1. No category

Ändring nr 86 (49 blad) till TFH II
Denna ändring innehåller sid. 3:4 a–b, 3:9–10, 3:15–16, 3:68 c–70,
3:85–88, 3:98 a–100, 3:103–104, 3:109–112, 3:120 a–bb, 3:120 e–f,
3:120 i–j, 3:120 m–122, 3:124 a–d, 3:149–150, 3:195–196, 4:11–12,
4:18 a–b, 4:33–34, 4:71–72 b, 4:101–(102)112, 4:125–126 b, 4:129–
130, 5:5–6, 5:23–(24)34, 5:45–46, 7:41–44 d, 7:47–48 b, 7:56 a–b,
7:66 a–68, 7:109–110 och 7:112 a–114 b.
I samband med att ändringsbladen sätts in i handboken ska sid.
4:111–112 sorteras ut.
De blad som saknar ändringsmarkering har tryckts om av
redaktionella skäl.
Ändringen är föranledd av:
i flik 3:
SFS 2014:1470
SFS 2014:1471
SFS 2014:1493
SFS 2014:1494
SFS 2014:1495
SFS 2014:1496
SFS 2014:1498
SFS 2014:1506
SFS 2014:1507
SFS 2014:1508
SFS 2014:1509
SFS 2014:1510
SFS 2014:1515
SFS 2014:1516
TFS 2015:1
Lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter (i kraft den 1
januari 2015)
Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (i kraft den 1 januari
2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
(i kraft den 1 januari 2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (i kraft den 1 januari
2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (i kraft den 1
januari 2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ( i kraft den 1
januari 2015)
Lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter
m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (i kraft den 1
januari 2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
(i kraft den 1 januari 2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (i kraft den 1 januari
2015)
Lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (i kraft den 1
januari 2015)
Lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter
m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (i kraft den 1
januari 2015)
Lag om ändring i lagen (2014:670) om ändring i lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och
energiprodukter (i kraft den 1 januari 2015)
Förordning om ändring i förordningen (2014:1329) om fastställande av
omräknade belopp för tobaksskatt för år 2015
Förordning om ändring i förordningen (2011:443) om Europeiska
unionens punktskatteområde (i kraft den 1 januari 2015)
Tullverkets föreskrifter om regleringen av trafiken vid punktskattekontroll
på väg (i kraft den 15 mars 2015)
Forts.
i flik 4:
SFS 2014:1492
SFS 2014:1505
SFS 2014:1511
i flik 5:
SFS 2014:1502
SFS 2015:37
SFS 2015:38
i flik 7:
SFS 2014:1565
SFS 2014:1566
SFS 2015:34
SFS 2015:36
Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (i kraft den 1 januari
2015)
Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (i kraft den 1 januari
2015)
Lag om ändring i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för
mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar
och elektroniska tjänster (i kraft den 1 januari 2015)
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (i kraft den 1 januari
2015)
Förordning om ändring i förordningen (1997:1140) om vägavgift för vissa
tunga fordon (i kraft den 1 mars 2015)
Förordning om ändring i vägtrafikförordningen (2006:242) (i kraft den 1
mars 2015)
Förordning om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
kraft den 1 januari 2015)
Förordning om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
kraft den 1 februari 2015)
Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) (i kraft den
mars 2015)
Förordning om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
kraft den 1 mars 2015)
(i
(i
1
(i
Lag om frihet från skatt vid import, 2 kap. [2009]
4§
[2009] Frihet från mervärdesskatt vid import ska medges för
1. varor som levereras till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik för sådana
ändamål som medför att skatt inte ska tas ut enligt 5 kap. 3 a § [6089 A] första
stycket 4, 4 a och 5 mervärdesskattelagen (1994:200),
2. varor av de slag som avses i 4 § andra stycket lagen (1999:445) om
exportbutiker (TFH III:1 [5001] o.f.) och som levereras för försäljning i sådan butik,
3. en försändelse från en privatperson till en annan privatperson, utom om
försändelsen består av alkoholhaltiga produkter eller tobaksvaror eller har ett värde
som överstiger 45 euro,
4. försändelser som består av utländska periodiska publikationer, utom om
försändelsernas värde överstiger 22 euro, och
5. andra försändelser än sådana som avses i 4 och 3 § 6, utom om försändelsernas
värde överstiger 22 euro. Lag (2014:1506).
[2009:1] Enligt TFS 2014:16 om vissa beloppsgränser uttryckta i svenska kronor, motsvaras
beloppsgränsen 45 euro av 500 kronor och 22 euro av 300 kronor.
Ändring nr 86 till TFH II
3:4 a
3:4 b
Lag om frihet från skatt vid import, 4 kap. [2027]
4 kap. Beräkning av tull och skatt i vissa fall
1§
[2027] Tull och skatt för varor som medförs av en resande eller som skickas av en
privatperson i en försändelse till en annan privatperson får tas ut med belopp som
anges i 3 § i stället för den tull och skatt som annars skulle ha tagits ut om
1. importen inte har kommersiell karaktär,
2. värdet av varorna ligger under den beloppsgräns för schablonberäkning av tull
i vissa fall som anges i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om
tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, och
3. den som skall betala tullen och skatten inte vid förtullningen begär att denna
bestämmelse inte skall tillämpas. Lag (2000:1296).
[2027:1] Enligt TFS 2014:16 om vissa beloppsgränser uttryckta i svenska kronor, motsvaras
beloppsgränsen, 700 euro, som anges i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av 7 000 kronor.
2§
Paragrafen har upphört att gälla enligt lag (2000:1296).
3§
[2029] Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.
spritdryck
starkvin
vin
starköl
cigaretter
cigarrer
röktobak
snus
tull
4 kr/liter
2 kr/liter
1 kr/liter
3 kr/liter
34 öre/styck
86 öre/styck
428 kr/kg
104 kr/kg
skatt
259 kr/liter
78 kr/liter
35 kr/liter
19 kr/liter
196 öre/styck
219 öre/styck
2 422 kr/kg
762 kr/kg
Lag (2014:1493).
4§
[2030] Tullverket ska publicera den beloppsgräns som avses i 1 § 2 uttryckt i
svenska kronor i Tullverkets författningssamling. Lag (2008:1413).
Anm. Se [2027:1].
[2031] 1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning
av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Vid lagens ikraftträdande upphör
lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel och förordningen
(1987:1072) om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt att gälla.
2. De upphävda författningarna skall dock fortfarande tillämpas i fråga om varor
som anmälts eller borde ha anmälts till förtullning före ikraftträdandet.
Anm. Lagen (1994:1500) trädde i kraft den 1 januari 1995 enligt förordning (1994:2063).
Ändring nr 86 till TFH II
3:9
3:10
Europeiska unionens punktskatteområde [2101]
3 Punktskatter och prisregleringsavgifter
Förordning (2011:443) om Europeiska unionens
punktskatteområde
1§
[2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen
(1994:1564) om alkoholskatt ([4001] o.f.) och lagen (1994:1776) om skatt på energi
([3001] o.f.) ska Europeiska unionens punktskatteområde avse unionens territorium,
som detta definieras i artikel 52 [2120] i fördraget om Europeiska unionen och
artikel 355 [2120] i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
2§
[2102] Följande territorier, som ingår i unionens tullområde, ska inte ingå i
Europeiska unionens punktskatteområde:
1. Kanarieöarna,
2. de franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt,
3. Åland,
4. Kanalöarna. Förordning (2014:1516).
Anm. Om Åland, se [2120:2].
3§
[2103] De territorier som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 355.3 [2120] i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska inte ingå i Europeiska unionens
punktskatteområde.
4§
[2104] Följande territorier, som inte ingår i unionens tullområde, ska inte ingå i
Europeiska unionens punktskatteområde:
1. ön Helgoland,
2. territoriet Büsingen,
3. Ceuta,
4. Melilla,
5. Livigno,
6. Campione d’Italia,
7. de italienska delarna av Luganosjön.
5§
[2105] Monaco, San Marino, Isle of Man och Förenade kungarikets suveräna
basområden Akrotiri och Dhekelia ska anses ingå i Europeiska unionens
punktskatteområde.
Flyttningar av punktskattepliktiga varor som utgår från eller är avsedda för
1. Monaco behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för
Frankrike,
2. San Marino behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för
Italien,
3. Isle of Man behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för
Förenade kungariket,
Ändring nr 86 till TFH II
3:15
[2106] Skatter m.m.
4. Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas
som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Cypern,
5. Jungholz och Mittelberg (Kleines Walsertal) behandlas som flyttningar som
utgår från eller är avsedda för Tyskland.
[2106] 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1994:1785) om Europeiska
gemenskapens punktskatteområde.
3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
[2120] Fördraget om Europeiska unionen och fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 2012)
Utdrag ur fördraget om Europeiska unionen
Avdelning VI – Slutbestämmelser
Artikel 47
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Artikel 52
1. Fördragen ska gälla för Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken
Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken
Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike,
Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen,
Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket
Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal,
Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland,
Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
2. Fördragens territoriella tillämpningsområde anges närmare i artikel 355 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Artikel 53
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
3:16
Energiskattelag, 7 kap. [3056]
7 kap. Avdrag
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2001:518).
1§
[3056] Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle
1. som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till frizon eller
frilager för annat ändamål än att förbrukas där,
2. som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse
enligt 6 a kap.,
3. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som
framgår av dennes godkännande,
4. som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i
fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,
5. som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de
undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt. Lag (2012:837).
1a§
[3056 A] En upplagshavare får göra avdrag för skatt på bränsle för vilket
skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förts in i
upplagshavarens skatteupplag.
Den som godkänts som lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle för vilket
skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som
1. innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet, eller
2. har förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare. Lag (2012:836).
2§
[3057] En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a §
och som levererats till en sådan köpare som avses i 3 kap. 30 a § [6069] första
stycket 3, 3 a eller 4 mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet
från bränsleskatt föreligger i det EU-landet. Lag (2011:287).
2a§
[3057 A] Bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och 2 § gäller inte skatt på bränsle
som flyttats enligt uppskovsförfarande till sådan destination som avses i 3 a kap. 2 §
1 c och d. Lag (2012:836).
3§
[3058] En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som den skattskyldige har
förbrukat eller sålt som bränsle för uppvärmning och som utgör en energiprodukt
enligt
1. KN-nr 1507–1518,
2. KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, eller
3. KN-nr 3824 90 99.
Första stycket gäller också om produkterna ingår som en beståndsdel i ett annat
bränsle.
För produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och andra styckena endast för
skatt på den del av bränslet som framställts av biomassa.
Första–tredje styckena gäller endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen. Lag (2011:1197).
Ändring nr 86 till TFH II
3:68 c
[3058 A] Skatter m.m.
3a§
[3058 A] För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3
får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle, göra
avdrag för
1. energiskatt med 44 procent och kodioxidskatt med 100 procent på den andel av
motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame)
enligt KN-nr 3824 90 99, och
2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel
av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som
framställts av biomassa.
Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på den andel av
motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av
biomassa.
Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett
hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen.
Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den beståndsdel av
motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol. Lag
(2014:1496).
3b§
Paragrafen har upphört att gälla enligt lag (2014:1496).
3c§
[3058 C] För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den
skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag
för energiskatt med 89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel
av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av
biomassa. Avdrag får dock under respektive redovisningsperiod endast göras för
skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del
som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt
under redovisningsperioden.
Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap.
1 § första stycket 1 eller 2, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent
och för kodioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet
utgör.
Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en
händelse enligt 26 kap. 8 § [5252] skatteförfarandelagen (2011:1244).
Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen
omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om
hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse enligt denna paragraf
endast om den skattskyldige har framställt eller anskaffat denna etanol eller
motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har
hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol). Lag (2014:1496).
3:68 d
Energiskattelag, 7 kap. [3058 D]
3d§
[3058 D] För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som den
skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den
andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av
biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om
beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och
2. energiskatt med 84 procent och koldioxidskatt med 100 procent om
beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 och som
framställts av biomassa.
Avdrag enligt första stycket får under respektive redovisningsperiod endast göras
för skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del
som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 och för vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under
redovisningsperioden.
Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle som avses i 2 kap.
1 § första stycket 3, får i stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för
kodioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet utgör.
Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en
händelse enligt 26 kap. 8 § [5252] skatteförfarandelagen (2011:1244).
Första och tredje styckena gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen
omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om
hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lag (2014:1496).
4§
[3059] En skattskyldig får göra avdrag för skatt på biogas som den skattskyldige har
förbrukat eller sålt som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.
I fråga om biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle
för transportändamål gäller första stycket endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen. Lag (2011:1197).
4a§
[3059 A] En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är
skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran
lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till Europeiska
kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom
avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med reglerna om statligt
stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare
föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Lag (2014:1496).
5§
[3060] Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåtgärd
eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det
skattepliktiga bränslet, får avdrag göras med 30 kronor per kilogram svavel som
utsläppet har minskat. Lag (2001:518).
5a§
Paragrafen har upphört att gälla enligt lag (2014:285).
Ändring nr 86 till TFH II
3:68 e
[3062] Skatter m.m.
5b§
[3062] En skattskyldig som fört ut annat bränsle än som avses i 1 kap. 3 a § från
Sverige till ett annat EU-land får göra avdrag för skatten på bränslet. Lag
(2011:287).
6§
[3063] En upplagshavare får göra avdrag för skatt på bränsle som har beskattats i ett
annat EU-land i sådana fall som avses i 4 kap. 2 § under förutsättning att det andra
EU-landets skatteanspråk är befogat. Lag (2011:287).
7§
Paragrafen har upphört att gälla enligt lag (2001:518).
8 kap. Skattebefriad förbrukare
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2001:518).
1§
[3065] Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som förbrukar bränsle för
ändamål som anges i 6 a kap. 1 § 1–5, 10, 12 eller 16 om han med hänsyn till sina
ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig.
Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare.
Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle
utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.
Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en skattskyldig ta emot
bränsle utan skatt, eller med nedsatt skatt, i den omfattning bränslet enligt 6 a kap. är
befriat från skatt. Lag (2009:1497).
2§
[3066] En skattebefriad förbrukare skall löpande bokföra inköp och förbrukning av
bränsle helt eller delvis befriat från skatt och på lämpligt sätt se till att det finns
underlag för kontroll av att bränsle som köpts in helt eller delvis befriat från skatt
använts för det ändamål som var förutsättning för skattebefrielsen. Lag (2001:518).
3§
[3067] Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om
1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,
2. bränslet används för annat ändamål än som anges i godkännandet,
3. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 2 §,
4. förbrukaren inte medverkar vid revision enligt skatteförfarandelagen
(2011:1244) ([5201] o.f.), eller
5. förbrukaren begär det.
Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
Lag (2011:1370).
3 a–5 §§
Paragraferna har upphört att gälla enligt lag (2001:518).
3:68 f
Energiskattelag, 9 kap. [3071]
9 kap. Återbetalning av skatt m.m.
1§
[3071] Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av energiskatt
och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av
1. utländsk beskickning, karriärkonsulat i Sverige eller sådan internationell
organisation, som avses i lagen (1976:661) ([701] o.f.) om immunitet och privilegier
i vissa fall,
2. medlem av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige
och karriärkonsul vid utländskt konsulat i Sverige, under förutsättning att denne inte
är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.
Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och
personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till återbetalning enligt första
stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en
mellanfolklig organisation om detta. Lag (1996:1324).
Ändring nr 86 till TFH II
3:69
3:70
Tobaksskattelag [3501]
5 Tobaksskatt
Lag (1994:1563) om tobaksskatt
Lagens tillämpningsområde
1§
[3501] Tobaksskatt ska betalas till staten enligt denna lag.
Skatt ska betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. För
beskattningen gäller 1 a–34 §§.
Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i
Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23
juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.
För beskattningen av snus och tuggtobak gäller 35–40 a §§.
Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredje land under
förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller
suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 [2204] i rådets direktiv
2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om
upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från
ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut
till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land.
Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens
punktskatteområde. Med tredje land förstås länder och områden utanför detta
skatteområde. Lag (2011:285).
Anm. 1. Om omfattningen av numren i den Kombinerade nomenklaturen, se Tulltaxa, TFH
I:1.
Anm. 2. Om Europeiska unionens punktskatteområde, se [2101].
Anm. 3. Om skatt på resandes import och på tobaksvaror i gåvoförsändelser, se [2022] resp.
[2007] samt [2027] o.f.
1a§
[3501 A] Med cigaretter avses
1. tobaksrullar som går att röka som de är och som inte är cigarrer eller cigariller
enligt definitionen i 1 b §,
2. tobaksrullar som genom enkel, icke-industriell hantering kan införas i
cigarettpappersrör, eller
3. tobaksrullar som genom enkel, icke-industriell hantering kan rullas in i
cigarettpapper. Lag (2001:516).
1b§
[3501 B] Med cigarrer och cigariller avses, om de kan rökas som de är och med
hänsyn till sina egenskaper uteslutande är avsedda att rökas som de är,
1. tobaksrullar med ett yttre täckblad av naturtobak,
2. tobaksrullar fyllda med en riven blandning och med ett yttre täckblad som har
cigarrers normala färg, gjort av homogeniserad tobak, om
a) det yttre täckbladet täcker produkten helt och i förekommande fall inkluderar
filtret men, i fråga om cigarrer med munstycke, inte munstycket,
b) styckevikten utan filter eller munstycke är minst 2,3 gram och högst 10 gram,
och
c) omkretsen är minst 34 millimeter på minst en tredjedel av längden. Lag
(2010:1520).
Ändring nr 86 till TFH II
3:85
[3501 C] Skatter m.m.
1c§
[3501 C] Med röktobak avses
1. tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor
och som går att röka utan ytterligare industriell beredning,
2. tobaksavfall som går att röka, bjuds ut till detaljhandelsförsäljning och inte
omfattas av 1 a eller 1 b §.
Med tobaksavfall i första stycket avses rester av tobaksblad och biprodukter från
bearbetning av tobak eller framställning av tobaksprodukter. Lag (2010:1520).
1d§
[3501 D] Produkter som delvis består av andra ämnen än tobak men som i övrigt
uppfyller kriterierna i 1 b § behandlas som cigarrer och cigariller. Lag (2010:1520).
1e§
[3501 E] Produkter som helt eller delvis består av andra ämnen än tobak men som i
övrigt uppfyller kriterierna i 1 a eller 1 c § behandlas som cigaretter respektive
röktobak.
Produkter som inte innehåller någon tobak och som uteslutande används för
medicinska ändamål behandlas dock inte som tobaksvaror. Lag (2001:516).
Skatt på cigaretter
2§
[3502] Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 51 öre per styck och 1 procent av
detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter
som importeras från tredje land, importören ska senast den 31 januari varje år till
Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika
priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år
som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet
(Finansdepartementet).
Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8
centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre
anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.
För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket
angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. Lag (2014:1494).
3§
[3503] Med detaljhandelspris avses i denna lag varje cigarettprodukts högsta tillåtna
detaljhandelspris, inklusive tobaksskatt och annan statlig skatt eller avgift.
Detaljhandelspriset fastställs av tillverkaren eller hans representant eller i fråga om
cigaretter som importeras från tredje land av importören.
Cigaretter får inte säljas till högre pris än detaljhandelspriset.
Om detaljhandelspris inte har fastställts får beskattningsmyndigheten uppskatta
priset efter vad som kan anses skäligt.
Anm. Om skattefrihet som beviljas resande vid import från tredje land, se [2022] och om
tullfrihet som beviljas resande vid import från tredje land, se [141].
3:86
Tobaksskattelag [3504]
Kontrollmärkning på cigarettförpackningar
4§
[3504] Cigaretter får inte tillhandahållas för försäljning annat än i
originalförpackning försedd med särskild märkning med uppgift om
detaljhandelspriset. Detta gäller dock inte cigaretter som upplagshavare
tillhandahåller för försäljning i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker
(TFH III:1 [5001] o.f.). Lag (2000:480).
Anm. Om myndighet som får meddela föreskrifter om märkning av cigarettförpackningar, se
[3572].
5§
[3505] Den som säljer cigaretter till högre pris än detaljhandelspriset skall av
beskattningsmyndigheten påföras belopp motsvarande den ytterligare skatt som
skulle ha tagits ut enligt 2 § första stycket om detaljhandelspriset hade varit fastställt
till det pris som varan sålts för.
Om det saknas erforderliga uppgifter eller om beloppet inte annars kan beräknas
tillförlitligt, får beskattningsmyndigheten uppskatta beloppet efter vad som kan
anses skäligt.
6§
[3506] Den som tillhandahåller cigaretter till försäljning på annat sätt än i
originalförpackning försedd med särskild märkning med uppgift om
detaljhandelspriset döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.
7§
[3507] Cigaretter som varit föremål för brott enligt 6 §, eller värdet av cigaretterna
om dessa inte finns kvar, skall förklaras förverkade om det inte är uppenbart
oskäligt.
Anm. Om tobaksvara som förklarats förverkad, se [3574].
Skatt på cigarrer, cigariller och röktobak
8§
[3508] Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 33 öre per styck. Skatt
på röktobak tas ut med 1 841 kronor per kilogram.
För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna
skattebeloppen räknas om enligt 42 §. Lag (2014:1494).
Anm. Om skattefrihet som beviljas resande vid import från tredje land, se [2022] och om
tullfrihet som beviljas resande vid import från tredje land, se [141].
Ändring nr 86 till TFH II
3:86 a
[3508 A] Skatter m.m.
Uppskovsförfarandet
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2009:1501).
8a§
[3508 A] I denna lag avses med
uppskovsförfarande: att skattskyldighetens inträde skjuts upp vid tillverkning,
bearbetning, förvaring eller flyttning inom EU av skattepliktiga tobaksvaror,
släpps för konsumtion: att tobaksvaror
1. avviker från ett uppskovsförfarande,
2. innehas utanför ramen för ett uppskovsförfarande,
3. tillverkas utanför ramen för ett uppskovsförfarande, eller
4. importeras utan att omedelbart efter importen hänföras till ett
uppskovsförfarande,
beskattade tobaksvaror: tobaksvaror som släppts för konsumtion i ett EU-land
och för vilka skattskyldighet för punktskatt därigenom inträtt i det landet. Lag
(2011:285).
8b§
[3508 B] Under uppskovsförfarande får skattepliktiga tobaksvaror flyttas endast
1. från ett skatteupplag till
a) ett annat skatteupplag,
b) en registrerad varumottagare eller tillfälligt registrerad varumottagare i ett
annat EU-land,
c) en plats där de skattepliktiga varorna lämnar EU, eller
d) antingen
– en beskickning eller ett konsulat i ett annat EU-land, en medlem av den
diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat, eller
– en internationell organisation med säte i ett annat EU-land, en medlemsstats
ombud vid en sådan organisation eller en person med tjänst hos eller uppdrag av en
sådan organisation,
2. från platsen för import till någon av de destinationer som avses i 1, om varorna
avsänds av en registrerad avsändare.
