador.
Nygammal metod
till undsättning
I
Helsingfors
Stormen Asta i slutet av juli drabbade även svenska Österbotten
med stora skador i Kronoby, Terjärv och Nedervetil.
Skogsbruket 8/2010
Sverige har man undersökt den nygamla metoden att utnyttja den eventuella rotkontakt som träden har. Undersökningen gjordes i anslutning till upparbetningen av det
virke som stormen Gudrun fällde.
Resultaten visar att efter att ha legat i skogen med rotkontakt över hela sommaren och även den varma hösten
så var cirka 90 procent av de undersökta granarna helt fria
från svampangrepp kopplade till stormfällningen. Resten av
träden hade blivit angripna av blånadssvamp i viss utsträckning. Av de helt avbrutna träd som studerades för jämförelse
var nästan alla angripna av blånadssvamp. m
7
Bioenergi
Så här går stubbrytning till i
praktiken. En maskinentreprenör river upp stubbarna
som placeras i stora högar
som därefter ska torka i
minst ett år.
Lång väg för stubbar
och grot att bli energi
Att
bryta stubbar och ta tillvara grot, dvs. kvistar
och toppar, i samband med förnyelseavverkningar blir
allt vanligare.
SKOGSBRUKET följde med de relativt
nya virkessortimentens förvandling från avverkningsrester till energi.
E
n maskinentreprenör
arbetar med sin grävmaskin på en kalyta.
Det knakar och brakar och föraren gräver djupt
i marken. Upp i luften följer
enorma stubbar med rötterna
kvarhängandes och de läggs
upp i stora högar.
Alla vill ha skogsbränslen
Överallt på den nyligen avverkade förnyelseytan finns
enorma högar med stubbar.
Längs skogsvägen som leder
fram till avverkningsytan finns
8
stora risbuntar, som har tagits
ut innan själva stubbrytningen. Det ryker från risbuntarna
när fukten avdunstas. Högar
med risbuntar och stubbar är
en syn som blir allt vanligare
längs riksvägarna. Det här är
energived eller skogsbränsle,
som blir allt mera eftertraktat
av virkesköpare.
– Vi har i drygt åtta år aktivt
utfört stubbrytning. Det här
är ett sortiment som vi betalar för i samband med att vi
förnyelseavverkar. Efterfrågan
är stor och vi eftersträvar att
alltid köpa grot och stubbar
om kalytan är lämplig, säger
Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM.
Lång torkningstid
Till skillnad från stockar och
massaved tar det lång tid för
grot och stubbar att komma
fram till slutanvändaren. Det
gäller framför allt stubbarna,
som ska torka i åtminstone ett
år innan de krossas.
– Stubbarnas kvalitet förbättras ju längre de får torka,
alltså helt tvärtemot vad som
gäller normalt virke. Det bästa
slutresultatet nås om stubbarna får torka i två eller till och
med tre år, förklarar Lågland.
UPM anskaffar råmaterialet
och när stubbarna har lyfts
upp samlas de i likhet med
groten i stora högar längs vägen. Först har en specialma-
skin, en så kallad risbuntare,
samlat ihop, komprimerat
och paketerat groten till lättransporterade risbuntar. Buntarna körs ut till bilväg, där de
får torka. Slutprodukten säljer
virkesbolaget främst till Alholmens Kraft OY i Jakobstad.
– Vi sköter själva uttagningen av råmaterialet och
sedan transporterar vi det till
Alholmens Kraft. Vi levererar
det inte som färdig flis, utan
som det är. Köparen krossar
stubbarna och groten på egen
hand.
Skogsbränslet blir el
Denna typ av energived går
helt till förbränning och blir
i slutändan energi, som Alholmens Kraft använder i sin
biobränsleanläggning för att
producera elektricitet. Från
Skogsbruket 8/2010
det aktuella beståndet i Pedersöre på drygt tre hektar
räknar Lågland att stubb och
grot förvandlas till cirka 1 000
MWh (megawattimmar). Det
motsvarar den energi som 40
egnahemshus förbrukar på ett
år.
– Det här är ett utmärkt
skifte och jag räknar med att
det blir cirka 550 risbuntar
och resten stubbar. Vi betalar
cirka en euro per kubik för
grot och stubbar, det vill säga
femtio cent per sortiment, säger han.
– Från den här kalytan får
vi ut cirka tvåhundra kubik
per hektar och det innebär
att skogsägaren netto får cirka
200 euro per hektar.
Det låter kanske inte så
mycket, men pengarna kommer definitivt till nytta. Lågland konstaterar att nettot i
det här fallet räcker för att
täcka markberedningskostnaderna.
– Vi kan alltså utföra markberedning och höglägger färdigt åt markägaren om marken lämpar sig för det.
Enligt Lågland är det vanligt
att skogsägaren och UPM gör
upp om stubbrytning redan i
samband med att köpekonraktet skrivs.
Groten från en förnyelseavverkning tas först tillvara och görs till risbuntar. Här avdunstar fukten
ur virket som ska torka och därefter brännas och förvandlas till energi.
– Beståndet avverkades i
vintras, sedan tog vi ut groten.
Under våren har vi tagit upp
stubbarna. Om allt går som
planerat kan planteringen av
den nya trädgenerationen genomföras redan i höst.
UPM föregångare
UPM är en föregångare när
det kommer till stubbrytning
och var den första virkesköparen att börja köpa stubbar av
skogsägarna.
– I samband med att vi köper virke marknadsför vi också
Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM, har ansvaret för att stubbar och grot tas tillvara
i Österbotten. Men hans område sträcker sig betydligt längre än så och varje år omvandlas de
skogliga avverkningsresterna i form av grotstubbar till energi.
Skogsbruket 8/2010
att vi gärna köper stubbar och
grot samtidigt. På nästan 80
procent av förnyelseavverkningarna som vi utför lämpar
sig kalytan för stubbrytning.
– Det här är en relativt ny
grej, men de allra flesta av
skogsägarna som vi köper
virke av är intresserade av
stubbrytning. Och nu har våra
konkurrenter samt skogsvårdsföreningarna också börjat ta
tillvara det här sortimentet.
Låglands anskaffningsområde är enormt och sträcker
sig från Sideby i söder till Taivalkoski i norr samt ända till
Kajana inåt landet.
– Omräknat i energi så tar
vi på mitt område ungefär en
miljon megawattimmar i form
av stubbar och grot. Det motsvarar den energi som 40 000
egnahemshus förbrukar på ett
år. I framtiden blir behovet av
grot och stubbar ännu större
när biobränsleanläggningarna
blir fler. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
9
Bioenergi
Drivningsskadorna har ökat
kraftigt i ungskogarna
Uttaget
av energived ökar för varje år.
Men
i samma
takt ökar också drivningsskadorna i den kvarlämnade
ungskogen.
Den största orsaken är att skogen inte är
förhandsröjd, vilket försvårar arbetet för skogsmaskinförarna.
Å
rligen presenteras
siffror som visar huruvida ett område
uppfyller
kraven
för skogscertifieringen. När
fältrevisionen i slutet av förra
året delgav sina rapporter var
det ingen trevlig läsning för
Kustens skogscentrals område gällande granskningen av
drivningsskador i energivedsgallringar.
Stora skador på kvarlämnade
träd
Granskningen
resulterade
nämligen i en avvikelse eftersom skadeprocenten var
betydligt högre än målet på
maximalt fyra procent.
– Min uppfattning av läget
är att det inte ser bra ut alls.
Ställvis handlar det om stora
drivningsskador på de kvarlämnade stammarna, säger
Alf Käld, skogsbruksgranskare
vid Kustens skogscentral.
Det här är andra året som
han ansvarar för granskning-
”Många skogsmaskinentreprenörer
har för stora maskiner som inte är
lämpliga för en energivedsgallring.”
en av drivningsskador i energivedsgallringar i området
Sideby-Karleby. Att Kustens
område fick avvikelse grämer
honom eftersom drivningsskadorna i vanliga gallringsskogar har minskat och läget
förbättrats under de senaste
åren.
– I vissa objekt som jag
har granskat kan det handla
om skador på upp till tjugo
procent av de kvarlämnade
stammarna, så skadenivån är
mycket hög. Det är synd att
situationen är så här dålig i
energivedsgallringar när vi
har skärpt oss i fråga om vanliga avverkningar, säger Käld.
hindrande sly när de avverkar,
vilket försämrar sikten.
– För det andra har ungskogen inte skötts ordentligt och
vissa träd växer i knippor. När
7–8 stammar tas bort med en
så kallad giljotin och en kvarlämnas är det svårt att undvika
skador, förklarar Käld.
