Planprogram för CENTRALA BILLESHOLM
Planprogram för CENTRALA BILLESHOLM Bjuvs kommun, Skåne län Samrådshandling april 2015 boende för alla! iv akt itet! bra kollektiv tra fik ! MEDVERKANDE Planprogrammet är framtaget av: Boel Andersson, Sweco Architects Susanna Zinkernagel, Sweco Architects Lisa Östman, Sweco Architects I dialog med: David Edman, Sweco Transport System Martin Tunbjörk, Sweco Environment Martin Bjarke, Sweco Environment rörande trafik- och riskfrågor. I samarbete med projektplaneringsgruppen Bjuvs kommun: Gulistan Batak, byggnadsförvaltningen Mattias Samuelsson, byggnadsförvaltningen Pauline Pertoft, byggnadsförvaltningen Göran Skoog, vision 2020 Jarl Gustafsson, exploatering Annika Borg, Söderåsens miljöförbund Catarina Månsson, kultur och fritidsförvaltningen Ulrika Malmberg, barn och utbildningsförvaltningen Sara Holmberg, arbete och tillväxt Bengt Fellbe, näringsliv Josefine Wahlström, kommunikation Stefan Sjölin, drift och fastighet, gata och park Christer Nilsson, räddningstjänsten Camilla Nilsson, NSVA Mats Nilsson, Bjuvsbostäder Layout, kartor, foton och illustrationer: Sweco där inget annat anges 2 INNEHÅLL UNDERLAG FÖR PROGRAMARBETE • • • 2 PROGRAMFÖRSLAG11 • • Stadsbyggnadsidé12 Bebyggelse12 Skola och barnomsorg19 Grönstruktur och offentliga rum 19 Trafikstruktur och gatunät 25 • • • 3 TEKNISKA FRÅGOR27 • 1 SYFTE OCH BAKGRUND 5 Syfte 5 Bakgrund 5 Förutsättningar9 4 GENOMFÖRANDE28 Översiktsplan 2006, planeringsdokument mot 2016 Vision 2020 Bjuvs profil och relation till omvärlden, en inventering av kommunens kärnvärden och utvecklingspotential, 2010 Bevarandeplan Bjuvs kommun, 1998 Länsstyrelsen i Skånes rapporter Stationsnära lägen och Kulturmiljöprogram Medborgardialog hösten 2014 Allmänna råd skolgårdar BFS 2015-1-FRI-1. Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skol- och förskolegårdar, Boverket, februari 2015 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Västra Götalands, Stockholms och Skåne län, 2006 Etapper28 Inriktning för fortsatt arbete 29 5 KONSEKVENSER30 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 32 Tidigare ställningstaganden32 Riksintressen, kulturmiljö och arkeologi 33 Riskhantering 35 Vidare utredningar 35 Planprogrammet omfattar: • • • Denna rapport Behovsbedömning Samrådsredogörelse (tillkommer efter samråd) 3 PLANERINGSPROCESSEN Planeringsprocessen för detaljplaner regleras i Plan- och Bygglagen (PBL). Kommunen ansvarar för planeringen. Detta är ett planprogram för att lägga fast grundläggande riktlinjer och skapa en gemensam syn för den framtida planeringen. Planprogrammet ligger till grund för kommande detaljplaner inom området. 4 1 SYFTE OCH BAKGRUND SYFTE Syftet med planprogrammet är att ange förutsättningar, mål och riktlinjer för att möta den kommande utvecklingen av Billesholm som stationssamhälle när orten får Pågatågstrafik, vilket är beräknat till 2020. Planprogrammets mål är att ge riktlinjer för att stärka centrala Billesholm. Programmet anger områdets kvaliteter och begränsningar samt redogör för en utveckling som anses lämplig med hänsyn till ortens kommande förändringar och dagens behov. Planprogrammet ska skapa gemensamma utgångspunkter och lägga fast riktlinjer för den fortsatta planeringen med precisering av insatser och etapper. BAKGRUND Vision Bjuvs kommun började under 2010 att ta fram en vision för kommunen med perspektiv år 2020. Visionen landade i en gemensam vision, kallad Vision 2020. Visionen lägger fokus på hur man lever, bor, arbetar och verkar i kommunen. Med en grund i historien och med en stark framtidstro ska ett småskaligt samhälle skapas. Bjuv ska bli en attraktiv kommun vid Söderåsen med fokus på boende, miljö och näringsliv. Medborgardialog I februari 2012 antog fullmäktige i kommunen riktlinjer för hur medborgardialoger ska genomföras i kommunen. Riktlinjerna ska ligga till grund för ett systematiskt arbete kring medborgardialoger för att bättre ta tillvara på medborgarnas infallsvinklar och deras erfarenheter samt öka medborgarnas inflytande. Metoden som har använts heter designdialog och är ett ramverk med verktyg som anpassas till den aktuella frågeställningen, i detta fall utvecklingen av Billesholms centrum. Under hösten 2014 genomfördes en designdialog i Billesholm för att utveckla och precisera visionen för orten. Vad vill vi ha i Billesholm, hur ska Billesholm se ut till 2035? I en serie av dialogmöten har medborgare, tjänstemän, politiker och andra intressenter deltagit i olika aktiviteter för att bygga kunskap och utveckla idéer. Här utbyter man erfarenheter, formulerar mål och tar fram lösningar. Mellan varje dialogtillfälle har arkitekterna vägt samman och omsatt idéerna till en meningsfull utformning. Genom designdialogens verktyg, som är visuella och handgripliga, görs komplicerade sammanhang förståeliga för alla. Arbetssättet ger alla deltagare en djupare förståelse för projektets möjligheter och begränsningar och resulterar i ett väl förankrat förslag att jobba vidare med. Dialogprocessen inleddes med ett möte mellan processledarna och projektplaneringsgruppen från kommunen (möte 0). Under detta möte preciserades dialogens ramar och förutsättningar. Själva medborgardialogen genomfördes därefter med tre möten under hösten (möte1-3). Inbjudna att delta var en blandad grupp bestående av medborgare, representanter från fastighetsägare och verksamheter i Billesholm samt