Första stycket 1 d gäller endast i den omfattning frihet från tobaksskatt gäller i
det andra EU-landet.
Varor får även flyttas under uppskovsförfarande från ett skatteupplag eller
platsen för import till en annan plats än den plats som avses i första stycket 1 a eller
b (direkt leveransplats), om denna plats i förväg har anmälts till den behöriga
myndigheten av den mottagande upplagshavaren eller den registrerade
varumottagaren.
Varor får även flyttas under uppskovsförfarande från
1. ett skatteupplag eller platsen för import i ett annat EU-land till ett fartyg eller
luftfartyg i Sverige, eller
2. ett skatteupplag eller platsen för import i Sverige till ett fartyg eller luftfartyg i
ett annat EU-land.
Fjärde stycket gäller endast om varorna enligt lagen (1999:446) om proviantering
av fartyg och luftfartyg (TFH III:1 [4801] o.f.) eller nationell lagstiftning i det EUland där varorna tas emot, får tas emot för skattebefriad förbrukning eller försäljning
ombord på fartyget eller luftfartyget. Lag (2011:285).
3:86 b
Tobaksskattelag [3508 C]
8c§
[3508 C] För flyttning under uppskovsförfarande krävs att de varor som flyttas
omfattas av
1. sådant elektroniskt administrativt dokument som avses i 22 b § eller av sådant
ersättningsdokument som avses i 23 a §, och
2. sådan säkerhet för skatten som avses i 11 § första och andra styckena eller
15 §. Lag (2013:1071).
8d§
[3508 D] En flyttning under uppskovsförfarande avslutas när mottagaren tagit emot
varorna på en sådan destination som avses i 8 b §. Vid export avslutas flyttningen
när varorna lämnat EU. Lag (2011:285).
8e§
[3508 E] Tobaksvaror som flyttas enligt artiklarna 17–28 [2217–2228] i rådets
direktiv 2008/118/EG, och där flyttningen inte har påbörjats i Sverige, omfattas av
bestämmelserna om flyttning under uppskovsförfarande i denna lag när varorna
befinner sig på svenskt territorium. Lag (2009:1501).
Skattskyldighet m.m. för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2005:458).
Skattskyldiga
9§
[3509] Skattskyldig är den som
1. i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 10 § hanterar tobaksvaror enligt
uppskovsförfarandet,
2. i egenskap av godkänd varumottagare enligt 13 eller 14 § tar emot tobaksvaror
som flyttats enligt uppskovsförfarandet,
3. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning enligt 16 eller
16 b §,
4. tar emot beskattade tobaksvaror enligt 16 c §,
5. för in eller tar emot beskattade tobaksvaror från ett annat EU-land till Sverige
enligt 17 §,
6. i Sverige yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor utanför ett skatteupplag,
7. använder varor som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var
förutsättningen för skattefriheten, eller
8. i annat fall än som avses i 1–7, innehar skattepliktiga tobaksvaror utanför ett
uppskovsförfarande utan att skatten för varorna har redovisats här.
Att varor används för annat än avsett ändamål ska i denna lag likställas med att
de går förlorade.
Första stycket 5 och 8 gäller inte den som för yrkesmässig försäljning ombord på
ett fartyg eller luftfartyg som går mellan Sverige och ett annat EU-land förvarar
tobaksvaror, för de varor som inte är till försäljning på svenskt territorium. Lag
(2013:1070).
Ändring nr 86 till TFH II
3:87
[3509 A] Skatter m.m.
9a§
[3509 A] Från skattskyldighet enligt 9 § första stycket 5 och 8 undantas varor som
förs in till Sverige
1. under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge
återbetalning av skatten enligt 31 d §,
2. av en enskild person som har förvärvat varorna i ett annat EU-land och som
själv transporterar dem till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes
familjs personliga bruk,
3. som flyttgods av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild
person som flyttar till Sverige, om varorna är avsedda för dennes eller dennes
familjs personliga bruk,
4. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person som
har förvärvat varorna genom arv eller testamente, om varorna är avsedda för dennes
eller dennes familjs personliga bruk,
5. som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en enskild
person i ett annat EU-land till en enskild person i Sverige, om varorna är avsedda för
dennes eller dennes familjs personliga bruk.
Regler om beskattning i vissa fall av införsel enligt första stycket 2 finns i lagen
(2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter ([4321] o.f.). Lag
(2014:1494).
9b§
[3509 B] Från skattskyldighet enligt 9 § första stycket 7 undantas varor som
förvärvats skattefritt enligt 31 e § och som blivit fullständigt förstörda genom
oförutsedda händelser eller force majeure. Lag (2013:1071).
9c§
[3509 C] Skattskyldig för import av skattepliktiga varor är,
1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är
skyldig att betala tullen,
2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men
inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan
hade varit tullbelagd,
3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller
skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till
följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen
(2000:1281) (TFH III:1 [1849 A]) åberopas: innehavaren av tillståndet.
Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den
12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (TFH III:1 [101]
o.f.). Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den
förordningen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas
övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92
(TFH III:1 [179]), avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt 8 b och
8 c §§. Lag (2012:676).
3:88
Tobaksskattelag [3531 A]
Inköp av varor utan skatt
Anm. Rubriken är införd enligt lag (1999:447).
31 e §
[3531 A] Den som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg
och luftfartyg (TFH III:1 [4801] o.f.) får, i enlighet med vad som anges i tillståndet,
ta emot tobaksvaror utan skatt
1. för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till utländsk ort, eller
2. för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredje land.
Första stycket gäller endast om tobaksvarorna tas emot
1. från en upplagshavare i Sverige, eller
2. under uppskovsförfarande från ett skatteupplag eller en plats för import i ett
annat EU-land. Lag (2011:285).
Avdrag
32 §
[3532] En upplagshavare som avses i 10 § får göra avdrag för skatt på varor
1. för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt och som förts in i
upplagshavarens skatteupplag,
2. som har tagits emot för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa
till utländsk ort av någon som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering
av fartyg och luftfartyg (TFH III:1 [4801] o.f.),
3. som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till
tredje land av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och
luftfartyg, eller
4. som har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 27 § under
förutsättning att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat.
Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445)
om exportbutiker (TFH III:1 [5001] o.f.), får utöver vad som anges i första stycket
göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en
färdhandling för resa till tredje land. Avdrag medges dock högst med vad som enligt
4 § lagen om exportbutiker (TFH III:1 [5004]) får säljas till varje resande. Lag
(2014:1507).
33 §
Paragrafen har upphört att gälla enligt lag (2011:99).
Förfaranderegler
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2002:419).
34 §
[3534] I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i fall som avses i andra
stycket och 34 a §, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) ([5201]
o.f.).
För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281) (TFH III:1
[1801] o.f.). Lag (2013:1071).
Ändring nr 86 till TFH II
3:98 a
[3534 A] Skatter m.m.
34 a §
[3534 A] Skatteverket beslutar om skatt som avses i 27 och 28 §§. Skatten ska
betalas inom den tid som Skatteverket bestämmer.
Bestämmelserna i 37 kap. 9 [5301] och 10 [5302] §§, 41 kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244) ska gälla i tillämpliga delar vid inhämtande av
uppgifter som är av betydelse för beslut om skatt enligt 27 eller 28 § av någon annan
än den som föreläggs eller revideras.
I övrigt ska bestämmelserna i 43 kap. ([5338] o.f.), 45–47 kap. [5349–5394], 57
kap. 1 § [5447], 59 kap. 11 § [5460], 13–21 §§ [5462–5470], 26 [5474] och 27
[5475] §§, 60 kap., 62 kap. 2 §, 63 kap. 2 §, 4–6 §§, 8–10 §§ samt 15, 16, 22 och
23 §§, 65 kap. 2–4 §§ [5484–5486], 7 [5489], 8 [5490] och 13–15 [5495–5497] §§
och 66–71 kap. ([5503] o.f.) skatteförfarandelagen gälla i tillämpliga delar.
Om den som är skattskyldig enligt 27 eller 28 § har betalat in skatt och den
inbetalda skatten överstiger vad som enligt beslut av Skatteverket eller domstol ska
betalas, ska det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige.
Före utbetalning av ett överskjutande belopp enligt fjärde stycket ska sådan skatt
enligt denna lag för vilken den skattskyldige står i skuld räknas av. Skattebelopp
som den skattskyldige har fått anstånd med att betala ska dock inte räknas av. Lag
(2013:1071).
Skattskyldighet m.m. för snus och tuggtobak
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2005:458).
35 §
[3535] Skatt på snus tas ut med 432 kronor per kilogram och på tuggtobak med 476
kronor per kilogram.
För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna
skattebeloppen räknas om enligt 42 §. Lag (2014:1494).
36 §
[3536] Skattskyldig är den som
1. har godkänts som lagerhållare enligt 38 §,
2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak,
3. i annat fall än som avses i 1, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar
emot snus eller tuggtobak, eller
4. använder snus eller tuggtobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än
det som var förutsättningen för skattefriheten. Lag (2011:285).
37 §
[3537] Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus eller tuggtobak från
tredje land är,
1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är
skyldig att betala tullen,
2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men
inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan
hade varit tullbelagd,
3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller
skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till
följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen
(2000:1281) (TFH III:1 [1849 A]) åberopas: innehavaren av tillståndet.
3:98 b
Tobaksskattelag [3538]
Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den
12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (TFH III:1 [101]
o.f.). Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den
förordningen.
Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas
övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92
(TFH III:1 [179]), ägs av en godkänd lagerhållare enligt 38 §. Lag (2012:676).
38 §
[3538] Som lagerhållare får godkännas den som avser att
1. yrkesmässigt tillverka snus eller tuggtobak,
2. från ett annat EU-land yrkesmässigt föra in eller ta emot snus eller tuggtobak,
3. importera snus eller tuggtobak från tredje land, eller
4. sälja snus eller tuggtobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om
exportbutiker (TFH III:1 [5001] o.f.),
om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i
övrigt är lämplig som lagerhållare.
Godkännande av lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för
godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om
återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Lag (2011:285).
38 a §
[3538 A] Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår godkännandet till
konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt
39 § 1 inträder efter konkursbeslutet. Lag (2013:1071).
39 §
[3539] Skattskyldigheten inträder för
1. den som är godkänd lagerhållare när
a) snus eller tuggtobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare,
b) snus eller tuggtobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,
c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar
snus eller tuggtobak som då ingår i hans lager,
2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus eller tuggtobak tillverkas,
3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus eller tuggtobak förs in till
Sverige,
4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus eller tuggtobak används för
annat än avsett ändamål,
5. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt
tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat.
I fall som avses i 37 § första stycket 3 inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då
skyldighet att betala tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet. Lag
(2012:676).
40 §
[3540] Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid
import. Skatten ska betalas till Tullverket.
Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra
stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad
som gäller om upplagshavare i stället gälla den som är godkänd lagerhållare.
En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på
1. tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och
Ändring nr 86 till TFH II
3:99
[3540:1] Skatter m.m.
2. tuggtobak och snus
a) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats
från någon som inte är godkänd lagerhållare,
b) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas
av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,
c) som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure,
d) som exporterats till tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat
ändamål än att förbrukas där, eller
e) som har levererats till en sådan köpare som avses i 3 kap. 30 a § [6069] första
stycket 3, 3 a eller 4 mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet
från tobaksskatt gäller i det EU-landet. Lag (2014:1507).
[3540:1] Enligt förordning (1994:1266) om förbud mot utförsel av snus, får snus inte föras ut
till ett annat land inom Europeiska unionen. Förordning (2008:566).
40 a §
[3540 A] Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak som sedan levererats till en
köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte
annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som
ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet.
Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos
beskattningsmyndigheten. Ansökan ska omfatta en period om ett kalenderkvartal
och ges in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång.
Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalenderkvartalet understiger 1
500 kronor. Lag (2011:285).
Överklagande
41 §
[3541] Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den
skattskyldige, sökanden och säljare som avses i 5 §. Lag (2002:419).
Skatteomräkning
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2010:1520).
42 §
[3542] För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska skatten för de
tobaksvaror som anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med
det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna
prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni
2014. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse
styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp
som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. Lag (2014:1494).
[3543] 1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning
av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Vid ikraftträdandet upphör lagen
(1961:394) om tobaksskatt att gälla. Den upphävda lagen tillämpas dock fortfarande
i de fall då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet av den nya lagen.
3:100
Alkoholskattelag [4001]
6 Alkoholskatt
Lag (1994:1564) om alkoholskatt
Allm. anm. Om KN-numrens omfattning, se Tulltaxa, TFH I:1.
Lagens tillämpningsområde
1§
[4001] För öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt för
etylalkohol ska alkoholskatt betalas till staten enligt denna lag.
I denna lag avser hänvisningar till KN-nr den lydelse av den Kombinerade
nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) av den 23 juli 1987 om tulltaxeoch statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan som gällde den 19
oktober 1992.
Med import avses att en alkoholvara förs in till Sverige från tredje land under
förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller
suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 [2204] i rådets direktiv
2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om
upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från
ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en alkoholvara förs ut
till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land.
Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens
punktskatteområde. Med tredje land förstås länder och områden utanför detta
skatteområde. Lag (2011:286).
Anm. 1. Om Europeiska unionens punktskatteområde, se [2101].
Anm. 2. Om skatt på resandes import och på alkoholhaltiga produkter i gåvoförsändelser, se
[2022] resp. [2008] samt [2027] o.f.
Skatt på öl
2§
[4002] Skatt ska betalas för öl som hänförs till KN-nr 2203 om alkoholhalten
överstiger 0,5 volymprocent.
Skatt ska även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och ickealkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i blandningen
överstiger 0,5 volymprocent.
Skatt tas ut per liter med 1,94 kronor för varje volymprocent alkohol.
För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.
Lag (2014:1495).
Skatt på vin
3§
[4003] Skatt ska betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om
alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och
1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst 15
volymprocent, eller
2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst 18
volymprocent och vinet producerats utan tillsatser.
Skatt tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 8,84
kronor,
Ändring nr 86 till TFH II
3:103
[4004] Skatter m.m.
drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med 13,06
kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 17,97
kronor,
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 25,17
kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent med 52,68
kronor.
För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med 0
kronor. Lag (2014:1495).
Skatt på andra jästa drycker än vin eller öl
4§
[4004] Skatt ska betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr
2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte
omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10
volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under
förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning.
Skatt tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent med 8,84
kronor,
drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med 13,06
kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med 17,97
kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 25,17
kronor.
För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt
ut med 0 kronor. Lag (2014:1495).
Skatt på mellanklassprodukter
5§
[4005] Skatt ska betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men
inte över 22 volymprocent som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 men som
inte beskattas enligt 2–4 §§.
Skatt tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent med 31,72 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent med 52,68 kronor. Lag
(2014:1495).
Skatt på etylalkohol
6§
[4006] Skatt ska betalas för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med en
alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en vara som
hänförs till ett annat KN-kapitel. Skatt ska även betalas för drycker som hänförs till
KN-nr 2204, 2205 och 2206 om alkoholhalten överstiger 22 volymprocent.
Skatt tas ut med 511,48 kronor per liter ren alkohol. Lag (2014:1495).
3:104
Alkoholskattelag [4030]
30 §
[4030] Om skattepliktiga varor använts för ändamål som avses i 32 § första stycket 4
av någon som inte är upplagshavare eller skattebefriad förbrukare kan återbetalning
av skatten ske efter skriftlig ansökan hos Skatteverket.
Ansökan enligt första stycket ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och
ges in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte
för skattebelopp som för kalenderkvartalet understiger 1 500 kronor. Ansökan ska
åtföljas av dokumentation som styrker användningen. Lag (2009:1503).
31 §
[4030 A] Om skatt har betalats till Skatteverket för beskattade alkoholvaror och
Tullverket därefter har beslutat att inte lämna ut varorna enligt 2 kap. 16 § [4222]
första stycket lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, medges efter ansökan återbetalning
av skatten. Lag (2013:1072).
31 a–c §§
Paragraferna har upphört att gälla enligt lag (2002:420).
31 d §
[4031] Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av alkoholskatt
på varor som har förvärvats av
1. utländsk beskickning, karriärkonsulat i Sverige eller sådan internationell
organisation, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
([701] o.f.),
2. medlem av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige
och karriärkonsul vid utländska konsulat i Sverige, under förutsättning att denne inte
är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.
Medlemsstaters ombud vid internationell organisation med säte i Sverige och
personal hos en sådan organisation har efter ansökan rätt till återbetalning enligt
första stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med
en mellanfolklig organisation om detta. Lag (1998:1679).
Anm. Om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer,
utländska beskickningar m.fl., se [6194:1] .
Skattebefriad förbrukare
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2001:517).
31 e §
[4031 A] Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som använder
alkoholvaror för ändamål som anges i 32 § första stycket 4 om han med hänsyn till
sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig.
Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare.
Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattade
alkoholvaror utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.
Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en upplagshavare ta
emot alkoholvaror utan skatt. Lag (2009:1503).
Ändring nr 86 till TFH II
3:109
[4031 B] Skatter m.m.
31 f §
[4031 B] En skattebefriad förbrukare skall löpande bokföra inköp och förbrukning
av obeskattade varor och på lämpligt sätt se till att det finns underlag för kontroll av
att varor som köpts in utan skatt använts för det ändamål som var förutsättning för
skattefriheten. Lag (2001:517).
31 g §
[4031 C] Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om
1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,
2. alkoholvaror används för annat ändamål än som anges i godkännandet,
3. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 31 f §,
4. förbrukaren inte medverkar vid skatterevision enligt skatteförfarandelagen
(2011:1244) ([5201] o.f.), eller
5. förbrukaren begär det.
Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
Lag (2011:1367).
31 h §
[4031 D] Den som har ett tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av
fartyg och luftfartyg (TFH III:1 [4801] o.f.) får, i enlighet med vad som anges i
tillståndet, ta emot alkoholvaror utan skatt
1. för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till utländsk ort, eller
2. för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredje land.
Första stycket gäller endast om alkoholvarorna tas emot
1. från en upplagshavare i Sverige, eller
2. under uppskovsförfarande från ett skatteupplag eller en plats för import i ett
annat EU-land. Lag (2011:286).
Avdrag
32 §
[4032] En upplagshavare som avses i 9 § får göra avdrag för skatt på varor
1. för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt och som förts in i
upplagshavarens skatteupplag,
2. som har tagits emot för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa
till utländsk ort av någon som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering
av fartyg och luftfartyg (TFH III:1 [4801] o.f.),
3. som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till
tredje land av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och
luftfartyg,
4. som har använts
a) för framställning av sådana produkter som anges i 7 § första stycket 2–6 eller
9,
b) i en tillverkningsprocess förutsatt att slutprodukten inte innehåller alkohol,
eller
c) för vetenskapligt ändamål,
5. som har levererats till
a) universitet eller högskola för vetenskapligt ändamål, eller
b) sjukhus eller apotek för medicinskt ändamål,
6. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som
framgår av dennes godkännande, eller
7. som har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 26 § under
förutsättning att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat.
3:110
Alkoholskattelag [4033]
Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445)
om exportbutiker (TFH III:1 [5001] o.f.), får utöver vad som anges i första stycket
göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en
färdhandling för resa till tredje land. Avdrag medges dock högst med vad som enligt
4 § lagen om exportbutiker (TFH III:1 [5004]) får säljas till varje resande. Lag
(2014:1508).
33 §
[4033] En registrerad varumottagare, som har godkänts som skattebefriad förbrukare
enligt 31 e §, får göra avdrag för skatt på alkoholvaror som använts
1. för framställning av sådana produkter som anges i 7 § första stycket 2–6 eller
9,
2. i en tillverkningsprocess förutsatt att slutprodukten inte innehåller alkohol,
eller
3. för vetenskapligt ändamål. Lag (2013:860).
Förfaranderegler m.m.
34 §
[4034] I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i fall som avses i andra
stycket och 34 a §, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) ([5201]
o.f.).
För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281) (TFH III:1
[1801] o.f.). Lag (2013:1073).
34 a §
[4034 A] Skatteverket beslutar om skatt som avses i 26 och 27 §§. Skatten ska
betalas inom den tid som Skatteverket bestämmer.
Bestämmelserna i 37 kap. 9 [5301] och 10 [5302] §§ och 41 kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244) ska gälla i tillämpliga delar vid inhämtande av
uppgifter som är av betydelse för beslut om skatt enligt 26 eller 27 § av någon annan
än den som föreläggs eller revideras.
I övrigt ska bestämmelserna i 43 kap. ([5338] o.f.), 45–47 kap. [5349–5394], 57
kap. 1 § [5447], 59 kap. 11 § [5460], 13–21 §§ [5462–5470], 26 [5474] och 27
[5475] §§, 60 kap., 62 kap. 2 §, 63 kap. 2 §, 4–6 §§, 8–10 §§ samt 15, 16, 22 och
23 §§, 65 kap. 2–4 §§ [5484–5486], 7 [5489], 8 [5490] och 13–15 [5495–5497] §§
och 66–71 kap. ([5503] o.f.) skatteförfarandelagen gälla i tillämpliga delar.
Om den som är skattskyldig enligt 26 eller 27 § har betalat in skatt och den
inbetalda skatten överstiger vad som enligt beslut av Skatteverket eller domstol ska
betalas, ska det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige.
Före utbetalning av ett överskjutande belopp enligt fjärde stycket ska sådan skatt
enligt denna lag för vilken den skattskyldige står i skuld räknas av. Skattebelopp
som den skattskyldige har fått anstånd med att betala ska dock inte räknas av. Lag
(2013:1073).
35 §
[4035] Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den
skattskyldige och sökanden. Lag (2002:420).
36 och 37 §§
Paragraferna har upphört att gälla, 36 § enligt lag (2001:194) och 37 § med tillhörande rubrik
enligt lag (1998:595).
Ändring nr 86 till TFH II
3:111
[4036] Skatter m.m.
[4036] 1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning
av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Vid ikraftträdandet upphör lagen
(1977:306) om dryckesskatt att gälla. Den upphävda lagen tillämpas dock
fortfarande i de fall då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet av den nya lagen.
2. Den som är registrerad som skattskyldig enligt de äldre bestämmelserna skall
avregistreras vid ikraftträdandet. Om denne registreras som upplagshavare enligt den
nya lagen vid ikraftträdandet, inträder dock inte skattskyldighet för lagret vid
avregistreringen.
Anm. Lagen (1994:1500) trädde i kraft den 1 januari 1995 enligt förordning (1994:2063).