Att skogsägarna inte bottenröjer innan skogsmaskinen
inleder arbetet är en kostnadsfråga.
– Det kostar att bottenröja
i ungskogen och därför väljer
kanske många skogsägare,
som inte kan utföra arbetet på
egen hand, att lämna det viktiga arbetet ogjort.
Bottenröjning saknas
Två typer av skador
Att drivningsskadorna har
ökat beror naturligtvis på att
intresset för energived har
vuxit explosionsartat under
de senaste åren. Stamskador
Drivningsskador kan delas in
i två olika kategorier. För det
första handlar det om att avverkningsmaskinens aggregat
berör närliggande stammar
högt eller lågt ner på stammen. Den andra typiska skadan inträffar vid själva utkörningen av energiveden.
– Vid utkörningen kan det
också handla om stamskador
Skogsbruksgranskare Alf Käld
har fullt upp med att granska
drivningsskador i energiveds­
gallringar.
10
uppstår nämligen lättare i täta
energivedsgallringar där träd
och sly står tätt, vilket bidrar
till att avverkningsmaskinerna
tvingas arbeta i en svår terräng.
– En av de största orsakerna
som jag ser det är att ungskogen inte har bottenröjts före
själva ingreppet. Det finns
Skogsbruket 8/2010
samt att skador uppstår på
rotsystemet. För att en skadad stam ska räknas som en
drivningsskada måste skadan
uppgå till minst tolv kvadratcentimeter, det vill säga ungefär lika stor som en tändsticksask, berättar Käld.
Årligen har tio objekt granskats på Kustens skogscentrals
område. Men enligt Jord- och
skogsbruksministeriets direk­
tiv för i år ska hela tjugo stycken objekt granskas i år.
– Av de tolv objekt som jag
har granskat hittills i år har fem
underskridit skadeprocent på
maximalt fyra procent. Resten
har överskridit gränsen.
En granskning genomförs
genom att Käld tar tio provytor längs en linje från ett hörn
till ett annat i en energivedsgallring som är minst en hektar.
– Jag märker ut provytorna
och utför olika mätningar. Jag
räknar antalet stammar som
är kvar, mäter deras höjd och
medeldiametern. Utöver det
mäter jag avståndet mellan
körstråken och slutligen räknar jag skadorna på de träd
som finns innanför provytan.
Beroende på terrängen tar det
ungefär tre timmar att utföra
en granskning.
Vad kan skadorna på stammarna ge upphov till?
– Risken för att skadeinsekter kommer in i beståndet
ökar mycket. I granbestånd är
det vanligt att det kommer in
rotröta.
Skogsägare bör ge respons
Efter utförd granskning skickas
rapporten vidare till den part
som har gjort upp ansökan
om Kemera-medel och skogsägaren får också rapporten.
– Om någons ungskog har
skadats mycket råder jag
skogsägarna att kontakta den
som har gjort upp ansökan
Gallringsarbetet har
blivit sämre
I
mer än varannan energivedsgallring finns orsak
till anmärkning eller direkta fel i gallringsarbetet.
Skogscentralernas
uppföljning visar att kvalite-
ten på avverkningsarbetet i gallringsskogar sjunkit
kraftigt på ett år.
I
granskningarna uppdagades att skadorna på kvarlämnade
träd och spårbildning är nästan det dubbla jämfört med
traditionella gallringar. Av de granskade energivedsgallringarna fick 53 procent en anmärkning eller betyget underkänt.
När resultaten jämförs och tolkas måste man komma ihåg
att energivedsgallringar vanligtvis utförs i oskötta skogar och
där är förhållandena besvärligare. Avverkningen försvåras
speciellt av stort stamantal, tät underväxt och ett stort antal
träd som startat från stubbskott.
En energivedsgallring är ofta räddningen för utan den
skulle träden utvecklas till en störskog med långa och klena
träd som för skogsägaren innebär stora ekonomiska förluster. Därför är det viktigt att du som skogsägare ger akt på
kvaliteten i gallringsarbetet.
Det är möjligt att gallra utan att ge avkall på arbetets kvalitet. Kunnig arbetskraft, rätt årstid för gallringen, rätt gallringsmetod och rätt maskinpark är utgångspunkterna för en
lyckad och väl utförd avverkning. m
Skogsbruket 8/2010
Så här ser en typisk drivningsskada ut. Skadan har uppstått när
avverkningsmaskinens aggregat träffat stammen. Drivningsska­
dorna har ökat kraftigt på Kustens områden.
samt utfört avverkningen för
att få till stånd en förbättring.
För det är ändå skogsägaren
som beslutar om att vem som
följande gång utför en avverkning i hans skog. Det är en bra
påtryckning som en skogsägare kan göra. Utöver det hoppas jag att alla skogsägare är
aktiva och ger feedback till de
som utför avverkningarna.
Käld vill tro att alla skogsmaskinentreprenörer och förare är seriösa och strävar efter att utföra ett gott arbete. En
orsak till att många bevisligen
inte klarar av att underskrida
skadegränsen är att maskinerna inte är anpassade.
– Många skogsmaskinentreprenörer har för stora maski-
ner som inte är lämpliga för
en energivedsgallring. Men
jag hoppas också att virkesköparna utbildar sin personal
ordentligt. Genom ökad kunskap kan resultaten förbättras.
Kustens skogscentral arrangerade tillsammans med
andra aktörer utbildning i energivedsgallring i augusti.
– Vi hade tre utbildningsdagar på olika håll i Österbotten. Det ligger i allas intresse
att kvaliteten på arbetet som
utförs i skogen är så hög som
möjligt. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
11
Stort intresse
för miljöstöd
Skogsägarna
har alltmer
börjat få upp ögonen för
möjligheten
att
ansöka
om miljöstöd för en viktig
livsmiljö i skogen.
S
om skogsägare kan du
söka om miljöstöd ifall
du har en särskilt viktig livsmiljö i din skog.
Miljöstödet är en ersättning
som du får för att du inte avverkar den ekologiskt värdefulla skogen under tio år.
Självrisken fyra procent
Det är Kustens skogscentral
som betalar ut miljöstödet. Du
kan kontakta en skogsfackman eller vända dig direkt till
skogscentralen och till naturvårdsrådgivare Mona Bäckman på Sydkusten eller Björn
Stenmark i Österbotten.
– Hela processen startar
med att jag eller Björn kommer och kollar upp objektet.
Det är ingen skada skedd
ifall objektet vid en närmare
granskning inte uppfyller kriterierna för en viktig livsmiljö,
säger Mona Bäckman.
– Om det visar sig att det
finns möjligheter till miljöstöd
så inventerar jag hela skogen.
Varje fall är unikt, förklarar
Bäckman. Hela skogen måste
inventeras eftersom skogsägarens självrisk är fyra procent
eller maximalt 4 000 euro av
värdet på skogsägarens virkesförråd inom samma kommun.
börjat vinna terräng är dess
tidsbundenhet, avtalstiden är
tio år. När avtalet går ut kan
det förlängas med tio år och
då görs en ny inventering av
skogen. m
Virkespriset justeras varje år
Bördigt kärr
Skogsägaren har 1 000 m3
som genast kan avverkas.
Livsmiljön är 0,6 hektar och
där finns 90 m3 virke.
Miljöstöd 700 euro.
Miljöstödsavtalet görs mellan
skogscentralen och skogsägaren. Miljöstödet är skattefri inkomst och betalas då
avtalet träder i kraft. Nivån
på miljöstödet baserar sig på
marknadens medelvirkespris
tre år bakåt.
Priserna justeras årligen den
första september. De priser
som gäller från första september beaktar rotpriserna från
2008 och tre år framåt.
Skattefrihet och tidsbunden­
het lockar
Det finns flera orsaker till att
miljöstödet intresserar. De
särskilt viktiga livsmiljöerna
är små till arealen, många
skogsägare har sådana i sin
skog och den skattefria inkomsten lockar. En annan orsak till att miljöstödet nu har
Bäck
Skogsägaren har 1 000 m3
som genast kan avverkas.
Livsmiljön är 1,2 hektar och
där finns 250 m3 virke.
Miljöstöd 2 690 euro.
Text:
Marianne Palmgren
Exempel på särskilt viktiga
livsmiljöer enligt skogslagen:
Miljöstödens
popularitet ökar
• Den omedelbara närmiljön till småvatten som
till exempel bäck, källa eller rännil.
• Ört- och gräskärr
• Små lundområden
• Stup och skogen vid stupets nedre del
• Berg i dagen
• Trädfattiga torvmarker m
• Skogsbrukets miljöstöd 1998–2008,
sammanlagt 1 305 hektar
• Nya avtal 2009, 380 hektar
• Nya avtal hittills i år, 229 hektar m
12
Skogsbruket 8/2010
Foto: Skogscentralen
Foto: Skogscentralen
Foto: Skogscentralen
Trädfattig torvmark
Skogsägaren har 1 000 m3
som han kan avverkas.