politiker och tjänstemän från projektplaneringsgruppen. Steg 4, enligt figuren nedan, representeras av detta planprogram. SEPTEMBER 0 Spelregler Planering Mål OKTOBER 1 Nuläge -Styrkor -Svagheter -Möjligheter NOVEMBER 2 Inspiration Bygg visioner Alla steg i designdialogen är dokumenterade och finns på byggnadsförvaltningen. DECEMBER 3 Scenarier Utveckling JANUARI 4 Slutförslag Diskussion Processpil som förklarar designdialogens upplägg och tidplan 5 St Dr Vid dialogmöte 1 fick deltagarna diskutera ortens svagheter och styrkor samt vilka möjligheter man kunde se, eller drömde om, i framtidens Billesholm. öm ma r! r ko r y Sv a ete gh r 6 Under dialogmöte 2 tog man gruppvis fram bilder för en utveckling av orten. Det arbetades fram förslag för vad man ville ha i Billesholm, var man såg möjlighet att bygga fler bostäder och vilka funktioner och aktiviteter man saknade idag i Billesholm. En huvudstruktur framkom med ett tydligt centralt stråk från Storgatans korsning med Promenaden ut till Jens Billes gata, på järnvägens östra sida, med en förlängning på sikt till Kungsgårdsvägen i nordöst. Detta stråk föreslås sedan kompletteras med viss förtätning där det finns möjligheter och framför allt fler funktioner. Utanför men i nära anslutning till stråket föreslås en komplettering med ny bebyggelse som idag saknas i Billesholm. Samtliga grupper föreslog till exempel ny bebyggelse på Gröningen. Många grupper föreslog kompletterande gång- och cykelstråk som bör utvecklas i byn. Dessa redovisas nedan då de ligger utanför detta planprograms avgränsningar men är av mycket stor vikt för att skapa bra kopplingar inom och till orten: • • • • Bättre belysning på stråk genom Billesholmsskogen, Ett gång- och cykelstråk till ”Korven”, Separerad cykelbana längs Järnvägsgatan, Bättre cykelstråk till Bjuv och till Ekeby. 7 Inför dialogmöte 3 hade arkitekterna tagit fram en huvudstruktur med många olika tillägg, i form av lösa pusselbitar. Utformningsförslagen var baserade på gruppernas arbeten under dialogmöte 2 och fungerade nu som underlag för vidare arbete i nya grupper. Illustrationen med tilläggen innehöll olika förslag på ny bebyggelse, nya funktioner och nya platser. Deltagarna fick sedan i grupper bearbeta förslaget och klippa och klistra fram en egen struktur utifrån underlaget. En syntes av dessa grupparbeten har sedan utgjort grunden för förslaget som presenteras i detta program. Planprogrammet har inte som ambition att vara alltför detaljerat i bebyggelseform, bebyggelsetäthet och boendeformer utan lyfter de främsta riktlinjerna för en förändring. 8 FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar de centrala delarna av Billesholm med fokus på Storgatan och Jens Billes gata samt Gröningen mellan Skolgatan och Västergatan. Bebyggelsen inom området består idag huvudsakligen av småhus och enstaka större flerfamiljhus i 1-2 våningar. Det finns också en del kommersiella lokaler med Ica Nära som den stora magneten, men även restauranger och biblioteket som en viktig icke kommersiell mötesplats i byn. Inom planområdet och alldeles utanför ligger några av de byggnader som i bevarandeplanen för Bjuvs kommun bedömts vara särskilt intressanta ur kulturmiljösynpunkt, däribland Folkets hus, stationshuset, Storgatan 12, Skeneholmsskolans huvudbyggnad, Storgatan 30 i hörn med Nygatan före detta Ljungs kafé, Billesholms gård 1:15 och biografen (idag butik och pizzeria). eken och grönytor, tryggt, variationsrika bostadsområden, det kuperade samhället, bra läge nära Lund och Helsingborg, bra kollektivtrafik, kulturhistoriska miljöer Dåligt: Dåligt underhåll av gator och grönområden, cykelbanor saknas, dålig belysning, mycket förstörs, tomma lokaler, för breda gator, osäker järnvägsövergång, öde ytor, tung trafik, Isovers skyddszon, få affärer, dåligt boende för pensionärer, ungdomsverksamhet saknas, saknar träffpunkt, busshållplatsen vid stationen Drömmar: Säker övergång vid järnvägen, cykelbanor Bjuv-Billesholm-Ekeby, konstgräsplan, seniorboende, kulturfestival, utveckla torget, parkering vid stationen, levande station, centrum på båda sidor om stationen, nyinflyttning av yngre, levande centrum, ingen sovstad, blandstad med boende/industri/ service Processen resulterade bland annat i ett antal ledord som valdes för att samla och fokusera den stora mängden synpunkter i första övningen. Dialogdeltagarna kunde enas om att Billesholm ska utvecklas enligt ledorden nedan. Kvaliteter, möjligheter och utmaningar I samband med medborgardialogen fick deltagarna bland annat arbeta med att ta fram områdets styrkor och svagheter, samt vilka möjligheter man kunde se för utveckling av centrala Billesholm. Följande aspekter lyftes fram: Bra: Biblioteket, bra barn- och äldreomsorg, vacker stationsbyggnad, mataffär och post, folkets park, industrier och företag, potential, närhet till naturen, 9 Programområdets avgränsningar Planområdets avgränsning redovisas i figuren intill. Området fokuserar på de centrala delarna. Detta för att möta den kommande förändringen med persontrafik på järnvägen. en väg ds går ngs Ku Fd möbelaffär Fd kommunhuset Gröningen ta Järnvägsstationen ns s ille ga B Je atan ägsg Järnv Eken och Skarpa hörnan St or g at an Biblioteket ICA an t ga rg To Torget Billesholmsskogen Isover Programområdets läge och omfattning. Skrafferat område visar område som pekas ut för ny bostadsbebyggelse i kommunens översiktsplan (Öp-06). Området omfattas inte av detta planprogram. 