3:112
Lag om punktskattekontroll av transporter m.m., 2 kap. [4208]
2§
[4208] Vid transportkontroll får Tullverket undersöka transportmedel, lådor,
behållare eller andra utrymmen i transportmedel, containrar eller tankar där
punktskattepliktiga varor kan förvaras under transport. Vid transportkontroll i lokal
får även utrymmen i lokalen där punktskattepliktiga varor förvaras eller kan antas
förvaras undersökas. Verket får också undersöka och ta prov på varor som påträffas.
Tullverket får vidare eftersöka och granska administrativa referenskoder,
ersättningsdokument, förenklade ledsagardokument och andra handlingar som kan
vara av betydelse för beskattning. Vid transportkontroll i lokal får dock inte
utrymmen i lokalen undersökas i syfte att söka efter handlingar av angivet slag.
Tullverket får även härleda den administrativa referenskoden till ett elektroniskt
administrativt dokument och granska det dokumentet. Verket får vid granskningen
använda tekniska hjälpmedel som finns i transportmedlet eller lokalen. Lag
(2012:679).
3§
[4209] Vid genomförande av transportkontroll får Tullverket
1. öppna transportmedel, containrar och andra utrymmen som är låsta eller har
tillslutits på annat sätt,
2. bereda sig tillträde till områden som inte är tillgängliga för allmänheten, och
3. försegla transportmedel, containrar och andra utrymmen samt spärra av
områden som inte är tillgängliga för allmänheten.
Polismyndigheten ska lämna den handräckning som behövs för kontrollen.
Vid transportkontroll av sådan transport som avses i 1 a § gäller inte
bestämmelserna i första stycket 2 och 3.
Vid transportkontroll i lokal enlig 1 § tredje stycket gäller första stycket 1 och 3
inte Tullverkets tillträde till lokalen eller utrymmen i lokalen. Lag (2014:670).
4§
[4210] Förare är skyldiga att stanna på anmaning av tjänsteman vid Tullverket. Lag
(1999:438).
[4210:1] Tullverkets föreskrifter (TFS 2015:1) om regleringen av trafiken vid
punktskattekontroll på väg
Författningens innehåll
1§
Denna författning innehåller bestämmelser om hastighetsbegränsning, trafikdirigering samt
stannande och parkering av fordon vid punktskattekontroller.
Var och en är skyldig att stanna på anmaning av en tjänsteman vid Tullverket enligt 2 kap.
4 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror
och energiprodukter.
Skyldigheter för förare av fordon
2§
Förare av fordon är skyldiga att följa den hastighetsbegränsning som Tullverket anvisar vid
punktskattekontrollplats.
3§
Förare av fordon är skyldiga att följa en anvisning av en tjänsteman vid Tullverket att svänga
eller köra i viss riktning vid punktskattekontrollplats och att stanna eller parkera fordonet vid
punktskattekontrollplats.
Ändring nr 86 till TFH II
3:120 a
[4211] Skatter m.m.
Punktskattekontrollplats
4§
En lämplig vägsträcka för punktskattekontrollplatsen ska utses i förväg. Hänsyn ska tas till
bland annat väg- och siktförhållanden på platsen. Vid kontroll på motorväg och motortrafikled
ska kontrollplatsen vara en plats som väghållaren iordningställt.
Om det på annan väg saknas iordningställd kontrollplats ska en plats i anslutning till rasteller parkeringsplats eller avfart användas.
Om det inte finns en rast- eller parkeringsplats i närheten, ska fordonet anvisas plats på
vägrenen så långt till höger som möjligt.
Varningsanordningar på punktskattekontrollplats
5§
Ett triangelformat varningstält, en varningsskylt eller varningstriangel ska sättas ut när det
bedöms nödvändigt med hänsyn till säkerheten.
På Tullverkets fordon ska varningsanordning och blåljus vara påkopplade, om fordonet
inte är parkerat på en rast- eller parkeringsplats. Fordonet ska parkeras så att ljuset från
varningsanordningen och bakljusen är väl synliga.
Denna författning träder i kraft den 15 mars 2015.
5§
[4211] Förare är skyldiga att på Tullverkets begäran legitimera sig eller på annat
godtagbart sätt styrka sin identitet. Lag (1999:438).
6§
[4212] Förare är skyldiga att se till att administrativ referenskod,
ersättningsdokument och förenklat ledsagardokument följer med transporten i
enlighet med 1 kap. 6 §. Vid en transportkontroll ska föraren tillhandahålla
Tullverket tillgängliga administrativa referenskoder, ersättningsdokument och
förenklade ledsagardokument.
Om punktskattepliktiga varor under pågående flyttning förvaras i en lokal för på-,
av- eller omlastning, är den som äger lokalen eller, om lokalen är upplåten till någon
annan, den som innehar nyttjanderätt till lokalen skyldig att se till att de handlingar
som anges i första stycket följer med varorna samt att dessa vid transportkontroll
tillhandhålls Tullverket. Lag (2012:679).
7§
[4213] Förare eller ägare till varor som ska kontrolleras ska vid transportkontroll
1. ge Tullverket möjlighet att undersöka varorna och transportmedlen och utan
kostnad tillhandahålla varuprov, och
2. svara för den transport som behövs för kontrollen samt ansvara för uppackning
och återinpackning av varorna.
Vid transportkontroll enligt 1 § tredje stycket ska den som äger lokalen eller, om
lokalen är upplåten till någon annan, den som innehar nyttjanderätt till lokalen se till
att Tullverket får tillträde till lokalen samt svara för att de i första stycket angivna
skyldigheterna uppfylls beträffande sådana varor som avses i 6 § andra stycket.
Skyldighet enligt första stycket 1 gäller endast i den utsträckning som enskilda
förfogar över det som ska undersökas.
Den som åsidosätter sin skyldighet enligt första eller andra stycket ska ersätta
staten för dess kostnader på grund av detta. Ersättningsskyldigheten ska efterges helt
eller delvis om det framstår som oskäligt att ta ut ersättning. Lag (2012:679).
3:120 b
Lag om punktskattekontroll av transporter m.m., 2 kap. [4214]
8§
[4214] En transportkontroll får inte pågå längre än sex timmar eller, i fall som avses
i 1 a §, längre än fyra timmar. Om den som har skyldigheter enligt 6 eller 7 § inte
fullgör dem, får kontrollen pågå under längre tid, dock högst tolv timmar eller, i fall
som avses i 1 a §, högst åtta timmar. Lag (2012:679).
Omhändertagande
9§
[4215] Om en punktskattepliktig vara påträffas vid transportkontroll och det finns
anledning anta att transporten inte sker i enlighet med 1 kap. 6 § får de varor,
handlingar, lådor, behållare, containrar eller tankar som medförs vid transporten tas
om hand
1. för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och för fastställande av
vem som i så fall är skattskyldig,
2. för kontroll av om de i 1 kap. 6 § angivna kraven för förflyttning är uppfyllda,
och
3. i de fall då skattskyldighet i Sverige föreligger, i avvaktan på att skatten
betalas.
Annan egendom än punktskattepliktiga varor som kan antas transporteras i strid
med 1 kap. 6 § och handlingar får tas om hand med stöd av första stycket endast om
1. det behövs för sådan kontroll som avses i första stycket, eller
2. när det gäller egendom, det finns anledning att anta att egendomen döljer
punktskattepliktiga varor.
Har ett beslut om omhändertagande fattats gäller 2 och 3 §§ i tillämpliga delar.
Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart. Lag (2002:883).
9a§
[4215 A] Punktskattepliktiga varor får tas om hand även sedan de varit föremål för
beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling (TFH IV [101] o.f.) eller 27
kap. rättegångsbalken (TFH IV [4611] o.f.), om varorna har påträffats vid
transportkontroll och det fortfarande finns grund för ett omhändertagande enligt 9 §
första stycket. Därvid gäller 9 § tredje och fjärde styckena. Lag (2002:883).
10 §
[4216] När en vara omhändertas får även emballage och annat förvaringsmaterial tas
om hand.
11 §
[4217] Föraren eller ägaren till vara som har tagits om hand skall vid
omhändertagandet
1. utan kostnad tillhandahålla varuprov, och
2. svara för transport av den omhändertagna varan i enlighet med Tullverkets
anvisningar.
Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller endast transport som sker i direkt
anslutning till omhändertagande av en punktskattepliktig vara.
Ändring nr 86 till TFH II
3:120 ba
[4218] Skatter m.m.
Den som åsidosätter sin skyldighet enligt första stycket skall ersätta staten för
dess kostnader på grund av detta. Ersättningsskyldigheten skall efterges helt eller
delvis om det är oskäligt att ta ut ersättning. Lag (1999:438).
12 §
[4218] Egendom som är omhändertagen skall förvaras av Tullverket eller den som
fått i uppdrag av verket att sköta förvaringen.
Tullverket ansvarar för att omhändertagen egendom vårdas väl och står under
noggrann tillsyn. Lag (1999:438).
3:120 bb
Lag om punktskattekontroll av transporter m.m., 3 kap. [4228]
22 §
[4228] När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga kraft, skall
egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i den ordning som i allmänhet
gäller för försäljning av förverkad lös egendom. Egendomen får i stället förstöras om
1. den inte kan säljas,
2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller
3. den annars är olämplig för försäljning.
Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är föreskrivet i lag
eller annan författning.
Vid försäljning skall Tullverket göra förbehåll för sådan känd rätt som gäller
enligt 21 §. Lag (2002:883).
23 §
[4229] Har ett förverkande skett med stöd av 17 § första stycket 1 skall intäkterna
från försäljning enligt 22 § användas till att betala punktskatt för varan. Om det
därefter finns ett överskott skall detta ges ut till den vars vara förverkats om denne är
känd. Annars skall överskottet tillfalla staten.
I andra fall än som avses i första stycket skall försäljningsintäkten ges ut till den
vars egendom förverkats om denne är känd. Annars skall överskottet tillfalla staten.
Lag (2002:883).
24–27 §§
Paragraferna med tillhörande rubrik har upphört att gälla enligt lag (2002:883).
3 kap. Kontroll av postförsändelser
1§
[4234] Tullverket får undersöka postförsändelser, såsom paket och brev, för att
kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.
Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de innehåller
sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos Tullverket eller på
utväxlingspostkontoret.
Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta omedelbart
tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.
Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt, avsändaren
underrättas så snart som möjligt.
Om mottagaren av en alkoholvara som påträffas i en postförsändelse saknar rätt
att föra in varan enligt bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen
(2010:1622) (TFH V:1 [3831] eller [3836]) ska varan tas om hand. Detsamma gäller
om försändelsen innehåller en tobaksvara och mottagaren är under 18 år.
Avsändaren ska ges möjlighet att återutföra varan på villkor som Tullverket
bestämmer. Lag (2010:1629).
2§
[4235] Beslut om att öppna brev och andra sådana försändelser som kan antas
innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast av en tjänsteman som förordnats
för uppgiften av chefen för Tullverket. Lag (2004:209).
3§
[4236] Protokoll skall föras över den undersökning som görs i samband med att en
postförsändelse öppnas enligt 1 §. Av protokollet skall framgå ändamålet med
undersökningen och vad som har kommit fram vid denna.
Ändring nr 86 till TFH II
3:120 e
[4237] Skatter m.m.
4§
[4237] Om en alkohol- eller tobaksvara påträffas i en postförsändelse och det finns
anledning anta att försändelsen av varan inte sker i enlighet med 1 kap. 6 §, får varan
tas om hand
1. för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och för fastställande av
vem som i så fall är skattskyldig, eller
2. för kontroll av om de i 1 kap. 6 § angivna kraven för förflyttning är uppfyllda,
och
3. i de fall då skattskyldighet i Sverige föreligger, i avvaktan på att skatten
betalas.
Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.
När det gäller handhavandet av omhändertagna varor tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 12 §. Lag (2002:883).
4a§
[4237 A] Alkohol- och tobaksvaror får tas om hand även sedan de varit föremål för
beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling (TFH IV [101] o.f.) eller 27
kap. rättegångsbalken (TFH IV [4611] o.f.), om varorna har påträffats vid en
kontroll enligt 1 § och det fortfarande finns grund för ett omhändertagande enligt 4 §
första stycket. Därvid gäller 4 § andra stycket. Lag (2002:883).
5§
[4238] Om skattskyldighet har inträtt enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt
([4001] o.f.) eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.) för en enligt 4 §
omhändertagen alkohol- eller tobaksvara, ska Tullverket besluta om skatten på
varan. Skatt ska tas ut enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.
Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i fråga omfattas av ett beslut
om skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ([5201] o.f.) som fattades innan
varorna omhändertogs.
Är den skattskyldige inte känd, eller har han inte betalat skatten trots anmaning
därom, ska mottagaren ges tillfälle att lösa ut en vara som omhändertagits enligt 4 §
genom att betala ett belopp som motsvarar skatten. Lag (2011:1255).
5a§
[4238 A] Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första
stycket får denna tas ut med
200 kronor/liter för spritdryck,
52 kronor/liter för starkvin,
26 kronor/liter för vin,
10 kronor/liter för starköl,
106 öre/styck för cigaretter,
68 öre/styck för cigariller och cigarrer och
752 kronor/kg för röktobak.
I denna bestämmelse förstås med
spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent,
starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22
volymprocent,
vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som
överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,
starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och
cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck. Lag (2014:1498).
3:120 f
Lag om punktskattekontroll av transporter m.m., 4 kap. [4248]
6§
[4248] Skatt och transporttillägg som beslutats med stöd av denna lag ska betalas till
Tullverket inom den tid som verket bestämmer.
Om skatt eller transporttillägg inte betalas i rätt tid, gäller bestämmelserna om
kostnadsränta i 65 kap. 13 [5494] och 15 [5496] §§ skatteförfarandelagen
(2011:1244).
I 9 a § andra stycket finns särskilda bestämmelser om betalning av
transporttillägg som Skatteverket beslutat om. Lag (2011:1255).
7§
[4249] En skattskyldig kan av Tullverket få anstånd med att betala skatten eller
transporttillägget om
1. ett beslut om skatt eller transporttillägg överklagats,
2. det allmänna ombudet hos Skatteverket ansökt om förhandsbesked enligt lagen
(1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, eller
3. det i andra fall kan antas att skatten eller transporttillägget kommer att sättas
ned.
Om anstånd medges, gäller bestämmelserna om kostnadsränta i 65 kap. 4 § första
stycket och 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1255).
8§
[4250] Om skatt eller transporttillägg som beslutats med stöd av denna lag ska
återbetalas, ska ränta beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § [5485]
tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Ränta beräknas från den dag då
skattebeloppet eller transporttillägget har betalats till och med den dag då det
återbetalas. Lag (2011:1255).
8a§
[4250 A] I fråga om skatt och transporttillägg tillämpas bestämmelserna om ansvar
för företrädare för juridisk person i 59 kap. 13 [5462], 14 [5463], 16 [5465], 17
[5466], 21 [5470], 26 [5474] och 27 [5475] §§, verkställighet i 68 kap. 1 § samt
indrivning i 70 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1255).
8b§
[4250 B] Tullverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap.
20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende skatt och
transporttillägg enligt denna lag.
Om beslut enligt första stycket har fattats skall vad som sägs om skattskyldig och
den som är skyldig att betala transporttillägg gälla ansvarig delägare och vad som
sägs om skatt och transporttillägg gälla för belopp som delägare är betalningsskyldig
för. Lag (2002:426).
Beslut m.m.
9§
[4251] Beslut om förverkande fattas av allmän förvaltningsdomstol på ansökan av
Tullverket.
En ansökan enligt första stycket skall prövas av den förvaltningsrätt inom vars
domkrets omhändertagandet av egendomen verkställdes. Lag (2009:829).
Ändring nr 86 till TFH II
3:120 i
[4251 A] Skatter m.m.
9a§
[4251 A] Skatteverket beslutar om transporttillägg avseende den som är skattskyldig
för bränsle till följd av bestämmelsen i 4 kap. 1 a § [3026 A] andra stycket lagen
(1994:1776) om skatt på energi.
Om Skatteverket beslutar om transporttillägg, gäller bestämmelserna i
skatteförfarandelagen (2011:1244) om
1. betalning och återbetalning av avgift i 61–65 kap. ([5475] o.f.),
2. omprövning och överklagande av beslut om skattetillägg i 66 och 67 kap.
([5502] o.f.),
3. verkställighet i 68 kap. 1 § [5541], och
4. indrivning i 70 kap. ([5562] o.f.).
Vid tillämpningen av andra stycket 2 avses med beskattningsår det kalenderår då
den omständighet som utgör grund för att ta ut transporttillägg inträffade. Lag
(2011:1255).
10 §
[4252] Övriga beslut enligt 1–4 kap. fattas av Tullverket. Lag (2013:1077).
11 §
[4253] När ett beslut om transportkontroll och omhändertagande har verkställts skall
ett bevis över verkställigheten utfärdas. Vid transportkontroll behöver dock ett bevis
utfärdas endast om en punktskattepliktig vara påträffas eller någon berörd person
annars begär det.
Ett bevis över verkställighet skall lämnas över till den som berörs av åtgärden och
innehålla uppgifter om
1. var beslutet verkställts,
2. när det gäller transportkontroll, vilka som var närvarande vid kontrollen, när
kontrollen påbörjades och avslutades, vad som genomsökts samt annat av betydelse
som förekommit vid kontrollen, och
3. vad som omhändertagits samt annat av betydelse som förekommit vid
omhändertagandet.
12 §
[4254] Polismyndigheten är skyldig att medverka i kontrollverksamhet enligt 2 och
3 kap. Vad som sägs i 2 kap. 1–8 §§ gäller vid sådan medverkan också
Polismyndigheten och polisman. Lag (2014:1510).
Utlämnande av uppgifter
13 §
[4255] Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för
punktskattekontroll enligt denna lag ska på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter
för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller en bestämmelse till vilken
hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighetsoch sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något
enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på
ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut. Lag (2009:470).
3:120 j
Lag om punktskattekontroll av transporter m.m., 6 kap. [4264]
2§
[4264] Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheten att stanna
på anmaning enligt 2 kap. 4 §, döms till penningböter. Lag (2002:883).
3§
[4264 A] Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten att legitimera sig eller på
annat godtagbart sätt styrka sin identitet enligt 2 kap. 5 §, döms till penningböter.
Ansvar skall dock inte dömas ut om den tillfrågades identitet genast kunnat
fastställas. Lag (2002:883).
4§
[4264 B] Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten enligt 2 kap. 6 § andra
meningen, att tillhandahålla den administrativa referenskoden eller andra handlingar,
döms till penningböter. Lag (2009:1507).
5§
[4264 C] Utöver vad som följer av 1 § andra och tredje styckena lagen (2000:1225)
om straff för smuggling (TFH IV [101] o.f.) skall vid brott enligt 1–1 c §§ följande
bestämmelser i nämnda lag tillämpas:
bestämmelserna om förverkande i 16–18 §§ (TFH IV [116–118]),
bestämmelserna om förundersökning och tvångsmedel i 19–26 §§, 27 § första
och tredje styckena, såvitt avser kroppsvisitation, och i 29 och 30 §§ (TFH IV [119–
126], [127], [ 129]och [130]), samt
bestämmelserna om talan i 32 och 33 §§ (TFH IV [132] och [133]). Lag
(2005:460).
6§
[4264 D] Olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor får åtalas av åklagare
endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 5 §. Lag
(2002:883).
6 kap. Kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2013:1077).
Punktskattebesök
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2013:1077).
1§
[4265] Skatteverket får besluta om punktskattebesök för att kontrollera att den som
är godkänd upplagshavare enligt 10 § [3510] lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 9 §
[4009] lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 3 § [3028] lagen (1994:1776)
om skatt på energi
1. har ställt säkerhet enligt 11 § [3511] tredje stycket lagen om tobaksskatt, 10 §
[4010] tredje stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 4 § [3029] tredje stycket
lagen om skatt på energi,
2. hanterar mottagna varor som flyttas under uppskovsförfarandet enligt 10 b §
[3510 B] lagen om tobaksskatt, 9 b § [4009 B] lagen om alkoholskatt eller 4 kap.
3 b § [3028 B] lagen om skatt på energi,
3. avsänder varor under uppskovsförfarandet enligt vad som angetts i elektroniska
administrativa dokument eller ersättningsdokument, och
Ändring nr 86 till TFH II
3:120 m
[4265 A] Skatter m.m.
4. för varje skatteupplag löpande bokför affärshändelser och varurörelser som rör
skattepliktiga varor (lagerbokföring) enligt 10 a § [3510 A] lagen om tobaksskatt,
9 a § [4009 A] lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 3 a § [3028 A] lagen om skatt på
energi. Lag (2013:1077).
2§
[4265 A] Punktskattebesök får genomföras i skatteupplag. Om en upplagshavares
lagerbokföring kan antas förvaras i en annan verksamhetslokal än upplagshavarens
skatteupplag, får punktskattebesök genomföras även där. Lag (2013:1077).
Punktskattebesök i skatteupplag
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2013:1077).
3§
[4265 B] Skatteverket får vid punktskattebesök i skatteupplag
1. granska och ta prov på varor som befinner sig i skatteupplaget och inventera
lagret,
2. kontrollera att det finns lagerbokföring enligt 1 § 4 och granska dess innehåll,
och
3. undersöka lådor, behållare, containrar och andra liknande utrymmen där
punktskattepliktiga varor kan antas förvaras.
Om Skatteverket vid besöket påträffar lagerbokföring för något annat av
upplagshavarens skatteupplag, får även denna granskas. Lag (2014:1509).
4§
[4265 C] Upplagshavare ska skyndsamt
1. lämna Skatteverket tillträde till skatteupplaget,
2. ge Skatteverket möjlighet att granska och ta prov på varorna och inventera
lagret, och
3. på begäran tillhandahålla lagerbokföringen. Lag (2013:1077).
5§
[4266] Upplagshavaren ska på begäran ge Skatteverket tillfälle att använda tekniska
hjälpmedel för att granska lagerbokföring, om lagerbokföringen kan uppfattas endast
med sådana hjälpmedel.
Första stycket gäller inte, om
1. upplagshavaren tillhandahåller en kopia av lagerbokföringen, och
2. lagerbokföringen utan svårighet kan granskas med tekniska hjälpmedel som
Skatteverket har tillgång till.
I det fall som avses i andra stycket ska upplagshavaren ge Skatteverket möjlighet
att kontrollera att kopian stämmer överens med den upptagning som finns hos
upplagshavaren.
Vid granskning enligt första stycket eller kontroll enligt tredje stycket får bara de
tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose syftet
med kontrollen. Granskningen får inte verkställas via telenät. Lag (2013:1077).
3:120 n
Lag om punktskattekontroll av transporter m.m., 6 kap. [4266 A]
Punktskattebesök i andra verksamhetslokaler där lagerbokföring kan antas förvaras
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2013:1077).