Livsmiljön är 1,0 hektar och
där finns 10 m3 virke.
Miljöstöd 0 euro (självrisk­
gränsen överskrids inte).
Foto: Skogscentralen
Stup och berg i dagen
Skogsägaren har 1 000 m3
som genast kan avverkas.
Livsmiljön är 2,1 hektar och
där finns 100 m3 virke.
Miljöstöd 1 050 euro.
Skogsbruket 8/2010
De områden som omfattas
av skogsbrukets miljöstöd
blir utmärkta i skogen med
skyltar.
13
Tallsådd till heders igen
Den
som vill förnya ett bestånd med tall har i princip
tre metoder att välja mellan, plantering, sådd eller naturlig förnyelse.
Sådden som förnyelsemetod glömdes
bort för en längre tid, men då den maskinella sådden
slog igenom i slutet av
heders igen.
1980-talet
togs metoden till
På vilka marker passar sådd?
Frömaterial
Sådd är ett seriöst alternativ
för den som vill satsa på tillräcklig säkerhet och kvalitativt högklassigt virke i framtiden. Sådden är inte, trots
vissa fördelar, en metod som
är gångbar överallt. Tvärtom
ska såddobjekt väljas med
stor noggrannhet. Lämpliga
marker för sådd är grova marker, dvs. grusartad jordmån på
lingon- och ljungtyp.
Planteringen är den säkraste
metoden och samtidigt också
den mest kostsamma om man
enbart ser till arbetskostnaderna.
Naturlig förnyelse är den
klart osäkraste förnyelsemetoden. Den enda växtplats där
naturlig förnyelse kommer till
sin rätt är på sandmoar. På
dessa marker utvecklas vanligen plantor redan länge innan
huvudbeståndet är avverkningsmoget. En misslyckad
naturlig förnyelse blir i långa
loppet den dyraste metoden.
I de norra delarna av Österbotten använde vi i början enbart köpt frö. Eftersom det var
dyrt startade skogsvårdsföreningen en kottinsamling och
därmed fick vi frö av lokalt
ursprung eller proveniens. En
tid blandade vi båda frösorterna. Numera använder vi i
huvudsak förädlat frö. Oberoende av fröets ursprung har
resultaten av sådderna så gott
som alltid blivit förträffligt.
Maskinell sådd
Numera är den maskinella
sådden förhärskande. Den
går till så att markberedning
och sådd sker samtidigt. Det
är möjligt att så för hand, men
markberedning i form eller
annan måste i alla fall utföras. Den normala frödosen är
400 gram frö per hektar vid
maskinell sådd. Vid manuell
sådd klarar man sig med 200
gram per hektar.
Om man planerat för maskinell sådd är det onödigt
att avlägsna stubbarna. Det
kan vara direkt skadligt då för
mycket mineraljord blottas vi
stubbrytning med åtföljande
slyproblem.
Efter stubbrytning blir förnyelsemetoden manuell sådd eftersom det är onödigt att köra
med skogsharv på en stubbrytningsyta. Vanligen lämpar
Henrik Nylund, dåtida om­
rådesansvarig i skogsvårds­
föreningen, i det bestånd
som inte godkändes 1993 av
skogscentralen. Idag är tall­
sådden en förstklassig 15-årig
ungskog.
14
Denna yta såddes 2004. På andra sidan av vägen i bakgrunden
finns den yta som planterades maskinellt samma år på Skogs­
kulturs sommarexkursion.
sig inte stubbrytningsytor för
sådd eftersom de normalt är
för bördiga.
Fördelar och nackdelar med
sådd
Det största hotet för en sådd
är försommartorkan. Har fröna hunnit gro och det därefter
blir en lång torrperiod, blir
resultatet därefter. Ett sådant
år kommer alltid förr eller senare. Dessa år är det problem
också med planteringarna.
Ofta framhålls också det
större röjningsbehovet som ett
problem. Det problemet är enligt min åsikt ändå minimalt.
Visst är det bättre att välja mellan flera tusen tallstammar per
hektar än att röja bort allt sly
och ha 1 800 tallar kvar.
Detta är samtidigt den största fördelen med sådd. Kvaliteten i ett såddbestånd är vanligen någon helt annan än i ett
planterat även om det finns
kvalitativt fina planterade bestånd också.
Kostnader
Och kostnaderna då. Harvningen kostar 180–190 euro/
ha, sådden drygt 40 euro/ha
och 400 gram frö 380–400
euro/ha. Den som vill så själv
manuellt sparar 40 euro för
sådden och fröåtgången stannar vid cirka 200 gram/ha,
dvs. frökostnaden halveras.
En plantering kostar 180–
190 euro/ha för harvning,
240 euro för plantorna och
arbetet går löst på cirka 300
euro/ha. Summasummarum
kostar sådd en aning mera än
hälften av vad en plantering
kostar.
Dra inte förhastade
slutsatser
Granska aldrig en sådd följande sommar. Du blir garanterat besviken. Granskningen
ska utföras 3–5 år efter sådden. Då ser ytan ut som ett
morotsland. Enda skillnaden
är att du har tallar istället för
morötter.
En av de första maskinella
sådderna i Pedersöre genomfördes 1992. Ett år senare granskade skogscentralen ytan.
Den underkändes och skogscentralens folk ansåg att den
maskinella sådden var ett hot
mot skogsförnyelsen. Det stod
att läsa i en ortstidning under en stor och fet rubrik där
granskarna också poserade på
ytan. m
Text och foto:
Måns Åkerblom
Skogsbruket 8/2010
7
Skogsvårdsskolan
Skogsbruksplanen
– ett bra beslutsverktyg
I skogsbruket behövs information om virkesförråd, växtplatser,
naturvärden
och
möjligheterna att transportera virket ut från skogen. En
fastighetsvis
skogsbruksplan
är ett bra hjälpmedel för långsiktig skötsel och användning
av skogen.
Så här gör vi en skogsbruksplan
Skogscentralen inventerar skogarna områdesvis. Planeringsområdet kan vara till
exempel en by. Alla skogsägare i den
byn får på våren ett brev och har då möjlighet att beställa en skogsbruksplan.
Skogsbruksplanerare Jukka Loikala på
Kustens skogscentral inventerar i år de
privata skogarna i Esbo och Vanda.
– Jag börjar förbereda fältarbetet redan i februari-mars. Skogscentralen har
ett år tidigare beställt flygfotografier över
de områden som vi ska inventera. Utgående från flygbilden ritar jag på förhand
in på kartan en preliminär indelning i
beståndsfigurer.
– I skogen inventerar jag en beståndsfigur åt gången och preciserar vid behov
Föreslagna avverkningar
S
kogsbruksplanen är ett nyttigt
hjälpmedel för dig som skogsägare. Planen beskriver nuläget
i din skog, de framtida avverkningsmöjligheterna och behovet av
skogsvårdsarbeten. Den innehåller också information om ekologiskt värdefulla
livsmiljöer och andra särdrag.
Skogsbruksplanen hjälper dig att fatta
kloka beslut och göra upp planer för skogen. Den är din skogliga handbok. Planen innehåller förslag till avverkningar,
skogsvård och naturvård. Planeraren beaktar dina önskemål, det kan till exempel vara fråga om landskapsvärden eller
viltvårdssynpunkter.
Planeraren betraktar ditt skogsinnehav
som en helhet. Förslagen till skötselåtgärder och avverkningar planeras och
genomförs per bestånd.
Skogsbruksplanen innehåller åskådliga
temakartor som visar på avverknings­
möjligheterna och behovet av skötselar­
beten. © Lantmäteriverket licens nr 15/MYY/09
Skogsbruket 8/2010
15
Skogsvårdsskolan
gränserna mellan de olika figurerna. Jag
uppskattar med ögat växtplatsen, jordmånen, beståndets utvecklingsklass och
ålder. När det gäller att definiera om beståndet enligt åldern går att slutavverka,
bestämmer jag vid behov beståndets ålder genom att borra vid rothalsen av ett
träd.
I plantskogar beräknar skogsbruksplaneraren antalet plantor per hektar och
noterar det eventuella behovet av att
trampa gräs eller röja bort sly.
I äldre bestånd mäter skogsbruksplaneraren trädens medelhöjd och medeldiameter. Beståndets grundyta fastställer
han eller hon med hjälp av ett relaskop.
När planeraren vet beståndets trädslag,
grundyta och medelhöjd går det att beräkna virkesvolymen per hektar.
