Etablering av nyanlända en angelägenhet för många

Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren. Avsluta prenumeration? Klicka här.
Maj 2015
FÖRBUNDSDIREKTÖREN HAR ORDET
Etablering av
nyanlända ­ en
angelägenhet för många
Frågor som rör etablering av nyanlända i vårt land står
högt upp på den politiska agendan. Det är en
komplicerad process som kräver öppenhet och
nytänkande hos alla involverade aktörer avseende
samarbete och arbetssätt. Helt sannolikt krävs också
förändringar i regelverk och ersättningssystem för att
höja tempot i de olika processerna.
Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet och arbetar för
att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella
integrationspolitiska målen. Under april månad togs initiativ
från Länsstyrelsen för att intensifiera dialogen mellan å ena
sidan de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och
Migrationsverket och å andra sidan Västra Götalandsregionen
samt de fyra kommunalförbunden. Samtalen fördes inom ramen
för en sedan tidigare etablerad samverkansmodell som går under
benämningen ” Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i
Västra Götalands län”. Fler aktörer ingår också i
samverkansmodellen såsom Försäkringskassan, Skatteverket,
den idéburna sektorn, högskolor och universitet.
Det är bra med samverkansmodeller – utmaningen ligger i att
fylla modellen med arbete som ger resultat inom varje aktörs
ansvarsområde och att undvika dubbelarbete, uppmärksamma
och motverka systemfel och att identifiera hinder som ska
överbryggas. Läs hela krönikan
Helena Söderbäck,
förbundsdirektör
Säkrare och lustfyllda resor – nytt digitalt
spel
”Vart du reser är inte alltid det viktiga, utan att du reser”.
Att resa öppnar upp för möten med nya människor på nya platser. Att resa innebär också att få
möta sig själv och få prova på nya roller. Resor kan innebära roliga äventyr, men även riskfyllda
situationer som kan påverka ens hälsa. Unga som reser utomlands är en prioriterad grupp för hiv­preventiva insatser,då resande ökar
risken för överföring av könssjukdomar, sexuella övergrepp och oönskad graviditet. Under hösten
2015 utvecklar Pedagogiskt Centrum inom GR och Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa
ett digitalt spel för unga om attityder och normer vid sexuella möten vid resor. Spelet kommer att
inkludera ett handledarmaterial med diskussionsunderlag för att kunna användas i skolans sex­
och samlevnadsundervisning och i samtal på ungdomsmottagningar. Genom upplevelsebaserat
lärande, upplysning och samtal ökar chanserna för lustfyllda och säkrare resor!
Spelet kommer att lanseras under den årliga konferensen Sex, unga och skolans roll den 28
oktober.
Kontakt: Åsa Nilsson
Tysta områden i Göteborgsregionen
kartlagda
Foto: Andreas Olvestrand
En omgivning fri från buller behövs för vår återhämtning, och forskning visar
tydliga kopplingar mellan stresslindring och vistelse i naturmiljöer.
I Göteborgsregionen finns det flera stora tysta områden. I ett tyst område hörs de naturliga ljuden,
såsom prasslande löv och fågelsång. Samtidigt är stora delar av attraktiva friluftsområden
påverkade av olika bullerkällor.
En kartläggning av bullerpåverkan i natur och grönområden inom Göteborgsregionens 13
kommuner har genomförts av GR i samverkan med Länsstyrelsen. Kunskapen om var de tysta
områdena finns är ett viktigt underlag för samhällsplaneringen i stort och i det regionala
miljömålsarbetet. Tysta områden innebär områden som inte är påverkade av samhällets ljud,
istället är det de naturliga ljuden som dominerar.
De bullerkällor som påverkar störst presumtiva tysta arealer i Göteborgsregionen är flyg, väg och
järnväg. Industrier och hamnar ligger ofta i närområdet till relativt befolkningstäta områden,
vilket innebär att de inte påverkar våra friluftsområden i särskilt stor utsträckning. Vindkraft,
bergtäkter, skjutbanor och motorsportbanor är däremot vanligtvis placerade på platser långt från
tätorter och stör därför lokalt på de platser där de är etablerade.
Läs mer och ladda ner rapporten här
Kontakt: Karin Meyer
Spridningskonferens för GRINTs
kartläggning av sfi
Den femte maj arrangerade projektet GRINT en spridningskonferens där resultatet
från den omfattande kartläggningen av svenska för invandrare som genomförts i
Göteborgsregionen presenterades. Med fokus på det svenska språket arbetar integrationsprojektet GRINT för att förbättra
förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhället. I den
kartläggning som genomförts bland utbildningsanordnare inom sfi i Göteborgsregionen har sfi­
elever i samtliga kommuner fått göra sin röst hörd genom enkäter och intervjuer. Därtill har
skolledare intervjuats med syftet att hitta lärande exempel.