6§
[4266 A] Skatteverket får vid punktskattebesök i någon annan verksamhetslokal än
upplagshavarens skatteupplag där dennes lagerbokföring kan antas förvaras endast
kontrollera att det finns lagerbokföring enligt 1 § 4 och granska dess innehåll. Lag
(2014:1509).
7§
[4266 B] Upplagshavaren ska skyndsamt lämna Skatteverket tillträde till
verksamhetslokalen och ge Skatteverket möjlighet att granska lagerbokföringen.
Vad som sägs i 5 § ska gälla även vid granskning av lagerbokföring enligt 6 §.
Lag (2013:1077).
Gemensamma bestämmelser
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2013:1077).
8§
[4266 C] Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 4, 5
eller 7 § att fullgöra dem. Föreläggandet får förenas med vite.
Ett föreläggande får dock inte förenas med vite, om
1. det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning
som är straffbelagd eller kan leda till skattetillägg, och
2. föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den
misstänkta gärningen.
Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller andra stycket även
ställföreträdare för den juridiska personen.
Frågor om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som är behörig att
pröva ett överklagande av den som föreläggandet gäller när ansökan om utdömande
görs. Lag (2013:1077).
9§
[4267] Ett beslut om punktskattebesök ska innehålla
1. uppgift om vilken upplagshavare som ska kontrolleras,
2. uppgift om var punktskattebesök ska göras, och
3. uppgift om möjligheten att undanta handlingar från kontroll. Lag (2013:1077).
10 §
[4267 A] Den som enligt ett beslut om punktskattebesök ska kontrolleras ska
underrättas om beslutet innan besöket verkställs. Underrättelsen får ske i samband
med besöket, om kontrollen skulle förlora sin betydelse om den som ska kontrolleras
underrättades i förväg. Lag (2013:1077).
11 §
[4267 B] Punktskattebesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte
hindras i onödan.
Punktskattebesök får inte genomföras i bostäder. Lag (2013:1077).
Ändring nr 86 till TFH II
3:121
[4268] Skatter m.m.
12 §
[4268] Bestämmelserna i 47 kap. 2 [5389] och 3 [5390] §§, 4 § [5391] andra stycket
och 5–7 §§ [5392–5394] skatteförfarandelagen (2011:1244) ska gälla i tillämpliga
delar vid kontroll enligt detta kapitel.
Beslut om undantag av handling från kontroll fattas av den förvaltningsrätt som
är behörig att pröva ett överklagande av den som begär undantag när begäran görs.
Lag (2013:1077).
13 §
[4268 A] Beslut enligt detta kapitel fattas av Skatteverket.
Beslut om punktskattebesök och föreläggande utan vite får inte överklagas.
Övriga beslut enligt detta kapitel för överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lag
(2013:1077).
[4269] Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 då lagen (1996:598) om kontroll av
yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak upphör att
gälla. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i den upphävda lagen om
Skattemyndigheten i Kopparbergs län skall intill utgången av år 1998 gälla
Skattemyndigheten i Dalarnas län och för tid därefter Skattemyndigheten i Gävle.
3:122
Lag om beskattning av viss privatinförsel [4321]
9 Beskattning av viss privatinförsel
Lag (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av
cigaretter
Inledande bestämmelser
1§
[4321] En enskild person som har förvärvat och som själv, för sitt eller sin familjs
personliga bruk, till Sverige för in cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland,
Litauen, Rumänien eller Ungern ska, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med 1
krona och 51 öre per cigarett.
Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8
centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre
anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.
En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i
landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581) (TFH V:1 [9606]).
2§
[4322] Skatt enligt 1 § ska inte tas ut till den del införseln uppgår till högst 300
cigaretter från respektive land.
3§
[4323] Skatt enligt denna lag tas dock inte ut vid sådan införsel som sker under
sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av
skatt enligt 31 d § [3531] lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
Skattskyldighet, redovisning och betalning av skatten
4§
[4324] Skattskyldig är den som för in cigaretter för vilka skatt ska betalas enligt
denna lag. Skattskyldighet inträder vid införseln. Den som är skattskyldig ska
självmant redovisa skatten vid varje införsel. Redovisning ska ske i en särskild
skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet. Deklarationen ska
lämnas på heder och samvete.
5§
[4325] Om införseln görs på en bemannad tullplats, ska deklarationen lämnas till en
tulltjänsteman vid tullplatsen. I andra fall ska deklarationen lämnas till Skatteverket
och ha kommit in senast fem dagar efter det att införseln gjordes.
6§
[4326] Skatteverket beslutar om den skatt som ska betalas för varje skattepliktig
införsel. Om deklarationen har lämnats till en tulltjänsteman på en bemannad
tullplats eller om en skattepliktig vara påträffas vid en deklarationskontroll, ska
Tullverket för Skatteverkets räkning besluta om skatten. Tullverket får då även
uppbära skatten och vidta nödvändig skattekontroll.
7§
[4327] Skatt enligt denna lag ska betalas in till beskattningsmyndigheten genom
insättning på ett särskilt konto. Skatt som ska redovisas enligt denna lag ska vara
betald senast två veckor efter det att beslut om skatten meddelades. Skatten anses
betald den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.
Ändring nr 86 till TFH II
3:124 a
[4328] Skatter m.m.
8§
[4328] Om skatten inte betalas i rätt tid, ska kostnadsränta beräknas från och med
dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats till och med den dag då
beloppet betalas.
Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65
kap. 3 § [5485] skatteförfarandelagen (2011:1244) plus 15 procentenheter till och
med den dag då ett beslut om att lämna beloppet till Kronofogdemyndigheten för
indrivning registreras i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen
(2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Därefter beräknas kostnadsräntan med en räntesats som motsvarar basräntan enligt
65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.
Om skatt ska betalas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av
domstol, ska kostnadsränta beräknas från och med dagen efter beloppets
ursprungliga förfallodag. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då
betalning senast ska ske. Kostnadsränta ska beräknas efter en räntesats som
motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen.
Om det finns synnerliga skäl, ska beskattningsmyndigheten besluta om befrielse
från kostnadsränta.
Om skatt ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av
domstol, ska intäktsränta beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga
förfallodag till och med den dag omprövning beslutats. Intäktsränta ska beräknas
efter en räntesats som motsvarar intäktsräntan enligt 65 kap. 4 § [5486] tredje
stycket skatteförfarandelagen.
9§
[4329] Ifråga om skatt och ränta enligt denna lag samt särskild avgift enligt 10 §
tillämpas bestämmelserna om indrivning i 70 kap. [5563–5568]
skatteförfarandelagen (2011:1244). Det belopp som anges i 70 kap. 1 § [5563] första
stycket b skatteförfarandelagen ska dock vid tillämpning av denna lag i stället vara
100 kronor.
Särskilda avgifter
10 §
[4330] Om en enskild person på annat sätt än muntligen har lämnat en oriktig
uppgift till ledning för egen beskattning, ska en särskild avgift tas ut. Avgiften är 40
procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha
påförts den som lämnat uppgiften.
Om en enskild person har fört in en vara för vilken skatt ska betalas enligt denna
lag utan att deklarera detta, ska den skattskyldige betala en särskild avgift. Avgiften
är 40 procent av den skatt som ska betalas.
11 §
[4331] Skatteverket ska ta ut en särskild avgift enligt 10 §. Om den oriktiga
uppgiften lämnats i en deklaration till Tullverket eller det vid en kontroll har visat
sig att deklaration inte lämnats, ska Tullverket för Skatteverkets räkning påföra
särskild avgift.
Särskild avgift enligt denna lag ska betalas in till beskattningsmyndigheten
genom insättning på ett särskilt konto. Särskild avgift som ska redovisas enligt
denna lag ska vara betald senast två veckor efter det att beslut om särskild avgift
meddelades. Skatten anses betald den dag då betalningen har bokförts på det
särskilda kontot.
3:124 b
Lag om beskattning av viss privatinförsel [4332]
12 §
[4332] Den särskilda avgiften får inte tas ut om den skattsskyldige på eget initiativ
har rättat den oriktiga uppgiften.
Beskattningsmyndigheten ska besluta om hel eller delvis befrielse från särskild
avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Vid bedömningen ska
bestämmelserna i 51 kap. 1 § [5430] andra stycket skatteförfarandelagen
(2011:1244) tillämpas.
Bestämmelserna om befrielse från den särskilda avgiften ska beaktas även om
yrkande om detta inte framställts.
Omhändertagande och förverkande
13 §
[4333] Om cigaretter förs in för vilka skatt ska betalas enligt denna lag, får
Tullverket omhänderta cigaretterna om det finns en påtaglig risk att den
skattskyldige inte kommer att betala skatten. Omhändertagna cigaretter får inte
lämnas ut förrän skatt och särskild avgift som beslutats enligt denna lag har betalats.
Omhändertagandet ska upphävas om skatten och avgiften betalas eller beslutet att ta
ut skatt upphävs.
14 §
[4334] Tullverket får besluta att cigaretter som är omhändertagna enligt 13 § ska
förverkas om beslut om skatt och särskild avgift enligt denna lag har vunnit laga
kraft och skatten och avgiften inte har betalats inom en månad räknat från den dag
då beslutet vann laga kraft.
Om cigaretter har omhändertagits enligt 13 § och Tullverket därefter har beslutat
att förverka dem enligt första stycket, ska beskattningsmyndigheten efterge skatten
och avgiften på cigaretterna.
15 §
[4335] När beslut om förverkande enligt denna lag har vunnit laga kraft, ska varan
förstöras genom Tullverkets försorg.
Omprövning och överklagande
16 §
[4336] Skatteverket får på eget initiativ ompröva ett beslut enligt denna lag såväl till
fördel som till nackdel för den som beslutet gäller.
Skatteverket ska ompröva beslut enligt denna lag om den som beslutet gäller
begär omprövning. En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om begäran om
omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som begärt
omprövningen att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning
om att omprövning annars inte kommer att ske.
När Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut, ska omprövningsbeslutet
meddelas senast två månader efter dagen för det första beslutet som meddelats i
frågan. En begäran om omprövning ska ha kommit in till myndigheten senast två
månader efter dagen för det första beslutet som meddelats i frågan. Om Skatteverket
på eget initiativ har omprövat ett beslut, ska en begäran om omprövning av detta
beslut ha kommit in senast två månader efter beslutsdagen. När Skatteverket på den
skattskyldiges begäran omprövar ett beslut om särskild avgift, får myndigheten
samtidigt till den skattskyldiges fördel ompröva det beskattningsbeslut som föregått
den särskilda avgiften, även om tiden för att begära omprövning av detta beslut har
gått ut.
Ändring nr 86 till TFH II
3:124 c
[4337] Skatter m.m.
17 §
[4337] Beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Skatteverket är den enskildes motpart efter det att handlingarna i ärendet
överlämnats till domstolen.
Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från dagen
för det överklagade beslutet. Skatteverket ska snarast ompröva det överklagade
beslutet. Detta gäller inte om överklagandet ska avvisas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart.
18 §
[4338] Vid handläggning av frågor om omhändertagande, förverkande samt särskild
avgift ska förvaltningsrätten eller kammarrätten hålla muntlig förhandling om den
skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas om ett beslut
om omhändertagande, förverkande eller särskild avgift kommer att upphävas.
[4339] 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Genom lagen upphävs lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel
av tobaksvaror.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.
4. Lagen tillämpas på införsel som äger rum från och med den 1 januari 2015.
5. Skatt ska inte tas ut för införsel som äger rum efter utgången av 2017.
3:124 d
Skatteförfarandelag, 2 kap. [5202]
Avdelning XVI. Verkställighet
68 kap. – Besluts verkställbarhet [5542–5544]
69 kap. – Verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring [5545–5562]
70 kap. – Indrivning [5563–5568]
71 kap. – Övriga bestämmelser om verkställighet [5569–5572]. Lag (2013:585).
2 kap. Lagens tillämpning
Tillämpningsområde
1§
[5202] Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt
1. kupongskattelagen (1970:624),
2. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
3. lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,
4. tullagen (2000:1281) (TFH III:1 [1801] o.f.),
5. lagen (2004:629) om trängselskatt,
6. vägtrafikskattelagen (2006:227) ([7001] o.f.), och
7. lagen (2014:1470) om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter ([4321]
o.f.).
Lagen gäller även för belopp som avses i 1 kap. 1 § [6001] tredje stycket
mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2014:1471).
2§
[5203] Lagen gäller också för avgifter enligt
1. begravningslagen (1990:1144),
2. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
3. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
4. lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,
5. socialavgiftslagen (2000:980), och
6. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.
3§
[5204] Lagen gäller inte för punktskattepliktiga varor som
1. är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av
transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ([4201] o.f.),
eller
2. omfattas av ett beslut om skatt enligt samma lag.
Om ett sådant beslut om omhändertagande eller om skatt upphävs, ska dock den
här lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fattats.
4§
[5205] Lagen gäller inte heller för mervärdesskatt som ska redovisas och betalas
enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster
([6601] o.f.). Lag (2014:943).
Proportionalitetsprincipen
5§
[5206] Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara
om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär
för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.
Ändring nr 86 till TFH II
3:149
[5207] Skatter m.m.
3 kap. Definitioner och förklaringar
Var finns definitioner och förklaringar?
1§
[5207] I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur
vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar
också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt
förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:
arbetsgivaravgifter i 3 § [5209]
arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § [5247]
beskattningsår i 4 och 5 §§ [5210–5211]
beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 §
beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 §
beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 §
deklarationsombud i 6 kap. 4 § [5234]
europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § [5212]
europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § [5213]
felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § [5218]
frisörverksamhet i 39 kap. 2 § [5304]
förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § [5248]
granskningsledare i 8 § [5214]
handling i 9 § [5215]
hemortskommun i 10 § [5216]
huvudinkomst i 11 kap. 3 §
journalminne i 42 kap. 2 §
juridisk person i 11 § [5217]
kassaregister i 39 kap. 2 § [5304]
konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § [5213]
kontrollremsa i 42 kap. 2 §
näringsverksamhet i 14 § [5220]
punktskatt i 15 § [5221]
regelbunden ersättning i 11 kap. 2 §
restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § [5304]
skönsbeskattning i 57 kap. 1 § [5446]
slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§
särskilda avgifter i 17 § [5223]
torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § [5304]
tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § [5304]
verksamhetslokal i 18 § [5224]
överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § [5219]
överskjutande punktskatt i 16 § [5222]. Lag (2014:1390).
Betydelsen och tillämpningsområdet framgår av någon annan lag
2§
[5208] Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och
tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller en avgift bestäms. Detta
gäller dock inte om annat anges i denna lag.
3:150
Skatteförfarandelag, 53 kap. [5442]
Avdelning XIII. Beslut om skatter och avgifter
53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och
punktskatt
1§
[5442] Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt
ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i
skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter.
Om mervärdesskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje förvärv
enligt 26 kap. 7 § andra stycket, ska beslut om skatten fattas för varje förvärv med
ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga
uppgifter.
Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse
som medför skattskyldighet enligt 26 kap. 8 §, ska beslut om skatten fattas för varje
händelse med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra
tillgängliga uppgifter.
För beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra
skatteavdrag med rätt belopp gäller 59 kap. 2–6 §§.
2§
[5443] Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut
om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen.
Har beslut fattats i enlighet med en arbetsgivardeklaration eller en förenklad
arbetsgivardeklaration enligt vad som föreskrivs i första stycket och kommer en
sådan deklaration därefter in för sent, ska beslut om skatten och avgifterna anses ha
fattats i enlighet med denna deklaration, om
1. en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats, och
2. omprövning inte har begärts eller beslutats.
3§
[5444] Om den som är registrerad inte behöver lämna någon arbetsgivardeklaration
till följd av bestämmelserna i 26 kap. 3 § andra stycket, anses skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter ha beslutats till noll kronor vid den tidpunkt då deklaration
annars skulle ha lämnats.
4§
[5445] Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om
skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt
eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller avgifterna
senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett
beslut om omprövning har meddelats dessförinnan.
5§
[5446] Som beslut om punktskatt anses också
1. beslut om återbetalning av skatt enligt
a) 24 [5020] eller 25 [5021] § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
b) 29 [3529] eller 30 [3530] § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller
c) 28 [4028], 29 [4029] eller 30 [4030] § lagen (1994:1564) om alkoholskatt, och
2. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2 [3072],
3 [3073], 4 [3074], 5 [3075], 6 [3076], 8 a [3078 A] eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10
[3080] eller 11 [3081] § eller 11 kap. 12 [3110] eller 13 [3111] § lagen (1994:1776)
om skatt på energi.
Ändring nr 86 till TFH II
3:195
[5447] Skatter m.m.
54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter
1§
[5447] Om den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det, ska skatten
eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn
till uppgifterna i ärendet (skönsbeskattning). Detsamma gäller om skatten eller
underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller
bristfälligt underlag för deklarationen.
Första stycket gäller även avgift.
2§
[5448] Skönsbeskattning på grund av att den som är skyldig att lämna
inkomstdeklaration inte har gjort det, får beslutas bara om ett föreläggande att lämna
deklaration har sänts ut till den deklarationsskyldige och föreläggandet inte har
följts.
3§
[5449] Om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt har
bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte har lämnats eller skatt eller
avgift inte har redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat får
skönsbeskattning ske enligt schablon.
Vid skönsbeskattning enligt schablon ska skatten eller avgiften bestämmas till det
högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har bestämts för skatten eller
avgiften vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna
multiplicerat med antalet kalendermånader i den redovisningsperiod som
skönsbeskattningen omfattar.
Första och andra styckena gäller inte
1. beslut om mervärdesskatt eller punktskatt, om bara överskjutande ingående
mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt har bestämts för de tre närmast
föregående redovisningsperioderna, och
2. skatt eller avgift som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration.
58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
59 kap. Ansvar för skatter och avgifter
Innehåll
1§
[5450] I detta kapitel finns bestämmelser om
– ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§),
– ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§),
– betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),
– ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),
– företrädaransvar (12–21 §§),
– ansvar för redare (22 §),
– ansvar för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp (23 §),
– ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §), och
– indrivning och preskription (26 och 27 §§). Lag (2013:369).
3:196
Mervärdesskattelag, 1 kap. [6008 A]
5a§
[6008 A] Vid förvärv av tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 2 inträder
skattskyldigheten den 31 december varje år, om
1. tjänsterna tillhandahålls kontinuerligt under en tidsperiod som överstiger ett år,
och
2. tillhandahållandet inte ger upphov till avräkningar eller betalningar under
tidsperioden.
Första stycket gäller inte om tillhandahållandet av tjänsterna har upphört. Lag
(2009:1333).
Innebörden av vissa uttryck i denna lag
6§
[6009] Med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme,
kyla och elektrisk kraft. Med tjänst förstås allt annat som kan tillhandahållas. Lag
(2013:368).
7§
[6010] Vad som föreskrivs i fråga om verksamhet avser såväl hela verksamheten
som en del av verksamheten. I 13 kap. avses dock hela verksamheten om inte något
annat anges.
Med verksamhet som medför skattskyldighet förstås en sådan verksamhet i vilken
omsättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet enligt 2 § första stycket 1.
Lag (1997:502).
8§
[6011] Med utgående skatt förstås sådan skatt som ska redovisas till staten vid
omsättning, unionsinternt förvärv eller import enligt 1 §.
Med ingående skatt förstås sådan skatt vid förvärv eller import som anges i 8 kap.
2 §. Lag (2011:283).
9§
[6011 A] Med marknadsvärde förstås hela det belopp som köparen av en vara eller
tjänst, i samma försäljningsled som det där omsättningen av varan eller tjänsten äger
rum, vid tidpunkten för omsättningen och i fri konkurrens, skulle få betala till en
oberoende säljare inom landet för en sådan vara eller tjänst.
Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas, utgörs
marknadsvärdet
1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna
eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, självkostnadspriset, fastställt vid
tidpunkten för transaktionen, eller
2. när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger den beskattningsbara
personens kostnad för att utföra tjänsten. Lag (2013:368).
10 §
[6012] Med export avses sådan omsättning utanför EU av varor eller tjänster som
görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet. Lag (2013:368).
10 a §
[6013] Med EU eller ett EU-land förstås i denna lag de territorier som tillhör en
medlemsstat enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 355 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det gäller dock inte de territorier
som anges i 10 b §.
Ändring nr 86 till TFH II
4:11
[6013 A] Mervärdesskatt
Vid tillämpningen av denna lag ska Furstendömet Monaco, Isle of Man och
Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia likställas med
sådana territorier som avses i första stycket första meningen. Lag (2011:283).
10 b §
[6013 A] Med ett tredje territorium förstås:
1. berget Athos,
2. Kanarieöarna,
3. de franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt,
4. Åland,
5. Kanalöarna,
6. ön Helgoland,
7. territoriet Büsingen,
8. Ceuta,
9. Melilla,
10. Livigno,
11. Campione d’Italia,
12. de italienska delarna av Luganosjön.
Territorierna i första stycket 1–5 ingår i unionens tullområde medan de i 6–12
samma stycke angivna territorierna inte ingår i området. Lag (2014:1505).
10 c §
[6013 B] Transaktioner med ursprung i eller avsedda för
1. Furstendömet Monaco ska behandlas som transaktioner med ursprung i eller
avsedda för Frankrike,
2. Isle of Man ska behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för
Förenade kungariket,
3. Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia ska
behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Cypern. Lag
(2010:1892).
11 §
[6014] Med fastighet förstås
1. vad som enligt jordabalken utgör eller tillhör fastighet, dock inte egendom som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör),
2. byggnader, ledningar, stängsel och liknande anläggningar som för
stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör någon annan än ägaren
till jorden, och
3. egendom som avses i 2 kap. 2 § jordabalken även om byggnaden tillhör annan
än ägaren till jorden eller om egendomen tillförts byggnaden av någon annan än
ägaren till byggnaden.
12 §
[6015] Med verksamhetstillbehör förstås annan maskin, utrustning eller särskild
inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad
som är inrättad för annat än bostadsändamål och den anskaffats för att direkt
användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten.
4:12
Mervärdesskattelag, 3 kap. [6043]
3§
[6043] Undantaget enligt 2 § omfattar inte
1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör,
2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med
överlåtelse av marken,
3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och
annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till
jakt, fiske eller bete,
4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av
campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
5. upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive förtöjning och
ankring, av transportmedel,
6. upplåtelse av förvaringsboxar,
7. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,
8. upplåtelse för djur av byggnader eller mark,
9. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av spåranläggning
för järnvägstrafik,
10. korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrottsutövning,
11. upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer,
och
12. upplåtelse till en mobiloperatör av plats för utrustning på en mast eller
liknande konstruktion och tillhörande utrymme för teknisk utrustning som omfattas
av upplåtelsen.
Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare, ett konkursbo eller
en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. för stadigvarande användning i
en verksamhet som medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning
enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 § helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad
eller annan anläggning, som utgör fastighet. Skatteplikt gäller dock inte om
uthyrningen avser stadigvarande bostad. Uthyrning till staten, en kommun, ett
kommunalförbund eller ett samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210)
om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser är skattepliktig även om
uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan skattskyldighet eller rätt
till återbetalning enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §. Skatteplikt gäller dock
inte för uthyrning till en kommun, ett kommunalförbund eller ett
samordningsförbund,
om
fastigheten
vidareuthyrs
av
kommunen,
kommunalförbundet eller samordningsförbundet för användning i en verksamhet
som bedrivs av någon annan än staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett
samordningsförbund och som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning
enligt 10 kap. 1, 6, 9, 11, 11 e eller 12 §. Det som har sagts om uthyrning gäller även
för upplåtelse av bostadsrätt.
Andra stycket tillämpas också
1. vid uthyrning i andra och tredje hand,
2. vid bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas
med bostadsrätt, och
3. när en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet uppförs eller
genomgår omfattande till- eller ombyggnad i syfte att anläggningen helt eller delvis
ska kunna hyras ut för sådan verksamhet som avses i andra stycket.
I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan uthyrning,
bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i andra och tredje
styckena. Lag (2013:1108).
Ändring nr 86 till TFH II
4:18 a
[6044] Mervärdesskatt
Undantag för sjukvård, tandvård och social omsorg
4§
[6044] Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör sjukvård,
tandvård eller social omsorg samt tjänster av annat slag och varor som den som
tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna.
Undantaget omfattar även
– kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården eller
tandvården, och
– omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser sådana
produkter, när produkten eller tjänsten tillhandahålls av tandläkare eller
tandtekniker.
Undantaget gäller inte omsättning av glasögon eller andra synhjälpmedel även
om varorna omsätts som ett led i tillhandahållandet av sjukvård.
Undantaget gäller inte omsättning av varor när de omsätts av apotekare eller
receptarier. Beträffande omsättning av läkemedel som lämnas ut enligt recept eller
säljs till sjukhus finns särskilda bestämmelser i 23 § 2.
Undantaget gäller inte vid vård av djur. Lag (2014:1492).
5§
[6045] Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller
behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd,
– om åtgärderna vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det
allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård, eller
– om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke
inom sjukvården.
Med sjukvård förstås även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är
särskilt inrättade för sådana transporter.
Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård. Lag (1996:794).
6§
[6046] Med tandvård förstås åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla
sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.
7§
[6047] Med social omsorg förstås offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg,
äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social
omsorg.
Undantag för utbildning
8§
[6048] Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör
1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbildningen
anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd
utbildningsanordnare, och
2. utbildning som berättigar studerande till studiestöd enligt studiestödslagen
(1999:1395) eller till
a) statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för
– kortare studier om funktionshinder,
– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för
personer med funktionshinder, och
– studier inom särskild utbildning för vuxna, eller
4:18 b
Mervärdesskattelag, 5 kap. [6090]
5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses 2 b § för konsumtion
ombord,
6. det är fråga om en leverans av obeskattade unionsvaror av de slag som avses i
4 § andra stycket lagen (1999:445) om exportbutiker (TFH III:1 [5004]) och varorna
är avsedda för försäljning i en sådan butik,
6 a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 4 § första stycket lagen om
exportbutiker,
7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt
registrerad enligt 23 § [8223] första stycket 1 lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
under förutsättning att
a) fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas
i ett annat land än ett EU-land, och
b) säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EU före
utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades, eller
8. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller
stadigvarande vistas i ett annat land än ett EU-land, under förutsättning att
a) ersättningen utgör minst 200 kronor, och
b) säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats utanför EU
före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken leveransen av varan
gjordes.
Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge
eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om
1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet
och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som
hänför sig till ersättningen och
2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan eller
varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller liknande
handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.
En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan
Sverige och Åland ska anses som en omsättning utomlands endast om leveransen
inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och
luftfartyg (TFH III:1 [4805] och [4806]).
En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor ska anses
som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller de villkor som gäller
för proviantering i 7–9 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg (TFH III:1
[4807–4809]). Lag (2014:1505).
Omsättning inom landet av tjänster
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2010:1892).
Beskattningsbar person
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2013:368).
4§
[6090] Vid tillämpningen av 5–19 §§ ska en
1. beskattningsbar person som även bedriver verksamhet som inte innefattar
sådan omsättning som anges i 2 kap. eller som inte är ekonomisk enligt 4 kap., anses
vara en beskattningsbar person för alla tjänster som denne förvärvar,
2. juridisk person som inte är en beskattningsbar person men som är registrerad
till mervärdesskatt eller som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap.
8 § varit tillämplig, anses vara en beskattningsbar person. Lag (2013:368).
Ändring nr 86 till TFH II
4:33
[6091] Mervärdesskatt
Huvudregler
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2009:1333).
5§
[6091] En tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna
egenskap är omsatt inom landet, om den beskattningsbara personen antingen har
sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här
och tjänsten tillhandahålls detta. Om den beskattningsbara personen varken här eller
utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe är tjänsten omsatt inom
landet, om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas i
Sverige.
En tjänst är dock inte omsatt inom landet om den tillhandahålls ett fast
etableringsställe som den beskattningsbara personen har utomlands. Lag (2013:368).
6§
[6092] En tjänst som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person är
omsatt inom landet, om den som tillhandahåller tjänsten antingen har sätet för sin
ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket
tjänsten tillhandahålls. Om den som tillhandahåller tjänsten varken här eller
utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe är tjänsten omsatt inom
landet, om denne är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige.
En tjänst är dock inte omsatt inom landet om den tillhandahålls från ett fast
etableringsställe utomlands. Lag (2013:368).
Undantag från huvudreglerna
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2009:1333).
7§
[6092 A] En förmedlingstjänst som tillhandahålls någon som inte är en
beskattningsbar person är omsatt inom landet, om
1. tjänsten utförs för någon annans räkning i dennes namn, och
2. den omsättning som tjänsten avser görs inom landet enligt denna lag. Lag
(2013:368).
8§
[6093] En tjänst med anknytning till en fastighet är omsatt inom landet, om
fastigheten är belägen i Sverige. Lag (2009:1333).
9§
[6093 A] En varu- eller persontransporttjänst är omsatt inom landet om transporten
inte till någon del genomförs i ett annat land, om inte annat följer av andra stycket
eller 10 §.
Första stycket gäller inte en varutransporttjänst som tillhandahålls en
beskattningsbar person.
Befordran av brev i postverksamhet som avses i 1 kap. 2 § postlagen (2010:1045)
ska anses som en omsättning inom landet. Lag (2013:368).
4:34
Mervärdesskattelag, 11 kap. [6210]
9§
[6210] Bestämmelserna i 8 § om fakturors innehåll får frångås och en förenklad
faktura utfärdas, om
1. fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive mervärdesskatt,
2. handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller
de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla
de krav som anges i 8 §, eller
3. fakturan är en kreditnota som likställs med en faktura enligt 10 § tredje stycket.
Första stycket gäller inte omsättningar som avses i 3 kap. 30 a § eller 5 kap. 2 §
första stycket 4. Det gäller inte heller
1. om
a) den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk beskattningsbar person,
eller en sådan beskattningsbar person som enligt 1 kap. 2 § fjärde stycket likställs
med en utländsk beskattningsbar person, och
b) köparen är skyldig att betala mervärdesskatten, eller
2. om 13 § första stycket är tillämpligt.
En förenklad faktura ska alltid innehålla följande uppgifter:
1. datum för utfärdandet,
2. identifiering av säljaren,
3. identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har
tillhandahållits,
4. den skatt som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna denna,
och
5. om fakturan är en sådan kreditnota som avses i första stycket 3, en särskild och
otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som
ändras. Lag (2014:1492).
Kreditnota
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2003:1134).
10 §
[6211] Om säljaren lämnar sådan nedsättning av priset som avses i 7 kap. 6 § första
stycket 1 eller 3 och förutsättningarna i 7 kap. 6 § andra stycket inte föreligger, ska
han utfärda en handling eller ett meddelande med ändring av den ursprungliga
fakturan och med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan
(kreditnota). Detta gäller även vid sådan nedsättning av priset som avses i 7 kap. 6 §
första stycket 2 om nedsättningen inte framgår av tidigare upprättad faktura.
Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första stycket ska
säljaren utfärda en kreditnota.
Varje handling eller meddelande med ändring av den ursprungliga fakturan och
med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan ska likställas
med en faktura. Lag (2012:342).
Ändring nr 86 till TFH II
4:71
[6212] Mervärdesskatt
Valuta
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2003:1134).
11 §
[6212] Oavsett i vilken valuta beloppen i en faktura anges ska
mervärdesskattebeloppet anges också i svenska kronor om detta ska betalas till
staten enligt 1 kap. 1 §. Om den som ska säkerställa att fakturan utfärdas har sin
redovisning i euro ska dock mervärdesskattebeloppet i stället anges också i euro.
Om mervärdesskattebeloppet vid tillämpningen av första stycket måste anges
efter omräkning ska omräkningen göras på det sätt som följer av 7 kap. 7 a och
7 b §§. Lag (2012:342).
Tillämpningsområde
Anm. Rubriken är införd enlig lag (2012:342).
12 §
[6212 A] Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på omsättningar av varor eller
tjänster inom landet enligt 5 kap. och 9 b kap. 4 § första stycket.
Första stycket gäller dock inte om
1. leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten görs från ett annat EUland av en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige eller vars fasta
etableringsställe här inte medverkar i omsättningen, och
2. köparen är skyldig att betala mervärdesskatten.
Trots vad som anges i andra stycket gäller första stycket i de fall faktura utfärdas
av köparen. Lag (2013:368).
13 §
[6212 B] Bestämmelserna ska också tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster
som enligt avdelning V i rådets direktiv 2006/112/EG anses ha gjorts i ett annat EUland, om
1. säljaren
a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan
eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat
land,
b) har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller
tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
c) varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är
bosatt eller stadigvarande vistas här,
2. säljaren inte är etablerad i det EU-land där omsättningen anses ha gjorts eller
vars fasta etableringsställe i detta land inte medverkar i omsättningen, och
3. köparen är skyldig att betala mervärdesskatten.
Första stycket gäller inte i de fall faktura utfärdas av köparen. Lag (2012:342).
14 §
[6212 C] Bestämmelserna ska också tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster
utanför EU som utgör export enligt 1 kap. 10 §, om säljaren
1. har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen av varan
eller tillhandahållandet av tjänsten inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat
land,
2. har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen av varan eller
tillhandahållandet av tjänsten görs, eller
4:72
Mervärdesskattelag, 11 a kap. [6212 D]
3. varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är
bosatt eller stadigvarande vistas här. Lag (2012:342)
11 a kap. Bevarande av fakturor m.m.
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2012:342).
1§
[6212 D] Den som ska säkerställa att faktura utfärdas är även skyldig att säkerställa
att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att säkerställa att ett exemplar av
fakturan bevaras gäller även fakturor som en beskattningsbar person tagit emot.
I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om arkivering av
räkenskapsinformation för fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.
Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldigheten att bevara
fakturor enligt första stycket, ska tillämpa bestämmelserna om former för bevarande
av fakturor i 7 kap. 1 § och 6 § bokföringslagen samt platsen för bevarande av
fakturor i 7 kap. 2–4 §§ bokföringslagen. Lag (2013:368).
2§
[6212 E] Den som ska säkerställa att ett exemplar av fakturan bevaras ska också från
tidpunkten för utfärdandet av fakturan och under hela lagringstiden säkerställa
ursprungets äkthet och innehållets integritet samt att uppgifterna i fakturan är
läsbara.
Med ursprungets äkthet avses säkerställande av leverantörens, tillhandahållarens
eller fakturautfärdarens identitet. Med innehållets integritet avses att det innehåll
som krävs i fakturan inte har ändrats. Lag (2012:342).
Ändring nr 86 till TFH II
4:72 a
4:72 b
Mervärdesskatteförordning [6501]
Mervärdesskatteförordning (1994:223)
Allmänna bestämmelser
1§
[6501] Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i
mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.).
Vad som i förordningen föreskrivs i fråga om den som är skattskyldig gäller i
tillämpliga delar också sådana icke skattskyldiga som har rätt till återbetalning av
ingående skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ [6195–6200] mervärdesskattelagen.
1a§
Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (2010:1898).
1b§
[6503] Beslut i ärende enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.) får
sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.
Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare
kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Förordning (1994:1974).
Anm. Om handlingar och uppgifter till Tullverket i form av elektroniskt dokument, se TFH
III:1 [1812] o.f.
2§
Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1997:751).
3§
[6505] Skatteverket fastställer formulär till blanketter och andra handlingar som
behövs för tillämpningen av mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.).
Förordning (2003:966).
4§
[6506] Skatteverket skall kostnadsfritt tillhandahålla de blanketter som avses i 3 §.
Förordning (2003:966).
Särskilt om återbetalning till utländska beskattningsbara personer
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2013:372).
5§
[6506 A] Det svenska eller engelska språket ska användas av sökanden i en ansökan
om återbetalning enligt 19 kap. 2 § [6339] mervärdesskattelagen (1994:200).
Detsamma gäller den kommunikation som sker med anledning av att Skatteverket
begär ytterligare uppgifter enligt 10 [6347] eller 11 [6348] § mervärdesskattelagen.
Förordning (2009:1347).
6§
[6506 B] En ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 § [6339] första stycket
mervärdesskattelagen (1994:200) ska innehålla följande identifikationsuppgifter:
1. sökandens namn och fullständig adress,
2. en adress för kontakt på elektronisk väg,
3. sökandens registreringsnummer till mervärdesskatt eller skatteregistreringsnummer,
4. uppgifter om bankkonto för återbetalning, inbegripet IBAN- och BIC-koder,
samt
Ändring nr 86 till TFH II
4:101
[6506 C] Mervärdesskatt
5. för varje faktura eller importdokument
a) varu- eller tjänsteleverantörens namn och fullständiga adress,
b) varu- eller tjänsteleverantörens registreringsnummer till mervärdesskatt,
c) prefixet för Sverige enligt artikel 215 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28
november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, och
d) fakturans eller importdokumentets datum och nummer.
Första stycket 5 b och c gäller inte i fråga om import. Förordning (2009:1347).
7§
[6506 C] Vid ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 § [6339] första stycket
mervärdesskattelagen (1994:200) ska sökanden beskriva varornas och tjänsternas art
genom att använda följande koder:
1. bränsle,
2. hyra av transportmedel,
3. utgifter med anknytning till transportmedel (bortsett från de varor och tjänster
som hänförs till kod 1 eller 2),
4. vägtullar och vägavgifter,
5. utgifter för resor, såsom passageraravgift för taxi och kollektivtrafik,
6. logi,
7. mat, dryck och restaurangtjänster,
8. inträdesavgifter till mässor och utställningar,
9. utgifter för lyxartiklar, underhållning och representation,
10. övrigt.
Om sökanden använder kod 10 ska de levererade varornas och tillhandahållna
tjänsternas art anges. Förordning (2009:1347).
8§
[6506 D] Vid en ansökan om återbetalning enligt 19 kap. 2 § [6339] första stycket
mervärdesskattelagen (1994:200) ska sökanden lämna ytterligare uppgifter om
varornas och tjänsternas art i enlighet med vad som föreskrivs i 19 kap. 4 § [6341]
samma lag genom att använda följande av de koder som anges i kommissionens
förordning nr 1174/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för
artiklarna 34a och 37 i rådets förordning (EG) nr 1798/2003 när det gäller
återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med rådets direktiv 2008/9/EG:
2.1 hyra av transportmedel med en vikt av mer än 3 500 kilogram, bortsett från
transportmedel för betalande passagerare,
2.2 hyra av transportmedel med en vikt av högst 3 500 kilogram, bortsett från
transportmedel för betalande passagerare,
2.3 hyra av transportmedel för betalande passagerare,
4:102–112
Mervärdesskatt för elektroniska tjänster [6604 D]
Ansökan på elektronisk väg
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
4d§
[6604 D] En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på
elektronisk väg. Lag (2014:942).
Mervärdesskattegrupper
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:1511).
4e§
[6604 E] Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en
mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslut fattas för den huvudman som verket
utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § [6108 D] mervärdesskattelagen (1994:200).
Lag (2014:1511).
Vad identifieringsbeslutet innebär
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
5§
[6605] Den som ett identifieringsbeslut enligt 4 a § gäller för ska inte redovisa och
betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ([5201] o.f.) för de
tjänster som beslutet avser. Lag (2014:942).
6§
[6606] En beskattningsbar person som är skattskyldig i Sverige för tjänster som
omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land ska redovisa och betala
skatten enligt bestämmelserna i det landet. Lag (2014:942).
Identifieringsnummer
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
7§
[6607] Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifieringsnummer) till den
som identifieringsbeslutet gäller för.
Om ett identifieringsbeslut fattas enligt 4 b §, ska den beskattningsbara personens
registreringsnummer till mervärdesskatt användas som identifieringsnummer. Lag
(2014:942).
Underrättelse till Skatteverket om förändringar
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
8§
[6608] Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant
sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt denna lag inte
längre är uppfyllda, ska den beskattningsbara personen på elektronisk väg underrätta
Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har
tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats. Lag (2014:942).
Ändring nr 86 till TFH II
4:125
[6609] Mervärdesskatt
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt tredjelandsordningen
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2014:942).
9§
[6609] Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 4 a §, om den
beskattningsbara personen
1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller telekommunikationstjänster,
radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster,
2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet,
3. inte längre uppfyller övriga krav i 4 a §, eller
4. ständigt bryter mot reglerna för den särskilda ordningen. Lag (2014:942).
Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt unionsordningen
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
9a§
[6609 A] Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 4 b §, om den
beskattningsbara personen
1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller telekommunikationstjänster,
radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster,
2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom
ramen för denna särskilda ordning,
3. inte längre uppfyller övriga krav i 4 b §, eller
4. ständigt bryter mot reglerna för den särskilda ordningen. Lag (2014:942).
Deklaration och betalning av mervärdesskatt
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2014:942).
10 §
[6610] En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för
varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på
elektronisk väg.
Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen inte har någon
mervärdesskatt att redovisa för perioden. Lag (2014:942).
11 §
[6611] En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.
12 §
[6612] En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla
1. identifieringsnumret,
2. följande uppgifter för varje EU-land där tillhandahållanden av
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska tjänster ska
beskattas:
a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa
tjänster under redovisningsperioden,
b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten på tjänsterna, fördelat på
skattesatser, och
c) tillämpliga skattesatser, samt
3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för
redovisningsperioden. Lag (2014:942).
4:126
Mervärdesskatt för elektroniska tjänster [6612 A]
12 a §
[6612 A] Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 b § har ett eller
flera fasta etableringsställen i ett annat EU-land eller i andra EU-länder från vilket
eller vilka telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller elektroniska
tjänster tillhandahålls, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också
innehålla följande uppgifter för varje EU-land där tillhandahållandena ska beskattas:
1. det sammanlagda värdet av ersättningarna för de tillhandahållanden som
omfattas av den särskilda ordningen, uppdelat för varje annat EU-land där den
beskattningsbara personen har ett fast etableringsställe, och
2. det fasta etableringsställets registreringsnummer till mervärdesskatt eller
motsvarande uppgift. Lag (2014:942).
Ändring nr 86 till TFH II
4:126 a
4:126 b
Mervärdesskatt för elektroniska tjänster [6622 A]
22 a §
[6622 A] Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som
deklarationsombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 b §, om
den som utsetts uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 [5236] och 7 [5237] §§
skatteförfarandelagen (2011:1244).
Följande bestämmelser i skatteförfarandelagen tillämpas för
1. behörighet och återkallelse av godkännande: 6 kap. 5 § [5235] första stycket 1–
3 och 8 § [5238],
2. omprövning och överklagande: 66 och 67 kap. ([5503] o.f.),
3. besluts verkställbarhet: 68 kap. 1 § [5542] och 3 § 1 [5544]. Lag (2014:942).
Förfarandet i övrigt i samband med Skatteverkets beslut om skatt
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
23 §
[6623] I fråga om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.) som ska
redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land
tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) ([5201] o.f.) om
1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap.,
2. föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,
3. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap.
1–3 §§,
4. revision i 41 kap.,
5. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap.,
6. bevissäkring i 45 kap.,
7. betalningssäkring i 46 kap.,
8. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap.,
9. skattetillägg i 49 kap. 4–7, 10–13, 15 och 19 §§,
10. befrielse från särskilda avgifter i 51 kap.,
11. beslut om särskilda avgifter i 52 kap. 3–7, 10 och 11 §§,
12. skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,
13. ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 15–21, 26 och 27 §§,
14. beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och
punktskatt i 60 kap.,
15. betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och 19 §§,
16. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4–10, 16 och 22 §§,
17. överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap. 10 § första stycket,
18. kostnadsränta i 65 kap. 3, 4 § första stycket, 7, 8, 11, 13–15 och 19 §§,
19. besluts verkställbarhet i 68 kap.,
20. verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring i 69 kap.,
21. indrivning i 70 kap., och
22. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap. Lag (2014:942).
23 a §
[6623 A] Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestämmelser som
räknas upp i 23 § tillämpas 66 och 67 kap. ([5503] o.f.) skatteförfarandelagen
(2011:1244). Lag (2014:942).
Ändring nr 86 till TFH II
4:129
[6623 B] Mervärdesskatt
23 b §
[6623 B] Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i 23 § ska följande
gälla:
1. Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) ([5201] o.f.) om
skattedeklaration
eller
deklaration
tillämpas
för
en
särskild
mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande
bestämmelser i ett annat EU-land.
2. Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap.
tillämpas även för uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
3. Det som sägs i 49 kap. 7 § [5408] tredje stycket skatteförfarandelagen om
Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU-land. Lag
(2014:942).
23 c §
[6623 C] Om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.) ska
tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska
den beskattningsbara personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet.
Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga
förfallodag till och med den dag då beloppet tillgodoräknas.
Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § [5486] tredje
stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. 20 § [5502]
skatteförfarandelagen. Lag (2014:942).
24 §
[6624] Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.
Dokumentationsskyldighet
Anm. Rubriken är införd enligt lag (2014:942).
25 §
[6625] Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt denna lag eller enligt
motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land ska genom räkenskaper eller annan
lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de omsättningar som
omfattas av beslutet. Räkenskaperna ska vara så detaljerade att Skatteverket kan
avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats
enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land är korrekt.
Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen göra sådant
underlag som avses i första stycket tillgängligt på elektronisk väg.
Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som
underlaget avser utfördes. Lag (2014:942).
26 §
[6625 A] Om ett identifieringsbeslut enligt 4 b § gäller en mervärdesskattegrupp, ska
det underlag som avses i 25 § första stycket finnas tillgängligt hos den huvudman
som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § [6108 D]
mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2014:1511).
[6626] Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på
redovisningsperioder som börjar efter utgången av 2011.
4:130
Vägtrafikskattelag, 2 kap. [7011]
3§
[7011] Skatteverket skall efter ansökan från den som är skattskyldig för ett fordon
besluta om befrielse från skatteplikten för fordon som används uteslutande eller så
gott som uteslutande vid räddningstjänst. Befrielse från skatteplikt får dock inte
medges för personbilar och inte heller för sådana bussar eller lastbilar med
skåpkarosseri som har en skattevikt av högst 3 ton.
Skattskyldighet
4§
[7012] Skattskyldig är ägaren av fordonet.
Som ägare av ett fordon anses den som är antecknad i vägtrafikregistret som
ägare eller den som bör vara antecknad som ägare.
Skattens storlek
Skatteår och skatteperiod
5§
[7013] Fordonsskatten skall betalas för ett skatteår eller, om skatten för ett fordon
överstiger 3 600 kronor för ett helt år, för en skatteperiod.
För en skatteperiod är skatten en tredjedel av skatten för ett helt år.
Motorcyklar
6§
[7014] Fordonsskatten för motorcyklar är 180 kronor för ett skatteår.
Personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (2009:1468).
7§
[7015] Fordonsskatten tas ut med ett grundbelopp och i förekommande fall ett
koldioxidbelopp för
1. personbilar klass I som enligt uppgift i vägtrafikregistret är av fordonsår 2006
eller senare,
2. personbilar klass I som är av tidigare fordonsår än 2006, men uppfyller kraven
för miljöklass 2005, El eller Hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen
(2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, och
3. personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktiga för
första gången efter utgången av år 2010.
För bilar som kan drivas med dieselolja ska summan av grundbeloppet och
koldioxidbeloppet multipliceras med en bränslefaktor och ett miljötillägg tas ut. Lag
(2011:478).
8§
[7016] Grundbeloppet är 360 kronor för ett skatteår.
9§
[7017] Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 22 kronor per gram koldioxid som
fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Uppgift om
fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.
För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som
till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol,
är koldioxidbeloppet 11 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad
Ändring nr 86 till TFH II
5:5
[7018] Vägtrafikskatt
körning släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av
koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.
Om det för fordon som avses i andra stycket finns uppgift om ett sådant fordons
utsläpp av koldioxid vid drift med en bränsleblandning som till övervägande del
består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, ska den uppgiften
användas. Lag (2014:1502).
10 §
[7018] Bränslefaktorn är 2,37.
Miljötillägget är
a) 500 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före utgången
av år 2007, och
b) 250 kronor för fordon som blivit skattepliktiga för första gången efter
utgången av år 2007. Lag (2014:1502).
11 §
[7019] För personbil klass I som hör hemma i en kommun som anges i bilaga 1 till
denna lag ska fordonsskatten betalas endast till den del fordonsskatten för skatteår
överstiger 384 kronor.
En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin
adress enligt vägtrafikregistret vid den tidpunkt som anges i 5 kap. 2 §. Första
stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt ska betalas enligt vad som i
övrigt gäller i denna lag. Lag (2009:1469).
11 a §
[7019 A] Fordonsskatt ska inte betalas för personbil, lätt lastbil och lätt buss under
tid som bilen är klassificerad i utsläppsklass som anges i 30 eller 32 §
avgasreningslagen (2011:318) och som infaller under de fem första åren från det att
bilen blir skattepliktig för första gången, och
1. bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning enligt uppgift i vägtrafikregistret
inte överstiger det i andra stycket angivna högsta tillåtna koldioxidutsläppet i
förhållande till bilens vikt, samt
2. bilen vid framdrivning inte förbrukar mer elektrisk energi än 37 kilowattimmar
per 100 kilometer om bilen är klassificerad i utsläppsklass Laddhybrid, enligt 32 § 3
avgasreningslagen, eller
3. bilen vid framdrivning inte förbrukar mer elektrisk energi än vad som anges i
2, om bilen är klassificerad i utsläppsklass E1 enligt 32 § 1 avgasreningslagen.
Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet angivet i gram koldioxid per kilometer i
förhållande till bilens vikt bestäms av följande beräkning;
1. bilens tjänstevikt enligt uppgift i vägtrafikregistret angivet i kilogram minskas
med 1372,
2. differensen enligt 1 multipliceras med 0,0457, och
3. produkten enligt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med
teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol.
Om det i vägtrafikregistret finns fler uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid
blandad körning, ska vid tillämpning av första stycket den uppgift användas som
anges för drift med etanolbränsle eller gasbränsle. Lag (2012:761).
5:6
Vägtrafikskatteförordning [7107]
7§
[7107] Fordonsskatt skall debiteras för ett skatteår eller en skatteperiod, om inte
något annat följer av 2 kap. 18 § [7026], 5 kap. 3 § [7047] andra eller tredje stycket,
4 [7048], 5 [7049] eller 7 [7051] § vägtrafikskattelagen (2006:227). Debiteringen
skall avse skatt för tiden till utgången av skatteåret eller, om skatten för hela året
överstiger 3 600 kronor, till utgången av skatteperioden, om inte något annat följer
av 2 kap. 18 § eller 5 kap. 7 § vägtrafikskattelagen.
8§
[7108] Ett inbetalningskort för skatten ska sändas till den skattskyldige snarast
möjligt, i fråga om betalning enligt 5 kap. 3 § [7047] första stycket
vägtrafikskattelagen (2006:227), senast den 12 i betalningsmånaden.
Om en fordonsägare inte har fått inbetalningskortet, ska han eller hon anmäla
detta till Transportstyrelsen senast en vecka innan skatten ska vara inbetald.
Förordning (2008:1187).
9§
[7109] På begäran av den skattskyldige får fordonsskatt förskottsdebiteras.
Fordonsskatt som förskottsdebiteras får avse närmast följande skatteår eller, om
fordonsskatten skall betalas för skatteperiod, högst de tre närmast följande
skatteperioderna.
Debitering av saluvagnsskatt
10 §
[7110] Ett inbetalningskort för skatten skall sändas till den skattskyldige snarast
möjligt efter det att saluvagnslicens enligt 19 § [8219] lagen (2001:558) om
vägtrafikregister har beslutats.
11 §
[7111] Om skattskyldighet föreligger vid ingången av december månad ska ett
inbetalningskort avseende saluvagnsskatt för närmast följande skatteår sändas till
den skattskyldige senast den 10 december.
Om den skattskyldige inte har fått inbetalningskortet, ska han eller hon anmäla
detta till Transportstyrelsen senast den 20 december. Förordning (2008:1187).
Omhändertagna registreringsskyltar
12 §
[7112] Registreringsskyltar som har tagits om hand enligt 6 kap. 3 § [7064] första
eller andra stycket vägtrafikskattelagen (2006:227) ska förvaras hos
Polismyndigheten under en vecka efter omhändertagandet.
Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare, om det visas att
användningsförbud inte längre råder för fordonet enligt 6 kap. 1 [7062] och 2
[7063] §§ vägtrafikskattelagen. Om skyltarna inte återlämnas, ska Polismyndigheten
förstöra dem. Förordning (2014:1209).
13 §
[7113] Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt 6
kap. 3 § [7064] första eller andra stycket vägtrafikskattelagen (2006:227) ska det
finnas ett bevis i fordonet om en polismans eller bilinspektörs medgivande enligt
tredje stycket i den paragrafen. Förordning (2015:38).
Ändring nr 86 till TFH II
5:23
[7114] Vägtrafikskatt
Överklagande
14 §
[7114] I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande
av beslut enligt denna förordning hos allmän förvaltningsdomstol.
[7115] 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2006. Genom förordningen
upphävs
a) fordonsskatteförordningen (1993:1028), och
b) förordningen (1976:767) om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.
2. I fråga om skatt som hänför sig till tiden före den 1 maj 2006 gäller fortfarande
3 § fordonsskatteförordningen.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en bestämmelse som
har ersatts med en bestämmelse i denna förordning, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.
5:24–34
Förordning om vägavgift för vissa tunga fordon [7301]
Förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon
Inledande bestämmelser
1§
[7301] Beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i
lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon ([7201] o.f.), lagen
(2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och förordningen (2001:651) om
vägtrafikdefinitioner ([8551] o.f.). Förordning (2002:941).
2§
[7302] Skatteverket fastställer efter samråd med Transportstyrelsen blanketter för
fastställande, uppbörd och kontroll av vägavgift. Förordning (2008:1186).
3§
[7303] Skatteverket får efter samråd med Transportstyrelsen meddela föreskrifter
om att Transportstyrelsen i vägtrafikregistret ska föra in de särskilda uppgifter som
behövs för påföring eller uppbörd av vägavgift. Förordning (2008:1186).
Påföring och uppbörd
4§
[7304] För Skatteverkets räkning beslutar Transportstyrelsen om vägavgift och
dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådana avgifter i fråga om fordon som
är upptaget i det svenska vägtrafikregistret.
Saknas i vägtrafikregistret någon uppgift som behövs för bestämmande av
vägavgift, får Skatteverket föreskriva att vägavgiften ska påföras enligt grunder som
verket bestämmer. Förordning (2008:1186).
5§
[7305] Ett inbetalningskort avseende vägavgiften för svenskt fordon ska sändas till
den avgiftsskyldige snarast möjligt, i fråga om uppbörd enligt 13 § [7213] första
stycket lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon dock senast den 12 i
den månad då avgiften ska betalas.
Om en fordonsägare inte har fått inbetalningskortet, ska han eller hon anmäla
detta till Transportstyrelsen senast en vecka innan vägavgiften ska vara inbetald.
Förordning (2008:1186).
6§
[7306] På begäran av den avgiftsskyldige kan vägavgift förskottsdebiteras.
7§
[7307] Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt
28 § [7228] första stycket lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon
ska det i fordonet finnas ett bevis om en polismans eller bilinspektörs medgivande
enligt andra stycket den paragrafen.
Omhändertagna registreringsskyltar ska förvaras hos Polismyndigheten under en
vecka efter omhändertagandet. Skyltarna får under denna tid återlämnas till
fordonets ägare om det visas att brukandeförbud inte längre råder för fordonet enligt
25 § [7225] lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. Om skyltarna inte
återlämnas, ska Polismyndigheten förstöra dem. Förordning (2015:37).
Ändring nr 86 till TFH II
5:45
[7308] Fordonsskatt
8§
[7308] Transportstyrelsen begär indrivning för Skatteverkets räkning. Bestämmelser
om begäran om indrivning finns i 4–9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att
den betalningsskyldige ska uppmanas att betala fordringen innan ansökan om
indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om
indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Förordning (2008:1186).
9§
[7309] Skatteverket meddelar efter samråd med Transportstyrelsen föreskrifter för
påföring och uppbörd av vägavgift. Förordning (2008:1186).
10 §
[7310] Återbetalning av vägavgift enligt 17 § [7217] lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon beslutas och verkställs av Transportstyrelsen för
Skatteverkets räkning. Förordning (2008:1186).
Betalning och återbetalning av vägavgift för utländska fordon
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2008:760).
11 §
[7311] Vägavgift för ett utländskt fordon ska betalas till Skatteverket. Skatteverket
får bestämma att avgiften i stället ska betalas till en viss juridisk person.
Skatteverket ska därvid beakta för Sverige bindande internationella åtaganden om
vägavgifter.
Om en betalning av vägavgift görs till en sådan juridisk person som avses i första
stycket eller dennes ombud, ska en anmälan till Skatteverket anses ha gjorts och ett
beslut om avgift ska anses ha fattats av Skatteverket i enlighet med anmälan.
Förordning (2008:760).
12 §
[7312] Om Skatteverket bestämt att betalning ska göras till en viss juridisk person,
får den juridiska personen, för att kunna genomföra sitt uppdrag, behandla
personuppgifter hänförliga till sådan betalning i den omfattning som
överenskommits med Skatteverket. Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för den
behandling av personuppgifter som en sådan juridisk person genomför inom ramen
för överenskommelsen. Den juridiska personen utgör då personuppgiftsbiträde.
Förordning (2008:760).
13 §
[7313] Ett beslut om återbetalning enligt 22 § [7222] lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon får verkställas av en sådan juridisk person som
avses i 11 §. Förordning (2008:760).
14 §
[7314] Skatteverket får meddela sådana ytterligare föreskrifter som behövs för att ta
ut vägavgift för ett utländskt fordon eller betala tillbaka en sådan avgift. Förordning
(2008:760).
5:46
Förordning om vägtrafikregister, 1 kap. [8251]
Förordning (2001:650) om vägtrafikregister
Allm. anm. Bilagorna har inte tagits in i handboken.
1 kap. Allmänna bestämmelser
1§
[8251] Denna förordning innehåller föreskrifter för verkställigheten av lagen
(2001:558) om vägtrafikregister ([8201] o.f.).
I militärtrafikförordningen (2009:212) och vägtrafikförordningen (1995:137) för
den kommunala organisationen för räddningstjänst under utbildning och höjd
beredskap finns särskilda bestämmelser om registrering av fordon som gäller i stället
för bestämmelserna i denna förordning. Förordning (2010:1599).
2§
[8252] Transportstyrelsen är registreringsmyndighet för vägtrafikregistret och
ansvarar för det system- och programmeringsarbete som behövs.
Transportstyrelsen ska biträda Polismyndigheten vid samarbete enligt
Prümrådsbeslutet och vid informationsutbyte enligt CBE-direktivet genom att som
nationellt kontaktställe enligt artikel 12.2 i rådsbeslutet respektive artikel 4.3 i CBEdirektivet automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska
kontaktställen.
Transportstyrelsen är nationell kontaktpunkt enligt artikel 18.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober
2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer
som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG.
Förordning (2014:1269).
3§
Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (2009:1370).
4§
[8254] De begrepp som används i denna förordning har den betydelse som anges i
lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och i förordningen
(2001:651) om vägtrafikdefinitioner ([8551] o.f.).
I denna förordning avses med Prümrådsbeslutet rådets beslut 2008/615/RIF av
den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet och med CBEdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU av den 25 oktober
2011 om underlättande av ett gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott. Förordning (2014:128).
5§
[8255] Bestämmelserna i denna förordning om ägaren av ett fordon tillämpas på
innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas
1. på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, eller
2. med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år.
6§
[8255 A] Om den som äger ett motordrivet fordon som är registrerat i
vägtrafikregistret, eller den som innehar det under sådana omständigheter som sägs i
5 §, inte har fyllt 18 år och en förmyndare för honom eller henne har registrerats i
vägtrafikregistret, tillämpas bestämmelserna om ägaren i denna förordning på
förmyndaren.
Ändring nr 86 till TFH II
7:41
[8256] Vägtrafikförfattningar m.m.
I 6 kap. 3 och 5 §§, 10 kap. 10 a § och 15 kap. 2 § finns särskilda bestämmelser
om registrering av förmyndare. Förordning (2007:745).
2 kap. Registerinnehåll
1§
[8256] I vägtrafikregistret ska de uppgifter föras in som framgår av
1. bilaga 1 i fråga om fordonsregistrering,
2. bilaga 2 i fråga om körkortsregistrering,
3. bilaga 3 i fråga om yrkestrafik- och taxitrafikregistrering,
4. bilaga 4 i fråga om registrering av felparkeringsavgifter,
5. bilaga 5 i fråga om registrering av trängselskatt,
6. bilaga 6 i fråga om registrering av yrkeskompetensbevis,
7. bilaga 7 i fråga om registrering av kontroller av kör- och vilotider, och
8. bilaga 8 i fråga om registrering av infrastrukturavgifter på de vägar som avses i
4 § förordningen (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg.
I 4 kap. 5 a § finns särskilda bestämmelser om registrering av uppgifter enligt
Prümrådsbeslutet och enligt CBE-direktivet. Förordning (2014:1566).
2§
[8257] Transportstyrelsen ansvarar för att uppgifterna enligt 1 § förs in.
Polismyndigheten för dock in uppgifter om undanröjande av betalningsskyldighet
och rättelse av parkeringsanmärkning enligt bilaga 4.
Transportstyrelsen får efter samråd med Trafikverket meddela föreskrifter om att
verket i stället för styrelsen ska föra in uppgifter som avser provverksamhet enligt
bilaga 2 och 3. Förordning (2014:1269).
3–6 §§
Paragraferna har upphört att gälla enligt förordning (2009:1370).
3 kap. Bevarande och gallring av uppgifter
1§
[8259] Uppgifter i vägtrafikregistret gallras i enlighet med vad som föreskrivs i detta
kapitel om inte Riksarkivet har meddelat föreskrifter om att uppgifter ska gallras vid
en annan tidpunkt eller bevaras.
I 4 kap. 5 b § finns särskilda bestämmelser om gallring av uppgifter som
registrerats enligt Prümrådsbeslutet eller enligt CBE-direktivet. Förordning
(2014:128).
Uppgifter om fordon och fordonsägare
2§
[8260] Uppgifter om registreringsnummer, chassinummer, fordonsslag,
fabrikatskod, orsak till avregistreringen, avregistreringsdatum, tillverkningsdatum
eller datum för första ibruktagandet, färg, modellkod, årsmodell och vem som har
meddelat trafikförsäkring ska gallras ur vägtrafikregistret sju år efter det att ett
fordon har avregistrerats.
Övriga uppgifter om fordon och fordonsägare ska, utöver vad som sägs i tredje
stycket, gallras ur registret ett år efter det att ett fordon har avregistrerats. Om
fordonsägaren vid denna tidpunkt har obetalda skatter eller avgifter för fordonet, ska
uppgifter om fordonet och fordonsägaren gallras när skulden betalats eller när
fordringen preskriberats.
Om det efter avregistreringen finns en uppgift om efterlysning, ska uppgifter om
fordonet gallras först när efterlysningen upphört.
7:42
Förordning om vägtrafikregister, 3 kap. [8261]
En uppgift om föregående fordonsägare ska gallras ur registret fem år efter det att
den fördes in. Detta gäller dock först när antalet föregående ägare överstiger två.
Förordning (2012:176).
Uppgifter om körkortsregistreringen
3§
[8261] När någon som finns registrerad har avlidit, skall uppgifterna om honom eller
henne snarast gallras ur registret.
Ytterligare föreskrifter om gallring av uppgifter framgår av bilaga 2 till denna
förordning.
Uppgifter om yrkestrafik- och taxitrafikregistreringen
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2012:243).
4§
[8262] Uppgifter om någon som inte längre är innehavare av ett taxitrafiktillstånd,
en taxiförarlegitimation, ett färdskrivarkort eller ett tillstånd till biluthyrning och
uppgifter om någon som har prövats enligt 2 kap. 6 eller 7 § taxitrafiklagen
(2012:211) eller 8 eller 9 § lagen (1998:492) om biluthyrning ska gallras ur
vägtrafikregistret fem år efter det att ett tillstånd, en legitimation eller ett
färdskrivarkort har upphört att gälla. Beslut om avslag på en ansökan om
taxitrafiktillstånd, tillstånd till biluthyrning, tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik,
taxiförarlegitimation eller färdskrivarkort ska gallras ur registret fem år efter det att
beslutet fattades.
En uppgift om grund för återkallelse enligt 4 kap. 1, 2, 4, 5 eller 6 §
taxitrafiklagen eller en anmälan enligt 3 kap. 5 § taxitrafiklagen ska gallras ur
registret fem år efter det att den fördes in. Detsamma gäller en uppgift om grund för
återkallelse enligt 11 § lagen om biluthyrning.
När någon som har eller har haft taxiförarlegitimation eller färdskrivarkort
avlidit, ska uppgifterna om taxiförarlegitimationen eller färdskrivarkortet snarast
gallras ur registret.
I bilaga 3 till denna förordning och i artikel 16.3 i förordning (EG) nr 1071/2009
finns ytterligare föreskrifter om gallring av uppgifter. Förordning (2012:243).
Uppgifter om registreringen av ianspråktagande av fordon
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2014:450).
4a§
[8262 A] Uppgifter om ianspråktagande av fordon ska gallras ur vägtrafikregistret
tre år efter det att den fordran som föranlett ianspråktagandet har betalats.
Förordning (2014:450).
Uppgifter om registreringen av felparkeringsavgifter
5§
[8263] Uppgifter om en felparkeringsavgift ska gallras ur vägtrafikregistret tre år
efter det att betalning har kommit in till Transportstyrelsen. Om avgiften inte har
betalats, ska uppgifterna gallras tre år efter det att betalningsansvaret har undanröjts
eller när fordringen har preskriberats. Förordning (2012:176).
Ändring nr 86 till TFH II
7:43
[8264] Vägtrafikförfattningar m.m.
Uppgifter om registreringen av trängselskatt
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2004:988).
6§
[8264] Uppgifter om trängselskatt ska gallras ur vägtrafikregistret om
1. skatten har betalats, och
2. omprövning inte har begärts av beslut varigenom skatten eller eventuell
tilläggsavgift som är hänförlig till skatten har påförts.
Uppgifterna ska i de fall som avses i första stycket gallras en vecka efter
utgången av fristen för begäran om omprövning enligt 15 b § andra stycket lagen
(2004:629) om trängselskatt eller, om skatten har betalats först vid en senare
tidpunkt, när betalning har skett.
Om omprövning har begärts av beslut varigenom skatten eller eventuell
tilläggsavgift har påförts ska uppgifterna gallras när begäran eller ett överklagande
enligt 19 § lagen om trängselskatt slutligt har prövats.
Om skatten inte har betalats ska uppgifterna gallras när fordringen har
preskriberats. Förordning (2008:306).
6a§
[8264 A] Uppgifter som behandlas i samband med passage av en sådan betalstation
som avses i 9 § lagen (2004:629) om trängselskatt och som inte behövs för att ett
beslut om trängselskatt ska kunna fattas, ska gallras omedelbart. Förordning
(2008:306).
Uppgifter om registreringen av yrkeskompetensbevis för förare
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2008:730).
7§
[8264 B] När någon som finns registrerad har avlidit, ska uppgifterna om honom
eller henne snarast gallras ur registret.
Ytterligare föreskrifter om gallring av uppgifter finns i bilaga 6. Förordning
(2008:730).
Uppgifter om registreringen av kontroller av kör- och vilotider
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2010:1619).