10 2 PROGRAMFÖRSLAG Programförslaget bygger på den medborgardialog som genomförts under hösten 2014. Målet är ett utveckla Billesholm till en attraktiv ort med bra boende i ett stationsnära läge. Det centrala Billesholm ska kompletteras med nya funktioner och verksamheter för att skapa nya aktiviteter och upplevelser och därmed stärka det centrala stråket. Programmet vill även stärka och tydliggöra ortens identitet i förhållande till bevarandeplanens rekommendationer: ”Ambitionen måste vara att förstärka och utveckla den lokala traditionen och Billesholms identitet. Nybyggnation måste ta avstamp i det äldre byggnadsarvet så att den lokala traditionen förstärks och ger en ram till de fåtal välbevarade byggnader som finns bibehållna. Byggnader av Billesholmstegel, ett rött vackert tegel med en relativt stor sten, är speciellt intressanta. Dessa bör bevaras, vårdas samt utgöra inspiration och förebild vid nybyggnation.” (s 73). Stationen Eken Visionen för Billesholm är ett starkt stråk som kompletteras med ny bebyggelse och nya funktioner 11 Fd möbelaffär Föreslagen ny bebyggelse vid fd kommunhuset STADSBYGGNADSIDÉ Programförslaget bygger på en utveckling av Billesholms centrala stråk med nya lokaler för verksamheter och fler funktioner för nya aktiviter och för att stärka befintliga. En viktig uppgift har varit att studera hur funktionerna kopplade till det nya stationsläget ska införlivas i byn. En komplettering av bebyggelse och boendeformer föreslås även för att möjliggöra för fler att bo kvar i Billesholm och för att locka nya boendegrupper. järnvägsområde BEBYGGELSE Förslaget föreslår en småskalig förtätning av centrala Billesholm genom att i nya lägen komplettera med lokaler för verksamheter och service, kontor och bostäder. Förslaget lyfter framför allt vikten av att stärka Storgatan med fler möjligheter till kommersiella funktioner och gratisaktiviteter. Att skapa ett tydligt sammanhängande stråk i den fysiska miljön som kopplar samman den västra sidan av Billesholm med den östra. ns Je I Billesholm pågår en förflyttning av centrum. Nya platser och gator än tidigare är idag det vi kallar centrum. I Billesholm ligger inte centrum längre vid Torget utan mer längs Storgatan. Denna utveckling kommer troligen att påskyndas än mer i och med öppnandet av järnvägen för persontrafik och vi kan komma att se en vandring österut mot järnvägen. s ille ta ga B an at g or St Föreslagen bostadsbebyggelse på Gröningen 12 Torget Skarpa hörnan och eken Ny gång- och cykeltunnel Järnvägsstationen Planerad bostadsbebyggelse enligt ÖP 06 Befintlig bebyggelse - stationshuset Stationshuset är en symboliskt viktig byggnad för utvecklingen av Billesholm. Huset har sitt ursprung från Billesholms tid som en rik bruksort och viktig järnvägsknut. Stationshuset är en vacker byggnad. En renovering och utveckling av huset till att återigen bli en viktig del av orten har stor betydelse för Billesholms centrum. Genom en utveckling av stationshuset stärks centrumstråket och kopplingen till ortens östra delar. I planerna för stationshuset nämns idag bland annat gym och café. Visionsbild centrumutveckling Billesholm 13 Befintlig bebyggelse - före detta möbelaffär Den gamla möbelaffären är en byggnad i ett attraktivt läge. Byggnaden och dess förplats bör ha potential att utvecklas till en spännande miljö med varierande innehåll, som till exempel repoch utställningslokaler. Här behöver dock vidare utredningar göras rörande risker från järnvägen innan någon verksamhet kan tillåtas för föreningsliv och allmänhet. Byggnaden idag 14 Förtätning med verksamheter/bokaler i korsningen Järnvägsgatan/Jens Billesgatan Ny bebyggelse vid Storgatan Programförslaget lyfter möjligheten att stärka Storgatans attraktivetet med hjälp av fler verksamheter. Här kan så kallade bokaler vara en möjlighet. Dessa är ett sätt att komplettera boendeytan med lokaler för andra mindre verksamheter. Det är en utveckling som kommunen bör stödja men som i mycket är beroende av den enskilde fastighetsägarens önskemål och behov. att skapa ett fysiskt stråk med en tydlig identitet i orten. Detta kan vara kostsamma investeringar, men även mer enkla lösningar som målning av asfaltytor, tillfälliga planteringar med mera är sätt att inleda omvandlingen. ns Je s ille ta ga B Kompletterande trädplanteringar längs gatan Storgatan bör kompletteras med fler funktioner för att stärka centrumstråket. Mindre tillbyggnader, fristående lokaler och friggebodar för diverse verksamheter är till exempel sätt att stärka detta. I förslaget markeras den del av centrumstråket som anses lämplig för kompletteringar enligt ovan med en orange skraffering. Kompletterande trädplanteringar längs gatan Lika viktigt är det att fortsätta omformningen av gatan/ stråket med en enhetlig beläggning, mer grönska och träd samt en sammanhållen belysningsarmatur och mindre sittgrupper med mera. Detta för n ta a rg o St Förtätning med verksamheter/bokaler längs Storgatan 15 Ny bebyggelse på Gröningen Ny bebyggelse på Gröningen ses som en viktig del av centrumutvecklingen i Billesholm. Fler boende i ett centralt läge innebär att fler människor rör sig i centrum och detta ger i sin tur ett större underlag för service. Förutsättningarna för att förtäta centrum med nya funktioner ökar. Gröningens läge, förutom skyddsavståndet till Isover (vilket tas vidare upp under risker), gör det till en mycket bra plats för olika typer av bostäder. Här kan en variation av olika boendeformer skapas, såsom trygghetsboende för äldre, radhus för barnfamiljer och mindre flerfamiljshus. Ett blandat område kompletterar den befintliga strukturen samtidigt som ett centralt boende skapas. Mellan Storgatan och Gröningen finns kvarteret Billesholms gård. Detta område domineras idag av sin förskole- och fritidsverksamhet men området omfattas av en relativt ny detaljplan från 2006. Genom den nya detaljplanen, Detaljplanen för Skeneholmsskolan, (DPL 537), får området användas för skolverksamhet, kontor och bostäder. Kommunen har som mål att flytta det mesta av skolverksamheten till Västervång. Området ligger mycket centralt och har stor betydelse för utvecklingen av centrum. 