I samband med inventeringen av beståndet fastställer planeraren avverkningsmöjligheterna och behovet av skötselarbeten.
Planeraren uppskattar också den optimala tidtabellen för de åtgärder som han
Det här beståndet gallrades senast år
1985 och nu är det dags igen. Det är
trångt, de gröna kronorna har krympt
och tillväxten har börjat lida, konstate­
rar Eva-Lotta Backman-Winqvist, Märta
Backman och Jutta Aminoff. Hunden
Molly uppskattar skogspromenaden.
eller hon rekommenderar. Skogsbruksplanen omfattar tio år och alla åtgärdsförslag gäller följande tioårsperiod.
Åtgärdsförslagen
• Brådskande
• Den första femårsperioden
• Den andra femårsperioden
Skogscentralerna gör största delen av
skogsbruksplanerna. Skogsvårdsföreningarna och skogsföretagare uppgör
också skogsbruksplaner fastighetsvis.
Planeraren inventerar också de särskilt
viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen och de värdefulla livsmiljöer som
ingår i skogscertifieringens kriterier. Det
är viktigt att de blir inritade på kartan så
att de säkert avgränsas och sparas i avverkningar och andra åtgärder.
Planeraren samlar fältuppgifterna på
en handdator. Handdatorn innehåller
bland annat flygbilder och GPS-positionsbestämningar.
Du kan delta i fältarbetet
När du är med planeraren i skogen får
du information om din skog och kan lätt
framföra dina önskemål. Planeraren kan
i sin tur konkretisera och motivera sina
åtgärdsförslag.
Eva-Lotta Backman-Winqvist och de
övriga ägarna till skogen har beslutat sig
för att beställa en skogsbruksplan.
– De tidigare generationerna och även
vi har skött skogen utgående från det som
är skogsvårdsmässigt bäst. Vi har under
åren avverkat husbehovsvirke, både till
byggnadsmaterial och till brännved, berättar Eva-Lotta Backman-Winqvist. En
del av skogen har stått orörd i drygt 60
Skogsbruksplanerare Jukka Loikala mäter
beståndets grundyta med relaskop.
16
Skogsbruket 8/2010
Skogsvårdsskolan
år och det stället vill vi också i fortsättningen spara. Och blåbärsplatserna är
viktiga för oss.
– Vi har inte tidigare haft någon skogsbruksplan, men nu vill vi ha en inventering av skogen och råd av en fackman
om hur vi ska vårda skogen för att den
ska må bra. Vad kan vi själva göra och
när vi ska anlita fackmän? Hur ofta ska
man gallra och vad annat är det viktigt att
tänka på? Vi behöver också tydliga förslag till tidtabell för de olika åtgärderna.
Med på rundan i skogen följer också
Eva-Lottas son Eric, hennes mamma
Märta Backman och hennes moster Jutta
Aminoff.
också vid virkesaffärer. Så här säger de
skogsägare som har en skogsbruksplan.
Skogsägarna uppskattar enligt kundresponsen till skogscentralen också den
personliga rådgivningen och det gemensamma skogsbesöket med fackmannen.
De plastade kartorna har likaså fått ett
stort plus.
– Här ska det gallras, säger Jutta
Aminoff med eftertryck när vi kommer
in i en tallskog med inslag av björk och
gran.
– Först går jag lite runt och tittar på
beståndet innan jag börjar mäta, redogör
Jukka Loikala. Sedan tar jag några provytor för att mäta trädbeståndets grundyta,
medeldiameter och medelhöjd. Jag räknar också trädslagsfördelningen när det
är fråga om en blandskog.
– Efter att jag har mätt provytorna
får jag fram volymen, det vill säga hur
många kubikmeter virke det finns per
hektar. Här är det drygt 200 kubikmeter. Mitt förslag på den här figuren är
en gallringsavverkning under den första
femårsperioden.
Här stämmer alltså planerarens rekommendation väl överens med skogsägarnas egen uppfattning.
Från fältarbetet till
skogsbruksplan
Planeraren sammanställer planen efter
fältarbetet. Planeraren för över fältdata
från handdatorn till skogscentralens lägesdatasystem. Därefter räknar kalkylprogrammet ut beståndsuppgifter och
prognoser för fastighetens skogar för
den kommande tioårsperioden. När kal-
Vad kostar en
skogsbruksplan?
Skogscentralens
skogsbruksplan
kostar 8 euro per hektar skogsmark
och 4 euro per hektar tvinmark.
Därtill kommer en grundavgift på
45 euro per plan. En skogsbrukplan
för en fastighet med exempelvis 35
hektar skogsmark kostar 325 euro.
Kostnaden kan du dra av i skogsbeskattningen.
Den som saknar skogsbrukplan
får Kemera-stöden nedsatt med 10
procent. n
Du får en helhetsbild av
skogen
Skogsbruksplanen ger en åskådlig helhetsbild av skogen och det är lättare
att fatta beslut själv. Planen är till hjälp
Eva-Lotta Backman-Winqvist räknar års­
ringar, tallen är drygt 130 år gammal.
Mamma Märta och sonen Eric följer nog­
grant med.
Skogsbruket 8/2010
17
Skogsvårdsskolan
ORDLISTA:
Bestånd
Enhetlig del av skogen med avseende på växtplats och träd.
Figur
Termen används inom skogsbruksplaneringen. En enhetlig del av skogen.
Grundyta
Skogens grundyta mäts med hjälp av
ett relaskop för att fastställa mängden virke per hektar. Grundytan är
ett mått på den sammanlagda tvärsnittsytan av alla träd på 1,3 meters
höjd, uttryckt i kvadratmeter per
hektar.
Virkesvolym
Volyminnehållet av virke i ett bestånd, kubikmeter per hektar. Också
uttrycket virkesförråd används.
Utvecklingsklass
Klassificering av skog enligt dess
utvecklingsskede. Till exempel
plantbestånd och klenare gallringsbestånd.n
Skogsbruksplanerare Jukka
Loikala förklarar handdatorns
funktioner åt skogsägare
Märta Backman.
kylerna är slutförda, skriver planeraren
ut skogsbruksplanen och sammanställer
den i en mapp.
Planeraren tar sedan kontakt med
skogsägaren och kommer överens om att
personligen överlåta planen och presentera planens innehåll och användning.
Nu har skogsägaren igen möjlighet att
diskutera, fråga och få personliga råd.
– Jag räknar med att få den här planen
färdig i början av september, säger Jukka
Loikala. Sedan träffar jag skogsägarna
och presenterar planens innehåll och de
avverknings- och skogsvårdsförslag jag
ger. Vi kan också göra en runda i skogen
om skogsägarna så önskar. n
Text och foto: Annikka Selander
18
Aktuellt
från naturen
– unik parasit
Den halmgula tallörten är unik. Den
saknar klorofyll som ger växterna deras
gröna färg och som är en förutsättning för
fotosyntes. Tallörten kan alltså inte binda
luftens koldioxid och tillverka socker,
utan den är tvungen att leva på det som
andra producerar. Den skaffar sin näring
från andra växter, vanligen från tall, med
hjälp av sina svamprötter.
Tallörtens alla delar är svagt väldoftande och saftiga. Den svartnar lätt när
den torkar.
Tyskarna kallar tallörten för gransparris. På norska kallas den vaniljerot. n
Skogsbruket 8/2010
Planera och din
röjning blir ”gratis”
Det
finns ett akut röj-
gar.
Ett
ningsbehov i många skobra sätt att få
fram pengar till röjningen är att samtidigt göra
en gallring eller slutavverkning.
E
tt tydligt tecken på att
du behöver röja är att
lövet i ungskogen är
högre än barrträden.
Röjningen handlar om att
gynna rätt träd. Den utförs
vanligen när ungskogen är
omkring 15 år och då är den
3–5 meter hög.
När du röjer flyttar du över
tillväxten till stammar som
ska bli stock och massaved.
Det är samma principer som
i ett morotsland: om du inte
gallrar bland morötterna, så
får du bara smala morötter.
Den fixa röjer och gallrar
samtidigt
Kostnaderna för en röjning varierar beroende på hur många
stammar som ska röjas och
hur höga de är. Medelpriset
på en röjning är 300 euro per
hektar plus moms. Men om
ungskogen är tät på grund av
att slyröjningen blivit ogjord,
kan röjningen kosta över 500
euro.
Ett bra sätt att finansiera röjningen är att göra en gallring
och betala röjningen med en
del av inkomsterna från gallringen. Då betalar du också
mindre skatt eftersom du
minskar dina inkomster från
skogen samtidigt som du återinvesterar pengar i din skog.