8§
[8264 C] Uppgifter om någon som inte längre bedriver verksamhet som omfattas av
kontroller av kör- och vilotider ska gallras ur vägtrafikregistret tre år efter det att
verksamheten upphörde. Uppgifter om någon som bedriver verksamhet som inte
omfattas av kontroller av kör- och vilotider ska gallras ur registret omedelbart.
Ytterligare föreskrifter om gallring av uppgifter finns i bilaga 7. Förordning
(2010:1619).
7:44
Förordning om vägtrafikregister, 4 kap. [8264 D]
Uppgifter om registreringen av infrastrukturavgifter på väg
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2014:1566).
9§
[8264 D] Uppgifter om infrastrukturavgifter på väg ska gallras ur vägtrafikregistret
om
1. infrastrukturavgiften har betalats, och
2. omprövning inte har begärts av beslut varigenom infrastrukturavgiften eller
eventuell förseningsavgift eller tilläggsavgift som är hänförlig till
infrastukturavgiften har påförts.
Uppgifterna ska i de fall som avses i första stycket gallras en vecka efter
utgången av fristen för begäran om omprövning enligt 13 § andra stycket
förordningen (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg eller, om avgiften har
betalats först vid en senare tidpunkt, när betalning har skett.
Om omprövning har begärts av beslut varigenom avgiften har påförts, ska
uppgifterna gallras när begäran eller ett överklagande enligt 26 § förordningen om
infrastrukturavgifter på väg slutligt har prövats.
Om avgiften inte har betalats, ska uppgifterna gallras när fordringen har
preskriberats. Förordning (2014:1566).
10 §
[8264 E] Uppgifter som behandlas i samband med passage av en betalstation som
avses i 8 § förordningen (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg ska gallras
omedelbart, om de inte behövs för att ett beslut om avgift ska kunna fattas.
Förordning (2014:1566).
4 kap. Sökning i och utdrag ur vägtrafikregistret
Sökbegrepp i vägtrafikregistret
1§
[8265] Vid sökning i vägtrafikregistret får som sökbegrepp när det gäller
1. fordonsregistreringen användas de uppgifter som enligt 6 § första stycket 1
lagen (2001:558) om vägtrafikregister förs in i registret, med undantag för uppgift
om innehav av fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt,
2. körkortsregistreringen användas
a) personnummer, samordningsnummer eller referensnummer,
b) uppgifter om giltigt körkort eller förarbevis, ADR-intyg, behörighet,
återkallelsegrund eller förarprövare,
c) datum för körkortsuppgifter som avses i bilaga 2 punkt 2 och som är förenade
med datum, eller administrativa uppgifter som avses i bilaga 2 punkt 6,
d) namnet på den stat som utfärdat utländskt körkort i kombination med
körkortsnummer eller motsvarande,
3. yrkestrafik- och taxitrafikregistreringen användas
a) registreringsnummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn eller förarkod för taxiförarlegitimation,
b) datum för tillståndsuppgifter som avses i bilaga 3 punkt 2 och som är förenade
med datum,
c) kortnummer och beställningsnummer för färdskrivarkort samt slutdatum för
giltigheten av sådana kort,
d) fordons eller tillstånds användningssätt,
Ändring nr 86 till TFH II
7:44 a
[8266] Vägtrafikförfattningar m.m.
4. registreringen av felparkeringsavgifter användas
a) registreringsnummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller ärendenummer,
b) datum för uppgifter om felparkeringsavgift som avses i bilaga 4 och som är
förenade med datum,
5. registreringen av trängselskatt användas
a) registreringsnummer, landskod i kombination med registreringsnummer,
personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer,
b) datum för uppgifter om trängselskatt som avses i bilaga 5 och som är förenade
med datum,
6. registrering av yrkeskompetensbevis användas personnummer, samordningsnummer och serienummer,
7. registreringen av kontroller av kör- och vilotider användas
a) registreringsnummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn,
b) datum för kontroller i företags lokaler,
c) företags riskvärde,
d) typ av transportverksamhet,
8. registreringen av infrastrukturavgifter på väg användas
a) registreringsnummer, landskod i kombination med registreringsnummer,
personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer,
b) datum för uppgifter om infrastrukturavgifter på väg som avses i bilaga 8 och
som är förenade med datum.
Första stycket är inte tillämpligt om möjligheterna att använda sökbegrepp
begränsats enligt 5 §. Förordning (2014:1566).
2§
[8266] Utöver vad som anges i 1 § får sökning ske efter uppgift i vägtrafikregistret
för vilken tidpunkt för gallring inträtt.
Direktåtkomst till vägtrafikregistret
3§
[8267] Användare av registret som via elektronisk överföring på det sätt
Transportstyrelsen
föreskriver
har
möjlighet
att
direkt
eller
via
informationsförmedlare söka i vägtrafikregistret och där få svar på frågor skall anses
ha sådan direktåtkomst som avses i 8 § [8208] lagen (2001:558) om
vägtrafikregister. Förordning (2008:1283).
4§
[8268] Direktåtkomst till uppgifter i vägtrafikregistret får medges endast om den
utgör en tillåten behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen
(1998:204). Direktåtkomst får inte medges innan Transportstyrelsen försäkrat sig om
att behörighets- och säkerhetsfrågorna är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur
integritetssynpunkt.
Ett medgivande får återtas om förutsättningarna för det inte längre finns eller om
det finns någon annan särskild anledning att återta det. Förordning (2008:1283).
7:44 b
Förordning om vägtrafikregister, 4 kap. [8269]
5§
[8269] En annan användare än en statlig eller kommunal myndighet som medges
direktåtkomst får inte beviljas rätt att för sökning i registret använda andra
sökbegrepp än
1. registreringsnummer, chassinummer, personnummer, samordningsnummer
eller organisationsnummer i fråga om fordonsregistreringen,
2. personnummer eller samordningsnummer i fråga om körkortsregistreringen,
3. registreringsnummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn eller förarkod för taxiförarlegitimation i fråga om
yrkestrafik- och taxitrafikregistreringen.
Transportstyrelsen får för en användare som medges direktåtkomst bestämma de
ytterligare begränsningar av användningen av sökbegrepp och de övriga villkor som
anses nödvändiga ur integritetssynpunkt. Förordning (2012:243).
Direktåtkomst enligt Prümrådsbeslutet och CBE-direktivet
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2014:128).
5a§
[8269 A] När ett utländskt kontaktställe genom direktåtkomst söker uppgifter i
vägtrafikregistret enligt Prümrådsbeslutet eller enligt CBE-direktivet ska
Transportstyrelsen registrera
1. om sökningen har lett till en träff eller inte,
2. vilka uppgifter som har översänts,
3. datum och tidpunkt, angiven med timme, minut och sekund, för översändandet,
4. namn eller beteckning på det sökande organet, och
5. att uppgifterna hämtats från Transportstyrelsen som för vägtrafikregistret.
De registrerade uppgifterna får behandlas endast för att övervaka och tillgodose
skyddet av de personuppgifter som utbyts. Förordning (2014:128).
5b§
[8269 B] Uppgifter som har registrerats enligt 5 a § ska gallras två år efter
registreringen. Förordning (2011:909).
5c§
[8269 C] Uppgifter som ett utländskt kontaktställe använt för sökning i
vägtrafikregistret ska utplånas när sökningen besvarats, om uppgifterna inte behövs
för registrering enligt 5 a §. Förordning (2011:909).
5d§
[8269 D] Om det finns skäl att anta att personuppgifter som har översänts enligt
Prümrådsbeslutet eller enligt CBE-direktivet är felaktiga eller inte borde ha
översänts, ska Transportstyrelsen snarast underrätta kontaktstället i den andra staten
om detta. Förordning (2014:128).
5e§
[8269 E] På begäran av en berörd stats dataskyddsmyndighet ska Transportstyrelsen,
utan dröjsmål och senast inom fyra veckor, översända de uppgifter som har
registrerats enligt 5 a § med anledning av ett visst uppgiftsutlämnande. Förordning
(2011:909).
Ändring nr 86 till TFH II
7:44 c
[8269 F] Vägtrafikförfattningar m.m.
5f§
[8269 F] I 3 kap. 13 och 14 §§ samt 4 kap. 6 § förordningen (2010:705) om
internationellt polisiärt samarbete finns bestämmelser om tillsyn över den
behandling av personuppgifter som sker enligt Prümrådsbeslutet eller enligt CBEdirektivet. Förordning (2014:128).
Registerutdrag om fordonsregistreringen
6§
[8270] Med registerutdrag avses en i särskild ordning framtagen sammanställning av
uppgifter i fråga om fordonsregistreringen som erhållits efter en begäran genom
tonvalssignalering per telefon eller efter en skriftlig begäran som överförts
elektroniskt på det sätt Transportstyrelsen föreskriver. Ett sådant utdrag skall
begäras hos Transportstyrelsen. Utdraget får inte innehålla uppgift om
personnummer. Förordning (2008:1283).
7:44 d
Förordning om vägtrafikregister, 4 kap. [8274 B]
10 b §
[8274 B] Ett utdrag som avser uppgifter om trängselskatt får begäras hos
Transportstyrelsen och får innehålla uppgifter om datum, belopp och betalning, om
utdraget har begärts av den registrerade själv. En sådan begäran kan ske genom
tonvalssignalering per telefon eller efter en skriftlig begäran som överförs
elektroniskt på det sätt som Transportstyrelsen föreskriver, under förutsättning att
behörighets- och säkerhetsfrågorna är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur
integritetssynpunkt. Förordning (2008:1283).
Uppgifter om registreringen av infrastrukturavgifter på väg
Anm. Rubriken är införd enligt förordning (2014:1566).
10 c §
[8274 C] Ett utdrag som avser uppgifter om infrastrukturavgifter på väg får begäras
hos Transportstyrelsen och får innehålla uppgifter om datum, belopp och betalning,
om utdraget har begärts av den registrerade själv. En sådan begäran kan ske genom
tonvalssignalering per telefon eller efter en skriftlig begäran som överförs
elektroniskt på det sätt som Transportstyrelsen föreskriver, under förutsättning att
behörighets- och säkerhetsfrågorna är lösta på ett sätt som är tillfredsställande ur
integritetssynpunkt. Förordning (2014:1566).
Övriga bestämmelser
11 §
[8275] Om den som i tjänsten har tagit befattning med uppgifter som enligt denna
förordning har lämnats ut i fråga om vägtrafikregistreringen misstänker att
uppgifterna är oriktiga, skall han eller hon genast anmäla det till Transportstyrelsen.
Förordning (2008:1283).
12 §
[8276] Uppgifter ur vägtrafikregistret får lämnas ut till en utländsk myndighet om
utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt
eller av en EU-rättsakt.
Uppgifter från ett personregister hos en myndighet i något annat land får
överföras endast
1. i samband med ett ärende om
a) ursprungskontroll,
b) registrering av fordon,
c) utbyte av utländskt körkort,
d) förarkort enligt rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985
om färdskrivare vid vägtransporter,
e) tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt förordning (EG) nr 1071/2009
och yrkestrafiklagen (2012:210) (TFH III:2 [2901] o.f.),
f) tillstånd att bedriva internationella gods- eller persontransporter på väg enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober
2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för
godstransporter på väg eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den
internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av
förordning (EG) nr 561/2006,
g) trängselskatt, eller
h) infrastrukturavgifter på väg,
Ändring nr 86 till TFH II
7:47
[8276 A] Vägtrafikförfattningar m.m.
2. vid kontroll enligt 3 kap. 15 § körkortslagen (1998:488), eller
3. för att bistå andra myndigheter eller allmänheten enligt 12 a §. Förordning
(2014:1566).
12 a §
[8276 A] Transportstyrelsen ska bistå andra myndigheter och allmänheten med att
söka uppgifter i utländska register över vägtransportföretag enligt de förutsättningar
som anges i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1071/2009 och 8 a § [8208 A] lagen
(2001:558) om vägtrafikregister. Förordning (2012:243).
13 §
[8276 B] Uppgift i vägtrafikregistret i form av fotografisk bild av en enskild ska på
begäran lämnas ut till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten,
Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Trafikverket och
Kronofogdemyndigheten. Förordning (2014:1269).
5 kap. Transportstyrelsens tillgång till brottsbelastningsuppgifter m.m.
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2009:1370).
Rätt att på begäran få uppgifter
1§
[8277] I förordningen (1999:1134) om belastningsregister (TFH IV [3351] o.f.) och
förordningen (1999:1135) om misstankeregister (TFH IV [3251] o.f.) finns
bestämmelser om rätt för Transportstyrelsen att få uppgifter ur dessa register.
Förordning (2009:1370).
1a§
[8277 A] De uppgifter som Transportstyrelsen har fått från Polismyndigheten enligt
16 d § förordningen (1999:1134) om belastningsregister (TFH IV [3366 D]) och
som inte förmedlas till en utländsk myndighet i enlighet med artikel 16.2 i
förordning (EG) nr 1071/2009 ska genast utplånas. Förordning (2014:1269).
Underrättelseskyldighet
2§
[8278] Polismyndigheten ska underrätta Transportstyrelsen om dom, beslut,
strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot som har antecknats i register
som avses i lagen (1998:620) om belastningsregister (TFH IV [3301] o.f.), om den
registrerade har gjort sig skyldig till brott som avses i följande bestämmelser:
1. 3 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8 eller 9 § brottsbalken (TFH IV [1041–1045]) eller någon
av dessa paragrafer och 3 kap. 11 § brottsbalken (TFH IV [1046]),
2. 4 kap. brottsbalken (TFH IV [1061] o.f.),
3. 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 § brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 6
kap. 15 § brottsbalken,
4. 8 kap. 1, 4, 5, 6, eller 7 § brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 8
kap. 12 § brottsbalken,
5. 9 kap. 1, 3, 4 eller 5 § brottsbalken (TFH IV [1101], [1103], [1104] eller
[1105]) eller någon av dessa paragrafer och 9 kap. 11 § brottsbalken (TFH IV
[1111]),
6. 10 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken (TFH IV [1121], [1123] eller [1125]) eller
någon av dessa paragrafer och 10 kap. 9 § brottsbalken (TFH IV [1129]),
7. 11 kap. brottsbalken,
7:48
Förordning om vägtrafikregister, 5 kap. [8278]
8. 12 kap. 3 § brottsbalken eller 12 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken,
9. 13 kap. brottsbalken,
10. 17 kap. 1, 2, 4 eller 5 § brottsbalken (TFH IV [1191], [1192], [1193] eller
[1195]) eller 17 kap. 1 och 16 §§ brottsbalken (TFH IV [1191] och [1203]),
11. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
12. 13 kap. 1, 2 eller 3 § luftfartslagen (2010:500),
13. lagen (2000:1225) om straff för smuggling (TFH IV [101] o.f.) eller den
upphävda lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,
14. narkotikastrafflagen (1968:64) (TFH IV [1701] o.f.),
15. skattebrottslagen (1971:69) (TFH IV [1901] o.f.),
16. lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som har begåtts utomlands,
17. 36 § djurskyddslagen (1988:534),
18. 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid
tunnelbana och spårväg,
19. 3 eller 4 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel (TFH V:1
[4943] eller [4944]),
Ändring nr 86 till TFH II
7:48 a
7:48 b
Förordning om vägtrafikregister, 7 kap. [8300]
8§
[8300] Registreringsskyltarna ska vara väl synliga och hållas i sådant skick att de
lätt kan avläsas. Under färd får last eller annat inte placeras så att skyltarna inte går
att avläsa.
Vad som sägs i första stycket gäller inte när en bil används i väghållningsarbete
eller liknande arbete och den ena skylten skyms av ett redskap som används i
arbetet.
På en registreringsskylt får inte något annat tecken eller märke sättas än ett sådant
som har satts på skylten vid tillverkningen. Har ett märke satts fast på skylten enligt
tidigare gällande bestämmelser behöver det dock inte tas bort.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om den närmare utformningen av
skyltar enligt denna förordning. Förordning (2009:936).
8a§
[8300 A] För ett registrerat fordon ska en skyltavgift tas ut för varje skylt utom vid
tillfällig registrering enligt 21–23 §§ [8221–8223] lagen (2001:558) om
vägtrafikregister. Avgiften tas ut när fordonet registreras. Om fordonet ställs av vid
registreringen, tas dock avgiften ut när avställningen upphör eller, om detta inte
sker, när fordonet avregistreras. För en taxiskylt som avses i 9 § tas avgiften ut när
fordonet har anmälts för användning i taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211).
För skyltavgifter tillämpas 6 kap. 18 § på motsvarande sätt. Förordning
(2012:243).
Registreringsskyltar för taxi
9§
[8301] På en registreringsskylt för ett fordon som har anmälts för användning i
taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211) och som inte har undantagits från
skyldigheten enligt 5 kap. 1 § taxitrafikförordningen (2012:238) att ha taxameter ska
bokstaven T anges till höger om registreringsnumret (taxiskylt). Detta gäller dock
inte om fordonet enligt 16 kap. denna förordning är försett med personliga
fordonsskyltar. Förordning (2012:243).
10 §
[8302] Den som innehar sådana registreringsskyltar som avses i 9 § är skyldig att
lämna in skyltarna till Transportstyrelsen när fordonet inte längre ska vara försett
med sådana. Förordning (2009:1370).
Ersättningsskyltar och provisoriska registreringsskyltar
11 §
[8303] Om en registreringsskylt har förstörts, förkommit, förändrats eller av annan
anledning inte lämpligen kan användas, får fordonsägaren eller fordonets förare
ansöka om en ersättningsskylt hos Transportstyrelsen eller Polismyndigheten.
Förordning (2014:1269).
12 §
[8304] I samband med att en ansökan om en ersättningsskylt görs hos
Polismyndigheten ska denna på begäran lämna ut en provisorisk registreringsskylt.
Ersättningsskyltar lämnas ut av Transportstyrelsen. Förordning (2014:1269).
Ändring nr 86 till TFH II
7:56 a
[8305] Vägtrafikförfattningar m.m.
13 §
[8305] Ersättningsskyltar eller provisoriska registreringsskyltar får inte lämnas ut för
ett fordon om användningsförbud råder för det enligt 18 § bilskrotningslagen
(1975:343), 25 § [7225] lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,
18 a § lagen (2004:629) om trängselskatt, 6 kap. 1 § [7062] vägtrafikskattelagen
(2006:227), 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt eller
14 § lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg. Detsamma gäller om fordonets
registreringsskyltar har tagits om hand enligt 5 kap. 8 § taxitrafiklagen (2012:211)
och fordonet är anmält för användning i taxitrafik enligt den lagen.
Om fordonet är avställt får ersättningsskyltar eller provisoriska skyltar lämnas ut
endast om det hade fått ske om fordonet hade varit skatte- eller avgiftspliktigt enligt
nämnda lagar.
Om ett fordons registreringsskyltar har tagits om hand enligt 28 § [7228] lagen
om vägavgift för vissa tunga fordon, 18 c § lagen om trängselskatt, 6 kap. 3 § [7064]
vägtrafikskattelagen, 8 § lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt eller
16 § lagen om infrastrukturavgifter på väg, får efter ansökan ersättningsskyltar eller
provisoriska registreringsskyltar lämnas ut till fordonets ägare när det inte längre
finns något hinder mot det enligt någon av dessa lagar. Förordning (2014:1566).
14 §
[8306] När ett fordons registreringsskyltar i något fall som avses i 13 § har tagits om
hand ska Polismyndigheten anmäla detta till Transportstyrelsen.
Polismyndigheten ska genast underrätta Transportstyrelsen om att en ansökan om
ersättningsskyltar har gjorts och att provisoriska skyltar har lämnats ut. Förordning
(2014:1269).
15 §
[8307] Ett fordon som har försetts med provisoriska registreringsskyltar får brukas
med sådana skyltar endast till dess att ersättningsskyltar har erhållits. Har
ersättningsskyltar erhållits skall dessa så snart som möjligt placeras på fordonet.
16 §
[8308] Det som sägs om registreringsskyltar gäller i tillämpliga delar även
ersättningsskyltar och provisoriska skyltar.
7:56 b
Förordning om vägtrafikregister, 16 kap. [8385]
Förutsättningar och hinder för registrering
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2007:745).
7§
[8385] Fordon som har förts in till Sverige för att stadigvarande brukas här och som
registreras efter anmälan enligt 6 kap. 4 §, ska vara godkänt vid en ursprungskontroll
enligt 6 kap. 5 och 6 §§ innan tillfällig registrering meddelas.
I fråga om andra fordon än som sägs i första stycket får tillfällig registrering
vägras om fordonet är efterlyst eller om dess identitet är oklar på grund av att
lämnade uppgifter om tidigare registrering, chassinummer eller annan märkning för
identifiering inte har kunnat säkerställas vid en kontroll.
Tillfällig registrering ska inte meddelas om det finns ett användningsförbud för
fordonet enligt 18 § bilskrotningslagen (1975:343), 25 § [7225] lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon, 18 a § lagen (2004:629) om trängselskatt,
6 kap. 1 § [7062] vägtrafikskattelagen (2006:227), 8 § lagen (2006:228) med
särskilda bestämmelser om fordonsskatt eller 14 § lagen (2014:52) om
infrastrukturavgifter på väg. Förordning (2014:1566).
Underrättelseskyldighet
8§
[8386] Om en myndighet finner anledning anta att förutsättningarna för tillfällig
registrering inte är uppfyllda, skall detta anmälas till Transportstyrelsen. Förordning
(2008:1283).
16 kap. Särskilda fordonsskyltar
Skyltar för beskickningsfordon
1§
[8387] Om ett fordon ägs av någon som enligt lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall ([701] o.f.) är undantagen från skatt skall fordonet tilldelas
skyltar för beskickningsfordon. Förordning (2004:728).
2§
[8388] Sammansättningen av tecken på skyltar för beskickningsfordon bestäms av
Utrikesdepartementet med hänsyn till det berörda landet och den ställning som
ägaren eller brukaren av fordonet har. Om dessa förhållanden ändras, skall fordonet
tilldelas nya skyltar.
3§
[8389] Utrikesdepartementet prövar frågor om tilldelning av skyltar för
beskickningsfordon och svarar även för att dessa tillhandahålls. Förordning
(2009:936).
4§
[8390] Om skatteplikt inträder för fordonet, ska Transportstyrelsen tillhandahålla
registreringsskyltar för fordonet. För tiden intill dess att sådana skyltar har lämnats
ut ska Polismyndigheten tillhandahålla provisoriska registreringsskyltar. Under den
tiden får fordonet brukas med dessa skyltar. Förordning (2014:1269).
5§
[8391] Bestämmelserna i 7 kap. 6–8 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om skyltar
för beskickningsfordon.
Ändring nr 86 till TFH II
7:66 a
[8392] Vägtrafikförfattningar m.m.