16 Trygghetsboende i Norra Vram (foto Kontorsfunktion AB) IV II II II II II II II II II II IV II Trygghetsboende II II II II Gröningen Boende II Kvarteret Billesholms gård II II Ny bebyggelse öster om stationen En utveckling av Billesholms östra sida av järnvägen är viktig för att stärka stråket Storgatan och Jens Billes gata. Här finns möjlighet till småskaliga tillägg i den befintliga miljön. En byggnad på torgytan/ bussvändplatsen framför det före detta kommunhuset ses som en möjlighet som bör utredas vidare. I medborgardialogerna framkom förslag om att bebygga platsen med exempelvis kiosk, bokaler eller småbutiker, kanske i kombination med bostäder. Bostäder på ytorna strax norr om det gamla kommunhuset ses även det som en utveckling som stärker centrum och möjliggör småskaliga bostadstillägg för ett fåtal hushåll. Dagens bussvändplats II II P II P II Buss Kiosk med servering 17 Ny bebyggelse i nordost, söder om Kungsgårdsvägen Nya bostäder söder om Kungsgårdsvägen tas redan upp i Översiktsplanen, Öp-06. Området omfattas inte av detta program men eftersom utbyggnad av nya bostäder i Billesholm stärker centrumunderlaget har utbyggnaden nämnts i medborgardialogen. En första del av utbyggnaden illustreras i detta planprogram schematiskt. Det är ett attraktivt område som lyfts fram i ett kollektivtrafiknära och naturnära läge. Vidare analyser bör göras i det fortsatta planarbetet för val av struktur, boendeformer och täthet samt vägförbindelse norrut. Exempel på del av planerad utbyggnad i öster och föreslagen ny väganslutning mot Kungsgårdsvägen. Mark för framtida bostadsbebyggelse enligt översiktsplanen sträcker sig även öster om den illustrade vägen (gulmarkerat i skissen ovan). 18 SKOLA OCH BARNOMSORG cyklister. Stråket bör ges en enhetlighet i materialval och möblering. Genom trädplanteringar och enhetliga belysningsarmaturer kan stråket tydliggöras och få en annan tyngd. Vid val av bostadstyp, täthet och struktur bör behov av förskola ses över. Kommer den planerade bebyggelsen att locka många unga barnfamiljer, som så ofta är fallet, kan behov av en ny förskola behöva planeras in. Särskilt ska friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningar beaktas för att här kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Förslaget lyfter fram betydelsen av att synliggöra det som finns i Billesholm. Här finns många befintliga verksamheter och en hel del människor som besöker dem dagligen. GRÖNSTRUKTUR OCH OFFENTLIGA RUM Idag är mycket av verksamheterna utlokaliserade i andra delar av Billesholm och bidrar inte till att skapa en naturlig rörelse längs med Storgatan. Genom erbjudande om lokaler kan eventuellt fler verksamheter bli en del av Storgatan, till exempel vårdcentralen. Den planerade större utbyggnaden i nordost, strax utanför detta planområde, med många bostäder kan även innebära tillkommande behov av barnomsorg. Busshållplats, stationshus, restaurangernas uteserveringar, framtida torghandel, lekplatser och övriga vistelseytor bör samlas till stråket eller ligga i stråkets utblickar. Storgatan idag Centrumstråket Programförslaget lyfter framför allt fram det offentliga rummets möjligheter och betydelse. Genom att ta tillvara på och utveckla såväl Storgatan, Skarpa hörnan, parken vid järnvägen och nya ytor på östra sidan av järnvägen samt Jens Billes gata kan ett nytt attraktivt stråk skapas där fler vill uppehålla sig. Ett samlat centralt stråk med fler verksamheter eftersträvas från korsningen med Torggatan i väster till och med stationshuset och busshållplatsen i öster. Övriga delar av stråket bör utvecklas till trygga miljöer med trafikseparerade zoner för fotgängare och 19 Centrumstråk med mindre verksamheter längs gatan Sammanhållet stråk med hjälp av färgad markbeläggning Målad asfalt 20 Exempel på markbeläggning Befintlig grönstruktur och offentliga rum - Torget Blommor Förslaget vill tillvarata och lyfta den befintliga miljön. Lek Torget som tillkom under tidigt 1900-tal var ett handelstorg fram till 1930-talet. Idag är det till vardags en plats som används alltför sällan. Genom den naturliga vandring av centrum som pågår, här i Billesholm som i många andra orter, hamnar tidigare centrala platser mer undanskymt. Detta är inte lätt att förhindra. Men torget bör renoveras och bli en tilltalande miljö. Genom relativt små medel kan torget lyftas och åter bli ett grönt torg inom orten och inte en bortglömd plats. Torget kan bli en plats för tillfälliga arrangemang, t ex loppis. Även en satsning med mer konstnärliga tillägg kan bidra till att torget lyfts. Boule Sittplats Lek