Har du till exempel fått en
virkeslikvid på 5 000 euro
från en gallring och gör en
röjning för 1 000 euro, betalar
du skatt bara för 4 000 euro.
Skogsbruket 8/2010
Skatteeffekten betalar då 280
euro av din röjning, vilket
nästan motsvarar medelpriset
för röjning av en hektar.
Du kan också ansöka om
statsstöd, s.k. Kemera-medel,
för röjningen (se skild ruta). I
södra Finland är stödet minst
93 euro per hektar och max
220 euro och i Österbotten
minst 112 euro och max. 252
euro. Med skatteeffekten och
statsstödet betalar du i praktiken inget för röjningen.
Röjningsvinsten är mera
stock i framtiden
Vid röjningen tar man bort
icke önskvärda stammar, så
att tillväxten fördelas på de
bästa träden. Du gör en vinst
på längre sikt eftersom den
röjda skogen växer så mycket
bättre.
Röjning ger ett jämnare be-
stånd med bättre dimensionsutveckling och en önskvärd
trädslagssammansättning.
Kvaliteten förbättras när föväxande, fula träd, s.k. vargar,
och skadade träd tas bort.
Röjningen ger långsiktiga
vinster genom att träden i
kommande gallringar och
slutavverkningen är grövre
och stockandelen därmed
större. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Två tecken på att
du behöver röja
• Lövträden är lika höga eller högre än barrträden
• Du ser att barrträdsstammarna lider av konkurrensen, t.ex.
genom att jämföra hur mycket de har vuxit de senaste
åren. Det kan du se genom att jämföra avståndet mellan
kvistvarven. Är avståndet kortare mellan de sista kvistvarven än de tidigare? Då är det dags att röja.
Sommaren är en utmärkt tid för att ge sig ut i skogen och
kolla röjningsbehovet. m
Statsstöd för röjning
Du får statsstöd, s.k. Kemera-medel, både
för röjningsarbete som du utför själv och för
arbete som du har avlönad arbetskraft att utföra.
I södra Finland är statsstödet 50 procent och
i Österbotten 60 procent av fastställda kalkylmässiga kostnader som jord- och skogsbruksministeriet fastställt. Alla röjningsobjekt dras
inte över samma kam utan det finns en indelning i normala röjningsobjekt och exceptionellt svåra. För att klassas som exceptionellt
svårt röjningsobjekt ska antalet röjstammar
vara över 10 000 per hektar.
Röjningen görs av
Skogsägaren
– exceptionellt svår
Avlönad arbetskraft
– exceptionellt svårt
Kalkylmässig
kostnad
186 euro/ha
270 euro/ha
278 euro/ha
421 euro/ha
Tips
Statsstöden är skattefria. Det betyder att då
är inte heller de motsvarande utgifterna avdragbara. Den del av utgifterna som överstiger själva stödet är naturligtvis avdragsgilla.
Detta kan vålla problem i bokföringen, inte
minst när utgifterna och stödet kommer olika
kalenderår. Ett sätt att tackla problemet är att
uppge stödet i deklarationsblanketten som inkomst fastän det är skattefri inkomst. Då har
du fria händer att dra av alla utgifter utan att
behöva tänka på om de hör ihop med ett arbete som du fått understöd för. m
Södra Finland,
stöd 50 %
93 euro/ha
135 euro/ha
139 euro/ha
210,50 euro/ha
Österbotten,
stöd 60 %
111,60 euro/ha
162 euro/ha
166,80 euro/ha
252,50 euro/ha
19
Brokistan är ett hantverk med framtid
Under
turer i skärgården kan vi vid gamla hemman
stöta på äldre båthus med brokistor.
Brokistorna har
byggts i många årtionden och de har visat sig vara ett
hållbart bryggalternativ.
B
rokistan ser ut som
ett invecklat tändstickshus. Tanken är
att konstruktionen
ska bli så stark och stabil
som möjligt för att hålla alla
påfrestningar från vatten och
is. Brokistans värsta fiende är
isen, som kan bryta på kistan från många håll. Kistan
anpassas efter bottnens form
och kan således bli mycket
hög och sned.
I forna tider byggdes brokistan på isen så att man vartefter
kunde fälla ner den. I dag använder byggarna griplastare
för att kunna bygga kistan på
land under bättre och bekvämare förhållanden.
Kilformade stockar
En som varit med och byggt
brokistor sedan barnsben
är Mats Westerlund i Nagu.
Mats är idag 25 år gammal
och kommer snart att ta över
hemgården.
– Byggnation har alltid varit ett stort intresse och arbetet med brokistor har många
intressanta arbetsmoment. Vi
börjar med att mäta djupet
där brokistan ska bli och det
är viktigt att komma ihåg att
beakta vattenståndet för den
dagen. Stockarna sågar jag
därefter med gårdens bandsåg. Stockarna är sex tum
breda och kilformade för att
få kistan vågrät cirka 20 cm
över vattenytan, berättar Mats
Westerlund.
– Vi brukar göra våra brokistor tre meter breda och sex
meter långa. Vi vill ha dem
tillräckligt stora för att undvika att de välter, förklarar
Mats. Beställaren brukar förundra sig över att kistan måste
vara så stor, men så fort den
kommit på sin rätta plats brukar den inte alls verka överdrivet stor.
Laxstjärtar och stenfickor
Hörnstockarna fälls in i varandra med så kallade laxstjärtar
Laxstjärt
och säkras därtill med syrefasta rundjärn. Rundjärnen
är lite längre än stockarnas
bredd, för att man med slägga
ska kunna slå den överblivna
tappen in i virket. Tappen böjs
tvärs över ådringen för att ge
maximal hållbarhet.
– Tidigare slog vi in järnstängerna med bara muskelkraft och slägga, men sedan
några år tillbaka använder vi
oss av en bultare som slår in
stängerna i träet. Det enda
negativa är att maskinen har
ett förskräckligt ljud, skrattar
Mats.
– Det gäller att vara lätt på
handen då man fäller ur hörnen med motorsågen. Det gäller dessutom att ha mätt noggrant och såga därefter, för att
undvika många lyft upp och
ner. Både av bekvämlighetsoch av säkerhetsskäl är det
bäst att använda motorsågen
med fast mark under fötterna,
säger Westerlund.
– Efter att brokistan är färdig
bogseras kistan på plats av en
lokal entreprenör, som också
har stenar med sig till stenfickorna, fortsätter Mats. Stenfickorna byggs som stora V-n
inuti kistan och de ser till att
kistan hålls på plats. Många
tror att det finns tillräckligt
med sten på den egna stranden, men det behövs mången
kubik. Kistan sätter vi oftast
på plats under försommaren
och sedan får den ligga och
vila under nästa vinter. Det är
viktigt att brokistan får sätta
Brokistorna verkar stora på
landbacken. Hörnstockarna
fälls in i varandra med så kal­
lade laxstjärtar.
20
Skogsbruket 8/2010
Det behövs många kubikme­
ter sten för att fylla en brokis­
ta som är 6 meter lång och 3
meter bred. Sällan räcker ste­
narna vid den egna stranden.
sig innan man gör den färdig,
eftersom den kan sjunka ner
olika djupt. I bottnat på kistan finns ett golv gjort av så
kallade träckplankor, som förhindrar att kistan sjunker allt
för djupt ner i dyn.
Det kan verka komplicerat
att bygga en brokista och särdeles enkelt är det inte heller.
– Det viktigaste är att få starten rätt, så att brokistan faktiskt passar på bottnen. Nog
måste man vara noggrann,
men ett litet glapp är inget att
hänga upp sig på. Vi brukar
skoja om att abborrarna också
skall ha någonting att titta på,
säger Mats.
Lärkplankor till brolock
När brokistan stadgat sig är
det dags att bygga till de sista
stockarna. Höjden anpassas efter båtens höjd, men
normalt är bryggan cirka 85
centimeter över normal vattennivå.
– Det idealiska är att man
kan bygga till de sista stockarna från isen, men dåliga
isvintrar har gjort att vi idag
oftast gör detta arbetsmoment
från en egenhändigt byggd
flotte, förklarar Westerlund.
Tidpunkten brukar vara våren, eftersom de flesta kunderna vill ha bryggan i skick
till sommaren.
Det är förstås mycket besvärligare att jobba utan tillgång till traktorns griplastare
och utan fast mark under fötterna. Kunden får naturligtvis själv välja material till
brolocket.
– Eftersom vi har egen
bandsåg kan vi erbjuda sågade tall- och lärkplankor.
