1. No category

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Lillhärdal
2015-05-29
Huvudr
1
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Innehåll
1.Inledning……………………………………………………………………..…....…...…3
1.1. Avgränsning……………….…………………………………………..…...…..…....3
2.Befolkningsutveckling………….…………………………………………….…..…4
2.1.Könsfördelning……………………………..……………………...……………….....4
2.2.Åldersfördelning………………………………………………………………..……..5
3.Tillsynsobjekt i Lillhärdals släckområde…………..……………….........…6
4. Statistik över utryckningar och larm………………………………….........8
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan…….....9
6. Bemanning……………………………………………………………………........…..11
6.1. Åldersfördelning ……………………….………………………………………….11
6.2. Sveg………………………………………………………………………………........12
7. Kartbild………………………………………………...……………………….......…..13
Detta dokument är sammanställt av
Eveline Berg Bring
Maria Lilliehöök
2
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
1. Inledning
Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda
Räddningstjänstens förmåga i olika områden.
Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta
område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan
i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till
samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut
och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det
finns samma behov idag som för ett antal år sedan.
1.1. Avgränsning
Dokumentet är avgränsat till att behandla Lillhärdals släckområde – en karta över området
finns på dokumentets sista sida. När det står Lillhärdal i dokumentet är det underförstått att det
syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut
och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen.
Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och
åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren
2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för
rökdykning är presenterade.
3
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
2. Befolkningsutveckling
En sammanställning över befolkningens utveckling i Lillhärdal åren 2010-2014, presenteras i
diagrammen nedan. Först visas Lillhärdals totala befolkningsutveckling och därefter redovisas
samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning.
740
730
720
710
700
690
Antal invånare
680
670
660
650
640
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 1. Stapeldiagram över Lillhärdals befolkningsutveckling under perioden 2010-2014.
Källa: Metria
2.1. Könsfördelning
400
350
300
250
Män
200
Kvinnor
150
100
50
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 2. Stapeldiagram över Lillhärdals befolkningsutveckling under perioden 2010-2014,
uppdelat i kön. Källa: Metria
4
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
2.2. Åldersfördelning
Nedan visas en översiktlig åldersfördelning för befolkningen i Lillhärdal. Den största delen av
befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år.
Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Lillhärdal. Källa: Metria
5
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
3. Tillsynsobjekt i Lillhärdal släckområde
Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även
en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs.
De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och
anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten
och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om
bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen.
De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och
anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan
ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller
restauranger där många människor vistas.
Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan
vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt.
I Lillhärdal släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten
att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av
Jämtlands Räddningstjänstförbund.
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Lillhärdals släckområde
Objekt
Objektstyp
Tillsynsgrupp
Byggnadsklass
Lillhärdals
Kyrka, församlingshem
Samlingslokal,
Okänd
församlingshem
färre än 150
personer
Värdshuset i
Hotell, pensionat
Okänd
Okänd
Smedjemorasjön
Kraft/värmeverk
Okänd
Okänd
Salixbyn
Annan allmän byggnad
Okänd
Okänd
Nylunds pensionat
Hotell, pensionat
Okänd
Okänd
Lillhärdal
6
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
Mobacka servicehus
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Åldringsvård
Okänd
Okänd
Lillhärjåbygget
Hotell, pensionat
Okänd
Okänd
Lillhärdals kyrka
Kyrka, församlingshem
Okänd
Okänd
Betaniaförsamlingen
Kyrka, församlingshem
Okänd
Okänd
Lillhärdals camping
I det fria
Okänd
Okänd
Högen
Lantbruk, ej bostad
Okänd
Okänd
Härjedalens
Teater/biograf/museum/bibliotek Okänd
Okänd
Halvars
Lantbruk, ej bostad
Okänd
Okänd
Furulundsskolan
Skola
Okänd
Okänd
Folkets hus
Restaurang/danslokal
Okänd
Okänd
Okänd
Okänd
Okänd
Lillhärdal
kulturcentrum
Lillhärdal
Farsans Pub &
Restaurang
7
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
4. Statistik över utryckningar och larm
Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Lillhärdals släckområde under åren
2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande
insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten.
35
30
Antal
25
20
15
10
5
0
Brand i
byggnad
Drunkning
IVPA
Trafikolycka
Utsläpp farligt
ämne
2010
4
0
0
2
1
2011
2
0
0
3
0
2012
0
0
0
3
0
2013
2
0
1
1
1
2014
1
0
33
2
0
Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Lillhärdals släckområde under perioden 20102014
Som figuren visar sker det inte så många livräddande uttryckningar i Lillhärdal förutom 2014
då det var 33 IVPA-larm. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad.
Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på
ambulans.
8
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan
För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren
som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte.
Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och
cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste
arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats.
Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig
brandbekämpning bör övervägas som första alternativ.
En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen
mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa:
Skärsläckare
Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten
och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck
(>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra
åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen.
Skum
Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder
eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och
egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende
komponenterna vatten, skumvätska och gas.
CAFS (Compressed Air Foam System)
Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar
brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar
kylande och kvävande.
9
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Fire express
En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt
tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden.
Släckgranat
En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider
sig och dämpar eller släcker flammorna.
Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod
fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort
så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i
byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella
kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning.
10
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
6. Bemanning
I Lillhärdal finns en räddningsstyrka med 1 + 2 som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt
8 anställda. I nuläget har 2 av brandmännen C-körkort samt 1 har fri väg. Anställningen är på
deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste
inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På
Ambulans)
6.1. Åldersfördelning
De 8 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Lillhärdal har här delats in i olika
ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur.
Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Lillhärdals brandstation
11
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
6.2. Sveg
Närmsta ort med räddningstjänst är Sveg. Vid behov bör mannar från Sveg komma till
Lillhärdal och hjälpa till.
I Sveg har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 24 anställda.
Mellan Sveg och Lillhärdal är det 29,4 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt
körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas
förstärkning från Sveg inom 32 minuter.
12
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 16
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
7. Kartbild
I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Lillhärdals släckområde samt vilka
insatstider som gäller för området.
13
Räddningstjänsten Jämtland
063-14 80 00, fax 063-14 80 05
[email protected]
www.räddningstjänstenjämtland.se
Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund
Postadress: Box 71, 831 21 Östersund