Loppis Springvatten 21 Befintlig grönstruktur och offentliga rum - Skarpa hörnan Skarpa hörnan och eken är en viktig mötesplats idag och har varit så länge. Här möts man spontant men även mer arrangerat. Under medborgardialogerna framkom att Billesholmsborna såg platsen kring eken som den absolut viktigaste platsen att utveckla i Billesholms centrum. Den markerades därför under grupparbetena med en guldboll. Man såg gärna att eken, till exempel, skulle få en permanent belysning och att platsen runt trädet och Skarpa hörnan skulle utvecklas med mer blommor och grönt. Platsen föreslås stärkas och få en utformning som stöder den nya gång- och cykeltunneln. Den bör även ges en tydligare koppling till parken söder om eken och till cykelstråket norr om. Skarpa hörnan Eken Cykel-p Gång- och cykeltunnel Ramp På detta sätt blir såväl park som dagens grusyta en del av Skarpa hörnan och kan kompletteras med andra funktioner som till exempel scen och sittplatser. Sittgradänger Scen 22 Sittgradänger 23 Befintlig grönstruktur och offentliga rum - Stationsområdet II Den östra sidan vid Stationshuset är idag mest en passage. Det är viktigt att denna sida ges nya funktioner och en tilltalande utformning som kopplar ihop stråken och platserna. För att locka till vistelse och ökat nyttjade av det offentliga rummet ses gärna nya ytor för spontan idrott. Stationshuset Busshållplatsen föreslås ligga kvar på befintligt läge. Genom denna placering syns bussen tydligt från Storgatan och blir en del av stråket. Cykel-p Cykelparkering, sittplatser och nya funktioner ska placeras och utformas så att de stödjer den nya kopplingen och platsen. En pendlarparkering för bil föreslås söder om Stationshuset. Ramp Multisportplan Parkering 24 Vissa problem i strukturen togs upp under medborgardialogen. Bland annat önskades gång- och cykelbanor för att skapa tryggare och tydligare cykelstråk. Ett av problemen som togs upp var den dåliga sikten vid korsningen Skolgatan/ Storgatan. Vid en omgestaltning av Skarpa hörnan och cykelstråket norrut bör man försöka anpassa denna korsning för att uppnå bättre trafiksäkerhet. Programförslaget betonar placeringen av busshållplatsen, att kollektivtrafiken knyts till det övergripande stråket. Att hållplatsen ska synas från Storgatan ökar tryggheten och stärker stråket. Förändringar i busslinjer väntas när Pågatågstrafiken kommer igång. Väntplats för bussen och vändmöjlighet bör utredas vidare. Den nya större utbyggnaden av bostäder i öster kan även innebära nya förutsättningar och gatustrukturer. er er et m kil o 1 TRAFIKSTRUKTUR OCH GATUNÄT Stationen et Denna relativt centrala yta föreslås istället exploateras för att här erbjuda, för Billesholm, nya boendeformer. På den östra sidan av järnvägen föreslås en koppling till Kungsgårdsvägen. Detta bör studeras ytterligare under den kommande planeringen av utbyggnadsområdet i öster. Den nya anslutningen här, för såväl fotgängare och cyklister som bilister, ger en mer sammanhållen ort där gena stråk, framför allt för fotgängare och cyklister, till stationen prioriteras. m En ny gata föreslås genom Gröningen för att dela upp den stora fastigheten och underlätta rörelsen till och från centrum. 0 Nya gator och kopplingar Gröningen mellan Skolgatan och Västergatan föreslås enligt ovan exploateras. Gröningen är idag en relativt oanvänd gräsyta utan speciella kvaliteter. Här har även tidigare funnits bebyggelse och området är inte detaljplanelagd som parkmark. 50 Grönska som försvinner Gång- och cykelnät Billesholm som ort är av den storleken att en stor del av de boende har ett mycket bekvämt gång- och cykelavstånd till tågstationen, se figuren till höger. I samband med att persontåg åter kommer att trafikera Billesholms järnväg planeras en underjordisk gång- och cykelkoppling under spårområdet. Detta dels för att de resande ska kunna komma till den nya perrongen, men även för att underlätta rörelsen mellan Billesholms östra respektive västra sida. Den underjordiska kopplingen planeras byggas ut under 2015. Start för persontågstrafik planeras till 2020. Nya platser i anslutning till denna rörelse samt till ramper och trappor bör utvecklas. Här kan naturliga mötesplatser skapas som fångar upp många av de önskemål som medborgarna framfört i dialogerna, samtidigt som befintliga värden kan lyftas. I utvecklingen av ett centralt stråk längs Storgatan och över järnvägen bör rörelsemönstret för fotgängare och cyklister särskilt studeras. Cykelparkeringarnas placering, i förhållande till trappor och ramper till gc-tunneln, har stor betydelse för utnyttjandegraden av parkeringar och platser. Trygga, gena och säkra cykelstråk för att knyta samman Billesholm med Bjuv och Ekeby bör prioriteras. En satsning på cykling gynnar barn och ungdomar som då kan röra sig lättare mellan skola, kompisar och fritidsaktiviteter. Att få till trafikseparerade gång- och cykelbanor längs Storgatan och längs Järnvägsgatan lyftes fram av många boende under medborgardialogerna som viktigt, framförallt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Att koppla dagens befintliga planskilda korsningar på ett bättre sätt till de stråk där fotgängare och cyklister rör sig ses också som viktigt. 