Impregnerat virke beställer
vi enligt behov, men lärkens
popularitet har vuxit under
åren. Vi brukar dessutom reSkogsbruket 8/2010
”Vi brukar göra våra brokistor tre
meter breda och sex meter långa. Vi
vill ha dem tillräckligt stora för att
undvika att de välter.”
kommendera att dra tjära på
brokistans synliga delar, eftersom det största slitaget är där,
berättar Westerlund.
Livstids garanti
Både ortsbefolkning och sommargäster har börjat se fördelarna med en hållbar brokista
och beställningarna är långt
fler än vad Mats klarar av.
– Det finns tyvärr inte tid
till att laga så många brokistor per år som åtgången skulle
vara. Priset på en brokista blir
ganska högt, men vi brukar
ge en garantitid på åtminstone beställarens livstid, säger
Mats.
Mats planerar att fortsätta
med byggandet av brokistor
också efter att han tagit över
gården. m
Text och foto:
Siv Vesterlund
– Det blir att vanligare att jag
bygger brokistor av lärk, säger
Mats Westerlund. Jag rekom­
menderar kunderna att tjära
brokistans synliga delar, dvs.
de som är över vattenytan, ef­
tersom största slitaget är där.
21
Eget krossgrus
I
det gamla grustaget är luften fylld av grått damm
och bullret från maskinerna öronbedövande.
Gräv-
maskinen lyfter jord och stora stenar i ena ändan på
krossen och trettio meter längre fram spottar krossen
ut
32 millimeters krossgrus.
G
erhard Björkman
i Lovisa låter göra
krossgrus av egen
marksubstans som
han kör ut på sina skogsvägar.
– Gamla skogsvägar ska
med jämna mellanrum förses
med nytt slitlager. Nu har jag
också låtit bygga en ny skogsväg som är knappt en kilome-
ter lång, säger Gerhard Björk­
man. Till den behöver jag
vägmaterial. Grövre krossgrus
underst och finare på ytan.
Krossgruset körs genast ut
Förutom den nya vägen på
knappt en kilometer ska Gerhard grusa drygt fyra kilometer gamla skogsvägar.
– Entreprenören ska göra
10 000 ton krossgrus åt mig,
vilket motsvarar 6 000 kubikmeter. Omkring hälften körs
nu ut på vägarna och resten
blir i lager. Jag har valt att låta
köra ut gruset efterhand som
det krossas. Krossen spottar
ut omkring 90 kubikmeter
per timme, så det är fart på.
Tre lastbilar kör i skytteltrafik ut gruset. En av dem har
ett schaktblad som efterhand
sladdar alla vägar så att ytan
blir jämn. Pålastningen sköter
en frontlastare.
Stora stenbumlingar blir
krossgrus
Grävmaskinen klarar av att
lyfta två kubikmeter stora stenar, men så stora stenar klarar
inte krossen av.
– Större stenar delar vi i
mindre bitar genom pikhuggning, säger Patrik Mårtensson
på FM Muskaus Oy som sitter i hytten på grävmaskinen
när Skogsbruket är på besök.
Pikhuggningen gör en vanlig
grävmaskin som har skopan
utbytt mot en pik.
Förkrossen, där materialet först hamnar, klarar av att
Stenar som är större än 90x90 cm klarar inte krossen av. Dem lyfter grävmaskinen till sidan.
22
Skogsbruket 8/2010
På några sekunder och med ett par slag har
piken delat en stor sten i flera små.
krossa stenar som är 90 cm x 90 cm. När
stenmaterialet kommer ut från förkrossen är
stenarna 10 cm x 10 cm.
Därifrån går materialet vidare till efterkrossen där stenarna krossas till vald storlek.
– Jag låter göra det mesta till 32 millimeters krossgrus, säger Björkman. Lite 55
millimeters blir det också som jag ska ha
underst på den nya vägen.
”Lite byråkrati”
– Entreprenören, FM Muskaus Oy, var och
tittade på det gamla grustaget och materialet i det innan vi ingick avtalet om krossning, säger Björkman. Jag ville ha bekräftat
att materialt är sådant att det duger som
slitager på skogsvägar. Efter det lämnade
jag in en bulleranmälan till staden. Andra
tillstånd behövs inte, då jag gör krossgrus
enbart för eget behov. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Krossgrus med fraktionen 32 millimeter är
ypperligt som slitlager på skogsbilvägar.
Vilka tillstånd behövs?
N
är du krossar stenmaterial enbart för eget bruk, behövs
inga specialtillstånd. Det räcker med en bulleranmälan till staden eller kommunen eftersom det betraktas som
ett tillfälligt ingrepp. Anmälan ska göras till den lokala miljövårdsmyndigheten.
– En kross för oljud och därför ska markägaren lämna
in en bulleranmälan, säger Maud Östman som är miljövårdssekreterare i Lovisa. Anmälan behandlas antingen på
nämndenivå eller tjänstemannanivå. I Lovisa gäller det senare alternativet och det är miljövårdssekreteraren som behandlar ärendet. Anmälan ska inlämnas trettio dagar innan
arbetet inleds.
Då har myndigheten tid att reagerar och utfärda eventuella restriktioner. Det finns en färdig blankett för bulleranmälan. Av den ska framkomma hur omfattande krossningen är,
dvs. hur länge arbetet pågår. Om arbetet beräknas ta mer än
femtio dagar, räcker det inte längre med bulleranmälan. m
Skogsbruket 8/2010
23
Virkeshandel
Efterfrågan på virke är stort
– men utbudet är dåligt
Industrins behov av virke
är stort. Men trots att
efterfrågan finns har utbudet varit relativt svagt
hittills i år
–
trots att
virkespriserna nu börjar
vara på en relativt bra
nivå.
Åke Holm
påminner
om att skogen bör skötas
oavsett prisnivån.
V
arje
skogsägare
strävar efter att sälja
virke när virkespriserna är höga. En
av dem är Åke Holm i Nykarleby. Han förnekar inte att
det frestar mera att sälja när
priserna är höga, men trots
det stirrar han sig inte blind
enbart på det.
”Priserna är på acceptabel
nivå”
Skogsägaren Åke Holm till höger diskuterar kommande avverkningar med hans närmaste kontakt
Kaj-Erik Forss, som är inköpsförman för Metsäliitto. Att det finns ett gott förtroende mellan köpare
och säljare är viktigt.
– Det gäller också att se till att
skogen sköts och därför försöker jag avverka en liten bit
varje år. Som exempel gjorde
vi en affär för ett år sedan, trots
att vi visste att priserna var på
stigande. Det ligger i allas intresse att ha ett jämnt flöde
av virke, säger Åke Holm.
Så här resonerar inte alla
skogsägare. Och det är en
bidragande orsak till att industrin har haft stora problem att
få behovet av virke tillgodosett hittills i år.
– Intresset för att sälja har
varit lamt under årets sex
första månader. Utbudet har
inte varit det bästa och en
orsak till det är att 2007 års
virkespriser fortfarande finns i
bakhuvudet. Priserna har varit aningen svaga enligt skogsägarna, säger Kaj-Erik Forss,
inköpsförman för Metsäliitto
i kommunerna Oravais och
Nykarleby.
Men enligt Forss börjar priserna nu vara på en relativt
bra nivå. Han påminner också om att skogsägarna ända
fram till årsskiftet kan räkna
med en skattelättnad på 25
procent vid försäljning.
– Dagens virkespriser börjar vara över medeltalet under
normala år. År 2006 var priset
cirka 40 euro på granstock
och nu är det kring 50 euro.
Räknas skattelättnaden med
så handlar det om priser på
en bra nivå.
Han får medhåll av Åke
Holm.
– Priserna börjar vara på
en acceptabel nivå, men vi
har fortfarande långt kvar till
priserna för två år sedan när
24
stocken såldes för 75 euro.
Men det är klart att skattelättnaden också stimulerar.
Många faktorer påverkar
priset
Det finns en hel del som påverkar priset på det virke som
säljs. Som exempel vinner
självverksamma skogsägare
på att leverera virket till vägkanten. Men andelen skogsägare som orkar eller kan
göra det är liten.
– Rotförsäljning, som betyder att vi sköter avverkningen,
är betydligt vanligare än leveransförsäljning där skogsägaren själv levererar virket. Men
det här kan också variera
mellan områden. Till exempel i Nykarleby är andelen
självverksamma skogsägare
mycket större än i Oravais,
säger Forss.
Holm och hans söner, som
äger skog både privat och genom ett sambruk, är självverksamma i mån av möjlighet.
– I vintras var det problematiskt att sälja leveransvirke på
grund av snömängderna. Då
försökte vi gallra, men det var
mycket svårt och då borde vi
med facit i hand ha slutavverkat på rot i stället.