Under konferensen presenterades resultaten från kartläggningen och de faktorer som visat sig
framgångsrika för en sfi­undervisning av kvalitet. Deltagarna fick lyssna till autentiska elevcitat
som framkommit i fokusgrupperna samt utifrån sina erfarenheter och professioner diskutera
frågor kring en framgångsrik sfi­utbildning.
Som lärande exempel intervjuades Jussi Koreila, avdelningschef med ansvar för sfi på
arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm, om hur viktig en god samverkan mellan olika
samhällsaktörer är för att underlätta för elever på sfi. Därtill hölls ett panelsamtal kring
samverkan med representanter från Arbetsförmedlingen, Enheten för samhällsorientering i
Göteborg, Arbetsmarknads­ och vuxenutbildning i Göteborg, Nationellt centrum för svenska som
andraspråk vid Stockholms universitet samt Integrationsavdelningen i Alingsås.
Hela rapporten från kartläggningen finns nu att läsa på GRINTs webbplats.
Kontakt: Sofia Reimer Socialt ansvarsfull upphandling
GR har beviljats pengar från Västra Götalandsregionen till ett projekt om sociala
hänsyn vid upphandling. Projektpengarna ska bidra till att regionen uppnår satta mål i tillväxtprogrammet VG2020.
Projektet syftar till att öka kunskapen inom GR­kommunerna om sociala hänsyn vid upphandling
och idéburet offentligt partnerskap.
I projektet ska kommunerna ges möjlighet till kompetensutveckling inom främst:
Socialt ansvarsfull upphandling ­ Att i upphandling ställa sociala krav vad gäller
sysselsättningsfrämjande aktiviter är en företeelse som är relativt ny i Sverige. Möjligheterna
finns reglerande i LOU, Lagen om offentlig upphandling, och ännu tydligare incitament för detta
finns i EU­direktiv som ska införlivas i svensk lagstiftning från och med våren 2016.
Idéburet offentligt partnerskap – IOP ­ IOP är ett avtal mellan en eller flera idéburna
organisationer och den offentliga sektorn. Det är en ganska ny modell av partnerskap som kan
användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är en lämplig form. Ett IOP­
avtal är en samverkansmodell som innebär att den idéburna organisationen bidrar till
samhällsutvecklingen på ett mer konkret sätt, till exempel genom att erbjuda arbetsträning och
anställningar för personer med funktionsnedsättning.
Syftet är att fler kommuner i regionen ska arbeta med social hänsyn vid upphandling och IOP.
Förutom föreläsningar kommer det att erbjudas kommunövergripande workshops och möjlighet
till lokalt anpassat stöd.
De GR­kommuner som är intresserade och vill delta kan kontakta Ulrica Furby.
Lisa Sipari
Plug In och PlugInnovation medverkade på
Skolriksdagen
PlugInnovation är en del av Plug In, som är Sveriges största projekt för att motverka
avbrott i gymnasieskolan.
I projektet deltar fem regioner varav Göteborgsregionen är en. Under Skolriksdagen, som
arrangerades av Sveriges kommuner och landsting, samlades politiker, ledande tjänstemän,
rektorer och förskolechefer från hela landet under två dagar för att diskutera skolans
framtidsfrågor.
I seminariet Att motverka ungdomars studieavbrott – exempel på framgångsfaktorer i projektet
Plug In berättade representanter från PlugInnovation samt projektledare från några av de lokala
projektverkstäder som deltagit i Plug In om hur och varför olika insatser fungerar för att motverka
studieavbrott.
I Det kommunala aktivitetsansvaret – hur kan kommuner och regioner arbeta för att få tillbaka
ungdomar till skolan? gav representanter från Plug In konkreta exempel på hur kommuner kan
arbeta med att motverka studieavbrott. Därtill presenterades hur ett digitalt
elevuppföljningssystem kan ge ökade möjligheter att sätta in rätt insatser i tid.
Läs mer om projektet på PlugInnovations webbplats.
Kontakt: Lisa Sipari
Kontakt: Johan Borven Flexibelt digitalt lärande för sfi­studerande
på Studium
Studium i Majorna i Göteborg startar under våren en digiflexutbildning som riktar
sig till studerande inom sfi­undervisningen.
Digiflex innebär att undervisningen delvis kommer att ske online för att ge de studerande
möjligheter att delta och fullfölja sin undervisning under praktiktid eller arbetsperioder. Genom ett
flexibelt lärande tas den studerandes intressen och erfarenheter tillvara och individens lärande
stimuleras och motiveras. Ett flexibelt lärande kräver nya former för kursplanering, organisation
och digital verktygslåda ­ och därmed skapas nya lärmiljöer för både de studerande och deras
lärare.
I samarbete med Pedagogiskt Centrum inom GR genomförs en kompetensutvecklingsinsats för att
skapa en digital lärsida för Digiflex SFI. Parallellt genomförs ett antal workshops med fokus på
digitala verktyg för att öka lärarnas kunskaper i att arbeta med digitala verktyg för det flexibla
lärandet, exempelvis flippat klassrum, samarbeta online och bedömning av arbete med digitala
verktyg.