25 Parkeringar Förslaget redovisar såväl nya cykelparkeringar vid stationen som bilparkeringar. Det är viktigt i den kommande planeringen att cykelparkering skapas på lämpliga ställen på båda sidor om passagen under järnvägen för att göra det attraktivt för tågpendlare att välja cykel inom Billesholm. Förslaget redovisar en ny pendlarparkering för bil strax söder om stationsbyggnaden, på östra sidan om järnvägen. Genom en samlad större parkering skapas en tydlighet för resenärerna i var parkeringsplats ska sökas. Bra möjligheter till nära bilparkeringar vid service och handel är viktigt för mindre orters konkurrenskraft. En tydlighet i var man kan parkera är också viktigt för att minska söktrafik. Genom att besökare till centrum parkerar vid Storgatan och gör ärenden till fots, och därmed rör sig och vistas längs med stråket, ges gatan en ökad livlighet. Genom ett samutnyttjande av andra parkeringar kan fler funktioner komma till stånd längs gatan och en attraktivare gatumiljö för fotgängaren skapas. Sidoparkering längs Storgatan i Bjuv 26 Lummig parkering 3 TEKNISKA FRÅGOR Vid en utveckling med ny bebyggelse krävs i viss mån ny eller kompletterande infrastrukturer. Det kommunala va-nätet är en resurs som bör studeras vidare. Spillvatten från Billesholm leds idag till reningsverket Ekebro, norr om Bjuvs tätort. Här finns det begränsningar för hur mycket spillvattenflöde som kan tas emot, såväl i ledningsnätet som i reningsverket. Dricksvatten levereras av Sydvatten. Bjuvs kommun antog en ny dagvattenpolicy 2014 i vilken riktlinjer för dagvattenhantering tas upp. Dagvatten ska fördröjas vid nyexploatering och vid behov renas. 27 4 GENOMFÖRANDE ETAPPER Etapp 1 Utveckling och ombyggnad av Skarpa hörnan och ytor vid Stationshuset i samband med att den nya kopplingen kommer till bör prioriteras. Skarpa hörnan och eken är en mycket viktig plats för Billesholm och bör utvecklas och stärkas i samband med järnvägens öppnande och att en ny tunnel byggs. Ombyggnad av gator och gångstråk med koppling till nya passagen under järnvägen. Förtätning längs Storgatan för att stödja lokala verksamheter kan delvis vara möjligt med stöd av den gällande planen för centrala Billesholm. Etapp 2 Nya bostäder på Gröningen – trygghetsboende, radhus, små flerbostadshus i upp till två våningar. Denna etapp är beroende av fortsatt utredning av skyddszonen för Isover Saint Gobain. Etapp 3 Förtätning vid korsningen Jens Billes gata – Järnvägsgatan vid gamla kommunhuset. Denna etapp är delvis beroende av en översyn av busstrafikens behov av vändplats. 28 INRIKTNING FÖR FORTSATT ARBETE Det fortsatta arbetet, utvecklingen av Billesholm, har en tydlig start genom satsningen på spårbunden trafik till 2020. Detta innebär en unik möjlighet för kommunen att till dess ha inlett en utveckling av ortens offentliga miljö såväl som eventuella utbyggnader. Skarpa hörnan ligger i direkt anslutning till nedgången till perrongerna och gc-tunneln. Detta innebär en stor möjlighet att lyfta fram platsen – en plats som redan är tydligt förankrad i orten och har en stark identitet. 29 5 KONSEKVENSER Behov av miljöbedömning, miljökonsekvenser Enligt 4 kap 34 § PBL ska de bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program som finns i 6 kap 11-18 och 22 § MB tillämpas, om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning ska göras enligt förordningen om miljökonsekvensbedömningar, bilaga 4. Bjuvs kommun har tagit fram en behovsbedömning för planprogrammet. Den samlade bedömningen är att planförslagets genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Däremot måste risker kring Isovers verksamhet och gällande skyddsområde studeras vidare inför ett genomförande av vissa delar i planförslaget. Hälsa och säkerhet Planprogrammet föreslår att nya bostäder ska byggas inom det område som idag omfattas av skyddszonen för Isover Saint Gobain. Skyddszonen beror av buller och utsläpp i form av partiklar från industrin. För att genomföra planförslaget krävs vidare utredningar kring risk från Isovers verksamhet. Under medborgardialogen lyftes behovet av säkra cykelbanor fram. Detta tas i viss mån upp här. En förändring av gång- och cykelnätet ger säkra miljöer för fotgängare och cyklister vilket gynnar och lockar fler till att röra sig mer. 30 Planprogrammet föreslår att korsningen Skolgatan – Storgatan byggs om i samband med utvecklingen av Skarpa Hörnan för att säkra bättre sikt och trafiksäkerhet. En utveckling av det offentliga rummet med inslag av ytor för t ex spontanidrott, fler mötesplatser och en satsning på separerade gc-stråk är mycket gynnsamt för barn och unga. Den passage under järnvägen som byggs tack vare den kommande tågtrafiken under 2015-2016 kommer att avsevärt förbättra säkerheten för gående som idag passerar över järnvägsspåren. Ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser En utveckling av Billesholm är starkt förankrad genom den medborgardialog som genomförts. Medborgarna, unga som gamla, tycker om sin ort och vill att den ska utvecklas och blir en än mer attraktiv ort med god service. Planförslaget medger en utveckling som tar fasta på de önskemål som framkom, och som genom denna utveckling innebär en något större ort och därmed ett större antal boende som ger underlag till fortsatt handel. Ett kollektivtrafiknära boende innebär nya möjligheter att på enkelt sätt nå nya delar av regionen. Genom kollektivtrafikens utbyggnad är det enkelt att bo på en ort och arbeta i en annan. Konsekvenser för barn och unga Planförslaget vill stärka orten genom att möjliggöra fler funktioner i centrala lägen. Detta innebär att orten kan bibehålla och utveckla en egen karaktär. Förslaget innebär en utveckling av Billesholm som i mycket tar fasta på den kommande tågtrafiken. Att få spårbunden kollektivtrafik innebär mycket för orten men även ökade kostnader för kommunen i samband med förändringen av spårområdet med behov av perronger, ramper m m. Det innebär även kostnader då befintliga miljöer måste anpassas i och med detta. Samtidigt ger det orten en tydlig tidplan och en mycket viktig utveckling som bör få påverka utvecklingen i stort. Billesholm blir åter en stationsort. Detta ökar dess attraktivitet avsevärt och kan bidra till att Billesholm blir en ort man flyttar till för dess goda kommunikationer, närhet till natur och lokala service. Det stora utbyggnadsområdet i öster ger kommunen möjligheter till intäkter. Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild En utveckling med viss förtätning längs Storgatan med små enheter för verksamheter bör göras med försiktighet och hänsyn till de kulturella värdena som finns utpekade i bevarande planen för Bjuvs kommun. Bebyggelsen längs Storgatan är varierande och har kommit till under olika tidsålder varför det också kan bli positivt med tillskott av ny bebyggelse. Utvecklingen av området kring stationsbyggnaden innebär ingen ny bebyggelse som rumsligt kan förändra stadsbilden. Nya funktioner på de allmänna ytorna och möjligheten till ny verksamhet i stationsbyggnaden väntas ge en positiv utveckling av stadsbilden kring stationen. Förslaget om ny bebyggelse på marken framför det gamla kommunhuset tar ifrån den gamla byggnaden sin förplats som så tydligt signalerar att byggnaden har haft en offentlig funktion. Detta kan ses som en negativ konsekvens för kulturmiljö och stadsbild och eventuell ny bebyggelse bör studeras vidare. Övriga mindre tillägg i området ses inte som en negativ konsekvens. Den föreslagna nya bebyggelsen på Gröningen ses inte som negativt ur stadsbilden. Här har tidigare varit flerfamiljshus från 1950-talet som idag är rivna. Att komplettera och förädla området med fler boendetyper är positivt. 31 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planering kräver tid och så även kommunal planering. Olika planer för centrala Billesholm har naturligtvis kommit och gått, behov och förutsättningar förändras. Nedan presenteras en del av tidigare ställningstaganden. Kommunen ser att persontågstrafiken i Billesholm kommer innebära ett lyft för hela kommunen eftersom det innebär resmöjligheter till arbets- och utbildningstillfällen i Lund, Malmö och Köpenhamn. Därför förväntas Billesholm bli mer efterfrågad som boendeort inom några år. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖP 2006 I Översiktsplanen från 2006 lyfts kommunens målsättning om att utveckla regionala näringslivs- och turistprojekt för att utveckla och slå vakt om nordvästra Skånes serviceutbud. Detaljplan All mark inom planområdet omfattas av detaljplan. Detaljplaner som berörs är: Kommunens mål är att Billesholms centrum utvecklas till ett trivsamt och attraktivt kommundelscentrum där miljö och småskalighet betonas. Behovet av en planskild korsning med järnvägen för gång- och cykeltrafik pekas ut som en angelägen fråga vilket nu kommer att åtgärdas under 2015. Översiktsplanen pekar ut nya områden för småhusbebyggelse i byns nordöstra del. I Billesholm finns goda möjligheter till utveckling av verksamheter såväl befintliga som nya utmed väg 110. Marken är delvis redan detaljplanelagd. I Billesholm finns god tillgång till rekreationsyta, däribland den mycket attraktiva Billesholmsskogen där man pekar ut möjligheten att komplettera stigsystemet med t ex belysning och naturstigar. 32 Betydelsen av Vegeå som ett grönt rekreativ stråk lyfts också fram. Vision 2020 Under 2012 togs en ny vision för Bjuvs kommun fram. Den baserades på en utredning kring Bjuvs profil och relation till omgivningen. Visionen 2020 lyfter fram målet om en attraktiv kommun på Söderåsen. Man har speciellt fokuserat på en bra miljö, ett bra boende och ett gynnsamt företagsklimat. Detaljplan 705, akt nr LMV 12-SÖV-125 Detaljplan 704, akt nr LMV 12-SÖV-232 Detaljplan 703, akt nr LMV 12-SÖV- 136 Detaljplan 537, akt nr LMV 1260-P07/91 Detaljplan 534, akt nr LMV 1260-P00/69 Detaljplan 522, akt nr LMV 1260-P10 Detaljplan 520, akt nr LMV 12-SÖV-551 Detaljplan 513, akt nr LMV 12-SÖV-500 Detaljplan 510, akt nr LMV 12-SÖV-439 Detaljplan 509, akt nr LMV 12-SÖV-433 Detaljplan 508, akt nr LMV 12-SÖV-412 Detaljplan 506, akt nr LMV 12-SÖV-398 Detaljplan 505, akt nr LMV 12-SÖV-394 Detaljplan 504, akt nr LMV 12-SÖV-366 Detaljplan 503, akt nr LMV 12-SÖV-361 Detaljplan 501, akt nr LMV 12-SÖV-340 RIKSINTRESSEN, KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Riksintressen Järnvägssträckningen genom Billesholm, Söderåsbanan, är av riksintresse enligt Miljöbalkens 3 kap 8§. Statione n Bevarandeplan Bjuvs kommun - Billesholm Vid 1800-talets mitt fanns där Billesholm ligger idag endast en gård, Skinneholm. Övrig mark ägdes av kronan och tillhörde Billesholms kungsgård. Samhället Billesholm växte fram som ett resultat av kolfyndigheterna på Vrams kolfält och gruvindustrins starka expansion. Det är viktigt att värna om och lyfta fram den arkitektur som framför allt kom till under den här tiden. 1876 byggdes stationshuset Billeholms Grufva, dagens stationshus, för förbindelsen Ängelholm och Landskrona. 