Tillgängligheten till virket
påverkar också priset. Är det
lätt för virkesköparen att ta sig
fram till skogen kan priserna
höjas.
– Skogsvägens skick har
betydelse för priset och vi är
naturligtvis intresserade av
objekt som kan nås utan problem. Bestånd som är avverkningsbara året om, det vill
Skogsbruket 8/2010
Det finns en hel del som kan
påverka priset för virket som
säljs. Objektets tillänglighet
och skogens kvalitet påverkar.
Stammarnas grovlek påverkar
naturligtvis mest och för så­
dana här fina stockar får man
bäst betalt, berättar Kaj-Erik
Forss.
säga skog som kan avverkas
på ofrusen mark är prisförhöjande, berättar Forss.
Medelgrovleken avgörande
Och fortsätter:
– I slutändan bygger priset
på medelgrovleken, på stammarnas kvalitet samt stämplingspostens storlek. Är stammarna grova och fina ökar
stockmängden och nettot blir
bättre.
Han konstaterar också att
det finns sådant som kan påverka rotnettot negativt.
– Sjukdomar som exempelvis rotröta kan förstöra träden.
Om virket är överruttet köper
vi det som energived, men då
blir priset sämre för skogsägaren. Längs kusten är rotrötan
alltid ett problem. Det kan
handla om att 5–10 procent
och till och med upp till 20
procent av beståndet är drabbat.
Forss berättar att stocken
prissätts på rot genom att virkesköparen tar provytor i beståndet som ska avverkas. Det
sker genom att stammarna
kontrolleras upp till sex meter
och klassificeras.
– Stammarna klassificeras
i goda, normala eller dåliga
och utifrån provytorna får vi
en bra bild av kvaliteten. Vid
leveransaffärer använder vi
oss av fabriksmätning, där
stockarna klassificeras i olika
kvalitetsklasser där hög kvalitet innebär bättre priser.
Viktigt med god kontakt
Forss poängterar vikten av
att ha en fungerande kontakt
med skogsägarna. Det gäller
även om Metsäliitto har trogna ägarmedlemmar.
– Att skogsägarna känner
mig är a och o och för alla
parter är det viktigt att det
finns ett förtroende. Nu arbetar jag hårt med att skapa
en fungerande kontakt i Nykarleby, som nyligen har blivit mitt inköpsområde. Det är
viktigt med kontakten trots att
Metsäliitto har trogna medlemmar, som äger bolaget.
Holm understryker också
vikten av att kunna lita på inköpsförmannen.
– Det är avgörande för mig
som skogsägare att det finns
ett förtroende med virkesköparen. Och jag har inte blivit
lurad ännu, skrattar han.
– Annars har Metsäliitto alltid varit alternativ nummer ett
för mig, och det går tillbaka
ända sedan 1970-talet när
min far blev ägarmedlem.
Hittills har jag inte kontaktat
andra virkesköpare och det
beror till stor del på att jag har
en fungerande kontakt med
Metsäliittos inköpsförmän. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
De här stammarna har en
diameter på så mycket som
sextio centimeter, vilket börjar
vara ovanligt i dagens läge.
Skogsägaren som säljer det
här virket kan räkna med ett
högt rotnetto.
Skogsbruket 8/2010
25
Översikt
över virkesmarknaden
Ljusa utsikter trots stormar
M
arknadsläget för
finsk skogsindustri fortsätter att
förbättras. Den
förbättrade konkurrenskraften
beror främst av ökad efterfrågan på skogsindustriprodukter. Därutöver har kostnadsutvecklingen i Finland varit
långsammare än i våra konkurrentländer. Kvartalsresultaten för de största bolagen
för perioden april-juni visade
större omsättning och en klart
bättre lönsamhet i jämförelse med första kvartalet och
framförallt i jämförelse med
motsvarande period i fjol.
Skogsindustrins betydelse i
utrikeshandeln har också ökat
betydligt.
Efter många svåra år är
skogindustrins positiva utveckling uppmuntrande för
hela skogssektorn. Produktionsvolymerna för alla produkter var under perioden
januari–juni större jämfört
med samma period i fjol. Det
har naturligtvis påverkat den
inhemska virkesmarknaden.
Inköpsmängderna har ökat
och försäljningsaktivitet har
förbättrats. Den här positiva
utvecklingen syns också i
virkespriserna som har klart
stigit från 2009. Till exempel
den genomsnittliga nominella
rotprisnivån var under perioden januari–juli 14 procent
högre än under samma period i fjol.
Under perioden januarijuli hade skogsindustrin en-
ligt Skogforskningsinstitutets
statistik köpt drygt 11 miljoner kubikmeter virke. Enligt
MTK:s uppskattningar och
konjunkturprognoser är inköpsbehovet för hela året ungefär 28 miljoner kubikmeter.
Från början av augusti till slutet av året borde inköpsmängden varje vecka vara nästan
en miljon kubikmeter. Det
stora behovet av virke betyder
att allt stormvirke borde gå att
sälja. För skogsägare är stormar mycket beklagliga och de
orsakar stora och långvariga
ekonomiska förluster. Till all
lycka är marknaden för närvarande god. För ett år sedan
skulle liknande stora stormar
ha stört virkesmarknaden för
en lång tid.
Under hösten lönar det sig
för skogsägarna att utnyttja
det gynnsamma marknadsläget. Som tidigare är det också
nu viktigt att anbudsförfara
försäljningspartier och på så
sätt leta fram det sammanlagt
bästa anbudet. Dessutom är
det viktigt att kontrollera apteringen av virke. Skogvårdsföreningarna ger värdefull hjälp
i virkeshandelsfrågor. m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för MTK:s
skogsgrupp
[email protected]
www.logset.fi
Logset - Bättre avverkning.
Välj pålitliga och kostnadseffektiva Logset maskiner planerade för inhemska
förhållanden från energivedsgallring till slutavverkning
26
Maskinförsäljning:
Erno Mäntynen 040 849 3115
Raimo Nieminen 0400 173 710
Skogsbruket 8/2010
Virkespriser
Virkeshandeln har
kommit i gång
Många skogsägare har drabbats har stormskador och alla borde ta en titt på sin skog nu. Avbrutna stockstammar förlorar
snabbt sitt värde i sommarhettan då insekter och svampar förstör dem.
Stormarna har bidragit till att inköpsvolymerna nu är över
1 miljon kubikmeter per vecka. Volymen borde vara på den
här nivån till årsskiftet för att skogsindustrin ska få det virke
den behöver.
I prisstatistiken ingår en hel del virke från stormskadade skogar och det drar ner medelprisen. För stock som kommer från
ett stormskadat område får skogsägaren räka med ett prisavdrag
på cirka 10 euro per kubikmeter. m
I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår.
Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privat­ägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder
och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av
alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset
på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något
sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3,
anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍
Förkortningar:
ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har
hand om avverkningen och skogstransporten
LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten
Skogsbruket 8/2010
Svenska Österbotten hör till ett
mycket stort område och det
försämrar prisstatistikens använd­
barhet. m
LAPPI
Text: Gerd
Mattsson-Turku
SAVO-KARJALA
KESKISUOMI
KYMISAVO
27
Vindkraften växer
explosionsartat
V
Foto: WinWind
indkraft är en av de
förnybara energikällor som kommer att
få bättre förutsättningar när åtagandepaketet
för förnybar energi verkställs.
Regeringen räknar med att
energipaketet kommer att ge
investeringar på hela 3,5 miljarder euro i vindkraft. För att
den planerade utbyggnaden
av vindkraft skall kunna verkställas behövs samarbetsvilja
och ett gott förhandlingsklimat mellan energiproducenter och markägare.
begränsas också annat byggande.
Fast eller rörligt arrende
Inmatningstariff minskar
riskerna
En viktig del av paketet är den
planerade inmatningstariffen
som om den godkänns kommer att ge vindraftproducenter ett garanterat pris på den
producerade elektriciteten i
12 år. För vindkraftens del föreslås nu 105,30 euro/MWh.
Nya vindkraftverk som har
en effekt större än 0,5 MW
berörs av inmatningstariffen.
Vindmöllor som inte berörs
av inmatningstariffen skulle få
ett produktionsstöd om 6,90
euro/MWh.
Inmatningstarifferna
tar
bort en stor del av den ekonomiska risken med vindkraft och gör det möjligt för
investerare att räkna efter om
en investering i vindkraft är
lönsam eller inte. För att nå
målen med att minska koldioxidutsläpp och öka andelen
förnybar energi är en snabb
utbyggnad av vindkraften
nödvändig. Man räknar med
att inmatningstarifferna kommer att göra investeringar i
vindkraft tillräckligt lockande
för att snabbt få i gång nya
vindkraftparker.