Kontakt: Ingela Lundh Barnets rättigheter i vårdnadstvister ­
slutrapport
Föräldrars konflikter om vårdnad, boende och umgänge leder allt oftare till
utredningar inom socialtjänsten, och antalet tvister i domstol har ökat markant.
Samhällets insatser för att hjälpa barn och föräldrar är inte tillräckliga och leder inte alltid till
hållbara lösningar med barnets bästa i fokus. Föräldrar och barn har också ofta kontakt med
andra enheter inom socialtjänsten samtidigt som den familjerättsliga tvisten pågår med
upprepade utredningar som följd. Mot bakgrund av detta startade Stiftelsen Allmänna Barnhuset
ett projekt där bland annat ett antal GR­kommuner deltagit. Nu finns en slutrapport som
sammanfattar utvecklingsarbetet i sex kommuner, utvärderingsresultat, den
kunskapssammanställning som togs fram samt ett urval av lagtext och artiklar i
barnkonventionen som reglerar arbetet.
Läs mer
Kontakt: Elisabeth Beijer
Regionens elever trivs i skolan
I årets undersökning har 34 000 elever i årskurs 2, 5 och 8 på grundskolan samt
årskurs 2 på gymnasiet svarat på frågor gällande bland annat trivsel, lärande och
delaktighet.
Med en svarsfrekvens på 79 procent svarar runt 90 procent av eleverna att de trivs bra eller mycket
bra i skolan. Just trivsel är också något som samtliga årskullar värderar som en mycket viktig
fråga. Skolmiljön är det tydligaste utvecklingsområdet för regionens skolor i de lägre årskurserna,
där nöjdheten ligger på runt 70 procent medan det för de två högre årskurserna är delaktighet som
är det tydligaste utvecklingsområdet, med en nöjdhet kring 65 procent.
I årskurs 2 är det eleverna från Tjörn som rankar sin skola allra bäst och kommunen utmärker sig
i fyra av de fem frågekategorierna, i kategorin skolmiljö är det däremot Lilla Edets åk 2 som är
nöjdast. Öckerös elever rankar sina skolor högt när det gäller delaktighet och inflytande, där
kommunen utmärker sig i åk 5, åk 8 (tillsammans med Alingsås) samt årskurs 2 på gymnasiet. På
gymnasiet trivs eleverna bäst på Burgårdens gymnasiesärskola, Motormännens tekniska
gymnasium samt Sigrid Rudebecks gymnasium där 97 procent av de svarande eleverna trivs bra
eller mycket bra i skolan.
Läs mer
För mer information: Jenny Sjöstrand GR som gott exempel vid nationell hearing
om yrkesutbildning
Skolverket arrangerade den 24 april en hearing om svensk yrkesutbildning på
gymnasial nivå.
Syftet med hearingen var att diskutera hur attraktiviteten kan ökas för att fler ska välja en
yrkesutbildning samt hur ett brett regionalt utbud kan upprätthållas även under en nedgång i
ungdomskullarna. GRs långsiktiga arbete med regional samverkan och regionalt samråd kring
gymnasial utbildning lyftes fram som ett gott exempel.
GR beskrev bland annat samverkansavtalet i gymnasieskolan liksom det täta samarbete som har
skett med arbetslivet vid framtagningen av det regionala yrkesvux­utbudet. Även de digitala IT­
stöden nämndes som framgångsfaktorer.
Under hearingen medverkade även finska utbildningsministeriet, Svenskt näringsliv och LO samt
yrkesprogramsutredningen.
Skolverket kommer att använda underlaget inför myndighetens rapport till regeringen i höst
gällande svensk yrkesutbildnings utveckling och hur regional samverkan kan bidra.
För mer information: Margaretha Allen
Välbesökt seminarium om trygghetsboende
– ett samarbete mellan kommun och
fastighetsägare
Den 7 maj arrangerade FoU i Väst ett
välbesökt seminarium om trygghetsbostäder
med föredrag från Helsingborg, Alingsås,
Lysekil, Göteborg, Chalmers Arkitektur och
FoU i Väst
Eftermiddagen bjöd på föredrag om hyresgästers
upplevelser av trygghet i boendet, om kommuners
strategier och samarbete med fastighetsägare för att
skapa trygghetsbostäder. Dessutom gavs exempel på
hur trygghetsboenden kan utformas på ett attraktivt
och funktionellt vis som även tar hänsyn till behov
av vård i hemmet.
Läs mer
Kontakt: Lisbeth Lindahl
”Vem är jag utan cannabis?”
Hur väl fungerar öppenvårdsbehandling för personer som använder cannabis?
Hur upplever klienterna behandlingen? Och vilket blir utfallet? Dessa frågor tas upp i denna
slutrapport från en treårig studie av den behandling som Behandlingsgruppen för drogproblem i
Göteborg erbjuder personer som använder cannabis. Studien är ett delprojekt i det nationella
projektet Trestad2.
Ta del av rapporten här
Kontakt: Russell Turner