1886 fick man ytterligare en förbindelse till Malmö och Billesholm var under denna tid en betydelsefull järnvägsknut. Kring Torget, Storgatan, Promenaden och Skolgatan finns bebyggelse kvar som visar på Billesholms blomstrande tid. Utmed Skolgatan finns ett flertal välbevarade bostadshus byggda i tegel, med klassicistiska detaljer som vitputsade hörnkedjor och fönsteromfattningar. Tegelbyggnaderna fick ofta även rikt utsirade farstukvistar i trä. Även miljön kring Eken vid s k Skarpa hörn var en viktig del av denna tid och är så fortfarande. Skeneholmsskolan 75 33 Särskilt värdefull, enskild miljö med högt kulturhistoriskt värde i centrum: – Järnvägsstationen, Billesholms Grufva, 1876 i gult tegel med ornamentering i rött. – Storgatan 12, välbevarad exteriör. – Skeneholmsskolan med huvudbyggnad från 1894, idag montessoriförskola. – Storgatan 30 på hörnet av Nygatan och Storgatan. – Billesholms gård 1:15, korsvirkeshus på Jens Billes gata. – Biografen, idag butik. Mellangatan 2 och 4 Särskilt värdefull, enskild miljö med högt kulturhistoriskt värde kring torget: – Torggatan 4 och 8, två tidstypiska och välbevarade bostadshus. – Torggatan 14, en villa förmodligen ritad av Martin Cronsiö. – Bostadslängorna för gruvarbetarna, Promenaden 1 och 3 är idag mycket förändrade. Dessa är de enda kvarvarande av sammanlagt nio bostadshus som tillkom under 1870-talet och gruvbolagets satsning på bostäder åt arbetarna. Bostäderna har belönats med olika pris för sin goda arkitektur. – Mellangatan 2 och 4 är en av de bäst välbevarade byggnaderna i Billesholm. 78 34 Kulturmiljöprogram Skåne I Kulturmiljöprogram Skåne (Länsstyrelsen i Skåne län) pekas större delen av Billesholms tätort ut som särskilt värdefull kulturmiljö. Hela planområdet omfattas. I kulturmiljöprogrammet beskrivs att Billesholm är en av de utpräglade bruksorter som växte fram längs de stenkolsfyndigheter som upptäcktes här. Kring gruvan växte ett gruvsamhälle fram, med bostäder åt det ökande antalet arbetare. Kulturmiljöprogrammet lyfter Folkets park inklusive dess byggnader, järnvägen och stationsbyggnaden samt Billesholms brukskyrka med omkringliggande villabebyggelse. Som motiv för bevarande anges att Billesholm är ett typiskt brukssamhälle, vilket fortfarande byggnader och gatusträckningar vittnar om. Den utpräglade bruksmiljön har ett högt historiskt värde. Folkparken i Billesholm är en välbevarad folkrörelsemiljö. Den är en viktig del av den bruksmiljö som samhället utgörs av. Brukskyrkan och kyrkbacken är andra värdefulla miljöer i Billesholm. I området ingår även ruinen efter kungsgården som visar på Billesholms långa kontinuitet RISKHANTERING Industrin Saint Gobain Isovers anläggning i Billesholm producerar glasull och drivs kontinuerligt 24 timmar per dygn och sju dagar i veckan. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt godsväg och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom tillhöra olika zoner. Källa: Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Västra Götalands, Stockholms och Skåne län, 2006 Anläggningen orsakar buller, avger luftföroreningar och stoft samt hanterar vissa farliga kemikalier. Företagets skyddszon anges i Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för arbete” till 600 m. I den gällande detaljplanen för Skeneholmsskolans område (DPL 537) hänvisas till en särskild utredning (Analys av skyddszoner runt befintliga industrier centralt i ett samhälle, 1997) där den verkliga riskzonen har fastställts till 300 m efter ett antal anpassningsåtgärder har gjorts vid industrin såsom minskade utsläppsmängder, höjning av skorstenar och ändrad kemikaliehantering samt väsentlig reduktion av gasollagring. Detta kan vara en utgångspunkt för vidare utredningar men ny utredning kan behövas för att fastställa hur dagens utsläpp ser ut. Gruvgångar Under de föreslagna utbyggnadsområdena finns stenkolslager. Innan vidare planering sker behöver markens beskaffenhet och utbredning av gruvgångar utredas. Järnvägen, buller och farligt gods Närheten till järnvägsspåren där det passerar farligt gods och tågtrafiken har styrt val av placering av de olika funktionerna. I dagsläget finns inte aktuell information om trafikmängder, bullernivåer eller andel farligt gods. 35 VIDARE UTREDNINGAR I det fortsatta arbetet mot ett förändrat Billesholm 2030 bör djupare studier tas fram kring geoteknik och eventuella gruvgångar. Innan detaljplaner tas fram för ny bebyggelse bör vidare utredning tas fram för att fastställa risker och skyddszon kring Isovers verksamhet. Föreslagen förtätning inom Billesholm med bostäder och verksamheter/bokaler utmed Storgatan kan innebära att parkeringsmöjligheter för besökande till centrumhandeln förändras. Eventuellt bör en utredning tas fram rörande parkeringsbehovet i centrum och vilka parkeringsytor som nyttjas och vilka som oftare står oanvända. Utredningen bör då även omfatta den föreslagna pendlarparkeringen söder om stationshuset för att utröna hur många parkeringsplatser denna bör innehålla. 36 IDÉSKISS Planerad bostadsbebyggelse enligt ÖP 06 Möjlig utveckling av befintlig byggnad Järnvägsstationen järnvägsområde Föreslagen bostadsbebyggelse på Gröningen Föreslagen ny bebyggelse vid fd kommunhuset ns Je s ille ta ga B Skarpa hörnan och eken Ny gång- och cykeltunnel Multisport, aktiviteter och parkering för cykel och bil Möjlig förtätning längs Storgatan an at g or St Torget 37
© Copyright 2024