Personliga fordonsskyltar
6§
[8392] Med personliga
teckenkombination.
fordonsskyltar
avses
skyltar
med
en
särskild
7§
[8393] Rätten att använda personliga fordonsskyltar för ett registrerat fordon samt
förlängning av en sådan rätt upplåts av Transportstyrelsen för ett pris som
Trafikverket bestämmer. Förordning (2010:146).
8§
[8394] Transportstyrelsen tillhandahåller personliga fordonsskyltar när styrelsen har
underrättats om vilket fordon skyltarna ska användas för.
Transportstyrelsen prövar också frågan om utfärdande av nya personliga
fordonsskyltar. Förordning (2009:936).
9§
[8395] Personliga fordonsskyltar får efter anmälan till Transportstyrelsen flyttas
över till ett annat fordon som ägs av den som har rätt att använda dem. I övrigt
föreskriver Transportstyrelsen hur de får användas.
Användningsrätten gäller i tio år med möjlighet till förlängning med perioder om
fem eller tio år. Om det föreligger särskilda skäl får Transportstyrelsen i enskilt fall
medge att rätten till en personlig skylt får överlåtas på någon annan. Förordning
(2008:1283).
10 §
[8396] Bestämmelserna i 7 kap. 6–8 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om
personliga fordonsskyltar.
17 kap. Straffbestämmelser m.m.
Ansvar
1§
[8397] Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett
fordon i strid med
1. 6 kap. 10, 12 eller 13 §,
2. 7 kap. 6 §, 8 § första eller tredje stycket, 15 §, 16 § jämförd med 7 kap. 6 §
eller 8 § första eller tredje stycket,
3. 14 kap. 3 § första stycket, 6 § första stycket jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 §
första eller tredje stycket,
4. 15 kap. 4 § första eller andra stycket jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 § första
eller tredje stycket, eller
5. 16 kap. 5 § eller 10 § jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje
stycket.
Till samma straff döms ägaren av ett fordon, om han eller hon uppsåtligen eller
av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som skäligen har kunnat krävas av honom
eller henne för att hindra att fordonet brukades.
Den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd
tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet
eller anlitar någon annan förare än den som ägaren har utsett döms i ägarens ställe
enligt andra stycket. Förordning (2002:945).
7:66 b
Förordning om vägtrafikregister, 18 kap. [8398]
2§
[8398] Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
1. 6 kap. 11 §,
2. 7 kap. 10 eller 16 § jämförd med 10 §,
3. 10 kap. 11, 12 eller 13 §,
4. 14 kap. 7 §, eller
5. 5 § tredje stycket andra meningen.
Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
föreskrifter om skyltar eller märken som har beslutats enligt bemyndiganden i denna
förordning. Förordning (2010:2).
3§
[8399] Till böter döms en innehavare av saluvagnslicens som uppsåtligen eller av
oaktsamhet låter någon annan obehörigen bruka en saluvagnsskylt.
4§
[8400] Till böter döms den som vid en ansökan eller en anmälan enligt denna
förordning uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar en oriktig uppgift, om det inte
föreskrivs straff för gärningen i brottsbalken.
Omhändertagande av saluvagnsskyltar
5§
[8401] En saluvagnsskylt får tas om hand av en polisman eller bilinspektör, om
skylten används i strid med bestämmelserna i denna förordning.
När en sådan skylt tas om hand ska Transportstyrelsen underrättas.
Den polisman eller bilinspektör som har tagit hand om fordonets saluvagnsskyltar
får medge att fordonet förs till närmaste lämpliga uppställnings- eller
avlastningsplats. Vid färd med fordonet i ett sådant fall ska ett bevis om
medgivandet medföras. Förordning (2015:36).
18 kap. Prövningsförfarandet
Prövningsmyndigheter
1§
[8402] Frågor enligt denna förordning prövas i den ordning som anges i 2 och 3 §§.
För frågor som föranleds av bemyndigande enligt 20 kap. gäller det som sägs där.
Förordning (2009:1370).
2§
[8403] Transportstyrelsen prövar frågor som avses i 6–16 kap., om inte något annat
framgår av bestämmelserna. Förordning (2008:1283).
3§
[8404] Den myndighet som enligt bestämmelserna i denna förordning eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen ska föra in uppgifter i
vägtrafikregistret fattar de beslut som behövs med anledning av handläggningen.
Förordning (2009:1370).
4§
Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (2009:1370).
Ändring nr 86 till TFH II
7:67
[8406] Vägtrafikförfattningar m.m.
Beslut genom automatiserad behandling av uppgifter
5§
[8406] Beslut får fattas genom automatiserad behandling av uppgifter i
vägtrafikregistret.
Omprövning av beslut
6§
[8407] Beslutsmyndigheten får efter omprövning ändra ett beslut som avses i 5 §. En
begäran om omprövning ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom ett år från
dagen för beslutet. Ett beslut som avses i 5 § får också omprövas på initiativ av
beslutsmyndigheten inom två månader från dagen för beslutet.
Första stycket gäller inte avgifter som avses i 6 kap. 17 §, 7 kap. 8 a § och 8 kap.
17 § och som tas ut i samband med fordonsskatt samt avgifter som avses i 14 kap. 9
§ och som tas ut i samband med saluvagnsskatt. Förordning (2010:1599).
7§
[8408] En begäran om omprövning skall göras skriftligen.
Inhibition
8§
[8409] Ett beslut gäller omedelbart, om inte något annat förordnats.
Beslutsmyndigheten får bestämma att ett beslut som skall omprövas tills vidare inte
skall gälla (inhibition).
19 kap. Överklagande
1§
[8410] I 34 § [8234] lagen (2001:558) om vägtrafikregister finns bestämmelser om
överklagande av beslut enligt denna förordning.
Följande beslut får dock inte överklagas:
1. utformningen av registreringsskyltar som ska tillhandahållas för ett visst
fordon,
2. Polismyndighetens ställningstagande som rör provisoriska registreringsskyltar,
3. utformningen av skyltar för beskickningsfordon,
4. utformningen av personliga fordonsskyltar,
5. tilldelningen av registreringsnummer och av särskild teckenkombination för
personliga fordonsskyltar,
6. registreringen av uppgifter enligt 2 kap., och
7. Transportstyrelsens beslut enligt 20 kap. 3 a §.
Ett beslut som avses i 18 kap. 5 § får inte överklagas innan det har omprövats
enligt 18 kap. 6 §. Ett överklagande av ett sådant beslut innan det har omprövats ska
anses som en begäran om omprövning enligt nämnda bestämmelse. Förordning
(2014:1269).
2§
[8411] Transportstyrelsens beslut enligt 20 kap. 2 § får överklagas hos regeringen.
Förordning (2009:218).
7:68
Trafikförordning, 3 kap. [9201]
4 Trafikförordning m.m.
[9201] Trafikförordning (1998:1276)
Ändrad enligt SFS 1999:240, 1999:547, 1999:719, 1999:721, 1999:835, 2000:289, 2000:456,
2000:869, 2001:357, 2001:667, 2001:753, 2002:943, 2003:818, 2004:285, 2004:296,
2004:532, 2004:718, 2004:1070, 2004:1171, 2005:71, 2005:271, 2005:518, 2005:519,
2005:949, 2006:21, 2006:1027, 2006:1064, 2006:1208, 2006:1573, 2007:101, 2007:235,
2007:447, 2007:882, 2008:46, 2008:190, 2008:384, 2008:385, 2008:551, 2008:764, 2008:768,
2008:902, 2008:1109, 2008:1179, 2009:206, 2009:217, 2009:960, 2009:985, 2010:144,
2010:221, 2010:373, 2010:714, 2010:1100, 2010:1596, 2010:2037, 2011:178, 2011:350,
2011:435, 2011:912, 2011:1220, 2012:15, 2012:49, 2012:241, 2012:535, 2012:553, 2012:601,
2012:705, 2013:76, 2013:779, 2013:819, 2014:44, 2014:1035, 2014:1044, 2014:1265,
2014:1367, 2015:34, 2015:40.
1 kap. Allmänna bestämmelser
1§
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
3 kap. Bestämmelser för trafik med fordon
Gemensamma bestämmelser
1§
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Hastighet
14 §
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
17 §
[9202] Inom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 50
kilometer i timmen.
Om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön
får kommunen meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten inom ett
tättbebyggt område eller del av ett sådant område ska vara 30 eller 40 kilometer i
timmen.
Utom tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70
kilometer i timmen (bashastighet).
Trafikverket får meddela föreskrifter om att den högsta tillåtna hastigheten på en
väg ska vara 80, 90, 100 eller 110 kilometer i timmen.
Bestämmelser om hastighet på motorväg finns i 9 kap. 1 §.
I terräng gäller bestämmelserna i första, andra och tredje styckena endast vid färd
med motordrivet fordon. Förordning (2010:144).
Korsande trafik
18 §
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Signaler och tecken
64 §
[9203] När det behövs för att förebygga eller avvärja fara, skall en förare ge ljudeller ljussignaler eller på något annat lämpligt sätt väcka andra trafikanters
uppmärksamhet.
Signaler får inte ges längre än nödvändigt.
Ändring nr 86 till TFH II
7:109
[9204] Vägtrafikförfattningar m.m.
65 §
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
4 kap. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon
Gemensamma bestämmelser
1§
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Trafik med motordrivna fordon på väg
10 §
[9204] Vid färd på väg i en personbil, en lastbil, en tre- eller fyrhjulig motorcykel
med karosseri eller en tre- eller fyrhjulig moped med karosseri gäller i fråga om
användning av bilbälten och andra skyddsanordningar följande:
1. Alla som färdas i ett fordon som är utrustat med bilbälten skall använda en
plats som är försedd med bilbälte, om en sådan plats är tillgänglig, och använda
bältet. Barn som är kortare än 135 centimeter skall använda bilbarnstol, bälteskudde
eller annan särskild skyddsanordning för barn i stället för eller tillsammans med
bilbältet.
2. Ett barn som är tre år eller äldre och kortare än 135 centimeter får inte färdas i
ett fordon där det inte finns möjlighet att använda en särskild skyddsanordning för
barn, annat än vid tillfälliga transporter under korta sträckor. I sådana fall skall
barnet i stället använda bilbältet när det är möjligt och får då inte färdas i framsätet i
en personbil eller i en lätt lastbil.
3. Ett barn som är yngre än tre år får inte färdas i ett fordon där det inte har
möjlighet att använda en särskild skyddsanordning för barn, annat än vid tillfällig
färd i taxi under korta sträckor. I sådant fall får barnet dock inte färdas i framsätet.
Förordning (2006:1208).
10 a §
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Bestämmelser för hastighet på väg med vissa motordrivna fordon och
fordonskombinationer
20 §
[9205] Vid färd på väg får tung buss inte föras med högre hastighet än 90 kilometer i
timmen. Tung buss får dock föras med 100 kilometer i timmen om samtliga som
färdas i bussen och som är äldre än tre år har tillgång till en plats försedd med
bilbälte. Tung lastbil får inte föras med högre hastighet än 80 kilometer i timmen. På
motorvägar eller motortrafikleder får tung lastbil dock föras med 90 kilometer i
timmen. Tung terrängvagn och motorredskap klass I får inte föras med högre
hastighet än 50 kilometer i timmen.
Om det till ett motorfordon, ett motorredskap klass I eller en tung terrängvagn har
kopplats ytterligare fordon, får fordonen på väg inte föras med högre hastighet än
som anges nedan.
7:110
Trafikförordning, 10 kap. [9207]
5 kap. Bestämmelser för trafik med terrängmotorfordon och terrängsläp på
väg
Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2002:943).
1§
[9207] Terrängmotorfordon och terrängsläp får inte föras på andra vägar än enskilda
utom i de fall som anges i 2 och 6 §§. Förordning (2002:943).
2§
[9208] Den som vid färd med ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp behöver
korsa en väg som inte är enskild får föra fordonet på vägen kortaste lämpliga
sträcka. Detsamma gäller om det med hänsyn till terrängförhållandena är nödvändigt
att färdas på vägen. Förordning (2002:943).
3§
[9209] En förare av ett terrängmotorfordon som kör ut från terrängen skall stanna
fordonet innan han eller hon kör ut på en väg. Trafikanter på vägen skall lämnas
företräde.
4§
[9210] När terrängmotorfordon eller terrängsläp förs på annan väg än sådan enskild
väg som i mindre omfattning används av allmänheten för trafik får passagerare inte
tas med i fordonet eller ett därtill kopplat fordon. Förordning (2002:943).
5§
[9211] På annan väg än sådan enskild väg som i mindre omfattning används av
allmänheten för trafik får terrängmotorfordon eller terrängsläp inte föras med högre
hastighet än 20 kilometer i timmen. Förordning (2002:943).
6§
[9212] Tung terrängvagn på hjul får föras på väg trots bestämmelserna i 1, 4 och
5 §§.
6 kap. Bestämmelser för trafik med cykel och moped
Gemensamma bestämmelser
1§
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
10 kap. Lokala trafikföreskrifter m.m.
1§
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
14 §
[9213] Föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka om
1. förbud mot trafik med fordon eller med visst slag av fordon,
2. begränsning av axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt,
3. begränsning av bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last,
4. förbud mot omkörning,
5. förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning,
6. förbud mot infart,
7. lägre hastighet än som annars gäller,
8. stannande eller parkering,
Ändring nr 86 till TFH II
7:112 a
[9214] Vägtrafikförfattningar m.m.
9. väjningsplikt, och
10. minsta avstånd mellan fordon
får meddelas av
a. Polismyndigheten om det behövs i samband med trafikövervakning, kontroll
av förare och fordon eller trafikolyckor,
b. Tullverket om det behövs i samband med punktskattekontroll, eller
c. den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom området om
det behövs under kortare tid på grund av vägarbete eller liknande arbete, på grund av
skador eller risk för skador på vägen eller om det behövs på särskild vinterväg över
istäckt vatten.
Vid vägarbete eller liknande arbete som berör vägsträckor inom två eller flera
myndigheters väghållningsområden ska föreskrift enligt första stycket c meddelas av
den myndighet som håller den väg som till största delen berörs av vägarbetet eller
skadan.
Polismyndigheten eller den myndighet som har hand om väg- eller
gatuhållningen inom området får meddela föreskrifter för en viss väg om tillfällig
begränsning av den hastighet som annars är tillåten om det behövs för att förebygga
trafikolyckor med klövvilt eller tamrenar. Förordning (2014:1265).
15 §
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
11 kap. Bestämmelser om undantag vid trafikövervakning, räddningstjänst
m.m.
1§
[9214] Ett fordon som används av en polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman i
tjänsteutövning får föras på gång- och cykelbanor samt på gågator, om särskild
försiktighet iakttas. Fordonet får inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i
timmen.
En väg samt ett visst område eller färdled i terräng får användas trots 8 kap. 2 §
och trots förbud eller inskränkning i rätten att trafikera vägen, området eller leden
enligt föreskrifter som meddelats enligt 10 kap. 1, 10 eller 14 § eller enligt 41 §
väglagen (1971:948)
1. i yrkesutövning av en polisman, bilinspektör, tulltjänsteman, kustbevakningstjänsteman, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär,
2. för transporter av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt,
3. vid räddningstjänst, eller
4. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2015:34).
2§
[9215] Om särskild försiktighet iakttas och om omständigheterna kräver det får
avvikelse göras från 3 kap. 6–13 och 25 §§, 26 § andra och tredje styckena samt
29 §,
1. av en polisman vid eskort av vägtransporter som enligt särskilda villkor ska
utföras med eskort, och
2. av en vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om
vägtransportledare.
Trots föreskrifter om förbud enligt 10 kap. 1 § får en väg användas av
vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om
vägtransportledare, om den eskorterade transporten har medgetts färd på vägen.
Förordning (2011:178).
7:112 b
Trafikförordning, 11 kap. [9216]
3§
[9216] Ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m.fl. får trots 8 kap. 2 §
användas
1. av fordon som används av ett auktoriserat bevakningsföretag i samband med
transport av egendom,
2. av fordon som används av personal inom Kriminalvården vid transport av
frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning, och
3. av fordon som används av personal vid Säkerhetspolisen när de vidtar en
skyddsåtgärd i sådan verksamhet som anges i 4 § förordningen (2014:1103) med
instruktion för Säkerhetspolisen.
Undantag i första stycket gäller endast om omständigheterna kräver det och
särskild försiktighet iakttas. Förordning (2014:1265).
4§
[9217] Trots 4 kap. 22 § får följande fordon föras i en miljözon:
1. Fordon som används i yrkesutövning av en polisman, bilinspektör, tulltjänsteman, kustbevakningstjänsteman, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär.
2. Fordon som används för transporter av sjuka personer till läkare eller
sjukvårdsanstalt.
3. Fordon som används vid räddningstjänst.
4. Fordon som används i andra jämförliga trängande fall.
5. Utryckningsfordon i andra fall än som avses i 1–4.
6. Fordon som definieras som veteranfordon i 2 kap. 2 § vägtrafikskattelagen
(2006:227). Förordning (2015:34).
5§
[9218] Om särskild försiktighet iakttas och om omständigheterna kräver det, får
avvikelse göras från 9 kap. 1 § första stycket 1–5 och 2 §
1. vid räddningstjänst och bärgningsarbete,
2. i tjänsteutövning av en polisman, bilinspektör, tulltjänsteman eller kustbevakningstjänsteman,
3. i andra med 1 och 2 jämförliga trängande fall,
4. av personal vid Säkerhetspolisen som vidtar en skyddsåtgärd i sådan
verksamhet som anges i 4 § förordningen (2014:1103) med instruktion för
Säkerhetspolisen, och
5. av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om
vägtransportledare. Förordning (2015:34).
6§
[9219] Terrängmotorfordon och terrängsläp får föras på väg trots 5 kap. 1, 4 och
5 §§
1. i yrkesutövning av en polisman, bilinspektör, tulltjänsteman, kustbevakningstjänsteman, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär,
2. för transport av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt,
3. vid räddningstjänst, eller
4. i andra jämförliga trängande fall. Förordning (2015:34).
Ändring nr 86 till TFH II
7:113
[9220] Vägtrafikförfattningar m.m.
7§
[9220] Förtur till överfart med sådan färja som enligt väglagen (1971:948) är
väganordning har
1. fordon som används vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller vid
sjuktransport enligt 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. fordon som används i brådskande yrkesutövning av en polisman, bilinspektör,
tulltjänsteman, kustbevakningstjänsteman, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller
veterinär,
3. fordon i linjetrafik,
4. fordon i taxitrafik,
5. fordon som används för skolskjuts och färdtjänst,
6. fordon som används av personal inom Kriminalvården vid transport av
frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning, och
7. fordon som används av ett auktoriserat bevakningsföretag i samband med
transport av egendom.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om förtur till överfart med färja för
trafikant som under större delen av året utnyttjar färjeleden till och från sin fasta
bostad eller annan trafikant om det finns särskilda skäl. Förordning (2015:34).
8§
[9221] Trots 3 kap. 47 § 3, 48, 52–54 §§, 55 § första stycket 3 eller förbud som har
meddelats genom lokala trafikföreskrifter får fordon stannas eller parkeras när det
används
1. av en polisman vid eskort av vägtransporter som enligt särskilda villkor ska
utföras med eskort, och
2. av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om
vägtransportledare.
Undantag i första stycket gäller endast om omständigheterna kräver det och
särskild försiktighet iakttas. Förordning (2011:178).
9§
[9222] Trots 3 kap. 49 a § första stycket, 53 § första stycket 10, 54 § eller 55 § första
stycket 3, 8 kap. 1 § första stycket 2 eller förbud som har meddelats genom lokala
trafikföreskrifter får fordon stannas eller parkeras när det används
1. vid parkeringsövervakning som avses i lagen (1987:24) om kommunal
parkeringsövervakning m.m.,
2. av en polisman, bilinspektör eller tulltjänsteman i tjänsteutövning,
3. av en kustbevakningstjänsteman i tjänsteutövning,
4. vid yrkesutövning av personal vid Skatteverkets skattebrottsenheter,
5. vid räddningstjänst,
6. vid brådskande yrkesutövning av en läkare, sjuksköterska, barnmorska,
personal i hemsjukvården eller en veterinär,
7. vid transport av sjuka eller rörelsehindrade,
8. vid eftersök av vilt som kan ha skadats vid en viltolycka eller vid andra
åtgärder i samband med en sådan olycka,
9. vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning
av personal inom Kriminalvården, eller
10. av personal vid Säkerhetspolisen när de vidtar en skyddsåtgärd i sådan
verksamhet som anges i 4 § förordningen (2014:1103) med instruktion för
Säkerhetspolisen.
Undantagen i första stycket gäller endast om omständigheterna kräver det och
särskild försiktighet iakttas. Förordning (2015:34).
7:114
Trafikförordning, 11 kap. [9223]
10 §
[9223] Bestämmelserna om färdhastighet i 3 kap. 17 §, 4 kap. 20 § och 9 kap. 1 §
första stycket 6 samt sådana föreskrifter om färdhastighet som har meddelats med
stöd av 3 kap. 17 §, 10 kap. 1 eller 14 § gäller inte när ett fordon används
1. vid brådskande utryckning för räddningstjänst eller sjuktransport enligt 6 §
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. i brådskande yrkesutövning av en polisman, bilinspektör, tulltjänsteman,
kustbevakningstjänsteman, läkare, sjuksköterska, barnmorska, veterinär eller av
personal inom Kriminalvården, eller
3. i andra jämförliga trängande fall.
Bestämmelserna om färdhastighet i 4 kap. 21 § första meningen gäller inte när
fordonet används i brådskande yrkesutövning av en polisman eller bilinspektör.
Förordning (2015:34).
11 §
[9224] Föraren av ett utryckningsfordon behöver i trängande fall inte följa
föreskrifter som inte särskilt gäller honom eller henne. Detsamma gäller föraren av
ett fordon som används i Polismyndighetens, Säkerhetspolisens, Tullverkets eller
Kustbevakningens spaningsverksamhet, när det är absolut nödvändigt för att fullgöra
spaningsuppdraget och det uppenbarligen kan ske utan fara för trafiksäkerheten.
Föraren ska dock lyda anvisningar av en polisman eller någon annan person som en
myndighet förordnat att övervaka trafiken eller ge anvisningar för denna.
Undantagen i första stycket gäller endast under förutsättning att särskild
försiktighet iakttas. Förordning (2014:1265).
12 §
[9225] Föraren av ett utryckningsfordon får i trängande fall kräva fri väg för
fordonet genom att ge signal med föreskriven larmanordningar. Föraren är trots
signalerna skyldig att ta hänsyn till andras säkerhet. Förordning (2011:178).
12 kap. Bestämmelser för väghållningsarbete
1§
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Ändring nr 86 till TFH II
7:114 a
7:114 b