Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Ljungdalen
2015-06-09
Huvudr
1
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Innehåll
1.Inledning……………………………………………………………………..…....…...…3
1.1. Avgränsning……………….…………………………………………..…...……....3
2.Befolkningsutveckling………….…………………………………………….…..…4
2.1.Könsfördelning……………………………..……………………...…………..….....4
2.2.Åldersfördelning……………………………………………………………………..5
3.Tillsynsobjekt i Ljungdalens släckområde……………..……………...…6
4. Statistik över utryckningar och larm…………………………………..........9
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan…….....10
6. Bemanning……………………………………………………………………........…..12
6.1. Åldersfördelning ………………………………………………………………….12
6.2. Funäsdalen……………………………………………………….……………........13
7. Kartbild………………………………………………...……………………….......…..14
Detta dokument är sammanställt av
Eveline Berg Bring
Maria Lilliehöök
2
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
1. Inledning
Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda
räddningstjänstens förmåga i olika områden.
Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta
område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan
i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till
samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut
och detta bör man också ta hänsyn till när man ser över bemanningen. Det är viktigt att se till
om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan.
1.1. Avgränsning
Dokumentet är avgränsat till att behandla Ljungdalens släckområde – en karta över området
finns på dokumentets sista sida. När det står Ljungdalen i dokumentet är det underförstått att
det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet
ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen.
Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och
åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren
2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för
rökdykning är presenterade.
3
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
2. Befolkningsutveckling
En sammanställning över befolkningens utveckling i Ljungdalen åren 2010-2014, presenteras i
diagrammen nedan. Först visas Ljungdalen totala befolkningsutveckling och därefter redovisas
samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning.
330
325
320
315
310
Antal invånare
305
300
295
290
285
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 1. Stapeldiagram över Ljungdalens befolkningsutveckling under perioden 2010-2014.
Källa: Metria
2.1. Könsfördelning
200
180
160
140
120
Män
100
Kvinnor2
80
60
40
20
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 2. Stapeldiagram över Ljungdalens befolkningsutveckling under perioden 2010-2014,
uppdelat i kön. Källa: Metria
4
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
2.2. Åldersfördelning
Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Ljungdalen. Den största delen av
befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år.
Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Ljungdalen. Källa: Metria
5
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
3. Tillsynsobjekt i Ljungdalens släckområde
Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även
en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs.
De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och
anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten
och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om
bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen.
De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och
anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan
ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller
restauranger där många människor vistas.
Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan
vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt.
I Ljungdalens släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för
räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har
gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund.
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Ljungdalens släckområde
Objekt
Objektstyp
Tillsynsgrupp
Byggnadsklass
Dunsjögården
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Okänd
minst 9 gäster
eller 5 gästrum
Fjällhornets stugby
Hotell, motell, vandrarhem
Hotell eller dyl.
Okänd
max 9 gäster
eller 5 gästrum
Fältjägarstugan
Hotell, pensionat
Tillståndspliktig
hantering
6
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
brandfarlig vara;
hotell eller dyl.
minst 9 gäster
eller 5 gästrum
Helagskläppen
Brandfarlig vara
Tillståndspliktig
Okänd
hantering
brandfarlig vara
Lena Olborg
Okänd
Tillståndspliktig
Okänd
hantering
brandfarlig vara
Ljungalid
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Okänd
färre än 150
personer
Ljungdalens
Bensinstation, bilvård
Tillståndspliktig
bilservice
Okänd
hantering
brandfarlig vara
Ljungdalens kapell
Kyrka, församlingshem
Byggnadsminne
Okänd
eller kyrkligt
kulturminne
Ljungdalens
Hotell, motell, vandrarhem
Okänd
Okänd
Skola
Skola eller dyl.
Okänd
lägenhetshotell
Ljungdalens skola
och förskola
markplan, minre
än 90 barn
Pensionat Helags
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Okänd
minst 9 gäster
eller 5 gästrum
Postvallen
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Okänd
färre än 150
personer
Restaurang
Restauranger
Samlingslokal,
7
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Fjällsippan
färre än 150
personer
Storsjö bygdegård
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Ok’nd
färre än 150
personer
Storsjö fiskecamp
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Okänd
minst 9 gäster
eller 5 gästrum
Storsjö
Kyrka, församlingshem
Samlingslokal,
församlingshem
Okänd
färre än 150
personer
Storsjö kyrka
Kyrka, församlingshem
Byggnadsminne
Okänd
eller kyrkligt
kulturminne
Storsjö lanthandel
Bensinstation, bilvård
Tillståndspliktig
Okänd
hantering
brandfarlig vara
Tuvans restaurang
Restauranger
Restaurang eller
dyl. alkohol, fler
än 50 gäster
8
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
4. Statistik över utryckningar och larm
Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Ljungdalens släckområde under åren
2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande
Antal
insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten.
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Brand i
byggnad
Drunkning
IVPA
Trafikolycka
Utsläpp farligt
ämne
2010
2
0
11
0
0
2011
0
0
16
0
0
2012
0
0
11
0
0
2013
0
0
14
1
0
2014
0
0
16
0
0
Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Ljungdalens släckområde under perioden 20102014
Det är tydligt att IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) är överrepresenterade i Ljungdalen.
Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir
då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans.
Förutom IVPA har det endast skett tre stycken larm (av de som är listade ovan) under de
senaste fem åren – två bränder i byggnader och en trafikolycka.
9
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan
För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren
som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte.
Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och
cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste
arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats.
Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig
brandbekämpning bör övervägas som första alternativ.
En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen
mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa:
Skärsläckare
Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten
och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck
(>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra
åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen.
Skum
Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder
eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och
egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende
komponenterna vatten, skumvätska och gas.
CAFS (Compressed Air Foam System)
Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar
brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar
kylande och kvävande.
10
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Fire express
En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt
tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden.
Släckgranat
En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider
sig och dämpar eller släcker flammorna.
Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod
fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort
så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i
byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella
kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning.
11
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
6. Bemanning
I Ljungdalen finns en räddningsstyrka på 0 + 1 som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt
9 anställda. I nuläget har 3 av brandmännen C-körkort. Anställningen är på deltid så man har
vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem
minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans)
6.1. Åldersfördelning
De 9 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Ljungdalen har här delats in i olika
ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur.
Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Ljungdalens brandstation
12
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
6.2. Funäsdalen
Närmsta orter med räddningstjänst är Funäsdalen. Vid behov bör mannar från Funäsdalen
komma till Ljungdalen och hjälpa till.
I Funäsdalen har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 20 anställda.
Mellan Funäsdalen och Ljungdalen är det 42,4 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma
exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av
räddningstjänsten beräknas förstärkning från Funädalen inom 53 minuter.
13
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 18
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
7. Kartbild
I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Ljungdalens släckområde samt vilka
insatstider som gäller för området.
14
Räddningstjänsten Jämtland
063-14 80 00, fax 063-14 80 05
[email protected]
www.räddningstjänstenjämtland.se
Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund
Postadress: Box 71, 831 21 Östersund