Sammanfattning av kartläggningsrapport om sfi i Göteborgsregionen ”Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. Men…” Bakgrund Projektet GRINT är resultatet av många års regional samverkan kring sfi, språkstöd och integrationsfrågor i GRs medlemskommuner. Bakgrunden var att kommunerna ville göra en strategisk satsning för att förbättra förutsättningarna för att nyanlända ska bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet med fokus på språket. GRINT pågick mellan 2013 och 2015 och drevs i samarbete mellan avdelningarna GR Vux och Pedagogiskt Centrum på GR Utbildning, med finansiering från Europeiska Integrationsfonden. Kartläggningen Inom ramen för projektet genomfördes en omfattande kartläggning i samtliga 11 kommuner i Göteborgsregionen som bedriver sfi-‐utbildningar. Syftet var att få svar på de två frågorna ”hur ser det ut?” och ”vad fungerar?” För att besvara dessa genomfördes 20 fokusgruppsintervjuer med 124 elever vid 12 utbildningsanordnare, liksom djupintervjuer med 41 nyckelpersoner vid 23 anordnare och förvaltningar. Därtill har 376 elever vid 26 utbildningsanordnare deltagit i en enkätundersökning. Kartläggningen har resulterat i en rapport som dels lyfter sfi-‐elevernas röster kring sfi, dels de faktorer som visat sig viktiga för en framgångsrik sfi-‐utbildning. Ambitionen är att genom rapporten ge ett ökat kunskapsunderlag om sfi utifrån lärarnas, skolledarnas, förvaltningens och framförallt elevernas perspektiv. Utgångspunkten i rapporten är att individualisering är grunden till en framgångsrik utbildning och en garant för att sfi bedrivs med god kvalitet. Med individualisering menas att utbildningen tar avstamp i den enskilda elevens förutsättningar, intressen och mål. Vad fungerar? Genom analys av materialet har faktorer för en framgångsrik sfi-‐utbildning identifierats. Nedan presenteras ett urval av de aspekterna. Systematiskt kvalitetsarbete med elevernas röster om utbildningen För att sfi ska fungera som en individualiserad utbildning behöver förvaltning och skolledning bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår ifrån vad eleverna uttrycker om sin utbildning. Vid kvalitativa frågor visar sig enkätformen vara begränsande och bör kompletteras med t ex gruppintervjuer. Sammanfattning av kartläggningsrapport om sfi i Göteborgsregionen Studiehandledning på modersmål Eleverna uppskattar och efterfrågar studiehandledning på modersmål, för kortutbildade och för nybörjare. De uttrycker dels att det ger ökade möjligheter att lära såväl svenska som andra ämnen, dels att det ger en ökad förståelse för utbildningens och undervisningens upplägg. Fokus på tal, kommunikation och autenticitet i undervisningen Eleverna uttrycker att de behöver träna mer på att tala för att kunna kommunicera utanför skolan. De föreslår exempelvis att lärare ska söka möjligheter att skapa och hitta så autentiska språksituationer som möjligt, både i den trygga undervisningssituationen och utanför skolan. Den positiva lärarrollens betydelse Tillgänglighet, dialog och inlevelseförmåga i kunskapsnivå är faktorer som eleverna uppskattar hos lärarna. Några av de metoder som eleverna lyft som särskilt bra är när läraren fångar upp elevernas erfarenheter, bemöter varje elev individuellt samt fokuserar på språkliga färdigheter snarare än abstrakta kunskaper. Kartläggnings-‐ och uppföljningssamtalets roll Det enskilda samtalets roll i utbildningen knyter an till relationen mellan elev och lärare, men fyller också andra viktiga funktioner såsom att eleverna får möjlighet att uttrycka sina behov, får återkoppling på uppgifter, förstår utbildningens upplägg samt att läraren förstår deras språknivå. Organisation av undervisningen i mål-‐delmål-‐träning-‐bedömning Många elever uttrycker att deras lärande beror på hur undervisningen är organiserad. På studieväg 3 frågar eleverna efter en pedagogisk planering som ger dem kontroll över sin studiesituation för att de exempelvis ska kunna planera sin tid och träna extra inför bedömningar. På studieväg 1 frågar eleverna snarare efter en lagom rytm med repetition och uppföljning av uppgifter för att de verkligen ska hinna lära sig och bli färdiga med uppgifterna. Aspekter på samverkan För att skapa mer möjlighet till tal och kommunikation i autentiska språksituationer är samarbeten med bibliotek, andra kommunala och statliga aktörer, näringsliv samt ideella organisationer något som efterfrågas och uppskattas av elever. Önskemål finns även om mer samverkan mellan olika utbildningsformer samt att kunna läsa andra ämnen än sfi under utbildningen. En fungerande samverkan grundas på ett systematiserat samarbete med fokus på elevens förutsättningar, intressen och mål. Framgångsexempel: Yrkesinriktade sfi-‐kurser Yrkesinriktade sfi-‐kurser framstår som framgångsexempel både när det gäller talträning, strukturen i utbildningen och samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Även faktorer som inte är direkt kopplade till själva yrkesmålen lyfts av eleverna som positivt när det gäller dessa kurser.