28
Ett vindkraftverk har ett stort
vindupptagningsområde och
utnyttjar alltså mera mark än
fundamentet. Därför är det
knepigt att fördela arrendet
rättvist.
Vem äger vinden?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund (SLC)
påminner om att inkomsterna
från vindkraften skall fördelas rättvist. Hur skall man då
fördela inkomsterna rättvist
och är det någon som äger
vinden?
Det är väl ingen som äger
vinden, men för att fånga vinden behöver man tillgång till
mark- eller vattenområden.
Ett vindkraftverk berör större
areal än den mark som används för att bygga kraftverket.
När vinden passerar kraftverkets rotorblad uppstår virvel-
vindar och om vindkraftverken byggs för nära varandra
sjunker produktionen. Stora
vindkraftverk har stora vindupptagningsområden,
upp
till 80 hektar. Med så stora
vindupptagningsområden
kommer grannars möjligheter
att utnyttja sin mark att påverkas av var kraftverken byggs.
En rättvis fördelning innebär
att alla markägare som ligger
inom vindupptagningsområdet får någon form av ersättning för sin mark. Man skall
också komma ihåg att det
inte bara är möjligheterna att
bygga vindkraft som begränsas. I närheten av kraftverken
Oftast är det elbolag som
redan har elproduktion och
elnät som vill bygga vindkraftverk och behöver köpa
eller arrendera mark för sina
kraftverk. I Finland är vindkraftsetableringar ett nytt fenomen och vi har inte så stora
erfarenheter av att avtala om
ersättningar och arrenden. En
del arrendeavtal där markägaren får ett fast årligt arrende för
byggnadsmarken har ingåtts.
Brahe stad är en markägare
som ingått arrendeavtal som
ger staden ett årligt arrende
om 2 000 euro per byggnadsplats.
Utomlands finns redan stor
erfarenhet av vindkraft. I Sverige, Danmark och Tyskland
har man långt mer erfarenheter och där har man skapat avtalsmodeller som går
att anpassa till finska förhållanden. Kustområdena har
goda vindförhållanden och
SLC som har sitt verksamhetsområde vid kusten har tittat
närmare på olika möjligheter
och vad som skett i grannländerna och utgående från det
utarbetat avtalsmodeller för
arrenden och ersättningar när
vindkraftverk byggs.
SLC lägger fram en modell
där alla markägare som finns
inom vindupptagningsområSkogsbruket 8/2010
Foto: WinWind
För att bygga ett vindkraftverk
krävs ordentliga vägar för
transporter och lyftkranar. Det
är viktigt att komma överens
om rätten att använda vägar
och fördelning av underhåll.
Foto: Ewea
det får del av den nytta som
vindkraftverket producerar.
När man ser på en fastighetskarta är det många fastigheter
som ryms innanför en cirkel
som täcker 80 hektar, speciellt i Österbotten där skogskiftena ofta är långa och smala.
Det betyder många förhandlingar och avtal och en tung
administration för den som
skall betala ut arrendena. En
rättvis fördelning av arrendet
skulle ändå jämna vägen för
nya
vindkraftsetableringar
och man får hoppas att elbolagen inser fördelarna med att
stå på god fot med alla grannar.
I stället för ett fast årligt arrende föreslår SLC ett rörligt
arrende där arrendet skulle
bindas till kraftverkets elproduktion. Konkurrenslagstiftningen förbjuder direkta rekommendationer och nivån
på arrendet är i sista hand
en överenskommelse mellan
markägaren och vindkraftsägaren. En av förutsättningarna
för fri konkurrens är att alla
aktörer på marknaden har tillgång till prisinformation. Det
är knappast fallet idag och här
skulle en insats vara viktig.
Det är nu som principer och
priser slås fast och en öppen
kommunikation mellan markägarna är väldigt viktig för att
folk inte skall behöva känna
sig lurade efter några år.
Vägrätter och nedmontering
I byggnadsskedet och för underhåll av vindkraftverken behövs servicevägar och det är
viktigt att avtala om rätten att
använda befintliga och nya
vägar. Det behövs mycket
järn och betong för funda-
menten och själva kraftverken
kräver tunga specialtransporter och stora lyftkranar. Servicevägarna kan användas för
skogsbruk om man kommer
överens om det och för gamla
vägar är det bra att komma
överens om ersättningsprinciper om vägarna körs sönder.
Det är alltid lättare om man
på förhand kommit överens
än att i efterhand strida om
vem som skall stå för vad.
Ett vindkraftverk är inte evigt.
Det innehåller mekaniska delar som växellådor och lager
som oundvikligen slits med
tiden och i något skede kom-
mer tiden när det inte längre
lönar sig att längre reparera ett
kraftverk. Om kraftverket står
på en arrendetomt skall man
komma ihåg att avtala om hur
nedmonteringen av vindkraftverket skall skötas. Det naturliga är att kraftverksägaren tar
ansvar för att städa upp efter
sig, men om det inte finns i
avtalet och bolaget just då har
ekonomiska svårigheter är det
säkert en kostnad man i det
längsta försöker undvika. m
Text:
Johnny Sved
Fakta:
2009 producerades 163
TWh elektricitet med vindkraftverk i Europeiska unionen. Ett år med normala
vindförhållanden står den
nu installerade vindkraften
för 4,8 % av all producerad
elektricitet inom EU. Källa:
ewea.org
Vindkraftverk som står för nära
varandra producerar sämre.
Den turbulens som uppstår
när vinden passerat ett kraft­
verk gör att följande kraftverk
inte kan fånga all energi som
finns i vinden.
Skogsbruket 8/2010
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn
0400 435 236.
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
– Hur kunde du veta att jag träffade Ove i
blåbärsskogen!?
Ryskt skogsbolag köper
tyska sågverk
Det ryska skogsbolaget Ilim
Timber köper två stora sågverk i Tyskland. De båda
sågverken, Klausner Holz
Bayern och Klausner Nordic
Timber, har en sammanlagd
årlig produktionskapacitet
på 1,9 miljoner kubikmeter
sågade trävaror.
Ilim Timbers avsikt är att
fortsätta verksamheten på
de bägge sågverken i Tyskland med maximal kapacitet. Sågverken är rätt nya,
från 2006 resp. 1998. Företaget uppger att förvärvet
är ett steg i arbetet att stärka
Ilims position på den europeiska marknaden. m
Källa: Skogsland
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
Har du synpunkter
på tidningen?
fm_alehti44x130.indd 1
Via webben, www.skogsbruket.fi,
kan du skicka dem till redaktionen.
7.6.2010 14.03
Skogsbruket 8/2010
Från trä till bioenergi.
John Deere’s nya grotbuntare 1190E tar sig fram smidigt också i krävande terräng. Den medsvängande
och nivellerande hytten säkerställer ett ergonomiskt och effektivt arbete. Motorn kan styras på två olika
effektnivåer, vilket gör maskinen mer bränsleekonomisk och därmed också utsläppssnålare. Tack vare
den omkonstruerade hydrauliken ökar maskinens prestanda och produktivitet. 1190E bearbetar snabbt
och exakt hyggesavfallet till kompakta balar. En risstock (längd ca 3 m, diameter 60–80 cm) innehåller
omkring 1 MWh energi vid förbränning. Ett område på en hektar ger ungefär 120 risstockar, vilket
motsvarar energibehovet för 5–7 enfamiljshus. Balningsmetoden förbättrar skogsenergins logistik i fråga
om både effektivitet och lagring.
John Deere Forestry Oy – Box 472, Tampere – Tel. 020 584 166 – [email protected]
www.JohnDeere.fi
Ju mer universalmaskin, desto bättre.
Det är dagens melodi.
Skogarna har föryngrats och gallring är återigen aktuellt från söder till norr. Riktig slutavverkning stöter man på allt mer sällan. Att transportera en specialmaskin – för liten
eller för stor – förbi många stämplingsposter till ett lämpligare objekt är slöseri. Med en
universalmaskin är färden från en arbetsplats till nästa klart kortare.
TX är det som Finland behöver
Valmet TX är den moderna versionen av en äkta universalmaskin. Under det lilla skalet
finns mycket kraft, torsion och kapacitet. Den känns lätt som en gallringsmaskin när man
arbetar bland träd som får stå kvar. TX är klar med ett slutavverkningsobjekt långt innan
en specialmaskin ens hinner på plats.
Valmet 901TX och Valmet 840TX är med i Komatsu Forest Oy:s arbetsdemonstrationer
vid monter 902 på FinnMetko 2010 -utställningen.
Quality Comes In Red
PL 696
33101 Tampere
Puh. 020 770 1300
Fax 020 770 1302