Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 Lit 2015-05-26 Huvudr 1 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 Innehåll 1.Inledning……………………………………………………………………..…....….…3 1.1. Avgränsning……………….…………………………………………..…...……....3 2.Befolkningsutveckling………….………………………………………….….……4 2.1.Könsfördelning……………………………..……………………...…………..…....4 2.2.Åldersfördelning………………………………………………………………….….5 3.Tillsynsobjekt i Lits släckområde………….…………...……………….....…6 4. Statistik över utryckningar och larm…………………………………........12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan……...13 6. Bemanning……………………………………………………………………........…15 6.1. Åldersfördelning ………………………………………………………………….15 6.2. Östersund……………………………………………..………………………........16 7. Kartbild………………………………………………...……………………….......…17 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Lits släckområde – en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Lit i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Lit, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Lits totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 3590 3580 3570 3560 3550 Antal invånare 3540 3530 3520 3510 3500 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Lits befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 1900 1850 1800 Män 1750 Kvinnor 1700 1650 1600 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Lits befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Lit. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Lit. Källa: Metria 5 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 3. Tillsynsobjekt i Lits släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Lits släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 – Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 – Byggnader med stort skyddsbehov Br2 – Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 – Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Lits släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Brännagården Flerbostadshus, 1 - 2 våningar Vård eller Okänd Omsorgskooperativ omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Bygdegården Samlingslokaler Samlingslokal, Nordanborg Br2 färre än 150 personer Byggelit Träindustri Tillståndspliktig Br2 hantering brandfarlig vara; industri, tillstånd enligt LBE Dolttorpet Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Okänd max 9 gäster eller 5 gästrum Emilgården Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Okänd max 9 gäster eller 5 gästrum; Fd Ringsta Skola Övrigt i annan byggnad Samlingslokal, Br2 färre än 150 personer Fjällandets badhus Idrottsanläggning Byggnadsminne Okänd eller kyrkligt kulturminne Humlans förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. och fritids, Högarna Br2 ej markplan, fler än 15 barn Husåsgården Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 7 Okänd Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 personer Hårkvallens Samlingslokaler Samlingslokal, dansbana Okänd fler än 150 personer Häggenås Samlingslokaler Samlingslokal, föreningshus Br3 färre än 150 personer Häggenås kyrka och Kyrka, församlingshem församlingshem Samlingslokal, Okänd fler än 150 personer; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Häggenås skola Skola Skola eller dyl. Br1 ej markplan, fler än 15 barn Häggenås sporthall Idrottsanläggning Samlingslokal, Okänd fler än 150 personer Häradsgården Åldringsvård Vård eller särskilt boende Br1 omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Hölje bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, Okänd färre än 150 personer ICA Nära Häggenås Butik, affär Samlingslokal, Livs Okänd färre än 150 personer ICA Nära Litshallen Butik, affär Samlingslokal, färre än 150 8 Okänd Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 personer Klösta skola inkl. Förskola, daghem Skola eller dyl. Litsongan ej markplan, fler föräldrakooperativ än 15 barn; förskola hotell eller dyl. Br2 minst 9 gäster eller 5 gästrum; samlingslokal, fler än 150 personer LITauen Mat & Restauranger Restaurang eller Kaffe Br2 dyl. alkohol, fler än 50 gäster Lits Camping & Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Stugby Okänd max 9 gäster eller 5 gästrum Lits hembygdsgård Museum, utställning, bibliotek Samlingslokal, Br3 färre än 150 personer Lits kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, Okänd fler än 150 personer; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Långbackens Samlingslokaler Samlingslokal, dansbana Okänd fler än 150 personer Missionskyrkan Lit Kyrka, församlingshem Samlingslokal, färre än 150 personer 9 Okänd Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund Nyby föreningshus 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 Samlingslokaler Samlingslokal, Okänd färre än 150 personer Pizzeria Madonna Restauranger Samlingslokal, Okänd färre än 150 personer Preem Mikrostation Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Häggenås Br1 hantering brandfarlig vara Ringsta föreningshus Samlingslokaler Samlingslokal, Br3 färre än 150 personer Rönngården Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br2 max 9 gäster eller 5 gästrum Sekelhuset Lunch & Matrestaurang Samlingslokal, Café Okänd färre än 150 personer Skogsgläntans Förskola, daghem Skola eller dyl. förskola Okänd markplan, mindre än 90 barn Solbackens förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. Okänd markplan, mindre än 90 barn Statoil 1-2-3 Lit Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara 10 Okänd Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund Stigs Maskin 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig Br3 hantering brandfarlig vara; tillståndspliktig hantering explosiv vara; industri, tillstånd enligt LBE Storhögens Samlingslokaler Samlingslokaler, bygdegård Br3 färre än 150 personer Tistegården Samlingslokaler Samlingslokaler, Häggenås Okänd fler än 150 personer Treälvens förskola Förskola, daghem Skola eller dyl. Okänd markplan, fler än 90 barn Treälvsskolan Skola Tillståndspliktig Br1 hantering, brandfarlig vara; Skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Österåsens Bad & Hotell, pennsionat Hotell eller dyl. Camping max 9 gäster eller 5 gästrum 11 Okänd Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Lits släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser Antal och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 8 0 0 17 0 2011 10 1 0 12 4 2012 8 1 0 10 0 2013 7 0 4 13 0 2014 6 0 1 3 1 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Lits släckområde under perioden 2010-2014 I Lit är det trafikolyckor som varit den vanligaste av de ovan redovisade larmen, sedan 2010, men vi ser också att det sker en hel del brand i byggnad. IVPA-larm förekommer ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 12 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 13 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 14 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 6. Bemanning I Lit finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 13 anställda. I nuläget har 9 av brandmännen C-körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 13 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Lit har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Lits brandstation 15 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 6.2. Östersund Närmsta ort med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Östersund. Vid behov bör mannar från Östersund komma till Lit och hjälpa till. I Östersund har man 1 styrkeledare + 5 brandmän. Totalt 27 anställda. Mellan Östersund och Lit är det 23,2 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Östersund inom 25 minuter. 16 Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17 Jämtlands räddningstjänstförbund 2015-09-11 Dnr: 740.2015.00284 7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Lits släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 17 Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 [email protected] www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund
© Copyright 2024